Sök i Ratio Lex

Angående utgivande av livränta till Elisabeth Kjellbing m. m

1948-03-05 · 5 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:139, Angående utgivande av livränta till Elisabeth Kjellbing m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

1

>Tr 139.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgivande

av livränta till Elisabeth Kjellbing m. m.;

given Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, fråga om utgivande av

livränta till Elisabeth Kjellbing m. m. och anför därvid följande.

Under militär nattövning vid 401. övningskompaniet inom Oregrunds

stads område den 21 juli 1944 vådasköt värnpliktige löjtnanten 78—55—20

Carl Gustav Högberg med ett pistolskott värnpliktige nr 141—46—33 Karl

Herbert Elof Kjellbing med påföljd att denne avled. De närmare omständigheterna

voro följande.

<«8 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 139.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Kompaniet var för övningen uppdelat i en anfallande och en försvarande

styrka. Högberg, som tjänstgjorde såsom plutonchef vid kompaniet, hade

befälet över den anfallande styrkan. Före övningens början visiterade Högberg

manskapets vapen men däremot icke sin egen pistol. Under övningen

ryckte Högberg med sin avdelning fram mot en bergshöjd för att erövra ett

på höjden befintligt värn. För att göra stormningen mera levande tog han

upp sin pistol som han trodde vara oladdad. Under framryckningen gick

plötsligt ett skott från Högbergs pistol och träffade Kjellbing som uppehöll

sig vid värnet. Kjellbing föll omkull och avled inom kort.

Vid utredningen uppgav Högberg bland annat följande. Före olyckan

hade han icke använt pistolen utan hela tiden haft den sådan den var när

han fick ut den från vapenförrådet. Vid ett tillfälle tre veckor tidigare hade

han tagit magasinet ur pistolen och sett, att det var tomt. Han hade haft

pistolen förvarad i en skrivbordslåda på kompaniexpeditionen. Den kväll

olyckan inträffade hade han undersökt sin pistol i skogen under ett tidigare

övningsmoment innan han kommit fram till bergshöjden. Han hade först

gjort eu mantelrörelse varvid manteln troligen stannat i tillbakafört läge.

Han tyckte sig komma ihåg, att han därefter fört ut magasinet eu aning

för att manteln skulle kunna föras fram. Därefter hade han gjort eu avfyring

med pistolmynningen riktad mot marken. Han hade för sig, att han

gjort ännu eu mantelrörelse men kunde icke erinra sig om han gjort någon

ytterligare avfyring. Han hade icke tagit ut magasinet för att kontrollera,

huruvida det innehöll några skarpa patroner.

Enligt utfärdad order var Högberg skyldig att under den beredskapsgrad

som rådde vid tiden för olyckan bära oladdad pistol samt i pistolfodralet

två magasin fyllda med sju patroner vardera.

Vid undersökning framkom, att den till Högberg utlämnade pistolen var

behäftad med felaktigheter såtillvida att det var svårt att draga tillbaka

manteln samt att, om denna rörelse utfördes långsamt, manteln kunde

haka upp sig till följd av att en inneliggande patron kom i kläm med översidan

mot innerkanten av patronläget varvid man kunde göra blindavfyring.

Vid en sedermera av statens kriminaltekniska anstalt företagen undersökning

rörande händelseförloppet vid Kjellbings död konstaterades, att den

kula, som träffat Kjellbing, genom rikoscliettering eu eller liera gånger ändrat

riktning samt att Högberg därför i skottlossningsögonblicket icke kunde

haft pistolens mynning riktad mot Kjellbing.

Sedan i anledning av det inträffade mot Högberg förts ansvarstalan ävensom

skadeståndstalan av riksförsäkringsanstalten och Kjellbings efterlevande,

utlät sig fältkrigsrätten nr 5 genom utslag den 18 januari 1945 i ansvarsfrågan

sålunda:

Högberg har icke på sätt som det måste anses ha ålegat honom före

ifrågavarande övnings början visiterat sitt eget vapen.

Det har beträffande pistolens beskaffenhet icke förekommit sådana omständigheter,

att det kan antagas att vid en reglementsenligt utförd visitering

det icke skulle upptäckas förefintligheten av patroner i pistolen.

På grund härav måste Högberg anses ha gjort sig skyldig till tjänstefel''-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

3

summelse, eu försummelse som i sin tur vållat Kjellbings död, samt prövar

fältkrigsrätten, som finner omständigheterna för Högberg mildrande, förty

rättvist att med tillämpning av 34 § 2 stycket strafflagen för krigsmakten

döma Högberg dels jämlikt 14 kap. 9 § allmänna strafflagen att böta tio

dagsböter ä fyra kronor till kronan, dels ock jämlikt 130 § strafflagen för

krigsmakten att hållas i vaktarrest i sex dagar.

Fältkrigsrätten förpliktade därjämte Högberg att ersätta riksförsäkringsanstalten

dels i begravningshjälp 150 kronor, dels för från anstalten utgående

livräntor, nämligen till den avlidnes hustru Elisabeth Kjellbing 600

kronor för år från den 22 juli 1944 så länge hon lever ogift samt till barnen

Kurt Herbert, född den 7 mars 1938, och Mait Elisabeth, född den 6 december

1940, 400 kronor om året för vartdera barnet räknat från den 22

juli 1944 till dess det uppnått sexton år, jämte för åren 1944 och 1945 40 %

dyrtidstillägg å livräntorna. Därjämte skulle Högberg ersätta riksförsäkringsanstalten

dess rättegångskostnader med 20 kronor. Högberg förpliktades

jämväl att i livränta till Elisabeth Kjellbing utgiva för hennes egen del 100

kronor per månad så länge hon lever ogift och för vartdera barnet 50 kronor

per månad till dess det fyllt sexton år, med avdrag likväl för de belopp som

kunde komma att utgå från riksförsäkringsanstalten och familjebidragsnämnden.

Tillika ålades Högberg att ersätta Elisabeth Kjellbing för begravningskostnaderna

med sammanlagt 419 kronor 90 öre.

Sedan Högberg anfört besvär, har krigshovrätten genom utslag den 5

mars 1946 — med motivering att Högberg underlåtit att före den avfyring

av pistolen, som orsakade Kjellbings död, förvissa sig om att i pistolen icke

fanns något skarpt skott samt Högberg förty icke kunde undgå ansvar för

tjänsteförsummelse och vållande till annans död — fastställt krigsrättens

utslag.

Kungl. Maj:t har efter besvär av Högberg genom utslag den 23 november

1946 ej funnit skäl att göra ändring i krigshovrättens utslag.

Sedermera har Högberg till Kungl. Maj:t ingivit eu den 22 januari 1947

dagtecknad nådeansökan. I denna har Högberg anhållit att bliva befriad

från honom ådömda bötes- och arreststraff. Härjämte har Högberg hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte dels befria honom från ersättningsskyldighet till

riksförsäkringsanstalten och dels förordna att jämväl övriga ersättningsbelopp

som enligt domstolarnas utslag ålagts honom skola utgivas av kronan

utan återbäringsskyldigliet för honom. Ansökningen har i vad den avser

befrielse från straff lämnats utan bifall.

Såvitt gäller ersättningsfrågan har Högberg framhållit följande. Den försummelse

som lagts Högberg till last och som föranlett skadeståndsskyldigheten

hade endast på grund av ett flertal olyckliga omständigheter kunnat

få till följd att Kjellbing dödats. Skadeståndsbeloppen, ehuru i och för sig

icke oskäliga, äro för Högberg med hans små inkomster och synnerligen

obetydliga tillgångar oöverkomliga. Om ersättningsskyldigheten för honom

kvarstår, kommer han under resten av sin levnad att förbli gäldenär i förhållande

till Kjellbings efterlevande med flera och kan aldrig betala skulden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

I verkligheten skulle detta komma att verka som ett straff utsträckt att gälla

under resten av hans livstid.

Vid ansökningen har Högberg fogat intyg från militära befattningshavare,

under vilkas befäl Högberg stått under beredskapstiden. I intygen framhållas

Högbergs noggrannhet, arbetsamhet och starka pliktkänsla.

Högberg har uppgivit, att han icke kunnat fullgöra någon del av den ersättningsskyldighet

som ålagts honom gentemot Kjellbings efterlevande.

Riksförsäkringsanstalten har i utlåtande den 1 oktober 1947 under hänvisning

till av anstalten införskaffad utredning rörande Högbergs ekonomiska

förhållanden förklarat sig för sin del icke vilja motsätta sig att Högberg

befrias från all ersättningsskyldighet gentemot riksförsäkringsanstalten i

före varande fall.

Av utredningen rörande Högbergs ekonomiska förhållanden framgår bl. a.,

att Högberg, som är gift, sedan år 1936 är anställd som försäljare hos en

firma i Knivsta mot fast lön, 200 kronor per månad, och provision. Högbergs

hustru har endast obetydlig inkomst. Högbergs till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade belopp utgjorde för år 1946 3 500 kronor.

Enligt Högbergs år 1947 avgivna självdeklaration utgjorde hans efter samma

grunder beräknade inkomst 7 800 kronor. Med hänsyn till rådande importsvårigheter

äro inkomsterna emellertid enligt Högbergs uppgifter numera

lägre. Högberg har försörjningsplikt mot sin 78-årige fader, till vilkens

underhåll han erlägger 500 kronor om året.

Statskontoret har i utlåtande den 29 oktober 1947 förklarat, att statskontoret

med hänsyn till föreliggande omständigheter icke vill motsätta sig, att

Högberg på sätt riksförsäkringsanstalten hemställt i ärendet befrias från all

honom åvilande ersättningsskyldighet gentemot anstalten.

Försvarets civilförvaltning, som i ärendet inhämtat yttrande från försvarets

skaderegleringsnämnd, har i utlåtande den 10 februari 1948 anslutit sig till

följande av nämnden den 6 februari 1948 avgivna yttrande.

»Försvarets skaderegleringsnämnd, som utgår från att, därest målsägandena

anhängiggjort talan mot kronan om ersättning i anledning av Kjellbings

död, kronan icke kunnat undgå skyldighet att utgiva sådan ersättning,

anser de utdömda beloppen skäliga.

På grund härav samt med hänsyn till såväl omständigheterna i samband

med dödsfallet som Högbergs svaga ekonomiska ställning och hälsotillstånd

ävensom hans väl vitsordade militära tjänstgöring, anser nämnden den underdåniga

ansökningen böra bifallas.»

Civilförvaltningen har i sitt utlåtande förklarat sig tillstyrka, att kronan

övertager den skadeståndsskyldigliet, som enligt Kungl. Maj:ts ifrågavarande

utslag åvilar Högberg, samt att Högberg befrias från återbetalningsskvldighet

till kronan.

Departementschefen. Het synes uppenbart att, såsom försvarets skaderegleringsnämnd

utgått från, kronan enligt allmänna skadeståndsregler är

ersättningsskyldig till Kjellbings efterlevande utöver vad som följer av militärersättningsförordningen.

På grund härav torde kronan böra övertaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

den skadeståndsskyldighet som enligt ifrågavarande utslag åvilar Högberg.

Med hänsyn till den provisoriska karaktären av nuvarande dyrtidstillägg å

ersättningar från riksförsäkringsanstalten synes det vidare motiverat, att

avdrag för sådant dyrtidstillägg till Kjellbings efterlevande icke göres vid

bestämmande av vad kronan i Högbergs ställe skall utgiva. Såsom framgår

av domstolsutslagen ha omständigheterna vid olyckan för Högberg

befunnits mildrande. Med hänsyn härtill samt med beaktande av Högbergs

begränsade ekonomiska möjligheter och goda vitsord från militärtjänstgöringen

anser jag mig i likhet med civilförvaltningen och skaderegleringsnämnden

vidare böra föreslå, att Högberg befrias från all honom enligt

omförmälda utslag åvilande återbetalningsskyldighet till kronan. Av riksdagen

bör utverkas medgivande att livräntorna må gäldas av anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. På sätt tidigare i likartade fall ägt

rum bör föreskrift meddelas därom, att å ersättningsbelopp icke må åtnjutas

någon sådan tilläggsförmån som enligt gällande bestämmelser tillkommer

pensionstagare.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att kronan övertager den skadeståndsskyldighet, som

på grund av förutnämnda olyckshändelse och med beaktande

av vad i det föregående anförts åvilar Carl Gustav Högberg,

och att i anledning därav må från och med den 22 juli 1944

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. utbetalas

årlig livränta till Elisabeth Kjellbing så länge hon

lever ogift med 1 200 kronor samt till barnen Kurt Herbert

Kjellbing, född den 7 mars 1938, och Mait Elisabeth Kjellbing,

född den 6 december 1940, med 600 kronor till vartdera

barnet till dess det uppnått 16 år — dock med avdrag

för vad Elisabeth Kjellbing och barnen Kjellbing på grund

av dödsfallet uppburit eller kunna komma att uppbära i livränta

från riksförsäkringsanstalten, därå utgående dyrtidstillägg

ej medräknat — med iakttagande att å de sålunda bestämda

livräntorna icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som

enligt gällande bestämmelser eljest tillkommer pensionstagare,

dels ock att Carl Gustav Högberg må befrias från all honom

på grund av omförmälda olyckshändelse enligt domstols utslag

åvilande återbetalningsskyldighet till kronan.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1948:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgivande av livränta till Elisabeth Kjellbing m. m., såvitt propositionen hänvisats till statsutsko a1 i texten
  2. BU 1948:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgivande av livränta till Elisabeth Kjellbing m. m., såvitt propositionen hänvisats till bankoutsko s. 1 i texten