Angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m
1948-02-27 · 58 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:161, Angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
1
Nr 161.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående jordbruksförsöksverksamhetens
organisation m. mgiven Stockholms
slott den 27 februari 19h8.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
1 Bilianq till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 161.
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 161.
Sam manfattning.
1. För att motverka förekommande tendenser till splittring inom lantbruksförsöksverksamheten
och skapa garantier för att en samordning av
denna verksamhet kommer till stånd, föreslås vissa förändringar i försöksväsendets
organisation. Härmed åsyftas jämväl att befordra samarbetet mellan
forskare och försöksmän, så att dubbelarbete i görligaste mån undvikes.
2. Styrelsen för lantbrukshögskolan föreslås bli gemensam styrelse för
forskning och högre undervisning samt försöksverksamhet på jordbrukets
område, vilket innebär att principerna för den nuvarande organisationen
bibehållas. Förutom nuvarande uppgifter med avseende på försöksväsendet
skulle styrelsen även ha att årligen fastställa försöksplaner för statens trädgårdsförsök,
statens växtskyddsanstalt, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt samt att för dessa institutioner vara mellaninstans
i anslagsfrågor, vilka uppgifter utom i vad avser statens växtskyddsanstalt
hittills ålegat lantbruksstyrelsen.
3. För att möta de ökade arbetsuppgifter som sålunda komma att åvila
lantbrukshögskolans styrelse föreslås denna utökad från sju till nio ledamöter.
Vidare föreslås den centrala organisationen vid lantbrukshögskolan
utbyggd med dels en befattning som överinspektör för försöksväsendet, vars
innehavare skall ha till uppgift att följa och ha en saklig översyn över den
inom landet bedrivna lantbruksförsöksverksamheten, och dels en befattning
som ekonomidirektör vid lantbrukshögskolan, vars innehavare skall
handha vissa delar av den ekonomiska förvaltningen och vara chef för högskolans
kansli.
4. Föreståndarna vid lantbrukshögskolans försöksinstitutioner samt statsagronomerna
och laboratorerna vid dessa institutioner skola bilda ett försökskollegium
för behandling av fackliga frågor inom ramen för de årligen
fastställda försöksplanerna. Lantbrukshögskolans båda försöksråd omorganiseras
till ett råd med tre sektioner, en för jordbruk, en för trädgårdsskötsel
och en för husdjursskötsel samt ges en väsentligt utvidgad organisation.
Rådets uppgift skall vara att samordna försöksverksamheten och att vara
ett rådgivande organ åt styrelsen i försöksfrågor. Rådet skall yttra sig bland
annat över de inom för söksinstitutionerna uppgjorda försöksplanerna.
5. Svenska vall- och mosskulturföreningen föreslås förstatligad i enlighet
med av 1945 års riksdag fattat principbeslut. Den av föreningen bedrivna
försöksverksamheten överföres på avdelningen för organogena jordar
samt en nyinrättad avdelning för bete, båda inom nuvarande jordbruksförsöksanstalten
och föreningens personal överföres till dessa avdelningar.
Jordbruksförsöksanstalten förutsättes härvid från och med 1 juli 1949 flyttad
från nuvarande lokaler vid Experimentalfältet till vall- och mosskulturföreningens
lokaler vid Ultuna.
6. Försöksledarmötet ges en något fastare organisation med ett arbetsutskott
för ärendenas beredning och expediering av mötets beslut.
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
statsrådet Sköld frågor angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation
samt Svenska vall- och mosskulturföreningens förstatligande och anför
därvid följande.
I årets statsverksproposition (IX H.T. p. 12) har Kungl. Maj :t på min
hemställan föreslagit riksdagen att i avvaktan på särskilda propositioner
i ämnet uppta anslagen till lantbrukshögskolan med beräknade belopp.
Jag anförde därvid, att förslag grundade på betänkande angående utbyggnad
av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna (SOU 1947: 62) och
betänkande angående organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets
område (SOU 1947: 42) torde komma att föreläggas årets riksdag.
Jag torde nu få anmäla frågan om jordbruksförsöksverksamhetens organisation.
Jag framlägger i detta sammanhang icke några anslagsäskanden för
lantbrukshögskolan utan dessa torde böra upptas i samband med förslag
angående utbyggnad av jordbrukets och skogsbrukets högskolor.
Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 tillkallade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp
sakkunniga för att verkställa utredning och avge förslag angående organisationen
av försöksverksamheten på jordbrukets område. De sakkunniga,
som antagit benämningen 1945 års jordbruksförsöksutredning, ha utgjorts
av landshövdingen C. E. A. Mannerfelt, ordförande, riksdagsmännen O. L.
Carlström i Sävsjö, C. E. Eriksson i Ljusdal, J. N. Jonsson i Fjäle, E. Karlsson
i Stuvsta, G. E. Nilsson i Göingegården samt P. G. A. Svensson i Stenkyrka,
phil. dr G. Giöbel, Svenska vall- och mosskulturföreningen, professor
N. Olsson, lantbrukshögskolan och föreståndaren .1. E. Stenberg, Gisselås
försöksgård. Försöksgårdsföreståndare J. E. Stenberg avled den 19
april 1946.
Utredningen, som vid behandlingen av vissa frågor biträtts av särskilda
experter, har den 5 juni 1947 avgivit förenämnda betänkande med förslag
angående organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets område.
4
Kungi Maj:ts proposition nr 161.
över utredningens förslag ha utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen, statens pensionsanstalt,
statens lönenämnd, statens livsmedelskommission, lantbruksakademien,
jordbrukets forskningsråd, styrelserna för lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, statens
växtskyddsanstalt, statens centrala frökontrollanstalt, statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt och statens maskin- och redskapsprovningar,
statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, jordbrukets upplysningsnämnd,
nämnden för täckdikningsförsök, samtliga hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, norrlandskommittén, 1946 års trädgårdsundervisningskommitté,
Svenska vall- och mosskulturföreningen, Sveriges utsädesförening,
Jordbrukstekniska institutet, Institutet för husdjursförädling,
styrelserna för lantbruksskolorna i Bjärka-Säby och Klagstorp, styrelserna
för lantmannaskolorna i Vassbo, Tenhult, Önnestad, Dingle och Umeå, Sveriges
agronom- och lantbrukslärarförbund, Civilförvaltningens personalförbund,
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk, Gödseloch
kalkindustriernas samarbetsdelegation, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
samt centralstyrelsen för Malmöhus läns försöksringar.
Vid lantbrukshögskolans styrelses utlåtande ha fogats yttranden av högskolans
lärarråd och försöksnämnd. Styrelsen för veterinärhögskolan har
tillika överlämnat yttranden från högskolans lärarkollegium och nämnden
för veterinärinrättningen i Skara. Förvaltningsutskottet för Uppsala läns
hushållningssällskap har till sitt utlåtande fogat yttrande av hushållningssällskapets
försökskommitté. Slutligen har Sveriges agronom- och lantbrukslärarförbund
bifogat yttranden från förbundets sektion för jordbruksforskning
och försöksverksamhet samt svenska husdjurskonsulentföreningen.
Skrivelser i ärendet ha vidare inkommit från förvaltare G. Carlsson, Ultuna
samt assistenterna W. Cagell och A. Gremo, lantbrukshögskolan.
Jag har för avsikt att nu till behandling uppta de delar av försöksutredningens
förslag som beröra de allmänna principerna för försöksväsendets
organisation och försöksverksamhetens ledning, förstatligandet av Svenska
vall- och mosskulturföreningens verksamhet samt försöksledarmötets organisation.
De av utredningen framlagda förslagen till upprustning av jordbruksförsöksverksamhetens
personella och materiella resurser torde med
hänsyn till önskvärdheten av sparsamhet i nuvarande läge böra anstå.
Jag torde här vidare få anmäla det av norrlandskommittén i betänkande
angående forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i
Norrland (SOU 1946: 16) framlagda förslaget om organisation av den av
Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamhefen
i Norrland.
Jag torde här till att börja med få lämna en kortfattad redogörelse för
försöksutredningens och norrlandskommitténs förslag i ovannämnda delar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj-.ts proposition nr 161.
5
Sammanfattning av försöksutredningens förslag.
Allmänna riktlinjer för försöksverksamhetens organisation.
Utredningen lämnar inledningsvis en kort historik över jordbruksförsöksverksamhetens
utveckling i vårt land och redogör för organisation och
arbetsuppgifter vid de institutioner som ha till uppgift att genom försöksverksamhet
och vetenskapligt-praktiska undersökningar och analyser verka
för jordbrukets befrämjande. Därvid konstateras, att vårt lands jordbruksförsöksverksamhet
organisatoriskt sett kännetecknas av en betydande splittring
orsakad av att verksamheten bedrives icke blott genom ett flertal statliga
organ utan även i viss omfattning genom enskilda, stundom statsunderstödda
institutioner.
Utredningen indelar den vid berörda institutioner bedrivna verksamheten
i följande huvudgrupper:
a) försöksverksamhet i egentlig mening, b) kontroll- och provningsverksamhet,
c) växtförädlingsverksamhet och d) växtskyddsverksamhet.
I betänkandet framhålles att den rådande splittringen av försöksverksamheten
ibland givit anledning till påståendet, att verksamheten icke arbetar
fullt effektivt. Denna uppfattning har sålunda framförts av bland
andra 1943 års riksdagsrevisorer, vilkas uttalande i skrivelse till riksdagen
närmast givit upphov till förevarande utredning. I anslutning härtill diskuteras
frågan om dubbelarbete och vissa andra frågor, som beröra förhållandet
mellan de institutioner, som bedriva försöksverksamhet, samt de åtgärder,
som nu äro vidtagna för främjandet av samarbetet dem emellan.
Utredningen finner härvid, att verksamheten inom var och en av de nyss
angivna huvudgrupperna kan anses bilda ett särskilt arbetsområde, men
att beröringspunkterna mellan institutioner inom olika grupper samtidigt
äro många. På grundval av sina undersökningar har utredningen kommit
till den slutsatsen, att dubbelarbete icke synes ha förekommit i den utsträckning,
som man med hänsyn till den organisatoriska splittringen måhända
kunde vara böjd för att anta. Den säger sig dock icke vilja bestrida
att dubbelarbete i viss omfattning förekommit. Vissa organ med uppgift
att få en samordning av försöksverksamheten till stånd finnas visserligen
— exempelvis lantbrukshögskolans försöksnämnd och två försöksråd •—
men de omfatta icke försöksverksamhetens hela arbetsområde. Utredningen
påpekar att det måste uppfattas som en svaghet i organisationen att en
samordning av verksamheten icke alltid varit organisatoriskt säkerställd.
Benämningarna »jordbruksförsöksanstalten» och »husdjursförsöksanslalten»
ha synts utredningen vidlyftiga och med hänsyn härtill opraktiska.
Den föreslår i stället benämningarna »statens jordbruksförsök» resp. »statens
husdjursförsök» i analogi med »statens trädgårdsförsök» och »statens
mejeriförsök», vilka benämningar användas i det följande.
Utredningen redogör för vissa spörsmål berörande den av statens jordbruksförsök
i samarbete med hushållningssällskapen bedrivna sortförsöks
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
verksamheten, varvid den dock icke föreslår några förändringar i nu gällande
förhållanden, men förordar att de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas
försöksresultat med nya sorter i större utsträckning ställas
till statens jordbruksförsöks förfogande, så att de i högre grad än hittills
kunna beaktas vid avgivande av omdömen om dessa sorters odlingsvärde.
Därefter diskuteras sambandet mellan forskning och högre undervisning
samt försöksverksamhet, varvid en summarisk redogörelse för tidigare utredningar
och förslag i frågan lämnas. Utredningen påpekar, att det av
dessa framgår, att statsmakterna vid alla ståndpunktstaganden i denna fråga
under 1930-talet ansett, att jordbruksnäringen bäst betjänades av ett
nära samband mellan jordbruksforskningen och den därpå grundade högre
lantbruksundervisningen samt försöksverksamheten. Utredningen redogör
för de olikheter i fråga om uppgifter och arbetssätt som kan anses särskilja
forsknings- och försöksverksamheten, men finner att de, trots påvisbara
olikheter, äro synnerligen närbesläktade, vilket bäst framgår därav att de
stundom övergå i varandra utan att någon strikt gräns dem emellan kan
uppdragas.
Utredningen diskuterar hur det nära sambandet mellan forskning, högre
undervisning och försöksverksamhet i organisatoriskt avseende bör komma
till uttryck. Enligt utredningens mening kunna två pricipiellt olika organisationsformer
ifrågakomma. Det ena alternativet skulle innebära, att försöksverksamheten
organiserades som en fristående institution och att samband
med forskning och högre undervisning upprätthölles av en helt eller
delvis gemensam styrelse. Enligt det andra alternativet skulle ifrågavarande
verksamhet inrangeras i samma organisatoriska enhet som forskningen
och den högre undervisningen. Detta skulle betyda att det system som för
närvarande finnes genomfört för jordbruks- och husdjursförsöken vid lantbrukshögskolan
bibehölles.
Utredningen, som framhåller, att det från flera håll ifrågasatts om den
nuvarande formen för en samordning verkligen är den mest ändamålsenliga,
har redogjort för de för- och nackdelar, som i allmänhet kunna anses
vara förknippade med ett sammanförande inom en organisatorisk enhet
av många verksamhetsgrenar. Av denna redogörelse drar utredningen
den slutsatsen, att de flesta härmed förbundna olägenheterna kunna anses
vara av den art, att de med en ändamålsenlig inre organisation av den administrativa
enheten kunna elimineras eller i varje fall betydligt reduceras
och framhåller att den i sitt förslag sökt uppta fördelarna från såväl det
ena som det andra systemet men undvika deras brister. På grund av det
nära sambandet mellan försöksverksamhet samt forskning och högre undervisning
har utredningen i varje fall ej funnit sig kunna tillstyrka en
organisationsform, som helt skiljer dessa verksamhetsgrenar åt. Enligt utredningen
utesluter detta behov av nära kontakt icke, utan påkallar tvärtom,
att vissa på hittillsvarande erfarenheter grundade omläggningar vidtas
i den nuvarande inre organisationen vid lantbrukshögskolan i syfte att bereda
försöksverksamheten en med forskning och högre undervisning fullt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kunyl. Maj.ts proposition nr 161.
7
jämbördig ställning och tillförsäkra den arbetsformer, som ger verksamheten
rikare egna utvecklingsmöjligheter. För att motverka de med en samorganisation
förenade olägenheterna föreslår utredningen bl. a. inrättandet
dels av en befattning som överdirektör för försöksväsendet, vars innehavare
skulle ha till uppgift att följa och ha en saklig översyn över den inom landet
bedrivna jordbruksförsöksverksainheten samt dels en befattning som
ekonomidirektör vid lantbruksliögskolan, vars innehavare skulle handha
vissa delar av den ekonomiska förvaltningen och vara chef för högskolans
kansli. Förslaget om inrättande av en befattning såsom ekonomidirektör
motiveras också med hänsyn till önskvärdheten av att bereda en avlastning
i arbetsbördan för högskolans rektor. Utredningen har vidare velat ifrågasätta,
om inte den gemensamma huvudinstitutionen borde erhålla namnet
»Kungl. Lantbrukshögskolan med Statens Lantbruksförsök».
Förslaget att forsknings-, undervisnings- och försöksverksamhet skall bedrivas
jämsides vid lantbrukshögskolan innebär, framhåller utredningen,
att statens jordbruks- och husdjursförsök ävensom statens försöksgårdar
jämväl i fortsättningen skola ingå i denna organisation. Till denna bör
vidare överföras den av Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna
verksamheten. Härvid skall enligt förslaget dock undantagas den av nämnda
förening bedrivna studiegårdsverksamheten, som bör läggas under den
av norrlandskommittén i betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten
på jordbrukets område i Norrland (SOU 1946: 16) föreslagna
norrländska institutionen för jordbruksforskning i enlighet med av
kommittén i sagda betänkande avgivet förslag.
Sambandet mellan den forsknings- och försöksverksamhet, som bedrives
inom och utanför lantbrukshögskolan och försöksanstalterna har även varit
föremål för överläggningar inom utredningen. Härvid har utredningen
kommit till den uppfattningen, att följande institutioner böra ställas under
överinseende av styrelsen för lantbrukshögskolan, nämligen statens trädgårdsförsök,
statens växtskyddsanstalt, Sveriges utsädesförening, Weibullsholms
växtförädlingsanstalt och den föreslagna Norrlandsinstitutionen för
jordbruksforskning, om en sådan institution kommer att inrättas. Högskolestyrelsens
befattning med dessa institutioner, vilka förutsättas få behålla
sina lokala styrelser för verksamhetens ledning, skulle enligt utredningen
huvudsakligen bestå i alt samordna verksamheten genom att fastställa årliga
försöksplaner och att vara mellaninstans i anslagsfrågor. Därigenom
och genom ett ombildat försöksråd skulle möjligheterna till samarbete avsevärt
förbättras, överdirektören för försöksväsendet förutsättes av utredningen
få inspektionsrätt över de nämnda institutionerna. I fråga om mejeriförsöksverksamheten
uttalar utredningen, att det synes mer befogat att
försöksplanerna för denna verksamhet fastställes av lantbrukshögskolans
styrelse än av lantbruksstyrelsen såsom nu är fallet. De institutioner som
närmast syssla med kontroll- och provningsverksamhet anses av utredningen
däremot inte böra närmare anknytas till lantbrukshögskolan, då deras verksamhet
måste sägas vara ganska artskild från övrig försöksverksamhet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungi. Maj:ts proposition nr 161.
Försöksverksamhetens ledning.
Utredningen framhåller, att den föreslagna organisationen kommer att
ställa mycket stora krav på lantbrukshögskolans styrelse, men samtidigt
medföra betydande fördelar, främst genom att redan på ett tidigt stadium
en intresseavvägning mellan de olika institutionernas krav på resurser kan
ske med hänsyn till jordbrukets och trädgårdsodlingens behov vid olika tidpunkter.
För att icke den invändningen skall kunna resas att högskolans
styrelse kan tänkas visa mindre förståelse för de utanför högskolan stående
institutionernas anslagsäskanden föreslås att ordförandena i dessa institutioners
styrelser skola äga delta i behandlingen inom högskolestyrelsen
av ärenden som röra deras institutioner samt att institutionsföreståndaren
därvid skall vara föredragande.
För att kunna lösa de många och omfattande uppgifter av skiftande art
som redan nu och enligt föreliggande förslag än mer i framtiden komma
att åvila lantbrukshögskolans styrelse, bör denna enligt utredningen utökas
från sju till nio ledamöter. Rektor samt den förut omnämnde överdirektören
för försöksväsendet böra vara självskrivna ledamöter i styrelsen.
Detta bör däremot i fortsättningen icke vara fallet med chefen för
lantbruksstyrelsen. Övriga ledamöter, vilka skola utses av Kungl. Maj :t för
en tid av fyra år, böra innefatta tre representanter för det praktiska jordbruket
som företräda olika delar av landet samt en representant för Uppsala
universitet. Styrelsens medlemmar böra för övrigt väljas så att styrelsen
som helhet kommer att besitta goda insikter på olika områden av sitt
arbetsfält.
Utredningen framhåller att det bör överlåtas på styrelsen att själv närmare
bestämma om sina arbetsformer. Den framlägger dock vissa förslag
till riktlinjer härför. Enligt utredningen bör styrelsen för ärendenas beredning
arbeta på två sektioner, den ena speciellt inriktad på försöksverksamheten
och den andra på forskning och undervisning. Varje sektion skall bestå
av fyra ledamöter. Ordförande skall icke vara medlem i någondera sektionen.
Någon beslutanderätt bör enligt utredningen icke tillkomma sektionerna
men däremot böra brådskande ärenden kunna avgöras av rektor
och överdirektören tillsammans med styrelsens ordförande eller annan ledamot,
som därtill utsetts av styrelsen.
Innehavaren av den föreslagna befattningen som ekonomidirektör skall
äga delta i styrelsens och styrelsesektionernas överläggningar, samt att därvid
få sin mening antecknad till protokollet om beslutet icke överensstämmer
med hans uppfattning.
Som föredragande inför styrelsen skola enligt utredningen fungera a)
ekonomidirektören i sådana ekonomiska frågor, som falla inom hans verksamhetsområde,
såsom budgetfrågor och byggnadsfrågor, b) rektor i fråga
om forsknings- och undervisningsinstitutionernas angelägenheter samt ärenden
från lärarrådet, c) vederbörande föreståndare beträffande försöksinstitutionernas
ärenden, oberoende av om institutionen direkt ingår i högskolan
eller är fristående men står under styrelsens överinseende, och d) över
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungi. Maj.ts proposition nr 161.
direktören för för söksväsendet i fråga om för försöksväsendet gemensamma
angelägenheter såsom försöksgårdarnas försöksplaner ävensom ärenden
från försöksrådet.
Enligt utredningens förmenande böra några särskilda uppgifter med avseende
på försöksväsendet i framtiden icke åvila rektor. Han skall dock även
i fortsättningen utåt företräda lantbrukshögskolan med statens lantbruksförsök,
såvida styrelsen icke annat beslutar. I detta sammanhang understrykes
vidare rent principiellt den stora betydelsen av att avlasta administrativa
och kamerala arbetsuppgifter från forskare och försöksmän, vilkas
utbildning och intresse har en helt annan inriktning och som därför
nu måste ägna en oproportionerligt stor del av sin tid åt för dem främmande
arbetsuppgifter. Ökade möjligheter att tillgodose detta önskemål menar
utredningen komma att föreligga om den föreslagna ekonomidirektörsbefattningen
inrättas.
Överdirektören för försöksväsendet skall enligt utredningens förslag ha
till huvudsaklig uppgift att följa och ha en saklig översyn över den statliga
och statsunderstödda försöksverksamheten samt de större forskningsarbeten
av experimentell art, som bedrivas på jordbruksforskningens område
och som helt eller delvis utföras med statsbidrag. Denna översyn skall enligt
förslaget även omfatta den försöksverksamhet som bedrives vid lantbrukshögskolans
forskningsinstitutioner i den mån på förhand fastställda
försöksplaner därvid följas. Utredningen vill med denna åtgärd söka motverka
tendensen till splittring av försöksverksamheten, som samtidigt härigenom
erhåller en högste målsman, som kan hävda försöksverksamhetens
intressen och tillse att den beredes möjligheter att utveckla sig på ett tidsenligt
och för jordbruket gagneligt sätt. Då överdirektören skall vara självskriven
ledamot i styrelsen och dessutom självskriven ordförande i det av
utredningen föreslagna försöksrådet och dess sektioner, tillföres styrelsen
genom honom en kraft, som genom sitt dagliga arbete står i ständig kontakt
med den samlade försöksverksamheten i landet och besitter en god
och saklig överblick över denna.
Utredningen framhåller särskilt, att det icke är dess avsikt att överdirektören
skall ta befattning med administrationen eller den fackliga verksamheten
vid försöksinstitutionerna. Den dagliga ledningen härav skall
fortfarande utövas av institutionernas föreståndare, överdirektörens åligganden
skall i förhållande till försöksinstitutionerna i huvudsak bestå i att
tillse, att verksamheten vid dessa bedrives i enlighet med föreskrivna arbetsprogram
samt att onödigt dubbelarbete förhindras även i det dagliga
arbetet. Hans verksamhet kan, understryker utredningen, i korthet sägas gå
ut på att övervaka, alt försöksverksamheten som samlad enhet med hänsyn
till alla berörda faktorer arbetar så effektivt och rationellt som möjligt.
Den nye befattningshavaren bör enligt utredningens åsikt inta en självständig
ställning gentemot rektor och liksom denne i sin ämbetsutövning
lyda direkt under högskolans styrelse. Han skall överta dennes övervakningsskyldighet
över lantbrukshögskolans försöksinstitutioner. Han bör vi
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
dare enligt utredningen överta den av lantbruksstyrelsen hittills utövade
inspektionen av statens trädgårdsförsök, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt samt ha rätt att närvara vid styrelsesammanträden
vid de under högskolans överinseende stående institutionerna
samt att därvid delta i överläggningarna men ej i besluten.
Beträffande de kompetenskrav som böra uppställas för nämnda befattningshavare
anför utredningen följande.
Uppenbart är att här ifrågavarande befattning kommer att ställa stora
krav på innehavaren icke minst av personlig art. Med hänsyn härtill synes
det utredningen vanskligt att för befattningen uppställa bestämda kvalifikationer,
som under alla förhållanden måste uppfyllas av dess innehavare.
Enligt utredningens förmenande bör i stället ett ganska fritt spelrum finnas
vid valet av innehavare till befattningen. Att befattningshavaren bör besitta
god inblick i svenska jordbruksförhållanden och vara en god organisatör
är dock uppenbart. Vetenskaplig skicklighet synes icke vara absolut
nödvändig, men torde få anses vara en fördel. Mycket talar för lämpligheten
att till befattningen utse en person, gärna en yngre man, med initiativkraft
och starkt personligt intresse för uppgiften.
Reservation har på denna punkt avgivits av herrar Giöbel och Olsson, som
hävda att det är nödvändigt att vederbörande besitter insikter i vetenskapens
metoder och sätt att arbeta.
Utredningen föreslår vidare att överdirektören tillsättes av Kungl. Maj :t
på förordnande på sex år i sänder samt placeras i lönegrad C 7 (Cp 12).
Som kanslipersonal bör till överdirektörens förfogande ställas en byråsekreterare
i lönegrad Eo 21 (Ce 24) och ett kanslibiträde i lönegrad Eo 7
(Ce 11).
Beträffande upplysningsverksamheten på jordbrukets område ifrågasättes
huruvida icke jordbrukets upplysningsnämnd borde inordnas under lantbrukshögskolan
och överdirektören för försöksväsendet och därvid ombildas
till en byrå för upplysning och propaganda. Utredningen finner emellertid,
att upplysningsnämnden på grund av sin verksamhet genom press, radio
och film och på grund av att denna verksamhet även omfattar spridandet
av rön från andra forskningsgrenar såsom veterinärmedicin och skogsforskning,
torde vara så beroende av en central placering att ytterligare någon
tids erfarenhet bör vinnas innan några förändringar i nämndens organisation
företas. Nämnden, som nu sorterar under lantbruksstyrelsen, bör dock
enligt utredningens förmenande i avvaktan på ytterligare erfarenheter ställas
under överinseende av styrelsen för lantbrukshögskolan med statens lantbruksförsök.
Lärarrådets befattning med ärenden som röra försöksverksamheten synes
i fortsättningen böra upphöra, påpekar utredningen, möjligen med undantag
för sådana ärenden som avse tillsättandet vid försöksinstitutionerna
av befattningar, för vilka vetenskaplig skicklighet kräves, eller med andra
ord i allmänhet befattningar från och med 24 (27) lönegraden. Försöksinstitutionernas
föreståndare synas vidare icke böra vara skyldiga närvara vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Majds proposition nr 161.
lärarrådets sammanträden annat än när dylika ärenden eller andra frågor
av gemensamt intresse skola behandlas, därvid de skola kallas av rektor.
Ekonomidirektören bör ha rätt att delta i lärarrådets överläggningar samt
att få sin avvikande mening antecknad till protokollet.
Utredningen föreslår att försöksinstitutionernas föreståndare tillsammans
med institutionernas statsagronomer och laboratorer parallellt med lärarrådet
skola bilda ett försökskollegium för behandling av gemensamma angelägenheter.
Lantbrukshögskolans styrelse skall, efter förslag av kollegiet,
utse en av dess ledamöter att för en tid av förslagsvis ett år i sänder vara
dess ordförande. Utredningen framhåller att försökskollegiets uppgifter nödvändigtvis
måste klart avgränsas från det föreslagna försöksradets. Kollegiet
skall endast vara ett organ för interna frågor inom försöksverksamheten
vid Ultuna, och dess uppgifter böra därför inskränka sig till ärenden,
som falla inom ramen för de årligen fastställda försöksplanerna för de
inom försökskollegiet representerade försöksinstitutionerna. Det är med andra
ord närmast avsett att vara ett tjänstemannamöte med försöksledarna.
Föreståndarna för högskolans forsknings- och undervisningsinstitutioner
skola enligt förslaget jämte försöksgårdsföreståndarna kunna adjungeras
till kollegiet när ärenden berörande deras verksamhet behandlas och ordföranden
finner deras närvaro erforderlig, överdirektören och ekonomidirektören
skola även ha rätt att delta i kollegiets överläggningar samt få avvikande
meningar förda till protokollet. Det skall enligt utredningen åligga
kollegiet, att till styrelsen avge dels förslag angående erforderliga förändringar
i försöksverksamhetens bedrivande eller organisation vid högskolan,
dels yttrande i befordringsärenden rörande assistenter vid berörda institutioner
samt att utfärda tjänstgöringsbetyg för dessa.
För främjande av samarbetet mellan den inom olika organ bedrivna lantbruks-
och trädgårdsförsöksverlcsamheten bör enligt utredningen vid lantbrukshögskolan
inrättas ett försöksråd, indelat i tre sektioner nämligen en
för jordbruk, en för trädgårdsodling och en för husdjursskötsel. Dessa sektioner
skola fungera som arbetsutskott och förbereda ärendena till det samlade
försöksrådets sammanträden. Smärre ärenden som endast beröra en sektions
verksamhetsområde böra kunna avgöras av denna, vilket enligt utredningen
bör ankomma på ordföranden att bestämma. Lantbrukshögskolans
nuvarande försöksnämnd och två försöksråd samt Alnarpsinstitutionens trädgårdsförsöksråd
avses skola utgå ur respektive organisationer. Utredningen
framhåller, att rådet i försöksfrågor bör bli ett rådgivande organ åt högskolans
styrelse och i denna egenskap yttra sig över de av försöksinstitutionerna
och försöksgårdarna uppgjorda försöksplanerna ävensom över de frågor
i övrigt, som av styrelsen kunna hänskjutas till rådet, överdirektören för
försöksväsendet bör enligt utredningen vara självskriven ordförande i såväl
rådet in pleno som i dess olika sektioner samt även svara för alt rådets och
sektionernas ärenden bli väl förberedda. Expediering av rådets ärenden samt
protokollföring av dess sammanträden bör ombesörjas av överdirektörens
kanslipersonal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
Vissa skäl synas enligt utredningen tala för inrättandet av jämväl en sektion
för mejerihantering eller möjligen en gemensam sektion för husdjursskötsel
och mejerihantering. Med hänsyn till att mejeriförsöksverksamheten
för närvarande är föremål för särskild utredning har utredningen dock inskränkt
sig till ett allmänt uttalande om betydelsen av samråd mellan husdjurs-
och mejeriförsöksverksamhet.
Förutom ordföranden böra enligt förslaget följande personer ingå i försöksrådet:
i
sektionen för jordbruk: föreståndarna för statens jordbruks- och husdj
ursförsök, försöksledaren för den statliga betesförsöksverksamheten, föreståndarna
för växtskyddsanstalten, statens trädgårdsförsök, jordbrukstekniska
institutet och Sveriges utsädesförening, professorerna i agronomisk
hydroteknik, allmän jordbrukslära och växtodlingslära vid lantbrukshögskolan
samt sju av Kungl. Maj :t på viss tid, förslagsvis tre år, utsedda ledamöter,
därav en representant för försöksgårdarna, en för hushållningssällskapens
lokala försöksverksamhet, fyra för det praktiska jordbruket,
varav en för jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse, och en för den industriella
tillverkningen av för jordbruket betydelsefulla produktionsmedel;
i sektionen för trädgårdsodling: föreståndarna för statens jordbruks- och
trädgårdsförsök, växtskyddsanstalten och trädgårdsavdelningen av Alnarpsinstitutet
samt tre av Kungl. Maj :t på viss tid, förslagsvis tre år, utsedda
representanter för den praktiska trädgårdsodlingen företrädande olika intressen
inom trädgårdsodlingen såsom fruktodling, odling under glas och
frilandsodling; samt
i sektionen för husdjursskötsel: föreståndarna för statens jordbruks- och
husdjursförsök, försöksledaren för den statliga betesförsöksverksamheten,
föreståndaren för forskningskommittén för lantmannabyggnader, professorerna
i husdjurens avels- och raslära och i husdjurens utfodring och skötsel
vid lantbruk shögskolan samt sex av Kungl. Maj :t på viss tid förslagsvis tre
år utsedda ledamöter, därav en representant för veterinärvetenskapen, en
för jordbrukets mejeriorganisationer och fyra för det praktiska jordbruket.
Föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt, statsagronomerna
(avdelningsföreståndarna) vid försöksinstitutioner, vilkas föreståndare ingå
i försöksrådet, ävensom en representant för var och en av Weibullsholms
yäxtförädlingsanstalt och institutet för husdjursförädling böra äga deltaga
i försöksrådets och respektive sektioners överläggningar men ej i besluten.
Samma rätt bör vidare tillkomma samtliga professorer vid lantbrukshögskolan
ävensom de ordinarie lärarna vid den högre trädgårdskursen vid ÅInarpsinstitutet
i den mån de icke äro ledamöter i rådet.
Utredningen föreslår vidare att även andra utomstående sakkunniga vid
behov skola kunna av ordföranden kallas till rådets sammanträden.
För att försöksrådet skall kunna fylla sin uppgift finner utredningen
det nödvändigt att det på ett så tidigt stadium att dess synpunkter kunna
bli beaktade får ta del av försöksplanerna. Det påpekas vidare att institutionerna
och försöksgårdarna på grund av budgetarbetet äro tvungna alt
redan mer än ett år före försöksårets början framlägga sina statförslag.
Rådet bör därför enligt utredningen sammanträda och behandla försöksplanerna
i mars året innan försöken skola utföras. Sedan försöksinstitutionernas
stater blivit vederbörligen fastställda i början av påföljande år,
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
verkställes inom institutionerna en överarbetning av försöksplanerna med
hänsyn till de erfarenheter som vunnits och de nya försöksspörsmål som
kunna ha uppkommit under det senast avslutade försöksåret.
Lantbrukshögskolans kansli.
Såsom tidigare nämnts föreslår utredningen inrättandet av en befattning
som ekonomidirektör vid lantbrukshögskolan. Ekonomidirektören skall enligt
förslaget få till uppgift 1) att från rektor överta vissa göromål, framförallt
förvaltningsärenden av ekonomisk art, 2) att utöva den kontroll av
försöksgårdarnas ekonomi som nu åvilar Ultuna egendoms förvaltare, 3)
att utöva tillsynen över högskolans lösa och fasta egendom, 4) att överta
arbetet med lantbrukshögskolans årliga anslagsäskanden, 5) att från kamreraren
överta hans arbete med upphandlingsärenden och 6) med ekonomiska
utredningar i viktigare frågor samt 7) att under rektor utöva chefsskapet
över kontors-, ekonomi- och arbetspersonalen. Vid uppsikten över försöksgårdarnas
ekonomi och högskolans fasta och lösa egendom bör ekonomidirektören
enligt förslaget biträdas av assistenten hos Ultuna egendoms förvaltare.
Ekonomidirektören föreslås placerad i lönegrad A 30 (Ca 33).
Utredningen anser att sekreterartjänsten trots inrättandet av ekonomidirektörsbefattningen
tills vidare bör kvarstå i nuvarande lönegrad A 26
(Ca 29). Den av lantbrukshögskolans styrelse vid flera tillfällen föreslagna
uppflyftningen av kamrerarbefattningen från 22 (25) till 24 (27) lönegraden
finner utredningen sig icke för närvarande kunna förorda. På denna
punkt har reservation avgivits av herrar Olsson och Giöbel, vilka anse att
kamrerarbefattningen, med hänsyn till omfattningen av det arbete som redan
nu och än mer i framtiden kommer att åligga dess innehavare, bör uppflyttas
i 24 (27) lönegraden. På grund av det ökade bokföringstekniska arbete
som bl. a. genom införlivandet av vall- och mosskulturföreningen med högskolan
kommer att påföras dess kamrerarexpedition föreslår utredningen inrättandet
av en befattning som bokhållare i lönegrad Eo 17 (Ce 21).
Den årliga lönekostnaden för den av utredningen föreslagna personalökningen
upptages till 47 100 kronor enligt 1947 års löneplaner, ortsgrupp
3 och 6 procent rörligt tillägg men med avdrag för nuvarande löner till bokhållaren
och överdirektörens kanslibiträde, vilka beräknas skola överflyttas
från vall- och mosskulturföreningen, vars löneutgifter för närvarande huvudsakligast
bestridas med statsmedel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
Försöksverksamhetens inre organisation.
J ordbruksförsöksverksamheten.
Utredningen erinrar om att 1945 års riksdag i princip beslutat att Svenska
vall- och moss kulturföreningens verksamhet skall inordnas i den statliga
försöksverksamheten. Detta bör enligt utredningens uppfattning ske genom
att verksamheten överföres till lantbrukshögskolan med statens lantbruksförsök.
Dock bör föreningens studiegårdsverksamhet i Norrland i enlighet
med norrlandskommitténs förslag i betänkande angående forsknings- och
försöksverksamhet på jordbrukets område i Norrland (SOU 1946: 16) överföras
till Norrlands institution för jordbruksforskning. Med avseende på den
del av föreningens verksamhet, som föreslås överflyttad till lantbrukshögskolan
med statens lantbruksförsök, har utredningen var för sig behandlat
föreningens verksamhet på betesområdet och föreningens verksamhet i övrigt
på mosskultur- och vallområdena. Föreningens uppgifter på de sistnämnda
områdena böra enligt förslaget övertas av statens jordbruksförsök.
Betiäffande betesförsöksverksamheten föreligga delade meningar inom utredningen
om den lämpligaste organisationsformen. Fem av utredningens
ledamöter anse att verksamheten bör hänföras till statens jordbruksförsök
och där handhas av en särskild avdelning, under det att fyra ledamöter
föreslå bildandet av en självständig betesförsöksinstitution, förslagsvis benämnd
statens betesförsök, parallell med jordbruks- och husdjursförsöken.
Det första alternativet (alternativ I) motiveras bl. a. med att betesproblemen
icke böra skiljas från övriga växtodlingsproblem, främst vallodlingens, medan
förespråkarna för det andra alternativet (alternativ II) bl. a. finna betesfrågorna
vara av en sådan storleksordning att det för försöksverksamheten
pa detta område kräves en särskild institution. De senare påpeka att detta
önskemål särskilt påkallas av betesproblemens särställning på gränsen mellan
jordbruks- och husdjursförsök. Den omständigheten att jordbruksförsöksinstitutionen
skulle få en sådan omfattning, att det skulle innebära betydande
svårigheter för institutionsföreståndaren att överblicka och leda
arbetet inom institutionen talar enligt deras mening även emot alternativ
I.
Som bakgrund till vissa föreslagna lönegradsuppflyttningar m. m. har utredningen
till diskussion upptagit frågan om avlönings- och anställningsförhållanden
m. m. för försöksmännen. Den trycker därvid starkt på vikten
av fullgod rekrytering till de ledande försöksbefattningarna samt på betydelsen
av att forskar- och försöksmannabanan i ekonomiskt avseende göres
så tillfredsställande, att den i konkurrens med andra verksamhetsområden
kan dra till sig och kvarhålla för uppgiften lämpliga krafter.
Vid en organisation av jordbruks- och betesförsöksverksamheten enligt
alternativ I har utredningen ansett följande fackavdelningar — förutom
ett mindre kansli — böra finnas vid statens jordbruksförsök.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
Allmänna avdelningar: för jordens torrläggning och bevattning; för jordbearbetning;
för gödsling och kalkning; för växtodling jämte ogräsbekämpning.
Speciella avdelningar: för organogena jordar; för betesfrågor.
Hjälpavdelningar: botanisk avdelning med botaniskt-torvgeologiskt laboratorium;
kemiskt laboratorium; för statistik och försöksteknik.
Avdelningarna böra enligt utredningen förestås av statsagronomer med
undantag för botaniska avdelningen och kemiska laboratoriet, som böra
förestås av en laborator resp. en förste kemist. En av statsagronomerna skall
liksom för närvarande utses att med professors titel vara föreståndare för
institutionen.
Utredningen hävdar att inrättandet av de allmänna avdelningarna för
jordens torrläggning och bevattning samt för jordbearbetning tills vidare
bör ställas på framtiden, och att försöksverksamhet inom dessa områden än
så länge bör bedrivas vid lantbrukshögskolans institutioner för agronomisk
hydroteknik respektive allmän jordbrukslära. Utredningen förordar därför,
att dessa båda institutioner tillföras vissa personalförstärkningar för försöksverksamheten.
På denna punkt har reservation till utredningens förslag
avgivits av herr Karlsson som anser, att försöksverksamhet vad angår
torrläggning och bevattning allt framgent bör förläggas till lantbrukshögskolans
institution för agronomisk hydroteknik.
Med hänsyn till de organogena jordarnas stora utbredning och speciella
odlingsbetingelser anser utredningen en särskild avdelning för försöksverksamhet
på dessa jordar fortfarande vara påkallad. Härvid framhåller utredningen
att arbetet inom denna avdelning bör omfatta såväl växtodlingssom
gödslings- och kalkningsförsök på organogena jordar med undantag
för betesvallar samt bedrivas i intimt samarbete med försöksverksamheten
på mineraljordar.
Avdelningen för bete skall enligt förslaget ha till uppgift att arbeta med
försöksfrågor rörande anläggning och underhåll av beten samt betesteknik
och driftsekonomi samt att på detta område bedriva upplysnings- och rådgivningsverksamhet.
Den botaniska avdelningen med det botanisk-torvgeologiska
laboratoriet samt det kemiska laboratoriet föreslås av utredningen
skola upprättas på grundval av motsvarande avdelningar inom nuvarande
vall- och mosskulturföreningen. Förutom den utrustning, som kan övertas
från vall och mosskulturföreningen skulle därvid enligt utredningen ett
engångsanslag av 35 000 kronor respektive 28 000 kronor erfordras till laboratorie-
och annan utrustning.
Beträffande den föreslagna avdelningen för statistik och försöksteknik
har utredningen anfört bland annat följande.
Ledningen av avdelningen bör utövas av eu specialutbildad person med
hög vetenskaplig och praktisk kompetens ådagalagd genom framstående vetenskaplig
skicklighet på försöksmatematikens område i förening med grundlig
naturvetenskaplig utbildning på biologiens område. Då forskarna och
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kunql. Maj:ts proposition nr 161.
försöksmännen i allmänhet besitta vissa, stundom ganska goda insikter i
försöksmatematiska frågor, torde det icke bli nödvändigt att de i alla spörsmål
på hithörande områden hänvända sig till denne befattningshavare. Utredningen
har i stället genom befattningens inrättande avsett att bereda
forskarna och försöksmännen möjlighet att i större eller mera invecklade
frågor kunna konsultera en på området sakkunnig befattningshavare med
verkligt framstående kvalifikationer. Med befattningen bör förenas skyldighet
att i den omfattning styrelsen så påfordrar meddela undervisning vid
lantbrukshögskolan i statistik och försöksteknik. Med hänsyn till de kvalifikationer,
som måste fordras för tjänsten, bör densamma inrättas som en
statsagronombefattning och placeras i lönegrad A 28 (Ca 31).
Som biträde åt föreståndaren för avdelningen bör på det statistiska och
försöksmatematiska området finnas inrättad en tjänst som assistent i lönegrad
Eo 21 (Ce 24). För handhavandet av jordbruksekonomiska utredningar
in. m. i samband med försöksverksamheten skall på avdelningen finnas
placerad en assistent i lönegrad Eo 21 (Ce 24). Biträdespersonalen bör utgöras
av två skriv- och kontorsbiträden.
Utredningen föreslår betydande personalförstärkningar för de olika avdelningarna
inom jordbruksförsöken och lämnar för samtliga avdelningar
fullständiga förslag till personalstater, innebärande en ökning av jordbruksförsökens
personal från 23 befattningshavare till 56. I sistnämnda antal ingå
16 befattningshavare, som överflyttas från vall- och mosskulturföreningen.
Föreningens nuvarande personal tänkes inplacerad huvudsakligast i avdelningarna
för organogena jordar och bete samt i den botaniska avdelningen
och i kemiska laboratoriet. Befattningen som kansliskrivare i lönegrad All
(Ca 15) vid jordbruksförsökens kansli föreslås förd på övergångsstat och
vid nuvarande befattningshavares avgång ändrad till en kanslibiträdestjänst
i lönegrad A 7 (Ca 11). Dessutom föreslås en av föreningens vaktmästare
placerad som vaktmästare vid jordbruksförsöken i lönegrad Eo 7 (Ce 11).
För nu nämnda avdelningar har utredningen uppställt följande förslag
till personalorganisation.1
n , ,, . , Nuvarande org.
Befattn.ngshavare antal lönegrga(p
Utredms förslag
antal lönegrad
Anm.
Avd. för organogena
jordar:
Statsagronom......
1 Ca 29
1
Ca 31
Överflyttas från
vall- och mosskul-
Statskonsulenter . . .
»
1 9 733: —
1 8 437: —
2
Ce 27
Assistent..........
_
1
Ce 24
turföreningen
» ..........
Från annan avd.
1
Ce 19
Överflyttas från
Kontorsbiträde ....
—
1
Cf 4—Ca 8
avd. för gödsling
och kalkning
1 Lönegradsbeteckningarna äro i tablån angivna i enlighet med 1947 års avlöningsreglemente.
s För den personal som för närvarande avlönas av vall- och mosskulturföreningen men som
av utredningen föreslås överflyttad till avdelningar inom statens jordbruksförsök har angivits
årsavlöningen från föreningen 1/1 1947 efter avdrag för pensionsavgifter till statens pensionsanstalt.
Knngl. Maj:ts proposition nr 161.
17
Befattningshavare
Nuvarande org.
antal lönegrad1
Utredms förslag
antal lönegrad
Anm.
Laboratoriebiträde.
1
Cf 4
Till
annan avd.
Överflyttas till bota- niska avd.
Avd. för bete:
Statsagronom.....
1
12 766: —
1
Ca 31
Överflyttas från
vall- och mosskul- turföreningen
Statskonsulenter ..
2
9 733: —
2
Ce 27
- » -
Förste assistent____
Assistenter........
1
8 437: —
1
2
Ce 27
Ce 24
- » -
» ........
1
5 384: —
1
Ce 19
_ » _
Kanslibiträde......
1
5 231: —
1
Ce 11
Kontorsbiträde
Botanisk avd. med la
1
4 135: —
1
Cf 4—Ca 8
- » -
boratorium:
Laborator .........
1
8 437: —
1
Ca 29
_ )) _
Botanist..........
1
7 987: —
1
Ce 24
Befattningshavaren
avgår från för- eningen med pen- sion mars 1948
Tekniskt biträde. . .
» » ...
1
4 406: —
1
1
Ce 11
Ce 8
Överflyttas från
vall- och mosskul- turföreningen
» » Från
Kemiskt laboratorium:
annan avd.
1
Ce 8
Överflyttas från
avd. för orga- nogena jordar
Förste kemist.....
Assistent..........
» ..........
1
9 742: —
1
1
1
Ce 27
Ce 24
Ce 19
Överflyttas från
vall- och mosskul- turföreningen
Laborant ..........
Tekniskt biträde. . .
1
5 995: —
1
1
Ce 19
Ce 11
- » -
» » ...
1
Ce 9
1
Ce 9
» » ...
1
4 135: —
1
Ce 8
- » -
Utredningen föreslår inrättandet av två nya slag av befattningar i lönegrad
24 (27) benämnda statskonsulenter och förste assistenter, varvid tjänstebeteckningen
för de nuvarande förste assistenterna i lönegrad 21 (24)
föreslås i fortsättningen omändrad till assistent. Statskonsulenterna avses
huvudsakligast skola syssla med institutionernas utåtriktade rådgivningsoch
upplysningsverksamhet. En överflyttning till hushållningssällskapen av
den verksamhet av denna art, som hittills bedrivits av vall- och mosskulturföreningen,
såsom föreslagits av 1943 års utredning angående vall- och mosskulturföreningens
verksamhet har utredningen ej ansett sig kunna förorda.
1 Se not 2 å sid. 16.
2 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 161.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
Utredningen har beräknat merkostnaderna för de föreslagna personalökningarna
enligt av 1947 års riksdag godkända löneplaner i ortsgrupp 3
med 6 procent rörligt tillägg till 183 300 kronor, varvid avdrag gjorts för nuvarande
löner till den personal inom vall- och mosskulturföreningen, som
avses skola överflyttas till statens jordbruksförsök. Dessa bestridas nämligen
för närvarande till största delen av statsmedel.
En organisation av jordbruks- och betesförsöksverksamheten enligt förenämnda
alternativ 11 innebär, att avdelningen för bete och den botaniska
avdelningen med det botaniskt-torvgeologiska laboratoriet utbrytas ur statens
jordbruksförsök och tillsammans bilda statens betesförsök framhåller
utredningen. För söksledaren på avdelningen för bete bör vara föreståndare
för institutionen och inneha professors ställning. Då denne försöksledare
enligt alternativ I innehar statsagronoms tjänsteställning som av utredningen
föreslås uppflyttad i lönegrad A 28 (Ca 31), blir lönemerkostnaden
för alternativ II lika med skillnaden i lön mellan lönegrad A 28 (Ca
31) och A 30 (Ca 33).
Jag torde i detta sammanhang få anmäla en framställning av styrelsen
för lantbrukshögskolan om att agronomi doktor Enn Terasmäe från Estland
finge förordnas som assistent i lönegrad Ce 22 vid högskolan med
tjänstgöring tills vidare vid jordbruksförsöksanstalten. Beträffande Terasmäe
lämnas bland annat följande upplysningar.
Terasmäe, som är född den 20 december 1899 i Estland, har under åren
1929—1936 varit anställd vid estniska mosskulturföreningens mosskulturinstitut
i Tooma, de första två åren som assistent och förvaltare å försöksgården,
under åren 1926—1928 som institutets vice föreståndare och från år
1928 som rektor vid mosskultur- och kulturtekniska skolan därstädes. Samtidigt
med undervisningsarbetet har han fortsatt med försöksverksamhet.
Under åren 1937—1939 har Terasmäe varit anställd dels som generalinspektör
för lantbruksskolorna, dels ock som biträdande jordbruksminister. Under
åren 1940—41 tjänstgjorde Terasmäe som föreståndare för mosskulturinstitutet
vid Tooma samt från slutet av år 1941 till slutet av år 1944 vid
lantbruksavdelningen i centralstyrelsen för lantbruket. Terasmäe har utgivit
ett 30-tal avhandlingar, huvudsakligen på mosskulturens område. Från
och med november 1944 har Terasmäe arbetat i Svenska mosskulturföreningen
under föreståndarens ledning. Professor Otto Valle, Dickursby, Finland,
har framhållit, att Terasmäe speciellt på mosskulturens område är en
sällsynt kompetent försöksman och forskare. Han är initiativrik och i sitt
arbete energisk och samvetsgrann samt pålitlig. Vidare har professor H.
Osvald framhållit, att doktor Terasmäe tagit upp till behandling vetenskapligt
intressanta och ur praktisk synpunkt mycket betydelsefulla problem
och att hans resultat i hög grad bidragit till framsteg inom myrodlingen.
Slutligen har fil. lic. G. Rappe framhållit, att det icke finnes någon
svensk jordbruksforskare utanför svenska mosskulturföreningen och jordbruksförsöksanstaltens
ram som har tillnärmelsevis så stora kvalifikationer
för försöks- och forskningsverksamhet på torvmarks- och foderproduktionsområdet
som vad fallet är med Terasmäe.
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
19
Husdjursförsöksverksamheten.
Försöksutredningen föreslår att statens husdjursförsök skall organiseras
på tre avdelningar, varav en för nötkreatur och får, en för svin och en
för fjäderfä.
Till institutionens kansli bör dessutom enligt utredningen vara knuten
viss försökspersonal bl. a. för hästförsök. Viss försökspersonal skall vidare
vara placerad vid Alnarp. Som hjälpavdelning bör ett kemiskt laboratorium
med en avdelning för fysiologiska försök finnas inrättad för institutionens
specialanalyser. Vidare föreslås att en respirationsanläggning för större
djur uppföres enligt en ny vid institutionen utexperimenterad metod. Personalförteckningar
ha uppgjorts för de olika avdelningarna, och beräkningar
ha verkställts av avlöningskostnaderna för institutionens lönegradsplacerade
personal enligt det framlagda organisationsförslaget. Merkostnaden
belöper sig enligt utredningen till 124 600 kronor. Beträffande den
föreslagna respirationsanläggningen samt det kemiska laboratoriet erfordras
enligt utredningen engångsanslag på 80 000 kronor respektive 30 000
kronor vartill komma byggnadskostnader för lokaler till nämnda respirationsanläggning.
Enär lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium till övervägande
del betjänar försöksinstitutionerna finner sig utredningen föranlåten verkställa
en utredning rörande dess resurser. Redan för närvarande och i än
högre grad vid den utvidgade verksamhet som föreslås för försöksinstitutionerna
anser utredningen en viss personalförstärkning erforderlig, liksom
även ett engångsanslag för nyanskaffning och komplettering av laboratorieutrustningen.
Lönekostnaderna för personalökningen har av utredningen beräknats
till 42 200 kronor samt engångskostnaderna för laboratorieutrustning
till 47 300 kronor.
Utredningen lämnar en sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna
av sina förslag med avseende på statens lantbruksförsök och kemiska
analyslaboratoriet. Enligt av 1947 års riksdag godkända löneplaner i ortsgrupp
3 och med 6 procent rörligt tillägg skulle de framlagda förslagen sammanlagt
dra en årlig merkostnad av 413 500 kronor. I denna summa ingå
icke nuvarande avlöningar till vall- och mosskulturföreningens personal eftersom
dessa i huvudsak bestridas av statsmedel. Det beräknade engångsanslaget
till laboratorieutrustning in. m. uppgår till 140 300 kronor. Härtill
komma 80 000 kronor till förenämnda respirationsanläggning. Utredningen
framhåller vidare, att den avstår från att söka ange de till följd av de
framlagda förslagen uppkommande omkostnadsökningarna för berörda institutioner,
enär den anser att härmed bör anstå tills institutionerna med
ledning av statsmakternas beslut rörande de föreliggande förslagens genomförande
kunna för Kungl. Maj :t framlägga beräkningar i denna del.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Kungi. Maj.ts proposition nr 161.
Personal- och ersättningsfrågor vid vall- och mosskuliurförening
ens
förstatligande.
Utredningen har vidare till behandling upptagit vissa personal- och ersättningsfrågor,
som sammanhänga med förstatligandet av vall- och mosskulturföreningens
verksamhet.
Såsom av det föregående framgår avser utredningen att 18 av de nyinrättade
befattningarna, därav två vid lantbrukshögskolans kansli och IG
vid statens jordbruksförsök, skola besättas med tjänstemän, som överföras
från vall- och mosskulturföreningen. Härvid förutsättes, att dessa befattningar
icke ledigförklaras i vanlig ordning, utan att vederbörande endast
inkommer med en förklaring, att han önskar erhålla den avsedda befattningen.
Utredningen framhåller därvid, att ingen tjänsteman bör löneplac.
eras så, att övergången för honom skulle medföra en sänkt nettolön.
Vidare bör föreningens befattningshavare i pensionshänseende få lillgodoräkna
sig hela sin anställningstid hos föreningen.
Utredningens förslag innebär ingen placering av föreningens föreståndare,
licentiat Rappe, som tillika är föreståndare för föreningens mossavdelning.
Då befattningen som statsagronom vid jordbruksförsökens avdelning för
organogena jordar redan är besatt samt Rappe förklarat sig icke önska
ifrågakomma för den av norrlandskommittén föreslagna befattningen som
studiegårdsföreståndare förordar utredningen att han förtidspensioneras.
Rappe har till utredningen framfört en önskan att erhålla ett årligt fixerat
anslag för att såsom en särskild arbetsuppgift utföra forsknings- och försöksverksamhet
i avseende på det årsrytmiska förloppet av tillväxten på
vallar. Utredningen har dock icke funnit tillräckliga skäl påvisade för detta
förslags förverkligande men framhåller samtidigt att det uppenbarligen
står Rappe fritt att fortsätta detta arbete med stöd av de forskningsanslag
från stat eller enskilda som i vanlig ordning kunna ställas till hans disposition.
Styrelsen för vall- och mosskulturföreningen har inför utredningen hävdat,
att ersättning vid ett förstatligande borde utgå till föreningen för vissa
av dess tillgångar. Då styrelsen sammankopplat denna ersättningsfråga
med planer på en fortsatt existens av föreningen i någon form även efter
ett förstatligande av dess nuvarande verksamhet har den av utredningen
uppmanats inkomma med förslag till verksamhetsområde och stadgar för
en ombildad förening samt ekonomisk plan för en sådan verksamhet. Därvid
har föreningen preciserat sina ersättningsanspråk till 108 000 kronor
för den av föreningen uppförda laboratoriebyggnaden vid Ultuna samt
92 000 kronor för inventarier eller tillsammans 200 000 kronor. Med hänsyn
till de villkor, varunder föreningen erhöll lotterimedel för uppförande
av institutionsbyggnaden, kan föreningen enligt utredningen däremot för
denna byggnad icke påräkna någon ersättning. Utredningen förordar efter
ingående överväganden att föreningen vid förstatligandet av dess verksam
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
21
het tillerkännes en ersättning motsvarande det uppskattade värdet å laboratoriebyggnaden
eller 108 000 kronor i ett för allt, under förutsättning
att några anspråk icke göras på att staten skall överta några föreningen
åliggande förpliktelser eller skyldigheter eller föreningen eljest beviljas
några särskilda förmåner. Däremot bör någon ersättning för föreningens
inventarier icke utbetalas. Vidare framhålles, att föreningen betonat angelägenheten
av att de publikationsmöjligheter som föreningens nuvarande
kvartalsskrift erbjuder, även i fortsättningen ställes till försöksverksamhetens
förfogande. Utredningen anser, att denna fråga lämpligen bör upptagas
till prövning av jordbrukets upplysningsnämnd.
Lokalbehov och försöksresurser vid Ultuna.
Sedan utredningen lämnat en redogörelse för tidigare beslut rörande försöksinstitutionernas
lokalbehov vid Ultuna, framhåller den att nuvarande
provisorium med förläggning av statens jordbruksförsök till Experimentalfältet
snarast bör upphöra samt att institutionen från början bör få tillräckliga
och ändamålsenliga lokaler vid Ultuna. Utredningen föreslår att
institutionen får ta i anspråk vall- och mosskulturföreningens nuvarande
byggnader, som dock måste om- och tillbyggas för att räcka till. Även husdj
ursförsökens lokalfrågor böra ordnas. Därvid torde bästa lösningen enligt
utredningen vara, att en helt ny byggnad uppföres för institutionen. Utredningen
har låtit uppgöra skissritningar till de olika byggnadsförslagen
samt kostnadsberäknat desamma till 1 932 000 kronor.
Utredningen har företagit en undersökning av försöksresurserna vid
Ultuna och framhåller därvid, att skötseln av egendomen redan nu i rätt
hög grad påverkas av de fältförsök, som utföras där. Detta måste bli än mer
märkbart vid en förflyttning av statens jordbruksförsök till Ultuna. Utredningen
föreslår att denna institution under början av sin verksamhet vid
Ultuna, får disponera 8—10 ha jord och att allt eftersom verksamheten därstädes
kommer igång större areal, förslagsvis upp till ungefär det dubbla,
ställes, till dess förfogande. Institutionen disponerar för närvarande vid
Experimentalfältet över ett jordbruk om 14 ha. Med hänsyn till nödvändigheten
för Ultuna lantbruksskola att ha tillgång till ett fullt rationellt bedrivet
jordbruk samt till den betydelse detta också måste anses ha för den
högre lantbruksundervisningen, är utredningen tveksam, huruvida statens
jordbruksförsök bör få disponera mer försöksjord vid Ultuna, då detta
skulle försvåra driften på egendomen. Dessutom ha de vid Ultuna belägna
institutionerna statens maskinprovningar och jordbrukstekniska institutet
för sin verksamhet behov av någorlunda stora och regelbundna fält. Detta
förutsätter, framhålles vidare, att institutionens ytterligare behov av försöksjord
tillgodoses på annat sätt, exempelvis genom ett system av fasta försöksfält
förlagda till privata egendomar i trakten eller genom att ytterligare
jord inköpes till Ultuna egendom. En tredje möjlighet är att behovet tillgodoses
vid ett framtida inrättande av en försöksgård för Mälar- och Hjälmarbygden.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
Med avseende på betesförsöken framhåller utredningen, att sådana försök
utförts av vall- och mosskulturföreningen på bl. a. den arrenderade fastigheten
Lilla Sunnersta, som sambrukas med det angränsande, likaledes arrenderade
torpet Svia. Då föreningen tänker behålla dessa fastigheter måste
den statliga betesförsöksverksamheten erhålla andra försöksmöjligheter,
vilket kan ske antingen i samband med ett inrättande av en försöksgård
för Mälar- och Hjälmarbygden eller genom ett långtidskontrakt med någon
lämplig egendom.
Försöksledarmötet.
Utredningen framhåller, att det nuvarande försöksledarmötet enligt dess
uppfattning bör utvecklas så, att det i högre grad än för närvarande kan
tjäna som ett organ för samarbete mellan hushållningssällskapen och statens
jordbruksförsök. Mötet skall utforma planerna för de lokala försöken och
angiva riktlinjer för markkarteringens bedrivande men även yttra sig i andra
frågor av betydelse för den lokala försöksverksamheten. Utredningen anser
emellertid en förutsättning härför vara, att försöksledarmötet får en fastare
organisation samt föreslår, att det skall bestå av hushållningssällskapens
försöksledare, en från varje sällskap, föreståndarna och statsagronomerna
vid statens jordbruksförsök samt professorerna i allmän jordbrukslära och
växtodlingslära vid lantbrukshögskolan ävensom överdirektören för försöksväsendet.
Den sistnämnde bör enligt förslaget fungera som ordförande.
Dessutom anser utredningen att mötet bör äga rätt att i den omfattning mötets
ordförande finner lämpligt med sig adjungera försöksgårdsförståndarna,
försöksledarna vid de fasta försöksstationerna samt företrädare för växtförädlingsanstalter
och andra forsknings- och försöksinstitutioner på jordbrukets
område. Då antalet deltagare i mötet sålunda skulle komma att
uppgå till omkring ett 40-tal personer, torde det vara nödvändigt påpekar
utredningen, att fördela arbetet på ett antal utskott för exempelvis gödslingsförsök,
sortförsök, markkartering m. m.
Utredningen framhåller slutligen, att eftersom mötet av kostnadsskäl
knappast torde kunna samlas mer än en gång årligen, det torde vara nödvändigt
att utse ett arbetsutskott om fyra å fem ledamöter, förslagsvis benämnt
»Kommittén för hushållningssällskapens lokala försöksverksamhet»
med uppgift att bereda de ärenden, som skola behandlas vid mötet samt i
förekommande fall expediera av mötet fattade beslut. Även i arbetsutskottet
bör överdirektören för försöksväsendet vara självskriven ledamot.
Särskilda yttranden.
Förutom de av utredningens olika ledamöter på speciella punkter avgivna
reservationerna framhålla herrar Carlström och Eriksson att utredningens
förslag icke motsvarar den i direktiven uttalade förmodan att besparingar
genom en förenkling av försöksväsendets organisation skulle kun
-
Kurtfll. Maj:ts proposition nr 161.
23
na göras. Reservanterna påpeka att det föreliggande förslaget fått en betydligt
vidare ram än vad som kan anknytas till direktiven men framhålla
samtidigt att de icke ha något att erinra mot grundlinjerna i utredningens
förslag och mena att det torde ankomma på Kungl. Maj :t att vid sitt ställningstagande
till förslaget pröva i vad mån detsamma kan anses innebära
vad som är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till försöksverksamhetens
effektivitet och lämpliga organisation.
Herr Karlsson ifrågasätter huruvida icke lantbruksakademien borde närmare
anknytas till lantbrulcshögskolan i samband med att dess lokalfråga
löses, vilket är synnerligen aktuellt. Om akademien flyttades till Ultuna
skulle bland annat dess värdefulla bibliotek på ett helt annat sätt kunna bli
tillgängligt för forskare och studerande.
Norrlandskommitténs förslag till organisation av vall- och
mosskulturföreningens studiegårdsverksamhet.
Jag torde i detta sammanhang få anmäla ett av norrlandskommittén i betänkande
angående forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område
i Norrland (SOU 1946: 16) framlagt förslag till organisation av den av
vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland.
Försöksutredningen har som förut antytts föreslagit, att denna verksamhet
i enlighet med detta förslag överföres på den av norrlandskommittén
i förenämnda betänkande föreslagna centrala forskningsinstitutionen och
underställes den blivande styrelsen för denna institution.
I anslutning härtill framhåller norrlandskommittén bland annat att studiegårdarna
äro 26 till antalet varav 12 jordbruksenheter med stödskog, 8
utan sådan skog samt 6 arbetarsmåbruk. De äro spridda över de fyra nordligaste
länen. Föreningen åtnjuter statsbidrag för verksamheten vid de 12
förstnämnda gårdarna. Vid studiegårdarna är hela lanthushållningen inklusive
skogsbruk föremål för studier från agronomiskt och skogligt utbildade
fackmäns sida för utrönande av olika möjligheter att förbättra räntabiliteten
genom utnyttjande av jordbruksforskningens landvinningar. Det
har varit avsikten, att studiegårdarna även skulle utvecklas till ledande jordbruksföretag
till gagn för jordbrukets utveckling i olika bygder i Norrland
framhåller kommittén. Föreningens ledning av verksamheten vid gårdarna
grundar sig på skriftliga avtal mellan denna och de ursprungliga ägarna.
Däri har bland annat överenskommits att gårdens lanthushållning skrrtl uti
vecklas i sådan riktning, att dess olika grenar få ett inbördes förhållande*
som möjliggör största möjliga nettoavkastning. Den rådgivande verksamheten
förmedlas i första hand av föreståndaren och två anställda driftsledare.
Kommittén framhåller vidare, att som grundval för denna rådgivning
ligga dagliga redovisningar, iakttagelser och anteckningar, vilka jordägaren
enligt kontraktet åtar sig. Ersättning till jordägaren utgår med olika belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Kungi. Mcij:ts proposition nr 161.
för de tre olika kategorier av jordbruk som äro medtagna, nämligen med
1 000, 650 och 350 kronor respektive. Föreningens utgifter för verksamheten
utgjordes kalenderåret 1944 av i runt tal 51 000 kronor, varav 31 000
kronor bestreds av statsbidrag och 20 000 kronor av Wenner-Grenska samfundet.
Det senare anslaget torde enligt kommittén icke kunna påräknas
i fortsättningen.
Kommittén föreslår att studiegårdsverksamheten även sedan den underställts
den föreslagna styrelsen för den centrala forskningsinstitutionen i
Norrland liksom för närvarande skall företrädas av en föreståndare och två
driftsledare. Föreståndaren bör dock i motsats till för närvarande vara heltidsanställd
och förutom sin verksamhet vid studiegårdarna representera
den jordbruksekonomiska sakkunskapen vid nämnda institution. Han bör
enligt kommittén placeras i lönegrad Eo 24 (Ce 27) medan driftsledarna böra
erhålla arvoden med 7 750 kronor vardera. Kommittén beräknar kostnaderna
för studiegårdsverksamheten enligt det framlagda förslaget till i runt tal
60 000 kronor om året.
Yttrandena över försöksutredningens förslag till
försöksväsendets organisation.
Allmänna riktlinjer för försöksverksamhetens organisation.
Yttrandena över de delar av försöksutredningens betänkande som här
upptagits till behandling gå på ett par punkter ganska starkt isär. I synnerhet
gäller detta frågan om de allmänna principerna för försöksväsendets
organisation samt formerna för den av Svenska vall- och mosskulturföreningen
bedrivna betesförsöksverksamhetens inordnande i det statliga försöksväsendet.
Om behovet av en omorganisation av försöksverksamhetens
ledning synas dock de flesta remissinstanserna vara tämligen eniga.
Med avseende på de allmänna principerna för försöksverksamhetens
organisation anför lantbruksstyrelsen, att utredningen
synes ha funnit att dubbelarbete inom försöksverksamheten hittills
i stort sett kunnat undvikas, trots att olika institutioner varit sysselsatta
med denna verksamhet. Styrelsen säger sig också förmena, att det efter
inordnandet av Svenska vall- och mosskulturföreningens verksamhet i den
statliga försöksverksamheten, finnes än mindre anledning befara, att något
dubbelarbete skall förekomma inom statliga eller statsunderstödda institutioner.
Styrelsen anser därför icke några vittgående åtgärder vara nödvändiga
för att förhindra dubbelarbete. Då försöksverksamheten är i beroende
av att sta i nära kontakt med de lokala förhållandena bör den icke i onödan
centraliseras framhåller styrelsen och anför fortsättningsvis följande.
_ Enligt lantbruksstyrelsens mening har försöksutredningen lagt för stor
vikt vid den centrala organisationen och till lantbrukshögskolans verksamhetsområde
hänfört uppgifter, som onödigtvis komma att tynga dess förvaltning.
Då högskolans främsta uppgift måste vara att bedriva forsknings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj:ts proposition nr 161.
25
och undervisningsverksamhet, bör den ej belastas med uppgifter, som kunna
fullgöras i annan ordning. Det samband, som nu genom högskolan råder
mellan forskning, högre undervisning och försöksverksamhet synes väl böra
bestå, men en utvidgning av högskolans uppgifter härutinnan framstår som
mindre välbetänkt. Skulle så ske, torde det snart nog komma att visa sig
nödvändigt att skilja verksamhetsuppgifterna åt. Den av utredningen föreslagna
organisationsformen synes innebära fröet till en dylik framtida uppdelning.
Redan det föreslagna nya namnet: »Kungl. Lantbrukshögskolan
med Statens Lantbruksförsök», torde ur denna synpunkt vara olämpligt.
Dessutom är det långt och tungt, varför det synes lantbruksstyrelsen ändamålsenligt
att bibehålla benämningen Kungl. Lantbrukshögskolan, vilket
namn veterligt ej föranlett missförstånd eller varit till olägenhet, trots att
jordbruks- och husdjusförsöksanstalterna varit inordnade i högskolan under
en följd av år.
Styrelsen anför sammanfattningsvis, att den anser att utredningens förslag
om den högre undervisningens och försöksverksamhetens ledning innebär
både en överorganisation och en dualism som icke blir ändamålsenlig.
Statskontoret framhåller, att det i utredningens direktiv uttalades den
förmodan, att besparingar skulle kunna göras och kostnaderna för försöksverksamheten
begränsas genom en förenkling av den nuvarande organisationen,
men att utredningen i stället föreslagit åtgärder som dra avsevärda
ytterligare kostnader. I anslutning till den av riksdagsmännen Carlström i
Sävsjö och Eriksson i Ljusdal avgivna reservationen vill statskontoret ifrågasätta,
om icke Kungl. Maj :ts ställningstagande till utredningens förslag
borde, i syfte att få till stånd den åsyftade rationaliseringen av verksamheten,
föregås av en organisationsteknisk undersökning t. ex. genom statens
organisationsnämnd.
Lantbruksakademien som anser att försöksverksamheten bör skiljas från
forskningen vid lantbrukshögskolan, anför i denna fråga bland annat följande.
Försöksverksamhetens i mera utpräglad grad målriktade och av jordbrukets
aktuella problem direkt beroende forskningsarbete samt den nära
anknytningen i övrigt till det praktiska jordbruket ger denna enligt akademiens
mening en helt annan karaktär än den inom respektive ämnesområden
mera fria och av dagens frågor icke nödvändigtvis påverkade forskningen,
som skall bedrivas vid högskolan. Dessutom har ju denna som en
andra huvuduppgift att meddela högre lantbruksundervisning. Högskolans
verksamhet blir på så sätt mera enhetlig och samlad. Inom jordbrukets försöksverksamhet
finner man däremot, om samtliga grenar av densamma beaktas,
ett flertal såväl lokalt som med hänsyn till uppgifter och arbetsmetoder
vitt skilda organ. Detta gör, att enbart försöksverksamheten kräver
en mycket omfattande organisationsapparat. Olikheterna i nu berörda avseende
mellan försöksverksamheten å ena sidan och lantbrulcshögskolans
forskning och undervisning å andra sidan anser akademien vara så betydande,
att försöksverksamhetens organiserande såsom en i förhållande till
högskolan helt friställd anstalt i princip måste förordas. Visserligen synes
samorganiserandet av försöksverksamheten med lantbrukshögskolan redan
ha avancerat så långt genom ordnande av gemensamma hjälpavdelningar
och gemensamma byggnader, att försöksverksamheten icke utan viss svårighet
kan göras till en självständig anstalt. Dock anser akademien med hänsyn till
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
den starka utveckling av försöksväsendet, som måste förutses, att försöksverksamhetens
särskiljande från lantbrukshögskolan innebär den bästa
lösningen.
Akademien framhåller vidare, att samarbete i önskvärd omfattning mellan
befattningshavare inom olika verksamhetsområden icke torde kunna helt
säkerställas på organisatorisk väg utan i stor utsträckning torde bli beroende
av vederbörandes villighet härtill, varför det bör genomföras på frivillighetens
väg genom personliga relationer. Samma uttalande göres av
jordbrukets forskningsråd, som dock tillägger, att utredningens förslag, även
om ett särskiljande av försöksverksamheten från forskningen och den högre
undervisningen synes medföra den bästa organisationsformen, dock innebär
en avsevärd förbättring i jämförelse med nuvarande förhållanden.
Reservation till lantbruksakademiens yttrande har på denna punkt avgivits
av herrar Nilsson, Linnér, von Bergen, Flodkvist, Svanberg, Brahmer,
Barthel och Sjögren. I reservationen framhålles bland annat, att erfarenheterna
från lantbrukshögskolans hittillsvarande verksamhet visar, att de
principer som utredningen lagt till grund för sina förslag äro riktiga. Lantbruksakademien
har enligt reservanterna icke framlagt några bärande skäl
för sin uppfattning, att försöksverksamhetens särskiljande från lantbrukshögskolan
skulle innebära den bästa lösningen. En i huvudsak likalydande
reservation har av herr Nilsson ingivits i anslutning till forskningsrådets
yttrande.
Statens livsmedelskommission anför, att den anser frågan om dubbelarbete
vara av väsentlig betydelse som utgångspunkt för en sådan planering
av försöksverksamhetens organisation att tillgängliga resurser skola komma
till rationell användning. Kommissionen framhåller, att en något utförligare
diskussion om dubbelarbetets omfattning och innebörd skulle ha bidragit
till större klarhet beträffande de befogenheter, som böra tillkomma
den av utredningen föreslagna överdirektören för försöksväsendet. Härigenom
hade måhända en bakgrund för mera allsidiga motiveringar till utredningens
förslag om att vissa institutioner skola ställas under högskolans
överinseende kunnat erhållas. Med avseende på utredningens förslag om en
samordning av forsknings- och försöksverksamhet under lantbrukshögskolans
styrelse understryker kommissionen vad utredningen på denna punkt
anfört samt tillstyrker dess förslag.
Lantbrukshögskolans stgrelse, som i huvudsak instämmer i yttrande avgivet
av högskolans lärarråd, understryker betydelsen både för forskning,
högre undervisning och försöksverksamhet av en nära samordning dem
emellan.
I sin skrivelse till högskolans styrelse tillstyrker lärarrådet den av utredningen
framlagda allmänna organisationsplanen för försöksverksamheten. I
lärarrådets yttrande instämmer även lantbrukshögskolans försöksnämnd.
Till lärarrådets yttrande i denna del har reservation avgivits av professor
Osvald, som därvid framhåller, att ett genomförande av utredningens organisationsförslag
skulle innebära ett allvarligt hot mot jordbruksforskning
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
27
Kimgl. Maj:ts proposition nr 161.
ens frihet och därför på det bestämdaste avstyrker förslaget. Den föreslagna
organisationen skulle enligt reservanten ytterligare komplicera planläggningen
och betunga forskarna med en mängd expeditionsarbete. Skulle försöksverksamheten
vara så intimt beroende av forskning och högre undervisning
som sägs så kan den anslutas direkt till respektive forskningsinstitutioner
vid högskolan, framhålles i reservationen.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anför i anslutning
till utredningens förslag till samorganisation av forskning och
högre undervisning samt försöksverksamhet i huvudsak följande.
Utredningen har själv funnit den föreslagna anordningen vara på gott och
ont, men likväl synes den ha ansett sig böra framhålla fördelarna så mycket
som möjligt. Härvid har utredningen först och främst förbisett, att det erforderliga
samarbetet mellan forsknings- och försöksverksamhet i de flesta
fall erhålles blott de berörda institutionerna ha s. k. geografisk kontakt. De
kunna utan vidare tillhöra olika organisatoriska enheter. Utredningen har
vidare förbisett, att jordbrukets forskningsråd tillkommit för att säkerställa
de nämnda fördelarna. Utredningen framhåller även, att inrättandet av en
fristående försöksorganisation synes utredningen ofrånkomligen medföra
ökade såväl anskaffnings- som driftkostnader. Skola försöksinstitutionerna
kunna uträtta något gediget arbete, måste de under alla omständigheter ha
en fullgod utrustning och kunna icke nöja sig med »gemensamma materiella
resurser» eller att dela laboratorier med högskolan. Stödjande sig på
felaktiga premisser föreslår utredningen således en otymplig organisation,
där varken forskning eller försöksverksamhet få komma till sin rätt, utan
båda måste bli lidande.
Styrelsen framhåller vidare, att utredningen, efter att ha konstaterat att
det onödiga dubbelarbetet icke varit av större betydelse, byggt upp ett förslag
till omorganisation just med tanke på att dubbelarbete skall undvikas.
Styrelsen påpekar i detta sammanhang, att ett dubbelarbete icke alltid kan
anses förkastligt utan att det ofta ger en värdefull kontroll av redan vunna
resultat. Styrelsen anför vidare, att en alltför långt gående centralisering
av hela jordbruksförsöksverksamheten skulle vara till men för dess effektivitet
i synnerhet om den skulle medföra ett onaturligt sammankopplande
av försöksverksamheten med lantbrukshögskolan.
Styrelsen påpekar dessutom, att konsekvensen av utredningens uttalande
om det nära sambandet mellan å ena sidan högre undervisning och forskning,
å andra sidan försöksverksamhet borde vara att mejeri- och trädgårdsförsöksverksamheten
föreslås samordnad med den vid institutet bedrivna
högre undervisningen och forskningen på dessa områden. Styrelsen
anför som sammanfattande omdöme, att utredningens förslag går ut på ett
tvångsmässigt sammanförande inom samma organisatoriska ram av verksamhetsgrenar,
som hittills varit självständiga, vilket säkerligen skulle komma
att verka störande och hämmande på arbetet vid de förut fria institutionerna.
Styrelsen för statens växtskyddsanstalt ställer sig synnerligen betänksam
gentemot den av utredningen föreslagna organisatoriska uppläggningen av
försöksverksamheten, både därför att den medför ökade kostnader och där
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
för att försöksapparaten tvärtemot givna direktiv i realiteten blir mera invecklad
och tungrodd än vad den för närvarande är.
Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader framhåller, att all
försöksverksamhet enligt dess mening bör sammanföras till en central fristående
styrelse för försöksverksamhet enär den föreslagna organisationen
skulle bli alltför omfattande för att lämpligen kunna skötas av en styrelse.
Samtliga institutioner, även de som främst syssla med provningsverksamhet,
böra enligt kommittén anslutas till denna centrala organisation som
även bör etablera samverkan med skogliga och veterinära institutioner. Sambandet
mellan grundforskning och målforskning behöver enligt kommitténs
uppfattning inte organiseras då den senare använder den förras resultat vid
sitt arbete och målforskaren alltså tvingas att hålla kontakt med grundforskningen.
En fristående styrelse för försöksverksamheten föreslås även av bland
andra lantbruksakademien, jordbrukets forskningsråd, statens växtskyddsanstalt,
1946 års trädgårdsundervisningskommitté, hushållningssällskapens
förvaltningsutskott i Stockholms län och stad och Västerbottens län samt
Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegation. I detta sammanhang må
namnas att den sistnämnda organisationen i sitt yttrande framlagt ett omfattande
förslag till försöksväsendets organisation.
Norrlandskommittén erinrar, att den i sitt betänkande angående forsknings-
och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland föreslagit
en väsentligt utvidgad försöksverksamhet där och påpekar, att en
utbyggnad av den centrala organisationen icke minskar behovet av en utvidgning
av den lokala försöksverksamheten. Kommittén ställer sig vidare
tveksam till förslaget att lantbrukshögskolans styrelse skall handha ledningen
av all försöksverksamhet i landet och varnar för en alltför stark
centralisering, som kan lägga en hämsko på de lokala initiativen. Även föreståndaren
för försöksavdelningen vid veterinärinrättningen i Skara påpekar,
att den centrala organisationen inte bör få skymma den lokala försöksverksamhetens
behov.
Bland yttranden som tillstyrka utredningens förslag i denna del må nämnas
yttranden från täckdikningsförsöksnämnden, ett flertal hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
landsbygdens folk.
Mot den av utredningen föreslagna namnändringen ha erinringar framförts
av bland andra lantbruksstyrelsen, statskontoret, lantbrukshögskolans
lärarråd, hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Södermanlands- och
södra Kalmar län vilka samtliga anse det nya namnet tungt och namnändringen
onödig. Sveriges agronom- och lantbrukslärarcförbund, Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet landsbygdens folk föreslå benämningen
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Beträffande utredningens förslag att ett antal försöksinstitutioner
skola i vissa hänseenden underställas
styrelsen för lantbrukshögskolan, anför lantbruksstyrelsen
i huvudsak följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
29
Kungi. Maj:ts proposition nr 161.
Lantbruksstyrelsen kan ej heller dela utredningens uppfattning, att trädgårdsförsöken
skola brytas ut från Alnarpsinstitutet och hänföras till lantbrukshögskolan.
Sambandet med Alnarpsinstitutet är påtagligt med hittillsvarande
förläggning och måste väga tungt i jämförelse med det mindre samband,
som i något fall kan råda med jordbruksförsöken. Även om ett försökstekniskt
samarbete bör äga rum mellan trädgårds- och jordbruksförsöken,
synes det olämpligt att fördenskull pålägga högskolan en ny förvaltningsuppgift,
för vilken den ej är särskilt lämpad. Lantbruksstyrelsen
finner det ur samma synpunkt olyckligt att göra styrelsen för lantbrukshögskolan
till mellaninstans i anslagsfrågor i fråga om såväl trädgårdsförsöken
som växtskyddsanstalten, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt. Med undantag för statens växtskyddsanstalt är
lantbruksstyrelsen mellaninstans i anslagsfrågor för de nyssnämnda institutionerna,
vilket styrelsen finner vara en naturlig uppgift för ett administrativt
verk av lantbruksstyrelsens karaktär. Lantbruksstyrelsen haller
även före, att det vore lämpligt att inordna statens växtskyddsanstalt på
enahanda sätt. Med den kontakt, som lantbruksstyrelsen måste anses äga
med det praktiska jordbruket och som efter omorganisationen väl kommer
att ytterligare förstärkas, bör lantbruksstyrelsen äga de bästa förutsättningurna
att i mellaninstans behandla vederbörande anslagsfrågor. De avlöningsspörsmål,
som ofta förekomma i samband med dessa anslagsfrågor,
torde också kunna behandlas mera enhetligt av ett administrativt verk än
av högskolestyrelsen. Ej heller synes högskolestyrelsen rymma sådan sakkunskap,
som skulle göra den mera lämpad än lantbrukstyrelsen att fastställa
de årliga försöksplanerna för statens mejeriförsök.
Styrelsen påpekar vidare att den föreslagna centraliseringen i flera fall
avkopplar starka lokala intressen och avstyrker förslaget i denna del.
Lantbruks högskolans styrelse anför att den hyser vissa betänkligheter
mot att så som utredningen föreslagit vara mellaninstans i anslagsfrågor
men vill inte avstyrka förslaget. I lärarrådets yttrande, i vilket högskolans
styrelse instämmer, föreslås att statens forskningskommitté för lantmannabyggnaders
ställning till lantbrukshögskolan ytterligare utredes.
Efter att ha redogjort för utredningens förslag i denna del anför lantbruksakademien
bland annat följande.
Gentemot ett förslag i sådan riktning hyser akademien starka betänkligheter.
Ifrågavarande "styrelse skulle sålunda, som utredningen framhåller,
verkställa en intresseavvägning mellan olika forsknings- och försöksinstitutioners
krav på resurser med hänsynstagande till lantbrukets behov vid
olika tidpunkter. Utredningen är medveten om, att detta skulle ställa stora
krav på styrelsen och förutsätter stor saklig kompetens hos densamma.
Akademien anser dock, att en enligt utredningens förslag sammansatt styrelse
i sistnämnda avseende icke kan fylla mattet eller i de olika sakfragoi,
som skulle behandlas, vara mera sakkunnig än respektive institutioners
styrelser. Akademien finner det icke heller principiellt riktigt, att anslagsäskanden
för en institution underställas styrelsen för en annan institution.
Någon förändring i berörda avseenden skulle givetvis icke inträda genom
tillkomsten av en särskild styrelse lör försöksverksamheten i samband med
en frigörelse av denna från lantbrukshögskolan i överensstämmelse med
akademiens förslag. Behandlingen av anslagsäskanden från de olika forsknings-
och för söksinstitutionerna bör enligt akademiens mening ske inom
eu högre central administrativ instans, som gentemot samtliga ifrågavarande
anstalter är helt fristående.
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Kungi. Maj:ts proposition nr 161.
Liknande synpunkter framföras av bland andra jordbrukets forskningsråd,
styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, statens
växtskyddsanstalt, Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
samt i den förutnämnda av professor Osvald till yttrandet från lantbrukshögskolans
lärarråd avgivna reservationen. Statens växtskyddsanstalt,
jordbrukets upplysningsnämnd och Sveriges utsädesförening motsätta sig
utredningens förslag att de skola underställas styrelsen för lantbrukshögskolan.
Utsädesföreningen anför härvid i huvudsak följande.
Det av utredningen framlagda förslaget, att högskolans styrelse skulle
tor utsädesföreningens vidkommande vara mellaninstans i anslagsfrågor,
kan föreningen däremot icke finna ur organisatorisk synpunkt riktigt eller
i övrigt välbetänkt.
Enligt utredningens förslag skulle föreningens statförslag — jämte motiveringen
för detsamma — behandlas och granskas av lantbrukshögskolans
styrelse, förmodligen först halva och sedan hela styrelsen. Utsädesföreningen
kan icke finna det lämpligt eller försvarligt, att denna senare styrelse
skall fungera som en överstyrelse för föreningen, då dennas styrelse, till
ovei vägande del utses av Kungl. Maj :t. Föreningen måste finna nuvarande
anordning, enligt vilken föreningens framställning i vanlig ordning behandlas
av ett centralt ämbetsverk, lantbruksstyrelsen, ur såväl organisatorisk
som praktisk synpunkt mera lämplig och tillfredsställande.
Mot senast berörda förslag talar ytterligare en omständighet, nämligen
utsädesföreningens ekonomiska förhållande till Allm. Svenska Utsädes A.-B.
Detta förhållande regleras genom för viss tid ingångna, av Kungl. Maj :t och
riksdagen godkända avtal. Vid tillkomsten av dessa avtal, vilka under senare
tid ingåtts för perioder om sex år, har lantbruksstyrelsen lämnat en
for utsädesföreningen och det allmänna mycket värdefull medverkan. Detsamma
gäller för övrigt också de samtidigt härmed ingångna avtalen mellan
dels föreningen och statens centrala frökontrollanstalt, dels bolaget och
statens centrala frökontrollanstalt angående kontroll över utsädesbolagets
odling och försäljning av utsädesvaror. De nämnda tre avtalen äro nära
sammankopplade med och beroende av varandra.
Därest lantbruksstyrelsen avkopplas från befattningen med utsädesföreningens
anslagsfrågor, torde dess medverkan ej heller kunna påräknas vid
behandling av ovan berörda avtalsfrågor. Och det synes tvivelaktigt, om
styrelsen för lantbrukshögskolan eller ev. en sektion av densamma skulle
vara så väl skickad att deltaga i och slutföra dessa förhandlingar.
Statens centrala frökontrollanstalt, statens lantbrukskemiska kontrollanstalt,
forskningskommittén för lantmannabyggnader och jordbrukstekmslca
institutet tillstyrka utredningens förslag att institutionerna skola vara
fristående gentemot lantbrukshögskolan.
Försöksverksamhetens ledning.
Gentemot den av utredningen föreslagna sammansättningen av
lantbrukshögskolans styrelse anför lantbruksstyrelsen, att
den starkt ifrågasätter nödvändigheten av att utöka antalet styrelseledamöter
och att den anser det vara ägnat att inge betänkligheter att från styrelsen
avkoppla lantbruksstyrelsens chef. Med den stora erfarenhet denne har
opaginerad Kontrollera mot PDF
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
från jordbrukets skilda arbetsområden torde han vara av stort värde för
lantbrukshögskolans styrelse. Styrelsen anser också, att en uppdelning av
lantbrukshögskolans styrelse på två sektioner måste verka tyngande på hela
förvaltningen utan att medföra någon reell förbättring.
Lantbrukshögskolans styrelse understryker utredningens uttalande, att
det bör ankomma på styrelsen själv att välja sina arbetsformer samt framhåller,
att den uppdelning på mindre utskott för behandling av särskilda
frågor som hittills tillämpats många gånger torde vara lämpligare än den
av utredningen föreslagna uppdelningen på sektioner. Lantbrukshögskolans
lärarråd tillstyrker i huvudsak utredningens förslag i denna del men framhåller,
att lantbruksstyrelsens chef fortfarande bör vara ledamot av styrelsen.
Vidare framhåller lärarrådet önskvärdheten av att de tre jordbruksrepresentanterna
i styrelsen utses så att de förutom olika landsdelar även
representera hushållningssällskap, lägre lantbruksundervisning och jordbrukets
ekonomiska föreningsrörelse. Vidare anför lärarrådet, att brådskande
ärenden böra kunna få avgöras av rektor eller överdirektören för försöksväsendet
tillsammans med en av styrelsens övriga ledamöter, som härför
erhållit styrelsens uppdrag. Lärarrådet föreslår slutligen, att ett särskilt
anslag ställes till högskolestyrelsens förfogande för att möjliggöra, att
de värdefulla uppslag som ej sällan under försöksarbetets gång uppkomma
skola kunna utan onödig tidsutdräkt upptas till försöksmässig prövning.
Vad avser rektors ställning och arbetsuppgifter vid
lantbrukshögskolan framhåller lantbruksstyrelsen, att överinseendet över
försöksverksamheten enligt styrelsens uppfattning fortfarande bör åvila
denne. Lantbrukshögskolans lärarråd påpekar nödvändigheten av att rektors
och överdirektörens för försöksväsendets behörighetsområden klart avgränsas,
så att någon tvekan i detta avseende icke behöver uppstå samt
framhåller, att det är av vikt, att verksamhetens uppdelning dem emellan
blir av rent administrativ art på så sätt att inom rektors behörighetsområde
ligga forsknings- och undervisningsinstitutionerna och inom överdirektörens
försöksinstitutionerna. Lärarrådet anser det vidare angeläget att det
fastställes, att rektor alltjämt skall vara högskolans främste tjänsteman
samt erinrar i detta sammanhang om ett av högskolans styrelse i skrivelse
till 1946 års högskoleutredning framlagt förslag om höjning av rektorsarvodet
till 3 000 kronor, vilket lärarrådet framhåller vara nödvändigt för en
riktig avvägning av rektors löneförmåner i förhållande till överdirektörens.
Liknande synpunkter beträffande gränsdragningen mellan rektors och
den föreslagne överdirektörens behörighetsområden framföras av bland andra
1946 års trädgårdsundervisningskommitté, Västerbottens läns husliålningssällslcaps
förvaltningsutskott och Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund.
Vad utredningen föreslagit om inrättandet av en befattning
s o in överdirekt ö r f ö r f ö r söksväsendet möter i olika avseenden
erinringar i flera av de avgivna yttrandena. Lantbruksstyrelsen anför
sålunda i denna fråga bland annat följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
Enligt lantbi uksstyrelsens mening skulle inrättandet av en överdirektörsbefattning,
sidoordnad med rektor för högskolan, skapa en splittring, som
1 längden måste bli olycklig för verksamheten vid högskolan och som i sinom
tid torde komma att medföra, att förvaltningen spränges i två enheter.
Därest man skulle vilja skilja försöksverksamheten så starkt från högskolans
övriga uppgifter, som förslaget synes innebära, vore det bättre att
redan nu vidtaga en uppdelning. Emellertid tala så starka skäl för bibehålandet
av det nuvarande sambandet, att något frö till dylik splittring ej bör
^a§§as i organisationen. Betydelsen av att på en hand samla ärenden rörande
försöksverksamhetens planläggning får ej överdrivas. Fara förefinnes
tor att en för stark hand därvidlag kan verka hämmande i fråga om avdelnmgsföreståndarnas
initiativ. Då en man näppeligen kan tillräckligt behärska
de skilda försöksuppgifter, varom fråga är, bör initiativet alltjämt i
största utsträckning kvarligga hos avdelningsföreståndarna och deras medhjälpare.
Å andra sidan hlir eu svag hand till föga nytta för den centrala
ledning, som forslaget synes eftersträva. Enligt lantbruksstyrelsens mening
c*en bästa lösningen, om högskolestyrelsen och rektor alltjämt få
n^e? av högskolan och de till densamma knutna jordbruksoch
husdjursförsöksanstalterna. För att minska den arbetsbörda, som redan
avi lar rektor och styrelse, och som med en utvidgad verksamhet inom detta
begränsade område än mer kommer att påvila dem, synes det nödvändigt
att utbygga högskolans kansli- och kameralavdelning.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut framhåller
som sin åsikt, att överdirektören kan bli till mer skada än nytta om han
såsom föreslagits blir närmare knuten till vissa institutioner än till andra.
Detta förhållande måste enligt styrelsen mänskligt att döma hindra honom
från att opartiskt bedöma även institutioner som icke tillhöra högskolan.
Än större blir faran härför enligt styrelsens uppfattning om vederbörande
icke besitter vetenskaplig träning av hög klass.
Styrelsen för statens växtskyddsanstalt anser, att ett förverkligande av
utredningens förslag i denna del skulle innebära en fara för växtskyddsarbetets
utveckling. Styrelsen anser det icke kunna bli till fromma för växtskyddsforskningen
om eu del av ansvaret för detta arbete överflyttas från
växtskyddsanstaltens styrelse och chef till en inom området icke sakkunnig
överdirektör. Forskningsarbetet bör enligt styrelsen ledas av dem som närmast
syssla med detta arbete.
Lantbruksakademien och jordbrukets forskningsråd anse behovet av en
befattningshavare motsvarande den av utredningen föreslagne överdirektören
val styrkt men uttala såsom sin åsikt, att han bör knytas till den fristående
centrala instans för försöksverksamhetens ledning som i dessa yttranden
tidigare föreslagits och icke som utredningen förordat till lantbrukshögskolan.
Det framhålles vidare att utredningens förslag beträffande överdirektörens
ställning till de institutioner som beröras av hans verksamhet
samt hans befogenheter och kompetens te sig delvis något oklara. Både
akademien och forskningsrådet säga sig särskilt vilja framhålla vikten av
att överdirektören icke erhåller sådana befogenheter att forskningens frihet
vid lantbrukshögskolan trädes för nära. Endast i den mån högskolans forskare
önska få sina försök utförda på försöksgårdarna eller vid andra för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
33
Kungl. Maj. ts proposition nr 161.
söksinstitutioner än deras egna böra de underställas överdirektörens överinseende.
Slutligen framhålles att de av utredningen uppställda kraven på
överdirektörens kompetens icke äro tillräckligt preciserade. Akademien och
forskningsrådet anse, att utöver dessa bör krävas saklig kompetens ådagalagd
genom kvalificerat försöksarbete. Även statens livsmedelskommission
tillstyrker förslaget men finner oklarhet råda beträffande överdirektörens
kompetens och arbetsuppgifter. Kommissionen anser det vidare önskvärt
att vederbörande äger vetenskaplig skolning. I kommissionens yttrande understrykes
vikten av att ifrågavarande befattningshavare besitter goda organisatoriska
egenskaper.
Kravet på vetenskaplig eller saklig kompetens framföres i ett stort antal
yttranden.
Lantbrukshögskolans lärarråd tillstyrker utredningens förslag i fråga om
inrättande av särskild befattning för försöksverksamhetens ledning, men
föreslår vissa smärre ändringar. Enligt lärarrådet bör denne befattningshavare
sålunda icke benämnas överdirektör utan försöksinspektör samt tillsättas
på förslag av högskolestyrelsen, varvid kallelseförfarande i samband
med därvid övlig sakkunnigbedömning bör tillämpas. Lärarrådet anser därför,
att en inplacering i C-planen icke bör komma i fråga utan föreslår,
att befattningen placeras i lönegrad A 30 med ett tilläggsarvode på 2 000
kronor för år. Lärarrådet uttalar ytterligare, att överdirektörens viktigaste
uppgift borde bli att vara högskolestyrelsens kontaktman i försöksfrågor
och understryker i detta sammanhang de av utredningen uppdragna gränserna
för överdirektörens verksamhet, överdirektören bör enligt lärarrådet
vidare för styrelsen förbereda försöksverksamhetens anslagsäskanden, men
han får däremot icke bli en instans mellan styrelsen och de anslagsbeviljande
myndigheterna. I lärarrådets yttrande instämmer lantbrukshögskolans
styrelse. Utredningens förslag tillstyrkes vidare av bland andra riksräkenskapsverket.
I detta sammanhang må slutligen nämnas att statens lönenämnd
anser det olämpligt att överdirektören ges en i lönehänseende förmånligare
ställning än rektor, och föreslår därför att befattningen placeras i
lönegrad Cp 11 i stället för såsom utredningen föreslagit Cp 12 (C 7).
Utredningens uttalanden beträffande lantbrukshögskolans lärarråd
ha i yttrandena i stort sett lämnats utan erinringar. Den föreslagna
uppdelningen av ärendena mellan lärarrådet och det nya försökskollegiet
föranleder således ingen erinran från lantbruksstyrelsens sida.
Lantbrukshögskolans lärarråd föreslår, att benämningen lärarråd utbytes
mot lärarkollegium i konsekvens med benämningen försökskollegium. Vidare
önskar lärarrådet framhålla vikten av att ärenden rörande tillsättandet
av befattningar från och med 24 lönegraden vid försöksinstitutionerna
behandlas av lärarrådet samt, med undantag av professorsbefattningarna,
jämväl av försökskollegiet. Lärarrådet anser att föreståndarna för försöksinstitutionerna
böra kallas till lärarrådets sammanträden sä snart fråga
kan vara om gemensamma intressen. Slutligen framhålles, att även en representant
för lärarrådet bör ha säte i jordbrukets upplysningsnämnd. Sve
3
It ilning till riksdagens protokoll HUS. 1 samt. Nr 161.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
riges agronom- och lantbrukslärarförbund ifrågasätter däremot starkt lämpligheten
av att lärarrådet får någon befattning med ärenden rörande tillsättandet
av befattningar inom försöksinstitutionerna. Liknande synpunkter
framföras av professor Sundelin, som ej funnit sig kunna instämma i vad
lantbrukshögskolans lärarråd och försöksnämnd anfört, i ett till styrelsen
för lantbrukshögskolan avgivet särskilt yttrande.
Förslaget om inrättande av ett försök skollegium beröres
endast i ett mindre antal av de avgivna yttrandena. Lantbruksstyrelsen ifrågasätter,
huruvida ett särskilt försökskollegium blir till någon verklig nytta.
Lantbrukshögskolans lärarråd framhåller, att föreståndare för forskningseller
undervisningsinstitutioner synes böra få säte och stämma i försökskollegiet
vid behandling av alla ärenden som beröra hans institution utan
att hans närvaro skall vara beroende av om ordföranden så finner erforderligt.
Utredningens förslag tillstyrkes av lantbruksakademien, jordbrukets forskningsråd
och styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen. Sveriges
utsädesförening föreslår att föreståndaren för dess Ultunafilial beredes säte
i försökskollegiet. Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund föreslår
att försökskollegiet skall fungera som styrelse för lantbruksförsöken och
dess ordförande vara prefekt för dessa under styrelsen för lantbrukshögskolan.
Liknande synpunkter framföras även i förenämnda av professor
Sundelin till lantbrukshögskolans lärarråds yttrande avgivna reservation.
Utredningens förslag till organisation av lantbrukshögskolans
försöksråd biträdes av lantbruksstyrelsen, som dock anser,
att den planerade sektionen för trädgårdsodling bör utbrytas och utgöra
eget försöksråd vid Alnarpsinstitutionen samt att rektor bör vara ordförande
i försöksrådet. Styrelsen hävdar vidare att jämväl föreståndaren
för Weibullsholms växtförädlingsanstalt bör ingå i försöksrådets jordbrukssektion.
Slutligen bör enligt lantbruksstyrelsens mening även ekonomidirektören
äga delta i försöksrådets sammanträden. Även lantbrukshögskolans
lärarråd anser, att föreståndaren för Weibullsholms växtförädlingsanstalt
bör ingå i rådet liksom även föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt
och sekreteraren i den föreslagna norrlandsinstitutionen för
jordbruksforskning. Likaså böra ledamöterna och sekreteraren i jordbrukets
forskningsråd äga delta i försöksrådets sammanträden. Lärarrådet finner
det också nödvändigt att inom försöksrådet skapas ett särskilt arbetsutskott,
eftersom sektionerna enligt lärarrådets mening torde bli för stora
för att effektivt kunna fungera såsom arbetsutskott.
Lantbruksakademien framhåller, att det på grund av den växlande och
ofta mycket speciella karaktär som utmärker frågor sammanhängande med
försöksverksamheten måste förutsättas, att ärendena i sakligt avseende underkastas
en grundlig beredning inom den instans, som ligger närmast under
den beslutande, nämligen försöksrådet. Akademien påpekar vidare, att
det enligt dess mening är synnerligen viktigt att försöksrådet blir arbetsdugligt
och får ett avgörande inflytande vid behandlingen av den rent sak
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
35
Kungl. Maj.ts proposition iu 161.
liga sidaa av förekommande ärenden. Akademien anser också försöksrådets
kompetens säkerställd genom den mångsidiga och sakligt betonade sammansättning
som det enligt utredningens förslag skall få. Akademien anför
fortsättningsvis bland annat följande.
Bland de av utredningen föreslagna representanterna för lantbrukshögskolan
saknas emellertid professorn i lantbruksekonomi. Akademien vill
framhålla betydelsen av att lantbruksförsöksverksamheten uppehåller nära
kontakt med den lantbruksekonomiska forskningen, varför även denna bör
vara representerad i försöksrådet. En mångsidig representation inom försöksrådet
är enligt akademiens mening ägnad att befrämja samverkan mellan
företrädare för olika forskningsområden ävensom samarbete och lämplig
arbetsfördelning mellan olika institutioner.
På grund av försöksrådets stora medlemsantal måste förutsättas, att verksamheten
inom de av utredningen förordade sektionerna av rådet på lämpligt
sätt delegeras till kommittéer med speciella uppgifter. Det förutsättes
vidare, att försöksrådet framför egna initiativ och på ett tidigt stadium tager
befattning med förekommande försöksplaner och förslag. Samtliga mera
betydelsefulla arbets- och försöksplaner för de olika institutionerna böra
ha varit behandlade i försöksrådet, innan de slutligt föreläggas respektive
institutioners styrelser. .
Försöksrådet bör beredas ett dominerande inflytande över dispositionen
av för vissa uppgifter till buds stående medel. För särskilda icke förutsedda
samt brådskande forskningsuppgifter, vilka föreslagits och planlagts inom
försöksrådet, böra anslag kunna erhållas genom jordbrukets forskningsråd.
För uppehållande av sålunda önskvärd kontakt mellan de båda råden bör
enligt akademiens mening forskningsrådets sekreterare kallas till försöksrådets
sammanträden med rätt att deltaga i där förekommande överläggningar
men icke i försöksrådets beslut.
Liknande synpunkter framföras av jordbrukets forskningsråd. Statens
livsmedelskommission tillstyrker utredningens förslag samt framhåller, att
även professorn i lantbruksekonomi samt innehavaren av den i annat sammanhang
föreslagna professuren i försöksmatematik bör ingå i rådet. Styrelserna
för lantmannaskolorna i Önnestad, Dingle och Umeå förorda att
en representant för de fasta försöksstationerna intas i försöksrådet. Hushållningssällskapens
förvaltningsutskott i Gävleborgs och Västerbottens län
anse, att hushållningssällskapen och den lokala försöksverksamheten böra
beredas en utvidgad representation i rådet med medlemmar i alla sektionerna
och flera medlemmar i jordbrulcssektionen. Även i ett stort antal
andra yttranden framföras olika önskemål beträffande försöksrådets sammansättning.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut framför
som sin uppfattning, att det föreslagna försöksrådet kommer att bli en
tungrodd, dyrbar och föga arbetsduglig församling.
Lantbrukshögskolans kansli.
De förslag om tillsättande av en ekonomidirektör och
organisation av 1 a n t b r u kshögskolans kansli o c li k a mrerarkontor
som utredningen framlagt mötas i de avgivna yttrandena
opaginerad Kontrollera mot PDF
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
med erinringar i vad avser vissa detaljer. Lantbruksstyrelsen förordar tämligen
omfattande ändringar i utredningens förslag och anför härvid i huvudsak
följande.
För att möjliggöra för styrelse och rektor att sammanhålla högskolans
olika arbetsuppgifter, däri inbegripet försöksverksamheten, är det nödvändigt
att högskolan utrustas med en kansli- och kameralavdelning, som blir
mäktig att fullgöra sina mångskiftande arbetsuppgifter. För ledningen av
denna avdelning finner lantbruksstyrelsen lämpligt, att en ekonomidirektörsbefattning
inrättas. Till ekonomidirektörens arbetsuppgifter böra, förutom
de av utredningen föreslagna, hänföras jämväl de för den föreslagna
överdirektören kvarstående sedan rektor övertagit den ledande ställning,
som i utredningsförslaget tillagts överdirektören, men som alltjämt bör
tillkomma rektor. Lönegradsplaceringen bör lägst bli den av utredningen
föreslagna. För att ekonomidirektören skall medhinna denna vidgade arbetsuppgift,
synes underlydande personalorganisation böra så utbyggas, att
den kan väl fullgöra de rutinmässiga arbetsuppgifterna. På grund härav
torde det icke vara tillräckligt, att Ultuna egendoms förvaltare eller dennes
assistent som deltidsarbete fullgör vissa uppgifter. Mera rationellt synes
vara, att en ny befattning, förslagsvis benämnd intendent, inrättas, vilken
kan fullgöra de många praktiska uppgifter, som framförallt möta på försöksgårdarna.
För att en erfaren man skall kunna erhållas till denna post
torde befattningen ej kunna sättas lägre än i lönegrad Ce 29. Vidare bör
sekreterarebefattningen i lönegrad Ca 29 bibehållas och kamreraren uppflyttas
till lönegrad Ca 27. Lantbruksstyrelsens förslag innebär således, att
kansli- och ekonomiavdelningen, avsedd för högskolans hela verksamhet,
skulle komma att utökas med en ekonomidirektör som chef, en intendent,
en bokhållare och ett kanslibiträde. Därjämte skulle sekreteraren bibehållas
i nuvarande löneställning och kamreraren uppflyttas i en högre. Den föreslagna
organisationen medför enligt lantbruksstyrelsen en viss kostnadsbesparing
och förhindrar uppkomsten av den dualism, som måste befaras, om
utredningens förslag skulle godtagas.
Ett liknande förslag om inrättande av en befattning som intendent framföres
av lantbrukshögskolans styrelse. Högskolans lärarråd påpekar, att
ekonomidirektören bör vara chef för högskolans kansli och även för överdirektörens
kanslipersonal. Lärarrådet anser vidare att ekonomidirektören
som biträde bör helt få disponera över assistenten hos förvaltaren
vid Ultuna egendom. Denne assistent bör därvid benämnas förvaltningsassistent
och placeras i 23 lönegraden. Han har, framhåller lärarrådet, hittills
under sommaren svarat för ciceronskapet för besökargrupper vid högskolan.
Då denna verksamhet nu måste handhas av egendomen torde i fortsättningen
2 000 kronor per år böra ställas till dess förfogande för ändamålet.
Lärarrådet förordar vidare en uppflyttning av kamreraren till 24
lönegraden. Statskontoret, riksräkenskapsverket och statens lönenämnd förorda
vissa ändrade lönegradsplaceringar inom kansliet och kamrerarkontoret.
Sålunda föreslås ekonomidirektören av samtliga dessa myndigheter
placerad i lönegrad A 29 (Ca 32). Sekreterarbefattningen bör enligt statskontoret
placeras i 21 (24) lönegraden medan lönenämnden anser, att en
omprövning av dennes lönegradsplacering bör anstå tills tjänsten blir vakant.
Riksräkenskapsverket förordar att kamrerarbefattningen uppflyttas
opaginerad Kontrollera mot PDF
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
i 24 (27) lönegraden. Den av utredningen föreslagna befattningen som bokhållare
(kamrerassistent) i lönegrad Eo 17 (Ce 21) föreslås av statskontoret
nedflyttad till lönegrad Ce 18 och av lönenämnden och riksräkenskapsverket
till Ce 19.
Svenska vall- och mosskulturföreningens förstatligande m. m.
Det på grundval av 1945 års riksdags principbeslut om förstatligande
framlagda förslaget till organisation inom statens lantbruk
sförsök av den av svenska vall- och mosskulturföreningen
hittills bedrivna försöksverksamheten,
föranleder med undantag för vad utredningen föreslagit angående betesförsöksverksamheten
i sina huvuddrag inga erinringar i de över förslaget avgivna
yttrandena.
Utredningen har framlagt tvenne alternativ för infogandet av den av
vall- och mosskulturföreningen bedrivna betesförsöksverksamheten i det
statliga försöksväsendet av vilka det första (alternativ I) innebär att betesförsöken
inordnas i statens jordbruksförsök som en särskild avdelning och
det andra (alternativ II) att en från jordbruksförsöken skild institution,
statens betesförsök, upprättas för denna verksamhet. Båda dessa alternativ
ha funnit förespråkare bland remissinstanserna. Lantbruksstyrelsen förordar
sålunda bestämt det första alternativet och framhåller därvid, att sambandet
med vall- och växtodlingsfrågor i allmänhet gör det angeläget att
försöksmännen inom dessa olika områden intimt samarbeta, vilket bäst
kan försiggå inom en och samma institution. Däremot ha varken lantbrukshögskolans
styrelse, lärarråd eller försöksnämnd kunnat ena sig om något
av de utav utredningen framlagda alternativen.
Statskontoret tillstyrker utredningens förslag i denna del och förordar
det första alternativet. Detsamma gäller norrlandskommitlén som därvid
anför, att betesskötseln, för vilken icke minst i Norrland erfordras en omfattande
forsknings- och försöksverksamhet, är så starkt sammanhörande
med hela foderväxtodlingen — slåttervallarna lämna ju en avsevärd del
av sin avkastning i form av betesfoderenheter -— att det synes kommittén
mest ändamålsenligt att försöksverksamheten på betesskötselns område ges
nära anknytning till övrig jordbruksförsöksverksamhet. Det av utredningen
som alternativ I betecknade förslaget förordas vidare av styrelsen för lantmannaskolan
i Umeå samt ett stort antal av hushållningssällskapens förvaltningsutskott.
Jordbrukets forskningsråd ansluter sig till det som alternativ
II betecknade förslaget och vill därvid understryka vad utredningen
anför som motivering för detta alternativ. Därutöver anför rådet, att man
icke torde kunna vänta sig att forsknings- och försöksverksamheten rörande
betesskötsel skulle kunna bedrivas med erforderlig kraft och självständighet
eller fritt utvecklas om icke för detta ändamål inrättades en fristående
institution. Den ökning av lönekostnaderna på omkring 1 100 kronor,
som skulle följa härmed är enligt rådets mening obetydlig i jämförelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
med värdet av de bättre förutsättningar för verksamhetens bedrivande som
härigenom skulle skapas. Liknande synpunkter framföras också av lantbruksakademien.
Utredningens förslag enligt alternativ II förordas också
av svenska vall- och mosskulturföreningen som därvid anför i huvudsak
följande.
Styrelsen vill betona det botaniska arbetets stora betydelse inom all vallkultur
samt de speciella förhållanden i fråga om växtbetingelsernas utformning,
som göra sig gällande vid betesgång i jämförelse med slåtter.
Betesdjurens tramp och spillning samt det för betningen karakteristiska
skördesättet skapa växtbetingelser, som icke ha sin motsvarighet inom annan
växtodling och därför ställa helt särpräglade krav på försöks- och forskningsverksamheten
med betesmarker. Till de senare höra vidare icke blott
betesvallar på åker utan jämväl kulturbeten på naturmark samt våra vidlyftiga
ännu endast delvis under kultur ställda hagmarker, ävensom de
betydande fjällbetesområden, som ännu blott i ringa utsträckning kommit
att utnyttjas. Skogsbetesfrågornas lösande är också en viktig uppgift för
en ledande betesorganisation. Denna, liksom frågan om hagmarks- och
fjällbetenas rationella utnyttjande, äro spörsmål som stå på gränsen mellan
å ena sidan botanisk-agronomisk forskning och å andra sidan en jordbruksekonomisk
bedömning av förhållanden i skilda delar av vårt land. Den
starka anknytningen till husdjursproblemen och betesspörsmålens karaktär
av ett gränsområde mellan jordbruks- och husdjursforskning framträder
här med den största tydlighet.
Det arbete, som bedrivits inom föreningen, har givit styrelsen en övertygelse
om betesskötselns nuvarande och kanske än mer framtida betydelse
samt att dess särskilda försöksformer och försöksuppgifter icke väl kunna
tillgodoses annat än genom en särskild organisation. I följd härav anser
styrelsen det av utredningen upptagna alternativ II obetingat vara att föredraga.
Skulle beteskulturens forsknings- och försöksområde infogas i jordbruksförsöksanstalten,
föreligger en alltför stor risk att området skulle
komma att skjutas åt sidan inom den väldiga och för en gemensam föreståndare
knappast överskådliga ram, som jordbruksförsöksanstalten skulle
komma att omfatta.
Föreningen berör även möjligheten att till denna fristående institution
från statens jordbruksförsök överföra frågor rörande slåttervallar men
framlägger icke något förslag i sådan riktning. Alternativ It förordas vidare
av statens livsmedelskommission, styrelsen för lantmannaskolan i Vassbo,
ett antal hushållningssällskaps förvaltningsutskott, Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet landsbygdens folk.
Utredningens förslag om inrättande av en avdelning för statistik och försöksteknik
vid statens jordbruksförsök avstyrkes av lantbruksstyrelsen, som
anser att de för avdelningen föreslagna arbetsuppgifterna närmast falla under
högskolans forsknings- och undervisningsverksamhet. För den konsulterande
verksamheten synes det lantbruksstyrelsen tillräckligt om kansliet
utbygges med en assistent. Ej heller lantbrukshögskolans lärarråd anser sig
kunna tillstyrka utredningens förslag i denna del samt hänvisar härvid till
sitt till 1946 års högskoleutredning ingivna förslag om inrättande vid högskolan
av en professur i tillämpad matematik. Lärarrådet vill däremot framhålla
betydelsen av att statens jordbruksförsök för bearbetning av institu
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
tionernas försöksmaterial erhåller en statistisk avdelning, vilken, om en
professur i tillämpad matematik inrättas, torde kunna förestås av en statistiker
i 26 (29) lönegraden. Liknande synpunkter framföras även av statens
livsmedelskommission.
Även lantbruksakademien och jordbrukets forskningsråd anse, att en professur
i försöksstatistik och teoretisk försöksteknik bör inrättas vid lantbrukshögskolan
samt framhålla, att jordbruksförsökens behov av en ledare
för därstädes förekommande omfattande räknearbeten lämpligen torde kunna
fyllas med en direkt under anstaltens föreståndare ställd befattningshavare.
En professur i statistik vid lantbrukshögskolan förordas även av Sveriges
agronom- och lantbrukslärarförbund. I övrigt har utredningens förslag i
denna del i huvudsak icke föranlett några erinringar.
Lönegradsplaceringen av vall- och mosskulturföreningens personal samt
de av föreningen framlagda ersättningsanspråken diskuteras i några yttranden.
Statskontoret anför sålunda med avseende på föreningens tjänstemäns
rätt att vid övergång i statstjänst i pensionshänseende få tillgodoräkna sig
sin anställningstid hos föreningen i huvudsak följande.
I samband med frågan om överförandet och inplaceringen av föreningens
tjänstemän i den statliga försöksverksamheten har utredningen föreslagit,
bl. a., att föreningens befattningshavare i pensionshänseende skulle få räkna
sig till godo hela sin anställningstid hos föreningen. För den del av namnda
tid, som vederbörande befattningshavare på grund av pensionsrätt i statens
pensionsanstalt ägt tillgodoräkna enligt anstaltens reglemente torde emellertid
något särskilt medgivande icke vara erforderligt, enär sadan tid författningsenligt
kommer att räknas honom till godo såsom tjänstår för pension
enligt de statliga pensionsbestämmelserna. Vad angår anställningstiden
i övrigt, skulle ett bifall till förslaget innebära en förmånligare tillgodoräkning
än vad som enligt hittills tillämpade principer skulle ha medgivits,
om vederbörande innehaft motsvarande anställning i statens tjänst. Av anställningstid
hos föreningen, som ej komme i betraktande för pensionsrätten
i statens pensionsanstalt, torde därför vederbörande befattningshavare endast
böra få tillgodoräkna i samma omfattning, som om han därunder vård
anställd i statens tjänst, eller sålunda två tredjedelar därav.
Statskontoret framhåller också, att den föreslagna förtidspensioneringen
av föreningens föreståndare är ägnad att inge starka betänkligheter. I varje
fall bör han enligt statskontorets mening vara skyldig att med avstående
av förmånerna i fråga övergå till statliga eller med statsbidrag avlönad befattning
som anvisas honom och i avlöningshänseende är jämförlig med
hans hittillsvarande tjänst. Slutligen finner sig statskontoret icke kunna
biträda förslaget att föreningen skall erhålla ersättning för viss del av sina
tillgångar. Liknande synpunkter i förenämnda tjänstemäns pensionsfråga
framföras av statens pensionsanstalt.
Lantbruksslgrelsen anser sig kunna biträda vad utredningen anfört beträffande
de personal- och ersättningsfrågor m. in. som sammanhänga med
vall- och mosskulturföreningens förstatligande, dock med det undantaget
att styrelsen anser vissa befattningar böra placeras i något lägre lönegrad.
Om någon av föreningens nuvarande befattningshavare därigenom skulle få
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
sin lön sänkt bör löneutfyllnad utgå så länge denne innehar tjänsten. Styrelsen
tillstyrker också förslaget om inrättande av statskonsulentbefattningar
vid statens jordbruksförsök samt framhåller i samband härmed att
benämningen på de nuvarande till lantbruksstyrelsen knutna statskonsulenterna
därvid bör ändras till byråinspektör.
Lantbrukshögskolans lärarråd tillstyrker utredningens förslag till placering
av vall- och mosskulturföreningens personal inom lantbrukshögskolan
men ifrågasätter om icke någon form av sakkunnigbedömande bör tilllämpas
vid besättande av de högre befattningarna. Vidare överlämnar lärarrådet
yttranden avgivna av professorerna Stålfelt och Burström över de av
licentiat Rappe sedan en lång följd av år bedrivna undersökningarna angående
växternas årsrytmik samt framhåller som sin mening, att Rappe
synes böra beredas möjligheter att fortsätta sina undersökningar vid lantbrukshögskolan,
varest arbetsmöjligheter torde kunna beredas honom.
Rappe bör för sin forskningsverksamhet enligt lärarrådet av staten tillförsäkras
bibehållna löneförmåner till pensionsålderns inträdande. Vad lärarrådet
i denna del anfört understrykes särskilt av lantbrukshögskolans styrelse
och styrelsen för vall- och mosskulturföreningen. I ett till lantbrukshögskolans
försöksnämnds yttrande fogat uttalande motiverar Rappe närmare
betydelsen av de av honom utförda undersökningarna.
Ett flertal hushållningssällskaps förvaltningsutskott anse, att den av valloch
mosskulturföreningen bedrivna konsulentverksamheten bör överflyttas
på hushållningssällskapens konsulenter och vandringsrättare. Södermanlands
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott framhåller därvid, att
befattningarna som statskonsulenter inte böra återbesättas samt att konsulenterna
endast böra syssla med centrala uppgifter och utbildning av hushållningssällskapens
tjänstemän.
Vad utredningen uttalat med avseende på den av vall- och mosskulturföreningen
bedrivna studiegårdsverksamheten
i Norrland har i huvudsak icke föranlett några andra uttalanden
än att norrlandskommittén föreslagit, att studiegårdsföreståndaren skall
placeras i lönegrad Ca 29 och driftsledarna i Ca 19 medan styrelsen för valloch
mosskulturföreningen uttalat, att driftsledarna borde inplaceras i lämplig
löneklass i e.o.-ställning.
Försöksledarmötet.
Utredningens förslag till försöksledar mötets organisation
har endast berörts i några få av de avgivna yttrandena. Lantbruksstyrelsen
anser, att nuvarande organisation är tillfyllest. Några detaljerade föreskrifter
om detta mötes organisation äro desto mindre nödvändiga framhåller
styrelsen, som vederbörande centrala och lokala försöksmän ägna denna sak
så stort intresse, att de säkert också finna lämpliga arbetsformer. Lantbrukshögskolans
lärarråd framhåller, att professorn i agronomisk hydroteknik
bör tillhöra mötet samt att förste assistenterna vid statens jord
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 161. 41
bruksförsök böra kunna adjungeras. Lärarrådet anför därefter bland annat
följande.
Mötet har hittills fyllt en viktig uppgift bl. a. som samlingspunkt för den
lokala försöksverksamhetens män från hela landet. Det bör framhållas, att
det är angeläget, att denna mötets karaktär även efter omorganisationen
bibehålies. Sålunda synes, liksom förut, i anslutning till mötet föredrag
böra anordnas, varvid försöksintressenter böra äga närvara i samma utsträckning
som tidigare. Befattningshavare vid de olika institutionerna
böra erhålla rätt till tjänsteresa till mötet, varvid det torde böra ankomma
på respektive institutionsföreståndare att avgöra, vilka befattningshavare,
som skola åtnjuta sådan rätt.
Mötets protokoll torde enligt lärarrådets mening böra föreläggas försöksrådet
för yttrande till styrelsen.
Lärarrådet vill påpeka, att representanter för försöksverksamheten på
husdjursområdet deltagit i de senaste årens försöksledarmöten. I det nya
organisationsförslaget ha dessa ej beretts någon plats vid mötet. Lärarrådet
anser det emellertid vara berättigat och riktigt, att försöksledarmötet utbygges
till att omfatta jämväl husdj ursområdet.
Liknande synpunkter framföras av Sveriges agronom- och lantbrukslårarförbund.
Olika önskemål beträffande försöksledarmötets sammansättning
framföres vidare av statens lantbrukskcmiska kontrollanstalt, stgrelsen för
lantmannaskolan i Önnestad, Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens
folk m. fl.
Departementschefen.
Allmänna riktlinjer för försöksverksamhetens organisation.
Den starka produktivitetsstegring som kännetecknar utvecklingen inom
det svenska jordbruket under de senaste 50 åren har som en väsentlig förutsättning
haft framstegen inom den naturvetenskapliga forskningen och
inom den försöksverksamhet som sysslar med den praktiska tillämpningen
av denna forsknings resultat. I framtiden kommer enligt min mening den
höjning av arbetets produktivitet som är grundvalen för jordbrukets ekonomiska
utveckling att bli i än högre grad beroende av forskningens och försöksverksamhetens
landvinningar. Detta gäller icke minst vid genomförandet
av det framtida jordbruksprogrammet som beslutats av 1947 års riksdag.
Den stegrade takten i rationaliseringsarbetet, som ingår som ett led
häri, måste bygga på vidgade kunskaper om jordbruksdriftens tekniska och
ekonomiska förutsättningar under olika förhållanden. För att skapa detta
underlag för jordbrukets vidare utveckling fordras en målmedvetet bedriven
och på aktuella problem inriktad försöksverksamhet med nära anknytning
till såväl grundforskningen som den praktiska näringsutövningen. Ett av de
viktigaste kraven, man enligt min mening bör ställa på försöksväsendets organisation
är att resultaten av verksamheten bli snabbt tillgängliga för jordbrukarna
och att denna verksamhet i sin lur kontinuerligt tillföres impulser
opaginerad Kontrollera mot PDF
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
från det praktiska jordbruksarbetet. Med omorganisationen av hushållningssällskapen,
varigenom sällskapen bli satta i tillfälle att i ökad utsträckning
inrikta sitt arbete på driftsrationalisering, upplysning och undervisning, ha
nya förutsättningar skapats härför. För att de angivna syftemålen skola nås
torde emellertid härjämte erfordras en viss utbyggnad av försöksväsendet
i framtiden och framförallt att denna verksamhet ordnas på ett ändamålsenligt
sätt. I nuvarande läge då sträng sparsamhet måste iakttas i fråga
om statsutgifter synes dock icke någon nämnvärd utbyggnad av försöksinstitutionernas
personal eller materiella resurser kunna ifrågakomma. Denna
återhållsamhet betingas framförallt av de svårigheter som föreligga att
föranstalta om de nybyggnadsarbeten, som en principiellt önskvärd utvidgning
av försöksverksamheten skulle erfordra. Dessa skäl ha för mig varit
avgörande när jag icke nu ansett mig kunna upptaga de omfattande förslag
till försöksverksamhetens utbyggnad som 1945 års jordbruksförsöksutredning
framlagt. Detsamma gäller det av norrlandskommittén väckta förslaget
om inrättande av en norrländsk institution för jordbruksforskning trots
att vägande skäl enligt min uppfattning kunna åberopas för åtgärder i
denna riktning. Däremot bör det redan nu på grundval av jordbruksförsöksutredningens
förslag vara möjligt att vidta de åtgärder som kunna befinnas
lämpliga för att åstadkomma en rationell organisation av försöksverksamheten.
I samband härmed bör också det vid 1945 års riksdag fattade principbeslutet
om Svenska vall- och mosskulturföreningens anslutning till den
statliga forsknings- och försöksverksamheten kunna bringas att träda i
kraft.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har försöksutredningen
ansett två principiellt skilda former kunna ifrågakomma för försöksverksamhetens
ordnande. Den ena av dessa skulle innebära att verksamheten
organiserades såsom en i förhållande till forskningen och den högre undervisningen
fristående institution men med en helt eller delvis gemensam styrelse.
Den andra möjligheten vore att bibehålla nu gällande ordning med
försöksverksamheten inom samma organisatoriska ram som forskningen
och undervisningen. I likhet med utredningen synes mig övervägande skäl
tala för det sistnämnda alternativet.
Den högre lantbruksundervisningens och forskningens arbetsområden å
ena sidan och försöksväsendets å den andra gripa alltför mycket in i varandra
för att man utan avsevärda olägenheter skulle kunna hänföra dem
till skilda organisationer. Dessutom skulle de ekonomiska konsekvenserna
av en dylik uppdelning bli synnerligen vidlyftiga. Det ligger i sakens natur
att försöksväsendets resurser i Sverige, även efter den utvidgning som i
framtiden kan befinnas möjlig, med hänsyn till omfattningen av de problem
som måste lösas, alltid komma att te sig tämligen begränsade. Det är därför
av betydelse att dessa resurser utnyttjas på effektivaste sätt, så att dubbelarbete
i görligaste mån undvikes. Därest försöksverksamheten i organisatoriskt
hänseende skiljes från forskningen och undervisningen skulle i flera
avseenden den personella och materiella utrustningen till avsevärda kostna
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
der behöva dubbleras utan att detta kunde väntas medföra förbättrade resultat
av verksamheten. Tanken på att med vissa omläggningar bibehålla den
egentliga försöksverksamheten under lantbrukshögskolans styrelse finner
jag därför riktig. Härigenom synas garantier bäst kunna skapas för en
sådan organisation som tillförsäkrar forskare och försöksmän inom de olika
institutionerna tillräcklig rörelsefrihet att fullfölja sina egna idéer och uppslag
samtidigt som den befrämjar ett nära samarbete mellan personer och
institutioner med likartade eller till varandra gränsande arbetsuppgifter.
Den för högre undervisning, forskning och försöksverksamhet gemensamma
huvudinstitutionen bör såsom i ett flertal remissyttranden framhållits
benämnas »Lantbrukshögskolan och Statens Lantbruksförsök». Jag finner
det även lämpligt att jordbruksförsöksanstalten och husdjursförsöksanstalten
såsom utredningen föreslagit i fortsättningen benämnas statens jordbruksförsök
och statens husdj ursförsök i analogi med statens trädgårdsförsök
och statens mejeriförsök.
Eftersom ledningen av den egentliga försöksverksamheten med hänsyn
till vad som nu anförts föreslås kvarligga under lantbrukshögskolans styrelse
komma statens jordbruksförsök inom vilka Svenska vall- och mosskulturföreningen
enligt utredningens förslag skall inordnas samt statens
husdjursförsök att förbli i sina nuvarande ställningar som särskilda försöksinstitutioner
inom högskolan. En samordning av försöksväsendet bör vidare
innebära att vissa av de uppgifter som i detta sammanhang för närvarande
åvila lantbruksstyrelsen överföras till lantbrukshögskolans ledning. Således
böra lantbruksstyrelsens nuvarande åligganden med avseende på statens
trädgårdsförsök, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt
överflyttas på högskolestyrelsen varvid denna alltså skulle få
till uppgift att fastställa dessa institutioners försöksplaner, att för dem vara
mellaninstans i anslagsfrågor samt att där utöva inspektion. Jag anser även
att samma system bör genomföras med avseende på statens växtskyddsanstalt
och den föreslagna norrländska institution för jordbruksforskning,
därest det skulle befinnas lämpligt att i framtiden inrätta en sådan institution.
Däremot anser jag icke att någon ändring i organisationen för statens
mejeriförsök eller jordbrukets upplysningsnämnd nu bör vidtas. Vad mejeriförsöken
beträffar talar bland annat beröringspunkterna med industriteknisk
forskning emot en anknytning till lantbruksförsöken. Härtill kommer
att frågan om mejeriförsökens framtida ställning icke gärna kan lösas innan
definitiv ståndpunkt tagits till det den 17 oktober 1947 avgivna betänkandet
rörande forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens
område. I fråga om upplysningsnämnden kommer denna för
sin verksamhet i framtiden i än högre grad än nu att vara beroende av att
vara förlagd till Stockholm samt ha nära kontakt med lantbruksstyrelsen
och dess genom lantbruksnämnder och hushållningssällskap bedrivna arbete
till främjande av rationaliseringen inom jordbruket.
Redan i detta sammanhang vill jag uttryckligen framhålla att det givetvis
opaginerad Kontrollera mot PDF
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
icke bör åligga lantbrukshögskolans styrelse att leda och samordna det vid
forskningsinstitutionerna eller försöksanstalterna bedrivna arbetet. Beträffande
forskningsinstitutionerna förutsättas dessa uppgifter komma att åvila
högskolans rektor och lärarråd. Vad gäller försöksanstalterna har ju utredningen
för dessa ändamål såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen
föreslagit en särskild ledning för försöksväsendet, vilket förslag jag
i det följande i huvudsak kommer att biträda. Styrelsens uppgift är främst
att övervaka att såväl institutionerna som försöksanstalterna erhålla lämplig
personal, verka för goda arbetsbetingelser och att i samband härmed
handlägga ärenden av principiell och organisatorisk art samt att pröva
medelsbehovet på de skilda områden som högskolans verksamhet inrymmer.
En intresseavvägning med hänsyn till jordbrukets och trädgårdsodlingens
behov vid olika tidpunkter mellan de olika institutionernas krav på resurser
skulle så vitt jag förstår medföra betydande fördelar. Med en ändamålsenlig
sammansättning av styrelsen, i vilken företrädare för såväl den praktiska
näringsutövningen som skilda områden av forskning och högre undervisning
förutsättas komma att ingå, torde man ej behöva hysa några allvarliga
farhågor för att styrelsen inte skall kunna opartiskt bedöma olika institutioners
verksamhet och önskemål. Dessutom bör styrelsen givetvis beredas
möjlighet att vid behov tillkalla sakkunniga för handläggande av speciella
uPPgifter, som på grund av den föreslagna omorganisationen kunna komma
att åvila styrelsen. Som hittills kommer ju dessutom avgörandet i sista
hand att ankomma på Kungl. Maj :t.
Man torde icke helt kunna utesluta möjligheten av att vissa olägenheter
kunna uppstå för försöksväsendet genom dess inordnande under en styrelse
med ett så vittomfattande verksamhetsområde, som styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök skulle erhålla enligt förevarande organisationsförslag.
Utredningen har i detta avseende pekat på riskerna för att
enskilda befattningshavare skulle kunna få en alltför betungande arbetsbörda
och att försöksarbetet mera blir inriktat på att gå den högre undervisningen
tillhanda på bekostnad av sin främsta uppgift att tjäna det praktiska
jordbruket. Dessa olägenheter torde emellertid i huvudsak kunna undanröjas,
därest den av utredningen föreslagna, i det föregående berörda,
för den statliga försöksverksamheten gemensamma ledningen inrättas. Icke
minst ur denna synpunkt har jag funnit det angeläget att utredningens förslag
härutinnan godtages och genomföres utan tidsutdräkt.
Utredningen har vid sin diskussion av det inom försöksväsendet förekommande
dubbelarbetet i ett fall kommit in på gränsdragningen mellan förenämnda
försöksinstitutioners verksamhetsområden nämligen vad gäller den
sortförsöksverksamhet som bedrives både av statens jordbruksförsök och de
statsunderstödda växtförädlingsanstalterna och har bland annat framhållit
att dubbelarbete därvid i viss utsträckning kan väntas uppkomma. Med hänsyn
till betydelsen av att växtförädlingsanstalterna få sina nya sorter objektivt
prövade vid en från dem helt fristående institution anser jag emellertid
liksom utredningen att det nuvarande systemet bör bibehållas trots
Kunnl. Maj.ts proposition nr 161.
45
risken för dubbelarbete. Dock torde förädlingsanstalternas försöksresultat
med nya sorter i större utsträckning än hittills böra ställas till jordbruksförsökens
förfogande.
Försöksverksamhetens ledning.
På grund av de ökade uppgifter som vid den här förordade omorganisationens
genomförande och än mer efter en framtida utbyggnad av försöksverksamheten
komma att åvila styrelsen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök finner jag den föreslagna utökningen av antalet styrelseledamöter
från sju till nio välbetänkt. Vad sammansättningen av denna styrelse
beträffar synas lantbrukshögskolans rektor och den i det följande föreslagne
överinspektören för för söksväsendet böra vara självskrivna ledamöter
i styrelsen. I enlighet med vad som uttalats i vissa yttranden över utredningens
förslag torde detsamma böra gälla chefen för lantbruksstyrelsen
eller annan av denne utsedd tjänsteman inom lantbruksstyrelsen med hänsyn
till den centrala ställning som detta ämbetsverk, särskilt efter genomförandet
av den vid 1947 års riksdag i princip beslutade sammanslagningen
av lantbruks- och egnahemsstyrelserna, kommer att inta ifråga om rationaliseringsverksamheten
inom jordbruket.
Högskolestyrelsen bör dessutom enligt min mening innefatta en representant
för Uppsala universitet. Övriga medlemmar av styrelsen böra i varje
enskilt fall väljas så att styrelsen som helhet omspänner en så stor del av
sitt verksamhetsområde som möjligt. Jag vill vidare instämma i utredningens
uttalande att styrelsen lämpligen själv bör välja sina arbetsformer. Vad
högskolestyrelsen på denna punkt anfört rörande lämpligheten att i stället
för att inrätta fasta sektioner förbereda olika frågor i särskilda för ändamålet
bildade delegationer av styrelsen finner jag ävenledes beaktansvärt.
Rektor bör vidare tillsammans med överinspektören och ytterligare en av
styrelsen därtill utsedd ledamot kunna avgöra brådskande ärenden av ringa
principiell betydelse. Vad utredningen anfört i fråga om rätten för innehavaren
av den i det följande föreslagna befattningen som ekonomidirektör
att delta i styrelsens överläggningar samt beträffande vilka som i olika ärenden
skola vara föredragande inför styrelsen möter ingen erinran från min
sida varför jag även i denna del vill förorda utredningens förslag.
Den här föreslagna organisationsformen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök innebär bland annat att högskolans rektor och överinspektören
för försöksväsendet under styrelsens överinseende bli företrädare
för var sin del av verksamheten. Några särskilda uppgifter med hänsyn
till försöksväsendet komma i fortsättningen sålunda icke att åvila rektor.
Såsom jag redan antytt vill jag biträda utredningens förslag om inrättande
av särskild befattning för försöksverksamhetens ledning. Med hänsyn till
arbetsuppgifternas art torde denne tjänsteman böra benämnas överinspektör
för försöksväsendet och icke överdirektör såsom utredningen förordat. För
att ytterligare klargöra behovet av denne befattningshavare torde jag få
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
anföra följande, överinspektören bör ha till uppgift att följa den statliga
och statsunderstödda försöksverksamheten. Han bör därvid överta rektors
nuvarande övervakningsskyldighet över lantbrukshögskolans försöksinstitutioner
och utöva den lantbrukshögskolans styrelse enligt föreliggande förslag
tillkommande inspektionsrätten över statens trädgårdsförsök, statens
växtskyddsanstalt, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
Den överblick över det samlade försöksväsendet som överinspektören
genom sin verksamhet inom försöksrådet, försöksledarmötet och
de olika försöksinstitutionerna förvärvar bör göra honom väl skickad att
leda och samordna denna verksamhet. En väsentlig uppgift för honom blir
därvid att tillse att försöksverksamhetens resultat snabbt spridas till de
praktiskt verksamma jordbrukarna samt att från dessa förmedla uppslag
till försöksverksamheten. För att kunna fullgöra dessa uppgifter bör överinspektören
i sin egenskap av ledamot av lantbrukshögskolans styrelse även
följa verksamheten vid högskolans forskningsinstitutioner. Härutöver torde
överinspektören ej böra taga någon befattning med denna verksamhet utan
denna bör liksom hittills ligga inom kompetensområdet för lantbrukshögskolans
rektor, överinspektören skall vidare utåt företräda försöksverksamheten
samt tillse att den får så goda arbetsmöjligheter som möjligt samt
även i övrigt befordra dess ändamålsenliga utveckling, vilket sålunda innebär
att antalet ledamöter i rådet utökas till tio. Det skall givetvis däremot
icke bli överinspektörens sak att ta direkt befattning med administrationen
eller den fackliga verksamheten inom försöksinstitutionerna. Hans uppgifter
kunna enligt min mening sammanfattningsvis sägas gå ut på att
tillse att försöksverksamheten som helhet ur alla synpunkter arbetar så
effektivt och rationellt som möjligt samt att de i verksamheten vunna resultaten
på bästa sätt komma jordbruket tillgodo, överinspektören bör som
representant för försöksväsendet även vara ledamot av jordbrukets forskningsråd.
Beträffande de kompetenskrav som böra uppställas för innehavaren av
den föreslagna befattningen finner jag mig i stort sett kunna instämma i
vad utredningen anfört. De uppgifter som skola åligga överinspektören
komma att ställa stora krav på hans organisationsförmåga och förmåga till
samarbete. Han bör givetvis också äga grundlig kännedom om jordbruksnäringens
aktuella spörsmål liksom om jordbruksförsöksverksamhetens olika
arbetsområden. Däremot synes det mig med den administrativa karaktär
denna befattning har icke nödvändigt att såsom i ett flertal yttranden hävdats
för dess innehavare kräva vetenskaplig kompetens, även om en sådan
måste anses vara en merit. Uppställdes en dylik fordran uppkommer risken
för att man alltför snävt begränsar urvalsmöjligheterna, vilket skulle kunna
medföra att andra väsentligare krav måhända icke kunde bli tillgodosedda
vid befattningens tillsättande.
Vad löneställningen för överinspektören beträffar vill jag förorda att befattningen
placeras i lönegrad Cp 12. Befattningen torde böra tillsättas på
förordnande för en tid av sex år. I samband med inrättandet av befattningen
såsom överinspektör bör såsom lantbrukshögskolans lärarråd föreslagit rek
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
47
torsarvodet höjas med 1 000 kronor till 3 000 kronor. Som kanslipersonal bör
till överinspektörens förfogande stå en byråsekreterare i lönegrad Ce 24 och
ett kontorsbiträde.
I samband med att ett försöksråd omfattande all jordbruksförsöksverksamhet
inrättas med överinspektören för försöksväsendet som ordförande,
synes lantbrukshögskolans lärarråds befattning med frågor rörande försöksverksamheten
böra upphöra. Dock bör lärarrådets yttrande inhämtas vid
tillsättande av tjänster vid försöksinstitutionerna till vilka vetenskaplig
skicklighet kräves, d. v. s. befattningar i 27 lönegraden och högre. Försöksinstitutionernas
föreståndare böra liksom hittills äga säte och stämma
i lärarrådet, men de skola icke vara skyldiga att deltaga i dess sammanträden
annat än vid behandling av frågor som beröra deras institutioner.
Härjämte synes ekonomidirektören böra ha rätt att delta i lärarrådets
sammanträden samt att få sin avvikande mening förd till protokollet.
Slutligen vill jag i detta sammanhang framhålla att jag intet har att
invända mot lärarrådets önskan att anta benämningen lärarkollegium.
Som en motsvarighet till lärarkollegiet torde i likhet med vad utredningen
förordat, för den del av verksamheten vid lantbrukshögskolan som
bedrives inom statens lantbruksförsök böra bildas ett försökskollegium bestående
av föreståndare, statsagronomer och överassistenter vid försöksinstitutionerna.
Ordförande i försökskollegiet bör utses av lantbrukshögskolans
styrelse för ett år i sänder. Den av utredningen angivna avgränsningen
av försökskollegiets uppgifter gentemot försöksrådets och lärarkollegiets
finner jag lämplig. Föreståndare för forskningsinstitution vid lantbrukshögskolan
bör i enlighet med vad högskolans lärarråd anfört ha säte och
stämma i försökskollegiet vid behandling av alla ärenden som beröra hans
institution. Jag har heller intet att invända mot att föreståndaren för Sveriges
utsädesförenings Ultuna-filial i enlighet med föreningens önskan får rätt
att närvara och yttra sig i försökskollegiet. Jämväl överinspektören och ekonomidirektören
böra ha rätt att delta i kollegiets överläggningar samt att
få avvikande meningar förda till protokollet. Vad utredningen i övrigt anför
beträffande kollegiets skyldigheter och uppgifter torde även böra beaktas.
Det förslag som utredningen framlagt till sammanslagning och omorganisation
av lantbrukshögskolans båda försöksråd till ett försöksråd uppdelat
på tre sektioner finner jag kunna göra rådet ägnat att med sakkunskap
handlägga olika inom jordbruksförsöksverksamheten förekommande
frågor, varför jag vill instämma i vad utredningen i denna del anfört. Indelningen
av försöksrådet i en sektion för jordbruk, en för trädgårdsskötsel
och en för husdjursskötsel finner jag mig böra förorda tills vidare erfarenhet
av rådets verksamhet vunnits. Detta hör givetvis icke hindra att
särskilda frågor när så kan befinnas lämpligt delegeras till på annat vis
sammansatta utskott inom rådet. Såväl rådets som sektionernas ärenden
skola beredas av överinspektören som tillika skall vara ordförande. På grund
av rådets omfattning torde det av praktiska skäl vara lämpligt att ge de
olika sektionerna en något självständigare ställning än utredningen tänkt
sig. I och med att ett ombildat försöksråd inrättas vid lantbrukshögskolan
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
i huvudsaklig enlighet med det av utredningen framlagda förslaget böra
givetvis högskolans nuvarande försöksnämnd och två försöksråd samt
Alnarpsinstitutets trädgårdsförsöksråd utgå ur respektive organisationer.
Närmare föreskrifter om försöksrådets verksamhet torde i samband med utfärdande
av instruktion för rådet böra utformas i stort sett enligt de riktlinjer
utredningen angivit. Utöver de av utredningen föreslagna medlemmarna
i rådet torde, i avvaktan på vidare erfarenheter av dess verksamhet
endast böra tillkomma professorn i lantbruksekonomi i rådets jordbruksoch
husdjurssektioner samt föreståndaren för Weibullsholms växtskyddsanstalt
i dess jordbruks- och trädgårdssektioner. Jag finner det vidare naturligt,
att en intim kontakt upprätthålles mellan försöksrådet och jordbrukets
forskningsråd dels genom att forskningsrådets sekreterare och övriga
medlemmar kallas till försöksrådets sammanträden, dels genom att
överinspektören som jag förut framhållit, blir medlem i forskningsrådet.
Lantbrukshögskolans kansli.
Såsom jag tidigare anfört finner jag behovet vid lantbrukshögskolan av
en befattningshavare med de av utredningen för ekonomidirektören angivna
uppgifterna väl styrkt. Jag föreslår därför att en sådan befattning inrättas
med den av statskontoret, riksräkenskapsverket och lönenämnden
tillstyrkta placeringen i lönegrad Ca 32. Ekonomidirektören bör i sitt arbete
såsom utredningen föreslagit biträdas av assistenten hos Ultuna egendoms
förvaltning. I likhet med utredningen anser jag att såväl sekreterarsom
kamrerarbefattningarna i avvaktan på vidare erfarenheter av den föreslagna
omorganisationen böra bibehållas i nuvarande lönegrader. Slutligen
torde den av utredningen föreslagna befattningen som bokhållare (kamrersassistent)
böra placeras i lönegrad Ce 19.
Försöksverksamhetens inre organisation.
Försöksutredningens i det föregående redovisade förslag innefatta en
betydande förstärkning av försöksinstitutionernas vetenskapligt utbildade
och tekniska personal. Ehuru jag är väl medveten om att vägande skäl
kunna åberopas härför synes det mig icke möjligt att i nuvarande läge
tillmötesgå dessa önskemål i tillnärmelsevis den utsträckning utredningen
ifrågasatt. Icke heller skulle jag kunna förorda de med hänsyn till rekryteringssvårigheterna
framförda förslagen om inrättande av nya tjänster
eller uppflyttning i lönegrad av vissa befattningshavare, utan att därmed
göra avsteg från de principer, som varit vägledande för budgetarbetet under
rådande förhållanden. Under dessa omständigheter har jag ansett mig
böra avstyrka förslagen rörande inrättande av förste assistent- och statskonsulenttjänster
och uppflyttning i lönegrad av statsagronombefattningarna.
Mot de ifrågasatta statskonsulenttjänsterna torde härjämte rent principiella
invändningar kunna resas. De uppgifter, för vilka dessa tjänstemän
opaginerad Kontrollera mot PDF
49
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
skulle erfordras, synas mig bättre kunna ombesörjas lokalt och falla inom
de områden, där en vidare utveckling av hushållningssällskapens verksamhet
är att vänta. Behovet av centralt till försöksväsendet knutna tjänstemän
som skola syssla med upplysnings- och propagandaverksamhet rörande
bland annat växtföljder samt bruknings- och gödslingsmetoder på olika
jordar, synes mig i varje fall icke tillräckligt styrkt.
Från de mera restriktiva utgångspunkter jag sålunda tvingats bedöma utredningsförslagen,
kan jag i detta sammanhang i stort sett endast uppta de
frågor, som ha beröring med förstatligandet av den av Svenska vall- och
mosskulturföreningen bedrivna verksamheten. I enlighet med 1945 års
principbeslut har jag i likhet med utredningen funnit tiden nu vara mogen
för överförande av sagda förenings verksamhet till lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök. Enligt min uppfattning bör härvid dock undantag
göras för vall- och mosskulturföreningens demonstrationsfält, som jag anser
böra överföras till hushållningssällskapen. Genom att ge den av föreningen
bedrivna upplysningsverksamheten vid dessa över hela landet spridda demonstrationsfält
en mera lokal anknytning synes man kunna vinna ett
bättre utnyttjande av desamma, varvid även kostnaderna för deras skötsel
torde kunna nedbringas. Till frågan om ordnandet i framtiden av den av
föreningen bedrivna studiegårdsverksamheten, som utredningen förutsatt
skola inordnas inom den av norrlandskommittén föreslagna norrländska
institutionen för jordbruksforskning, torde jag få återkomma i ett senare
sammanhang.
Vad de närmare anordningarna i samband med förstatligandet beträffar
tala enligt min mening övervägande skäl för det av utredningen som alternativ
I betecknade förslaget, att verksamheten i sin helhet sålunda även
betesavdelningen inordnas i statens jordbruksförsök. Jag vill i detta sammanhang
peka på det nära sambandet mellan försöksverksamhet med avseende
på betesmarker å ena sidan och övrig jordbruksförsöksverksamhet
å den andra. Någon klar åtskillnad torde härvidlag knappast kunna upprätthållas
i praktiken. Visserligen kan man göra gällande, att föreståndaren
för jordbruksförsöken måhända icke rimligen kan förväntas äga speciell
sakkunskap på varje särskild del av det vidsträckta område som i så fall
verksamheten vid denna institution skulle komma att omspänna. Med de
kompetenskrav som uppställas för statsagronomerna såsom chefer för de
olika avdelningarna är det dock enligt min uppfattning icke erforderligt,
att föreståndaren för statens jordbruksförsök besitter sådan sakkunskap,
att han kan leda arbetet i detalj på samtliga avdelningar, men väl att han
har förmågan att överblicka och bedöma verksamheten i stort.
Det här framlagda förslaget för inordnandet av vall- och mosskulturföreningen
i statens jordbruksförsök innebär, alt jordbruksförsöksanstaltens
avdelning för organogena jordar utvidgas samt att eu betesavdelning och
en botanisk avdelning med ett torvgeologiskt laboratorium inrättas. Härjämte
kommer statens jordbruksförsök att erhålla ett kemiskt laboratorium
för speciella analyser. I detta sammanhang må framhållas att genom
4 Bihang till riksdagens protokoll W48. 1 samt. Nr 161.
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Kungi. Maj:ts proposition nr 161.
förstatligandet av vall- och mosskulturföreningen vissa möjligheter komma
att erhållas för överförande till Ultuna av jordbruksförsöksanstaltens personal,
vilket måste anses ligga i linje med strävandena att samordna försöksväsendet
och astadkomma en effektivitetsbcfrämjande organisation
härför.
Inom jordbruksdepartementet företagna utredningar ha sålunda visat
att statens jordbruksförsök i sin helhet kunna inrymmas i de av vall- och
mosskulturf öreningen för närvarande disponerade lokalerna vid Ultuna
och därvid få sitt utrymmesbehov bättre tillgodosett än i nuvarande lokaler
vid Experimentalfältet. Då det synes mig vara av stor betydelse att statens
jordbruksförsök sammanföres med övrig verksamhet vid lantbrukshögskolan
och denna överflyttning dessutom redan är i princip beslutad vill
jag föreslå att jordbruksförsöken från och med den 1 juli 1949 förläggas
till Ultuna och där inrymmas i vall- och mosskulturföreningens gamla lokaler.
Härvid torde vissa ombyggnader bli nödvändiga, vilka dock böra
genomföras i mycket begränsad omfattning. Några om- och nybyggnader
enligt de av utredningen framlagda förslagen kunna givetvis icke komma
i fråga i nuvarande läge.
Kostnaderna för nu berörda ombyggnadsarbeten beräknade till omkring
37 000 kronor torde böra äskas av riksdagen i samband med anslagsberäkningarna
för innevarande budgetår.
Jordbruksförsöksverksamheten bör vid sin överflyttning till Ultuna där
beredas tillräckliga för söksmöjligheter. Huruvida de arealer, som därvid
kunna erfordras utöver de 16—20 ha som enligt utredningen skulle kunna
disponeras för försöksändamål vid Ultuna egendom, skola ställas till förfogande
genom tillköp av jord till Ultuna, genom försökskontrakt med privata
jordbrukare eller genom upprättande av en försöksgård för MälarHj
älmarbygden är emellertid en fråga som icke kan och behöver avgöras i
detta sammanhang.
Vad härefter gäller de konsekvenser, som det föreslagna förstatligandet
av vall- och mosskulturföreningen komma att medföra beträffande inplaceringen
av föreningens tjänstemän i olika befattningar och lönegrader
vid statens jordbruksförsök och härmed sammanhängande frågor torde
försöksutredningens förslag böra godtagas med de ändringar som framgå
av det följande.
Mot vad utredningen föreslagit beträffande personalorganisationen vid
jordbruksförsökens kansli har jag ingen erinran.
Av skäl som förut angivits är jag icke beredd att tillstyrka att föreståndarna
för avdelningarna för organogena jordar och bete uppflyttas till
31 lönegraden utan dessa böra i likhet med övriga statsagronomer bibehållas
i lönegrad Ca 29. I det föregående har jag uttalat att jag ej känt mig
övertygad om behovet av konsulenter knutna till försöksverksamheten.
Utredningens förslag om inrättande av två statskonsulentbefattningar i lönegrad
Ce 27 vid vardera avdelningen för organogena jordar och för bete
torde sålunda icke böra bifallas. De nuvarande fem konsulenterna i valloch
mosskulturföreningens tjänst, av vilka två tjänstgöra på föreningens
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
51
vallavdelning, torde emellertid, därest de icke föredra att söka annan tjänst
exempelvis hos hushållningssällskapen, böra beredas anställning inom motsvarande
avdelningar av statens jordbruksförsök. Fyra av dem synas därvid
kunna placeras som konsulenter vid avdelningarna medan den femte
tänkes placerad på den av mig i det följande föreslagna förste assistenttjänsten
i lönegrad Ce 24 vid betesavdelningen. Då konsulenttjänsterna sålunda
icke torde böra återbesättas vid nuvarande tjänsteinnehavares avgång
synes någon överflyttning till löneplan ej böra ifrågakomma. Konsulenterna
torde i stället böra bibehållas såsom arvodister varvid arvodet
bör beräknas på sådant sätt att det motsvarar lön enligt 24 löneklassen
i ortsgrupp III med 12 % rörligt tillägg. Detta skulle innebära en rättvis
och icke obetydlig förbättring av dessa tjänstemäns löneförmåner. Vid avdelningen
för organogena jordar bör vidare inrättas en assistenttjänst i
Ce 19, emedan den assistenttjänst som av utredningen föreslås överflyttad
från avdelningen för gödsling och kalkning torde böra kvarstå vid denna
avdelning. Vidare bör den av utredningen föreslagna tjänsten som skrivbiträde
inrättas medan tjänsten som laboratoriebiträde bör överflyttas till
botaniska avdelningen. Skrivbiträdestjänsten avses skola följa nu gällande
befordringsgång för denna personalgrupp.
Med hänsyn till de goda kvalifikationer den estniske vetenskapsmannen
Enn Teräsmäe synes besitta för försöks- och forskningsverksamhet på
mosskulturens område vill jag förorda, att han knytes till jordbruksförsökens
avdelning för organogena jordar. Jag föreslår därför, att å avdelningen
inrättas en personlig arvodesbefattning för honom. Arvodet torde
böra bestämmas till 9 600 kronor om året.
Den av utredningen föreslagna förste assistenttjänsten vid betesavdelningen
i lönegrad Ce 27 bör i enlighet med vad jag tidigare anfört placeras
i Ce 24. Vidare bör vid denna avdelning inrättas en tjänst som assistent i
lönegrad Ce 16 samt en kanslibiträdestjänst med placering i 11 lönegraden
och en kontorsbiträdestjänst, vars innehavare på grund av långvarig
tjänst hos vall- och mosskulturföreningen bör placeras i lönegrad Ca 8.
I samband med överförandet av nämnda förenings tjänstemän till statens
jordbruksförsök torde vidare en befattning såsom överassistent och föreståndare
för den botaniska avdelningen med det torvgeologiska laboratoriet
med placering som ordinarie i 27 lönegraden böra inrättas i stället för den
av utredningen föreslagna laborator stjänsten i 29 lönegraden. I detta sammanhang
kan påpekas att redan den av mig föreslagna lönegradsplaceringen
för denne befattningshavare skulle medföra en icke oväsentlig löneförbättring.
Vid avdelningen bör vidare finnas två befattningar som tekniska
biträden, den ena i lönegrad Ce 8 och den andra med början i Cf 4, varav
den sistnämnda tjänsten överförts från avdelningen för organogena jordar.
Med hänsyn till den ovisshet som jag anser råda beträffande det förenämnda
kemiska laboratoriets ställning och dess förhållande till lantbrukshögskolans
analyslaboratorium torde befattningen som förste kemist icke
böra införas å löneplan utan tills vidare bibehållas såsom arvodestjänst. Här
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
vid torde i likhet med vad som föreslagits i fråga om konsulentbefattningarna
beräknas ett arvode motsvarande lön i 24 löneklassen. Vid det
kemiska laboratoriet bör vidare inrättas en befattning som laborant i lönegrad
Ce 15 samt förutom den nuvarande befattningen som tekniskt biträde
i lönegrad Ce 9, ytterligare en sådan befattning i lönegrad Ce 8.
Såsom jag förut framhållit är jag icke nu beredd att upptaga det förslag
till utbyggnad av statens husdjursförsök som försöksutredningen framlagt.
Däremot torde jag i detta sammanhang få erinra om den av utredningen
väckta frågan om tillskapande av en hjälpavdelning inom statens
jordbruksförsök för statistik och försöksteknik med en statsagronom som
föreståndare. I vad utredningen anfört beträffande behovet av en dylik
avdelning kan jag i stort sett instämma. Den statistiska behandlingen av
forsknings- och försöksverksamhetens resultat fordrar numera tillgång till
fackmän på området, eftersom man knappast kan förutsätta att forskarna
och försöksmännen själva skola kunna behandla de alltmer komplicerade
statistiska metoderna eller vid behov utarbeta nya metoder. Jag vill
därför förorda att en särskild avdelning för detta ändamål tillskapas med
en statsagronom i lönegrad Ce 29 såsom föreståndare. Då denna avdelning
också skall ha till uppgift att tillhandagå statens husdjursförsök och möjligen
vissa andra institutioner inom och utom högskolan med statistiska
råd och anvisningar synes den icke böra inordnas under statens jordbruksförsök
utan som en fristående avdelning direkt underställas överinspektören
för försöksväsendet. Då jag i propositionen angående utbyggnad
av jordbrukets högskolor avvisat tanken på att i nuvarande läge inrätta
en särskild lärostol vid lantbrukshögskolan i statistik och försöksmatematik
torde i den föreslagna statsagronomens tjänsteåligganden även
böra ingå att handha undervisningen i dessa ämnen vid lantbrukshögskolan.
Befattningen såsom statsagronom i statistik och försöksteknik torde
böra inrättas i samband med att den utbyggnad, jag förordat i sistnämnda
proposition tager sin början, det vill säga från och med budgetåret
1949/50. Jämväl andra tjänster såsom assistenter och räknebiträden
torde bli erforderliga vid den nu ifrågasatta avdelningen. Härtill torde
emellertid ställning ej behöva tagas förrän i samband med anslagsäskandena
för nyssnämnda budgetår.
Till bestridande av de ökade utgifter för omkostnader, materiel m. m.
som överförandet av den av vall- och mosskulturföreningen bedrivna verksamheten
till statens jordbruksförsök komma att medföra vill jag föreslå
att å lantbrukshögskolans anslag för omkostnader beräknas ett belopp av
116 000 kronor, för materiel m. m. ett belopp av 10 000 kronor och för underhåll
av byggnader m. m. ett belopp av 2 000 kronor. Ifrågavarande belopp
motsvara ungefärligen vall- och mosskulturföreningens nuvarande utgifter
för samma ändamål.
Då den botaniska avdelningen och det kemiska laboratoriet enligt förevarande
förslag icke kunna väntas tas i anspråk i den omfattning som ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
53
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
redningen förutsatt torde de engångsanslag för utrustning med apparatur
m. m. som utredningen ansett erforderliga kunna uppdelas på flera budgetår.
I enlighet härmed torde för nästkommande budgetår böra anvisas
för utrustning av den botaniska avdelningen och det kemiska laboratoriet
två belopp å vartdera 5 000 kronor.
Personal- och ersättningsfrågor vid vall- och mosskulturföreningens
förstatligande m. m.
I likhet med utredningen förutsätter jag såsom förut antytts att de nya
befattningar som inrättas vid statens jordbruksförsök i första hand skola
besättas med vall- och mosskulturföreningens tjänstemän, varvid det bör
vara tillfyllest att vederbörande inkommer med en förklaring att han önskar
erhålla den avsedda befattningen. I enlighet med vad statskontoret och statens
pensionsanstalt uttalat torde föreningens tjänstemän i pensionshänseende
icke böra få tillgodoräkna sig mer än två tredjedelar av den anställningstid
hos föreningen som ej kommer i betraktande för pensionsrätt i
statens pensionsanstalt, enär de annars skulle komma i förmånligare ställning
än befattningshavare med motsvarande anställning i statens tjänst.
Beträffande vall- och mosskulturföreningens föreståndare, fil. lic. Gerhard
Rappe vill jag föreslå att han förtidspensioneras på av utredningen föreslaget
sätt.
Vid förstatligandet av en förening som tidigare åtnjutit statsunderstöd
i den omfattning som varit fallet med Svenska vall- och mosskulturföreningen
är det givetvis omöjligt att ange vilka av föreningens nuvarande
ägodelar som bestritts av statsmedel och vilka som bekostats av andra föreningens
tillgångar. Av denna anledning böra föreningens tillgångar med
undantag för till föreningen donerade fonder enligt min mening i princip
utan ersättning överföras till den statliga institution som fortsätter föreningens
verksamhet. Då emellertid föreningens laboratoriebyggnad kan
anses bekostad av det kapital som tidigare var placerat i förutvarande Mosskulturföreningens
fastighet i Jönköping torde ett undantag böra göras för
densamma. Med hänsyn härtill och till att föreningen sammankopplat dessa
ersättningsanspråk med frågan om föreningens fortsatta existens i någon
*iorm vill jag tillstyrka att vall- och mosskulturföreningen tillerkännes en
ersättning motsvarande det uppskattade värdet av laboratoriebyggnaden
eller 108 000 kronor i enlighet med de av utredningen angivna villkoren.
Man torde kunna förutsätta att föreningen för att säkerställa en viss verksamhet
i framtiden, skall finna lämpligt att hänföra detta belopp eller
viss del därav till en fond, varav föreningen endast använder avkastningen.
Samtliga föreningen tillhöriga inventarier böra utan ersättning överlämnas
till statens jordbruksförsök.
opaginerad Kontrollera mot PDF
54
Kungi. Maj:ts proposition nr 161.
Försöksledarmötet.
Försöksutredningens förslag att ett arbetsutskott på fyra till fem ledamöter
benämnt »Kommittén för hushållningssällskapens lokala försöksverksamhet»
skall bereda försöksledarmötets ärenden samt expediera mötets beslut
anser jag mig böra tillstyrka liksom vad utredningen i övrigt anfört rörande
detta arbetsutskott. Däremot synes mig den ram, utredningen uppdragit
för mötets organisation i övrigt, vara väl snäv. Försöksledarmötet har för
närvarande två väsentliga uppgifter, dels att planlägga arbetet vid den
lokala försöksverksamheten, dels att orientera försöksledarna beträffande
forskningens och försöksverksamhetens senaste resultat på jordbrukets område.
Den senare uppgiften synes mig emellertid icke tillräckligt ha beaktats
av utredningen. Försöksledarmötet har hittills haft en jordbruks- och
en husdjurssektion. Vad utredningen anfört beträffande jordbrukssektionens
sammansättning vill jag tillstyrka med i det följande nämnda undantag.
Eftersom lokal husdjursförsöksverksamhet icke bedrives i någon större
omfattning har husdjurssektionens främsta uppgift varit att lämna hushållningssällskapens
husdjurskonsulenter en orientering över årets resultat
inom husdjursförsöksverksamheten. Denna sektion bör enligt min mening
kvarstå och ges en med jordbrukssektionen liknande sammansättning,
överinspektören för försöksväsendet bör vara ordförande för det samlade
försöksledarmötet medan föreståndarna för statens jordbruksförsök och
statens husdjursförsök böra vara ordförande i respektive sektioner. Hushållningssällskapens
samtliga ordinarie jordbruks- och husdjurskonsulenter
böra inom respektive sektioner vara medlemmar av mötet. Professorn
i agronomisk hydroteknik vid lantbrukshögskolan bör vara medlem av mötets
jordbrukssektion medan professorn i lantbruksekonomi vid högskolan
samt byråchefen i lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå böra vara medlemmar
i båda sektionerna. För att undvika en alltför otymplig organisation torde
försöksledarmötet icke böra utvidgas härutöver. Däremot bör mötet ha rätt
att till sig adjungera personer utanför sin egen krets.
Studiegårdsverksamheten i Norrland.
Med hänsyn till att den föreslagna norrländska institutionen för jordbruksforskning
icke torde komma till stånd inom den närmaste tiden kan
den av vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten
i Norrland icke såsom utredningen föreslagit anslutas till denna institution.
Den grundval för ekonomiska undersökningar av jordbruksdriften i Norrland
som det inom studiegårdsverksamheten hopbragta materialet utgör
synes mig emellertid vara så pass betydelsefull att verksamheten icke bör
upphöra. Jag vill därför föreslå att studiegårdsverksamheten ställes under
överinseende av överinspektören för försöksväsendet samt att denne får utse
en eller flera av försöksgårdsföreståndarna i Norrland att mot särskilt arvode
öva tillsyn över verksamheten. Ett anslag av 1 200 kronor bör för detta
55
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
ändamål ställas till överinspektörens förfogande. För verksamhetens ledning
bör vidare årligen hållas en överläggning, lämpligen i samband med försöksledarmötet,
mellan förslagsvis överinspektören, ifrågavarande försöksgårdsföreståndare,
de i det följande nämnda driftsledarna, professorn i lantbruksekonomi
vid lantbrukshögskolan samt övriga personer, som kunna
vara av betydelse för verksamhetens planläggning. De nuvarande två driftsledarna
böra givas möjlighet att i fortsättningen tills vidare handha det löpande
arbetet i samband med förevarande verksamhet. Arvode till driftsledarna
torde böra beräknas efter de löneförmåner som utgå för befattningshavare
i 20 löneklassen i ifrågavarande ortsgrupp. För omkostnader vid
verksamheten bör beräknas oförändrat 12 000 kronor till driftsledarnas resor
och 16 700 kronor till ersättning till gårdsägarna samt 8 300 kronor till
bokföringskostnader, sammanlagt för här berörda ändamål skulle sålunda
behöva anvisas ett belopp av 55 000 kronor. Jag torde i detta sammanhang
få erinra att till denna verksamhet tidigare utgått statsanslag från
anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med under de
senaste åren i medeltal något över 30 000 kronor varför den statliga utgiftsökningen
för denna verksamhet vid bifall till vad jag här föreslagit torde
komma att stanna vid 25 000 kronor.
Anslagsfrågor.
Avlöningar.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat i fråga om försöksväsendets
organisation torde de ökningar av lantbrukshögskolans avlöningsanslag
som föranledas härav kunna beräknas på följande sätt.
Under avlöningsstatens anslagspost till ordinarie tjänstemän bör för avlöning
till överinspektören, ekonomidirektören, en statsagronom, en överassistent
och två kontor sbiträden upptas ett belopp av 65 100 kronor.
Rektorsarvodet föreslås som tidigare nämnts höjt med 1 000 kronor varjämte
fem av de från vall- och mosskulturföreningen överförda tjänstemännen
föreslås avlönade med arvoden motsvarande lön i 24 löneklassen. För
den föreslagna personliga arvodesbefattningen vid statens jordbruksförsök
torde böra upptas 9 600 kronor. För studiegårdsverksamheten bör beräknas
1 200 kronor som arvode till den eller de försöksgårdsföreståndare som skola
övervaka denna verksamhet samt arvoden till de båda driftsledarna lika
med lön i 20 lönegraden. Avlöningsstatens arvodespost torde därför böra
ökas med tillhopa (1 000 + 52 750 + 9 600 + 1 200 + 17 850 =) 82 400
kronor.
För avlöningar till de av mig tidigare angivna nytillkomna icke-ordinarie
befattningshavarna torde under avlöningsanslagets icke-ordinariepost böra
beräknas en ökning med 70 000 kronor, varvid 2 000 kronor beräknats till
vikariatsersättningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
För rörligt tillägg på avlöningarna till de tidigare föreslagna nyinrättade
tjänsterna torde beräknas 15 000 kronor.
I enlighet med det anförda skulle vid föreliggande förslags genomförande
lantbrukshögskolans avlöningsstat böra uppräknas med (65 100 + 82 400
+ 70 000 + 15 000 =) 232 500 kronor.
Omkostnader.
Med hänsyn till den föreslagna personalökningen vid lantbrukshögskolans
kansli torde högskolans anslag för sjukvård in. m. böra uppräknas med
300 kronor.
Beträffande reseersättningar må framhållas, att överinspektören torde böra
ha ett tämligen rikligt reseanslag för att kunna hålla kontakt med försöksväsendet
inom olika delar av landet. Även ekonomidirektören bör ha ett
visst anslag för resor, enär det skall åligga honom att kontrollera försöksgårdarnas
ekonomi. Lantbrukshögskolans anslag till reseersättningar torde
därför böra utökas med förslagsvis 7 000 kronor.
De ökade utgifter för expenser som föranledas av inrättandet av ett
kansli för överinspektören för försöksväsendet samt utökningen av personalen
vid lantbrukshögskolans kansli i övrigt torde böra beräknas till 2 700
kronor.
Lantbrukshögskolans omkostnadsanslag, underrubriken undervisningsinstitutioner
m. in. torde sålunda böra upptas med ett med (300 + 7 000 +
2 700 =) 10 000 kronor ökat belopp.
De ökade kostnader som komma att belasta statens jordbruksförsök på
grund av att vall- och mosskulturföreningens verksamhet överföres till desamma
torde närmast böra beräknas med utgångspunkt från föreningens
nuvarande utgifter. Främst för de från föreningen överförda konsulenternas
resor torde därvid på jordbruksförsökens omkostnadsstat böra uppföras
ett anslag till reseersättningar med 40 000 kronor.
Med hänsyn till att statens jordbruksförsök under nästkommande budgetår
kommer att driva sin verksamhet såväl i nuvarande lokaler vid Experimentalfältet
som i vall- och mosskulturföreningens lokaler vid Ultuna torde
jordbruksförsökens anslag till expenser böra uppräknas med hela det belopp
till vilket föreningens kostnader på denna punkt beräknats eller 20 000
kronor.
Jordbruksförsökens anslag till publikationstryck torde böra utökas med
5 000 kronor.
Posten övriga utgifter för statens jordbruksförsök torde böra uppräknas
med 51 000 kronor, varav 30 000 kronor motsvara det tidigare till vall- och
mosskulturföreningen utgående särskilda anslaget till gödselmedel. Kungl.
Maj :t torde böra medgivas rätt att därest så befinnes lämpligt använda viss
del av förevarande anslagspost för ändamål som nu tillgodoses från högskolans
anslag till bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m.
Kungl. Maj.ts proposition nr 161.
57
Anslaget till statens jordbruksförsök under lantbrukshögskolans omkostnadsanslag
torde sålunda böra uppräknas med (40 000 + 20 000 + 5 000 +
51 000=) 116 000 kronor.
Omkostnaderna för studiegårdsverksamheten torde böra upptas som en
särskild delstat med denna rubrik under lantbrukshögskolans omkostnadsanslag.
På denna delstat torde böra uppföras ett anslag av 12 000 kronor
till reseersättningar för de i verksamheten anställda driftsledarna samt
16 700 kronor till den kontraktsenliga ersättningen till gårdsägarna. Slutligen
torde bokföringskostnaderna böra beräknas till 8 300 kronor. Omkostnadsanslaget
för studiegårdsverksamheten torde sålunda böra upptas
med sammanlagt (12 000 -f- 16 700 + 8 300 =) 37 000 kronor.
Lantbrukshögskolans anslag till omkostnader torde med hänsyn till det
tidigare anförda således sammanlagt böra uppräknas med (10 000 -f- 116 000
+ 37 000 =) 163 000 kronor.
Lantbrukshögskolans anslag till materiel m. m. torde böra uppräknas med
10 000 kronor avseende ökade försökskostnader för statens jordbruksförsök
samt med 10 000 kronor avseende de till statens jordbruksförsök från
vall- och mosskulturföreningen överflyttade botaniska avdelningens och kemiska
laboratoriets utrustning med apparatur- och materiel m. m. Sammanlagt
torde alltså anslaget under förevarande anslagsrubrik böra utökas med
(10 000 + 10 000 =) 20 000 kronor.
Under lantbrukshögskolans anslag till inredning och utrustning torde för
ombyggnader i vall- och mosskulturföreningens nuvarande lokaler böra beräknas
37 000 kronor.
För underhåll av vall- och mosskulturföreningens nuvarande byggnader
torde böra beräknas 2 000 kronor under lantbrukshögskolans anslag till
byggnadsunderhåll.
Såsom jag tidigare framhållit bör ersättning till vall- och mosskulturföreningen
utgå med 108 000 kronor för den av föreningen med medel erhållna
vid försäljningen av förutvarande Mossföreningens fastighet i Jönköping
uppförda laboratoriebyggnaden. Detta belopp torde böra anvisas som
investeringsanslag å kapitalbudgeten. Anslaget torde böra benämnas Ersättning
till Svenska vall- och mosskulturföreningen för viss byggnad.
Riksdagens medgivande torde böra inhämtas för vidtagande av de förändringar
i lantbrukshögskolans personalförteckning som föranledas av
mina förslag om inrättande av en befattning som överinspektör i lönegrad
Cp 12, en befattning som ekonomidirektör i Ca 32, en befattning som statsagronom
i Ca 29, en befattning som överassistent i Ca 27, en befattning som
kanslibiträde i Ca 11 samt två befattningar som kontorsbiträde i Ca 8 ävensom
överförande av en befattning som kansliskrivare i lönegrad Ca 15 på
övergångsstat.
Till de anslagsäskanden som föranledas av här framlagda förslag torde jag
få återkomma i samband med proposition om utbyggnad av lantbruks-,
5 Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. Nr 161.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
skogs- och veterinärhögskolorna. Dock torde det helt fristående anslaget
av 108 000 kronor till ersättning till vall- och mosskulturföreningen vid
dess förstatligande böra begäras i detta sammanhang som investeringsanslag
på kapitalbudgeten.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels medge att den statliga försöksverksamheten på jordbrukets
område må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig i det föregående förordade riktlinjer,
dels medge att i personalförteckningen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök må införas de av mig i
det föregående förordade tjänsterna som överinspektör, ekonomidirektör,
statsagronom, överassistent, kanslibiträde och
kontor sbiträden samt att en tjänst som kansliskrivare föres
på övergångsstat,
dels ock till Ersättning till Svenska vall- och mosskulturföreningen
för viss byggnad å kapitalbudgeten för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av ................................... kronor 108 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
487201. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m., jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
- JoU 1948:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten