Sök i Ratio Lex

Angående anslag till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom

1948-02-27 · 23 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:128, Angående anslag till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

1

Nr 128.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående anslag till inlösen

och iståndsättande av Bogesunds egendom; given

Stockholms slott den 27 februari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Sammanfattning.

För inlösen av Bogesunds egendom äskas ett anslag å 12 900 000 kronor.

Med hänsyn till att de framtida behoven av mark på egendomen icke

kunna överblickas framlägges icke någon slutgiltig plan för egendomens

utnyttjande. Däremot föreslås att jord- och skogsbruket iståndsättes och

att viss del av egendomen avses för jordbrukets försöksverksamhet. Därigenom

lämnas möjligheterna öppna att använda egendomen som fritidsområde

och att i framtiden disponera den på sätt som då kan befinnas lämpligast.

För upprustning av egendomen hemställes för budgetåret 1948/49 om

ett anslag å 1 000 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 128.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27

februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om anslag för

inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom samt anför därvid följande.

Inledning.

Bogesunds egendom är belägen i östra Ryds socken av Stockholms län på

ett avstånd av 29 kilometer från Stockholm. I nordväst gränsar egendomen

utefter en omkring 2 kilometer bred landremsa till egendomen Rydboholm,

men är i övrigt helt omgiven av vatten och har en strandlinje av omkring

55 kilometers längd. Till egendomen höra även områden i angränsande vatten

jämte ett flertal holmar och skär. Med undantag av Bogesunds slott samt

gårdsbyggnaden vid huvudgården och underlydande gårdar är egendomen i

stort sett obebyggd med undantag för ett mindre område, Karlsudd, varå

finnas 45 tomter, bebyggda med enskilda personer tillhöriga villor.

Egendomens areal utgör i runt tal 3 350 hektar, varav

åker och annan odlad jord.......................... ca 680 ha

naturlig äng........................................ > 60 »

skogsmark......................................... » 2 520 >

insjöar och vattendrag.............................. » 20 »

övrig mark (vägar, byggnadstomter, impediment m. m.) » 70 »

ca 3 350 ha

Beträffande egendomens beskaffenhet torde jag få hänvisa till den såsom

bilaga A vid Kungl. Maj :ts proposition nr 111/1946 fogade redogörelsen

för vissa egendomen berörande förhållanden.

Genom beslut den 30 mars 1946 förordnade Kungl. Maj:t med stöd av

lagen om tvångsinlösen av vanhävdad jordbruksegendom, att egendomen

skulle mot lösen avstås till kronan och att domänstyrelsen skulle för kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl Maj:ts proposition nr 128.

nans räkning taga egendomen i besittning sedan stämning i expropriationsmålet

utfärdats. Löseskillingen bestämdes därefter av expropriationsnämnden

till 11 606 103 kronor. Ä detta belopp skulle utgå ränta med sex

procent för år från den dag egendomen togs i besittning, eller den 30 mars

1946. Löseskillingen nedsattes av domänstyrelsen den 28 januari 1948, därvid

räntan uppgick till 1 272 802 kronor 63 öre, varför sammanlagt utbetalades

12 878 905 kronor 63 öre, vilka medel förskotterades från domänverkets

markinköpsfond.

Den 24 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla fyra sakkunniga för att verkställa utredning rörande

dispositionen av egendomen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades

såsom sakkunniga generaldirektören B. H. von Stockenström, tillika ordförande,

ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren K. Hj. Gustafson

i Dädesjö, arkitekten N. O. T. Åkesson och ämnesläraren vid Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, agronomen K. A. örborn.

Med skrivelse den 11 december 1947 ha de sakkunniga, vilka antagit benämningen

Bogesundsutredningen, överlämnat betänkande i ämnet.

Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av statskontoret, kammarkollegium,

lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, byggnadsstyrelsen, 1945 års markkommission,

Lidingö stad, Stockholms stad, Vaxholms stad, östra Ryds kommun

och statens fritidsnämnd.

Utredningen.

Utredningen uppehåller sig till en början vid egendomens vägar och kommunikationer

samt konstaterar, att man numera landvägen med tåg och

omnibus kan från Stockholm nå egendomens centrala delar efter en restid

av ungefär en timme.

Sedan gammalt ha emellertid planer förelegat på att leda landförbindelsen

till Bogesundslandet och Vaxholm över Lidingön, varvid en bro skulle

byggas över Askrikefjärden. En sådan bro måste emellertid, framhåller utredningen,

bliva ett betydande och dyrbart företag, enär en stor del av sjötrafiken

till Stockholm går genom Askrikefjärden och denna därför måste

hållas öppen för alla slags mastade fartyg. Bron måste därför utföras antingen

som högbro eller med en rörlig genomfartsdel för fartygen. Den

minsta brolängden över fjärden skulle bliva omkring 900 meter och vattendjupet

cirka 20 meter. Om broförbindelsen lades över Tallholmen och Storholmen,

skulle det erfordras två broar om respektive 400 och 500 meter.

Kostnaderna för en bro mellan Haga å Bogesundslandet och Sotudden vid

Bosön å Lidingölandet — utförd som balkbro, 26 meter bred med dubbelspårig

förortsbana, körbana, cykel- och gångbanor samt med en segelfri

höjd av 26 meter — har av Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån uppskattats

till 17—20 milj. kronor.

Genom en sådan bro skulle den nuvarande vägförbindelsen mellan Stockholm

och Vaxholm förkortas från 41 till 22 kilometer. Utredningen fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

håller emellertid, att det nuvarande trafikbehovet icke på långt när kan anses

motivera ett så dyrbart byggnadsföretag. Vid årsskiftet 1946/47 utgjorde

sålunda folkmängden i Vaxholms stad 2 952 och i östra Ryds kommun

672 personer, därav endast 119 inom Bogesundsområdet. Under sommarmånaderna

uppgivas dock 6 000 personer vara bosatta inom Vaxholm med

närmaste omnejd.

Ltredningen påpekar, att inom Stockholmsförorternas regionplaneförbund

planer föreligga att omlägga landvägen från Stockholm till Vaxholm, varigenom

denna skulle förkortas med omkring fem kilometer. Möjligheter ha

också antytts att vid större exploatering av Bogesundslandet anlägga vägar

för att möjliggöra bättre kommunikation med dess olika delar. Utredningen

har också undersökt möjligheten att genom en bro över Helsund förkorta

samfärdslederna till de västra delarna av området samt uppgiver, att domänstyrelsens

väg- och vattenbyggnadskontor kostnadsberäknat en sådan

bro till 30 000 kronor. Iståndsättandet av de enskilda vägarna inom området

skulle enligt utredningen draga en kostnad av omkring 153 000 kronor.

Utredningen har härefter till behandling tagit upp vissa projekt till exploatering

av egendomen samt redogör för ett av Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån

och ett av ingenjören Hjalmar Cederström uppgjort förslag.

1 att enby ggnadsbyrans stadsplaneavdelning har, på begäran av domänstyrelsen,

år 1946 utfört värdering av Bogesunds egendom ur exploateringssynpunkt

från utgångspunkter att största möjliga ekonomiska utbyte av

egendomen skulle erhållas. Byrån har därvid arbetat med två alternativ.

Det första avser ordnande av permanent bostadsbebyggelse på de västra och

narmast Stockholm belägna delarna av egendomen, medan de längre bort belägna

skulle utnyttjas för fritidsbebyggelse av sportstugekaraktär. Permanentbebyggelsen,

som förutsätter ordnandet av broförbindelse över Askrikefjärden

samt en ny bro mellan Lidingön och Stockholm, har antagits böra

omfatta dels ett område av 680 hektar för hyreshus, radhus och enfamiljshus,

inrymmande cirka 32 000 personer, och dels ett område om 220 hektar

utmed Askrikefjärden för högklassig villabebyggelse å cirka 650 tomter

med en medelareal av 2 000 kvadratmeter. Med hänsyn till svårigheterna att

snabbt lösa frågan om nämnda trafikled har byrån beräknat, att exploateringen

för denna bebyggelse kan ske tidigast under perioden 1960—1970.

Fritidsbebyggelsen har enligt nämnda värdering antagits böra omfatta

tio områden av sammanlagt cirka 785 hektar, inrymmande sportstugor å

omkring 1 600 tomter med en medelareal av 2 700 kvadratmeter. Denna exploatering

har antagits börja omedelbart och vara avslutad under år 1956.

Kvadratmeterpriset på tomtmarken har byrån beräknat för radhus till 11

a 12 kronor, för enfamiljshus till 7 å 8 kronor samt för området utmed

Askrikefjärden till 8 å 9 kronor. Inom områdena för fritidsbebyggelse har

beräknats ett tomtpris av en krona å en krona 75 öre per kvadratmeter.

De kostnader för broförbindelsen som belöpa å exploatören har byrån beräknat

skola uppgå till 11,2—12,6 milj. kronor. Kostnaderna för erforderliga

gatoi och vägar ha också påförts exploatören medan avloppsledningar där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 128. 0

emot endast upptagits i fråga om de för permanentbebyggelse avsedda områdena.

Enligt det andra alternativet har, framhåller utredningen, vattenby ggnadsbyrån

räknat med enbart fritidsbebyggelse å sjutton områden om sammanlagt

1 625 hektar, varå skulle utläggas 3 300 tomter med en medelareal av

2 700 kvadratmeter. Denna exploatering, som antagits kunna påbörjas omedelbart

och vara avslutad inom 20 år, skulle bestå av i huvudsak sportstugebebyggelse

i skogsmarkerna, i någon mån av fritidsbebyggelse av kolonistugekaraktär

på åkerjord samt till eu mindre del av sommarvillor. Broförbindelse

med Lidingön har icke ansetts erforderlig enligt detta alternativ.

Vattenbyggnadsbyrån har funnit, att det andra alternativet skulle lämna

det för exploatören mest gynnsamma resultatet och exploateringsvärdet på

egendomen enligt detta alternativ skulle utgöra 5,2 milj. kronor.

Utredningen uppgiver vidare, att dessa alternativ granskats av statens

byggnadslånebyrå, som förklarat, att en broförbindelse till Lidingön torde

få betalas i huvudsak av exploatören. Det första alternativet inrymmer också

ett så stort antal oberäkneliga faktorer, att egendomen icke torde böra

åsättas ett på exploatering enligt detta alternativ grundat tätbebyggelsevärde.

Det andra alternativet anser byggnadslånebyrån däremot böra kunna godtagas,

men enär kostnaderna för utbyggnad av vägnätet och för vatten- och

avloppsanläggningar även böra belasta exploatören utgör exploateringsvärdet

enligt byggnadslånebyråns uppskattning endast 3,7 milj. kronor.

Vad härefter angår det av ledamoten av kommittén för partiellt arbetsföra,

ingenjören Hjalmar Cederströin till utredningen överlämnade förslaget

skulle egendomen utnyttjas efter en av experter ledd regional och social

planering, så att där skulle skapas ett sådant kombinerat landsbygds- och

stadssamhälle, att det kunde tjänstgöra som en socialväsendets forskningsoch

försöksstation. Utredningen framhåller emellertid, att en förutsättning

för att denna nya samhällsbildning skall kunna komma till stånd enligt

Cederströms egen uppgift är att en bro anlägges över Askrikefjärden. Förslaget

innebär också ett utnyttjande av egendomen på mycket lång sikt,

medan utredningens uppgift är att uppdraga riktlinjerna för dess disposition

under den närmaste framtiden. Det väsentliga i Cederströms plan anser

utredningen sålunda ligga utanför ramen för dess utredningsuppdrag.

Utredningen tager härefter till behandling upp frågan om användandet

av vissa områden av egendomen, samt erinrar om att dåvarande innehavaren

av fideikommisset genom arrendekontrakt den 25 mars 1899 upplät det

under Bogesund l1 lydande torpet Karlsudd jämte de till Tenö l1 hörande

Stora och Lilla Styrmansholmarna till ett för ändamålet bildat bolag. Arrendetiden

fastställdes till 50 år, räknat från den 14 mars 1900. 1 kontraktet

stadgades rätt för bolaget alt å området låta uppföra byggnader samt att

efter styckning utarrendera större eller mindre delar därav till andra personer.

Vid arrendetidens slut skulle jordägaren enligt kontraktet äga tilllösa

sig å området befintliga byggnader. Dessa utgöras till största delen

av sommarvillor, tillhöriga enskilda personer, vilka i allmänhet äro del
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Iiungl. Maj.ts proposition nr 128.

ägare i bolaget. Värdet å villorna har i samband med expropriationsmålet

uppskattats till 666 450 kronor.

Utredningen föreslår att byggnadsplan eller — efter ikraftträdandet av

den nya byggnadslagen — stadsplan upprättas för området i dess helhet.

Sedan tomtindelning skett böra tomterna upplåtas med tomträtt under förslagsvis

60 år. Någon försäljning bör däremot enligt utredningen icke ifrågakomma.

Beträffande användningen av egendomens mark i övrigt framhåller utredningen,

att statens markreserver för byggnadsändamål i och i närheten

av Stockholm blivit alltmer begränsade och att på sista tiden vissa större

statliga institutioner måst planeras utanför staden. På förfrågan från utredningen

har byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen icke anser det uteslutet,

att behov av område inom egendomen kan komma att uppstå för tillgodoseende

av statliga byggnadsbehov. Det bär emellertid visat sig svårt för

styrelsen att redan nu lämna närmare uppgifter därom.

Till beaktande vid uppgörande av förslag till egendomens disposition har

vidare försvarsdepartementet till utredningen överlämnat en av chefen för

sjökrigsskolan vid Näsbypark gjord framställning att såsom övningsområde

för skolan få disponera ett område mellan Frösvik och Röskär. Området,

som innehåller cirka 15 hektar åker och äng och cirka 120 hektar skogsmark,

är beläget å ömse sidor om den s. k. Sandviken och begränsas i öster

av vägen Frösvik—Sandvreten—Helsund. Området skulle användas för

skjututbildning, handvapentjänst, sprängtjänst, landstigningsövningar, fälttjänst,

simning och rekreation. För att ett övningsområde skulle kunna användas

till samtliga dessa ändamål fordrades att det vore beläget tillräckligt

långt från bebyggelse, att det hade lämplig terräng med lämpliga nivåskillnader,

skogsbestånd, lämpligt kulfång m. m. samt att det ej vore beläget för

långt från skolan.

Ifrågavarande område finner utredningen erbjuda påtagliga fördelar i

nämnda hänseenden, bl. a. på grund av tillgången till en relativt lång strand.

Någon skjutbana skulle icke byggas, men skjutning skulle förekomma minst

en gång i veckan. Hinder skulle dock ej möta att under mellantiden använda

området som bete. Vidare skulle något stängsel icke uppföras omkring området.

Utredningen anser, att oaktat vegetationen kommer att utsättas för

viss slitning och åverkan, ett till arealen begränsat område vid Sandviken

bör upplåtas till skolan. Villkoren därför böra enligt utredningen regleras

efter förhandlingar mellan den myndighet som kommer att handhava förvaltningen

av egendomen samt skolan.

Utredningen tager härefter till behandling upp frågan om Bogesundslandets

användande såsom fritidsområde och understryker, att egendomen ur

många synpunkter erbjuder goda möjligheter för ordnande av semesteranläggningar

för en bred publik. Vattnet i Askrikefjärden är visserligen icke

förstklassigt, men har dock uti en av statens institut för folkhälsan i juli

1947 lämnad översikt över badvattenförhållandena omkring Stockholm betecknats

såsom tillfredsställande. Man kan också räkna med en viss förbätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 128

ring av vattnets kvalitet sedan vissa projekterade reningsanläggningar i

Stockholms större förorter tillkommit. I de längre bort från Stockholm belägna

fjärdarna vid egendomen anses vattnet däremot vara av mycket god

beskaffenhet. Enligt utredningen föreligga sålunda goda förutsättningar för

att Bogesund skall kunna bliva ett livligt frekventerat fritidsområde och utflyktsland.

En stor del av de barn som årligen företaga skolresor till Stockholm

skulle enligt utredningen också kunna förläggas till Bogesund, och

även för Stockholms skolbarn skulle förläggningsmöjligheterna kunna bliva

av värde, bl. a. vid sportloven under vintern, då omkring 60 000 ungdomar

skola placeras i lämplig friluftsmiljö. Därvid skulle enligt utredningen slottet

kunna utgöra en lämplig centralpunkt för en fritidsanläggning. Med

hänsyn till behovet av sådana områden anser utredningen, att denna anläggning

skulle kunna bliva av avsevärd storlek.

Enligt utredningen har man emellertid här i landet funnit, att speciellt

den publik med begränsade resurser, som man i första hand torde böra söka,

icke kan erlägga högre avgifter än som nätt och jämnt täcka anläggningarnas

driftkostnader, varför de fasta kostnaderna för anläggningarna till större

delen torde få bestridas med särskilda medel. Dessa kostnader inklusive del

i kostnader för restauranger, badplatser och övriga gemensamhetsanläggningar

torde enligt ett av Vattenbyggnadsbyråns stadsplaneavdelning avgivet

förslag angående egendomens utnyttjande för fritidsändamål kunna uppskattas

till cirka 3 000 kronor per bäddplats. Utredningen påpekar emellertid,

att Vattenbyggnadsbyrån framlagt förslag om att göra fritidsanläggningen

räntabel på annat sätt. Enligt detta förslag skulle anläggningen givetvis

inriktas på friluftsliv, promenader, fiske och båtutflykter in. m., men

därutöver skulle den förströelse, som skulle bjudas publiken kunna göras

mer värdefull med teater, musik och sång. Vidare skulle lokaler kunna anordnas

för konst, heminredning o. s. v., varigenom man skulle nå en publik

som i många fall icke tidigare haft tillgång till eller intresse för dylika ämnen.

Vidare kunde tänkas uppträdande av framstående skådespelare och

andra konstnärer.

Utredningen framhåller, att det av Vattenbyggnadsbyrån sålunda skisserade

förslaget kräver ett betydande kapitalutlägg. Möjligheter föreligga dock

att erhålla bidrag ur fonden för friluftslivets främjande, till vilken fond

tipsmedel avsättas.

Om erforderligt kapital kunde anskaffas och ett förslag i enlighet med de

riktlinjer Vattenbyggnadsbyrån skisserat skulle komma till utförande, anser

utredningen, att en lämplig driftsform för ett sådant företag vore att för

ändamålet bilda ett aktiebolag. I detta skulle förslagsvis staten äga halva

aktiekapitalet, medan återstoden skulle fördelas mellan fritidsorganisationerna,

såsom Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation (Beso), Föreningen

för skidlöpningens och friluftslivets främjande i Sverige (Skidfrämjandet)

in. fl. Eventuellt skulle även Arbetarnas bildningsförbund (ABF)

kunna tänkas ingå såsom aktieägare.

Beträffande jordbruket på egendomen framhåller utredningen, att bruk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

ningsenheternas arrondering i de flesta fall är synnerligen olämplig och att

erforderlig arbetskraft icke kunnat anskaffas på grund av bristen på bostäder

eller, där sådana finnas, deras undermåliga beskaffenhet. Vidare utgöres

åkern i stor utsträckning av mångåriga, delvis med vilda gräs och

örter eller mossa beväxta vallar. De flesta ekonomibyggnader ha befunnits i

sådant skick att de icke kunna repareras och i några fallfärdiga ladugårdar

ha djur icke kunnat hållas på grund av risken för olycksfall. Beträffande tillståndet

på de olika gårdarna hänvisar utredningen till den redogörelse, som

återfinnes som bilaga A till Kungl. Maj :ts proposition nr 111/1946.

Värdet å jordbruksjorden har av särskilda värderingsmän i samband med

expropriationsmålet uppskattats till högst 975 000 kronor.

Efter besittningstagandet har domänstyrelsen vidtagit en del åtgärder för

avhjälpande av de värsta bristerna i egendomen varjämte arbeten pågå med

egendomens elektrifiering.

Utredningen har uppgjort ett förslag till ett antal lämpligt sammansatta

brukningsenheter, vilkas omfattning framgår av en vid betänkandet fogad

bilaga, betecknad A, vilken såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll.

Enligt den i nämnda bilaga uppgjorda kostnadsberäkningen skulle iståndsättande

och uppförande av erforderliga byggnader jämte anläggande av en

central maskinstation draga en kostnad av 1 415 000 kronor.

Vad beträffar fragan i vilken form jordbruket å de planerade nya enheterna

skall drivas har utredningen ansett följande tre alternativ kunna

ifrågakomma.

a) Samtliga brukningsenheter utarrenderas var för sig till enskilda brukare

i enlighet med de grunder, som gälla beträffande utarrendering av kronan

tillhörig jordbruksegendom;

b) Ire större brukningsenheter utarrenderas såsom föreningsjordbruk antingen

var för sig till tre skilda sambruksföreningar eller eventuellt gemensamt

till en dylik förening. Övriga brukningsenheter utarrenderas till enskilda

brukare enligt alt. a);

c) Förutnämnda tre brukningsenheter drivas av staten i egen regi och

övriga enheter utarrenderas enligt alt. a).

Utredningen framhåller, att om någon eller några brukningsenheter dreves

i statens regi skulle möjligheter kunna beredas till viss försöksverksamhet,

bl. a. för statens forskningskommitté för lantmannabyggnader. Emellertid

bör det enligt utredningen bero på senare överväganden, i vilken form

de föreslagna brukningsenheterna skola drivas.

Med hänsyn till egendomens arrondering och belägenhet anser utredningen,

att driften i huvudsak bör inriktas på mjölkproduktion.

Vidare föreslår utredningen med hänsyn till att viss mark, som nu avses

för jordbruksändamål, i framtiden kan behöva tagas i anspråk för andra

ändamål, att jordbrukets ekonomibyggnader planeras för relativt kort tid,

20—30 år, samt att bostäderna för jordbruket uppföras på sådant sätt, att de

kunna utnyttjas i full utsträckning även om jordbruket i viss utsträckning

lägges ned.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128

9

Beträffande skogsbruket erinrar utredningen, att den övervägande delen av

egendomen utgöres av skogsmark. Av den redovisade arealen, omkring 2 520

hektar, uppgår den produktiva skogsmarken till 1 867 hektar. På sistnämnda

mark representeras de olika trädslagen till 31 procent av tall, 41 procent av

gran och 28 procent av lövträd. Den ideala avkastningsförmågan uppskattas

enligt utredningen till 4,88 kubikmeter per hektar och år, motsvarande en

medelkvantitet av 4,is kubikmeter. Den årliga uthålliga avkastningen har

beräknats uppgå till cirka 9 000 kubikmeter.

Värdet av skogsmark och växande skog har i expropriationsmålet uppskattats

till 2 359 992 kronor.

Utredningen har beräknat behovet av arbetskraft för en rationell skogsskötsel

å egendomen till 24 skogsarbetare och 5 å 6 körare. Enär detta behov

endast till obetydlig del synes kunna fyllas i orten, måste de flesta skogsarbetarna

anställas samt beredas bostäder på platsen. Kostnaderna för erforderliga

bostäder har utredningen beräknat till omkring 85 000 kronor.

Vidare har utredningen beräknat kostnaderna för vattenavledning av

åkerjord och skogsmark samt täckdikning av åkerjorden till 300 000 kronor.

Slutligen tager utredningen upp frågan om jakten ochjisket på egendomen.

Jakten är f. n. utarrenderad och då egendomen i jakthänseende utgör en

lämplig enhet, anser utredningen, att någon omedelbar ändring i jakträttens

disposition icke synes erforderlig. Fisket är, framhåller utredningen, på

vissa ställen tämligen rikt givande, och i stort sett samtliga fiskevatten äro

numera av domänstyrelsen utarrenderade till i huvudsak yrkesfiskare. Utredningen

föreslår, att fisket i princip skall upplåtas åt yrkesfiskare men

att även vederbörande jordbruksarrendator skall tillerkännas rätt till husbehovsfiske.

Även sportfiske bör enligt utredningen upplåtas i anslutning till

de områden, som kunna ifrågakomma för fritidsändamål.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att tre alternativ framkommit

för egendomens utnyttjande. Enligt det första alternativet, vilket utredningen

betecknar A-förslaget, skulle den rådande vanhävden på egendomen

hävas samt tio brukningsenheter för jordbruksdrift och två för trädgårdsdrift

förses med ändamålsenliga byggnader, varjämte erforderliga vattenavlednings-

och vägbyggnadsarbeten m. m. skulle utföras. Kostnaderna för

dessa arbeten beräknas till närmare två milj. kronor. Enligt detta alternativ

skulle egendomen också i väsentlig omfattning kunna utnyttjas såsom fritids-

och semesterområde, varvid i första hand skulle anläggas ett antal

»semesterbyar» med gruppvis förlagda byggnader. Jordbruksdriften eller

skogsbruket skulle ej komma att inskränkas av denna verksamhet.

På Karlsuddsområdet och även på andra områden skulle upplåtelse med

tomträtt eller enligt andra långfristiga avtal ske av mark till villor eller sommarstugor.

Dessutom skulle vid Elleboda invid stora genomfartsvägen, där

redan viss bebyggelse finnes och där eu maskinstation för jordbrukets behov

skulle förläggas, tomtupplåtelse ske med samma rätt, i första band till hantverkare

eller andra yrkesmän av betydelse för orten.

Enligt det andra alternativet, av utredningen benämnt B-förslaget, skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

en omfattande exploatering av egendomen ske för sportstugeändainål. Enligt

den tidigare omnämnda planen skulle under 20 år utläggas 3 300 tomter,

vilket bland annat skulle medföra, att endast cirka 230 hektar åker därefter

skulle återstå för jordbruksändamål. Denna exploatering skulle också medföra,

att egendomen i längden ej skulle kunna bibehålla karaktären av fritidsområde

för en större allmänhet.

Det tredje alternativet, benämnt C-förslaget, förutsätter såväl en bro från

Lidingön till Bogesundslandet som en ny bro mellan Stockholm och Lidingön.

Härvid skulle en bebyggelse av ren stadskaraktär kunna tänkas med

bland annat industribebyggelse, hamnanläggningar etc. Jordbruket skulle

därvid kunna bedrivas endast i begränsad omfattning.

Utredningen påpekar, att av det värde expropriationsnämnden åsatt egendomen,

11,6 milj. kronor, något över 2,2 milj. kronor belöper på jordbruk,

skogsmark, skog, jakt och fiske samt nära 9,4 milj. kronor på tomtmark och

särskilda fastigheter m. m. Om krav skulle ställas på utvinnande eller förräntning

i högsta möjliga grad av dessa värden, skulle detta enligt utredningen

förutsätta en hårdare exploatering och ett uttagande av högre tomtvärden

än om den värdering som domänstyrelsen verkställt skulle läggas till

grund vid beräkning av det belopp som skulle uttagas ur egendomen.

Utredningen framhåller, att dispositionen av egendomen måste ses på lång''

sikt och att det kan vara av ej ringa värde för staten att på nära avstånd

från huvudstaden ha tillgång till markreserver för allmänna ändamål. Utredningen

anser det därför tveksamt om en omedelbar forcering av egendomens

exploatering till bebyggelse i större skala bör ske. Beaktas bör också,

framhåller utredningen, att anledningen till statens besittningstagande av

egendomen varit den rådande vanhävden och ingalunda en önskan att snarast

möjligt exploatera egendomen för andra ändamål.

Utredningen har också kommit till den uppfattningen, att ett ianspråktagande

av egendomen i väsentlig omfattning såsom ett fritids- och semesterområde

skulle fylla ett nyttigt ändamål och vara till gagn för en mycket

stor allmänhet.

Utredningen förmenar, att A-förslaget åtminstone för en nära liggande

framtid skulle innebära en lämplig och även samhällsnyttig användning av

egendomen. Visserligen skulle ganska ringa förräntning på gjorda investeringar

erhållas vid en sådan exploatering, men betydande ideella värden

skulle kunna utvinnas samt folkhälsa och trivsel främjas, varjämte en stor

och värdefull markreserv skulle hållas i beredskap för framtida statliga

och samhälleliga behov.

Ett genomförande av detta förslag skulle således, framhåller utredningen,

icke utesluta att B- och C-förslagen framdeles kunde realiseras, om en sådan

utveckling skulle befinnas önskvärd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 128.

11

Yttrandena.

I samtliga yttranden tillstyrkes i huvudsak utredningens förslag, och på

flera håll understrykes, att en omedelbar fondering av egendomens exploatering

icke bör ifrågakomma.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att det med hänsyn till den förhandenvarande

ringa tillgången på lämplig mark för olika statliga byggnadsbehov

inom och invid huvudstaden redan nu finnes anledning att allvarligt överväga

alla möjligheter för en utflyttning från de mera centrala delarna av

Stockholm av sådana institutioner, som icke med nödvändighet behöva behålla

en förläggning inom eller alldeles invid staden. Vissa jordbruket närstående

institutioner, såsom statens växtskyddsanstalt, centrala frökontrollanstalten,

lantbruksakademiens experimentalfält och Bergianska trädgården

binda för närvarande områden i stadens omedelbara närhet. På Bogesundsområdet

skulle de kunna beredas det utrymme, som för närvarande

erfordras, och därjämte erhålla goda möjligheter för framtida utvidgningar.

Genom en sådan förflyttning skulle också värdefulla områden frigöras för

sådana statliga institutioner, som med nödvändighet måste förläggas till

själva huvudstaden eller dess omedelbara närhet. Byggnadsstyrelsen föreslår

därför, att möjligheterna för en förläggning av ovannämnda institutioner

till Bogesundsområdet upptages till prövning.

Domänstyrelsen anser det välbetänkt, att såsom utredningen föreslagit gå

försiktigt fram med exploateringen av området och i görligaste mån avvakta

utvecklingen och uppkommande krav på mark för olika ändamål.

Med hänsyn till de särskilda förutsättningar för egendomens utnyttjande

som fritids- och semesterområde som föreligga, bör markens användning

för sådant ändamål givas bestämt företräde framför dess utnyttjande för

bostads- och industribebyggelse, intill dess utvecklingen framtvingar en dylik

disposition av egendomen.

Domänstyrelsen anser sålunda utredningens förslag välgrundade och har

i princip icke något att erinra däremot. Möjligen kan enligt domänstyrelsens

uppfattning en viss tveksamhet hysas mot att utarrendera delar av egendomen

såsom föreningsjordbruk, enär det är troligt att jordbruken inom

ej alltför avlägsen framtid komma att inskränkas för tillgodoseende av

andra markbehov. En avveckling av sambruksförening som arrendator

skulle då bliva en omständligare fråga än om vanliga arrendeförhållanden

vore rådande. Vidare erinrar domänstyrelsen, att — för den händelse styrelsen

skulle komma att handhava förvaltningen — förekommande byggnadsarbeten

å Bogesund icke kunna rymmas inom den för domänstyrelsen

fastställda byggnadskvoten.

Med hänsyn till att Stockholms innevånare komma att utgöra det ojämförligt

största klientelet i fråga om att utnyttja egendomen såsom fritidsområde,

kan man emellertid ifrågasätta, anser domänstyrelsen, huruvida

staten är det lämpligaste organet att handhava denna exploatering. Domän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

styrelsen anser det därför böra övervägas, huruvida icke, sedan staten bedömt

vilka markreserver som böra göras för statens räkning, den övriga

delen av egendomen skulle kunna erbjudas Stockholms stad.

Beträffande det område, som föreslagits till inköp för försvarets räkning,

framhåller statskontoret, att kostnaderna för en dylik upplåtelse enligt fullt

affärsmässiga beräkningsgrunder skola bestridas från anslag under fjärde

huvudtiteln. Kostnaderna för iståndsättande av fornlämningar inom egendomen

böra utgå av medel, som under åttonde huvudtiteln anvisats riksantikvarieämbetet

till vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Kammarkollegium anser, att det med hänsyn till det stora antal personer

som med säkerhet kommer att söka sig ut till Bogesund skulle vara säkrare

att skydda de där befintliga naturminnesmärkena genom bestämmelserna i

lagen om naturminnesmärkens fredande än genom endast av domänstyrelsen

meddelat beslut om fredande på sätt som brukar ske i fråga om områden

och föremål av likartad beskaffenhet å kronoegendomar. Vidare understryker

kollegium, att djurlivet på egendomen bör gynnas och att särskilt

älg- och rådjursstammarna böra bevaras. Med hänsyn till egendomens nära

belägenhet till Stockholm ifrågasätter kollegiet, om icke allt fiske borde

upplåtas till sportfiskare.

Statens fritidsnämnd anser det vara av synnerlig vikt, att egendomens

särprägel så långt möjligt bibehålies och att ett icke alltför begränsat, om

möjligt sammanhängande område, för framtiden avsättes för friluftsliv.

Nämnden fäster också uppmärksamheten på att försvarsutredningen föreslagit

indragning av flygflottiljen vid Hägernäs och påpekar, att om så

skulle bliva fallet erforderliga områden för sjökrigsskolan med fördel skulle

kunna upplåtas där och att då icke skulle finnas något behov för skolan att

erhålla något område på Bogesundslandet.

Beträffande administreringen av de av utredningen ifrågasatta friluftsanläggningarna

tala enligt nämndens mening övervägande skäl för att denna

fråga löses genom att någon fritidsorganisation anförtros detta uppdrag.

Slutligen framhålla lantbruksstyrelsen och Östra Ryds kommun, att de

som under avsevärd tid arrenderat tomtmark å Karlsudd böra få inlösa

tomterna.

I särskild skrivelse av den 31 januari 1948 har domänstyrelsen, som erinrar

om att markinköpsfonden är avsedd för inköp av skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, hemställt, att särskilda statsanslag måtte anvisas

för gäldandet av löseskillingen och övriga med egendomens inlösen

förenade utgifter. Styrelsen uttalar i samband härmed, att arealen åker och

annan odlad jord på Bogesund motsvarar mer än 27 procent av skogsmarksarealen

och utgör nära 680 hektar. Av expropriationsersättningen

belöpa endast omkring 20 procent å skog och skogsmark jämte jakt och

fiske, medan omkring 80 procent belöpa å exploateringsbar tomtmark. Ett

disponerande av markinköpsfondens medel för inlösen av egendomen, när

inlösenkostnaden till så övervägande del hänför sig till exploateringsbar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

13

tomtmark, anser domänstyrelsen icke vara förenligt med fondens ändamål

att möjliggöra förvärv till kronan av skogsmark eller till skogsbörd lämplig

mark. Inlösenkostnaden bör således enligt domänstyrelsen icke gäldas

ur markinköpsfonden.

Anslag borde enligt domänstyrelsen även anvisas för ersättning till domänfonden

för förskotterade nettokostnader för egendomens förvaltning

samt för reglering av vissa försäljningar av virke från egendomen, vilka

avslutats innan egendomen togs i anspråk av kronan.

Även frågan om egendomens förvaltning i fortsättningen anser domänstyrelsen

böra upptagas till avgörande i detta sammanhang. Styrelsen uttalar

därvid, att de mest krävande arbetsuppgifterna beträffande egendomen

torde bliva att häva vanhävden och att verkställa exploatering av området

för tomtändamål samt att föranstalta om upplåtelser för fritidsändamål.

Ett handhavande av egendomen skulle således enligt styrelsens

åsikt komma att väsentligt avvika från domänstyrelsens egentliga arbetsuppgifter,

varför styrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t mått© överväga

vilken statlig myndighet som lämpligen bör handhava egendomen.

Stockholms stad och Lidingö stad tillstyrka bifall till utredningens förslag.

Stadsfullmäktige i Vaxholm framhåller, att Vaxholm har ett vitalt intresse

av att så mycken permanent bebyggelse som möjligt förlägges till

de delar av egendomen, som gränsa intill staden, men uttalar samtidigt ett

önskemål, att området närmast Pålsundsbrons landfäste å Bogesundslandet

samt det s. k. Montebelloområdet icke måtte få bebyggas.

Östra Rgds kommun anser, att ett område bör reserveras för industriändamål,

vilken åtgärd icke skulle förrycka den allmänna planen men däremot

giva Östra Ryd möjlighet att få större befolkning och därmed att

få förbliva självständig primärkommun. Samtidigt skulle Stor-Stockholm

få tillfälle att avlasta en del industri, som framdeles icke kan rymmas inom

storstaden.

Vidare bör enligt kommunen de i betänkandet föreslagna fritidsområdena

i form av semesterbyar till sin belägenhet noga fixeras och förläggas

till trakten närmast slottet. Om eventuellt andra områden skulle upplåtas

för fritidsändamål böra dessa ordnas såsom småstugeområden, då härigenom

en effektivare kontroll blir möjlig. Områden för tältning anser

kommunen ur många synpunkter icke önskvärda. Vidare anser kommunen

det kommunalekonomiskt icke försvarligt, att stora delar av egendomen

skola användas till fritidsområden och att kommunen därigenom får

mindre utsikter till ett växande skatteunderlag.

Departementschefen.

Bogesunds på helt kort avstånd från Stockholm belägna egendom erbjuder

med sitt stora, i det närmaste obebyggda område i många avseenden

rika möjligheter till användning. Dess vackra natur och långa stränder

göra å ena sidan egendomen väl lämpad som frilufts- och semesterort

och för sportstugebebyggelse, medan å andra sidan närheten till Stock
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

holm medför, att krav nu eller i framtiden möjligen kunna ställas på dess

outnyttjade mark för bostäder och annan stadsbebyggelse.

Med nu förefintliga kommunikationsförhållanden kunna möjligheterna

att utnyttja egendomen sägas vara i viss mån begränsade, men trots detta

erbjuda sig ur olika synpunkter flera alternativ vid bestämmandet av egendomens

disponering. Om man uteslutande toge hänsyn till de omständigheter,

som gjort att egendomen kommit i kronans hand, skulle ett hävande

av vanhävden av åkerbruket och en upprustning av egendomen såsom jordbruksegendom

framstå som det mest angelägna. Emellertid har egendomen

vid expropriationen åsatts ett värde, som till största delen hänför sig till

möjligheterna att använda området som tomtmark. Att genom jordbruksdrift

utvinna skälig avkastning av den för egendomen erlagda löseskillingen

torde vara helt uteslutet. Om rent ekonomiska synpunkter anlades på frågan,

skulle därför en mycket snabb och hård exploatering av egendomen genom

tomtförsäljning bliva nödvändig, och det torde vara tveksamt om det

ens genom en sådan exploatering vore möjligt att erhålla full ersättning för

de på egendomen nedlagda kostnaderna. En sådan exploatering skulle emellertid

medföra avsevärda olägenheter. Egendomen har, som jag förut sagt, icke

endast värde såsom tomtmark utan har även ideella värden, som nu kunna

utnyttjas av stora kategorier människor, men som vid exploatering av marken

för bebyggelse skulle bliva förbehållna ett relativt fåtal. Möjligheterna

att längre fram i tiden använda egendomen till ändamål, som kanske komma

att framstå såsom mera angelägna, skulle också förhindras.

över huvud taget synes mig knappast anledning föreligga att nu fatta bestämd

ståndpunkt beträffande frågan om egendomens utnyttjande i framtiden.

I görligaste mån böra möjligheterna lämnas öppna att längre fram

använda den för de ändamål, som då kunna befinnas mest angelägna, utan

att man därför bör eftersätta de möjligheter till ekonomiskt utbyte av egendomen,

som nu kunna vara för handen.

Det synes emellertid i hög grad angeläget också med hänsyn till syftemålet

med egendomens övertagande, att jord- och skogsbruket snarast sättes

i stånd. Man skulle därigenom även utvinna någon avkastning på det i

egendomen nedlagda kapitalet. Samtidigt skulle egendomen kunna utnyttjas

för fritidsändamål om så skulle befinnas önskvärt. Framför allt skulle

man emellertid därigenom kunna avvakta utvecklingen och icke redan

nu behöva binda sig för ett bestämt sätt att använda egendomen. Vissa

områden torde emellertid, sedan byggnads- eller stadsplaner upprättats,

kunna upplåtas till enskilda personer för sportstuge- och villabebyggelse.

Så är fallet med för detta ändamål redan nu utnyttjade Karlsuddsområdet,

Tenöområdet och Kullön. Dessutom torde tomter böra upplåtas vid Elleboda

för annan permanent bebyggelse, närmast avseende bostäder och andra

byggnader för jordbrukets och skogsbrukets behov. Då som jag förut uttalat

möjligheterna att disponera egendomen i framtiden i görligaste mån

böra lämnas öppna, torde det emellertid icke vara lämpligt att dessa tomter

överlåtas, utan torde, såsom utredningen föreslagit, upplåtelse böra ske genom

långfristiga avtal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

15

Vad angåx- det område, som av utredningen föreslås skola upplåtas till

Sjökrigsskolan för övnings- och utbildningsändamål, synes frågan om denna

upplåtelse böra anstå till dess frågan om indragning av flygflottiljen vid

Hägernäs blivit avgjord. Skulle vid Hägernäs lämpliga områden för Sjökrigsskolan

icke erbjuda sig, torde denna fråga böra tagas under förnyat övervägande.

Beträffande slottsbyggnaden har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att utarbeta plan för dess restaurering och uppgöra förslag till dess

framtida disposition. Frågan om slottets användning torde därför böra vila

till dess detta arbete slutförts.

Vad härefter angår frågan, åt vilken myndighet förvaltningen av egendomen

skall uppdragas, så har domänstyrelsen, som den 30 mars 1946 av

Kungl. Maj :t förordnats att för kronans räkning taga egendomen i besittning,

i sin skrivelse uttalat den åsikten, att förvaltningen av en sådan egendom

som Bogesund måste anses ligga vid sidan av domänstyrelsens egentliga

arbetsuppgifter. Vissa av de uppgifter, som komma att åvila den myndighet,

som skall förvalta Bogesund, torde visserligen icke direkt vara att

hänföra till jordbruk eller skogsbruk, men dessa synas dock vara av så oväsentlig

betydelse i förhållande till huvuduppgiften, nämligen att åter iståndsätta

och på ett rationellt sätt driva jordbruket och skogsskötseln, att de

knappast böra ha någon avgörande betydelse vid bedömande av denna fråga.

Det synes mig därför lämpligast att uppdraga åt domänstyrelsen att fortsättningsvis

handhava förvaltningen av egendomen. I huvudsak synes därvid

den av utredningen föreslagna uppdelningen i brukningsenheter böra

följas och de olika brukningsenheterna utarrenderas till enskilda brukare

eller, om så i något fall skulle befinnas lämpligt, till sambruksföreningar.

Ett undantag synes emellertid böra göras för huvudgården, säteriet Bogesund

1\ som torde ha vissa förutsättningar att kunna användas för försöksverksamhet.

För att bereda möjlighet härtill, bland annat för statens forskningskommitté

för lantmannabyggnader, synas två olika anordningar för

egendomens skötsel kunna övervägas. Antingen kunde egendomen drivas i

domänstyrelsens egen regi och i likhet med egendomen Berga i Västerhaninge

socken i Stockholms län underställas styrelsen för Stockholms läns

lantbruksskola och med rektorn för denna skola såsom platschef eller också

skulle egendomen kunna hänföras till försöksväsendet och på samma sätt

som övriga statliga försöksgårdar ställas under styrelsens för lantbrukshögskolan

förvaltning och överinseende. Därest riksdagen bifaller det förslag

till organisation av försöksväsendet som jag i annat sammanhang framställer

synas starka skäl kunna åberopas för det sistnämnda alternativet.

Detta spörsmål torde dock få göras till föremål för ytterligare utredning

och härpå grundade förslag underställas riksdagen. I avvaktan härpå bör

emellertid erforderliga åtgärder till upprustning av egendomen och förbättring

av byggnadsbeståndet kunna vidtagas, eftersom detta icke torde föregripa

elt framtida beslut om formerna för egendomens förvaltning. Tills

vidare torde alltså förvaltningen av egendomen få kvarligga hos domänstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Några särskilda föreskrifter för skogsbruket synas icke vara erforderliga,

utan synes skogen i stort sett böra förvaltas enligt för kronoparker gällande

grunder. Då emellertid egendomen möjligen kan komma att användas även

för fritidsändamål, torde största hänsyn till naturskydd och landskapsvård

böra tagas så att egendomens skönhetsvärden bevaras och utvecklas. Även

djurlivet torde böra främjas och vissa mindre områden lämnas såsom skydd

åt fågellivet, varjämte särskild hänsyn torde böra tagas till älg- och rådj

ursstammarna.

Som jag inledningsvis påpekat, ha medel till inlösen av egendomen utgått

ur domänverkets markinköpsfond. Då emellertid förvärvet av en egendom

av Bogesunds beskaffenhet icke synes vara förenligt med ändamålet

med denna fond, torde särskilt statsanslag böra anvisas för gäldandet av

löseskillingen. Medel till detta ändamål synas böra utgå under ett anslag å

kapitalbudgeten, benämnt Ersättning till domänverkets markfond för inlösen

av Bogesunds egendom och vara av investeringsanslags natur. Med

hänsyn till att vissa kostnader varit förbundna med expropriationsförfarandet

torde anslaget böra upptagas till 12 900 000 kronor.

Kostnaderna för egendomens iståndsättande med avseende å vägar m. in.

samt för jordbrukets och skogsbrukets upprustning torde böra bestridas

från statens domäners fond, varefter fonden genom särskilt anslag torde

böra ersättas för dessa utgifter. En snabb upprustning av egendomen är givetvis

önskvärd, och arbetena därmed böra därför bedrivas med skyndsamhet.

För budgetåret 1948/49 torde ett anslag å en milj. kronor för detta

ändamål vara erforderligt. Medel synas böra anvisas under ett anslag, benämnt

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande

av jord- och skogsbruket på Bogesunds egendom och av reservationsanslags

natur.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen, att

dels å driftsbudgeten för budgetåret 1948/49 under nionde

huvudtiteln till Ersättning till statens domäners fond för

utgifter för iståndsättande av Bogesunds egendom anvisa ett

reservationsanslag av ................ 1 000 000 kronor,

dels ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49 under

statens domäners fond till Ersättning till domänverkets

markfond för inlösen av Bogesunds egendom anvisa ett investeringsanslag

av .................. 12 900 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

17

Bilaga.

Brukningsenheter och bebyggelse.

1. Bogesunds huvudgård.

Omfattning: Bogesund l1 (med undantag av slottsområdet, trädgården och

17 ha vid gränsen mot Tenö l1), Askrike l1 och 21 samt torpen lilla Grandal

och Nyhagen.

Areal: ca 140 ha.

Arealfördelning: åker 110 ha

bete 30 » .

Beräknat kreatursantal: hästar 2 st

kor 55 »

ungdjur 35 » .

En mindre fårbesättning kan eventuellt hållas på vissa betesmarker.

Arbetskraftsbehov: brukaren och 5 man.

Byggnader: Utredningen har undersökt möjligheterna av att bibehålla de

befintliga ekonomihusen och därvid kommit till den uppfattningen, att ladugården

kräver en omfattande reparation för att kunna utnyttjas samt att

magasins- och logbyggnaden genom sin planering är mycket arbetskrävande.

Enär ett bibehållande av ekonomihusen med deras nuvarande placering synes

olämpligt med hänsyn till den föreslagna användningen av slottet med tillhörande

parkområde för särskilt ändamål och kostnaderna för iståndsättandet

av desamma bliva ungefär lika höga som för uppförande av nya,

rationella hus, vill utredningen föreslå, att nya tidsenliga ekonomihus uppföras.

Den befintliga arrendatorsbostaden bör iståndsättas och uthyras antingen

i anslutning till slottet eller på annat sätt. Utöver ett genom domänstyrelsens

försorg redan ombyggt bostadshus, innehållande tva fullt moderna arbetarbostäder

om vardera två rum och kök samt ett enkelrum, erfordras ytterligare

arbetarbostäder åt tre familjer även ny arrendatorsbostad.

Läget för den föreslagna nya bebyggelsen framgår av kartan bil. 4.

Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor

Vagn- och redskapshus .................... *

Arrendatorsbostad ........................ »

Arbetarbostäder för tre familjer ............ »

Arbetarbostäder, ombyggda ................ »

Vägar, vatten, ledningar etc................. »__

kronor 250 000.

90 000

9 000

50 000

00 000

31 000

10 000

2. Slottsträdgården.

Areal: Den nuvarande arealen, ca 4,5 ha, utökas med ytterligare 5 ha från

huvudgården.

Byggnader: Trädgårdsvillan ombygges och moderniseras till bostad för två

familjer. En trädgårdsbod uppföres. Frågan om uppförande av växthus torde

böra bliva beroende på överenskommelse med blivande arrendator.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19\8. 1 samt. Nr 128.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

KungH. Maj:ts proposition nr 128.

Kostnader: Trädgårdsvillan ............................ kronor 35 000

Trädgårdsbod ............................. » 5 000

Vatten, ledningar etc....................... » 5 000

kronor 45 000.

3. Tenö.

Omfattning: Tenö l1 jämte 17 ha av Bogesund T.

Areal: ca 22 ha.

Arealfördelning: åker 17 ha

bete 5 » .

Beräknat kreatursantal: hästar 2 st

kor 8 »

ungdjur 5 ».

Arbetskraftsbehov: brukaren jämte tillfälligt lejd arbetskraft.

Byggnader: De nuvarande bostads- och ekonomihusen bibehållas och restaureras.

Vissa uthus böra dock rivas. En lada bör nybyggas å Bogesundsdelen.

Planeringen av Tenö synes böra göras relativt provisorisk med hänsyn

till att bostadsbebyggelse kan förväntas där inom en nära framtid. Efter

områdets eventuella exploatering bör kvarvarande åker lämpligen brukas

tillsammans med huvudgården.

Kostnader: Lada .................................. kronor 12 000

Reparationer å befintliga byggnader ........ » 13 000

kronor 25 000.

4. Kullön.

Omfattning: Norrkulla l1 och Söderkulla l1.

Areal: ca 22 ha.

Enär denna ö torde kunna komma i fråga för exploatering för sportstugubebyggelse,

bör någon permanent jordbruksbebyggelse icke planeras därstädes.

Intill dess denna exploatering sker, bör jorden upplåtas för betesändamål

antingen till arrendator inom Bogesundsområdet eller annat närliggande

jordbruk.

Samtliga byggnader äro belägna vid Norrkulla. Bostadshusen upprustas

för uthyrning till sommargäster, alternativt så att en arrendator tills vidare

kan använda desamma. Ekonomihusen torde efter vissa reparationer kunna

utnyttjas såsom skydd åt betesdjur.

Kostnader: Diverse reparationer........................ kronor 20 000.

5. Bullerholmen.

Omfattning: Bullerholmen l1.

Denna brukningsenhet bör utnyttjas såsom stödjordbruk till det rikt givande

fisket omkring holmen. Eventuellt kan arrendatorn ha sig ålagt att

utöva viss tillsyn över fiskevattnen.

Areal: ca 8 ha.

Arealfördelning: åker 5 ha

bete 3 » .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

19

Beräknat kreatursantal: häst 1 st

kor 3 »

ungdjur 2 ».

Arbetskraftsbehov: brukaren.

Byggnader: De nuvarande bostadshusen torde efter mindre reparationer

kunna användas för uthyrning till sommargäster. Åt arrendatorn uppföres

ett nytt bostadshus. Ladugården och häststallet repareras. Sjöbodarna

iståndsättas.

Kostnader: Arrendatorsbostad .......................... » 30 000

Reparationer ............................ * 10 000

kronor 40 000.

6. Broknäs.

Omfattning: Broknäs l1, Nässeldalen l1 och del av Ut-Eke l1.

Areal: ca 55 ha.

Arealfördelning: åker 44 ha

bete 11 » .

Beräknat kreatursantal: hästar 2 st.

kor 20 »

ungdjur 12 » .

Arbetskraftsbehov: brukaren och 2 man.

Med hänsyn till områdets läge och den omständigheten, att en tämligen

väl arronderad brukningsenhet med relativt god jord här kan erhållas, anser

utredningen, att en helt ny bebyggelse kan vara motiverad. De nuvarande

byggnaderna äro helt förbrukade. Mangårdsbyggnaden kan möjligen^ för

en mindre kostnad upprustas för uthyrning till sommargäster under några

år framåt. Den övriga bebyggelsen rives.

Läget för den nya bebyggelsen framgår av kartan bil. 4. På grund av avståndet

till det föreslagna bebyggelseområdet vid Ellboda bör, förutom arrendatorsbostad,

bostäder åt en eller två arbetarfamiljer uppföras.

Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor 35 000

Arrendatorsbostad ........................ » 35 000

Arbetarbostäder för två familjer ............ » 40 000

Vagn- och redskapshus, magasin............ » 10 000

Vägar, vatten, ledningar etc................. »__5 000

kronor 125 000.

7. Nibble—Törnboda—Gåsvik.

Omfattning: Nibble l1, Törnboda l1 samt Gåsvik l1 och 2''.

Areal: ca 45 ha.

Arealfördelning: åker 31 ha

bete 14 » .

Beräknat kreatursantal: hästar 2 st

kor 20 »

ungdjur 12 » .

Arbetskraftsbehov: brukaren och 2 man.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

För utnyttjandet av dessa jordar bör ett brukningscentrum planeras vid

Nibble. De nuvarande bostäderna därstädes iståndsättas för uthyrning till

sommargäster. Nya bostadshus uppföras åt arrendatorn och en eller två

arbetarfamiljer. De nuvarande ekonomibyggnaderna kunna delvis användas,

bl. a. såsom redskapshus. Ny ladugårdsbyggnad uppföres.

Törnboda utnyttjas i huvudsak som betesmark, möjligen kan en del av

jorden tidvis användas såsom slåttervall.

Vid Gåsvik anläggas mångåriga vallar för slåtter och bete. Bostadshuset

därstädes iståndsättes för uthyrning till sommargäster. Ekonomibyggnaderna

kunna med obetydlig upprustning användas till fårhus eller ungdjursstall.

Enär Gåsvik sålunda utnyttjas extensivt, torde området relativt lätt

kunna brukas från Nibble.

Läget av bebyggelsen framgår av kartan bil. 4.

På grund av den här föreslagna dispositionen av Törnboda och Gåsvik

kommer en relativt stor kreatursbesättning att hållas vid Nibble.

Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor 42 000

Arrendatorsbostad ........................ » 35 000

Arbetarbostäder för två familjer ............ » 40 000

Reparationer av redskapshus............... » 5 000

Diverse kostnader......................... » 3 000

kronor 125 000.

8. Ut-Eke—Ellboda—Södermyren.

Omfattning: Ut-Eke l1, Illeboda (Ellboda) l1 och del av förra torpet Södermyren.

Areal: ca 35 ha.

Arealfördelning: åker 28 ha

bete 7 » .

Beräknat kreatur santal: hästar 2 st

kor 13 »

ungdjur 8 » .

Arbetskraftsbehov: brukaren och 1 man.

Ut-Eke bör utgöra brukningscentrum. De nuvarande båda bostadshusen

därstädes upprustas åt brukaren och en arbetarfamilj. Befintliga ekonomibyggnader

iståndsättas och tillbyggas.

Kostnader: Reparationer av bostadshus.................. kronor 30 000

Ombyggnad av ekonomihus.................. s> 15 000

kronor 45 000.

9. Söderby—Sundby.

Omfattning: Söderby l1, 21 och 31 samt Sundby l1 med undantag av torpet

Stensängen.

Areal: ca 90 ha.

Arealfördelning: åker 75 ha

bete 15 ■» .

Beräknat kreatursantal: hästar 2 st

kor 40 »

ungdjur 25 » .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

21

Arbetskraftsbehov: brukaren och 4 man.

Byggnader: Ett helt nytt byggnadsbestånd, därav tre eller fyra arbetarbostäder,

uppföres vid Söderby å den plats, som angivits å kartan bil. 4.

Sundby utnyttjas i huvudsak såsom betesmark. Det nuvarande bostadshuset

därstädes upprustas för den nya brukningsenhetens behov eller för

uthyrning. Ladugården bibehålies som mjölkningsstall in. in.

Söderby—Sundby kan eventuellt utarrenderas såsom föreningsjordbruk.

Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor 63 000

Arrendatorsbostad ........................ » 35 000

Arbetarbostäder för fyra familjer............ » 80 000

Vagn- och redskapshus .................... » 7 000

Vägar, vatten etc.......................... » 10 000

kronor 195 000.

10. Ådalen.

Omfattning: torpen Ådalen och Smedsviken.

Areal: ca 9 ha.

På grund av områdets storlek och läge torde förutsättningarna för ett

rationellt jordbruk därstädes icke föreligga. Bl. a. komma mjölktransporterna

att medföra svårigheter. Efter överläggning med statens trädgårdsförsök

anser utredningen, att torpen däremot kunna utnyttjas för trädgårdsbruk

med frukt- och bärodling som huvudproduktion. Statens trädgårdsförsök

skulle därvid kunna utföra en del mindre försök och samtidigt

meddela viss rådgivning.

De befintliga ekonomibyggnaderna upprustas så att en häst och ett par

kor kunna hållas.

Arrendatorsbostaden moderniseras. De tre övriga mindre bostadshusen

kunna iståndsättas för uthyrning till sommargäster och böra upplåtas i sam
-

band med brukningsenheten.

Kostnader: Arrendatorsbostaden ........................ kronor 15 000

Reparationer .............................. » 5 000

kronor 20 000.

11. Frösvik.

Omfattning: Frösvik 1'' (med undantag av parkområdet och lägenheten

Fågelsången), Haga 1'' och Långvreta l1.

Areal: ca 70 ha.

Arealfördelning: åker 55 ha

bete 15 » .

Beräknat kreatursantal: hästar 2 st

kor 30 »

ungdjur 20 ».

Arbetskraftsbehov: brukaren och 3 man.

Ett helt nytt byggnadsbestånd uppföres å den plats, som angivits å kartan

bil. 4.

De befintliga bostadshusen upprustas för uthyrning för olika ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 128.

Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor 63 000

Arrendatorsbostad......................... » 35 000

Arbetarbostäder för tre familjer ............ » 60 000

Vagn- och redskapshus .................... » 7 000

Vägar, vatten etc........................... » 10 000

kronor 175 000.

12. Holminge.

Omfattning: Holminge l1 samt förra torpen Nybygget och Träsket.

Areal: ca 30 ha.

Arealfördelning: åker 21 ha

bete 9 » .

Beräknat kreatursantal: hästar 2 st

kor 11 »

ungdjur 7 » .

Arbetskraftsbehov: brukaren och en man.

Ett helt nytt byggnadsbestånd uppföres å den plats, som angivits å kartan

bil. 4. De befintliga bostadshusen iståndsättas för uthyrning till sommar
-

gäster.

Kostnader: Ladugårdsbyggnad ......................... kronor 30 000

Arrendatorsbostad ......................... » 30 000

Arbetarbostad ............................. » 20 000

Vagn- och redskapshus..................... » 8 000

Vägar, vatten etc........................... » 7 000

kronor 95 000.

13. Röskär.

Omfattning: Röskär l1, Ernvik l1 och Sandvreten l1.

Areal: ca 60 ha.

Arealfördelning: åker 49 ha

bete 11 » .

Beräknat kreatursantal: hästar 2 st

kor 23 »

ungdjur 14 » .

Arbetskraftsbehov: brukaren och 2 man.

Ett helt nytt byggnadsbestånd uppföres å den plats, som angivits å kar
-

tan bil. 4. De befintliga byggnaderna rivas.

Kostnader: Ladugårdsbyggnad......................... kronor 49 000

Arrendatorsbostad ........................ » 35 000

Arbetarbostäder för två familjer ............ » 40 000

Vagn- och redskapshus .................... » 6 000

Potatislagerhus ........................... » 15 000

Vägar, vatten etc........................... » 5 000

kronor 150 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

23

14. Ladvik.

Areal: ca 6 ha.

Området brukas från den 14 mars 1947 såsom tillskottsjord till torpet

Nyboda under egendomen Rydboholm. Bostadshuset uthyres sedan flera år

tillbaka till sommargäster.

Utredningen anser, att någon ändring i denna disposition för närvarande

icke bör vidtagas, samt att någon ny bebyggelse icke bör uppföras å området.

15. Bogsättra.

Omfattning: Bogsättra l1.

Areal: ca 5 ha i högt belägna, brant sluttande åkerlappar med oregelbunden

figuration.

Skogen har flerstädes börjat intränga i åkern. Området, som är avsides

beläget, saknar körväg.

Utredningen anser, att området bör utnyttjas för skogsproduktion.

Bostadshusen kunna uthyras till sommargäster. Övriga hus böra rivas.

16. Torpet Stensängen.

Areal: ca 4 ha åker i starkt kuperade, brant belägna backar.

Området bör i huvudsak utnyttjas för skogsproduktion. De närmast Holmingeviken

belägna delarna kunna eventuellt utnyttjas såsom betesmark.

Bostadshusen "kunna uthyras till sommargäster. Övriga hus böra rivas.

För jordbrukets behov bör en central maskinstation anläggas vid Ellboda.

Kostnader: Maskinhuset .............................. kronor 50 000

Två familjebostäder ...................... » 50 000

Vatten, avlopp etc......................... »_5 000

kronor 105 000.

Efter utförandet av här angivna byggnadsarbeten och reparationer torde

med nuvarande penningvärde de årliga arrende- och hyresinkomsterna å

ifrågavarande brukningsenheter kunna uppskattas till sammanlagt 60 000 å

70 000 kronor.

Anm. Med hänsyn till planerade väganläggningar bör den närmare placeringen

av bebyggelsen vid Bullerholmen, Broknäs och Nibble—Törnboda

—Gåsvik ske först efter samråd med vägförvaltningen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition mgående anslag till bidrag till ersättning åt vissa förrättning smän enligt lagen om enskilda v a1 i texten