Sök i Ratio Lex

Angående rätt till uppskjuten livränta för vissa professorer vid enskilda högskolor

1948-03-05 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:137, Angående rätt till uppskjuten livränta för vissa professorer vid enskilda högskolor

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

1

Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt till uppskjuten

livränta för vissa professorer vid enskilda

högskolor; given Stockholms slott den 5 mars 19t8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet fråga om rätt

till uppskjuten livränta för sådan professor vid enskild högskola, vilken

före den 1 januari 1938 avgått från ordinarie lektor stjänst utan rätt till

pension. Departementschefen anför därvid följande.

Uppskjuten livränta innebär, att sådan statens tjänsteman, som innehar

pensionsberättigande befattning men avgår ur statens tjänst utan rätt att

komma i åtnjutande av tjänstepension, äger att från viss senare tidpunkt —

numera från det han uppnår 65 års ålder — erhålla livränta, på visst sätt

svarande mot den före avgången intjänta pensionen. Bestämmelser härom

infördes första gången genom 1934 års civila tjänstepensionsreglemente,

vilket trädde i kraft den 1 juli 1935. Dessförinnan fanns endast viss rätt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 137.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

för sådana befattningshavare, som voro underkastade konnnunikationsverkens

pensionslag, att vid avgång från statstjänst utan rätt till tjänstepension

få kapitalvärdet av de av vederbörande befattningshavare erlagda pensionsavgifterna

inbetalda från pensionsfonden till pensionsstyrelsen i och

för beredande av pension åt befattningshavaren jämlikt lagen om allmän

pensionsförsäkring. För befattningshavare, som voro underkastade 1907

års civila pensionslag, fanns icke denna rätt att efter avgång ur statens

tjänst erhålla en på kapitalvärdet av erlagda pensionsavgifter beräknad

pension. Ej heller ägde befattningshavare vid avgång ur statens tjänst utan

pension rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter.

Ordinarie lärare vid det statliga undervisningsväsendet voro underkastade

1907 års civila pensionslag till och med den 31 december 1937. Först i

och med ingången av år 1938 blev civila tjänstepensionsreglementet tilllämpligt

å dessa befattningshavare.

I en den 7 november 1946 dagtecknad skrift ha professorerna vid Göteborgs

högskola Harald Hagendahl, Axel Lindqvist och Karl Michaelsson,

professorerna vid Stockholms högskola Erik Wellander och Elias Wessén

samt f. d. professorn vid sistnämnda högskola Arvid Gabrielson — med förmälan

att envar av dem avgått från ordinarie lektorstjänst vid statlig undervisningsanstalt

för tillträdande av professur vid vederbörande enskilda

högskola — hemställt att bliva berättigade till uppskjuten livränta, oaktat

de avgått ur statstjänst innan civila tjänstepensionsreglementet vunnit tilllämpning

å dem.

Av framställningen och vid densamma fogade handlingar framgår, att

Hagendahl avgått ur statstjänst den 31 december 1937 efter en lektorstid

av ungefär 17 år, att Lindqvist avgått den 31 augusti 1935 efter en lektorstid

av ungefär 16V2 år, att Michaelsson avgått den 31 juli 1937 efter en lektorstid

av 7 år 8 månader, att Wellander avgått den 30 juni 1931 efter en

lektorstid av något mer än 12 år, att Wessén avgått den 31 oktober 1928

efter en lektorstid av icke fullt 12 år samt att Gabrielson avgått den 31

augusti 1932 efter en lektorstid av något mer än 12 år.

Över framställningen avgav statskontoret infordrat utlåtande den 22 november

1946. Ämbetsverket uttalade därvid, att det av principiella skäl

icke kunde tillstyrka bifall till framställningen.

Med hänsyn till att resultatet i de enskilda fallen av ett bifall till framställningen

svårligen kan fastställas förrän vid varje sökandes avgång med

pension från professorstjänsten, men en av sökandena, nämligen professor

Gabrielson, redan var pensionsavgången vid ansökningens ingivande, ha

vissa uppgifter införskaffats beträffande Gabrielsons pensionsförmåner våren

1947 och storleken av den livränta han under dåvarande förhållanden

skulle få vid ett bifall till framställningen. Därvid framkom, att Gabrielson

från högskolan uppbar avkortad professorspension av 5 360 kronor för år

jämte för det dåvarande 31 procent dyrtidstillägg därå, att Gabrielson, därest

han kunnat räkna för hel professorspension erforderligt antal tjänstår, skulle

ha ägt uppbära 8 250 kronor för år jämte dyrtidstillägg därå, att avkort
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

ningen av pensionen innebar minskning av pensionsförmånerna med 3 460

kronor för år, samt att uppskjuten livränta beräknad på Gabrielsons tjänstgöringstid

såsom lektor men enligt våren 1947 gällande regler, uppginge

till 1 968 kronor för år, varå icke skulle utgå några rörliga förmåner.

Sedan statskontoret anmodats att avgiva förnyat utlåtande i ärendet och

därvid inkomma med förslag till de bestämmelser, som skulle bliva erforderliga

vid ett tillmötesgående av framställningen, har statskontoret i

utlåtande den 10 juni 1947 framlagt förslag i berörda hänseende och därvid

anfört följande.

Därest kompensation anses böra beredas sökandena för den pensionsrätt

varom de gått miste, synes ersättningen böra utgå i form av livränta att

uppbäras från fyllda 65 år. Livräntan torde i varje särskilt fall böra bestämmas

till belopp, vartill den skulle hava uppgått om sökandena vid sin

avgång ur statstjänst varit underkastade civila tjänstepensionsreglementet.

För sina eventuella efterlevande torde sökandena vara berättigade till familjepension

enligt § 34 punkt 1 andra stycket a) reglementet för statens

pensionsanstalt, varför särskild kompensation åt sökandena i familjepensionshänseende

icke behöver ifrågakomma.

Blivande medgivande om rätt för sökandena till tjänstelivränta synes

böra gälla endast under förutsättning att sökandena icke vinna pensionsberättigande

anställning i statens tjänst eller i sådan kommunal befattning

med vilken är förenad rätt till pension av statsmedel. För sådant fall torde

de nämligen äga för pension tillgodoräkna anställningstiden i tidigare innehavda

statliga lärartjänster.

För att utröna storleken av de livräntor, som skulle komma att utgå

till sökandena vid ett tillmötesgående av framställningen, har statskontoret

infordrat yttrande därom från pensionsstyrelsen. Av yttrandet må följande

här återgivas.

Enligt 3 § civila tjänstepensionsreglementet skall vid tjänstår sberäkningen

avdrag göras bland annat för tid då befattningshavare under minst 15

dagar i följd åtnjutit tjänstledighet för enskild angelägenhet. Pensionsstyrelsen

har utgått från att dylikt avdrag icke skall göras för tid då vederbörande

innehaft docentur. För tid då vederbörande uppehållit t. f.

professorsbefattning vid högskola (professor Lindqvist) har alternativt räknats

med och utan sådant avdrag. Några andra tidsperioder, för vilka avdrag

synes kunna ifrågasättas, hava icke uppgivits.

^ Lone- Tillgodoräknad tjänste- Livräntans årliga

I''amn grad tid som lektor belopp kr.

Gabrielson ......... A 27 Vs 1920—3% 1921

28 V, 1921—3l/8 1932 2 070:00

Hagendahl.......... 27 25/2 1921—31/12 1937 2 904:00

Lindqvist alt. 1 .... 27 Vi 1919—14/t 1935 2 937: 60

»2 ____ 27 Vi 1919—31/a 1935 3 022:80

Michaelsson ........ 27 29/u 1929—:% 1937 1 166: 40

Wellander.......... 27 7« 1919—30/„ 1931 2 150:40

Wessén............ 27 1/1 1917—30/u 1928 1 808:40

Departementschefen. Bifall till den nu förevarande ansökningen innebär,

att de i 1934 års civila tjänstepensionsreglemente meddelade bestämmelserna

om uppskjuten livränta givas retroaktiv tillämplighet beträffande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

en grupp befattningshavare, som avgått ur statens tjänst innan de blivit

underkastade nämnda reglemente. En retroaktiv tillämpning av ett nytt

institut är i regel alltid vansklig, särskilt om de fall, för vilka retroaktiv

tillämpning skulle medgivas, icke äro så få, att de lätt kunna överblickas.

En mera allmän retroaktiv tillämpning av bestämmelserna om uppskjuten

livränta kan jag därför av skilda anledningar icke tillstyrka. I det nu föreliggande

speciella fallet, där fråga är om allenast ett fåtal befattningshavare,

föreligga emellertid vissa omständigheter, som synas mig göra betänkligheterna

mot en retroaktiv tillämpning mindre starka. Sålunda ha de befattningshavare,

varom här är fråga, visserligen avgått ur statens tjänst

men de ha även efter avgången varit verksamma inom undervisningsväsendet.

På grund av vad sålunda anförts vill jag förorda, att åt sådan professor

vid enskild högskola, vilken före den 1 januari 1938 avgått från ordinarie

lektor stjänst utan rätt till pension, må medgivas rätt till tjänstelivränta

av statsmedel, att uppbäras från 65 års ålder. Livräntan bör i varje särskilt

fall bestämmas till belopp, vartill den skulle ha uppgått, om sökandena

vid sin avgång ur statstjänst varit underkastade civila tjänstepensionsreglementet.

Rätten till tjänstelivränta bör vidare gälla endast under förutsättning

att vederbörande icke vunnit eller vinna pensionsberättigande

anställning i statens tjänst eller i sådan kommunal befattning, med vilken

är förenad rätt till pension av statsmedel.

Den av mig nu föreslagna rätten till livränta torde böra gälla från och

med den 1 juli 1948. Retroaktiv utbetalning av belopp, som belöpa på tid

före denna dag, bör alltså ej ske.

Kostnaderna för de nu ifrågavarande livräntorna torde böra bestridas

från förslagsanslaget till Diverse pensioner och understöd m. m.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t, att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, meddela

bestämmelser i fråga om rätt till uppskjuten livränta för

sådan professor vid enskild högskola, vilken före den 1 januari

1938 avgått från ordinarie lektorstjänst utan rätt till

pension.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

487308. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående rätt till uppskjuten livränta för vissa professorer vid enskilda högskolor. a1 i texten
  2. BU 1948:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rätt till uppskjuten livränta för vissa professorer vid enskilda högskolor. s. 1 i texten