Angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1948 49
1948-03-05 · 13 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:158, Angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1948 49
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iiungl. May.ts proposition nr 158.
1
Nr 158.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret
1948 49; given Stockholms slott den 5 mars 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 mars 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan, under
femte huvudtiteln, punkterna 70 och 71, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 såsom förslagsanslag
beräkna
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 158.
1 — 473 48
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar .................... kronor 5 360 000
» » : Omkostnader.................. » 359 500
Anledningen till att dessa anslag endast preliminärt beräknades var, att
enligt framlagt förslag riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå skulle
överflyttas till ett nyinrättat centralt arbetarskyddsverk. Förut denna dag
har Kungl. Maj:t beslutat förelägga riksdagen proposition angående inrättande
av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. m.
Däri förordas, att den föreslagna överflyttningen skall äga rum fr. o. m. den
1 januari 1949. Jag hemställer nu att få till fortsatt behandling upptaga
frågan om anslag för nästa budgetår till riksförsäkringsanstaltens avlöningar
och omkostnader.
Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1946/47 .......................... 3 100 000 3 399 741
1947/48 .......................... 5 015 000 —
194:8/49 (förslag) ................ 5 320 000
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1947 fastställt personalförteckning för riksförsäkringsanstalten
(statsliggaren s. 211).
Vidare har Kungl. Maj:t samma dag fastställt följande avlöningsstat för
riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 1800000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t.......................................................... » 37 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 2 900 000
4. Körligt tillägg, förslagsvis ........ » 277 600
Summa förslagsanslag kronor 5 015 000
Samtidigt har Kungl. Maj:t förklarat, att den i avlöningsstaten upptagna
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl
Maj:t, skall tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48 disponeras på följande
sätt:
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare.................. kronor 1 200
Arvode till en överläkare.......................................... » 5 000
Personligt arvodestillägg till överläkare ........................ » 650
Arvoden å 3 500 kronor till fem biträdande läkare eller arvoden
å 3 500, 3 500, 3 500 och 7 000 kronor till fyra biträdande
läkare...................................................... » 17 500
Personligt arvodestillägg till en av de biträdande läkarna .... * 450
Arvode till en läkare för arbetarskyddsärenden ................ » 5 000
Arvode till en biträdande läkare för arbetarskyddsärenden » 3 500
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
Arvoden å 1 500 kronor till två ledamöter vid behandlingen av
frågor rörande fondförvaltningen samt ersättning till suppleanter
för nämnda ledamöter.................................. kronor 3 200
Ersättning för utförande av portvaktsgöromål till den hos anstalten
anställde värmeledningsskötaren, tillika reparatör, av
l:a klass .......................................................... »_900
Summa kronor 37 400
Kungl. Maj:t har därjämte föreskrivit bl. a., att personligt arvodestillägg
må tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48 utgå endast till sådan överläkare
eller biträdande läkare, som för tiden t. o. m. den 30 juni 1939 å
sitt arvode uppburit dyrtidstillägg.
Sedan anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal omräknats
med ledning av från anstalten lämnade uppgifter, har Kungl. Maj:t
den 14 november 1947 föreskrivit, att under posten må disponeras högst
3 000 000 kronor.
I skrivelse den 30 augusti 1947 har riksförsäkringsanstalten framlagt förslag
beträffande anslagsbehovet till avlöningar för nästa budgetår. Anstalten
har därvid förutsatt, att arbetarskyddsbyrån även nästa budgetår kommer
att utgöra en del av anstalten.
Riksförsäkringsanstalten har till en början lämnat vissa uppgifter angående
omfattningen av de på anstalten ankommande arbetsuppgifterna.
Efter under hand gjorda kompletteringar kunna dessa uppgifter
sammanställas till följande tablå.
1945
1946
1947
I anstaltens arbetsgivarförteekningar uppförda arbetsgivare
790 000
735 000
1
Inkomna anmälningar om olycksfall, som drabbat i anstal- ten försäkrade arbetare ................................
160 833
172 128
174 330
Därav anmälningar om olycksfall, som drabbat statsarbetare
25 253
23 931
24 165
Ärenden jämlikt lagen den 14 juni 1929 om försäkring för
vissa yrkessjukdomar..................................
3 203
2 830
2 586
Inkomna framställningar jämlikt förordningen den 18 juni
1927 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring..............................
6 453
3165
2 925
Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941 om ersätt- ning i anledning av kroppsskada, ådragen under hem- värnstjänstgöring......................................
198
98
55
Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941 om ersätt- ning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänst- göring i civilförsvaret ................................
72
21
4
Ärenden jämlikt kungörelsen den 30 juni 1947 om ersätt- ning i anledning av kroppsskada, ådragen under verksam- het vid brandsläckning m. m...........................
—
—
32
1 Uppgift härom kan ännu icke lämnas.
Minskningen i fråga om antalet i arbetsgivarförteckningarna uppförda
arbetsgivare förklaras av anstalten bl. a. bero på att de lokala skattemyndigheterna,
vilka det åligger att upprätta förteckningarna, på grund av det
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
betydande arbetet med folkbokföringens och skatteuppbördens omläggning
icke hunnit att i samma utsträckning som tidigare granska och komplettera
de primäruppgifter, som ligga till grund för förteckningarna.
Rörande personalbehovet inom anstaltens byråer har anstalten
inledningsvis anfört, att tillväxten under år 1946 av anstaltens arbetsuppgifter,
främst skaderegleringsarbetet, under budgetåret 1946/47 nödvändiggjort
en utökning av anstaltens personal. Denna hade sålunda, sedan anstalten
avlät sin statskrivelse angående avlöningsanslag för innevarande
budgetår, förstärkts med bl. a. omkring 25 biträden, varav ett 10-tal å första
skaderegleringsbyrån. Dessutom hade personalen å försäkringsbyrån måst
tillfälligt förstärkas med en amanuens och 13 biträden i samband med
genomförandet av de vid 1946 års riksdag beslutade förhöjningarna av vissa
ersättningar jämlikt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringslagarna,
Med avseende på riksförsäkringsanstaltens sannolika arbetsbörda och
personalbehov nästa budgetår anför anstalten, att därest förenämnda minskning
av antalet i anstaltens arbetsgivarförteckningar uppförda arbetsgivare kunde
tänkas bli bestående, densamma i och för sig skulle medföra en mindre
lättnad i försäkringsbyråns mycket betydande arbetsbörda. Det förväntades
emellertid, att antalet i förteckningarna redovisade arbetsgivare ånyo komme
att öka. Därtill komme, framhåller anstalten, att de förut omnämnda förhöjningarna
av vissa ersättningar enligt olycksfallsförsäkringslagen hade
medfört ett högst avsevärt ökat arbete med debiteringen av de premier för
större arbetsgivare, som belöpte på år 1946. För detta arbete hade anstalten,
såsom nämnts, varit nödsakad tillfälligt förstärka försäkringsbyråns personal
med en amanuens och 13 biträden. Denna extra arbetsbelastning väntades
upphöra under innevarande budgetår. Utöver här omnämnda rent tillfälliga
ökning av arbetet å försäkringsbyrån hade emellertid en succesiv ökning av
det ordinarie arbetet inträtt. Anstalten nämner, att antalet större arbetsgivare
(vid 1945 års utgång omkring 35 400), vilka i motsats till de mindre arbetsgivarna
skola av anstalten påföras försäkringsavgift enligt från dem särskilt
infordrade uppgifter, år 1946 ökade med omkring 1 100 och år 1947 beräknades
ytterligare öka med omkring 1 500. På grund av arbetsökningen hade övertidsarbete
i allt större utsträckning måst tillgripas, men det oaktat hade
en betydande eftersläpning i arbetet på vissa avdelningar inom byrån icke
kunnat undvikas. För att det skulle bli möjligt att på ordinarie arbetstid
medhinna arbetet å försäkringsbyrån och för att eftersläpning om möjligt
skulle kunna undvikas, vore en förstärkning av arbetskrafterna på byrån med
en amanuens och tio kvinnliga biträden erforderlig. Detta innebure, att i
förhållande till det nuvarande personalbeståndet försäkringsbyråns personal
nästa budgetår skulle kunna minskas med tre biträden.
I fråga om tredje skaderegleringsbyrån (militärersättningsbyrån) anför
anstalten, att personalbeståndet å denna byrå, som tillfälligt hade måst
ökas i samband med bl. a. genomförandet av de vid 1946 års riksdag beslutade
ersättningsförbättringarna, numera åter kunnat nedbringas till ungefär
samma nivå som dessförinnan (våren 1946). Därutöver hade, trots ned
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
0
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
gången i antalet nyinkommande militärersättningsärenden, någon reduktion
av personalstyrkan icke kunnat företagas, vilket berodde dels på att de 1946
beslutade ändringarna i ersättningsbestämmelserna icke blott inneburit ökat
arbete vid övergången utan — ehuru i mindre grad föranledde arbetsökning
även i fortsättningen dels på att anstalten genom uppbördsreformen
ålagts skyldighet att verkställa avdrag för skatt å vissa livräntor. Enbart
sistnämnda åliggande hade visat sig kräva två ä tre biträden. Då nagon
mera avsevärd nedgång i antalet nyinkommande militärersättningsärenden
icke vore att vänta, kunde ytterligare minskning i byråns arbetsbörda av
denna anledning icke beräknas inträda. Däremot kunde en fortsatt arbetslättnad
förväntas till följd av avgång bland beredskapsinvalider. Huruvida
denna avgång komme att bli av sadan omfattning att den tilläte en fortsatt
personalminskning, vore svårt att bedöma. "V idare vore att märka, att byrån
fr. o. in. innevarande budgetår hade ålagts en ny arbetsuppgift, nämligen handläggningen
av ärenden jämlikt kungörelsen den 30 juni 1941 (nr 344) om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under verksamhet vid brandsläckning
m. m. Anstalten utginge dock från att denna uppgift icke skulle
vara särskilt arbetskrävande. Nya arbetsuppgifter för byrån tillkomme därjämte
på grund av det anstalten genom brev den 20 juni 1947 ålagda uppdraget
att till om- eller nyprövning upptaga vissa ärenden angående ersättning
i anledning av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring.
Med hänsyn till det anförda räknar anstalten för nästa budgetår med i
stort sett oförändrat personalbehov även å tredje skaderegleringsbyrån.
Anstalten beräknar, att arbetsbördan å övriga byråer blir i huvudsak
oförändrad. Personalbehovet å dessa byråer under budgetåret 1948/49 kunde
därför antagas bli ungefär detsamma som f. n.
Biksförsäkringsanstalten erinrar härefter om de alltjämt mycket ogynnsamma
befordringsutsikterna inom anstalten samt svårigheterna till följd
härav att förvärva och behålla dugande arbetskraft. Anstalten föreslår i
anslutning härtill, att vissa befattningar uppflyttas i lönegrad. Sålunda
upprepar anstalten sitt senast i statskrivelsen för budgetåret 1947/48 framlagda
förslag att en befattning som förste byråsekreterare i Ce 27 på administrativa
byrån skall uppflyttas till Ce 29. Beträffande försäkringsbyrån
framför anstalten ånyo ett senast i nämnda statskrivelse framlagt förslag att
chefen för byråns tekniska avdelning, vilken nu är förste byråingenjör i Ca 29,
skall uppflyttas till byrådirektör i Ca 31. Vidare föreslås, att en förste hyrasekreterare
å försäkringspliktsbyrån skall uppflyttas från Ce 27 till Ce 29.
Å första skaderegleringsbyrån skola enligt förslaget eu förste byråsekreterare
uppflyttas från Ca 27 till Ca 29 och två förste byråsekreterare från Ce 27
till Ce 29, medan å andra skaderegleringsbyrån en förste byråsekreterare
skall uppflyttas från Ca 27 till Ca 29 och å tredje skaderegleringsbyrån en
förste byråsekreterare från Ce 27 till Ce 29. Till stöd för förslagen har
anstalten åberopat utförlig motivering, vilken i huvudsak innefattar att löneställningen
för ifrågavarande befattningar är alltför låg med hänsyn till den
opaginerad Kontrollera mot PDF
() Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
kvalificerade beskaffenheten av de med befattningarna förenade arbetsuppgifterna.
Anstalten har härjämte föreslagit, att å första skaderegleringsbyrån skall
nyinrättas en befattning som byrådirektör i Ca 31. Som motivering
för detta förslag har anstalten anfört, att chefen för nämnda byrå på grund
av arbetsbördans omfattning alltsedan maj 1944 åtnjutit partiell tjänstledighet
med en av byråns förste byråsekreterare som vikarie. Då någon mera betydande
minskning av byråns arbetsbörda enligt anstaltens mening icke kan
förväntas, anser anstalten, att en byrådirektörsbefattning bör inrättas för de
göromål, som nu fullgöras av nämnde vikarie.
Riksförsäkringsanstalten har vidare behandlat frågan om förbättring av
arvodena till anstaltens läkare. Anstalten har härvid till en början
lämnat i huvudsak följande redogörelse för nu utgående arvoden till läkarna
bortsett från de för arbetarskyddsärenden anställda läkarna.
Hos riksförsäkringsanstalten finnas anställda bl. a. en överläkare och 5
biträdande läkare. Tjänstgöringstiden för dessa läkare utgör minst 4 Va
timmar i veckan och tjänstgöringen är som regel förlagd till anstaltens
lokaler. Till överläkaren utgår f. n. ett årligt arvode av 5 000 kronor, vartill
kommer personligt arvodestillägg med 650 kronor för år (sedan den 1 juli
1939). Nämnda arvode har den nuvarande överläkaren uppburit alltsedan
han år 1934 tillträdde befattningen. Arvodestillägget till honom utgår sedan
den 1 juli 1939. De biträdande läkarnas årliga arvoden utgå alltsedan den
1 juli 1927 med 3 500 kronor för år. Härjämte uppbär en av dem personligt
arvodestillägg med 450 kronor för år. A intet av dessa arvoden utgår, utöver
vad ovan nämnts, tilläggsersättning av något slag.
Med hänsyn till de betydande förändringar penningvärdet undergått sedan
ifrågavarande arvoden först bestämdes och även till de avsevärda nominella
löneförbättringar, som kommit statstjänstemännen i gemen till del, hemställer
anstalten, att nämnda arvoden måtte omregleras och upptagas till
belopp, som någorlunda motsvara deras ursprungliga realvärde. I sådant
syfte förordas, att överläkarens och de biträdande läkarnas arvoden fastställas
till 7 800 resp. 5 400 kronor för år. De personliga arvodestilläggen borde
bibehållas oförändrade. Anstalten funne det mycket angeläget, att nu föreslagna
förbättring genomfördes, då det för anstaltens verksamhet vore av stor
betydelse att såsom sakkunniga i medicinska frågor kunna förvärva och behalla
väl kvalificerade läkare. Anstaltens beslut i skaderegleringsärenden av
medicinsk natur vore i mycket stor utsträckning grundade på läkarnas utlåtanden.
Därtill komme, att tjänstgöringen enligt vad från läkarhåll uttalats
vore synnerligen påfrestande. Höjning till motsvarande belopp borde enligt
anstaltens mening även företagas med de arvoden, som vore förenade med
läkartjänsterna å arbetarskyddsbyrån.
Riksförsäkringsanstalten anför vidare, att anstaltens läkare synas vara berättigade
till semester, vilken borde bestämmas till 45 dagar för överläkaren
och till 30 dagar för de biträdande läkarna.
Slutligen hemställer anstalten om höjning av det belopp, som utgår till
den hos anstalten anställde värmeledningsskötaren såsom ersättning för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 158. <
utförande av portvaktsgöromål. Nuvarande belopp om 900 kronor, vilket bestämts
år 1932 och därefter icke ändrats, borde fr. o. in. nästa budgetår höjas
till 1 200 kronor för år.
Riksförsäkringsanstalten beräknar anslagsbehovet under budgetåret 1948/49
på följande sätt.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän upptages till
samma belopp som under löpande budgetår eller till 1 800 000 kronor. Föi
löneklassuppfljttningar beräknas uppskattningsvis 10 000 kronor samt vid
bifall till riksförsäkringsanstaltens förut omnämnda förslag — för avlöning
till den nye byrådirektören å första skaderegleringsbyrån 14 436 kronor och
för uppflyttning i lönegrad av en förste byråingenjör och två förste byråsekreterare
3 708 kronor. Dessa kostnadsökningar torde emellertid, anför
anstalten, motvägas av den besparing, som uppstår därigenom att vissa av
de 104 nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, som innevarande budgetår
upptagits i anstaltens personalförteckning, ej blivit tillsatta, i flertalet fall
beroende på att de tjänstemän, som skulle erhålla befattningarna, antingen
beviljats entledigande eller före den 1 juli 1947 erhållit ledigblivna sådana
befattningar. Även fyra befattningshavare, som vid ingången av nästa budgetår
beräknas uppfylla fordringarna för erhållande av ordinarie kontorsbiträdesbefattning,
anses kunna tillgodoses utan att antalet dylika befattningar
ökas.
Då en av innehavarna av de på övergångsstat uppförda befattningarna
såsom ledamot och byrådirektör (Ca 31) innevarande budgetår avginge med
pension, minskades antalet av dessa befattningar från tre till tva.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, föreslås för nästa budgetår höjd med 22 000 kronor till
59 400 kronor. Häri ha inräknats de av anstalten föreslagna arvodesförliöjningarna
till anstaltens läkare och värmeledningsskötare samt kostnader om
4 650 kronor för semestervikarier för läkarna.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
beräknar anstalten ett belopp av i runt tal 3 092 000 kronor till den
vid tiden för framställningens avlåtande anställda icke-ordinarie personalen.
I detta belopp hade inräknats avlöningskostnaden för den befattningshavare,
som å tredje skaderegleringsbyrån bestrede göromål som eljest skulle ankomma
på förste byråsekreterare i lönegraden Ca 27.
Kostnaden för ersättningspersonal till ett antal efter avgången personal
vakanta befattningar beräknar anstalten till 45 000 kronor. Kostnaden för
de av anstalten föreslagna uppflyttningarna i lönegrad beräknades till 6 180
kronor. Planerad minskning av försäkringsbyråns personal med 3 biträden
medförde en kostnadsminskning av 11411 kronor.
Till avlöningar till kortvarigt anställd personal (semestervikarier, personal
för tillfälliga arbetsuppgifter m. fl.) beräknas 70 000 kronor. Vikariatsersättningar
till icke-ordinarie tjiinstemiin, som under budgetåret 1946/47 uppgått
till omkring 23 000 kronor, ha för nästa budgetår upptagits till 25 000 kronor.
Till ackords- och övertidsersättningar, vilka under föregående budgetår ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
gått med sammanlagt omkring 42 000 kronor, beräknas omkring 40 000 kronor.
Minskning av förevarande lönekostnader till följd av tjänstledighetsavdrag
uppskattas till omkring 20 000 kronor.
Ifrågavarande anslagspost borde alltså enligt anstaltens förslag beräknas
till (3 092 000 + 45 000 + 6 180 — 11 411 + 70 000 + 25 000 + 40 000 — 20 000)
3 246 769 kronor eller i runt tal 3 247 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg anses av anstalten böra upptagas med
600 000 kronor.
Det totala medelsbehovet skulle alltså enligt riksförsäkringsanstaltens
beräkningar för nästa budgetår utgöra (1 800 000 + 59 400 + 3 247 000 + 600000)
5 706 400 kronor.
I avgivet utlåtande har statskontoret anfört följande.
Då frågan om en förbättrad löneställning för förste byråsekreteraren å
administrativa byrån och förste byråingenjören å försäkringsbyrån övervägts
så sent som vid 1947 års riksdag, kan statskontoret icke nu förorda eu
ändring av dessa befattningshavares lönegradsplacering. Beträffande de av
riksförsäkringsanstalten i övrigt föreslagna uppflyttningarna av tjänster vill
statskontoret icke förneka, att arbetsuppgifterna, i varje fall å förste byråsekreterarbefattningarna
å andra och tredje skaderegleringsbyråerna, äro av
den beskaffenhet att en uppflyttning kan övervägas. I nuvarande läge, då
särskild återhållsamhet med löneregleringar torde böra iakttagas, anser sig
ämbetsverket emellertid icke kunna tillstyrka framställningen i denna del.
Med hänsyn till vad anstalten anfört rörande förhållandena å första skaderegleringsbyrån
vill statskontoret däremot icke motsätta sig, att en särskild
byrådirektörstjänst inrättas å nämnda byrå.
Statskontoret har icke något att erinra mot att riksförsäkringsanstaltens
läkare tillerkännas semester i föreslagen utsträckning Någon höjning av de
till dem utgående arvodena utöver vad denna förmån skulle medföra, kan
ämbetsverket emellertid icke förorda Storleken av dessa ersättningar liksom
portvaktsarvodet (jfr prop. 237/1945, sid. 32) lärer endast böra upptagas till
förnyat övervägande, därest en allmän omprövning av utgående arvoden,
utöver den som skedde vid 1947 års riksdag (prop. 1/1947, bil. 2 s. 8 f),
skulle komma till stånd.
Statens lönenämncl har yttrat.
Riksförsäkringsanstaltens förslag om inrättande av två byrådirektörstjänster,
varav en å första skaderegleringsbyrån och en å försäkringsbyråns
tekniska avdelning, den senare tjänsten genom upjjflyttning av en nu befintlig
tjänst såsom förste byråingenjör, finner sig statens lönenämnd böra tillstyrka.
Lönenämnden vill tillägga, att allmänna lönenämnden i utlåtande
den 19 oktober 1946 över anstaltens anslagsäskanden för innevarande budgetår
lämnade ett yrkande om sistnämnda uppflyttning utan erinran.
Yidare hemställer riksförsäkringsanstalten om uppflyttning till 29 lönegraden
av sju förste byråsekreterartjänster, som nu äro placerade i Ca (Ce)
27. Med anledning härav vill lönenämnden erinra, att av anstaltens tretton
ordinarie och e. o. tjänster som förste byråsekreterare elva äro placerade i
27 och två i 29 lönegraden. Angivna proportion innebär en påtaglig skiljaktighet
i förhållande till andra verk av likartad karaktär, där antalet förste
byråsekreterartjänster är jämnare fördelat mellan ifrågavarande båda lönegrader.
Denna omständighet torde enligt lönenämndens mening knappast
kunna undgå att utöva en ogynnsam inverkan på riksförsäkringsanstaltens
rekryteringsmöjligheter. Med beaktande härav synes en viss utjämning böra
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
komma till stånd i berörda hänseende genom att förslagsvis fem av förevarande
tjänster uppflyttas från 27 till 29 lönegraden. En av dessa högre
tjänster bör enligt lönenämndens mening avses för den förste byråsekreterare,
som å administrativa byrån handlägger ärenden rörande anstaltens
organisation och personal. Lönenämnden förutsätter härvid, att — såsom
ifrågasattes redan i samband med tjänstens inrättande — tjänstemannen
skall komma att direkt underställas verkschefen.
Förslaget om viss höjning av årsarvodena till anstaltens läkare föranleder
från lönenämndens sida allenast det uttalandet, att om arvodena anses
böra höjas, de personliga arvodestillägg, vilka sedan den 1 juli 1939 utgå
till överläkaren och en av de biträdande läkarna, icke synas böra bibehållas.
I särskilt yttrande uttalar ledamoten i lönenämnden Joel Andersson —
med åberopande av anstaltens hemställan i sina anslagsäskanden för budgetåret
1947/48 om uppflyttning av materialförvaltarbefattningen från lönegraden
A12 till A14 — att då det syntes honom föreligga synnerligen
starka skäl för uppflyttning av nämnda befattning till lönegrad Ca 18 (A 14),
förslag om sådan uppflyttning borde föreläggas 1948 års riksdag.
Departementschefen. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet har under en
följd av år oavbrutet utvidgats. Antalet inkomna anmälningar enligt olycksfallsförsäkringslagen
steg sålunda från 160 833 år 1945 till 172128 år 1946.
Ehuru samtidigt vissa andra ärenden minskat i antal, har en icke obetydlig
nettoökning i antalet ärenden inträtt. Även under 1947 har antalet ärenden
ökats men långt ifrån i samma utsträckning som 1946. Under budgetåret
1946/47 föranledde ökningen av arbetsuppgifterna en förstärkning av anstaltens
personal med bl. a. omkring 25 biträden. Härjämte har anstalten
för vissa tillfälliga arbetsuppgifter anställt en amanuens och 13 biträden.
Även under innevarande budgetår har någon ökning av personalen erfordrats.
För nästa budgetår räknar anstalten med i stort sett oförändrad
personalstyrka. Härvid har anstalten beräknat, att huvuddelen av förenämnda
för tillfälliga arbetsuppgifter anställda personal skall behållas för
permanenta uppgifter å försäkringsbyrån.
Jag har icke något att erinra mot denna beräkning.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts i särskild proposition denna dag framlagda
förslag om inrättande fr. o. in. den 1 januari 1949 av eu arbetarskyddsstyrelse
m. m. kommer emellertid fr. o. in. nämnda tidpunkt arbetarskyddsbyrån
att utgå ur riksförsäkringsanstaltens organisation. Härvid böra från
anstaltens personalförteckning avföras följande befattningar nämligen 1 byråchef
(Ca 33), 2 byrådirektörer (Ca 31 resp. Ce 31), 2 förste byråingenjörer
(Ca 29 resp. Ce 29), 1 förste byråsekreterare (Ca 29), 2 förste byråingenjörer
(Ca 27 resp. Ce 27), 1 byråingenjör (Ca 24), 1 byråsekreterare (Ca 24), 1
kansliskrivare (Ca 15), 1 kanslibiträde (Ca 11) och 2 kontorsbiträden (Ca 8).
Riksförsäkringsanstalten har föreslagit, att vissa högre befattningar skola
uppflyttas i lönegrad. Till stöd härför har anstalten åberopat de ogynnsamma
befordringsutsikterna, vilka göra det svårt för anstalten att förvärva och
behålla dugande personal, samt den kvalificerade arten av de med ifråga
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
varande befattningar förenade arbetsuppgifterna. Jag finner de av anstalten
anförda skälen vägande men anser mig under nuvarande förhållanden icke
kunna förorda de föreslagna lönegradsuppflyttningarna. Med inrättande i
enlighet med anstaltens förslag av en byrådirektörsbefattning å första skaderegleringsbyrån
torde likaledes tills vidare böra anstå.
Anstalten har vidare föreslagit vissa förbättringar av de till anstaltens
läkare utgående arvodena. Då frågan om eventuell förbättring av dessa arvoden
torde böra upptagas i ett större sammanhang, anser jag mig icke
heller kunna förorda anstaltens förslag i denna del. Däremot böra läkarna
beredas semester i enlighet med anstaltens förslag och medel därför beräknas
för avlönande av semestervikarier.
Härjämte har anstalten föreslagit, att den till anstaltens värmeledningsskötare
utgående ersättningen för portvaktsgöromål skall höjas från 900 till
1 200 kronor. Även denna fråga bör enligt min mening anstå i avbidan på
omprövning i ett vidare sammanhang av arvoden för liknande arbetsuppgifter.
Ä riksförsäkringsanstaltens personalförteckning äro innevarande budgetår
uppförda 204 befattningar som kontorsbiträde i Ca 8. Enligt vad jag inhämtat
erfordras vid ingången av nästa budgetår endast 191 sådana befattningar.
Antalet bör sålunda fr. o. m. nämnda tidpunkt minskas med 13.
Såsom anstalten anfört bör antalet på övergångsstat uppförda befattningar
som byrådirektör och ledamot minskas från tre till två.
Jag övergår härefter till anslagsberäkningen.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknas av
anstalten för nästa budgetår till samma belopp som under löpande budgetår
eller till 1 800 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat har emellertid den genomsnittliga
belastningen å posten under de sju första månaderna innevarande
budgetår icke uppgått till fullt 132 000 kronor per månad. Med ledning
härav synes posten för nästa budgetår kunna vid oförändrad organisation
beräknas till 1 584 000 kronor. Denna siffra torde böra tagas till utgångspunkt
vid den närmare beräkningen. Till nämnda belopp bör läggas kostnaden,
ca 19 000 kronor, för lön till fyra kontorsbiträden, vilka den 1 juli
1948 beräknas erhålla ordinarie befattning. Vidare bör tilläggas ett belopp
å 10000 kronor till kostnader för löneklassuppflyttningar. Å andra sidan
bör posten minskas med den på senare delen av budgetåret 1948/49 belöpande
kostnaden för arbetarskyddsbyrån. Enligt vad jag inhämtat utgör denna
kostnad för helt år ca 130 000 kronor. Posten bör sålunda av denna anledning
minskas med 65 000 kronor. Medelsbehovet under posten skulle alltså
utgöra (1584 000 + 19 000 + 10 000 — 65 000) 1548 000 kronor, vilket belopp
torde böra avrundas till 1 550 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, är innevarande budgetår uppförd med 37 400 kronor.
Till detta belopp bör läggas den beräknade kostnaden för semestervikarier
för läkarna, 3 200 kronor. Posten bör å andra sidan minskas med halva
årskostnaden för arvoden till de två läkarna för arbetarskyddsärenden eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 158. 11
med 4 250 kronor. Posten bör alltså upptagas med (37 400 + 3 200 —- 4 250)
36 350 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har för innevarande budgetår av riksdagen anvisats med 2 900 000 kronor.
Kungl. Maj:t har sedermera enligt av riksdagen lämnat bemyndigande medgivit,
att högst 3 000 000 kronor må tagas i anspråk under posten. Med
anledning av en av riksförsäkringsanstalten den 13 februari 1948 gjord framställning
har Kungl. Maj:t (prop. nr 163/1948, femte huvudtiteln, punkten 4)
hemställt, att riksdagen måtte medgiva att posten överskrides med ytterligare
högst 257 000 kronor. Av sistnämnda belopp skulle 25 000 kronor stå till
Kungl. Maj:ts disposition för att vid behov tillhandahållas anstalten. Den
beräknade belastningen under innevarande budgetår skulle alltså, bortsett
från sistnämnda belopp, komma att uppgå till 3 232 000 kronor. Då man
— bortsett från överflyttningen av arbetarskyddsbyrån till den nyinrättade
arbetarskyddsstyrelsen — icke torde kunna räkna med någon minskning av
anstaltens personalbehov under nästa budgetår, synes sistnämnda belopp
böra tagas till utgångspunkt för beräkning av medelsåtgången under budgetåret
1948/49. Från beloppet bör dragas den på posten fallande kostnaden
för arbetarskyddsbyrån under ett halvt budgetår. Posten bör av denna
anledning minskas med 50 000 kronor. Återstående belopp skulle alltså utgöra
3 182 000 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 3 180000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg synes böra uppföras med 553 650 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle sålunda utgöra
(1 550 000 + 36 350 + 3 180 000 + 553 650) 5 320 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
riksförsäkringsanstaltens personalförteckning, som påkallas av
vad jag i det föregående anfört;
dels godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 1 550 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj: t .................... » 36 350
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 3180 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_553 650
Summa förslagsanslag kronor 5 320 000;
dels oclc under femte huvudtiteln till Riksförsäkringsanstalten:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av ................................................ kronor 5 320 000
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetår
1946/47 .........
1947/48 .........
1948/49 (förslag)
Anslag Nettoutgifter
327 000 417 911
370 000
364 000
För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har
Kungl. Maj:t den 30 juni 1947 fastställt omkostnadsstat, upptagande följande
poster.
Utgifter.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ....................................
2. Reseersättningar, förslagsvis....................................
3. Expenser, förslagsvis............................................
4. Publikation stryck, förslagsvis ..:...............................
5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför
säkringsanstaltens
fonder), förslagsvis ........................
kronor 35 000
» 20 000
» 305 000
» 4 500
» 7 000
Summa kronor 371 500
Särskilda upphördsmedel.
Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader
.................................................... kronor 1 500
Nettoutgift kronor 370 000
Av det för expenser avsedda beloppet ha 37 000 kronor avsetts för bränsle,
lyse och vatten samt 268 000 kronor för övriga expenser.
I skrivelse den 25 augusti 1947 har riksförsäkringsanstalten framlagt följande
beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för
nästa budgetår.
Kostnaderna för sjukvård m. m., vilka under budgetåret 1946/47 uppgått
till 48 623 kronor, upptagas till 48 000 kronor. För reseersättningar,
vilka under budgetåret 1946/47 uppgått till 14168 kronor, upptages oförändrat
20 000 kronor.
Under anslagsposten till expenser utbetalades under budgetåret 1946/47
44 400 kronor till bränsle, lyse och vatten. Med ledning härav beräknar
anstalten denna delpost till 44 000 kronor. Till övriga expenser utbetalades
under nyssnämnda budgetår 302 958 kronor. Anstalten anser, att 299 000
kronor erfordras för nästa budgetår. Av detta belopp hänförde sig 59 000
kronor till städning och renhållning, 124 000 kronor till skrivmaterialier,
papper, blankettryck m. m., 48 000 kronor till telegram, telefon och annonsering,
45 000 kronor till inköp och underhåll av inventarier m. m. samt
23 000 kronor till bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål.
Det sammanlagda medelsbehovet till expenser beräknar anstalten alltså
till (44 000 + 299 000) 343 000 kronor.
Anslagsposten till publikationstryck, vilken under senast förflutna
budgetår belastats med 3 426 kronor, föreslår anstalten uppförd med 8 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
13
kronor, av vilket belopp 5 000 kronor avses för tryckning av ett reviderat
sammandrag för 1939—1943 av de årliga redogörelserna för olycksfall i arbete.
Till övriga utgifter liade under budgetåret 1946/47 åtgått 6 152 kronor.
Kostnaden för nästa budgetår beräknas av anstalten till 6 000 kronor.
Inkomsten av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader
uppgick under budgetåret 1946/47 till 1 819 kronor och beräknas
nu till samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 500 kronor.
I enlighet härmed har riksförsäkringsanstalten uppskattat det sammanlagda
medelsbehovet för omkostnader under nästa budgetår till (48 000 + 20 000 +
343 000 + 8 500 + 6 000 — 1 500) 424 000 kronor.
Statskontoret ifrågasätter i yttrande över framställningen, om icke delposten
till inköp och underhåll av inventarier m. m. borde kunna begränsas till
39 000 kronor.
Departementschefen. Eiksförsäkringsanstaltens beräkning av medelsbehovet
under detta anslag innefattar även omkostnaderna för anstaltens arbetarskyddsbyrå.
Såsom jag anfört under nästföregående punkt böra under anslagen
till riksförsäkringsanstalten medel för nämnda byrå icke beräknas för mer
än första hälften av nästa budgetår.
Anslagsposten till sjukvård m. m. uppräknades för innevarande budgetår
med 7 000 kronor. Ytterligare uppräkning torde tills vidare icke böra
äga rum.
Med hänsyn till att medel i detta sammanhang icke böra beräknas för
arbetarskyddsbyråns behov under senare hälften av budgetåret synes anslagsposten
till reseersättningar böra nedsättas till 15 000 kronor.
Jag finner mig med hänsyn till belastningen under förra budgetåret icke
böra förorda någon nedsättning av anslagsposten till expenser med anledning
av arbetarskyddsbyråns utbrytande men kan å andra sidan icke heller
förorda någon uppräkning av posten. Denna torde alltså även för nästa
budgetår böra uppföras med 305 000 kronor.
Någon uppräkning av anslagsposten till publikationstryck anser jag
mig icke i detta sammanhang böra förorda. För övriga utgifter bör i
enlighet med anstaltens förslag beräknas 6 000 kronor.
Uppbördsmedlen böra beräknas till oförändrat belopp eller 1 500 kronor.
Medelsbehovet under riksförsäkringsanstaltens omkostnadsanslag uppskattar
jag sålunda till (35 000 + 15 000 + 305 000 + 4 500 + 6 000 — 1 500)
364 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 364 000
Med bifall till vad föredragande statsrådet sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts pr oposition angående inrättande av en arbetar sky ddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. ra. a1 i texten
- SU 1948:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1948j1949 till riksförsäkringsanstalten jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten