Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 157

1948-03-05 · 46 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:157, Kungl. Maj:ts proposition nr 157

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

\

Nr 157.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1948/49 in. in.; qiven Stockholms slott den 5 mars

1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Sammanfattning.

1 propositionen framlägges förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1948/49. I samband därmed föreslås, att per den 1 juli 1948

skall inrättas en ny delfond under fastighetsfonden, benämnd Befästningars

delfond, för redovisning av befästningar och bergrums anläggningar. Vissa

befästningar å flygfälten avses dock skola redovisas å flygvapnets delfond.

Reparations- och underhållskostnader för ifrågavarande anläggningar föreslås

skola beräknas i viss relation till anläggningsvärdet. Slutligen framläggas

vissa principförslag rörande redovisning och beräkning av underhållskostnader

för övnings- och skjutfält samt flygfält m. m.

1--455 48 Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. Nr 157.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1948/49 m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets fastigheter

å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera benämnd

försvarets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning omfattar dock icke befästningsanläggningar,

ej heller fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde.

Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag vissa av försvarets fabriker

organiserats såsom statligt affärsverk, varvid fabrikernas tillgångar och skulder

från och med budgetåret 1944/45 upptagits till redovisning å en särskild

kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond, ha vidare de av fabrikerna disponerade

fastigheterna från samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden till

fabriksfonden.

Försvarets fastighetsfond består för närvarande av tre delfonder, nämligen

arméns delfond, marinens delfond och flygvapnets delfond.

I årets statsverksproposition, bilaga 2 till specifikation av inkomsterna å

riksstaten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1948/49. Till grund för detta statförslag ligga framställningar

från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen och flygförvaltningen,

över vilka framställningar riksräkenskapsverket avgivit utlåtande.

I överensstämmelse med statförslaget ha å driftbudgeten i förslaget

till riksstat bland Inkomster av statens kapitalfonder upptagits de i statförslaget

för respektive delfonder angivna överskotten och bland Egentliga

statsutgifter å fjärde huvudtiteln under rubriken C. Försvarskraftema med

tills vidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag för ersättning till

envar av fastighetsfondens tre delfonder för förvaltningsmyndigheternas rätt

att nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna.

Nämnda anslag ha beräknats till för arméns delfond 21 122 000 kronor, för

marinens delfond 7 488 000 kronor och för flygvapnets delfond 12 481 000

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Innan jag ingår på frågan om fondens stat för nästa budgetår, torde jag

få till behandling upptaga spörsmålet om redovisning och underhåll av dels

befästningar och bergrum, dels övnings- och skjutfält samt flygfält.

Efter av Kungl. Maj:t erhållet bemyndigande anmodade jag den 7 maj 1946

byråchefen i riksräkenskapsverket C. A. Murray att såsom utredningsman

inom försvarsdepartementet biträda med utredning angående redovisning å

försvarets fastighetsfond av och beräkning av underhållskostnaderna för sådana

militära anläggningar, som borde underhållas enligt andra normer än de

för byggnader gällande, samt andre kanslisekreteraren i försvarsdepartementet

R. C. F. B. von Horn att såsom sekreterare biträda utredningsmannen. Sedermera

anmodade jag den 21 maj 1946 byrådirektören hos domänstyrelsen J. A.

von Bergen, civilingenjören B. E. Jondal och ingenjören K. M. Hasselvall att

såsom experter stå till utredningens förfogande för samråd och särskilda utredningsuppdrag.

Utredningen, som antagit benämningen 1946 års militära fastighetsutredning,

har i skrivelse den 2 februari 1948 avgivit förslag rörande redovisning

och underhåll av dels befästningar och bergrum, dels övnings- och skjutfält

samt flygfält.

över förslagen ha utlåtanden avgivits av chefen för försvarsstaben, försvarets

civilförvaltning, arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen och domänstyrelsen.

Redovisning och underhåll av befästningar och bergrum.

Nuvarande grunder för redovisning och beräkning av underhållskostnader.

I samband med att försvarsväsendets fastighetsfond inrättades per den 1

juli 1940 upptogs till redovisning å fonden försvarets fasta egendom med

undantag av bland annat befästningar. Reparations- och underhållskostnaderna

för i fastighetsfonden invärderad fast egendom, inklusive vissa i fonden

invärderade bergrumsanläggningar, beräknades i statförslaget för fonden

för budgetåret 1940/41 till viss procent av byggnadsvärdena.

Kostnaderna för anordnande och underhåll av befästningar, vilka kostnader

före den 1 juli 1940 hänfördes till byggnadsanslagen, ha sedan fastighetsfonden

inrättats täckts från särskilda anslag under driftbudgeten. Kostnaderna

för anordnande av i berg insprängda förråd och verkstäder m. m. ha däremot

täckts från anslag under såväl drift- som kapitalbudgeten. Till den del, som

anläggningarna utförts med anlitande av medel från kapitalbudgeten, ha anläggningarna

upptagits till redovisning å fastighetsfonden. Övriga dylika anläggningar

ha hänförts till kategorien befästningar. Medel till underhåll av

dessa anläggningar ha -— liksom för egentliga befästningar — beräknats under

anslaget till befästningars underhåll.

Frågan om sättet för beräkning av reparations- och underhållskostnader för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

försvarets fastigheter har sedermera gjorts till föremål för flera undersökningar.

Sålunda verkställde intendenten hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark,

på uppdrag av besparingsutredningen, utredning angående besparings- och

rationaliseringsåtgärder i fråga om underhållet av bland annat försvarets byggnader,

vilken utredning sedermera i vad avsåg försvaret gjordes till föremål

för ytterligare överväganden inom 1943 års militära fastighetsutredning. 1

sitt den 1 november 1944 avgivna utlåtande framlade utredningen förslag till

ändrade grunder för beräkning av de i staten för försvarsväsendets fastighetsfond

uppförda posterna för bestridande av reparations- och underhållskostnader

m. m. En redogörelse för innehållet i sistnämnda utredning återfinnes i proposition

1945: 180.

1945 års riksdag (skrivelse nr 202) godkände sedermera ett av Kungl. Maj:t

i förenämnda proposition framlagt, på 1943 års militära fastighetsutrednings

utlåtande grundat förslag till ändrade grunder för beräkning av de i staten för

försvarets fastighetsfond uppförda posterna till reparations- och underhållskostnader

m. m. Enligt de nya reglerna skulle medelsbehovet för reparation

och underhåll av försvarets byggnadsbestånd, med undantag av vissa anläggningar

av speciell karaktär, beräknas till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden

för varje särskild byggnad. Underhållskostnaderna för övningsfält,

skjutfält och flygfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter

ävensom för kajer, dockor, broar m. fl. likartade anläggningar skulle beräknas

enligt särskilda grunder. I berg insprängda anläggningar, vilka invärderats

i fastighetsfonden, skulle fortfarande redovisas på fonden och kostnaderna för

underhållet bestridas från fondens stat. Någon särskild norm för beräkning av.

underhållskostnaderna för dessa anläggningar angavs emellertid icke.

De av 1945 års riksdag godkända nya reglerna för beräkning av underhållskostnaderna

för försvarets fastigheter ha ännu icke i full utsträckning tilllämpats,

beroende främst på att erforderliga kortregister över fastigheterna

ännu icke färdigställts. Med hänsyn härtill har vid beräkning av anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader m. m. från och med budgetåret

1945/46 tillämpats ett på fastighetsutredningens förslag grundat förenklat beräkningssätt.

I staten för försvarets fastighetsfond ha sedan budgetåret 1945/46 under

anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. in. beräknats medel

för löpande reparation och underhåll av sådana i berg insprängda anläggningar

m. m., som äro invärderade i fastighetsfonden. För budgetåret 1947/48

har för ifrågavarande ändamål räknats med 1 000 000 kronor under arméns

delfond, 560 000 kronor under marinens delfond och 52 000 kronor under

flygvapnets delfond. Av beloppet 1000 000 kronor under arméns delfond

avses emellertid endast 125 000 kronor för löpande reparation och underhåll

av bergrumsanläggningar. Återstoden, 875 000 kronor, avses nämligen

för bestridande av kostnaderna för utförande av vissa bergrensningsoch

förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd, vilka kostnader angivits

vara av engångsnatur. Av det under marinens delfond beräknade be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

loppet, 560 000 kronor, avses ett belopp av i runt tal 100 000 kronor för det

löpande underhållet av bergruinsanläggningar, medan återstoden avses för

underhåll av hamnanläggningar m. m.

Utöver de medel för underhåll av i berg insprängda anläggningar, som utgått

från fastighetsfondens anslagspost till reparations- och underhållskostnader

in. m., ha sedan budgetåret 1940/41 under driftbudgeten anvisats särskilda

anslag till befästningars underhåll m. in., vilka anslag jämväl avsetts för

underhåll av i fastighetsfonden icke invärderade bergruinsanläggningar.

För budgetåret 1947/48 ha för underhåll av arméns, marinens och flygvapnets

befästningar m. m. anvisats anslag av respektive 1 300 000 kronor, 1 100 000

kronor och 200 000 kronor. Från dessa anslag skola emellertid bestridas kostnaderna

för bland annat forskningsverksamhet beträffande befästningar, underhåll

av i fastighetsfonden icke invärderade baracker samt avlöning av viss ickeordinarie

personal. Därest de för dessa särskilda ändamål avsedda medlen under

ifrågavarande anslag undantagas, kvarstå för det löpande underhållet av befästningar

och bergrum under arméns, marinens och flygvapnets anslag belopp

av respektive 1 025 000 kronor, 665 000 kronor och 190 000 kronor eller sammanlagt

1 880 000 kronor. Härjämte har för budgetåret 1947/48 under arméns

anslag till drivmedelsförråd m. m. beräknats ett belopp av 100 000 kronor för

underhåll av i berg insprängda drivmedelsförråd.

1946 års militära fastighetsutredning.

Inledningsvis har fastighetsutredningen erinrat om att avsikten med inrättandet

av statens fastighetsfonder i främsta rummet varit att man genom

att upptaga staten tillhöriga fastigheter såsom kapitaltillgångar skulle få en

redovisning av statens fasta egendom i riksbokslutet och därmed även erhålla

en möjlighet att fördela kostnaderna för anskaffning av nya fastigheter på

ett större antal budgetår. Fastigheterna skulle alltså kunna finansieras med

lånemedel och det genom denna finansiering redovisade kapitalet skulle kunna

täckas med driftbudgetmedel under en period, svarande mot fastigheternas avskrivningstid.

Samtidigt därmed skulle även vinnas, att man kunde erhålla

en samlad redovisning av underhållskostnaderna för de statliga fastigheterna

och säkrare normer för beräkning av dessa underhållskostnader.

Utredningen har till en början undersökt, huruvida de skäl, som motiverat

inrättandet av statens fastighetsfonder och redovisningen av de statliga fastigheterna

å dessa, även ägde bärkraft med avseende å befästningar och bergrumsanläggningar.

Utredningen ansåge, att så vore fallet med avseende å

flertalet i berg insprängda förrådsanläggningar, oljelagringsanläggningar och

verkstäder. Egentliga befästningar syntes däremot icke vara av den karaktär,

att anskaffningskostnaden borde fördelas på ett flertal budgetår. Befästningar

tillkomme vanligen i ett visst strategiskt läge, om vars varaktighet

intet vore känt, och de representerade, bortsett från den del till vilken

de kunde utnyttjas för förråd, oljelagring och verkstadsarbeten, icke något

kommersiellt värde. Det vore emellertid svårt att åstadkomma en gränsdrag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

ning mellan befästningar och anläggningar som naturligt kunde hänföras till

fastighetsfonden. En befästningsanläggning kunde sålunda vara belägen på

mark, som redovisades å fastighetsfonden. Den kunde vidare inrymma vissa

anläggningar, som mycket väl kunde och i viss utsträckning även borde redovisas

på fonden. Inom befästningsområdet kunde därtill finnas baracker och

andra ovanjordsbyggnader, som borde redovisas såsom tillgångar för fonden.

För att erhålla en samlad redovisning på ett ställe av mark, byggnader

och övriga anläggningar måste det därför anses lämpligt, att jämväl hänföra

egentliga befästningsanläggningar till fastighetsfonden. Dessa anläggningar

borde, liksom redan nu vore fallet med de å fonden redovisade bergförråden,

redovisas allenast med klumpbelopp.

Från de olika försvarsgrensförvaltningarna har utredningen införskaffat

uppgifter å anläggningsvärdet per den 1 juli 1946 av befintliga befästningar

och bergrumsanläggningar (förråd, verkstäder, hangarer m. m.), av

vilka uppgifter framgår, att inom fastighetsfonden finnas invärderade befästningar

och bergrumsanläggningar till ett anläggningsvärde per den 1 juli 1946

av nära 100 miljoner kronor, medan värdet av dylika anläggningar, som icke

invärderats i fonden, uppgår till närmare 400 miljoner kronor.

Beträffande frågan om avskrivning av nu ifrågavarande försvarsanläggningar

har utredningen anfört följande.

Skillnad borde göras mellan å ena sidan egentliga befästningar, som borde

vara helt avskrivna, samt å andra sidan i berg insprängda anläggningar med

kommersiellt värde, vilka kunde avskrivas under en längre följd av år. Det

bleve i så fall nödvändigt att dela upp anläggningskapitalet så till vida att

man fastsloge vilken del av beloppet som borde vara helt avskriven och vilken

del som borde avskrivas under en följd av år. Även om en sådan uppdelning

bleve i viss mån godtycklig, syntes den dock icke vara förenad med några

större svårigheter att genomföra. Härvid kunde man givetvis, på samma sätt

som skett vid inrättandet av försvarets fastighetsfond, utgå från förutsättningen

att alla anläggningar, som redan vore täckta med å driftbudgeten anvisade

medel, skulle redovisas såsom i sin helhet avskrivna.

Utredningen har erinrat om att redan 1943 års militära fastighetsutredning

såsom förutsättning för en ordnad fastighetsbokföring uppställt, att de

olika byggnaderna och anläggningarna funnes redovisade i en specificerad

förteckning, vilken förteckning borde vara upprättad i form av ett kortregister.

Därest befästningar och ännu icke invärderade bergrumsanläggningar komme

att upptagas till redovisning över fastighetsfonden, borde detta register även

omfatta sådana anläggningar.

Utredningen har beträffande denna redovisning anfört följande.

På korten för varje anläggning borde finnas angivna anläggningskostnaderna

med den fördelning på enheter som för redovisningen vore nödvändig,

d. v. s. markvärde, byggnadsvärde, anläggningsvärde för befästningar samt

anläggningsvärde för andra bergrum. Dessa värden borde vara fasta och korrigeras

endast i den män nyinvesteringar gjordes eller anläggningar slopades.

Andra årliga noteringar borde icke förekomma med avseende å anläggningsvärdet.

För avskrivningen borde det vara tillfyllest att det årliga avskrivningsbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

loppet angåves jämte den tid, under vilken avskrivning skulle ske. För uppgörande

av bokslut skulle en gång om året anläggningsvärdet och beloppet

för årsavskrivningarna summeras. Vid summering av anläggningsvärdet för

byggnader och anläggningar borde dessa kunna uppdelas i grupper, beroende

på vilken underhållskvot, som skulle komma i fråga. Med tillhjälp av kortregistret

borde alltså bokföringsvärden, årsavskrivning och underhållskostnader

kunna uträknas utan att nya arbetskrävande förteckningar skulle behöva

upprättas.

För redovisning av befästningar och bergrum har utredningen föreslagit,

att en särskild, för försvarsgrenarna gemensam delfond, förslagsvis benämnd

befästningars delfond, inrättas. Utredningen har härom anfört följande.

För en dylik redovisning talade till en början den omständigheten, att åtskilliga

bergrumsanläggningar utnyttjades för ändamål, som vore gemensamma

för de olika försvarsgrenarna. Så vore t. ex. fallet med de & arméns

delfond invärderade centrala ammunitionsförråden. Jämväl den omständigheten,

att för försvaret gemensamma normer för beräkning av underhållskostnaderna

för befästningar och bergrumsanläggningar borde fastställas,

talade för att anläggningarna skulle redovisas under en gemensam delfond.

För en dylik redovisning talade vidare den omständigheten, att ärenden angående

planering, konstruktion och underhåll av befästningar med undantag

för vissa å flygfälten befintliga befästningar (flygplanvärn och flygplanvägar)

-— enligt beslut av 1947 års riksdag framdeles skulle handläggas å en

särskild underavdelning — befästningsbyrån — inom den nya fortifikationsförvaltningen.

Omförmälda å flygfälten befintliga befästningar borde emellertid

upptagas till redovisning å flygvapnets delfond, då underhållet av dessa

anläggningar alltjämt skulle handhavas av flygförvaltningen.

Utredningen har i detta sammanhang framhållit, att utredningens förslag

om inrättande av en särskild delfond för befästningar gällde under föiutsättning

att de tre nuvarande delfonderna komme att bibehållas efter bildandet

av den gemensamma fortifikationsförvaltningen. Skulle dessa delfonder sammanslås,

vore det icke i och för sig nödvändigt att en särskild delfond för

befästningar inrättades. Det kunde då vara tillfyllest, att en särskild post

anvisades för underhåll av de anläggningar, som omhänderhades av befästningsbyrån.

Utredningen har därefter övergått till behandling av frågan om beräkning

av underhållskostnaderna för befästningar och bergrumsanläggningar. Utredningen

har till en början erinrat om att medel för bestridande av reparationsoch

underhållskostnader för dylika anläggningar dittills anvisats såväl under

staten för försvarets fastighetsfond som under de å driftbudgeten upptagna

anslagen till befästningars underhåll m. m. samt till drivmedelsförråd m. m.

Särskilda normer för beräkning av underhållet av dessa anläggningar liade saknats.

Beräkningen av underhållskostnaderna hade sålunda skett efter för varje

år verkställd särskild uppskattning. För budgetåret 1947/48 hade för underhåll

av i fastighets fonden in värderade befästningar och bergrumsanläggningar anvisats

tillhopa 277 000 kronor, motsvarande 0,3% av det till cirka 100 miljoner

kronor uppgående anläggningsvärdet. För underhåll av i fastighetsfonden

icke redovisade befästningar och bergrumsanläggningar hade för

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

samma budgetår anvisats ett belopp av 1 980 000 kronor, motsvarande 0,5 %

av det till cirka 400 miljoner kronor uppgående anläggningsvärdet. Det sammanlagda

beloppet för underhåll av ifrågavarande anläggningar uppginge sålunda

till (277 000 + 1 980 000=) 2 257 000 kronor, motsvarande 0,45% av

det totala anläggningsvärdet.

Då de underhållskvoter, som användas med avseende å byggnader, icke

kunna användas å befästningar och bergrumsanläggningar, har utredningen

ansett, att, på samma sätt som skett för byggnader, en särskild norm för beräkning

av underhållet av dylika anläggningar borde fastställas. Sedan civilingenjören

Jondal och ingenjören Hasselvall anmodats att såsom experter

biträda utredningen, hade utredningen åt experterna uppdragit att verkställa

en undersökning rörande beräkning av underhållskostnader för i berg insprängda

försvarsanläggningar. Resultatet av experternas undersökningar

hade redovisats i en såsom bilaga till utredningens skrivelse fogad promemoria.

För fullgörande av sitt uppdrag hade experterna till en början införskaffat

uppgifter angående anläggningskostnader och tekniska data beträffande

14 olika i berg insprängda försvarsanläggningar. Anläggningarna hade

indelats i tre huvudgrupper, varav den ena omfattade verkstäder, den andra

förråd av olika slag och den tredje andra bergrumsanläggningar (huvudsakligen

av befästningskaraktär). För de olika anläggningarna hade verkställts

beräkning av underhållskostnaderna. Enligt experternas beräkningar uppginge

underhållskostnaden i procent av de för vederbörliga huvudgrupper

angivna anläggningsvärdena till 0,2s % för verkstäder, 0,5 3 % för förråd och

0,5 8 % för andra bergrumsanläggningar, medan underhållskostnaden i kronor

per kubikmeter utsprängt bergrum uppginge till 0,14 kronor för verkstäder,

0,3 3 kronor för förråd och 0,4 5 kronor för andra bergrumsanläggningar.

Utredningen har beträffande de av experterna verkställda undersökningarna

anfört, att undersökningarna visat, att ju större det för en viss anläggning

utsprängda bergrummet vore desto lägre bleve underhållskostnaderna

per kubikmeter. Detta vore jämväl förklaringen till att underhållskostnaderna

för huvudgruppen verkstäder, i vilken grupp endast inginge två verkstäder,

nämligen en större med 173 000 kubikmeter utsprängt bergrum och en

mindre med ett utsprängt bergrum av endast 3 700 kubikmeter, vore betydligt

lägre än för övriga huvudgrupper. De för huvudgrupperna förråd och

andra bergrumsanläggningar av experterna angivna underhållskostnaderna

(omkring 0,5 5 % av anläggningsvärdet och omkring 0,40 kronor per kubikmeter

utsprängt bergrum) motsvarade enligt utredningens uppfattning bättre

de verkliga genomsnittliga underhållskostnaderna för bergrumsanläggningar.

Av befintliga, i berg insprängda försvarsanläggningar kunde nämligen endast

ett fåtal rubriceras såsom stora anläggningar, medan huvuddelen utgjordes av

medelstora och mindre anläggningar.

Beträffande sättet för beräkning av underhållskostnaden för befästningar

och bergrum har utredningen anfört följande.

Såsom utgångspunkt kunde väljas antingen viss i kronor bestämd kostnad

per kubikmeter utsprängt bergrum (volymmetoden) eller viss procentsats av

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr 157.

det vid angiven tidpunkt uppgivna anläggningsvärdet (procentmetoden). För

att kunna tillämpa volymmetoden fordrades emellertid att man hade tillgång

till uppgifter angående volymen av utsprängt bergrum. Dylika uppgifter hade

emellertid endast kunnat framskaffas beträffande egentliga bergrumsanläggningar,

medan motsvarande uppgifter för befästningar hittills icke kunnat erhållas.

Däremot funnes uppgifter angående anläggningsvärdet beträffande

såväl befästningar som bergrum. Med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla

en för såväl befästningar som bergrum gemensam norm för beräkning av

underhållskostnaden, ansåge utredningen sig därför böra förorda, att procentmetoden

och icke volymmetoden tillämpades för fastställandet av ifrågavarande

underhållskostnad.

Beträffande härefter den procentsats, som borde tillämpas, har utredningen

till en början ansett sig böra förorda, att för såväl egentliga befästningar,

vilka till stor del bestode av i berg insprängda anläggningar, som för övriga

bergrumsanläggningar fastställdes en gemensam procentsats för underhållet.

Olika procentsatser för befästningar och bergrumsanläggningar skulle nämligen

leda till svårigheter vid beräkningen av underhållsmedlen, enär i så

fall måste fastställas vilka anläggningar som skulle anses såsom befästningar

och vilka som skulle rubriceras såsom bergrumsanläggningar. Procentsatsen

borde tills vidare bestämmas till 0,5 % av anläggningsvärdet per den 1 juli

1946. Denna procentsats överensstämde med den som erfarenhetsmässigt

tillämpades beträffande underhållet av i fastighetsfonden icke redovisade befästningar

och bergrumsanläggningar. Den anslöte sig jämväl nära till de

procentsatser beträffande underhållet av medelstora och mindre bergrumsanläggningar,

som de av utredningen anlitade experterna vid sina undersökningar

funnit böra tillämpas. Med ett anläggningsvärde av i runt tal 500 miljoner

kronor skulle, därest den sålunda förordade procentsatsen tillämpades,

ett belopp av 2 500 000 kronor komma att disponeras för underhåll av befästningar

och bergrum. Procentsatsen borde emellertid framdeles kunna göras

till föremål för ändring. Skulle det sålunda visa sig, att de underhållsmedel,

som med tillämpning av den av utredningen föreslagna procentsatsen komme

att ställas till förfogande, bleve otillräckliga, borde en höjning av procentsatsen

kunna komma till stånd. Därest underhållsmedlen å andra sidan visade

sig för rikligt tilltagna, borde på samma sätt en sänkning av procentsatsen

komma till stånd. Underhållsmedlen borde användas såväl till det löpande

underhållet som till erforderliga större bergrensnings- och förstärkningsarbeten.

I detta sammanhang har utredningen framhållit att, därest utredningens

förslag rörande redovisningen av befästningar och bergrumsanläggningar å en

särskild delfond under försvarets fastighetsfond genomfördes, under befästningars

delfond å den i staten för fastighetsfonden upptagna anslagsposten till

reparations- och underhållskostnader in. m. borde uppföras en delpost till

löpande underhåll av befästningar och bergrum. Någon uppdelning av de

under denna post anvisade medlen syntes icke bliva erforderlig.

Utredningen har vidare erinrat om att under de för befästningars underhåll

m. in. under driftbudgeten anvisade anslagen hittills beräknats medel för

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

dels underhåll av befästningar och bergrumsanläggningar, dels forskningsverksamhet

beträffande befästningar, dels underhåll av i fastighetsfonden

icke invärderade baracker, dels ock avlöning till viss icke-ordinarie personal

vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar. Därest samtliga befästningar

och bergrumsanläggningar invärderades i försvarets fastighetsfond,

erfordrades under nu ifrågavarande anslag inga medel för underhåll m. m.

Vad anginge forskningsverksamheten beträffande befästningar hade i 1948

års statsverksproposition (bil. 6, s. 24) upptagits ett särskilt för försvaret

gemensamt anslag för bestridande av, bland annat, kostnaderna för ifrågavarande

forskningsverksamhet. Beträffande de i fastighetsfonden icke invärderade

barackerna förutsatte utredningen, att de baracker, som efter ingången

av budgetåret 1948/49 fortfarande skulle kvarstå och utnyttjas för försvarsändamål,

skulle upptagas till redovisning å fastighetsfonden. Medel för

underhåll av dessa baracker borde beräknas under den i staten för fastighetsfonden

upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

m. m. Övriga baracker borde försäljas eller rivas, och några underhållsmedel

för dessa borde icke anvisas för tid efter den 1 juli 1948. Den icke-ordinarie

personalen vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar, vilken hittills

avlönats från marinens anslag till befästningars underhåll m. m., borde

från och med ingången av budgetåret 1948/49 avlönas från marinens avlöningsanslag.

Avlöningskostnaderna för denna personal hade för budgetåret

1947/48 beräknats till 142 700 kronor. De nuvarande särskilda anslagen till

befästningars underhåll m. m. borde alltså helt bortfalla. Samma förhållande

gällde det under arméns anslag till drivmedelsförråd m. m. beräknade

beloppet för underhåll av drivmedelsanläggningar.

I anslutning till vad sålunda anförts har utredningen förordat, att under

försvarets fastighetsfond inrättas en särskild delfond, benämnd befästningars

delfond, för redovisning av såväl befästningar som bergrumsanläggningar med

undantag dock av vissa befästningar å flygfälten som föreslås skola i edovisas

å flygvapnets delfond. I övrigt innebär förslaget följande. Till den nya delfonden

överföras å övriga delfonder under försvarets fastighetsfond redan

redovisade befästningar och bergrumsanläggningar med tillhörande markområden

och byggnader. Å samma delfond upptagas till redovisning i försvarets

fastighetsfond icke invärderade befästningar och bergrumsanläggningar med

tillhörande markområden och byggnader, varvid anläggningar, som redan

täckts med å driftbudgeten anvisade medel, redovisas såsom i sin helhet avskrivna.

För redovisning av anläggningarna upplägges ett kortregister, vilket

för varje anläggning upptager markvärde, byggnadsvärde, anläggningsvärde

för befästningar samt anläggningsvärde för bergrum. Keparations- och underhållskostnader

för befästningar och bergrumsanläggningar beräknas i viss

relation till anläggningsvärdet på sätt av utredningen angivits, varvid

för såväl befästningar som bergrumsanläggningar tillämpas en gemensam

underhållskvot, beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

11

Yttranden.

De av fastighetsutredningen framlagda förslagen rörande redovisning och

beräkning av underhållskostnaderna för befästningar och bergrum ha i huvudsak

biträtts eller lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna.

Chefen för försvarsstaben har framhållit vikten av att den av utredningen

föreslagna årskvoten för underhåll av befästningar icke fastlåses vid 0,5 %

ntan att underhållsanslaget avpassas efter det medelsbehov, som erfarenheterna

framdeles visa vara erforderligt. Försvarsstabschefen har vidare

ifrågasatt, huruvida icke vid sidan av underhållsanslaget borde anvisas ett

särskilt anslag till fortlöpande modernisering av befintliga befästningsanläggningar.

Beloppet kunde svårligen i detta sammanhang angivas utan syntes

få upptagas av fortifikationsförvaltningen i samband med de årliga medelsäskandena.

Försvarets civilförvaltning har beträffande det av utredningen ifrågasatta

sammanförandet av arméns, marinens och flygvapnets delfonder till en gemensam

delfond anfört, att denna fråga borde upptagas till behandling först sedan

den nya fortifikationsförvaltningen under någon tid varit i verksamhet och

erfarenhet vunnits angående gemensam förvaltning av försvarets fastigheter

m. m.

Arméns fortifikationsförvaltning har anfört, bland annat, att inom ämbetsverkets

befästningsbyrå för närvarande påginge en utredning rörande storleken

och fördelningen på olika objekt av underhållskostnaderna för befästningar

och bergrum. Då denna utredning icke kunde beräknas bliva slutförd

förrän senare under året, ansåge sig ämbetsverket icke kunna i sin helhet nu

bedöma riktigheten och lämpligheten av utredningens förslag. Ämbetsverket

hade dock icke något att erinra mot att tills vidare beräkna underhållskostnaderna

för ifrågavarande anläggningar enligt den av utredningen föreslagna

procentsatsen. Från den procentuella beräkningen borde undantagas luftförsvarets

luftbevakningsanläggningar, vilka icke inräknats i det av utredningen

angivna värdet av befästningar och vilkas värde vore svårt att precisera.

För bestridande av underhållskostnaderna för dylika anläggningar

borde, liksom för närvarande skedde, upptagas en särskild delpost om 80000

kronor. Underhållsanslaget för befästningar och bergrum borde fördelas på

två delposter, varav den ena för löpande reparation och underhåll m. m. och

den andra för smärre förbättringsarbeten. En dylik uppdelning kunde dock

ske internt inom ämbetsverket. Utöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen

borde vidare anvisas en särskild delpost för erforderliga moderniseringsarbeten

beträffande här avsedda anläggningar. För underhåll av baracker,

som icke invärderats i fastighetsfonden, borde alltjämt anvisas medel,

då något förslag rörande den slutliga dispositionen av dessa baracker ännu icke

kunnat avgivas.

Marinförvaltningen har förklarat sig icke ha något att erinra mot en eventuell

sammanslagning av de nuvarande tre delfonderna under fastighetsfonden.

Den av vitredningen föreslagna nya delfonden för redovisning av befäst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 157.

ningar m. m. borde uppdelas i delposter för de olika försvarsgrenarna. Enligt

ämbetsverkets mening vore det av utredningens experter framräknade medeltalet

för underhållsprocenten för befästningar och bergrum, i varje fält så

vitt rörde marinens anläggningar, missvisande. Enligt vissa av marinförvaltningen

verkställda beräkningar krävdes en underhållskvot av cirka 1,5 % av

anläggningsvärdet av här avsedda anläggningar. Marinförvaltningen har slutligen

förklarat sig biträda utredningens förslag att den icke-ordinarie personal

vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar, som för närvarande

avlönades från marinens anslag till befästningars underhåll m. m., i

stället skulle avlönas från marinens avlöningsanslag.

Flygförvaltningen har för sin del ansett alla skäl tala för att de olika försvarsgrenarnas

fasta egendom fortfarande skulle upptagas till redovisning å

skilda delfonder.

Riksräkenslcapsverket har förordat, att försvarets fastighetsfond efter de

fastighetsförvaltande myndigheterna skulle uppdelas i allenast två delfonder,

fortifikationsförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond. Under

den förra delfonden borde under särskilda delposter redovisas dels försvarets

gemensamma anläggningar, dels arméns fastigheter, dels marinens

fastigheter, dels flygvapnets fastigheter med undantag av flygfälten. Under

den senare delfonden borde redovisas flygfälten med därtill hörande anläggningar

av olika slag. Å fortifikationsförvaltningens delfond borde sålunda

redovisas samtliga befästningar och bergrum med undantag av de anläggningar

av ifrågavarande slag, som borde hänföras till flygförvaltningens delfond.

Någon särskild delfond för redovisning av befästningar in. m. skulle i

så fall icke bliva erforderlig. De befästnings- och bergrumsanläggningar, som

icke nu redovisades å fastighetsfonden, borde i enlighet med utredningens

förslag invärderas i fonden och i den mån de bekostats av å driftbudgeten anvisade

medel redovisas såsom helt avskrivna (indirekt avskrivning).

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha befästningsanläggningar

och ett stort antal i berg insprängda förråd, verkstäder m. m. hittills icke upptagits

till redovisning å försvarets fastighetsfond. Under tiden för den förstärkta

försvarsberedskapen ha ett stort antal dylika anläggningar tillkommit.

Anläggningsvärdet per den 1 juli 1946 av de i fastighetsfonden invärderade

befästnings- och bergrumsanläggningarna uppgår till nära 100 miljoner kronor,

medan motsvarande värde för dylika anläggningar, som icke invärderats i fonden,

uppgår till inemot 400 miljoner kronor.

1946 års militära fastighetsutredning har nu föreslagit, att såväl befästningar

som i fastighetsfonden icke invärderade bergrumsanläggningar skola

invärderas i fonden och — med undantag för vissa befästningar å flygfälten,

som böra redovisas å flygvapnets delfond — upptagas till redovisning å en

särskild delfond, förslagsvis benämnd befästningars delfond. Till den nya

delfonden skulle enligt utredningens förslag överföras å övriga delfonder

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

redan redovisade befästningar och bergrumsanläggningar med tillhörande

markområden och byggnader, varjämte till redovisning å delfonden skulle

upptagas i fastighetsfonden icke invärderade befästningar och bergrumsanläggningar

med tillhörande markområden och byggnader. Anläggningar, som redan

täckts med å driftbudgeten anvisade medel, borde enligt utredningens mening

redovisas såsom i sin helhet avskrivna. Mot det av utredningen framlagda

förslaget, vilket i huvudsak lämnats utan erinran av remissmyndigheterna, har

jag intet att erinra. Jag förordar således, att från och med ingången av budgetåret

1948/49 under försvarets fastighetsfond inrättas en ny delfond, benämnd

befästningars delfond, för redovisning i enlighet med utredningens förslag

av försvarets befästningar och bergrumsanläggningar med undantag avvissa

å flygfälten befintliga befästningsanläggningar, som böra upptagas till

redovisning under flygvapnets delfond. I enlighet med utredningens av riksräkenskapsverket

tillstyrkta förslag böra vidare de anläggningar av här ifrågavarande

karaktär, som bekostats av å driftbudgeten anvisade medel, redovisas

såsom helt avskrivna. Av redovisningen bör för varje anläggning framgå

markvärde, byggnadsvärde, anläggningsvärde för befästningar och anläggningsvärde

för bergrum.

Fastighetsutredningen har i skilda sammanhang framhållit, att det kunde

övervägas att sammanföra de olika delfonderna under fastighetsfonden. Vidare

har riksräkenskapsverket föreslagit, att försvarets fastighetsfond skulle uppdelas

i allenast två delfonder, fortifikationsförvaltningens delfond och flygförvaltningens

delfond. I likhet med civilförvaltningen anser jag emellertid,

att frågan om en eventuell sammanslagning av de olika delfonderna bör upptagas

först sedan den nya fortifikationsförvaltningen varit i verksamhet och

erfarenheter vunnits angående den gemensamma fastighetsförvaltningen. Jag

förutsätter att den nya fortifikationsförvaltningen uppmärksammar frågan och,

därest en sammanslagning anses böra genomföras, inkommer med därav föranlett

förslag.

För underhåll av befästningar och bergrumsanläggningar ha medel hittills

beräknats såväl under den i staten för fastighetsfonden upptagna anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader in. m. som under försvarsgrenarnas

anslag till befästningars underhåll m. m. och till drivmedelsförråd.

För underhåll av dylika anläggningar ha för budgetåret 1947/48 anvisats sammanlagt

2 257 000 kronor, motsvarande 0,4 5% av det totala anläggningsvärdet.

Särskild norm för beräkning av ifrågavarande underhållskostnader

har hittills saknats. Fastighetsutredningen har föreslagit, att reparations- och

underhållskostnaderna för befästningar och bergrum skola beräknas i relation

till anläggningsvärdet, varvid för såväl befästningar som bergrum bör tilllämpas

en gemensam underhållskvot beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet

per den 1 juli 1946. Med ett anläggningsvärde av i runt tal 500 miljoner

kronor skulle, därest den sålunda förordade procentsatsen tillämpas, ett belopp

av 2 500 000 kronor komma att stå till förfogande för underhåll av befästningar

och bergrum. Marinförvaltningen har ansett, att den av utred
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

ningen förordade procentsatsen är för låg och att för marinens anläggningar

erfordras en underhållskvot motsvarande 1,5 % av anläggningsvärdet.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka utredningens förslag. I likhet med

utredningen förutsätter jag emellertid, att frågan om en eventuell jämkning

av procentsatsen framdeles, sedan närmare erfarenheter av underhållskostnaderna

erhållits, skall kunna upptagas till förnyad prövning. Någon uppdelning

av underhållsmedlen i särskilda i fondens stat upptagna delposter

anser jag icke erforderlig. Särskilda medel för moderniseringsarbeten beträffande

befästningar och bergrum torde icke för närvarande böra anvisas.

I enlighet med utredningens av marinförvaltningen tillstyrkta förslag förordar

jag, att kostnaderna för avlöning av viss icke-ordinarie personal vid

kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningär från och med budgetåret

1948/49 bestridas från marinens avlöningsanslag. Jag avser att under sistnämnda

anslag beräkna erforderliga medel för ändamålet.

För underhåll av baracker ha hittills beräknats medel under anslagen till

befästningars underhåll. Utredningen har ansett, att de baracker, som efter

ingången av budgetåret 1948/49 fortfarande skola kvarstå och utnyttjas för

försvarsändamål, böra upptagas till redovisning å fastighetsfonden. Medel

för underhåll av dessa baracker skulle således beräknas under anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader in. m. Övriga baracker borde enligt

utredningens mening försäljas eller rivas och medel för underhåll icke anvisas

efter den 1 juli 1948. Fortifikationsförvaltningen har förklarat att, då beslut

angående barackernas slutliga disposition icke syntes kunna erhållas före

budgetårsskiftet, medel för underhåll av icke invärderade baracker borde anvisas

jämväl för nästa budgetår. Med hänsyn härtill avser jag att i staten för

fastighetsfonden för nästa budgetår beräkna medel för underhåll av ifrågavarande

i fastighetsfonden icke invärderade baracker.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser

för genomförandet av de framlagda förslagen.

Redovisning och underhåll av övnings- och skjutfält samt flygfält.

Nuvarande grunder för redovisning och beräkning av underhållskostnader m. m.

Enligt de grunder, som före inrättandet av försvarsväsendets fastighetsfond

tillämpades för bestridande av kostnaderna för underhållet av försvarets

uthyrningsfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter, disponerade vederbörande

förvaltningsmyndigheter inflytande hyres- och arrendeinkomster för

underhållet av ifrågavarande fastigheter. Något anslag utöver inkomstbeloppet

beräknades icke. Fastigheterna skulle med andra ord försörja sig själva.

I samband med att försvarsväsendets fastighetsfond inrättades per den 1

juli 1940 upptogos till redovisning å fonden förevarande övnings- och skjutfält

samt flygfält järnte däri ingående uthyrnings- samt jordbruks- och skogsfastigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Alaj:ts proposition nr 157.

I propositionen 1940: 170 med förslag till stat för försvarsväsendets fastiglietsfond

för budgetåret 1940/41 anförde föredragande departementschefen, att

det visat sig möta stora svårigheter att på sätt dittills skett balansera inkomster

och utgifter för arméns uthyrnings- samt jordbruks- och skogsfastigheter,

varjämte en ekonomisk rationalisering försvårades av de sociala hänsyn som

måste tagas. Kravet på ett dylikt balanserande syntes därför icke ovillkorligen

kunna vidhållas. Då varje ledning för fastställande av särskild beräkningsgrund

för underhållet av jordbruks- och skogsfastigheter saknades, syntes

åtminstone som ett provisorium underhållet för detta fastighetsbestånd böra

bestämmas till samma procentsats som för byggnader. På motsvarande sätt

beräknades underhållskostnaderna för flygvapnets jordbruks- och skogsfastigheter

samt för flygfälten. Sedan emellertid de med tillämpning av den procentuella

metoden anvisade medlen för underhåll av övnings- och skjutfält samt

flygfält visat sig otillräckliga, anvisades redan från och med budgetåret 1941/42,

utöver de procentuella underhållsbeloppen, särskilda belopp under de olika

delfonderna för underhåll av nu ifrågavarande fastigheter och anläggningar.

Inkomster av övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter redovisas numera såväl under den i staten för fastighetsfonden

upptagna inkomsttiteln Hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden som under den i samma stat upptagna inkomsttiteln

Diverse inkomster. Under den förstnämnda inkomsttiteln upptagas

beräknade inkomster av hyror och arrenden, medan under inkomsttiteln

Diverse inkomster upptagas inkomster, som icke ha karaktär av hyror och

arrenden, exempelvis grusförsäljningsmedel, vissa inkomster av jordbruksegendomar,

inkomster av skogsavverkningar m. m.

Sedan 1943 års militära fastighetsutredning i sitt den 1 november

1944 avgivna betänkande framhållit, att utredningen i avvaktan på fortsatta

undersökningar icke ansett sig kunna framlägga några förslag beträffande kostnaderna

för övnings- och skjutfält, flygfält m. m., anförde föredragande

departementschefen i propositionen 1945:180, att han, i likhet med fastighetsutredningen

och i ärendet hörda myndigheter, funne övervägande skäl tala för

att ifrågavarande underhållskostnader skulle beräknas med ledning av vunnen

erfarenhet.

I propositionen 1947: 142 angående omorganisation av fortifikations- och

byggnadsförvaltningcn inom försvaret m. m. anförde föredragande departementschefen,

såvitt rörde försvarets domäner, att sådana markområden, som

utnyttjades för befästningsändamål, tjänade såsom kasern- och varvsområden

och tomtplatser eller vore avsedda såsom flygfält, alltjämt borde redovisas å

försvarets fastighetsfond. Yad anginge övnings- och skjutfälten syntes det

slutliga ställningstagandet till frågan om deras redovisning böra anstå till

dess resultatet av övervägandena inom 1946 års militära domänutredning förelåge.

Då ansvaret för flygsäkerheten måste åvila flygledningen, borde det med

flygsäkerheten intimt sammanhängande underhållet av de militära flygfälten

åvila flygförvaltningen, som jämväl tills vidare borde handha planeran
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

det och utförandet av förbättrings- och utvidgningsarbeten på de militära

flygfälten.

I skrivelse den 3 juni 1947 (nr 199) meddelade riksdagen, att riksdagen

anslöte sig till vad departementschefen sålunda anfört.

1946 års militära domänutredning har den 26 mars 1947 avgivit betänkande

med förslag innebärande — såvitt nu är i fråga — att vissa av försvaret

disponerade skogsområden om cirka 765 hektar skola överföras från försvaret

till domänverket. Ärendet är för närvarande föremål för Kungl.

Maj:ts prövning.

Den sammanlagda arealen av de under försvarets förvaltning stående kronan

tillhörande domänerna och markområdena uppgår för närvarande till omkring

60 000 hektar, varav cirka 47 000 hektar kommer på arméns del, medan

marinen och flygvapnet disponera respektive 3 000 och 10 000 hektar. Det

bokförda markvärdet per den 30 juni 1947 uppgick till omkring 154 miljoner

kronor, varav cirka 46 miljoner kronor belöpte på marinens markinnehav i

Stockholm. De militära flygfälten, vilka redovisas å flygvapnets delfond, omfatta

en areal av cirka 6 000 hektar. Det bokförda markvärdet överstiger 10

miljoner kronor, medan anläggningsvärdet för fälten efter genomförandet av

1942 års försvarsbesluts byggnadsprogram uppskattats till omkring 75 miljoner

kronor.

1946 års militära fastighetsutredning.

Utredningen har inledningsvis erinrat om att de av försvaret disponerade

domäner och markområden, som invärderats i försvarets fastighetsfond, för

närvarande redovisas å fonden under arméns, marinens och flygvapnets delfonder

samt förvaltas av samma myndigheter, som förvalta försvarets fasta

egendom i övrigt, d. v. s. arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen

och flygförvaltningen. Utredningen ansåge det icke uteslutet att, sedan förvaltningen

av försvarets fasta egendom med undantag av de militära flygfälten

koncentrerats till den nya fortifikationsförvaltningen, de tre delfonderna

skulle kunna sammanföras till en delfond. I den mån önskemål skulle föreligga

att fortfarande särskilja de olika försvarsgrenarnas fasta egendom,

kunde detta lämpligen ske genom att under den nya delfonden upptaga särskilda

delposter för de olika försvarsgrenarnas fastigheter.

De av försvaret disponerade domänerna och markområdena kunde efter

användningen indelas i fyra huvudgrupper, nämligen

1. för befästningsändamål utnyttjade områden,

2. kasern- och varvsområden samt tomter för tjänste- och uthyrningsbostäder,

förråd m. m.,

3. övnings- och skjutfält, bombfällningsplatser m. m. samt

4. flygfält.

Beträffande till en början de för befästningsändamål utnyttjade områdena

har utredningen erinrat om att utredningen i annat sammanhang förordat, att de

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

för dylikt ändamål under senare år förvärvade markområdena, vilka ännu icke

invärderats i fonden, borde upptagas till redovisning å densamma. Såväl

sistnämnda områden som övriga för befästningsändamål utnyttjade, i fastighetsfonden

redan invärderade markområden borde upptagas till redovisning

å den av utredningen enligt det föregående föreslagna nya delfonden under

fastighetsfonden, befästningars delfond.

Kasern- och. varvsområden samt tomter för tjänste- och uthyrningsbostäder,

förråd m. m. borde enligt utredningens mening i likhet med vad som nu

är fallet redovisas under vederbörande delfond av försvarets fastighetsfond.

Beträffande den för övnings- och skjutfält, bombfällningsplatser m. m. utnyttjade

marken hade 1946 års militära domänutredning framlagt förslag till

överflyttning av dylik mark med en areal av cirka 765 hektar till domänverket,

vilket ärende för närvarande vore föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Övriga

för ifrågavarande ändamål utnyttjade markområden borde alltjämt redovisas

under försvarets fastighetsfond. Möjligen skulle kunna övervägas att för redovisning

av dessa markområden under fastighetsfonden inrätta en särskild delfond.

°Detta syntes dock icke böra ske förrän i samband med en eventuell

framtida sammanslagning av de nuvarande tre delfonderna. Tills vidare syntes

således övnings- och skjutfälten m. m. böra bibehållas under nuvarande delfonder.

De militära flygfälten, vartill syntes böra räknas de markarealer, som fälten

upptoge med därå befintliga rullbanor och andra för flygverksamhetens

bedrivande omedelbart avsedda anordningar liksom även vissa till befästningar

hänförliga anläggningar såsom flygplanvärn och flygplanvägar, borde

redovisas under flygvapnets delfond. Med hänsyn till att förvaltningen

av flygfälten med därå befintliga anläggningar skulle kvarstå under flygförvaltningen,

medan däremot förvaltningen av flygvapnets kasernetablissement

med tillhörande markområden från och med inrättandet av den nya

fortifikationsförvaltningen skulle överflyttas till denna, ansåge utredningen att

delfonden borde uppdelas i två delposter, varav den ena borde omfatta flygvapnets

kasernbyggnader jämte tillhörande mark m. m. och den andra flygfälten

jämte därå befintliga anläggningar. Därest den tidigare antydda sammanslagningen

av de nuvarande tre delfonderna under fastighetsfonden

komme till stånd, syntes en särskild delfond böra uppläggas för redovisningav

flygfälten med därå befintliga anläggningar.

Vad angår frågan om redovisningen av inkomsterna av försvarets övningsoch

skjutfält samt flygfält har utredningen erinrat om att dessa för närvarande

redovisas under olika inkomsttitlar, varigenom en överblick av de verkliga in

komsterna försvåras. Utredningen har med hänsyn härtill ansett sig böra

förorda, att samtliga inkomster av övnings- och skjutfält samt flygfält upptagas

till redovisning under en särskild inkomsttitel förslagsvis benämnd

Inkomster av övnings- och skjutfält samt flygfält. Under de olika dellonderna

borde därvid upptagas följande delposter, nämligen inkomst av jordbruksfastigheter

(arrenden m. in.), inkomst av skogsfastigheter (skogsavverk

Bihang till riksdagens protokoll 1918. I samt. Nr 15/.

2—456 48

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

ning, varvid endast nettobeloppet borde upptagas), samt övriga inkomster

(grusavverkning m. m.). Under flygvapnets delfond borde emellertid inkomst

av flygfält redovisas under en särskild delpost med hänsyn till att förvaltningen

av flygfälten icke skulle omhänderhavas av den för försvaret gemensamma

fortifikationsförvaltningen utan fortfarande omhänderhavas av flygförvaltningen.

Utredningen har härefter övergått till behandlingen av frågan om beräkningen

av underhållskostnaderna för försvarets övnings- och skjutfält samt

flygfält och till en början erinrat om att särskild beräkningsgrund saknades

för fastställande av underhållet av ifrågavarande fält med därå befintliga jordoch

skogsfastigheter. Då förefintligheten av en norm för beräknandet av

underhållskostnaderna för jordbruks- och skogsfastigheter betydligt skulle

underlätta beräknandet av de för underhåll av övnings- och skjutfälten samt

flygfälten erforderliga medlen, hade utredningen uppdragit åt byrådirektören

von Bergen att verkställa en undersökning rörande underhållskostnaderna för

byggnadsbeståndet vid jordbruken å arméns övningsfält.

I en till utredningen ingiven redogörelse har von Bergen anfört bland annat

följande.

Den sammanlagda arealen av arméns övnings- och skjutfält uppginge till

cirka 46 000 hektar. Därav vore cirka 7 000 hektar, varav cirka 3 100 hektar

åker, utarrenderad genom cirka 430 nyttjandeiättsavtal. Underhållet av byggnadsbeståndet

å jordbruksfastigheterna ålåge i flertalet fall arrendatorn. I en

del fall åvilade emellertid underhållet kronan, medan i ytterligare ett antal

fall kronan hade det större och arrendatorn det mindre underhållet. Förutom

jordbruksupplåtelser förekomme å övningsfälten hyresupplåtelser, där kronan

i allmänhet svarade för underhållet, samt tomträttsupplåtelser, vilka endast

omfattade mark.

Av von Bergen företagna undersökningar hade visat, att det icke vore

möjligt att få fram en tillförlitlig norm för beräkning av underhållskostnaderna

för övningsfältens byggnadsbestånd, vilket i allmänhet vore rätt otidsenligt

och i mindre gott skick. Behov förelåge av en allmän genomgång av

byggnadsbeståndet för att bringa upp detta i nivå med nutida krav på hygien

och för att möjliggöra för arrendatorerna att vidtaga nödiga rationaliseringar

i arbetsbesparande syfte. För beräkning av kostnaderna för en dylik genomgång

erfordrades emellertid en allmän besiktning och värdering av byggnadsbeståndet,

i samband varmed frågan om nedläggande av en del jordbruk%orde

prövas. Med hänsyn till att gällande arrendekontrakt företedde avsevärda

skiljaktigheter, borde övervägas att centralt utarbeta normalkontrakt såväl

for jordbruksupplåtelser som för tomträtts- och hyresupplåtelser. Enligt

jordbrukskontrakten borde arrendatorerna åläggas hela underhållsskyldigheten,

medan enligt hyreskontrakten underhållsskyldigheten borde '' åvila

kronan. Under förutsättning att byggnadsbeståndet'' å övningsfälten genom

engångsanslag bringades upp i nivå med nutida krav och att i arrendekontrak

ten mfordes skyldighet för arrendatorerna att svara för hela underhållet,

skulle framdeles särskilda medel för underhållet av jordbruksarrendenas

byggnader icke behöva beräknas. Däremot borde medel för underhållet av de

å övningsfälten befintliga hyresfastigheterna alltjämt anvisas.

Utredningen har beträffande underhållet av byggnadsbeståndet å jordbi

uksfastighet erna förklarat, att utredningen i stort sett kunde ansluta sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157. 19

till vad von Bergen i sin redogörelse anfört. Utredningen har i anslutning

härtill anfört följande.

För att utröna medelsbehovet för erforderliga byggnadsarbeten för iståndsättning

av arrendegårdarnas byggnadsbestånd borde genom fortifikationsförvaltningens

försorg verkställas en särskild utredning. Denna utredning borde

omfatta såväl arméns som flygvapnets jordbruksgårdar. I samband därmed

borde undersökas frågan om sammanslagning och eventuellt nedläggande av

icke bärkraftiga jordbruk. Utredningen finge för sin del förorda att, sedan

den föreslagna särskilda undersökningen rörande försvarets jordbruksgårdar

slutförts och kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten närmare kunde

beräknas, anslag för utförande av dessa arbeten anvisades under särskilda delposter

under den i staten för fastighetsfonden upptagna anslagsposten till

reparations- och underhållskostnader in. m. Under delposterna, som förslagsvis

borde benämnas Iståndsättning av jordbruksfastigheter, borde erforderliga

medel anvisas under en tidsperiod av förslagsvis 5 år, varvid för varje

år borde anvisas Vs av det erforderliga beloppet. Sedan jordbruksfastigheterna

satts i tidsenligt skick, borde underhållet av byggnadsbeståndet helt åvila arrendatorerna.

Beträffande de å övningsfälten befintliga uthyrningsfastigheterna har utredningen

föreslagit, att dessa upptoges till redovisning såsom kasernfästigheter.

Underhållet för dessa borde därefter beräknas efter samma grunder

som för försvarets byggnadsbestånd i övrigt.

Utredningen har härefter beträffande det ordinarie underhållet av övningsfälten

anfört följande.

Det ordinarie underhållet av övningsfälten omfattade utgifter för vägunderhåll,

kostnader för jordbruket (gödning, sådd och skörd), kostnader för

skogsbruket (sådd, plantering, avverkning och skogskörslor), kostnader för

grusavverkning, utgifter för avlöning av stadigvarande anställd civil personal

in. m. Utgifterna för underhållet av arméns övningsfält hade för budgetåret

1947/48 beräknats draga en kostnad av 1 440 000 kronor, varav i runt tal 1

miljon kronor för det ordinarie underhållet och återstoden för större reparationer

samt för nybyggnads- och förändringsarbeten. Utgifterna för underhållet

av marinens övningsfält hade beräknats till 45 000 kronor. För flygvapnets

del hade för budgetåret 1947/48 medel för underhåll av övningsfält icke beräknats.

Enligt utredningens bedömande kunde någon norm för beräkning

av kostnaderna för det ordinarie underhållet av ifrågavarande fält icke fastställas.

Detta underhåll kunde nämligen icke sättas i relation till markvärdet,

då detta växlade med hänsyn till markens belägenhet och beskaffenhet. Icke

heller syntes det möjligt att bestämma underhållskostnaden till visst belopp

per arealenhet.

Med hänsyn härtill har utredningen ansett sig böra förorda, att det ordinarie

underhållet beträffande försvarets övnings- och skjutfält liksom hittills

för varje särskilt budgetår bestämmes efter uppskattning.

Vad härefter angår underhållet av de militära flygfälten har utredningen

anfört följande.

Underhållet av flygfält omfattade ett flertal olika åtgärder för att hålla flygfälten

i behörigt skick, såsom underhåll av rullbanor och vägar, reparation

efter sättningar och tjälskott, underhåll och röjning å inflygningsområden,

underhåll och rensning av dräneringssystem, gödsling, isådd och skötsel av

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

gräsmattor. För underhållet hade för budgetåret 1947/48 under den i staten

för fastighetsfonden upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

m. in. beräknats ett belopp av 930 000 kronor, varav cirka 350 000

kronor hänförde sig till den procentuellt beräknade underhållskostnaden,

medan återstoden anvisats såsom ett särskilt anslagsbelopp. Totalbeloppet

motsvarade, enligt vad flygförvaltningen uppgivit i sina anslagsäskanden för

budgetåret 1947/48, 2,2 2 % å anläggningskostnaden för flygfält, 32 500 000

kronor, och 1 % å anläggningskostnaden för rullbanor, 21 700 000 kronor. I

sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 hade flygförvaltningen för underhåll

av flygfält äskat ett belopp av 1 080 000 kronor, motsvarande 1,5 % av

det totala byggnadsvärdet för flygfälten, vilket per den 1 juli 1947 enligt flygförvaltningens

beräkningar utgjorde i runt tal 72 miljoner kronor.

Utredningen har i anslutning härtill framhållit, att de normer, som fastställts

för beräkning av underhållet av försvarets byggnadsbestånd, icke borde tilllämpas

vid beräkning av underhållet av flygfält. Härför talade främst den

omständigheten, att det på så sätt beräknade underhållsbeloppet erfarenhetsmässigt

visat sig helt otillräckligt. Den av flygförvaltningen för nästa budgetår

föreslagna underhållsprocenten, 1,5 % av det verkliga byggnadsvärdet, syntes

bättre ägnad att läggas till grund för beräkning av underhållskostnaden. Därest

det av utredningen i det föregående förordade förslaget angående redovisning

av de militära flygfälten godtoges, skulle, förutom flygfälten med därå befintliga

rullbanor och andra för flygverksamhetens bedrivande omedelbart

avsedda anordningar, jämväl vissa till befästningar hänförliga anläggningar

(flygPlanväi''n och flygplanvägar m. m.) upptagas till redovisning under flygvapnets

delfond. För underhållet av dessa anläggningar med ett anläggningsvärde

av i runt tal 18,5 miljoner kronor borde emellertid tillämpas samma

underhållskvot som föreslagits för befästningar och bergrum, nämligen 0,5 %

av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946. Utredningen ansåge sålunda, att

för beräkning av underhållet för flygfält försöksvis borde tillämpas en underhållskvot

av 1,5 % av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946 för flygfälten med

därå befintliga rullbanor m. m. samt en underhållskvot av 0,5 % av samma

värde för å flygfälten befintliga, till befästningar och bergrum hänförliga anläggningar.

Utredningen har slutligen föreslagit att, därest de av utredningen förordade

principerna för beräkning av utgifter för övnings- och skjutfält samt flygfält

med därå befintliga jordbruks- och skogsfastigheter godtoges, under den i

staten för fastighetsfonden upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

borde upptagas särskilda delposter, avseende dels löpande

underhåll av övningsfält m. m. dels iståndsättning av jordbruksfastigheter.

Under flygvapnets delfond borde dessutom upptagas en särskild delpost för

underhåll av flygfält m. m.

Yttranden.

De av fastighetsutredningen framlagda förslagen rörande redovisning och

beräkning av underhållskostnaderna för övnings- och skjutfält samt flygfält

ha i huvudsak biträtts eller lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Försvarets civilförvaltning liar anfört, att det i avvaktan på en eventuell

framtida sammanslagning av de olika delfonderna under fastighetsfonden ej

borde ifrågakomma att inrätta en särskild delfond för övnings- och skjutfält.

Arméns fortifikationsförvaltning har likaledes framhållit, att fragan om

redovisning av övnings- och skjutfälten m. m. å en särskild delfond icke borde

upptagas till prövning förrän erfarenheter vunnits beträffande förvaltningen

av dessa markområden inom den nya fortifikationsförvaltningen. Förvaltr

ningen har vidare påpekat att det, även om utredningens förslag rörande bestridande

av underhållskostnaderna beträffande byggnadsbeståndet å övningsfälten

genomfördes, likväl komme att föreligga behov av medel för underhåll

av ett antal å övningsfälten befintliga byggnader, vilka varken inginge i jordbruksarrendena

eller vore uthyrda.

Marmförvaltningen har förklarat sig icke ha något att erinra mot en eventuell

redovisning av övnings- och skjutfälten å en ny särskild delfond.

Riksräkenskapsverket har anfört, att för redovisning av inkomster av

övnings- och skjutfält borde upptagas en ny inkomstpost, benämnd Inkomster

av övnings- och skjutfält. Inkomster av flygfält borde redovisas under inkomstposten

Diverse inkomster. Utredningens förslag till beräkning av underhållsmedel

för övnings- och skjutfält samt flygfält har i huvudsak godtagits

av riksräkenskapsverket. Verket har i detta sammanhang föreslagit, att marinens

hamnanläggningar m. in. skulle undantagas från den procentberäkningsmetod,

som användes för beräkning av underhållet för försvarets fastigheter.

Med hänsyn till svårigheten att fastställa en gemensam underhållskvot för

dessa anläggningar ansåge verket att underhållsmedel för dessa skulle fastställas

efter individuell uppskattning och att medlen skulle anvisas å särskild delpost

i fondens stat. Därest den av verket i annat sammanhang förordade uppdelningen

av fastighetsfonden på två delfonder genomfördes, borde anslagsposten

Reparations- och underhållskostnader m. in. för fortifikationsförvaltningens

delfond uppdelas i följande delposter nämligen a) Kasernfastigheter

och verkstäder m. m., b) Övnings- och skjutfält, c) Marinens hamnanläggningar

m. m. samt d) Befästningar och bergrum. Under a) och b) borde i räkenskaperna

åtskillnad göras mellan utgifter för de olika försvarsgrenarnas fastigheter.

Byggnadsstyrelsen har ansett att det borde prövas, huruvida icke det yttre

underhållet av jordbruksarrendenas byggnader liksom underhållet av dessa

byggnaders eldstäder borde undantagas från arrendatorns skyldigheter och

åläggas den förvaltande myndigheten, som för besiktningar och reparationer

hade sakkunnig personal till sitt förfogande. Styrelsen ansåge att det borde

vara möjligt att skapa en tillförlitlig grund för uppskattning av den årliga

kostnaden för underhållet av byggnadernas yttre delar och eldstäder.

Domänstyrelsen har framhållit att, därest arrendatorerna av försvarets

jordbruksfastigheter i enlighet med utredningens förslag komme att aläggas

skyldighet att ansvara för hela underhållet av fastigheternas byggnadsbestånd,

överensstämmelse skulle vinnas med vad som för närvarande gällde beträffande

de under domänstyrelsens förvaltning stående jordbruksdomänerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majits proposition nr 157.

Departementschefen.

Övnings- och skjutfälten samt flygfälten med därå befintliga jordbruks- och

skogsfastigheter upptogos vid inrättandet av försvarsväsendets fastighetsfond

till redovisning å fonden. Beträffande redovisningen av dessa markområden

har fastighetsutredningen icke för närvarande ifrågasatt annan förändring än

att flygfälten med tillhörande anläggningar borde redovisas å eu särskild delpost

under flygvapnets delfond. Mot utredningens ifrågavarande förslag har

jag intet att erinra. Fastighetsutredningen har i detta sammanhang framhållit,

att det skulle kunna övervägas att sammanföra försvarets övnings- och

skjutfält med därå befintliga jordbruks- och skogsfastigheter under en särskild

delfond. I likhet med utredningen anser jag, att frågan härom bör upptagas

till prövning först i samband med en eventuell framtida sammanslagning av de

nuvarande delfonderna under fastighetsfonden.

Inkomster av övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter redovisas för närvarande såväl under den i staten

för fastighetsfonden upptagna inkomsttiteln Hyror och arrenden för till enskilda

upjilåtna lokaler och arrenderade markområden som under titeln

Diverse inkomster. Utredningen har förordat, att samtliga hithörande inkomster

skola upptagas till redovisning under en särskild inkomsttitel. Under

de olika delfonderna borde härvid upptagas särskilda delposter för inkomster

av jordbruksfastigheter, inkomster av skogsfastigheter och övriga inkomster,

varjämte under flygvapnets delfond inkomster av flygfält borde redovisas

under en särskild delpost. Riksrakenskapsverket har ansett, att inkomster av

övnings- och skjutfält borde redovisas under en inkomsttitel, benämnd Inkomster

av övnings- och skjutfält samt att inkomster av flygfält borde redovisas

under inkomsttiteln Diverse inkomster. För egen del finner ]ag mig

kunna biträda riksräkenskapsverkets förslag, vilket dock synes böra genomföras

först från och med budgetåret 1949/50.

För bestridande av underhållskostnaderna beträffande övnings- och skjutfälten

ha hittills anvisats medel under anslagsposten till reparations- och

underhållskostnader m. m. Någon särskild norm för beräkning av dessa underhållskostnader

har icke funnits. Utredningen har föreslagit, att underhållet

av byggnadsbeståndet å de å övnings- och skjutfälten befintliga arrendegårdarna,

sedan byggnaderna genom engångsanslag satts i skick, skall åvila

arrendatorerna. Härigenom skulle särskilda medel för underhåll av dessa

byggnader icke behöva beräknas. Engångsanslagen för iståndsättning skulle

enligt utredningens förslag anvisas under en femårsperiod. Utan att nu taga

ställning till i vilken takt utredningens förslag bör genomföras kan jag i

princip tillstyrka detsamma. Jag ansluter mig även till utredningens förslag,

att de å övningsfälten befintliga uthyrningsbostäderna skola upptagas till redovisning

såsom kasernfastigheter och underhållas på samma sätt som dylika

fastigheter. Dock torde det, såsom fortifikationsförvaltningen i sitt utlåtande

påpekat, jämväl efter det utredningens förslag genomförts komma att er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 157.

fordras medel till underhåll av sådana byggnader å övningsfälten, som varken

kunna hänföras till arrende- eller uthyrningsfastigheter.

Kostnaderna för underhållet av övnings- och skjutfälten omfatta utgifter för

vägunderhåll, kostnader för jordbruket och skogsbruket, avlöningar m. m.

Någon norm för beräkning av dessa kostnader kan enligt utredningens mening

icke fastställas. Utredningen har därför förordat, att kostnaderna liksom hittills

bestämmes efter uppskattning för varje särskilt budgetår. Mot vad utredningen

sålunda föreslagit har jag intet att erinra.

För bestridande av kostnaderna för underhållet av flygfälten ha enhetliga

normer hittills saknats. Utredningen har föreslagit, att ifragavarande underhållskostnader

skola beräknas i viss relation till anläggningsvärdet, varvid

för flygfälten med därå befintliga rullbanor och andra för flygverksamhetens

bedrivande omedelbart avsedda anordningar bör tillämpas en underhållskvot

av 1,5 % av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946, medan underhållskvoten

för å flygfälten befintliga befästningsanläggningar (flygplanvärn och

flygplanvägar) bör beräknas efter samma kvot, som föreslagits beträffande

befästningar eller 0,5 %. De sålunda förordade grunderna för beräkning av

underhållskostnaderna för flygfälten kan jag godtaga. Jag avser att i det följande

beräkna ifrågavarande underhållskostnader enligt angivna grunder.

I enlighet med utredningens förslag böra framdeles under den i staten för

fastighetsfonden upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

upptagas särskilda delposter, avseende dels löpande underhåll av

övningsfält m. m., dels iståndsättning av jordbruksfastigheter. Under flygvapnets

delfond bör dessutom upptagas en särskild delpost för underhåll av

flygfält m. m.

Mot riksräkenskapsverkets förslag, att jämväl marinens hamnanläggningar

skola undantagas från den procentuella beräkningsmetod som användes för

beräkning av underhållet av huvuddelen av försvarets fastighetsbestånd, har

jag intet att erinra. Underhållsmedel för dessa anläggningar böra således

framdeles fastställas efter individuell uppskattning och medel anvisas å särskild

delpost under förenämnda anslagspost till reparations- och underhållskostnader

m. in.

Yad utredningen i övrigt anfört har icke givit mig anledning till särskilt

uttalande. Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som erfordras på förevarande område.

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1946/47

samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets fastighetsfonds

fastighets- och värdeminskningskonton m. in. för samma budgetår framgår, att

fondens ställning per den 30 juni 1947 var följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 157.

Arméns delfond.

Tillgångar:

Markvärde .....................

Byggnadsvärde ...............

Fordringar kos andra fonder

Skulder:

Yärdeminskningskonto .......

Diverse medel.................

Kapitalbehållning ................

Kronor Kronor

77 136 112: 87

556 175 266: 03

3 339 543: 65 636 650 922: 55

430 022 036: 79

3 339 543: 65 433 361 580: 44

................ 203 289 342:11

Marinens delfond:

Tillgångar:

Markvärde.....................

Byggnadsvärde ...............

Fordringar hos andra fonder

58 336 920: 04

162 802 337: 72

1131 299:18 222 270 556: 94

Skulder:

Yärdeminskningskonto ...................... 122 541 901: 64

Diverse medel................................ 1 131 299:18

Kapitalbehållning ................................................

123 673 200: 82

98 597 356: 12

Flygvapnets delfond:

Tillgångar:

Markvärde.................................... 18 676 660: 64

Byggnadsvärde .............................. 282 233 402:14

Fordringar hos andra fonder .............. 687 133:33 301 597 196:11

Skulder:

Yärdeminskningskonto ...................... 160 832171:09

Diverse medel................................ 687 133: 33

Kapitalbehållning................................................ I

161 519 304:42

140 077 891:69

I detta sammanhang må erinras, att den för budgetåret 1946/47 fastställda

staten för fastighetsfonden balanserade på 37,64 0 miljoner kronor. Inkomsterna

beräknades till detta belopp och utgifterna och överskottet till respektive

20,315 och 17,325 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen

för budgetåret 1946/47 (s. 186 och 187) intagen sammanställning.

Enligt denna har fondens överskott uppgått till 16 776 463 kronor 04 öre,

som tillförts statsregleringen.

Stat för försvarets fastiglietsfond för budgetåret 1947/48 har fastställts den

16 maj 1947.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

25

Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1948/49.

Staten för försvarets fastighetsfond upptager följande titlar, nämligen å

inkomstsidan. A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler,

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden

och C. Diverse inkomster ävensom å utgiftssidan A. Reparations- och

underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto, C. Hyresoch

arrendeutgifter m. in. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade

markområden samt Överskott att tillföras riksstaten. Under envar av dessa

titlar å såväl inkomst- som utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive utgifterna

särskilt för varje delfond.

Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning.

I enlighet med vad jag i det föregående under rubriken Redovisning och underhåll

av befästningar och bergrum anfört upptager jag därjämte särskilda titlar

för en ny delfond, Befästningars delfond. Jag upptager först till behandling

fondens utgifter.

Utgifterna.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd,

med undantag av vissa anläggningar av speciell karaktär, beräknas principiellt

till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet

(jfr propositionen 1945: 180; riksdagens skrivelse 1945: 202). Med hjälp av

en byggnadskostnadsindex omräknas byggnadskostnaden till 1935 års

prisnivå. Byggnadsbeståndet uppdelas i tre grupper, varav första1 gruppen

— äldre byggnader — omfattar byggnader, som färdigställts före den 1 juli

1938 och som invärderats på grund av särskild värdering, under det att andra

och tredje grupperna — nyare byggnader — omfatta byggnader, som färdigställts

efter nyssnämnda datum och som varit i bruk längre, respektive kortare

tid än nio år samt redovisas med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel

beräknas första gången för andra budgetåret efter det budgetår, under vilket

byggnaden färdigställts. Underhållskostnaden i procent räknat utgör enligt

1935 års prisnivå i första gruppen l,i % för arméns och flygvapnets delfond

och 1,5 % för marinens delfond samt i andra och tredje grupperna 0,8 %

respektive 0,4 % för samtliga delfonder. Denna underhållsprocent omräknas

med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex till prisnivån det

år, då beräkningen göres. De procentuellt beräknade underhållsmedlen uppdelas

på dels en delpost för löpande reparation och underhåll m. m., dels ock

en delpost för smärre förbättringsarbeten. Dessutom anvisas en delpost för

iståndsättningsarbeten. Underhållskostnaderna för övnings- och skjutfält samt

flygfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter beräknas med ledning

av vunnen erfarenhet, medan underhållskostnaderna för kajer, dockor, broar

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

m. fl. likartade anläggningar beräknas på grundval av årligen efter företagen

besiktning upprättat förslag.

Då erforderligt underlag för de nya beräkningsgrundernas tillämpning

ännu icke står till förfogande, har vid beräkning av anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. från och med budgetåret 1945/46 tillämpats

ett på 1943 års fastighetsutrednings förslag grundat förenklat beräkningssätt.

Arméns del fond. För budgetåret 1947/48 beräknades reparations- och underhållskostnaderna

för arméns delfond enligt följande sammanställning. I sammanställningen

ha angivits jämväl de belopp, som av arméns fortifikationsförvaltning

och riksräkenskapsverket beräknats för motsvarande ändamål för

budgetåret 1948/49.

| Budgetåret

1947/48

Av arméns

fortifikations- förvaltning

beräknat för

budgetåret

1948/49

Av riksräken- ''

skapsverket

beräknat för

budgetåret

1948/49

Kronor

Kronor

Kronor

5 450 000

6 145 100

1

5 983 000

1000 000

550 000

1 440 000

145 000

1 400 000

1180 900

680 000

1 389 000

145 000

1 400 000

1 080 000

600 000

1 389 000

145 000

1 400 000

200 000

200 000

200 000

—

25 000

25 000

10 185 000

11 165 000

10 822 000 :

a) Löpande reparation och underhåll av byggna

der m. m...................................

b) Löpande reparation och underhåll av i berg

insprängda anläggningar ................

c) Smärre förbättringsarbeten ..............

d) Underhåll av övningsfält m. m...........

e) Skatter m. m.............................

f) Iståndsättningsarbeten ..................

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av

vissa organisationsnndersökningar............

h) Ändringsarbeten föranledda av vissa forsk
ningsförsök.

.................................

Summa

Arméns fortifikationsförvaltning har vid beräkning av underhållskostnaderna

efter byggnadsstyrelsens hörande utgått från ett byggnadsunderhållsindex

av 177, vilket gåve ett procenttal för äldre byggnader av 1,95 och för

nyare byggnader av 1,4 respektive 0,7. Härutöver ha särskilda underhållsmedel

beräknats för bergrensnings- och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd

(1000 000 kronor), underhåll av baracker (132 000 kronor),

underhåll av vissa elektriska ledningar i Övre Norrland (26 000 kronor) och

underhåll av byggnader å Järvafältet (29 000 kronor).

Fortifikationsförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i skrivelse den

27 augusti 1947 gjort framställning om att det å arméns delfond bokförda

byggnadsvärdet skulle beträffande äldre byggnader uppskrivas med 3 684 677

kronor och bortskrivas med 822 500 kronor samt beträffande nyare byggnader

uppskrivas med 11 028 238 kronor och bortskrivas med 6 400 000 kronor. Det

av ämbetsverket framlagda förslaget till stat för delfonden vore uppgjort

under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall till nämnda framställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

27

Beträffande det för bergrensnings- och förstärkningsarbeten i centrala

ammunitionsförråd beräknade beloppet — ingående i delposten Löpande reparation

och underhåll av i berg insprängda anläggningar — har ämbetsverket

framhållit, att krigsmaterielverket i skrivelse till fortifikationsförvaltningen

hemställt, att för dylika arbeten borde liksom för innevarande budgetår beräknas

ett belopp av 1 000 000 kronor.

Såsom motivering för förslaget om beräknande av särskilda medel till

underhåll av baracker, vissa elektriska ledningar i Övre Norrland och vissa

byggnader å Järvafältet — samtliga upptagna under delposten Löpande reparation

och underhåll av byggnader m. m. — har fortifikationsförvaltningen

anfört följande.

De baracker, som i enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv skulle kvarstå i

framtiden såsom permanenta förråd, hade ett byggnadsvärde av i runt tal

10 000 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen hade för avsikt att, så snart

pågående utredningar slutförts, föreslå dessa baracker till invärdering i fastighetsfonden.

Barackerna vore på grund av sin karaktär av monterings- och

demonteringsbara byggnader av betydligt enklare och svagare konstruktion

än byggnader i allmänhet och därför i underhållshänseende närmast jämförbara

med gruppen äldre byggnader. Å de baracker, som skulle utnyttjas såsom

permanenta förråd, verkställdes vissa förstärkningsarbeten för att dessa byggnader

skulle bli lämpliga för ändamålet. Uppskattningsvis hade fortifikationsförvaltningen

beräknat, att vid utgången av budgetåret 1948/49 halva antalet

av de baracker, som avsåges skola invärderas i fastighetsfonden, motsvarande

ett värde av 5 000 000 kronor, då skulle vara iordningställda. För dessa baracker

syntes underhållsmedel böra utgå i likhet med för nyare byggnader

eller med (0,7 % X 5 000 000=) 35 000 kronor. För de baracker däremot, vilka

vid utgången av sistnämnda budgetår beräknades ännu icke ha blivit iståndsatta

och vilkas värde kunde beräknas uppgå till sammanlagt 5 000 000 kronor,

borde underhållsmedel beräknas såsom för äldre, i fonden intagna byggnader

med (1,05% x 5 000 000 =) 97 500 kronor. För underhåll av baracker, tillhörande

här ifrågavarande kategorier, skulle alltså erfordras ett belopp av

sammanlagt (35 000 + 97 500 =) i runt tal 132 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hade för avsikt att, sedan pågående utredning

slutförts, till invärdering i fastighetsfonden föreslå vissa elektriska anläggningar

i Övre Norrland. "Värdet av dessa anläggningar beräknades till 1 000 000

kronor, varav 650 000 kronor belöpte å hög- och lågspänningslinjer, 150 000

kronor å transformatorer, samt 200 000 kronor å inomhusinstallationer.

Enligt vattenfallsstyrelsens beräkning av underhållskostnader vore procenten

2,8 för linjerna och 2,<; för transformatorerna, varjämte fortifikationsförvaltningen

beräknade 1,95 procent för installationerna. Underhållskostnaderna

skulle således sammanlagt uppgå till (2,8 % X 650 000 + 2,c % X 150 000 +

1,95 % X 200 000=) 26 000 kronor.

Liksom föregående år borde underhållskostnader beräknas jämväl å värdena

av de byggnader å Järvafältet, vilka ifrågasatts skola överföras till

kasernfastigheter från jordbruks- och skogsfastighetcr men i avvaktan på

slutförandet av pågående utredning ännu icke invärderats. De byggnadsvärden,

på vilka underhålls- och reparationskostnader i detta fall borde

beräknas, uppginge till 1 472 700 kronor, varför underhållskostnaderna med

användande av procenttalet 1,9 5 belöpte sig till i avjämnat tal 29 000 kronor.

Beträffande behovet av medel för underhåll av övningsfält m. m. har fortifikationsförvaltningen

anfört i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 15?.

Truppförbanden hade i avgivna statförslag beräknat utgifterna till sammanlagt

1 389 000 kronor, vilket belopp väsentligt understege de för budgetåren

1946/47 och 1947/48 av förbanden såsom erforderliga ansedda utgifterna.

Detta förhållande syntes bero på dels att en del tidigare brister numera avhjälpts

och dels att för större reparationer samt nybyggnads- och förändringsarbeten

å Järvafältet endast smärre belopp upptagits i avvaktan på att utredning

rörande detta fälts användning och eventuella iståndsättning slutförts.

Då de av förbanden beräknade utgifterna för budgetåret 1948/49 för första

gången på flera år hölle sig inom en ur förvaltningssynpunkt godtagbar ram,

framför allt jämfört med de för nästa budgetår beräknade inkomsterna av

övningsfälten, 1 130 000 kronor, hade fortifikationsförvaltningen icke funnit

anledning föreligga att nedskära utgifterna utan beräknade ett belopp av

1389 000 kronor för övningsfältens underhåll och vård. Dessa utgifter fördelade

sig med 1 161 014 kronor på ordinarie underhåll, 46 024 kronor på

större reparationer, 81 680 kronor på nybyggnads- och förändringsarbeten samt

100 282 kronor på oförutsedda utgifter.

En granskning av övningsfältens ekonomiska ställning syntes giva vid

handen, att de äldre övningsfälten ginge med vinst. Underskott förefunnes

särskilt vid de nyuppsatta pansarregementena. Dessa regementens fält vore

emellertid ännu icke iståndsatta, vartill komme att den tunga materielen hårt

slete på vägar och fält.

Yad angår det för iståndsättningsarbeten beräknade beloppet har fortifikationsförvaltningen

anfört, att ämbetsverket ansåge det angeläget, att i likhet

med vad som skett innevarande budgetår även för nästa budgetår upptoges ett

belopp av 400 000 kronor för vissa speciella iståndsättningsarbeten. Då det

normalt erforderliga beloppet vore 1 000 000 kronor, hade således det sammanlagda

beloppet under delposten till iståndsättningsarbeten beräknats till

(1 000 000 + 400 000 =) 1 400 000 kronor.

Beträffande slutligen det av fortifikationsförvaltningen till ändringsarbeten

föranledda av vissa forskningsförsök beräknade beloppet, 25 000 kronor, har

ämbetsverket anfört följande.

De mångskiftande problem, som behandlades vid forskningsanstalten, medförde

att inredning och planering av laboratorier och försökslokaler måste

underkastas ständiga förändringar. Lokaler, som vid ett tillfälle utnyttjades

för en viss forskningsuppgift, måste efter en tid användas för andra aktuella

problem. Detta medförde att smärre ändringsarbeten av lokaliteterna ofta

måste vidtagas. Då de i staten upptagna underhållsmedlen icke vore avsedda

för dylika arbeten och kostnaderna för sådana arbeten skulle för tungt belasta

underhållsmedlen, syntes det erforderligt att särskilda medel härför beviljades.

Dessa medel syntes böra ställas till förfogande blott efter ansökan

i varje särskilt fall till Kungl. Maj:t om medgivande att företaga föreslagna

arbeten.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 11 december 1947 för löpande

reparation och underhåll av byggnader m. in. räknat med ett belopp av 5 983 000

kronor för budgetåret 1948/49. Härvid har förutsatts, att underhållskostnader

borde beräknas jämväl å värdena å vissa ytterligare byggnader å Järvafältet

samt att kostnaderna för underhåll av baracker och elektriska ledningar be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

räknades med anlitande av underhållskvoten för nyare byggnader. För underhåll

av byggnader å Järvafältet, baracker och elektriska ledningar beräknade

riksräkenskapsverket med hänsyn härtill beloppen till 35 000 kronor, 70 000

kronor och 7 000 kronor. Då i de procentberäknade underhållsmedlen inginge

ett underhållsbelopp av 16 000 kronor för en å arméns delfond med ett belopp

av 6 400 000 kronor invärderad anläggning för utvidgning av saltpetersyretillverkning,

vilken anläggning numera försålts, borde underhållsmedlen minskas

med ifrågavarande underhållsbelopp.

Därest det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget till invärdering

av vissa byggnader m. m. godkändes, skulle detta innebära att underhållsmedlen

under arméns delfond skulle öka med cirka 100 000 kronor. Riksräkenskapsverket

hade övervägt, huruvida de ökade byggnadsvärdena borde påverka

de för budgetåret 1948/49 beräknade reparations- och underhållsmedlen.

Då den förenklade metod, som riksräkenskapsverket måste tillämpa i avvaktan

på att fastighetsregistren färdigställas, icke uteslöte, att betydande värden för

byggnader under uppförande komme att medräknas i det byggnadsvärde, varå

underhållsmedlen beräknades, medförde detta, att underhållsmedlen bleve för

högt beräknade. Riksräkenskapsverket hade därför icke funnit anledning att,

utöver de fastighetsvärden, som redovisades å fonden den 30 juni 1947, beräkna

reparations- och underhållsmedel för andra byggnadsvärden utom

fonden än för sådana, där redan i staten för budgetåret 1947/48 särskilda

underhållsmedel beräknats.

För ordinarie underhåll av samt för utförande av bergrensnings- och förstärkningsarbeten

i centrala ammunitionsförråd borde i likhet med vad som

skett för innevarande budgetår, beräknas ett belopp av 1000 000 kronor.

Den av fortifikationsförvaltningen upptagna underhållsposten hade därför minskats

med 181 000 kronor. För underhåll av de oljelagringsanläggningar, som

numera invärderats i fastighetsfonden och för vilkas underhåll medel tidigare

anvisats å riksstatsanslag, borde beräknas ytterligare 80 000 kronor. Det sammanlagda

beloppet under nu ifrågavarande delpost uppginge således till

(1 000 000 + 80 000 =) 1 080 000 kronor.

För smärre förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket räknat med ett

belopp av 600 000 kronor, utgörande i runt tal 10 procent av posten för underhåll

av byggnader m. m. Beloppet vore 80 000 kronor lägre än enligt fortifikationsförvaltningens

förslag.

Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket

beräknat posten till reparations- och underhållskostnader

m. m., på sätt närmare framgår av den i det föregående intagna sammanställningen,

till 10 822 000 kronor.

Genom beslut den 6 februari 1948 har Kungl. Maj:t — såvitt nu är ifråga —

bemyndigat fortifikationsförvaltningen att efter samråd med riksräkenskapsverket

och försvarets civilförvaltning, per den 30 juni 1948 vidtaga av fortifikationsförvaltningen

i förenämnda skrivelse den 27 augusti 1947 föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

åtgärder med avseende å invärdering av byggnader och anläggningar m. m. å

arméns delfond av försvarets fastighetsfond, dock med iakttagande av vissa

av riksräkenskapsverket anförda erinringar.

Departementschefen. Föreliggande beräkningar av medelsbehovet för reparations-

och underhållskostnader m. m. ha baserats på de grunder, som i anslutning

till uttalande av 1945 års riksdag under senare år tillämpats. Mot

beräkningarna är därför icke något att i princip invända. De av riksräkenskapsverket

föreslagna jämkningarna i fortifikationsförvaltningens förslag -—

avseende i huvudsak de fastighetsvärden, som av ämbetsverken lagts till grund

för beräkningen av de procentuella underhållskostnaderna — synas vara att

förorda med den avvikelsen, att för löpande reparation och underhåll av

byggnader m. m. böra beräknas 100 000 kronor mer än enligt riksräkenskapsverkets

förslag. Detta belopp avses för underhåll av de byggnader m. m., som

genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 6 februari 1948 komma att tillföras

arméns delfond. Jag beräknar således för löpande reparation och underhåll

av byggnader in. m. för nästa budgetår ett belopp av (5 983 000 +

100 000 =) 6 083 000 kronor.

Till frågan om beräkning av underhållskostnaderna för i berg insprängda

anläggningar återkommer jag i det följande vid behandlingen av reparationsoch

underhållskostnaderna under Befästningars delfond.

Det för underhåll av övningsfält in. m. föreslagna beloppet, 1 389 000 kronor,

har beräknats på sätt i det föregående förordats och kan av mig tillstyrkas.

Då jag icke i övrigt funnit anledning till erinran mot fortifikationsförvaltningens

förslag med däri av riksräkenskapsverket förordade jämkningar, beräknar

jag förevarande post på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. in. kronor 6 083 000

b) Smärre förbättringsarbeten ................................ » 600 000

c) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 1 389 000

d) Skatter m. m................................................. » 145 000

e) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 1 400 000

f) Andrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa

organisationsundersökningar................................ » 200 000

g) Ändringsarbeten föranledda av vissa forskningsförsök .. > 25 000

Summa kronor 9 842 000

Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva den

jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram som kan finnas

erforderlig.

Marinens delfond. Keparations- och underhållskostnaderna beräknades för

budgetåret 1947/48 enligt följande sammanställning, i vilken även införts

marinförvaltningens och riksräkenskapsverkets förslag för budgetåret 1948/49.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157. 31

Budgetåret

1947/48

Av marin- förvaltningen

beräknat för

budgetåret

1948/49

Av riksräken- skapsverket

beräknat för

budgetåret

1948/49

Kronor

Kronor

Kronor

a) Löpande repaiation och underhåll av byggna-

der m. ..............

b) Löpande reparation och underhåll av i berg

insprängda anläggningar samt hamnanlägg-

1370 000

1 900 000

1908 000

ningar m. m..........

560 000

665 000

560 000

c) Smärre förbättringsarbeten .............

150 000

285 000

190 000

d) Underhåll av övningsfält m. m........

250 000

45 000

45 000

e) Skatter.......................

100 000

100 000

100 000

f) Iståndsättningsarbeten...........

g) Andrings- och inredningsarbeten föranledda av

550 000

600 000

550 000

vissa organisationsundersökningar............

75 000

75 000

75 000

Summa

3 055 000

3 670 000

3 428 000

Marinförvaltningen har vid beräkning av underhållskostnaderna i likhet

med arméns fortifikationsförvaltning utgått från ett byggnadskostnadsindex

av 177, vilket gåve ett procenttal för äldre byggnader av 2,66 samt för nyare

byg8''nader av 1,42 respektive 0,7i. Underhållskostnaderna hade med tillämpning

av ifrågavarande procentsatser av marinförvaltningen beräknats till

2 530 000 kronor. Till detta belopp borde läggas ett för underhåll av vissa i

fastighetsfonden icke invärderade anläggningar beräknat belopp av 320 000

kronor. Medel för detta ändamål hade tidigare beräknats under delposten

övningsfält in. m. Ifrågavarande anläggningar tillhörde emellertid enligt

marinförvaltningens mening kategorierna kasern- och specialanläggningar. Det

för underhåll av byggnader och specialanläggningar erforderliga beloppet uppginge

således till (2 530 000 + 320 000 =) 2 850 000 kronor, vilka medel borde

fördelas med 1 900 000 kronor till löpande reparationer och underhåll av byggnader

m. m., 665 000 kronor till i berg insprängda anläggningar samt 285 000

kronor till smärre förbättringsarbeten.

Riksrälcenskapsverket har beräknat posten på sätt framgår av den i det

föregående intagna sammanställningen. Det av verket för smärre förbättringsarbeten

föreslagna beloppet, 190 000 kronor, motsvarar i runt tal 10 % av delposten

för underhåll av byggnader m. m. Till underhåll av vissa i fastighetsfonden

icke invärderade anläggningar har riksräkenskapsverket räknat med

ett belopp av 318 000 kronor, eller ungefär samma belopp som föreslagits av

marinförvaltningen.

Riksräkenskapsverket har anfört att, enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat,

marinförvaltningen framdeles komme att framlägga förslag till invärdering

av byggnader m. m., varigenom byggnadsvärdet å delfonden komme

att ökas med i runda tal 28 miljoner kronor för äldre byggnader och 48 miljoner

kronor för nyare byggnader. Därest dessa byggnader m. m. komme att invärderas

i delfonden, komme behovet av underhållsmedel att ökas med i runt tal

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts proposition nr 157.

970 000 kronor. Av samma skäl, som anförts i verkets yttrande såvitt rörde

arméns delfond, hade riksräkenskapsverket emellertid icke funnit anledning

att beräkna reparations- och underhållsmedel för andra byggnadsvärden utom

fonden än för sådana, där redan i staten för budgetåret 1947/48 särskilda

underhållsmedel beräknats.

Det för löpande reparation och underhåll av byggnader beräknade beloppet

har av riksräkenskapsverket minskats med de beräknade kostnaderna för yttre

renhållning, 150 000 kronor, vilka kostnader skola bestridas från vederbörande

anslag till bränsle m. m.

Departementschefen. I den av riksräkenskapsverket föreslagna posten till

löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. ingår ett belopp av

318 000 kronor för underhåll av vissa i marinens delfond icke invärderade

anläggningar. Med hänsyn till att marinförvaltningen ännu icke inkommit

med något förslag till invärdering av dylika anläggningar, anser jag mig icke

kunna beräkna några ytterligare underhållsmedel för icke invärderade byggnader

och anläggningar.

Beträffande frågan om beräkning av underhållskostnaderna för i berg

insprängda anläggningar återkommer jag i det följande. Av det för löpande

reparation och underhåll av dylika anläggningar och hamnanläggningar

m. m. av riksräkenskapsverket tillstyrkta beloppet, 560 000 kronor, hänföra

sig, såsom av det föregående framgår, omkring 460 000 kronor till reparation

och underhåll av hamnanläggningar och återstoden till reparation och

underhåll av berganläggningar. Under marinens delfond beräknar jag således

för underhåll av hamnanläggningar ett belopp av 460 000 kronor.

Då jag icke i övrigt har något att erinra mot riksräkenskapsverkets beräkningar,

uppskattar jag medelsbehovet under posten på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. kronor 1 908 000

b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar

m ............................................................ - 460 000

c) Smärre förbättringsarbeten.................................. » 190000

d) Underhåll av övningsfält m. m............................. * 45 000

e) Skatter........................................................ * 100 000

f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 550000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa

organisationsundersökningar...................... 8_75 000

Summa kronor 3 328 000

I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande

anslagspost.

Flygvapnets delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades

för budgetåret 1947/48, såvitt angår flygvapnet, på sätt framgår av följande

sammanställning, i vilken även införts flygförvaltningens och riksräkenskapsverkets

förslag för nästa budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157. 33

Åt flyg-

Av riksräken-

Budgetåret

förvaltningen

skapsverket

beräknat för

beräknat för

1947/48

budgetåret

budgetåret

1948/49

1948/49

Kronor

Kronor

Kronor

\ a) Löpande reparation och underhåll av byggna- der m. ......................................

1 230 000

1 722 500

1 464 000

| b) Löpande reparation och underhåll av i berg

52 000

73 000

52 000 |

insprängda anläggningar ....................

c) Smärre förbättringsarbeten ..................

i d) Underhåll av flygfält m. m...................

125 000

170 000

145 000 1

930 000

1 080 000

990 000

i e) Skatter......................................

40 000

50 000

50 000

| f) Iståndsättningsarbeten........................

250 000

750 000

250 000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av

25 000

25000

vissa organisationsundersökningar............

25 000

h) Bestridande av utgifter för vidtagna bränsle-

200 000

50 000

i besparande åtgärder..........................

—

1 i) Reparation och underhåll av jordbruks* och

56 000

—

Summa

| *) Beloppet inräknat i delposten d).

2 852 000

3 976 500

2 976 000

Flygförvaltningen har i det för löpande reparation och underhåll av byggnader

m. m. beräknade beloppet inräknat 170 000 kronor för underhåll av eldsläckningsmateriel

och anskaffning av skumvätska. Kostnaderna för underhåll

av i berg insprängda anläggningar samt för smärre förbättringsarbeten

ha beräknats till 73 000 kronor respektive 170 000 kronor. 1 underhållsbeloppen

ha inräknats underhållsmedel för byggnader m. m. till ett värde av

35,4 miljoner kronor, vilka byggnader icke äro invärderade i fastighetsfonden

men av flygförvaltningen i skrivelse den 30 juni 1947 föreslagits till invärdering.

För underhåll av flygfält har flygförvaltningen ansett att, utöver den

procentuellt beräknade underhållskostnaden, 433 500 kronor, borde anvisas ett

belopp av 646 500 kronor. Totalbeloppet (433 500 + 646 500 =) 1 080 000

kronor motsvarar omkring 1,5 % av det verkliga byggnadsvärdet, vilket per

den 1 juli 1947 utgjorde cirka 71,8 miljoner kronor, varav cirka 26,6 miljoner

kronor representerade å fonden icke invärderade flygfältsanläggningar.

Ökningen av posten till iståndsättningsarbeten har flygförvaltningen motiverat

med behovet att snarast möjligt ersätta den krismateriel, som under

senare år måst användas vid byggnadsarbetena.

För reparation och underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter har flygförvaltningen

för nästa budgetår beräknat ett belopp av 56 000 kronor, vilket

saknar motsvarighet i staten för innevarande budgetår. Ämbetsverket har i

anslutning härtill anfört, att enligt med vederbörande arrendatorer upprättade

arrendekontrakt löpande reparationer och underhåll av byggnadsbeståndet i

regel åvilade arrendatorerna. Å själva fastigheterna måste emellertid

vidtagas vissa åtgärder, vilka icke skulle bekostas av arrendatorn, såsom

8—45548 Bilmng till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 157.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

deltagande i diknings- eller dräneringsföretag, nyplantering av skog, skogsdikningar

samt omläggning och reparation av broar.

Riksräkenskapsverket har beräknat kostnaderna för smärre förbättringsarbeten

efter samma grunder som för de övriga delfonderna, eller till 10 %

av posten för underhåll av byggnader m. m. Av samma skäl som anförts vid

behandlingen av arméns delfond har ämbetsverket icke inräknat några underhållsmedel

för de byggnader in. in., vilka flygförvaltningen föreslagit till mvärdering

i flygvapnets delfond.

För underhåll av flygfält har riksräkenskapsverket beräknat samma belopp

som för budgetåret 1947/48 eller 930 000 kronor. Härtill har riksräkenskapsverket

lagt det belopp, som av flygförvaltningen äskats för underhåll av jordbruks-

och skogsfastigheter. Riksräkenskapsverket har med hänsyn härtill för

underhåll av flygfält m. m. beräknat posten till i avrundat tal 990 000 kronor.

Beträffande det för bränslebesparande åtgärder av flygförvaltuingen äskade

beloppet, 50 000 kronor, har riksräkenskapsverket anfört, att detta belopp utgjorde

skillnaden mellan det belopp, som flygförvaltningen enligt tidigare

av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande nedlagt å dylika åtgärder och det

belopp, som för ändamålet upptagits i staten för fastighetsfonden för budgetåret

1947/48. Då enligt uttalande av föredragande departementschefen i propositionen

1947: 108 detta belopp, 50 000 kronor, skulle bestridas av ordinarie

underhållsmedel, hade riksräkenskapsverket icke upptagit något belopp

för ändamålet i föreliggande statförslag.

Riksräkenskapsverket har således beräknat anslagsposten till reparationsoch

underhållskostnader m. m. för flygvapnets delfond för budgetåret 1948/49

till 2 976 000 kronor.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen för bestridande

av kostnader för befästningars underhåll äskat ett belopp av 200 000

kronor, vilket beräknats motsvara ungefär 1 % av det till cirka 20 miljoner

kronor uppskattade anläggningsvärdet av å flygfälten befintliga befästningar

(flygplanvärn och flygplanvägar).

Genom beslut den 6 februari 1948 har Kungl. Maj:t — såvitt nu är i

fråga — bemyndigat flygförvaltningen att, efter samråd med riksräkenskapsverket

och försvarets civilförvaltning, per den 30 juni 1948 vidtaga av flygförvaltningen

i förenämnda skrivelse den 30 juni 1947 föreslagna åtgärder

med avseende å invärdering av byggnader och anläggningar m. m. å flygvapnets

delfond av försvarets fastighetsfond, dock med iakttagande av vissa

av riksräkenskapsverket anförda erinringar.

Departementschefen. I den av riksräkenskapsverket beräknade delposten till

löpande reparation och underhåll ingå icke underhållsmedel för de byggnader

och anläggningar m. m., som enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 6

februari 1948 skola upptagas till redovisning å flygvapnets delfond. Huvuddelen

av ifrågavarande byggnader och anläggningar m. m. synes emellertid

vara att hänföra till kategorien flygfält med därå befintliga anläggningar

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 157.

m. m., för vilken kategori underhållsmedel enligt 1946 års fastighetsutrednings

av mig i det föregående biträdda förslaget skola beräknas enligt särskilda

normer. Med hänsyn härtill anser jag mig icke för närvarande kunna

tillstyrka, att delposten i anledning av nyssnämnda invärdering höjes.

För underhåll av flygfält m. m. räknar jag i enlighet med vad i det föregående

anförts med en underhållsprocent av 1,5 av anläggningsvärdet per den

1 juli 1946. Det med tillämpning av nämnda underhållskvot beräknade beloppet

uppgår till 1 080 000 kronor. Vid beräkningen av detta belopp har hänsyn

tagits till förenämnda av Kungl. Maj:t beslutade invärderingar i fonden.

Till beloppet böra läggas underhållsmedel för vissa å flygfälten befintliga

befästningar (flygplanvärn och flygplanvägar). Med tillämpning

av den i det föregående förordade av fastighetsutredningen föreslagna

underhållskvoten, 0,5 %, beräknar jag för underhåll av dessa anläggningar,

vilka beräknas ha ett anläggningsvärde av omkring 20 000 000 kronor,

ett belopp av 100 000 kronor. Det sammanlagda beloppet för underhåll

av flygfält m. in. beräknar jag således till (1080 000 + 100 000=) 1 180 000

kronor, vilket belopp skall disponeras av flygförvaltningen.

Beträffande frågan om medel för underhåll av flygvapnets i berg insprängda

anläggningar återkommer jag i det följande.

I enlighet med flygförvaltningens förslag anser jag mig böra räkna med ett

belopp av 56 000 kronor för underhåll av övningsfält. Däremot kan jag icke

tillstyrka flygförvaltningens förslag om ytterligare medel för täckande av kostnaderna

för vissa av ämbetsverket vidtagna bränslebesparande åtgärder.

Beträffande beräkningen av övriga i anslagsposten ingående delposter kan

jag biträda riksräkenskapsverkets förslag.

Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för flygvapnets

delfond bör således för nästa budgetår beräknas på följande sätt.

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. kronor 1 464 000

b) Smärre förbättringsarbeten ................................ » 145 000

c) Underhåll av flygfält m. m................................. » 1 180 000

d) Underhåll av övningsfält m. m ............................ » 56 000

e) Skatter........................................................ » 50 000

f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 250 000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa or
ganisationsundersökningar.

................................. » 25 000

Summa kronor 3170000

I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande

anslagspost.

Befästningars delfond. I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns

fortifikationsförvaltning hemställt, att medel måtte anvisas under fjärde

huvudtiteln för befästningars underhåll m. m., och i anslutning härtill anfört

i huvudsak följande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Fortifikationsförvaltningen hade funnit sig för nästa budgetår icke böra

begära större anslag för underhåll av befästningar än vad som anvisats för

budgetåret 1947/48 eller 1 025 000 kronor. Förvaltningen ansåge sig dock böra

framhålla, att anslaget vore knappt tillmätt. För att befästningarna vid en

skärpning av läget snabbt skulle kunna tagas i anspråk fordrades att desamma

ej blott kontinuerligt underhölles i fullgott skick utan även att mindre för

ändrings- och förbättringsarbeten vidtoges. Anslaget måste därjämte utnyttjas

för större reparationer.

För underhåll av baracker hade för arméns vidkommande under budgetåret

1947/48 under nu ifrågavarande anslag beräknats ett belopp av 200 000

kronor. Det vore icke möjligt att för närvarande fullt tillförlitligt ange antalet

och värdet av de baracker, som komme att kvarstå under budgetåret 1948/49.

En överslagsberäkning, grundad på propositionen 1947: 309 rörande bland

annat den framtida dispositionen av arméns baracker, hade visat att under

budgetåret 1948/49 komme att erfordras underhållsmedel för omkring 2 140

baracker, vilka vore avsedda för förläggning vid repetitionsövningar, för övningsläger

och skjutfält, för luftbevakning och luftvärn samt för övriga militära

behov. Dessa baracker borde tills vidare bibehållas i avvaktan på slutlig

utredning angående försvarsmaktens framtida organisation. Totalvärdet av

under budgetåret kvarstående baracker av denna kategori syntes kunna upp

skattas till 10 miljoner kronor.

Det för innevarande budgetår för barackunderhåll anvisade anslagsbeloppet

motsvarade l,o % av byggnadsvärdet för ifrågavarande baracker. De senaste

årens erfarenheter hade emellertid visat, att denna procentsats vore otillräcklig.

Skulle samma procentsats tillämpas även i fortsättningen kunde allvarlig

skadegörelse och därmed katastrofala värdeminskningar icke undvikas.

De senaste årens erfarenheter hade visat, att underhållsmedel motsvarande

2 % av byggnadsvärdet erfordrades för att barackerna skulle kunna hållas i

godtagbart skick. Medelsbehovet för budgetåret skulle därigenom bliva (2 %

av 10 000 000 =) 200 000 kronor. Emellertid kunde vissa baracker uthyras mot

villkor att hyresgästen själv bestrede underhåll under hyrestiden. Därigenom

syntes det erforderliga beloppet kunna minskas med 15 000 kronor till 185 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen har således beräknat det totala medelsbehovet

för underhåll av befästningar och baracker för budgetåret 1948/49 till

(1 025 000 + 185 000 =) 1 210 000 kronor.

Vidare har marinförvaltningen i sina medelsäskanden för nästa budgetår

hemställt om medel för befästningars underhåll in. m. och i anslutning härtill

anfört, bland annat, följande.

Till följd av pågående utredning rörande det faktiska behovet av underhållsmedel

för befästningsanläggningar förelåge en viss osäkerhet vid beräkningen

av medelsbehovet för underhåll av befästningar m. m. Beträffande erforderliga

medel för barackunderhåll kunde en slutlig beräkning verkställas först

sedan beslut fattats om dispositionen av kvarstående i fastighetsfonden icke

invärderade baracker. Vid beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

finge hänsyn tagas till såväl stegrade byggnadskostnader som ökade lönekostnader,

vilka omständigheter medförde ett ökat medelsbehov jämfört med föregående

budgetår.

Marinförvaltningen har med beaktande av det anförda beräknat medelsbehovet

för befästningars underhåll för nästa budgetår till 1 210 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157. 37

Sedermera har marinförvaltningen i en den 27 november 1947 dagtecknad

promemoria meddelat, att av det för budgetåret 1948/49 äskade beloppet,

1 210 000 kronor, 790 000 kronor avsåges till underhåll av befästningar och i

fastighetsfonden icke invärderade bergrum, 285 000 kronor för underhåll av

baracker m. m. samt 135 000 kronor för löner till viss icke-ordinarie personal

vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar. Medel för forskningsverksamhet

inginge icke i det av marinförvaltningen äskade beloppet, enär

medel för detta ändamål äskats av fortifikationsförvaltningen.

Departementschefen. I det föregående har jag föreslagit, att per den 1 juli

1948 skall inrättas en särskild delfond under försvarets fastighetsfond för redovisning

av befästningar och bergrum med tillhörande markområden och byggnader.

Till den nya delfonden, benämnd Befästningars delfond, skola till en

början överföras i berg insprängda anläggningar med ett anläggningsvärde av

cirka 100 miljoner kronor, vilka anläggningar redan äro invärderade å fastighetsfonden.

Yidare skola till redovisning å delfonden upptagas i fastighetsfonden

icke invärderade befästnings- och bergrumsanläggningar med ett anläggningsvärde

av cirka 380 miljoner kronor. Jag har härvid förutsatt, att

de till ett anläggningsvärde av 20 miljoner kronor uppskattade befästningarna

å flygfälten (flygplanvägar och flygplanvärn) skola upptagas till redovisning

å flygvapnets delfond.

För löjjande reparation och underhåll av i fastighetsfonden invärderade,

1 berg insprängda anläggningar ha, såsom av den tidigare lämnade redogörelsen

framgår, av respektive förvaltningsmyndigheter beräknats sammanlagt

omkring 1 350 000 kronor, varav emellertid endast omkring 350 000 kronor

hänföra sig till det löpande underhållet, medan återstoden avser bergrensningsoch

förstärkningsarbeten, vilka angivits vara av engångsnatur. Kiksräkenskapsverket

har för reparation och underhåll av ifrågavarande berganläggningar till

styrkt i runt tal 1 230 000 kronor.

För befästningars underhåll m. m. ha fortifikationsförvaltningen och marinförvaltningen

vidare äskat tillhopa 2 420 000 kronor, varav 1 815 000 kronor

hänföra sig till underhåll av befästningar och i fastighetsfonden icke invärderade

bergrumsanläggningar, 470 000 kronor till underhåll av i fastighetsfonden

icke invärderade baracker in. m. samt 135 000 kronor till avlöningskostnader

för viss icke-ordinarie personal vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar.

Sistnämnda avlöningskostnader böra emellertid bestridas från marinens

avlöningsanslag, och jag avser att i annat sammanhang framlägga förslag

härom.

För löpande underhåll av befästningar och bergrum har sålunda för nästa

budgetår beräknats ett sammanlagt belopp av (350 000 + 1 815 000 —)

2 165 000 kronor, vartill kommer ett belopp av 1 000 000 kronor för utförande

av vissa speciella bergrensnings- och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd.

I det föregående har jag tillstyrkt 1946 års militära fastighetsutrednings

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

förslag att för underhåll av befästningar och bergrum tills vidare skall tilllämpas

en gemensam underhållskvot, beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet

per den 1 juli 1946. Enligt de av utredningen från förvaltningsmyndigheterna

införskaffade uppgifterna uppgår anläggningsvärdet per den 1

juli 1946 av de befästningar och bergrumsanläggningar, som kunna komma

i fråga för redovisning å befästningars delfond, till i runt tal 480 miljoner

kronor. Det med tillämpning av förenämnda procentsats uträknade underhållsbeloppet

uppgår sålunda till (0,5 % X 480 000 000 =) 2 400 000 kronor.

Till detta belopp böra läggas medel för underhåll av i fastighetsfonden icke

invärderade baracker samt för bergrensnings- och förstärkningsarbeten i vissa

ammunitionsförråd. För underhåll av baracker beräknar jag, i avvaktan på

beslut rörande det slutliga utnyttjandet att de från den förstärkta försvarsberedskapen

kvarstående barackerna, ett belopp av 400 000 kronor. Bergrensnings-

och förstärkningsarbetena ha kostnadsberäknats till sammanlagt 3 000 000

kronor, varav 875 000 kronor beräknats för innevarande budgetår. Enär arbetena

äro erforderliga ur säkerhetssynpunkt, torde medel för ändamålet böra

anvisas även för nästa budgetår. Jag beräknar för ändamålet ett belopp av

800 000 kronor.

Anslagsposten i sin helhet bör således i enlighet med det anförda beräknas

på följande sätt.

a) Löpande reparation och underhåll av befästningar och

bergrum .................................................................. kronor 2 400 000

b) Underhåll av icke invärderade baracker m. m................ » 400 000

c) Bergrensnings- och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd

............................................................ » 800 000

Summa kronor 3 600 000

Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva den

jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppet som kan finnas erforderlig.

I årets statsverksproposition (bil. 6 punkterna 59, 98 och 126) har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

befästningars underhåll m. m. för budgetåret 1948/49 beräkna tillhopa 2 390 000

kronor. Vid bifall till vad i det föregående föreslagits bli särskilda anslag för

detta ändamål icke längre erforderliga.

B. Avsättning till värdeminskningskonto.

I de avgivna statförslagen ha arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen

och flygförvaltningen för avsättning till värdeminskningskonto å

respektive delfonder upptagit respektive 3 310 000 kronor, 1 050 000 kronor

och 3 462 500 kronor, eller tillhopa 7 822 500 kronor.

På anförda skäl har riksräkenskapsverket beräknat ifrågavarande poster

till respektive 3 310 000 kronor, 1 050 000 kronor och 3 380 000 kronor, eller

sammanlagt 7 740 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 157. 39

Departementschefen. Med hänsyn till att en ny delfond, Befästningars

delfond, avses att inrättas per den 1 juli 1948 förordar jag, efter samråd

under hand med riksräkenskapsverket, att för avsättning till värdeminskningskonto

upptagas för arméns delfond förslagsvis 2 790 000

kronor, för marinens del fond förslagsvis 830 000 kronor, för flygvapnets

del fond förslagsvis 3120 000 kronor och för befästningars

del fond 1000 000 kronor, eller sammanlagt 7 740 000 kronor.

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Arméns delfond. För budgetåret 1947/48 beräknades under denna rubrik

för arméns del ett belopp av förslagsvis 1 200 000 kronor, varav omkring

1 054 000 kronor för hyres- och arrendeutgifter, 100 000 kronor för bränsletillägg,

30 000 kronor för kostnader i samband med förhyrning samt 15 000

kronor för kostnader för underhåll av arrenderade markområden och vissa

vägar utanför de områden, som lantförsvaret förvaltar eller eljest disponerar.

Arméns fortifikationsförvaltning har beräknat utgiftsbehovet under denna

titel till 1 130 000 kronor, varav omkring 876 300 kronor för hyres- och arrendeutgifter,

85 000 kronor för bränsletillägg, motsvarande omkring 10 % av hyreskostnaden,

30 000 kronor för kostnader i samband med förhyrning, 15 000

kronor för kostnader för underhåll av arrenderade markområden och av vissa

vägar utanför de områden, som lantförsvaret förvaltar eller eljest disponerar,

45 000 kronor för kostnader för plogning av enskilda vägar, 60 000 kronor för

förhyrning av cisterner för lagring av flytande bränsle samt 10 000 kronor för

vissa tillfälliga förhyrningar m. in.

Rörande behovet av medel för plogning har fortifikationsförvaltningen anfört

följande.

På grundval av en av chefen för armén verkställd utredning rörande behovet

av snöröjning genom lantförsvarets försorg å de enskilda vägar, som

vintertid i stor utsträckning och stundom uteslutande användas för militära

ändamål och som ur beredskaps-, materielvårds- och ersättningssynpunkter

oundgängligen borde hållas öppna för trafik under vintern, hade fortifikationsförvaltningen

verkställt beräkning av kostnaderna för erforderlig vägplogning.

Enligt denna beräkning skulle kostnaderna för plogning av de enskilda

vägar, som ej kunde hållas öppna genom övningsplogning bekostad av

medel å arméförvaltningens anslag, uppgå till minst 45 000 kronor per år. Då

dessa kostnader närmast syntes vara av karaktär att böra bestridas av medel

under nu förevarande anslagspost, hade fortifikationsförvaltningen för ändamålet

beräknat ett belopp av 45 000 kronor för ifrågavarande vägplogning.

Beträffande behovet av medel för förhyrning av cisterner har fortifikationsförvaltningen

anfört följande.

överbefälhavaren hade anmodat fortifikationsförvaltningen att vid uppgörande

av förslag till stat för försvarets fastighetsfond taga hänsyn till beräknade

kostnader för förhyrning av cisterner för lagring av flytande bränsle.

Överbefälhavaren hade i anslutning härtill anfört, bland annat, att arméför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 157

valtningen hade att ständigt lagerhålla vissa kvantiteter flytande bilmotorbränsle

för tillgodoseende av arméns drivmedelsberedskap. Lagren förvarades

i första hand i armén tillhöriga drivmedelsanläggningar, men vid behov måste

jämväl andra cisternutrymmen tagas i anspråk. Omkostnaderna härför hade

hittills bestritts huvudsakligen av arméns anslag till drivmedelsförråd m. m.

Dessa kostnader avseende cistemförhymingar borde utgå från försvarets

fastighetsfond. Arméförvaltningens intendenturavdelning hade anmält att ett

belopp av 60 000 kronor vore erforderligt.

Riksräkenskapsverket har anfört, att kostnaderna för plogning av enskilda

vägar borde ske med anlitande av medel, som anvisades för löpande reparation

och underhåll av byggnader, i den mån vägplogningar icke kunde be

kostas av medel, som ställts till arméförvaltningens disposition. I övrigt hade

riksräkenskapsverket icke något att erinra mot fortifikationsförvaltningens beräkningar.

Departementschefen. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag, att

utgifter för vägplogning böra belasta utgiftspost till reparations- och underhållskostnader

nr. m. Mot fortifikationsförvaltningens beräkningar i övrigt

har jag intet att erinra. Under anslagsposten till hyres- och arrendeutgifter

in. m. beräknar jag för nästa budgetår förslagsvis (876 300 + 85 000 + 30 000

+ 15 000 + 60 000 + 10 000 =) i runt tal 1 074 000 kronor.

Marinens delfond. För budgetåret 1947/48 beräknades förevarande anslagspost

för marinens del till förslagsvis 100 000 kronor.

Marinförvaltningen bär för budgetåret 1948/49 beräknat medelsbehovet för

hyres- och arrendeutgifter till 400 000 kronor, varav omkring 260 000 kronor

för förhyrning av drivmedelsförråd m. m. — vilka kostnader tidigare belastat

anslaget till drivmedelsförråd m. m. — samt omkring 22 000 kronor för

bestridande av oförutsedda utgifter.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot marinförvaltningens

beräkning av ifrågavarande anslagspost.

Departementschefen. I enlighet med marinförvaltningens förslag böra

kostnaderna för förhyrning av drivmedelsförråd m. m. bestridas under denna

anslagsrubrik. För ifrågavarande ändamål samt för bestridande av övriga

hyres- och arrendekostnader synes böra beräknas ett belopp av förslagsvis

400 000 kronor.

Flygvapnets del fond. Förevarande anslagspost beräknades för budgetåret

1947/48 för flygvapnets del till förslagsvis 225 000 kronor.

Flygförvaltningen har för budgetåret 1948/49 beräknat medelsbehovet för

hyres- och arrendeutgifter till förslagsvis 795 000 kronor, varav omkring

576 000 kronor hänföra sig till kostnader för förhyrning av förrådslokaler för

lagring av flygdrivmedel.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens

beräkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 157.

Departementschefen. För bestridande av kostnaderna för förhyrning av

förrådslokaler för lagring av flygdrivmedel ävensom övriga hyres- och arrendeutgifter

m. in. beräknar jag i enlighet med myndigheternas förslag ett belopp

av förslagsvis 795 000 kronor.

Befästningars delfond. Under ifrågavarande anslagspost upptager jag i avsaknad

av närmare utredning rörande medelsbehovet ett belopp av 1 000

kronor.

Enligt det anförda komma anslagsposterna till hyres- och arrendeutgifter

m. in. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden att tillhopa

utgöra (1 074 000 + 400 000 + 795 000 + 1 000 =) 2 270 000 kronor.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive

fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas i princip så, att en förräntning

efter 4 % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade

statskapitalet. I statsverkspropositionen (bil. 6, punkterna 58, 97 och 125)

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1948/49 beräkna följande förslagsanslag, nämligen

till

ersättning till arméns delfond................................ kronor 21 122 000

» » marinens delfond.............................. * 7 488 000

» > flygvapnets delfond ................. » 12 481000

Summa kronor 41 091 000

Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika

poster i statförslaget bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméns delfond till

18872 000 kronor, för marinens delfond till 0 898 000 kronor och för flygvapnets

delfond till 12 005 000 kronor. Härjämte bör för befästningars

delfond beräknas ett belopp av 6 030 000 kronor. De i riksstaten under

fjärde huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i

överensstämmelse härmed, varjämte under E. Diverse bör upptagas ett nytt

förslagsanslag, benämnt Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars

delfond.

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Arméns delfond. Arméns fortifikationsförvaltning bär beräknat ifrågavarande

hyror och arrenden sålunda:

opaginerad Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Inkomst av tjänstebostäder.................................... kronor 1000000

» » uthyrningsfastigheter ............................ » 210 000

» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter) ................................ » 830 000

Övriga hyror och arrenden .................................... » 160 000

Summa kronor 2 200 000

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens

beräkning av ifrågavarande inkomstpost.

Departementschefen. I överenstämmelse med myndigheternas förslag beräknar

jag ifrågavarande inkomstpost till 2 200 000 kronor.

Marinens delfond. Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande inkomster

på följande sätt:

Inkomst av tjänstebostäder...................................... kronor 270 000

» » uthyrningsfastigheter .............................. » 335 000

» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter).................................. » 45 000

Övriga hyror och arrenden...................................... » 50000

Summa kronor 700000

RiksräkenskapsverJcet har icke haft något att erinra mot marinförvaltningens

beräkning av ifrågavarande inkomstpost.

Departementschefen. I enlighet med myndigheternas förslag torde förevarande

inkomstpost böra beräknas till 700 000 kronor.

Flygvapnets delfond. Flygförvaltningen har beräknat liyres- och arrendein
-

komster på följande sätt:

Inkomst av tjänstebostäder och uthyrningsfastigheter........ kronor 360 000

Inkomst av jordbruks- och skogsfastigheter .................. » 55 000

Inkomst av flygfält .............................................. » 15 000

Summa kronor 430 000

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens

beräkningar.

Departementschefen. I enlighet med myndigheternas förslag torde förevarande

inkomstpost böra beräknas till 430 000 kronor.

De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden beräknas enligt vad sålunda anförts till

(2 200 000 + 700 000 + 430 000 =) 3 330 000 kronor.

C. Diverse inkomster.

För arméns delfond har arméns fortifikationsförvaltning under denna

inkomstpost upptagit dels 50 000 kronor, utgörande mot civila patienters

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

vård å garnisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastigheters underhåll,

dels 300000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och skogsfastigheter,

dels ock 53 000 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å Marieberg, eller

tillhopa 403 000 kronor.

itTar inf förvaltning en har för marinens delfond beräknat inkomstposten

till 750 000 kronor, varav 700 000 kronor utgjorde hyror för marinverkstädernas

anläggningar, 40 000 kronor hyra för marinens centrala beklädnadsverkstad

i Karlskrona och 10 000 kronor dockavgifter m. m.

Beträffande flygvapnets delfond har fly g förvaltning en beräknat posten

för diverse inkomster till 120 000 kronor.

Departementschefen. Med biträdande i huvudsak av föreliggande förslag

beräknar jag inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder till

respektive 404 000 kronor, 750 000 kronor och 120 000 kronor. Härjämte beräknar

jag under diverseposten för befästningars delfond ett inkomstbelopp

av 1000 kronor. Det sammanlagda beloppet uppgår således till 1 275 000

kronor.

Överskott.

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande

såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs

början i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning för budgetåret 1948/49 har överskottet å försvarets fastighetsfond

i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 8520 000

kronor, för marinens delfond till 4 060 000 kronor och för flygvapnets delfond

till 5 880 000 kronor. Med hänsyn till att en ny delfond, Befästningars

delfond, avses att inrättas per den 1 juli 1948 förordar jag att överskottet

å försvarets fastighetsfond beräknas för arméns delfond till 7 770 000 kronor,

för marinens delfond till 3 790 000 kronor, för flygvapnets delfond till 5 470 000

kronor och för befästningars delfond till 1430 000 kronor. Överskott att

tillföras riksstatens driftbudget beräknar jag således till 18 460 000 kronor.

Denna uppskattning av överskottet har legat till grund för den förut förordade

beräkningen av ersättningsanslagen.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till

stat för försvarets fastighetsfond för budgetaret 1948/49 (Bilaga).

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för redovisning och underhåll av befästningar och bergrum

ävensom av övnings- och skjutfält samt flygfält;

dels godkänna omförmälda förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1948/49 (Bilaga);

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

dels ock för budgetåret 1948/49 under riksstatens fjärde

huvudtitel anvisa följande anslag, nämligen

Armén: Ersättning till försvarets fastighets
-

fond: Arméns delfond, förslagsanslag.......... kronor 18 872 000

Marinen: Ersättning till försvarets fastig
hetsfond:

Marinens delfond, förslagsanslag____ » <5 898 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig - hetsfond: Flygvapnets delfond, förslagsanslag.. » 12 005 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars

delfond, förslagsanslag ............ » 6 030 000

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

45

Bilaga.

A.

1.

2.

Q

O.

4.

B.

1.

2.

ä''

C.

1.

2.

3!

4.

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret

1947/48 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1948/49.

Inkomster. 1947/48 1948/49

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler:

Arméns delfond ......................................

Marinens delfond ....................................

Flygvapnets delfond..................................

Befästningars delfond...............................

Säger

20150 000 18 872 000

6 763 000 6 898 000

11 757 000 12 005 000

— 6 030000

38 670 000 43 805 000

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden:

Arméns delfond —

Marinens delfond ..

Flygvapnets delfond

Diverse inkomster:

Arméns delfond ......

Marinens delfond —

Flygvapnets delfond

Befästningars delfond

1 800 000

650 000

400 000

2 200 000

700000

430 000

Säger

2 850 000

3 330 000

415 000

742 000

50 000

404 000

750000

120 000

1000

Säger

1 207 000

1 275 000

Summa

42 727 000

48 410 000

Utgifter.

A. Beparations- och underhållskostnader m. va.:

1. Arméns delfond ...................................... 10185 000

2. Marinens delfond .................................... 3 055 000

3. Flygvapnets delfond ................................ 2 852 000

4. Befästningars delfond................................ —

Säger 16 092 000

B. Avsättning till värdeminskning skonto:

1. Arméns delfond, förslagsvis.......................... 2 680 000

2. Marinens delfond, förslagsvis........................ 950 000

3. Flygvapnets delfond, förslagsvis .................... 3 230 000

4. Befästningars delfond, förslagsvis .................. —

Säger 6 860 000

9 842 000

3 328 000

3 170 000

3 600 000

19 940 000

2 790 000

830 000

3 120 000

1 000 000

7 740 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis..........

2. Marinens delfond, förslagsvis......

3. Flygvapnets delfond, förslagsvis ......

4. Befästningars delfond, förslagsvis ____

1200000

100 000

225 000

1 074 000

400 000

795 000

1000

Säger

1525 000

2 270 000

Överskott att tillföras riksstaten:

1. Arméns delfond ......

2. Marinens delfond .....

3. Flygvapnets delfond ...........

4. Befästningars delfond...........

8 300000

4 050 000

5 900 000

7 770 000

3 790000

5 470000

1 430 000

Säger

18 250 000

18 460000

Summa

42 727 000

48 410 000

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1948:161 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsin. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1948/49 in. in. jäm a48 i texten
  2. Rskr. 1948:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mgj:ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighets fond för budgetåret 1948/49 m. m. a1 i texten
  3. SU 1948:79 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighets fond för budgetåret 1948!49 m. m. s. 1 i texten