Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m

1948-03-05 · 31 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:126, Angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

byggnadsarbeten för försvaret m. m.; given Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, frågor angående vissa

byggnadsarbeten m. m. för försvaret och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa ytterligare markförvärv

och till Anordnande av vissa förråd för budgetåret 1948/49 beräkna investeringsanslag

av 2 400 000 kronor respektive 500 000 kronor.

1—285 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 126.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 126.

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsfrågor anförde jag, att vid statsverkspropositionen

avlåtande utredningsarbetet ej framförts så långt, att slutlig

ställning i ärendena kunde tagas. Jag anhöll med hänsyn härtill att framdeles

få återkomma till dessa frågor.

Sedan utredningarna numera slutförts, upptager jag i det följande till behandling

fråga om anslag till vissa ytterligare markförvärv. Anordnande av

vissa förråd har med hänsyn till nu rådande förhållanden och till viktigare

byggnadsobjekt måst uppskjutas till senare tidpunkt, varför något anslagsäskande

för detta ändamål icke kommer att framläggas för innevarande års

riksdag. Vissa andra anslagsfrågor har jag emellertid funnit vara så angelägna,

att jag icke ansett att desamma kunna uppskjutas till ett följande budgetår.

Jag avser även att i detta sammanhang anmäla en fråga om försäljning

av ett mindre markområde till Sundbybergs stad.

Det sammanlagda medelsbehovet för de markförvärv och byggnadsarbeten,

som i det följande anmälas, uppgår till 4 515 000 kronor. Därjämte erfordras

ett belopp av 200 000 kronor till värnpliktslån.

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

ARMÉNS DELFOND.

[1.] Vissa ytterligare markförvärv.

Såsom förut anförts har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 25, punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Vissa ytterligare markförvärv beräkna ett investeringsanslag

av 2 400 000 kronor. Jag anmäler nu det slutliga medelsbehovet för

dessa markförvärv.

Utvidgning av Hallands regementes skjutfält. I sina medelsäskanden för nästa

budgetår har arméns fortijikationsförvaltning hemställt, att medel måtte anvisas

för utvidgning av Hallands regementes skjutfält, och därvid anfört i

huvudsak följande.

I skrivelse till militärbefälhavaren för tredje militärområdet hade chefen

för Hallands regemente framlagt förslag om utvidgning av regementets

skjutfält vid Nyårsåsen samt därvid framhållit, bland annat, att regementet

för utförande av skarpskjutningar med tunga vapen samt stridsskjutning i

trupp vore hänvisat till skjutfälten vid Nyårsåsen och Ringenäs. Ringenäs

skjutfält disponerades jämväl av Hallands flygflottilj för bombfällning och

skjutningar och kunde endast delvis utnyttjas av regementet. Detta skjutfält

vore icke heller lämpligt för stridsskjutning med större förband på grund

av terrängens beskaffenhet och fältets ringa bredd. I anledning härav vore

regementet för utförande av stridsskjutning i trupp m. m. så gott som uteslutande

hänvisat till Nyårsåsens skjutfält, vilket i areal innehölle cirka 161

hektar. Stridsskjutningar å detta fält kunde utföras i grupp och pluton, varvid

emellertid samtidigt högst ett kompani kunde utnyttja området. Av säkerhetsskäl

kunde övningarna endast äga rum i form av s. k. standardövningar,

koncentrerade till viss terräng. Oaktat övningarna utfördes endast i en riktning)

komme i en del fall säkerhetsgränsema för de yttre skjutområdena att

ligga utanför fältet. Det vore därför ofrånkomligt med en utvidgning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 126.

fältet. Utvidgningen borde omfatta ett område norr och ett område söder

om nuvarande skjutfältet, vilka områden i areal innehölle sammanlagt cirka

164 hektar. Genom en sådan utvidgning skulle stridsskjutningar kunna äga

rum i större förband eller med flera mindre förband samtidigt. Terrängen

skulle vidare kunna utnyttjas på ett effektivt sätt och skjutning med skarp

ammunition kunna ske i mera omväxlande terräng och i flera skjutriktningar.

Därjämte skulle i förbandsutbildningen ingående övningar av annan art kunna

äga rum jämsides med fältmässig skjutning, varigenom en välbehövlig avlastning

av det synnerligen begränsade övningsområdet invid kasernerna skulle

komma till stånd.

Militärbefälhavaren för tredje militärområdet hade med tillstyrkan överlämnat

framställningen till fortifikationsförvaltningen. Fortifikationsförvaltningen

hade därefter uppdragit åt överlantmätaren Arvid Back att med biträde

av f. d. läns jägmästaren Gustaf Pfeiff och ingenjören Ragnar Andersson

verkställa närmare utredning. I en till fortifikationsförvaltningen överlämnad

promemoria hade överlantmätaren Back anfört, bland annat, att de

föreslagna utvidgningsområdena hade en sammanlagd areal av cirka 170,9

hektar, varav cirka 70,2 hektar inginge i det norr om skjutfältet belägna området

och cirka 92,7 hektar i det södra området. Områdena hade åsatts ett

sammanlagt försäljningsvärde av i runt tal 350 000 kronor, varav cirka 153 500

kronor belöpte å det norra området. Skjutfältets utvidgning med sistnämnda

område skulle emellertid få till följd, att en större jordbruksegendom, som

utgjorde en brukningsenhet om cirka 60 hektar åker samt 40 hektar produktiv

skogsmark, skulle mista ungefär en tredjedel av den odlade jorden samt

hela skogsmarksarealen. Med hänsyn till den skada, som jordbruket å denna

egendom skulle åsamkas vid en utvidgning av skjutfältet åt norr, hade överlantmätaren

Back i samråd med regementschefen ansett sig böra framlägga ett

annat utvidgningsförslag, betecknat alternativ II, enligt vilket någon utvidgning

åt norr icke skulle ifrågakomma utan i stället utvidgningsområdet åt

söder givas större omfattning. Utvidgningsområdet enligt alternativ II, som

å en i ärendet ingiven sammanställningskarta utmärkts med heldragen röd

begränsningslinje, innehölle i areal cirka 189 hektar, varav 187,9 hektar inginge

i de Aapnö fideikommiss tillhörande fastigheterna Kjellstorp l1—51 i

Holms socken samt Ågarp 1''—31, Svartalund l1 och Tiarp l1—71 i Vapnö

socken. Utvidgningsområdet omfattade därutöver lägenheten Karlsberg l1 i

Holms socken om 1,1 hektar. Vid värdering hade den på fideikommisset

belöpande delen av utvidgningsområdet åsatts ett försäljningsvärde av 277 030

kronor, varav belöpte 128 410 kronor å skogsmark och 148 620 kronor å öppen

mark, samt lägenheten Karlsberg l1 ett värde av 14 810 kronor, varjämte

beräknats ett belopp av 41 178 kronor såsom intrångsersättningar åt fideikommissets

arrendatorer. Sammanlagda kostnaderna för utvidgningsområdets

förvärvande hade sålunda av värderingsmännen uppskattats till i runt

tal 330 000 kronor. En lösning av frågan enligt alternativ II skulle medföra

att, utöver vad utökningen med det södra området enligt alternativ I skulle

få till följd, en arrendegård av typen familjejordbruk, ett stödjordbruk och

eu självständig bostadslägenhet skulle komma att helt införlivas med skjutfältet.

Olägenheterna därav syntes emellertid ur jordbrukets synpunkt vara

mindre än den avsevärda beskä.rn ingen av den större jordbruksegendomen,

som en lösning enligt alternativ I skulle medföra.

Regementschefen hade förordat alternativ II och därvid framhållit, att

enligt detta alternativ skjutfältet skulle tillföras ur övningssynpunkt mycket

lämplig torräng, medan utvidgningen åt norr enligt alternativ I skulle bliva

av mindre värdo ur övningssynpunkt och i huvudsak vore motiverad av säkerhetssynpunkter.

Jämväl chefen för armén hade förklarat sig förorda alternativ

j r.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Fortifikationsförvaltningen, som ansåge att en utvidgning av ifrågavarande

skjutfält finge anses synnerligen påkallad, liade funnit sig böra förorda

det såsom alternativ II betecknade utvidgningsförslaget, då detta syntes

komma att medföra mindre olägenheter ur jordbrukssynpunkt än alternativ I.

Mot den verkställda värderingen syntes intet vara att erinra. För att erhålla

en säkerhetsmarginal för möjliggörande av frivilliga uppgörelser eller

för bestridande av eventuella expropriationskostnader syntes böra räknas med

att kostnaderna för en utvidgning enligt alternativ II komme att uppgå till i

runt tal 365 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att till utvidgning av Hallands

regementes skjutfält måtte anvisas ett belopp av 365 000 kronor.

Länsstyrelsen i Hallands län har i utlåtande i ärendet anfört, bland annat,

att länsstyrelsen hyste vissa betänkligheter mot den föreslagna utvidgningen

av övningsfältet med hänsyn till att produktionen komme att frånhändas

odlade markområden, varjämte vederbörande kommuner komme att erhålla

minskat skatteunderlag. Därest utvidgningen ansåges vara oundgängligen erforderlig,

förordade länsstyrelsen emellertid det såsom alternativ II betecknade

utvidgningsförslaget, vilket syntes komma att medföra mindre olägenheter

ur jordbrukssynpunkt än det såsom alternativ I betecknade förslaget

och vilket dessutom i kostnadshänseende vore billigare än alternativ I.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att förhandla

om förvärv av det såsom alternativ II betecknade markområdet, har fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 14 februari 1948 anfört, bland annat, att

förvaltningen låtit i ärendet verkställa närmare utredning och föra erforderliga

förhandlingar, varvid följande förekommit.

Förhandlingarna hade givit vid handen, att innehavaren av Vapnö fideikommiss

icke vore villig att till kronan försälja mer än den i utvidgningsområdet

ingående öppna marken jämte vissa mindre i densamma insprängda

skogspartier. Däremot hade han intet att erinra mot att genom långfristigt

nyttjanderättsavtal tillförsäkra regementet sådan dispositionsrätt till den i utvidgningsområdet

ingående skogsmarken om sammanlagt cirka 130 hektar,

som erfordrades för regementets skjutningar och andra övningar. För den

till försäljning ifrågasatta delen fordrade fideikommissarien en köpeskilling

av 175 000 kronor, varav i runt tal 150 000 kronor för den öppna marken om

cirka 41 hektar, vilken mark tidigare åsatts ett värde av 148 620 kronor, och

25 000 kronor för de insprängda skogspartierna om sammanlagt cirka 17

hektar. Länsjägmästaren Pfeiff hade verkställt en ny värdering av skogsmarken

och därvid uppskattat dennas värde till i runt tal 1 400 kronor per hektar,

motsvarande ett belopp av 23 800 kronor för de insprängda skogspartierna om

17 hektar. Med hänsyn till resultatet av värderingarna hade fortifikationsförvaltningen

funnit den av fideikommissarien fordrade köpeskillingen skälig

och för kronan godtagbar.

Vad därefter anginge den föreslagna dispositionsrätten till skogsområdet

om cirka 130 hektar, hade enighet nåtts med fideikommissarien om en sådan

omfattning av denna nyttjanderätt, att regementets behov av ifrågavarande

skogsområde därigenom komme att bliva fullt täckt. Länsjägmästaren Pfeiff,

som verkställt eu särskild utredning rörande skälig avgift för en sådan nvttjanderättsupplåtelse,

hade förklarat sig anse en årlig arrendeavgift av 4 500

kronor skälig. Fideikommissarien hade godtagit denna avgift "samt övriga

villkor, som ur militär synpunkt befunnits erforderliga för en dispositions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

rätt till området. Förvaltningen hade med innehavaren av fideikommisset

avslutat dels ett köpeavtal om förvärv för kronans räkning av den öppna marken

jämte i densamma insprängda skogspartierna för en köpeskilling om 175000

kronor och dels ett nyttjanderättsavtal om dispositionsrätt till skogsområdet

för en tid av 25 år mot en årlig avgift av 4 500 kronor. Avtalen vore avslutade

under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september

1948.

Beträffande lägenheten Karlsberg l1 och de av fideikommissarien upplåtna

arrenderätterna hade någon uppgörelse icke kunnat träffas. Med anledning

därav syntes för förvärv av lägenheten och för inlösen av arrenderätterna

expropriationsförfarande behöva tillgripas. Till de av värderingsmännen

beräknade värdena om sammanlagt (14 810 + 41 178 =) 55 988 kronor

eller i runt tal 56 000 kronor syntes såsom säkerhetsmarginal och för täckande

av expropriationskostnaderna böra läggas 25 %. Kostnaderna kunde sålunda

beräknas uppgå till i runt tal 70 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för utvidgningens genomförande skulle således

uppgå till (175 000 + 70 000 ==) 245 000 kronor, vilket belopp borde

höjas till avrundat 250 000 kronor för bestridande av avstycknings- m. fl.

kostnader i ärendet.

Den årliga arrendeavgiften om 4 500 kronor syntes böra bestridas av medel

å den under försvarets fastighetsfond upptagna titeln: Hyres- och arrendeutgifter

m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

Arméns delfond.

Fortifikationsförvaltningen har, med överlämnande av kronans exemplar

av ingånget köpeavtal, hemställt, att ett belopp av 250 000 kronor, i stället

för av förvaltningen tidigare föreslagna 365 000 kronor, måtte beräknas för

förvärv av ifrågavarande markområden.

Departementschefen. Hallands regemente disponerar för stridsskjutning i

trupp skjutfälten vid Nyårsåsen och Kingenäs. Skjutfältet vid Itingenäs disponeras

jämväl av Hallands flygflottilj för bombfällning och skjutningar, varjämte

fältet i viss utsträckning utnyttjas av Skånska luftvärnskåren och Göteborgs

luftvärnskår för luftvärnsskjutningar. Detta har medfört, att regementets

disposition av skjutfältet vid Ringenäs i hög grad inskränkts. För stridsskjutning

i trupp är regementet i huvudsak hänvisat till skjutfältet vid

Nyårsåsen, vilket för närvarande omfattar en areal av cirka 161 hektar. Såsom

av det anförda framgår föreligger behov av utvidgning av skjutfältet.

Med anledning härav har fortifikationsförvaltningen framlagt förslag till förvärv

av ett söder om skjutfältet beläget markområde om cirka 59 hektar,

varav 58 hektar tillhöra Yapnö fideikommiss. Ett i anslutning till utvidgningsområdet

beläget, likaledes till fideikommisset hörande skogsområde om cirka

130 hektar, vilket område fideikommissarien icke är villig avstå, föreslås

skola arrenderas för att tilläggas skjutfältet. Då de föreslagna markområdena

synas erforderliga ur såväl utbildnings- som säkerhetssynpunkt, tillstyrker

jag att medel anvisas för förvärv av desamma. Mot de av fortifikationsförvaltningen

gjorda kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. Det

träffade preliminära köpeavtalet rörande förvärv av mark tillhörande Yapnö

fideikommiss bör således godkännas. För förvärv av lägenheten Karlsberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

och för inlösen av de av fideikommissinnehavaren upplåtna arrenderätterna,

rörande vilka uppgörelse ej träffats, torde expropriationsförfarande behöva

tillgripas. I enlighet härmed beräknar jag för utvidgning av Hallands regementes

skjutfält ett belopp av 250 000 kronor.

Utvidgning av Västernorr/ands regementes fältskjutningsområde. I sina medelsäskanden

för nästa budgetår har arméns fortijikationsförvaltning anmält behov

av förvärv av mark för utvidgning av Yästernorrlands regementes övningsfält

och därvid anfört i huvudsak följande.

I skrivelse till militärbefälhavaren för andra militärområdet hade chefen

för Yästernorrlands regemente föreslagit utvidgning av regementets fältskjutningsområde

vid Tjärnmyren och därvid hemställt, bland annat, att ett

område om cirka 24 hektar på västra och sydvästra stranden av den invid

stridsskjutningsterrängen belägna Östra Spannsjön måtte förvärvas för kronans

räkning.

Militärbefälhavaren hade framhållit, att ifrågavarande område erfordrades

för stridsskjutningar och grupperingsövningar med kompani och större förband

samt vore nödvändig för simutbildningen vid regementet. Chefen för

armén hade tillstyrkt, att området förvärvades.

I anledning därav hade fortifikationsförvaltningen låtit verkställa närmare

utredning rörande det ifrågasatta förvärvet. Utredningen hade givit

vid handen, att området omfattade hela fastigheterna Övergård med Önsta

l55, l64, l65 och l66 samt del av fastigheterna Övergård med önsta l37 och l63,

alla i Sollefteå stad. Samtliga fastigheter voro bebyggda med sommarstugor.

Yid den företagna värderingen, som verkställts av hemmansägaren P. Sjödin

och byggmästaren Harald Knutsson, båda i Sollefteå, hade området åsatts

ett sammanlagt försäljningsvärde av 38 700 kronor, varav 19 900 kronor belöpte

å de inom området befintliga byggnaderna.

För egen del ansåge fortifikationsförvaltningen det oundgängligen erforderligt,

att regementets fältskjutningsområde utvidgades med de till förvärv

ifrågasatta områdena för att den nuvarande stridsskjutningsterrängen skulle

kunna i full utsträckning utnyttjas. Inom området funnes sålunda en höjdsträckning,

som på grund av terrängförhållandena måste utnyttjas till stridsställningar

för tunga vapen. Hela området utmed sydvästra stranden av

sjön vore därjämte erforderligt såsom målterräng för granatkastare, vilka vid

skjutningar i högre förband än pluton av säkerhetsskäl måste anvisas målområde

utanför förbandets flyglar. Genom ett förvärv av området, vilket

jämväl vore erforderligt för pionjärutbildning, skulle vidare ytterligare sommarstugebebyggelse

inom detsamma förhindras. Förvaltningen, som icke

funnit något att erinra mot den verkställda värderingen, räknade med att för

förvärvets genomförande till värderingssumman borde läggas en säkerhetsmarginal

om förslagsvis 20 % eller i runt tal 7 800 kronor för den händelse

expropriationsförfarande skulle behöva tillgripas, ävensom ett belopp av

3 500 kronor för täckande av kostnader för expropriationsförfarande och avstyckning

m. in. För förvärvet skulle sålunda erfordras (38 700 + 7 800 +

3 500 =) 50 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har alltså hemställt, att för ändamålet måtte

anvisas ett belopp av 50 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att förhandla

om förvärv av området, har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

december 1947 anfört, bland annat, att förvaltningen låtit i ärendet verkställa

närmare utredning och föra erforderliga förhandlingar, varvid följande förekommit.

Den del av fastigheten Övergård med Önsta l83, som inginge i utvidgningsområdet,

omfattade två skiften, det ena beläget söder och det andra väster

om Östra Spannsjön, om tillsammans cirka 13 hektar. Dessa skiften innehölle

ungefär hälften av fastighetens åker- och skogsareal samt all betesmark.

Å fastighetens återstående skifte, som vore beläget omedelbart norr om sjön,

vore fastighetens byggnader uppförda. Vid förhandlingarna med fastighetens

ägare hade denne förklarat, att efter en försäljning av skiftena väster och

söder om sjön fastighetens återstående areal skulle bliva för liten för fastighetens

byggnader. Familjen skulle icke heller kunna livnära sig på gårdens

avkastning. Ägaren önskade därför, att hela fastigheten skulle inlösas, samt

fordrade en köpeskilling av 35 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen ansåge,

att ekonomiska skäl talade för ett förvärv av hela fastigheten, då vid

ett tvångsvis genomfört förvärv av skiftena väster och söder om sjön stor

risk förelåge för att kronan skulle nödgas lösa hela fastigheten eller gälda

oproportionerligt stor ersättning för skada och intrång å återstående del av

fastigheten. Därutöver funnes även vissa militära skäl som talade för ett

sådant förvärv. Det vore nämligen erforderligt att förlägga fältskjutningar

för Norrlands trängkår till regementets fältskjutningsområde, vilket i sin nuvarande

omfattning icke vore tillräckligt för båda förbanden. Yarje utökning

av regementets fältskjutningsområde komme emellertid att underlätta

förbandens gemensamma disposition av området. Vid värdering hade hela

fastigheten, som innehölle cirka 10 hektar åker och lika stor skogsareal,

åsatts ett värde av 41 200 kronor, vilket emellertid finge anses vara för högt,

då vid värderingen mark och byggnader värderats såsom skilda objekt. Fortifikationsförvaltningen

uppskattade egendomens värde till cirka 30 000 kronor,

varvid räknats med ett pris av 2 000 kronor per hektar åker och 1 000

kronor per hektar skogsmark med växande skog. Med hänsyn därtill finge

det av ägaren fordrade priset, 35 000 kronor, anses vara för kronan godtagbart

och hade förvaltningen avslutat preliminärt köpekontrakt om förvärv av

hela fastigheten för den fordrade köpeskillingen. Inom det söder om sjön

belägna skiftet hade en tomtplats upplåtits, varå uppförts en sommarstuga

samt en bastu. Dessa byggnader hade värderats till sammanlagt 2 000 kronor.

Förvaltningen hade avslutat preliminärt kontrakt om överlåtelse av

nyttjanderätten och byggnaderna till kronan mot en sammanlagd ersättning

av 2 300 kronor, vilken ersättning finge anses vara skälig och för kronan

godtagbar. Vidare hade fortifikationsförvaltningen avslutat preliminära köpekontrakt

om förvärv för kronans räkning av fastigheterna övergård med

Önsta l64 och l68 för köpeskillingar av respektive 8 000 och 3 800 kronor. Beträffande

den förstnämnda fastigheten understege köjreskillingen det fastigheten

åsatta försäljningsvärdet, 8 750 kronor. Vad anginge den sistnämnda

fastigheten hade densamma värderats till 3 200 kronor, men finge den överenskomna

köpeskillingen anses vara för kronan godtagbar, då fastigheten

tvångsvis icke syntes kunna förvärvas för lägre belopp. De sammanlagda

kostnaderna för förvärv enligt de avslutade kontrakten uppginge sålunda till

(35 000 -I- 2 300 + 8 000 + 3 800 =) 49 100 kronor.

Beträffande återstående i utvidgningsområdet ingående fastigheter, Övergård

med Önsta lr>5 och l65 samt del av Övergård med önsta l37, hade någon

uppgörelse om förvärv av desamma på för kronan godtagbara villkor icke

kunnat träffas, varför expropriationsförfarande syntes behöva tillgripas.

Fastigheterna hade värderats till respektive 4 500, 550 och 6 000 kronor eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

sammanlagt 11 OoO kronor. Härtill syntes böra räknas med en säkerhetsmarginal

om förslagsvis 20 % eller 2 210 kronor samt cirka 5 000 kronor för

bestridande av kostnaderna för expropriationsförfarandet och för avstyckning

m. m. De sammanlagda kostnaderna för utvidgningens genomförande

skulle sålunda uppgå till (49 100 + 11 050 + 2 210 + 5 000 =) i runt tal

67 500 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har, med överlämnande av kronans exemplar

av de fyra ingångna avtalen, hemställt, att ett belopp av 67 500 kronor, i stället

för av förvaltningen tidigare föreslagna 50 000 kronor, måtte beräknas för

förvärv av ifrågavarande markområden.

Departementschefen. Sasom av den lämnade redogörelsen framgår föreligger

behov av utökning av Västernorrlands regementes fältskjutningsområde.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att för ändamålet skulle förvärvas

vissa markområden om cirka 25 hektar, vilka äro belägna invid en i

sydligaste delen av fältskjutningsområdet befintlig mindre sjö. Områdena

äro avsedda att möjliggöra utförande av stridsskjutningar och grupperingsövningar

med kompani och större förband. Då de nu till förvärv föreslagna

områdena synas vara synnerligen värdefulla ur utbildningssynpunkt, tillstyrker

jag, att medel anvisas för förvärv av desamma. Jag förutsätter att,

därest den nu föreslagna utvidgningen av regementets fältskjutningsområde

kommer till stånd, Norrlands trängkår framdeles skall kunna förlägga sina

fältskjutningar till ifrågavarande fältskjutningsområde och att ett av fortifikationsförvaltningen

i annat sammanhang framlagt förslag till förvärv av

särskild fältskjutningsterräng för trängkårens del icke skall behöva genomföias.

Mot de av fortifikationsförvaltningen gjorda anslagsberäkningarna har

jag intet att erinra. De träffade preliminära avtalen böra således godkännas.

De markområden, rörande vilka uppgörelse ej träffats, torde böra exproprieras.

I anslutning till det anförda tillstyrker jag, att för utvidgning av

Västernorrlands regementes fältskjutningsområde beräknas 67 500 kronor.

Utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde. I sina medelsäskanden för

nästa budgetår har arméns fortifikations förvaltning hemställt om medel för

utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde vid Eosersberg och därvid

anfört i huvudsak följande.

Chefen för infanteriskjutskolan hade under senare år framlagt olika förslag

till utvidgning av skjutskolans övningsområde och därvid framhållit, att

den för närvarande till förfogande stående övningsterrängen vore av så begränsad

omfattning, att den varken ur utbildnings- eller säkerhetssynpunkt

vore tillfyllest. Dessa förslag hade emellertid varit så vittomfattande, att de

icke ansetts ekonomiskt genomförbara. På uppdrag av chefen för armén hade

emellertid chefen för infanteriskjutskolan verkställt förnyad utredning rörande

de i anslutning till övningsterrängen belägna områden, varmed ur militär

synpunkt övningsområdet oundgängligen och med det snaraste syntes behöva

utvidgas. Den av skolchefen företagna undersökningen, vid vilken hänsyn

tagits till arméns officersutbildningskommittés utredning, enligt vilken stridsskolan

för bataljonschefer samt högre stridsskolan skulle förläggas till Skil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 126.

lingaryd, hade givit vid handen, att utvidgning av övningsterrängen vore oundgängligen

nödvändig med hänsyn till såväl säkerheten vid skjutningar som till

behovet av övningsområde för fält- och stridsskjutning samt för grupperingsoch

stridsövningar. Därest övningsområdet icke nu utvidgades, förelåge risk

för exploatering för bostadsbebyggelse av vissa i anslutning till området

belägna fastigheter. Utvidgningen borde omfatta vissa å en vid skrivelsen

fogad karta med röd färg utmärkta områden, belägna norr och öster om nuvarande

övningsområdet. Dessa områden vore ur säkerhetssynpunkt oundgängligen

erforderliga för skjutskolans övningar. Vidare skulle ett förvärv

av områdena med därå befintliga byggnader lösa de mest brännande bostadsproblemen

för skolans personal.

Chefen för armén hade meddelat fortifikationsförvaltningen, att det av

chefen för infanteriskjutskolan nu framlagda förslaget, med hänsyn till planlagd

utbildning vid skjutskolan enligt arméns officersutbildningskommittés

förslag och till i säkerhetsinstruktionen föreskriven grad av säkerhet vid övningars

anordnande och utförande, vore att anse såsom ett minimikrav. En

fortsatt utveckling av gasutblåsnings- och raketvapen syntes komma att kräva

ytterligare markförvärv. Detta borde dock icke fördröja realiserandet av

föreliggande förslag till markförvärv, vilket oberoende av resultatet av försvarskommitténs

arbete borde komma till stånd omedelbart för att verksamheten

vid skolan skulle kunna försiggå planenligt och utan olyckstillbud för

kringboende befolkning.

I anledning därav hade fortifikationsförvaltningen låtit verkställa utredning

rörande omfattningen av den föreslagna utvidgningen. Utredningen hade

givit vid handen, att utvidgningsområdena omfattade sammanlagt 23 registerfastigheter,

nämligen Tegelugnen l1, Smedstorp l1, Ängstorp l1, Hummelbo l1

samt Steninge Egnahem l1 och 21 i Husby—Ärlinghundra socken ävensom

Yalstanäs 25, 210, 2", 213, 217 och 2158, Vilhelmslund, Krogsta l1, 21, 31, 43 och

414, Brista l3 och 51, Lindsunda 81 och 82 samt Holmboda l1 i Norrsunda socken.

Fastigheterna, som tillhörde 19 olika fastighetsägare, innehölle en sammanlagd

areal av cirka 375 hektar, varav cirka 95 hektar tomt- och åkermark samt

280 hektar skogsmark in. m. Inom områdena vore uppförda sammanlagt 35

byggnader, innehållande 47 bostadslägenheter om tillsammans 127 rum och

47 kök. Jägmästaren B. von Krusenstjerna i Uppsala, som verkställt värdering

av de föreslagna utvidgningsområdena, hade enligt ett den 11 juni 1947

dagtecknat värderingsinstrument uppskattat områdenas sammanlagda försäljningsvärde

till 1 376 000 kronor, varav 725 000 kronor för byggnader.

84 600 kronor för tomt- och åkermark, 54 500 kronor för jakträtter m. m.,

23 600 kronor för skogsmark och 488 300 kronor för därå växande skog. I

värderingsinstrumentet hade särskilt framhållits, att värderingen grundats

på för det dåvarande gällande byggnads-, mark-, tomt- och virkesvärden samt

för uthyrda fastigheter med ledning av erhållna hyresvärden.

Fortifikationsförvaltningen, som icke upptagit några förhandlingar med av

utvidgningsförslaget berörda fastighetsägare, ansåge att cirka 10 % borde

läggas till värderingssumman såsom reserv för möjliggörande av frivilliga

uppgörelser och för täckande av omkostnaderna. Preliminärt beräknade förvaltningen

att 1 500 000 kronor skulle bliva erforderliga för den föreslagna

utvidgningens genomförande.

Sedan ärendet ånyo underställts arméchefens prövning, hade denne framhållit,

bland annat, att frågan om utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde

aktualiserats av kravet på fullgod säkerhet vid de skjutningar, som

erfordrades för utbildningens planenliga genomförande. För att skjutskolan

skulle kunna fylla avsett ändamål, måste övningarna kunna givas en fältmässig

prägel. Denna omständighet bleve så mycket mera framträdande, som det

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

här gällde att bibringa befälet kunskaper och färdigheter samt med hänsyn

till utvecklingen vidgade erfarenheter, som sedan skulle komma arméns olika

truppförband till godo. För att förebygga olyckshändelser vid övningar erfordrades

därför att det föreslagna markförvärvet genomfördes.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att till utvidgning av infanteriskjutskolans

övningsområde måtte anvisas ett belopp av 1 500 000 kronor.

I ärendet har länsstyrelsen i Stockholms län den 15 januari 1948 avgivit

utlåtande. Länsstyrelsen har därvid överlämnat från kommunalnämnderna i

Norrsunda och Husby-Ärlinghundra kommuner ävensom från landsfiskalen

i Knivsta landsfiskalsdistrikt samt Stockholms läns och stads egnahemsnämnd

och länets jordbrukskommission infordrade yttranden.

Stockholms läns och stads egnahemsnämnd och Stockholms läns jordbrukskommission,

som behandlat ärendet vid ett gemensamt sammanträde den 10

januari 1948, ha uttalat, att de, även om de icke ansåge sig böra avstyrka

förslaget, ville ifrågasätta lämpligheten av övningsområdets utvidgning

i den föreslagna riktningen, alldenstund bebyggelsen i närheten av förvärvsområdena

redan vore stor och kunde förväntas bliva ännu större. Svårigheter

kunde därjämte förväntas uppstå att anskaffa lämpliga bostäder åt dem,

som genom fastighetsförvärvet bleve utan bostad. Därest förvärvet komme

till stånd, förutsatte nämnden och kommissionen, att den å förvärvsområdet

befintliga åkermarken komme att väl brukas och hävdas.

Länsstyrelsen i Stockholms län har för egen del anfört, att, ehuru länsstyrelsen

funne de av egnahemsnämnden och jordbrukskommissionen anförda

synpunkterna beaktansvärda, länsstyrelsen dock icke ansåge sig böra motsätta

sig bifall till den ifrågasatta utvidgningen av infanteriskjutskolans övningsområde.

Sedan Kungl. Maj:t härefter uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att

förhandla med vederbörande markägare om ifrågavarande markförvärv, har

fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 14 februari 1948 anfört, bland annat,

att förvaltningen låtit i ärendet verkställa närmare utredning och föra erforderliga

förhandlingar, varvid följande förekommit.

Den tidigare i ärendet anlitade värderingsmannen hade verkställt omprövning

av den preliminära värderingen med hänsyn till att efter den förra

värderingen virkespriserna stigit, varjämte vissa tomtförsäljningar och nybyggnader

ägt rum inom utvidgningsområdena. Vidare hade det av olika

anledningar visat sig erforderligt med specialvärdering av fastigheten Hummelbo

l1 och av de till förvärv ifrågasatta delarna av fastigheterna Valstanäs

217 och Lindsunda 81. Efter samråd med chefen för infanteriskjutskolan

hade de ursprungligen till förvärv föreslagna fastigheterna Vilhelmslund och

Holmboda l1 ansetts kunna uteslutas från förvärv. Förvärvet av fastigheten

Vilhelmslund, vilken fastighet bestode av en större utanför utvidgningsområdet

belägen byggnad å ofri grund, hade motiverats av skjutskolans behov

av bostäder. Detta behov hade emellertid senare befunnits bliva tillgodosett

genom de byggnader, som vore belägna inom de till förvärv föreslagna markområdena.

Fastigheten Holmboda l1 hade ansetts böra uteslutas från förvärv,

då densamma ur säkerhetssynpunkt icke kunde anses oundgängligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 126.

erforderlig för skjutskolan. Ett mindre område om cirka 4,5 hektar av fastighetens

norra skogsskifte hade däremot ansetts böra förvärvas. Vid förhandlingar

med fastighetens ägare hade denne förklarat sig villig att överlåta detta

område till kronan i utbyte mot ett lika stort område av den till förvärv föreslagna

fastigheten Lindsunda 82, vilket senare område på grund av sitt läge

ur säkerhetssynpunkt icke vore erforderligt för skolan. Av fastigheten Steninge

Egnahem 21 inginge i det ursprungliga utvidgningsförslaget blott ett område

om cirka 8,4 hektar, vilket område värderats till cirka 20 000 kronor. Fastighetens

ägare hade emellertid förklarat sig villig att försälja hela fastigheten,

vilken omfattade sammanlagt 22,9 8 hektar, för en köpeskilling av 45 000

kronor. Med hänsyn till detta för kronan fördelaktiga pris och då risk förelåge

för att vid en eventuell expropriation av området ersättning för intrång

å återstående del av fastigheten skulle bliva oproportionerligt hög, hade hela

fastigheten ansetts böra förvärvas. Från fastigheten Lindsunda 8- hade efter

den preliminära värderingen avstyckats och frånsålts tre tomter, betecknade

Lindsunda 83, 84 och 85, vilka tomter på grund av sitt läge måste ingå i förvärvet.

Fortifikationsförvaltningen hade beträffande fastigheterna Te^elugnen l1,

Smedstorp l1, Ängstorp l1, Steninge Egnahem l1, Hummelbo l1, \ alstanäs 211,

Krogsta 414, Krogsta 131 (tidigare Krogsta l1, 21 och 31), Brista l3, Steninge

Egnahem 21, Brista 51, Yalstanäs 217 samt Lindsunda 81, 82, 83, 84 och 85 avslutat

preliminära köpekontrakt om förvärv för kronans räkning av hela

eller delar av dessa fastigheter mot köpeskillingar om sammanlagt 1 044 721

kronor. Yärderingssummorna för dessa preliminärt förvärvade fastigheter

och fastighetsdelar uppginge till sammanlagt 1 041 211 kronor. Fortifikationsförvaltningen

hade med hänsyn till föreliggande värderingar funnit varje kontrakterad

köpeskilling skälig och för kronan godtagbar. Samtliga kontrakt

vore avslutade under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1

september 1948.

Vad anginge fastigheterna Yalstanäs 25, 210, 213 och 2158 samt Krogsta 43

hade någon uppgörelse på för kronan godtagbara villkor icke kunnat träffas

utan syntes för förvärvets genomförande expropriationsförfarande behöva an

litas. Till de åsatta försäljningsvärdena om sammanlagt 460 000 kronor syntes

såsom säkerhetsmarginal och för täckande av expropriationskostnaderna böra

läggas cirka 20 %>, varför kostnaderna för förvärvet i runt tal kunde beräknas

uppgå till 550 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för utvidgningens genomförande skulle

således uppgå till (1 044 721 + 550 000 —) 1 594 721 kronor eller avrundat

1 600 000 kronor.

Med hänsyn till befarad intressekollision mellan skjutskolans verksamhet

på Rosersberg och flygverksamheten vid den under byggnad varande flygplatsen

vid Halmsjön hade fortifikationsförvaltningen i ärendet haft samråd

med luftfartsstyrelsen. Vid detta samråd, som föregåtts av flyg- och skjuttekniska

utredningar, hade konstaterats att, därest vissa åtgärder såsom direkt

telefonförbindelse, larmanläggning m. m. vidtogcs, någon olägenhet icke kunde

förväntas uppkomma på grund av det ringa avståndet mellan Halmsjön och

Rosersberg.

Fortifikationsförvaltningen har med överlämnande av kronans exemplar

av de fjorton ingångna köpekontrakten jämte övriga till ärendet hörande

handlingar hemställt, att ett belopp av 1 600 000 kronor, i stället för av förvaltningen

tidigare föreslagna 1 500 000 kronor, måtte beräknas för utvidgning

av ifrågavarande övningsområde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Departementschefen. Den utbildning av olika befälskategorier inom armén,,

som bedrives vid infanteriskjutskolan, är liksom den omfattande försöksverksamheten

av särskild betydelse för armén. Det nuvarande övningsområdet

är emellertid icke tillfredsställande vare sig ur utbildnings- eller säkerhetssynpunkt.

Fortifikationsförvaltningen har med anledning härav framlagt

ett av chefen för armén tillstyrkt förslag till utökning av övningsområdet

genom förvärv av vissa norr och öster om det nuvarande övningsområdet belägna

markområden om tillhopa cirka 350 hektar. Genom ifrågavarande markförvärv

erhålles lämplig terräng såväl för fält- och stridsskjutning med olika

infanterivapen som för grupperings- och stridsövningar, varjämte säkerhetssynpunkterna

bli bättre tillgodosedda.

Mot utvidgningen ha framförts vissa erinringar med hänsyn till att ett

stort antal bostadslägenheter ingår i utvidgningsområdet. I samband med

förhandlingarna med vederbörande markägare har denna fråga ägnats särskild

uppmärksamhet, och det har härvid visat sig möjligt att bereda ett

flertal av de nuvarande ägarna tillfälle att bo kvar. I den mån bostäder efter

nuvarande ägares avflyttning bli lediga, erhåller infanteriskjutskolan en välbehövlig

förstärkning av det bostadsbestånd, som avses för skolans personal.

Av en av fortifikationsförvaltningen i samråd med luftfartsstyrelsen verkställd

undersökning framgår, att några olägenheter för flygverksamheten å

det under byggnad varande flygfältet vid Halmsjön icke synas komma att

förorsakas av skjutverksamheten vid skolan.

Med beaktande av vad här anförts tillstyrker jag, att infanteriskjutskolans

övningsområde utvidgas på sätt fortifikationsförvaltningen i sin skrivelse

den 14 februari 1948 föreslagit. Mot de av ämbetsverket gjorda anslagsberäkningarna

har jag intet att erinra. De träffade preliminära avtalen böra

således godkännas, medan de markområden, rörande vilka uppgörelse ej träffats,

torde böra exproprieras. I anslutning till det anförda föreslår jag, att

för utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde beräknas 1 600 000

kronor.

Utvidgning av Väddö skjutfält. I sina medelsäskanden för nästa budgetår kar

arméns fortifikations förvaltning anmält behov av förvärv av mark för utvidgning

av Väddö skjutfält och därvid anfört i huvudsak följande.

Inspektören för luftvärnet hade anmält, att behov förelåge av utvidgning

av Väddö skjutfält. Vid det ursprungliga förvärvet av skjutfältet hade hänsyn

tagits endast till behovet av mark för luftvärnsskjutning och för anordnande

av en pansarskjutningsbana. Fordringarna på luftvärnet i fråga om

lösande av markstridsuppgifter hade sedan dess i hög grad stegrats och därmed

även behovet av terräng för skjutplatser och fältmässiga övningar. Skjutfältet,

som nu omfattade cirka 135 hektar, hade i flera avseenden visat sig

otillräckligt. Sålunda vore övningsområdet för litet, antalet fältmässiga skjutplatser

för ringa samt jjansarskjutningsbanan för trång och för kort. Genom

utvidgning av fältet i nordlig och västlig riktning skulle erhållas för övningsändamål

och för anordnande av pansarskjutningsbana lämplig skogsterräng.

I skrivelse till fortifikationsförvaltningen hade chefen för armén framhållit,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

att avvägningar för en större pansarskjutningsbana borde göras, varvid emellertid

avvägningarna i första hand borde ske inom skjutfältets nuvarande område

så att utvidgning av fältet om möjligt kunde undvikas.

Sedan nämnda avvägningar slutförts, hade fortifikationsförvaltningens

skjutbaneofficer anmält, att undersökningen givit vid handen, att någon större

pansarskjutningsbana på grund av terrängförhållandena icke kunde anordnas

inom det nuvarande skjutfältet men att en bana av angivet slag kunde anläggas

inom ett område norr om fältet, vilket vore i enskild ägo men som

borde förvärvas och tilläggas skjutfältet.

Sedan fortifikationsförvaltningen låtit upprätta en sammanställningskarta

med beskrivning över det till förvärv föreslagna området, hade jägmästaren

Gunno Kinnman i Stockholm verkställt värdering av detsamma. I samband

därmed hade, efter samråd med chefen för Stockholms luftvärnsregemente,

från utvidgningen uteslutits vissa mindre skiften och skiftesdelar. Större inskränkningar

hade på grund av säkerhetsskäl icke ansetts kunna göras. Det

sålunda begränsade utvidgningsområdet vore å sammanställningskartan utmärkt

med heldragen grön begränsningslinje. Enligt ett av jägmästaren Kinnman

den 5 juni 1947 upprättat värderingsinstrument innehölle området en

areal av sammanlagt 104,3 6 hektar, varav cirka 22,5 hektar tomtmark, cirka

5,3 hektar åker- och betesmark, cirka 16,5 hektar bergmark och cirka 60

hektar skogsmark. Områdets värde hade av värderingsmannen med biträde

av vissa sakkunniga uppskattats till sammanlagt 266 758 kronor, varav 17 400

kronor i byggnadsvärde. Värderingsmannen hade framhållit, att en omfattande

bebyggelse med sommarvillor uppstått i södra delen av området och

att fortsatt upplåtelse till sådan bebyggelse planerats. Vid värderingen hade

hänsyn tagits därtill samt till det intrång, som skulle vållas av att vissa fastigheter

genom försäljningen skulle förlora större delen av sin skogstillgång.

Värderingsmannen hade ansett att till värderingssumman borde läggas cirka

20 % såsom reserv för möjliggörande av frivilliga överenskommelser.

Chefen för armén hade tillstyrkt den föreslagna utvidgningen av skjutfältet

och i samband därmed meddelat, att utvidgningsområdet eventuellt skulle

kunna utnyttjas jämväl såsom bombfällningsplats av flygvapnet, vilket för

luftvärnets del skulle medföra fördelar genom att ökade tillfällen till riktövningar

mot mål med krigsmässiga farter komme att erhållas.

Fortifikationsförvaltningen, som ansåge att Väddö skjutfält borde utvidgas

genom förvärv av det föreslagna området, hade intet att erinra mot den verkställda

värderingen. Till värderingssumman borde emellertid läggas en reserv

av 20 % jämte 5 000 kronor för bestridande av kostnaderna i ärendet.

De sammanlagda kostnaderna för utvidgningens genomförande kunde således

beräknas till i runt tal 325 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för ändamålet måtte anvisas

sistnämnda belopp, 325 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att förhandla

med vederbörande markägare om ifrågavarande markförvärv, har fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 15 december 1947 anfört, bland annat, att

förvaltningen låtit i ärendet verkställa närmare utredning och föra erforderliga

förhandlingar, varvid följande förekommit.

Den tidigare i ärendet anlitade värderingsmannen hade, med biträde av

nämndemannen G. Pettersson, Väddö, verkställt omprövning av den preliminära

värderingen med hänsyn till att vissa fastighetsägare verkställt nybyggnader

och att förefintligheten av vissa tomtupplåtelser inom området konstaterats.

Vid denna värdering hade även närmare utredning verkställts rörande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

det intrång, som vid kronans förvärv av området komme att uppstå för vissa

fastigheter därigenom att de helt eller delvis komme att gå miste om skog

till husbehov. V ärderingsmännen hade i en den 3 december 1947 dagtecknad

promemoria lämnat en redogörelse för den slutgiltiga värderingen, av vilken

redogörelse framginge, att värderingssumman för i utvidgningsområdet ingående

fastigheter och fastighetsdelar beräknats till cirka 305 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hade med vederbörande fastighetsägare upptagit

förhandlingar rörande förvärv av ifrågavarande fastigheter och fastighetsdelar.

Vid dessa förhandlingar hade fastighetsägarna fordrat köpeskillingar

för ett sammanlagt belopp av 335 471 kronor. Ämbetsverket hade beträffande

samtliga de fastigheter och fastighetsdelar, för vilka de fordrade

köpeskillingarna uppginge till samma belopp som de av värderingsmännen

uppskattade värdena, avslutat preliminära köpekontrakt. Likaledes hade kontrakt

avslutats om kronans övertagande av två nyttjanderätter mot fordrade

ersättningsbelopp, vilka även överensstämde med respektive värderingssummor.

De kontrakterade köpeskillingarna och ersättningsbeloppen uppginge

till sammanlagt 268 216 kronor. Kontrakten vore avslutade under förbehåll

av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september 1948.

Vad anginge tre fastigheter, beträffande vilka de fordrade köpeskillingarna

väsentligt överstege respektive fastigheter åsatta försäljningsvärden, hade

någon frivillig uppgörelse om förvärv av dessa fastigheter på för kronan godtagbara

villkor icke kunnat träffas. Emellertid hade en i samråd med chefen

för Stockholms luftvärnsregemente verkställd utredning ådagalagt, att en av

dessa fastigheter, vilken innehölle en värdefull grusfyndighet, på grund av

sitt läge kunde uteslutas från förvärvet. Beträffande de två övriga fastigheterna

syntes expropriationsförfarande behöva anlitas. Dessa fastigheter

hade åsatts ett försäljningsvärde om tillhopa (15 400 + 17 400=) 32 800 kronor.

Till detta belopp borde såsom säkerhetsmarginal och för täckande av

expropriationskostnaderna läggas 20 %, varför kostnaderna för förvärvet av

fastigheterna kunde beräknas uppgå till i runt tal 40 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för utvidgningens genomförande komme således

att uppgå till (268 216 + 40 000 =) 308 216 kronor, vilket belopp emellertid

syntes böra höjas till 315 000 kronor för bestridande av avstyckningsm.

fl. kostnader i ärendet.

Fortifikationsförvaltningen har, med överlämnande av kronans exemplar av

de ingångna köpekontrakten jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

hemställt, att 315 000 kronor i stället för av förvaltningen tidigare föreslagna

325 000 kronor måtte beräknas för förvärv av ifrågavarande markområden.

Departementschefen. Luftvärnsskjutskolan disponerar för närvarande såsom

skjutfält ett markområde om cirka 135 hektar å Väddö. Såsom av det

anförda framgår föreligger behov av utvidgning av ifrågavarande skjutfält

främst för att möjliggöra anordnande av en ny pansarskjutningsbana. Med anledning

härav har fortifikationsförvaltningen framlagt förslag till förvärv av

ett norr om skjutfältet beläget markområde om cirka 105 hektar. Då en tillfredsställande

pansarskjutningsbana icke kan anordnas inom det nuvarande

skjutfältet, anser jag mig böra tillstyrka, att förenämnda område, som möjligen

även kan utnyttjas såsom bombfällningsplats för flygvapnet, förvärvas.

Mot de av fortifikationsförvaltningen gjorda kostnadsberäkningarna har

jag intet att erinra. De träffade preliminära avtalen böra således godkännas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

De markområden, rörande vilka uppgörelse ej träffats, torde böra exproprieras.

I enlighet härmed beräknar jag för utvidgning av Väddö skjutfält ett

belopp av 315 000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad i det föregående anförts rörande

markförvärv beräknar jag följande medelsbehov föreligga.

Utvidgning av Hallands regementes skjutfält................ kronor 250 000

Utvidgning av Västernorrlands regementes fältskjutnings
område.

....................................................... » 67 500

Utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde ........ » 1600000

Utvidgning av Väddö skjutfält................................ »_315 000

Summa kronor 2 232 500

För mötande av oförutsedda utgifter torde det anslag, som bör anvisas för

förutnämnda ändamål, böra bestämmas till 2 300 000 kronor, innebärande en

minskning av det i årets statsverksproposition för ändamålet beräknade medelsbehovet

med 100 000 kronor. Beloppet bör lämpligen anvisas såsom icke

specificerat investeringsanslag, beträffande vars disposition Kungl. Maj:t bör

äga meddela föreskrifter. Genom beslut den 19 september 1947 har Kungl.

Maj:t godkänt ett avtal, varigenom för kronans räkning förvärvats ett markområde

i Älvsbyn, varå avsetts skola uppföras två bostadsbyggnader, vilka

med hänsyn till befarade ras måste flyttas från annan plats. Kostnaderna för

förvärvet, 3 000 kronor, ha tills vidare bestritts från fjärde huvudtitelns anslag

till extra utgifter. Kostnaderna torde emellertid böra slutligt bestridas från

nu ifrågavarande anslag och anslaget till extra utgifter sålunda tillföras ersättning

med förenämnda belopp.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa ytterligare markförvärv för budgetåret 1948/49 anvisa

ett investeringsanslag av 2 300 000 kronor.

[2.] Anordnande av provisoriska lokaler för försvarets forskningsanstalt.

Lokalfrågan för försvarets forskningsanstalt, vilken enligt 1944 års riksdags

beslut organiserats från och med den 1 april 1945, har ännu icke kunnat

vinna en slutgiltig lösning. Ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 20 november

1946 framlagt förslag till nybyggnader, kostnadsberäknade till sammanlagt

9 200 000 kronor, har med hänsyn till rådande knapphet på material

och arbetskraft ansetts hittills icke kunna föreläggas riksdagen. Tills vidare

har anstalten provisoriskt inrymts i ett flertal byggnader i Stockholm

och dess närhet. För vidtagande av vissa provisoriska åtgärder för anstaltens

förläggning har 1947 års riksdag (propositionen nr 130; riksdagens skrivelse

nr 327) under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1947/48 anvisat

ett reservationsanslag av 770 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 126.

I skrivelse den 14 februari 1948 har arméns forlifikationsförvaltning anmält,

att ifrågavarande reservationsanslag vid företagen utredning visat sig

otillräckligt för genomförande av det därmed avsedda byggnadsprogrammet,

och i anslutning härtill anfört i huvudsak följande.

Fortifikationsförvaltningen hade i samråd med forskningsanstalten företagit

en utredning i syfte att nedbringa kostnaderna för de med anslaget avsedda

byggnadsåtgärderna. Utredningen hade givit vid handen, att några

möjligheter att nedbringa ifrågavarande kostnader icke förelåge. Tvärtom

hade det visat sig, att kostnaderna genomgående varit för lågt beräknade,

varför det i propositionen angivna byggnadsprogrammet icke kunde genomföras

inom ramen för anvisade medel. På sätt förutsatts i förvaltningens skrivelse

den 21 februari 1947, vilken legat till grund för förenämnda proposition

nr 130, hade förvaltningen därför i samråd med forskningsanstalten utrett,

huruvida genom ett reducerat byggnadsprogram det i propositionen angivna

behovet kunde godtagbart tillgodoses inom anslagets kostnadsram. Av

utredningen hade framgått, att så kunde ske beträffande forskningsanstaltens

avdelning 1 med obetydligt överskridande av det för denna avdelning beräknade

delbeloppet, under det att jämförelsevis avsevärda tilläggsanslag erfordrades

för avdelningarna 2 och 3. Kostnaderna för de arbeten, vilka sålunda befunnits

oundgängligen erforderliga, hade av fortifikationsförvaltningen beräknats

till i följande sammanställning angivna belopp, i vilken sammanställning

jämväl angivits de belopp, som enligt propositionen nr 130 avsetts för samma

arbeten.

Kostnad enligt

prop.

1947: 130

Kostnad enligt

fortifikations- förvaltningens

beräkning

Brist

149 500

353 500

264 500

155 500

395 500

509 500

6 000

42 000

245 000

Avdelning 3............

Summa

767 500

1 060 500

293 000

Av den för avdelning 3 beräknade kostnaden belöpte ett belopp av

290 500 kronor på tillbyggnad av avdelningens laboratoriebyggnad i Frösunda.

Då sistnämnda belopp i stort sett motsvarade den ovan redovisade

medelsbristen av i runt tal 295 000 kronor, syntes ombyggnaden av laboratoriebyggnaden

böra uppskjutas i avvaktan på anvisande av erforderligt tillläggsanslag,

under det att övriga arbeten borde utföras med anlitande av

redan anvisade medel.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för anordnande av provisoriska

lokaler för försvarets forskningsanstalt måtte anvisas ett reservationsanslag

av 295 000 kronor.

Yidare har försvarets forskningsanstalt i skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning

den 20 september 1947 anfört i huvudsak följande.

I syfte att vinna sådana praktiska erfarenheter, som erfordrades för närmare

planläggning av en industriell tillverkning av vissa kemiska drivmedel

avsåge forskningsanstalten att vid sin försöksanläggning i Ursvik vid

Stockholm igångsätta framställning i halvstor skala av dylika drivmedel. De

lokaler, som stode till anstaltens förfogande för kemisk-teknisk försöksdrift,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

vore icke lämpliga för ifrågavarande arbeten på grund av tillverkningsämnenas

synnerligen eldfarliga och explosiva karaktär. För ändamålet erfordrades

därför en särskild fristående byggnad. Genom forskningsanstaltens försorg

och i samråd med byggnadsstyrelsen hade förslag uppgjorts till nybyggnad

för kemisk-teknisk försöksdrift. Då medelsbehovet inräknats i forskningsanstaltens

medelsäskanden för budgetåret 1947/48 för viss forskningsverksamhet,

hemställde forskningsanstalten, att fortifikationsförvaltningen ville hos

Kungl. Maj:t utverka, att medel för förslagets genomförande måtte få utgå

av reservationsanslaget till viss forskningsverksamhet.

I anledning härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31 december

1947 anfört, att kostnaderna för utförande av det av forskningsanstalten

framlagda förslaget till byggnad för kemisk-teknisk försöksdrift kunde

beräknas till 215 000 kronor, varav 175 000 kronor belöpte å byggnadsarbeten,

20 000 kronor å väg- och planeringsarbeten m. m. samt 20 000 kronor å administration.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för uppförande av

ifrågavarande byggnad ett belopp av 215 000 kronor måtte ställas till förfogande

från det för budgetåret 1947/48 anvisade reservationsanslaget av

3 850 000 kronor till viss forskningsverksamhet.

Härjämte bär forskningsanstalten i skrivelse den 29 september 1947 till

fortifikationsförvaltningen hemställt, att förvaltningen måtte för budgetåret

1948/49 äska medel för vissa ytterligare byggnads- och anläggningsarbeten

vid anstalten, samt i anslutning härtill beträffande de olika byggnadsobjekten

anfört i huvudsak följande.

Avdelning 1.

Vid avdelningen påginge omfattande forskningsarbeten inom avdelningens

rök- och pyrotekniska sektioner. Röklaboratoriet vore beläget bredvid avdelningens

bibliotek och mitt inne i den annars av tjänsterum upptagna delen

av laboratoriebyggnaden. Då risk för självantändning alltid förelåge vid arbeten

med röksatser, måste det anses olämpligt att ha ett laboratorium av

ifrågavarande beskaffenhet förlagt bredvid tjänsterum och bibliotek, där

stora värden förvarades. Yidare vore den nuvarande lokalen för liten för

planerade undersökningar. Pyrotekniska sektionen arbetade likaledes med

satser som innebure åtskilliga brandrisker. Dessa arbeten bedreves för närvarande

i en träbyggnad, vilket icke heller vore tillfredsställande ur brandfaresynpunkt.

I samråd med byggnadsstyrelsen hade förslag uppgjorts att

inreda östra delen av materielbyggnadens vindsvåning, vilken för närvarande

utnyttjades som förråd och redan hade eldsäker konstruktion, till röklaboratorium

och pyrotekniskt laboratorium. För genomförande av nu angivna åtgärder

vore det nödvändigt att flytta förrådet till en fristående förrådsbyggnad.

Avdelning 2.

För inredningsarbeten i de av avdelningen disponerade lokalerna i Svea

artilleriregementes förutvarande kasern ävensom för inredande av förrådsoch

garagelokaler i anslutning till dessa erfordrades ett belopp av 20 000

kronor. I det för budgetåret 1947/48 anvisade beloppet av 770 000 kronor

hade beräknats ett belopp av 30 000 kronor för inredning av ytterligare

lokaler för avdelningens behov i artillerikasernen. Vid den beskärning av byggnadsprogrammet,

som av kostnadsskäl befunnits ofrånkomlig, hade ifråga
2—285

48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 126.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

varande inredningsarbeten ansetts kunna överföras till en senare byggnadsetapp.

För dessa byggnadsarbeten erfordrades ett belopp av 30 000 kronor.

Det vid försöksstationen befintliga sprängämnesförrådet vore vidare otillräckligt.

Redan för närvarande måste i stor utsträckning nödvändigt lagringsutrymme

beredas genom sprängning av ur försökssynpunkt mindre aktuella

provladdningar. Härtill komme förrådsbehovet för planerade detonationsskyddsundersökningar.

Med hänsyn härtill erfordrades, att ett nytt sprängämnesförråd,

rymmande 10 ton sprängämnen, uppfördes. Slutligen erfordrades,

att en försökstunnel i berg anlades för bedrivande av undersökningar

rörande verkningarna av detonationer i skyddsrum och bergtunnlar.

Avdelning 3.

För avdelningens verksamhet erfordrades ett antal garageplatser. Dylika

platser hade icke kunnat beredas i tillgängliga lokaler vid signalregementet,

och det i laboratoriebyggnaden befintliga garaget hade måst utnyttjas som

verkstad. En tillbyggnad av regementets garage för 6 bilar vore därför nödvändig.

Därest avdelningen sedermera skulle förläggas till annan plats, kunde

tillbyggnaden utnyttjas av regementet. Härjämte borde vid Bromma flygplats

iordningställas en barack för avdelningens räkning.

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 19 december 1947 beträffande

de av forskningsanstalten föreslagna arbetena anfört, att förvaltningen

vid granskning av de föreslagna arbetena funnit desamma vara ur byggnadsteknisk

synpunkt ändamålsenliga. Kostnaderna för arbetena hade av förvaltningen

beräknats till nedan angivna belopp.

Avdelning 1.

Ombyggnadsarbeten för rök- och pyrotekniskt laboratorium... 60 000

Förrådsbyggnad ............................................................ 98 000 158 000

Avdelning 2.

Inredningsarbeten i vissa av anstalten disponerade lokaler i

Svea artilleriregementes förutvarande kasernetablissement 20 000

Inredning av ytterligare lokaler i samma etablissement ...... 30 000

Sprängämnesmagasin ...................................................... 16 500

Försökstunnel, inklusive markförvärv .............................. 280 000 346 500

Avdelning 3.

Tillbyggnad av garage ................................................... 44 000

Barack........................................................................... 50 000 94 000

Summa kronor 598 500

Fortifikationsförvaltningen bär hemställt, att för anordnande av provisoriska

lokaler för försvarets forskningsanstalt måtte anvisas ett reservationsanslag

av i avrundat tal 600 000 kronor.

Vidare har fortifikationsförvaltningen i en den 20 februari 1948 dagtecknad

promemoria anmält, att försvarets forskningsanstalt på förekommen anledning

upptagit frågan om provisoriska lokaler till förnyad prövning och

därvid funnit, att den av forskningsanstalten vid avdelning 1 föreslagna förrådsbyggnaden,

vilken kostnadsberäknats till 98 000 kronor, skulle kunna er
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

sättas med två baracker, som fortifikationsförvaltningen kunde ställa till förfogande.

Kostnaderna för barackernas flyttning, uppförande och inredning

hade av forskningsanstalten beräknats till 30 000 kronor.

Slutligen har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 4 februari 1948

framlagt förslag till anordnande av en teleteknisk försöksstation på Bromma

flygplats för en kostnad av 465 000 kronor. Försöksstationen skulle utnyttjas

av, förutom forskningsanstalten, de olika försvarsgrensförvaltningarna och

luftfartsstyrelsen. Av de för anordnande av stationen erforderliga medlen

skulle 75 000 kronor belöpa å luftfartsstyrelsen. Det erforderliga beloppet

uppginge alltså till (465 000 —- 75 000 =) 390 000 kronor. Därest ifrågavarande

förslag komme att genomföras, erfordrades icke den till 50 000 kronor

kostnadsberäknade baracken för forskningsanstaltens avdelning 3, för vilken

medel äskats i fortifikationsförvaltningens förenämnda skrivelse den 19

december 1947. Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för anordnande

av ifrågavarande försöksstation måtte anvisas ett investeringsanslag av

390 000 kronor.

Departementschefen. Önskvärt vore, om forskningsanstaltens lokalfrågor

redan nu kunde vinna en mera definitiv lösning. Med hänsyn till det ekonomiska

läget och bristen på material torde det emellertid icke vara sannolikt,

att ett så omfattande byggnadsföretag skall kunna genomföras under

de närmaste åren. Det blir därför nödvändigt att även i fortsättningen sörja

för anstaltens lokalbehov genom provisoriska åtgärder. Då det gäller att bedöma

behovet av lokaler för anstalten måste beaktas, att forskningsverksamheten

inom försvaret för närvarande är synnerligen betydelsefull och att åtgärder,

som kunna underlätta densamma, i görligaste mån böra vidtagas. Av

vikt är emellertid, att dessa åtgärder såvitt möjligt bli ekonomiskt godtagbara

även på längre sikt.

Flertalet av de förslag, som efter framställning från forskningsanstalten

nu framlagts av fortifikationsförvaltningen, syftar till åtgärder av den natur, att

de under åtskilliga år kunna bli till nytta för anstalten. Så är särskilt förhållandet

beträffande de föreslagna arbetena vid Ursvik, för avdelning 1, och

vid den för avdelning 2 inrättade försöksstationen. Även om de inom Signalregementets

kasernetablissement inrymda delarna av anstaltens avdelning 3

vid en definitiv lösning av anstaltens lokalfråga komma att förflyttas, böra

likväl de föreslagna arbetena inom nämnda etablissement kunna komma till

god nytta för andra försvarsändamål. De ombyggnadsarbeten, som planeras

vid Svea artilleriregementes gamla kasernetablissement i Stockholm, måste

däremot betraktas såsom provisorier på tämligen kort sikt. Jag anser mig

med beaktande av här anförda synpunkter kunna med vissa i det följande

angivna begränsningar tillstyrka de framlagda förslagen.

Det av 1947 års riksdag anvisade reservationsanslaget om 770 000 kronor

för anordnande av provisoriska lokaler har visat sig otillräckligt för att samtliga

därmed avsedda arbeten skola kunna fullföljas. Med hänsyn härtill har

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

fortifikationsförvaltningen föreslagit, att ytterligare medel skola anvisas för

två i byggnadsprogrammet ingående arbeten, nämligen tillbyggnad av en

laboratoriebyggnad vid Signalregementet och inredning av ytterligare lokaler

i Svea artilleriregementes kasernetablissement. Jag tillstyrker att medel,

295 000 kronor, nu under kapitalbudgeten anvisas för det förra ändamålet.

Däremot torde samtliga inredningsarbeten i Svea artilleriregementes kasernetablissement

böra bestridas från det redan anvisade reservationsanslaget.

Kostnaderna därför ha beräknats till sammanlagt 50 000 kronor, varav 30 000

kronor redan enligt det föregående år framlagda förslaget förutsatts skola bestridas

från ifrågavarande anslag. För att bereda utrymme inom anslagets

ram för dessa arbeten toz-de ur berörda byggnadsprogram böra slopas två

andra arbeten, nämligen ombyggnad av laboratoriebyggnad vid Ursvik och

utökning av panncentral vid försöksstationen för avdelning 2. Medel för

dessa arbeten, tillhopa (32 500 + 22 200 —) 54 700 kronor, torde i stället nu

böra beräknas under kapitalbudgeten.

Forskningsanstalten har föreslagit, att två större anläggningar för försöksändamål

skola uppföras. Båda anläggningarna betecknas såsom mycket angelägna.

För den ena, avsedd för kemisk-teknisk försöksdrift, ha erforderliga

medel, 215 000 kronor, redan beräknats under det för budgetåret 1947/48 anvisade

reservationsanslaget till viss forskningsverksamhet. För den andra,

avsedd för teletekniska försök, har äskats ett belopp av 390 000 kronor. Anläggningarna

äro av permanent natur, varför medel för desamma, därest de

skola uppföras, böra anvisas under kapitalbudgeten. Jag kan icke för närvarande

av ekonomiska skäl föreslå, att medel nu beräknas för båda anläggningarna.

Då tiden icke medgivit en mera ingående jämförelse mellan de båda

projekten ur angelägenhetssynpunkt, föreslår jag, att för en anläggning för

försöksändamål nu anvisas det för den kemisk-tekniska försöksanläggningen

beräknade beloppet, 215 000 kronor, varvid det skall ankomma på Kungl.

Maj:t att efter ytterligare utredning pröva, om sistnämnda anläggning bör

utföras eller om anslagsmedlen i stället böra utnyttjas för påbörjande av den

teletekniska försöksstationen. Det minskade medelsbehovet under reservationsanslaget

till viss forskningsverksamhet torde böra beaktas vid beräkningen avsagda

anslag för nästa budgetår.

Av de byggnadsarbeten i övrigt, som i det föregående anmälts såsom erforderliga

för forskningsanstalten, anser jag mig kunna tillstyrka, att följande

komma till utförande, nämligen vid avdelning 1 ombyggnadsarbeten

för rök- och pyrotekniskt laboratorium samt flyttning och inredning av två

för förrådsändamål avsedda baracker, vid avdelning 2 uppförande av ett

sprängämnesförråd vid anstaltens försökscentral samt vid avdelning 3 tillbyggnad

av ett befintligt garage. De sammanlagda kostnaderna för dessa arbeten

uppgå till (60 000 + 30 000 -f 16 500 + 44 000 =) 150 500 kronor. Då

dessa byggnadsarbeten synas vara av investeringskaraktär, anser jag att jämväl

för dessa arbeten böra anvisas medel under kapitalbudgeten.

Förslaget om utförande av en försökstunnel kan jag icke för närvarande

tillstyrka.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Det sammanlagda medelsbehovet under kapitalbudgeten för nu föreslagna

byggnadsarbeten uppgår till (295 000 + 54 700 4- 215 000 + 150 500=) i runt

tal 715 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Anordnande av provisoriska lokaler för försvarets forskningsanstalt

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 715 000 kronor.

[3.] Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1947 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 25, s. 13) anvisade riksdagen (skrivelse nr 188) för budgetåret

1947/48 ett investeringsanslag av 750 000 kronor till anordnande av vissa

lokaler för luftbevakningen.

Kungl. Maj:ts förslag i förenämnda proposition grundade sig på en av

överbefälhavaren i skrivelse den 23 september 1946 gjord framställning om

anvisande av medel för genomförande av omorganisation av luftbevakningen

1 vissa delar av riket. Kostnaderna härför hade av överbefälhavaren beräknats

till 7 000 000 kronor, varav för byggnader 2 936 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikationsförvaltning

anfört, bland annat, att för genomförande av den byggnadstekniska delen

av luftbevakningens omorganisation i vissa delar av riket erfordrades återstoden

av det belopp, vilket överbefälhavaren i sin förenämnda skrivelse beräknat

för byggnadsarbeten, eller (2 936 000— 750 000 =) 2 186 000 kronor,

vilket belopp med hänsyn till vissa ökade kostnader borde upptagas till

2 200 000 kronor, överbefälhavaren hade anmodat fortifikationsförvaltningen,

att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräkna ett anslag av

2 200 000 kronor. Under åberopande härav har fortifikationsförvaltningen hemställt,

att för ändamålet måtte anvisas 2 200 000 kronor.

Ärendet är av den art, att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde böra inhämtas

genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Departementschefen. För fullföljande av byggnadsarbetena för en första

etapp av omorganisationen av luftbevakningen inom riket, till vars påbörjande

föregående års riksdag anvisat medel, har fortifikationsförvaltningen äskat

2 200 000 kronor. Jag anser det synnerligen angeläget, att medel nu anvisas

för fortsättande av den sålunda påbörjade etappen. Dock anser jag mig endast

kunna tillstyrka, att för nästa budgetår för ändamålet anvisas ett anslag av

1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen för

budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 1000 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[4.] Ytterligare medel till om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1943: 64 anmälde riksdagen

(skrivelse nr 337), att riksdagen dels beslutat, att garnisonssjukhuset i Boden

skulle utbyggas i enlighet med vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 5 februari 1943 angivna riktlinjer inom

ramen för en kostnad, såvitt anginge statsverket, av 1 585 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1942 — motsvarande 1 465 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941 — dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med Norrbottens läns landsting

träffa erforderligt avtal rörande de ekonomiska och rättsliga frågorna

mellan landstinget och staten i samband med om- och tillbyggnaden av ifrågavarande

gamisonssjukhus, dels ock medgivit, att nämnda kostnad finge bestridas

från det under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget å 24 000 000

kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Av nämnda statsrådsprotokoll framgår, bland annat, att de totala kostnaderna

för om- och tillbyggnaden av ifrågavarande garnisonssjukhus beräknats

till 4 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av vilket belopp 1 585 000

kronor skulle gäldas av statsverket och 2 415 000 kronor av Norrbottens läns

landsting. Härav har för utförande av en fjärde byggnadsetapp beräknats

ett belopp av 573 800 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, varav 242 050

kronor skulle gäldas av statsverket medan återstoden skulle gäldas av landstinget.

Genom särskilda beslut den 6 oktober 1944 och den 23 november 1945 har

Kungl. Maj:t sedermera anvisat medel, tillhopa (102100 + 1001000=)

1 103100 kronor, för om- och tillbyggnad av sjukhusbyggnaden m. m. vid

garnisonssjukhuset i Boden. Av det av riksdagen för om- och tillbyggnad

av garnisonssjukhuset anvisade beloppet återstår sålunda odisponerat ett belopp

av (1 465 000—-1 103 100=) 361 900 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941.

Av en vid propositionen 1946: 121 (s. 88) fogad sammanställning av byggnadsprogrammet

för armén för femårsperioden 1942/47 framgår, att en reserv

av 358 300 kronor kvarstår under de för armén anvisade investeringsanslagen

(kvotanslagen) för byggnadsprogrammets genomförande, benämnda Yissa

byggnadsarbeten m. m.

Sedermera bär 1947 års riksdag (skrivelse nr 191) efter förslag av Kungl.

Maj:t i propositionen 1947:114 medgivit, att för omändring av köksbyggnaden

m. m. vid ifrågavarande garnisonssjukhus finge —- utöver för ändamålet

tidigare avsedda medel — disponeras ett belopp av 100 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 av det för budgetåret 1946/47 för armén anvisade investeringsanslaget

till Yissa byggnadsarbeten m. m. av 32 000 000 kronor.

I skrivelse den 5 november 1947 hemställde arméns fortifikationsförvaltning,

att för om- och tillbyggnad av köksbyggnaden m. m. vid garnisonssjukhuset

i Boden måtte anvisas ett belopp av 224 500 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Ärendet är för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prov
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

ning. Därest fortifikationsförvaltningens ifrågavarande framställning bifalles,

återstår av de av riksdagen för om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset anvisade

medlen ett belopp av (1565 000—-1 103 100 — 224 500=) 237 400

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för utförande av förenämnda fjärde

byggnadsetapp.

I skrivelse den 22 december 1947 ha försvarets sjukvårdsförvaltning och

arméns fortifikations förvaltning efter samråd med Norrbottens läns landsting

framlagt förslag till utförande av fjärde byggnadsetappen av utbyggnaden

av garnisonssjukhuset i Boden samt i anslutning härtill anfört i huvudsak

följande.

Enligt det i propositionen 1943: 64 framlagda förslaget skulle fjärde etappen

av utbyggnaden av ifrågavarande garnisonssjukhus omfatta ombyggnad av

sjukhusflyglarnas vindsvåningar och delvis påbyggnad av ytterligare en våning,

vissa mindre iståndsättningsarbeten i äldre vårdavdelningar, anordnande

av militär tandpoliklinik och civil distriktstandpoliklinik in. m.

Beträffande militärtandpolikliniken, vilken beräknats draga en kostnad av

74 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, hade föredragande departementschefen

i det till propositionen fogade utdraget av statsrådsproto;

kollet anfört, att spörsmålet rörande ifrågavarande poliklinik borde upptagas

till övervägande vid den för det dåvarande pågående utredningen

rörande den militära tandvården. Nämnda utredning, som numera slutförts,

hade givit vid handen, att den militära tandvården borde förläggas till truppförbandssjukhusen.

Till följd därav beräknades vid nu pågående utredning

rörande truppförbandssjukvården utrymme för tandpolikliniker vid truppförbandens

sjukhus. I fråga om distriktstandpolikliniken hade från landstingets

sida meddelats, att landstinget hade för avsikt att förlägga densamma till

lokaler utanför garnisonssjukhuset. Med hänsyn därtill borde ifrågavarande

tandpolikliniker utgå ur byggnadsprogrammet och därför avsedda medel i

mån av behov tagas i anspråk för andra ändamål i samband med sjukhusets

utbyggnad.

I samband med ritningsarbetet för fjärde byggnadsetappen hade från landstingets

sida fråga väckts om en ytterligare utökning av byggnadsprogrammet.

Till grund därför hade legat en promemoria av samtliga överläkare vid garnisonssjukhuset,

i vilken anförts, bland annat, att garnisonssjukhuset hade ett

mycket starkt behov av ökat antal vårdplatser, vilket sammanhängde med den

över hela landet märkbara ökade tillströmningen till sjukhusen och med sjukvårdens

alltjämt fortgående specialisering. Behovet sammanhängde även med

de i Norrbottens län rådande speciella förhållandena, främst de stora avstånden,

vilka medförde att många patienter måste kvarstanna på sjukhuset

längre tid än vad som vore brukligt i landsdelar, där läkare i hemorten funnes

att tillgå för eftervård. Sjukhusets behov av ökat antal vårdplatser

komme att inom en snar framtid nödvändiggöra vissa nybyggnader. Med hänsyn

därtill borde den planerade nya fjärde våningen utökas att omfatta flyglarnas

hela längd, varigenom skulle vinnas ett 50-tal nya vårdplatser till

jämförelsevis ringa kostnad. De gamla vårdavdelningarna i flyglarnas två

undre våningar befunne sig i synnerligen otillfredsställande skick. Sålunda

vore biutrymmena otillräckliga varjämte tvättställ saknades i flertalet rum.

På grund därav borde i samband med sjukhusets ombyggnad även nu ifrågavarande

lokaler underkastas en genomgripande restauration.

Landstinget hade för sin del instämt i vad överläkarna anfört och därutöver

framhållit, att det utökade vårdplatsbehovet, som för landstingets del

voro att förvänta i följd av de av statsmakterna under senaste åren fattade

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

besluten om utbyggnad av den allmänna sjukvården, skulle på ett såväl ur

vårdsynpunkt som i ekonomiskt avseende fördelaktigare sätt kunna tillgodoses

genom en påbyggnad av sjukhusflyglarna med ännu en våning i stället

för en eljest inom de närmaste åren ofrånkomlig nybyggnad av motsvarande

omfattning.

Sjukvårdsförvaltningen och fortifikationsförvaltningen ansåge det fullt berättigat

att, på av landstinget anförda skäl, räkna med ett utökat behov av

vårdlokaler för civila patienter vid garnisonssjukhuset i Boden, sedan detta,

numera fått karaktären av centrallasarett för landstingsområdet. Detta behov

kunde tillgodoses antingen genom nyuppförande av en friliggande vårdpaviljong

eller genom påbyggnad — utöver byggnadsprogrammet för pågående

utbyggnadsarbeten — av ytterligare en (fjärde) våning å sjukhusbyggnadernas

båda flygelpartier. Då utredning härutinnan visat, att det senare

alternativet innebure avsevärda såväl sjukvårdsorganisatoriska som ekonomiska

fördelar, förordade ämbetsverken detta alternativ. Beträffande de äldre

vårdavdelningarna, belägna inom sjukhusflyglarnas bottenvåning och våningen

1 trappa upp, hade i beslutet om sjukhusets utbyggnad icke förutsatts

några mera väsentliga ändringsarbeten. Sjukvårdsförvaltningen ansåge emellertid

att dessa lokaler borde iordningställas så att deras standard beträffande

planlösning och inredning bleve jämställd med den som efter ombyggnaden

komme att gälla för sjukhuset i övrigt. Detta innebure i stort icke någon

väsentlig ändring i själva sjuksalarnas anordnande annat än i fråga om öronvårdavdelningen,

där salarna borde uppdelas på mindre enheter. I övrigt

hänförde sig moderniseringskraven huvudsakligen till förbättring av den sanitära

utrustningen, utökning av vårdavdelningarnas biutrymmen samt omläggning

av ventilations- och uppvärmningssystemen. Förvaltningarna finge sålunda

tillstyrka, att för Norrbottens läns landsting anordnades ett utökat antal

vårdplatser genom påbyggnad av ytterligare en våning å sjukhusbyggnadernas

östra och västra flygeldelar samt att i samband därmed vissa moderniseringsåtgärder

inom de äldre vårdavdelningarna vidtoges.

Kostnaderna för den utökade fjärde byggnadsetappen av sjukhusets utbyggnad

hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till 1560 800 kronor

enligt prisläget den 1 oktober 1946, motsvarande 1312 000 kronor enligt

1941 års prisläge. Kostnadsfördelningen för det hittills fastställda byggnadsprogrammet

hade, såsom framginge av propositionen 1943: 64, uppgjorts med

ledning av för det dåvarande tillgänglig statistik över beläggningen med militära

och civila patienter. På grundval av nämnda statistik hade kostnaderna

för de olika byggnadsobjekten fördelats mellan kronan och landstinget.

Genom det fastställda byggnadsprogrammet hade behovet av militära vårdplatser

tillgodosetts. Den nu föreslagna utökningen av antalet vårdplatser

komme därför att i sin helhet tagas i anspråk för civilt ändamål och borde

sålunda, i överensstämmelse med i nämnda proposition angivna principer,

helt bekostas av landstinget. Därvid finge det anses vara av mindre betydelse,

huruvida någon del av de nytillkomna vårdplatserna faktiskt komme att utnyttjas

för vård av militära patienter, enär i sådana fall motsvarande antal

av kronan bekostade vårdplatser komme att frigöras och kunde tagas i anspråk

för vård av civila patienter. De kostnader åter, som belöpte sig på

iståndsättning och modernisering av de nuvarande vårdavdelningarna, syntes

böra fördelas med 40 % på kronan och 60 % på landstinget. Upprustningen

av äldre fasader m. m. borde bekostas av kronan, medan i den fjärde etappen

ingående inredningsarbeten i B-avdelningen borde bekostas av landstinget.

Med tillämpning av nu angivna principer hade kostnaderna funnits böra fördelas

med 492 000 kronor på statsverket och 1 068 800 kronor på landstinget.

Landstinget hade för sin del godkänt den föreslagna utvidgningen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

byggnadsprogrammet och anvisat erforderliga medel för bestridande av landstingets

andel i kostnaderna samt uppdragit åt sitt förvaltningsutskott att i

fortsättningen handlägga ärendet. Förvaltningsutskottet hade sedermera meddelat,

att därest de av landstinget nu godkända arbetena helt eller delvis

icke kunde inrymmas inom den militära byggnadskvoten under de år arbetena

komme att pågå, ansträngningar från landstingets sida komme att göras

för beredande av utrymme inom den för den civila sjukvården inom landstingsområdet

avsedda byggnadskvoten.

Den nu föreslagna fjärde byggnadsetappen beräknades sålunda draga en

kostnad av 1 560 800 kronor enligt prisläget den 1 oktober 1946, varav 492 000

kronor skulle gäldas av statsverket. För etappen hade tidigare beräknats

ett belopp av 573 800 kronor enligt prisläget (Ten 1 juli 1942, motsvarande

636 900 kronor enligt prisläget den 1 oktober 1946, varav 268 400 kronor skulle

gäldas av kronan. Enligt nu föreliggande förslag erfordrades för ändamålet

sålunda ett ytterligare belopp av (1 560 800 — 636 900=) 923 900 kronor. På

kronan belöpande del därav uppginge till (492 000 — 268 400 =) 223 600 kronor,

varav emellertid 50 600 kronor borde bestridas från ordinarie underhållsanslag.

Den på kronan belöpande merkostnaden utgjorde sålunda

(223 600 — 50 600=) 173 000 kronor enligt prisläget den 1 oktober 1946, motsvarande

150 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Sjukvårdsförvaltningen och fortifikationsförvaltningen ha hemställt, att

för ytterligare utbyggnad av gamisonssjnkhuset i Boden måtte få tagas i anspråk

dels förenämnda för den militära tandpolikliniken i Boden avsedda belopp,

74 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, dels ett ytterligare belopp

av 150 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, att utgå av det för

budgetåret 1946/47 till Yissa byggnadsarbeten m. m. anvisade investeringsanslaget

av 32 000 000 kronor.

Departementschefen. I likhet med försvarets sjukvårdsförvaltning och

arméns fortifikationsförvaltning förordar jag, att det nu framlagda reviderade

förslaget till fjärde byggnadsetappen av utbyggnaden av garnisonssjukhuset

i Boden kommer till utförande. Enligt förslaget skall en tidigare planerad

militär tandpoliklinik liksom en likaledes planerad civil distriktstandpoliklinik

icke komma till utförande. Däremot skola sjukhusbyggnadernas

båda flygelpartier påbyggas med ytterligare en våning, varigenom cirka 50

nya vårdplatser erhållas, varjämte vissa i det ursprungliga byggnadsprogrammet

icke förutsatta moderniseringsarbeten skola komma till utförande. De

sammanlagda merkostnaderna för det nu framlagda förslaget uppgå till

923 900 kronor enligt prisläget den 1 oktober 1946. Av sistnämnda belopp

belöpa 223 600 kronor å statsverket, varav emellertid 50 600 kronor föreslås

skola bestridas från ordinarie underhållsanslag. Återstående belopp, 173 000

kronor enligt prisläget den 1 oktober 1946, beräknas motsvara 150 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Då jag icke har något att erinra mot att de

för anordnande av militär tandpoliklinik avsedda medlen tagas i anspråk för

utförande av nu föreslagna arbeten och då beräkningen av merkostnaderna

och den föreslagna fördelningen av kostnaderna icke givit mig anledning till

erinran, beräknar jag för gäldande av nu ifrågavarande merkostnad ott belopp

av 150 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnaderna synas, på sätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

föreslagits, böra bestridas med anlitande av den reserv, som kvarstår inom

femårsplanens kostnadsram för arméns byggnadsarbeten. Merkostnaderna på

grund av prisstegring efter den 1 juli 1941 böra bestridas i samma ordning

som beträffande övriga byggnadsföretag, för vilka femårsplanens byggnadsanslag

tagas i anspråk.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten må

komma till utförande med anlitande av det för budgetåret

1946/47 för armén anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m. av 32 000 000 kronor.

[5.] Försäljning av vissa kronan tillhöriga, i Järvafältet ingående markområden.

I skrivelse den 4 februari 1948 har arméns fortifikations förvaltning överlämnat

ett med drätselkammaren i Sundbybergs stad träffat preliminärt

köpekontrakt rörande överlåtelse till staden av två markområden i Spånga

socken samt hemställt dels att ifrågavarande köpekontrakt måtte godkännas,

dels ock att till utvidgning av Järvafältet för budgetåret 1948/49 måtte anvisas

ett investeringsanslag av 98 315 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande.

I skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning den 28 april 1945 hade

drätselkammaren i Sundbyberg anhållit, att staden måtte få förvärva två

invid staden belägna, i Järvafältet ingående markområden vid Lötsjön, vilka

funnes angivna å en vid skrivelsen fogad ekonomisk karta över Sundbyberg.

Av områdena, i det följande betecknade med I och II, skulle område I iordningställas

såsom fritidsområde, medan område II avsåges för utvidgning av

stadens begravningsplats.

Över framställningen hade yttrande inhämtats från militärbefälhavaren för

fjärde militärområdet, som efter hörande av militärområdesläkaren förklarat

sig intet ha att erinra emot att område II och västra delen av område I

överlätes till staden men däremot avstyrkt, att den östra delen av område I,

vilken gränsade till det för uppförande av nytt garnisonssjukhus avsedda

området vid Ör, avstodes till staden. Då övningsmöjligheterna på Järvafältet

under årens lopp blivit försämrade och då ytterligare inskränkningar i

fältets användbarhet som övningsområde kunde väntas uppstå genom avstående

av mark för olika byggnadsändamål, borde överlåtelsen till staden

genomföras i form av markbyte.

Yttrande hade vidare inhämtats från försvarets sjukvårdsförvaltning, som

under framhållande av det olämpliga i att ett för friluftsliv avsett område

iordningställdes i omedelbar närhet av ett sjukhus, likaledes avstyrkt stadens

framställning i vad den avsåge förvärv av den östra delen av område I.

Yttrande i ärendet hade jämväl inhämtats av riksdagsmannen E. Fast i

dennes egenskap av inom försvarsdepartementet tillkallad sakkunnig för utredning

av sjukhusfrågor. Fast hade beträffande område I förklarat, att ur

de synpunkter han hade att företräda hinder icke syntes böra möta mot att

staden finge förvärva huvuddelen av detta område. För det blivande garnisonssjukhuset

vid Ör måste det nämligen enligt Fasts mening vara till fördel,

att de intill sjukhuset gränsande markområdena utlades för fritidsändamål.

Beträffande en mindre, å den ekonomiska kartan närmare angiven del av om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

råde I syntes det dock med liiinsyn till det korta avståndet till det planerade

sjukhuset önskvärt att förhindra områdets utnyttjande för n ö j e set ab 1 i s s e in en t

eller andra för omgivningen störande inrättningar Detta mindre område

borde därför icke överlåtas till staden.

Ärendet hade därefter underställts chefen för armén, som i avgivet yttrande

anfört, att, enär övningsmöjligheterna på Järvafältet genom omfattande byggnadsverksamhet

redan hårt beskurits, någon ytterligare minskning av det för

övningsändamål lämpliga området principiellt icke borde ske. Områden i

Järvafältets utkanter borde endast avyttras, därest i värde motsvarande markområden

tillfördes fältet. I det nu aktuella fallet borde från överlåtelse till

staden undantagas den del av område I, som av riksdagsmannen Fast ansetts

böra reserveras för garnisonssjukhusets behov. Såsom förutsättning för överlåtelse

av återstående mark borde gälla, att staden på annan plats anskaffade

likvärdig och ur övningssynpunkt fullt lämplig mark.

Sedan såsom bytesobjekt föreslagits ett omedelbart norr om Järvafältet

beläget område, hade staden låtit utreda förutsättningarna för genomförande

av ett inarkbyte mellan staden och kronan. Staden hade emellertid funnit sig

icke kunna anskaffa den föreslagna bytesmarken. Ärendet hade då ånyo

underställts chefen för armén, som därvid förklarat sig intet ha att erinra mot

en försäljning under förutsättning dock att inflytande köpeskilling finge tills

vidare fonderas för att senare användas för inköp av lämplig övningsmark

för garnisonens förband.

Vid sammanträde med representanter för staden, sjukvårdsförvaltningen

och fortifikationsförvaltningen hade gränsen för området mot det blivande

sjukhuset vid ör givits en sträckning, som godtagits av alla parter.

På uppdrag av fortifikationsförvaltningen hade byggnadsingenjören A.

Nordström och jägmästaren G. Kinnman, båda i Stockholm, verkställt värdering

av de till försäljning föreslagna områdena, vilka i areal befunnits innehålla

174 016 kvadratmeter eller — om det område, som utgjorde del av

Lötsjön icke medräknades — 151 006 kvadratmeter. Värderingsmännen hade

åsatt områdena ett sammanlagt saluvärde av 98 315 kronor, vilket belopp, om

förenämnda del av Lötsjön uteslötes, motsvarade ett pris per kvadratmeter

av 65 öre.

Statens byggnadslånebyrå hade förklarat sig icke ha något att erinra mot

det områdena åsatta saluvärdet.

För egen del har fortifikationsförvaltningen i sin förenämnda skrivelse anfört

bland annat följande.

Förvaltningen ville icke motsätta sig att ifrågavarande områden överlätes

till staden. I likhet med chefen för armén ansåge förvaltningen att det icke

vore lämpligt att ytterligare minska fältets användbarhet som övningsområde

för garnisonens förband, därest icke fältet samtidigt tillfördes likvärdig

övningsmark. För en dylik utvidgning lämpligt område syntes kunna anskaffas

omedelbart norr om Järvafältet. För den händelse försäljning komme till

stånd borde därför för inköp av mark, avsedd att tilläggas Järvafältet, antingen

reserveras den köpeskilling, som av Sundbybergs stad komme att erläggas

för ovanberörda två markområden, eller ock anvisas ett investeringsanslag

å samma belopp. Förvaltningen förordade för sin del sistnämnda alternativ.

Mot det av värderingsmännen beräknade saluvärdet för de till försäljning

till Sundbybergs stad föreslagna områdena syntes från kronans sida icke kunna

riktas någon erinran, särskilt med hänsyn till att staden förbundit sig att

icke utnyttja områdena för andra ändamål än fritidsområde respektive begravningsplats.

I anledning därav hade förvaltningen med stadens drätsel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

kammare träffat ett under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget

köpekontrakt angående överlåtelse till staden av äganderätten till områdena

mot en köpeskilling av 98 315 kronor. I köpekontraktet hade kronan förbehållit

sig återköpsrätt till de försålda områdena enligt lagen den 20 juni 1924

om återköpsrätt till fast egendom, därest områdena skulle av staden användas

för andra ändamål än som ovan angivits. Ifrågavarande områden, vilka funnes

redovisade å arméns delfond av försvarets fastighetsfond, vore icke för sig

bokförda utan inginge såsom delar av en större redovisningsenhet. Områdenas

bokförda nettovärde hade av förvaltningen uppskattats till i runt tal 38 000

kronor.

Departementschefen. Enligt det föreliggande förslaget till köpekontrakt

mellan kronan och Sundbybergs stad skall kronan för en köpeskilling av

98 315 kronor försälja två områden om tillhopa cirka 174 000 kvadratmeter i

Spånga socken. Områdena skola enligt utfästelse av staden icke användas för

andra ändamål än såsom fritidsområde och för utvidgning av en begravningsplats.

Med hänsyn till att de till försäljning föreslagna områdena icke torde

vara erforderliga ur övningssynpunkt, anser jag mig böra tillstyrka försäljning

av områdena till det pris, som preliminärt överenskommits.

De militära myndigheterna ha ansett att, därest försäljning av mark från

Järvafältet kommer till stånd, ett i värde motsvarande markområde bör tillföras

fältet. Ehuru jag delar myndigheternas principiella inställning i denna

fråga, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka, att medel nu anvisas för

förvärv av mark för utvidgning av fältet. Därest fortifikationsförvaltningen

efter närmare undersökningar finner sig kunna föreslå förvärv av lämpligt

markområde såsom ersättning för de nu till försäljning föreslagna områdena,

bör emellertid frågan om anvisande av medel för markinköp upptagas till

förnyad prövning.

Då Kungl. Maj:t icke utan riksdagens samtycke äger besluta om försäljning

och överlåtelse av mark av ifrågavarande värde, bör ärendet underställas

riksdagens prövning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva att, på i huvudsak de villkor som i det föregående

av mig angivits, förenämnda markområden må försäljas till

Sundbybergs stad.

MARINENS DELFOND.

[6 ] Anordnande av vissa fartygstunniar.

I sina årliga medelsäskanden har marinförvaltningen alltsedan hösten 1940

gjort framställning om medel för anordnande av fartygstunniar för lätta fartyg.

Framställningarna ha icke föranlett annan Kungl. Maj ds åtgärd än att

medel för ändamålet beräknats å beredskapsstat.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen ånyo upp
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

tagit frågan och framlagt ett byggnadsprogram för de arbeten, som i första

hand borde genomföras, samt hemställt att ett belopp av 1 000 000 kronor

måtte anvisas för påbörjande av arbetena. Byggnadsprogrammet i sin helhet

har enligt prisläget den 1 juli 1946 kostnadsberäknats till 14 840 000 kronor.

1945 års försvarslcommitté har understrukit, att en modernisering av flottans

basorganisation vore påkallad framför allt med hänsyn till det ökade behovet

av skydd för fartyg och basanläggningar mot flyganfall och mot fjärrverkande

vapen. Bland de åtgärder, som enligt kommittén borde vidtagas, vore anordnande

av fullträffsäkra fartygstunnlar. Den närmare omfattningen av de anläggningar,

som varit föremål för kommitténs prövning, framgår av betänkandets

hemliga del.

I yttrande över kommitténs betänkande har marinledningen i princip anslutit

sig till kommitténs berörda förslag men samtidigt framhållit, att anläggandet

av fartygstunnlarna borde dels snarast igångsättas, dels genomföras

i snabbare takt än kommittén räknat med. överbefälhavaren har understrukit

vad marinledningen sålunda anfört och framhållit, att de av kommittén föreslagna

medlen vore så begränsade att utbyggnadsperioden bleve längre än vad

som med hänsyn till kravet på säkerhet kunde godtagas.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde böra inhämtas

genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Departementschefen. Liksom försvarskommittén och de militära myndigheterna

anser jag anordnandet av fullträffsäkra fartygstunnlar vara ett viktigt

led i utvecklingen av flottans basorganisation i enlighet med det senaste

krigets erfarenheter. Med hänsyn till det ekonomiska läget anser jag mig

emellertid för nästa budgetår endast böra räkna med ett belopp av 500 000

kronor för påbörjande av en av de anläggningar, som ingå i det av marinförvaltningen

framlagda byggnadsprogrammet. Ifrågavarande anläggning, som enligt

prisläget den 1 juli 1946 kostnadsberäknats till 3 600 000 kronor, avses förläggas

till mark som för ändamålet förvärvats för medel, som beviljats av

1946 års riksdag (riksdagens skrivelse 1946:516). Även om anläggandet av

fartygstunnlar sålunda endast kan påbörjas i relativt begränsad omfattning,

anser jag det vara av vikt att arbetena snarast igångsättas även ur den synpunkten,

att möjlighet därmed gives att vinna erfarenheter om hur sådana

arbeten böra bedrivas. För anläggningen i fråga ytterligare erforderliga medel

torde böra anvisas under följande budgetår. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t

skall äga att besluta om igångsättande av byggnadsarbetena i deras helhet

oaktat totalkostnaderna komma att överstiga det anslagsbelopp, som kan

komma att anvisas för det första budgetåret.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Anordnande av vissa fartygstunnlar för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD.

[7.] Värnpliktslån.

Enligt beslut av 1945 års riksdag har inrättats en särskild lånefond,

värnpliktslånefonden, avsedd för värnpliktigt befäl m. m. samt visst avgående

fast anställt manskap. Förutom från denna fond utgivas även värnpliktslån

dels enligt förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824 med ändring

1942: 522) om värnpliktslån, dels enligt kungörelsen den 25 maj 1945 (nr 195)

om värnpliktslån till viss långtidsinkallad militär personal och dels enligt

kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 495) angående värnpliktslån till vissa under

militärtjänst skadade. Enligt kungörelsen den 20 juni 1947 (nr 259) angående

tillämpning av förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) om värnpliktslån

har värnpliktslånenämndernas verksamhet upphört från och med den 1

juli 1947 och den låneverksamhet, som dittills ankommit på värnpliktslånenämnd,

överflyttats på försvarets socialbyrå.

Samtliga enligt här berörda författningar beviljade lån utgå numera från

det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under fonden för

låneunderstöd anvisade investeringsanslaget till värnpliktslån. Under fonden

för låneunderstöd ha hittills anvisats anslag till värnpliktslån å tillhopa

9 500 000 kronor.

I skrivelse den 25 oktober 1947 har försvarets socialbyrå anfört i huvudsak

följande.

Enligt vad socialbyrån inhämtat funnes den 30 juni 1947 under förenämnda

anslag disponibelt ett belopp av i runt tal 493 000 kronor. Enligt av byrån

gjord sammanställning rörande värnpliktslåneverksamheten hade visserligen

vämpliktslån enligt nu aktuella författningar beviljats med tillhopa i runt

tal 9 498 000 kronor, men den sålunda förefintliga skillnaden hade sin förklaring

i att samtliga beviljade lån icke tagits i anspråk.

Socialbyrån hade som lånemyndighet enligt berörda författningar under

tiden den 1 juli—30 september 1947 beviljat värnpliktslån med tillhopa omkring

136 000 kronor. De beviljade lånen hade företrädesvis utgått till kroppsskadade

och till långtidsinkallade. Belastningen under nämnda kvartal vore

särskilt hög, beroende i främsta rummet på att till socialbyrån vid budgetårsskiftet

från värnpliktslånenämnderna överlämnats samtliga av dessa nämnder

då ännu icke slutligt avgjorda låneärenden. Under återstående tre kvartal

av innevarande budgetår borde det under anslaget kvarstående beloppet,

(493 000 — 136 000 =) 357 000 kronor, vara tillräckligt.

Under budgetåret 1948/49 syntes skäl föreligga för antagandet, att värnpliktslån

enligt här berörda författningar komme att beviljas i relativt ringa

utsträckning. Därvid utginge socialbyrån från att övergångsförmåner till

viss långtidsinkallad militär personal icke vidare skulle utbetalas under sagda

budgetår. Värnpliktslån skulle sålunda praktiskt taget endast utgivas till

kroppsskadade. Även för dessas vidkommande kunde förväntas, att låneverksamheten

efter hand komme att ytterligare nedgå. Då medel å ifrågavarande

anslag icke kunde förväntas återstå vid utgången av budgetåret 1947/48, borde

för ifrågavarande ändamål anvisas ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 126.

Försvarets socialbyrå bar med åberopande av det anförda hemställt, att

under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1948/49 måtte anvisas ett

investeringsanslag av 200 000 kronor till värnpliktslån.

Försvarets civilförvaltning har i yttrande den 4 november 1947 förklarat

sig icke ha något att erinra mot socialbyråns förslag.

Departementschefen. Yärnpliktslån enligt de i det föregående omförmälda

bestämmelserna komma från och med budgetåret 1948/49 i huvudsak endast

att utgivas till vissa under militärtjänst skadade. Försvarets socialbyrå har

beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 200 000 kronor. Byråns beräkningar

ha icke givit mig anledning till erinran. För ändamålet synes såledesböra

anvisas ett investeringsanslag av 200 000 kronor. Fråga om anvisande av

häremot svarande avskrivningsanslag torde komma att anmälas av chefen för

finans departementet.

Åberopande det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Värnpliktslån för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

under punkterna 1—7 hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:372 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m. s. 1 i texten