Sök i Ratio Lex

Angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m

1948-02-27 · 58 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:161, Angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

1

Nr 161.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående jordbruksförsöksverksamhetens

organisation m. mgiven Stockholms

slott den 27 februari 19h8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Bilianq till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 161.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 161.

Sam manfattning.

1. För att motverka förekommande tendenser till splittring inom lantbruksförsöksverksamheten

och skapa garantier för att en samordning av

denna verksamhet kommer till stånd, föreslås vissa förändringar i försöksväsendets

organisation. Härmed åsyftas jämväl att befordra samarbetet mellan

forskare och försöksmän, så att dubbelarbete i görligaste mån undvikes.

2. Styrelsen för lantbrukshögskolan föreslås bli gemensam styrelse för

forskning och högre undervisning samt försöksverksamhet på jordbrukets

område, vilket innebär att principerna för den nuvarande organisationen

bibehållas. Förutom nuvarande uppgifter med avseende på försöksväsendet

skulle styrelsen även ha att årligen fastställa försöksplaner för statens trädgårdsförsök,

statens växtskyddsanstalt, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms

växtförädlingsanstalt samt att för dessa institutioner vara mellaninstans

i anslagsfrågor, vilka uppgifter utom i vad avser statens växtskyddsanstalt

hittills ålegat lantbruksstyrelsen.

3. För att möta de ökade arbetsuppgifter som sålunda komma att åvila

lantbrukshögskolans styrelse föreslås denna utökad från sju till nio ledamöter.

Vidare föreslås den centrala organisationen vid lantbrukshögskolan

utbyggd med dels en befattning som överinspektör för försöksväsendet, vars

innehavare skall ha till uppgift att följa och ha en saklig översyn över den

inom landet bedrivna lantbruksförsöksverksamheten, och dels en befattning

som ekonomidirektör vid lantbrukshögskolan, vars innehavare skall

handha vissa delar av den ekonomiska förvaltningen och vara chef för högskolans

kansli.

4. Föreståndarna vid lantbrukshögskolans försöksinstitutioner samt statsagronomerna

och laboratorerna vid dessa institutioner skola bilda ett försökskollegium

för behandling av fackliga frågor inom ramen för de årligen

fastställda försöksplanerna. Lantbrukshögskolans båda försöksråd omorganiseras

till ett råd med tre sektioner, en för jordbruk, en för trädgårdsskötsel

och en för husdjursskötsel samt ges en väsentligt utvidgad organisation.

Rådets uppgift skall vara att samordna försöksverksamheten och att vara

ett rådgivande organ åt styrelsen i försöksfrågor. Rådet skall yttra sig bland

annat över de inom för söksinstitutionerna uppgjorda försöksplanerna.

5. Svenska vall- och mosskulturföreningen föreslås förstatligad i enlighet

med av 1945 års riksdag fattat principbeslut. Den av föreningen bedrivna

försöksverksamheten överföres på avdelningen för organogena jordar

samt en nyinrättad avdelning för bete, båda inom nuvarande jordbruksförsöksanstalten

och föreningens personal överföres till dessa avdelningar.

Jordbruksförsöksanstalten förutsättes härvid från och med 1 juli 1949 flyttad

från nuvarande lokaler vid Experimentalfältet till vall- och mosskulturföreningens

lokaler vid Ultuna.

6. Försöksledarmötet ges en något fastare organisation med ett arbetsutskott

för ärendenas beredning och expediering av mötets beslut.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

statsrådet Sköld frågor angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation

samt Svenska vall- och mosskulturföreningens förstatligande och anför

därvid följande.

I årets statsverksproposition (IX H.T. p. 12) har Kungl. Maj :t på min

hemställan föreslagit riksdagen att i avvaktan på särskilda propositioner

i ämnet uppta anslagen till lantbrukshögskolan med beräknade belopp.

Jag anförde därvid, att förslag grundade på betänkande angående utbyggnad

av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna (SOU 1947: 62) och

betänkande angående organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets

område (SOU 1947: 42) torde komma att föreläggas årets riksdag.

Jag torde nu få anmäla frågan om jordbruksförsöksverksamhetens organisation.

Jag framlägger i detta sammanhang icke några anslagsäskanden för

lantbrukshögskolan utan dessa torde böra upptas i samband med förslag

angående utbyggnad av jordbrukets och skogsbrukets högskolor.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp

sakkunniga för att verkställa utredning och avge förslag angående organisationen

av försöksverksamheten på jordbrukets område. De sakkunniga,

som antagit benämningen 1945 års jordbruksförsöksutredning, ha utgjorts

av landshövdingen C. E. A. Mannerfelt, ordförande, riksdagsmännen O. L.

Carlström i Sävsjö, C. E. Eriksson i Ljusdal, J. N. Jonsson i Fjäle, E. Karlsson

i Stuvsta, G. E. Nilsson i Göingegården samt P. G. A. Svensson i Stenkyrka,

phil. dr G. Giöbel, Svenska vall- och mosskulturföreningen, professor

N. Olsson, lantbrukshögskolan och föreståndaren .1. E. Stenberg, Gisselås

försöksgård. Försöksgårdsföreståndare J. E. Stenberg avled den 19

april 1946.

Utredningen, som vid behandlingen av vissa frågor biträtts av särskilda

experter, har den 5 juni 1947 avgivit förenämnda betänkande med förslag

angående organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets område.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi Maj:ts proposition nr 161.

över utredningens förslag ha utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen, statens pensionsanstalt,

statens lönenämnd, statens livsmedelskommission, lantbruksakademien,

jordbrukets forskningsråd, styrelserna för lantbrukshögskolan,

veterinärhögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, statens

växtskyddsanstalt, statens centrala frökontrollanstalt, statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt och statens maskin- och redskapsprovningar,

statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, jordbrukets upplysningsnämnd,

nämnden för täckdikningsförsök, samtliga hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, norrlandskommittén, 1946 års trädgårdsundervisningskommitté,

Svenska vall- och mosskulturföreningen, Sveriges utsädesförening,

Jordbrukstekniska institutet, Institutet för husdjursförädling,

styrelserna för lantbruksskolorna i Bjärka-Säby och Klagstorp, styrelserna

för lantmannaskolorna i Vassbo, Tenhult, Önnestad, Dingle och Umeå, Sveriges

agronom- och lantbrukslärarförbund, Civilförvaltningens personalförbund,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk, Gödseloch

kalkindustriernas samarbetsdelegation, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

samt centralstyrelsen för Malmöhus läns försöksringar.

Vid lantbrukshögskolans styrelses utlåtande ha fogats yttranden av högskolans

lärarråd och försöksnämnd. Styrelsen för veterinärhögskolan har

tillika överlämnat yttranden från högskolans lärarkollegium och nämnden

för veterinärinrättningen i Skara. Förvaltningsutskottet för Uppsala läns

hushållningssällskap har till sitt utlåtande fogat yttrande av hushållningssällskapets

försökskommitté. Slutligen har Sveriges agronom- och lantbrukslärarförbund

bifogat yttranden från förbundets sektion för jordbruksforskning

och försöksverksamhet samt svenska husdjurskonsulentföreningen.

Skrivelser i ärendet ha vidare inkommit från förvaltare G. Carlsson, Ultuna

samt assistenterna W. Cagell och A. Gremo, lantbrukshögskolan.

Jag har för avsikt att nu till behandling uppta de delar av försöksutredningens

förslag som beröra de allmänna principerna för försöksväsendets

organisation och försöksverksamhetens ledning, förstatligandet av Svenska

vall- och mosskulturföreningens verksamhet samt försöksledarmötets organisation.

De av utredningen framlagda förslagen till upprustning av jordbruksförsöksverksamhetens

personella och materiella resurser torde med

hänsyn till önskvärdheten av sparsamhet i nuvarande läge böra anstå.

Jag torde här vidare få anmäla det av norrlandskommittén i betänkande

angående forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i

Norrland (SOU 1946: 16) framlagda förslaget om organisation av den av

Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamhefen

i Norrland.

Jag torde här till att börja med få lämna en kortfattad redogörelse för

försöksutredningens och norrlandskommitténs förslag i ovannämnda delar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 161.

5

Sammanfattning av försöksutredningens förslag.

Allmänna riktlinjer för försöksverksamhetens organisation.

Utredningen lämnar inledningsvis en kort historik över jordbruksförsöksverksamhetens

utveckling i vårt land och redogör för organisation och

arbetsuppgifter vid de institutioner som ha till uppgift att genom försöksverksamhet

och vetenskapligt-praktiska undersökningar och analyser verka

för jordbrukets befrämjande. Därvid konstateras, att vårt lands jordbruksförsöksverksamhet

organisatoriskt sett kännetecknas av en betydande splittring

orsakad av att verksamheten bedrives icke blott genom ett flertal statliga

organ utan även i viss omfattning genom enskilda, stundom statsunderstödda

institutioner.

Utredningen indelar den vid berörda institutioner bedrivna verksamheten

i följande huvudgrupper:

a) försöksverksamhet i egentlig mening, b) kontroll- och provningsverksamhet,

c) växtförädlingsverksamhet och d) växtskyddsverksamhet.

I betänkandet framhålles att den rådande splittringen av försöksverksamheten

ibland givit anledning till påståendet, att verksamheten icke arbetar

fullt effektivt. Denna uppfattning har sålunda framförts av bland

andra 1943 års riksdagsrevisorer, vilkas uttalande i skrivelse till riksdagen

närmast givit upphov till förevarande utredning. I anslutning härtill diskuteras

frågan om dubbelarbete och vissa andra frågor, som beröra förhållandet

mellan de institutioner, som bedriva försöksverksamhet, samt de åtgärder,

som nu äro vidtagna för främjandet av samarbetet dem emellan.

Utredningen finner härvid, att verksamheten inom var och en av de nyss

angivna huvudgrupperna kan anses bilda ett särskilt arbetsområde, men

att beröringspunkterna mellan institutioner inom olika grupper samtidigt

äro många. På grundval av sina undersökningar har utredningen kommit

till den slutsatsen, att dubbelarbete icke synes ha förekommit i den utsträckning,

som man med hänsyn till den organisatoriska splittringen måhända

kunde vara böjd för att anta. Den säger sig dock icke vilja bestrida

att dubbelarbete i viss omfattning förekommit. Vissa organ med uppgift

att få en samordning av försöksverksamheten till stånd finnas visserligen

— exempelvis lantbrukshögskolans försöksnämnd och två försöksråd •—

men de omfatta icke försöksverksamhetens hela arbetsområde. Utredningen

påpekar att det måste uppfattas som en svaghet i organisationen att en

samordning av verksamheten icke alltid varit organisatoriskt säkerställd.

Benämningarna »jordbruksförsöksanstalten» och »husdjursförsöksanslalten»

ha synts utredningen vidlyftiga och med hänsyn härtill opraktiska.

Den föreslår i stället benämningarna »statens jordbruksförsök» resp. »statens

husdjursförsök» i analogi med »statens trädgårdsförsök» och »statens

mejeriförsök», vilka benämningar användas i det följande.

Utredningen redogör för vissa spörsmål berörande den av statens jordbruksförsök

i samarbete med hushållningssällskapen bedrivna sortförsöks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

verksamheten, varvid den dock icke föreslår några förändringar i nu gällande

förhållanden, men förordar att de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas

försöksresultat med nya sorter i större utsträckning ställas

till statens jordbruksförsöks förfogande, så att de i högre grad än hittills

kunna beaktas vid avgivande av omdömen om dessa sorters odlingsvärde.

Därefter diskuteras sambandet mellan forskning och högre undervisning

samt försöksverksamhet, varvid en summarisk redogörelse för tidigare utredningar

och förslag i frågan lämnas. Utredningen påpekar, att det av

dessa framgår, att statsmakterna vid alla ståndpunktstaganden i denna fråga

under 1930-talet ansett, att jordbruksnäringen bäst betjänades av ett

nära samband mellan jordbruksforskningen och den därpå grundade högre

lantbruksundervisningen samt försöksverksamheten. Utredningen redogör

för de olikheter i fråga om uppgifter och arbetssätt som kan anses särskilja

forsknings- och försöksverksamheten, men finner att de, trots påvisbara

olikheter, äro synnerligen närbesläktade, vilket bäst framgår därav att de

stundom övergå i varandra utan att någon strikt gräns dem emellan kan

uppdragas.

Utredningen diskuterar hur det nära sambandet mellan forskning, högre

undervisning och försöksverksamhet i organisatoriskt avseende bör komma

till uttryck. Enligt utredningens mening kunna två pricipiellt olika organisationsformer

ifrågakomma. Det ena alternativet skulle innebära, att försöksverksamheten

organiserades som en fristående institution och att samband

med forskning och högre undervisning upprätthölles av en helt eller

delvis gemensam styrelse. Enligt det andra alternativet skulle ifrågavarande

verksamhet inrangeras i samma organisatoriska enhet som forskningen

och den högre undervisningen. Detta skulle betyda att det system som för

närvarande finnes genomfört för jordbruks- och husdjursförsöken vid lantbrukshögskolan

bibehölles.

Utredningen, som framhåller, att det från flera håll ifrågasatts om den

nuvarande formen för en samordning verkligen är den mest ändamålsenliga,

har redogjort för de för- och nackdelar, som i allmänhet kunna anses

vara förknippade med ett sammanförande inom en organisatorisk enhet

av många verksamhetsgrenar. Av denna redogörelse drar utredningen

den slutsatsen, att de flesta härmed förbundna olägenheterna kunna anses

vara av den art, att de med en ändamålsenlig inre organisation av den administrativa

enheten kunna elimineras eller i varje fall betydligt reduceras

och framhåller att den i sitt förslag sökt uppta fördelarna från såväl det

ena som det andra systemet men undvika deras brister. På grund av det

nära sambandet mellan försöksverksamhet samt forskning och högre undervisning

har utredningen i varje fall ej funnit sig kunna tillstyrka en

organisationsform, som helt skiljer dessa verksamhetsgrenar åt. Enligt utredningen

utesluter detta behov av nära kontakt icke, utan påkallar tvärtom,

att vissa på hittillsvarande erfarenheter grundade omläggningar vidtas

i den nuvarande inre organisationen vid lantbrukshögskolan i syfte att bereda

försöksverksamheten en med forskning och högre undervisning fullt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 161.

7

jämbördig ställning och tillförsäkra den arbetsformer, som ger verksamheten

rikare egna utvecklingsmöjligheter. För att motverka de med en samorganisation

förenade olägenheterna föreslår utredningen bl. a. inrättandet

dels av en befattning som överdirektör för försöksväsendet, vars innehavare

skulle ha till uppgift att följa och ha en saklig översyn över den inom landet

bedrivna jordbruksförsöksverksainheten samt dels en befattning som

ekonomidirektör vid lantbruksliögskolan, vars innehavare skulle handha

vissa delar av den ekonomiska förvaltningen och vara chef för högskolans

kansli. Förslaget om inrättande av en befattning såsom ekonomidirektör

motiveras också med hänsyn till önskvärdheten av att bereda en avlastning

i arbetsbördan för högskolans rektor. Utredningen har vidare velat ifrågasätta,

om inte den gemensamma huvudinstitutionen borde erhålla namnet

»Kungl. Lantbrukshögskolan med Statens Lantbruksförsök».

Förslaget att forsknings-, undervisnings- och försöksverksamhet skall bedrivas

jämsides vid lantbrukshögskolan innebär, framhåller utredningen,

att statens jordbruks- och husdjursförsök ävensom statens försöksgårdar

jämväl i fortsättningen skola ingå i denna organisation. Till denna bör

vidare överföras den av Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna

verksamheten. Härvid skall enligt förslaget dock undantagas den av nämnda

förening bedrivna studiegårdsverksamheten, som bör läggas under den

av norrlandskommittén i betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten

på jordbrukets område i Norrland (SOU 1946: 16) föreslagna

norrländska institutionen för jordbruksforskning i enlighet med av

kommittén i sagda betänkande avgivet förslag.

Sambandet mellan den forsknings- och försöksverksamhet, som bedrives

inom och utanför lantbrukshögskolan och försöksanstalterna har även varit

föremål för överläggningar inom utredningen. Härvid har utredningen

kommit till den uppfattningen, att följande institutioner böra ställas under

överinseende av styrelsen för lantbrukshögskolan, nämligen statens trädgårdsförsök,

statens växtskyddsanstalt, Sveriges utsädesförening, Weibullsholms

växtförädlingsanstalt och den föreslagna Norrlandsinstitutionen för

jordbruksforskning, om en sådan institution kommer att inrättas. Högskolestyrelsens

befattning med dessa institutioner, vilka förutsättas få behålla

sina lokala styrelser för verksamhetens ledning, skulle enligt utredningen

huvudsakligen bestå i alt samordna verksamheten genom att fastställa årliga

försöksplaner och att vara mellaninstans i anslagsfrågor. Därigenom

och genom ett ombildat försöksråd skulle möjligheterna till samarbete avsevärt

förbättras, överdirektören för försöksväsendet förutsättes av utredningen

få inspektionsrätt över de nämnda institutionerna. I fråga om mejeriförsöksverksamheten

uttalar utredningen, att det synes mer befogat att

försöksplanerna för denna verksamhet fastställes av lantbrukshögskolans

styrelse än av lantbruksstyrelsen såsom nu är fallet. De institutioner som

närmast syssla med kontroll- och provningsverksamhet anses av utredningen

däremot inte böra närmare anknytas till lantbrukshögskolan, då deras verksamhet

måste sägas vara ganska artskild från övrig försöksverksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 161.

Försöksverksamhetens ledning.

Utredningen framhåller, att den föreslagna organisationen kommer att

ställa mycket stora krav på lantbrukshögskolans styrelse, men samtidigt

medföra betydande fördelar, främst genom att redan på ett tidigt stadium

en intresseavvägning mellan de olika institutionernas krav på resurser kan

ske med hänsyn till jordbrukets och trädgårdsodlingens behov vid olika tidpunkter.

För att icke den invändningen skall kunna resas att högskolans

styrelse kan tänkas visa mindre förståelse för de utanför högskolan stående

institutionernas anslagsäskanden föreslås att ordförandena i dessa institutioners

styrelser skola äga delta i behandlingen inom högskolestyrelsen

av ärenden som röra deras institutioner samt att institutionsföreståndaren

därvid skall vara föredragande.

För att kunna lösa de många och omfattande uppgifter av skiftande art

som redan nu och enligt föreliggande förslag än mer i framtiden komma

att åvila lantbrukshögskolans styrelse, bör denna enligt utredningen utökas

från sju till nio ledamöter. Rektor samt den förut omnämnde överdirektören

för försöksväsendet böra vara självskrivna ledamöter i styrelsen.

Detta bör däremot i fortsättningen icke vara fallet med chefen för

lantbruksstyrelsen. Övriga ledamöter, vilka skola utses av Kungl. Maj :t för

en tid av fyra år, böra innefatta tre representanter för det praktiska jordbruket

som företräda olika delar av landet samt en representant för Uppsala

universitet. Styrelsens medlemmar böra för övrigt väljas så att styrelsen

som helhet kommer att besitta goda insikter på olika områden av sitt

arbetsfält.

Utredningen framhåller att det bör överlåtas på styrelsen att själv närmare

bestämma om sina arbetsformer. Den framlägger dock vissa förslag

till riktlinjer härför. Enligt utredningen bör styrelsen för ärendenas beredning

arbeta på två sektioner, den ena speciellt inriktad på försöksverksamheten

och den andra på forskning och undervisning. Varje sektion skall bestå

av fyra ledamöter. Ordförande skall icke vara medlem i någondera sektionen.

Någon beslutanderätt bör enligt utredningen icke tillkomma sektionerna

men däremot böra brådskande ärenden kunna avgöras av rektor

och överdirektören tillsammans med styrelsens ordförande eller annan ledamot,

som därtill utsetts av styrelsen.

Innehavaren av den föreslagna befattningen som ekonomidirektör skall

äga delta i styrelsens och styrelsesektionernas överläggningar, samt att därvid

få sin mening antecknad till protokollet om beslutet icke överensstämmer

med hans uppfattning.

Som föredragande inför styrelsen skola enligt utredningen fungera a)

ekonomidirektören i sådana ekonomiska frågor, som falla inom hans verksamhetsområde,

såsom budgetfrågor och byggnadsfrågor, b) rektor i fråga

om forsknings- och undervisningsinstitutionernas angelägenheter samt ärenden

från lärarrådet, c) vederbörande föreståndare beträffande försöksinstitutionernas

ärenden, oberoende av om institutionen direkt ingår i högskolan

eller är fristående men står under styrelsens överinseende, och d) över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj.ts proposition nr 161.

direktören för för söksväsendet i fråga om för försöksväsendet gemensamma

angelägenheter såsom försöksgårdarnas försöksplaner ävensom ärenden

från försöksrådet.

Enligt utredningens förmenande böra några särskilda uppgifter med avseende

på försöksväsendet i framtiden icke åvila rektor. Han skall dock även

i fortsättningen utåt företräda lantbrukshögskolan med statens lantbruksförsök,

såvida styrelsen icke annat beslutar. I detta sammanhang understrykes

vidare rent principiellt den stora betydelsen av att avlasta administrativa

och kamerala arbetsuppgifter från forskare och försöksmän, vilkas

utbildning och intresse har en helt annan inriktning och som därför

nu måste ägna en oproportionerligt stor del av sin tid åt för dem främmande

arbetsuppgifter. Ökade möjligheter att tillgodose detta önskemål menar

utredningen komma att föreligga om den föreslagna ekonomidirektörsbefattningen

inrättas.

Överdirektören för försöksväsendet skall enligt utredningens förslag ha

till huvudsaklig uppgift att följa och ha en saklig översyn över den statliga

och statsunderstödda försöksverksamheten samt de större forskningsarbeten

av experimentell art, som bedrivas på jordbruksforskningens område

och som helt eller delvis utföras med statsbidrag. Denna översyn skall enligt

förslaget även omfatta den försöksverksamhet som bedrives vid lantbrukshögskolans

forskningsinstitutioner i den mån på förhand fastställda

försöksplaner därvid följas. Utredningen vill med denna åtgärd söka motverka

tendensen till splittring av försöksverksamheten, som samtidigt härigenom

erhåller en högste målsman, som kan hävda försöksverksamhetens

intressen och tillse att den beredes möjligheter att utveckla sig på ett tidsenligt

och för jordbruket gagneligt sätt. Då överdirektören skall vara självskriven

ledamot i styrelsen och dessutom självskriven ordförande i det av

utredningen föreslagna försöksrådet och dess sektioner, tillföres styrelsen

genom honom en kraft, som genom sitt dagliga arbete står i ständig kontakt

med den samlade försöksverksamheten i landet och besitter en god

och saklig överblick över denna.

Utredningen framhåller särskilt, att det icke är dess avsikt att överdirektören

skall ta befattning med administrationen eller den fackliga verksamheten

vid försöksinstitutionerna. Den dagliga ledningen härav skall

fortfarande utövas av institutionernas föreståndare, överdirektörens åligganden

skall i förhållande till försöksinstitutionerna i huvudsak bestå i att

tillse, att verksamheten vid dessa bedrives i enlighet med föreskrivna arbetsprogram

samt att onödigt dubbelarbete förhindras även i det dagliga

arbetet. Hans verksamhet kan, understryker utredningen, i korthet sägas gå

ut på att övervaka, alt försöksverksamheten som samlad enhet med hänsyn

till alla berörda faktorer arbetar så effektivt och rationellt som möjligt.

Den nye befattningshavaren bör enligt utredningens åsikt inta en självständig

ställning gentemot rektor och liksom denne i sin ämbetsutövning

lyda direkt under högskolans styrelse. Han skall överta dennes övervakningsskyldighet

över lantbrukshögskolans försöksinstitutioner. Han bör vi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

dare enligt utredningen överta den av lantbruksstyrelsen hittills utövade

inspektionen av statens trädgårdsförsök, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms

växtförädlingsanstalt samt ha rätt att närvara vid styrelsesammanträden

vid de under högskolans överinseende stående institutionerna

samt att därvid delta i överläggningarna men ej i besluten.

Beträffande de kompetenskrav som böra uppställas för nämnda befattningshavare

anför utredningen följande.

Uppenbart är att här ifrågavarande befattning kommer att ställa stora

krav på innehavaren icke minst av personlig art. Med hänsyn härtill synes

det utredningen vanskligt att för befattningen uppställa bestämda kvalifikationer,

som under alla förhållanden måste uppfyllas av dess innehavare.

Enligt utredningens förmenande bör i stället ett ganska fritt spelrum finnas

vid valet av innehavare till befattningen. Att befattningshavaren bör besitta

god inblick i svenska jordbruksförhållanden och vara en god organisatör

är dock uppenbart. Vetenskaplig skicklighet synes icke vara absolut

nödvändig, men torde få anses vara en fördel. Mycket talar för lämpligheten

att till befattningen utse en person, gärna en yngre man, med initiativkraft

och starkt personligt intresse för uppgiften.

Reservation har på denna punkt avgivits av herrar Giöbel och Olsson, som

hävda att det är nödvändigt att vederbörande besitter insikter i vetenskapens

metoder och sätt att arbeta.

Utredningen föreslår vidare att överdirektören tillsättes av Kungl. Maj :t

på förordnande på sex år i sänder samt placeras i lönegrad C 7 (Cp 12).

Som kanslipersonal bör till överdirektörens förfogande ställas en byråsekreterare

i lönegrad Eo 21 (Ce 24) och ett kanslibiträde i lönegrad Eo 7

(Ce 11).

Beträffande upplysningsverksamheten på jordbrukets område ifrågasättes

huruvida icke jordbrukets upplysningsnämnd borde inordnas under lantbrukshögskolan

och överdirektören för försöksväsendet och därvid ombildas

till en byrå för upplysning och propaganda. Utredningen finner emellertid,

att upplysningsnämnden på grund av sin verksamhet genom press, radio

och film och på grund av att denna verksamhet även omfattar spridandet

av rön från andra forskningsgrenar såsom veterinärmedicin och skogsforskning,

torde vara så beroende av en central placering att ytterligare någon

tids erfarenhet bör vinnas innan några förändringar i nämndens organisation

företas. Nämnden, som nu sorterar under lantbruksstyrelsen, bör dock

enligt utredningens förmenande i avvaktan på ytterligare erfarenheter ställas

under överinseende av styrelsen för lantbrukshögskolan med statens lantbruksförsök.

Lärarrådets befattning med ärenden som röra försöksverksamheten synes

i fortsättningen böra upphöra, påpekar utredningen, möjligen med undantag

för sådana ärenden som avse tillsättandet vid försöksinstitutionerna

av befattningar, för vilka vetenskaplig skicklighet kräves, eller med andra

ord i allmänhet befattningar från och med 24 (27) lönegraden. Försöksinstitutionernas

föreståndare synas vidare icke böra vara skyldiga närvara vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds proposition nr 161.

lärarrådets sammanträden annat än när dylika ärenden eller andra frågor

av gemensamt intresse skola behandlas, därvid de skola kallas av rektor.

Ekonomidirektören bör ha rätt att delta i lärarrådets överläggningar samt

att få sin avvikande mening antecknad till protokollet.

Utredningen föreslår att försöksinstitutionernas föreståndare tillsammans

med institutionernas statsagronomer och laboratorer parallellt med lärarrådet

skola bilda ett försökskollegium för behandling av gemensamma angelägenheter.

Lantbrukshögskolans styrelse skall, efter förslag av kollegiet,

utse en av dess ledamöter att för en tid av förslagsvis ett år i sänder vara

dess ordförande. Utredningen framhåller att försökskollegiets uppgifter nödvändigtvis

måste klart avgränsas från det föreslagna försöksradets. Kollegiet

skall endast vara ett organ för interna frågor inom försöksverksamheten

vid Ultuna, och dess uppgifter böra därför inskränka sig till ärenden,

som falla inom ramen för de årligen fastställda försöksplanerna för de

inom försökskollegiet representerade försöksinstitutionerna. Det är med andra

ord närmast avsett att vara ett tjänstemannamöte med försöksledarna.

Föreståndarna för högskolans forsknings- och undervisningsinstitutioner

skola enligt förslaget jämte försöksgårdsföreståndarna kunna adjungeras

till kollegiet när ärenden berörande deras verksamhet behandlas och ordföranden

finner deras närvaro erforderlig, överdirektören och ekonomidirektören

skola även ha rätt att delta i kollegiets överläggningar samt få avvikande

meningar förda till protokollet. Det skall enligt utredningen åligga

kollegiet, att till styrelsen avge dels förslag angående erforderliga förändringar

i försöksverksamhetens bedrivande eller organisation vid högskolan,

dels yttrande i befordringsärenden rörande assistenter vid berörda institutioner

samt att utfärda tjänstgöringsbetyg för dessa.

För främjande av samarbetet mellan den inom olika organ bedrivna lantbruks-

och trädgårdsförsöksverlcsamheten bör enligt utredningen vid lantbrukshögskolan

inrättas ett försöksråd, indelat i tre sektioner nämligen en

för jordbruk, en för trädgårdsodling och en för husdjursskötsel. Dessa sektioner

skola fungera som arbetsutskott och förbereda ärendena till det samlade

försöksrådets sammanträden. Smärre ärenden som endast beröra en sektions

verksamhetsområde böra kunna avgöras av denna, vilket enligt utredningen

bör ankomma på ordföranden att bestämma. Lantbrukshögskolans

nuvarande försöksnämnd och två försöksråd samt Alnarpsinstitutionens trädgårdsförsöksråd

avses skola utgå ur respektive organisationer. Utredningen

framhåller, att rådet i försöksfrågor bör bli ett rådgivande organ åt högskolans

styrelse och i denna egenskap yttra sig över de av försöksinstitutionerna

och försöksgårdarna uppgjorda försöksplanerna ävensom över de frågor

i övrigt, som av styrelsen kunna hänskjutas till rådet, överdirektören för

försöksväsendet bör enligt utredningen vara självskriven ordförande i såväl

rådet in pleno som i dess olika sektioner samt även svara för alt rådets och

sektionernas ärenden bli väl förberedda. Expediering av rådets ärenden samt

protokollföring av dess sammanträden bör ombesörjas av överdirektörens

kanslipersonal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Vissa skäl synas enligt utredningen tala för inrättandet av jämväl en sektion

för mejerihantering eller möjligen en gemensam sektion för husdjursskötsel

och mejerihantering. Med hänsyn till att mejeriförsöksverksamheten

för närvarande är föremål för särskild utredning har utredningen dock inskränkt

sig till ett allmänt uttalande om betydelsen av samråd mellan husdjurs-

och mejeriförsöksverksamhet.

Förutom ordföranden böra enligt förslaget följande personer ingå i försöksrådet:
i

sektionen för jordbruk: föreståndarna för statens jordbruks- och husdj

ursförsök, försöksledaren för den statliga betesförsöksverksamheten, föreståndarna

för växtskyddsanstalten, statens trädgårdsförsök, jordbrukstekniska

institutet och Sveriges utsädesförening, professorerna i agronomisk

hydroteknik, allmän jordbrukslära och växtodlingslära vid lantbrukshögskolan

samt sju av Kungl. Maj :t på viss tid, förslagsvis tre år, utsedda ledamöter,

därav en representant för försöksgårdarna, en för hushållningssällskapens

lokala försöksverksamhet, fyra för det praktiska jordbruket,

varav en för jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse, och en för den industriella

tillverkningen av för jordbruket betydelsefulla produktionsmedel;

i sektionen för trädgårdsodling: föreståndarna för statens jordbruks- och

trädgårdsförsök, växtskyddsanstalten och trädgårdsavdelningen av Alnarpsinstitutet

samt tre av Kungl. Maj :t på viss tid, förslagsvis tre år, utsedda

representanter för den praktiska trädgårdsodlingen företrädande olika intressen

inom trädgårdsodlingen såsom fruktodling, odling under glas och

frilandsodling; samt

i sektionen för husdjursskötsel: föreståndarna för statens jordbruks- och

husdjursförsök, försöksledaren för den statliga betesförsöksverksamheten,

föreståndaren för forskningskommittén för lantmannabyggnader, professorerna

i husdjurens avels- och raslära och i husdjurens utfodring och skötsel

vid lantbruk shögskolan samt sex av Kungl. Maj :t på viss tid förslagsvis tre

år utsedda ledamöter, därav en representant för veterinärvetenskapen, en

för jordbrukets mejeriorganisationer och fyra för det praktiska jordbruket.

Föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt, statsagronomerna

(avdelningsföreståndarna) vid försöksinstitutioner, vilkas föreståndare ingå

i försöksrådet, ävensom en representant för var och en av Weibullsholms

yäxtförädlingsanstalt och institutet för husdjursförädling böra äga deltaga

i försöksrådets och respektive sektioners överläggningar men ej i besluten.

Samma rätt bör vidare tillkomma samtliga professorer vid lantbrukshögskolan

ävensom de ordinarie lärarna vid den högre trädgårdskursen vid ÅInarpsinstitutet

i den mån de icke äro ledamöter i rådet.

Utredningen föreslår vidare att även andra utomstående sakkunniga vid

behov skola kunna av ordföranden kallas till rådets sammanträden.

För att försöksrådet skall kunna fylla sin uppgift finner utredningen

det nödvändigt att det på ett så tidigt stadium att dess synpunkter kunna

bli beaktade får ta del av försöksplanerna. Det påpekas vidare att institutionerna

och försöksgårdarna på grund av budgetarbetet äro tvungna alt

redan mer än ett år före försöksårets början framlägga sina statförslag.

Rådet bör därför enligt utredningen sammanträda och behandla försöksplanerna

i mars året innan försöken skola utföras. Sedan försöksinstitutionernas

stater blivit vederbörligen fastställda i början av påföljande år,

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

verkställes inom institutionerna en överarbetning av försöksplanerna med

hänsyn till de erfarenheter som vunnits och de nya försöksspörsmål som

kunna ha uppkommit under det senast avslutade försöksåret.

Lantbrukshögskolans kansli.

Såsom tidigare nämnts föreslår utredningen inrättandet av en befattning

som ekonomidirektör vid lantbrukshögskolan. Ekonomidirektören skall enligt

förslaget få till uppgift 1) att från rektor överta vissa göromål, framförallt

förvaltningsärenden av ekonomisk art, 2) att utöva den kontroll av

försöksgårdarnas ekonomi som nu åvilar Ultuna egendoms förvaltare, 3)

att utöva tillsynen över högskolans lösa och fasta egendom, 4) att överta

arbetet med lantbrukshögskolans årliga anslagsäskanden, 5) att från kamreraren

överta hans arbete med upphandlingsärenden och 6) med ekonomiska

utredningar i viktigare frågor samt 7) att under rektor utöva chefsskapet

över kontors-, ekonomi- och arbetspersonalen. Vid uppsikten över försöksgårdarnas

ekonomi och högskolans fasta och lösa egendom bör ekonomidirektören

enligt förslaget biträdas av assistenten hos Ultuna egendoms förvaltare.

Ekonomidirektören föreslås placerad i lönegrad A 30 (Ca 33).

Utredningen anser att sekreterartjänsten trots inrättandet av ekonomidirektörsbefattningen

tills vidare bör kvarstå i nuvarande lönegrad A 26

(Ca 29). Den av lantbrukshögskolans styrelse vid flera tillfällen föreslagna

uppflyftningen av kamrerarbefattningen från 22 (25) till 24 (27) lönegraden

finner utredningen sig icke för närvarande kunna förorda. På denna

punkt har reservation avgivits av herrar Olsson och Giöbel, vilka anse att

kamrerarbefattningen, med hänsyn till omfattningen av det arbete som redan

nu och än mer i framtiden kommer att åligga dess innehavare, bör uppflyttas

i 24 (27) lönegraden. På grund av det ökade bokföringstekniska arbete

som bl. a. genom införlivandet av vall- och mosskulturföreningen med högskolan

kommer att påföras dess kamrerarexpedition föreslår utredningen inrättandet

av en befattning som bokhållare i lönegrad Eo 17 (Ce 21).

Den årliga lönekostnaden för den av utredningen föreslagna personalökningen

upptages till 47 100 kronor enligt 1947 års löneplaner, ortsgrupp

3 och 6 procent rörligt tillägg men med avdrag för nuvarande löner till bokhållaren

och överdirektörens kanslibiträde, vilka beräknas skola överflyttas

från vall- och mosskulturföreningen, vars löneutgifter för närvarande huvudsakligast

bestridas med statsmedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Försöksverksamhetens inre organisation.

J ordbruksförsöksverksamheten.

Utredningen erinrar om att 1945 års riksdag i princip beslutat att Svenska

vall- och moss kulturföreningens verksamhet skall inordnas i den statliga

försöksverksamheten. Detta bör enligt utredningens uppfattning ske genom

att verksamheten överföres till lantbrukshögskolan med statens lantbruksförsök.

Dock bör föreningens studiegårdsverksamhet i Norrland i enlighet

med norrlandskommitténs förslag i betänkande angående forsknings- och

försöksverksamhet på jordbrukets område i Norrland (SOU 1946: 16) överföras

till Norrlands institution för jordbruksforskning. Med avseende på den

del av föreningens verksamhet, som föreslås överflyttad till lantbrukshögskolan

med statens lantbruksförsök, har utredningen var för sig behandlat

föreningens verksamhet på betesområdet och föreningens verksamhet i övrigt

på mosskultur- och vallområdena. Föreningens uppgifter på de sistnämnda

områdena böra enligt förslaget övertas av statens jordbruksförsök.

Betiäffande betesförsöksverksamheten föreligga delade meningar inom utredningen

om den lämpligaste organisationsformen. Fem av utredningens

ledamöter anse att verksamheten bör hänföras till statens jordbruksförsök

och där handhas av en särskild avdelning, under det att fyra ledamöter

föreslå bildandet av en självständig betesförsöksinstitution, förslagsvis benämnd

statens betesförsök, parallell med jordbruks- och husdjursförsöken.

Det första alternativet (alternativ I) motiveras bl. a. med att betesproblemen

icke böra skiljas från övriga växtodlingsproblem, främst vallodlingens, medan

förespråkarna för det andra alternativet (alternativ II) bl. a. finna betesfrågorna

vara av en sådan storleksordning att det för försöksverksamheten

pa detta område kräves en särskild institution. De senare påpeka att detta

önskemål särskilt påkallas av betesproblemens särställning på gränsen mellan

jordbruks- och husdjursförsök. Den omständigheten att jordbruksförsöksinstitutionen

skulle få en sådan omfattning, att det skulle innebära betydande

svårigheter för institutionsföreståndaren att överblicka och leda

arbetet inom institutionen talar enligt deras mening även emot alternativ

I.

Som bakgrund till vissa föreslagna lönegradsuppflyttningar m. m. har utredningen

till diskussion upptagit frågan om avlönings- och anställningsförhållanden

m. m. för försöksmännen. Den trycker därvid starkt på vikten

av fullgod rekrytering till de ledande försöksbefattningarna samt på betydelsen

av att forskar- och försöksmannabanan i ekonomiskt avseende göres

så tillfredsställande, att den i konkurrens med andra verksamhetsområden

kan dra till sig och kvarhålla för uppgiften lämpliga krafter.

Vid en organisation av jordbruks- och betesförsöksverksamheten enligt

alternativ I har utredningen ansett följande fackavdelningar — förutom

ett mindre kansli — böra finnas vid statens jordbruksförsök.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Allmänna avdelningar: för jordens torrläggning och bevattning; för jordbearbetning;

för gödsling och kalkning; för växtodling jämte ogräsbekämpning.

Speciella avdelningar: för organogena jordar; för betesfrågor.

Hjälpavdelningar: botanisk avdelning med botaniskt-torvgeologiskt laboratorium;

kemiskt laboratorium; för statistik och försöksteknik.

Avdelningarna böra enligt utredningen förestås av statsagronomer med

undantag för botaniska avdelningen och kemiska laboratoriet, som böra

förestås av en laborator resp. en förste kemist. En av statsagronomerna skall

liksom för närvarande utses att med professors titel vara föreståndare för

institutionen.

Utredningen hävdar att inrättandet av de allmänna avdelningarna för

jordens torrläggning och bevattning samt för jordbearbetning tills vidare

bör ställas på framtiden, och att försöksverksamhet inom dessa områden än

så länge bör bedrivas vid lantbrukshögskolans institutioner för agronomisk

hydroteknik respektive allmän jordbrukslära. Utredningen förordar därför,

att dessa båda institutioner tillföras vissa personalförstärkningar för försöksverksamheten.

På denna punkt har reservation till utredningens förslag

avgivits av herr Karlsson som anser, att försöksverksamhet vad angår

torrläggning och bevattning allt framgent bör förläggas till lantbrukshögskolans

institution för agronomisk hydroteknik.

Med hänsyn till de organogena jordarnas stora utbredning och speciella

odlingsbetingelser anser utredningen en särskild avdelning för försöksverksamhet

på dessa jordar fortfarande vara påkallad. Härvid framhåller utredningen

att arbetet inom denna avdelning bör omfatta såväl växtodlingssom

gödslings- och kalkningsförsök på organogena jordar med undantag

för betesvallar samt bedrivas i intimt samarbete med försöksverksamheten

på mineraljordar.

Avdelningen för bete skall enligt förslaget ha till uppgift att arbeta med

försöksfrågor rörande anläggning och underhåll av beten samt betesteknik

och driftsekonomi samt att på detta område bedriva upplysnings- och rådgivningsverksamhet.

Den botaniska avdelningen med det botanisk-torvgeologiska

laboratoriet samt det kemiska laboratoriet föreslås av utredningen

skola upprättas på grundval av motsvarande avdelningar inom nuvarande

vall- och mosskulturföreningen. Förutom den utrustning, som kan övertas

från vall och mosskulturföreningen skulle därvid enligt utredningen ett

engångsanslag av 35 000 kronor respektive 28 000 kronor erfordras till laboratorie-

och annan utrustning.

Beträffande den föreslagna avdelningen för statistik och försöksteknik

har utredningen anfört bland annat följande.

Ledningen av avdelningen bör utövas av eu specialutbildad person med

hög vetenskaplig och praktisk kompetens ådagalagd genom framstående vetenskaplig

skicklighet på försöksmatematikens område i förening med grundlig

naturvetenskaplig utbildning på biologiens område. Då forskarna och

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kunql. Maj:ts proposition nr 161.

försöksmännen i allmänhet besitta vissa, stundom ganska goda insikter i

försöksmatematiska frågor, torde det icke bli nödvändigt att de i alla spörsmål

på hithörande områden hänvända sig till denne befattningshavare. Utredningen

har i stället genom befattningens inrättande avsett att bereda

forskarna och försöksmännen möjlighet att i större eller mera invecklade

frågor kunna konsultera en på området sakkunnig befattningshavare med

verkligt framstående kvalifikationer. Med befattningen bör förenas skyldighet

att i den omfattning styrelsen så påfordrar meddela undervisning vid

lantbrukshögskolan i statistik och försöksteknik. Med hänsyn till de kvalifikationer,

som måste fordras för tjänsten, bör densamma inrättas som en

statsagronombefattning och placeras i lönegrad A 28 (Ca 31).

Som biträde åt föreståndaren för avdelningen bör på det statistiska och

försöksmatematiska området finnas inrättad en tjänst som assistent i lönegrad

Eo 21 (Ce 24). För handhavandet av jordbruksekonomiska utredningar

in. m. i samband med försöksverksamheten skall på avdelningen finnas

placerad en assistent i lönegrad Eo 21 (Ce 24). Biträdespersonalen bör utgöras

av två skriv- och kontorsbiträden.

Utredningen föreslår betydande personalförstärkningar för de olika avdelningarna

inom jordbruksförsöken och lämnar för samtliga avdelningar

fullständiga förslag till personalstater, innebärande en ökning av jordbruksförsökens

personal från 23 befattningshavare till 56. I sistnämnda antal ingå

16 befattningshavare, som överflyttas från vall- och mosskulturföreningen.

Föreningens nuvarande personal tänkes inplacerad huvudsakligast i avdelningarna

för organogena jordar och bete samt i den botaniska avdelningen

och i kemiska laboratoriet. Befattningen som kansliskrivare i lönegrad All

(Ca 15) vid jordbruksförsökens kansli föreslås förd på övergångsstat och

vid nuvarande befattningshavares avgång ändrad till en kanslibiträdestjänst

i lönegrad A 7 (Ca 11). Dessutom föreslås en av föreningens vaktmästare

placerad som vaktmästare vid jordbruksförsöken i lönegrad Eo 7 (Ce 11).

För nu nämnda avdelningar har utredningen uppställt följande förslag

till personalorganisation.1

n , ,, . , Nuvarande org.

Befattn.ngshavare antal lönegrga(p

Utredms förslag

antal lönegrad

Anm.

Avd. för organogena

jordar:

Statsagronom......

1 Ca 29

1

Ca 31

Överflyttas från

vall- och mosskul-

Statskonsulenter . . .

»

1 9 733: —

1 8 437: —

2

Ce 27

Assistent..........

_

1

Ce 24

turföreningen

» ..........

Från annan avd.

1

Ce 19

Överflyttas från

Kontorsbiträde ....

—

1

Cf 4—Ca 8

avd. för gödsling

och kalkning

1 Lönegradsbeteckningarna äro i tablån angivna i enlighet med 1947 års avlöningsreglemente.

s För den personal som för närvarande avlönas av vall- och mosskulturföreningen men som

av utredningen föreslås överflyttad till avdelningar inom statens jordbruksförsök har angivits

årsavlöningen från föreningen 1/1 1947 efter avdrag för pensionsavgifter till statens pensionsanstalt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 161.

17

Befattningshavare

Nuvarande org.

antal lönegrad1

Utredms förslag

antal lönegrad

Anm.

Laboratoriebiträde.

1

Cf 4

Till

annan avd.

Överflyttas till bota- niska avd.

Avd. för bete:

Statsagronom.....

1

12 766: —

1

Ca 31

Överflyttas från

vall- och mosskul- turföreningen

Statskonsulenter ..

2

9 733: —

2

Ce 27

- » -

Förste assistent____

Assistenter........

1

8 437: —

1

2

Ce 27

Ce 24

- » -

» ........

1

5 384: —

1

Ce 19

_ » _

Kanslibiträde......

1

5 231: —

1

Ce 11

Kontorsbiträde

Botanisk avd. med la

1

4 135: —

1

Cf 4—Ca 8

- » -

boratorium:

Laborator .........

1

8 437: —

1

Ca 29

_ )) _

Botanist..........

1

7 987: —

1

Ce 24

Befattningshavaren

avgår från för- eningen med pen- sion mars 1948

Tekniskt biträde. . .

» » ...

1

4 406: —

1

1

Ce 11

Ce 8

Överflyttas från

vall- och mosskul- turföreningen

» » Från

Kemiskt laboratorium:

annan avd.

1

Ce 8

Överflyttas från

avd. för orga- nogena jordar

Förste kemist.....

Assistent..........

» ..........

1

9 742: —

1

1

1

Ce 27

Ce 24

Ce 19

Överflyttas från

vall- och mosskul- turföreningen

Laborant ..........

Tekniskt biträde. . .

1

5 995: —

1

1

Ce 19

Ce 11

- » -

» » ...

1

Ce 9

1

Ce 9

» » ...

1

4 135: —

1

Ce 8

- » -

Utredningen föreslår inrättandet av två nya slag av befattningar i lönegrad

24 (27) benämnda statskonsulenter och förste assistenter, varvid tjänstebeteckningen

för de nuvarande förste assistenterna i lönegrad 21 (24)

föreslås i fortsättningen omändrad till assistent. Statskonsulenterna avses

huvudsakligast skola syssla med institutionernas utåtriktade rådgivningsoch

upplysningsverksamhet. En överflyttning till hushållningssällskapen av

den verksamhet av denna art, som hittills bedrivits av vall- och mosskulturföreningen,

såsom föreslagits av 1943 års utredning angående vall- och mosskulturföreningens

verksamhet har utredningen ej ansett sig kunna förorda.

1 Se not 2 å sid. 16.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 161.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Utredningen har beräknat merkostnaderna för de föreslagna personalökningarna

enligt av 1947 års riksdag godkända löneplaner i ortsgrupp 3

med 6 procent rörligt tillägg till 183 300 kronor, varvid avdrag gjorts för nuvarande

löner till den personal inom vall- och mosskulturföreningen, som

avses skola överflyttas till statens jordbruksförsök. Dessa bestridas nämligen

för närvarande till största delen av statsmedel.

En organisation av jordbruks- och betesförsöksverksamheten enligt förenämnda

alternativ 11 innebär, att avdelningen för bete och den botaniska

avdelningen med det botaniskt-torvgeologiska laboratoriet utbrytas ur statens

jordbruksförsök och tillsammans bilda statens betesförsök framhåller

utredningen. För söksledaren på avdelningen för bete bör vara föreståndare

för institutionen och inneha professors ställning. Då denne försöksledare

enligt alternativ I innehar statsagronoms tjänsteställning som av utredningen

föreslås uppflyttad i lönegrad A 28 (Ca 31), blir lönemerkostnaden

för alternativ II lika med skillnaden i lön mellan lönegrad A 28 (Ca

31) och A 30 (Ca 33).

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en framställning av styrelsen

för lantbrukshögskolan om att agronomi doktor Enn Terasmäe från Estland

finge förordnas som assistent i lönegrad Ce 22 vid högskolan med

tjänstgöring tills vidare vid jordbruksförsöksanstalten. Beträffande Terasmäe

lämnas bland annat följande upplysningar.

Terasmäe, som är född den 20 december 1899 i Estland, har under åren

1929—1936 varit anställd vid estniska mosskulturföreningens mosskulturinstitut

i Tooma, de första två åren som assistent och förvaltare å försöksgården,

under åren 1926—1928 som institutets vice föreståndare och från år

1928 som rektor vid mosskultur- och kulturtekniska skolan därstädes. Samtidigt

med undervisningsarbetet har han fortsatt med försöksverksamhet.

Under åren 1937—1939 har Terasmäe varit anställd dels som generalinspektör

för lantbruksskolorna, dels ock som biträdande jordbruksminister. Under

åren 1940—41 tjänstgjorde Terasmäe som föreståndare för mosskulturinstitutet

vid Tooma samt från slutet av år 1941 till slutet av år 1944 vid

lantbruksavdelningen i centralstyrelsen för lantbruket. Terasmäe har utgivit

ett 30-tal avhandlingar, huvudsakligen på mosskulturens område. Från

och med november 1944 har Terasmäe arbetat i Svenska mosskulturföreningen

under föreståndarens ledning. Professor Otto Valle, Dickursby, Finland,

har framhållit, att Terasmäe speciellt på mosskulturens område är en

sällsynt kompetent försöksman och forskare. Han är initiativrik och i sitt

arbete energisk och samvetsgrann samt pålitlig. Vidare har professor H.

Osvald framhållit, att doktor Terasmäe tagit upp till behandling vetenskapligt

intressanta och ur praktisk synpunkt mycket betydelsefulla problem

och att hans resultat i hög grad bidragit till framsteg inom myrodlingen.

Slutligen har fil. lic. G. Rappe framhållit, att det icke finnes någon

svensk jordbruksforskare utanför svenska mosskulturföreningen och jordbruksförsöksanstaltens

ram som har tillnärmelsevis så stora kvalifikationer

för försöks- och forskningsverksamhet på torvmarks- och foderproduktionsområdet

som vad fallet är med Terasmäe.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

19

Husdjursförsöksverksamheten.

Försöksutredningen föreslår att statens husdjursförsök skall organiseras

på tre avdelningar, varav en för nötkreatur och får, en för svin och en

för fjäderfä.

Till institutionens kansli bör dessutom enligt utredningen vara knuten

viss försökspersonal bl. a. för hästförsök. Viss försökspersonal skall vidare

vara placerad vid Alnarp. Som hjälpavdelning bör ett kemiskt laboratorium

med en avdelning för fysiologiska försök finnas inrättad för institutionens

specialanalyser. Vidare föreslås att en respirationsanläggning för större

djur uppföres enligt en ny vid institutionen utexperimenterad metod. Personalförteckningar

ha uppgjorts för de olika avdelningarna, och beräkningar

ha verkställts av avlöningskostnaderna för institutionens lönegradsplacerade

personal enligt det framlagda organisationsförslaget. Merkostnaden

belöper sig enligt utredningen till 124 600 kronor. Beträffande den

föreslagna respirationsanläggningen samt det kemiska laboratoriet erfordras

enligt utredningen engångsanslag på 80 000 kronor respektive 30 000

kronor vartill komma byggnadskostnader för lokaler till nämnda respirationsanläggning.

Enär lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium till övervägande

del betjänar försöksinstitutionerna finner sig utredningen föranlåten verkställa

en utredning rörande dess resurser. Redan för närvarande och i än

högre grad vid den utvidgade verksamhet som föreslås för försöksinstitutionerna

anser utredningen en viss personalförstärkning erforderlig, liksom

även ett engångsanslag för nyanskaffning och komplettering av laboratorieutrustningen.

Lönekostnaderna för personalökningen har av utredningen beräknats

till 42 200 kronor samt engångskostnaderna för laboratorieutrustning

till 47 300 kronor.

Utredningen lämnar en sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna

av sina förslag med avseende på statens lantbruksförsök och kemiska

analyslaboratoriet. Enligt av 1947 års riksdag godkända löneplaner i ortsgrupp

3 och med 6 procent rörligt tillägg skulle de framlagda förslagen sammanlagt

dra en årlig merkostnad av 413 500 kronor. I denna summa ingå

icke nuvarande avlöningar till vall- och mosskulturföreningens personal eftersom

dessa i huvudsak bestridas av statsmedel. Det beräknade engångsanslaget

till laboratorieutrustning in. m. uppgår till 140 300 kronor. Härtill

komma 80 000 kronor till förenämnda respirationsanläggning. Utredningen

framhåller vidare, att den avstår från att söka ange de till följd av de

framlagda förslagen uppkommande omkostnadsökningarna för berörda institutioner,

enär den anser att härmed bör anstå tills institutionerna med

ledning av statsmakternas beslut rörande de föreliggande förslagens genomförande

kunna för Kungl. Maj :t framlägga beräkningar i denna del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 161.

Personal- och ersättningsfrågor vid vall- och mosskuliurförening
ens

förstatligande.

Utredningen har vidare till behandling upptagit vissa personal- och ersättningsfrågor,

som sammanhänga med förstatligandet av vall- och mosskulturföreningens

verksamhet.

Såsom av det föregående framgår avser utredningen att 18 av de nyinrättade

befattningarna, därav två vid lantbrukshögskolans kansli och IG

vid statens jordbruksförsök, skola besättas med tjänstemän, som överföras

från vall- och mosskulturföreningen. Härvid förutsättes, att dessa befattningar

icke ledigförklaras i vanlig ordning, utan att vederbörande endast

inkommer med en förklaring, att han önskar erhålla den avsedda befattningen.

Utredningen framhåller därvid, att ingen tjänsteman bör löneplac.

eras så, att övergången för honom skulle medföra en sänkt nettolön.

Vidare bör föreningens befattningshavare i pensionshänseende få lillgodoräkna

sig hela sin anställningstid hos föreningen.

Utredningens förslag innebär ingen placering av föreningens föreståndare,

licentiat Rappe, som tillika är föreståndare för föreningens mossavdelning.

Då befattningen som statsagronom vid jordbruksförsökens avdelning för

organogena jordar redan är besatt samt Rappe förklarat sig icke önska

ifrågakomma för den av norrlandskommittén föreslagna befattningen som

studiegårdsföreståndare förordar utredningen att han förtidspensioneras.

Rappe har till utredningen framfört en önskan att erhålla ett årligt fixerat

anslag för att såsom en särskild arbetsuppgift utföra forsknings- och försöksverksamhet

i avseende på det årsrytmiska förloppet av tillväxten på

vallar. Utredningen har dock icke funnit tillräckliga skäl påvisade för detta

förslags förverkligande men framhåller samtidigt att det uppenbarligen

står Rappe fritt att fortsätta detta arbete med stöd av de forskningsanslag

från stat eller enskilda som i vanlig ordning kunna ställas till hans disposition.

Styrelsen för vall- och mosskulturföreningen har inför utredningen hävdat,

att ersättning vid ett förstatligande borde utgå till föreningen för vissa

av dess tillgångar. Då styrelsen sammankopplat denna ersättningsfråga

med planer på en fortsatt existens av föreningen i någon form även efter

ett förstatligande av dess nuvarande verksamhet har den av utredningen

uppmanats inkomma med förslag till verksamhetsområde och stadgar för

en ombildad förening samt ekonomisk plan för en sådan verksamhet. Därvid

har föreningen preciserat sina ersättningsanspråk till 108 000 kronor

för den av föreningen uppförda laboratoriebyggnaden vid Ultuna samt

92 000 kronor för inventarier eller tillsammans 200 000 kronor. Med hänsyn

till de villkor, varunder föreningen erhöll lotterimedel för uppförande

av institutionsbyggnaden, kan föreningen enligt utredningen däremot för

denna byggnad icke påräkna någon ersättning. Utredningen förordar efter

ingående överväganden att föreningen vid förstatligandet av dess verksam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

21

het tillerkännes en ersättning motsvarande det uppskattade värdet å laboratoriebyggnaden

eller 108 000 kronor i ett för allt, under förutsättning

att några anspråk icke göras på att staten skall överta några föreningen

åliggande förpliktelser eller skyldigheter eller föreningen eljest beviljas

några särskilda förmåner. Däremot bör någon ersättning för föreningens

inventarier icke utbetalas. Vidare framhålles, att föreningen betonat angelägenheten

av att de publikationsmöjligheter som föreningens nuvarande

kvartalsskrift erbjuder, även i fortsättningen ställes till försöksverksamhetens

förfogande. Utredningen anser, att denna fråga lämpligen bör upptagas

till prövning av jordbrukets upplysningsnämnd.

Lokalbehov och försöksresurser vid Ultuna.

Sedan utredningen lämnat en redogörelse för tidigare beslut rörande försöksinstitutionernas

lokalbehov vid Ultuna, framhåller den att nuvarande

provisorium med förläggning av statens jordbruksförsök till Experimentalfältet

snarast bör upphöra samt att institutionen från början bör få tillräckliga

och ändamålsenliga lokaler vid Ultuna. Utredningen föreslår att

institutionen får ta i anspråk vall- och mosskulturföreningens nuvarande

byggnader, som dock måste om- och tillbyggas för att räcka till. Även husdj

ursförsökens lokalfrågor böra ordnas. Därvid torde bästa lösningen enligt

utredningen vara, att en helt ny byggnad uppföres för institutionen. Utredningen

har låtit uppgöra skissritningar till de olika byggnadsförslagen

samt kostnadsberäknat desamma till 1 932 000 kronor.

Utredningen har företagit en undersökning av försöksresurserna vid

Ultuna och framhåller därvid, att skötseln av egendomen redan nu i rätt

hög grad påverkas av de fältförsök, som utföras där. Detta måste bli än mer

märkbart vid en förflyttning av statens jordbruksförsök till Ultuna. Utredningen

föreslår att denna institution under början av sin verksamhet vid

Ultuna, får disponera 8—10 ha jord och att allt eftersom verksamheten därstädes

kommer igång större areal, förslagsvis upp till ungefär det dubbla,

ställes, till dess förfogande. Institutionen disponerar för närvarande vid

Experimentalfältet över ett jordbruk om 14 ha. Med hänsyn till nödvändigheten

för Ultuna lantbruksskola att ha tillgång till ett fullt rationellt bedrivet

jordbruk samt till den betydelse detta också måste anses ha för den

högre lantbruksundervisningen, är utredningen tveksam, huruvida statens

jordbruksförsök bör få disponera mer försöksjord vid Ultuna, då detta

skulle försvåra driften på egendomen. Dessutom ha de vid Ultuna belägna

institutionerna statens maskinprovningar och jordbrukstekniska institutet

för sin verksamhet behov av någorlunda stora och regelbundna fält. Detta

förutsätter, framhålles vidare, att institutionens ytterligare behov av försöksjord

tillgodoses på annat sätt, exempelvis genom ett system av fasta försöksfält

förlagda till privata egendomar i trakten eller genom att ytterligare

jord inköpes till Ultuna egendom. En tredje möjlighet är att behovet tillgodoses

vid ett framtida inrättande av en försöksgård för Mälar- och Hjälmarbygden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Med avseende på betesförsöken framhåller utredningen, att sådana försök

utförts av vall- och mosskulturföreningen på bl. a. den arrenderade fastigheten

Lilla Sunnersta, som sambrukas med det angränsande, likaledes arrenderade

torpet Svia. Då föreningen tänker behålla dessa fastigheter måste

den statliga betesförsöksverksamheten erhålla andra försöksmöjligheter,

vilket kan ske antingen i samband med ett inrättande av en försöksgård

för Mälar- och Hjälmarbygden eller genom ett långtidskontrakt med någon

lämplig egendom.

Försöksledarmötet.

Utredningen framhåller, att det nuvarande försöksledarmötet enligt dess

uppfattning bör utvecklas så, att det i högre grad än för närvarande kan

tjäna som ett organ för samarbete mellan hushållningssällskapen och statens

jordbruksförsök. Mötet skall utforma planerna för de lokala försöken och

angiva riktlinjer för markkarteringens bedrivande men även yttra sig i andra

frågor av betydelse för den lokala försöksverksamheten. Utredningen anser

emellertid en förutsättning härför vara, att försöksledarmötet får en fastare

organisation samt föreslår, att det skall bestå av hushållningssällskapens

försöksledare, en från varje sällskap, föreståndarna och statsagronomerna

vid statens jordbruksförsök samt professorerna i allmän jordbrukslära och

växtodlingslära vid lantbrukshögskolan ävensom överdirektören för försöksväsendet.

Den sistnämnde bör enligt förslaget fungera som ordförande.

Dessutom anser utredningen att mötet bör äga rätt att i den omfattning mötets

ordförande finner lämpligt med sig adjungera försöksgårdsförståndarna,

försöksledarna vid de fasta försöksstationerna samt företrädare för växtförädlingsanstalter

och andra forsknings- och försöksinstitutioner på jordbrukets

område. Då antalet deltagare i mötet sålunda skulle komma att

uppgå till omkring ett 40-tal personer, torde det vara nödvändigt påpekar

utredningen, att fördela arbetet på ett antal utskott för exempelvis gödslingsförsök,

sortförsök, markkartering m. m.

Utredningen framhåller slutligen, att eftersom mötet av kostnadsskäl

knappast torde kunna samlas mer än en gång årligen, det torde vara nödvändigt

att utse ett arbetsutskott om fyra å fem ledamöter, förslagsvis benämnt

»Kommittén för hushållningssällskapens lokala försöksverksamhet»

med uppgift att bereda de ärenden, som skola behandlas vid mötet samt i

förekommande fall expediera av mötet fattade beslut. Även i arbetsutskottet

bör överdirektören för försöksväsendet vara självskriven ledamot.

Särskilda yttranden.

Förutom de av utredningens olika ledamöter på speciella punkter avgivna

reservationerna framhålla herrar Carlström och Eriksson att utredningens

förslag icke motsvarar den i direktiven uttalade förmodan att besparingar

genom en förenkling av försöksväsendets organisation skulle kun
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kurtfll. Maj:ts proposition nr 161.

23

na göras. Reservanterna påpeka att det föreliggande förslaget fått en betydligt

vidare ram än vad som kan anknytas till direktiven men framhålla

samtidigt att de icke ha något att erinra mot grundlinjerna i utredningens

förslag och mena att det torde ankomma på Kungl. Maj :t att vid sitt ställningstagande

till förslaget pröva i vad mån detsamma kan anses innebära

vad som är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till försöksverksamhetens

effektivitet och lämpliga organisation.

Herr Karlsson ifrågasätter huruvida icke lantbruksakademien borde närmare

anknytas till lantbrulcshögskolan i samband med att dess lokalfråga

löses, vilket är synnerligen aktuellt. Om akademien flyttades till Ultuna

skulle bland annat dess värdefulla bibliotek på ett helt annat sätt kunna bli

tillgängligt för forskare och studerande.

Norrlandskommitténs förslag till organisation av vall- och

mosskulturföreningens studiegårdsverksamhet.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla ett av norrlandskommittén i betänkande

angående forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område

i Norrland (SOU 1946: 16) framlagt förslag till organisation av den av

vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland.

Försöksutredningen har som förut antytts föreslagit, att denna verksamhet

i enlighet med detta förslag överföres på den av norrlandskommittén

i förenämnda betänkande föreslagna centrala forskningsinstitutionen och

underställes den blivande styrelsen för denna institution.

I anslutning härtill framhåller norrlandskommittén bland annat att studiegårdarna

äro 26 till antalet varav 12 jordbruksenheter med stödskog, 8

utan sådan skog samt 6 arbetarsmåbruk. De äro spridda över de fyra nordligaste

länen. Föreningen åtnjuter statsbidrag för verksamheten vid de 12

förstnämnda gårdarna. Vid studiegårdarna är hela lanthushållningen inklusive

skogsbruk föremål för studier från agronomiskt och skogligt utbildade

fackmäns sida för utrönande av olika möjligheter att förbättra räntabiliteten

genom utnyttjande av jordbruksforskningens landvinningar. Det

har varit avsikten, att studiegårdarna även skulle utvecklas till ledande jordbruksföretag

till gagn för jordbrukets utveckling i olika bygder i Norrland

framhåller kommittén. Föreningens ledning av verksamheten vid gårdarna

grundar sig på skriftliga avtal mellan denna och de ursprungliga ägarna.

Däri har bland annat överenskommits att gårdens lanthushållning skrrtl uti

vecklas i sådan riktning, att dess olika grenar få ett inbördes förhållande*

som möjliggör största möjliga nettoavkastning. Den rådgivande verksamheten

förmedlas i första hand av föreståndaren och två anställda driftsledare.

Kommittén framhåller vidare, att som grundval för denna rådgivning

ligga dagliga redovisningar, iakttagelser och anteckningar, vilka jordägaren

enligt kontraktet åtar sig. Ersättning till jordägaren utgår med olika belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Mcij:ts proposition nr 161.

för de tre olika kategorier av jordbruk som äro medtagna, nämligen med

1 000, 650 och 350 kronor respektive. Föreningens utgifter för verksamheten

utgjordes kalenderåret 1944 av i runt tal 51 000 kronor, varav 31 000

kronor bestreds av statsbidrag och 20 000 kronor av Wenner-Grenska samfundet.

Det senare anslaget torde enligt kommittén icke kunna påräknas

i fortsättningen.

Kommittén föreslår att studiegårdsverksamheten även sedan den underställts

den föreslagna styrelsen för den centrala forskningsinstitutionen i

Norrland liksom för närvarande skall företrädas av en föreståndare och två

driftsledare. Föreståndaren bör dock i motsats till för närvarande vara heltidsanställd

och förutom sin verksamhet vid studiegårdarna representera

den jordbruksekonomiska sakkunskapen vid nämnda institution. Han bör

enligt kommittén placeras i lönegrad Eo 24 (Ce 27) medan driftsledarna böra

erhålla arvoden med 7 750 kronor vardera. Kommittén beräknar kostnaderna

för studiegårdsverksamheten enligt det framlagda förslaget till i runt tal

60 000 kronor om året.

Yttrandena över försöksutredningens förslag till

försöksväsendets organisation.

Allmänna riktlinjer för försöksverksamhetens organisation.

Yttrandena över de delar av försöksutredningens betänkande som här

upptagits till behandling gå på ett par punkter ganska starkt isär. I synnerhet

gäller detta frågan om de allmänna principerna för försöksväsendets

organisation samt formerna för den av Svenska vall- och mosskulturföreningen

bedrivna betesförsöksverksamhetens inordnande i det statliga försöksväsendet.

Om behovet av en omorganisation av försöksverksamhetens

ledning synas dock de flesta remissinstanserna vara tämligen eniga.

Med avseende på de allmänna principerna för försöksverksamhetens

organisation anför lantbruksstyrelsen, att utredningen

synes ha funnit att dubbelarbete inom försöksverksamheten hittills

i stort sett kunnat undvikas, trots att olika institutioner varit sysselsatta

med denna verksamhet. Styrelsen säger sig också förmena, att det efter

inordnandet av Svenska vall- och mosskulturföreningens verksamhet i den

statliga försöksverksamheten, finnes än mindre anledning befara, att något

dubbelarbete skall förekomma inom statliga eller statsunderstödda institutioner.

Styrelsen anser därför icke några vittgående åtgärder vara nödvändiga

för att förhindra dubbelarbete. Då försöksverksamheten är i beroende

av att sta i nära kontakt med de lokala förhållandena bör den icke i onödan

centraliseras framhåller styrelsen och anför fortsättningsvis följande.

_ Enligt lantbruksstyrelsens mening har försöksutredningen lagt för stor

vikt vid den centrala organisationen och till lantbrukshögskolans verksamhetsområde

hänfört uppgifter, som onödigtvis komma att tynga dess förvaltning.

Då högskolans främsta uppgift måste vara att bedriva forsknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 161.

25

och undervisningsverksamhet, bör den ej belastas med uppgifter, som kunna

fullgöras i annan ordning. Det samband, som nu genom högskolan råder

mellan forskning, högre undervisning och försöksverksamhet synes väl böra

bestå, men en utvidgning av högskolans uppgifter härutinnan framstår som

mindre välbetänkt. Skulle så ske, torde det snart nog komma att visa sig

nödvändigt att skilja verksamhetsuppgifterna åt. Den av utredningen föreslagna

organisationsformen synes innebära fröet till en dylik framtida uppdelning.

Redan det föreslagna nya namnet: »Kungl. Lantbrukshögskolan

med Statens Lantbruksförsök», torde ur denna synpunkt vara olämpligt.

Dessutom är det långt och tungt, varför det synes lantbruksstyrelsen ändamålsenligt

att bibehålla benämningen Kungl. Lantbrukshögskolan, vilket

namn veterligt ej föranlett missförstånd eller varit till olägenhet, trots att

jordbruks- och husdjusförsöksanstalterna varit inordnade i högskolan under

en följd av år.

Styrelsen anför sammanfattningsvis, att den anser att utredningens förslag

om den högre undervisningens och försöksverksamhetens ledning innebär

både en överorganisation och en dualism som icke blir ändamålsenlig.

Statskontoret framhåller, att det i utredningens direktiv uttalades den

förmodan, att besparingar skulle kunna göras och kostnaderna för försöksverksamheten

begränsas genom en förenkling av den nuvarande organisationen,

men att utredningen i stället föreslagit åtgärder som dra avsevärda

ytterligare kostnader. I anslutning till den av riksdagsmännen Carlström i

Sävsjö och Eriksson i Ljusdal avgivna reservationen vill statskontoret ifrågasätta,

om icke Kungl. Maj :ts ställningstagande till utredningens förslag

borde, i syfte att få till stånd den åsyftade rationaliseringen av verksamheten,

föregås av en organisationsteknisk undersökning t. ex. genom statens

organisationsnämnd.

Lantbruksakademien som anser att försöksverksamheten bör skiljas från

forskningen vid lantbrukshögskolan, anför i denna fråga bland annat följande.

Försöksverksamhetens i mera utpräglad grad målriktade och av jordbrukets

aktuella problem direkt beroende forskningsarbete samt den nära

anknytningen i övrigt till det praktiska jordbruket ger denna enligt akademiens

mening en helt annan karaktär än den inom respektive ämnesområden

mera fria och av dagens frågor icke nödvändigtvis påverkade forskningen,

som skall bedrivas vid högskolan. Dessutom har ju denna som en

andra huvuduppgift att meddela högre lantbruksundervisning. Högskolans

verksamhet blir på så sätt mera enhetlig och samlad. Inom jordbrukets försöksverksamhet

finner man däremot, om samtliga grenar av densamma beaktas,

ett flertal såväl lokalt som med hänsyn till uppgifter och arbetsmetoder

vitt skilda organ. Detta gör, att enbart försöksverksamheten kräver

en mycket omfattande organisationsapparat. Olikheterna i nu berörda avseende

mellan försöksverksamheten å ena sidan och lantbrulcshögskolans

forskning och undervisning å andra sidan anser akademien vara så betydande,

att försöksverksamhetens organiserande såsom en i förhållande till

högskolan helt friställd anstalt i princip måste förordas. Visserligen synes

samorganiserandet av försöksverksamheten med lantbrukshögskolan redan

ha avancerat så långt genom ordnande av gemensamma hjälpavdelningar

och gemensamma byggnader, att försöksverksamheten icke utan viss svårighet

kan göras till en självständig anstalt. Dock anser akademien med hänsyn till

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

den starka utveckling av försöksväsendet, som måste förutses, att försöksverksamhetens

särskiljande från lantbrukshögskolan innebär den bästa

lösningen.

Akademien framhåller vidare, att samarbete i önskvärd omfattning mellan

befattningshavare inom olika verksamhetsområden icke torde kunna helt

säkerställas på organisatorisk väg utan i stor utsträckning torde bli beroende

av vederbörandes villighet härtill, varför det bör genomföras på frivillighetens

väg genom personliga relationer. Samma uttalande göres av

jordbrukets forskningsråd, som dock tillägger, att utredningens förslag, även

om ett särskiljande av försöksverksamheten från forskningen och den högre

undervisningen synes medföra den bästa organisationsformen, dock innebär

en avsevärd förbättring i jämförelse med nuvarande förhållanden.

Reservation till lantbruksakademiens yttrande har på denna punkt avgivits

av herrar Nilsson, Linnér, von Bergen, Flodkvist, Svanberg, Brahmer,

Barthel och Sjögren. I reservationen framhålles bland annat, att erfarenheterna

från lantbrukshögskolans hittillsvarande verksamhet visar, att de

principer som utredningen lagt till grund för sina förslag äro riktiga. Lantbruksakademien

har enligt reservanterna icke framlagt några bärande skäl

för sin uppfattning, att försöksverksamhetens särskiljande från lantbrukshögskolan

skulle innebära den bästa lösningen. En i huvudsak likalydande

reservation har av herr Nilsson ingivits i anslutning till forskningsrådets

yttrande.

Statens livsmedelskommission anför, att den anser frågan om dubbelarbete

vara av väsentlig betydelse som utgångspunkt för en sådan planering

av försöksverksamhetens organisation att tillgängliga resurser skola komma

till rationell användning. Kommissionen framhåller, att en något utförligare

diskussion om dubbelarbetets omfattning och innebörd skulle ha bidragit

till större klarhet beträffande de befogenheter, som böra tillkomma

den av utredningen föreslagna överdirektören för försöksväsendet. Härigenom

hade måhända en bakgrund för mera allsidiga motiveringar till utredningens

förslag om att vissa institutioner skola ställas under högskolans

överinseende kunnat erhållas. Med avseende på utredningens förslag om en

samordning av forsknings- och försöksverksamhet under lantbrukshögskolans

styrelse understryker kommissionen vad utredningen på denna punkt

anfört samt tillstyrker dess förslag.

Lantbrukshögskolans stgrelse, som i huvudsak instämmer i yttrande avgivet

av högskolans lärarråd, understryker betydelsen både för forskning,

högre undervisning och försöksverksamhet av en nära samordning dem

emellan.

I sin skrivelse till högskolans styrelse tillstyrker lärarrådet den av utredningen

framlagda allmänna organisationsplanen för försöksverksamheten. I

lärarrådets yttrande instämmer även lantbrukshögskolans försöksnämnd.

Till lärarrådets yttrande i denna del har reservation avgivits av professor

Osvald, som därvid framhåller, att ett genomförande av utredningens organisationsförslag

skulle innebära ett allvarligt hot mot jordbruksforskning
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kimgl. Maj:ts proposition nr 161.

ens frihet och därför på det bestämdaste avstyrker förslaget. Den föreslagna

organisationen skulle enligt reservanten ytterligare komplicera planläggningen

och betunga forskarna med en mängd expeditionsarbete. Skulle försöksverksamheten

vara så intimt beroende av forskning och högre undervisning

som sägs så kan den anslutas direkt till respektive forskningsinstitutioner

vid högskolan, framhålles i reservationen.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anför i anslutning

till utredningens förslag till samorganisation av forskning och

högre undervisning samt försöksverksamhet i huvudsak följande.

Utredningen har själv funnit den föreslagna anordningen vara på gott och

ont, men likväl synes den ha ansett sig böra framhålla fördelarna så mycket

som möjligt. Härvid har utredningen först och främst förbisett, att det erforderliga

samarbetet mellan forsknings- och försöksverksamhet i de flesta

fall erhålles blott de berörda institutionerna ha s. k. geografisk kontakt. De

kunna utan vidare tillhöra olika organisatoriska enheter. Utredningen har

vidare förbisett, att jordbrukets forskningsråd tillkommit för att säkerställa

de nämnda fördelarna. Utredningen framhåller även, att inrättandet av en

fristående försöksorganisation synes utredningen ofrånkomligen medföra

ökade såväl anskaffnings- som driftkostnader. Skola försöksinstitutionerna

kunna uträtta något gediget arbete, måste de under alla omständigheter ha

en fullgod utrustning och kunna icke nöja sig med »gemensamma materiella

resurser» eller att dela laboratorier med högskolan. Stödjande sig på

felaktiga premisser föreslår utredningen således en otymplig organisation,

där varken forskning eller försöksverksamhet få komma till sin rätt, utan

båda måste bli lidande.

Styrelsen framhåller vidare, att utredningen, efter att ha konstaterat att

det onödiga dubbelarbetet icke varit av större betydelse, byggt upp ett förslag

till omorganisation just med tanke på att dubbelarbete skall undvikas.

Styrelsen påpekar i detta sammanhang, att ett dubbelarbete icke alltid kan

anses förkastligt utan att det ofta ger en värdefull kontroll av redan vunna

resultat. Styrelsen anför vidare, att en alltför långt gående centralisering

av hela jordbruksförsöksverksamheten skulle vara till men för dess effektivitet

i synnerhet om den skulle medföra ett onaturligt sammankopplande

av försöksverksamheten med lantbrukshögskolan.

Styrelsen påpekar dessutom, att konsekvensen av utredningens uttalande

om det nära sambandet mellan å ena sidan högre undervisning och forskning,

å andra sidan försöksverksamhet borde vara att mejeri- och trädgårdsförsöksverksamheten

föreslås samordnad med den vid institutet bedrivna

högre undervisningen och forskningen på dessa områden. Styrelsen

anför som sammanfattande omdöme, att utredningens förslag går ut på ett

tvångsmässigt sammanförande inom samma organisatoriska ram av verksamhetsgrenar,

som hittills varit självständiga, vilket säkerligen skulle komma

att verka störande och hämmande på arbetet vid de förut fria institutionerna.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt ställer sig synnerligen betänksam

gentemot den av utredningen föreslagna organisatoriska uppläggningen av

försöksverksamheten, både därför att den medför ökade kostnader och där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

för att försöksapparaten tvärtemot givna direktiv i realiteten blir mera invecklad

och tungrodd än vad den för närvarande är.

Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader framhåller, att all

försöksverksamhet enligt dess mening bör sammanföras till en central fristående

styrelse för försöksverksamhet enär den föreslagna organisationen

skulle bli alltför omfattande för att lämpligen kunna skötas av en styrelse.

Samtliga institutioner, även de som främst syssla med provningsverksamhet,

böra enligt kommittén anslutas till denna centrala organisation som

även bör etablera samverkan med skogliga och veterinära institutioner. Sambandet

mellan grundforskning och målforskning behöver enligt kommitténs

uppfattning inte organiseras då den senare använder den förras resultat vid

sitt arbete och målforskaren alltså tvingas att hålla kontakt med grundforskningen.

En fristående styrelse för försöksverksamheten föreslås även av bland

andra lantbruksakademien, jordbrukets forskningsråd, statens växtskyddsanstalt,

1946 års trädgårdsundervisningskommitté, hushållningssällskapens

förvaltningsutskott i Stockholms län och stad och Västerbottens län samt

Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegation. I detta sammanhang må

namnas att den sistnämnda organisationen i sitt yttrande framlagt ett omfattande

förslag till försöksväsendets organisation.

Norrlandskommittén erinrar, att den i sitt betänkande angående forsknings-

och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland föreslagit

en väsentligt utvidgad försöksverksamhet där och påpekar, att en

utbyggnad av den centrala organisationen icke minskar behovet av en utvidgning

av den lokala försöksverksamheten. Kommittén ställer sig vidare

tveksam till förslaget att lantbrukshögskolans styrelse skall handha ledningen

av all försöksverksamhet i landet och varnar för en alltför stark

centralisering, som kan lägga en hämsko på de lokala initiativen. Även föreståndaren

för försöksavdelningen vid veterinärinrättningen i Skara påpekar,

att den centrala organisationen inte bör få skymma den lokala försöksverksamhetens

behov.

Bland yttranden som tillstyrka utredningens förslag i denna del må nämnas

yttranden från täckdikningsförsöksnämnden, ett flertal hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

landsbygdens folk.

Mot den av utredningen föreslagna namnändringen ha erinringar framförts

av bland andra lantbruksstyrelsen, statskontoret, lantbrukshögskolans

lärarråd, hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Södermanlands- och

södra Kalmar län vilka samtliga anse det nya namnet tungt och namnändringen

onödig. Sveriges agronom- och lantbrukslärarcförbund, Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet landsbygdens folk föreslå benämningen

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Beträffande utredningens förslag att ett antal försöksinstitutioner

skola i vissa hänseenden underställas

styrelsen för lantbrukshögskolan, anför lantbruksstyrelsen

i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungi. Maj:ts proposition nr 161.

Lantbruksstyrelsen kan ej heller dela utredningens uppfattning, att trädgårdsförsöken

skola brytas ut från Alnarpsinstitutet och hänföras till lantbrukshögskolan.

Sambandet med Alnarpsinstitutet är påtagligt med hittillsvarande

förläggning och måste väga tungt i jämförelse med det mindre samband,

som i något fall kan råda med jordbruksförsöken. Även om ett försökstekniskt

samarbete bör äga rum mellan trädgårds- och jordbruksförsöken,

synes det olämpligt att fördenskull pålägga högskolan en ny förvaltningsuppgift,

för vilken den ej är särskilt lämpad. Lantbruksstyrelsen

finner det ur samma synpunkt olyckligt att göra styrelsen för lantbrukshögskolan

till mellaninstans i anslagsfrågor i fråga om såväl trädgårdsförsöken

som växtskyddsanstalten, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms

växtförädlingsanstalt. Med undantag för statens växtskyddsanstalt är

lantbruksstyrelsen mellaninstans i anslagsfrågor för de nyssnämnda institutionerna,

vilket styrelsen finner vara en naturlig uppgift för ett administrativt

verk av lantbruksstyrelsens karaktär. Lantbruksstyrelsen haller

även före, att det vore lämpligt att inordna statens växtskyddsanstalt på

enahanda sätt. Med den kontakt, som lantbruksstyrelsen måste anses äga

med det praktiska jordbruket och som efter omorganisationen väl kommer

att ytterligare förstärkas, bör lantbruksstyrelsen äga de bästa förutsättningurna

att i mellaninstans behandla vederbörande anslagsfrågor. De avlöningsspörsmål,

som ofta förekomma i samband med dessa anslagsfrågor,

torde också kunna behandlas mera enhetligt av ett administrativt verk än

av högskolestyrelsen. Ej heller synes högskolestyrelsen rymma sådan sakkunskap,

som skulle göra den mera lämpad än lantbrukstyrelsen att fastställa

de årliga försöksplanerna för statens mejeriförsök.

Styrelsen påpekar vidare att den föreslagna centraliseringen i flera fall

avkopplar starka lokala intressen och avstyrker förslaget i denna del.

Lantbruks högskolans styrelse anför att den hyser vissa betänkligheter

mot att så som utredningen föreslagit vara mellaninstans i anslagsfrågor

men vill inte avstyrka förslaget. I lärarrådets yttrande, i vilket högskolans

styrelse instämmer, föreslås att statens forskningskommitté för lantmannabyggnaders

ställning till lantbrukshögskolan ytterligare utredes.

Efter att ha redogjort för utredningens förslag i denna del anför lantbruksakademien

bland annat följande.

Gentemot ett förslag i sådan riktning hyser akademien starka betänkligheter.

Ifrågavarande "styrelse skulle sålunda, som utredningen framhåller,

verkställa en intresseavvägning mellan olika forsknings- och försöksinstitutioners

krav på resurser med hänsynstagande till lantbrukets behov vid

olika tidpunkter. Utredningen är medveten om, att detta skulle ställa stora

krav på styrelsen och förutsätter stor saklig kompetens hos densamma.

Akademien anser dock, att en enligt utredningens förslag sammansatt styrelse

i sistnämnda avseende icke kan fylla mattet eller i de olika sakfragoi,

som skulle behandlas, vara mera sakkunnig än respektive institutioners

styrelser. Akademien finner det icke heller principiellt riktigt, att anslagsäskanden

för en institution underställas styrelsen för en annan institution.

Någon förändring i berörda avseenden skulle givetvis icke inträda genom

tillkomsten av en särskild styrelse lör försöksverksamheten i samband med

en frigörelse av denna från lantbrukshögskolan i överensstämmelse med

akademiens förslag. Behandlingen av anslagsäskanden från de olika forsknings-

och för söksinstitutionerna bör enligt akademiens mening ske inom

eu högre central administrativ instans, som gentemot samtliga ifrågavarande

anstalter är helt fristående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 161.

Liknande synpunkter framföras av bland andra jordbrukets forskningsråd,

styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, statens

växtskyddsanstalt, Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

samt i den förutnämnda av professor Osvald till yttrandet från lantbrukshögskolans

lärarråd avgivna reservationen. Statens växtskyddsanstalt,

jordbrukets upplysningsnämnd och Sveriges utsädesförening motsätta sig

utredningens förslag att de skola underställas styrelsen för lantbrukshögskolan.

Utsädesföreningen anför härvid i huvudsak följande.

Det av utredningen framlagda förslaget, att högskolans styrelse skulle

tor utsädesföreningens vidkommande vara mellaninstans i anslagsfrågor,

kan föreningen däremot icke finna ur organisatorisk synpunkt riktigt eller

i övrigt välbetänkt.

Enligt utredningens förslag skulle föreningens statförslag — jämte motiveringen

för detsamma — behandlas och granskas av lantbrukshögskolans

styrelse, förmodligen först halva och sedan hela styrelsen. Utsädesföreningen

kan icke finna det lämpligt eller försvarligt, att denna senare styrelse

skall fungera som en överstyrelse för föreningen, då dennas styrelse, till

ovei vägande del utses av Kungl. Maj :t. Föreningen måste finna nuvarande

anordning, enligt vilken föreningens framställning i vanlig ordning behandlas

av ett centralt ämbetsverk, lantbruksstyrelsen, ur såväl organisatorisk

som praktisk synpunkt mera lämplig och tillfredsställande.

Mot senast berörda förslag talar ytterligare en omständighet, nämligen

utsädesföreningens ekonomiska förhållande till Allm. Svenska Utsädes A.-B.

Detta förhållande regleras genom för viss tid ingångna, av Kungl. Maj :t och

riksdagen godkända avtal. Vid tillkomsten av dessa avtal, vilka under senare

tid ingåtts för perioder om sex år, har lantbruksstyrelsen lämnat en

for utsädesföreningen och det allmänna mycket värdefull medverkan. Detsamma

gäller för övrigt också de samtidigt härmed ingångna avtalen mellan

dels föreningen och statens centrala frökontrollanstalt, dels bolaget och

statens centrala frökontrollanstalt angående kontroll över utsädesbolagets

odling och försäljning av utsädesvaror. De nämnda tre avtalen äro nära

sammankopplade med och beroende av varandra.

Därest lantbruksstyrelsen avkopplas från befattningen med utsädesföreningens

anslagsfrågor, torde dess medverkan ej heller kunna påräknas vid

behandling av ovan berörda avtalsfrågor. Och det synes tvivelaktigt, om

styrelsen för lantbrukshögskolan eller ev. en sektion av densamma skulle

vara så väl skickad att deltaga i och slutföra dessa förhandlingar.

Statens centrala frökontrollanstalt, statens lantbrukskemiska kontrollanstalt,

forskningskommittén för lantmannabyggnader och jordbrukstekmslca

institutet tillstyrka utredningens förslag att institutionerna skola vara

fristående gentemot lantbrukshögskolan.

Försöksverksamhetens ledning.

Gentemot den av utredningen föreslagna sammansättningen av

lantbrukshögskolans styrelse anför lantbruksstyrelsen, att

den starkt ifrågasätter nödvändigheten av att utöka antalet styrelseledamöter

och att den anser det vara ägnat att inge betänkligheter att från styrelsen

avkoppla lantbruksstyrelsens chef. Med den stora erfarenhet denne har

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

från jordbrukets skilda arbetsområden torde han vara av stort värde för

lantbrukshögskolans styrelse. Styrelsen anser också, att en uppdelning av

lantbrukshögskolans styrelse på två sektioner måste verka tyngande på hela

förvaltningen utan att medföra någon reell förbättring.

Lantbrukshögskolans styrelse understryker utredningens uttalande, att

det bör ankomma på styrelsen själv att välja sina arbetsformer samt framhåller,

att den uppdelning på mindre utskott för behandling av särskilda

frågor som hittills tillämpats många gånger torde vara lämpligare än den

av utredningen föreslagna uppdelningen på sektioner. Lantbrukshögskolans

lärarråd tillstyrker i huvudsak utredningens förslag i denna del men framhåller,

att lantbruksstyrelsens chef fortfarande bör vara ledamot av styrelsen.

Vidare framhåller lärarrådet önskvärdheten av att de tre jordbruksrepresentanterna

i styrelsen utses så att de förutom olika landsdelar även

representera hushållningssällskap, lägre lantbruksundervisning och jordbrukets

ekonomiska föreningsrörelse. Vidare anför lärarrådet, att brådskande

ärenden böra kunna få avgöras av rektor eller överdirektören för försöksväsendet

tillsammans med en av styrelsens övriga ledamöter, som härför

erhållit styrelsens uppdrag. Lärarrådet föreslår slutligen, att ett särskilt

anslag ställes till högskolestyrelsens förfogande för att möjliggöra, att

de värdefulla uppslag som ej sällan under försöksarbetets gång uppkomma

skola kunna utan onödig tidsutdräkt upptas till försöksmässig prövning.

Vad avser rektors ställning och arbetsuppgifter vid

lantbrukshögskolan framhåller lantbruksstyrelsen, att överinseendet över

försöksverksamheten enligt styrelsens uppfattning fortfarande bör åvila

denne. Lantbrukshögskolans lärarråd påpekar nödvändigheten av att rektors

och överdirektörens för försöksväsendets behörighetsområden klart avgränsas,

så att någon tvekan i detta avseende icke behöver uppstå samt

framhåller, att det är av vikt, att verksamhetens uppdelning dem emellan

blir av rent administrativ art på så sätt att inom rektors behörighetsområde

ligga forsknings- och undervisningsinstitutionerna och inom överdirektörens

försöksinstitutionerna. Lärarrådet anser det vidare angeläget att det

fastställes, att rektor alltjämt skall vara högskolans främste tjänsteman

samt erinrar i detta sammanhang om ett av högskolans styrelse i skrivelse

till 1946 års högskoleutredning framlagt förslag om höjning av rektorsarvodet

till 3 000 kronor, vilket lärarrådet framhåller vara nödvändigt för en

riktig avvägning av rektors löneförmåner i förhållande till överdirektörens.

Liknande synpunkter beträffande gränsdragningen mellan rektors och

den föreslagne överdirektörens behörighetsområden framföras av bland andra

1946 års trädgårdsundervisningskommitté, Västerbottens läns husliålningssällslcaps

förvaltningsutskott och Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund.

Vad utredningen föreslagit om inrättandet av en befattning

s o in överdirekt ö r f ö r f ö r söksväsendet möter i olika avseenden

erinringar i flera av de avgivna yttrandena. Lantbruksstyrelsen anför

sålunda i denna fråga bland annat följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

Enligt lantbi uksstyrelsens mening skulle inrättandet av en överdirektörsbefattning,

sidoordnad med rektor för högskolan, skapa en splittring, som

1 längden måste bli olycklig för verksamheten vid högskolan och som i sinom

tid torde komma att medföra, att förvaltningen spränges i två enheter.

Därest man skulle vilja skilja försöksverksamheten så starkt från högskolans

övriga uppgifter, som förslaget synes innebära, vore det bättre att

redan nu vidtaga en uppdelning. Emellertid tala så starka skäl för bibehålandet

av det nuvarande sambandet, att något frö till dylik splittring ej bör

^a§§as i organisationen. Betydelsen av att på en hand samla ärenden rörande

försöksverksamhetens planläggning får ej överdrivas. Fara förefinnes

tor att en för stark hand därvidlag kan verka hämmande i fråga om avdelnmgsföreståndarnas

initiativ. Då en man näppeligen kan tillräckligt behärska

de skilda försöksuppgifter, varom fråga är, bör initiativet alltjämt i

största utsträckning kvarligga hos avdelningsföreståndarna och deras medhjälpare.

Å andra sidan hlir eu svag hand till föga nytta för den centrala

ledning, som forslaget synes eftersträva. Enligt lantbruksstyrelsens mening

c*en bästa lösningen, om högskolestyrelsen och rektor alltjämt få

n^e? av högskolan och de till densamma knutna jordbruksoch

husdjursförsöksanstalterna. För att minska den arbetsbörda, som redan

avi lar rektor och styrelse, och som med en utvidgad verksamhet inom detta

begränsade område än mer kommer att påvila dem, synes det nödvändigt

att utbygga högskolans kansli- och kameralavdelning.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut framhåller

som sin åsikt, att överdirektören kan bli till mer skada än nytta om han

såsom föreslagits blir närmare knuten till vissa institutioner än till andra.

Detta förhållande måste enligt styrelsen mänskligt att döma hindra honom

från att opartiskt bedöma även institutioner som icke tillhöra högskolan.

Än större blir faran härför enligt styrelsens uppfattning om vederbörande

icke besitter vetenskaplig träning av hög klass.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt anser, att ett förverkligande av

utredningens förslag i denna del skulle innebära en fara för växtskyddsarbetets

utveckling. Styrelsen anser det icke kunna bli till fromma för växtskyddsforskningen

om eu del av ansvaret för detta arbete överflyttas från

växtskyddsanstaltens styrelse och chef till en inom området icke sakkunnig

överdirektör. Forskningsarbetet bör enligt styrelsen ledas av dem som närmast

syssla med detta arbete.

Lantbruksakademien och jordbrukets forskningsråd anse behovet av en

befattningshavare motsvarande den av utredningen föreslagne överdirektören

val styrkt men uttala såsom sin åsikt, att han bör knytas till den fristående

centrala instans för försöksverksamhetens ledning som i dessa yttranden

tidigare föreslagits och icke som utredningen förordat till lantbrukshögskolan.

Det framhålles vidare att utredningens förslag beträffande överdirektörens

ställning till de institutioner som beröras av hans verksamhet

samt hans befogenheter och kompetens te sig delvis något oklara. Både

akademien och forskningsrådet säga sig särskilt vilja framhålla vikten av

att överdirektören icke erhåller sådana befogenheter att forskningens frihet

vid lantbrukshögskolan trädes för nära. Endast i den mån högskolans forskare

önska få sina försök utförda på försöksgårdarna eller vid andra för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 161.

söksinstitutioner än deras egna böra de underställas överdirektörens överinseende.

Slutligen framhålles att de av utredningen uppställda kraven på

överdirektörens kompetens icke äro tillräckligt preciserade. Akademien och

forskningsrådet anse, att utöver dessa bör krävas saklig kompetens ådagalagd

genom kvalificerat försöksarbete. Även statens livsmedelskommission

tillstyrker förslaget men finner oklarhet råda beträffande överdirektörens

kompetens och arbetsuppgifter. Kommissionen anser det vidare önskvärt

att vederbörande äger vetenskaplig skolning. I kommissionens yttrande understrykes

vikten av att ifrågavarande befattningshavare besitter goda organisatoriska

egenskaper.

Kravet på vetenskaplig eller saklig kompetens framföres i ett stort antal

yttranden.

Lantbrukshögskolans lärarråd tillstyrker utredningens förslag i fråga om

inrättande av särskild befattning för försöksverksamhetens ledning, men

föreslår vissa smärre ändringar. Enligt lärarrådet bör denne befattningshavare

sålunda icke benämnas överdirektör utan försöksinspektör samt tillsättas

på förslag av högskolestyrelsen, varvid kallelseförfarande i samband

med därvid övlig sakkunnigbedömning bör tillämpas. Lärarrådet anser därför,

att en inplacering i C-planen icke bör komma i fråga utan föreslår,

att befattningen placeras i lönegrad A 30 med ett tilläggsarvode på 2 000

kronor för år. Lärarrådet uttalar ytterligare, att överdirektörens viktigaste

uppgift borde bli att vara högskolestyrelsens kontaktman i försöksfrågor

och understryker i detta sammanhang de av utredningen uppdragna gränserna

för överdirektörens verksamhet, överdirektören bör enligt lärarrådet

vidare för styrelsen förbereda försöksverksamhetens anslagsäskanden, men

han får däremot icke bli en instans mellan styrelsen och de anslagsbeviljande

myndigheterna. I lärarrådets yttrande instämmer lantbrukshögskolans

styrelse. Utredningens förslag tillstyrkes vidare av bland andra riksräkenskapsverket.

I detta sammanhang må slutligen nämnas att statens lönenämnd

anser det olämpligt att överdirektören ges en i lönehänseende förmånligare

ställning än rektor, och föreslår därför att befattningen placeras i

lönegrad Cp 11 i stället för såsom utredningen föreslagit Cp 12 (C 7).

Utredningens uttalanden beträffande lantbrukshögskolans lärarråd

ha i yttrandena i stort sett lämnats utan erinringar. Den föreslagna

uppdelningen av ärendena mellan lärarrådet och det nya försökskollegiet

föranleder således ingen erinran från lantbruksstyrelsens sida.

Lantbrukshögskolans lärarråd föreslår, att benämningen lärarråd utbytes

mot lärarkollegium i konsekvens med benämningen försökskollegium. Vidare

önskar lärarrådet framhålla vikten av att ärenden rörande tillsättandet

av befattningar från och med 24 lönegraden vid försöksinstitutionerna

behandlas av lärarrådet samt, med undantag av professorsbefattningarna,

jämväl av försökskollegiet. Lärarrådet anser att föreståndarna för försöksinstitutionerna

böra kallas till lärarrådets sammanträden sä snart fråga

kan vara om gemensamma intressen. Slutligen framhålles, att även en representant

för lärarrådet bör ha säte i jordbrukets upplysningsnämnd. Sve
3

It ilning till riksdagens protokoll HUS. 1 samt. Nr 161.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

riges agronom- och lantbrukslärarförbund ifrågasätter däremot starkt lämpligheten

av att lärarrådet får någon befattning med ärenden rörande tillsättandet

av befattningar inom försöksinstitutionerna. Liknande synpunkter

framföras av professor Sundelin, som ej funnit sig kunna instämma i vad

lantbrukshögskolans lärarråd och försöksnämnd anfört, i ett till styrelsen

för lantbrukshögskolan avgivet särskilt yttrande.

Förslaget om inrättande av ett försök skollegium beröres

endast i ett mindre antal av de avgivna yttrandena. Lantbruksstyrelsen ifrågasätter,

huruvida ett särskilt försökskollegium blir till någon verklig nytta.

Lantbrukshögskolans lärarråd framhåller, att föreståndare för forskningseller

undervisningsinstitutioner synes böra få säte och stämma i försökskollegiet

vid behandling av alla ärenden som beröra hans institution utan

att hans närvaro skall vara beroende av om ordföranden så finner erforderligt.

Utredningens förslag tillstyrkes av lantbruksakademien, jordbrukets forskningsråd

och styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen. Sveriges

utsädesförening föreslår att föreståndaren för dess Ultunafilial beredes säte

i försökskollegiet. Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund föreslår

att försökskollegiet skall fungera som styrelse för lantbruksförsöken och

dess ordförande vara prefekt för dessa under styrelsen för lantbrukshögskolan.

Liknande synpunkter framföras även i förenämnda av professor

Sundelin till lantbrukshögskolans lärarråds yttrande avgivna reservation.

Utredningens förslag till organisation av lantbrukshögskolans

försöksråd biträdes av lantbruksstyrelsen, som dock anser,

att den planerade sektionen för trädgårdsodling bör utbrytas och utgöra

eget försöksråd vid Alnarpsinstitutionen samt att rektor bör vara ordförande

i försöksrådet. Styrelsen hävdar vidare att jämväl föreståndaren

för Weibullsholms växtförädlingsanstalt bör ingå i försöksrådets jordbrukssektion.

Slutligen bör enligt lantbruksstyrelsens mening även ekonomidirektören

äga delta i försöksrådets sammanträden. Även lantbrukshögskolans

lärarråd anser, att föreståndaren för Weibullsholms växtförädlingsanstalt

bör ingå i rådet liksom även föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt

och sekreteraren i den föreslagna norrlandsinstitutionen för

jordbruksforskning. Likaså böra ledamöterna och sekreteraren i jordbrukets

forskningsråd äga delta i försöksrådets sammanträden. Lärarrådet finner

det också nödvändigt att inom försöksrådet skapas ett särskilt arbetsutskott,

eftersom sektionerna enligt lärarrådets mening torde bli för stora

för att effektivt kunna fungera såsom arbetsutskott.

Lantbruksakademien framhåller, att det på grund av den växlande och

ofta mycket speciella karaktär som utmärker frågor sammanhängande med

försöksverksamheten måste förutsättas, att ärendena i sakligt avseende underkastas

en grundlig beredning inom den instans, som ligger närmast under

den beslutande, nämligen försöksrådet. Akademien påpekar vidare, att

det enligt dess mening är synnerligen viktigt att försöksrådet blir arbetsdugligt

och får ett avgörande inflytande vid behandlingen av den rent sak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition iu 161.

liga sidaa av förekommande ärenden. Akademien anser också försöksrådets

kompetens säkerställd genom den mångsidiga och sakligt betonade sammansättning

som det enligt utredningens förslag skall få. Akademien anför

fortsättningsvis bland annat följande.

Bland de av utredningen föreslagna representanterna för lantbrukshögskolan

saknas emellertid professorn i lantbruksekonomi. Akademien vill

framhålla betydelsen av att lantbruksförsöksverksamheten uppehåller nära

kontakt med den lantbruksekonomiska forskningen, varför även denna bör

vara representerad i försöksrådet. En mångsidig representation inom försöksrådet

är enligt akademiens mening ägnad att befrämja samverkan mellan

företrädare för olika forskningsområden ävensom samarbete och lämplig

arbetsfördelning mellan olika institutioner.

På grund av försöksrådets stora medlemsantal måste förutsättas, att verksamheten

inom de av utredningen förordade sektionerna av rådet på lämpligt

sätt delegeras till kommittéer med speciella uppgifter. Det förutsättes

vidare, att försöksrådet framför egna initiativ och på ett tidigt stadium tager

befattning med förekommande försöksplaner och förslag. Samtliga mera

betydelsefulla arbets- och försöksplaner för de olika institutionerna böra

ha varit behandlade i försöksrådet, innan de slutligt föreläggas respektive

institutioners styrelser. .

Försöksrådet bör beredas ett dominerande inflytande över dispositionen

av för vissa uppgifter till buds stående medel. För särskilda icke förutsedda

samt brådskande forskningsuppgifter, vilka föreslagits och planlagts inom

försöksrådet, böra anslag kunna erhållas genom jordbrukets forskningsråd.

För uppehållande av sålunda önskvärd kontakt mellan de båda råden bör

enligt akademiens mening forskningsrådets sekreterare kallas till försöksrådets

sammanträden med rätt att deltaga i där förekommande överläggningar

men icke i försöksrådets beslut.

Liknande synpunkter framföras av jordbrukets forskningsråd. Statens

livsmedelskommission tillstyrker utredningens förslag samt framhåller, att

även professorn i lantbruksekonomi samt innehavaren av den i annat sammanhang

föreslagna professuren i försöksmatematik bör ingå i rådet. Styrelserna

för lantmannaskolorna i Önnestad, Dingle och Umeå förorda att

en representant för de fasta försöksstationerna intas i försöksrådet. Hushållningssällskapens

förvaltningsutskott i Gävleborgs och Västerbottens län

anse, att hushållningssällskapen och den lokala försöksverksamheten böra

beredas en utvidgad representation i rådet med medlemmar i alla sektionerna

och flera medlemmar i jordbrulcssektionen. Även i ett stort antal

andra yttranden framföras olika önskemål beträffande försöksrådets sammansättning.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut framför

som sin uppfattning, att det föreslagna försöksrådet kommer att bli en

tungrodd, dyrbar och föga arbetsduglig församling.

Lantbrukshögskolans kansli.

De förslag om tillsättande av en ekonomidirektör och

organisation av 1 a n t b r u kshögskolans kansli o c li k a mrerarkontor

som utredningen framlagt mötas i de avgivna yttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

med erinringar i vad avser vissa detaljer. Lantbruksstyrelsen förordar tämligen

omfattande ändringar i utredningens förslag och anför härvid i huvudsak

följande.

För att möjliggöra för styrelse och rektor att sammanhålla högskolans

olika arbetsuppgifter, däri inbegripet försöksverksamheten, är det nödvändigt

att högskolan utrustas med en kansli- och kameralavdelning, som blir

mäktig att fullgöra sina mångskiftande arbetsuppgifter. För ledningen av

denna avdelning finner lantbruksstyrelsen lämpligt, att en ekonomidirektörsbefattning

inrättas. Till ekonomidirektörens arbetsuppgifter böra, förutom

de av utredningen föreslagna, hänföras jämväl de för den föreslagna

överdirektören kvarstående sedan rektor övertagit den ledande ställning,

som i utredningsförslaget tillagts överdirektören, men som alltjämt bör

tillkomma rektor. Lönegradsplaceringen bör lägst bli den av utredningen

föreslagna. För att ekonomidirektören skall medhinna denna vidgade arbetsuppgift,

synes underlydande personalorganisation böra så utbyggas, att

den kan väl fullgöra de rutinmässiga arbetsuppgifterna. På grund härav

torde det icke vara tillräckligt, att Ultuna egendoms förvaltare eller dennes

assistent som deltidsarbete fullgör vissa uppgifter. Mera rationellt synes

vara, att en ny befattning, förslagsvis benämnd intendent, inrättas, vilken

kan fullgöra de många praktiska uppgifter, som framförallt möta på försöksgårdarna.

För att en erfaren man skall kunna erhållas till denna post

torde befattningen ej kunna sättas lägre än i lönegrad Ce 29. Vidare bör

sekreterarebefattningen i lönegrad Ca 29 bibehållas och kamreraren uppflyttas

till lönegrad Ca 27. Lantbruksstyrelsens förslag innebär således, att

kansli- och ekonomiavdelningen, avsedd för högskolans hela verksamhet,

skulle komma att utökas med en ekonomidirektör som chef, en intendent,

en bokhållare och ett kanslibiträde. Därjämte skulle sekreteraren bibehållas

i nuvarande löneställning och kamreraren uppflyttas i en högre. Den föreslagna

organisationen medför enligt lantbruksstyrelsen en viss kostnadsbesparing

och förhindrar uppkomsten av den dualism, som måste befaras, om

utredningens förslag skulle godtagas.

Ett liknande förslag om inrättande av en befattning som intendent framföres

av lantbrukshögskolans styrelse. Högskolans lärarråd påpekar, att

ekonomidirektören bör vara chef för högskolans kansli och även för överdirektörens

kanslipersonal. Lärarrådet anser vidare att ekonomidirektören

som biträde bör helt få disponera över assistenten hos förvaltaren

vid Ultuna egendom. Denne assistent bör därvid benämnas förvaltningsassistent

och placeras i 23 lönegraden. Han har, framhåller lärarrådet, hittills

under sommaren svarat för ciceronskapet för besökargrupper vid högskolan.

Då denna verksamhet nu måste handhas av egendomen torde i fortsättningen

2 000 kronor per år böra ställas till dess förfogande för ändamålet.

Lärarrådet förordar vidare en uppflyttning av kamreraren till 24

lönegraden. Statskontoret, riksräkenskapsverket och statens lönenämnd förorda

vissa ändrade lönegradsplaceringar inom kansliet och kamrerarkontoret.

Sålunda föreslås ekonomidirektören av samtliga dessa myndigheter

placerad i lönegrad A 29 (Ca 32). Sekreterarbefattningen bör enligt statskontoret

placeras i 21 (24) lönegraden medan lönenämnden anser, att en

omprövning av dennes lönegradsplacering bör anstå tills tjänsten blir vakant.

Riksräkenskapsverket förordar att kamrerarbefattningen uppflyttas

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

i 24 (27) lönegraden. Den av utredningen föreslagna befattningen som bokhållare

(kamrerassistent) i lönegrad Eo 17 (Ce 21) föreslås av statskontoret

nedflyttad till lönegrad Ce 18 och av lönenämnden och riksräkenskapsverket

till Ce 19.

Svenska vall- och mosskulturföreningens förstatligande m. m.

Det på grundval av 1945 års riksdags principbeslut om förstatligande

framlagda förslaget till organisation inom statens lantbruk

sförsök av den av svenska vall- och mosskulturföreningen

hittills bedrivna försöksverksamheten,

föranleder med undantag för vad utredningen föreslagit angående betesförsöksverksamheten

i sina huvuddrag inga erinringar i de över förslaget avgivna

yttrandena.

Utredningen har framlagt tvenne alternativ för infogandet av den av

vall- och mosskulturföreningen bedrivna betesförsöksverksamheten i det

statliga försöksväsendet av vilka det första (alternativ I) innebär att betesförsöken

inordnas i statens jordbruksförsök som en särskild avdelning och

det andra (alternativ II) att en från jordbruksförsöken skild institution,

statens betesförsök, upprättas för denna verksamhet. Båda dessa alternativ

ha funnit förespråkare bland remissinstanserna. Lantbruksstyrelsen förordar

sålunda bestämt det första alternativet och framhåller därvid, att sambandet

med vall- och växtodlingsfrågor i allmänhet gör det angeläget att

försöksmännen inom dessa olika områden intimt samarbeta, vilket bäst

kan försiggå inom en och samma institution. Däremot ha varken lantbrukshögskolans

styrelse, lärarråd eller försöksnämnd kunnat ena sig om något

av de utav utredningen framlagda alternativen.

Statskontoret tillstyrker utredningens förslag i denna del och förordar

det första alternativet. Detsamma gäller norrlandskommitlén som därvid

anför, att betesskötseln, för vilken icke minst i Norrland erfordras en omfattande

forsknings- och försöksverksamhet, är så starkt sammanhörande

med hela foderväxtodlingen — slåttervallarna lämna ju en avsevärd del

av sin avkastning i form av betesfoderenheter -— att det synes kommittén

mest ändamålsenligt att försöksverksamheten på betesskötselns område ges

nära anknytning till övrig jordbruksförsöksverksamhet. Det av utredningen

som alternativ I betecknade förslaget förordas vidare av styrelsen för lantmannaskolan

i Umeå samt ett stort antal av hushållningssällskapens förvaltningsutskott.

Jordbrukets forskningsråd ansluter sig till det som alternativ

II betecknade förslaget och vill därvid understryka vad utredningen

anför som motivering för detta alternativ. Därutöver anför rådet, att man

icke torde kunna vänta sig att forsknings- och försöksverksamheten rörande

betesskötsel skulle kunna bedrivas med erforderlig kraft och självständighet

eller fritt utvecklas om icke för detta ändamål inrättades en fristående

institution. Den ökning av lönekostnaderna på omkring 1 100 kronor,

som skulle följa härmed är enligt rådets mening obetydlig i jämförelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

med värdet av de bättre förutsättningar för verksamhetens bedrivande som

härigenom skulle skapas. Liknande synpunkter framföras också av lantbruksakademien.

Utredningens förslag enligt alternativ II förordas också

av svenska vall- och mosskulturföreningen som därvid anför i huvudsak

följande.

Styrelsen vill betona det botaniska arbetets stora betydelse inom all vallkultur

samt de speciella förhållanden i fråga om växtbetingelsernas utformning,

som göra sig gällande vid betesgång i jämförelse med slåtter.

Betesdjurens tramp och spillning samt det för betningen karakteristiska

skördesättet skapa växtbetingelser, som icke ha sin motsvarighet inom annan

växtodling och därför ställa helt särpräglade krav på försöks- och forskningsverksamheten

med betesmarker. Till de senare höra vidare icke blott

betesvallar på åker utan jämväl kulturbeten på naturmark samt våra vidlyftiga

ännu endast delvis under kultur ställda hagmarker, ävensom de

betydande fjällbetesområden, som ännu blott i ringa utsträckning kommit

att utnyttjas. Skogsbetesfrågornas lösande är också en viktig uppgift för

en ledande betesorganisation. Denna, liksom frågan om hagmarks- och

fjällbetenas rationella utnyttjande, äro spörsmål som stå på gränsen mellan

å ena sidan botanisk-agronomisk forskning och å andra sidan en jordbruksekonomisk

bedömning av förhållanden i skilda delar av vårt land. Den

starka anknytningen till husdjursproblemen och betesspörsmålens karaktär

av ett gränsområde mellan jordbruks- och husdjursforskning framträder

här med den största tydlighet.

Det arbete, som bedrivits inom föreningen, har givit styrelsen en övertygelse

om betesskötselns nuvarande och kanske än mer framtida betydelse

samt att dess särskilda försöksformer och försöksuppgifter icke väl kunna

tillgodoses annat än genom en särskild organisation. I följd härav anser

styrelsen det av utredningen upptagna alternativ II obetingat vara att föredraga.

Skulle beteskulturens forsknings- och försöksområde infogas i jordbruksförsöksanstalten,

föreligger en alltför stor risk att området skulle

komma att skjutas åt sidan inom den väldiga och för en gemensam föreståndare

knappast överskådliga ram, som jordbruksförsöksanstalten skulle

komma att omfatta.

Föreningen berör även möjligheten att till denna fristående institution

från statens jordbruksförsök överföra frågor rörande slåttervallar men

framlägger icke något förslag i sådan riktning. Alternativ It förordas vidare

av statens livsmedelskommission, styrelsen för lantmannaskolan i Vassbo,

ett antal hushållningssällskaps förvaltningsutskott, Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet landsbygdens folk.

Utredningens förslag om inrättande av en avdelning för statistik och försöksteknik

vid statens jordbruksförsök avstyrkes av lantbruksstyrelsen, som

anser att de för avdelningen föreslagna arbetsuppgifterna närmast falla under

högskolans forsknings- och undervisningsverksamhet. För den konsulterande

verksamheten synes det lantbruksstyrelsen tillräckligt om kansliet

utbygges med en assistent. Ej heller lantbrukshögskolans lärarråd anser sig

kunna tillstyrka utredningens förslag i denna del samt hänvisar härvid till

sitt till 1946 års högskoleutredning ingivna förslag om inrättande vid högskolan

av en professur i tillämpad matematik. Lärarrådet vill däremot framhålla

betydelsen av att statens jordbruksförsök för bearbetning av institu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

tionernas försöksmaterial erhåller en statistisk avdelning, vilken, om en

professur i tillämpad matematik inrättas, torde kunna förestås av en statistiker

i 26 (29) lönegraden. Liknande synpunkter framföras även av statens

livsmedelskommission.

Även lantbruksakademien och jordbrukets forskningsråd anse, att en professur

i försöksstatistik och teoretisk försöksteknik bör inrättas vid lantbrukshögskolan

samt framhålla, att jordbruksförsökens behov av en ledare

för därstädes förekommande omfattande räknearbeten lämpligen torde kunna

fyllas med en direkt under anstaltens föreståndare ställd befattningshavare.

En professur i statistik vid lantbrukshögskolan förordas även av Sveriges

agronom- och lantbrukslärarförbund. I övrigt har utredningens förslag i

denna del i huvudsak icke föranlett några erinringar.

Lönegradsplaceringen av vall- och mosskulturföreningens personal samt

de av föreningen framlagda ersättningsanspråken diskuteras i några yttranden.

Statskontoret anför sålunda med avseende på föreningens tjänstemäns

rätt att vid övergång i statstjänst i pensionshänseende få tillgodoräkna sig

sin anställningstid hos föreningen i huvudsak följande.

I samband med frågan om överförandet och inplaceringen av föreningens

tjänstemän i den statliga försöksverksamheten har utredningen föreslagit,

bl. a., att föreningens befattningshavare i pensionshänseende skulle få räkna

sig till godo hela sin anställningstid hos föreningen. För den del av namnda

tid, som vederbörande befattningshavare på grund av pensionsrätt i statens

pensionsanstalt ägt tillgodoräkna enligt anstaltens reglemente torde emellertid

något särskilt medgivande icke vara erforderligt, enär sadan tid författningsenligt

kommer att räknas honom till godo såsom tjänstår för pension

enligt de statliga pensionsbestämmelserna. Vad angår anställningstiden

i övrigt, skulle ett bifall till förslaget innebära en förmånligare tillgodoräkning

än vad som enligt hittills tillämpade principer skulle ha medgivits,

om vederbörande innehaft motsvarande anställning i statens tjänst. Av anställningstid

hos föreningen, som ej komme i betraktande för pensionsrätten

i statens pensionsanstalt, torde därför vederbörande befattningshavare endast

böra få tillgodoräkna i samma omfattning, som om han därunder vård

anställd i statens tjänst, eller sålunda två tredjedelar därav.

Statskontoret framhåller också, att den föreslagna förtidspensioneringen

av föreningens föreståndare är ägnad att inge starka betänkligheter. I varje

fall bör han enligt statskontorets mening vara skyldig att med avstående

av förmånerna i fråga övergå till statliga eller med statsbidrag avlönad befattning

som anvisas honom och i avlöningshänseende är jämförlig med

hans hittillsvarande tjänst. Slutligen finner sig statskontoret icke kunna

biträda förslaget att föreningen skall erhålla ersättning för viss del av sina

tillgångar. Liknande synpunkter i förenämnda tjänstemäns pensionsfråga

framföras av statens pensionsanstalt.

Lantbruksslgrelsen anser sig kunna biträda vad utredningen anfört beträffande

de personal- och ersättningsfrågor m. in. som sammanhänga med

vall- och mosskulturföreningens förstatligande, dock med det undantaget

att styrelsen anser vissa befattningar böra placeras i något lägre lönegrad.

Om någon av föreningens nuvarande befattningshavare därigenom skulle få

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

sin lön sänkt bör löneutfyllnad utgå så länge denne innehar tjänsten. Styrelsen

tillstyrker också förslaget om inrättande av statskonsulentbefattningar

vid statens jordbruksförsök samt framhåller i samband härmed att

benämningen på de nuvarande till lantbruksstyrelsen knutna statskonsulenterna

därvid bör ändras till byråinspektör.

Lantbrukshögskolans lärarråd tillstyrker utredningens förslag till placering

av vall- och mosskulturföreningens personal inom lantbrukshögskolan

men ifrågasätter om icke någon form av sakkunnigbedömande bör tilllämpas

vid besättande av de högre befattningarna. Vidare överlämnar lärarrådet

yttranden avgivna av professorerna Stålfelt och Burström över de av

licentiat Rappe sedan en lång följd av år bedrivna undersökningarna angående

växternas årsrytmik samt framhåller som sin mening, att Rappe

synes böra beredas möjligheter att fortsätta sina undersökningar vid lantbrukshögskolan,

varest arbetsmöjligheter torde kunna beredas honom.

Rappe bör för sin forskningsverksamhet enligt lärarrådet av staten tillförsäkras

bibehållna löneförmåner till pensionsålderns inträdande. Vad lärarrådet

i denna del anfört understrykes särskilt av lantbrukshögskolans styrelse

och styrelsen för vall- och mosskulturföreningen. I ett till lantbrukshögskolans

försöksnämnds yttrande fogat uttalande motiverar Rappe närmare

betydelsen av de av honom utförda undersökningarna.

Ett flertal hushållningssällskaps förvaltningsutskott anse, att den av valloch

mosskulturföreningen bedrivna konsulentverksamheten bör överflyttas

på hushållningssällskapens konsulenter och vandringsrättare. Södermanlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott framhåller därvid, att

befattningarna som statskonsulenter inte böra återbesättas samt att konsulenterna

endast böra syssla med centrala uppgifter och utbildning av hushållningssällskapens

tjänstemän.

Vad utredningen uttalat med avseende på den av vall- och mosskulturföreningen

bedrivna studiegårdsverksamheten

i Norrland har i huvudsak icke föranlett några andra uttalanden

än att norrlandskommittén föreslagit, att studiegårdsföreståndaren skall

placeras i lönegrad Ca 29 och driftsledarna i Ca 19 medan styrelsen för valloch

mosskulturföreningen uttalat, att driftsledarna borde inplaceras i lämplig

löneklass i e.o.-ställning.

Försöksledarmötet.

Utredningens förslag till försöksledar mötets organisation

har endast berörts i några få av de avgivna yttrandena. Lantbruksstyrelsen

anser, att nuvarande organisation är tillfyllest. Några detaljerade föreskrifter

om detta mötes organisation äro desto mindre nödvändiga framhåller

styrelsen, som vederbörande centrala och lokala försöksmän ägna denna sak

så stort intresse, att de säkert också finna lämpliga arbetsformer. Lantbrukshögskolans

lärarråd framhåller, att professorn i agronomisk hydroteknik

bör tillhöra mötet samt att förste assistenterna vid statens jord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161. 41

bruksförsök böra kunna adjungeras. Lärarrådet anför därefter bland annat

följande.

Mötet har hittills fyllt en viktig uppgift bl. a. som samlingspunkt för den

lokala försöksverksamhetens män från hela landet. Det bör framhållas, att

det är angeläget, att denna mötets karaktär även efter omorganisationen

bibehålies. Sålunda synes, liksom förut, i anslutning till mötet föredrag

böra anordnas, varvid försöksintressenter böra äga närvara i samma utsträckning

som tidigare. Befattningshavare vid de olika institutionerna

böra erhålla rätt till tjänsteresa till mötet, varvid det torde böra ankomma

på respektive institutionsföreståndare att avgöra, vilka befattningshavare,

som skola åtnjuta sådan rätt.

Mötets protokoll torde enligt lärarrådets mening böra föreläggas försöksrådet

för yttrande till styrelsen.

Lärarrådet vill påpeka, att representanter för försöksverksamheten på

husdjursområdet deltagit i de senaste årens försöksledarmöten. I det nya

organisationsförslaget ha dessa ej beretts någon plats vid mötet. Lärarrådet

anser det emellertid vara berättigat och riktigt, att försöksledarmötet utbygges

till att omfatta jämväl husdj ursområdet.

Liknande synpunkter framföras av Sveriges agronom- och lantbrukslårarförbund.

Olika önskemål beträffande försöksledarmötets sammansättning

framföres vidare av statens lantbrukskcmiska kontrollanstalt, stgrelsen för

lantmannaskolan i Önnestad, Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens

folk m. fl.

Departementschefen.

Allmänna riktlinjer för försöksverksamhetens organisation.

Den starka produktivitetsstegring som kännetecknar utvecklingen inom

det svenska jordbruket under de senaste 50 åren har som en väsentlig förutsättning

haft framstegen inom den naturvetenskapliga forskningen och

inom den försöksverksamhet som sysslar med den praktiska tillämpningen

av denna forsknings resultat. I framtiden kommer enligt min mening den

höjning av arbetets produktivitet som är grundvalen för jordbrukets ekonomiska

utveckling att bli i än högre grad beroende av forskningens och försöksverksamhetens

landvinningar. Detta gäller icke minst vid genomförandet

av det framtida jordbruksprogrammet som beslutats av 1947 års riksdag.

Den stegrade takten i rationaliseringsarbetet, som ingår som ett led

häri, måste bygga på vidgade kunskaper om jordbruksdriftens tekniska och

ekonomiska förutsättningar under olika förhållanden. För att skapa detta

underlag för jordbrukets vidare utveckling fordras en målmedvetet bedriven

och på aktuella problem inriktad försöksverksamhet med nära anknytning

till såväl grundforskningen som den praktiska näringsutövningen. Ett av de

viktigaste kraven, man enligt min mening bör ställa på försöksväsendets organisation

är att resultaten av verksamheten bli snabbt tillgängliga för jordbrukarna

och att denna verksamhet i sin lur kontinuerligt tillföres impulser

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

från det praktiska jordbruksarbetet. Med omorganisationen av hushållningssällskapen,

varigenom sällskapen bli satta i tillfälle att i ökad utsträckning

inrikta sitt arbete på driftsrationalisering, upplysning och undervisning, ha

nya förutsättningar skapats härför. För att de angivna syftemålen skola nås

torde emellertid härjämte erfordras en viss utbyggnad av försöksväsendet

i framtiden och framförallt att denna verksamhet ordnas på ett ändamålsenligt

sätt. I nuvarande läge då sträng sparsamhet måste iakttas i fråga

om statsutgifter synes dock icke någon nämnvärd utbyggnad av försöksinstitutionernas

personal eller materiella resurser kunna ifrågakomma. Denna

återhållsamhet betingas framförallt av de svårigheter som föreligga att

föranstalta om de nybyggnadsarbeten, som en principiellt önskvärd utvidgning

av försöksverksamheten skulle erfordra. Dessa skäl ha för mig varit

avgörande när jag icke nu ansett mig kunna upptaga de omfattande förslag

till försöksverksamhetens utbyggnad som 1945 års jordbruksförsöksutredning

framlagt. Detsamma gäller det av norrlandskommittén väckta förslaget

om inrättande av en norrländsk institution för jordbruksforskning trots

att vägande skäl enligt min uppfattning kunna åberopas för åtgärder i

denna riktning. Däremot bör det redan nu på grundval av jordbruksförsöksutredningens

förslag vara möjligt att vidta de åtgärder som kunna befinnas

lämpliga för att åstadkomma en rationell organisation av försöksverksamheten.

I samband härmed bör också det vid 1945 års riksdag fattade principbeslutet

om Svenska vall- och mosskulturföreningens anslutning till den

statliga forsknings- och försöksverksamheten kunna bringas att träda i

kraft.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har försöksutredningen

ansett två principiellt skilda former kunna ifrågakomma för försöksverksamhetens

ordnande. Den ena av dessa skulle innebära att verksamheten

organiserades såsom en i förhållande till forskningen och den högre undervisningen

fristående institution men med en helt eller delvis gemensam styrelse.

Den andra möjligheten vore att bibehålla nu gällande ordning med

försöksverksamheten inom samma organisatoriska ram som forskningen

och undervisningen. I likhet med utredningen synes mig övervägande skäl

tala för det sistnämnda alternativet.

Den högre lantbruksundervisningens och forskningens arbetsområden å

ena sidan och försöksväsendets å den andra gripa alltför mycket in i varandra

för att man utan avsevärda olägenheter skulle kunna hänföra dem

till skilda organisationer. Dessutom skulle de ekonomiska konsekvenserna

av en dylik uppdelning bli synnerligen vidlyftiga. Det ligger i sakens natur

att försöksväsendets resurser i Sverige, även efter den utvidgning som i

framtiden kan befinnas möjlig, med hänsyn till omfattningen av de problem

som måste lösas, alltid komma att te sig tämligen begränsade. Det är därför

av betydelse att dessa resurser utnyttjas på effektivaste sätt, så att dubbelarbete

i görligaste mån undvikes. Därest försöksverksamheten i organisatoriskt

hänseende skiljes från forskningen och undervisningen skulle i flera

avseenden den personella och materiella utrustningen till avsevärda kostna
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

der behöva dubbleras utan att detta kunde väntas medföra förbättrade resultat

av verksamheten. Tanken på att med vissa omläggningar bibehålla den

egentliga försöksverksamheten under lantbrukshögskolans styrelse finner

jag därför riktig. Härigenom synas garantier bäst kunna skapas för en

sådan organisation som tillförsäkrar forskare och försöksmän inom de olika

institutionerna tillräcklig rörelsefrihet att fullfölja sina egna idéer och uppslag

samtidigt som den befrämjar ett nära samarbete mellan personer och

institutioner med likartade eller till varandra gränsande arbetsuppgifter.

Den för högre undervisning, forskning och försöksverksamhet gemensamma

huvudinstitutionen bör såsom i ett flertal remissyttranden framhållits

benämnas »Lantbrukshögskolan och Statens Lantbruksförsök». Jag finner

det även lämpligt att jordbruksförsöksanstalten och husdjursförsöksanstalten

såsom utredningen föreslagit i fortsättningen benämnas statens jordbruksförsök

och statens husdj ursförsök i analogi med statens trädgårdsförsök

och statens mejeriförsök.

Eftersom ledningen av den egentliga försöksverksamheten med hänsyn

till vad som nu anförts föreslås kvarligga under lantbrukshögskolans styrelse

komma statens jordbruksförsök inom vilka Svenska vall- och mosskulturföreningen

enligt utredningens förslag skall inordnas samt statens

husdjursförsök att förbli i sina nuvarande ställningar som särskilda försöksinstitutioner

inom högskolan. En samordning av försöksväsendet bör vidare

innebära att vissa av de uppgifter som i detta sammanhang för närvarande

åvila lantbruksstyrelsen överföras till lantbrukshögskolans ledning. Således

böra lantbruksstyrelsens nuvarande åligganden med avseende på statens

trädgårdsförsök, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt

överflyttas på högskolestyrelsen varvid denna alltså skulle få

till uppgift att fastställa dessa institutioners försöksplaner, att för dem vara

mellaninstans i anslagsfrågor samt att där utöva inspektion. Jag anser även

att samma system bör genomföras med avseende på statens växtskyddsanstalt

och den föreslagna norrländska institution för jordbruksforskning,

därest det skulle befinnas lämpligt att i framtiden inrätta en sådan institution.

Däremot anser jag icke att någon ändring i organisationen för statens

mejeriförsök eller jordbrukets upplysningsnämnd nu bör vidtas. Vad mejeriförsöken

beträffar talar bland annat beröringspunkterna med industriteknisk

forskning emot en anknytning till lantbruksförsöken. Härtill kommer

att frågan om mejeriförsökens framtida ställning icke gärna kan lösas innan

definitiv ståndpunkt tagits till det den 17 oktober 1947 avgivna betänkandet

rörande forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens

område. I fråga om upplysningsnämnden kommer denna för

sin verksamhet i framtiden i än högre grad än nu att vara beroende av att

vara förlagd till Stockholm samt ha nära kontakt med lantbruksstyrelsen

och dess genom lantbruksnämnder och hushållningssällskap bedrivna arbete

till främjande av rationaliseringen inom jordbruket.

Redan i detta sammanhang vill jag uttryckligen framhålla att det givetvis

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

icke bör åligga lantbrukshögskolans styrelse att leda och samordna det vid

forskningsinstitutionerna eller försöksanstalterna bedrivna arbetet. Beträffande

forskningsinstitutionerna förutsättas dessa uppgifter komma att åvila

högskolans rektor och lärarråd. Vad gäller försöksanstalterna har ju utredningen

för dessa ändamål såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen

föreslagit en särskild ledning för försöksväsendet, vilket förslag jag

i det följande i huvudsak kommer att biträda. Styrelsens uppgift är främst

att övervaka att såväl institutionerna som försöksanstalterna erhålla lämplig

personal, verka för goda arbetsbetingelser och att i samband härmed

handlägga ärenden av principiell och organisatorisk art samt att pröva

medelsbehovet på de skilda områden som högskolans verksamhet inrymmer.

En intresseavvägning med hänsyn till jordbrukets och trädgårdsodlingens

behov vid olika tidpunkter mellan de olika institutionernas krav på resurser

skulle så vitt jag förstår medföra betydande fördelar. Med en ändamålsenlig

sammansättning av styrelsen, i vilken företrädare för såväl den praktiska

näringsutövningen som skilda områden av forskning och högre undervisning

förutsättas komma att ingå, torde man ej behöva hysa några allvarliga

farhågor för att styrelsen inte skall kunna opartiskt bedöma olika institutioners

verksamhet och önskemål. Dessutom bör styrelsen givetvis beredas

möjlighet att vid behov tillkalla sakkunniga för handläggande av speciella

uPPgifter, som på grund av den föreslagna omorganisationen kunna komma

att åvila styrelsen. Som hittills kommer ju dessutom avgörandet i sista

hand att ankomma på Kungl. Maj :t.

Man torde icke helt kunna utesluta möjligheten av att vissa olägenheter

kunna uppstå för försöksväsendet genom dess inordnande under en styrelse

med ett så vittomfattande verksamhetsområde, som styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök skulle erhålla enligt förevarande organisationsförslag.

Utredningen har i detta avseende pekat på riskerna för att

enskilda befattningshavare skulle kunna få en alltför betungande arbetsbörda

och att försöksarbetet mera blir inriktat på att gå den högre undervisningen

tillhanda på bekostnad av sin främsta uppgift att tjäna det praktiska

jordbruket. Dessa olägenheter torde emellertid i huvudsak kunna undanröjas,

därest den av utredningen föreslagna, i det föregående berörda,

för den statliga försöksverksamheten gemensamma ledningen inrättas. Icke

minst ur denna synpunkt har jag funnit det angeläget att utredningens förslag

härutinnan godtages och genomföres utan tidsutdräkt.

Utredningen har vid sin diskussion av det inom försöksväsendet förekommande

dubbelarbetet i ett fall kommit in på gränsdragningen mellan förenämnda

försöksinstitutioners verksamhetsområden nämligen vad gäller den

sortförsöksverksamhet som bedrives både av statens jordbruksförsök och de

statsunderstödda växtförädlingsanstalterna och har bland annat framhållit

att dubbelarbete därvid i viss utsträckning kan väntas uppkomma. Med hänsyn

till betydelsen av att växtförädlingsanstalterna få sina nya sorter objektivt

prövade vid en från dem helt fristående institution anser jag emellertid

liksom utredningen att det nuvarande systemet bör bibehållas trots

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kunnl. Maj.ts proposition nr 161.

45

risken för dubbelarbete. Dock torde förädlingsanstalternas försöksresultat

med nya sorter i större utsträckning än hittills böra ställas till jordbruksförsökens

förfogande.

Försöksverksamhetens ledning.

På grund av de ökade uppgifter som vid den här förordade omorganisationens

genomförande och än mer efter en framtida utbyggnad av försöksverksamheten

komma att åvila styrelsen för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök finner jag den föreslagna utökningen av antalet styrelseledamöter

från sju till nio välbetänkt. Vad sammansättningen av denna styrelse

beträffar synas lantbrukshögskolans rektor och den i det följande föreslagne

överinspektören för för söksväsendet böra vara självskrivna ledamöter

i styrelsen. I enlighet med vad som uttalats i vissa yttranden över utredningens

förslag torde detsamma böra gälla chefen för lantbruksstyrelsen

eller annan av denne utsedd tjänsteman inom lantbruksstyrelsen med hänsyn

till den centrala ställning som detta ämbetsverk, särskilt efter genomförandet

av den vid 1947 års riksdag i princip beslutade sammanslagningen

av lantbruks- och egnahemsstyrelserna, kommer att inta ifråga om rationaliseringsverksamheten

inom jordbruket.

Högskolestyrelsen bör dessutom enligt min mening innefatta en representant

för Uppsala universitet. Övriga medlemmar av styrelsen böra i varje

enskilt fall väljas så att styrelsen som helhet omspänner en så stor del av

sitt verksamhetsområde som möjligt. Jag vill vidare instämma i utredningens

uttalande att styrelsen lämpligen själv bör välja sina arbetsformer. Vad

högskolestyrelsen på denna punkt anfört rörande lämpligheten att i stället

för att inrätta fasta sektioner förbereda olika frågor i särskilda för ändamålet

bildade delegationer av styrelsen finner jag ävenledes beaktansvärt.

Rektor bör vidare tillsammans med överinspektören och ytterligare en av

styrelsen därtill utsedd ledamot kunna avgöra brådskande ärenden av ringa

principiell betydelse. Vad utredningen anfört i fråga om rätten för innehavaren

av den i det följande föreslagna befattningen som ekonomidirektör

att delta i styrelsens överläggningar samt beträffande vilka som i olika ärenden

skola vara föredragande inför styrelsen möter ingen erinran från min

sida varför jag även i denna del vill förorda utredningens förslag.

Den här föreslagna organisationsformen för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök innebär bland annat att högskolans rektor och överinspektören

för försöksväsendet under styrelsens överinseende bli företrädare

för var sin del av verksamheten. Några särskilda uppgifter med hänsyn

till försöksväsendet komma i fortsättningen sålunda icke att åvila rektor.

Såsom jag redan antytt vill jag biträda utredningens förslag om inrättande

av särskild befattning för försöksverksamhetens ledning. Med hänsyn till

arbetsuppgifternas art torde denne tjänsteman böra benämnas överinspektör

för försöksväsendet och icke överdirektör såsom utredningen förordat. För

att ytterligare klargöra behovet av denne befattningshavare torde jag få

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

anföra följande, överinspektören bör ha till uppgift att följa den statliga

och statsunderstödda försöksverksamheten. Han bör därvid överta rektors

nuvarande övervakningsskyldighet över lantbrukshögskolans försöksinstitutioner

och utöva den lantbrukshögskolans styrelse enligt föreliggande förslag

tillkommande inspektionsrätten över statens trädgårdsförsök, statens

växtskyddsanstalt, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

Den överblick över det samlade försöksväsendet som överinspektören

genom sin verksamhet inom försöksrådet, försöksledarmötet och

de olika försöksinstitutionerna förvärvar bör göra honom väl skickad att

leda och samordna denna verksamhet. En väsentlig uppgift för honom blir

därvid att tillse att försöksverksamhetens resultat snabbt spridas till de

praktiskt verksamma jordbrukarna samt att från dessa förmedla uppslag

till försöksverksamheten. För att kunna fullgöra dessa uppgifter bör överinspektören

i sin egenskap av ledamot av lantbrukshögskolans styrelse även

följa verksamheten vid högskolans forskningsinstitutioner. Härutöver torde

överinspektören ej böra taga någon befattning med denna verksamhet utan

denna bör liksom hittills ligga inom kompetensområdet för lantbrukshögskolans

rektor, överinspektören skall vidare utåt företräda försöksverksamheten

samt tillse att den får så goda arbetsmöjligheter som möjligt samt

även i övrigt befordra dess ändamålsenliga utveckling, vilket sålunda innebär

att antalet ledamöter i rådet utökas till tio. Det skall givetvis däremot

icke bli överinspektörens sak att ta direkt befattning med administrationen

eller den fackliga verksamheten inom försöksinstitutionerna. Hans uppgifter

kunna enligt min mening sammanfattningsvis sägas gå ut på att

tillse att försöksverksamheten som helhet ur alla synpunkter arbetar så

effektivt och rationellt som möjligt samt att de i verksamheten vunna resultaten

på bästa sätt komma jordbruket tillgodo, överinspektören bör som

representant för försöksväsendet även vara ledamot av jordbrukets forskningsråd.

Beträffande de kompetenskrav som böra uppställas för innehavaren av

den föreslagna befattningen finner jag mig i stort sett kunna instämma i

vad utredningen anfört. De uppgifter som skola åligga överinspektören

komma att ställa stora krav på hans organisationsförmåga och förmåga till

samarbete. Han bör givetvis också äga grundlig kännedom om jordbruksnäringens

aktuella spörsmål liksom om jordbruksförsöksverksamhetens olika

arbetsområden. Däremot synes det mig med den administrativa karaktär

denna befattning har icke nödvändigt att såsom i ett flertal yttranden hävdats

för dess innehavare kräva vetenskaplig kompetens, även om en sådan

måste anses vara en merit. Uppställdes en dylik fordran uppkommer risken

för att man alltför snävt begränsar urvalsmöjligheterna, vilket skulle kunna

medföra att andra väsentligare krav måhända icke kunde bli tillgodosedda

vid befattningens tillsättande.

Vad löneställningen för överinspektören beträffar vill jag förorda att befattningen

placeras i lönegrad Cp 12. Befattningen torde böra tillsättas på

förordnande för en tid av sex år. I samband med inrättandet av befattningen

såsom överinspektör bör såsom lantbrukshögskolans lärarråd föreslagit rek
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

47

torsarvodet höjas med 1 000 kronor till 3 000 kronor. Som kanslipersonal bör

till överinspektörens förfogande stå en byråsekreterare i lönegrad Ce 24 och

ett kontorsbiträde.

I samband med att ett försöksråd omfattande all jordbruksförsöksverksamhet

inrättas med överinspektören för försöksväsendet som ordförande,

synes lantbrukshögskolans lärarråds befattning med frågor rörande försöksverksamheten

böra upphöra. Dock bör lärarrådets yttrande inhämtas vid

tillsättande av tjänster vid försöksinstitutionerna till vilka vetenskaplig

skicklighet kräves, d. v. s. befattningar i 27 lönegraden och högre. Försöksinstitutionernas

föreståndare böra liksom hittills äga säte och stämma

i lärarrådet, men de skola icke vara skyldiga att deltaga i dess sammanträden

annat än vid behandling av frågor som beröra deras institutioner.

Härjämte synes ekonomidirektören böra ha rätt att delta i lärarrådets

sammanträden samt att få sin avvikande mening förd till protokollet.

Slutligen vill jag i detta sammanhang framhålla att jag intet har att

invända mot lärarrådets önskan att anta benämningen lärarkollegium.

Som en motsvarighet till lärarkollegiet torde i likhet med vad utredningen

förordat, för den del av verksamheten vid lantbrukshögskolan som

bedrives inom statens lantbruksförsök böra bildas ett försökskollegium bestående

av föreståndare, statsagronomer och överassistenter vid försöksinstitutionerna.

Ordförande i försökskollegiet bör utses av lantbrukshögskolans

styrelse för ett år i sänder. Den av utredningen angivna avgränsningen

av försökskollegiets uppgifter gentemot försöksrådets och lärarkollegiets

finner jag lämplig. Föreståndare för forskningsinstitution vid lantbrukshögskolan

bör i enlighet med vad högskolans lärarråd anfört ha säte och

stämma i försökskollegiet vid behandling av alla ärenden som beröra hans

institution. Jag har heller intet att invända mot att föreståndaren för Sveriges

utsädesförenings Ultuna-filial i enlighet med föreningens önskan får rätt

att närvara och yttra sig i försökskollegiet. Jämväl överinspektören och ekonomidirektören

böra ha rätt att delta i kollegiets överläggningar samt att

få avvikande meningar förda till protokollet. Vad utredningen i övrigt anför

beträffande kollegiets skyldigheter och uppgifter torde även böra beaktas.

Det förslag som utredningen framlagt till sammanslagning och omorganisation

av lantbrukshögskolans båda försöksråd till ett försöksråd uppdelat

på tre sektioner finner jag kunna göra rådet ägnat att med sakkunskap

handlägga olika inom jordbruksförsöksverksamheten förekommande

frågor, varför jag vill instämma i vad utredningen i denna del anfört. Indelningen

av försöksrådet i en sektion för jordbruk, en för trädgårdsskötsel

och en för husdjursskötsel finner jag mig böra förorda tills vidare erfarenhet

av rådets verksamhet vunnits. Detta hör givetvis icke hindra att

särskilda frågor när så kan befinnas lämpligt delegeras till på annat vis

sammansatta utskott inom rådet. Såväl rådets som sektionernas ärenden

skola beredas av överinspektören som tillika skall vara ordförande. På grund

av rådets omfattning torde det av praktiska skäl vara lämpligt att ge de

olika sektionerna en något självständigare ställning än utredningen tänkt

sig. I och med att ett ombildat försöksråd inrättas vid lantbrukshögskolan

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

i huvudsaklig enlighet med det av utredningen framlagda förslaget böra

givetvis högskolans nuvarande försöksnämnd och två försöksråd samt

Alnarpsinstitutets trädgårdsförsöksråd utgå ur respektive organisationer.

Närmare föreskrifter om försöksrådets verksamhet torde i samband med utfärdande

av instruktion för rådet böra utformas i stort sett enligt de riktlinjer

utredningen angivit. Utöver de av utredningen föreslagna medlemmarna

i rådet torde, i avvaktan på vidare erfarenheter av dess verksamhet

endast böra tillkomma professorn i lantbruksekonomi i rådets jordbruksoch

husdjurssektioner samt föreståndaren för Weibullsholms växtskyddsanstalt

i dess jordbruks- och trädgårdssektioner. Jag finner det vidare naturligt,

att en intim kontakt upprätthålles mellan försöksrådet och jordbrukets

forskningsråd dels genom att forskningsrådets sekreterare och övriga

medlemmar kallas till försöksrådets sammanträden, dels genom att

överinspektören som jag förut framhållit, blir medlem i forskningsrådet.

Lantbrukshögskolans kansli.

Såsom jag tidigare anfört finner jag behovet vid lantbrukshögskolan av

en befattningshavare med de av utredningen för ekonomidirektören angivna

uppgifterna väl styrkt. Jag föreslår därför att en sådan befattning inrättas

med den av statskontoret, riksräkenskapsverket och lönenämnden

tillstyrkta placeringen i lönegrad Ca 32. Ekonomidirektören bör i sitt arbete

såsom utredningen föreslagit biträdas av assistenten hos Ultuna egendoms

förvaltning. I likhet med utredningen anser jag att såväl sekreterarsom

kamrerarbefattningarna i avvaktan på vidare erfarenheter av den föreslagna

omorganisationen böra bibehållas i nuvarande lönegrader. Slutligen

torde den av utredningen föreslagna befattningen som bokhållare (kamrersassistent)

böra placeras i lönegrad Ce 19.

Försöksverksamhetens inre organisation.

Försöksutredningens i det föregående redovisade förslag innefatta en

betydande förstärkning av försöksinstitutionernas vetenskapligt utbildade

och tekniska personal. Ehuru jag är väl medveten om att vägande skäl

kunna åberopas härför synes det mig icke möjligt att i nuvarande läge

tillmötesgå dessa önskemål i tillnärmelsevis den utsträckning utredningen

ifrågasatt. Icke heller skulle jag kunna förorda de med hänsyn till rekryteringssvårigheterna

framförda förslagen om inrättande av nya tjänster

eller uppflyttning i lönegrad av vissa befattningshavare, utan att därmed

göra avsteg från de principer, som varit vägledande för budgetarbetet under

rådande förhållanden. Under dessa omständigheter har jag ansett mig

böra avstyrka förslagen rörande inrättande av förste assistent- och statskonsulenttjänster

och uppflyttning i lönegrad av statsagronombefattningarna.

Mot de ifrågasatta statskonsulenttjänsterna torde härjämte rent principiella

invändningar kunna resas. De uppgifter, för vilka dessa tjänstemän

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

skulle erfordras, synas mig bättre kunna ombesörjas lokalt och falla inom

de områden, där en vidare utveckling av hushållningssällskapens verksamhet

är att vänta. Behovet av centralt till försöksväsendet knutna tjänstemän

som skola syssla med upplysnings- och propagandaverksamhet rörande

bland annat växtföljder samt bruknings- och gödslingsmetoder på olika

jordar, synes mig i varje fall icke tillräckligt styrkt.

Från de mera restriktiva utgångspunkter jag sålunda tvingats bedöma utredningsförslagen,

kan jag i detta sammanhang i stort sett endast uppta de

frågor, som ha beröring med förstatligandet av den av Svenska vall- och

mosskulturföreningen bedrivna verksamheten. I enlighet med 1945 års

principbeslut har jag i likhet med utredningen funnit tiden nu vara mogen

för överförande av sagda förenings verksamhet till lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök. Enligt min uppfattning bör härvid dock undantag

göras för vall- och mosskulturföreningens demonstrationsfält, som jag anser

böra överföras till hushållningssällskapen. Genom att ge den av föreningen

bedrivna upplysningsverksamheten vid dessa över hela landet spridda demonstrationsfält

en mera lokal anknytning synes man kunna vinna ett

bättre utnyttjande av desamma, varvid även kostnaderna för deras skötsel

torde kunna nedbringas. Till frågan om ordnandet i framtiden av den av

föreningen bedrivna studiegårdsverksamheten, som utredningen förutsatt

skola inordnas inom den av norrlandskommittén föreslagna norrländska

institutionen för jordbruksforskning, torde jag få återkomma i ett senare

sammanhang.

Vad de närmare anordningarna i samband med förstatligandet beträffar

tala enligt min mening övervägande skäl för det av utredningen som alternativ

I betecknade förslaget, att verksamheten i sin helhet sålunda även

betesavdelningen inordnas i statens jordbruksförsök. Jag vill i detta sammanhang

peka på det nära sambandet mellan försöksverksamhet med avseende

på betesmarker å ena sidan och övrig jordbruksförsöksverksamhet

å den andra. Någon klar åtskillnad torde härvidlag knappast kunna upprätthållas

i praktiken. Visserligen kan man göra gällande, att föreståndaren

för jordbruksförsöken måhända icke rimligen kan förväntas äga speciell

sakkunskap på varje särskild del av det vidsträckta område som i så fall

verksamheten vid denna institution skulle komma att omspänna. Med de

kompetenskrav som uppställas för statsagronomerna såsom chefer för de

olika avdelningarna är det dock enligt min uppfattning icke erforderligt,

att föreståndaren för statens jordbruksförsök besitter sådan sakkunskap,

att han kan leda arbetet i detalj på samtliga avdelningar, men väl att han

har förmågan att överblicka och bedöma verksamheten i stort.

Det här framlagda förslaget för inordnandet av vall- och mosskulturföreningen

i statens jordbruksförsök innebär, alt jordbruksförsöksanstaltens

avdelning för organogena jordar utvidgas samt att eu betesavdelning och

en botanisk avdelning med ett torvgeologiskt laboratorium inrättas. Härjämte

kommer statens jordbruksförsök att erhålla ett kemiskt laboratorium

för speciella analyser. I detta sammanhang må framhållas att genom

4 Bihang till riksdagens protokoll W48. 1 samt. Nr 161.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj:ts proposition nr 161.

förstatligandet av vall- och mosskulturföreningen vissa möjligheter komma

att erhållas för överförande till Ultuna av jordbruksförsöksanstaltens personal,

vilket måste anses ligga i linje med strävandena att samordna försöksväsendet

och astadkomma en effektivitetsbcfrämjande organisation

härför.

Inom jordbruksdepartementet företagna utredningar ha sålunda visat

att statens jordbruksförsök i sin helhet kunna inrymmas i de av vall- och

mosskulturf öreningen för närvarande disponerade lokalerna vid Ultuna

och därvid få sitt utrymmesbehov bättre tillgodosett än i nuvarande lokaler

vid Experimentalfältet. Då det synes mig vara av stor betydelse att statens

jordbruksförsök sammanföres med övrig verksamhet vid lantbrukshögskolan

och denna överflyttning dessutom redan är i princip beslutad vill

jag föreslå att jordbruksförsöken från och med den 1 juli 1949 förläggas

till Ultuna och där inrymmas i vall- och mosskulturföreningens gamla lokaler.

Härvid torde vissa ombyggnader bli nödvändiga, vilka dock böra

genomföras i mycket begränsad omfattning. Några om- och nybyggnader

enligt de av utredningen framlagda förslagen kunna givetvis icke komma

i fråga i nuvarande läge.

Kostnaderna för nu berörda ombyggnadsarbeten beräknade till omkring

37 000 kronor torde böra äskas av riksdagen i samband med anslagsberäkningarna

för innevarande budgetår.

Jordbruksförsöksverksamheten bör vid sin överflyttning till Ultuna där

beredas tillräckliga för söksmöjligheter. Huruvida de arealer, som därvid

kunna erfordras utöver de 16—20 ha som enligt utredningen skulle kunna

disponeras för försöksändamål vid Ultuna egendom, skola ställas till förfogande

genom tillköp av jord till Ultuna, genom försökskontrakt med privata

jordbrukare eller genom upprättande av en försöksgård för MälarHj

älmarbygden är emellertid en fråga som icke kan och behöver avgöras i

detta sammanhang.

Vad härefter gäller de konsekvenser, som det föreslagna förstatligandet

av vall- och mosskulturföreningen komma att medföra beträffande inplaceringen

av föreningens tjänstemän i olika befattningar och lönegrader

vid statens jordbruksförsök och härmed sammanhängande frågor torde

försöksutredningens förslag böra godtagas med de ändringar som framgå

av det följande.

Mot vad utredningen föreslagit beträffande personalorganisationen vid

jordbruksförsökens kansli har jag ingen erinran.

Av skäl som förut angivits är jag icke beredd att tillstyrka att föreståndarna

för avdelningarna för organogena jordar och bete uppflyttas till

31 lönegraden utan dessa böra i likhet med övriga statsagronomer bibehållas

i lönegrad Ca 29. I det föregående har jag uttalat att jag ej känt mig

övertygad om behovet av konsulenter knutna till försöksverksamheten.

Utredningens förslag om inrättande av två statskonsulentbefattningar i lönegrad

Ce 27 vid vardera avdelningen för organogena jordar och för bete

torde sålunda icke böra bifallas. De nuvarande fem konsulenterna i valloch

mosskulturföreningens tjänst, av vilka två tjänstgöra på föreningens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

51

vallavdelning, torde emellertid, därest de icke föredra att söka annan tjänst

exempelvis hos hushållningssällskapen, böra beredas anställning inom motsvarande

avdelningar av statens jordbruksförsök. Fyra av dem synas därvid

kunna placeras som konsulenter vid avdelningarna medan den femte

tänkes placerad på den av mig i det följande föreslagna förste assistenttjänsten

i lönegrad Ce 24 vid betesavdelningen. Då konsulenttjänsterna sålunda

icke torde böra återbesättas vid nuvarande tjänsteinnehavares avgång

synes någon överflyttning till löneplan ej böra ifrågakomma. Konsulenterna

torde i stället böra bibehållas såsom arvodister varvid arvodet

bör beräknas på sådant sätt att det motsvarar lön enligt 24 löneklassen

i ortsgrupp III med 12 % rörligt tillägg. Detta skulle innebära en rättvis

och icke obetydlig förbättring av dessa tjänstemäns löneförmåner. Vid avdelningen

för organogena jordar bör vidare inrättas en assistenttjänst i

Ce 19, emedan den assistenttjänst som av utredningen föreslås överflyttad

från avdelningen för gödsling och kalkning torde böra kvarstå vid denna

avdelning. Vidare bör den av utredningen föreslagna tjänsten som skrivbiträde

inrättas medan tjänsten som laboratoriebiträde bör överflyttas till

botaniska avdelningen. Skrivbiträdestjänsten avses skola följa nu gällande

befordringsgång för denna personalgrupp.

Med hänsyn till de goda kvalifikationer den estniske vetenskapsmannen

Enn Teräsmäe synes besitta för försöks- och forskningsverksamhet på

mosskulturens område vill jag förorda, att han knytes till jordbruksförsökens

avdelning för organogena jordar. Jag föreslår därför, att å avdelningen

inrättas en personlig arvodesbefattning för honom. Arvodet torde

böra bestämmas till 9 600 kronor om året.

Den av utredningen föreslagna förste assistenttjänsten vid betesavdelningen

i lönegrad Ce 27 bör i enlighet med vad jag tidigare anfört placeras

i Ce 24. Vidare bör vid denna avdelning inrättas en tjänst som assistent i

lönegrad Ce 16 samt en kanslibiträdestjänst med placering i 11 lönegraden

och en kontorsbiträdestjänst, vars innehavare på grund av långvarig

tjänst hos vall- och mosskulturföreningen bör placeras i lönegrad Ca 8.

I samband med överförandet av nämnda förenings tjänstemän till statens

jordbruksförsök torde vidare en befattning såsom överassistent och föreståndare

för den botaniska avdelningen med det torvgeologiska laboratoriet

med placering som ordinarie i 27 lönegraden böra inrättas i stället för den

av utredningen föreslagna laborator stjänsten i 29 lönegraden. I detta sammanhang

kan påpekas att redan den av mig föreslagna lönegradsplaceringen

för denne befattningshavare skulle medföra en icke oväsentlig löneförbättring.

Vid avdelningen bör vidare finnas två befattningar som tekniska

biträden, den ena i lönegrad Ce 8 och den andra med början i Cf 4, varav

den sistnämnda tjänsten överförts från avdelningen för organogena jordar.

Med hänsyn till den ovisshet som jag anser råda beträffande det förenämnda

kemiska laboratoriets ställning och dess förhållande till lantbrukshögskolans

analyslaboratorium torde befattningen som förste kemist icke

böra införas å löneplan utan tills vidare bibehållas såsom arvodestjänst. Här
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

vid torde i likhet med vad som föreslagits i fråga om konsulentbefattningarna

beräknas ett arvode motsvarande lön i 24 löneklassen. Vid det

kemiska laboratoriet bör vidare inrättas en befattning som laborant i lönegrad

Ce 15 samt förutom den nuvarande befattningen som tekniskt biträde

i lönegrad Ce 9, ytterligare en sådan befattning i lönegrad Ce 8.

Såsom jag förut framhållit är jag icke nu beredd att upptaga det förslag

till utbyggnad av statens husdjursförsök som försöksutredningen framlagt.

Däremot torde jag i detta sammanhang få erinra om den av utredningen

väckta frågan om tillskapande av en hjälpavdelning inom statens

jordbruksförsök för statistik och försöksteknik med en statsagronom som

föreståndare. I vad utredningen anfört beträffande behovet av en dylik

avdelning kan jag i stort sett instämma. Den statistiska behandlingen av

forsknings- och försöksverksamhetens resultat fordrar numera tillgång till

fackmän på området, eftersom man knappast kan förutsätta att forskarna

och försöksmännen själva skola kunna behandla de alltmer komplicerade

statistiska metoderna eller vid behov utarbeta nya metoder. Jag vill

därför förorda att en särskild avdelning för detta ändamål tillskapas med

en statsagronom i lönegrad Ce 29 såsom föreståndare. Då denna avdelning

också skall ha till uppgift att tillhandagå statens husdjursförsök och möjligen

vissa andra institutioner inom och utom högskolan med statistiska

råd och anvisningar synes den icke böra inordnas under statens jordbruksförsök

utan som en fristående avdelning direkt underställas överinspektören

för försöksväsendet. Då jag i propositionen angående utbyggnad

av jordbrukets högskolor avvisat tanken på att i nuvarande läge inrätta

en särskild lärostol vid lantbrukshögskolan i statistik och försöksmatematik

torde i den föreslagna statsagronomens tjänsteåligganden även

böra ingå att handha undervisningen i dessa ämnen vid lantbrukshögskolan.

Befattningen såsom statsagronom i statistik och försöksteknik torde

böra inrättas i samband med att den utbyggnad, jag förordat i sistnämnda

proposition tager sin början, det vill säga från och med budgetåret

1949/50. Jämväl andra tjänster såsom assistenter och räknebiträden

torde bli erforderliga vid den nu ifrågasatta avdelningen. Härtill torde

emellertid ställning ej behöva tagas förrän i samband med anslagsäskandena

för nyssnämnda budgetår.

Till bestridande av de ökade utgifter för omkostnader, materiel m. m.

som överförandet av den av vall- och mosskulturföreningen bedrivna verksamheten

till statens jordbruksförsök komma att medföra vill jag föreslå

att å lantbrukshögskolans anslag för omkostnader beräknas ett belopp av

116 000 kronor, för materiel m. m. ett belopp av 10 000 kronor och för underhåll

av byggnader m. m. ett belopp av 2 000 kronor. Ifrågavarande belopp

motsvara ungefärligen vall- och mosskulturföreningens nuvarande utgifter

för samma ändamål.

Då den botaniska avdelningen och det kemiska laboratoriet enligt förevarande

förslag icke kunna väntas tas i anspråk i den omfattning som ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

redningen förutsatt torde de engångsanslag för utrustning med apparatur

m. m. som utredningen ansett erforderliga kunna uppdelas på flera budgetår.

I enlighet härmed torde för nästkommande budgetår böra anvisas

för utrustning av den botaniska avdelningen och det kemiska laboratoriet

två belopp å vartdera 5 000 kronor.

Personal- och ersättningsfrågor vid vall- och mosskulturföreningens

förstatligande m. m.

I likhet med utredningen förutsätter jag såsom förut antytts att de nya

befattningar som inrättas vid statens jordbruksförsök i första hand skola

besättas med vall- och mosskulturföreningens tjänstemän, varvid det bör

vara tillfyllest att vederbörande inkommer med en förklaring att han önskar

erhålla den avsedda befattningen. I enlighet med vad statskontoret och statens

pensionsanstalt uttalat torde föreningens tjänstemän i pensionshänseende

icke böra få tillgodoräkna sig mer än två tredjedelar av den anställningstid

hos föreningen som ej kommer i betraktande för pensionsrätt i

statens pensionsanstalt, enär de annars skulle komma i förmånligare ställning

än befattningshavare med motsvarande anställning i statens tjänst.

Beträffande vall- och mosskulturföreningens föreståndare, fil. lic. Gerhard

Rappe vill jag föreslå att han förtidspensioneras på av utredningen föreslaget

sätt.

Vid förstatligandet av en förening som tidigare åtnjutit statsunderstöd

i den omfattning som varit fallet med Svenska vall- och mosskulturföreningen

är det givetvis omöjligt att ange vilka av föreningens nuvarande

ägodelar som bestritts av statsmedel och vilka som bekostats av andra föreningens

tillgångar. Av denna anledning böra föreningens tillgångar med

undantag för till föreningen donerade fonder enligt min mening i princip

utan ersättning överföras till den statliga institution som fortsätter föreningens

verksamhet. Då emellertid föreningens laboratoriebyggnad kan

anses bekostad av det kapital som tidigare var placerat i förutvarande Mosskulturföreningens

fastighet i Jönköping torde ett undantag böra göras för

densamma. Med hänsyn härtill och till att föreningen sammankopplat dessa

ersättningsanspråk med frågan om föreningens fortsatta existens i någon

*iorm vill jag tillstyrka att vall- och mosskulturföreningen tillerkännes en

ersättning motsvarande det uppskattade värdet av laboratoriebyggnaden

eller 108 000 kronor i enlighet med de av utredningen angivna villkoren.

Man torde kunna förutsätta att föreningen för att säkerställa en viss verksamhet

i framtiden, skall finna lämpligt att hänföra detta belopp eller

viss del därav till en fond, varav föreningen endast använder avkastningen.

Samtliga föreningen tillhöriga inventarier böra utan ersättning överlämnas

till statens jordbruksförsök.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts proposition nr 161.

Försöksledarmötet.

Försöksutredningens förslag att ett arbetsutskott på fyra till fem ledamöter

benämnt »Kommittén för hushållningssällskapens lokala försöksverksamhet»

skall bereda försöksledarmötets ärenden samt expediera mötets beslut

anser jag mig böra tillstyrka liksom vad utredningen i övrigt anfört rörande

detta arbetsutskott. Däremot synes mig den ram, utredningen uppdragit

för mötets organisation i övrigt, vara väl snäv. Försöksledarmötet har för

närvarande två väsentliga uppgifter, dels att planlägga arbetet vid den

lokala försöksverksamheten, dels att orientera försöksledarna beträffande

forskningens och försöksverksamhetens senaste resultat på jordbrukets område.

Den senare uppgiften synes mig emellertid icke tillräckligt ha beaktats

av utredningen. Försöksledarmötet har hittills haft en jordbruks- och

en husdjurssektion. Vad utredningen anfört beträffande jordbrukssektionens

sammansättning vill jag tillstyrka med i det följande nämnda undantag.

Eftersom lokal husdjursförsöksverksamhet icke bedrives i någon större

omfattning har husdjurssektionens främsta uppgift varit att lämna hushållningssällskapens

husdjurskonsulenter en orientering över årets resultat

inom husdjursförsöksverksamheten. Denna sektion bör enligt min mening

kvarstå och ges en med jordbrukssektionen liknande sammansättning,

överinspektören för försöksväsendet bör vara ordförande för det samlade

försöksledarmötet medan föreståndarna för statens jordbruksförsök och

statens husdjursförsök böra vara ordförande i respektive sektioner. Hushållningssällskapens

samtliga ordinarie jordbruks- och husdjurskonsulenter

böra inom respektive sektioner vara medlemmar av mötet. Professorn

i agronomisk hydroteknik vid lantbrukshögskolan bör vara medlem av mötets

jordbrukssektion medan professorn i lantbruksekonomi vid högskolan

samt byråchefen i lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå böra vara medlemmar

i båda sektionerna. För att undvika en alltför otymplig organisation torde

försöksledarmötet icke böra utvidgas härutöver. Däremot bör mötet ha rätt

att till sig adjungera personer utanför sin egen krets.

Studiegårdsverksamheten i Norrland.

Med hänsyn till att den föreslagna norrländska institutionen för jordbruksforskning

icke torde komma till stånd inom den närmaste tiden kan

den av vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten

i Norrland icke såsom utredningen föreslagit anslutas till denna institution.

Den grundval för ekonomiska undersökningar av jordbruksdriften i Norrland

som det inom studiegårdsverksamheten hopbragta materialet utgör

synes mig emellertid vara så pass betydelsefull att verksamheten icke bör

upphöra. Jag vill därför föreslå att studiegårdsverksamheten ställes under

överinseende av överinspektören för försöksväsendet samt att denne får utse

en eller flera av försöksgårdsföreståndarna i Norrland att mot särskilt arvode

öva tillsyn över verksamheten. Ett anslag av 1 200 kronor bör för detta

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

ändamål ställas till överinspektörens förfogande. För verksamhetens ledning

bör vidare årligen hållas en överläggning, lämpligen i samband med försöksledarmötet,

mellan förslagsvis överinspektören, ifrågavarande försöksgårdsföreståndare,

de i det följande nämnda driftsledarna, professorn i lantbruksekonomi

vid lantbrukshögskolan samt övriga personer, som kunna

vara av betydelse för verksamhetens planläggning. De nuvarande två driftsledarna

böra givas möjlighet att i fortsättningen tills vidare handha det löpande

arbetet i samband med förevarande verksamhet. Arvode till driftsledarna

torde böra beräknas efter de löneförmåner som utgå för befattningshavare

i 20 löneklassen i ifrågavarande ortsgrupp. För omkostnader vid

verksamheten bör beräknas oförändrat 12 000 kronor till driftsledarnas resor

och 16 700 kronor till ersättning till gårdsägarna samt 8 300 kronor till

bokföringskostnader, sammanlagt för här berörda ändamål skulle sålunda

behöva anvisas ett belopp av 55 000 kronor. Jag torde i detta sammanhang

få erinra att till denna verksamhet tidigare utgått statsanslag från

anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med under de

senaste åren i medeltal något över 30 000 kronor varför den statliga utgiftsökningen

för denna verksamhet vid bifall till vad jag här föreslagit torde

komma att stanna vid 25 000 kronor.

Anslagsfrågor.

Avlöningar.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat i fråga om försöksväsendets

organisation torde de ökningar av lantbrukshögskolans avlöningsanslag

som föranledas härav kunna beräknas på följande sätt.

Under avlöningsstatens anslagspost till ordinarie tjänstemän bör för avlöning

till överinspektören, ekonomidirektören, en statsagronom, en överassistent

och två kontor sbiträden upptas ett belopp av 65 100 kronor.

Rektorsarvodet föreslås som tidigare nämnts höjt med 1 000 kronor varjämte

fem av de från vall- och mosskulturföreningen överförda tjänstemännen

föreslås avlönade med arvoden motsvarande lön i 24 löneklassen. För

den föreslagna personliga arvodesbefattningen vid statens jordbruksförsök

torde böra upptas 9 600 kronor. För studiegårdsverksamheten bör beräknas

1 200 kronor som arvode till den eller de försöksgårdsföreståndare som skola

övervaka denna verksamhet samt arvoden till de båda driftsledarna lika

med lön i 20 lönegraden. Avlöningsstatens arvodespost torde därför böra

ökas med tillhopa (1 000 + 52 750 + 9 600 + 1 200 + 17 850 =) 82 400

kronor.

För avlöningar till de av mig tidigare angivna nytillkomna icke-ordinarie

befattningshavarna torde under avlöningsanslagets icke-ordinariepost böra

beräknas en ökning med 70 000 kronor, varvid 2 000 kronor beräknats till

vikariatsersättningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

För rörligt tillägg på avlöningarna till de tidigare föreslagna nyinrättade

tjänsterna torde beräknas 15 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle vid föreliggande förslags genomförande

lantbrukshögskolans avlöningsstat böra uppräknas med (65 100 + 82 400

+ 70 000 + 15 000 =) 232 500 kronor.

Omkostnader.

Med hänsyn till den föreslagna personalökningen vid lantbrukshögskolans

kansli torde högskolans anslag för sjukvård in. m. böra uppräknas med

300 kronor.

Beträffande reseersättningar må framhållas, att överinspektören torde böra

ha ett tämligen rikligt reseanslag för att kunna hålla kontakt med försöksväsendet

inom olika delar av landet. Även ekonomidirektören bör ha ett

visst anslag för resor, enär det skall åligga honom att kontrollera försöksgårdarnas

ekonomi. Lantbrukshögskolans anslag till reseersättningar torde

därför böra utökas med förslagsvis 7 000 kronor.

De ökade utgifter för expenser som föranledas av inrättandet av ett

kansli för överinspektören för försöksväsendet samt utökningen av personalen

vid lantbrukshögskolans kansli i övrigt torde böra beräknas till 2 700

kronor.

Lantbrukshögskolans omkostnadsanslag, underrubriken undervisningsinstitutioner

m. in. torde sålunda böra upptas med ett med (300 + 7 000 +

2 700 =) 10 000 kronor ökat belopp.

De ökade kostnader som komma att belasta statens jordbruksförsök på

grund av att vall- och mosskulturföreningens verksamhet överföres till desamma

torde närmast böra beräknas med utgångspunkt från föreningens

nuvarande utgifter. Främst för de från föreningen överförda konsulenternas

resor torde därvid på jordbruksförsökens omkostnadsstat böra uppföras

ett anslag till reseersättningar med 40 000 kronor.

Med hänsyn till att statens jordbruksförsök under nästkommande budgetår

kommer att driva sin verksamhet såväl i nuvarande lokaler vid Experimentalfältet

som i vall- och mosskulturföreningens lokaler vid Ultuna torde

jordbruksförsökens anslag till expenser böra uppräknas med hela det belopp

till vilket föreningens kostnader på denna punkt beräknats eller 20 000

kronor.

Jordbruksförsökens anslag till publikationstryck torde böra utökas med

5 000 kronor.

Posten övriga utgifter för statens jordbruksförsök torde böra uppräknas

med 51 000 kronor, varav 30 000 kronor motsvara det tidigare till vall- och

mosskulturföreningen utgående särskilda anslaget till gödselmedel. Kungl.

Maj :t torde böra medgivas rätt att därest så befinnes lämpligt använda viss

del av förevarande anslagspost för ändamål som nu tillgodoses från högskolans

anslag till bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

57

Anslaget till statens jordbruksförsök under lantbrukshögskolans omkostnadsanslag

torde sålunda böra uppräknas med (40 000 + 20 000 + 5 000 +

51 000=) 116 000 kronor.

Omkostnaderna för studiegårdsverksamheten torde böra upptas som en

särskild delstat med denna rubrik under lantbrukshögskolans omkostnadsanslag.

På denna delstat torde böra uppföras ett anslag av 12 000 kronor

till reseersättningar för de i verksamheten anställda driftsledarna samt

16 700 kronor till den kontraktsenliga ersättningen till gårdsägarna. Slutligen

torde bokföringskostnaderna böra beräknas till 8 300 kronor. Omkostnadsanslaget

för studiegårdsverksamheten torde sålunda böra upptas

med sammanlagt (12 000 -f- 16 700 + 8 300 =) 37 000 kronor.

Lantbrukshögskolans anslag till omkostnader torde med hänsyn till det

tidigare anförda således sammanlagt böra uppräknas med (10 000 -f- 116 000

+ 37 000 =) 163 000 kronor.

Lantbrukshögskolans anslag till materiel m. m. torde böra uppräknas med

10 000 kronor avseende ökade försökskostnader för statens jordbruksförsök

samt med 10 000 kronor avseende de till statens jordbruksförsök från

vall- och mosskulturföreningen överflyttade botaniska avdelningens och kemiska

laboratoriets utrustning med apparatur- och materiel m. m. Sammanlagt

torde alltså anslaget under förevarande anslagsrubrik böra utökas med

(10 000 + 10 000 =) 20 000 kronor.

Under lantbrukshögskolans anslag till inredning och utrustning torde för

ombyggnader i vall- och mosskulturföreningens nuvarande lokaler böra beräknas

37 000 kronor.

För underhåll av vall- och mosskulturföreningens nuvarande byggnader

torde böra beräknas 2 000 kronor under lantbrukshögskolans anslag till

byggnadsunderhåll.

Såsom jag tidigare framhållit bör ersättning till vall- och mosskulturföreningen

utgå med 108 000 kronor för den av föreningen med medel erhållna

vid försäljningen av förutvarande Mossföreningens fastighet i Jönköping

uppförda laboratoriebyggnaden. Detta belopp torde böra anvisas som

investeringsanslag å kapitalbudgeten. Anslaget torde böra benämnas Ersättning

till Svenska vall- och mosskulturföreningen för viss byggnad.

Riksdagens medgivande torde böra inhämtas för vidtagande av de förändringar

i lantbrukshögskolans personalförteckning som föranledas av

mina förslag om inrättande av en befattning som överinspektör i lönegrad

Cp 12, en befattning som ekonomidirektör i Ca 32, en befattning som statsagronom

i Ca 29, en befattning som överassistent i Ca 27, en befattning som

kanslibiträde i Ca 11 samt två befattningar som kontorsbiträde i Ca 8 ävensom

överförande av en befattning som kansliskrivare i lönegrad Ca 15 på

övergångsstat.

Till de anslagsäskanden som föranledas av här framlagda förslag torde jag

få återkomma i samband med proposition om utbyggnad av lantbruks-,

5 Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. Nr 161.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

skogs- och veterinärhögskolorna. Dock torde det helt fristående anslaget

av 108 000 kronor till ersättning till vall- och mosskulturföreningen vid

dess förstatligande böra begäras i detta sammanhang som investeringsanslag

på kapitalbudgeten.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels medge att den statliga försöksverksamheten på jordbrukets

område må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig i det föregående förordade riktlinjer,

dels medge att i personalförteckningen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök må införas de av mig i

det föregående förordade tjänsterna som överinspektör, ekonomidirektör,

statsagronom, överassistent, kanslibiträde och

kontor sbiträden samt att en tjänst som kansliskrivare föres

på övergångsstat,

dels ock till Ersättning till Svenska vall- och mosskulturföreningen

för viss byggnad å kapitalbudgeten för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av ................................... kronor 108 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

487201. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m., jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1948:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten