Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa fastigheter i Skara och Lund

1948-03-05 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:153, Angående försäljning av vissa fastigheter i Skara och Lund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa fastigheter i Skara och Lund; given Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernädigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1948.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne anhåller att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om försäljning av vissa fastigheter

i Skara och Lund, vilka ärenden synts böra föranleda framställning till

riksdagen, samt anför härom följande.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 191)8. 1 samt Nr 153.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

l:o)

Den av stifts- och landsbiblioteket i Skara

disponerade fastigheten.

Från och med budgetåret 1937/38 omorganiserades stifts- och läroverksbiblioteket

i Skara till landsbibliotek under benämningen stifts- och landsbiblioteket

i Skara (se 1937 års åttonde huvudtitel, sid. 44 ff.). I enlighet

med Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1937 rörande villkoren för omorganisationen

har staden verkställt ombyggnad av stifts- och läroverksbibliotekets

gamla byggnad till lokal för stifts- och landsbiblioteket. Kostnaderna

för ändrings- och inredningsarbetena ha uppgått till i runt tal 124 300

kronor, och utgifterna härför ha bestritts av staden. Enligt samma beslut

åligger det staden att bestrida — förutom kostnaderna för underhåll av

bibliotekslokalerna ävensom inköp och underhåll av inventarier för desamma

jämväl utgifter för uppvärmning, belysning, städning och renhållning

av nämnda lokaler samt därmed jämförliga löpande utgifter ävensom för

behövlig arbetskraft utöver den av staten bekostade.

På begäran av drätselkammaren i Skara avgav kammarkollegiet den 29

augusti 1941 yttrande angående äganderätten till den av stifts- och landsbiblioteket

disponerade fastigheten med därå uppförd biblioteksbyggnad.

Enligt detta yttrande bestod fastigheten av gamla tomten nr 103, 104, 105,

vilken utgjorde del av tomten nr 1 i kvarteret Metes. Köpeskillingen för

tomten hade erlagts med medel ur Skara stifts byggnadskassa, som jämväl

bekostat den under åren 1854—1858 å tomten uppförda biblioteksbyggnaden.

Av sättet för byggnadskassornas bildande syntes enligt kollegiet

icke kunna dragas någon bestämd slutsats om äganderätten till kassorna

eller för deras medel inköpt egendom. Men då kassorna enligt 1820 års

skolordning uteslutande skulle användas för läroverkens byggnadsbehov,

och då läroverken redan vid denna tid utgjorde en statlig institution, syntes

det vara berättigat att anse statsverket som ägare till kassorna och deras

egendom. Bibliotekshuset och bibliotekstomten i Skara syntes alltså böra

anses tillhöra statsverket.

En av stadsfullmäktige i Skara därefter hos Kungl. Maj:t gjord framställning

om överlåtande på Skara stad av den rätt till bibliotekshuset och

bibliotekstomten, som tillkomme Kungl. Maj:t och kronan, fann Kungl.

Maj:t genom beslut den 25 januari 1946 icke föranleda någon Kungl.

Maj:ts åtgärd. Samtidigt uppdrog Kungl. Maj:t åt kammarkollegiet att

upprätta förslag till avtal om upplåtelse till staden av den av stifts- och

landsbiblioteket i Skara disponerade fastigheten.

Sedan dylikt förslag till avtal av kammarkollegiet tillställts drätselkammaren

har drätselkammaren i skrivelse den 20 juni 1946 hos Kungl. Maj:t

anyo anhållit att få förvärva biblioteksfastigheten med därå uppförd byggnad.

Drätselkammaren har därvid anfört bland annat:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Berörda avtalsförslag har varit föremål för granskning av drätselkammaren;

och har kammaren efter övervägande funnit sig icke kunna tillstyrka

stadsfullmäktige godkänna detsamma. Staden har nämligen då den vid olika

tillfällen anslagit medel till ganska betydande belopp för ändrings- och reparationsarbeten

å biblioteksfastigheten hyst den uppfattningen, att fastigheten

icke vore kronans egendom. Vid tidpunkten för stifts- och landsbibliotekets

förläggande till Skara torde denna uppfattning ha delats även av

vederbörande statliga myndigheter. Med anledning härav torde stadens förpliktelser

i samband med bibliotekets inrättande ha begränsats till skyldighet

för staden att bestrida kostnaderna för underhåll av lokalerna, uppvärmning,

belysning, städning och renhållning, inköp och underhåll av inventarier

samt utgifter för behövlig arbetskraft utöver den av staten bekostade.

Staden har emellertid i förenämnda avtalsförslag föreslagits skola

åtaga sig att hålla fastigheten i fullgott skick, inrätta och underhålla säkerhetsanordningar

mot eldfara, ombesörja och bekosta brandförsäkring av

byggnaden samt ensam vidkännas alla onera för fastigheten, allt skyldigheter,

som vanligen åvila en fastighetsägare. Med hänsyn till de kostnader,

staden nedlagt å biblioteksbyggnaden, är det förvisso ett stadens intresse

att fastigheten jämväl i fortsättningen hålles i fullgott skick, och staden

är väl medveten om de traditioner, staden har att vårda såsom skol- och

biblioteksstad. I den mån staden helt skall svara för biblioteksbyggnadens

fortsatta bestånd och sålunda ikläda sig förpliktelser utöver de av staden

tidigare gjorda åtagandena synes det emellertid skäligt, att äganderätten

till biblioteksfastigheten tillkommer staden. Såsom ägare av fastigheten

kommer staden helt naturligt att säkerställa byggnadens användning för

stifts- och landsbiblioteket, och drätselkammaren är för sin del villig att,

sedan stadens äganderätt till fastigheten blivit ostridig, tillstyrka ett avtal

om ändamålsupplåtelse, varigenom nyttjanderätten för den institution, som

begagnar byggnaden, garanteras. Vidkommande villkoren för stadens förvärvande

av fastigheten får drätselkammaren anhålla, att desamma, sedan

värdering av fastigheten ägt rum, måtte bestämmas under hänsynstagande

till de kostnader, staden nedlagt å fastigheten.

Genom en den 26 april 1946 av länsstyrelsen i Mariestad fastställd tomtindelning

har kvarteret Metes uppdelats i två tomter, nr 2 och nr 3. Av

gamla tomten nr 103, 104, 105 ingår ett område om 275,9 kvadratmeter

i tomten nr 2, ett område om 2 865,5 kvadratmeter bildar tomten nr 3,

medan återstoden av gamla tomten utgör gatumark.

Beträffande frågan huruvida området om 275,9 kvadratmeter av tomten

nr 2, vilken tomt i övrigt äges av veterinärinrättningen i Skara, nu bör

överlåtas till staden har kammarkollegiet anfört bland annat:

Jämlikt 26 och 27 i stadsplanelagen den 25 maj 1931 har veterinärinrättningen

ägt att inom ett år efter tomtindelningens fastställande den

26 april 1946 anhängiggöra talan om inlösen av den i tomten nr 2 ingående

delen om 275,9 kvadratmeter av gamla tomten nr 103, 104, 105. Då sådan

talan icke av veterinärinrättningen anhängiggjorts, är staden jämlikt 27 §

berättigad lösa hela tomten nr 2. Vid sådant förhållande synes något hinder

ej möta mot överlåtelse till staden i detta sammanhang jämväl av omförmälda

del av tomten nr 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts -proposition nr 153.

Värdering av biblioteksfastigheten har på länsstyrelsens uppdrag verkställts

av länsarkitekten i Skaraborgs län E. Haasum under medverkan av

byggnadsingenjören S. Ljungwall i Mariestad och byggmästaren O. F. Hultman

i Skara. Enligt den 7 och 8 februari 1947 dagtecknat värderingsförslag

ha värderingsmännen åsatt fastigheten ett värde av i runt tal 174 000

kronor, varav 142 000 kronor byggnadsvärde och 32 000 kronor markvärde.

Beträffande enskildheterna i värderingsmännens förslag torde få

hänvisas till handlingarna.

Drätselkammaren har ansett, att markvärdet icke bör sättas högre än

30 000 kronor. Ifråga om byggnaden anser drätselkammaren med hänsyn

till värdet av vad staden nedlagt å byggnaden i form av nödig och nyttig

förbättring, vilket kunde värderas till lägst 125 000 kronor, ett värde av

140 000 kronor i och för sig skäligt. Vid bestämmande av byggnadens försäljningsvärde

vid försäljning till staden borde emellertid hänsyn tagas till

att byggnaden även efter försäljningen skulle tjäna ett bestämt ändamål.

Då det dessutom icke vore ostridigt, att kronan vore ägare till biblioteksfastigheten,

talade enligt drätselkammaren starka skäl för att köpeskillingen

för fastigheten närmast borde motsvara markvärdet, jämkat till nyss angivet

belopp.

Länsstyrelsen i Mariestad har tillstyrkt försäljningen och funnit drätselkammarens

synpunkter på fastställande av skäligt försäljningspris för fastigheten

beaktansvärda.

Kammarkollegiet har i fråga om värderingen samt sätt och villkor för

överlåtelsen anfört:

Med hänsyn till det allmännyttiga, ej endast kommunala ändamål vartill

fastigheten är avsedd att användas har kollegiet, om här efter angivna

villkor rörande fastighetens framtida disposition in. m. uppställas, intet

att erinra mot en överlåtelse av densamma för det uppskattade markvärdet

med den jämkning därav som av staden ifrågasatts.

I betraktande av vad förrättningsmännen och staden anfört har kollegiet

under samma förutsättning ej heller något att erinra mot att vid försäljning

till staden något byggnadsvärde ej tages med i beräkning. Vid sådana

förhållanden synes köpeskillingen för fastigheten kunna fastställas till ett

belopp av 30 000 kronor.

Då kronans äganderätt till fastigheten ej är ostridig, anser sig kollegiet

emellertid böra föreslå en överlåtelse allenast på det sätt att kronan fölen

köpeskilling av 30 000 kronor till staden överlåter den rätt kronan må

äga till dels den del av tomten nr 2 som utgöres av 275,9 kvadratmeter av

gamla tomten 103, 104, 105, dels ock tomten nr 3 om 2 868,5 kvadratmeter

ävensom till det därå uppförda bibliotekshuset.

. Såsom villkor för överlåtelsen torde böra uppställas att staden dels åtager

sig att å fastigheten tillhandahålla tomt och byggnad för stifts- och landsbiblioteket

i staden, dels ock förbinder sig att i enlighet med nådiga brevet

den 4 juni 1937 bestrida — förutom kostnaderna för underhåll av bibliotekslokalerna

ävensom inköp och underhåll av inventarier för desamma

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

— utgifter för uppvärmning, belysning, städning och renhållning av nämnda

lokaler samt därmed jämförliga löpande utgifter ävensom för behövlig

arbetskraft utöver den av staten bekostade.

Departementschefen. Då staden nedlagt avsevärda kostnader på ifrågavarande

biblioteksfastighet och därjämte vissa praktiska fördelar i fråga om

fastighetens förvaltning torde kunna ernås, om staden erhåller äganderätten

till densamma, anser jag mig böra tillstyrka, att den rätt kronan må äga

till fastigheten överlåtes på staden. Vederlaget för överlåtelsen torde skäligen

böra fastställas till 30 000 kronor. Vid överlåtelsen torde på sätt kammarkollegiet

föreslagit böra knytas vissa villkor för säkerställande av fastighetens

fortsatta användning för biblioteksändamål. Rörande dispositionen

av blivande vederlag torde Kungl. Maj:t fa utfärda bestämmelser.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till

dels ett i tomten nr 2 i kvarteret Metes i Skara ingående

område om 275,9 kvadratmeter av gamla tomten nr 103,

104, 105, dels ock tomten nr 3 om 2 868,5 kvadratmeter i

samma kvarter jämte det å tomten uppförda bibliotekshuset

må mot ett vederlag till kronan av 30 000 kronor överlåtas

på Skara stad, under villkor att staden ej mindre å fastigheten

tillhandahåller tomt och byggnad för stifts- och landsbibliotek

i staden än även bestrider — förutom kostnaderna

för underhåll av bibliotekslokalerna ävensom inköp och underhåll

av inventarier för desamma — utgifter för uppvärmning,

belysning, städning och renhållning av nämnda lokaler

samt därmed jämförliga löpande utgifter ävensom för

behövlig arbetskraft utöver den av staten bekostade.

2:o)

Stadsägan nr 389 i Skara.

Drätselkammaren i Skara har i skrivelse den 16 januari 1945 anhållit

om tillstånd för Skara stad att för tillgodoseende av stadens behov av

mark för bebyggelse förvärva den andre lektorn vid högre allmänna läroverket

i staden på lön anslagna stadsägan nr 389 eller lägenheten Teglagärdet

i Skara.

Ifrågavarande fastighet, som är belägen i stadens östra del, gränsar i

norr till Viktoriasjön och Viktoriaparken, i väster till Botaniska trädgården,

i söder till Axvallagatan och i öster till stadsägan nr 733, vilken utgör

löningsjord för komministern i Skara. Fastigheten, som är obebyggd, omfattar

enligt en av stadsingenjören A. Bergschöld den 12 oktober 1945

lämnad uppgift en areal av 77 395 kvadratmeter med följande fördelning:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Kvartersmark

Mark för parker

Gatumark .....

ea 54 400 kvadratmeter

» 15 055 »

» 7 940 »

Tillhopa ca 77 395 kvadratmeter

I en den 30 april 1926 fastställd stadsplan har fastigheten upptagits som

område avsett för bad- och idrottsändamål. Frågan om ändring och utvidgning

av stadsplanen är emellertid föremål för utredning. Staden har

framhållit, att en stor del av fastigheten torde komma att användas för i

stadsplanen för närvarande upptaget ändamål, då avsaknaden av ett friluftsbad

inom staden måste avhjälpas genom att ett dylikt förlägges till

Viktoriasjön.

Genom beslut den 14 november 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att

den förutnämnda stadsägan nr 733 må försäljas till staden. Därest staden

även får förvärva nu ifrågavarande fastighet, skulle staden utefter Axvallagatan

erhalla ett för bebyggelse lämpat sammanhängande markområde

från Botaniska trädgården till järnvägen Skara—Mariestad.

För att underlätta stadens förvärv av fastigheten arrenderar staden

sedan en följd av år fastigheten av vederbörande lektor. Avgälden för

arrendet, som uppgår till 600 kronor, uppbäres av lektorn, som i anledning

härav har att vidkännas ett avdrag å sin lön med 48 kronor.

Taxeringsvärdet för år 1946 uppgick till 15 000 kronor, varav 9 000

kronor jordbruksvärde och 6 000 kronor tomt- och industrivärde.

Värdering av fastigheten har enligt kammarkollegiets förordnande av den

22 september 1945 verkställts i samråd av kammarrådet S. Grönvall, byggnadsingenjören

A. Nordström i Stockholm och ingenjören A. Norén i Lidköping.

Enligt värderingsinstrumentet, som är dagtecknat den 23 maj 1946,

har fastigheten åsatts ett värde av 52 600 kronor, motsvarande ett råmarksvärde

av cirka 68 öre för kvadratmeter.

Drätselkammaren och stadsjulimäktige i Skara ha ansett, att några vägande

invändningar icke kunna göras mot värderingsmännens förslag.

Byggnadsnämnden i staden har framhållit, att det ur de synpunkter, nämnden

hade att företräda, måste anses vara av betydelse, att staden förvärvade

ifrågavarande fastighet.

Lärarkollegiet vid Skara högre allmänna läroverk har liksom vederbörande

indelningshavare, lektorn A. Fernek, avstyrkt försäljningen och föreslagit,

att staden i stället förvärvar erforderlig tomtmark genom jordbyte.

Häremot har drätselkammaren invänt, att staden numera nått en sådan

utveckling, att det vore nödvändigt för staden att få förvärva fastigheten

utan att behöva lämna vederlagsjord i stället.

Stiftsnämnden i Skara har funnit vägande skäl tala för försäljningen med

hänsyn till fastighetens läge i naturlig anslutning till stadens bebyggelse
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 153.

område. Stadens intresse av fastighetens förvärvande syntes böra tillgodoses

framför lärarkollegiets och indelningshavarens önskan om fastighetens

bibehållande som löningsjord.

Kammarkollegiet har icke funnit något att erinra mot det värde, värderingsmännen

åsatt fastigheten. Med stöd av verkställd utredning, beträffande

vilken torde få hänvisas till handlingarna, anser kollegiet, att fastigheten

lärer få antagas utgöra en donation av kronan. Då staden för sin

utveckling synes vara i behov att förvärva fastigheten, tillstyrker kollegiet

densammas försäljning till staden för en köpeskilling av 52 600 kronor.

I fråga om dispositionen av köpeskillingsmedlen anför kollegiet:

Ivöpeskillingsmedlen torde böra överlämnas till domkapitlet i Skara för

att av domkapitlet göras räntebärande i avbidan på en allmän regleringav

jorddonationema till de allmänna läroverken, med rätt för vederbörande

lektor att tills vidare, och intill dess annorlunda kan bliva i laga ordningbestämt,

uppbära ränteavkastningen å medlen men med skyldighet för

denne att jämlikt 22 § B statens allmänna avlöningsreglemente den 30

juni 1947 (nr 411) vara underkastad minskning i den från statsverket

eljest till honom utgående lönen med belopp, motsvarande ränteavkastningen.

Enligt en av statens byggnadslånebyrå verkställd beräkning skulle värdet

av fastigheten utgöra 42 500 kronor, motsvarande ett råmarksvärde av

55 öre för kvadratmeter. Med hänsyn till att beräkningen grundar sig på

delvis svårbestämbara faktorer och att skillnaden mellan det framräknade

värdet och den av kammarkollegiet föreslagna köpeskillingen är relativt

ringa, har byggnadslånebyrån emellertid icke velat motsätta sig en försäljning

enligt kammarkollegiets förslag.

Departementschefen. Då Skara stad måste anses ha ett berättigat intresse

att förvärva ifrågavarande fastighet, anser jag mig trots indelningshavarens

och lärarkollegiets avstyrkanden böra tillstyrka försäljning av

densamma.

I enlighet med kammarkollegiets utredning lärer fastigheten få antagas

utgöra en donation av kronan.

Försäljningen synes böra ske till det av värderingsmännen föreslagna

priset, 52 600 kronor, vilket godtagits av de hörda myndigheterna. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande

försäljningen och dispositionen av försäljningsmedlen. Därest en försäljning

kommer till stånd, torde de behållna köpeskillingsmedlen tills vidare

böra fonderas. Frågan om dessa medels disposition torde framdeles böra

upptagas till behandling i sammanhang med en allmän reglering av jorddonationerna

vid de allmänna läroverken. Beträffande vederbörande lektors

rätt till ränteavkastningen å medlen lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t

att, med beaktande av stadgande i 22 § B statens allmänna avlöningsreglemente,

meddela erforderliga föreskrifter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. May.ts proposition nr 153.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att den andre lektorn vid högre allmänna läroverket i

Skara på lön anslagna stadsägan nr 389 eller lägenheten

Teglagärdet i Skara må för ett pris, icke understigande

52 600 kronor, och på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t finner

skäligt bestämma, försäljas till Skara stad.

3:o)

Fastigheterna Källby 22, 23 och 24 i Lund.

Drätselkammaren i Lund har i skrivelse den 29 juli 1943 till stiftsnämnden

i Lund anfört, att önskemål framställts om skapande av en mera modern

central idrottsplats i staden än den nuvarande. Den ifrågasatta anläggningen

hade ansetts böra förläggas till stadsägan nr 717 och den söder därom belägna

marken. En sådan förläggning skulle komma att beröra fastigheterna

Källby 22, 23 och 24, vilka utgjorde löningsjordar för rektor vid katedralskolan

i Lund. Med hänsyn till önskvärdheten att i god tid förbereda arbeten,

som kunde erfordras för lindrande av befarad arbetslöshet vid en blivande

fredskris, hemställde drätselkammaren om yttrande rörande villkoren

för stadens eventuella förvärv av löningsjordarna.

Ifrågavarande löningsjordar äro belägna vid Källbyvägen sydväst om och

i omedelbar närhet av den centrala stadsbebyggelsen och ha en areal av

sammanlagt 132 089,7 kvadratmeter. Fastigheterna, som bestå av tomt och

åker, äro utarrenderade till den 14 mars 1951 för en arrendeavgäld av 145

hektoliter råg (år 1944 motsvarande 2 130 kronor). På fastigheterna befintliga

byggnader tillhöra arrendatorn. Taxeringsvärdet utgör 44 000 kronor

för marken och 16 000 kronor för byggnaderna.

Efter förordnande av stiftsnämnden har vederbörande boställsnämnd den

28 september 1945 förrättat värdering av fastigheterna, därvid nämnden

föreslagit ett försäljningspris av 198134 kronor, beräknat efter ett tomtmarksvärde

av 1 krona 50 öre för kvadratmeter. Jorden har betecknats som

god mylla av prima beskaffenhet på lerbotten. Nämnden har åberopat, att

staden betalat detta å-pris till fastighetsbolaget S:t Pederskloster för jämförlig

jord.

Drätselkammaren har i yttrande häröver den 26 oktober 1945 förklarat

sig fullfölja ärendet men funnit det föreslagna priset väl högt med hänsyn

till taxeringsvärdet och markområdets storlek.

Skolöverstyrelsen har, ehuru överstyrelsen ansåge försäljning av donerad

fastighet i allmänhet böra undvikas, icke velat motsätta sig försäljning av

löningsjordarna till det av boställsnämnden föreslagna priset, då marken vore

avsedd att användas för ett allmännyttigt ändamål. Överstyrelsen har föreslagit,

att köpeskillingen skulle tillföras rektors löningsfond för att göras

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 153.

räntebringande samt att av den årliga ränteavkastningen tio procent skulle

läggas till kapitalet och återstoden skulle uppbäras av indelningshavaren.

Stijtsnämnden har tillstyrkt försäljning av löningsjordarna för det av boställsnämnden

föreslagna priset och på vissa villkor i övrigt.

Kammarkollegiet har ansett fastigheterna böra behandlas som kronojord,

därom kollegiet anfört bland annat följande.

I utlåtande till Kungl. Maj:t den 20 oktober 1931 angående indragning till

statsverket eller övertagande till förvaltning av statsverket av kronans donationer

till de allmänna läroverken m. in. framhöll kollegiet, att utredningen

1 ärendet icke syntes giva tillräckligt stöd för antagandet att kronan anslagit

ifrågavarande fastigheter. Av en i förevarande ärende av kollegiets arkiv

gjord utredning framgår, att jordarna sedan mycket lång tid tillbaka tillhört

skolan utan att man vet, på vilket sätt de blivit skolan anslagna.

Ehuru lägenheterna synas vara att betrakta såsom en enskild donation till

katedralskolan, lärer donationen dock icke ha tillförsäkrats rektor i syfte

att bereda honom särskild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning.

Med tillgodonjutande av avkastningen lärer därför böra följa skyldighet

för tjänstinneha varen att vidkännas minskning i den från statsverket utgående

lönen. Sedan gammalt avdrages ett årligt belopp av 356 kronor.

Ehuru lägenheterna sålunda icke torde vara anslagna av kronan, tillgodose

de dock ett statligt ändamål och torde därför böra behandlas som kronojord.

Frågan om försäljning av lägenheterna torde därför och med hänsyn till

deras saluvärde böra underställas riksdagens prövning.

Kollegiet har tillstyrkt försäljning av fastigheterna till Lunds stad för den

föreslagna köpeskillingen av 198 134 kronor och på vissa villkor i övrigt.

Härjämte har kollegiet föreslagit, att köpeskillingsmedlen och övriga från

lägenheterna härflytande medel skulle överlämnas till domkapitlet i Lund

för att göras räntebärande i avbidan på en allmän reglering av jorddonationerna

till de allmänna läroverken, med rätt för rektor att tills vidare, intill

dess annat bestämdes, uppbära ränteavkastningen av medlen men med skyldighet

för honom att vidkännas minskning i den från statsverket eljest till

honom utgående lönen till belopp motsvarande ränteavkastningen.

Tjänstinnehavaren, rektorn B. Bjerre, har förklarat sig samtycka till försäljningen

endast under förutsättning att rektor icke därigenom åsamkades

någon reell löneminskning.

Justitiekansler sämbetet har biträtt kammarkollegiets förslag. Enligt ämbetets

mening hade det varit mest tilltalande, om någon minskning i rektors

förmåner från löningsjordarna icke skedde, förrän en allmän nyuppskattning

av dylika förmåner vid läroverken verkställts. Med hänsyn till vad som

föreskrivits i tidigare försäljningsärenden av förevarande slag syntes ett

dylikt förfaringssätt dock icke vara möjligt.

Domkapitlet, som tillstyrkt den ifrågasatta försäljningen, har ansett att

köpeskillingsmedlen borde förvaltas av katedralskolan eller statskontoret

samt att ränteavkastningen med endast nuvarande avdrag borde tillfalla

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19IfS. I samt. Nr 763.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

rektor. Enligt domkapitlets mening vore donationen given av enskild i syfte

att tillförsäkra rektor särskild förmån utöver lönen. Försäljning kunde därför

icke ske mot rektors bestridande.

Statskontoret, som tillstyrkt kammarkollegiets förslag, har anfört följande.

Jämlikt 22 § Saar skall innehavare av sådan rektors- eller lärartjänst, med

vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, vidkännas avdrag å lönen med

belopp motsvarande de särskilda förmånernas värde enligt uppskattning i

behörig ordning. Vad genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare

av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild förmån utöver honom eljest

tillkommande avlöningsförmåner, skall likväl icke föranleda sådant avdrag.

Å rektor vid katedralskolan i Lund lärer sagda stadgande vara tillämpligt.

Av utredningen i ärendet torde framgå, att de avsedda lägenheterna Källby

tillhöra katedralskolan och sålunda därmed äro att anse såsom statens egendom.

Däremot synes icke tillfredsställande kunnat utredas, om fastigheterna

tillförts skolan genom anslag från kronan eller genom donation av enskild.

Det må emellertid erinras om att lägenheterna ifråga icke upptagits i de

uppgifter rörande av kommuner och enskilda personer till lärare vid rikets

elementarläroverk gjorda donationer, som efter framställning av ständerna

Kungl. Maj:t överlämnade till dessa den 30 december 1859 (Kungl. Maj:ts

skrivelse nr 77).

Även om man utgår från att lägenheterna tillförts skolan genom donation

av enskild, synes alltsedan skolans tillkomst på 1830-talet inkomsten av

lägenheterna ha använts för att bestrida en del av rektors lön. Det må sålunda

erinras, att vid den lönereglering, som genomfördes för läroverken år

1858, rektorslönen vid den typ av läroverk, som bland annat skolan i Lund

representerade, fastställdes till 4 000 riksdaler riksmynt. Tillika föreskrevo

ständerna, att med rektors befattning icke finge förenas innehavet av prebende.

(Expeditionsutskottets förslag till skrivelse nr 222 [sid. 20]). I enlighet

härmed upptogs i statsverkets specialutgiftsstat för samma år rektorslönen

vid katedralskolan eller — som den då kallades — Lunds högre elementarläroverk,

till sammanlagt 4 000 riksdaler. Av detta belopp gäldades 3 597

riksdaler 33 öre genom anslag medan av återstoden 356 riksdaler specificerades

såsom inkomst av »Kjellby löningsjord».

Av det anförda torde framgå, att även om lägenheterna skulle tillkommit

genom donation av enskild, fog finnes för det antagandet, att inkomsten av

lägenheterna aldrig avsetts skola tillföra rektor en särskild förmån utöver

honom eljest tillkommande avlöningsförmåner. För statsverkets del måste

det anses beklagligt, att icke någon uppskattning av avkastningen av »löningsjorden»

verkställts efter år 1858. Ur detta förhållande lärer emellertid

icke kunna härledas någon rätt för rektor att allt framgent endast vidkännas

nämnda avdrag å lönen med 356 kronor.

Statens byggnadslånebyrå har, under åberopande av innehållet i en inom

byrån upprättad promemoria, tillstyrkt, att ifrågavarande fastigheter försäljas

för en köpeskilling av 108 300 kronor. 1 promemorian har anförts

bland annat följande.

Enligt för Lunds stad upprättad men ännu icke fastställd generalplan skola

fastigheterna Källby 2L>, 23 och 24 utnyttjas för sport- och idrottsändamål

samt för park- och kyrkogårdsanläggningar. På grund av fastigheternas i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts -proposition nr 153.

generalplan redovisade utnyttjande för annat ändamål än bebyggelse kan

värdering icke verkställas på sätt sker vid beräkning av ett exploateringsvärde.

Ett bedömande av fastigheternas värde torde därför böra ske genom

jämförelse med köpeskillingar, som erlagts vid tidigare förvärv av likabelägen

mark. I syfte att erhålla material för sådan jämförelse har vid besök

å platsen vissa upplysningar inhämtats. Uppgifter rörande köpeskillingar

m. m. vid Lunds stads markförvärv under åren 1940—1946 finnas redovisade

å en till handlingarna i ärendet hörande karta. Å denna karta har dessutom

antecknats motsvarande uppgifter beträffande den kronan tillhöriga fastigheten

Råby Lilla 171 i Lunds stad, som enligt förslag av domänstyrelsen

skall försäljas till staden för en köpeskilling av 506 000 kronor, motsvarande

82 öre per m2 råmark. Detta värde har åsatts fastigheten vid av statens

byggnadslånebyrå på uppdrag av domänstyrelsen år 1947 verkställd värdering.

Denna värdering får anses vara representativ för ett genomsnittligt

exploateringsvärde i så måtto att enligt generalplanen, som lagts till grund

för värderingen, fastigheten skall utnyttjas för olika ändamål, såsom bostads-

och industribebyggelse, allmänna institutioner, koloni- och handelsträdgårdar

samt park.

För övriga å kartan redovisade markområden har staden erlagt köpeskillingar,

varierande mellan 19 öre och 7 kronor 52 öre per m2. Dessa köpeskillingar

torde emellertid få anses vara mindre representativa med hänsyn

till dels att i vissa fall speciella omständigheter fått öva inflytande på prissättningen,

dels att desamma icke grunda sig på regelrätta värderingar utan

utgör resultaten av vid förhandlingarna åstadkomna kompromisslösningar.

Sålunda kan nämnas att 1945 års förvärv till ett pris av 1 krona och 49 öre

per in2, vilket av boställsnämnden åberopats vid dess värdering av här ifrågavarande

fastigheter, väsentligen avsåg tomtmark för central verkstadsskola

och att stadens förvärv år 1946 av 25 757 m2 till ett pris av 7 kronor och

52 öre per m2 avsåg kvartersmark för enbart flerfamiljshus. Även i vissa

andra fall ha förvärven avsett att tillgodose speciella behov. De två under

åren 1940 och 1943 avslutade köpen omfattade visserligen mark för bostadsbebyggelse

men betingade så varierande råmarkspriser som 70 öre respektive

1 krona och 20 öre per m2.

Ytterligare må anföras att de nu aktuella fastigheternas sammanlagda

taxeringsvärden, i vad avser själva marken, eller 44 000 kronor, motsvarar

33 öre per m2 och att det årliga arrendebeloppet 2 130 kronor, kapitaliserat.

efter 4 procent, motsvarar ett värde av cirka 53 000 kronor eller cirka 40

öre per m2.

På nu anförda grunder synes byrån böra uttala att fastigheterna Källby

22, 23 och 2‘ icke böra åsättas högre värde än 82 öre per m2 eller tillsammans

108 300 kronor.

Departementschefen. Lunds stad måste anses ha ett berättigat intresse att

förvärva ifrågavarande fastigheter. Jag finner därför i likhet med de i

ärendet hörda myndigheterna, att staten bör tillmötesgå stadens önskan att

förvärva fastigheterna. Riksdagens samtycke till försäljningen lärer böra

inhiimtas.

Beträffande försäljningspriset har meningsskiljaktigheter gjort sig gällande.

Medan statens byggnadslånebyrå tillstyrkt fastigheternas försäljning för

en köpeskilling av 108 300 kronor, motsvarande ett pris av 82 öre por kva
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15S.

dratmeter, ha övriga i ärendet hörda myndigheter anslutit sig till bostadsnämndens

förslag om en köpeskilling av 198 134 kronor, beräknad efter 1

krona och 50 öre per kvadratmeter. Under hänvisning till vad från byggnadslånebyråns

sida anförts, förordar jag att försäljningspriset bestämmes

till 108 300 kronor. Jag erinrar härvid om att Kungl. Maj:t den 27 februari

1948 på föredragning av chefen för jordbruksdepartementet beslutat föreslå

riksdagen medgiva, att kronoegendomen Råby Lilla 171 i Lunds stad, vilken

egendom är belägen i närheten av nu ifrågavarande fastigheter, må försäljas

till staden för en köpeskilling av 506 000 kronor, motsvarande 82 öre per

kvadratmeter råmark.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter

rörande försäljningen och dispositionen av försäljningsmedlen. Därest

en försäljning kommer till stånd, torde de behållna försälj ningsmedlen tills

vidare böra fonderas. Frågan om dessa medels disposition torde framdeles

böra upptagas till behandling i sammanhang med en allmän reglering av

jorddonationerna till de allmänna läroverken. Beträffande rektors rätt till

å försäljningsmedlen uppkommande ränteavkastning lärer det få ankomma

på Kungl. Maj:t att, med beaktande av stadgande i 22 § B statens allmänna

avlöningsreglemente, meddela erforderliga föreskrifter,

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de rektor vid katedralskolan i Lund å lön anslagna

fastigheterna Källby 22, 23 och 24 i Lund må för ett pris,

icke understigande 108 300 kronor, och på de villkor i övrigt,

Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, försäljas till

Lunds stad.

Vad departementschefen sålunda under punkterna l:o)—

3:o) hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Brulm-Möller.

Stockholm 1948 Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

4806*7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsv s. 7 i texten
  2. SU 1948:117 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om försäljning till Lunds stad av fastigheterna Kållby 22, 23 och 2'' i Lund. a1 i texten
  3. SU 1948:103 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa fastigheter i Skara och Lund. s. 7 i texten