Angående försäljning av vissa fastigheter i Skara och Lund
1948-03-05 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:153, Angående försäljning av vissa fastigheter i Skara och Lund
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
1
Nr 153.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa fastigheter i Skara och Lund; given Stockholms
slott den 5 mars 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernädigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1948.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne anhåller att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om försäljning av vissa fastigheter
i Skara och Lund, vilka ärenden synts böra föranleda framställning till
riksdagen, samt anför härom följande.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 191)8. 1 samt Nr 153.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 153.
l:o)
Den av stifts- och landsbiblioteket i Skara
disponerade fastigheten.
Från och med budgetåret 1937/38 omorganiserades stifts- och läroverksbiblioteket
i Skara till landsbibliotek under benämningen stifts- och landsbiblioteket
i Skara (se 1937 års åttonde huvudtitel, sid. 44 ff.). I enlighet
med Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1937 rörande villkoren för omorganisationen
har staden verkställt ombyggnad av stifts- och läroverksbibliotekets
gamla byggnad till lokal för stifts- och landsbiblioteket. Kostnaderna
för ändrings- och inredningsarbetena ha uppgått till i runt tal 124 300
kronor, och utgifterna härför ha bestritts av staden. Enligt samma beslut
åligger det staden att bestrida — förutom kostnaderna för underhåll av
bibliotekslokalerna ävensom inköp och underhåll av inventarier för desamma
jämväl utgifter för uppvärmning, belysning, städning och renhållning
av nämnda lokaler samt därmed jämförliga löpande utgifter ävensom för
behövlig arbetskraft utöver den av staten bekostade.
På begäran av drätselkammaren i Skara avgav kammarkollegiet den 29
augusti 1941 yttrande angående äganderätten till den av stifts- och landsbiblioteket
disponerade fastigheten med därå uppförd biblioteksbyggnad.
Enligt detta yttrande bestod fastigheten av gamla tomten nr 103, 104, 105,
vilken utgjorde del av tomten nr 1 i kvarteret Metes. Köpeskillingen för
tomten hade erlagts med medel ur Skara stifts byggnadskassa, som jämväl
bekostat den under åren 1854—1858 å tomten uppförda biblioteksbyggnaden.
Av sättet för byggnadskassornas bildande syntes enligt kollegiet
icke kunna dragas någon bestämd slutsats om äganderätten till kassorna
eller för deras medel inköpt egendom. Men då kassorna enligt 1820 års
skolordning uteslutande skulle användas för läroverkens byggnadsbehov,
och då läroverken redan vid denna tid utgjorde en statlig institution, syntes
det vara berättigat att anse statsverket som ägare till kassorna och deras
egendom. Bibliotekshuset och bibliotekstomten i Skara syntes alltså böra
anses tillhöra statsverket.
En av stadsfullmäktige i Skara därefter hos Kungl. Maj:t gjord framställning
om överlåtande på Skara stad av den rätt till bibliotekshuset och
bibliotekstomten, som tillkomme Kungl. Maj:t och kronan, fann Kungl.
Maj:t genom beslut den 25 januari 1946 icke föranleda någon Kungl.
Maj:ts åtgärd. Samtidigt uppdrog Kungl. Maj:t åt kammarkollegiet att
upprätta förslag till avtal om upplåtelse till staden av den av stifts- och
landsbiblioteket i Skara disponerade fastigheten.
Sedan dylikt förslag till avtal av kammarkollegiet tillställts drätselkammaren
har drätselkammaren i skrivelse den 20 juni 1946 hos Kungl. Maj:t
anyo anhållit att få förvärva biblioteksfastigheten med därå uppförd byggnad.
Drätselkammaren har därvid anfört bland annat:
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
Berörda avtalsförslag har varit föremål för granskning av drätselkammaren;
och har kammaren efter övervägande funnit sig icke kunna tillstyrka
stadsfullmäktige godkänna detsamma. Staden har nämligen då den vid olika
tillfällen anslagit medel till ganska betydande belopp för ändrings- och reparationsarbeten
å biblioteksfastigheten hyst den uppfattningen, att fastigheten
icke vore kronans egendom. Vid tidpunkten för stifts- och landsbibliotekets
förläggande till Skara torde denna uppfattning ha delats även av
vederbörande statliga myndigheter. Med anledning härav torde stadens förpliktelser
i samband med bibliotekets inrättande ha begränsats till skyldighet
för staden att bestrida kostnaderna för underhåll av lokalerna, uppvärmning,
belysning, städning och renhållning, inköp och underhåll av inventarier
samt utgifter för behövlig arbetskraft utöver den av staten bekostade.
Staden har emellertid i förenämnda avtalsförslag föreslagits skola
åtaga sig att hålla fastigheten i fullgott skick, inrätta och underhålla säkerhetsanordningar
mot eldfara, ombesörja och bekosta brandförsäkring av
byggnaden samt ensam vidkännas alla onera för fastigheten, allt skyldigheter,
som vanligen åvila en fastighetsägare. Med hänsyn till de kostnader,
staden nedlagt å biblioteksbyggnaden, är det förvisso ett stadens intresse
att fastigheten jämväl i fortsättningen hålles i fullgott skick, och staden
är väl medveten om de traditioner, staden har att vårda såsom skol- och
biblioteksstad. I den mån staden helt skall svara för biblioteksbyggnadens
fortsatta bestånd och sålunda ikläda sig förpliktelser utöver de av staden
tidigare gjorda åtagandena synes det emellertid skäligt, att äganderätten
till biblioteksfastigheten tillkommer staden. Såsom ägare av fastigheten
kommer staden helt naturligt att säkerställa byggnadens användning för
stifts- och landsbiblioteket, och drätselkammaren är för sin del villig att,
sedan stadens äganderätt till fastigheten blivit ostridig, tillstyrka ett avtal
om ändamålsupplåtelse, varigenom nyttjanderätten för den institution, som
begagnar byggnaden, garanteras. Vidkommande villkoren för stadens förvärvande
av fastigheten får drätselkammaren anhålla, att desamma, sedan
värdering av fastigheten ägt rum, måtte bestämmas under hänsynstagande
till de kostnader, staden nedlagt å fastigheten.
Genom en den 26 april 1946 av länsstyrelsen i Mariestad fastställd tomtindelning
har kvarteret Metes uppdelats i två tomter, nr 2 och nr 3. Av
gamla tomten nr 103, 104, 105 ingår ett område om 275,9 kvadratmeter
i tomten nr 2, ett område om 2 865,5 kvadratmeter bildar tomten nr 3,
medan återstoden av gamla tomten utgör gatumark.
Beträffande frågan huruvida området om 275,9 kvadratmeter av tomten
nr 2, vilken tomt i övrigt äges av veterinärinrättningen i Skara, nu bör
överlåtas till staden har kammarkollegiet anfört bland annat:
Jämlikt 26 och 27 i stadsplanelagen den 25 maj 1931 har veterinärinrättningen
ägt att inom ett år efter tomtindelningens fastställande den
26 april 1946 anhängiggöra talan om inlösen av den i tomten nr 2 ingående
delen om 275,9 kvadratmeter av gamla tomten nr 103, 104, 105. Då sådan
talan icke av veterinärinrättningen anhängiggjorts, är staden jämlikt 27 §
berättigad lösa hela tomten nr 2. Vid sådant förhållande synes något hinder
ej möta mot överlåtelse till staden i detta sammanhang jämväl av omförmälda
del av tomten nr 2.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Maj:ts -proposition nr 153.
Värdering av biblioteksfastigheten har på länsstyrelsens uppdrag verkställts
av länsarkitekten i Skaraborgs län E. Haasum under medverkan av
byggnadsingenjören S. Ljungwall i Mariestad och byggmästaren O. F. Hultman
i Skara. Enligt den 7 och 8 februari 1947 dagtecknat värderingsförslag
ha värderingsmännen åsatt fastigheten ett värde av i runt tal 174 000
kronor, varav 142 000 kronor byggnadsvärde och 32 000 kronor markvärde.
Beträffande enskildheterna i värderingsmännens förslag torde få
hänvisas till handlingarna.
Drätselkammaren har ansett, att markvärdet icke bör sättas högre än
30 000 kronor. Ifråga om byggnaden anser drätselkammaren med hänsyn
till värdet av vad staden nedlagt å byggnaden i form av nödig och nyttig
förbättring, vilket kunde värderas till lägst 125 000 kronor, ett värde av
140 000 kronor i och för sig skäligt. Vid bestämmande av byggnadens försäljningsvärde
vid försäljning till staden borde emellertid hänsyn tagas till
att byggnaden även efter försäljningen skulle tjäna ett bestämt ändamål.
Då det dessutom icke vore ostridigt, att kronan vore ägare till biblioteksfastigheten,
talade enligt drätselkammaren starka skäl för att köpeskillingen
för fastigheten närmast borde motsvara markvärdet, jämkat till nyss angivet
belopp.
Länsstyrelsen i Mariestad har tillstyrkt försäljningen och funnit drätselkammarens
synpunkter på fastställande av skäligt försäljningspris för fastigheten
beaktansvärda.
Kammarkollegiet har i fråga om värderingen samt sätt och villkor för
överlåtelsen anfört:
Med hänsyn till det allmännyttiga, ej endast kommunala ändamål vartill
fastigheten är avsedd att användas har kollegiet, om här efter angivna
villkor rörande fastighetens framtida disposition in. m. uppställas, intet
att erinra mot en överlåtelse av densamma för det uppskattade markvärdet
med den jämkning därav som av staden ifrågasatts.
I betraktande av vad förrättningsmännen och staden anfört har kollegiet
under samma förutsättning ej heller något att erinra mot att vid försäljning
till staden något byggnadsvärde ej tages med i beräkning. Vid sådana
förhållanden synes köpeskillingen för fastigheten kunna fastställas till ett
belopp av 30 000 kronor.
Då kronans äganderätt till fastigheten ej är ostridig, anser sig kollegiet
emellertid böra föreslå en överlåtelse allenast på det sätt att kronan fölen
köpeskilling av 30 000 kronor till staden överlåter den rätt kronan må
äga till dels den del av tomten nr 2 som utgöres av 275,9 kvadratmeter av
gamla tomten 103, 104, 105, dels ock tomten nr 3 om 2 868,5 kvadratmeter
ävensom till det därå uppförda bibliotekshuset.
. Såsom villkor för överlåtelsen torde böra uppställas att staden dels åtager
sig att å fastigheten tillhandahålla tomt och byggnad för stifts- och landsbiblioteket
i staden, dels ock förbinder sig att i enlighet med nådiga brevet
den 4 juni 1937 bestrida — förutom kostnaderna för underhåll av bibliotekslokalerna
ävensom inköp och underhåll av inventarier för desamma
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
— utgifter för uppvärmning, belysning, städning och renhållning av nämnda
lokaler samt därmed jämförliga löpande utgifter ävensom för behövlig
arbetskraft utöver den av staten bekostade.
Departementschefen. Då staden nedlagt avsevärda kostnader på ifrågavarande
biblioteksfastighet och därjämte vissa praktiska fördelar i fråga om
fastighetens förvaltning torde kunna ernås, om staden erhåller äganderätten
till densamma, anser jag mig böra tillstyrka, att den rätt kronan må äga
till fastigheten överlåtes på staden. Vederlaget för överlåtelsen torde skäligen
böra fastställas till 30 000 kronor. Vid överlåtelsen torde på sätt kammarkollegiet
föreslagit böra knytas vissa villkor för säkerställande av fastighetens
fortsatta användning för biblioteksändamål. Rörande dispositionen
av blivande vederlag torde Kungl. Maj:t fa utfärda bestämmelser.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till
dels ett i tomten nr 2 i kvarteret Metes i Skara ingående
område om 275,9 kvadratmeter av gamla tomten nr 103,
104, 105, dels ock tomten nr 3 om 2 868,5 kvadratmeter i
samma kvarter jämte det å tomten uppförda bibliotekshuset
må mot ett vederlag till kronan av 30 000 kronor överlåtas
på Skara stad, under villkor att staden ej mindre å fastigheten
tillhandahåller tomt och byggnad för stifts- och landsbibliotek
i staden än även bestrider — förutom kostnaderna
för underhåll av bibliotekslokalerna ävensom inköp och underhåll
av inventarier för desamma — utgifter för uppvärmning,
belysning, städning och renhållning av nämnda lokaler
samt därmed jämförliga löpande utgifter ävensom för
behövlig arbetskraft utöver den av staten bekostade.
2:o)
Stadsägan nr 389 i Skara.
Drätselkammaren i Skara har i skrivelse den 16 januari 1945 anhållit
om tillstånd för Skara stad att för tillgodoseende av stadens behov av
mark för bebyggelse förvärva den andre lektorn vid högre allmänna läroverket
i staden på lön anslagna stadsägan nr 389 eller lägenheten Teglagärdet
i Skara.
Ifrågavarande fastighet, som är belägen i stadens östra del, gränsar i
norr till Viktoriasjön och Viktoriaparken, i väster till Botaniska trädgården,
i söder till Axvallagatan och i öster till stadsägan nr 733, vilken utgör
löningsjord för komministern i Skara. Fastigheten, som är obebyggd, omfattar
enligt en av stadsingenjören A. Bergschöld den 12 oktober 1945
lämnad uppgift en areal av 77 395 kvadratmeter med följande fördelning:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
Kvartersmark
Mark för parker
Gatumark .....
ea 54 400 kvadratmeter
» 15 055 »
» 7 940 »
Tillhopa ca 77 395 kvadratmeter
I en den 30 april 1926 fastställd stadsplan har fastigheten upptagits som
område avsett för bad- och idrottsändamål. Frågan om ändring och utvidgning
av stadsplanen är emellertid föremål för utredning. Staden har
framhållit, att en stor del av fastigheten torde komma att användas för i
stadsplanen för närvarande upptaget ändamål, då avsaknaden av ett friluftsbad
inom staden måste avhjälpas genom att ett dylikt förlägges till
Viktoriasjön.
Genom beslut den 14 november 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att
den förutnämnda stadsägan nr 733 må försäljas till staden. Därest staden
även får förvärva nu ifrågavarande fastighet, skulle staden utefter Axvallagatan
erhalla ett för bebyggelse lämpat sammanhängande markområde
från Botaniska trädgården till järnvägen Skara—Mariestad.
För att underlätta stadens förvärv av fastigheten arrenderar staden
sedan en följd av år fastigheten av vederbörande lektor. Avgälden för
arrendet, som uppgår till 600 kronor, uppbäres av lektorn, som i anledning
härav har att vidkännas ett avdrag å sin lön med 48 kronor.
Taxeringsvärdet för år 1946 uppgick till 15 000 kronor, varav 9 000
kronor jordbruksvärde och 6 000 kronor tomt- och industrivärde.
Värdering av fastigheten har enligt kammarkollegiets förordnande av den
22 september 1945 verkställts i samråd av kammarrådet S. Grönvall, byggnadsingenjören
A. Nordström i Stockholm och ingenjören A. Norén i Lidköping.
Enligt värderingsinstrumentet, som är dagtecknat den 23 maj 1946,
har fastigheten åsatts ett värde av 52 600 kronor, motsvarande ett råmarksvärde
av cirka 68 öre för kvadratmeter.
Drätselkammaren och stadsjulimäktige i Skara ha ansett, att några vägande
invändningar icke kunna göras mot värderingsmännens förslag.
Byggnadsnämnden i staden har framhållit, att det ur de synpunkter, nämnden
hade att företräda, måste anses vara av betydelse, att staden förvärvade
ifrågavarande fastighet.
Lärarkollegiet vid Skara högre allmänna läroverk har liksom vederbörande
indelningshavare, lektorn A. Fernek, avstyrkt försäljningen och föreslagit,
att staden i stället förvärvar erforderlig tomtmark genom jordbyte.
Häremot har drätselkammaren invänt, att staden numera nått en sådan
utveckling, att det vore nödvändigt för staden att få förvärva fastigheten
utan att behöva lämna vederlagsjord i stället.
Stiftsnämnden i Skara har funnit vägande skäl tala för försäljningen med
hänsyn till fastighetens läge i naturlig anslutning till stadens bebyggelse
-
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 153.
område. Stadens intresse av fastighetens förvärvande syntes böra tillgodoses
framför lärarkollegiets och indelningshavarens önskan om fastighetens
bibehållande som löningsjord.
Kammarkollegiet har icke funnit något att erinra mot det värde, värderingsmännen
åsatt fastigheten. Med stöd av verkställd utredning, beträffande
vilken torde få hänvisas till handlingarna, anser kollegiet, att fastigheten
lärer få antagas utgöra en donation av kronan. Då staden för sin
utveckling synes vara i behov att förvärva fastigheten, tillstyrker kollegiet
densammas försäljning till staden för en köpeskilling av 52 600 kronor.
I fråga om dispositionen av köpeskillingsmedlen anför kollegiet:
Ivöpeskillingsmedlen torde böra överlämnas till domkapitlet i Skara för
att av domkapitlet göras räntebärande i avbidan på en allmän regleringav
jorddonationema till de allmänna läroverken, med rätt för vederbörande
lektor att tills vidare, och intill dess annorlunda kan bliva i laga ordningbestämt,
uppbära ränteavkastningen å medlen men med skyldighet för
denne att jämlikt 22 § B statens allmänna avlöningsreglemente den 30
juni 1947 (nr 411) vara underkastad minskning i den från statsverket
eljest till honom utgående lönen med belopp, motsvarande ränteavkastningen.
Enligt en av statens byggnadslånebyrå verkställd beräkning skulle värdet
av fastigheten utgöra 42 500 kronor, motsvarande ett råmarksvärde av
55 öre för kvadratmeter. Med hänsyn till att beräkningen grundar sig på
delvis svårbestämbara faktorer och att skillnaden mellan det framräknade
värdet och den av kammarkollegiet föreslagna köpeskillingen är relativt
ringa, har byggnadslånebyrån emellertid icke velat motsätta sig en försäljning
enligt kammarkollegiets förslag.
Departementschefen. Då Skara stad måste anses ha ett berättigat intresse
att förvärva ifrågavarande fastighet, anser jag mig trots indelningshavarens
och lärarkollegiets avstyrkanden böra tillstyrka försäljning av
densamma.
I enlighet med kammarkollegiets utredning lärer fastigheten få antagas
utgöra en donation av kronan.
Försäljningen synes böra ske till det av värderingsmännen föreslagna
priset, 52 600 kronor, vilket godtagits av de hörda myndigheterna. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande
försäljningen och dispositionen av försäljningsmedlen. Därest en försäljning
kommer till stånd, torde de behållna köpeskillingsmedlen tills vidare
böra fonderas. Frågan om dessa medels disposition torde framdeles böra
upptagas till behandling i sammanhang med en allmän reglering av jorddonationerna
vid de allmänna läroverken. Beträffande vederbörande lektors
rätt till ränteavkastningen å medlen lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t
att, med beaktande av stadgande i 22 § B statens allmänna avlöningsreglemente,
meddela erforderliga föreskrifter.
8 Kungl. May.ts proposition nr 153.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva
att den andre lektorn vid högre allmänna läroverket i
Skara på lön anslagna stadsägan nr 389 eller lägenheten
Teglagärdet i Skara må för ett pris, icke understigande
52 600 kronor, och på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t finner
skäligt bestämma, försäljas till Skara stad.
3:o)
Fastigheterna Källby 22, 23 och 24 i Lund.
Drätselkammaren i Lund har i skrivelse den 29 juli 1943 till stiftsnämnden
i Lund anfört, att önskemål framställts om skapande av en mera modern
central idrottsplats i staden än den nuvarande. Den ifrågasatta anläggningen
hade ansetts böra förläggas till stadsägan nr 717 och den söder därom belägna
marken. En sådan förläggning skulle komma att beröra fastigheterna
Källby 22, 23 och 24, vilka utgjorde löningsjordar för rektor vid katedralskolan
i Lund. Med hänsyn till önskvärdheten att i god tid förbereda arbeten,
som kunde erfordras för lindrande av befarad arbetslöshet vid en blivande
fredskris, hemställde drätselkammaren om yttrande rörande villkoren
för stadens eventuella förvärv av löningsjordarna.
Ifrågavarande löningsjordar äro belägna vid Källbyvägen sydväst om och
i omedelbar närhet av den centrala stadsbebyggelsen och ha en areal av
sammanlagt 132 089,7 kvadratmeter. Fastigheterna, som bestå av tomt och
åker, äro utarrenderade till den 14 mars 1951 för en arrendeavgäld av 145
hektoliter råg (år 1944 motsvarande 2 130 kronor). På fastigheterna befintliga
byggnader tillhöra arrendatorn. Taxeringsvärdet utgör 44 000 kronor
för marken och 16 000 kronor för byggnaderna.
Efter förordnande av stiftsnämnden har vederbörande boställsnämnd den
28 september 1945 förrättat värdering av fastigheterna, därvid nämnden
föreslagit ett försäljningspris av 198134 kronor, beräknat efter ett tomtmarksvärde
av 1 krona 50 öre för kvadratmeter. Jorden har betecknats som
god mylla av prima beskaffenhet på lerbotten. Nämnden har åberopat, att
staden betalat detta å-pris till fastighetsbolaget S:t Pederskloster för jämförlig
jord.
Drätselkammaren har i yttrande häröver den 26 oktober 1945 förklarat
sig fullfölja ärendet men funnit det föreslagna priset väl högt med hänsyn
till taxeringsvärdet och markområdets storlek.
Skolöverstyrelsen har, ehuru överstyrelsen ansåge försäljning av donerad
fastighet i allmänhet böra undvikas, icke velat motsätta sig försäljning av
löningsjordarna till det av boställsnämnden föreslagna priset, då marken vore
avsedd att användas för ett allmännyttigt ändamål. Överstyrelsen har föreslagit,
att köpeskillingen skulle tillföras rektors löningsfond för att göras
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 153.
räntebringande samt att av den årliga ränteavkastningen tio procent skulle
läggas till kapitalet och återstoden skulle uppbäras av indelningshavaren.
Stijtsnämnden har tillstyrkt försäljning av löningsjordarna för det av boställsnämnden
föreslagna priset och på vissa villkor i övrigt.
Kammarkollegiet har ansett fastigheterna böra behandlas som kronojord,
därom kollegiet anfört bland annat följande.
I utlåtande till Kungl. Maj:t den 20 oktober 1931 angående indragning till
statsverket eller övertagande till förvaltning av statsverket av kronans donationer
till de allmänna läroverken m. in. framhöll kollegiet, att utredningen
1 ärendet icke syntes giva tillräckligt stöd för antagandet att kronan anslagit
ifrågavarande fastigheter. Av en i förevarande ärende av kollegiets arkiv
gjord utredning framgår, att jordarna sedan mycket lång tid tillbaka tillhört
skolan utan att man vet, på vilket sätt de blivit skolan anslagna.
Ehuru lägenheterna synas vara att betrakta såsom en enskild donation till
katedralskolan, lärer donationen dock icke ha tillförsäkrats rektor i syfte
att bereda honom särskild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning.
Med tillgodonjutande av avkastningen lärer därför böra följa skyldighet
för tjänstinneha varen att vidkännas minskning i den från statsverket utgående
lönen. Sedan gammalt avdrages ett årligt belopp av 356 kronor.
Ehuru lägenheterna sålunda icke torde vara anslagna av kronan, tillgodose
de dock ett statligt ändamål och torde därför böra behandlas som kronojord.
Frågan om försäljning av lägenheterna torde därför och med hänsyn till
deras saluvärde böra underställas riksdagens prövning.
Kollegiet har tillstyrkt försäljning av fastigheterna till Lunds stad för den
föreslagna köpeskillingen av 198 134 kronor och på vissa villkor i övrigt.
Härjämte har kollegiet föreslagit, att köpeskillingsmedlen och övriga från
lägenheterna härflytande medel skulle överlämnas till domkapitlet i Lund
för att göras räntebärande i avbidan på en allmän reglering av jorddonationerna
till de allmänna läroverken, med rätt för rektor att tills vidare, intill
dess annat bestämdes, uppbära ränteavkastningen av medlen men med skyldighet
för honom att vidkännas minskning i den från statsverket eljest till
honom utgående lönen till belopp motsvarande ränteavkastningen.
Tjänstinnehavaren, rektorn B. Bjerre, har förklarat sig samtycka till försäljningen
endast under förutsättning att rektor icke därigenom åsamkades
någon reell löneminskning.
Justitiekansler sämbetet har biträtt kammarkollegiets förslag. Enligt ämbetets
mening hade det varit mest tilltalande, om någon minskning i rektors
förmåner från löningsjordarna icke skedde, förrän en allmän nyuppskattning
av dylika förmåner vid läroverken verkställts. Med hänsyn till vad som
föreskrivits i tidigare försäljningsärenden av förevarande slag syntes ett
dylikt förfaringssätt dock icke vara möjligt.
Domkapitlet, som tillstyrkt den ifrågasatta försäljningen, har ansett att
köpeskillingsmedlen borde förvaltas av katedralskolan eller statskontoret
samt att ränteavkastningen med endast nuvarande avdrag borde tillfalla
2 — Bihang till riksdagens protokoll 19IfS. I samt. Nr 763.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
rektor. Enligt domkapitlets mening vore donationen given av enskild i syfte
att tillförsäkra rektor särskild förmån utöver lönen. Försäljning kunde därför
icke ske mot rektors bestridande.
Statskontoret, som tillstyrkt kammarkollegiets förslag, har anfört följande.
Jämlikt 22 § Saar skall innehavare av sådan rektors- eller lärartjänst, med
vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, vidkännas avdrag å lönen med
belopp motsvarande de särskilda förmånernas värde enligt uppskattning i
behörig ordning. Vad genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare
av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild förmån utöver honom eljest
tillkommande avlöningsförmåner, skall likväl icke föranleda sådant avdrag.
Å rektor vid katedralskolan i Lund lärer sagda stadgande vara tillämpligt.
Av utredningen i ärendet torde framgå, att de avsedda lägenheterna Källby
tillhöra katedralskolan och sålunda därmed äro att anse såsom statens egendom.
Däremot synes icke tillfredsställande kunnat utredas, om fastigheterna
tillförts skolan genom anslag från kronan eller genom donation av enskild.
Det må emellertid erinras om att lägenheterna ifråga icke upptagits i de
uppgifter rörande av kommuner och enskilda personer till lärare vid rikets
elementarläroverk gjorda donationer, som efter framställning av ständerna
Kungl. Maj:t överlämnade till dessa den 30 december 1859 (Kungl. Maj:ts
skrivelse nr 77).
Även om man utgår från att lägenheterna tillförts skolan genom donation
av enskild, synes alltsedan skolans tillkomst på 1830-talet inkomsten av
lägenheterna ha använts för att bestrida en del av rektors lön. Det må sålunda
erinras, att vid den lönereglering, som genomfördes för läroverken år
1858, rektorslönen vid den typ av läroverk, som bland annat skolan i Lund
representerade, fastställdes till 4 000 riksdaler riksmynt. Tillika föreskrevo
ständerna, att med rektors befattning icke finge förenas innehavet av prebende.
(Expeditionsutskottets förslag till skrivelse nr 222 [sid. 20]). I enlighet
härmed upptogs i statsverkets specialutgiftsstat för samma år rektorslönen
vid katedralskolan eller — som den då kallades — Lunds högre elementarläroverk,
till sammanlagt 4 000 riksdaler. Av detta belopp gäldades 3 597
riksdaler 33 öre genom anslag medan av återstoden 356 riksdaler specificerades
såsom inkomst av »Kjellby löningsjord».
Av det anförda torde framgå, att även om lägenheterna skulle tillkommit
genom donation av enskild, fog finnes för det antagandet, att inkomsten av
lägenheterna aldrig avsetts skola tillföra rektor en särskild förmån utöver
honom eljest tillkommande avlöningsförmåner. För statsverkets del måste
det anses beklagligt, att icke någon uppskattning av avkastningen av »löningsjorden»
verkställts efter år 1858. Ur detta förhållande lärer emellertid
icke kunna härledas någon rätt för rektor att allt framgent endast vidkännas
nämnda avdrag å lönen med 356 kronor.
Statens byggnadslånebyrå har, under åberopande av innehållet i en inom
byrån upprättad promemoria, tillstyrkt, att ifrågavarande fastigheter försäljas
för en köpeskilling av 108 300 kronor. 1 promemorian har anförts
bland annat följande.
Enligt för Lunds stad upprättad men ännu icke fastställd generalplan skola
fastigheterna Källby 2L>, 23 och 24 utnyttjas för sport- och idrottsändamål
samt för park- och kyrkogårdsanläggningar. På grund av fastigheternas i
11
Kungl. Maj:ts -proposition nr 153.
generalplan redovisade utnyttjande för annat ändamål än bebyggelse kan
värdering icke verkställas på sätt sker vid beräkning av ett exploateringsvärde.
Ett bedömande av fastigheternas värde torde därför böra ske genom
jämförelse med köpeskillingar, som erlagts vid tidigare förvärv av likabelägen
mark. I syfte att erhålla material för sådan jämförelse har vid besök
å platsen vissa upplysningar inhämtats. Uppgifter rörande köpeskillingar
m. m. vid Lunds stads markförvärv under åren 1940—1946 finnas redovisade
å en till handlingarna i ärendet hörande karta. Å denna karta har dessutom
antecknats motsvarande uppgifter beträffande den kronan tillhöriga fastigheten
Råby Lilla 171 i Lunds stad, som enligt förslag av domänstyrelsen
skall försäljas till staden för en köpeskilling av 506 000 kronor, motsvarande
82 öre per m2 råmark. Detta värde har åsatts fastigheten vid av statens
byggnadslånebyrå på uppdrag av domänstyrelsen år 1947 verkställd värdering.
Denna värdering får anses vara representativ för ett genomsnittligt
exploateringsvärde i så måtto att enligt generalplanen, som lagts till grund
för värderingen, fastigheten skall utnyttjas för olika ändamål, såsom bostads-
och industribebyggelse, allmänna institutioner, koloni- och handelsträdgårdar
samt park.
För övriga å kartan redovisade markområden har staden erlagt köpeskillingar,
varierande mellan 19 öre och 7 kronor 52 öre per m2. Dessa köpeskillingar
torde emellertid få anses vara mindre representativa med hänsyn
till dels att i vissa fall speciella omständigheter fått öva inflytande på prissättningen,
dels att desamma icke grunda sig på regelrätta värderingar utan
utgör resultaten av vid förhandlingarna åstadkomna kompromisslösningar.
Sålunda kan nämnas att 1945 års förvärv till ett pris av 1 krona och 49 öre
per in2, vilket av boställsnämnden åberopats vid dess värdering av här ifrågavarande
fastigheter, väsentligen avsåg tomtmark för central verkstadsskola
och att stadens förvärv år 1946 av 25 757 m2 till ett pris av 7 kronor och
52 öre per m2 avsåg kvartersmark för enbart flerfamiljshus. Även i vissa
andra fall ha förvärven avsett att tillgodose speciella behov. De två under
åren 1940 och 1943 avslutade köpen omfattade visserligen mark för bostadsbebyggelse
men betingade så varierande råmarkspriser som 70 öre respektive
1 krona och 20 öre per m2.
Ytterligare må anföras att de nu aktuella fastigheternas sammanlagda
taxeringsvärden, i vad avser själva marken, eller 44 000 kronor, motsvarar
33 öre per m2 och att det årliga arrendebeloppet 2 130 kronor, kapitaliserat.
efter 4 procent, motsvarar ett värde av cirka 53 000 kronor eller cirka 40
öre per m2.
På nu anförda grunder synes byrån böra uttala att fastigheterna Källby
22, 23 och 2‘ icke böra åsättas högre värde än 82 öre per m2 eller tillsammans
108 300 kronor.
Departementschefen. Lunds stad måste anses ha ett berättigat intresse att
förvärva ifrågavarande fastigheter. Jag finner därför i likhet med de i
ärendet hörda myndigheterna, att staten bör tillmötesgå stadens önskan att
förvärva fastigheterna. Riksdagens samtycke till försäljningen lärer böra
inhiimtas.
Beträffande försäljningspriset har meningsskiljaktigheter gjort sig gällande.
Medan statens byggnadslånebyrå tillstyrkt fastigheternas försäljning för
en köpeskilling av 108 300 kronor, motsvarande ett pris av 82 öre por kva
-
12
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15S.
dratmeter, ha övriga i ärendet hörda myndigheter anslutit sig till bostadsnämndens
förslag om en köpeskilling av 198 134 kronor, beräknad efter 1
krona och 50 öre per kvadratmeter. Under hänvisning till vad från byggnadslånebyråns
sida anförts, förordar jag att försäljningspriset bestämmes
till 108 300 kronor. Jag erinrar härvid om att Kungl. Maj:t den 27 februari
1948 på föredragning av chefen för jordbruksdepartementet beslutat föreslå
riksdagen medgiva, att kronoegendomen Råby Lilla 171 i Lunds stad, vilken
egendom är belägen i närheten av nu ifrågavarande fastigheter, må försäljas
till staden för en köpeskilling av 506 000 kronor, motsvarande 82 öre per
kvadratmeter råmark.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter
rörande försäljningen och dispositionen av försäljningsmedlen. Därest
en försäljning kommer till stånd, torde de behållna försälj ningsmedlen tills
vidare böra fonderas. Frågan om dessa medels disposition torde framdeles
böra upptagas till behandling i sammanhang med en allmän reglering av
jorddonationerna till de allmänna läroverken. Beträffande rektors rätt till
å försäljningsmedlen uppkommande ränteavkastning lärer det få ankomma
på Kungl. Maj:t att, med beaktande av stadgande i 22 § B statens allmänna
avlöningsreglemente, meddela erforderliga föreskrifter,
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att de rektor vid katedralskolan i Lund å lön anslagna
fastigheterna Källby 22, 23 och 24 i Lund må för ett pris,
icke understigande 108 300 kronor, och på de villkor i övrigt,
Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, försäljas till
Lunds stad.
Vad departementschefen sålunda under punkterna l:o)—
3:o) hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Åke Brulm-Möller.
Stockholm 1948 Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.
4806*7
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1948:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsv s. 7 i texten
- SU 1948:117 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om försäljning till Lunds stad av fastigheterna Kållby 22, 23 och 2'' i Lund. a1 i texten
- SU 1948:103 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa fastigheter i Skara och Lund. s. 7 i texten