Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens sinnessjukhus: avlöningar, m. m

43 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:145, Angående anslag till statens sinnessjukhus: avlöningar, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

statens sinnessjukhus: avlöningar, m. m.; given Stockholms

slott den 5 mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkterna 21, 22 och 24, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 beräkna

dels till statens sinnessjukhus: avlöningar ett förslagsanslag av 48 500 000

kronor,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 146.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

dels till statens sinnessjukhus: omkostnader ett förslagsanslag av

20 400 000 kronor,

dels ock till utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag av

420 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I. Sammanfattning av förslagen.

Sedan 1946 års riksdag i princip beslutat, att statens uppfostringsanstalt

å Bona skulle överföras till den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården,

föreslår jag nu, att anstalten fr. o. m. nästa budgetår tages i anspråk såsom

sjukhus för asociala imbecilla män med 120 vårdplatser samt framlägger

förslag till personalorganisation för det nya sjukhuset. Jag föreslår

vidare, att de tre flyktinglägren i Olofsfors, Rosöga och Ribbingelund provisoriskt

och i befintligt skick tagas i anspråk såsom sekundäravdelningar,

Olofsforslägret i anslutning till Säters sjukhus samt Rosöga- och Ribbingelundslägren

i anslutning till Sundby sjukhus, samt föreslår anställande av

personal för lägrens drift. Med frånräknande av de platser, som redan belagts

å Ribbingelundslägret, erhålles genom ianspråkstagandet av de tre

lägren ett tillskott på 200 vårdplatser. Härjämte föreslår jag anställande av

personal för en ny paviljong vid Ryhovs sjukhus.

Jag föreslår härutöver vissa förstärkningar av personalen vid befintliga

sjukhus eller avdelningar. Sålunda föreslår jag inrättande av ett antal nya

läkarbefattningar för såväl den öppna som den slutna vården. Vidare föreslår

jag viss förstärkning av sjukvårdspersonalen, varvid jag dock i detta

hänseende sett mig nödsakad att väsentligt beskära de av medicinalstyrelsen

framlagda förslagen.

Sammanlagt föreslår jag inrättande av 242 nya tjänster vid de statliga

sinnessjukhusen, varav 174 ordinarie, 46 extra ordinarie och 22 på övergångsstat.

Därvid är emellertid att märka, att 17 av de ordinarie tjänsterna

avses skola hållas vakanta, så länge innehavarna av motsvarande 17 tjänster

å övergångsstat kvarstå i tjänst.

Medelsbehovet för avlöningar vid statens sinnessjukhus för nästa budgetår

beräknar jag till 48 650 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande

till innevarande budgetår med 3 850 000 kronor.

Omkostnadsanslaget för statens sinnessjukhus beräknar jag till 20 250 000

kronor, innebärande en ökning med 1 550 000 kronor, ökningen av anslaget

är väsentligen att tillskriva, att ett antal anslagsposter uppräknats i anslutning

till verklig eller beräknad belastning. Ett av medicinalstyrelsen

framlagt förslag om införande av enhetskost vid sinnessjukhusen, vilket

för det första budgetåret beräknats draga en merkostnad av omkring

2 000 000 kronor, har jag i rådande läge icke ansett mig kunna förorda.

Slutligen föreslår jag, att till utrustning av nya sinnessjukhus för nästa

budgetår anvisas ett anslag av 425 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

II. Statens sinnessjukhus: Avlöningar.

Badgetår Anslag Nettoutgifter

1945/46 .......... 26 600 000 28 645 690

1946/47 .......... 28 000 000 29 636 833

1947/48 .......... 44 800 000 —

1948/49 (förslag) .. 48 650 000 —

Kungl. Maj :t har den 30 juni 1947 fastställt personalförteckning för statens

sinnessjukhus (statsliggaren s. 270—271).

Kungl. Maj :t har vidare samma dag fastställt följande avlöningsstat för

statens sinnessjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 26 000 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ...................... » 104 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis

.......................................... ^ 16 300 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 2 395 500

Summa förslagsanslag kronor 44 800 000

Därjämte har Kungl. Maj :t meddelat närmare bestämmelser rörande användningen

av anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, och till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Rörande innehållet i dessa får jag hänvisa till statsliggaren s. 271—272.

Medicinalstyrelsens petitaframställning.

I skrivelse den 15 oktober 1947 har medicinalstyrelsen framlagt förslag

rörande medelsbehovet för nästa budgetår till avlöningar vid statens sinnessjukhus.

Inledning.

Styrelsen anför såsom inledning till sina förslag följande:

Det förslag rörande anslagsbehovets beräkning för nästa budgetår, som

styrelsen i det följande framlägger, innebär i förhållande till de senast förflutna

budgetåren en relativt betydande utökning av personalen vid de statliga

sinnessjukhusen. Den rådande, kraftiga överbeläggningen å sinnessjukhusen

och den alltmera stegrade exspektantfrekvensen göra det emellertid

enligt styrelsens mening till en angelägenhet av största vikt att åtgärder

snarast vidtagas för att tillgodose kravet på ökad övervakning å vissa avdelningar,

möjliggöra stegrad omsättning genom intensivare terapi samt tillvarataga

den utökning av platstillgången, som redan nästa budgetår står till

buds. Styrelsen har därför, oaktat den återhållsamhet beträffande statens

utgifter som ur andra synpunkter är påkallad i nuvarande läge, icke ansett

sig kunna underlåta att i stor utsträckning biträda de förslag till förstärkning

av läkar- och sjukvårdspersonalen å befintliga avdelningar, vilka framställts

från sjukhusdirektionernas sida, ävensom föreslå erforderlig utökning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 145.

av personalen för ianspråktagande av nya vårdplatser för de sinnessjuka.

Styrelsen vill tillägga, att överinspektören för sinnessjukvården i sin senaste

årsberättelse med skärpa understrukit behovet av snabba åtgärder för att

komma till rätta med överbeläggningen samt få till stånd en utökning av

antalet läkare och sköterskor i syfte att bereda de omhändertagna en mera

tillfredsställande vård. Vid prövningen av föreliggande förslag har styrelsen

sökt undvika att giva dem sådan form, att de kunna föregripa resultatet av

pågående utredningar inom sinnessjukvården.

Styrelsen övergår härefter till att närmare redogöra för sina förslag beträffande

de olika grupperna av befattningshavare vid sinnessjukhusen.

LSkarpersonal.

Styrelsen omnämner, att direktionen för Ulleråkers sjukhus bl. a. hemställt

om inrättande av två andre läkartjänster med placering på södra

mansavdelningen och södra kvinnoavdelningen. Styrelsen upplyser, att

dessa båda avdelningar hade en beläggning om 441 resp. 421 patienter.

Omsättningen på båda avdelningarna hade under år 1946 uppgått till 45

procent. Å vardera avdelningen vore placerade en överläkare, en andre

och en extra ordinarie andre läkare. Omfattningen av läkarna åvilande arbete

hade numera blivit så stor, att förstärkning syntes styrelsen påkallad.

I alldeles särskild grad syntes detta vara förhållandet å södra mansavdelningen,

där ett stort antal psykopater vårdades. I avbidan på den fortsatta

utredning rörande sinnessjukvårdens organisation, som nyligen igångsatts,

ansåge sig emellertid styrelsen endast kunna tillstyrka en tillfällig förstärkning

av antalet läkare med en på sistnämnda avdelning. För att en

verklig avlastning av överläkarens arbetsbörda därvid skulle erhållas syntes

den nye läkaren böra givas förste läkares tjänsteställning samt under

vederbörande ordinarie överläkare tilldelas självständigt ansvar för viss del

av avdelningen. En liknande anordning hade med fördel prövats inom

kroppssjukvården (biträdande överläkare). För detta särskilda ansvar syntes

han böra få åtnjuta ett tilläggsarvode av 1 200 kronor per år. Styrelsen,

som i det följande komme att föreslå samma anordning vid ytterligare ett

par sinnessjukhus, ville dock understryka, att detta arrangemang endast

vore att betrakta som en försöksanordning, till dess klarhet vunnits om

riktlinjerna för sinnessjukvårdens fortsatta utbyggnad. Det oaktat syntes

förste läkartjänsten kunna placeras på ordinarie stat (Ca 31), då den i

vart fall kunde komma till användning vid något av de planerade nya sjukhusen

för sinnessjuka eller psykopater.

Styrelsen föreslår vidare, att en andre läkartjänst i Ce 29 vid S:ta Annas

sjukhus med hänsyn till svårigheterna att få densamma besatt — styrelsen

upplyser, att tjänsten varit anslagen ledig två gånger utan att locka sökande

-— förändras till ordinarie befattning i Ca 29.

Styrelsen erinrar härefter om att den tidigare framlagt förslag om användning

av flyktinglägren i Olofsfors, Rosöga och Ribbingelund för sinnessjukvården

och därvid bl. a. förordat, att Rosögalägret skulle disponeras

såsom en till Sundby sjukhus ansluten sekundäravdelning med cirka 150

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Mcij:ts proposition nr 145.

platser. Lägret i Ribbingelund hade enligt medgivande av Kungl. Maj :t redan

provisoriskt tagits i bruk såsom sekundäravdelning till nämnda sjukhus

under den tid ombyggnadsarbeten påginge vid Mariebergs sjukhus. De tre

lägren hade planlagts så, att de, sedan de fyllt sina primära uppgifter, efter

erforderliga kompletteringar skulle kunna infogas i den statliga sinnessjukvården.

Provisoriskt kunde de emellertid — utan att några byggnadsarbeten

utfördes — omedelbart tagas i bruk, dock med avsevärt reducerad beläggning,

cirka 80 patienter. Då platsbehovet inom sinnessjukvården allt fortfarande

vore synnerligen trängande — trots maximal överbeläggning hade

den 1 augusti 1947 funnits över 2 300 exspektanter — ansåge sig styrelsen

böra förorda, att Rosögalägret omedelbart utnyttjades för att något öka

platstillgången. Platsbristen hade nämligen gjort sig särskilt starkt gällande

vid S:ta Annas och Sundby sjukhus. Direktionen för sistnämnda sjukhus

hade föreslagit, att därest förslaget om inrättande av en sekundäravdelning

i Rosöga genomfördes, en hjälpverksamhetsöverläkare i Ca 30 måtte nyanställas,

åt vilken jämväl skulle uppdragas att handha vården å Rosögaavdelningen

liksom å den provisoriska avdelningen å Ribbingelund. Under

förutsättning att Rosögaförslaget vunne statsmakternas gillande ville styrelsen

tillstyrka direktionens förslag, detta så mycket mera som arbetsuppgifterna

för en heltidsanställd hjälpverksamhetsöverläkare redan nu förelåge.

Styrelsen föreslår härjämte, att vid Ryhovs sjukhus inrättas dels en förste

läkartjänst i Ca 31 med ett särskilt arvode av 1 200 kronor och en andre läkartjänst

i Ce 29 för den slutna vården vid sjukhuset, dels ock en överläkartjänst

i Ca 30 för hjälpverksamheten. Till stöd för dessa förslag anför styrelsen

följande:

Ryhovs sjukhus har ett fastställt platsantal av 1 220. Genom beslutade

till- och ombyggnader kommer denna siffra att stiga till cirka 1 350. Med

nu rådande överbeläggning vårdas å sjukhuset cirka 1 450 patienter. Sjukhuset

är f. n. uppdelat på tre överläkaravdelningar. Frågan om inrättandet

av ytterligare en överläkaravdelning är i och med utvidgningen aktuell, och

får medicinalstyrelsen såsom sin mening anföra, att sjukvårdens krav göra

förstärkning av läkarstaben ofrånkomlig. Vid sjukhuset tjänstgöra, förutom

tre överläkare, en förste läkare och tre andre läkare. Då man kan utgå

från att beläggningen efter utvidgningen kommer att uppgå till konstant

cirka 1 400 patienter, föreslår styrelsen, att läkarstaben utökas med minst

en förste läkare i Ca 31 och en andre läkare i Ce 29. Därvid torde den förre

i likhet med den nye förste läkaren vid Ulleråkers sjukhus böra beredas en

mera självständig ställning samt därför tilldelas ett särskilt arvode av 1 200

kronor.

Från sjukhusledningens sida har vidare uttryckts önskvärdheten av att

vid sjukhuset måtte anställas en överläkare i Ca 30, avsedd för hjälpverksamheten.

Med hänsyn till det stora upptagningsområdet, Jönköpings och

Skaraborgs län, och det mycket stora antalet exspektanter, f. n. 301 män

och 87 kvinnor, finner styrelsen kravet väl befogat och biträder direktionens

hemställan. Vid sjukhuset finnes visserligen f. n. icke någon familjevård,

men en utökning av läkarkrafterna enligt styrelsens förslag kan förväntas

medföra att alla möjligheter att anordna en sådan kunna utnyttjas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

Styrelsen föreslår vidare viss utökning av läkarpersonalen vid S:t Lars

sjukhus. Styrelsen upplyser, att sjukhuset sedan den 1 januari 1931 varit

uppdelat mellan de tre överläkarna på så sätt, att en svarat för samtliga

manliga patienter, en för västra ltvinnoavdelningen och en, sjukhuschefen,

för östra kvinnoavdelningen samt 30 rumspatienter (15 män och 15 kvinnor).

Detta innebure, att den förstnämnde å sin avdelning hade 700 inneliggande

patienter samt de båda övriga 400 resp. 300. Från sjukhusledningen

hade nu framhållits, att det vore en trängande angelägenhet, att ytterligare

en överläkartjänst i Ca 30 inrättades. Härigenom skulle den alltför stora

mansavdelningen kunna uppdelas på två överläkaravdelningar. Sjukhusledningen

hade vidare anfört, att den moderna terapin vid sjukhuset bedreves

så intensivt, att de båda enbart för medicinsk terapi anställda läkarna

icke längre räckte till därför. Envar av dem måste sålunda dagligen mottaga

upp till ett 30-tal patienter. De övriga underordnade läkarna hade även

en sådan arbetsbörda, att de icke kunde avlasta terapiläkarna. Ytterligare

två sådana läkare vore erforderliga. Vid en uppdelning av sjukhuset i fyra

överläkaravdelningar borde lämpligen en terapiläkare tilldelas varje överläkaravdelning,

vilken därigenom bleve försedd med två läkare i underordnad

ställning, något som i nuvarande situation måste betraktas såsom mycket

angeläget. De genom den moderna behandlingen tillkomna läkarna borde

icke uteslutande syssla med terapi utan borde helst ha även andra arbetsuppgifter

å resp. avdelning samt tidvis avlösas av avdelningsläkarna, såväl

av andre som förste läkare. På grund härav borde terapiläkarna erhålla en

fastare anställningsform än den extra ordinarie. Den ene borde upptagas

lämpligen såsom andre läkare i Ca 29 och den andre såsom förste läkare i

Ca 31.

Med anledning av vad sjukhusledningen sålunda anfört yttrar medicinalstyrelsen

för egen del följande:

Behovet av en rationellare organisation av sjukhuset finner styrelsen otvetydigt.

Med hänsyn till att sinnessjukhusens framtida organisation f. n. är

föremål för utredning, anser sig styrelsen dock icke böra nu framlägga förslag

om sjukhusets uppdelning på ytterligare en överläkaravdelning. En

förstärkning av antalet läkare bör däremot enligt styrelsens förmenande

vidtagas och får styrelsen för sin del föreslå, att personalstaten utökas med

en förste läkare och en andre läkare. Den förre torde böra tilldelas en mera

självständig ställning och härför uppbära ett särskilt arvode av 1 200 kronor.

Antalet läkare vid sjukhuset, avsedda för den slutna vården, skulle

därmed uppgå till en överläkare och sjukhuschef i Ca 32, två överläkare i

Ca 30, två förste läkare i Ca 31, fyra andre läkare i Ca 29 och två andre

läkare i Ce 29.

Vad angår Restads sjukhus upplyser styrelsen, att sjukhuset hade ett fastställt

platsantal om 1 080, fördelat på två överläkaravdelningar. Med rådande

överbeläggning vårdades där 1 400 patienter. Sjukhusets uppdelning på

ytterligare minst en överläkaravdelning vore därför aktuell. Av tidigare anförda

skäl vore styrelsen icke beredd att nu framlägga förslag om dylik uppdelning.

Det befintliga antalet läkare, som uppginge till sex, vore emellertid

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

alldeles för lågt för att arbetsbördan skulle kunna bliva skälig och sjukhusets

vårdresurser effektivt utnyttjas. Från sjukhusdirektionens sida hade

allenast framställts krav på anställande av ytterligare en andre läkare. Enligt

styrelsens mening skulle emellertid läkarbehovet tillgodoses mera effektivt,

om sjukhuset tilldelades en förste läkare med mera självständig ställning.

Styrelsen hemställer därför, att sjukhusets personalstat utökas med

en förste läkare i Ca 31 jämte arvode om 1 200 kronor.

Styrelsen anser vidare, att vid sjukhuset bör inrättas en tjänst som överläkare

i Ca 30 för hjälpverksamhet, samt framhåller som stöd för detta

förslag, att sjukhusets vårdmöjligheter vore starkt pressade, vilket framginge

både av den intensiva överbeläggningen och det stora antalet exspektanter

(185 män och 38 kvinnor). Styrelsen ansåge det därför angeläget, att

sjukhuset bereddes möjlighet att genom ökad omsättning bättre tillgodose

upptagningsområdets behov. Genom inrättandet av en överläkartjänst för

hjälpverksamhet skulle detta syfte befrämjas.

Under erinran om att lcvinnoavdelningen vid Mariebergs sjukhus genom

beslutade utbyggnader komme att öka från 426 till 545 platser samt att å

avdelningen f. n. tjänstgjorde en överläkare och en andre läkare, hemställer

styrelsen vidare, att vid sjukhuset måtte få anställas ytterligare en andre

läkare i Ca 29.

Styrelsen upplyser härjämte, att det till Säters sjukhus anslutna Pärlby

sjukhus i Grangärde med cirka 150 platser komme att beläggas inom den

närmaste tiden. Med anledning av dess tillkomst hade läkarstaben vid modersjukhuset

utökats med en andre läkartjänst. Den rådande läkarbristen, som

med största sannolikhet komme att räcka avsevärd tid, hade medfört, att

tjänsten icke kunnat besättas, ehuru den flera gånger varit utannonserad.

Från sjukhusdirektionens sida hade föreslagits, att tjänsten i fråga skulle

förändras till överläkartjänst i Ca 30 och att tjänstens innehavare samtidigt

skulle ombesörja hjälpverksamheten vid sjukhuset. Styrelsen kunde för sin

del vitsorda svårigheten att f. n. få vissa underordnade läkartjänster vid de

statliga sinnessjukhusen besatta med kompetenta innehavare. Uppförandet

av bostäder syntes dock komma att lätta dessa olägenheter. Ä andra sidan

kunde hjälpverksamheten inom Säters sjukhus stora upptagningsområde,

hela Kopparbergs och delar av Västmanlands län, icke tillfredsställande

skötas av en överläkare, som därtill hade att svara för vården av cirka 500

patienter. Styrelsen ansåge det därför i hög grad önskvärt, att vid Säters

sjukhus inrättades en särskild överläkartjänst i Ca 30 för hjälpverksamhet

och familjevård, vars innehavare jämväl skulle svara för sjukvården å

Pärlby sjukhus, som kunde förväntas bliva centrum för en avsevärd del av

den till sjukhuset anslutna familjevården. Styrelsen hemställer därför, att

för sjukhusets räkning uppföres eu över läkartjänst i Ca 30 för hjälpverksamhet

och familjevård.

Styrelsen erinrar härefter om att statens uppfostringsanstalt å Bonn enligt

statsmakternas beslut skulle nedläggas och användas för någon form av

statlig sinnessjuk- eller sinnesslövård. Enligt styrelsens 10-årsplan av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kunnl. Maj:ts proposition nr 145.

9 september 1945 skulle anstalten om- och tillbyggas för att utnyttjas såsom

anstalt för asociala imbecilla män. Fullständiga planer härför förelåge.

Emellertid hade 1946 års riksdag redan anvisat 490 000 kronor till ombyggnad

av två befintliga paviljonger, vilka arbeten kunde förväntas bliva färdiga

senast den 1 juli 1948, vid vilken tidpunkt uppfostringsanstaltens nuvarande

verksamhet skulle vara avvecklad. I dessa båda paviljonger konime

att inrymmas tillsammans 120 vårdplatser, medan anstalten i fullt utbyggt

skick avsåges kunna omhändertaga 337 patienter. Då anstaltens övertagande

alltså komme att ske med ingången av budgetåret 1948/49, framlägger styrelsen

nu förslag till personalstat för det blivande sjukhusets första" utbyggnadsetapp,

varvid styrelsen i detta sammanhang uppehåller sig vid frågan

om löneställningen för det nya sjukhusets chef. Styrelsen erinrar därvid om

att sjukhuschefen vid de nu befintliga specialsjukhusen för asociala imbecilla,

Västra Marks och Salberga sjukhus med 350 resp. 384 vårdplatser,

vore placerad i Ca 30. Det nya sjukhuset bleve emellertid förlagt till landsbygden,

cirka 18 km från Motala. Då vårdmöjligheternas jämna utnyttjande

och omsorgen om patienternas vård och utbildning å de talrika verkstäder,

som komme att stå till buds, krävde största möjliga kontinuitet i ledningen,

syntes det styrelsen angeläget, att tjänsten som sjukhuschef icke

genom för låg placering i lönehänseende gjordes till en passageplats, från

vilken befordran snarast möjligt komme att sökas. Styrelsen föreslår därför,

att tjänsten placeras i Ca 31.

Vidare framlägger styrelsen förslag om lönegradsuppflyttning av överläkarna

vid de rätts psykiatriska undersökningsavdelningarna. Styrelsen anför

härom:

Av de åtta överläkarna vid de rättspsykiatriska undersökningsavdelningarna

är en (psykiatriska sjukhuset) placerad i Ca 31 och de övriga sju i

Ca 30. Ehuru det rättspsykiatriska undersökningsväsendet i sin nuvarande

form endast fungerat ett och tre fjärdedels år, ha redan rekryteringssvårigheter

yppat sig. Icke minst har det visat sig, att kvalificerade krafter med

hänsyn till de bättre förmåner, som erbjudas inom den egentliga sinnessjukvarden,

gärna söka sig över till denna. I betraktande av de speciella

samhällsuppgifter, som ifrågavarande läkare ha att fullgöra och vilka icke

tåla uppskov, finner styrelsen erforderligt att åtgärder vidtagas för att göra

överläkartjänsterna vid de rättspsykiatriska avdelningarna mera lockande.

Styrelsen får i sådant syfte föreslå, att samtliga åtta överläkare vid nämnda

avdelningar uppflyttas till Ca 32, varigenom de skulle erhålla samma löneförmåner

som de högst avlönade läkarna inom statens sinnessjukvård. Styrelsen

anser sig så mycket hellre kunna göra detta, som det här rör sig om

ett mycket begränsat antal läkare, vilkas avlöningsförmåner icke kunna beräknas

få någon prejudicerande betydelse.

Styrelsen framhåller härjämte, att antalet utbildningstjänster för läkare

inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet enligt styrelsens mening

borde utökas. I förhållande till det faktiska behovet vore antalet rättspsykiairiker

i landet myckel litet, och f. n. funnes endast två befattningar, som

kunde anses vara utbildningstjänster, nämligen andre läkartjänsterna i

Ce 29 vid den rättspsykiatriska avdelningen å psykiatriska sjukhuset. Sty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

relsen föreslår därför, att en andre läkartjänst i Ce 29 därjämte inrättas vid

den rättspsykiatriska avdelningen vid S:t Jörgens sjukhus, varest fr. o. ni.

januari 1947 t. o. in. innevarande budgetårs utgång enligt särskilt medgivande

av Kungl. Maj :t en extra läkare fått anställas.

Vidare har styrelsen erinrat om att den ersättning, som utginge till

läkare vid S:t Olofs sjukhus för utlåtande rörande sinnesbeskaffenheten

hos tilltalad, som icke vore häktad, ursprungligen fastställts till 100 kronor

för utlåtande. Genom särskilt beslut hade emellertid Kungl. Maj :t medgivit,

att ersättningen tills vidare intill utgången av december 1947 finge

utgå med ett till 150 kronor förhöjt belopp. Kungl. Maj :t hade vidare genom

särskilt beslut medgivit, att ersättning till läkare vid nämnda sjukhus för utlåtande

rörande sinnesbeskaffenheten hos tilltalad, som vore häktad

vilken ersättning ursprungligen fastställts till 125 kronor för utlåtande

intill utgången av september 1947 finge utgå med ett till 150 kronor förhöjt

belopp. Genom sistnämnda båda beslut hade sålunda ersättningen bebestämts

till samma belopp, vare sig den tilltalade vore häktad eller ej.

Styrelsen ansåge icke heller skäl föreligga, att ersättningen skulle bestämmas

till olika belopp, allteftersom den tilltalade vistades på fri fot eller vore

häktad. Med hänsyn härtill och då den ursprungligen fastställda ersättningen

å 100 kronor för utlåtande rörande icke häktad person icke kunde

anses utgöra skälig ersättning för av uppdraget föranlett arbete, föreslåi

styrelsen, att den senast fastställda ersättningen av 150 kronor måtte få

gälla även för nästa budgetår.

Styrelsen har slutligen föreslagit, att de f. n. gällande särskilda föreskrifterna

angående ersättning till läkare, som icke är anställd vid statens

sinnessjukhus, för uppehållande av läkartjänst vid sådant sjukhus (jfr

statsliggaren s. 272) skulle slopas, samt att det i stället skulle få ankomma

på styrelsen att, med ledning av bestämmelserna i avlöningsreglementet och

under iakttagande av de föreskrifter, som utfärdats av Kungl. Maj :t i anslutning

till avlöningsreglementet, meddela bestämmelser angående ersättning

till ifrågavarande vikarierande läkare.

Sjukvårdspersonal.

Styrelsen hemställer, att samtliga 26 extra ordinarie översköterskebefattningar

måtte förändras till ordinarie tjänster. Som stöd för sin hemställan

härom anför styrelsen, att betydande svårigheter f. n. förelåge att

få de extra ordinarie befattningarna besatta samt att tjänsternas förändring

till ordinarie kunde förväntas medföra gynnsammare rekryteringsförhållanden.

Styrelsen föreslår vidare, att antalet förste skötartjänsler ökas med 12

och antalet första skötersketjänster med 10 samt att antalet skötar- resp.

skötersketjänster samtidigt minskas med motsvarande antal. Styrelsen framhåller,

att vid inrättandet fr. o. in. den 1 juli 1947 av de nya befattningarna

som förste skötare resp. första sköterska icke beaktats alt vid ett

flertal sjukhus med särskilt stora vårdavdelningar mer än ett nästansvars
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

arvode utgått till på dessa avdelningar tjänstgörande personal, vilket möjliggjort

en uppdelning av dessa vårdavdelningar på två enheter. Detta hade

varit förhållandet vid S:ta Gertruds, Vipeholms, Källshagens och Salberga

sjukhus. Vid S:ta Maria sjukhus hade dessutom vissa »öppendörravdelningar»

icke föreståtts av översköterskor utan av sköterskor med nästansvarsarvode.

\ id Mariebergs sjukhus hade vidare tillkommit en ny vårdavdelning.

Antalet erforderliga förste skötar- resp. första sköter sket jänster

hade tidigare beräknats allenast med hänsyn till totalantalet under överskötares

resp. översköterskas ledning ställda självständiga avdelningar. Det

av statsmakterna beviljade antalet nya tjänster hade därför icke varit tillfyllest

för att bibehålla den ur sjukvårdens synpunkt nödvändiga personalfördelningen.

Härjämte framlägger styrelsen förslag om inrättande av ett avsevärt antal

nya befattningar vid olika sjukhus samt om utbyte av vissa befattningar

mot andra tjänster. Styrelsens förslag härutinnan innebära följande:
Psykiatriska

sjukhuset. Styrelsen föreslår, att 1 extra ordinarie skötersketjänst

förändras till överskötersketjänst. Styrelsen framhåller, att vid sjukhuset,

som vore ett sekundärsjukhus och som sådant icke hade eget upptagningsområde,

icke vore anordnad hjälpverksamhet i vanlig mening. På

grund av sitt läge i en storstad måste sjukhuset dock fullgöra en del sådant

arbete, som enligt gällande bestämmelser tillhörde hjälpverksamhet,

bl. a. övervakning av ett stort antal försöksutskrivna och straffriförklarade.

Den extra ordinarie skötersketjänst, som tilldelats sjukhuset för ändamålet,

medgåve på grund av tjänstens låga löneställning icke anställandet av kompetent

befattningshavare. Vidare föreslår styrelsen, att vid sjukhuset inrättas

5 skötartjänster och 9 skötersketjänster för förstärkning av personalen

på vissa vårdavdelningar.

Ulleråkers sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 5 överskötersketjänster,

15 skötartjänster och 3 skötersketjänster. Av översköterskorna

avses 2 sasom nattöversköterskor, 1 för terapiavdelningen å södra

sjukhusets kvinnoavdelning, 1 för terapiavdelningen å mansavdelningen vid

samma sjukhus och 1 såsom biträde åt verksläkaren vid vården av sjuk

personal in. in. Av sköterskorna äro 2 avsedda för de nyssnämnda terapiavdelningarna

och 1 för hypertermbehandling och annan terapi å norra

sjukhusets kvinnoavdelning, medan de manliga befattningarna avses för

förstärkning av personalen å vissa vårdavdelningar.

S:ta Annas sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 1 överskötersketjänst

för hjälpverksamhet och familjevård. Styrelsen upplyser,

att vid sjukhuset vore anställda 2 föreståndarinnor, av vilka den ena skulle

biträda i hjälpverksamheten. Arbetet å vårdavdelningarna gåve emellertid

föreståndarinnorna full sysselsättning och en ny befattningshavare erfordrades

därför inom hjälpverksamhet och familjevård. Vidare föreslår styrelsen

inrättande av 3 skötartjänster och 3 skötersketjänster för förstärlcning

av personalen å vissa vårdavdelningar.

Sundby sjukhus. Styrelsen upplyser, att i sjukhusets ursprungliga personalorganisation

ingått 2 överskötare resp. 2 översköterskor på varje avdelning.

Denna organisation vore nu stadd i avveckling och den ena av

dessa tjänster på varje vårdavdelning skulle ersättas med en förste skötare

resp. första sköterska. Från sjukhuset hade föreslagits, att antalet över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

skötare skulle minskas med 2 och ersättas med 2 förste skötare. Antalet

överköterskor borde vidare av samma anledning framdeles minskas med

6. Då emellertid f. n. endast 3 vore vakanta, kunde minskningen nu icke

bliva större än med 3, vilka tjänster borde utbytas mot första skoterske
tjänster.

... ......

Birgittas sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 3 skotersketjanster,

vilka erfordrades för att möjliggöra utökning av en vårdavdelning med f. n.

28 patienter med 6 vårdplatser.

Ryhovs sjukhus. Styrelsen framhåller, att en betydande utökning av personalen

bleve erforderlig på grund av beslutade utvidgningar, som komme

att tagas i bruk under budgetåret 1948/49. Sålunda uppförde Jönköpings

stad en paviljong för halvoroliga patienter, organiserad som en dubbelavdelning

med plats för 19 män och 19 kvinnor. För driften av denna paviljong

krävdes enligt av sjukhusledningen verkställd utredning 1 översköterska,

6 skötare och 7 sköterskor, vilken personal styrelsen ansåge skälig.

Genom beslutade ändringsarbeten i paviljongerna 2 och 3 tillkomme vidare

fyra avdelningar för lugna uppegående patienter med nattövervakning.

Tvenne befintliga avdelningar med f. n. vardera 61 patienter minskades

samtidigt till envar cirka 40 platser och organiserades därvid om till permanenta

övervakningsavdelningar från att nu endast ha nattlig övervakning.

Sjukhuset erhölle härigenom ytterligare 92 vårdplatser. Sjukhusledningen

hade beräknat den erforderliga personalökningen till 2 överskötare,

2 förste skötare och 12 skötare samt 2 översköterskor, 2 första sköterskor

och 12 sköterskor, vilken personalorganisation styrelsen för sin del ansåge

rimlig. Styrelsen upplyser slutligen, att personalföreningen vid sjukhuset,

under hänvisning bl. a. till den permanenta överbeläggningen, genom vilken

personalen pressades över sin förmåga, hemställt om utökning av personalen

å vissa avdelningar med 14 skötare och 16 sköterskor. Styrelsen

vitsordar för sin del, att den rådande överbeläggningen — vilken ej ens

efter de beslutade utvidgningarna kunde förväntas bliva nämnvärt minskad

__hårt ansträngde vårdpersonalen. En avsevärd personalförstärkning vore

därför motiverad. Styrelsen föreslår, att personalen å en var av 18 avdelningar

vid sjukhuset utökas med en. För dessa 18 befattningshavare krävdes

9 ersättare. Det totala behovet av nya tjänster bleve sålunda 15 skötare

och 12 sköterskor.

S:ta Gertruds sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 9 skötersketjänster

för förstärkning av personalen å vissa vårdavdelningar.

S:t Lars sjukhus. Styrelsen föreslår en dubblering av de två befintliga behandlingsavdelningarna,

vilka f. n. betjänade hela sjukhuset. Härför krävdes

anställande av ytterligare 2 skötare och 4 sköterskor. Vidare upplyser

styrelsen, att vid sjukhuset 5 ordinarie skötarbefattningar enligt styrelsens

medgivande f. n. uppehölles av extra ordinarie sköterskor för att pröva

lämpligheten av kvinnlig vårdpersonal å vissa mansavdelningar. Då denna

försöksvis vidtagna anoi''dning utfallit väl, föreslår styrelsen, att antalet sköterskor

ökas med 5 och antalet skötare samtidigt minskas med 5.

S:t Maria sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 5 skötersketjänster

för förstärkning av personalen å vissa vårdavdelningar.

S:t Jörgens sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 1 skötartjänst

och 3 skötersketjänster, samt motiverar förslaget med det intensivare

arbetet inom sjukvården vid sjukhuset.

Restads sjukhus. Styrelsen upplyser, att sjukhusets direktion hemställt,

att 1 övertalig överskötartjänst måtte förändras till överskötersketjänst

med tjänstgöring å laboratorium och å apotek samt att 1 skötartjänst måtte

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.-ts proposition nr 145.

nyinrättas. Styrelsen föreslår för sin del, att överskötartjänsten ändras till

skötartjänst, samt meddelar, att styrelsen tillmötesgått önskemålet om ytterligare

arbetskrafter på apotek och laboratorium på så sätt, att styrelsen

till sjukhusets förfogande ställt en disponibel laboratoriebiträdesbefattning.

Källshagens sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 1 överskötar

tjänst och 3 skötar tjänster för att möjliggöra uppdelning på två vårdavdelningar

av en befintlig vårdavdelning, avsedd för 80 oroliga imbecilla.

Mariebergs sjukhus, bör tillgodoseende av det ökade personalbehovet vid

den förestående utvidgningen av kvinnoavdelningen vid sjukhuset med 119

vårdplatser föreslår styrelsen inrättande av 2 överskötersketjänster och 27

skötersketjänster. Vidare föreslår styrelsen, att vid sjukhuset inrättas 1 överskötersketjänst

för röntgenavdelningen och laboratoriet.

Västra Marks sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 4 skötersketjänster

för att möjliggöra uppdelning i två enheter av en vårdavdelning, avsedd för

89 asociala kvinnor.

Säters sjukhus. Styrelsen föreslår, att 2 vakanta överskötersketjänster,

vilka icke vore placerade å avdelningar och uppehölles av sjukvårdsvikarier,

placeras den ena som nattöversköterska och den andra på laboratoriet samt

att som ersättare för dem i det direkta sjukvårdsarbetet nyanställas 2 sköterskor.

Vidare föreslår styrelsen, att vid sjukhuset inrättas ytterligare 7

skötart jänster och 13 skötersketjänster. Av dessa avses 1 skötarbefattning

och 1 sköterskebefattning för behandlingsavdelningen å sjukhusets mansavdelning

samt de återstående tjänsterna för förstärkning av personalen å

vissa vårdavdelningar.

Sidsjöns sjukhus. Styrelsen upplyser, att på styrelsens uppdrag vid sjukhuset

verkställts en utredning angående förutsättningarna för anordnande

av utökade arbetsmöjligheter för patienterna å specialavdelningen. Sjukhusledningen

hade därvid framhållit, att åtgärder borde vidtagas för beredande

av sysselsättning för ytterligare 25 patienter å avdelningen. För patienternas

sysselsättning funnes f. n. inrättade en konfektionsverkstad samt

en kuvertverkstad och en bokbinderiverkstad. Å konfektionsverkstaden, där

1 hantverksföreståndare och 1 hantverkare vore anställda, skulle genom

anställande av ytterligare 1 hantverkare arbete kunna beredas för 7 patienter

utöver nuvarande 13. Intill bokbinderiverkstaden skulle utrymme kunna

beredas för sysselsättning av 10 patienter i slöjd, korgmakeri och borstbinderi.

Vidare kunde i avdelningens skyddsrum plats beredas för industriellt

tempoarbete, vilket kunde erhållas från telegrafverket, vilket ställt sig

välvilligt därtill, då dess i Sundsvall inrättade fabrik komme igång. Därstädes

skulle 8 patienter kunna sysselsättas. För handledning och övervakning

av patienterna i de nya verkstäderna erfordrades i verkstaden för

slöjd, korgmakeri och borstbinderi 4 och i skyddsrummet 2 befattningshavare

tillhörande sjukvårdspersonalen. Styrelsen anför för egen del, att det

vore av vikt för såväl lugnet inom specialavdelningen som för patienternas

förmåga till social återinpassning, att de i största utsträckning kunde beredas

sysselsättning,^ och hemställer därför, att 6 befattningar såsom skötare

och 1 befattning såsom extra ordinäre hantverkare (skräddare) måtte inrättas

vid sjukhuset fr. o. in. nästa budgetår.

Frösö sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 3 skötart jänster och 3 skötersketjänster

för förstärkning av personalen å vissa vårdavdelningar.

Umedalens sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 1 översköter

sket jänst för apotek, röntgen, laboratorium in. in. samt att 1 förste

skötartjänst vid sjukhuset utbytes mot 1 befattning såsom första sköterska.

Sekundäravdelningen å Rosöga. Den erforderliga sjukvårdspersonalen vid

flyktinglägret å Rosöga, vilket, såsom framgår av det föregående, enligt sty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 145-

relsens förslag skulle tagas i anspråk såsom sekundäravdelning till Sundby

sjukhus med omkring 80 vårdplatser (varav 40 för lugna kroniskt sjuka

män och 40 för lugna kroniskt sjuka kvinnor) har styrelsen beräknat till 1

översköterska, 2 första sköterskor, 2 skötare och 7 sköterskor.

Sjukhuset å Bona. Såsom framgår av det föregående har styrelsen räknat

med att statens uppfostringsanstalt å Bona fr. o. in. nästa budgetår skulle

omorganiseras till sjukhus för asociala imbecilla män. Styrelsen framhåller,

att det patientmaterial, som enligt styrelsens planer i första hand skulle vårdas

i de nu under ombyggnad varande båda paviljongerna därstädes, vore

relativt lättskött och pålitligt. I nämnda paviljonger konime att inrymmas

fyra avdelningar om cirka 30 vårdplatser. Styrelsen anser, att av dessa avdelningar

två böra förestås av över skötare och två av översköterskor. För

arbete! i avdelningskök, avdelningarnas städning och dylikt borde genomgående

kvinnlig arbetskraft anställas. I enlighet härmed har styrelsen föreslagit

följande personaluppsättning för avdelningarna, nämligen 2 överskötare,

2 över sköterskor, 2 förste skötare, 2 första sköterskor, 17 skötare och 8

sköterskor. Vad angår uppsyningspersonalen framlägger styrelsen icke förslag

om inrättande av någon ny tjänst härför utan föreslår i stället, att en

vakant föreståndarinnebefattning i Ca 14 vid ett till S:t Sigfrids sjukhus

anslutet centralhem för familjevård, vilken icke längre erfordrades därstädes,

tills vidare disponeras för sjukhuset å Bona.

Styrelsens förslag beträffande sjukvårdspersonalen innebära sammanfattningsvis,

att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 2 överskötartjänster,

14 överskötersketjänster, 17 förste skötartjänster, 20 första skötersketjänster,

81 skötartjänster och 128 skötersketjänster. De nya tjänsterna

som överskötare, översköterska, förste skötare och första sköterska

borde enligt styrelsen uppföras på ordinarie stat i resp. Ca 13, Ca 12, Ca 12

och Ca 10. Av de nya skötar- och sköter sket jänsterna borde i överensstämmelse

med hittills tillämpad norm för fördelning på ordinarie och extra ordinarie

stat 54 skötartjänster upptagas såsom ordinarie i Ca 11 och 27 såsom

extra ordinarie i Ce 11 samt 85 skötersketjänster sasoin ordinarie i Ca 8 och

43 såsom extra ordinarie i Ce 8.

Dispositionsrätten beträffande några av de nya ordinarie skötarbefattningarna

borde emellertid, anför styrelsen vidare, tills vidare begränsas.

Efter omändringen av statens uppfostringsanstalt å Bona till sinnessjukhus

borde man nämligen söka bereda ett så stort antal som möjligt av anstaltens

nuvarande personal med långvarig tjänstetid tortsatt anställning därstädes.

På grundval av inhämtade uppgifter angående denna personal ansåge sig

styrelsen böra räkna med att bland andra 2 förste förmän i Ca 13 och 1

förman i Ca 11 efter viss omskolning skulle kunna anställas såsom skötare

vid anstalten eller i vart fall tills vidare ersätta sådana befattningshavare.

Därav borde följa att de 2 förste förmännens befattningar, som vore hänförda

till högre lönegrad än skötartjänst, borde uppföras å övergångsstat.

Så syntes också Ulls vidare böra ske med förmanstjänstcn. I enlighet härmed

skulle 3 ordinarie skötarbefattningar få tillsättas, endast i den mån

innehavarna av de ifrågavarande å övergångsstat uppförda förmanstjänsterna

i Ca 13 resp. Ca It avginge.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

Styrelsen erinrar vidare om att vid de rättspsykiatriska avdelningarna f. n.

funnes inrättade 6 befattningar som socialassistent i Ce 11. För att kunna

nyanställa och behålla socialassistenter vore det enligt styrelsens mening

erforderligt, att deras löneförmåner förbättrades. Vid tjänsternas inrättande

hade socialassistenterna jämställts med föreståndarinnorna vid statens sinnessjukhus.

Fr. o. m. den 1 juli 1947 hade de sistnämnda blivit placerade

i Ca 14. Styrelsen anser det nödvändigt, att socialassistenternas löneställning

åter sättes i paritet med dessa föreståndarinnors, och föreslår därför, att de

fr. o. m. den 1 juli 1948 placeras i Ce 14.

Vid flera av de rättspsykiatriska avdelningarna hade, fortsätter styrelsen,

på grund av organisationens otillräcklighet svårigheter yppat sig att inom

föreskriven tid medhinna utlåtandena. Fn av utvägarna att avhjälpa denna

olägenhet syntes vara att öka antalet socialassistenter. I första hand vore

de rättspsykiatriska avdelningarna vid Sidsjöns och Ulleråkers sjukhus i behov

av sådan förstärkning. Styrelsen föreslår därför att 2 befattningar såsom

socialassistent nyinrättas.

Slutligen har styrelsen, för att utan allt för stor tidsutdräkt kunna tillmötesgå

berättigade krav från sjukhusens sida på ytterligare tekniskt utbildad

personal för laboratoriernas betjänande, föreslagit en ökning av antalet

laboratoriebiträdesbefattningar i Ce 10 med 4 till 12.

Kontorspersonal.

Styrelsen föreslår, att vid Frösö sjukhus inrättas en kontoristbefattning

i Ca 13 samt anför som skäl härför bl. a., att arbetsbördan för den fåtaliga

kontorspersonalen vid sjukhuset —- förutom sjukhusintendenten 1 assistent

i Ca 19, 1 kassör i Ca 16, 1 kanslibiträde i Ca 11 samt såsom extra arbetskrafter

1 extra kontorist och 1 skrivbiträde -— vore mycket stor, samt att

vid sjukhus av motsvarande storlek, såsom Birgittas och Mariebergs sjukhus,

funnes inrättad en kontoristbefattning i Ca 13.

Styrelsen framhåller vidare, att pågående byggnadsarbeten vid Furunäsets

sjukhus, genom vilka sjukhusets vårdplatsantal komme att öka från

nuvarande 564 till omkring 800, numera fortskridit så långt, att vidtagandet

av åtgärder för de nytillkommande vårdplatsernas utrustande med erforderliga

inventarier vore förestående. Kontorspersonalens arbetsuppgifter

komme därmed att utökas, varför styrelsen ansåge befogat, att denna

personal förstärkes med 1 kontorist i Ca 13.

Vad beträffar sjukhuset å Bona framhåller styrelsen, att detta i fullt

utbyggt skick — 337 vårdplatser för asociala imbecilla män — komme att

i vart fall vara behov av följande befattningar för sjukhuskontoret, nämligen

1 sjukhusintendent, 1 assistent och 1 kassör. Därjämte syntes komma

att erfordras viss arbetskraft för enklare kontorsgöromål. Till det blivande

sjukhuset vore anslutet ett omfattande jordbruk — cirka 300 tunnland —

i vilket enligt styrelsens planer patienterna i stor utsträckning skulle sysselsättas.

Med hänsyn till klientelets art vore vidare en relativt omfattande

verkstadsdrift vid anstalten ändamålsenlig. De nu nämnda förvaltnings—

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

grenarna syntes också bliva av större omfång än vid de flesta övriga sinnessjukhus

och konime därför att ställa stora krav på förvaltningstjänstemännen.

Med hänsyn till dessa förhållanden anser styrelsen, att befattningen

såsom sjukhusintendent bör placeras i högre löneställning än vid

andra sinnessjukhus med motsvarande antal vårdplatser, och föreslår därför,

att tjänsten placeras i Ca 27 eller i samma lönegrad som sådan tjänst

vid medelstort sinnessjukhus. Nyssnämnda förhållanden beträffande den

ekonomiska förvaltningen med därav följande omfattande upphandlingar,

förråd shållning och bokföring motivera också enligt styrelsen, att vid sjukhuset

inrättas en assistenttjänst i stället för en kontoristtjänst såsom vid

andra sjukhus med motsvarande platsantal. Assistentbefattningen bör enligt

styrelsen placeras i samma lönegrad som motsvarande tjänst vid medelstort

sjukhus eller i Ca 19. I anslutning härtill borde kassörsbefattningen

hänföras till Ca 16. Samtliga nu nämnda tjänster borde med hänsyn till den

mångfald arbetsuppgifter (utrustning, organisation av verkstadsdrift m. m.),

som i och med sjukhusets öppnande komme att åvila kontorspersonalen,

inrättas redan fr. o. in. budgetåret 1948/49.

Av de anstaltens nuvarande befattningshavare, fortsätter styrelsen, som

borde beredas fortsatt anställning därstädes, syntes räkenskapsföraren och

redogöraren i Ca 21, som innehaft anställning vid anstalten under mer än

25 År, kunna fullgöra de arbetsuppgifter för vilka assistenttjänsten föreslagits

inrättad. Vidare syntes en av anstaltens 5 förste förmän i Ca 13, vilken

innehaft anställning vid anstalten under ungefär lika lång tid som nyssnämnde

befattningshavare, lämpligen böra anlitas för att fullgöra vissa

relativt enkla göromål inom sjukhuskontoret. Denne förman fullgjorde redan

nu liknande arbetsuppgifter å anstaltens kontor. I enlighet härmed

borde de båda sistnämnda befattningshavarnas tjänster uppföras å övergångsstat.

Tillika borde föreskrivas, dels att den föreslagna nya assistentbefattningen

icke finge tillsättas, så länge innehavaren av tjänsten såsom

räkenskapsförare och redogörare kvarstode i tjänst, dels ock att det skulle

åvila nyss angivne förste förman att tjänstgöra å sjukhuskontoret.

Ekonomipersonal.

Styrelsen upplyser, att å skrädderiverkstaden vid Vipeholms sjukhus funnes

anställd en ordinarie befattningshavare, hantverksföreståndaren. Alltsedan

sjukhusets öppnande hade dessutom funnits anställd en extra skräddare,

som avlönats från för ändamålet särskilt anvisade medel. Å sjukhuset

vårdades cirka 680 manliga patienter och antalet manlig personal, berättigad

till tjänstekläder, utgjorde 116. Då således ett konstant behov förelåge av

två befattningshavare på skrädderiverkstaden, föreslår styrelsen, att 1 hantverkarbefattning

i Ca It) inrättas vid sjukhuset.

Vidare framhåller styrelsen, alt det efter pågående utbyggnad av Furunäsets

sjukhus syntes styrelsen skäligt, att 2 hantverkare i Ca 10 (reparatör

och smed), i likhet med vad fallet vore vid andra sjukhus av samma

storleksordning, erhölle ställning såsom hanlverkslöreståndare. Styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 145.

föreslår därför, att dessa båda hantverkarbefattningar utbytas mot hantverksföreståndarbefattningar

i Ca 12.

Styrelsen föreslår härjämte, att vid Birgittas sjukhus inrättas 1 ekonomibiträdestjänst

i Ce 9, avsedd för sjukhusets centralkök. Som stöd för

förslaget framhåller styrelsen, att på grund av nuvarande vårdformer och

viss förändring av patientklientelet manlig patientarbetskraft icke längre

vore att påräkna för centralköket i samma utsträckning som tidigare.

Såsom tramgår av vad som anförts i samband med redogörelsen för styrelsens

förslag i fråga om sjukvårdspersonalen har styrelsen vidare hemställt

om inrättande av 1 hantverkartjänst i Ce 10 vid specialavdelningen

vid Sidsjöns sjukhus.

Den erforderliga ekonomipersonalen vid den föreslagna sekundäravdelningen

å Rosöga beräknar styrelsen til! 2 eldare i Ce 9, 1 ekonomibiträde

i Ce 9 för transporter, renhållning och dylikt, 1 ekonomibiträde i Ce 6 för

tjänstgöring som kokerska samt 3 ekonomibiträden i Ce 2 för kök, servering,

städning och dylikt.

För det blivande sjukhuset å Bona anser styrelsen följande befattningar

erforderliga för ekonomipersonal (frånsett personal för trädgård och jordbruk),

nämligen 1 maskinmästare i Ca 17, 1 maskinist i Ca 13, 2 eldare i

Ca 9 och 1 eldare i Ce 9, 2 hantverksföreståndare i Ca 14, 1 hantverksföreståndare

i Ca 12, 6 hantverkare i Ca 10 och 1 sömmerska i Ca 7, 1 köksföreståndare

i Ca 10 och 1 tvättföreståndare i Ca 8 samt 1 yttre nattvakt

i Ca 10, 1 ekonomibiträde i Ca 6 och 8 ekonomibilräden i Ce 2. Styrelsen

anför beträffande denna personal i huvudsak följande:

b rånsett befattningarna för verkstäder och arbetssalar överenstämmer

den föreslagna organisationen i stort sett med motsvarande del av personalstaten

för vart och ett av de befintliga mindre sinnessjukhusen. Förslaget

innebär icke heller någon egentlig personalutökning utöver den nu anställda

utom beträffande maskinmästartjänsten. Denna kommer emellertid

att bliva erforderlig till följd av den kraftigare dimensionering av panncentralen,

som är erforderlig för anstaltens omändring till sjukhus. Det

må framhållas, att maskinmästaren även bör vara platskontrollant vid uppförandet

av planerad ny sådan central. Maskinisttjänsten motsvaras av en

vid anstalten redan inrättad sådan tjänst och innehavaren därav torde

böra beredas motsvarande anställning även fr. o. in. den 1 juli 1948.

Organisationen av personalen för verkstäder och arbetssalar är avpassad

med hänsyn till den relativt omfattande verkstadsdrift, som bör finnas vid

sjukhuset för patienternas sysselsättning. De 2 hantverksföreståndarna i

Ca 14 äro avsedda att förestå skrädderi och snickeri. Hantverksföreståndaren

i Ca 12 är ämnad såsom föreståndare för skomakeri. Av hantverkarna

äro 2 avsedda för skrädderiet och 1 för snickeriverkstaden. De 3 övriga

befattningarna av detta slag äro avsedda för murare, sadelmakare och reparatör

(smed) och sålunda icke för verkstäder, i vilka patienter komma

att sysselsättas i någon större utsträckning. De äro dock icke desto mindre erforderliga

för anstaltens drift. Det ifrågasatta personalbeståndet för skrädderiverkstaden

har avpassats så, att det redan från sjukhusets öppnande

skall vara möjligt att därstädes igångsätta konfektionstillverkning av persedlar

för sinnessjukhusens räkning. Såväl för denna verksamhetsgren som

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

för andra former av verkstadsdrift och dylikt kunna emellertid framdeles,

då sjukhuset helt utbyggts, ytterligare befattningar komma att erfordras.

Tjänsten såsom sömmerska kräves huvudsakligen för de reparationer

av sjukhusets linne, gång- och sängkläder, som icke lämpligen kunna utföras

ä skrädderiverkstaden.

Befattningen såsom köksföreståndare motsvaras av en vid anstalten redan

befintlig sådan tjänst, vars innehavare bär övergå i sjukhusets tjänst

som köksföreståndare. Den föreslagna tjänsten såsom ekonomibiträde i

Ca 6 är avsedd för en kokerska, medan ekonomibiträdena i Ce 2 erfordras

i kök samt för servering och städning.

Styrelsen framhåller vidare, att redan nu vid anstalten å Bona funnes befattningshavare

för de olika hantverk, vilka styrelsen avsett skola vara representerade

även efter anstaltens omändring till sjukhus. Dessa befattningshavare,

som bl. a. undervisade och handledde de intagna i resp. yrkesarbeten,

borde också i möjligaste mån beredas fortsatt anställning för

motsvarande uppgifter. Sålunda syntes 2 yrkesmästare i Ca 15 lämpligen

kunna fullgöra de arbetsuppgifter, för vilka tjänsterna såsom hantverksföreståndare

i Ca 14 föreslagits inrättade, samt 5 yrkesmästare i Ca 13 och 1

förman i Ca 11 de göromål, för vilka de 6 hantverkartjänsterna i Ca 10

vore avsedda. I enlighet härmed föreslår styrelsen, att nu nämnda 8 ordinarie

tjänstemäns befattningar uppföras å övergångsstat samt att tjänsterna

såsom hantverksföreståndare i Ca 14 och såsom hantverkare i Ca 10 icke

skola tillsättas, så länge resp. innehavare av de å övergångsstat upptagna

befattningarna kvarstå i tjänst.

För ledningen av jordbruket vid det nya sjukhuset föreslår styrelsen inrättande

av följande befattningar, nämligen 1 lantbruksinspektor i Ce 21,

1 befallningsman i Ce 14, 1 föreståndare för djurstall i Ce 12 och 1 föreståndare

för djurstall i Ce 9 samt för ledningen av trädgården 1 trädgårdsmästare

i Ca 12. Rörande dessa tjänster anför styrelsen i huvudsak följande:
På

grund av det till Bonaanstalten hörande jordbrukets omfattning (cirka

300 tunnland) och den därmed förenade djurhållningen tinnas f. n. relativt

många tjänster för denna drift, av vilka de i ledarställning äro placerade i

högre lönegrader än motsvarande eller liknande befattningar vid sinnessjukhusen.

Jordbruksdriften förestås av en lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare,

i Ca 22 jämte en uppsyningsman i Ca 15. För ladugården

svarar en förste förman i Ca 13.

Givetvis erfordras högt kvalificerad sakkunnig personal för ledningen av

dessa omfattande verksamhetsgrenar även sedan anstalten ställts till sinnessjukvårdens

disposition. Tjänsterna för föreståndarpersonalen böra därför

även i fortsättningen vara relativt högt lönegradsplacerade. De torde dock

få i viss mån ändrad karaktär genom att innehavarnas ansvar för det å anstalten

omhändertagna klientelet till huvudsaklig del överflyttas på sjukvårdspersonal.

Denna omständighet torde böra föranleda viss nedflyttning i

lönegrad.

Anslutning av jordbruksdriften till ett sinnessjukhus torde numera icke

vara motiverad i vidare mån än som är lämpligt för alt därigenom bereda

patienterna ur vårdsynpunkt ändamålsenlig sysselsättning. För en stor del

av det klientel, som enligt styrelsens planer skulle omhändertagas å Bona
2

Bihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 samt. Nr 145.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 14-5.

anstalten, är jordbruksarbete mycket fördelaktigt, men huruvida det kan

anses vara lämpligt, att sjukhusdriften innefattar jordbruk av den storleksordning,

varom här är fråga, anser sig styrelsen kunna bedöma först sedan

någon tids erfarenhet därav vunnits. I vart fall anser styrelsen, att man bör

räkna med möjligheten av att en reduktion på ett eller annat sätt av verksamhetens

omfattning kan komma att bliva aktuell.

På grund härav anser styrelsen, att befattningarna för ledningen av jordbruksdriften

vid det blivande sjukhuset å Bona — åtminstone tills vidare —

endast böra upptagas såsom extra ordinarie, varigenom större möjligheter

till omprövning av organisationen hållas öppna. För att driva jordbruket

med därtill hörande djurhållning i nuvarande omfattning synes organisationen

av den närmaste ledningen i stort sett böra överensstämma med den

nuvarande och styrelsen föreslår därför att följande extra ordinarie befattningar

inrättas, nämligen 1 lantbruksinspektor i Ce 21, 1 befallningsman i

Ce 14, 1 föreståndare för djurstall i Ce 12 och 1 föreståndare för djurstall i

Ce 9. Befallningsmanstjänsten skulle motsvara den tidigare nämnda uppsyningsmansbefattningen.

Tjänsten såsom föreståndare för djurstall i Ce 12

är avsedd för ladugårdsdriftens räkning. Denna verksamhets omfattning

vid ett jordbruk av ifrågavarande storlek torde motivera angivna löneställning,

som med två lönegrader överstiger den högsta placeringen av motsvarande

befattningar vid andra sinnessjukhus. Den föreslagna tjänsten i Ce 9

såsom föreståndare för djurstall är avsedd för driften av svingården. Innehavaren

därav skulle enligt styrelsens mening sortera under föreståndaren

för ladugården, varför anledning till högre löneställning än som föreslagits

icke torde finnas.

Trädgårdsdriften vid Bonaanstalten förestås f. n. av en trädgårdsmästare

i Ca 13. Omändringen av anstalten till sjukhus utgör enligt medicinalstyrelsens

mening närmast ett skäl för övervägande, huruvida denna drift icke

bör utvidgas. Stora möjligheter till produktion av trädgårdsalster äro nämligen

av största betydelse för ett sinnessjukhus, ej endast med hänsyn till

angelägenheten av att berika kosthållet med grönsaker och dylikt, utan även

emedan trädgårdsarbete är en synnerligen lämplig form för sysselsättning

av patienter. Samma omständighet, som tidigare åberopats beträffande löneställningen

för föreståndarpersonalen inom jordbruket, talar dock för viss

nedflyttning i lönegrad av anstaltens trädgårdsmästarbefattning i paritet

med sådan befattning vid sinnessjukhus med ungefär samma vårdplatsantal.

Sålunda föreslår medicinalstyrelsen, att 1 ordinarie befattning såsom

trädgårdsmästare i Ca 12 upptages i sinnessjukhusens personalförteckning,

avsedd för det blivande sjukhuset å Bona.

Innehavarna av nuvarande tjänster, tillhörande den närmaste ledningen

av jordbruk och trädgård, böra enligt styrelsens mening lämpligen bibehållas

även efter utgången av innevarande budgetår. Styrelsen föreslår därför,

att följande ordinarie befattningar uppföras å övergångsstat, nämligen

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare, i Ca 22, 1 uppsyningsman

i Ca 15, 1 förste förman i Ca 13 och 1 trädgårdsmästare i Ca 13. Så länge

innehavarna av dessa kvarstode i tjänst, skulle de föreslagna befattningarna

såsom lantbruksinspektor i Ce 21, befallningsman i Ce 14 och föreståndare

för djurstall i Ce 12 samt tjänsten såsom trädgårdsmästare i Ca 12 icke

få tillsättas.

Styrelsen har slutligen föreslagit inrättande för det nya sjukhusets räkning

av sammanlagt 10 tjänster såsom ekonomibiträde i Ca eller Ce 9. Av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

19

dessa har styrelsen beräknat 2 för transporter, renhållning och dylikt, 1 för

trädgårdsdriften och 7 för jordbruket och därtill ansluten ladugård m. in.

Styrelsen har därvid jämväl räknat med att uppkommande överskottsmedel

av driften skulle få disponeras av anstalten för avlönande av extra jordbruksarbetare,

jordbruksele ver och dylikt, i den mån sådan arbetskraft

måste anlitas. Av de 10 nya ekonomibiträdena borde i enlighet med tidigare

tillämpad norm beträffande fördelningen av sådana befattningar på ordinarie

och extra ordinarie stat 6 uppföras såsom ordinarie i Ca 9 och 4 såsom

extra ordinarie i Ce 9.

Av den nuvarande personalen vid Bonaanstalten böra enligt styrelsen

1 förste förman i Ca 13 och 4 förmän i Ca 11 beredas fortsatt anställning

och därvid ersätta ekonomibiträden i Ca 9. Styrelsen föreslår därför, att

deras tjänster uppföres å övergångsstat och att 5 av de föreslagna 6 nya

ekonomibiträdesbefattningarna i Ca 9 hållas obesatta, så länge nämnda förmän

kvarstå i tjänst.

Styrelsen har slutligen meddelat, att innehavarna av de i gällande personalförteckning

för statens sinnessjukhus å övergångsstat uppförda båda befattningarna

såsom köksförestånderska av l:a klass i Ca 11 och tvättförestånderska

av 1 :a klass i Ca 10 avginge med pension under innevarande budgetår,

varför dessa tjänster borde uteslutas ur förteckningen.

Sammanfattning och anslagsberäkning.

Vid bifall till styrelsens sålunda framlagda förslag skulle tillkomma följande

ordinarie befattningar, nämligen 8 överläkare (Ca 32),

4 förste läkare (Ca 31), 3 andre läkare (Ca 29), 1 sjukhusintendent (Ca 27),

1 assistent (Ca 19), 1 kassör (Ca 16), 2 kontorister (Ca 13), 2 överskötare

(Ca 13), 17 förste skötare (Ca 12), 40 översköterskor (Ca 12), 54 skötare

(Ca 11), 20 första sköterskor (Ca 10), 85 sköterskor (Ca 8), 1 maskinmästare

(Ca 17), 1 maskinist (Ca 13), 2 eldare (Ca 9), 2 hantverksföreståndare

(Ca 14), 3 hantverksföreståndare (Ca 12), 5 hantverkare (Ca 10), 1

sömmerska (Ca 7), 1 köksföreståndare (Ca 10), 1 tvättföreståndare (Ca 8),

1 trädgårdsmästare (Ca 12), 1 yttre nattvakt (Ca 10), 6 ekonomibiträden

(Ca 9) och 1 ekonomibiträde (Ca 6). Å andra sidan skulle indragas 3 befattningar

som överläkare (Ca 30). Å övergångsstat skulle uppföras 1 lantbruksinspektor,

tillika avdelningsföreståndare (Ca 22), 1 räkenskapsförare och

redogörare (Ca 21), 1 uppsyningsman (Ca 15), 2 yrkesmästare (Ca 15), 5

förste förmän (Ca 13), 1 trädgårdsmästare (Ca 13), 5 yrkesmästare (Ca 13)

och 6 förmän (Ca 11), medan från övergångsstaten skulle avgå 1 köksförestånderska

av 1 :a klass (Ca 11) och 1 tvältförestånderska av l:a klass

(Ca 10).

De föreslagna ändringarna beträffande den ordinarie personalen beräknar

styrelsen komma alt medföra en kostnadsökning av cirka 1 400 000 kronor,

varför styrelsen föreslår, att anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän upptages till (26 000 000 -f- 1 400 000) 27 400 000 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

bestämda av Kungl. Maj :t, har styrelsen med anledning av förslaget

om höjning av arvodet för rättspsykiatriska undersökningar på Gotland beräknat

en kostnadsökning av 700 kronor. Vidare borde vid bifall till förslagen

om särskilda arvoden om 1 200 kronor till de föreslagna förste läkarna

med självständigt ansvar vid vart och ett av Ulleråkers, Ryhovs, S:t Lars och

Restads sjukhus under posten beräknas 4 800 kronor. Å andra sidan kunde,

därest styrelsens förslag om inrättande av en särskild överläkartjänst för

hjälpverksamhet och familjevård vid Ryhovs sjukhus bifölles, det nuvarande

arvodet å 600 kronor för hjälpverksamhetsgöromål därstädes bortfalla. I enlighet

härmed föreslår styrelsen, att anslagsposten upptages till (104 500 +

700 + 4 800 — 600) 109 400 kronor.

Beträffande övrig icke-ordinarie personal innebär styrelsens

förslag, att följande extra ordinarie befattningar skulle tillkomma, nämligen

1 andre läkare (Ce 29), 8 socialassistenter (Ce 14), 27 skötare (Ce 11),

4 laboratoriebiträden (Ce 10), 43 sköterskor (Ce 8), 3 eldare (Ce 9), 1

hantverkare (Ce 10), 1 lantbruksinspektor (Ce 21), 1 befallningsman (Ce

14), 1 föreståndare för djurstall (Ce 12), 1 föreståndare för djurstall (Ce 9),

6 ekonomibiträden (Ce 9), 1 ekonomibiträde (Ce 6) och 11 ekonomibiträden

(Ce 2). Å andra sidan skulle indragas 26 överskötersketjänster (Ce 12) och

6 befattningar som socialassistent (Ce 11).

De föreslagna ändringarna i fråga om den extra ordinarie personalen beräknar

styrelsen komma att medföra en kostnadsökning av cirka 300 000

kronor. Därjämte bör enligt styrelsen för avlönande av vikarier under semester

m. m. för nytillkommande befattningshavare samt till förhöjd ersättning

åt vikarierande läkare beräknas förslagsvis 180 000 kronor. I enlighet

härmed föreslår styrelsen, att anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal upptages till (16 300 000 + 300 000 + 180 000)

16 780 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg har styrelsen slutligen beräknat

till 5 210 600 kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle sålunda medelsbehovet för avlöningar

till personal vid statens sinnessjukhus för nästa budgetår kunna beräknas

till (27 400 000 -f 109 400 + 16 780 000 + 5 210 600) 49 500 000 kronor.

Yttranden över medicinalstyrelsens petitaframställning m. m.

över medicinalstyrelsens petitaframställning ha utlåtanden avgivits av

statskontoret och statens lönenämnd.

Statskontoret anför till att börja med, att behovet av personal vid statens

sinnessjukhus undandroge sig ämbetsverkets bedömande. Statskontoret

erinrar emellertid om att statens sjukhusutredning av år 1943 hade i

uppdrag att bl. a. företaga undersökningar i syfte att inom de skilda sjukhusen

och sjukhustyperna söka rationalisera arbetet samt inom ramen för

gällande arbetstidsbegränsning bättre tillvarataga personalens arbetskraft.

Under sådana omständigheter borde enligt ämbetsverkets mening — i avvaktan

på resultatet av nämnda utredningsuppdrag — förändringar i per
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

sonaluppsättningen icke ske i andra fall, än då de befunnes icke kunna

anstå utan allvarliga olägenheter för sjukvården.

Från denna utgångspunkt anser sig statskontoret icke kunna biträda medicinalstyrelsens

förslag om uppflyttning av befattningar i högre lönegrad

och inrättande av nya slag av tjänster. Statskontoret avstyrker sålunda de

föreslagna befattningarna som »biträdande överläkare». I den mån behov

av ytterligare läkarkrafter prövades föreligga, borde detta avhjälpas genom

anställande av andre läkare, vilket f. ö. föreslagits av direktionen för

Ulleråkers sjukhus.

Icke heller anser sig ämbetsverket kunna tillstyrka medicinalstyrelsens

förslag om uppflyttning av överläkarna vid de rättspsykiatriska avdelningarna

till Ca 32.

Beträffande förslaget att inrätta ytterligare tjänster som överläkare för

handhavande av hjälpverksamheten erinrar statskontoret om den av föredragande

statsrådet vid anmälan av frågan om anslag till sinnessjukhusen

i 1947 års statsverksproposition angivna uppfattningen, att vissa omständigheter,

bl. a. den väntade utbyggnaden av psykiatriska avdelningar vid centrallasaretten

samt av den psykiska ungdoms- och barnavården, talade

för att statsmakterna tills vidare icke i princip bunde sig för generellt inrättande

av dylika tjänster vid sinnessjukhusen. I enlighet härmed och under

framhållande, att särskilda omständigheter åberopats för inrättandet

av nu befintliga dylika tjänster vid vissa sinnessjukhus, anser sig statskontoret

icke kunna biträda medicinalstyrelsens förslag i denna del.

Statskontoret anser vidare icke den motivering bärande, som anförts till

stöd för förslagen om högre löneställning för vissa befattningshavare vid

det blivande sjukhuset å Bona än för motsvarande befattningshavare vid

andra sjukhus. Intill dess någon erfarenhet vunnits om arbetsuppgifternas

art och omfattning, borde de här avsedda befattningarna icke erhålla högre

löneställning, än vad som i allmänhet tillämpades vid sjukhus av samma

storlek. Särskilt syntes betänkligheter av principiell art möta mot att inplacera

sjukhuschefen i högre lönegrad än vid andra specialsjukhus med motsvarande

antal vårdplatser. Vidare måste statskontoret ifrågasätta, huruvida

anledning förefunnes att på föreslaget sätt utöka maskin- och eldarpersonalen.

Statens lönenämnd framhåller till en början, att nämnden icke ansett

sig kunna närmare pröva behovet av de föreslagna förstärkningarna av

personalen vid statens sinnessjukhus. Lönenämnden hade därför begränsat

sig till att behandla de förändringar, som avsåge lönesättningsgrunder eller

därmed jämförliga frågor.

Vad angår förslaget om uppflyttning av samtliga vid det rättspsykiatriska

undersökningsväsendet anställda överläkare från Ca 30 resp. Ca 31 till

Ca 32 framhåller lönenämnden, att fastställandet av löneställningen för

dessa överläkare och motsvarande läkare vid fångvårdens undersökningsstalioner

skett under hänsynstagande till avlöningsförmånerna för läkarna

vid statens sinnessjukhus. Därvid hade jämväl beaktats, dels att lönerna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr 14ö.

till undersökningsläkarna måste avpassas så, att de möjliggjorde en tillfredsställande

rekrytering, dels ock att läkarnas förflyttning mellan undersökningsstationerna

och sinnessjukvården underlättades. Det rådde sålunda

ett sådant samband mellan avlöningsförmånerna till läkarna vid sinnessjukvårdens

och fångvårdens rättspsykiatriska undersökningsstationer

samt vid sinnessjukvården i övrigt, att en förändring av löneställningen för

någon av dessa grupper måste medföra konsekvenser även för de övriga.

Vidare ville nämnden erinra om att frågan om avlöningsförmånerna för

läkarna vid statens sinnessjukhus kunde väntas bli föremål för översyn

av statens sinnessjukvård sberedning i samband med dess utredning om

sinnessjukvårdens effektivisering. Med hänsyn härtill anser lönenämnden,

att med en prövning av medicinalstyrelsens förslag om lönegradsuppflyttning

av överläkarna vid undersökningsavdelningarna bör tills vidare anstå.

I fråga om förslaget om uppdelning av vissa överläkaravdelningar mellan

överläkaren och en förste läkare med eget ansvar anför lönenämnden,

att även detta förslag måhända kunde anstå i avbidan på den nyss nämnda

utredningen. Med hänsyn till förslagets begränsade räckvidd och då detsamma

åsyftade en direkt effektivisering av patientvärden, syntes emellertid

mindre betänkligheter möta mot dess genomförande, innan resultatet

av utredningen förelåge. Det föreslagna arvodet, 1 200 kronor per år, som

icke skulle medföra höjning av förste läkarnas avlöning till paritet med

vad som utginge i avlöning och bostadsförmån (hyresersättning) till en

överläkare i lägsta lönegraden, föranledde ej erinran från nämndens sida.

Vad angår socialassistenterna erinrar lönenämnden om att nämnden i

anledning av Kungl. Maj :ts remiss den 25 september 1947 hade att verkställa

översyn av löneställningen för statsanställda kuratorer. Ehuru socialassistenternas

arbetsuppgifter icke till alla delar vore likvärdiga med kuratorernas,

syntes de likväl vara så näraliggande, att det vore motiverat att

löneställningen för dessa båda grupper av befattningshavare prövades i ett

sammanhang. Då lönenämnden hade för avsikt att ägna uppmärksamhet

åt socialassistenternas anställnings- och avlöningsförhållanden i samband

med nämnda utredningsuppdrag, förordar nämnden, att med ett ställningstagande

till den av medicinalstyrelsen föreslagna uppflyttningen av dem

från Ce 11 till Ce 14 får anstå i avvaktan på resultatet av utredningen.

Beträffande medicinalstyrelsens förslag i fråga om förvaltningspersonalen

vid det blivande sjukhuset å Bona påpekar lönenämnden, att sjukhuset

under budgetåret 1948/49 icke komme att rymma mer än 120 vårdplatser

och att sjukhuset fullt utbyggt komme att beträffande antal vårdplatser

och klientelets beskaffenhet bli jämförligt med Västra Marks och Salberga

sjukhus. På grund härav och då omfattningen av verkstads- och jordbruksdriften

vid det nya sjukhuset f. n. knappast läte sig bestämma, anser sig

lönenämnden icke kunna tillstyrka, att förvaltningspersonalen redan från

början erhåller annan sammansättning eller lönegradsplacering än vid nyss

nämnda båda sjukhus. Sjukhusintendenten borde alltså placeras i Ca 24.

Härjämte syntes kunna anstå med inrättande av befattningar för assisten
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

ten och kassören. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på dessa befattningshavare,

syntes tills vidare kunna ombesörjas av den vid nuvarande

Bonaanstalten placerade redogöraren, vilken tillhörde lönegraden Ca 21 och

vore avsedd att uppföras på övergångsstat.

Lönenämnden anser vidare tveksamt, huruvida vid det nya sjukhuset

erfordrades både en maskinmästare i Ca 17 och en maskinist i Ca 13. Maskinmästartjänsten,

som föreslagits nyinrättad vid sjukhuset, syntes i vart

fall tills vidare kunna uppföras på extra ordinarie stat.

Med hänsyn till ovissheten beträffande den framtida omfattningen av

jordbruksdriften vid sjukhuset och då redan befintlig ordinarie personal

vore avsedd att behållas och uppföras på övergångsstat, syntes även kunna

anstå med lönegradsplacering av befattningarna som lantbruksinspektor,

befallningsman och föreståndare för djurstall.

Jag torde vidare få anmäla, att statens sjukhuspersonals förbund i skrivelse

den 22 november 1947 framhållit, att kvinnlig personal icke borde anställas

vid det nya sjukhuset å Bona. Förbundet anför, att erfarenheten visat,

att redan på vanliga sinnessjukavdelningar med blandad personal den manliga

personalen oftast finge tjänstgöra som vakt för den kvinnliga personalen.

I än högre grad skulle så bliva fallet på de avdelningar för asociala imbecilla

män, som skulle inrättas vid sjukhuset å Bona. Enligt förbundets mening

kunde vidare med fördel en del av det klientel, som avsåges skola omhändertagas

å sjukhuset, utnyttjas för städsysslor på avdelningarna, varigenom

särskild kvinnlig arbetskraft, vilken icke samtidigt i lika omfattning

som manlig personal kunde utnyttjas i vårdarbetet, icke skulle behöva anställas

härför.

Förbundet har vidare påyrkat, att de föreslagna hantverkarbefattningarna

i Ca 10 såsom murare, sadelmakare och reparatör (smed) vid sjukhuset å

Bona uppföras såsom hantverksföreståndare i Ca 12, då dessa befattningshavare

vore avsedda att förestå resp. yrken.

I utlåtande över förbundets framställning har medicinalstyrelsen anfört,

att erfarenheterna vid Salberga sjukhus, vars klientel utgjordes av asociala

imbecilla män och som endast hade en kvinnlig befattningshavare för avdelningstjänst,

talade för att det ur sjukvårdssynpunkt vore önskvärt med

kvinnlig personal i viss utsträckning inom vårdavdelningarna vid sjukhus

även med nämnda klientel. Av särskilt stor betydelse syntes det vara, att

kvinnlig personal såvitt möjligt ansvarade för städning och annat arbete för

avdelningarnas vård och dylikt. Styrelsen ansåge sig så mycket mer böra

föreslå delvis kvinnlig personal vid det blivande sjukhuset å Bona, som det

patientmaterial, som avsåges bliva omhändertaget där, komme att utgöras

av den mest lättskötta och även i andra avseenden bästa delen av det vid

statens sinnessjukhus vårdade klientelet av ifrågavarande art.

Beträffande de tre hantverkarbefattningarna såsom murare, sadelmakare

och reparatör (smed) framhåller styrelsen, alt dessa icke — i motsats till

de föreslagna hantverksföreståndarna i Ca 14 och Ca 12 — vore avsedda för

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

verkstäder, inom vilka patienter komme att sysselsättas i nämnvärd utsträckning.

De vore i stället i första hand avsedda att täcka sjukhusets behov av

arbetskraft för sådana reparationsarbeten, i vilka endast enstaka patienter

förmodades komma att deltaga. Därtill komme, att sjukhuset icke kunde

förväntas bliva helt utbyggt förrän efter några år och att ifrågavarande

tjänster ej avsetts bliva tillsatta under den tid, anstaltens nuvarande befattningshavare

inom ifrågavarande yrken kvar stode i tjänst. Med hänsyn härtill

och så länge man saknade erfarenhet om arbetsdriftens utveckling vid sjukhuset,

ansåge styrelsen icke tillräckligt starka skäl föreligga för inrättande

av hantverksföreståndaretjänster för murare, sadelmakare och reparatör

(smed) därstädes.

I enlighet med vad sålunda anförts har styrelsen ansett förbundets framställning

icke böra föranleda ett frångående av styrelsens förslag.

Senare framställning av medicinalstyrelsen.

Genom beslut den 12 december 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen

att skyndsamt inkomma med förslag till erforderliga åtgärder för

utnyttjande i befintligt skick för den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården

av flyktinglägret i Olofsfors och ännu ej ianspråktagna delar av

flyktinglägret i Ribbingelund.

Till fullgörande av detta uppdrag har medicinalstyrelsen i skrivelse den

20 februari 1948 avgivit förslag i ämnet.

I fråga om lägret i Olofsfors erinrar styrelsen om att styrelsen tidigare

föreslagit, att lägret skulle användas såsom en till Salberga sjukhus ansluten

sekundäravdelning för asociala imbecilla män. En sådan disposition krävde

emellertid ombyggnad av vårdavdelningarna och uppförande av ytterligare

personalbostäder. Styrelsen anser sig därför icke, när det nu vore fråga

om lägrets utnyttjande i befintligt skick, kunna vidhålla detta förslag utan

föreslår i stället, att det tills vidare användes för vård av kroniska, mera

lättskötta sinnessjuka inom den statliga sinnessjukvården och därför

anslutes såsom sekundäravdelning till annat sjukhus, förslagsvis Säters

sjukhus.

Styrelsen upplyser, att Pärlby sjukhus i Grangärdc under juni 1948 komme

att öppnas såsom sekundäravdelning till Säters sjukhus med plats för

155 män, varigenom en avlastning av den manliga avdelningen därstädes

skulle komma till stånd. Jämväl kvinnoavdelningen vid sjukhuset vore emellertid

sedan länge hårt belastad — avdelningen vore sålunda överbelagd med

icke mindre än 28 procent — varför en önskvärd lättnad skulle ernås, om

därifrån kunde till anstalten i Olofsfors överföras 80 patienter, lämpligen

fördelade på två avdelningar. I händelse av genomförande av denna anordning

skulle innehavaren av den i styrelsens petitaframställning föreslagna

överläkartjänsten för hjälpverksamheten och familjevården vid Säters sjukhus

kunna anlitas även för ledningen av sjukvården vid ifrågavarande sekundäravdelning.

Vid sådant förhållande skulle sålunda ej erfordras inrättande

av någon ytterligare läkarbefattning till följd av den nu ifrågasatta

anordningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

För beläggning av Olofsforsanstalten med 80 kvinnliga patienter har styrelsen

ansett följande personal erforderlig, nämligen 1 assistent i Ce 19, 1

översköterska, 2 första sköterskor, 12 sköterskor eller extra ordinarie sköterskor

eller kvinnliga elever, 2 eldare i Ce 9, 1 ekonomibiträde i Ce 9 (gårdskarl),

1 ekonomibiträde i Ce 6 (kokerska) och 3 ekonomibiträden i Ce 2

(köks- och tvättbiträden). Vad angår assistenttjänsten framhåller styrelsen,

att inrättandet av denna vore ofrånkomligt med hänsyn till den ökade omfattningen

av den ekonomiska förvaltningen vid Säters sjukhus, som föranleddes

av Olofsforsanstaltens anslutning till sjukhuset utöver Pärlby sjukhus.

Styrelsen avsåge, att innehavaren av tjänsten skulle biträda sjukhusintendenten

vid modersjukhuset ej endast med förvaltningen av anstalten i

Olofsfors utan även med förvaltningen av sjukhuset i Grangärde.

Vad beträffar lägret i Ribbingelund erinrar styrelsen om att detta enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 30 augusti 1946 redan provisoriskt tagits i

bruk såsom sekundäravdelning till Sundby sjukhus. Å avdelningen vårdades

cirka 50 manliga patienter, vilka överförts dit från Mariebergs sjukhus

för att underlätta pågående ombyggnadsarbeten vid detta sjukhus. Sjukvårdspersonalen

vid avdelningen bestode av 1 översköterska och 9 skötare

eller extra ordinarie skötare, vilka sistnämnda vore befattningshavare vid

Mariebergs sjukhus. Ekonomipersonalen utgjordes av arbetskraft utan fast

anställning. Möjlighet funnes, att utan vidare öka beläggningen vid Ribbingelundsanstalten

med ytterligare 40 patienter eller till sammanlagt 90.

Därest så skulle ske, syntes det styrelsen mest rationellt, att den i styrelsens

petitaframställning planerade avdelningen för 40 manliga patienter

vid flyktinglägret i Rosöga i stället förlädes till Ribbingelundsanstalten

och att Rosögalägret avsåges för enbart kvinnliga patienter. Vid var och en

av de båda anstalterna komme därigenom att vårdas patienter endast av

ett kön. Vid en sådan disposition av dessa båda sekundäravdelningar erfordrades

— utöver den i styrelsens petitaframställning föreslagna personalen

för Rosögalägret — en ytterligare utökning av deras sammanlagda

sjukvårdspersonal med 1 första sköterska och 6 sköterskor eller extra ordinarie

sköterskor eller kvinnliga elever. Med hänsyn till den merbelastning

i fråga om den ekonomiska förvaltningen, som bleve följden av en

anslutning av två sekundäravdelningar med en sammanlagd beläggning

av 170 patienter till Sundby sjukhus, anser styrelsen vidare ofrånkomligt,

att vid sjukhuset inrättas en assistentjänst i Ce 19. Slutligen har styrelsen

framhållit, att den f. n. vid Ribbingelundsavdelningen tillämpade anordningen

att tillgodose behovet av ekonomipersonal genom arbetskraft utan

fast anställning visat sig i längden icke vara lämplig. Anskaffning och bibehållande

av sådan personal hade nämligen berett stora svårigheter. Styrelsen

anser därför, att samma organisation i fråga om ekonomipersonal,

som i det föregående föreslagits beträffande sekundäravdelningen i Olofsfors

och i petitaframställningen föreslagits beträffande avdelningen i Rosöga,

borde införas även vid Ribbingelundsavdelningen. Med hänsyn till att

sistnämnda avdelning skulle beläggas med manliga patienter och dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 145-

förutsattes kunna i relativt stor utsträckning sysselsättas med utomhusarbeten,

anser sig styrelsen dock icke f. n. böra föreslå inrättande av befattning

såsom ekonomibiträde i Ce 9 (gårdskarl) vid avdelningen. I enlighet

härmed har styrelsen föreslagit, att för avdelningen skulle anställas följande

ekonomipersonal, nämligen 2 eldare i Ce 9, 1 ekonomibiträde i Ce 6

(kokerska) och 3 ekonomibiträden i Ce 2 (köks- och tvättbiträden).

Kostnaderna för den sålunda föreslagna personalen för Olof sfors- och

Ribbingelundsavdelningarna har styrelsen beräknat till sammanlagt 200 000

kronor, varav för avlöningar till ordinarie tjänstemän 55 000 kronor, för

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 125 000 kronor och för rörligt

tillägg 20 000 kronor.

Styrelsen framhåller slutligen, att utnyttjandet av samtliga flyktingläger i

befintligt skick maste betraktas som ett provisorium och att prövningen av

frågan om deras om- och utbyggande i enlighet med de ursprungliga planerna

icke finge allt för länge undanskjutas.

Departementschefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebära de av medicinalstyrelsen

framlagda förslagen angående beräkningen av medelsbehovet för

avlöningar vid statens sinnessjukhus under nästa budgetår en avsevärd

utökning av personalen vid sjukhusen. De föreslagna personalförstärkningarna

äro till en betydande del föranledda av att styrelsen räknat med

att under nästa budgetår nya vårdplatser skulle tillkomma på olika håll

inom sinnessjukhusorganisationen. Härutöver har emellertid styrelsen framlagt

förslag om en icke oväsentlig ökning av läkar- och sjukvårdspersonalen

på redan i drift varande avdelningar.

Vad då först beträffar de nytillkommande vårdplatserna

vin jag till att börja med erinra om att vid 1946 års riksdag beslöts, att

statens uppfostringsanstalt å Bona skulle överföras till den statliga sinnessjuk-

eller sinnesslövarden. Samtidigt anvisades medel för vissa ombyggnadsarbeten

vid anstalten, som voro erforderliga för nämnda överförande.

Dessa arbeten beräknas bliva färdigställda under innevarande budgetår.

Anstalten kan därför fr. o. m. nästa budgetår tagas i anspråk för sitt nya

ändamål. I likhet med medicinalstyrelsen räknar jag därvid med att anstalten

skall utnyttjas som sjukhus för asociala imbecilla män med till en

början 120 vårdplatser. I enlighet härmed bör ställning nu tagas till frågan

om det nya sjukhusets personalorganisation samt anvisas medel för personal

vid sjukhuset.

Vidare har av medicinalstyrelsen framlagts förslag om utnyttjande

fr. o. m. nästa budgetår av baracklägren i Rosöga och Olof sfors samt vissa

icke ianspråktagna delar av baracklägret i Ribbingelund för sinnessjukvårdens

behov. Dessa tre läger, för vilkas anordnande medel anvisades av

1943 års riksdag, voro ursprungligen avsedda att användas såsom interneringsläger

för vissa utlänningar men kommo icke till användning för

detta ändamål. Lägren togos i stället i anspråk för omhändertagande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 14ö.

bl. a. olika kategorier av flyktingar. Genom beslut den 25 januari 1946

förklarade Kungl. Maj:t hinder icke möta mot att lägren tills vidare användes

för vård av tuberkulösa utländska medborgare. Sedan denna verksamhet

avvecklats under sommaren 1946, ha lägren i Rosöga och Olofsfors

stått oanvända. Lägret i Ribbingelund ställdes genom beslut av Kungl.

Maj:t den 30 augusti 1946 till medicinalstyrelsens förfogande för att såsom

sinnessjukavdelning i anslutning till Sundby sjukhus användas för

vård av vissa sinnessjuka, som måste evakueras från Mariebergs sjukhus

under pågående ombyggnadsarbeten därstädes, och användes fortfarande

för detta ändamål. På lägret vårdas enligt uppgift av medicinalstyrelsen

omkring 50 patienter.

De tre lägren planlades från början så, att de, sedan de fyllt sina primära

funktioner, efter erforderliga kompletteringar skulle kunna infogas

i den statliga sinnessjukvården, och gåvos därför en mera permanent

karaktär än tidigare för liknande ändamål anordnade läger. Medicinalstyrelsen

har också i skrivelse den 30 november 1946 framlagt principförslag

till om- och utbyggnad av lägren för deras anslutning såsom sekundäravdelningar

till vissa sinnessjukhus. För egen del har jag vid övervägande

av frågan härom icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan, huruvida

tillfredsställande vård kan meddelas sinnessjuka på sådana barackläger,

varom nu är fråga. Jag är därför icke beredd att nu taga slutlig

ställning till frågan om lägrens om- och utbyggnad för användning inom

sinnessjukvårdens ram. Detta spörsmål synes mig böra underkastas ytterligare

överväganden inom statens sinnessjukvårdsberedning i samband med

dess granskning av medicinalstyrelsens tioarsplan rörande den statliga sinnessjukvården.

Även om jag alltså icke nu är beredd att taga ståndpunkt till frågan om

den definitiva användningen av nämnda läger, synes mig dock den rådande

stora platsbristen inom sinnessjukvården motivera, att de å lägren

tillgängliga utrymmena provisoriskt tagas i anspråk för att något öka platstillgången.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att Rosögalägret, på sätt

medicinalstyrelsen föreslagit i sin petitaframställning, fr. o. m. nästa budgetår

i befintligt skick tages i bruk såsom sekundäravdelning till Sundby

sjukhus med 80 vårdplatser. Jag tillstyrker vidare, att Olofsforslägret, i enlighet

med vad styrelsen föreslagit i sin senare framställning, likaledes i

befintligt skick, anslutes såsom sekundäravdelning med 80 vårdplatser till

Säters sjukhus samt att till Ribbingelundslägret förläggas ytterligare 40

patienter. Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kräves anställande av

personal för lägrens drift.

Slutligen har styrelsen påkallat anställande av personal för vissa nya

vårdplatser, som skulle tillkomma genom färdigställandet av tidigare beslutade

byggnadsarbeten vid Ryhovs och Mariebergs sjukhus. Enligt vad

jag inhämtat synes man emellertid numera icke kunna räkna med att de

ifrågavarande vårdplatserna på kvinnoavdelningen vid Mariebergs sjukhus

skola kunna tagas i anspråk redan under nästa budgetår. Med anställande

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

av personal härför kan därför tills vidare anstå. Vad angår Ryhovs sjukhus

beräknas vidare endast den av Jönköpings stad bekostade paviljongen

för 38 patienter bliva färdigställd och belagd under budgetåret 1948/49,

medan däremot ändringsarbetena i paviljongerna 2 och 3 icke beräknas

kunna bliva slutförda inom sådan tid, att de härigenom nytillkommande

vårdplatserna skulle kunna tagas i anspråk under nästa budgetår. Några

medel för anställande av personal för sistnämnda vårdplatser behöva därför

icke anvisas av innevarande års riksdag.

Vad härefter angår styrelsens förslag om förstärkning av personalen å

befintliga avdelningar vill jag uttala, att jag är väl medveten

om att ett starkt behov föreligger av en utökning av sinnessjukhusens läkar-

och sköterskepersonal för att de sinnessjuka skola kunna erhålla en

mera tillfredsställande behandling och vård. Det skulle därför i och för

sig vara i hög grad önskvärt, att de av styrelsen nu föreslagna personalförstärkningarna

i sin helhet kunde genomföras. Med hänsyn till den återhållsamhet

i fråga om nya statsutgifter, som är nödvändig i nuvarande läge,

har jag likväl sett mig nödsakad att föreslå en icke obetydlig reduktion av

det av styrelsen föreslagna antalet nya befattningar. Därvid har jag dock

ansett mig i stort sett kunna biträda de föreslagna förstärkningarna i fråga

om läkarpersonalen, medan jag däremot i fråga om sjukvårdspersonalen

varit nödsakad vidtaga en avsevärd nedskärning av styrelsens förslag.

Jag övergår härefter till att närmare redogöra för mitt ställningstagande

till styrelsens olika förslag, varvid jag i likhet med styrelsen behandlar de

olika befattningshavargrupperna var för sig.

Vad då först angar läkarpersonalen förklarade jag mig i förra

årets statsverksproposition dela den av chefen för socialdepartementet i

1946 års statsverksproposition uttalade meningen, att vissa omständigheter,

bl. a. den väntade utbyggnaden av psykiatriska avdelningar vid centrallasaretten

samt av den psykiska barna- och ungdomsvården, talade för att

statsmakterna tills vidare icke i princip bunde sig för generellt inrättande

av särskilda överläkartjänster för handhavande av hjälpverksamheten och

familjevården i anslutning till de statliga sinnessjukhusen. På grund av

de särskilda förhållanden, som kännetecknade upptagningsområdena för

Furunäsets och Umedalens sjukhus, och den relativt omfattande familjevård,

som där bedreves, ansåg jag mig likväl oförhindrad att tillstyrka att.

utöver de tre av 1946 års riksdag beslutade överläkartjänsterna för den

öppna vården, sadana tjänster inrättades även vid de båda nämnda sjukhusen.

Medicinalstyrelsen har nu föreslagit, att ytterligare fyra dylika

överläkartjänster skulle inrättas, nämligen vid Sundby, Ryhovs, Restads

och Säters sjukhus. För egen del anser jag mig liksom förra året ej heller

nu beredd att uttala mig beträffande frågan, huruvida dylika tjänster

böra inrättas generellt. Vad styrelsen anfört angående det stora antalet

exspektanter vid Ryhovs och Restads sjukhus har likväl övertygat mig om

nödvändigheten av att vart och ett av dessa sjukhus får en heltidsanställd

hjälpverksamhetsöverläkare till sitt förfogande. Jämväl för förslagen om

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

inrättande av liknande tjänster vid Sundby och Säters sjukhus synas mig

starka skäl anförda. Såsom framgår av vad medicinalstyrelsen anfört ha

sistnämnda båda befattningar motiverats icke blott med behovet av särskild

läkare för hjälpverksamheten. På överläkaren vid Sundby sjukhus

skulle härutöver ankomma att svara för sjukvården å de båda sekundäravdelningarna

i Rosöga och Ribbingelund, medan den nye befattningshavaren

vid Säters sjukhus, utöver sina åligganden inom hjälpverksamheten,

skulle anlitas även för sjukvården vid sekundäravdelningarna i Pärlby och

Olofsfors. Jag tillstyrker alltså, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas sammanlagt

fyra nya överläkartjänster i Ca 30 för hjälpverksamhet och familjevård.

Jämväl för den slutna vården vid sjukhusen har styrelsen föreslagit vissa

utökningar av läkarpersonalen. Av principiellt intresse är därvid förslaget

om inrättandet av förste läkartjänster med självständigt ansvar för viss

del av överläkaravdelning. För detta självständiga ansvar skulle vederbörande

läkare erhålla ett särskilt arvode av 1 200 kronor för år. För egen

del finner jag den sålunda föreslagna anordningen vara en lämplig form

för att, utan att föregripa resultatet av de inom statens sinnessjukvårdsberedning

pågående övervägandena rörande hithörande frågor, lätta arbetsbördan

för överläkarna å vissa särskilt hårt belastade avdelningar. Då en

sådan lättnad synes vara starkt av behovet påkallad vid Restads och Ryhovs

sjukhus, tillstyrker jag, att vid vart och ett av dessa sjukhus inrättas

en förste läkartjänst i Ca 31 med tilläggsarvode å 1 200 kronor. Härjämte

tillstyrker jag, att vid sistnämnda sjukhus inrättas en andre läkartjänst i

Ce 29. Såsom framgår av vad jag förut anfört, komma visserligen de nya

vårdplatserna i avdelningarna 2 och 3 vid sjukhuset icke att kunna tagas

i anspråk under nästa budgetår. Redan den nuvarande beläggningen å sjukhuset

synes mig dock väl motivera den av medicinalstyrelsen föreslagna

utökningen av antalet läkare för den slutna vården.

Däremot synas, med hänsyn till antalet redan befintliga läkartjänster

vid S:t Lars sjukhus, icke lika starka skäl föreligga för en förstärkning

av läkarpersonalen därstädes med såväl en förste läkare som en andre läkare.

Jag inskränker mig därför till att förorda, att vid sjukhuset inrättas

en ny andre läkartjänst i Ca 29.

Vad beträffar Ulleråkers sjukhus kan jag med hänsyn till det nuvarande

läkarantalet därstädes — vid sjukhuset finnas elva läkare för den slutna

vården — icke tillstyrka inrättandet av någon ny läkartjänst. För att åstadkomma

en avlastning av arbetsbördan för överläkaren å södra mansavdelningen

förordar jag i stället, att en andre läkartjänst i Ca 29 vid sjukhuset

utbytes mot en förste läkartjänst i Ca 31 med tilläggsarvode å 1 200 kronor.

Mot förslaget om förändring av en andre läkartjänst i Ce 29 vid S:ta

Annas sjukhus till ordinarie befattning i Ca 29 har jag intet alt erinra.

Sjukhuschefen vid det nya sjukhuset å Bona har av medicinalstyrelsen

föreslagits placerad i Ca 31 eller en lönegrad högre än chefstjänsterna vid

de båda befintliga sjukhusen för asociala imbecilla, Salberga och Västra

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj.ts proposition nr 145.

Marks sjukhus. Statskontoret har anfört betänkligheter mot en sådan högre

lönegradsplacering, medan statens lönenämnd icke framställt någon erinran

mot medicinalstyrelsens förslag. För egen del anser jag mig, med hänsyn

till vad medicinalstyrelsen anfört om angelägenheten av kontinuitet i

ledningen för det nya sjukhuset, böra tillstyrka, att överläkartjänsten placeras

i Ca 31. Jag vill därvid såsom jämförelse nämna, att chefen för det

till ungdomsvårdsskoleorganisationen hörande Lövstahemmet, vars klientel

är i viss mån likartat med det klientel, som kommer att vårdas å det

nya sjukhuset å Bona, ävenledes är placerad i Ca 31.

Förslaget om lönegradsuppflyttning av överläkarna vid de rättspsykiatriska

undersökningsavdelningarna finner jag mig i likhet med statskontoret och

lönenämnden icke kunna tillstyrka. Däremot förordar jag, att vid den rättspsykiatriska

avdelningen vid S:t Jörgens sjukhus, varest sedan januari 1947

jämlikt särskilt medgivande av Kungl. Maj :t funnits anställd en extra läkare

med arvode, inrättas en andre läkartjänst i Ce 29.

Under erinran om att Kungl. Maj :t genom särskilt beslut medgivit, att

ersättning till läkare vid S:t Olofs sjukhus för utlåtande angående sinnesbeskaffenheten

hos tilltalad, som icke är häktad, även under senare hälften

av innevarande budgetår må utgå med ett till 150 kronor förhöjt belopp,

tillstyrker jag vidare, att nämnda ersättning jämväl för nästa budgetår

bestämmes till 150 kronor för varje utlåtande.

Slutligen synes mig intet vara att erinra mot förslaget, att de nuvarande

särskilda bestämmelserna om ersättning till vissa vikarier å läkartjänster

vid sinnessjukhusen skulle slopas och att det i stället skulle överlåtas

å medicinalstyrelsen att meddela föreskrifter i ämnet i enlighet med

avlöningsreglementets bestämmelser och med iakttagande av de föreskrifter,

som utfärdats av Kungl. Maj :t i anslutning till avlöningsreglementet. Jag

vill i anslutning härtill nämna, att svenska psykiatriska föreningen i skrivelse

till Kungl. Maj :t framhållit, att de f. n. utgående låga vikariatsersättningarna

i hög grad försvårade möjligheterna att erhålla vikarier.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen synes mig intet vara

att erinra mot förslaget om överförande av de 26 nu befintliga överskötersketjänsterna

i Ce 12 till ordinarie stat i motsvarande lönegrad.

Jag tillstyrker vidare på av medicinalstyrelsen anförda skäl, att 12 skötartjänster

förändras till förste skötartjänster och 10 skötersketjänster till

första skötersketjänster.

Härjämte tillstyrker jag, att vid Sundby sjukhus 2 överskötartjänster

utbytas mot förste skötartjänster och 3 överskötersketjänster mot första

skötersketjänster, ävensom att vid S:t Lars sjukhus 5 skötartjänster förändras

till skötersketjänster. Ej heller de föreslagna förändringarna av

1 extra ordinarie skötersketjänst vid psykiatriska sjukhuset till överskötersketjänst,

av 1 överskötartjänst vid Restads sjukhus till skötartjänst

och av 1 förste skötartjänst vid Umedalens sjukhus till första skötersketjänst

föranleda någon erinran från min sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

31

Styrelsens beräkning rörande behovet av sjukvårdspersonal vid det nya

sjukhuset å Bona anser jag mig kunna godtaga. Jag föreslår alltså, att

för sjukhusets räkning inrättas följande tjänster, nämligen 2 överskötare,

2 översköterskor, 2 förste skötare, 2 första sköterskor, 17 skötare och 8

sköterskor.

Jämväl styrelsens förslag beträffande sjukvårdspersonalen vid de tre

sekundäravdelningarna i Olof sfors, Ribbingelund och Rosöga finner jag

mig kunna tillstyrka. För dessa tre avdelningar böra alltså inrättas följande

tjänster, nämligen 2 över sköter skor, 5 första sköterskor, 2 skötare och 25

sköterskor.

Härjämte böra för den av Jönköpings stad bekostade paviljongen vid

Ryhovs sjukhus i enlighet med styrelsens förslag inrättas 1 överskötersketjänst,

6 skötartjänster och 7 sköter sket jänster.

Styrelsen har vidare föreslagit förstärkningar av sjukvårdspersonalen å

befintliga vårdavdelningar med sammanlagt 1 överskötare, 8 översköterskor,

60 skötare och 73 sköterskor. Såsom skäl för förslagen har i främsta rummet

åberopats nödvändigheten av förstärkt övervakning på vissa avdelningar.

I en del fall ha de föreslagna tjänsterna motiverats med behovet

av ökad personal å vissa behandlingsavdelningar, medan andra tjänster åter

ansetts erforderliga för uppdelning av vissa alltför stora avdelningar å

mindre enheter. För egen del tillstyrker jag den föreslagna överskötartjänsten

och de föreslagna överskötersketjänsterna. I övrigt anser jag mig i rådande

läge kunna tillmötesgå styrelsens önskemål endast så till vida, att

jag förordar, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas 25 skötartjänster och 35

skötersketjänster, att efter medicinalstyrelsens beprövande fördelas å de

sjukhus, där behovet av förstärkning av personalen är mest trängande. Jag

utgår därvid från att styrelsen i första hand tillgodoser de i styrelsens

petitaframställning omnämnda behandlingsavdelningarnas behov av personalförstärkning.

Vidare synes mig specialavdelningen vid Sidsjöns sjukhus

böra tillerkännas företräde vid fördelningen av de nya befattningarna.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit angående utbyte av vissa befattningar

mot andra tjänster samt om inrättande av nya befattningar skulle

sjukvårdspersonalen för nästa budgetår utökas med följande tjänster, nämligen

11 översköterskor, 15 förste skötare, 21 första sköterskor, 34 skötare

och 69 sköterskor. De nytillkommande tjänsterna såsom översköterska,

förste skötare och första sköterska torde böra uppföras å ordinarie stat i

resp. Ca 12, Ca 12 och Ca 10. Av de nytillkommande skötartjänsterna torde

22 böra upptagas såsom ordinarie i Ca 11 och 12 såsom extra ordinarie i

Ce 11, medan av de nya skötersketjänsterna 46 torde böra upptagas såsom

ordinarie i Ca 8 och 23 såsom extra ordinarie i Ce 8.

Vad beträffar de ordinarie skötarbefaltningarna är emellertid att märka,

att styrelsen räknat med att av Bonaanstaltens nuvarande personal 2 förste

förmän i Ca 13 och 1 förman i Ca 11 skulle erhålla anställning som skötare

vid det nya sjukhuset, samt därför föreslagit, att deras befattningar skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

uppföras å övergångsstat, varvid 3 ordinarie skötartjänster skulle hållas

vakanta, så länge innehavarna av förmanstjänsterna kvarstode i tjänst. Mot

vad styrelsen sålunda föreslagit har jag intet annat att erinra, än att den

jämkningen torde böra vidtagas, att å övergångsstat uppföras 1 förste förman

i Ca 13 och 2 förmän i Ca 11.

Vad angår socialassistenterna vill jag omnämna, att statens lönenämnd

numera framlagt den i nämndens utlåtande berörda utredningen angående

löneställningen för de statsanställda kuratorerna. Lönenämnden har däri

bl. a. föreslagit en uppflyttning av socialassistenterna från 11 till 15 lönegraden.

De av lönenämnden framlagda förslagen ha emellertid icke ansetts

böra föreläggas årets riksdag. Då frågan om lönegradsplaceringen av socialassistenterna

torde böra prövas i samband med övriga i lönenämndens utredning

framlagda förslag, anser jag mig icke nu kunna förorda, att de, såsom

medicinalstyrelsen föreslagit, fr. o. in. nästa budgetår uppflyttas från

Ce 11 till Ce 14. Vidare kan jag icke tillstyrka någon utökning av antalet

tjänster av detta slag.

Icke heller kan jag förorda en ökning av antalet laboratoriebiträdesbefattningar

i Ce 10.

Vad beträffar kontorsp ersonalen finner jag mig icke kunna tillstyrka

den föreslagna befattningen såsom kontorist i Ca 13 vid Frösö sjukhus.

Även med inrättande av en liknande befattning vid Furunäsets sjukhus

torde tills vidare kunna anstå.

Vad angår kontorspersonalen vid det nya sjukhuset å Bona vill jag icke

bestrida, att vissa skäl kunna anföras för en placering av tjänsten såsom

sjukhusintendent i Ca 27. Med hänsyn till att sjukhuset under nästa budgetår

icke kommer att omfatta mer än 120 vårdplatser, torde tjänsten dock

tills vidare kunna placeras i Ca 24. I likhet med lönenämnden anser jag vidare,

att med inrättande av befattningar för assistent och kassör vid sjukhuset

tills vidare kan anstå. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på

dessa befattningshavare, torde lämpligen kunna fullgöras av den vid Bonaanstalten

nu placerade räkenskapsföraren och redogöraren i Ca 21, vilken

bör uppföras å övergångsstat. Vidare torde, såsom medicinalstyrelsen föreslagit,

för tjänstgöring på det nya sjukhusets kontor på övergångsstat böra

uppföras 1 förste förman i Ca 13.

Med anledning av den merbelastning i fråga om den ekonomiska förvaltningen,

som blir följden av en anslutning av Olofsforsavdelningen till Säters

sjukhus samt av Ribbingelunds- och Rosögaavdelningarna till Sundby

sjukhus, tillstyrker jag, att vid vart och ett av dessa sjukhus inrättas

1 assistenttjänst i Ce 19.

Slutligen torde, vid bifall till det i årets statsverksproposition framlagda

förslaget om överförande av 1 kontorsbiträdesbefattning i Ca 8 från personalförteckningen

för statens sinnessjukhus till medicinalstyrelsens personalförteckning,

antalet kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 böra minskas

från 11 till 10.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungi. Maj.ts proposition nr 145.

I fråga om ekonomipersonalen kan jag icke tillstyrka den föreslagna

hantverkarbefattningen i Ca 10 vid Vipeholms sjukhus och den föreslagna

ekonomibiträdestjänsten i Ce 9 vid Birgittas sjukhus. Även med uppflyttningen

av 2 hantverkare i Ca 10 vid Furunäsets sjukhus till hantverksföreståndare

i Ca 12 synes kunna anstå. Däremot förordar jag, att för specialavdelningen

vid Sidsjöns sjukhus inrättas en hantverkartjänst i Ce 10.

Medicinalstyrelsens beräkningar rörande den erforderliga ekonomipersonalen

vid de tre sekundäravdelningarna i Olofsfors, Ribbingelund och Rosöga

synas mig kunna godtagas. För dessa avdelningar böra alltså inrättas följande

tjänster, nämligen 6 eldare i Ce 9, 2 ekonomibiträden i Ce 9, 3 ekonomibiträden

i Ce 6 och 9 ekonomibiträden i Ce 2.

Jämväl den föreslagna organisationen av ekonomipersonalen vid det nya

sjukhuset å Bona synes mig vara i stort sett väl avvägd. Med inrättande av

en maskinmästartjänst i Ca 17 torde dock kunna anstå. På grund av ovissheten

angående den framtida omfattningen av jordbruksdriften vid det nya

sjukhuset synas vidare några nya lönegradsplacerade befattningar härför

icke böra inrättas. I övrigt biträder jag medicinalstyrelsens förslag. I enlighet

härmed föreslår jag, att för det nya sjukhusets räkning inrättas följande

tjänster nämligen 1 maskinist i Ca 13, 2 eldare i Ca 9, 1 eldare i Ce 9, 2

hantverksföreståndare i Ca 14, 1 hantverksföreståndare i Ca 12, 6 hantverkare

i Ca 10, 1 sömmerska i Ca 7, 1 köksföreståndare i Ca 10, 1 tvättföreståndare

i Ca 8, 1 trädgårdsmästare i Ca 12, 1 yttre nattvakt i Ca 10, 6

ekonomibiträden i Ca 9, 4 ekonomibiträden i Ce 9, 1 ekonomibiträde i Ca 6

och 8 ekonomibiträden i Ce 2. Maskinisttjänsten och köksföreståndartjänsten

motsvaras av vid anstalten å Bona redan befintliga sådana tjänster, vilkas

innehavare torde böra övergå i sjukhusets tjänst. Jämväl i övrigt böra vissa

befattningshavare vid anstalten beredas fortsatt anställning vid det nya sjukhuset.

Mot vad medicinalstyrelsen i detta hänseende föreslagit, synes mig

intet vara att erinra. Jag förordar alltså, att på övergångsstat uppföras 2

yrkesmästare i Ca 15, 1 förste förman i Ca 13, 1 trädgårdsmästare i Ca 13,

5 yrkesmästare i Ca 13 och 5 förmän i Ca 11 samt att i anslutning härtill

föreskrift meddelas därom, att 2 hantverksföreståndartjänster i Ca 14, 1

trädgårdsmästartjänst i Ca 12, 6 hantverkartjänster i Ca 10 och 5 ekonomibiträdestjänster

i Ca 9 icke må besättas, så länge resp. innehavare av de

på övergångsstat upptagna befattningarna kvarstå i tjänst. Slutligen torde

för ledningen av jordbruket vid det nya sjukhuset på övergångsstat uppföras

följande vid anstalten f. n. anställda befattningshavare, nämligen 1 lantbruksinspektor,

tillika avdelningsföreståndare, i Ca 22, 1 uppsyningsman

i Ca 15 och 1 förste förman i Ca 13.

Slutligen bör i enlighet med vad medicinalstyrelsen föreslagit från övergångsstaten

avföras 1 kölcsförestånderska av 1 :a klass i Ca 11 och 1 tvättförestånderska

av 1 :a klass i Ca 10.

Ett bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle sammanfattnings
-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sam!. Nr 145.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 145-

vis medföra följande förändringar i förhållande till den för innevarande

budgetår godkända personalstaten.

Antalet ordinarie befattningar skulle utökas med 1 överläkare (Ca 31),

4 överläkare (Ca 30), 3 förste läkare (Ca 31), 1 andre läkare (Ca 29), 1 sjukhusintendent

(Ca 24), 15 förste skötare (Ca 12), 37 översköterskor (Ca 12),

22 skötare (Ca 11), 21 första sköterskor (Ca 10), 46 sköterskor (Ca 8), 1

maskinist (Ca 13), 2 eldare (Ca 9), 2 hantverksföreståndare (Ca 14), 1 hantverksföreståndare

(Ca 12), 6 hantverkare (Ca 10), 1 sömmerska (Ca 7),

1 köksföreståndare (Ca 10), 1 tvättföreståndare (Ca 8), 1 trädgårdsmästare

(Ca 12), 1 yttre nattvakt (Ca 10), 6 ekonomibiträden (Ca 9) och 1 ekonomibiträde

(Ca 6). Å andra sidan skulle indragas 1 kontorsbiträde (Ca 8). Å

övergångsstat skulle uppföras 1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare

(Ca 22), 1 räkenskapsförare och redogörare (Ca 21), 1 uppsyningsman

(Ca 15), 2 yrkesmästare (Ca 15), 4 förste förmän (Ca 13), 1 trädgårdsmästare

(Ca 13), 5 yrkesmästare (Ca 13) och 7 förmän (Ca 11),

medan från övergångsstaten skulle avgå 1 köksförestånderska av 1 :a klass

(Ca 11) och 1 tvättförestånderska av 1 :a klass (Ca 10).

Vidare skulle följande extra-ordinarie befattningar tillkomma, nämligen 1

andre läkare (Ce 29), 2 assistenter (Ce 19), 12 skötare (Ce 11), 23 sköterskor

(Ce 8), 7 eldare (Ce 9), 1 hantverkare (Ce 10), 6 ekonomibiträden

(Ce 9), 3 ekonomibiträden (Ce 6) och 17 ekonomibiträden (Ce 2), medan å

andra sidan skulle indragas 26 överskötersketjänster (Ce 12).

Vad slutligen angår medelsbehovet för nästa budgetår bör anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän i anledning av de av mig

förordade förändringarna beträffande den ordinarie personalen uppräknas

med i runt tal 1 000 000 kronor till 27 000 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, bör vid bifall till förslaget om höjning av arvodet för rättspsykiatriska

undersökningar på Gotland uppräknas med 700 kronor. Vidare

böra under posten beräknas 3 600 kronor för särskilda arvoden till de föreslagna

förste läkarna med självständigt ansvar vid Ulleråkers, Ryhovs och

Restads sjukhus. Å andra sidan bortfalla arvoden å tillhopa 1 200 kronor

för hjälpverksamhetsgöromål vid Sundby och Ryhovs sjukhus. Posten torde

alltså böra upptagas till (104 500 + 700 + 3 600 — 1 200) 107 600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör med

hänsyn till de av mig förordade förändringarna i fråga om den extra ordinarie

personalen samt för avlönande av vikarier för nytillkommande befattningshavare

m. m. höjas med i runt tal 300 000 kronor och alltså upptagas

till (16 300 000 + 300 000) 16 600 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg slutligen torde lämpligen böra upptagas

med ett belopp av 4 942 400 kronor.

Anslagets slutsumma skulle alltså bliva (27 000 000 + 107 600 +

16 600 000 + 4 942 400) 48 650 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 145-

III. Statens sinnessjukhus:

Omkostnader.

Budgetår

Anslag

Nettoutgifter

1945/46 ...........

. 16 890 000

17 957 649

1946/47 ...........

. 17 425 000

19 236 752

1947/48 ...........

. 18 700 000

1948/49 (förslag)

20 250 000

Den 30 juni 1947 har Kungl. Maj :t fastställt omkostnadsstat för statens

sinnessjukhus, upptagande följande huvudposter:

1. Sjukvård in. in. åt befattningshavare, förslagsvis .. kronor 140 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ...................... » 90 000

3. Expenser, förslagsvis ............................ » 4 575 000

4. Övriga utgifter, förslagsvis ...................... » 13 895 000

Summa kronor 18 700 000

Omkostnadsstaten är i fullständigt skick intagen i statsliggaren för innevarande

budgetår, s. 273.

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 15 oktober 1947 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen omnämner inledningsvis, att medeltalet vårdade per dag vid de

statliga sinnessjukhusen under budgetåret 1946/47 utgjort 22 565. Motsvarande

antal för budgetåret 1948/49 syntes med hänsyn till den ökning av

antalet vårdplatser, som beräknades äga rum, kunna uppskattas till cirka

23 000.

Styrelsen ingår härefter på en beräkning av de särskilda anslagsposterna.

Anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattningshavare

föreslår styrelsen med hänsyn till belastningen under budgetåret 1946/47,

204 972 kronor, uppräknad med 60 000 kronor till 200 000 kronor.

Utgifterna under anslagsposten till reseersättningar uppgingo

under budgetåren 1945/46 och 1946/47 till 82 512 resp. 101 058 kronor. Den

ökade belastningen har enligt styrelsen förorsakats dels av de rättspsykiatriska

avdelningarnas verksamhet, dels av den utökade hjälpverksamheten

och familjevården, dels ock av att traktamentsersättningarna och direktionsledamöternas

sammanträdesarvoden höjts under år 1947. Styrelsen föreslår,

att posten för nästa budgetår höjes med 25 000 kronor till 115 000

kronor.

Vad angår anslagsposten till expenser anför styrelsen i huvudsak följande:
Belastningen

å delposten till bränsle, lyse och vatten utgjorde under budgetåren

1944/45—1946/47 i runda tal resp. 4 636 000, 4 522 000 och 4 660 000

kronor. Dessa belastningssiffror giva vid handen, att någon sådan nedgående

tendens för bränslekostnaderna, som tidigare antagits under förutsättning

av övergång i större utsträckning till användning av fossilt bränsle,

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

icke kan förutses, då knappheten på dylikt bränsle fortfarande består. För

kommande budgetår anser sig styrelsen, efter vad nu kan bedömas, ej heller

kunna räkna med minskade bränslekostnader, varför styrelsen föreslår, att

posten för budgetåret 1948/49 upptages till 4 600 000 kronor, innebärande

en ökning med 200 000 kronor.

Under budgetåret 1946/47 ha utgifterna å delposten till övriga expenser

uPP§ått till cirka 186 500 kronor. F. n. pågår revision av sinnessjukhusens

blanketter. Vidare avser styrelsen att för rationalisering av arbetet å sjukhuskontoren

bl. a. mera allmänt övergå till ett modernare system för avlöningsdetaljen,

vilket fr. o. in. den 1 januari 1947 prövats vid 15 sjukhus

samt befunnits ändamålsenligt och arbetsbesparande. Dels på grund av häriigenom

uppkommande ökade blankettkostnader dels ock på grund av stegringen

i telefonkostnaderna genom ibruktagande av beviljade automatiska

telefonanläggningar beräknar styrelsen, att för budgetåret 1948/49 kostnaderna

för övriga expenser komma att uppgå till cirka 200 000 kronor. Delposten

bör alltså för nästa budgetår upptagas till sistnämnda belopp, vilket

innebär en höjning med 25 000 kronor.

Styrelsen har i enlighet härmed beräknat anslagsposten till expenser till

(4 600 000 + 200 000) 4 800 000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen beräknat till sammanlagt

17 285 000 kronor, vilket belopp med 3 390 000 kronor överstiger

det för innevarande budgetår anvisade. Vad styrelsen beträffande denna anslagspost

anfört kan sammanfattas sålunda:

Styrelsen erinrar om att av det för innevarande budgetår anvisade beloppet

å 415 000 kronor under delposten till inventarier 85 000 kronor avsetts

för nyanskaffning av vissa köksinventarier samt för utrustning av två

tandkliniker. Vid framläggande av förslaget om kompletteringen av köksutrustningen

hade styrelsen framhållit, att densamma vid ett av sjukhusen

kunde fördelas över tre år. Under budgetåret 1948/49 borde för detta ändamål

därför tillfälligt anvisas 15 000 kronor. Till komplettering och underhåll

av inventarier i övrigt hade för innevarande budgetår anvisats (415 000

— 85 000) 330 000 kronor, vilket belopp obetydligt överstege det för budgetåret

1939/40 för samma ändamål anvisade eller 320 000 kronor. Med hänsyn

till de sedan sistnämnda budgetår inträffade prisstegringarna och då på

grund av den återhållsamhet beträffande utgifterna under ifrågavarande

delpost, som under krigstiden iakttagits, komplettering och underhåll av inventarierna

icke kunnat verkställas i erforderlig omfattning, anser styrelsen

nödvändigt, att delposten för detta ändamål uppräknas till 350 000 kronor.

Delposten borde sålunda upptagas till (15 000 + 350 000) 365 000 kronor.

Delposten till tvätt och renhållning har styrelsen under hänvisning till belastningen

under budgetåren 1945/46 och 1946/47, i runda tal 444 000 resp.

440 000 kronor, föreslagit höjd från 400 000 till 440 000 kronor.

I fråga om delposten till utspisning erinrar styrelsen till en början om att

statens institut för folkhälsan företagit en översyn av de för statens sinnessjukhus

gällande utspisningsstaterna samt att i anledning av förslag, som

framlagts i institutets redogörelse för de verkställda undersökningarna, medel

anvisats av 1947 års riksdag för komplettering av köksutrustningen vid

vissa sjukhus. I nämnda redogörelse hade institutet vidare betonat, att kosten

vid vissa sjukhus i fråga om näringsvärde visat avsevärda brister. Även

av andra skäl hade institutet ansett det påkallat att låta centralt utarbeta

nya standardmatsedlar för sjukhusen. Tidigare fastställda utspisningsstater

och matsedlar vore föråldrade och hade särskilt under krigsåren i stor utsträckning

icke kunnat följas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

För egen del framhåller styrelsen, att kostförhållandena helt naturligt

vore av väsentlig betydelse för patienternas trivsel och välbefinnande i övrigt

och att brister därutinnan förorsakade ur vårdsynpunkt skadliga irritationsmoment.

Patientkosten vid sinnessjukhusen vore i allmänhet av betydligt

lägre kvalitet än vid kroppssjukhusen. Sålunda hade kostnaden för

utspisningen vid lasaretten under år 1945 — senaste tillgängliga uppgift

uppgått till i genomsnitt 2 kronor 38 öre per vårddag, under det att motsvarande

kostnad vid de statliga sinnessjukhusen under år 1946 utgjort 1

krona 8 öre. Visserligen hade en del förbättringar av patienternas kostförhållanden

under de senaste åren genomförts vid de olika sinnessjukhusen,

men mera genomgripande åtgärder hade uppskjutits dels med hänsyn till

nyssnämnda utredning av institutet för folkhälsan dels ock på grund av den

livsmedelsknapphet och de statsfinansiella svårigheter, som det nyligen avslutade

världskriget medfört. Skäl kunde givetvis anföras för ett ytterligare

uppskov med åtgärder i förevarande syfte. Å andra sidan hade den verkställda

utredningen ådagalagt sådana brister beträffande kosten vid sinnessjukhusen,

att styrelsen icke ansett sig böra underlåta att påkalla medel

för en väsentlig kostförbättring under nästa budgetår.

Kostförbättringen borde enligt styrelsens mening genomföras så, att styrelsen

fastställde och utfärdade nya normer för kosthållet. I samband därmed

vore det även nödvändigt att'' taga ställning till de allmänna principerna

för utspisningen och kostens standard. F. n. vore kosten olika för salspatienter,

rumspatienter och personal. Salspatienternas kost vore av lägre

kvalitet än personalens, medan rumspatienternas kost vore av högre kvalitet

än den allmänna personalkosten. Styrelsen hade tidigare ifrågasatt införande

av s. k. enhetskost vid sinnessjukhusen, dvs. i huvudsak samma

kost för patienter och befattningshavare vid vart och ett av sjukhusen.

Bakom denna tankegång låge uppfattningen, att några bärande skäl för att

salspatienternas kost skulle vara av lägre kvalitet än den allmänna personalkosten

icke funnes. Personalens önskemål i fråga om kosten skulle vidare

vid tillämpad enhetskost utgöra en väsentlig garanti för att utspisningen

bibehölles vid lämplig standard. Enhetskost skulle vara förmånlig även

därigenom, att antalet olika maträtter, som samtidigt måste tillredas i sjukliusköken,

komme att reduceras.

Med hänsyn till de sålunda berörda förhållandena föreslår styrelsen, att

i huvudsak samma koststat införes för såväl patienter som personal. Därvid

borde nuvarande kosthåll för personal vid de statliga sinnessjukhusen läggas

till grund för enhetskostens kvalitativa standard. Livsmedelskostnaden

för personalkosten hade under år 1946 uppgått till omkring 1 krona 4o öre

per dagsportion. Då motsvarande kostnad för patientkosten utgjort 1 krona

8 öre, skulle ett genomförande av styrelsens förslag innebära en kostnadsökning

med 37 öre per patient och dag eller med sammanlagt omkring

3 000 (100 kronor per år. Då man emellertid knappast syntes kunna räkna

med att enhetskosten kunde genomföras från nästa budgetårs början, syntes

sistnämnda belopp kunna reduceras till förslagsvis 2 000 000 kronor för

budgetåret 1948/49.

Vid avvägningen av delposten till utspisning för nästkommande budgetår

borde vidare beaktas de på senaste tiden inträffade prisstegringarna på vissa

livsmedel. I vilken grad dessa komme att påverka utspisningskostnaderna

kunde svårligen nu förutses, men man syntes böra räkna med en kostnadsökning

om cirka 10 procent eller omkring 1 000 000 kronor. Härjämte

syntes den beräknade utökningen av vårdplatsantalet vid sinnessjukhusen

komma att medföra en merkostnad för utspisning med cirka 200 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 145

I enlighet härmed har styrelsen föreslagit, att delposten till utspisning

för nästa budgetår höjes med (2 000 000 + 1 000 000 -f- 200 000) 3 200 000

kronor till 13 200 000 kronor.

Delposten till linne, gång- och sängkläder föreslår styrelsen under hänvisning

till belastningen under budgetåren 1945/46 och 1946/47, i runda tal

1 077 000 resp. 1 305 000 kronor, höjd med 100 000 kronor till 1 100 000

kronor.

I fråga om delposten till läkemedel m. m. upplyser styrelsen, att belastningen

för budgetåret 1946/47 uppgått till omkring 795 000 kronor. Därest

de difteriepidemier, som pågått vid tvenne sinnessjukhus under nämnda

budgetår och fortfarande påginge, övervunnits före nästkommande budgetårs

ingång, syntes anslagsbehovet kunna begränsas till väsentligt lägre belopp än

nyssnämnda belastningssiffra. Den ökade patientbeläggningen samt den alltmer

intensifierade medicinska behandlingen av de sjuka föranleder likväl

styrelsen att föreslå en höjning av posten med 55 000 kronor till 675 000 kronor.

Med hänsyn till att ett flertal sjukhus erhållit medgivande att höja utackorderingsavgiften

för i familjevård befintliga patienter samt till den pågående

utbygSnaden av denna vård föreslår styrelsen, att den härför avsedda delposten

upptages med ett från 485 000''kronor till 500 000 kronor förhöjt

belopp.

Beträffande delposten till automobiler och transporter föreslår styrelsen

med hänvisning till belastningen under föregående budgetår, cirka 233 000

kronor, en höjning från 200 000 till 230 000 kronor.

Delposterna till patienternas sgsselsättning och förströelse och till diverse

utgifter slutligen upptager styrelsen till oförändrade belopp, 625 000

resp. 150 000 kronor.

Omkostnadsanslaget i sin helhet skulle alltså enligt styrelsens beräkningar

för nästa budgetår uppgå till (200 000 -f 115 000 + 4 800 000 +

17 285 000) 22 400 000 kronor.

Departementschefen.

Anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattningshavare

torde i enlighet med medicinalstyrelsens förslag böra uppräknas med 60 000

kronor till 200 000 kronor.

Även i fråga om anslagsposten till reseersättningar synes en

viss uppräkning vara erforderlig. Denna torde dock kunna begränsas till

15 000 kronor mot av styrelsen föreslagna 25 000 kronor. Jag förordar alltså,

att posten upptages till 105 000 kronor.

Vad angår anslagsposten till expenser anser jag den föreslagna höjningen

av det för bränsle, lyse och vatten avsedda beloppet i avbidan på

ytterligare erfarenhet kunna begränsas till 100 000 kronor. Jag beräknar

alltså utgifterna härför under nästa budgetår till 4 500 000 kronor. Styrelsens

uppskattning av delposten till övriga expenser till 200 000 kronor, innebärande

en höjning i förhållande till löpande budgetår med 25 000 kronor,

föranleder ingen erinran från min sida. Anslagsposten till expenser torde

alltså böra upptagas till (4 500 000 + 200 000) 4 700 000 kronor.

I fråga om anslagsposten till övriga utgifter tillstyrker jag, att

för löpande nyanskaffning och underhåll av inventarier beräknas ett med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

39

20 000 kronor till 350 000 kronor höjt belopp. Vidare torde för viss komplettering

av köksutrustningen vid ett sjukhus tillfälligt böra anvisas 15 000

kronor. Delposten till inventarier skulle i enlighet härmed för nästa budgetår

upptagas till (350 000 + 15 000) 365 000 kronor. Vad angår delposten

till utspisning har styrelsen föreslagit, att fr. o. in. nästa budgetår skulle

vidtagas en genomgripande förbättring av patientkosten vid sinnessjukhusen.

Denna förbättring skulle genomföras på så sätt, att i huvudsak samma koststat

infördes för patienter och personal, varvid det nuvarande kosthållet för

personalen skulle läggas till grund för kostens kvalitativa standard. För egen

del finner jag starka skäl föreligga för en höjning av standarden på patientkosten

vid sinnessjukhusen. Den av styrelsen föreslagna anordningen med

införande av enhetskost synes mig också vara väl ägnad att varaktigt åstadkomma

den önskvärda förbättringen i patienternas kostförhållanden. På

grund av de avsevärda kostnader, som ett realiserande av styrelsens förslag

skulle medföra, ser jag mig dock nödsakad att f. n. ställa mig avvaktande

till förslaget. Jag anser mig alltså icke kunna tillstyrka, att den ifrågasatta

kostförbättringen genomföres redan fr. o. m. nästa budgetår. I enlighet härmed

och då jag i övrigt ej funnit anledning till erinran mot styrelsens beräkning

av delposten till utspisning, uppskattar jag denna delpost till

It 200 000 kronor. Vad beträffar de återstående delposterna under anslagsposten

till övriga utgifter kan jag i stort sett godtaga styrelsens beräkningar.

Delposten till läkemedel in. m. synes dock kunna begränsas till 650 000

kronor. Vidare torde delposten till familjevård med hänsyn till senaste

belästningssiffrån, i runt tal 460 000 kronor, tills vidare kunna uppföras

med oförändrat belopp, 485 000 kronor. Anslagsposten till övriga utgifter

skulle i enlighet härmed upptagas till sammanlagt 15 245 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle omkostnadsanslaget i sin

helhet för nästa budgetår komma att uppgå till (200 000 -f- 105 000 -f4

700 000 -f 15 245 000) 20 250 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag härjämte få anmäla, att statens sinnessjukvårdsberedning

i skrivelse den 31 december 1947 gjort framställning

om anvisande av medel för anordnande genom medicinalstyrelsens försorg

av en kompletteringskurs för läkare vid statens sinnessjukhus i syfte att

bereda dessa läkare tillfälle att taga närmare del av de nya behandlingsmöjligheter

och de vidgade diagnostiska möjligheter, som under de senaste

åren införts inom den moderna psykiatrin. Vid kursen skulle härjämte

särskild uppmärksamhet ägnas åt den organisatoriska sidan av arbetet på

sinnessjukhusen och anvisas olika vägar för en rationalisering av detta.

Kursen borde enligt beredningen anordnas för 24 deltagare, en från varje

statens sinnessjukhus, och försöksvis omfatta två veckor samt årligen förnyas,

till dess att samtliga läkare haft tillfälle att deltaga. Kostnaderna

för kursen har beredningen beräknat till 3 400 kronor, varav för administrationskostnader

600 kronor, för föreläsningar 1 800 kronor och för kliniska

demonstrationer 1 000 kronor. Medicinalstyrelsen har tillstyrkt hi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

fall till beredningens framställning och statskontoret har icke lunnit anledning

till erinran mot bifall till densamma. För egen del anser jag det

i hög grad önskvärt, att den föreslagna kursen kommer till stånd. De erforderliga

medlen för kursen torde lämpligen kunna utgå från den i omkostnadsstaten

för statens sinnessjukhus under anslagsposten till övriga

utgifter upptagna delposten till diverse utgifter, från vilken sedan åtskilliga

år bestridas kostnaderna för anordnande av utbildningskurser för sjukvårdspersonalen

vid sjukhusen. Därest riksdagen icke har något att erinra

däremot, har jag därför för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att medicinalstyrelsen

erhåller i uppdrag att, med anlitande av nämnda delpost, anordna

kursen i huvudsaklig överensstämmelse med vad beredningen föreslagit.

IV. Utrustning av nya sinnessjukhus.

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 10 februari 1948 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för nästa budgetår till utrustning av nya sinnessjukhus.

Styrelsen har därvid till att börja med hemställt om medel för utrustning

av nytillkommande lokaler vid fem olika sjukhus.

Härom anför styrelsen:

Av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget å 420 000

kronor till utrustning av nya sinnessjukhus äro 131 800 kronor avsedda för

viss utrustning huvudsakligen möbler, belysningsarmatur, medicinsk utrustning

samt koks- och serveringspersedlar — av 70 vårdplatser för män

samt av renoverad ekonomibyggnad för centralkök, personalmatsal och personalbostader

vid Mariebergs sjukhus. Det förslag, på vilket denna anvisnin«

grundades, avsåg emellertid ej all erforderlig utrustning för nämnda vårdplatser

och ekonomibyggnad. Från sjukhuset har sedermera inkommit

framställning om medel för anskaffning även av sängar, linne, gång- och

sängkläder samt gardiner ävensom av utrustning till kyrksal, tvättinrättning,

bageri och några ytterligare personalbostäder, vilka lokaler och ekonomiavdelningar

nu äro under ombyggnad och beräknas bliva färdigställda

under nästkommande budgetår. Centrala sjukvårdsberedningen har vid

granskning av sjukhusets förslag till denna del av utrustningen funnit ett

belopp av 87 350 kronor vara erforderligt härför.

I samband med vissa byggnadsarbeten vid Gådeå sjukhus kan en vårdavdelning

utökas med 20 vårdplatser. Sjukhusdirektionens förslag till utrustning

av dessa har granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som därvid

beräknat kostnaden till 16 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen

att träffa överenskommelse med Jönköpings stad om statens övertagande

av den kvalificerade sinnessjukvård, som staden f. n. nödgas ombesörja

på sitt ålderdomshem. Såsom villkor uppställdes, att vid Ryhovs sjukhus

skulle på stadens bekostnad uppföras en ny sjukpaviljong med 38 vårdplatser.

Så snart byggnaden färdigställts och avsynats, skulle den emellertid

överlämnas till staten, som därefter — frånsett avhjälpande av eventuella

bristfälligheter i samband med uppförandet — hade att svara för densamma.

Medicinalstyrelsen räknar nu med att paviljongen kan färdigställas

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

41

och beläggas under budgetåret 1948/49. Centrala sjukvårdsberedningen, som

prövat sjukhusdirektionens förslag till utrustning av densamma, anser, att

det kommer att erfordras omkring 30 500 kronor för ändamålet.

För budgetåret 1945/46 ha anvisats medel för renovering av en ekonomibyggnad

vid S:i Jörgens sjukhus. Även detta arbete beräknas bliva slutfört

under nästkommande budgetår, och direktionen har avgivit förslag till utrustning

av i byggnaden ingående centralkök, personalmatsalar och samlingslokaler

för personalen. Vid granskning därav har centrala sjukvårdsberedningen

beräknat kostnaden till 42 000 kronor.

Det av 1946 års riksdag medgivna överförandet av statens uppfostringsanstalt

å Bona till den statliga sinnessjuk- och sinnesslövården är avsett att

ske den 1 juli 1948. Vid denna tidpunkt kan också den ombyggnad av två

vid anstalten befintliga paviljonger, till vilken nämnda riksdag jämväl be
-

viljat medel, förväntas vara slutförd.

Ett förslag till den utrustning, som kräves för omhändertagande av sinnessjuka

vid anstalten, har upprättats inom medicinalstyrelsen. Härvid

har man utgått från att befintlig utrustning för ekonomiavdelningar, verkstäder,

trädgård och jordbruk samt personalbostäder alltjämt skall få disponeras

för anstaltens drift. På grund härav avser förslaget i stort sett endats

utrustning av nyssnämnda båda paviljonger, inrymmande sammanlagt

120 vårdplatser. Kostnaden hade beräknats till 203 000 kronor. Vid utförd

granskning har centrala sjukvårdsberedningen i fråga om upptagna kvantiteter

och kvaliteter ej anfört några väsentliga erinringar. Även de beräknade

priserna ha i stort sett befunnits godtagbara. Beredningen har dock

ansett vissa reduceringar möjliga, huvudsakligen beträffande hnne, gangoch

sängkläder samt medicinsk utrustning, och har for sin del beraknat

kostnaden till sammanlagt 180 000 kronor.

Såsom av det anförda framgår har styrelsen inhamtat centrala sjukvårdsberedningens

vttrande i samtliga angivna utrustmngsfragor, och det

torde icke finnas något att erinra mot att de kostnadsberäkningar, beredningen

föreslagit, läggas till grund för beräkningen av medelsbehovet.

Styrelsen har vidare föreslagit, att under anslaget till utrustning av nya

sinnessjukhus skulle anvisas visst belopp för anskaffande av m edicinsk

utrustning till sinnessjukhusen. Styrelsen anfor

härom:

Den allt mer vidgade tillämpningen av moderna behandlingsmetoder vid

sinnessjukhusen kräver utrustning med relativt dyrbar medicinsk utrustning

i ökad omfattning för såväl diagnostik som terapi (elektrokardiografer,

elektrochockapparater in. m.). I den begränsade utsträckning sådan utrustning

hittills inköpts ha kostnaderna bestritts från den i omkostnadsstaten

för statens sinnessjukhus upptagna delposten till inventarier. Med hänsyn

till arten av denna utrustning och till att kostnaderna härför uppgå till

jämförelsevis stora belopp, torde emellertid särskilda medel böra beräknas

för ändamålet under reservationsanslaget till utrustning av nya sinnessjukhus.

Nyssnämnda post å sinnessjukhusens omkostnadsstat måste nämligen

hållas disponibel för underhåll, förnyelse och smärre kompletteringar

av befintlig inventarieutrustning. I annat iall kunna icke sjukhusens berättigade

krav i detta avseende tillgodoses, vilket skulle ha standai dsänkning

till följd.

Kostnaderna för anskaffning av avsedd apparatur ha under den förflutna

delen av innevarande budgetår uppgått till sammanlagt omkring 30 000

kronor, och man kan räkna med att det under nästkommande budgetår

4 Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Å r 145.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj:ts proposition nr 145.

kommer att erfordras cirka 70 000 kronor. Det må härvid nämnas, att medicinalstyrelsen

överväger att till en del centralt upphandla ifrågavarande apparatur

för att kunna tillhandahålla sjukhusen sådan av lämplig typ och

kvalitet.

I enlighet med det anförda har styrelsen hemställt, att till utrustning av

nya sinnessjukhus för nästa budgetår måtte anvisas (87 350 + 16 000 +

30 500 -|- 42 000 + 180 000 -f- 70 000) 425 850 kronor eller i avrundat tal

425 000 kronor.

Departementschefen.

Mot medicinalstyrelsens förslag, att till utrustning av nytillkommande

lokaler vid Mariebergs, Gådeå, Ryhovs och S:t Jörgens sjukhus samt av

det nya sjukhuset å Bona skulle anvisas tillhopa 355 850 kronor, har jag

intet att erinra. Ej heller styrelsens förslag om anvisande i detta sammanhang

av 70 000 kronor för anskaffande av medicinsk utrustning för sinnessjukhusen

föranleder någon erinran från min sida. Reservationsanslaget

till utrustning av nya sinnessjukhus bör alltså för nästa budgetår uppföras

med (355 850 + 70 000) 425 850 kronor eller i avrundat tal 425 000 kronor.

V. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens sinnessjukhus, som påkallas

av vad jag i det föregående förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/

49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .................... kronor 27 000 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

............................ » 107 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............ » 16 600 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 4 942 400

Summa förslagsanslag kronor 48 650 000;

III. för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
dels

till Statens sinnessjukhus: Avlöningar

ett förslagsanslag av .......... kronor 48 650 000;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

dels till Statens sinnessjukhus: Omkostnader

ett förslagsanslag av ...... kronor 20 250 000;

dels ock till Utrustning av nya sinnessjukhus

ett reservationsanslag av .. » 425 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område m. in. jämte i äm a1 i texten