Sök i Ratio Lex

Angående reglering av vissa tjänsteoch familjepensioner

1948-03-05 · 10 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:127, Angående reglering av vissa tjänsteoch familjepensioner

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj.ts proposition nr 127.

1

Nr 127.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

vissa tjänste- och familjepensioner; given Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wig forss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1948.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för försvars- och ecklesiastikdepartementen

fråga om reglering av vissa tjänste- och familjepensioner samt anför därvid

följande.

1. Förbättring av pensionsförhållandena för professorer m. fl.

befattningshavare vid universiteten och karolinska institutet.

Avlöningsförmånerna för professorer och vissa andra befattningshavare

vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet regleras alltfort

av bestämmelserna i 1925 års särskilda avlöningskungörelse för dessa

befattningshavare. De utgöra numera den enda grupp av ordinarie befatt
1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. t sand. Nr 127.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

''ningshavare i statens tjänst, som ännu åtnjuter löneförmåner enligt äldre

s. k. oreglerade grunder. I pensionshänseende äro de emellertid alltsedan

den 1 juli 1942 underkastade nyare bestämmelser, nämligen 1941 års allmänna

pensionsreglementen.

De f. d. befattningshavare av förenämnda slag, vilka avgått med pension

före den 1 juli 1942, ha erhållit pensionsförbättringar vid de allmänna pensionsregleringar,

som verkställts åren 1946 och 1947 (jfr kungörelserna den

31 maj 1946, nr 402, och den 21 juni samma år, nr 575, samt den 30 juni

1947, nr 657). Genom den sistnämnda omregleringen — vilken för den

största delen av de f. d. statliga tjänstemännen medfört en pensionsförbättring

som bringat pensionerna upp i nivå med pensionsbeloppen enligt 1947

års allmänna pensionsreglementen — omreglerades de nu ifrågavarande f. d.

befattningshavarnas pensioner efter 1941 års pensionsreglementen, med

hänsyn till att dessa reglementen alltfort skulle gälla för befattningshavargruppen

i fråga.

I skrivelse den 1 juli 1947 har större akademiska konsistoriet i Uppsala

gjort framställning om förbättring av pensionsförhållandena för professorer

och vissa andra befattningshavare vid universiteten och karolinska medikokirurgiska

institutet. Framställningen utmynnar i en hemställan om sådan

reglering av nämnda pensionsförhållanden, att tjänste- och familjepensionerna

komma att uppgå till belopp, som motsvara vad en tjänsteman underkastad

1947 års pensionsreglementen skulle erhålla, om såsom utgångspunkt

lades de nu ifrågavarande befattningshavarnas löneförmåner. Det

hemställes tillika att pensionsförbättringen genomföres med verkan från

och med den 1 juli 1947.

Konsistoriet har till stöd för sin hemställan framhållit, att de avsedda befattningshavarnas

ställning i pensionshänseende icke stode i rimligt förhållande

till deras ställning i lönehänseende och att detta missförhållande uppkommit

därigenom, att de i pensionshänseende fått kvarstå å 1941 års pensionsreglementen

medan de i lönehänseende genom tillfälliga löneförbättringar

fått kompensation utöver 1941 års nivå. Konsistoriet har anfört följande.

Till belysning av den oförmånliga ställning som professorerna kommit att

få i pensionsavseende vill konsistoriet hänvisa till följande från statskontoret

erhållna uppgifter angående professorernas och vissa andra befattningshavares

ställning i tjänste- och familjepensionshänseende.

Professorernas pensionsförmåner.

Tjänstepension före V, 1947 ................................ 10 428: —

» efter V, 1947 ................................ 10 429: 44

alltså en ökning med 1: 44 kr. per år.

Familjepension före V, 1947 ................................ 4 128: 96

» efter V, 1947 ................................ 4 139:52

alltså en ökning med 10: 56 kr. per år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

3

Laboratorers m. fl. pensionsförmåner.

Tjänstepension före V, 1947 .........................

» efter V, 1947 .........................

alltså en ökning med 96 öre per år.

Familjepension före V, 1947 .........................

» efter V, 1947 .........................

alltså en ökning med 10: 56 kr. per år.

8 856: —

8 856: 96

3 443: 52

3 454: 08

Pensionerna äro för

Förste i pvtnr Byråchef (Ca 33) (Pro
bibliotekarie

Tf. fessor vid t. ex. Tek
-

(Ca 29) "''a öu'' niska högskolan.)

Före V, 1947 .......... 6 696:— 7 020 8 016

+ 36 % å 6 000 ........ 2 160:—__ 2 160 2 160

8 856:— 9 180 10 176

Efter V, 1947 .......... 9 564:— 9 912 10 920

+ 12 % (å max. 9 600) 1 147: 68 1 152____ 1 152

10 711:68 11 064 12 072

Förhöjningen rör sig som synes om c:a 2 000 kronor om aret i dessa lönegrader.

Då vederbörande uppnått 67 års ålder minskas emellertid sistnämnde

belopp (10 711: 68, 11 064 och 12 072) med 792 kronor för år motsvarande

folkpensionen för gift folkpensionär.

Av denna uppställning framgår att professorerna åtnjuta en pension som

är mindre än den, som tillkommer en befattningshavare i lönegrad Ca 29,

t. ex. förste bibliotekarie, och avsevärt understiger den som tillkommer lektor

och byråchef under det att professorernas lön är högre än samtliga dessa

befattningshavares.

Större akademiska konsistoriet vid universitetet i Lund och karolinska

institutets lärarkollegium ha instämt i framställningen, vilken därefter tillstyrkts

av universitetskanslersåmbetet.

Över framställningen har vidare utlåtande avgivits av statskontoret, som

bland annat anfört följande.

Statskontoret vill med anledning av förevarande framställning erinra,

att professorerna och vissa andra befattningshavare vid universiteten och

karolinska medikokirurgiska institutet numera torde vara de enda ordinarie

befattningshavare i statens tjänst, som ännu åtnjuta löneförmåner enligt

äldre oreglerade grunder. 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga hade i

sitt den 18 juni 1942 avgivna betänkande föreslagit, att dessa befattningshavare

skulle inordnas under civila avlöningsreglementet, prosektorer, laboratorer,

observatörer m. fl. befattningshavare i den s. k. laboratorsgraden i

lönegraden A 27 samt professorerna under 3 avd. i reglementet med en årslön

av 13 000 kronor. Vid anmälan av förevarande löneregleringsfråga för

1946 års riksdag (utgifter å driftbudgeten: För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, s. 28—29) framhöll vederbörande departementschef, att delade

meningar hade i utlåtandena över förslaget förekommit rörande den primära

frågan om inordnandet av befattningarna under civila avlöningsreglementet.

Anordningen hade uttryckligen avstyrkts av universitetsmyndigheterna.

För egen del ansåg sig departementschefen icke då böra ifrågasätta

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

någon ändring beträffande de berörda befattningshavarnas lönevillkor. För

ett uppskov med denna fråga talade jämväl enligt departementschefen det

förhållandet, att den då tillsatta universitetsberedningen enligt direktiven

hade att behandla vissa lönespörsmål, vilka syntes höra prövas i samband

med de ifragavarande befattningshavarnas avlöningsförhållanden.

Den omständigheten att universitetsmyndigheterna bestämt motsatt sig

den föreslagna löneregleringen synes alltså ha varit en bidragande orsak till

att densamma icke kommit till stånd. Det kan vid sådant förhållande i och

för sig synas tveksamt, huruvida här avsedda pensionstagare böra bliva

delaktiga av 1947 års pensionsreglering, vars grundförutsättning är, att samma

års lönereglering blivit gällande för nuvarande innehavare av motsvarande

befattning.

Emellertid hava befattningshavarna i fråga från och med den 1 juli 1947

erhållit provisoriska löneförbättringar, vilka avse att kompensera den lönefom

kommit till uttryck i 1947 års allmänna lönereglering. Nu nämnda

förhållande och det påvisade utfallet för pensionstagare i jämförbara

befattnmgar vid de tekniska högskolorna tala onekligen till förmån för ett

tillmötesgående av framställningen om en pensionsförbättring.

Statskontoret har vidare uttalat, att en pensionsförbättring, för att icke

föregripa en kommande lönereglering för de berörda befattningshavarna vid

universiteten, icke borde sträcka sig längre än att professor vid full pension

erhåller förmåner, motsvarande hel pension i lönegrad Ca 34 enligt 1947 års

allmänna tjänstepensionsreglemente, samt övriga befattningshavare en likvärdig

anpassning efter lönegrad Ca 29.

Departementschefen. Såsom statskontoret framhållit, kan det anses tveksamt

om de ifrågavarande f. d. befattningshavarna vid universiteten och

karolinska mediko-kirurgiska institutet böra bliva delaktiga av 1947 års allmänna

pensionsreglering, helst som särskilda sakkunniga numera tillkallats

för att utreda frågan om löneställningen för dessa befattningshavare,

övervägande skäl synas emellertid tala för att en förbättring av pensionsförhållandena

för denna befattningshavargrupp genomföres i avvaktan på den

definitiva löne- och pensionsregleringen. Pensionsförbättringen bör begränsas

till pensionsbelopp för de av statskontoret föreslagna lönegraderna Ca

34 och Ca 29, vilket överensstämmer med nu gällande regler enligt 1941 års

pensionsreglementen. Regleringen, som bör avse såväl tjänste- som familj epensioner,

torde böra givas retroaktiv giltighet från och med den 1 juli 1947.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

5

2. Förbättring av pensionsförhållandena för beställningshavare

å frivillig övergångsstat.

I samband med genomförandet av 1925 års försvarsbeslut överfördes den

övertaliga officers- och underofficerspersonalen till övergångsstat, frivilligt

eller tvångsvis.

Beträffande avlönings- och pensionsförhållandena för personalen å övergångsstat

föreslog Kungl. Maj :t i propositionen angående försvarsväsendets

ordnande (nr 50/1925) följande. Beställningshavare, som frivilligt överginge,

skulle äga såsom lön åtnjuta det belopp, han vid avgång efter uppnådd

pensionsålder i innehavande tjänstegrad skulle ha fått uppbära i pension.

Efter inträdet i pensionsåldern skulle han få bibehålla samma belopp

som pension. Tvångsvis överförd beställningshavare skulle äga att under

en tid av ett år, räknat från slutet av det budgetår, under vilket han överfördes

till övergångsstat, uppbära avlöning enligt de närmast före övergången

till denna stat gällande grunderna. Efter nämnda tids förlopp skulle

han bibehålla den då innehavda lönen, dock beräknad efter A-ort. Efter

uppnådd pensionsålder skulle han äga uppbära pension med samma belopp,

som utginge till motsvarande personal å aktiv stat.

Vid propositionens behandling i riksdagen uttalade första särskilda utskottet

(uti. nr 1), att utskottet i likhet med Kungl. Maj :t och vissa angivna

motionärer i riksdagen ansåge det nödvändigt att tillse, att den personal,

som till följd av minskning i här- och marinorganisationerna bleve

övertalig, icke bleve alltför mycket lidande därpå. Utskottet föreslog beträffande

den frivilligt övergångna personalen, att lönen för denna personal

skulle utgöra 75 procent av vid övergången innehavande lön, beräknad

efter A-ort, ävensom att personalen efter uppnådd pensionsålder skulle erhålla

pension i likhet med aktiv personal. I de fall, då lönen understege det

för vederbörlig lönegrad fastställda pensionsbeloppet, borde dock pensionen

endast utgå med samma belopp som lönen. För den tvångsvis överförda

personalen föreslog utskottet, dels viss utsträckning av den tid, under vilken

oavkortad lön skulle utgå, dels ock att avlöningen efter nämnda tid skulle

utgå efter B-ort. I övrigt anslöt sig utskottet till Kungl. Maj :ts förslag.

Riksdagen (skr. nr 310/1925) bemyndigade Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig

överensstämmelse med de av utskottet angivna grunderna, utfärda

föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner samt avskedsersättning

in. in. åt personal, som bleve övertalig till följd av övergången

till den nya härordningen och den nya marinorganisationen. Med stöd härav

utfärdade Kungl. Maj:t den 23 oktober 1925 kungörelse (nr 429) med vissa

bestämmelser rörande arméns och marinens övergångsstater. I denna kungörelse

gavs bestämmelser i enlighet med riksdagens beslut rörande den frivilligt

och tvångsvis övergångna personalens avlönings- och pensionsförmåner.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

I fråga om lön under tid, då beställningshavare icke fullgjorde tjänstgöring,

inneburo bestämmelserna i 1925 års kungörelse, att tvångsvis överförd

beställningshavare skulle fr. o. m. visst angivet datum uppbära lön enligt

den löneklass till vilken han närmast före den angivna dagen hört, varvid

lönen skulle utgå efter B-ort, samt att frivilligt överförd beställningshavare

skulle äga såsom lön åtnjuta 75 procent av den lön, som enligt de närmast

före övergången gällande bestämmelserna fastställts för ortsgruppen A i

den löneklass, till vilken beställningshavaren vid tiden för överföringen vore

att hänföra. Dessa grunder för lönens bestämmande åt beställningshavare

å frivillig övergångsstat ha bibehållits oförändrade intill denna dag.

I fråga om rätt till pension innebar 1925 års kungörelse för både frivilligt

och tvångsvis överförda beställningshavare, att de för motsvarande personal

å aktiv stat meddelade bestämmelserna skulle lända till efterrättelse. Beträffande

de frivilligt överfördas pensionsrätt stadgades dock den inskränkningen,

att därest med tillämpning av de för motsvarande personal å aktiv

stat meddelade bestämmelserna beställningshavarens pension skulle komma

att överstiga den lön, han vid avgången från sin beställning uppbar å övergångsstat,

pensionen skulle utgå allenast med lönens belopp.

I pensionshänseende blev sedermera all personal, som avsågs i den förenämnda

kungörelsen den 23 oktober 1925, samtidigt med den aktiva personalen

underkastad 1935 års militära tjänstepensionsreglemente och 1936

års allmänna familjepensionsreglemente. För de frivilligt överförda beställningshavarna

intogs i tjänstepensionsreglementet den förenämnda spärregeln,

att pensionen icke fick överstiga den tidigare lönens belopp. De nämnda

pensionsreglementena äro alltjämt tillämpliga å beställningshavare å

frivillig övergångsstat.

Med ikraftträdandet av 1939 års militära avlöningsreglemente och 1941

års allmänna tjänstepensionsreglemente bröts tidigare gällande enhetlighet

i grunderna för bestämmande av lön respektive pension åt den å aktiv

stat och å övergångsstat placerade personalen. Den senare kvarstod å äldre

lönebestämmelser och därmed även å äldre pensionsbestämmelser. Frånsett

verkningarna av den förenämnda spärregeln förblevo således pensioneringsvillkoren

för all övergångsstatspersonal alltjämt likvärdiga. Denna likvärdighet

upphörde emellertid genom de sedermera beslutade pensionsregleringarna.

De pensionstagare, som varit placerade å tvångsvis övergångsstat,

erhöllo till en början genom 1944 års pensionsreglering en viss, i förhållande

till fullgjord tjänstgöring anpassad förbättring av pensionen — i samband

varmed 1941 års allmänna pensionsreglementen formellt erhöllo tillämpning

å de tvångsvis överförda beställningshavarna — samt sedermera genom 1946

och 1947 års pensionsregleringar ytterligare förbättring av sådan omfattning,

att de numera blivit helt likställda med de i beställning å aktiv stat

pensionerade.

Pensionerna till f. d. beställningshavare å frivillig övergångsstat förbättrades

däremot icke vid 1944 års pensionsreglering. Vid 1946 års pensions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

7

reglering åter höjdes de enligt de principer, som därvid gällde beträffande

tjänstepensioner i allmänhet, dock med den begränsningen att den omreglerade

pensionen icke finge överstiga senast åtnjutna löneförmåner, omräknade

efter levnadskostnadsnivån under andra kvartalet 1946. Jämväl vid

1947 års pensionsreglering gällde, att pensionerna till de f. d. beställningshavarna

å frivillig övergångsstat skulle omregleras efter de allmänna principerna,

d. v. s. efter 1947 års pensionsreglementen. Pensionsförbättringen

inskränktes emellertid även nu av en spärregel av innebörd, att grundbeloppet

av omreglerad tjänstepension beträffande f. d. beställningshavare

å frivillig övergångsstat icke finge bestämmas till högre belopp än

som svarade mot lönen vid överföringen till övergångsstat.

I skrivelse den 3 november 1947 har Pensionerade statstjänstemäns riksförbund

hemställt om sådana åtgärders vidtagande, att de på frivillig övergångsstat

överförda beställningshavarna i princip erhöllo pension efter samma

grunder som de tvångsvis överförda.

Över framställningen ha efter remiss utlåtanden avgivits av försvarets

civilförvaltning och statskontoret. Civilförvaltningen har med sitt utlåtande

även överlämnat en särskild framställning i ämnet från Svenska officersförbnndet

och Svenska underofficersförbundet.

Försvarets civilförvaltning har i sitt utlåtande till en början erinrat om

att ämbetsverket år 1944 avstyrkt bifall till en då på Kungl. Maj :ts prövning

beroende framställning från en f. d. beställningshavare å frivillig övergångsstat

om viss pensionsförbättring åt sådana beställningshavare. Kungl. Maj :t

hade sedermera funnit framställningen icke föranleda någon Kungl. Maj :ts

åtgärd. Vidare har erinrats om de vid 1945 års riksdag väckta motionerna i

samma ämne, vilka efter riksdagens hemställan hos Kungl. Maj :t om utredning

av frågan kunde sägas ha medverkat till 1946 års pensionsreglering,

som även omfattade de f. d. beställningshavarna å frivillig övergångsstat.

Härefter har civilförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Civilförvaltningen kan i viss mån förstå personalsammanslutningarnas

strävanden att söka ernå en ytterligare förbättring i pensionshänseende för

den till frivillig övergångsstat överförda personalen. Såsom ämbetsverket

redan i sitt utlåtande den 1 september 1944 framhållit, måste emellertid en

dylik förbättring få konsekvenser på andra håll, exempelvis beträffande

reservstatspersonalen. Såsom ock riksförbundet uttalat, torde därjämte i

betraktande av den varierande omfattning, i vilken tjänstgöring fullgjorts

efter överföringen till övergångsstat, svårigheter föreligga att i varje särskilt

fall avgöra, huruvida och i vad mån någon pensionsförbättring skäligen

bör beredas här avsedd personal.

Officers- och underofficersförbunden hava i sin framställning framhållit,

att därest det av Kungl. Maj :t vid 1925 års riksdag förordade förslaget i

fråga om löne- och pensionsförmåner åt personal på frivillig övergångsstat

vunnit bifall, förutsättningar skulle hava förelegat för en omreglering av

pensionsförmånerna i likhet med motsvarande förmåner till personal på

aktiv stat. Civilförvaltningen anser det för sin del tveksamt, huruvida eu

dylik slutsats äger fog för sig. Den ändring, som av 1925 års riksdag vid
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

togs beträffande nyssnämnda, av Kungl. Maj :t förordade löne- och pensionsvillkor,

åsyftade att genom en förbättring av villkoren stimulera beställningshavarna

att frivilligt övergå till övergångsstat. Även om det av

Kungl. Maj :t år 1925 förordade löne- och pensionssystemet, därest det genomförts,

under nuvarande förhållanden skulle hava medfört att personalen

i pensionshänseende intagit en förmånligare ställning än vad som för närvarande

är fallet, lärer detta förhållande likväl icke utan vidare kunna tagas

till intäkt för en pensionsreglering. Personalen har nämligen under anställning

å övergångsstat — bortsett från tid varunder krigsavlöningsreglementet

varit tillämpligt — åtnjutit högre avlöning än vad som skulle varit

förhållandet vid tillämpning av de av Kungl. Maj :t förordade grunderna.

Civilförvaltnigen kan under hänvisning till det ovan anförda icke se någon

framkomlig väg för ett tillmötesgående av föreliggande framställningar.

Statskontoret har framhållit, att de f. d. beställningshavarna å frivillig

övergångsstat på grund av den i 1947 års regleringskungörelse intagna begränsningsregeln

i allmänhet endast kommit i åtnjutande av obetydliga pensionsförhöjningar

genom den sista omregleringen. Skillnaden i storlek mellan

pensionerna till f. d. beställningshavare å frivillig övergångsstat och å

tvångsvis övergångsstat hade därför blivit väsentlig. Vidare framhåller statskontoret,

att den nämnda begränsningsregeln fått ojämna verkningar å

pensioner i högre och lägre beställningar. Av en inom statskontoret verkställd

utredning framginge, att pensionstagare, som innehaft beställning

såsom överste å frivillig övergångsstat, erhållit pensionsförbättring som helt

motsvarat den, som tillkommit f. d. överste å aktiv stat eller tvångsvis

övergångsstat. Spärregeln hade i detta fall icke inverkat vid förmånsbestämningen,

beroende på att övergångsstatslönen jämte därå belöpande tillläggsförmåner

genom tilläggsförmånernas beräknande å gällande maximiunderlag,

700 kronor per månad, överstigit omreglerad hel pension i beställningen.

I de närmast lägre beställningarna hade nämnda förhållande

i fråga om tilläggsförmånernas beräknande å lön medfört, att spärregeln

begränsat pensionsförbättringen. Beträffande pensioner i kaptens- och lägre

beställningar hade däremot sistnämnda regel i stort sett uteslutit förbättring.

Statskontoret har utöver de påpekade ojämna verkningar, som begränsningsregeln

medfört, särskilt framhävt två skäl för en förmånligare pensionsförbättring

för de ifrågavarande pensionstagarna. Det första är, att enligt

ämbetsverkets mening några omständigheter icke synas ha inträffat

efter den ursprungliga avvägningen av pensionsförmånerna åt övergångsstatspersonalen,

som kunna motivera en så avsevärt sämre förmånsställning

för de å frivillig övergångsstat placerade i jämförelse med förmånerna

för de å tvångsvis övergångsstat placerade. Det andra skälet är, att pensioner

åt f. d. befattningshavare å indragningsstat, exempelvis åt f. d. landsfiskaler

och häradsskrivare, vid omregleringen icke blivit föremål för någon

begränsning för det fall att pensionen kommit att överstiga tidigare innehavd

lön å nämnda stat. Vid pensionsåldern erhålla dessa i allmänhet en

icke obetydlig förmånsförbättring.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

9

1 betraktande av det anförda har statskontoret funnit övervägande skäl tala

för en ytterligare reglering av pensionerna åt f. d. militära beställningshavare

å frivillig övergångsstat. Om det lämpligaste sättet för genomförandet av

en sådan förbättring och om kostnaderna för densamma in. in. har statskontoret

i huvudsak anfört följande.

Vid bedömandet av frågan hur en dylik pensionsreglering bör genomföras

har ämbetsverket ansett den naturligaste lösningen vara att med utgångspunkt

från den löneklass, i vilken beställningshavaren åtnjutit lön å övergångsstat,

bestämma motsvarande löneklass i 1947 års avlöningsreglemente

samt därefter utbyta utgående pension mot den pension som beräknas på

grundval av denna senare löneklass med tillämpning av 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente. Härigenom skulle den nya pensionen komma

att bestämmas icke blott med hänsyn till vederbörandes löneställning utan

även med hänsyn till antalet tjänstår å aktiv stat, enär några löneklassuppflyttningar

icke ägt rum under anställningstiden å övergångsstat. En omreglering

av ifrågavarande pensioner enligt denna ordning torde icke kunna

medföra de konsekvenser beträffande reservstatspersonalen, som försvarets

civilförvaltning i sitt yttrande befarat.

Statskontoret har verkställt en preliminär kostnadsberäkning för en pensionsreglering

i enlighet med här uppdragna linjer. En dylik omreglering

skulle medföra en årlig kostnad av i runt tal 500 000 kronor. Härtill skulle

komma rörligt tillägg, nu 12 procent. Av kostnaderna hänföra sig i runt

tal 250 000 kronor till de högre belopp, varmed pensionerna utgå fram till

den månad, varunder pensionstagaren uppnår 67 års ålder. Denna merkostnad

avvecklas alltså, allteftersom vederbörande uppnå 67 års ålder. Uppmärksammas

må även, att de årliga kostnaderna för pensionering av den

till frivillig övergångsstat överförda personalen komma att successivt nedgå

med hänsyn till det ringa antal beställningshavare som numera kvarstå å

sådan övergångsstat.

Därest en pensionsreglering av här angiven omfattning i nuvarande statsfinansiella

läge skulle anses alltför kostnadskrävande, torde regleringen

kunna begränsas på så sätt, att de nya pensionerna bestämmas enligt en

löneklass lägre än de ovan föreslagna. Den besparing, som härigenom skulle

ernås, torde kunna uppskattas till minst 25 procent av den förut angivna

kostnadssumman.

För den händelse en omreglering befinnes böra ske från och med den 1

juli 1947, tillkommer enligt första alternativet en engångskostnad av i runt

tal 75 000 kronor för de pensionstagare, vilka före den 31 december 1947

uppnått 67 års ålder.

Departementschefen. Trots de av försvarets civilförvaltning påpekade omständigheter,

som tala mot en ytterligare förbättring av pensionerna åt f. d.

beställningshavare å frivillig övergångsstat, finner jag i likhet med statskontoret

skäl tala för att en ytterligare omreglering i detta fall bör få ske.

Vad statskontoret i första hand föreslagit beträffande storleken av den avsedda

förbättringen, synes mig skäligt och lämpligt.

I likhet med den pensionsförbättring för vissa befattningshavare vid universiteten

in. in., varom jag förut framställt förslag, torde även den nu

ifrågavarande omregleringen böra givas retroaktiv giltighet från och med

den 1 juli 1947.

2 Jiihanq till riksdagens protokoll 19tå. I sand. Nr 127.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, meddela

bestämmelser angående förbättring av pensionsförhållandena

för dels professorer m. fl. befattningshavare vid universiteten

och karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels ock

beställningshavare å frivillig övergångsstat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

487294. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:152 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående rätt till uppskjuten livränta för vissa professorer vid enskilda högskolor. a1 i texten
  2. BU 1948:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av vissa tjänsteoch familjepensioner jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten