Angående anslag för budgetåret 1948/49 till folkoch småskoleseminarierna
1948-03-05 · 40 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:155, Angående anslag för budgetåret 1948/49 till folkoch småskoleseminarierna
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
1
Nr 155.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1948/49 till folk- och småskoleseminarierna;
given Stockholms slott den 5 mars 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 184, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet för budgetåret 1948/49 beräkna
dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 7 000 000
kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 900 000
kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 275 000 kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av
800 000 kronor;
1 — Il ihan i/ till riksdagens protokoll 1048. 1 saml. Nr 165.
2 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
dels till Småskoleseminariema: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 700 000
kronor;
dels till Småskoleseminariema: Omkostnader ett förslagsanslag av
340 000 kronor;
dels till Småskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 100 000 kronor;
dels ock till Småskoleseminariema: Utrustning ett reservationsanslag av
475 000 kronor.
Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo
anmäla desamma.
I. Organisationsfrågor.
A. Folkskoleseminarierna.
Nuvarande organisation.
1947 års riksdag beslöt med avseende å folkskoleseminariemas organisation
dels höjning av maximiantalet elever i seminarieklasserna från 28 till
32, dels ock inrättande av 6 nya provisoriska seminarier. Av dessa ha fyra
— nämligen i Göteborg (för kvinnliga elever), Jönköping, Kristianstad och
Växjö — trätt i verksamhet från och med innevarande budgetår, medan
de återstående två — Härnösand och Linköping — förutsattes skola upprättas
först från och med budgetåret 1948/49, därest lokalförhållandena så
skulle medgiva. Skolöverstyrelsen har nu ansett sig kunna räkna med, att
sistnämnda båda seminarier skola kunna igångsättas från och med angivna
budgetår. Enligt den sålunda av riksdagen beslutade organisationen kunna
folkskoleseminarierna hösten 1948 mottaga 25 klassavdelningar på den
4-åriga linjen och 24 klassavdelningar på studentlinjen eller sammanlagt
omkring 1 500 elever. Nybörjaravdelningarna skulle därvid fördelas på de
olika seminarierna sålunda:
Permanenta seminarier •
linje
Falun ....................... 1
Göteborg (m) ................. 1
Kalmar ...................... 1
Karlstad ..................... 2
Linköping (m) ................ 2
Luleå ........................ 2
Lund ........................ 1
Stockholm (kv) ............... 1
Umeå ........................ 2
Uppsala ..................... 1
2-årig
linje
2
1
1
1
1
1
2
2
1
2
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Provisoriska seminarier
Gävle ........
Göteborg (kv)
Hälsingborg
Härnösand • • •
Jönköping ...
Kristianstad .
Linköping (kv)
Stockholm (m)
Växjö .......
4-årig
linje
2
1
2
1
2
1
1
1
25
2-årig
linje
2
3
1
1
2
1
24
I propositionen 1947: 230 lämnades en redogörelse för av 1945 års seminariesakkunniga
verkställda beräkningar rörande examinationsbehovet vid
folkskoleseminariema för ett antal år framåt. De nya beräkningar, som nu
av skolöverstyrelsen utförts, överensstämma i allt väsentligt med nyssnämnda
beräkningar. Av efterföljande sammanställning framgår, i vad mån
det examinationsbehov, som kan förutses, kan tillgodoses inom ramen för
den av 1947 års riksdag beslutade seminarieorganisationen:
Läsår
Examinations-
behov
Examinations-
kapacitet
Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år
Summa
överskott eller
brist
1947/48 .....
—
—
—
— 550
48/49 .....
1 316
820
— 496
— 1046
49/50 .....
892
1 050
+ 158
— 888
50/51.....
938
1220
+ 282
— 606
51/52.....
1 139
1 500
-1- 361
— 245
52/53 .....
1332
1500
+ 168
— 77
53/54 .....
1 913
1 500
— 413
— 490
54/55 .....
1937
1500
— 437
— 927
55/56 .....
1 784
1500
— 284
— 1211
56/57 .....
1174
1500
+ 326
— 885
57/58 .....
758
1500
+ 742
— 143
58/59 .....
353
examinationen kan minskas
Av tabellen framgår, att lärarbristen, som för närvarande uppskattats
till 550 lärare, kommer att nästa läsår utgöra icke mindre än drygt 1 000
lärare. Därefter kommer den att minska till och med läsåret 1952/53.
vilket år bristen synes bli relativt obetydlig. En ny försämring i läget
inträder emellertid därefter, kulminerande i en brist på i runt tal 1 200
lärare läsåret 1955/56. Den nuvarande examinationskapaciteten blir alltså
— trots sin betydande storlek — otillräcklig, framförallt under läsåren
1948/50 och under mitten av 1950-talet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Av skolöverstyrelsen föreslagna åtgärder.
Överstyrelsen framhåller, att någon möjlighet att häva bristen under
de närmaste åren icke torde föreligga, enär studentlinjens kapacitet icke
kunde nämnvärt ökas. Vid årets elevintagning hade det visat sig, att de
manliga studentavdelningarna icke kunnat helt fyllas. Om elevernas kvalitet
skulle hållas vid önskvärd nivå, syntes de manliga avdelningarnas antal
snarast böra sänkas. Däremot vore det sannolikt, att antalet kvinnliga
elever skulle kunna ökas något.
Överstyrelsen har därefter lagt fram två alternativa förslag till nedbringande
av den väntade lärarbristen. Det ena förslaget, alternativ I,
bygger på förutsättningen, att folk- och småskolläramas verksamhetsområden
icke förändras och att undervisningen av tredje klassen alltså liksom
hittills bestrides huvudsakligen av folkskollärare. Det andra förslaget åter,
alternativ II, utgår ifrån, att småskollärarinnorna skola övertaga
undervisningen i klass 3 av A-form.
Alternativ I (folk- och småskolläramas verksamhetsområden oförändrade).
Förslaget innebär dels intagning av ytterligare två klassavdelningar
å studentlinje under vartdera av åren 1948 och 1949, dels ock intagning
å 4-årig linje av ytterligare 100 elever år 1948 och 300 elever årligen
under tiden 1949/51. Det beräknade resultatet av dessa åtgärder
framgår av följande sammanställning.
Läsår
Examinations-
behov
Examinations-
kapacitet
Överskott (-f)
respektive brist (—)
per år
Summa
överskott eller
brist
1947/48 .....
—
—
—
—
550
48/49 .....
1316
820
— 496
—
1046
49/50 .....
892
1050
+ 158
—
888
50/51 .....
938
1280
+ 342
-
546
51/52 .....
1139
1560
+ 421
—
125
52/53 .....
1332
1 600
+ 268
+
143
53/54 .....
1913
1800
— 113
+
30
54/55 .....
1937
1800
— 137
—
107
55/56 .....
1 784
1800
+ 16
—
91
56/57 .....
1 174
57/58 .....
758
[ minskning av examinationen
58/59 .....
353
Överstyrelsen anser, att den ifrågasatta ökade intagningen av elever år
1948 möjligen skulle kunna — ehuru med stor svårighet — äga rum vid
då redan befintliga seminarier. Överstyrelsen har icke ansett sig kunna
nu framlägga definitivt förslag till hur fördelningen av de nya avdelningarna
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
på de olika seminarierna bör ske. Det syntes enligt överstyrelsen böra få
ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma såväl härom som om fördelningen
av manliga och kvinnliga elever på de olika seminarierna i samband med
utfärdandet av regleringsbrevet rörande seminariernas anslag. För intagningen
under åren 1949/51 skulle däremot minst fyra nya provisoriska
seminarier behöva upprättas.
Alternativ II (småskollärarinnorna övertaga undervisningen i klass
3 av A-form). Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen ansett sig böra
räkna med detta alternativ med hänsyn till att vissa överväganden i angiven
riktning pågått inom 1940 års skolutredning och 1946 års skolkommission.
Överstyrelsen har härom anfört följande.
I 1946 års skolkommissions underdåniga skrivelse den 27 maj 1947 angående
åtgärder för att motverka lärarbristen framhålles, att den väntade
stora ansvällningen av lärjungeantalet i de lägsta klasserna väntas bli av
relativt kort varaktighet och att de åtgärder, som vidtagas, i första hand
böra syfta till en provisorisk höjning av examinationskapaciteten, men att
man därvid icke får glömma, att åtgärderna måhända kunna bli av mera
permanent beskaffenhet, därest i framtiden småskollärarinnorna mera allmänt
skola övertaga en viss del av folkskollärarnas nuvarande arbetsområde.
Överstyrelsen har ansett det nödvändigt att vid sina beräkningar även
räkna med den möjlighet, som kommissionen här nämnt, nämligen att småskollärarinnorna
skola mera allmänt övertaga viss del av undervisningen
på högre stadium än den nuvarande småskolans.
Det skulle i detta sammanhang vara av vikt att veta, var gränsen i
framtiden kommer att gå mellan folk- och småskollärarnas verksamhetsområden.
Innan skolkommissionens principbetänkande framlagts, har man
icke något definitivt uttalande rörande kommissionens önskemål och förslag
på denna punkt. Man torde dock kunna utgå från att avsikten är,
att småskollärarinnorna skola övertaga undervisningen i A-skolornas tredje
klass, möjligen även i tredje och fjärde klasserna av Bl-form.
1940 års skolutredning, som i sitt betänkande nr IV: 2 A upptagit denna
fråga till diskussion, har icke avgivit något bestämt förslag. Olika medlemmar
av utredningen ha deklarerat olika meningar rörande det område, inom
vilket småskollärarinnorna i framtiden skola fullgöra sin verksamhet.
Gemensamt för samtliga är emellertid kravet på att en eventuell förändring
av de nuvarande arbetsområdena under inga förhållanden får medföra,
att lärarkompetensen på något av folkskolans stadier sänkes. Då den
nuvarande småskollärarutbildningen enligt skolutredningens mening icke
ger tillräcklig kompetens för eu till tredje och fjärde klasserna förlagd
undervisning, följer därav, att utredningen icke räknar med en förändring,
förrän lärarutbildningen förstärkts. Småskollärarinnornas representant i
utredningen har dock ansett, att de nuvarande småskollärarinnorna under
en övergångstid böra kunna anlitas för tjänstgöring även i klasserna 3 och
4, varvid dock fortbildningskurser för dem borde anordnas.
T en till nämnda betänkande fogad P.M. har dåvarande undervisningsrådet
Weijne på skolutredningens uppdrag framlagt vissa beräkningar m. m.
rörande de följder, som eu förändring av lärarnas arbetsområden skulle
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
medföra i ekonomiskt och organisatoriskt avseende. Han anlägger däri även
pedagogiska synpunkter på problemet och framhåller bland annat, att pedagogiska
och organisatoriska skäl tala för att lågstadiet i A-skolor utsträckes
till att omfatta jämväl tredje klassen. Däremot tala vägande skäl
mot att även fjärde klassen hänföres till lågstadiet. Weijne gör även
vissa beräkningar rörande de ekonomiska konsekvenserna av att småskollärarinnorna
övertoge undervisningen av tredje och fjärde klasserna av
Bl-form, men finner icke, att pedagogiska eller organisatoriska skäl föreligga
för en sådan förändring.
Skolöverstyrelsen räknar i detta sammanhang med att småskollärarinnornas
arbetsområde utsträckes till att — utöver de båda första klasserna
— omfatta endast tredje klassen av A-form.
Enligt av överstyrelsen från folkskolinspektörerna infordrade uppgifter
finnas för närvarande drygt 1 700 läraravdelningar i klass 3 av A-form,
hjälp- och specialklasser inräknade. Överstyrelsen framhåller emellertid,
att man bör räkna med ett större antal läraravdelningar i tredje klassen,
därest småskollärarinnor skola undervisa i denna klass, än om klassen skall
undervisas av folkskollärare. En av de pedagogiska fördelarna med förändringen
vore nämligen, att barnen i en läraravdelning finge hålla samman
ännu ett år och att avdelningarnas omgruppering skedde först vid ombytet
mellan tredje och fjärde klasserna. Därav följde, att läraravdelningarna
i tredje klassen borde bibehållas i samma låga lärjungeantal som i
småskolan. Den härav föranledda ökningen av antalet läraravdelningar
kunde beräknas till cirka 25 procent. Mot nuvarande omkring 1 700
läraravdelningar av tredje klassen skulle alltså svara ungefär 2 100 avdelningar,
undervisade av småskollärarinnor. För läsåret 1953/54 har motsvarande
siffra av överstyrelsen preliminärt beräknats till cirka 3 250 och
för läsåret 1960/61 till omkring 3 000.
Överstyrelsen räknar med att den ifrågasatta förändringen av småskollärarinnornas
verksamhetsområde skall börja genomföras tidigast år 1953.
Först vid denna tidpunkt kunde nämligen den första kull av småskollärarinnor
möjligen komma att utexamineras, vilken erhållit den lärarutbildning,
som skolkommissionen kunde komma att föreslå. Det vore vidare av
skilda anledningar önskvärt, att genomförandet av förändringen skedde
under en relativt lång övergångstid. Därtill komme, att lärarbehovet för
småskoleklassema väntades komma att nedgå från och med läsåret 1953/
54, under det att folkskollärarbehovet vid samma tidpunkt sprunge avsevärt
i höjden. Det skulle därför vara lämpligt ur såväl rekryterings- som
lokalsynpunkt att förlägga det eventuella ombytet av lärarkrafter i tredje
klassen till 1953 och tiden närmast därefter.
Om ifrågavarande ombyte förlädes till åren 1953—1960 skulle för ändamålet
erfordras ytterligare omkring 375 småskollärarinnor per år, varvid
emellertid i gengäld omkring 300 folkskollärare årligen skulle frigöras och
examinationsbehovet vid folkskoleseminarierna sålunda under vart och ett
av åren 1953—1960 minskas med detta antal. Examinationskapaciteten
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
under åren 1952/55 skulle då, framhåller överstyrelsen, behöva ökas med
endast ett 60-tal lärare. Överstyrelsens förslag i fråga om elevintagningen
innebär därför vid detta alternativ en intagning av ytterligare två klassavdelningar
på 4-årig linje årligen under tiden 1948—51 och — i likhet med
alternativ I — av ytterligare två studentklasser under vartdera av åren
1948 och 1949.
Av följande tabell framgår, i vad mån examinationen under sådana förhållanden
skulle komma att motsvara efterfrågan.
Läsår
Examinations-
behov
Examinations-
kapacitet
Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år
Summa
överskott eller
brist
1947/48 .....
—
—
—
— 550
48/49 .....
1316
820
— 496
— 1046
49/50 .....
892
1050
+ 158
— 888
50/51.....
938
1280
+ 342
— 546
51/52.....
1139
1560
4- 421
— 125
52/53 .....
1332
1 560
+ 228
+ 103
53/54 .....
1613
1560
— 53
+ 50
54/55 .....
1637
1560
— 77
— 27
55/56 . . . . ■
1484
1560
+ 76
+ 49
56/57 .....
874
57/58 .....
458
examinationen minskas
58/59 .....
53
69/60 .....
80
De ytterligare klassavdelningar, som enligt detta alternativ skulle intagas,
torde enligt överstyrelsens uppfattning kunna placeras vid de nuvarande
seminarierna. Något nytt seminarium skulle alltså vid detta alternativ
ej behöva inrättas.
B. Småskoleseminarierna.
Nuvarande organisation.
Småskoleseminarieorganisationen har för närvarande följande utseende:
Haparanda: treårigt seminarium med en avdelning av varje klass;
Falun, Lycksele och Stockholm: tvååriga seminarier med två avdelningar
av varje klass;
Härnösand, Norrköping och Strängnäs: tvååriga seminarier med tre avdelningar
av varje klass; samt
Landskrona, Skara och Växjö: tvååriga seminarier med fyra avdelningar
av varje klass.
Seminarierna i Falun, Norrköping och Stockholm äro provisoriska.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Den sålunda angivna organisationen tillåter en utexamination av 28
avdelningar årligen eller vid en intagning av högst 28 elever i varje avdelning
en årlig utexamination av omkring 775 småskollärarinnor, varav dock
endast cirka 760 torde bli disponibla för tjänstgöring. Av följande sammanställning
framgår, i vad mån nämnda examinationskapacitet förslår för att
täcka det behov av nya lärarinnor, som enligt överstyrelsens beräkningar
föreligger under ett tiotal år framåt.
Läsår
Examinations-
behov
Examinations-
kapacitet
Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år
Summa
överskott eller
brist
1947/48 .....
—
—
—
+ 350
48/49 .....
577
760
+ 183
+ 533
49/50 .....
948
760
— 188
+ 345
50/51.....
1 227
760
— 467
- 122
51/52 .....
1095
760
— 335
— 457
52/53 .....
923
760
— 163
— 620
53/54 .....
350
760
+ 410
— 210
54/55 .....
356
55/56 .....
358
56/57 .....
353
examinationen minskas
57/58 .....
329
58/59 .....
320
Av skolöverstyrelsen föreslag n a åtgärder.
Av tabellen framgår, att överstyrelsen beräknat det nuvarande överskottet
av småskollärarinnor till 350. I anslutning härtill har överstyrelsen
anfört följande.
Vid höstterminens början 1947 voro enligt uppgift från lärarförmedlingarna
c:a 130 småskollärarinnor utan lärartjänstgöring. Vid mitten av
höstterminen hade emellertid detta överskott, enligt vad överstyrelsen inhämtat,
helt absorberats, och en del personer utan formell kompetens hade
då anlitats vid behov av vikarier. Visserligen funnos fortfarande ett antal
småskollärarinnor anmälda på lärarförmedlingarna, men dessa hade förklarat
sig vilja mottaga tjänstgöring endast på hemorten eller eljest inom
visst begränsat område.
I verkligheten förefinns dock ett rätt stort överskott på småskollärarinnor
i förhållande till småskolans behov av lärare. Enligt uppgift från folkskolinspektörerna
tjänstgjorde nämligen den 25 september 1947 379 småskollärarinnor
på befattningar, som egentligen skulle ha uppehållits avfolkskollärare.
Samtidigt tjänstgjorde emellertid 62 pensionerade småskollärarinnor
och 22 personer utan formell kompetens å tjänster, avsedda för
småskollärarinnor. Härav framgår, att omkring 300 småskollärarinnor sannolikt
skulle ha varit utan lärartjänstgöring, om icke bristen på folkskollärare
givit dem möjlighet till tjänstgöring på folkskolestadiet.
Om man räknar som en normalföreteelse, att ett visst antal pensionerade
tjänstgöra, torde man böra uppskatta det nu föreliggande överskottet till
omkring 350.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Överstyrelsen framhåller, att det överskott på småskollärarinnor, som
i tabellen redovisats för läsåren 1948/50, mer än väl erfordrades för tillfällig
vikarietjänstgöring i folkskolan med anledning av den stora folkskollärarbristen.
För mötande av den väntade bristen å småskollärarinnor
under läsåren 1950/53 räknar överstyrelsen med en erforderlig utexamination
av cirka 225 småskollärarinnor årligen utöver vad den nuvarande
organisationen förmår. Detta skulle betyda, att man redan 1948 borde öka
elevintagningen med omkring 8 klassavdelningar. Emellertid har överstyrelsen
räknat med, att lärarbehovet skulle kunna något minskas genom
indragning i viss utsträckning av småskole av delning ar. Härom har överstyrelsen
anfört följande.
1940 års skolutredning har i sitt betänkande nr IV: 2 A i samband med
en diskussion om centralisering av folkskolan bland annat framlagt vissa
siffror rörande barnantalet i läraravdelningar av B3-,Dl- och b-fonn.Utredningen
visar bland annat (s. 208), att icke mindre än 2 0/8 läraravdelningar,
därav 1 570 i småskola av b- eller bv-form, hade ett lärjungeantal, som
uppgick till högst 10. I 396 av dessa avdelningar, däribland 312 i småskolans
b- eller bv-form, var lärjungeantalet endast 6 eller därunder. Uppgifterna
gälla vårterminen 1944.
Skolöverstyrelsen har undersökt samma förhållanden under vårterminen
1947 och funnit, att lärjungeantalet i 1 993 läraravdelningar, därav 1 585
i småskola av b- eller bv-form. var 10 eller därunder. I 369 av dessa avdelningar,
därav 311 i småskola av b- eller bv-form, var lärjungeantalet
högst 6. Förhållandet var alltså i stort sett detsamma som år 1944.
Även om det kan antagas, att det låga barnantalet i vissa fall varit tillfälligt,
så är det dock tydligt, att man i många av de fall, där barnantalet
är 6 eller lägre, borde kunna vidtaga centralisering och indraga avdelningen
i fråga. Särskilt framstår detta som behövligt i en tid av stort lärarbehov.
Skolöverstyrelsen behjärtar kravet pa att skolor med lagt barnantal
böra bibehållas i glest bebyggda trakter. Säkerligen måste sådana alltjämt
finnas, och de kunna väl försvara sin plats även i en framtida skola. Men
samtidigt anser överstyrelsen, att en läraravdelning med exempelvis blott
3 eller 4 barn icke blott är en dyrbar utan också en ur pedagogisk synpunkt
svag skolform. En stor del av de avdelningar, där barnantalet mera varaktigt
kommer att uppgå endast till omkring 6, bör kunna indragas.
Överstyrelsen har ansett sig kunna approximativt räkna med eu indragning
av sammanlagt cirka 250 läraravdelningar under treårsperioden 1949/
52, varigenom lärarbehovet i småskolan skulle minskas med omkring 80
under vart och ett av dessa år. Därigenom skulle den eljest erforderliga
utvidgningen av seminarierna kunna åtskilligt inskränkas. Överstyrelsen
framhåller, att vissa svårigheter kunna möta att indraga småskoleavdelningar
i nyss beräknad utsträckning. Överstyrelsen anser sig därför böra
räkna med att elevintagningen under vart och ett av läsåren 1948/,>1 ökas
med ungefär 150 elever, motsvarande 6 klassavdelningar. Av efterföljande
sammanställning framgår, hur ett genomförande av dessa förslag skulle
återverka på lärartillgången.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts •proposition nr 155.
Läsår
Examinations-
behov
Examinations-
kapacitet
Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år
Summa
överskott eller
brist
1947/48 .....
—
—
_
+ 350
48/49 .....
577
760
+ 183
+ 533
49/50 .....
8G8
760
— 108
+ 425
50/51.....
1 147
910
— 237
+ 188
51/52.....
1015
910
— 105
+ 83
52/53 .....
923
910
- 13
+ 70
53/54 .....
350
1
54/55 .....
356
j examinationen minskas
Såsom av den föregående redogörelsen framgått, har överstyrelsen ifråga
om folkskollärarbehovet räknat med en minskning av detta behov med
300 folkskollärare under vart och ett av åren 1953/60, under förutsättning
att småskollärarinnor övertaga undervisningen i klass 3 av A-form (alternativ
II). Den däremot svarande ökningen av småskollärarinnebehovet har
beräknats till omkring 375 småskollärarinnor. De båda senast framlagda
tabellerna utvisa, att examinationsbehovet från och med läsåret 1953/54
en tid framat kan beraknas omfatta endast omkring 350 lärarinnor per år.
Om härtill lägges nyssnämnda antal av 375 lärarinnor skulle behovet under
mitten av 1950-talet stiga till omkring 725. Överstyrelsen framhåller, att
någon svårighet att med nuvarande seminarieorganisation utexaminera
detta antal icke föreligger.
Elevintagningen 1948. Av de ytterligare 6 klassavdelningar,
som enligt överstyrelsens förslag skulle anordnas vid småskoleseminarierna
redan hösten 1948, beräknas tre avdelningar kunna mottagas vid de nuvarande
seminarierna. Härvid har överstyrelsen i första hand tänkt på
seminarierna i Landskrona, Strängnäs och Haparanda. För de återstående
tre avdelningarna räknar överstyrelsen med upprättandet av dels en småskoleseminarielinje
vid det provisoriska folkskoleseminariet i Göteborg (en
avdelning), dels ock ett nytt provisoriskt seminarium i Karlstad (två avdelningar).
Beträffande härmed sammanhängande lokalfrågor m. m. har
överstyrelsen anfört följande.
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse har erbjudit sig att tillhandahålla
två klassrum, naturkunnighetsrum, teckningssal och en lärosal för musik
eller kvinnlig slöjd samt eventuellt frukostrum i den s. k. Viktoriaskolan,
i vilken redan det kvinnliga folkskoleseminariet förhyr lokaler. Naturkunnighetsrummet
skulle kunna utnyttjas jämväl av detta sistnämnda seminarium,
som är i stort behov av en sådan specialsal. För de lokaler, som
staden sålunda erbjuder, betingar sig staden en hyra av 5 000 kronor
utöver den hyra, som för närvarande erlägges av folkskoleseminariet.
I ifragavarande lokaler kan ett enkelt småskoleseminarium inrymmas,
under förutsättning att det kan dela rektorsexpeditionen, gymnastiksalen
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
och vissa andra utrymmen med folkskoleseminariet. Det är under sådana
förhållanden lämpligast, att de båda seminarierna ställas under gemensam
ledning och att småskoleseminariet får betraktas som en särskild linje inom
folkskoleseminariet. En liknande anordning praktiserades under läsåren
1944/45 och 1945/46, då småskoleseminarielinjer provisoriskt voro förlagda
till vissa folkskoleseminarier.
Enligt meddelande från drätselkammaren i Karlstad är staden villig att
hyresfritt upplåta lokaler i Yrkesskolan, Tjäderskolan och Tingvallaskolan,
tillräckliga för inrättande av ett dubbelt småskoleseminarium av provisorisk
karaktär.
Skolöverstyrelsen anser, att erbjudandena från Göteborg och Karlstad
äro fullt godtagbara. Som framgår av det föregående, torde anordningarna
bliva av rätt kortvarig natur.
De seminarier, som 1948 skola mottaga ytterligare en avdelning av första
klassen, synas i första hand böra vara seminarierna i Landskrona, Strängnäs
och Haparanda. Utbildningen av den extra klass, som skulle mottagas
vid sistnämnda seminarium, bör vara tvåårig. Där skulle alltså komma
att finnas både tvåårig och treårig linje under läsåret 1948/49. Huruvida
de nämnda tre seminarierna skola kunna mottaga en extra klassavdelning
även år 1949 eller om en alternering med andra seminarier bör ske, kan
ännu icke avgöras.
Liksom förut räknas med högst 28 elever per klassavdelning. I åtskilliga
fall kan detta antal icke hållas, på grund av att lokalerna icke äro
tillräckligt stora. Förhyrning av vissa lokaler torde bli nödvändigt i Landskrona
och Strängnäs.
I skrivelse den 7 februari 1948 har Sveriges småskollärarinneförbund
ifrågasatt, om icke överskottet av småskollärarinnor i verkligheten är större
än vad som angivits i skolöverstyrelsens utredning, enär en reserv funnes
av gifta eller pensionerade lärarinnor, som vid tillfälle gärna toge vikariat.
Enligt förbundets uppfattning vore det därför motiverat med en närmare
undersökning — motsvarande den som gjorts år 1941 — om hur många
lärarinnor av angivna kategorier, som vore villiga att rycka in vid vikariatstjänstgöring.
Förbundet har vidare berört fragan om småskollärarinnornas
tjänstgöringsområde och därvid framhållit, att förbundet icke hade något
att invända mot att en definitiv ändring av småskollärarinnornas arbetsområde
finge sammanhang med den nya utbildningen. Beträffande den av
överstyrelsen för den närmaste tiden förutsatta tjänstgöringen av småskollärarinnor
på folkskolestadiet för täckande av folkskollärarbristen har
förbundet anfört, att det knappast kunde anses lämpligt, att småskollärarinnor
hänvisades till flerklassiga folkskoleavdelningar, da de i regel hade
utbildning endast för de fyra första skolåren. Vidare framhåller förbundet,
att en längre tjänstgöringstid som vikarie i folkskolan måste för en småskollärarinna
bli mycket otillfredsställande. Sannolikt komme platsbyte att
ske minst varje termin, ofta flera gånger under terminen. Som vikarier i
folkskolan bleve de visserligen inplacerade i Cg 17 (den lägsta löneklassen
för extra folkskollärare), men någon löneklassuppflyttning därutöver kunde
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
de icke få, då de icke hade föreskriven kompetens. Som extra folkskollärare
finge de icke heller räkna pensionsår annat än till den del, som bestämdes
vid pensionsålderns inträde.
Statskontoret framhåller, att, även om den framtida utvecklingen av
folkskoleväsendet i nuvarande läge icke med säkerhet kunde överblickas, allt
syntes tyda pa att till följd av den nu rådande bristen av utbildade folkskollärare
en omedelbar utökning av folkskoleseniinariernas examinationskapacitet
vore av behovet påkallad. De i sådant hänseende förordade åtgärderna
föranledde icke statskontoret till särskilt uttalande. Visst fog funnes
även för överstyrelsens antagande, att en brist på småskollärarinnor komme
att uppstå under de första aren av 1950-talet, varför även en ökning
av elevintagningen vid småskoleseminarierna syntes böra äga rum redan
under 1948. Innan beslut fattades om inrättande av nya provisoriska seminarier,
syntes emellertid böra ytterligare övervägas, om icke istället elevantalet
i varje klassavdelning borde kunna ytterligare höjas i de fall, lokalförhållandena
icke utgjorde ett bestämt hinder därför.
Departementschefen. Vad angar folkskoleseminarierna vill jag erinra om
jag vid anmälan i fjol av frågan om en avsevärd förstärkning av folkskoleseminarieorganisationen
(propositionen 1947: 230, s. 19) framhöll, att
såvitt då kunde bedömas de förordade organisatoriska åtgärderna vore
langt ifran tillräckliga för att fylla toppbehovet av folkskollärare vid mitten
och måhända även slutet av 1950-talet. De ytterligare undersökningar
rörande det kommande lärarbehovet, som sedan dess verkställts av skolöverstyrelsen,
ha i huvudsak bestyrkt detta. Av den föregående redogörelsen
framgår, att man för läsåren 1953/57 har att emotse en avsevärd lärarbrist,
kulminerande läsåret 1955/56 i ett underskott å icke mindre än omkring
1 200 lärare, därest några ytterligare organisatoriska åtgärder icke vidtagas
utöver de av riksdagen i fjol beslutade. Men även på kort sikt är läget
allvarligt. Den nuvarande lärarbristen, som torde uppgå till omkring 550
lärare, synes nästa läsår komma att nära nog fördubblas. Även om den
under de därpå följande åren successivt minskas, kommer den dock att
vara besvärande fram till läsåret 1952/53, då eu viss balans mellan tillgång
och efterfrågan synes kunna ernås.
I fråga om småskolan är situationen för närvarande en annan. Där föreligger
innevarande läsår enligt överstyrelsens beräkningar ett överskott av
ungefär 350 lärarinnor, vilket överskott beräknas stiga till drygt 500 nästa
läsår, för att läsåret 1949/50 åter sjunka till innevarande läsårs nivå. Från
och med läsåret 1950/51 kommer emellertid en brist att inträda även ifråga
om småskollärarinnor. Det nuvarande överskottet konsumeras till större
delen genom att åtskilliga småskollärarinnor på grund av bristen på folkskollärare
tjänstgöra som vikarier på folkskolestadiet.
13
Kungl. May.ts ''proposition nr 155.
Enligt överstyrelsens uppfattning är det icke möjligt att genom organisatoriska
åtgärder motverka bristen på folkskollärare under de närmaste åren
i vidare mån än att ytterligare ett par klassavdelningar på studentlinje
skulle kunna intagas i år och nästa år, för att utexamineras 1950 respektive
1951. I övrigt förutsätter överstyrelsen, att en del av behovet får täckas
genom anlitande av småskollärarinnor, så länge överskott härav finnes.
För att täcka folkskollärarbristen under mitten av 1950-talet har överstyrelsen
framlagt två alternativa förslag: ett (alternativ I), som bygger
på ett bibehållande i princip av folk- och småskollärarnas nuvarande
arbetsområden, och ett (alternativ II), som utgår från förutsättningen,
att småskollärarinnorna definitivt skola övertaga undervisningen även i
klass 3 av A-form, med början läsåret 1953/54. Det senare förslaget, varigenom
examinationsbehovet vid folkskoleseminarierna under vart och
ett av åren 1953/60 kunde minskas med omkring 300 lärare, skulle icke
förutsätta en större ökning av elevintagningen vid folkskoleseminarierna
än att denna kunde — om ock med vissa svårigheter — ske inom ramen
för den nuvarande organisationen. Enligt alternativ I skulle däremot erfordras
upprättande av fyra nya provisoriska folkskoleseminarier från och med
budgetåret 1949/50. Det ökade behov av småskollärarinnor, som ett genomförande
av alternativ II skulle medföra, skulle enligt överstyrelsens beräkningar
kunna tillgodoses, utan att någon utvidgning av småskoleseminarieorganisationen
fördenskull behövde ske, enär från och med läsåret 1953/54
en avsevärd nedgång i lärarbehovet för småskolan vore att emotse.
Vidare har överstyrelsen för att neutralisera den väntade bristen på
småskollärarinnor åren 1950/54 dels räknat med indragning av ett antal
mindre läraravdelningar i småskolan, varigenom lärarbehovet åren 1949/52
förutsatts komma att minska med cirka 80 lärarinnor årligen, dels ock
föreslagit en ökad elevintagning åren 1948/51 med 6 klassavdelningar årligen,
vilket skulle möjliggöras bland annat genom förläggande av en småskoleseminarielinje
till det provisoriska folkskoleseminariet i Göteborg samt
inrättande av ett nytt provisoriskt seminarium i Karlstad.
Jag har i huvudsak icke funnit anledning till erinran emot överstyrelsens
beräkningar i och för sig rörande det examinationsbehov, som kan förutses
under den närmaste tioårsperioden, och de åtgärder, som kunna ifrågakomma
för att möta detta. Jag vill emellertid framhalla, att överstyrelsen
bygger dessa beräkningar på vissa bestämda förutsättningar i fråga om
folk- och småskollärarnas kompetensområden. Det bör erinras att detta
utgör ett av de grundläggande spörsmålen i det stora problemkomplexet
om skolväsendets framtida organisation, som nu är under behandling inom
1946 års skolkommission. Kommissionen torde inom en nära framtid komma
att avlämna sitt principbetänkande, varför utsikter synas föreligga för
att redan 1949 års riksdag kan få taga ställning till de däri avgivna för
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
slagen. I avvaktan härpå synes det klokt att icke vidtaga några åtgärder,
vilka skulle kunna innebära ett föregripande av statsmakternas ställningstagande.
Vad jag nu kommer att ifrågasätta med avseende å lärarutbildningens
organisation innebär därför närmast ett av dagens läge föranlett
provisorium intill dess förutsättningar föreligga för ett mer definitivt ställningstagande
till den framtida seminarieorganisationens gestaltning.
_ Överstyrelsen har, för att minska behovet av småskollärarinnor, ansett
sig böra räkna med indragning i viss utsträckning av mindre väl besökta
klassavdelningar i småskolan, nämligen i flertalet fall där barnantalet i en
avdelning mer varaktigt uppgår till högst 6. Skäl kunna otvivelaktigt anföras
för en sådan åtgärd, särskilt i en tid av akut lärarbrist. Man får
emellertid icke förbise de olägenheter, som i många fall kunna vållas genom
en indragning av klassavdelningar med även mycket ringa barnantal. Det
är därför angeläget, att en noggrann avvägning av de intressen, som i varje
särskilt fall kunna göra sig gällande, kommer till stånd vid prövningen av
dessa ärenden.
Av vad jag i det föregående anfört torde framgå, att jag nu icke är
beredd att taga ställning till överstyrelsens förslag i dess helhet rörande
seminarieorganisationens utformning för de närmaste 10 å 12 åren. Jag
hoppas att nästa år förhållandena skola möjliggöra en bättre överblick i
fråga om de krav, som böra ställas pa lärarutbildningen. Jag begränsar
mig därför nu till att behandla frågan om elevintagningen vid seminarierna
nästa läsår. Denna torde böra göras sa omfattande som den nuvarande
organisationen tillåter. Frågan om en utvidgning av denna genom inrättande
av nya seminarier torde däremot i nuvarande läge böra anstå. Jag
tillstyrker därför överstyrelsens förslag, att vid folkskoleseminariema intagas
ytterligare fyra klassavdelningar, varav två på studentlinjen och två
på den 4-åriga linjen. Hela elevintagningen innevarande år vid folkskoleseminarierna
skulle alltså komma att omfatta 26 klassavdelningar på studentlinjen
och 27 klassavdelningar på den 4-åriga linjen, varvid jag i likhet
med överstyrelsen utgått ifrån, att de av fjolårets riksdag i princip beslutade
nya seminarierna i Härnösand och Linköping skola kunna träda i
verksamhet detta år. Med ett högsta antal elever i varje klassavdelning
av 32 skulle alltså sammanlagt kunna intagas högst 1 696 elever. Den närmare
fördelningen av intagningen på olika seminarier, däri inbegripen även
uppdelningen mellan manliga och kvinnliga elever, torde böra ytterligare
övervägas, varefter det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag
av överstyrelsen besluta härom.
Beträffande småskoleseminarierna förordar jag, att i enlighet med överstyrelsens
förslag ytterligare tre avdelningar intagas vid de nuvarande seminarierna
och en avdelning vid det provisoriska folkskoleseminariet för flickor
i Göteborg. Däremot kan jag, som nämnts, icke tillstyrka, att ett nytt
seminarium inrättas i Karlstad. Den minskning av elevintagningen, som
15
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
därigenom uppstår, är givetvis beklaglig. Det torde emellertid icke vara
alldeles uteslutet, att denna skulle kunna kompenseras genom att ytterligare
en eller ett par avdelningar intagas vid de redan befintliga små- eller
folkskoleseminariema. Skolöverstyrelsen torde böra undersöka, om detta
låter sig göra, varefter det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta
om den ytterligare intagning utöver vad jag nyss förordat, som må befinnas
möjlig.
Jag räknar sålunda med att hösten 1948 skola vid småskoleseminariema
intagas en avdelning å 3-årig linje samt minst 31 avdelningar å 2-årig
linje. Då jag främst på grund av lokalförhållandena icke anser mig kunna
ifrågasätta någon ytterligare höjning av maximiantalet elever i klassavdelningama
vid småskoleseminarierna, för närvarande 28, skulle alltså intagningen
komma att omfatta minst omkring 890 elever. Liksom i fråga om
folkskoleseminariema torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter
förslag av överstyrelsen besluta angående den definitiva fördelningen av
avdelningarna på de olika seminarierna.
Vad överstyrelsen anfört rörande den närmare förläggningen och organisationen
av småskoleseminarielinjen i Göteborg har icke givit mig anledning
till erinran.
Såsom förut framhållits föreligger för närvarande en betydande brist på
folkskollärare, vilken under nästa läsår beräknas bli ytterligare skärpt. Å
andra sidan föreligger ett visst överskott på småskollärarinnor. Under sådana
förhållanden måste det anses naturligt, att man tillgodogör sig de tillgängliga
lärarkrafterna på för skolan lämpligaste sätt. Jag vill erinra, hurusom
samma problem möter även vid det högre skolväsendet. Sålunda har det
vid brist på kompetenta lärare i realskolan ansetts ligga nära till hands
att utnyttja folkskollärare för nämnda skolstadium. De icke kompetenta
lärarna torde därvid i första hand fått sin undervisning förlagd till de med
folkskolan parallella klasserna, eller i varje fall till de lägre klasserna. På
samma sätt synes det naturligt att vid brist på folkskollärare i viss utsträckning
taga i anspråk småskollärarinnor för undervisning även på folkskolestadiet.
Med hänsyn till att ett dylikt utnyttjande av småskoliärarinneöverskottet
kan beräknas få en betydande omfattning under de närmaste åren,
synes det önskvärt att vissa riktlinjer härför uppdragas. Denna fråga torde
böra bli föremål för ytterligare överväganden. Jag vill emellertid, i anslutning
till vad jag nyss anfört rörande realskolan, redan nu framhålla, att småskollärarinnor
som regel böra hänvisas till undervisning endast i klass 3 av Aform
samt klasserna 3 och 4 av B 1-form. Det kan därvid befinnas lämpligt,
att vid nyanställning av icke-ordinarie lärare för minst en termin med tjänstgöringen
förlagd till nyssnämnda läraravdelningar småskollärarinnor komma
till användning. Jag förutsätter, att tjänstledighet i allmänhet kommer att
lieviljas ordinarie småskollärarinna, som önskar tjänstgöra vid folkskola. Under
denna sin tjänstgöring bör hon erhålla anställning som extra folkskollä
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
rare. Däremot synes av naturliga skäl ej önskvärt, att dylika ej kompetenta
lärare utnyttjas exempelvis i den svårskötta B 2-formen, där läraren samtidigt
har att undervisa fem klasser, eller i högre avdelningen av B 1-formen, omfattande
klasserna 5—7. Några egentliga organisatoriska åtgärder torde knappast
erfordras med hänsyn till att det här gäller en anordning av provisorisk
natur. Jag ifrågasätter sålunda icke någon ändring i fråga om klassavdelningarnas
storlek; dock synes hinder icke böra möta för småskollärarinna
att följa den klass, hon undervisat i småskolan, upp i klass 3 i de fall, där
avdelningen ändock skulle bibehålla sin sammansättning, vilket ofta torde
vara fallet i A-skolor utan parallellavdelningar.
I detta sammanhang vill jag, i anledning av vad Sveriges småskollärarinneförbund
i sin i det föregående omnämnda skrivelse anfört, framhålla
angelägenheten av att alla möjligheter tillvaratagas för att åt de i folkskolan
tjänstgörande småskollärarinnorna bereda så gynnsamma tjänstgöringsförhållanden
som möjligt.
Därest enligt riksdagens uppfattning åtgärder böra för nästa läsår företagas
i av mig nu angiven riktning, har jag för avsikt att anmoda skolöverstyrelsen
att inkomma med förslag till härav föranledda bestämmelser.
Givetvis komma därvid även vederbörande lärarorganisationer att beredas
tillfälle att yttra sig.
II. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Avlöningar.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 6 121 200
kronor. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anvisande
av 7 239 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 117 800 kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Denna anslagspost, som nu är uppförd med 3 160 000 kronor, föreslås
av överstyrelsen höjd med 338 000 kronor till 3 498 000 kronor. Härav hänföra
sig 46 000 kronor till ett i det följande närmare berört förslag av överstyrelsen
om högre lönegradsplacering för vissa lärare vid provårsseminarierna.
Rektorer. Av de nuvarande 17 rektorerna äro 4, däribland rektor
vid det provisoriska seminariet för kvinnliga elever i Göteborg, placerade i
avlöningsgrupp II (Cb 12), medan de övriga 13 tillhöra avlöningsgrupp III
(Cb) 13). Överstyrelsen föreslår nu dels uppflyttning av nyssnämnde rektor
i Göteborg till avlöningsgrupp III, dels ock inplacering av rektorerna vid
de provisoriska seminarierna i Härnösand och Linköping, vilka seminarier
äro avsedda att träda i verksamhet instundande höst, i avlöningsgrupp II.
— Statskontoret och statens lönenämnd ha tillstyrkt nämnda förslag.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Lektorer. Överstyrelsen förordar inrättandet av 8 nya ordinarie lektorstjänster,
av vilka två avses för seminariet för manliga elever i Stockholm
och en tjänst för vart och ett av seminarierna i Gävle, för kvinnliga
elever i Göteborg, Hälsingborg, Jönköping, Kristianstad och Växjö. —
Statskontoret har icke framställt erinran mot förslaget.
Övningslärare. Överstyrelsen har föreslagit inrättande av en ordinarie
lärartjänst i gymnastik och en i manlig slöjd vid seminariet i Gävle
och vid seminariet för manliga elever i Stockholm. Överstyrelsen har vidare
föreslagit flyttning av den nuvarande ordinarie lärartjänsten i kvinnlig
slöjd vid seminariet för manliga elever i Göteborg till seminariet för kvinnliga
elever därstädes. — Statskontoret och statens lönenämnd ha ansett
med inrättandet av ifrågavarande tjänster böra anstå i avvaktan på en reglering
av övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.
Övningsskollärare''. Överstyrelsen föreslår inrättandet av fyra nya
ordinarie övningsskollärartjänster, varav enligt överstyrelsens preliminära
beräkningar två skulle placeras vid seminariet i Karlstad och en vid vartdera
seminariet i Luleå och Umeå. — Statskontoret har icke haft något att
erinra mot förslaget.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Ma]: t.
Delposten till arvoden åt seminarieläkare m. m., nu uppförd
med 46 000 kronor, beräknas av överstyrelsen, med tillämpning av
samma grunder för dessa arvodens utgående som för innevarande budgetår,
till 55 000 kronor för budgetåret 1948/49. Emellertid har överstyrelsen,
liksom tidigare beträffande bland annat de allmänna läroverken, hemställt
om höjning av timarvodet för seminariesköterskorna från 3 kronor 75 öre
till 4 kronor 75 öre, vilket beräknats medföra en ytterligare kostnadsökning
av 2 800 kronor.
Enligt gällande bestämmelser skall seminariesköterska under två veckor
vid läsårets början tjänstgöra såsom vid heltidstjänst och därefter under
läsåret 4 timmar i veckan, fördelade på två dagar. För innevarande budgetår
har föreskrivits, att därest sistnämnda tjänstgöringstid per vecka med
hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning skulle befinnas otillräcklig, överstyrelsen
må efter framställning av rektor medgiva skälig utökning avskolsköterskans
tjänstgöringstid. Överstyrelsen föreslår nu, att bemyndigande
lämnas överstyrelsen att i förekommande fall medgiva utsträckning
även av den tid, varunder sköterska skall tjänstgöra såsom vid heltidstjänst.
Någon höjning av anslagsmedlen har emellertid ej ansetts erforderlig
för detta ändamål, enär den utökning av sköterskornas timtjänstgöring,
som överstyrelsen medgivit för innevarande läsår, icke tagit i anspråk
mer än knappt hälften av'' det för ändamålet anvisade beloppet av
5 000 kronor.
2 — Thhang till riksdagens protokoll l!)iS. 1 samt. Nr 155.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier, som
nu är upptagen med 28 000 kronor, har av överstyrelsen för nästa budgetår
beräknats till 29 400 kronor. Överstyrelsen har därvid icke ifrågasatt
annan ändring beträffande ifrågavarande arvoden än vad som föranledes
av seminarieorganisationens utvidgning. Arvodena föreslås sålunda utgå
med 800 kronor vid vartdera av seminarierna i Härnösand och för kvinnliga
elever i Linköping, 1 200 kronor vid seminariet för kvinnliga elever i
Göteborg och vid ettvart av seminarierna i Hälsingborg, Jönköping, Kristianstad
och Växjö samt 1 600 kronor vid vart och ett av de övriga seminarierna,
varjämte i likhet med för innevarande budgetår beräknats ett
tilläggsarvode å 400 kronor vid ettvart av de fyra provårsseminariema.
— Vidare har överstyrelsen föreslagit, att 1 000 kronor skulle som engångsanslag
beviljas för komplettering av en vid seminariet för kvinnliga elever
i Stockholm upprättad ämneskatalog. — Statskontoret har icke funnit
särskild medelsanvisning för sistnämnda ändamål påkallad.
Till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna
har överstyrelsen beräknat ett anslagsbelopp av 19 700 kronor eller 600
kronor mindre än för innevarande budgetår, vilket beror på att tilläggsarvoden
för sommarkurs för den tidigare organiserade särskilda studentlinjen
bortfalla. Någon ändring av grunderna för ifrågavarande arvoden
har icke av överstyrelsen ifrågasatts. Arvodena föreslås sålunda utgå med
800 kronor vid ettvart av seminarierna i Härnösand, Kristianstad, Växjö
och för kvinnliga elever i Linköping samt med 1 100 kronor vid vart och
ett av de övriga seminarierna.
Särskilda arvoden vid provårsseminarier. För dessa
arvoden gälla samma bestämmelser som vid provårsläroverken, med undantag
av att föreståndarens arvode vid provårsseminarium utgår med 1 200
kronor för år mot 1 500 kronor vid pro vårsläroverk. Såsom av punkten 146
i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition (s. 188) framgår
har överstyrelsen tidigare för provårsläroverkens del framlagt förslag
syftande till en icke oväsentlig förbättring av anställningsförhållandena för
lärarpersonalen vid läroverk med provårskurs. Enahanda förslag har nu
framlagts beträffande provårsseminariema. Vid bifall till detta förslag,
beträffande vars innebörd torde få hänvisas till nyssnämnda punkt i åttonde
huvudtiteln, har förevarande arvodespost av överstyrelsen beräknats till
27 200 kronor, varvid emellertid samtidigt en höjning påkallas av ordinarieposten
med 46 000 kronor och av icke-ordinarieposten med 4 700 kronor.
Vid oförändrade grunder återigen har posten beräknats till 49 560 kronor
eller 360 kronor mer än för innevarande budgetår. — Statskontoret har
avstyrkt nyssnämnda förslag.
Delposten till till äggsarvoden åt lärare vid kurser för
utbildande av kyrkomusiker är för innevarande budgetår upp
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
förd med 5 600 kronor. I skrivelse den 6 november 1947 har musikaliska
akademien, efter samråd med representanter för skolöverstyrelsen, framlagt
förslag angående vidgade anstalter för utbildning av kyrkomusiker
och om anordnande vid musikhögskolan av en kompletteringskurs m. in.
för vissa nuvarande organister och kantorer. Enligt detta förslag, vilket
föranletts av 1942 års kyrkomusikerutrednings betänkande med förslag
till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna in. m. (S. O. U. 1946:
50) och som tillstyrkts av skolöverstyrelsen, i vad det berör folk- och småskoleseminarierna,
skulle den extra musikundervisningen vid folkskoleseminarierna
utökas, vilket skulle föranleda en höjning av nu ifrågavarande
arvodespost till 20 600 kronor. Förslaget innebär även, att dylik extra
undervisning framdeles skulle äga rum även vid småskoleseminarierna.
Kostnaden härför har beräknats till 10 000 kronor. — Statskontoret har
avstyrkt förslaget.
Arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare.
Överstyrelsen har erinrat om det av särskilda sakkunniga avgivna
betänkandet rörande utbildningen av bland annat hjälpklasslärare
(S. O. U. 1947: 69). I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till
nämnda förslag har överstyrelsen beräknat förevarande delpost till oförändrat
belopp, 12 100 kronor.
Arvoden åt lärare och assistenter vid sommarkurser
i frivillig engelska. Genom beslut av 1947 års riksdag ha
för innevarande budgetår medel ställts till förfogande för anordnande vid
folkskoleseminarierna under pågående läsår av frivillig undervisning i
engelska för elever, som önska förvärva behörighet att undervisa i engelska
i folkskolan. I den plan rörande ifrågavarande undervisning, som i fjol förelagts
riksdagen, ingingo även vissa sommarkurser, beräknade att första
gången hållas sommaren 1948, under ledning av seminarielärare i engelska
jämte infödda språklärare. Medel till anordnande av eventuella kurser
sommaren 1948 ansågs behöva anvisas först av 1948 års riksdag.
Överstyrelsen har nu hemställt om anvisande av medel för anordnande
sommaren 1948 av sex 14-dagarskurser med ett sammanlagt deltagarantal
av omkring 600. Kostnaderna för kurserna ha beräknats till 165 200 kronor,
varav 42 800 kronor avse ersättningar åt de engelska assistenterna och
svenska lärarna. Dessa medel föreslås anvisade såsom en särskild delpost
under arvodesposten. De återstående kostnaderna, 122 400 kronor, avse
utgifter för elevernas resor till och från kurserna samt uppehälle under
desamma ävensom, till en mindre del, för expeditionshjälp. Överstyrelsen
föreslår, att dessa kostnader påföras folkskoleseminariernas omkostnadsanslag
och att medel för ändamålet anvisas under en särskild delpost. —
Statskontoret har ansett förutsättningar i nuvarande läge icke föreligga
för medelsanvisning till anordnande av ifrågavarande kurser.
20
Kungl. Maj:ts -proposition nr 155.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Denna anslagspost är för närvarande uppförd med 2 395 000 kronor och
föreslås av överstyrelsen för nästa budgetår höjd med 479 400 kronor till
2 874 400 kronor.
Extra ordinarie lektorer. Vid folkskoleseminarierna finnas för
närvarande endast ordinarie lektorer. Överstyrelsen har emellertid nu föreslagit
inrättandet även av 14 extra ordinarie lektorstjänster med placering
i 30 lönegraden eller samma lönegrad som de ordinarie lektorerna. Av
ifrågavarande tjänster föreslås två placerade vid seminariet för kvinnliga
elever i Linköping och vid seminariet i Luleå samt en tjänst vid ett vart
av seminarierna i Gävle, för kvinnliga elever i Göteborg, i Hälsingborg,
Härnösand, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, för manliga elever i Linköping
samt i Umeå och Växjö. Överstyrelsen, som enligt vad som framgått
av det föregående jämväl förordat inrättande av 8 nya ordinarie lektorstjänster,
framhåller, att den pågående utvidgningen av seminarieorganisationen
egentligen skulle ha motiverat inrättandet av omkring 40 nya
ämneslärartj änster.
Beträffande förslaget om inrättande av extra ordinarie lektorstjänster vid
folkskoleseminarierna har överstyrelsen framhållit, att det vore mindre
lämpligt att inrätta alla nya tjänster såsom ordinarie lektorstjänster, enär
de provisoriska seminarierna av naturliga skäl ej borde i full utsträckning
förses med ordinarie lektorer och det torde möta svårigheter att åtminstone
beträffande vissa ämnen erhålla behöriga sökande. Å andra sidan vore emellertid
en utökning av antalet extra ordinarie adjunktstjänster (nu i Ce 24)
ej att förorda, då till sådana tjänster i regel ej särskilt erfarna lärare kunde
påräknas och dessa tjänster framförallt vore genomgångsplatser med täta
ombyten av innehavare. Det vore icke heller önskvärt, att — såsom i vissa
sammanhang ifrågasatts — inrätta extra ordinarie adjunktstjänster med
den högre lönegradsplaceringen Ce 26. Enligt gällande stadga för folkskoleseminarierna
skulle vid dessa finnas endast lektorstjänster. Inrättandet
nyligen av extra ordinarie adjunktstjänster (i Ce 24) hade varit en nödfallsutväg
till följd av den stora utvidgningen av seminarieorganisationen,
men det funnes enligt överstyrelsens uppfattning ingen anledning att genom
inrättande av extra ordinarie adjunktstjänster med placering i särskild lönegrad
konservera ett system, som ej normalt borde förekomma vid folkskoleseminarierna.
En lämplig lösning vore därför att inrätta extra ordinarie
lektorstjänster. Överstyrelsen har vidare anfört följande.
Enligt § 84 mom. 1 gällande stadga för folkskoleseminarierna handhar
överstyrelsen tillsättning av extra ordinarie lärare. Detta stadgande skulle
även bliva tillämpligt å extra ordinarie lektorstjänster. I varje fall bör det
överlåtas åt överstyrelsen att avgöra, i vilken omfattning de extra ordinarie
lektorstjänsterna skola tillsättas eller hållas vakanta för beredande av möjlighet
att förordna läroverksadjunkter att uppehålla dem. Överstyrelsen
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
bör också erhålla befogenhet att besluta angående uppehållande av sådana
extra ordinarie lektorstjänster utan iakttagande av bestämmelserna om
ledigkungörande enligt Saar 6 §. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 december
1947 har överstyrelsen hemställt om sådant bemyndigande beträffande
samtliga lärartjänster vid skolor under överstyrelsens inseende. I avlöningshänseende
bör adjunkt, som förordnas att uppehålla e. o. lektorstjänst,
åtnjuta vikariatsersättning enligt Saar 37 § A eller i förekommande fall
vikariatslön enligt Saar 21 §. .
Det kan emot det här föreslagna förfaringssättet invändas, att läroverken
därigenom berövas en del av sina adjunkter. Det är emellertid så viktigt,
att seminarierna erhålla bästa möjliga lärarkrafter, att en sådan synpunkt
ej får vara avgörande. Det måste ju också vara riktigare, att läraraspiranter
börja sin lärarbana vid en realskola såsom vikarier för tjänstlediga adjunkter
och ej vid ett seminarium.
Statskontoret framhåller, att betänkligheter ur pedagogisk synpunkt givetvis
i och för sig kunde resas mot en fortsatt utbyggnad av det provisoriskt
införda systemet med extra ordinarie adjunktstjänster vid folkskoleseminariema.
Emellertid vore här fråga om provisoriska utbyggnader av
seminarieorganisationen, om vilkas framtida bestånd stor ovisshet måste
anses råda. Med hänsyn härtill och då en mindre utökning av adjunktstjänstema
vore att föredraga framför inrättande av extra ordinarie lektorat,
förordade statskontoret för sin del, att i stället 14 extra ordinarie adjunktstjänster
inrättades. Därest emellertid denna ståndpunkt ej skulle godtagas,
syntes — i överensstämmelse med den olika lönegradssättning för ordinarie
och extra ordinarie lärare, som i övrigt tillämpades — de extra ordinarie
lektorerna ej böra placeras högre än i Ce 28.
Statens lönenämnd har funnit inrättandet av extra ordinarie lektorstjänster
på sätt överstyrelsen föreslagit vara en i rådande läge befogad
åtgärd för tillgodoseende av behovet av kvalificerad lärarpersonal vid folkskoleseminarierna.
Övningslärare. Överstyrelsen har föreslagit inrättande av följande
extra ordinarie övningslärarbefattningar, nämligen två i teckning (seminarierna
i Gävle och Hälsingborg), tre i musik (seminariet i Göteborg för
kvinnliga elever samt seminarierna i Jönköping och Kristianstad), tre i
gymnastik (seminarierna i Jönköping, Luleå och Umeå), tre i manlig slöjd
(seminarierna i Jönköping, Luleå och Lund) samt tre i kvinnlig slöjd (seminarierna
i Gävle, Jönköping och Luleå). — Statskontoret och statens lönenämnd
ha icke framställt erinran mot förslaget.
Ö vningsskollärare in. in. Från och med innevarande budgetår
har för åstadkommande av bättre betingelser för den praktiska utbildningen
av seminarieeleverna bland annat den anordningen vunnit tillämpning vid
folkskoleseminarierna, att vissa klasser i folkskolorna å seminarieorterna
knutits fastare till seminarierna och vederbörande folkskollärare anställts
såsom extra ordinarie övningsskollärare vid dessa. Överstyrelsen har nu,
22
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
med hänsyn till den ökade verksamheten vid seminarierna, föreslagit, att
ytterligare 33 folkskoleklasser på angivet sätt knytas till seminarierna och
att vederbörande folkskollärare anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare.
Beträffande placeringen av de nya tjänsterna vid olika seminarier
har överstyrelsen icke ansett sig redan nu kunna framlägga definitivt
förslag. — Statskontoret har lämnat förslaget utan erinran.
För innevarande budgetår ha beräknats dels 35 000 kronor för förläggande
av vissa lektionsövningar, särskilt de s. k. serieövningarna, till klassavdelningar
vid folkskolorna på seminarieorten, dels ock likaledes 35 000
kronor för beredande av möjlighet för seminarieelevema att göra studiebesök
i andra skolor, särskilt B 2- och B 3-skolor. Med hänsyn till den
utvidgade verksamheten har överstyrelsen för nästa budgetår beräknat en
medelsanvisning av 41 000 kronor för vartdera ändamålet.
Vaktmästarpersonal. Genom beslut den 21 november 1947 har
Kungl. Maj:t medgivit, att vid folkskoleseminariet i Jönköping finge under
innevarande budgetår anställas en vaktmästare i lönegraden Cf (Cg) 8.
Överstyrelsen föreslår nu inrättande av en extra ordinarie vaktmästartjänst
i lönegraden Ce 9 vid nämnda seminarium. Vidare förordar överstyrelsen,
att vid ettvart av seminarierna i Härnösand, Kristianstad och Växjö samt
vid seminariet för kvinnliga elever i Linköping må anställas en vaktmästare
i Cf (Cg) 8. — Statskontoret och statens lönenämnd ha icke framställt
erinran mot förslaget.
Kontorsbiträden. För innevarande budgetår ha medel anvisats
till dels ett biträde för kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring vid seminariet
för kvinnliga elever i Göteborg och vid ettvart av seminarierna i
Hälsingborg, Jönköping, Kalmar, Kristianstad och Växjö, dels ock ett
dylikt biträde med heltidstjänstgöring vid ettvart av övriga seminarier.
I avvaktan på ett ställningstagande från statsmakternas sida till det av
särskilda sakkunniga avgivna förslaget rörande organisationen av arbetet
på rektorsexpeditionerna vid bland annat seminarierna har överstyrelsen
icke ansett sig böra föreslå andra ändringar beträffande ifrågavarande
biträdespersonal än att seminariet för kvinnliga elever i Göteborg och seminariet
i Kalmar erhålla vartdera ett biträde med heltids- i stället för halvtidstjänstgöring
samt att ett dylikt biträde med halvtidstjänstgöring får anställas
vid vartdera av de från och med nästa budgetår upprättade seminarierna
i Härnösand och för kvinnliga elever i Linköping. — Förslaget har
icke föranlett erinran från statskontoret eller statens lönenämnd.
Rörligt tillägg.
Överstyrelsen har beräknat denna anslagspost, nu 405 000 kronor, till
657 000 kronor.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Departementschefen.
Ordinarieposten. Rektor vid det provisoriska seminariet för kvinnliga
elever i Göteborg, vilken för närvarande är placerad i avlöningsgrupp II
(Cb 12), torde med hänsyn till att ifrågavarande seminarium läsåret 1948/49
kommer att omfatta minst 6 klassavdelningar böra uppflyttas i avlöningsgrupp
III (Cb 13). Rektorerna vid de provisoriska seminarierna i Härnösand
och Linköping böra tills vidare hänföras till avlöningsgrupp II.
Seminarieorganisationens fortgående utvidgning nödvändiggör en ytterligare
förstärkning av lärarpersonalen. Överstyrelsen har föreslagit inrättande
av 8 nya ordinarie lektorstjänster. Därjämte har överstyrelsen föreslagit,
att även 14 extra ordinarie dylika tjänster skulle inrättas. Jag delar
överstyrelsens uppfattning, att en del av lärarbehovet lämpligen bör tillgodoses
medelst extra ordinarie tjänster. Enligt stadgan för folkskoleseminarierna
skola vid dessa finnas endast lektorstjänster, en anordning, som
förestavats av pedagogiska skäl. Under de båda senaste åren har emellertid
dessutom inrättats ett antal extra ordinarie adjunktstjänster i lönegraden
Ce 24. Då det givetvis är av mycket stor betydelse att vid folkskoleseminariema
ha tillgång till goda och erfarna lärarkrafter, men det torde möta
stora svårigheter, särskilt i en tid av allmän lärarbrist, att besätta ett ökat
antal extra ordinarie adjunktstjänster med lämpliga innehavare, synas
starka skäl tala för överstyrelsens förslag om inrättande av extra ordinarie
lektorstjänster. Vad löneställningen vid dessa tjänster beträffar ansluter
jag mig till överstyrelsens av lönenämnden biträdda förslag, enligt vilket
de extra ordinarie lektorerna skulle placeras i samma lönegrad som ordinarie
lektorer, alltså i 30 lönegraden. Beträffande antalet föreslagna lektorstjänster
har jag icke funnit anledning till annan erinran än att för vartdera seminariet
i Jönköping och Kristianstad torde böra beräknas ytterligare en
extra ordinarie lektorstjänst. Jag förordar alltså inrättande av sammanlagt
8 ordinarie och 16 extra ordinarie lektorstjänster. På grund av svårigheten
att redan nu kunna bedöma den lämpligaste placeringen av dessa tjänster
torde det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen
besluta härom. Det torde vidare böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
erforderliga föreskrifter rörande de extra ordinarie lektorstjänsternas tillsättning
eller uppehållande med vikarier m. in.
Efter föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t
förut denna dag beslutat att för riksdagen framlägga förslag angående reglering
av övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden. Enligt
detta förslag skola ordinarie lärare i gymnastik och manlig slöjd vid folkskoleseminarierna
erhålla en lönegrads högre löneställning än för närvarande.
Under sådana förhållanden anser jag mig kunna biträda överstyrelsens
förslag om inrättande av två ordinarie lärartjänster i vartdera av
nyssnämnda ämnen. Då den nya löneregleringen är avsedd att träda i kraft
24
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
tidigast från och med budgetåret 1949/50, böra de av mig nu förordade tjänsterna
givetvis under nästa budgetår erhålla den lönegradsplacering, som
för närvarande gäller för befattningar av ifrågavarande slag. Som en konsekvens
av att det tidigare samseminariet i Göteborg förändrats till seminarium
endast för manliga elever torde den där befintliga lärarinnetjänsteu
i kvinnlig slöjd böra överföras till det nya seminariet för kvinnliga elever
i Göteborg.
Jag biträder vidare förslaget om inrättande av fyra nya ordinarie övningsskollärartjänster.
Med hänsyn till mitt ställningstagande i det följande till överstyrelsens
förslag om högre lönegradsplacering för vissa lärare vid provårsseminarierna
och då det torde kunna förutsättas, att åtminstone vissa av de av mig
förordade nya tjänsterna icke skola hinna tillsättas redan från och med bud
getårets början, beräknar jag medelsbehovet under ordinarieposten till i runt
tal 3 AOO 000 kronor.
Arvodesposten. Då jag i överensstämmelse med den ståndpunkt, jag
tidigare intagit till motsvarande förslag beträffande bland annat de allmänna
läroverken, icke kan tillstyrka någon höjning av timarvodet för
seminariesköterskoma, torde delposten till arvoden åt seminarieläkare m. m.
böra uppföras med 55 000 kronor. Jag har därvid förutsatt, att överstyrelsen
lämnas begärt bemyndigande att, därest arbetsuppgifternas omfattning
så skulle kräva, medgiva skälig utsträckning av den i seminariestadgan
angivna tid, varunder sköterska skall tjänstgöra såsom vid heltidstjänst
vid läsårets början.
Jag biträder förslaget om anvisande av 1 000 kronor till komplettering
av ämneskatalogen vid biblioteket vid seminariet för kvinnliga elever i
Stockholm. Då jag icke heller i övrigt funnit anledning till erinran beträffande
beräkningen av delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier, bör
denna i enlighet med överstyrelsens förslag uppföras med 29 400 kronor.
Delposten till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna torde böra
uppföras med av överstyrelsen beräknat belopp, 19 700 kronor.
Såsom framgår av punkten 146 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets
statsverksproposition har jag, ehuru jag funnit en förbättring av de nuvarande
arvodena vid provårsläroverken motiverad med hänsyn till de
krav, som ställas på rektor och lärare vid dessa läroverk, dock icke ansett
mig nu kunna tillmötesgå av överst yreisen framställda önskemål härom.
Överstyrelsen har nu även beträffande provårsseminarierna framlagt motsvarande
förslag. Jag vill framhålla, att en förbättring av dessa arvoden
i och för sig givetvis är lika väl motiverad vid provårsseminarierna som
vid provårsläroverken. Jag är emellertid, under hänvisning till min tidigare
ståndpunkt i ämnet beträffande provårsläroverken, icke beredd att tillstyrka
överstyrelsens förevarande förslag. Delposten till särskilda arvoden
Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 25
vid provårsseminarier torde därför böra uppföras med i runt tal 49 600
kronor.
Den av musikaliska akademien framlagda utredningen angående vidgade
anstalter för utbildning av kyrkomusiker m. m., vilken bland annat avser
en avsevärd utökning av den extra musikundervisningen vid folkskoleseminarierna
för blivande kyrkomusiker, ävensom förläggande av dylik undervisning
jämväl till småskoleseminariema, torde icke för närvarande böra
föranleda något förslag till riksdagen. Genom beslut den 7 november
1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att från den i folkskoleseminariernas avlöningsstat
uppförda posten till tilläggsarvoden åt lärare vid kurser för
utbildande av kyrkomusiker finge för innevarande budgetår utgå ersättning
för sammanlagt högst 50 veckotimmars extra musikundervisning. För nästa
budgetår torde man böra räkna med en undervisning av minst samma omfattning
som för innevarande budgetår. Jag förordar därför att delposten
uppföres med 12 200 kronor.
Delposten till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare torde
böra beräknas till oförändrat belopp, 12 100 kronor.
Jag delar statskontorets betänkligheter mot att i nuvarande ekonomiska
läge anvisa medel till anordnande sommaren 1948 av sådana särskilda
kurser, som förutsatts i planen för den från och med innevarande budgetår
vid folkskoleseminariema anordnade frivilliga undervisningen i engelska
för elever, som önska förvärva behörighet att undervisa i engelska i folkskolan.
Jag anser mig därför icke kunna biträda överstyrelsens förslag om
en medelsanvisning för ändamålet under seminariernas avlöningsanslag av
42 800 kronor.
Arvodesposten i dess helhet beräknar jag alltså till (55 000 -(- 29 400 +
+ 19 700 + 49 600 -f 12 200 + 12 100 =) 178 000 kronor.
Icke-ordinarieposten. Jag har tidigare förordat inrättande av 16 extra ordinarie
lektorstjänster. Jag anser mig vidare böra tillstyrka överstyrelsens
förslag rörande nya extra ordinarie övnings- och övningsskollärartjänster.
Jag har icke funnit anledning till erinran mot förslaget om inrättande av
en vaktmästartjänst i Ce 9 vid seminariet i Jönköping från och med nästa
budgetår. Vid ettvart av seminarierna i Härnösand, Kristianstad och Växjö
samt vid seminariet för kvinnliga elever i Linköping torde i enlighet med
överstyrelsens förslag tills vidare böra anställas en vaktmästare i Cf (Cg) 8.
Vad beträffar kontorsbiträdespersonalen torde halvtidstjänsterna för
dylik personal vid seminariet i Kalmar och vid seminariet för kvinnliga
elever i Göteborg med hänsyn till expeditionsgöromålens ökade omfattning
böra omändras till heltidstjänster. Medel torde vidare i enlighet med överstyrelsens
förslag böra beräknas för anställande av ett halvtidstjänstgörande
biträde vid seminariet i Härnösand och vid seminariet för kvinnliga elever
i Linköping.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Med hänsyn till seminarieorganisationens utvidgning torde i enlighet med
överstyrelsens förslag ytterligare sammanlagt 12 000 kronor böra beräknas
för förläggande av vissa lektionsövningar, särskilt de s. k. serieövningama,
till klassavdelningar vid folkskolorna på seminarieorterna samt för beredande
av möjlighet för seminarieeleverna att göra studiebesök i andra
skolor, särskilt B 2- och B 3-skolor.
Det sammanlagda medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknar
jag till i runt tal 2 850000 kronor.
Rörligt tillägg. Denna anslagspost torde böra uppräknas med 245 000
kronor till 650 000 kronor.
Hela avlöningsanslaget torde vid bifall till vad jag i det föregående
förordat böra för nästa budgetår uppföras med (3 400 000 + 178 000 +
-f- 2 850 000 -j- 650 000 =) 7 078 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 956 800 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels fastställa följande personalförteckning för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1948/49:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
14 rektorer, avlöningsgrupp III............Cb 13
5 » , » II............Cb 12
112 lektorer ............................Ca 30
107 övningsskollärare.....................Ca 23
10 lärare i trädgårdsskötsel................Ca 21
9 vaktmästare.........................Ca 11
12 » Ca 10
10 lärare i teckning..................... A 21
12 » » musik....................... A 21
16 » » gymnastik med lek och idrott .... A 21
9 » » manlig slöjd.................. A 18
7 lärarinnor i kvinnlig slöjd.............. A18
6 » » hushållsgöromål............. A16
3 » > kvinnlig slöjd vid manligt seminariums
övningsskola....... A 16
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 2Jj:
16 lektorer............................Ce 30;
dels godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1948/49:
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 3 400 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt semina
rieläkare
m. m., förslagsvis
............kronor 55 000
b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier
■ ■ ■ » 29 400
c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditio
nerna
............. » 19 700
d. Särskilda arvoden
vid provårssemina
rier
............... » 49 600
e. Tilläggsarvoden åt
lärare vid kurser för
utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis- » 12 200
f. Arvoden vid kurser
för utbildande av
hjälpklasslärare • • • » 12100 » 178 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ................ » 2 850 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis •......... »_650 000
Summa kronor 7 078 000;
dels ock till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 7 078 000.
2. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Omkostnader.
Detta anslag är nu uppfört med 686 000 kronor. Skolöverstyrelsen har
beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 946 600 kronor, innebärande
en ökning med 260 600 kronor, enligt följande sammanställning.
Utgifter:
Sjukvård m. in., förslagsvis................ kronor 20 200 (-f- 600)
Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ....... » 329 000 ( + 62 000)
Övriga expenser .......................... » 336 000 (+ 53 400)
Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis
................................ ■» 87 400 (-f- 15 200)
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Särskilda kurser och föreläsningar m. m.,
förslagsvis .........................
Reseersättningar, förslagsvis...............
Dagtraktamenten åt deltagare i kurser för
utbildande av hjälpklasslärare ..........
Bidrag till seminarieelevernas studiebesök
vid skolor av lägre skolform, förslagsvis ■ ■
Bidrag till anordnande av studie- och idrotts
utfärder
................................
Bidrag till seminarieelevernas resor och uppehälle
vid deltagande i sommarkurser i frivillig
engelska m. m.....................
kronor 34j200| (+ 8 900)
» 500
» 7 800
» 50 000
» 6 200 (+ 1 200)
» 122 400 (+ 122 400)
993 700 (+ 263 700)
Särskilda uppbördsmedel:
Upplåtelse av lokaler, ersättning för hyra
m- m................................... kronor 7 000 (— 200)
Inkomster av trädgårdarna .............. » 40 100 (+ 3 300)
Summa kronor 47100 (-|- 3100)
Nettoutgift kronor 946 600 (+ 260 600).
Höjningarna av delposterna till bränsle, lyse och vatten samt
övriga expenser ha motiverats med seminarieorganisationens fortgående
utvidgning samt ökade städningskostnader. De gjorda beräkningarna
ha icke givit statskontoret anledning till erinran.
Särskilda kurser och föreläsningar. Överstyrelsen har
beräknat medelsbehovet sålunda:
kurser i skolhygien (16X300) ............................ kronor 4 800
» » tal- och röstvård (16X500) ...................... » 8 000
föreläsningar i skilda ämnen (19X500) .................. » 9 500
socialpedagogisk föreläsningskurs vid seminariet för kvinnliga
elever i Stockholm ................................ » i 800
anordnande av psykotekniska inträdesprov .............. » 3 900
anordnande av simundervisning och bad ................ » 5 000
förhyrande av idrottslokaler ............................ » i 200
kronor 34 200.
För anordnande av psykotekniska prov i samband med inträdesprövningarna
ha för innevarande budgetar anvisats 600 kronor till seminariet
för kvinnliga elever i Stockholm och 300 kronor till seminariet i Lund.
Överstyrelsen har, enär det kunde förutses att dylika prov kunde komma
till användning även vid flera andra seminarier, funnit lämpligt, att —
utöver nyssnämnda medel till seminarierna i Stockholm och Lund — ett
belopp av 3 000 kronor ställes till överstyrelsens förfogande, att fördelas
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
mellan sådana seminarier, som önska använda psykotekniska prov vid inträdesprövningarna.
— I övrigt äro de föreslagna utgiftsökningarna under
förevarande delpost i huvudsak av automatisk natur. — Statskontoret har
ansett posten böra uppräknas med högst 5 000 kronor.
Den förordade nya delposten till bidrag till seminarieelevernas
resor och uppehälle vid deltagande i sommarkurser
i frivillig engelska m. m. sammanhänger med det under
nästföregående punkt berörda förslaget om anordnande sommaren 1948
av sex kurser i frivillig engelska.
Departementschefen. Såsom jag i propositionen 1947: 230 (s. 42) anfört
avses vissa försök med ändrat intagningsförfarande till folk- och småskoleseminarierna,
innebärande bland annat användning av psykotekniska prov,
komma till stånd under instundande budgetår. Med hänsyn härtill synes
det lämpligt att visst belopp ställes till överstyrelsens förfogande för anordnande
av dylika prov. För ändamålet torde ett belopp av 2 000 kronor
böra beräknas, varjämte jag förutsätter, att sammanlagt 900 kronor alltjämt
skola anvisas för anordnande av psykotekniska prov vid seminariet
för kvinnliga elever i Stockholm och seminariet i Lund. I övrigt förordar
jag en höjning av delposten till särskilda kurser och föreläsningar m. m.
med 3 700 kronor, varför posten torde böra uppföras med (25 300 + 2 000 +
-j- 3 700 =) 31 000 kronor eller 3 200 kronor mindre än vad överstyrelsen
förordat.
I överensstämmelse med den ståndpunkt jag tidigare intagit till frågan
om anordnande av särskilda kurser sommaren 1948 i frivillig engelska
torde den av överstyrelsen beräknade särskilda delposten å 122 400 kronor
till bidrag till seminarieelevernas resor och uppehälle vid deltagande i
ifrågavarande kurser icke böra uppföras i omkostnadsstaten.
Då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad överstyrelsen
i förevarande sammanhang föreslagit, torde omkostnadsanslaget med utgångspunkt
från överstyrelsens beräkningar böra för nästa budgetår uppföras
med (946 600 — 3 200 — 122 400 =) 821 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 135 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av kronor 821 000.
3. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna:
Materiel, böcker m. m.
Detta anslag är nu uppfört med 205 000 kronor. Skolöverstyrelsen har
hemställt om höjning av anslaget till 255 000 kronor. Därvid ha 25 000
kronor beräknats för de nya seminarierna i Härnösand och Linköping samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
den föreslagna småskoleseminarielinjen vid seminariet för kvinnliga elever
i Göteborg. Överstyrelsen har betonat den stora vikten av att tillräckliga
anslag för materiel och böcker ställdes till seminariernas förfogande. Bland
annat medförde de ökade fordringarna på moderna arbetsmetoder och mera
individuell undervisning större krav på seminariernas biblioteksutrustning.
Även i fråga om undervisningsmateriel borde seminarierna kunna tjäna
som förebilder och hos eleverna inpränta vikten av goda hjälpmedel vid
undervisningen. Med hänsyn till den omfattande elevintagningen och det
stora elevantalet i klassavdelningarna, varigenom ett gott utbildningsresultat
försvarades, vore det angeläget, att utbildningen icke därjämte
hindrades av otillräcklig eller otillfredsställande undervisningsmateriel.
Statskontoret har tillstyrkt en höjning av anslaget med högst 20 000
kronor för de nya seminarierna i Härnösand och Linköping samt småskoleseminarielinjen
i Göteborg.
Departementschefen. En höjning av förevarande anslag torde vara erforderlig
med hänsyn bland annat till nytillkommande seminarier. Jag förordar
för egen del, att anslaget uppföres med 240 000 kronor, innebärande
en förstärkning med 35 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. in.
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av...................................... kronor 240 000.
4. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna: Utrustning.
Detta anslag är nu uppfört med 315 000 kronor, varav 40 000 kronor
avsetts till förbättring av gymnastikutrustningen och 44 000 kronor till
anskaffande av smalfilmsprojektorer och centralradioanläggningar vid folkskoleseminarierna.
Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget
med 80 000 kronor till 395 000 kronor. Överstyrelsen framhåller, att det av
rektorerna angivna sammanlagda anslagsbehovet utgjorde 301 250 kronor.
Härtill finge läggas 27 000 kronor för de nya seminarierna i Härnösand och
Linköping samt den föreslagna småskoleseminarielinjen vid seminariet för
kvinnliga elever i Göteborg, 18 200 kronor för erforderlig ny inredning av
gymnastiksal och omklädningsrum i gymnastikbyggnaden vid gamla seminariet
i Linköping, vilken vore avsedd att disponeras av det nya seminariet
där, 2 000 kronor till gymnastikmaterial i Hälsingborg samt 30 000 kronor
till anskaffande av ljudfilmsaggregat till 10 seminarier. Det sammanlagda
medelsbehovet skulle alltså bli (301 250 -f 27 000 -f 18 200 + 2 000 +
+ 30 000 =) 378 450 kronor. Då emellertid en del av de beräknade kost
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
naderna enligt överstyrelsens mening torde kunna bestridas av det årliga
anslaget till materiel, böcker m. m., har överstyrelsen ansett anslagsbehovet
kunna begränsas till 340 000 kronor.
I samband med behandlingen av folkskoleseminariernas avlöningsanslag
har redogjorts för en framställning från musikaliska akademien, avseende
en utökning av den extra musikundervisningen vid folkskoleseminarierna
för blivande kyrkomusiker m. m. I samband därmed har akademien föreslagit
en medelsanvisning av 105 000 kronor för inköp av instrument vid
folkskoleseminarierna.
Under hänsynstagande till sistnämnda framställning har överstyrelsen,
som ansett medelsanvisningen till inköp av musikinstrument kunna för
nästa budgetår begränsas till 55 000 kronor, beräknat anslagsbehovet till
(340 000 + 55 000 =) 395 000 kronor.
Statskontoret har ansett medelsanvisningen till utrustning kunna begränsas
till samma belopp som för innevarande budgetår.
Departementschefen. Med hänsyn till mitt tidigare ställningstagande
till musikaliska akademiens förslag rörande utbildningen av kyrkomusiker
kan jag icke biträda förslaget om särskild medelsanvisning för nästa budgetår
till anskaffning av musikinstrument.
Vad beträffar medelsbehovet i övrigt vill jag erinra, att avsevärda belopp
de senaste budgetåren ställts till förfogande till utrustning vid folkskoleseminarierna.
Med hänsyn härtill och med beaktande av nuvarande ekonomiska
läge anser jag mig i likhet med statskontoret icke kunna tillstyrka
högre anslagsbelopp än för innevarande budgetår, 315 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av kronor 315 000.
5. Förslagsanslaget till Småskoleseminarierna: Avlöningar.
Detta anslag är nu uppfört med 2 223 000 kronor och disponeras på sätt
framgår av statsliggaren s. 632 ff. Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet
för nästa budgetår till 2 413 000 kronor, innebärande en höjning
med 190 000 kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Denna anslagspost, nu uppförd med 1 352 000 kronor, har av överstyrelsen
för nästa budgetår beräknats till ett något lägre belopp eller 1 323 000
kronor, vilket torde sammanhänga med att posten vid den schematiska uppräkningen
i anslutning till den allmänna löneregleringen för innevarande
budgetår kommit att beräknas väl högt.
32
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
Rektorer. Av de nuvarande tio rektorerna vid småskoleseminariema
äro sex placerade i avlöningsgrupp IV (Cb 10), tre i avlöningsgrupp III
(Cb 9) och en, rektor vid seminariet i Haparanda, i avlöningsgrupp II (Cb 8).
Överstyrelsen framhåller, att, därest i enlighet med överstyrelsens förslag
en extra klassavdelning på 2-årig linje skulle intagas vid Haparanda-seminariet,
rektor egentligen borde uppflyttas i avlöningsgrupp III. Då förläggandet
av en extra klassavdelning till seminariet kunde beräknas omfatta
endast omkring fyra år syntes det emellertid lämpligare, att rektor under
denna tid finge behålla sin nuvarande lönegruppsplacering samt i stället
erhålla ett tilläggsarvode, utgörande skillnaden mellan avlöningsbeloppen
för avlöningsgruppema III och II, eller för närvarande 504 kronor. —
Rektor vid det föreslagna nya seminariet i Karlstad har överstyrelsen ansett
böra inplaceras i avlöningsgrupp II. — Statskontoret och statens lönenämnd
ha tillstyrkt, vad skolöverstyrelsen sålunda föreslagit.
Adjunkter. Överstyrelsen föreslår, att två av de nu befintliga tre
extra, ordinarie adjunktstjänsterna vid seminariet i Norrköping skola utbytas
mot ordinarie tjänster och att den extra ordinarie adjunktstjänsten vid
vartdera seminariet i Falun och Stockholm tillika skall utbytas mot ordinarie
tjänst. I händelse av seminariernas nedläggande torde det ej, framhåller
överstyrelsen, uppstå någon svårighet att överflytta de ordinarie
tjänsterna till andra läroanstalter, och det vore viktigt, att seminarierna
genom användning i viss utsträckning av ordinarie anställningsform kunde
erhålla bästa möjliga lärarkrafter. — Statskontoret har tillstyrkt förslaget
om ordinariesättning av två extra ordinarie adjunktstjänster vid Norrköpings-seminariet
men har icke ansett tillräckliga skäl föreligga att utbyta
de extra ordinarie tjänsterna i Falun och Stockholm mot ordinarie befattningar.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kung l. M a j: t.
Beträffande delposten till arvoden åt seminarieläkare m. m.
har överstyrelsen, liksom tidigare i fråga om folkskoleseminariema, ifrågasatt
dels en höjning av timarvodet för seminariesköterska vid deltidstjänstgöring
från 3 kronor 75 öre till 4 kronor 75 öre, dels ock att överstyrelsen
skulle bemyndigas att i särskilda fall medgiva ökning av sköterskas heltidstjänstgöring
vid läsårets början. Sistnämnda förslag har icke ansetts
behöva föranleda någon ökad medelsanvisning. Överstyrelsen har beräknat
medelsbehovet under ifrågavarande delpost, som nu är uppförd med 21 800
kronor, till 24 600 kronor.
Ifråga om delposten till arvoden åt seminariebibliotekar
i e r, nu 11 400 kronor, har överstyrelsen räknat med en höjning av posten
med 700 kronor, varvid 500 kronor avsetts för det nya seminariet i Karl
-
33
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
stad och återstoden för höjning av bibliotekariearvodena i Landskrona och
Strängnäs med 100 kronor vartdera. — Statskontoret har tillstyrkt förslaget.
Delposten till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna,
som nu är uppförd med 6 700 kronor, har föreslagits höjd med
600 kronor. Därvid har ett arvode av 300 kronor beräknats för seminariet
i Karlstad, varjämte ett vart av arvodena vid seminarierna i Haparanda,
Landskrona och Strängnäs ansetts böra ökas med 100 kronor. — Även
detta förslag har tillstyrkts av statskontoret.
Delposterna till tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
samt till arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele ha beräknats uppförda med oförändrade
belopp, 1 400 kronor respektive 1 800 kronor.
Tilläggsarvoden åt lärare vid kurser för utbildande
av kyrkomusiker. Såsom i det föregående nämnts har musikaliska
akademien föreslagit, att kurser för utbildande av kyrkomusiker
skulle från och med nästa budgetår förläggas även till småskoleseminariema.
I anslutning härtill har överstyrelsen föreslagit, att en särskild delpost
å 10 000 kronor till tilläggsarvoden åt lärare vid dylika kurser skulle
uppföras i avlöningsstaten. — Statskontoret har avstyrkt detta förslag.
Avlöningar till övrig i c k e - or din ar i e personal.
Denna anslagspost, som nu är uppförd med 672 900 kronor, har av överstyrelsen
beräknats till 795 800 kronor, innebärande en ökning med 122 900
kronor.
Adjunkter. Överstyrelsen föreslår inrättande av en extra ordinarie
adjunktstjänst vid vartdera seminariet i Haparanda och Karlstad. —
Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot förslaget.
Den praktiska lärarutbildningen. Överstyrelsen föreslår
en ökning av anslagsmedlen till handledararvoden vid seminarierna i Haparanda,
Landskrona och Strängnäs med 1 200 kronor vid vartdera seminariet,
därest i enlighet med överstyrelsens beräkningar en ökad elevintagning
skulle ske vid dessa seminarier. Till handledararvoden vid seminariet i
Karlstad har vidare beräknats ett belopp av 2 400 kronor.
Biträdespersonal. Överstyrelsen föreslår anvisande av 1 600 kronor
för anställande av vaktmästare vid seminariet i Karlstad samt 1 000
kronor till skrivhjälp på rektorsexpeditionen vid samma seminarium. —
Statskontoret har tillstyrkt förslagen.
Rörligt tillägg.
Denna anslagspost har av överstyrelsen beräknats höjd från 155 000 kronor
till 237 000 kronor.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 10fiS. 1 sand. Nr 155.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Departementschefen.
Ordinarieposten. Jag tillstyrker att i enlighet med överstyrelsens av
statskontoret och statens allmänna lönenämnd biträdda förslag rektor vid
seminariet i Haparanda erhåller ett tilläggsarvode, motsvarande skillnaden
mellan avlöningsbeloppen för avlöningsgrupperna III och II, så länge en
extra klassavdelning av 2-årig linje kommer att vara förlagd till seminariet.
Jag biträder vidare förslaget om utbyte av sammanlagt fyra extra ordinarie
adjunktstjänster mot ordinarie adjunktstjänster. Härav betingad ändring
av personalförteckningen bör vidtagas. Beträffande överstyrelsens beräkning
av medelsbehovet under denna post har jag icke funnit anledning till
erinran i och för sig. Då jag emellertid såsom av det föregående framgår
icke ansett mig böra biträda överstyrelsens förslag om inrättande av ett
provisoriskt småskoleseminarium i Karlstad, bör posten minskas med i
runt tal 15 000 kronor, avseende den föreslagna rektorstjänsten vid detta
seminarium, och alltså uppföras med 1 308 000 kronor.
Arvodesposten. Under hänvisning till min tidigare ståndpunkt i frågan
kan jag icke biträda förslaget om höjning av timarvodet för seminariesköterska.
Medelsbehovet under delposten till arvoden åt seminarieläkare
m. m. torde därför böra beräknas till 23 200 kronor. I enlighet med den
ståndpunkt jag tidigare intagit till motsvarande spörsmål i fråga om folkskoleseminarierna
förordar jag, att överstyrelsen bemyndigas att i särskilda
fall medge ökning av den tid, som sköterska vid småskoleseminarium nu
må tjänstgöra med heltidstjänstgöring vid läsårets början.
Delposterna till arvoden åt seminariebibliotekarier och till arvoden åt biträden
på rektorsexpeditionerna beräknar jag med utgångspunkt från överstyrelsens
förslag och efter avdrag av de för seminariet i Karlstad av överstyrelsen
beräknade medlen till 11 600 kronor respektive 7 000 kronor.
Under delposterna till tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel och
till arvode åt ett biträde för matlagningen vid seminariet i Lycksele beräknar
jag oförändrade anslagsbelopp, 1 400 respektive 1 800 kronor.
Med hänsyn till den ståndpunkt jag tidigare intagit till musikaliska
akademiens förslag om utvidgad musikundervisning vid seminarierna för
blivande kyrkomusiker, beräknar jag icke nu några medel till tilläggsarvoden
åt lärare vid dylik undervisning vid småskoleseminarierna.
Hela arvodesposten beräknar jag alltså till (23 200 -f- 11 600 -j- 7 000 +
+ 1 400 + 1 800 =) 45 000 kronor.
Icke-ordinarieposten. Vid seminariet i Haparanda torde i enlighet med
överstyrelsens förslag böra inrättas en extra ordinarie adjunktstjänst. Jag
biträder vidare förslaget om ökade anslagsmedel till handledararvoden vid
seminarierna i Haparanda, Landskrona och Strängnäs. Icke-ordinarieposten
beräknar jag med utgångspunkt från överstyrelsens förslag och efter avdrag
av de medel, som beräknats för icke-ordinarie personal vid seminariet i
Karlstad, till 781 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
35
Anslagsposten till rörligt tillägg slutligen torde böra beräknas till 233 000
kronor.
Hela anslaget bör alltså uppföras med (1 308 000 -|- 45 000 -j- 781 000 +
+ 233 000 =) 2 367 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med
144 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kung].
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för småskoleseminarierna, som
föranledes av vad jag i det föregående anfört;
dels godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 1 308 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt semina
rieläkare
m. m. förslagsvis
........... kronor 23 200
b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier
• ■ ■ » 11 600
c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditio
nerna
............. » 7 000
d. Tilläggsarvoden åt
lärare i trädgårdsskötsel
............ » 1 400
e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen
vid seminariet i
Lycksele .......... » 1800 kronor 45 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ................ » 781000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_233 000
Summa kronor 2 367 000;
dels ock till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av
kronor 2 367 000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
36
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.
6. Förslagsanslaget till Småskoleseminarierna: Omkostnader.
Detta anslag är nu uppfört med 208 000 kronor. Skolöverstyrelsen har
beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 267 300 kronor, innebärande
en ökning med 59 300 kronor, enligt följande sammanställning (nuvarande
belopp angivas inom parentes).
Utgifter:
Sjukvård m. m., förslagsvis.................. kronor 4 300 ( 4 000)
Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.......... » 110 000 ( 85 000)
Ovnga expenser ............................. » 112 000 ( 86 000)
Iradgardamas underhåll och skötsel, förslagsvis » 19 900 ( 22 900)
Särskilda kurser och föreläsningar m. m..... » 30 400 ( 24 300)
Reseersättningar, förslagsvis.................. » 500 ( 500)
Underhåll och förnyelse av inventarierna i elevbostadsrummen
vid seminariet i Lycksele,
förslagsvis ................................ » 360 ( 360)
Bidrag till seminaneelevernas studiebesök vid
andra skolor samt anordnande av studie
och
idrottsutfärder ...................... » 3 000 ( )
Summa kronor 283 460 (223 060).
Särskilda uppbördsmedel.
Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse...... kronor 5 000 ( 3 800)
Inkomster av trädgårdarna .................. » 10 800 ( 10 900)
Elevavgifter till underhåll och förnyelse av inventarierna
i elevbostadsrummen vid seminariet
i Lycksele .......................... »_360 ( 360)
Summa kronor 16 160 ( 15 060)
Nettoutgift kronor 267 300 (208 000).
De föreslagna anslagshöjningarna äro föranledda, förutom av automatiska
förändringar, såsom ökade städningskostnader och dylikt, bland annat
av att medel beräknats jämväl till ett nytt seminarium i Karlstad. I övrigt
inhämtas av handlingarna i ärendet beträffande vissa av utgiftsposterna
bland annat följande.
Trädgardarnas underhåll och skötsel. Under denna anslagspost
har för innevarande budgetår anvisats bland annat ett engångsbelopp
av 5 000 kronor för anläggande av en skolträdgård vid seminariet
i Haparanda. Bortfallet av detta belopp har möjliggjort en viss sänkning
av anslagsposten.
Särskilda kurser och föreläsningar m. m. Med hänsyn
till bestämmelserna om höjda timlärararvoden erfordras en viss höjning
av de till preparandkursen vid seminariet i Haparanda samt till kurser i
hushållsgöromål vid samma seminarium beräknade beloppen (nu 6 500
kronor respektive 4 670 kronor). Överstyrelsen har till dessa båda ändamål
för nästa budgetår beräknat 8 200 kronor respektive 5120 kronor eller
37
Kungl. Maj ds ''proposition nr 155.
sammanlagt i runt tal 13 300 kronor. — Till anordnande av simundervisning
och bad för eleverna vid seminarierna (nu 2 130 kronor) samt till
förhyrande av idrottsplan för seminariet i Haparanda beräknar överstyrelsen
sammanlagt 3 000 kronor. — Under erinran om att medel anvisats till
psykotekniska prov i samband med inträdesprövningarna vid vissa folkskoleseminarier
har överstyrelsen föreslagit anvisande av 2 000 kronor
till samma ändamål vid småskoleseminarierna.
Bidrag till studiebesök m. m. I folkskoleseminariernas omkostnadsstat
finnes uppförd en anslagspost till bidrag till studiebesök m. m.,
ur vilken utgår bidrag dels till seminarieelevernas studiebesök vid skolor
av lägre skolform, dels till anordnande av studie- och idrottsutfärder. Skolöverstyrelsen
har hemställt om anvisande av medel till dessa ändamål
också vid småskoleseminarierna. Även dessa seminariers elever borde under
sin studietid besöka andra skolor än seminariets övningsskola. Närmast
syntes det böra bli fråga om kortare besök i andra skolor, även t. ex. i
barnträdgårdar, både enskilt och i grupp. Medel borde ställas till förfogande
för bestridande av åtminstone vissa av de kostnader, som kunde föranledas
av dylika besök. Likaså borde medel anvisas till studie- och idrottsutfärder
för såväl seminarieeleverna som övningsskolans lärjungar. För nu ifrågavarande
ändamål har överstyrelsen föreslagit anvisande av sammanlagt
6 000 kronor.
Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka högre belopp än 28 000
kronor under delposten till särskilda kurser och föreläsningar m. m. I fråga
om den föreslagna medelsanvisningen till studiebesök m. m. har statskontoret
ansett skäl i och för sig kunna anföras för likställighet seminarierna
emellan i detta avseende men dock ifrågasatt om tidpunkten vore lämplig
att genomföra den standardförbättring, som ett tillmötesgående av överstyrelsens
förslag otvivelaktigt skulle innebära för småskoleseminariernas
del.
Departementschefen. Anslagsposten till sjukvård m. m. torde i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag böra höjas med 300 kronor till 4 300 kronor.
Med hänsyn till mitt ställningstagande i det föregående till frågan om
inrättande av ett nytt seminarium i Karlstad synes däremot till expenser
böra anvisas ett något lägre belopp än överstyrelsen föreslagit. Jag beräknar
därför till bränsle, lyse och vatten 105 000 kronor samt till övriga expenser
106 000 kronor, vilket i jämförelse med innevarande budgetår innebär en
sammanlagd höjning med 40 000 kronor. Till trädgårdarnas underhåll och
skötsel torde böra anvisas 19 400 kronor, innebärande en minskning med
3 500 kronor. Jag förordar, att delposten till särskilda kurser och föreläsningar
m. in. höjes med 4 300 kronor till 28 600 kronor, varvid jag beräknar
1 500 kronor till anordnande av psykotekniska prov. Övriga nuvarande
utgiftsposter torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppföras med
oförändrade belopp. Vad åter angår förslaget om uppförande av en ny utgiftspost
till studiebesök in. m. är jag endast beredd att biträda detsamma
såtillvida, att jag förordar anvisande av 2 000 kronor såsom bidrag till
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
studie- och idrottsutfärder. Någon medelsanvisning till studiebesök vid
andra skolor är jag sålunda icke beredd att tillstyrka.
Överstyrelsens uppskattning av inflytande särskilda uppbördsmedel, vilkas
summa beräknats öka med 1 100 kronor, har icke givit mig anledning
till erinran.
Med hänsyn till det nu anförda torde förevarande anslag för nästa budgetår
böra höjas med 42 000 kronor och sålunda uppföras med 250 000
kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 250 000.
7. Reservationsanslaget till Småskoleseminarierna:
Materiel, böcker m. m.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 55 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har, med hänsyn till organisationens utvidgning, för
nästa budgetår ansett en höjning av anslaget med 8 000 kronor ofrånkomlig.
Överstyrelsen har därvid räknat med ett medelsbehov av 3 500 kronor
för det föreslagna nya seminariet i Karlstad. Statskontoret har icke ansett
sig kunna tillstyrka större anslagshöjning än 3 000 kronor.
Departementschefen. Då jag icke tillstyrkt förslaget om upprättande av
ett seminarium i Karlstad, torde det vara tillräckligt, att förevarande anslag
för nästa budgetår höjes med 4 000 kronor till 59 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av....................................... kronor 59 000.
8. Reservationsanslaget till Småskoleseminarierna: Utrustning.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 399 000 kronor, varav för seminarierna i Härnösand, Strängnäs och
Växjö beräknats sammanlagt 195 000 kronor. Därvid har förutsatts, att
till dessa tre seminarier skulle för nästa budgetår anvisas återstoden av de
anslagsmedel, som beräknats erforderliga, nämligen ytterligare respektive
40 000, 40 000 och 25 000 kronor eller sammanlagt 105 000 kronor. Skolöverstyrelsen
har därutöver funnit behov föreligga av betydande anslagsmedel
för utrustning av de nya lokalerna vid seminariet i Landskrona
ävensom för komplettering av utrustningen vid övriga seminarier, däribland
de tre förstnämnda. Sammanlagt har överstyrelsen för nästa budgetår
räknat med ett medelsbehov av 449 000 kronor. Överstyrelsen har därvid
funnit de av vederbörande rektorer äskade beloppen kunna i vissa
39
Kungl. May.ts -proposition nr 155.
fall begränsas och i ett fall fördelas på två budgetår, varjämte i andra
fall de begärda medlen icke ansetts böra utgå ur förevarande anslag. Å
andra sidan har överstyrelsen på vissa punkter ansett sig böra gå utöver
de av rektorerna framställda önskemålen dels med hänsyn till inträffade
prisstegringar, dels ock för anskaffande i åtskilliga fall av utrustning till
gymnastiklokaler in. m. Vidare har överstyrelsen utöver rektorernas äskanden
beräknat medel för vissa särskilda ändamål, nämligen till anskaffande
av centrala radioanläggningar vid fem seminarier (kostnad 22 500 kronor),
till anskaffande av smalfilmsprojektorer för ljudfilm vid åtta seminarier
(kostnad 22 500 kronor) samt till anskaffande av viss utrustning för musikundervisning
(kostnad 30 000 kronor).
De av skolöverstyrelsen föreslagna anslagsmedlen fördela sig på de olika
seminarierna på följande sätt:
Haparanda .......... 23 700
Härnösand .......... 52 350
Landskrona .......... 117 000
Lycksele ............ 12650
Skara ............... 28 300
Strängnäs ........... 50 000
Växjö ............... 45 000
Falun ............... 6 000
Norrköping .......... 7 000
Stockholm .......... 25 000
Karlstad ............ 7 000
Därtill komma nyssnämnda belopp för anskaffande av centralradioanläggningar
m. m., sammanlagt 75 000 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Landskrona. I avvaktan på fullständiga beräkningar angående medelsbehovet
har för detta seminarium för innevarande budgetår anvisats
endast 30 000 kronor. Skolöverstyrelsen har nu räknat med ett ytterligare
medelsbehov av i runt tal 175 000 kronor, varav dock endast 117 000 kronor
eller omkring två tredjedelar föreslagits beviljade för budgetåret
1948/49.
Stockholm. Rektor vid seminariet i Stockholm har framhållit, att de av
seminariet för närvarande förhyrda lokalerna i Maria folkskola preliminärt
sagts upp av Stockholms folkskoledirektion från och med den 1 juli 1948.
Enligt vad överstyrelsen under hand inhämtat är det ännu ej klart, vilka
lokaler som av byggnadsstyrelsen komma att kunna förhyras för seminariets
räkning. Om seminariet får stanna i sina nuvarande lokaler även
under nästa budgetår erfordras enligt överstyrelsens beräkning ett mindre
utrustningsanslag av 5 000 kronor. Om däremot seminariet, som disponerar
viss materiel, som tillhör Maria folkskola, måste flytta in i andra lokaler
och skaffa ny skolsalsinredning och undervisningsmateriel erfordras^ 25 000
kronor. Överstyrelsen har därför föreslagit, att 25 000 kronor måtte av
riksdagen anvisas till ändamålet, men att av detta belopp endast 5 000
kronor skulle ställas till överstyrelsens disposition, till dess klarhet vunnits
rörande behovet av återstoden.
Centralradioanläggningar. Medel till centralradioanläggningar
ha tidigare anvisats för två av de sju permanenta småskoleseminarierna.
De nu begärda anslagsmedlen avse dylika anläggningar vid återstående
fem permanenta seminarier.
40
Kungl. Maj ris -proposition nr 155.
Utrustning för musikundervisning. Den föreslagna särskilda
medelsanvisningen för anskaffande av viss utrustning för musikundervisningen
är föranledd av förslag av musikaliska akademien om utvidgning
av undervisningen för blivande kyrkomusiker. De erforderliga
kostnaderna ha beräknats till 45 000 kronor, varav dock 15 000 kronor ansetts
kunna inrymmas inom i övrigt beräknade utrustningsbelopp.
Statskontoret har ansett förevarande anslag böra upptagas till högst
samma belopp som för innevarande budgetår eller 399 000 kronor. Ämbetsverket
har därvid anfört i huvudsak följande.
Statskontoret vill erinra att i fråga om seminarierna i Strängnäs, Växjö
och Härnösand återstår att av förut godkänt utrustningsbehov för budgetåret
1948/49 bevilja tillhopa 105 000 kronor. Ytterligare medel erfordras
för seminariet i Landskrona och föreslås nu av överstyrelsen lämpligen
böra beviljas med två tredjedelar för budgetåret 1948/49, eller med i runt
tal 117 000 kronor. Tillsammans utgör detta anslagsbehov 222 000 kronor,
vilket med bortseende från önskemål om utrustningskompletteringar från
övriga seminarier med 227 000 kronor understiger begärt anslag å 449 000
kronor. Enligt budgetredovisningen föreligger vidare en reservation å anslaget
till budgetåret 1947/48 överstigande 58 000 kronor. Med anledning
härav och då önskemålen från de olika rektorerna delvis innebära betydande
standardförbättringar, torde avsevärda reduktioner vara möjliga.
Departementschefen. Överstyrelsens beräkningar av medelsbehovet till
utrustning av de olika seminarierna ha icke i och för sig givit mig anledning
till erinran. Med hänsyn till att jag icke ansett mig böra föreslå inrättande
av ett nytt seminarium i Karlstad bör emellertid det av skolöverstyrelsen
föreslagna anslagsbeloppet, 449 000 kronor, minskas med
det för detta seminarium beräknade beloppet, 7 000 kronor. Då jag icke
heller biträtt det av musikaliska akademien framlagda förslaget om undervisning
för blivande kyrkomusiker vid småskoleseminarierna kan en ytterligare
minskning ske med 30 000 kronor. Då jämväl i övrigt en viss reducering
av den av överstyrelsen föreslagna medelsanvisningen torde kunna
vidtagas för nästa budgetår, förordar jag, att anslaget uppföres med oförändrat
belopp eller för avrundning av anslagsbeloppet med 400 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Småskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av kronor 400 000.
Vad departementschefen sålunda under II, punkterna
1—8, hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Åke Bruhn-Möller.
Stockholm 1848 Ivar Ilseggströms Boktryckeri A. B.
480650
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts prositiom angående anslag för hudgetåret 1948/49 till folkoch småskoleseminarierna. a1 i texten
- SU 1948:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till folkoch småskoleseminariema jämte i ämnet väckta motioner. s. 29 i texten