Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1948 49

1948-03-05 · 13 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:158, Angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1948 49

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iiungl. May.ts proposition nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret

1948 49; given Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan, under

femte huvudtiteln, punkterna 70 och 71, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 såsom förslagsanslag

beräkna

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 158.

1 — 473 48

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar .................... kronor 5 360 000

» » : Omkostnader.................. » 359 500

Anledningen till att dessa anslag endast preliminärt beräknades var, att

enligt framlagt förslag riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå skulle

överflyttas till ett nyinrättat centralt arbetarskyddsverk. Förut denna dag

har Kungl. Maj:t beslutat förelägga riksdagen proposition angående inrättande

av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. m.

Däri förordas, att den föreslagna överflyttningen skall äga rum fr. o. m. den

1 januari 1949. Jag hemställer nu att få till fortsatt behandling upptaga

frågan om anslag för nästa budgetår till riksförsäkringsanstaltens avlöningar

och omkostnader.

Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1946/47 .......................... 3 100 000 3 399 741

1947/48 .......................... 5 015 000 —

194:8/49 (förslag) ................ 5 320 000

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1947 fastställt personalförteckning för riksförsäkringsanstalten

(statsliggaren s. 211).

Vidare har Kungl. Maj:t samma dag fastställt följande avlöningsstat för

riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 1800000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t.......................................................... » 37 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 2 900 000

4. Körligt tillägg, förslagsvis ........ » 277 600

Summa förslagsanslag kronor 5 015 000

Samtidigt har Kungl. Maj:t förklarat, att den i avlöningsstaten upptagna

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl

Maj:t, skall tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48 disponeras på följande

sätt:

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare.................. kronor 1 200

Arvode till en överläkare.......................................... » 5 000

Personligt arvodestillägg till överläkare ........................ » 650

Arvoden å 3 500 kronor till fem biträdande läkare eller arvoden

å 3 500, 3 500, 3 500 och 7 000 kronor till fyra biträdande

läkare...................................................... » 17 500

Personligt arvodestillägg till en av de biträdande läkarna .... * 450

Arvode till en läkare för arbetarskyddsärenden ................ » 5 000

Arvode till en biträdande läkare för arbetarskyddsärenden » 3 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Arvoden å 1 500 kronor till två ledamöter vid behandlingen av

frågor rörande fondförvaltningen samt ersättning till suppleanter

för nämnda ledamöter.................................. kronor 3 200

Ersättning för utförande av portvaktsgöromål till den hos anstalten

anställde värmeledningsskötaren, tillika reparatör, av

l:a klass .......................................................... »_900

Summa kronor 37 400

Kungl. Maj:t har därjämte föreskrivit bl. a., att personligt arvodestillägg

må tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48 utgå endast till sådan överläkare

eller biträdande läkare, som för tiden t. o. m. den 30 juni 1939 å

sitt arvode uppburit dyrtidstillägg.

Sedan anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal omräknats

med ledning av från anstalten lämnade uppgifter, har Kungl. Maj:t

den 14 november 1947 föreskrivit, att under posten må disponeras högst

3 000 000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1947 har riksförsäkringsanstalten framlagt förslag

beträffande anslagsbehovet till avlöningar för nästa budgetår. Anstalten

har därvid förutsatt, att arbetarskyddsbyrån även nästa budgetår kommer

att utgöra en del av anstalten.

Riksförsäkringsanstalten har till en början lämnat vissa uppgifter angående

omfattningen av de på anstalten ankommande arbetsuppgifterna.

Efter under hand gjorda kompletteringar kunna dessa uppgifter

sammanställas till följande tablå.

1945

1946

1947

I anstaltens arbetsgivarförteekningar uppförda arbetsgivare

790 000

735 000

1

Inkomna anmälningar om olycksfall, som drabbat i anstal- ten försäkrade arbetare ................................

160 833

172 128

174 330

Därav anmälningar om olycksfall, som drabbat statsarbetare

25 253

23 931

24 165

Ärenden jämlikt lagen den 14 juni 1929 om försäkring för

vissa yrkessjukdomar..................................

3 203

2 830

2 586

Inkomna framställningar jämlikt förordningen den 18 juni

1927 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring..............................

6 453

3165

2 925

Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941 om ersätt- ning i anledning av kroppsskada, ådragen under hem- värnstjänstgöring......................................

198

98

55

Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941 om ersätt- ning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänst- göring i civilförsvaret ................................

72

21

4

Ärenden jämlikt kungörelsen den 30 juni 1947 om ersätt- ning i anledning av kroppsskada, ådragen under verksam- het vid brandsläckning m. m...........................

—

—

32

1 Uppgift härom kan ännu icke lämnas.

Minskningen i fråga om antalet i arbetsgivarförteckningarna uppförda

arbetsgivare förklaras av anstalten bl. a. bero på att de lokala skattemyndigheterna,

vilka det åligger att upprätta förteckningarna, på grund av det

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

betydande arbetet med folkbokföringens och skatteuppbördens omläggning

icke hunnit att i samma utsträckning som tidigare granska och komplettera

de primäruppgifter, som ligga till grund för förteckningarna.

Rörande personalbehovet inom anstaltens byråer har anstalten

inledningsvis anfört, att tillväxten under år 1946 av anstaltens arbetsuppgifter,

främst skaderegleringsarbetet, under budgetåret 1946/47 nödvändiggjort

en utökning av anstaltens personal. Denna hade sålunda, sedan anstalten

avlät sin statskrivelse angående avlöningsanslag för innevarande

budgetår, förstärkts med bl. a. omkring 25 biträden, varav ett 10-tal å första

skaderegleringsbyrån. Dessutom hade personalen å försäkringsbyrån måst

tillfälligt förstärkas med en amanuens och 13 biträden i samband med

genomförandet av de vid 1946 års riksdag beslutade förhöjningarna av vissa

ersättningar jämlikt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringslagarna,

Med avseende på riksförsäkringsanstaltens sannolika arbetsbörda och

personalbehov nästa budgetår anför anstalten, att därest förenämnda minskning

av antalet i anstaltens arbetsgivarförteckningar uppförda arbetsgivare kunde

tänkas bli bestående, densamma i och för sig skulle medföra en mindre

lättnad i försäkringsbyråns mycket betydande arbetsbörda. Det förväntades

emellertid, att antalet i förteckningarna redovisade arbetsgivare ånyo komme

att öka. Därtill komme, framhåller anstalten, att de förut omnämnda förhöjningarna

av vissa ersättningar enligt olycksfallsförsäkringslagen hade

medfört ett högst avsevärt ökat arbete med debiteringen av de premier för

större arbetsgivare, som belöpte på år 1946. För detta arbete hade anstalten,

såsom nämnts, varit nödsakad tillfälligt förstärka försäkringsbyråns personal

med en amanuens och 13 biträden. Denna extra arbetsbelastning väntades

upphöra under innevarande budgetår. Utöver här omnämnda rent tillfälliga

ökning av arbetet å försäkringsbyrån hade emellertid en succesiv ökning av

det ordinarie arbetet inträtt. Anstalten nämner, att antalet större arbetsgivare

(vid 1945 års utgång omkring 35 400), vilka i motsats till de mindre arbetsgivarna

skola av anstalten påföras försäkringsavgift enligt från dem särskilt

infordrade uppgifter, år 1946 ökade med omkring 1 100 och år 1947 beräknades

ytterligare öka med omkring 1 500. På grund av arbetsökningen hade övertidsarbete

i allt större utsträckning måst tillgripas, men det oaktat hade

en betydande eftersläpning i arbetet på vissa avdelningar inom byrån icke

kunnat undvikas. För att det skulle bli möjligt att på ordinarie arbetstid

medhinna arbetet å försäkringsbyrån och för att eftersläpning om möjligt

skulle kunna undvikas, vore en förstärkning av arbetskrafterna på byrån med

en amanuens och tio kvinnliga biträden erforderlig. Detta innebure, att i

förhållande till det nuvarande personalbeståndet försäkringsbyråns personal

nästa budgetår skulle kunna minskas med tre biträden.

I fråga om tredje skaderegleringsbyrån (militärersättningsbyrån) anför

anstalten, att personalbeståndet å denna byrå, som tillfälligt hade måst

ökas i samband med bl. a. genomförandet av de vid 1946 års riksdag beslutade

ersättningsförbättringarna, numera åter kunnat nedbringas till ungefär

samma nivå som dessförinnan (våren 1946). Därutöver hade, trots ned
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

gången i antalet nyinkommande militärersättningsärenden, någon reduktion

av personalstyrkan icke kunnat företagas, vilket berodde dels på att de 1946

beslutade ändringarna i ersättningsbestämmelserna icke blott inneburit ökat

arbete vid övergången utan — ehuru i mindre grad föranledde arbetsökning

även i fortsättningen dels på att anstalten genom uppbördsreformen

ålagts skyldighet att verkställa avdrag för skatt å vissa livräntor. Enbart

sistnämnda åliggande hade visat sig kräva två ä tre biträden. Då nagon

mera avsevärd nedgång i antalet nyinkommande militärersättningsärenden

icke vore att vänta, kunde ytterligare minskning i byråns arbetsbörda av

denna anledning icke beräknas inträda. Däremot kunde en fortsatt arbetslättnad

förväntas till följd av avgång bland beredskapsinvalider. Huruvida

denna avgång komme att bli av sadan omfattning att den tilläte en fortsatt

personalminskning, vore svårt att bedöma. "V idare vore att märka, att byrån

fr. o. in. innevarande budgetår hade ålagts en ny arbetsuppgift, nämligen handläggningen

av ärenden jämlikt kungörelsen den 30 juni 1941 (nr 344) om

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under verksamhet vid brandsläckning

m. m. Anstalten utginge dock från att denna uppgift icke skulle

vara särskilt arbetskrävande. Nya arbetsuppgifter för byrån tillkomme därjämte

på grund av det anstalten genom brev den 20 juni 1947 ålagda uppdraget

att till om- eller nyprövning upptaga vissa ärenden angående ersättning

i anledning av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring.

Med hänsyn till det anförda räknar anstalten för nästa budgetår med i

stort sett oförändrat personalbehov även å tredje skaderegleringsbyrån.

Anstalten beräknar, att arbetsbördan å övriga byråer blir i huvudsak

oförändrad. Personalbehovet å dessa byråer under budgetåret 1948/49 kunde

därför antagas bli ungefär detsamma som f. n.

Biksförsäkringsanstalten erinrar härefter om de alltjämt mycket ogynnsamma

befordringsutsikterna inom anstalten samt svårigheterna till följd

härav att förvärva och behålla dugande arbetskraft. Anstalten föreslår i

anslutning härtill, att vissa befattningar uppflyttas i lönegrad. Sålunda

upprepar anstalten sitt senast i statskrivelsen för budgetåret 1947/48 framlagda

förslag att en befattning som förste byråsekreterare i Ce 27 på administrativa

byrån skall uppflyttas till Ce 29. Beträffande försäkringsbyrån

framför anstalten ånyo ett senast i nämnda statskrivelse framlagt förslag att

chefen för byråns tekniska avdelning, vilken nu är förste byråingenjör i Ca 29,

skall uppflyttas till byrådirektör i Ca 31. Vidare föreslås, att en förste hyrasekreterare

å försäkringspliktsbyrån skall uppflyttas från Ce 27 till Ce 29.

Å första skaderegleringsbyrån skola enligt förslaget eu förste byråsekreterare

uppflyttas från Ca 27 till Ca 29 och två förste byråsekreterare från Ce 27

till Ce 29, medan å andra skaderegleringsbyrån en förste byråsekreterare

skall uppflyttas från Ca 27 till Ca 29 och å tredje skaderegleringsbyrån en

förste byråsekreterare från Ce 27 till Ce 29. Till stöd för förslagen har

anstalten åberopat utförlig motivering, vilken i huvudsak innefattar att löneställningen

för ifrågavarande befattningar är alltför låg med hänsyn till den

opaginerad Kontrollera mot PDF

() Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

kvalificerade beskaffenheten av de med befattningarna förenade arbetsuppgifterna.

Anstalten har härjämte föreslagit, att å första skaderegleringsbyrån skall

nyinrättas en befattning som byrådirektör i Ca 31. Som motivering

för detta förslag har anstalten anfört, att chefen för nämnda byrå på grund

av arbetsbördans omfattning alltsedan maj 1944 åtnjutit partiell tjänstledighet

med en av byråns förste byråsekreterare som vikarie. Då någon mera betydande

minskning av byråns arbetsbörda enligt anstaltens mening icke kan

förväntas, anser anstalten, att en byrådirektörsbefattning bör inrättas för de

göromål, som nu fullgöras av nämnde vikarie.

Riksförsäkringsanstalten har vidare behandlat frågan om förbättring av

arvodena till anstaltens läkare. Anstalten har härvid till en början

lämnat i huvudsak följande redogörelse för nu utgående arvoden till läkarna

bortsett från de för arbetarskyddsärenden anställda läkarna.

Hos riksförsäkringsanstalten finnas anställda bl. a. en överläkare och 5

biträdande läkare. Tjänstgöringstiden för dessa läkare utgör minst 4 Va

timmar i veckan och tjänstgöringen är som regel förlagd till anstaltens

lokaler. Till överläkaren utgår f. n. ett årligt arvode av 5 000 kronor, vartill

kommer personligt arvodestillägg med 650 kronor för år (sedan den 1 juli

1939). Nämnda arvode har den nuvarande överläkaren uppburit alltsedan

han år 1934 tillträdde befattningen. Arvodestillägget till honom utgår sedan

den 1 juli 1939. De biträdande läkarnas årliga arvoden utgå alltsedan den

1 juli 1927 med 3 500 kronor för år. Härjämte uppbär en av dem personligt

arvodestillägg med 450 kronor för år. A intet av dessa arvoden utgår, utöver

vad ovan nämnts, tilläggsersättning av något slag.

Med hänsyn till de betydande förändringar penningvärdet undergått sedan

ifrågavarande arvoden först bestämdes och även till de avsevärda nominella

löneförbättringar, som kommit statstjänstemännen i gemen till del, hemställer

anstalten, att nämnda arvoden måtte omregleras och upptagas till

belopp, som någorlunda motsvara deras ursprungliga realvärde. I sådant

syfte förordas, att överläkarens och de biträdande läkarnas arvoden fastställas

till 7 800 resp. 5 400 kronor för år. De personliga arvodestilläggen borde

bibehållas oförändrade. Anstalten funne det mycket angeläget, att nu föreslagna

förbättring genomfördes, då det för anstaltens verksamhet vore av stor

betydelse att såsom sakkunniga i medicinska frågor kunna förvärva och behalla

väl kvalificerade läkare. Anstaltens beslut i skaderegleringsärenden av

medicinsk natur vore i mycket stor utsträckning grundade på läkarnas utlåtanden.

Därtill komme, att tjänstgöringen enligt vad från läkarhåll uttalats

vore synnerligen påfrestande. Höjning till motsvarande belopp borde enligt

anstaltens mening även företagas med de arvoden, som vore förenade med

läkartjänsterna å arbetarskyddsbyrån.

Riksförsäkringsanstalten anför vidare, att anstaltens läkare synas vara berättigade

till semester, vilken borde bestämmas till 45 dagar för överläkaren

och till 30 dagar för de biträdande läkarna.

Slutligen hemställer anstalten om höjning av det belopp, som utgår till

den hos anstalten anställde värmeledningsskötaren såsom ersättning för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158. <

utförande av portvaktsgöromål. Nuvarande belopp om 900 kronor, vilket bestämts

år 1932 och därefter icke ändrats, borde fr. o. in. nästa budgetår höjas

till 1 200 kronor för år.

Riksförsäkringsanstalten beräknar anslagsbehovet under budgetåret 1948/49

på följande sätt.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän upptages till

samma belopp som under löpande budgetår eller till 1 800 000 kronor. Föi

löneklassuppfljttningar beräknas uppskattningsvis 10 000 kronor samt vid

bifall till riksförsäkringsanstaltens förut omnämnda förslag — för avlöning

till den nye byrådirektören å första skaderegleringsbyrån 14 436 kronor och

för uppflyttning i lönegrad av en förste byråingenjör och två förste byråsekreterare

3 708 kronor. Dessa kostnadsökningar torde emellertid, anför

anstalten, motvägas av den besparing, som uppstår därigenom att vissa av

de 104 nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, som innevarande budgetår

upptagits i anstaltens personalförteckning, ej blivit tillsatta, i flertalet fall

beroende på att de tjänstemän, som skulle erhålla befattningarna, antingen

beviljats entledigande eller före den 1 juli 1947 erhållit ledigblivna sådana

befattningar. Även fyra befattningshavare, som vid ingången av nästa budgetår

beräknas uppfylla fordringarna för erhållande av ordinarie kontorsbiträdesbefattning,

anses kunna tillgodoses utan att antalet dylika befattningar

ökas.

Då en av innehavarna av de på övergångsstat uppförda befattningarna

såsom ledamot och byrådirektör (Ca 31) innevarande budgetår avginge med

pension, minskades antalet av dessa befattningar från tre till tva.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, föreslås för nästa budgetår höjd med 22 000 kronor till

59 400 kronor. Häri ha inräknats de av anstalten föreslagna arvodesförliöjningarna

till anstaltens läkare och värmeledningsskötare samt kostnader om

4 650 kronor för semestervikarier för läkarna.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

beräknar anstalten ett belopp av i runt tal 3 092 000 kronor till den

vid tiden för framställningens avlåtande anställda icke-ordinarie personalen.

I detta belopp hade inräknats avlöningskostnaden för den befattningshavare,

som å tredje skaderegleringsbyrån bestrede göromål som eljest skulle ankomma

på förste byråsekreterare i lönegraden Ca 27.

Kostnaden för ersättningspersonal till ett antal efter avgången personal

vakanta befattningar beräknar anstalten till 45 000 kronor. Kostnaden för

de av anstalten föreslagna uppflyttningarna i lönegrad beräknades till 6 180

kronor. Planerad minskning av försäkringsbyråns personal med 3 biträden

medförde en kostnadsminskning av 11411 kronor.

Till avlöningar till kortvarigt anställd personal (semestervikarier, personal

för tillfälliga arbetsuppgifter m. fl.) beräknas 70 000 kronor. Vikariatsersättningar

till icke-ordinarie tjiinstemiin, som under budgetåret 1946/47 uppgått

till omkring 23 000 kronor, ha för nästa budgetår upptagits till 25 000 kronor.

Till ackords- och övertidsersättningar, vilka under föregående budgetår ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

gått med sammanlagt omkring 42 000 kronor, beräknas omkring 40 000 kronor.

Minskning av förevarande lönekostnader till följd av tjänstledighetsavdrag

uppskattas till omkring 20 000 kronor.

Ifrågavarande anslagspost borde alltså enligt anstaltens förslag beräknas

till (3 092 000 + 45 000 + 6 180 — 11 411 + 70 000 + 25 000 + 40 000 — 20 000)

3 246 769 kronor eller i runt tal 3 247 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg anses av anstalten böra upptagas med

600 000 kronor.

Det totala medelsbehovet skulle alltså enligt riksförsäkringsanstaltens

beräkningar för nästa budgetår utgöra (1 800 000 + 59 400 + 3 247 000 + 600000)

5 706 400 kronor.

I avgivet utlåtande har statskontoret anfört följande.

Då frågan om en förbättrad löneställning för förste byråsekreteraren å

administrativa byrån och förste byråingenjören å försäkringsbyrån övervägts

så sent som vid 1947 års riksdag, kan statskontoret icke nu förorda eu

ändring av dessa befattningshavares lönegradsplacering. Beträffande de av

riksförsäkringsanstalten i övrigt föreslagna uppflyttningarna av tjänster vill

statskontoret icke förneka, att arbetsuppgifterna, i varje fall å förste byråsekreterarbefattningarna

å andra och tredje skaderegleringsbyråerna, äro av

den beskaffenhet att en uppflyttning kan övervägas. I nuvarande läge, då

särskild återhållsamhet med löneregleringar torde böra iakttagas, anser sig

ämbetsverket emellertid icke kunna tillstyrka framställningen i denna del.

Med hänsyn till vad anstalten anfört rörande förhållandena å första skaderegleringsbyrån

vill statskontoret däremot icke motsätta sig, att en särskild

byrådirektörstjänst inrättas å nämnda byrå.

Statskontoret har icke något att erinra mot att riksförsäkringsanstaltens

läkare tillerkännas semester i föreslagen utsträckning Någon höjning av de

till dem utgående arvodena utöver vad denna förmån skulle medföra, kan

ämbetsverket emellertid icke förorda Storleken av dessa ersättningar liksom

portvaktsarvodet (jfr prop. 237/1945, sid. 32) lärer endast böra upptagas till

förnyat övervägande, därest en allmän omprövning av utgående arvoden,

utöver den som skedde vid 1947 års riksdag (prop. 1/1947, bil. 2 s. 8 f),

skulle komma till stånd.

Statens lönenämncl har yttrat.

Riksförsäkringsanstaltens förslag om inrättande av två byrådirektörstjänster,

varav en å första skaderegleringsbyrån och en å försäkringsbyråns

tekniska avdelning, den senare tjänsten genom upjjflyttning av en nu befintlig

tjänst såsom förste byråingenjör, finner sig statens lönenämnd böra tillstyrka.

Lönenämnden vill tillägga, att allmänna lönenämnden i utlåtande

den 19 oktober 1946 över anstaltens anslagsäskanden för innevarande budgetår

lämnade ett yrkande om sistnämnda uppflyttning utan erinran.

Yidare hemställer riksförsäkringsanstalten om uppflyttning till 29 lönegraden

av sju förste byråsekreterartjänster, som nu äro placerade i Ca (Ce)

27. Med anledning härav vill lönenämnden erinra, att av anstaltens tretton

ordinarie och e. o. tjänster som förste byråsekreterare elva äro placerade i

27 och två i 29 lönegraden. Angivna proportion innebär en påtaglig skiljaktighet

i förhållande till andra verk av likartad karaktär, där antalet förste

byråsekreterartjänster är jämnare fördelat mellan ifrågavarande båda lönegrader.

Denna omständighet torde enligt lönenämndens mening knappast

kunna undgå att utöva en ogynnsam inverkan på riksförsäkringsanstaltens

rekryteringsmöjligheter. Med beaktande härav synes en viss utjämning böra

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

komma till stånd i berörda hänseende genom att förslagsvis fem av förevarande

tjänster uppflyttas från 27 till 29 lönegraden. En av dessa högre

tjänster bör enligt lönenämndens mening avses för den förste byråsekreterare,

som å administrativa byrån handlägger ärenden rörande anstaltens

organisation och personal. Lönenämnden förutsätter härvid, att — såsom

ifrågasattes redan i samband med tjänstens inrättande — tjänstemannen

skall komma att direkt underställas verkschefen.

Förslaget om viss höjning av årsarvodena till anstaltens läkare föranleder

från lönenämndens sida allenast det uttalandet, att om arvodena anses

böra höjas, de personliga arvodestillägg, vilka sedan den 1 juli 1939 utgå

till överläkaren och en av de biträdande läkarna, icke synas böra bibehållas.

I särskilt yttrande uttalar ledamoten i lönenämnden Joel Andersson —

med åberopande av anstaltens hemställan i sina anslagsäskanden för budgetåret

1947/48 om uppflyttning av materialförvaltarbefattningen från lönegraden

A12 till A14 — att då det syntes honom föreligga synnerligen

starka skäl för uppflyttning av nämnda befattning till lönegrad Ca 18 (A 14),

förslag om sådan uppflyttning borde föreläggas 1948 års riksdag.

Departementschefen. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet har under en

följd av år oavbrutet utvidgats. Antalet inkomna anmälningar enligt olycksfallsförsäkringslagen

steg sålunda från 160 833 år 1945 till 172128 år 1946.

Ehuru samtidigt vissa andra ärenden minskat i antal, har en icke obetydlig

nettoökning i antalet ärenden inträtt. Även under 1947 har antalet ärenden

ökats men långt ifrån i samma utsträckning som 1946. Under budgetåret

1946/47 föranledde ökningen av arbetsuppgifterna en förstärkning av anstaltens

personal med bl. a. omkring 25 biträden. Härjämte har anstalten

för vissa tillfälliga arbetsuppgifter anställt en amanuens och 13 biträden.

Även under innevarande budgetår har någon ökning av personalen erfordrats.

För nästa budgetår räknar anstalten med i stort sett oförändrad

personalstyrka. Härvid har anstalten beräknat, att huvuddelen av förenämnda

för tillfälliga arbetsuppgifter anställda personal skall behållas för

permanenta uppgifter å försäkringsbyrån.

Jag har icke något att erinra mot denna beräkning.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts i särskild proposition denna dag framlagda

förslag om inrättande fr. o. in. den 1 januari 1949 av eu arbetarskyddsstyrelse

m. m. kommer emellertid fr. o. in. nämnda tidpunkt arbetarskyddsbyrån

att utgå ur riksförsäkringsanstaltens organisation. Härvid böra från

anstaltens personalförteckning avföras följande befattningar nämligen 1 byråchef

(Ca 33), 2 byrådirektörer (Ca 31 resp. Ce 31), 2 förste byråingenjörer

(Ca 29 resp. Ce 29), 1 förste byråsekreterare (Ca 29), 2 förste byråingenjörer

(Ca 27 resp. Ce 27), 1 byråingenjör (Ca 24), 1 byråsekreterare (Ca 24), 1

kansliskrivare (Ca 15), 1 kanslibiträde (Ca 11) och 2 kontorsbiträden (Ca 8).

Riksförsäkringsanstalten har föreslagit, att vissa högre befattningar skola

uppflyttas i lönegrad. Till stöd härför har anstalten åberopat de ogynnsamma

befordringsutsikterna, vilka göra det svårt för anstalten att förvärva och

behålla dugande personal, samt den kvalificerade arten av de med ifråga
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

varande befattningar förenade arbetsuppgifterna. Jag finner de av anstalten

anförda skälen vägande men anser mig under nuvarande förhållanden icke

kunna förorda de föreslagna lönegradsuppflyttningarna. Med inrättande i

enlighet med anstaltens förslag av en byrådirektörsbefattning å första skaderegleringsbyrån

torde likaledes tills vidare böra anstå.

Anstalten har vidare föreslagit vissa förbättringar av de till anstaltens

läkare utgående arvodena. Då frågan om eventuell förbättring av dessa arvoden

torde böra upptagas i ett större sammanhang, anser jag mig icke

heller kunna förorda anstaltens förslag i denna del. Däremot böra läkarna

beredas semester i enlighet med anstaltens förslag och medel därför beräknas

för avlönande av semestervikarier.

Härjämte har anstalten föreslagit, att den till anstaltens värmeledningsskötare

utgående ersättningen för portvaktsgöromål skall höjas från 900 till

1 200 kronor. Även denna fråga bör enligt min mening anstå i avbidan på

omprövning i ett vidare sammanhang av arvoden för liknande arbetsuppgifter.

Ä riksförsäkringsanstaltens personalförteckning äro innevarande budgetår

uppförda 204 befattningar som kontorsbiträde i Ca 8. Enligt vad jag inhämtat

erfordras vid ingången av nästa budgetår endast 191 sådana befattningar.

Antalet bör sålunda fr. o. m. nämnda tidpunkt minskas med 13.

Såsom anstalten anfört bör antalet på övergångsstat uppförda befattningar

som byrådirektör och ledamot minskas från tre till två.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknas av

anstalten för nästa budgetår till samma belopp som under löpande budgetår

eller till 1 800 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat har emellertid den genomsnittliga

belastningen å posten under de sju första månaderna innevarande

budgetår icke uppgått till fullt 132 000 kronor per månad. Med ledning

härav synes posten för nästa budgetår kunna vid oförändrad organisation

beräknas till 1 584 000 kronor. Denna siffra torde böra tagas till utgångspunkt

vid den närmare beräkningen. Till nämnda belopp bör läggas kostnaden,

ca 19 000 kronor, för lön till fyra kontorsbiträden, vilka den 1 juli

1948 beräknas erhålla ordinarie befattning. Vidare bör tilläggas ett belopp

å 10000 kronor till kostnader för löneklassuppflyttningar. Å andra sidan

bör posten minskas med den på senare delen av budgetåret 1948/49 belöpande

kostnaden för arbetarskyddsbyrån. Enligt vad jag inhämtat utgör denna

kostnad för helt år ca 130 000 kronor. Posten bör sålunda av denna anledning

minskas med 65 000 kronor. Medelsbehovet under posten skulle alltså

utgöra (1584 000 + 19 000 + 10 000 — 65 000) 1548 000 kronor, vilket belopp

torde böra avrundas till 1 550 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, är innevarande budgetår uppförd med 37 400 kronor.

Till detta belopp bör läggas den beräknade kostnaden för semestervikarier

för läkarna, 3 200 kronor. Posten bör å andra sidan minskas med halva

årskostnaden för arvoden till de två läkarna för arbetarskyddsärenden eller

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158. 11

med 4 250 kronor. Posten bör alltså upptagas med (37 400 + 3 200 —- 4 250)

36 350 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

har för innevarande budgetår av riksdagen anvisats med 2 900 000 kronor.

Kungl. Maj:t har sedermera enligt av riksdagen lämnat bemyndigande medgivit,

att högst 3 000 000 kronor må tagas i anspråk under posten. Med

anledning av en av riksförsäkringsanstalten den 13 februari 1948 gjord framställning

har Kungl. Maj:t (prop. nr 163/1948, femte huvudtiteln, punkten 4)

hemställt, att riksdagen måtte medgiva att posten överskrides med ytterligare

högst 257 000 kronor. Av sistnämnda belopp skulle 25 000 kronor stå till

Kungl. Maj:ts disposition för att vid behov tillhandahållas anstalten. Den

beräknade belastningen under innevarande budgetår skulle alltså, bortsett

från sistnämnda belopp, komma att uppgå till 3 232 000 kronor. Då man

— bortsett från överflyttningen av arbetarskyddsbyrån till den nyinrättade

arbetarskyddsstyrelsen — icke torde kunna räkna med någon minskning av

anstaltens personalbehov under nästa budgetår, synes sistnämnda belopp

böra tagas till utgångspunkt för beräkning av medelsåtgången under budgetåret

1948/49. Från beloppet bör dragas den på posten fallande kostnaden

för arbetarskyddsbyrån under ett halvt budgetår. Posten bör av denna

anledning minskas med 50 000 kronor. Återstående belopp skulle alltså utgöra

3 182 000 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 3 180000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg synes böra uppföras med 553 650 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle sålunda utgöra

(1 550 000 + 36 350 + 3 180 000 + 553 650) 5 320 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

riksförsäkringsanstaltens personalförteckning, som påkallas av

vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 1 550 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj: t .................... » 36 350

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 3180 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_553 650

Summa förslagsanslag kronor 5 320 000;

dels oclc under femte huvudtiteln till Riksförsäkringsanstalten:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av ................................................ kronor 5 320 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår

1946/47 .........

1947/48 .........

1948/49 (förslag)

Anslag Nettoutgifter

327 000 417 911

370 000

364 000

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har

Kungl. Maj:t den 30 juni 1947 fastställt omkostnadsstat, upptagande följande

poster.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ....................................

2. Reseersättningar, förslagsvis....................................

3. Expenser, förslagsvis............................................

4. Publikation stryck, förslagsvis ..:...............................

5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför
säkringsanstaltens

fonder), förslagsvis ........................

kronor 35 000

» 20 000

» 305 000

» 4 500

» 7 000

Summa kronor 371 500

Särskilda upphördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader

.................................................... kronor 1 500

Nettoutgift kronor 370 000

Av det för expenser avsedda beloppet ha 37 000 kronor avsetts för bränsle,

lyse och vatten samt 268 000 kronor för övriga expenser.

I skrivelse den 25 augusti 1947 har riksförsäkringsanstalten framlagt följande

beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för

nästa budgetår.

Kostnaderna för sjukvård m. m., vilka under budgetåret 1946/47 uppgått

till 48 623 kronor, upptagas till 48 000 kronor. För reseersättningar,

vilka under budgetåret 1946/47 uppgått till 14168 kronor, upptages oförändrat

20 000 kronor.

Under anslagsposten till expenser utbetalades under budgetåret 1946/47

44 400 kronor till bränsle, lyse och vatten. Med ledning härav beräknar

anstalten denna delpost till 44 000 kronor. Till övriga expenser utbetalades

under nyssnämnda budgetår 302 958 kronor. Anstalten anser, att 299 000

kronor erfordras för nästa budgetår. Av detta belopp hänförde sig 59 000

kronor till städning och renhållning, 124 000 kronor till skrivmaterialier,

papper, blankettryck m. m., 48 000 kronor till telegram, telefon och annonsering,

45 000 kronor till inköp och underhåll av inventarier m. m. samt

23 000 kronor till bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål.

Det sammanlagda medelsbehovet till expenser beräknar anstalten alltså

till (44 000 + 299 000) 343 000 kronor.

Anslagsposten till publikationstryck, vilken under senast förflutna

budgetår belastats med 3 426 kronor, föreslår anstalten uppförd med 8 500

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

13

kronor, av vilket belopp 5 000 kronor avses för tryckning av ett reviderat

sammandrag för 1939—1943 av de årliga redogörelserna för olycksfall i arbete.

Till övriga utgifter liade under budgetåret 1946/47 åtgått 6 152 kronor.

Kostnaden för nästa budgetår beräknas av anstalten till 6 000 kronor.

Inkomsten av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader

uppgick under budgetåret 1946/47 till 1 819 kronor och beräknas

nu till samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 500 kronor.

I enlighet härmed har riksförsäkringsanstalten uppskattat det sammanlagda

medelsbehovet för omkostnader under nästa budgetår till (48 000 + 20 000 +

343 000 + 8 500 + 6 000 — 1 500) 424 000 kronor.

Statskontoret ifrågasätter i yttrande över framställningen, om icke delposten

till inköp och underhåll av inventarier m. m. borde kunna begränsas till

39 000 kronor.

Departementschefen. Eiksförsäkringsanstaltens beräkning av medelsbehovet

under detta anslag innefattar även omkostnaderna för anstaltens arbetarskyddsbyrå.

Såsom jag anfört under nästföregående punkt böra under anslagen

till riksförsäkringsanstalten medel för nämnda byrå icke beräknas för mer

än första hälften av nästa budgetår.

Anslagsposten till sjukvård m. m. uppräknades för innevarande budgetår

med 7 000 kronor. Ytterligare uppräkning torde tills vidare icke böra

äga rum.

Med hänsyn till att medel i detta sammanhang icke böra beräknas för

arbetarskyddsbyråns behov under senare hälften av budgetåret synes anslagsposten

till reseersättningar böra nedsättas till 15 000 kronor.

Jag finner mig med hänsyn till belastningen under förra budgetåret icke

böra förorda någon nedsättning av anslagsposten till expenser med anledning

av arbetarskyddsbyråns utbrytande men kan å andra sidan icke heller

förorda någon uppräkning av posten. Denna torde alltså även för nästa

budgetår böra uppföras med 305 000 kronor.

Någon uppräkning av anslagsposten till publikationstryck anser jag

mig icke i detta sammanhang böra förorda. För övriga utgifter bör i

enlighet med anstaltens förslag beräknas 6 000 kronor.

Uppbördsmedlen böra beräknas till oförändrat belopp eller 1 500 kronor.

Medelsbehovet under riksförsäkringsanstaltens omkostnadsanslag uppskattar

jag sålunda till (35 000 + 15 000 + 305 000 + 4 500 + 6 000 — 1 500)

364 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 364 000

Med bifall till vad föredragande statsrådet sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts pr oposition angående inrättande av en arbetar sky ddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. ra. a1 i texten
  2. SU 1948:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1948j1949 till riksförsäkringsanstalten jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten