Angående anslag till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom
1948-02-27 · 23 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:128, Angående anslag till inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
1
Nr 128.
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående anslag till inlösen
och iståndsättande av Bogesunds egendom; given
Stockholms slott den 27 februari 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Sammanfattning.
För inlösen av Bogesunds egendom äskas ett anslag å 12 900 000 kronor.
Med hänsyn till att de framtida behoven av mark på egendomen icke
kunna överblickas framlägges icke någon slutgiltig plan för egendomens
utnyttjande. Däremot föreslås att jord- och skogsbruket iståndsättes och
att viss del av egendomen avses för jordbrukets försöksverksamhet. Därigenom
lämnas möjligheterna öppna att använda egendomen som fritidsområde
och att i framtiden disponera den på sätt som då kan befinnas lämpligast.
För upprustning av egendomen hemställes för budgetåret 1948/49 om
ett anslag å 1 000 000 kronor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 128.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27
februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om anslag för
inlösen och iståndsättande av Bogesunds egendom samt anför därvid följande.
Inledning.
Bogesunds egendom är belägen i östra Ryds socken av Stockholms län på
ett avstånd av 29 kilometer från Stockholm. I nordväst gränsar egendomen
utefter en omkring 2 kilometer bred landremsa till egendomen Rydboholm,
men är i övrigt helt omgiven av vatten och har en strandlinje av omkring
55 kilometers längd. Till egendomen höra även områden i angränsande vatten
jämte ett flertal holmar och skär. Med undantag av Bogesunds slott samt
gårdsbyggnaden vid huvudgården och underlydande gårdar är egendomen i
stort sett obebyggd med undantag för ett mindre område, Karlsudd, varå
finnas 45 tomter, bebyggda med enskilda personer tillhöriga villor.
Egendomens areal utgör i runt tal 3 350 hektar, varav
åker och annan odlad jord.......................... ca 680 ha
naturlig äng........................................ > 60 »
skogsmark......................................... » 2 520 >
insjöar och vattendrag.............................. » 20 »
övrig mark (vägar, byggnadstomter, impediment m. m.) » 70 »
ca 3 350 ha
Beträffande egendomens beskaffenhet torde jag få hänvisa till den såsom
bilaga A vid Kungl. Maj :ts proposition nr 111/1946 fogade redogörelsen
för vissa egendomen berörande förhållanden.
Genom beslut den 30 mars 1946 förordnade Kungl. Maj:t med stöd av
lagen om tvångsinlösen av vanhävdad jordbruksegendom, att egendomen
skulle mot lösen avstås till kronan och att domänstyrelsen skulle för kro
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Kungl Maj:ts proposition nr 128.
nans räkning taga egendomen i besittning sedan stämning i expropriationsmålet
utfärdats. Löseskillingen bestämdes därefter av expropriationsnämnden
till 11 606 103 kronor. Ä detta belopp skulle utgå ränta med sex
procent för år från den dag egendomen togs i besittning, eller den 30 mars
1946. Löseskillingen nedsattes av domänstyrelsen den 28 januari 1948, därvid
räntan uppgick till 1 272 802 kronor 63 öre, varför sammanlagt utbetalades
12 878 905 kronor 63 öre, vilka medel förskotterades från domänverkets
markinköpsfond.
Den 24 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla fyra sakkunniga för att verkställa utredning rörande
dispositionen av egendomen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades
såsom sakkunniga generaldirektören B. H. von Stockenström, tillika ordförande,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren K. Hj. Gustafson
i Dädesjö, arkitekten N. O. T. Åkesson och ämnesläraren vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, agronomen K. A. örborn.
Med skrivelse den 11 december 1947 ha de sakkunniga, vilka antagit benämningen
Bogesundsutredningen, överlämnat betänkande i ämnet.
Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av statskontoret, kammarkollegium,
lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, byggnadsstyrelsen, 1945 års markkommission,
Lidingö stad, Stockholms stad, Vaxholms stad, östra Ryds kommun
och statens fritidsnämnd.
Utredningen.
Utredningen uppehåller sig till en början vid egendomens vägar och kommunikationer
samt konstaterar, att man numera landvägen med tåg och
omnibus kan från Stockholm nå egendomens centrala delar efter en restid
av ungefär en timme.
Sedan gammalt ha emellertid planer förelegat på att leda landförbindelsen
till Bogesundslandet och Vaxholm över Lidingön, varvid en bro skulle
byggas över Askrikefjärden. En sådan bro måste emellertid, framhåller utredningen,
bliva ett betydande och dyrbart företag, enär en stor del av sjötrafiken
till Stockholm går genom Askrikefjärden och denna därför måste
hållas öppen för alla slags mastade fartyg. Bron måste därför utföras antingen
som högbro eller med en rörlig genomfartsdel för fartygen. Den
minsta brolängden över fjärden skulle bliva omkring 900 meter och vattendjupet
cirka 20 meter. Om broförbindelsen lades över Tallholmen och Storholmen,
skulle det erfordras två broar om respektive 400 och 500 meter.
Kostnaderna för en bro mellan Haga å Bogesundslandet och Sotudden vid
Bosön å Lidingölandet — utförd som balkbro, 26 meter bred med dubbelspårig
förortsbana, körbana, cykel- och gångbanor samt med en segelfri
höjd av 26 meter — har av Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån uppskattats
till 17—20 milj. kronor.
Genom en sådan bro skulle den nuvarande vägförbindelsen mellan Stockholm
och Vaxholm förkortas från 41 till 22 kilometer. Utredningen fram
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
håller emellertid, att det nuvarande trafikbehovet icke på långt när kan anses
motivera ett så dyrbart byggnadsföretag. Vid årsskiftet 1946/47 utgjorde
sålunda folkmängden i Vaxholms stad 2 952 och i östra Ryds kommun
672 personer, därav endast 119 inom Bogesundsområdet. Under sommarmånaderna
uppgivas dock 6 000 personer vara bosatta inom Vaxholm med
närmaste omnejd.
Ltredningen påpekar, att inom Stockholmsförorternas regionplaneförbund
planer föreligga att omlägga landvägen från Stockholm till Vaxholm, varigenom
denna skulle förkortas med omkring fem kilometer. Möjligheter ha
också antytts att vid större exploatering av Bogesundslandet anlägga vägar
för att möjliggöra bättre kommunikation med dess olika delar. Utredningen
har också undersökt möjligheten att genom en bro över Helsund förkorta
samfärdslederna till de västra delarna av området samt uppgiver, att domänstyrelsens
väg- och vattenbyggnadskontor kostnadsberäknat en sådan
bro till 30 000 kronor. Iståndsättandet av de enskilda vägarna inom området
skulle enligt utredningen draga en kostnad av omkring 153 000 kronor.
Utredningen har härefter till behandling tagit upp vissa projekt till exploatering
av egendomen samt redogör för ett av Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån
och ett av ingenjören Hjalmar Cederström uppgjort förslag.
1 att enby ggnadsbyrans stadsplaneavdelning har, på begäran av domänstyrelsen,
år 1946 utfört värdering av Bogesunds egendom ur exploateringssynpunkt
från utgångspunkter att största möjliga ekonomiska utbyte av
egendomen skulle erhållas. Byrån har därvid arbetat med två alternativ.
Det första avser ordnande av permanent bostadsbebyggelse på de västra och
narmast Stockholm belägna delarna av egendomen, medan de längre bort belägna
skulle utnyttjas för fritidsbebyggelse av sportstugekaraktär. Permanentbebyggelsen,
som förutsätter ordnandet av broförbindelse över Askrikefjärden
samt en ny bro mellan Lidingön och Stockholm, har antagits böra
omfatta dels ett område av 680 hektar för hyreshus, radhus och enfamiljshus,
inrymmande cirka 32 000 personer, och dels ett område om 220 hektar
utmed Askrikefjärden för högklassig villabebyggelse å cirka 650 tomter
med en medelareal av 2 000 kvadratmeter. Med hänsyn till svårigheterna att
snabbt lösa frågan om nämnda trafikled har byrån beräknat, att exploateringen
för denna bebyggelse kan ske tidigast under perioden 1960—1970.
Fritidsbebyggelsen har enligt nämnda värdering antagits böra omfatta
tio områden av sammanlagt cirka 785 hektar, inrymmande sportstugor å
omkring 1 600 tomter med en medelareal av 2 700 kvadratmeter. Denna exploatering
har antagits börja omedelbart och vara avslutad under år 1956.
Kvadratmeterpriset på tomtmarken har byrån beräknat för radhus till 11
a 12 kronor, för enfamiljshus till 7 å 8 kronor samt för området utmed
Askrikefjärden till 8 å 9 kronor. Inom områdena för fritidsbebyggelse har
beräknats ett tomtpris av en krona å en krona 75 öre per kvadratmeter.
De kostnader för broförbindelsen som belöpa å exploatören har byrån beräknat
skola uppgå till 11,2—12,6 milj. kronor. Kostnaderna för erforderliga
gatoi och vägar ha också påförts exploatören medan avloppsledningar där
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kanyl. Maj:ts proposition nr 128. 0
emot endast upptagits i fråga om de för permanentbebyggelse avsedda områdena.
Enligt det andra alternativet har, framhåller utredningen, vattenby ggnadsbyrån
räknat med enbart fritidsbebyggelse å sjutton områden om sammanlagt
1 625 hektar, varå skulle utläggas 3 300 tomter med en medelareal av
2 700 kvadratmeter. Denna exploatering, som antagits kunna påbörjas omedelbart
och vara avslutad inom 20 år, skulle bestå av i huvudsak sportstugebebyggelse
i skogsmarkerna, i någon mån av fritidsbebyggelse av kolonistugekaraktär
på åkerjord samt till eu mindre del av sommarvillor. Broförbindelse
med Lidingön har icke ansetts erforderlig enligt detta alternativ.
Vattenbyggnadsbyrån har funnit, att det andra alternativet skulle lämna
det för exploatören mest gynnsamma resultatet och exploateringsvärdet på
egendomen enligt detta alternativ skulle utgöra 5,2 milj. kronor.
Utredningen uppgiver vidare, att dessa alternativ granskats av statens
byggnadslånebyrå, som förklarat, att en broförbindelse till Lidingön torde
få betalas i huvudsak av exploatören. Det första alternativet inrymmer också
ett så stort antal oberäkneliga faktorer, att egendomen icke torde böra
åsättas ett på exploatering enligt detta alternativ grundat tätbebyggelsevärde.
Det andra alternativet anser byggnadslånebyrån däremot böra kunna godtagas,
men enär kostnaderna för utbyggnad av vägnätet och för vatten- och
avloppsanläggningar även böra belasta exploatören utgör exploateringsvärdet
enligt byggnadslånebyråns uppskattning endast 3,7 milj. kronor.
Vad härefter angår det av ledamoten av kommittén för partiellt arbetsföra,
ingenjören Hjalmar Cederströin till utredningen överlämnade förslaget
skulle egendomen utnyttjas efter en av experter ledd regional och social
planering, så att där skulle skapas ett sådant kombinerat landsbygds- och
stadssamhälle, att det kunde tjänstgöra som en socialväsendets forskningsoch
försöksstation. Utredningen framhåller emellertid, att en förutsättning
för att denna nya samhällsbildning skall kunna komma till stånd enligt
Cederströms egen uppgift är att en bro anlägges över Askrikefjärden. Förslaget
innebär också ett utnyttjande av egendomen på mycket lång sikt,
medan utredningens uppgift är att uppdraga riktlinjerna för dess disposition
under den närmaste framtiden. Det väsentliga i Cederströms plan anser
utredningen sålunda ligga utanför ramen för dess utredningsuppdrag.
Utredningen tager härefter till behandling upp frågan om användandet
av vissa områden av egendomen, samt erinrar om att dåvarande innehavaren
av fideikommisset genom arrendekontrakt den 25 mars 1899 upplät det
under Bogesund l1 lydande torpet Karlsudd jämte de till Tenö l1 hörande
Stora och Lilla Styrmansholmarna till ett för ändamålet bildat bolag. Arrendetiden
fastställdes till 50 år, räknat från den 14 mars 1900. 1 kontraktet
stadgades rätt för bolaget alt å området låta uppföra byggnader samt att
efter styckning utarrendera större eller mindre delar därav till andra personer.
Vid arrendetidens slut skulle jordägaren enligt kontraktet äga tilllösa
sig å området befintliga byggnader. Dessa utgöras till största delen
av sommarvillor, tillhöriga enskilda personer, vilka i allmänhet äro del
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Iiungl. Maj.ts proposition nr 128.
ägare i bolaget. Värdet å villorna har i samband med expropriationsmålet
uppskattats till 666 450 kronor.
Utredningen föreslår att byggnadsplan eller — efter ikraftträdandet av
den nya byggnadslagen — stadsplan upprättas för området i dess helhet.
Sedan tomtindelning skett böra tomterna upplåtas med tomträtt under förslagsvis
60 år. Någon försäljning bör däremot enligt utredningen icke ifrågakomma.
Beträffande användningen av egendomens mark i övrigt framhåller utredningen,
att statens markreserver för byggnadsändamål i och i närheten
av Stockholm blivit alltmer begränsade och att på sista tiden vissa större
statliga institutioner måst planeras utanför staden. På förfrågan från utredningen
har byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen icke anser det uteslutet,
att behov av område inom egendomen kan komma att uppstå för tillgodoseende
av statliga byggnadsbehov. Det bär emellertid visat sig svårt för
styrelsen att redan nu lämna närmare uppgifter därom.
Till beaktande vid uppgörande av förslag till egendomens disposition har
vidare försvarsdepartementet till utredningen överlämnat en av chefen för
sjökrigsskolan vid Näsbypark gjord framställning att såsom övningsområde
för skolan få disponera ett område mellan Frösvik och Röskär. Området,
som innehåller cirka 15 hektar åker och äng och cirka 120 hektar skogsmark,
är beläget å ömse sidor om den s. k. Sandviken och begränsas i öster
av vägen Frösvik—Sandvreten—Helsund. Området skulle användas för
skjututbildning, handvapentjänst, sprängtjänst, landstigningsövningar, fälttjänst,
simning och rekreation. För att ett övningsområde skulle kunna användas
till samtliga dessa ändamål fordrades att det vore beläget tillräckligt
långt från bebyggelse, att det hade lämplig terräng med lämpliga nivåskillnader,
skogsbestånd, lämpligt kulfång m. m. samt att det ej vore beläget för
långt från skolan.
Ifrågavarande område finner utredningen erbjuda påtagliga fördelar i
nämnda hänseenden, bl. a. på grund av tillgången till en relativt lång strand.
Någon skjutbana skulle icke byggas, men skjutning skulle förekomma minst
en gång i veckan. Hinder skulle dock ej möta att under mellantiden använda
området som bete. Vidare skulle något stängsel icke uppföras omkring området.
Utredningen anser, att oaktat vegetationen kommer att utsättas för
viss slitning och åverkan, ett till arealen begränsat område vid Sandviken
bör upplåtas till skolan. Villkoren därför böra enligt utredningen regleras
efter förhandlingar mellan den myndighet som kommer att handhava förvaltningen
av egendomen samt skolan.
Utredningen tager härefter till behandling upp frågan om Bogesundslandets
användande såsom fritidsområde och understryker, att egendomen ur
många synpunkter erbjuder goda möjligheter för ordnande av semesteranläggningar
för en bred publik. Vattnet i Askrikefjärden är visserligen icke
förstklassigt, men har dock uti en av statens institut för folkhälsan i juli
1947 lämnad översikt över badvattenförhållandena omkring Stockholm betecknats
såsom tillfredsställande. Man kan också räkna med en viss förbätt
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 128
ring av vattnets kvalitet sedan vissa projekterade reningsanläggningar i
Stockholms större förorter tillkommit. I de längre bort från Stockholm belägna
fjärdarna vid egendomen anses vattnet däremot vara av mycket god
beskaffenhet. Enligt utredningen föreligga sålunda goda förutsättningar för
att Bogesund skall kunna bliva ett livligt frekventerat fritidsområde och utflyktsland.
En stor del av de barn som årligen företaga skolresor till Stockholm
skulle enligt utredningen också kunna förläggas till Bogesund, och
även för Stockholms skolbarn skulle förläggningsmöjligheterna kunna bliva
av värde, bl. a. vid sportloven under vintern, då omkring 60 000 ungdomar
skola placeras i lämplig friluftsmiljö. Därvid skulle enligt utredningen slottet
kunna utgöra en lämplig centralpunkt för en fritidsanläggning. Med
hänsyn till behovet av sådana områden anser utredningen, att denna anläggning
skulle kunna bliva av avsevärd storlek.
Enligt utredningen har man emellertid här i landet funnit, att speciellt
den publik med begränsade resurser, som man i första hand torde böra söka,
icke kan erlägga högre avgifter än som nätt och jämnt täcka anläggningarnas
driftkostnader, varför de fasta kostnaderna för anläggningarna till större
delen torde få bestridas med särskilda medel. Dessa kostnader inklusive del
i kostnader för restauranger, badplatser och övriga gemensamhetsanläggningar
torde enligt ett av Vattenbyggnadsbyråns stadsplaneavdelning avgivet
förslag angående egendomens utnyttjande för fritidsändamål kunna uppskattas
till cirka 3 000 kronor per bäddplats. Utredningen påpekar emellertid,
att Vattenbyggnadsbyrån framlagt förslag om att göra fritidsanläggningen
räntabel på annat sätt. Enligt detta förslag skulle anläggningen givetvis
inriktas på friluftsliv, promenader, fiske och båtutflykter in. m., men
därutöver skulle den förströelse, som skulle bjudas publiken kunna göras
mer värdefull med teater, musik och sång. Vidare skulle lokaler kunna anordnas
för konst, heminredning o. s. v., varigenom man skulle nå en publik
som i många fall icke tidigare haft tillgång till eller intresse för dylika ämnen.
Vidare kunde tänkas uppträdande av framstående skådespelare och
andra konstnärer.
Utredningen framhåller, att det av Vattenbyggnadsbyrån sålunda skisserade
förslaget kräver ett betydande kapitalutlägg. Möjligheter föreligga dock
att erhålla bidrag ur fonden för friluftslivets främjande, till vilken fond
tipsmedel avsättas.
Om erforderligt kapital kunde anskaffas och ett förslag i enlighet med de
riktlinjer Vattenbyggnadsbyrån skisserat skulle komma till utförande, anser
utredningen, att en lämplig driftsform för ett sådant företag vore att för
ändamålet bilda ett aktiebolag. I detta skulle förslagsvis staten äga halva
aktiekapitalet, medan återstoden skulle fördelas mellan fritidsorganisationerna,
såsom Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation (Beso), Föreningen
för skidlöpningens och friluftslivets främjande i Sverige (Skidfrämjandet)
in. fl. Eventuellt skulle även Arbetarnas bildningsförbund (ABF)
kunna tänkas ingå såsom aktieägare.
Beträffande jordbruket på egendomen framhåller utredningen, att bruk
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
ningsenheternas arrondering i de flesta fall är synnerligen olämplig och att
erforderlig arbetskraft icke kunnat anskaffas på grund av bristen på bostäder
eller, där sådana finnas, deras undermåliga beskaffenhet. Vidare utgöres
åkern i stor utsträckning av mångåriga, delvis med vilda gräs och
örter eller mossa beväxta vallar. De flesta ekonomibyggnader ha befunnits i
sådant skick att de icke kunna repareras och i några fallfärdiga ladugårdar
ha djur icke kunnat hållas på grund av risken för olycksfall. Beträffande tillståndet
på de olika gårdarna hänvisar utredningen till den redogörelse, som
återfinnes som bilaga A till Kungl. Maj :ts proposition nr 111/1946.
Värdet å jordbruksjorden har av särskilda värderingsmän i samband med
expropriationsmålet uppskattats till högst 975 000 kronor.
Efter besittningstagandet har domänstyrelsen vidtagit en del åtgärder för
avhjälpande av de värsta bristerna i egendomen varjämte arbeten pågå med
egendomens elektrifiering.
Utredningen har uppgjort ett förslag till ett antal lämpligt sammansatta
brukningsenheter, vilkas omfattning framgår av en vid betänkandet fogad
bilaga, betecknad A, vilken såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll.
Enligt den i nämnda bilaga uppgjorda kostnadsberäkningen skulle iståndsättande
och uppförande av erforderliga byggnader jämte anläggande av en
central maskinstation draga en kostnad av 1 415 000 kronor.
Vad beträffar fragan i vilken form jordbruket å de planerade nya enheterna
skall drivas har utredningen ansett följande tre alternativ kunna
ifrågakomma.
a) Samtliga brukningsenheter utarrenderas var för sig till enskilda brukare
i enlighet med de grunder, som gälla beträffande utarrendering av kronan
tillhörig jordbruksegendom;
b) Ire större brukningsenheter utarrenderas såsom föreningsjordbruk antingen
var för sig till tre skilda sambruksföreningar eller eventuellt gemensamt
till en dylik förening. Övriga brukningsenheter utarrenderas till enskilda
brukare enligt alt. a);
c) Förutnämnda tre brukningsenheter drivas av staten i egen regi och
övriga enheter utarrenderas enligt alt. a).
Utredningen framhåller, att om någon eller några brukningsenheter dreves
i statens regi skulle möjligheter kunna beredas till viss försöksverksamhet,
bl. a. för statens forskningskommitté för lantmannabyggnader. Emellertid
bör det enligt utredningen bero på senare överväganden, i vilken form
de föreslagna brukningsenheterna skola drivas.
Med hänsyn till egendomens arrondering och belägenhet anser utredningen,
att driften i huvudsak bör inriktas på mjölkproduktion.
Vidare föreslår utredningen med hänsyn till att viss mark, som nu avses
för jordbruksändamål, i framtiden kan behöva tagas i anspråk för andra
ändamål, att jordbrukets ekonomibyggnader planeras för relativt kort tid,
20—30 år, samt att bostäderna för jordbruket uppföras på sådant sätt, att de
kunna utnyttjas i full utsträckning även om jordbruket i viss utsträckning
lägges ned.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 128
9
Beträffande skogsbruket erinrar utredningen, att den övervägande delen av
egendomen utgöres av skogsmark. Av den redovisade arealen, omkring 2 520
hektar, uppgår den produktiva skogsmarken till 1 867 hektar. På sistnämnda
mark representeras de olika trädslagen till 31 procent av tall, 41 procent av
gran och 28 procent av lövträd. Den ideala avkastningsförmågan uppskattas
enligt utredningen till 4,88 kubikmeter per hektar och år, motsvarande en
medelkvantitet av 4,is kubikmeter. Den årliga uthålliga avkastningen har
beräknats uppgå till cirka 9 000 kubikmeter.
Värdet av skogsmark och växande skog har i expropriationsmålet uppskattats
till 2 359 992 kronor.
Utredningen har beräknat behovet av arbetskraft för en rationell skogsskötsel
å egendomen till 24 skogsarbetare och 5 å 6 körare. Enär detta behov
endast till obetydlig del synes kunna fyllas i orten, måste de flesta skogsarbetarna
anställas samt beredas bostäder på platsen. Kostnaderna för erforderliga
bostäder har utredningen beräknat till omkring 85 000 kronor.
Vidare har utredningen beräknat kostnaderna för vattenavledning av
åkerjord och skogsmark samt täckdikning av åkerjorden till 300 000 kronor.
Slutligen tager utredningen upp frågan om jakten ochjisket på egendomen.
Jakten är f. n. utarrenderad och då egendomen i jakthänseende utgör en
lämplig enhet, anser utredningen, att någon omedelbar ändring i jakträttens
disposition icke synes erforderlig. Fisket är, framhåller utredningen, på
vissa ställen tämligen rikt givande, och i stort sett samtliga fiskevatten äro
numera av domänstyrelsen utarrenderade till i huvudsak yrkesfiskare. Utredningen
föreslår, att fisket i princip skall upplåtas åt yrkesfiskare men
att även vederbörande jordbruksarrendator skall tillerkännas rätt till husbehovsfiske.
Även sportfiske bör enligt utredningen upplåtas i anslutning till
de områden, som kunna ifrågakomma för fritidsändamål.
Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att tre alternativ framkommit
för egendomens utnyttjande. Enligt det första alternativet, vilket utredningen
betecknar A-förslaget, skulle den rådande vanhävden på egendomen
hävas samt tio brukningsenheter för jordbruksdrift och två för trädgårdsdrift
förses med ändamålsenliga byggnader, varjämte erforderliga vattenavlednings-
och vägbyggnadsarbeten m. m. skulle utföras. Kostnaderna för
dessa arbeten beräknas till närmare två milj. kronor. Enligt detta alternativ
skulle egendomen också i väsentlig omfattning kunna utnyttjas såsom fritids-
och semesterområde, varvid i första hand skulle anläggas ett antal
»semesterbyar» med gruppvis förlagda byggnader. Jordbruksdriften eller
skogsbruket skulle ej komma att inskränkas av denna verksamhet.
På Karlsuddsområdet och även på andra områden skulle upplåtelse med
tomträtt eller enligt andra långfristiga avtal ske av mark till villor eller sommarstugor.
Dessutom skulle vid Elleboda invid stora genomfartsvägen, där
redan viss bebyggelse finnes och där eu maskinstation för jordbrukets behov
skulle förläggas, tomtupplåtelse ske med samma rätt, i första band till hantverkare
eller andra yrkesmän av betydelse för orten.
Enligt det andra alternativet, av utredningen benämnt B-förslaget, skulle
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
en omfattande exploatering av egendomen ske för sportstugeändainål. Enligt
den tidigare omnämnda planen skulle under 20 år utläggas 3 300 tomter,
vilket bland annat skulle medföra, att endast cirka 230 hektar åker därefter
skulle återstå för jordbruksändamål. Denna exploatering skulle också medföra,
att egendomen i längden ej skulle kunna bibehålla karaktären av fritidsområde
för en större allmänhet.
Det tredje alternativet, benämnt C-förslaget, förutsätter såväl en bro från
Lidingön till Bogesundslandet som en ny bro mellan Stockholm och Lidingön.
Härvid skulle en bebyggelse av ren stadskaraktär kunna tänkas med
bland annat industribebyggelse, hamnanläggningar etc. Jordbruket skulle
därvid kunna bedrivas endast i begränsad omfattning.
Utredningen påpekar, att av det värde expropriationsnämnden åsatt egendomen,
11,6 milj. kronor, något över 2,2 milj. kronor belöper på jordbruk,
skogsmark, skog, jakt och fiske samt nära 9,4 milj. kronor på tomtmark och
särskilda fastigheter m. m. Om krav skulle ställas på utvinnande eller förräntning
i högsta möjliga grad av dessa värden, skulle detta enligt utredningen
förutsätta en hårdare exploatering och ett uttagande av högre tomtvärden
än om den värdering som domänstyrelsen verkställt skulle läggas till
grund vid beräkning av det belopp som skulle uttagas ur egendomen.
Utredningen framhåller, att dispositionen av egendomen måste ses på lång''
sikt och att det kan vara av ej ringa värde för staten att på nära avstånd
från huvudstaden ha tillgång till markreserver för allmänna ändamål. Utredningen
anser det därför tveksamt om en omedelbar forcering av egendomens
exploatering till bebyggelse i större skala bör ske. Beaktas bör också,
framhåller utredningen, att anledningen till statens besittningstagande av
egendomen varit den rådande vanhävden och ingalunda en önskan att snarast
möjligt exploatera egendomen för andra ändamål.
Utredningen har också kommit till den uppfattningen, att ett ianspråktagande
av egendomen i väsentlig omfattning såsom ett fritids- och semesterområde
skulle fylla ett nyttigt ändamål och vara till gagn för en mycket
stor allmänhet.
Utredningen förmenar, att A-förslaget åtminstone för en nära liggande
framtid skulle innebära en lämplig och även samhällsnyttig användning av
egendomen. Visserligen skulle ganska ringa förräntning på gjorda investeringar
erhållas vid en sådan exploatering, men betydande ideella värden
skulle kunna utvinnas samt folkhälsa och trivsel främjas, varjämte en stor
och värdefull markreserv skulle hållas i beredskap för framtida statliga
och samhälleliga behov.
Ett genomförande av detta förslag skulle således, framhåller utredningen,
icke utesluta att B- och C-förslagen framdeles kunde realiseras, om en sådan
utveckling skulle befinnas önskvärd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Mai:ts proposition nr 128.
11
Yttrandena.
I samtliga yttranden tillstyrkes i huvudsak utredningens förslag, och på
flera håll understrykes, att en omedelbar fondering av egendomens exploatering
icke bör ifrågakomma.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att det med hänsyn till den förhandenvarande
ringa tillgången på lämplig mark för olika statliga byggnadsbehov
inom och invid huvudstaden redan nu finnes anledning att allvarligt överväga
alla möjligheter för en utflyttning från de mera centrala delarna av
Stockholm av sådana institutioner, som icke med nödvändighet behöva behålla
en förläggning inom eller alldeles invid staden. Vissa jordbruket närstående
institutioner, såsom statens växtskyddsanstalt, centrala frökontrollanstalten,
lantbruksakademiens experimentalfält och Bergianska trädgården
binda för närvarande områden i stadens omedelbara närhet. På Bogesundsområdet
skulle de kunna beredas det utrymme, som för närvarande
erfordras, och därjämte erhålla goda möjligheter för framtida utvidgningar.
Genom en sådan förflyttning skulle också värdefulla områden frigöras för
sådana statliga institutioner, som med nödvändighet måste förläggas till
själva huvudstaden eller dess omedelbara närhet. Byggnadsstyrelsen föreslår
därför, att möjligheterna för en förläggning av ovannämnda institutioner
till Bogesundsområdet upptages till prövning.
Domänstyrelsen anser det välbetänkt, att såsom utredningen föreslagit gå
försiktigt fram med exploateringen av området och i görligaste mån avvakta
utvecklingen och uppkommande krav på mark för olika ändamål.
Med hänsyn till de särskilda förutsättningar för egendomens utnyttjande
som fritids- och semesterområde som föreligga, bör markens användning
för sådant ändamål givas bestämt företräde framför dess utnyttjande för
bostads- och industribebyggelse, intill dess utvecklingen framtvingar en dylik
disposition av egendomen.
Domänstyrelsen anser sålunda utredningens förslag välgrundade och har
i princip icke något att erinra däremot. Möjligen kan enligt domänstyrelsens
uppfattning en viss tveksamhet hysas mot att utarrendera delar av egendomen
såsom föreningsjordbruk, enär det är troligt att jordbruken inom
ej alltför avlägsen framtid komma att inskränkas för tillgodoseende av
andra markbehov. En avveckling av sambruksförening som arrendator
skulle då bliva en omständligare fråga än om vanliga arrendeförhållanden
vore rådande. Vidare erinrar domänstyrelsen, att — för den händelse styrelsen
skulle komma att handhava förvaltningen — förekommande byggnadsarbeten
å Bogesund icke kunna rymmas inom den för domänstyrelsen
fastställda byggnadskvoten.
Med hänsyn till att Stockholms innevånare komma att utgöra det ojämförligt
största klientelet i fråga om att utnyttja egendomen såsom fritidsområde,
kan man emellertid ifrågasätta, anser domänstyrelsen, huruvida
staten är det lämpligaste organet att handhava denna exploatering. Domän
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
styrelsen anser det därför böra övervägas, huruvida icke, sedan staten bedömt
vilka markreserver som böra göras för statens räkning, den övriga
delen av egendomen skulle kunna erbjudas Stockholms stad.
Beträffande det område, som föreslagits till inköp för försvarets räkning,
framhåller statskontoret, att kostnaderna för en dylik upplåtelse enligt fullt
affärsmässiga beräkningsgrunder skola bestridas från anslag under fjärde
huvudtiteln. Kostnaderna för iståndsättande av fornlämningar inom egendomen
böra utgå av medel, som under åttonde huvudtiteln anvisats riksantikvarieämbetet
till vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Kammarkollegium anser, att det med hänsyn till det stora antal personer
som med säkerhet kommer att söka sig ut till Bogesund skulle vara säkrare
att skydda de där befintliga naturminnesmärkena genom bestämmelserna i
lagen om naturminnesmärkens fredande än genom endast av domänstyrelsen
meddelat beslut om fredande på sätt som brukar ske i fråga om områden
och föremål av likartad beskaffenhet å kronoegendomar. Vidare understryker
kollegium, att djurlivet på egendomen bör gynnas och att särskilt
älg- och rådjursstammarna böra bevaras. Med hänsyn till egendomens nära
belägenhet till Stockholm ifrågasätter kollegiet, om icke allt fiske borde
upplåtas till sportfiskare.
Statens fritidsnämnd anser det vara av synnerlig vikt, att egendomens
särprägel så långt möjligt bibehålies och att ett icke alltför begränsat, om
möjligt sammanhängande område, för framtiden avsättes för friluftsliv.
Nämnden fäster också uppmärksamheten på att försvarsutredningen föreslagit
indragning av flygflottiljen vid Hägernäs och påpekar, att om så
skulle bliva fallet erforderliga områden för sjökrigsskolan med fördel skulle
kunna upplåtas där och att då icke skulle finnas något behov för skolan att
erhålla något område på Bogesundslandet.
Beträffande administreringen av de av utredningen ifrågasatta friluftsanläggningarna
tala enligt nämndens mening övervägande skäl för att denna
fråga löses genom att någon fritidsorganisation anförtros detta uppdrag.
Slutligen framhålla lantbruksstyrelsen och Östra Ryds kommun, att de
som under avsevärd tid arrenderat tomtmark å Karlsudd böra få inlösa
tomterna.
I särskild skrivelse av den 31 januari 1948 har domänstyrelsen, som erinrar
om att markinköpsfonden är avsedd för inköp av skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, hemställt, att särskilda statsanslag måtte anvisas
för gäldandet av löseskillingen och övriga med egendomens inlösen
förenade utgifter. Styrelsen uttalar i samband härmed, att arealen åker och
annan odlad jord på Bogesund motsvarar mer än 27 procent av skogsmarksarealen
och utgör nära 680 hektar. Av expropriationsersättningen
belöpa endast omkring 20 procent å skog och skogsmark jämte jakt och
fiske, medan omkring 80 procent belöpa å exploateringsbar tomtmark. Ett
disponerande av markinköpsfondens medel för inlösen av egendomen, när
inlösenkostnaden till så övervägande del hänför sig till exploateringsbar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
13
tomtmark, anser domänstyrelsen icke vara förenligt med fondens ändamål
att möjliggöra förvärv till kronan av skogsmark eller till skogsbörd lämplig
mark. Inlösenkostnaden bör således enligt domänstyrelsen icke gäldas
ur markinköpsfonden.
Anslag borde enligt domänstyrelsen även anvisas för ersättning till domänfonden
för förskotterade nettokostnader för egendomens förvaltning
samt för reglering av vissa försäljningar av virke från egendomen, vilka
avslutats innan egendomen togs i anspråk av kronan.
Även frågan om egendomens förvaltning i fortsättningen anser domänstyrelsen
böra upptagas till avgörande i detta sammanhang. Styrelsen uttalar
därvid, att de mest krävande arbetsuppgifterna beträffande egendomen
torde bliva att häva vanhävden och att verkställa exploatering av området
för tomtändamål samt att föranstalta om upplåtelser för fritidsändamål.
Ett handhavande av egendomen skulle således enligt styrelsens
åsikt komma att väsentligt avvika från domänstyrelsens egentliga arbetsuppgifter,
varför styrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t mått© överväga
vilken statlig myndighet som lämpligen bör handhava egendomen.
Stockholms stad och Lidingö stad tillstyrka bifall till utredningens förslag.
Stadsfullmäktige i Vaxholm framhåller, att Vaxholm har ett vitalt intresse
av att så mycken permanent bebyggelse som möjligt förlägges till
de delar av egendomen, som gränsa intill staden, men uttalar samtidigt ett
önskemål, att området närmast Pålsundsbrons landfäste å Bogesundslandet
samt det s. k. Montebelloområdet icke måtte få bebyggas.
Östra Rgds kommun anser, att ett område bör reserveras för industriändamål,
vilken åtgärd icke skulle förrycka den allmänna planen men däremot
giva Östra Ryd möjlighet att få större befolkning och därmed att
få förbliva självständig primärkommun. Samtidigt skulle Stor-Stockholm
få tillfälle att avlasta en del industri, som framdeles icke kan rymmas inom
storstaden.
Vidare bör enligt kommunen de i betänkandet föreslagna fritidsområdena
i form av semesterbyar till sin belägenhet noga fixeras och förläggas
till trakten närmast slottet. Om eventuellt andra områden skulle upplåtas
för fritidsändamål böra dessa ordnas såsom småstugeområden, då härigenom
en effektivare kontroll blir möjlig. Områden för tältning anser
kommunen ur många synpunkter icke önskvärda. Vidare anser kommunen
det kommunalekonomiskt icke försvarligt, att stora delar av egendomen
skola användas till fritidsområden och att kommunen därigenom får
mindre utsikter till ett växande skatteunderlag.
Departementschefen.
Bogesunds på helt kort avstånd från Stockholm belägna egendom erbjuder
med sitt stora, i det närmaste obebyggda område i många avseenden
rika möjligheter till användning. Dess vackra natur och långa stränder
göra å ena sidan egendomen väl lämpad som frilufts- och semesterort
och för sportstugebebyggelse, medan å andra sidan närheten till Stock
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
holm medför, att krav nu eller i framtiden möjligen kunna ställas på dess
outnyttjade mark för bostäder och annan stadsbebyggelse.
Med nu förefintliga kommunikationsförhållanden kunna möjligheterna
att utnyttja egendomen sägas vara i viss mån begränsade, men trots detta
erbjuda sig ur olika synpunkter flera alternativ vid bestämmandet av egendomens
disponering. Om man uteslutande toge hänsyn till de omständigheter,
som gjort att egendomen kommit i kronans hand, skulle ett hävande
av vanhävden av åkerbruket och en upprustning av egendomen såsom jordbruksegendom
framstå som det mest angelägna. Emellertid har egendomen
vid expropriationen åsatts ett värde, som till största delen hänför sig till
möjligheterna att använda området som tomtmark. Att genom jordbruksdrift
utvinna skälig avkastning av den för egendomen erlagda löseskillingen
torde vara helt uteslutet. Om rent ekonomiska synpunkter anlades på frågan,
skulle därför en mycket snabb och hård exploatering av egendomen genom
tomtförsäljning bliva nödvändig, och det torde vara tveksamt om det
ens genom en sådan exploatering vore möjligt att erhålla full ersättning för
de på egendomen nedlagda kostnaderna. En sådan exploatering skulle emellertid
medföra avsevärda olägenheter. Egendomen har, som jag förut sagt, icke
endast värde såsom tomtmark utan har även ideella värden, som nu kunna
utnyttjas av stora kategorier människor, men som vid exploatering av marken
för bebyggelse skulle bliva förbehållna ett relativt fåtal. Möjligheterna
att längre fram i tiden använda egendomen till ändamål, som kanske komma
att framstå såsom mera angelägna, skulle också förhindras.
över huvud taget synes mig knappast anledning föreligga att nu fatta bestämd
ståndpunkt beträffande frågan om egendomens utnyttjande i framtiden.
I görligaste mån böra möjligheterna lämnas öppna att längre fram
använda den för de ändamål, som då kunna befinnas mest angelägna, utan
att man därför bör eftersätta de möjligheter till ekonomiskt utbyte av egendomen,
som nu kunna vara för handen.
Det synes emellertid i hög grad angeläget också med hänsyn till syftemålet
med egendomens övertagande, att jord- och skogsbruket snarast sättes
i stånd. Man skulle därigenom även utvinna någon avkastning på det i
egendomen nedlagda kapitalet. Samtidigt skulle egendomen kunna utnyttjas
för fritidsändamål om så skulle befinnas önskvärt. Framför allt skulle
man emellertid därigenom kunna avvakta utvecklingen och icke redan
nu behöva binda sig för ett bestämt sätt att använda egendomen. Vissa
områden torde emellertid, sedan byggnads- eller stadsplaner upprättats,
kunna upplåtas till enskilda personer för sportstuge- och villabebyggelse.
Så är fallet med för detta ändamål redan nu utnyttjade Karlsuddsområdet,
Tenöområdet och Kullön. Dessutom torde tomter böra upplåtas vid Elleboda
för annan permanent bebyggelse, närmast avseende bostäder och andra
byggnader för jordbrukets och skogsbrukets behov. Då som jag förut uttalat
möjligheterna att disponera egendomen i framtiden i görligaste mån
böra lämnas öppna, torde det emellertid icke vara lämpligt att dessa tomter
överlåtas, utan torde, såsom utredningen föreslagit, upplåtelse böra ske genom
långfristiga avtal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
15
Vad angåx- det område, som av utredningen föreslås skola upplåtas till
Sjökrigsskolan för övnings- och utbildningsändamål, synes frågan om denna
upplåtelse böra anstå till dess frågan om indragning av flygflottiljen vid
Hägernäs blivit avgjord. Skulle vid Hägernäs lämpliga områden för Sjökrigsskolan
icke erbjuda sig, torde denna fråga böra tagas under förnyat övervägande.
Beträffande slottsbyggnaden har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att utarbeta plan för dess restaurering och uppgöra förslag till dess
framtida disposition. Frågan om slottets användning torde därför böra vila
till dess detta arbete slutförts.
Vad härefter angår frågan, åt vilken myndighet förvaltningen av egendomen
skall uppdragas, så har domänstyrelsen, som den 30 mars 1946 av
Kungl. Maj :t förordnats att för kronans räkning taga egendomen i besittning,
i sin skrivelse uttalat den åsikten, att förvaltningen av en sådan egendom
som Bogesund måste anses ligga vid sidan av domänstyrelsens egentliga
arbetsuppgifter. Vissa av de uppgifter, som komma att åvila den myndighet,
som skall förvalta Bogesund, torde visserligen icke direkt vara att
hänföra till jordbruk eller skogsbruk, men dessa synas dock vara av så oväsentlig
betydelse i förhållande till huvuduppgiften, nämligen att åter iståndsätta
och på ett rationellt sätt driva jordbruket och skogsskötseln, att de
knappast böra ha någon avgörande betydelse vid bedömande av denna fråga.
Det synes mig därför lämpligast att uppdraga åt domänstyrelsen att fortsättningsvis
handhava förvaltningen av egendomen. I huvudsak synes därvid
den av utredningen föreslagna uppdelningen i brukningsenheter böra
följas och de olika brukningsenheterna utarrenderas till enskilda brukare
eller, om så i något fall skulle befinnas lämpligt, till sambruksföreningar.
Ett undantag synes emellertid böra göras för huvudgården, säteriet Bogesund
1\ som torde ha vissa förutsättningar att kunna användas för försöksverksamhet.
För att bereda möjlighet härtill, bland annat för statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader, synas två olika anordningar för
egendomens skötsel kunna övervägas. Antingen kunde egendomen drivas i
domänstyrelsens egen regi och i likhet med egendomen Berga i Västerhaninge
socken i Stockholms län underställas styrelsen för Stockholms läns
lantbruksskola och med rektorn för denna skola såsom platschef eller också
skulle egendomen kunna hänföras till försöksväsendet och på samma sätt
som övriga statliga försöksgårdar ställas under styrelsens för lantbrukshögskolan
förvaltning och överinseende. Därest riksdagen bifaller det förslag
till organisation av försöksväsendet som jag i annat sammanhang framställer
synas starka skäl kunna åberopas för det sistnämnda alternativet.
Detta spörsmål torde dock få göras till föremål för ytterligare utredning
och härpå grundade förslag underställas riksdagen. I avvaktan härpå bör
emellertid erforderliga åtgärder till upprustning av egendomen och förbättring
av byggnadsbeståndet kunna vidtagas, eftersom detta icke torde föregripa
elt framtida beslut om formerna för egendomens förvaltning. Tills
vidare torde alltså förvaltningen av egendomen få kvarligga hos domänstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
Några särskilda föreskrifter för skogsbruket synas icke vara erforderliga,
utan synes skogen i stort sett böra förvaltas enligt för kronoparker gällande
grunder. Då emellertid egendomen möjligen kan komma att användas även
för fritidsändamål, torde största hänsyn till naturskydd och landskapsvård
böra tagas så att egendomens skönhetsvärden bevaras och utvecklas. Även
djurlivet torde böra främjas och vissa mindre områden lämnas såsom skydd
åt fågellivet, varjämte särskild hänsyn torde böra tagas till älg- och rådj
ursstammarna.
Som jag inledningsvis påpekat, ha medel till inlösen av egendomen utgått
ur domänverkets markinköpsfond. Då emellertid förvärvet av en egendom
av Bogesunds beskaffenhet icke synes vara förenligt med ändamålet
med denna fond, torde särskilt statsanslag böra anvisas för gäldandet av
löseskillingen. Medel till detta ändamål synas böra utgå under ett anslag å
kapitalbudgeten, benämnt Ersättning till domänverkets markfond för inlösen
av Bogesunds egendom och vara av investeringsanslags natur. Med
hänsyn till att vissa kostnader varit förbundna med expropriationsförfarandet
torde anslaget böra upptagas till 12 900 000 kronor.
Kostnaderna för egendomens iståndsättande med avseende å vägar m. in.
samt för jordbrukets och skogsbrukets upprustning torde böra bestridas
från statens domäners fond, varefter fonden genom särskilt anslag torde
böra ersättas för dessa utgifter. En snabb upprustning av egendomen är givetvis
önskvärd, och arbetena därmed böra därför bedrivas med skyndsamhet.
För budgetåret 1948/49 torde ett anslag å en milj. kronor för detta
ändamål vara erforderligt. Medel synas böra anvisas under ett anslag, benämnt
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande
av jord- och skogsbruket på Bogesunds egendom och av reservationsanslags
natur.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen, att
dels å driftsbudgeten för budgetåret 1948/49 under nionde
huvudtiteln till Ersättning till statens domäners fond för
utgifter för iståndsättande av Bogesunds egendom anvisa ett
reservationsanslag av ................ 1 000 000 kronor,
dels ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49 under
statens domäners fond till Ersättning till domänverkets
markfond för inlösen av Bogesunds egendom anvisa ett investeringsanslag
av .................. 12 900 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
17
Bilaga.
Brukningsenheter och bebyggelse.
1. Bogesunds huvudgård.
Omfattning: Bogesund l1 (med undantag av slottsområdet, trädgården och
17 ha vid gränsen mot Tenö l1), Askrike l1 och 21 samt torpen lilla Grandal
och Nyhagen.
Areal: ca 140 ha.
Arealfördelning: åker 110 ha
bete 30 » .
Beräknat kreatursantal: hästar 2 st
kor 55 »
ungdjur 35 » .
En mindre fårbesättning kan eventuellt hållas på vissa betesmarker.
Arbetskraftsbehov: brukaren och 5 man.
Byggnader: Utredningen har undersökt möjligheterna av att bibehålla de
befintliga ekonomihusen och därvid kommit till den uppfattningen, att ladugården
kräver en omfattande reparation för att kunna utnyttjas samt att
magasins- och logbyggnaden genom sin planering är mycket arbetskrävande.
Enär ett bibehållande av ekonomihusen med deras nuvarande placering synes
olämpligt med hänsyn till den föreslagna användningen av slottet med tillhörande
parkområde för särskilt ändamål och kostnaderna för iståndsättandet
av desamma bliva ungefär lika höga som för uppförande av nya,
rationella hus, vill utredningen föreslå, att nya tidsenliga ekonomihus uppföras.
Den befintliga arrendatorsbostaden bör iståndsättas och uthyras antingen
i anslutning till slottet eller på annat sätt. Utöver ett genom domänstyrelsens
försorg redan ombyggt bostadshus, innehållande tva fullt moderna arbetarbostäder
om vardera två rum och kök samt ett enkelrum, erfordras ytterligare
arbetarbostäder åt tre familjer även ny arrendatorsbostad.
Läget för den föreslagna nya bebyggelsen framgår av kartan bil. 4.
Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor
Vagn- och redskapshus .................... *
Arrendatorsbostad ........................ »
Arbetarbostäder för tre familjer ............ »
Arbetarbostäder, ombyggda ................ »
Vägar, vatten, ledningar etc................. »__
kronor 250 000.
90 000
9 000
50 000
00 000
31 000
10 000
2. Slottsträdgården.
Areal: Den nuvarande arealen, ca 4,5 ha, utökas med ytterligare 5 ha från
huvudgården.
Byggnader: Trädgårdsvillan ombygges och moderniseras till bostad för två
familjer. En trädgårdsbod uppföres. Frågan om uppförande av växthus torde
böra bliva beroende på överenskommelse med blivande arrendator.
2 Bihang till riksdagens protokoll 19\8. 1 samt. Nr 128.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
KungH. Maj:ts proposition nr 128.
Kostnader: Trädgårdsvillan ............................ kronor 35 000
Trädgårdsbod ............................. » 5 000
Vatten, ledningar etc....................... » 5 000
kronor 45 000.
3. Tenö.
Omfattning: Tenö l1 jämte 17 ha av Bogesund T.
Areal: ca 22 ha.
Arealfördelning: åker 17 ha
bete 5 » .
Beräknat kreatursantal: hästar 2 st
kor 8 »
ungdjur 5 ».
Arbetskraftsbehov: brukaren jämte tillfälligt lejd arbetskraft.
Byggnader: De nuvarande bostads- och ekonomihusen bibehållas och restaureras.
Vissa uthus böra dock rivas. En lada bör nybyggas å Bogesundsdelen.
Planeringen av Tenö synes böra göras relativt provisorisk med hänsyn
till att bostadsbebyggelse kan förväntas där inom en nära framtid. Efter
områdets eventuella exploatering bör kvarvarande åker lämpligen brukas
tillsammans med huvudgården.
Kostnader: Lada .................................. kronor 12 000
Reparationer å befintliga byggnader ........ » 13 000
kronor 25 000.
4. Kullön.
Omfattning: Norrkulla l1 och Söderkulla l1.
Areal: ca 22 ha.
Enär denna ö torde kunna komma i fråga för exploatering för sportstugubebyggelse,
bör någon permanent jordbruksbebyggelse icke planeras därstädes.
Intill dess denna exploatering sker, bör jorden upplåtas för betesändamål
antingen till arrendator inom Bogesundsområdet eller annat närliggande
jordbruk.
Samtliga byggnader äro belägna vid Norrkulla. Bostadshusen upprustas
för uthyrning till sommargäster, alternativt så att en arrendator tills vidare
kan använda desamma. Ekonomihusen torde efter vissa reparationer kunna
utnyttjas såsom skydd åt betesdjur.
Kostnader: Diverse reparationer........................ kronor 20 000.
5. Bullerholmen.
Omfattning: Bullerholmen l1.
Denna brukningsenhet bör utnyttjas såsom stödjordbruk till det rikt givande
fisket omkring holmen. Eventuellt kan arrendatorn ha sig ålagt att
utöva viss tillsyn över fiskevattnen.
Areal: ca 8 ha.
Arealfördelning: åker 5 ha
bete 3 » .
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
19
Beräknat kreatursantal: häst 1 st
kor 3 »
ungdjur 2 ».
Arbetskraftsbehov: brukaren.
Byggnader: De nuvarande bostadshusen torde efter mindre reparationer
kunna användas för uthyrning till sommargäster. Åt arrendatorn uppföres
ett nytt bostadshus. Ladugården och häststallet repareras. Sjöbodarna
iståndsättas.
Kostnader: Arrendatorsbostad .......................... » 30 000
Reparationer ............................ * 10 000
kronor 40 000.
6. Broknäs.
Omfattning: Broknäs l1, Nässeldalen l1 och del av Ut-Eke l1.
Areal: ca 55 ha.
Arealfördelning: åker 44 ha
bete 11 » .
Beräknat kreatursantal: hästar 2 st.
kor 20 »
ungdjur 12 » .
Arbetskraftsbehov: brukaren och 2 man.
Med hänsyn till områdets läge och den omständigheten, att en tämligen
väl arronderad brukningsenhet med relativt god jord här kan erhållas, anser
utredningen, att en helt ny bebyggelse kan vara motiverad. De nuvarande
byggnaderna äro helt förbrukade. Mangårdsbyggnaden kan möjligen^ för
en mindre kostnad upprustas för uthyrning till sommargäster under några
år framåt. Den övriga bebyggelsen rives.
Läget för den nya bebyggelsen framgår av kartan bil. 4. På grund av avståndet
till det föreslagna bebyggelseområdet vid Ellboda bör, förutom arrendatorsbostad,
bostäder åt en eller två arbetarfamiljer uppföras.
Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor 35 000
Arrendatorsbostad ........................ » 35 000
Arbetarbostäder för två familjer ............ » 40 000
Vagn- och redskapshus, magasin............ » 10 000
Vägar, vatten, ledningar etc................. »__5 000
kronor 125 000.
7. Nibble—Törnboda—Gåsvik.
Omfattning: Nibble l1, Törnboda l1 samt Gåsvik l1 och 2''.
Areal: ca 45 ha.
Arealfördelning: åker 31 ha
bete 14 » .
Beräknat kreatursantal: hästar 2 st
kor 20 »
ungdjur 12 » .
Arbetskraftsbehov: brukaren och 2 man.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
För utnyttjandet av dessa jordar bör ett brukningscentrum planeras vid
Nibble. De nuvarande bostäderna därstädes iståndsättas för uthyrning till
sommargäster. Nya bostadshus uppföras åt arrendatorn och en eller två
arbetarfamiljer. De nuvarande ekonomibyggnaderna kunna delvis användas,
bl. a. såsom redskapshus. Ny ladugårdsbyggnad uppföres.
Törnboda utnyttjas i huvudsak som betesmark, möjligen kan en del av
jorden tidvis användas såsom slåttervall.
Vid Gåsvik anläggas mångåriga vallar för slåtter och bete. Bostadshuset
därstädes iståndsättes för uthyrning till sommargäster. Ekonomibyggnaderna
kunna med obetydlig upprustning användas till fårhus eller ungdjursstall.
Enär Gåsvik sålunda utnyttjas extensivt, torde området relativt lätt
kunna brukas från Nibble.
Läget av bebyggelsen framgår av kartan bil. 4.
På grund av den här föreslagna dispositionen av Törnboda och Gåsvik
kommer en relativt stor kreatursbesättning att hållas vid Nibble.
Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor 42 000
Arrendatorsbostad ........................ » 35 000
Arbetarbostäder för två familjer ............ » 40 000
Reparationer av redskapshus............... » 5 000
Diverse kostnader......................... » 3 000
kronor 125 000.
8. Ut-Eke—Ellboda—Södermyren.
Omfattning: Ut-Eke l1, Illeboda (Ellboda) l1 och del av förra torpet Södermyren.
Areal: ca 35 ha.
Arealfördelning: åker 28 ha
bete 7 » .
Beräknat kreatur santal: hästar 2 st
kor 13 »
ungdjur 8 » .
Arbetskraftsbehov: brukaren och 1 man.
Ut-Eke bör utgöra brukningscentrum. De nuvarande båda bostadshusen
därstädes upprustas åt brukaren och en arbetarfamilj. Befintliga ekonomibyggnader
iståndsättas och tillbyggas.
Kostnader: Reparationer av bostadshus.................. kronor 30 000
Ombyggnad av ekonomihus.................. s> 15 000
kronor 45 000.
9. Söderby—Sundby.
Omfattning: Söderby l1, 21 och 31 samt Sundby l1 med undantag av torpet
Stensängen.
Areal: ca 90 ha.
Arealfördelning: åker 75 ha
bete 15 ■» .
Beräknat kreatursantal: hästar 2 st
kor 40 »
ungdjur 25 » .
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
21
Arbetskraftsbehov: brukaren och 4 man.
Byggnader: Ett helt nytt byggnadsbestånd, därav tre eller fyra arbetarbostäder,
uppföres vid Söderby å den plats, som angivits å kartan bil. 4.
Sundby utnyttjas i huvudsak såsom betesmark. Det nuvarande bostadshuset
därstädes upprustas för den nya brukningsenhetens behov eller för
uthyrning. Ladugården bibehålies som mjölkningsstall in. in.
Söderby—Sundby kan eventuellt utarrenderas såsom föreningsjordbruk.
Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor 63 000
Arrendatorsbostad ........................ » 35 000
Arbetarbostäder för fyra familjer............ » 80 000
Vagn- och redskapshus .................... » 7 000
Vägar, vatten etc.......................... » 10 000
kronor 195 000.
10. Ådalen.
Omfattning: torpen Ådalen och Smedsviken.
Areal: ca 9 ha.
På grund av områdets storlek och läge torde förutsättningarna för ett
rationellt jordbruk därstädes icke föreligga. Bl. a. komma mjölktransporterna
att medföra svårigheter. Efter överläggning med statens trädgårdsförsök
anser utredningen, att torpen däremot kunna utnyttjas för trädgårdsbruk
med frukt- och bärodling som huvudproduktion. Statens trädgårdsförsök
skulle därvid kunna utföra en del mindre försök och samtidigt
meddela viss rådgivning.
De befintliga ekonomibyggnaderna upprustas så att en häst och ett par
kor kunna hållas.
Arrendatorsbostaden moderniseras. De tre övriga mindre bostadshusen
kunna iståndsättas för uthyrning till sommargäster och böra upplåtas i sam
-
band med brukningsenheten.
Kostnader: Arrendatorsbostaden ........................ kronor 15 000
Reparationer .............................. » 5 000
kronor 20 000.
11. Frösvik.
Omfattning: Frösvik 1'' (med undantag av parkområdet och lägenheten
Fågelsången), Haga 1'' och Långvreta l1.
Areal: ca 70 ha.
Arealfördelning: åker 55 ha
bete 15 » .
Beräknat kreatursantal: hästar 2 st
kor 30 »
ungdjur 20 ».
Arbetskraftsbehov: brukaren och 3 man.
Ett helt nytt byggnadsbestånd uppföres å den plats, som angivits å kartan
bil. 4.
De befintliga bostadshusen upprustas för uthyrning för olika ändamål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
22
Kungi. Maj:ts proposition nr 128.
Kostnader: Ladugårdsbyggnad ........................ kronor 63 000
Arrendatorsbostad......................... » 35 000
Arbetarbostäder för tre familjer ............ » 60 000
Vagn- och redskapshus .................... » 7 000
Vägar, vatten etc........................... » 10 000
kronor 175 000.
12. Holminge.
Omfattning: Holminge l1 samt förra torpen Nybygget och Träsket.
Areal: ca 30 ha.
Arealfördelning: åker 21 ha
bete 9 » .
Beräknat kreatursantal: hästar 2 st
kor 11 »
ungdjur 7 » .
Arbetskraftsbehov: brukaren och en man.
Ett helt nytt byggnadsbestånd uppföres å den plats, som angivits å kartan
bil. 4. De befintliga bostadshusen iståndsättas för uthyrning till sommar
-
gäster.
Kostnader: Ladugårdsbyggnad ......................... kronor 30 000
Arrendatorsbostad ......................... » 30 000
Arbetarbostad ............................. » 20 000
Vagn- och redskapshus..................... » 8 000
Vägar, vatten etc........................... » 7 000
kronor 95 000.
13. Röskär.
Omfattning: Röskär l1, Ernvik l1 och Sandvreten l1.
Areal: ca 60 ha.
Arealfördelning: åker 49 ha
bete 11 » .
Beräknat kreatursantal: hästar 2 st
kor 23 »
ungdjur 14 » .
Arbetskraftsbehov: brukaren och 2 man.
Ett helt nytt byggnadsbestånd uppföres å den plats, som angivits å kar
-
tan bil. 4. De befintliga byggnaderna rivas.
Kostnader: Ladugårdsbyggnad......................... kronor 49 000
Arrendatorsbostad ........................ » 35 000
Arbetarbostäder för två familjer ............ » 40 000
Vagn- och redskapshus .................... » 6 000
Potatislagerhus ........................... » 15 000
Vägar, vatten etc........................... » 5 000
kronor 150 000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
23
14. Ladvik.
Areal: ca 6 ha.
Området brukas från den 14 mars 1947 såsom tillskottsjord till torpet
Nyboda under egendomen Rydboholm. Bostadshuset uthyres sedan flera år
tillbaka till sommargäster.
Utredningen anser, att någon ändring i denna disposition för närvarande
icke bör vidtagas, samt att någon ny bebyggelse icke bör uppföras å området.
15. Bogsättra.
Omfattning: Bogsättra l1.
Areal: ca 5 ha i högt belägna, brant sluttande åkerlappar med oregelbunden
figuration.
Skogen har flerstädes börjat intränga i åkern. Området, som är avsides
beläget, saknar körväg.
Utredningen anser, att området bör utnyttjas för skogsproduktion.
Bostadshusen kunna uthyras till sommargäster. Övriga hus böra rivas.
16. Torpet Stensängen.
Areal: ca 4 ha åker i starkt kuperade, brant belägna backar.
Området bör i huvudsak utnyttjas för skogsproduktion. De närmast Holmingeviken
belägna delarna kunna eventuellt utnyttjas såsom betesmark.
Bostadshusen "kunna uthyras till sommargäster. Övriga hus böra rivas.
För jordbrukets behov bör en central maskinstation anläggas vid Ellboda.
Kostnader: Maskinhuset .............................. kronor 50 000
Två familjebostäder ...................... » 50 000
Vatten, avlopp etc......................... »_5 000
kronor 105 000.
Efter utförandet av här angivna byggnadsarbeten och reparationer torde
med nuvarande penningvärde de årliga arrende- och hyresinkomsterna å
ifrågavarande brukningsenheter kunna uppskattas till sammanlagt 60 000 å
70 000 kronor.
Anm. Med hänsyn till planerade väganläggningar bör den närmare placeringen
av bebyggelsen vid Bullerholmen, Broknäs och Nibble—Törnboda
—Gåsvik ske först efter samråd med vägförvaltningen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition mgående anslag till bidrag till ersättning åt vissa förrättning smän enligt lagen om enskilda v a1 i texten