Sök i Ratio Lex

Angående löneklassplacering av vissa fänrikar

1948-07-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:143, Angående löneklassplacering av vissa fänrikar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

1

Nr 143.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående löneklassplacering

av vissa fänrikar; given Stockholms slott

den 5 mars 19i8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konunqen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för försvarsdepartementet fråga om löneklassplacering

av vissa fänrikar och anför därvid följande.

Jämlikt bestämmelserna i militära avlöningsreglementet 3 avdelningen,

i dess fr. o. m. den 1 juli 1942 gällande lydelse, skulle den, som vunne befordran

till icke-ordinarie fänrik, placeras i löneklass a av löneplan Oc,

dock att beställningshavare, som vunne sådan befordran, varom här är fråga,

från ordinarie beställning tillhörande löneplan UO, skulle placeras i

1 Piliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 143.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

löneklass 2 av förstnämnda löneplan. Bestämmelsen innebar sålunda, att

underofficer, som efter den 1 juli 1942 befordrades till icke-ordinarie fänrik,

skulle placeras i löneklass Oc 1:2. Enligt bemyndigande av riksdagen

skulle emellertid även underofficer, som före den 1 juli 1942 befordrats till

icke-ordinarie fänrik, kunna efter särskild prövning av Kungl. Maj :t fr. o. in.

nämnda dag placeras i Oc 1: 2.

Genom beslut av 1945 års riksdag har sedermera sådan förmånligare

löneklassplacering, som nyss sagts, medgivits en beställningshavare vid försvaret,

som erhållit befordran till icke-ordinarie fänrik utan att dessförinnan

ha varit förordnad å ordinarie underofficersbeställning. Rörande behandlingen

av denna fråga torde få erinras följande.

Den 1 oktober 1942 förordnades dåvarande furiren vid Västerbottens regemente,

officersaspiranten vid Svea livgarde E. A. Hjukström till fänrik vid

Dalregementet. Hjukström hade innehaft fast anställning såsom manskap

sedan den 1 oktober 1933 och under år 1940 avlagt underofficersexamen och

begränsad studentexamen. Ehuru ledighet i underofficersbeställning uppkommit

vid Västerbottens regemente den 1 oktober 1941 och Hjukström

enligt vanligen tillämpad ordning då bort befordras till underofficer, erhöll

han likväl icke befordran. Anledningen härtill kan förmodas ha varit, att

förbandschefen icke ansåg skäl föreligga att befordra honom, då han var

tjänstledig från innehavande manskapsbeställning och inom kort tid kunde

beräknas erhålla befordran till officersbeställning.

Vid sin befordran till fänrik placerades Hjukström i enlighet med gällande

bestämmelser fr. o. in. den 1 oktober 1942 i löneklass Oc 1: a. Hade

Hjukström vid sin befordran till fänrik innehaft beställning såsom sergeant,

skulle han fr. o. m. samma dag ha placerats i löneklass Oc 1:2. Uteblivandet

av underofficersbefordran medförde sålunda för Hjukström en lägre

löneklassplacering i fänriksbeställningen än om han vid befordringstillfället

innehaft underofficersbeställning.

.1 skrivelse den 5 mars 1943 hemställde chefen för Dalregementet, att

Hjukström med hänsyn till anförda omständigheter måtte få placeras i

löneklass Oc 1:2. Kungl. Maj :t lämnade framställningen utan åtgärd.

I en vid 1945 års riksdag väckt motion, I: 121, hemställdes sedermera,

med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna för Hjukström av den uteblivna

underofficersbefordran, att riksdagen måtte besluta, att Hjukström

räknat från dagen för sin befordran till fänrik skulle äga åtnjuta de löneförmåner,

som skulle ha tillkommit honom, därest han den 1 oktober 1941

i vederbörlig ordning hade befordrats till sergeant på aktiv stat och alltså

vid sin officersbefordran övergått från löneplan UO till löneplan Oc i militära

avlöningsreglementet.

Efter tillstyrkan av statsutskottet, som i ärendet inhämtat yttrande från

försvarsväsendets lönenämnd, fann sig riksdagen, med hänsyn till de speciella

förhållanden, som i ärendet voro för handen, böra bifalla motionen

(statsutskottets utlåtande nr 95, riksdagens skrivelse nr 218).

I särskilda skrifter ha sedermera ett antal beställningshavare vid försvaret

• med förmälan att de i likhet med Hjukström bort före utnämning

till fänrik enligt vanligen tillämpad ordning befordras till sergeanter _

hemställt att Kungl. Maj :t måtte medgiva eller utverka riksdagens medgivande,

att de finge, räknat från dagen för befordringen till fänrik tillerkän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

nas de löneförmåner, som skulle ha tillkommit dem, därest de före utnämningen

till fänrik blivit i vederbörlig ordning befordrade till sergeanter på

aktiv stat.

I utlåtande över de föreliggande framställningarna har försvarsväsendets

lönenämnd erinrat om att de bestämmelser, som reglerade fänrikarnas löneställning,

varit föremål för ändringar i olika hänseenden under de senare

åren. Detta hade redan i och för sig föranlett ojämnheter i löneklassplaceringshänseende

mellan vid olika tidpunkter till fänrikar befordrade underofficerare.

Ytterligare ojämnheter hade emellertid förorsakats därav, att

i vissa fall befordran skett direkt från manskapsbeställning. Enligt lönenämndens

mening skulle det vara önskvärt, att löneställningen för officerare,

som tidigare innehaft fast anställning såsom manskap, kunde regleras

efter enhetliga grunder inom försvaret i dess helhet och på sådant sätt,

att rättvisa i löneklassplaceringshänseende skapades icke blott mellan sådana,

som i framtiden vunne dylik befordran, utan även för tidigare fall,

och detta oberoende av om vederbörande före utnämningen till fänrik blivit

befordrad till underofficer eller icke. Lönenämnden, som icke kunde

förorda, att särskilda åtgärder vidtoges beträffande sökandena i de nu remitterade

ärendena, ville därför föreslå, att utredning verkställdes i syfte

att åstadkomma en reglering av avlöningsförhållandena för till fänrikar befordrat

fast anställt manskap.

Försvarets civilförvaltning säger sig ha konstaterat, att i vissa av de föreliggande

fallen omständigheterna vore likartade med dem, som förelegat i

fråga om löjtnanten Hjukström. Med hänsyn härtill syntes skäl tala för att

vederbörande i dessa fall bereddes enahanda förbättrade löneställning, som

kommit Hj ukström till del. Emellertid syntes man icke helt böra bortse från

att en sådan åtgärd ledde till att fast anställda kadetter, utgångna från en

och samma officerskurs, kunde komma i olika lönelägen redan från tillträdandet

av första anställning såsom officer. Frågan om vederbörandes löneställning

vid befordran till officer bleve sålunda avhängig av omständigheter,

betingade av de sinsemellan skiftande konjunkturerna vid de truppförband,

vederbörande tillhört såsom fast anställt manskap, och lösgjordes

från sitt sammanhang med deras officersutbildning. Om också vissa ojämnheter

i löneställningen för elever i en och samma officerskurs uppstode redan

därigenom att den, vilken såsom fast anställd före antagningen till officer

vunnit befordran till sergeant på aktiv stat, jämlikt gällande bestämmelser

erhölle en förmånligare löneklassplacering än övriga kadetter, syntes

det dock kunna åtminstone principiellt ifrågasättas, om dessa bestämmelser

borde erhålla en vidgad tillämpning.

Departementschefen. Vid en granskning av föreliggande framställningar

framgår, att i ett mindre antal fall omständigheterna äro analoga med dem,

som förelegat i fråga om löjtnanten Hjukström. I övriga fall åter kan konstateras

avvikande förhållanden, antingen i så måtto, att vederbörande befordrats

till löjtnant före den 1 juli 1942, i vilket fall de åberopade bestäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. \laj:ts proposition nr 143.

melserna om förmånligare löneklassplacering icke äga tillämpning, eller att

förutsättningar icke förefunnits för vederbörande att före fänriksutnämningen

erhålla befordran till ordinarie underofficersbeställning. Vad rör

sistnämnda fall må erinras, att 1946 års riksdag icke bifallit en inom riksdagen

väckt motion om placering av sådan beställningshavare i löneklass

Oc 1:2 (motion 11:161, statsutskottets utlåtande nr 138).

Enligt min mening synes det skäligt, att beställningshavare, vilkas befordringsförhållanden

överensstämma med löjtnanten Hjukströms, beredas

enahanda förbättrade löneställning, som kommit Hjukström till del. I andra

här avsedda fall åter synas mig tillräckliga skäl icke föreligga för vidtagande

av ändring. Det torde ej heller vara uteslutet att en sådan åtgärd skulle

kunna få återverkningar på andra områden inom statsförvaltningen. Med

hänsyn till att numera officersaspiranter, rekryterade från det fast anställda

manskapet, icke undergå underofficersexamen, och utnämning till underofficer

sålunda icke vidare kan förekomma före erhållande av officersbeställning,

synes det mig ej heller erforderligt, att den av lönenämnden

förordade utredningen verkställes.

Jag förordar sålunda, att sådan förmånligare löneklassplacering, varom

här är fråga, medgives i fall analoga med fallet Hjukström. Sådan löneklassplacering

synes jämväl vid i övrigt överensstämmande förhållanden

böra medgivas beställningshavare, som före den 1 juli 1942 vunnit befordran

till icke-ordinarie fänrik. Enär det av företagen undersökning synes

framgå, att de föreliggande framställningarna icke avse samtliga berörda beställningshavare,

torde Kungl. Maj:t böra föreslå riksdagen att bemyndiga

Kungl. Maj :t, att i här avsedda fall medgiva den högre löneklassplaceringen.

Någon retroaktiv utbetalning av lönemedel torde icke böra ifrågakomma.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat och med

verkan från och med den 1 juli 1948 medgiva förbättrad

löneklassplacering för vissa fänrikar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

487357. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:250 Skrivelse till Konungen angående bättre tillgodoseende av landsbygden vid arbetstillståndsgivningen. a1 i texten