Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

1948-02-27 · 65 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:163, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48; given Stockholms slott den 27 februari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari

1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid anmälan av propositionen den 3 januari 1948, nr 2, angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anförde jag, att i år

liksom föregående år nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat

borde såvitt möjligt sammanfattas i två propositioner, en avgiven vid

slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 163.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Sistnämnda proposition borde avses för avskrivning av å tilläggsstat äskade

investeringsanslag.

De anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår, vilka ansetts i detta sammanhang böra föreläggas riksdagen, ha

tidigare denna dag anmälts. En sammanställning, omfattande dels de anslag,

vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—13) beslutat äska, dels

ock de anslag å tilläggsstat II — utöver de i propositionen nr 2 sammanfattade

— som under den förflutna delen av riksdagssessionen i särskilda

propositioner äskats eller, i förekommande fall av riksdagen anvisats, torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår att ■— med beaktande jämväl av nyssnämnda

nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till

årets riksdag framlades, å tilläggsstat äskats 23,i miljoner kronor å driftbudgeten

och 5,5 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Därjämte ha i ett flertal

fall frågor om överskridande av maximerade poster på avlöningsstaterna för

innevarande budgetår ansetts nu böra underställas riksdagens prövning.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—13) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Ihrfelt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 27 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt

anför därvid följande.

A. Justitiedepartementet m. m.

[1.] Avlöningar till statsråden utan departement m. m., förslagsanslag. Anslaget

är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 206 800 kronor.

I den för anslaget fastställda staten ingår bl. a. en post å förslagsvis

30 000 kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t. Vid anmälan av anslaget för budgetåret 1948/49 anförde jag bl. a.,

att denna post borde höjas med 40 000 kronor för att täcka vissa kostnader

för arbetet i samband med nationalbudgeten in. in. Det har sedermera visat

sig, att även för innevarande budgetår medel komma att behövas för ersättningar

åt personal, sysselsatt med sådant arbete. De erforderliga medlen,

som beräknas icke komma att överstiga 30 000 kronor, torde böra avföras

från förenänmda anslagspost. Härför torde emellertid riksdagens medgivande

böra inhämtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

att medgiva, att från den i staten för avlöningar till statsråden

utan departement m. m. för budgetåret 1947/48 upptagna

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, må bestridas kostnader för ersättningar

åt personal, sysselsatt med att uppgöra nationalbudgeten

m. m.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Georg Dahlin.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr 163.

5

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 27 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.

D. Diverse.

12. Extra utgifter, reservationsanslag. I gällande riksstat har för detta

ändamål uppförts ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Framlidne italienske ministern Alberto Bellardi Riccis begravning samt

transporten av hans stoft från Sverige till Italien ha ansetts böra ombesörjas

av svenska staten. Kostnaderna härför ha uppgått till omkring 16 000

kronor. Då förevarande anslag, från vilket kostnader av detta slag torde

böra bestridas, icke lämnar tillgång för täckande av nämnda belopp, får

jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 16 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Folke Persson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

7

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför

därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

I den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten för

socialstyrelsen har upptagits en anslagspost till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal å 780 000 kronor. Anslagspostens belopp har vid omräkning

efter budgetårets ingång befunnits icke böra ändras.

I skrivelse den 14 februari 1948 har socialstyrelsen hemställt, att sammanlagt

139 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för förstärkning

av nämnda anslagspost.

Socialstyrelsen har anfört, att överskridandet av icke-ordinarieposten till

ett belopp av 80 178 kronor betingas av en överflyttning av kostnader till

denna post från ordinarieposten, vilken balansering helt rymmes inom ramen

för beräknad behållning å sistnämnda post. Överskridandet i denna

del hade förorsakats dels av att under första hälften av budgetåret från

icke-ordinarieposten utgått ersättning till vikarie för en ordinarie förste

byråsekreterare i 27 lönegraden, dels av att 8 fr. o. in. innevarande budgetår

inrättade ordinarie kanslibiträdestjänster icke kunnat tillsättas redan från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

budgetårets ingång dels ock av att 13 kontorsbiträdestjänster, för vilka medel

beräknats under ordinarieposten, icke uppehållits, varför motsvarande

antal biträden måst avlönas från icke-ordinarieposten.

Beträffande överskridandet i övrigt har socialstyrelsen anfört, att 7 752

kronor avsågo kostnader för en jämlikt Kungl. Maj :ts beslut under budgetårets

första hälft å styrelsens arbetsmarknadsbyrå inrättad befattning med

arvode motsvarande lönen å en befattning i Ce 27: 30. 6 048 kronor utgjorde

kostnaden för en likaledes under budgetårets första hälft inrättad befattning,

vars innehavare biträtt med tillsynen över de utländska barn som

vistas i riket in. in. 2 800 kronor avsågo arvode under tiden juli—september

1947 till en befattningshavare, som fullgjorde de med utarbetande av en ny

upplaga av publikationen »Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige»

förenade redaktionsgöromålen. 1 386 kronor utgjorde merkostnad på grund

av att en e. o. aktuarie hos styrelsen förordnats att under tiden 1 oktober

1947—30 juni 1948 inneha en enligt Kungl. Maj :ts beslut inrättad tjänst i

lönegrad Cg 29, vilken befattning avsetts för vissa förberedande åtgärder för

förbättring av den officiella lönestatistiken. 6 348 kronor utgjorde kostnaderna

under halva budgetåret för en amanuens- och en kanslibiträdesbefattning

för nykterhetsvårdsstatistiken. Dessa befattningar hade inrättats fr. o. in.

den 1 januari 1947. Då befattningarna endast varit inrättade under halva

budgetåret 1946/47, hade icke-ordinarieposten för budgetåret 1947/48 rätteligen

bort höjas med en summa motsvarande avlöningarna till dessa båda

tjänstemän under ett halvt år. Så hade emellertid icke skett. Vidare utgjorde

närmare 25 000 kronor nettokostnaderna (tjänstledighetsavdragen frånräknade)

för ersättare för befattningshavare med ledighet för barnsbörd. Antalet

av dylik anledning beviljade tjänstledigheter hade innevarande budgetår

varit osedvanligt stort, i det att sammanlagt 15 fall beräknades under budgetåret.

Med hänsyn bl. a. till att vikariats- och övertidsersättningarna höjts

fr. o. m. den 1 juli 1947 kunde kostnaderna för nämnda ersättare icke täckas

inom ramen av den fastställda icke-ordinarieposten. Slutligen har socialstyrelsen

anfört följande.

Genom beslut den 14 november 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt socialstyrelsen

att handhava insamlingen och bearbetningen av en löpande statistik

över detaljhandelsomsättningen. För arbetets bedrivande har för tiden t. o. in.

den 29 februari 1948 anvisats 14 000 kronor att utgå från ett under sjunde

huvudtiteln uppfört reservationsanslag till konjunkturinstitutets särskilda

undersökningar.

Under tiden fr. o. m. den 1 mars 1948 t. o. in. budgetårets slut kommer

arbetet med denna statistik att taga i anspråk tre biträden jämte halv arbetstid

för en amanuens. Kostnaderna för denna personals avlöning under

angivna tid beräknas uppgå exklusive rörligt tillägg till närmare 5 500

kronor 0/2 Cf 17, 1 Ce 8, 1 Ce 6, 1 Ce 4). Till de ombud, vilka länsvis skola

insamla uppgifter, beräknas arvoden komma att utbetalas med ett belopp av

4 000 kronor. Den sammanlagda lönekostnaden under tiden fr. o. in. den 1

mars t. o. in. den 30 juni 1948 uppgår alltså till 9 500 kronor.

Departementschefen. Enligt socialstyrelsens framställning behöver den å

avlöningsstaten för styrelsen uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

icke-ordinarie personal innevarande budgetår överskridas med 139 000 kronor.

Huvuddelen av överskridandet är av den arten, att Kungl. Maj :t jämlikt

av riksdagen lämnade bemyndiganden äger lämna medgivande därtill.

Jag anser emellertid lämpligt, att frågan om förstärkning av icke-ordinarieposten

i sin helhet underställes riksdagen.

Av det sammanlagda beloppet 139 000 kronor belöpa ca 80 000 kronor på

sådana merkostnader under posten, vilka motsvaras av besparingar undei

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Bortsett från denna merbelastning utgör den beräknade belastningen utöver

anvisade medel å icke-ordinarieposten ca 59 000 kronor. Härav hänföra

sig ca 18 000 kronor till befattningar, vilka inrättats enligt beslut av Kungl.

Maj :t utan att särskilda medel härför anvisats av riksdagen. I samband med

omorganisationen fr. o. in. innevarande budgetår av utlänningskommissionen,

varvid kommissionens sociala byrå avskaffades, inrättades sålunda å

socialstyrelsens arbetsmarknadsbyrå en arvodesbefattning för vissa angelägna

arbetsuppgifter. Å denna befattning förordnades den tidigare chefen för

den indragna sociala byrån inom utlänningskommissionen. Vidaie har

liksom under budgetåret 1946/47 — hos styrelsen anställts en särskild befattningshavare

med uppgift att biträda med tillsynen över de utländska barn,

som vistas i riket. Befattningen har varit inrättad under budgetårets förra

hälft. Förlängning av förordnandet har därefter icke medgivits. I propositionen

nr 163 till 1947 års riksdag har anmälts, att till en befattningshavare,

vilken fungerat som redaktör för publikationen »Sociallagstiftning och socialt

arbete i Sverige» utbetalats särskilt arvode. Detta har utgått t. o. in. september

månad 1947. Sedan riksdagen (skrivelse nr 302/1947) bifallit Kungl.

Maj :ts i propositionen nr 225 till 1947 års riksdag framlagda förslag angående

förberedande åtgärder för förbättring av den officiella lönestatistiken,

har Kungl. Maj :t uppdragit åt socialstyrelsen att vidtaga därav betingade

åtgärder. Med anledning härav har Kungl. Maj :t beslutat inrättande av en

extra befattning i 29 lönegraden hos styrelsen, vilket medfört en merkostnad

motsvarande löneskillnaden mellan 26 och 29 löneklasserna.

Avsikten har varit, att de genom Kungl. Maj :ts förenämnda åtgärder uppkomna

merkostnaderna skulle bestridas av de medel, som anvisats under

icke-ordinarieposten. På grund av kostnaderna i övrigt under denna post har

densamma dock visat sig icke förslå härtill.

Socialstyrelsen har vidare beräknat ett medelsbehov av 9 500 kronor till

kostnaderna under sista kvartalet innevarande budgetår för den av styrelsen

handhavda omsättningsstatistiken. I årets statsverksproposition (V ht s. 9)

har jag omnämnt, att handhavandet av denna statistik uppdragits åt socialstyrelsen

genom Kungl. Maj :ts beslut den 14 november 1947. Jill kostnaderna

under tiden t. o. in. februari 1948 ha medel anvisats från anslag under sjunde

huvudtiteln. För återstoden av budgetåret finnas däremot icke medel tillgängliga.

Slutligen har socialstyrelsen beräknat en sammanlagd kostnad å ca 31 000

kronor på grund av alt medel till vissa fr. o. in. den 1 januari 1947 nyinrät
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

tade befattningar icke tidigare beräknats för hela innevarande budgetår samt

på grund av oberäknat stora kostnader för vikarier vid ledighet för barnsbörd.

Jag har icke något att erinra mot socialstyrelsens beräkningar utan tillstyrker,

att riksdagens medgivande till överskridande av ifrågavarande anslagspost

inhämtas i enlighet med socialstyrelsens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må i enlighet med vad jag i det föregående förordat för budåret

1947/48 överskridas med högst 139 000 kronor.

[2.] 27. Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag. 1

skrivelse den 24 april 1947 beräknade statens arbetsmarknadskommission,

alt vid ingången av budgetåret 1947/48 skulle finnas en reservation av omkring

19,s miljoner kronor å detta anslag. Medelsbehovet under anslaget beräknades

för innevarande budgetår till 15 miljoner kronor. Kommissionen

ansåg därför icke någon ny medelsanvisning erforderlig. I propositionen nr

286 till 1947 års riksdag anförde föredragande statsrådet (s. 38), att han för

sin del icke hade något att erinra mot kommissionens beräkningar. Han erinrade

endast, att vissa kostnader i samband med överförande till Sverige

av ca 500 italienska arbetare enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 april 1947

skulle bestridas från ifrågavarande anslag, men att kostnaderna till väsentlig

del skulle slutligt falla på vederbörande arbetsgivare. I enlighet med i nämnda

proposition framlagt förslag har riksdagen härefter till Kostnader för

överflyttning av arbetskraft för budgetåret 1947/48 anvisat endast ett formellt

belopp av 100 kronor.

I samband med framläggandet av preliminära beräkningar av medelsbehovet

under budgetåret 1948/49 har arbetsmarknadskommissionen anmält

(1948 års statsverksproposition, V ht s. 79), att kommissionen hölle för

uteslutet att någon disponibel reservation komme att finnas å anslaget vid

utgången av budgetåret 1947/48. Kommissionen kunde i stället bli nödsakad

att göra framställning om förstärkning av anslaget.

I skrivelse den 19 januari 1948 har arbetsmarknadsstgrelsen därefter hemställt

om ett tilläggsanslag å 7 000 000 kronor till täckande av de kostnader,

som belöpa å ifrågavarande anslag under innevarande budgetår.

Styrelsen anför till en början, att enligt budgetredovisningen för 1946/47

vid utgången av nämnda budgetår å anslaget fanns en reservation av

15 166 475 kronor 70 öre. Därtill kom en behållning enligt arbetsmarknadskommissionens

bokslut å 4 891555 kronor 55 öre. De vid ingången av budgetåret

1947/48 under anslaget disponibla medlen utgjorde sålunda sammanlagt

20 058 031 kronor 25 öre. Styrelsen upplyser vidare, att kostnaderna under

tiden 1 juli—31 december 1947 utgjort 19 608 000 kronor. Behållningen å an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

slaget den 31 december 1947 utgjorde 450 031 kronor, medan kostnaderna

för tiden 1 januari—30 juni 1948 beräknades till 6 484 000 kronor.

Utgifterna under senare halvåret 1947 och beräknade utgifter under förra

halvåret 1948 m. in. framgå av följande vid styrelsens skrivelse fogade sammanställning.

Kostnader

1. Kostnader för omflyttning av kojor och för komplettering

av koj utrustningar..................................

2. Avlöning till verktygsvårdare och bidrag till kockalöner

samt resekostnader till denna personal................

3. Verktygsutrustning..................................

4. Klädesutrustning....................................

5. Ortstillägg..........................................

6. Arbetspremier.......................................

7. Kostnader för annonser och propaganda..............

8. Arbetsblock.........................................

9. Jordbruksläger......................................

10. Resebidrag till arbetstagare, vilka anvisats skogsarbete

11. Kurser för utbildning av reservarbetskraft............

12. Länsarbetsnämndernas förråd........................

13. Omkostnader vid barackförsäljning till Norge.........

14. Resebidrag till jordbruksungdom från Norge och Dan-

Kostnader

V7-S‘/X>

1947

3eräknade

kostnader

Vi-S%

1948

Samman- agda kost- nader för

mdgetåret

1947/48

118 000

677 000

510000

40 000

306 000

16106 000

11000

481000

24 000

1000

12 000

2000

3 000

100 000

700 000

500000

50 000

450000

1200000

5 000

20 000

100 000

100000

5000

30000

218000

1377 000

1010000

90 000

756 000

17 306 000

5 000

31000

581000

124 000

6 000

42 000

2 000

3000

15. Ersättning till kockor i betskötarehushåll.............

38 000

—

38 000

16. Arbetsvärd av partiellt arbetsföra....................

9 000

200 000

209 000

17. Administrationskostnader vid rekrytering av utländsk

arbetskraft..........................................

97 000

250 000

347 000

18. Kostnader avseende lägerverksamhet för utländska stu-

27 000

—

27 000

Summa kronor

18 462 000

3 710 000

22 172 000

Förskott och utlägg

19. Utestående förskott, länsarbetsnämnderna.............

948 000

—

948 000

20. > > , rekryteringsbyråer...............

155000

—

155 000

21. Utestående fordringar................................

331000

—

331 000

22. Utlägg för italiensk arbetskraft......................

89 000

511 000

600 000

23. > > ungersk > ......................

67 000

463 000

530 000

24. > > sudet-tysk > ......................

—

1 500 000

1 500 000

25. > > illegalt inkomna flyktingar................

—

300 000

300 000

26. Diverse utlägg ......................................

216 000

—

216 000

Summa kronoi

1 806 000

2 774 000

4 580 000

Inkomster

27. Försäljningar av kojor, kojutrustningar, verktyg ocli

personlig utrustning samt uthyrningar därav..........

— 660 000

—

— 660 000

Summa nettoutgiftei

19 608 000

0 484 000

26 092 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört, att den stora medelsåtgången under

anslaget huvudsakligen föranletts av för bränsleförsörjningen vidtagna åtgärder.

Härom yttrar styrelsen i huvudsak följande.

De största kostnaderna hänföra sig till arbetspremieringen av med skogsarbete

sysselsatt arbetskraft avseende premieringsperioderna den 1 mars_

den 30 juni och den 1 juli—den 30 september 1947. Medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål uppskattades i arbetsmarknadskommissionens medelsframställning

den 24 april 1947 till 14 000 000 kronor, medan medelsförbrukningen

för ändamålet i stället torde komma att belöpa sig till 17 306 000

kronor.

angivna orsaker till att disponibla medel under anslaget icke varit

tillräckliga, må framhållas, att arbetsmarknadskommissionen, i syfte att

underlätta överflyttningen till skogsbruket av för vedavverkningen erforderlig

arbetskraft, genom beslut den 28 februari 1947 bemyndigade länsarbetsnämnderna

att deltaga i kostnaderna för montering och transport av

uthyrda baracker i större utsträckning än som tidigare varit fallet. Utgifterna

for nämnda kostnadsslag uppgingo under föregående halvår till 118 000

kronor samt beräknas för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948 till 100 000

kronor. Likaledes ha kostnaderna för avlöning till verktygsvårdare stegrats

med anledning av anbefalld fritidshuggning samt avverkning för försvarets

behov. Antalet fritids- och militärhuggare uppgick till icke mindre än 29 000

resp. 6 000 man. De nedlagda kostnaderna för avlöning till verktygsvårdare

jamte anställda kockor samt resekostnader för ifrågavarande personal uppgingo

for det tilländalupna halvåret till 677 000 kronor, medan kostnaderna

for innevarande halvår uppskattats till 700 000 kronor. Samma förhållande

som föranlett kostnadsfördyringen för avlöningar till verktygsvårdare m. m.’

har aven i betydande utsträckning givit anledning till nyinköp av verktygsutrustningar.

En bidragande orsak härtill har även varit den relativt livliga

omsättningen av i enskild huggning placerad arbetskraft, vilken uppgått till

cirka 1 200 man pr månad. De nedlagda kostnaderna för inköpta verktygunder

förutvarande sexmånadersperiod belöpte sig till 510 000 kronor, medan

det beräknade medelsbehovet för innevarande halvår förutsätter ytterligare

500 000 kronor. Kostnaderna för ortstillägg ha belöpt sig till icke

mindre än 306 000 kronor för första halvåret innevarande budgetår beroende

på def stora antal familjeförsörjare, som överflyttats till skogsbruket.

För resterande del av räkenskapsåret beräknas ytterligare 450 000 kronor

erforderHga för ifrågavarande ändamål. Av samma skäl, som anförts beträffande

samtliga förutnämnda kostnadsslag, ha även resebidragen till

arbetstagare, vilka anvisats skogsarbete, undergått ökning. Ehuru de redoy*s;''de

kostnaderna endast uppgingo till 24 000 kronor den 31 december

1947 maste till följd av en viss eftersläpning ytterligare 100 000 kronor beräknas

erforderliga för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948.

I detta sammanhang har arbetsmarknadsstyrelsen anmärkt, att kostnaderna

kunna komma att undergå en betydande stegring — utöver vad som

i förevarande medelsberäkning angivits — vid ytterligare överföring till

skogsbruket av friställd arbetskraft. Vidare har styrelsen anmärkt, att om

de vid avverkning av brännved utgående förmånerna utsträckas att gälla

även vid gagnvirkesavverkning relativt betydande belopp kunna erfordras

även för detta ändamål.

Vad angår de i sammanställningen upptagna tillgångarna i form av utestående

förskott, fordringar och utlägg har styrelsen anfört, att större delen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

13

av de för länsarbetsnämnderna utestående förskotten utgjordes av fordringar

för klädes- och verktygsutrustningar, som utlämnats till ovan arbetskraft

inom skogsbruket samt av innehållen källskatt. Utestående fordringar, vilka

den 31 december 1947 uppgingo till 331 000 kronor, beräknades icke bli

gäldade i någon större utsträckning under budgetåret.

Med avseende å kostnaderna för utländsk arbetskraft har styrelsen anfört

i huvudsak.

De nedlagda kostnaderna och utläggen för nämnda verksamhet uppgingo

den 31 december 1947 till sammanlagt 408 000 kronor, medan ytterligare

3 024 000 kronor beräknas komma att ianspråktagas för ändamålet. Sammanlagt

skulle sålunda erfordras 3 432 000 kronor. Ifrågavarande belopp

har beräknats med ledning av antalet hit anlända och väntade utlänningar.

Av nedanstående uppgifter framgår hur dessa fördela sig på de olika kategorierna

av utländsk arbetskraft m. in. samt verkställda och beräknade utlägg

för resp. grupp:

Antal personer

Italiensk arbetskraft ........................ 1 200

Ungersk » ........................ 1 200

Sudettysk » ........................ 3 500

Illegalt hitkomna flyktingar .................. 1 200

Kronor

600 000

530 000

1 500 000

300 000

Summa kronor 2 930 000.

Därtill komma nedlagda och beräknade kostnader för administration

m. m. å 502 000 kronor. Ehuru i föregående uppställning angivet belopp till

stor del torde komma att återbetalas till arbetsmarknadsstyrelsen, synes

man dock icke för innevarande budgetår kunna räkna med någon nämnvärd

återbäring.

I den förut åberopade sammanställningen har arbetsmarknadsstyrelsen

beräknat ett belopp av 200 000 kronor till arbetsvärd åt partiellt arbetsföra

under första halvåret 1948. Styrelsen har i denna del åberopat en framställning

den 20 november 1947, vari arbetsmarknadskommissionen efter samråd

med kommittén för partiellt arbetsföra och överstyrelsen för yrkesutbildning

hemställt om medgivande att försöksvis till sådana partiellt arbetsföra,

som icke kunna erhålla erforderlig utbildning, omskolning eller arbetsträning

i annan ordning, lämna bidrag för deltagande i av överstyrelsen

för yrkesutbildning anordnade särskilda kurser. Kostnaderna för dessa kurser

skulle bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till

Yrkesutbildningskurser för arbetslösa in. in.

Departementschefen. Vid beräkning av medelsbehovet för innevarande

budgetår under nu ifrågavarande anslag uppskattades reservationen å anslaget

vid budgetårets ingång till ca 19,5 miljoner kronor samt kostnaderna

under budgetåret till ca 15 miljoner kronor. Kostnaderna ha emellertid

blivit avsevärt högre än vid nämnda tillfälle förutsågs. De sammanlagda

kostnaderna vid utgången av kalenderåret 1947 utgjorde sålunda, frånräknat

inkomster, enligt av arbetsmarknadsstyrelsen lämnad uppgift 19 608 000

kronor. Kostnaderna under återstoden av budgetåret uppskattas av styrelsen

till 6 484 000 kronor. Styrelsen har emellertid hemställt, att ytterligare

7 miljoner kronor skola anvisas för detta budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Den stora medelsåtgången på anslaget har huvudsakligen föranletts av

åtgärder för bränsleförsörjningen. På grund av att huggningen fått större

omfattning än man räknat med ha kostnaderna för arbetspremierna blivit

större än som beräknats. Medan arbetsmarknadskommissionen tidigare

beräknat medelsbehovet för arbetspremier till ca 14 000 000 kronor, antages

nu medelsbehovet komma att uppgå till 17 306 000 kronor. Även i övrigt

ha vidtagna åtgärder för att förse skogsbruket med arbetskraft medfört

avsevärt större kostnader än tidigare förutsetts. Sammanlagt beräknar

arbetsmarknadsstyrelsen för dylika åtgärder, bortsett från arbetspremierna,

kostnader å ca 3 575 000 kronor under innevarande budgetår. De från

förevarande anslag utgående kostnaderna för bränsleförsörjningen skulle

sålunda tillhopa uppgå till ca 20 880 000 kronor.

Kostnaderna för överförande till Sverige av utländsk arbetskraft under

innevarande budgetår beräknar arbetsmarknadsstyrelsen till 3 132 000 kronor,

vartill kommer en beräknad kostnad av 300 000 kronor för illegalt anländande

utlänningar, vilka placeras i arbete här i landet. Till viss del

kunna förstnämnda kostnader beräknas bli återbetalade.

Arbetsmarknadskommissionen har i särskild framställning hemställt om

bemyndigande att försöksvis bereda vissa partiellt arbetsföra arbetssökande

utbildning m. m. vid kurser anordnade av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Härmed åsyftas att öppna möjligheter till erforderlig utbildning, omskolning

och arbetsträning för en grupp partiellt arbetsföra, som icke i

annan ordning får erforderlig hjälp till mera permanent inplacering å arbetsmarknaden.

Förslaget ansluter sig i stort sett till de riktlinjer beträffande

kursverksamhet, som av kommittén för partiellt arbetsföra framlagts

i av kommittén avgivet betänkande med förslag angående yrkesvägledning

och yrkesutbildning för partiellt arbetsföra in. in. (SOU 1947: 18).

De av arbetsmarknadsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna anser

jag mig kunna godtaga. Såvitt angår kostnaderna för att tillgodose skogsbrukets

behov av arbetskraft vill jag understryka styrelsens uttalande angående

behovet av ytterligare medel, utöver de i detta sammanhang beräknade,

för den händelse att de statliga åtgärderna i nämnda syfte under

återstoden av budgetaret måste intensifieras än mera. Jag anser mig emellertid

icke nu böra framlägga förslag om ökad medelsanvisning för ändamålet.

Den av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna försöksverksamheten med

kurser för utbildning m. m. av partiellt arbetsföra anser jag böra komma

till stånd. Erfarenheter från sådan försöksverksamhet torde bli av värde

vid ställningstagande till kommitténs för partiellt arbetsföra framlagda

och väntade förslag. Närmare bestämmelser rörande försöksverksamhetens

omfattning m. in. torde böra få meddelas av Kungl. Maj :t.

Jag tillstyrker sålunda, att medel äskas av riksdagen i enlighet med

arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av..................kronor 7 000 000.

[3.J 31 a. Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker, reservationsanslag.

I propositionen nr 311/1946 (V ht., p. 2) föreslog Kungl. Maj :t

riksdagen, att av statliga myndigheter under krigsåren anskaffade baracker

finge, i den män de icke längre erfordrades för statligt ändamål, till med

50 procent rabatterade priser försäljas med förtursrätt till kommuner och

vissa sammanslutningar för att av dessa användas till samlingslokaler o. d.

Åtgärderna skulle, i överensstämmelse med ett av Kungl. Maj :t den 28

juni 1946 meddelat beslut i ämnet, omfatta dels försäljning snarast möjligt

av vissa försvarsväsendet tillhöriga ävensom vissa under statens arbetsmarknadskommissions

förvaltning stående baracker och dels försäljning,

så snart de icke längre erfordrades för statligt ändamål, av vissa baracker,

vilka tillhörde armén och tills vidare erfordrades för provisoriska förråd

eller eljest vore i bruk, ävensom vissa under civilförsvarsstyrelsens förvaltning

stående baracker. Flertalet av de baracker, vilka enligt nämnda beslut

skulle snarast möjligt försäljas, hade förtecknats i en av fortifikationsförvaltningen

upprättad prislista, därvid vissa baracker, vilka ansetts lämpliga

som samlingslokaler o. d., särskilt prissatts. Rabattförsäljning skulle dock få

ske jämväl vad anginge de i katalogen icke särskilt prissatta barackerna.

En särskild av Kungl. Maj :t tillsatt nämnd, barackförsäljningsnämnden,

skulle med ledning av avgivna anbud besluta till vilken anbudsgivare barack

finge försäljas. Rabatterna borde avföras från ett särskilt anslag, vartör

Kungl. Maj :t föreslog riksdagen att under förevarande rubrik å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor, eller det belopp, som beräknades komma att rabatteras vid försäljningen

av de i fortifikationsförvaltningens prislista upptagna barackerna.

Kungl. Maj :t förutsatte tillika, att de angivna rabatteringsprinciperna finge,

i den mån så befunnes erforderligt, tillämpas jämväl vid fortsatt försäljning

av baracker. Frågan om bestridande av framdeles uppkommande kostnader

för rabatter borde få i sinom tid underställas riksdagen. — I skrivelse

nr 500/1946 anvisade riksdagen, som icke gjorde någon erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, det av Kungl. Maj :t begärda anslaget, vilket sedermera av

Kungl. Maj :t fördelades med 304 550 kronor på fortifikationsförvaltningen

(arméns baracker), 43 950 kronor på marinförvaltningen (marinens baracker)

och 151 500 kronor på arbetsmarknadskommissionen.

Försäljningen av baracker har under budgetåren 1946/47 och 1947/48

fortskridit. Sålunda ha flertalet av de i fortifikationsförvaltningens första

katalog prissatta barackerna och därjämte även ett icke obetydligt antal

av de i densamma icke prissatta barackerna försålts till prioriterade köpare

med rabatträtt. Vidare ha civilförvarsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen

och marinförvaltningen avyttrat ett antal av de baracker, vilka ge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

nom resp. myndighets försorg enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut

skulle försäljas så snart de icke längre erfordrades för statligt ändamål.

För försvarets vidkommande har sistnämnda försälj ningsomgång närmare

bestämts genom Kungl. Maj :ts beslut den 16 maj 1947, varigenom fortifikationsförvaltningen

resp. marinförvaltningen bemyndigats avyttra —- utöver

de i beslutet den 28 juni 1946 medgivna ■— ytterligare ett antal baracker,

av vilka större delen sedermera upptagits i en av fortifikationsförvaltningen

uppgjord andra katalog. Slutligen har arbetsmarknadskommissionen

med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 14 mars och den 13 juni 1947

till rabatterat pris försålt ett antal under kommissionens förvaltning stående

övertaliga baracker från förutvarande norska förläggningar.

I skrivelser den 31 december 1947 och den 5 februari 1948 ha arméns fortifikationsförvaltning

resp. marinförvaltningen redovisat dittillsvarande försäljningsresultat.

Uppgifter rörande avyttring av baracker inom civilförsvarsstyrelsens

och statens arbetsmarknadskommissions (arbetsmarknadsstyrelsens)

förvaltning ha av civilförsvarsstyrelsen och arbetmarknadsstyrelsen

meddelats socialdepartementet i promemorior den 9 resp. 19 februari

1948.

Av de inkomna uppgifterna inhämtas i stort sett vad som framgår av

följande uppställning.

Försäljningsmyndighet

I katalog

upptag- na pris- satta

baracker

st.

Med ra- batt för- sålda

baracker

st.

Beviljade

rabatter

kr.

För täckning

av rabatter

tillgängliga

medel

kr.

För täckning

av rabatter

ytterligare

erforderliga

medel

kr.

542

4971

550 613: 50

304 550: —

246 063: 50

45

28

47 500: —

43 950: —

3 550: —

Statens arbetsmarknadskommission

52

61

185 330: —

151500: —

33 830: —

120

198 850: —

_

198 850: —

Summa

706

982 293:50

500000:-

482 293.50

Från barackförsäljningsnämnden har under hand inhämtats, att nämnden

med hänsyn till de svårigheter, vilka uppstå vid försäljningen av de i

katalogerna icke prissatta barackerna på grund av att försäljningsförfarandet

— uppbud — kommer i konflikt med de rabattberättigade anbudsgivarnas

prioriterade ställning, i fortsättningen icke ämnar avyttra sådana

baracker till rabatterade priser.

Departementschefen. Sedan försäljning av statliga baracker till fritidsändamål

o. d. kommit i gång, ha enligt hittills inkommen redovisning försålts

sammanlagt 706 baracker, varvid rabatter beviljats å tillhopa 982 293

kronor 50 öre. 1946 års riksdag anvisade för täckande av rabatter ett belopp

av 500 000 kronor. För att täcka de rabatter, vilka hittills beviljats, erfordras

sålunda ytterligare ett belopp av 482 293 kronor 50 öre. Nämnda belopp

1 Härav 129 i katalogen icke prissatta baracker.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

torde böra, avrundat till 483 000 kronor, anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Den pågående försäljningen av baracker bör, därest riksdagen icke anmäler

avvikande mening, få t. v. fortsättas. Frågan om bestridande av uppkommande

ytterligare kostnader för rabatter torde i sinom tid få underställas

riksdagen.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 483 000.

[4.] Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I den av riksdagen för innevarande

budgetår fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten

upptogs en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å

2 900 000 kronor. Vid omräkning efter budgetårets ingång har posten bestämts

till 3 000 000 kronor.

I skrivelse den 13 februari 1948 har riksförsäkringsanstalten hemställt,

att utöver nämnda belopp 3 000 000 kronor ett belopp av högst 257 000

kronor innevarande budgetår måtte få tagas i anspråk under posten. På

grundval av den faktiska medelsförbrukningen under posten för januari månad

1948 har anstalten beräknat det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret

till ca 3 154 000 kronor. Härjämte erfordrades omkring 20 000 kronor

till avlöningar åt personal (huvudsakligen för besättande av föreliggande

vakanser), som börjar tjänstgöra efter utgången av januari 1948. Till

semestervikarier och vissa andra rent tillfälliga befattningshavare beräknades

omkring 30 000 kronor. Uppflyttningar i löneklass samt uppflyttningar

föranledda av befordringsgången för amanuens- och biträdespersonalen

ävensom sedvanliga uppflyttningar för personal tillhörande den s. k. kontor

sskrivarlinjen beräknades öka den totala kostnaden med omkring 18 000

kronor, vilket belopp dock till omkring hälften innebure överflyttning från

ordinarieposten till icke-ordinarieposten. På grund av eftersläpning i arbetet

å försäkringsbyrån beräknades till övertidsersättningar erfordras ytterligare

ca 10 000 kronor.

I enlighet härmed skulle enligt anstaltens beräkningar sammanlagt erfordras

(3 154 000 + 20 000 + 30 000 + 18 000 + 10 000) 3 232 000 kronor.

Enär verkningarna av den reglerade befordringsgångens införande icke

kunde helt överblickas och då en viss osäkerhet i övrigt vidlådde anstaltens

beräkningar finner anstalten oundgängligen erforderligt, att därutöver ett

belopp å 25 000 kronor avses för att av Kungl. Maj :t kunna ställas till anstaltens

förfogande. Därest tillräckliga medel för avlönande av tillfällig personal

ej skulle stå till anstaltens förfogande, kunde anstalten komma att bli

nödsakad att i slutet av budgetåret entlediga befattningshavare, varigenom

skaderegleringsverksamheten konime att äventyras. Anstalten anser sålunda

3 Iiihang till riksdagens protokoll 11)48. 1 samt. Nr 163.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

nödvändigt, att tillhopa (3 232 000 + 25 000) 3 257 000 kronor stå till förfogande

under ifrågavarande post.

Utöver vad i det föregående omnämnts, har anstalten lämnat följande

uPP§tfter angående anledningen till att ifrågavarande anslagspost visat sig

otillräcklig.

För budgetåret 1946/47 anvisades (prop. nr 141/1946; rd. skr. nr 315/

1946) ursprungligen till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal hos

riksförsäkringsanstalten 1 685 000 kronor. Till följd av framställning från

anstalten den 12 februari 1947 anvisades sedermera (prop. nr 163/1947,

s. 19; rd. skr. nr 196/1947) ytterligare 300 000 kronor för ändamålet. Den

sålunda beräknade sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåret

1946/47, 1 985 000 kronor, togs till utgångspunkt vid beräkningen av motsvarande

medelsbehov för innevarande budgetår (prop. nr 209/1947 s. 41).

Emellertid hade under budgetåret 1946/47 intill februari 1947 bl. a. på

grund av stegrad arbetsbörda för anstalten dennas personal ökats med ca 15

personer. Den för sistnämnda budgetår beräknade kostnaden innefattade

icke de totala årslönerna för den nyanställda personalen. Vidare har fr. o. m.

februari 1947 på grund av fortsatt ökning av arbetsbördan anstaltens personal

ökats med ytterligare ett tiotal befattningshavare bortsett från av statsmakterna

särskilt beslutad ökning av personalen å arbetarskyddsbyrån.

Härjämte har en merbelastning å ca 18 000 kronor uppkommit å icke-ordinarieposten

genom att två befattningar enligt riksdagens beslut (skr. nr

298/1947) placerats i lönegrad Eo 17 i stället för A 15 såsom av Kungl. Maj :t

föreslagits. En merkostnad av ca 52 000 kronor har uppkommit genom att

anstalten omreglerat löneställningen för viss ordinarie personal, å vilken

överflyttats kvalificerade arbetsuppgifter som tidigare tilkommit högre personal

m. m. Slutligen har avgång av ordinarie kontorsbiträden, vilka måst

ersättas med biträdesaspiranter med avlöning från icke-ordinarieposten,

medfört ökad belastning å denna post.

Departementschefen. Riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda har under föregående

och innevarande budgetår fortsatt att växa. Det sammanlagda antalet

inkomna anmälningar jämlikt olycksfalls- och yrkessjukdomslagarna

utgjorde sålunda enligt av anstalten lämnade uppgifter 176 916 år 1947 mot

174 958 år 1946 och 164 036 år 1945. Vidare må nämnas, att antalet större

arbetsgivare (dvs. arbetsgivare med i regel minst fem årsarbetare) stigit

med omkring 2 500 under år 1947. Ökningen av arbetsbördan har föranlett

en fortgående förstärkning av anstaltens personal. Till följd härav ävensom

på grund av andra omständigheter, för vilka redogjorts i det föregående, har

den för anstalten fastställda icke-ordinarieposten visat sig otillräcklig. Denna

post har av riksdagen efter schablonmässig uppräkning med anledning

av den allmänna löneregleringen m. m. fastställts till 2 900 000 kronor. Enligt

av riksdagen lämnat bemyndigande har Kungl. Maj :t efter omräkning

av posten medgivit, att ytterligare 100 000 kronor må tagas i anspråk under

densamma. Riksförsäkringsanstalten anser, att härutöver ett belopp av

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

232 000 kronor erfordras för av anstalten beräknade kostnader under återstoden

av innevarande budgetår. Anstalten föreslår, att dessutom ett belopp

av 25 000 kronor skall ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för att vid behov

kunna anvisas anstalten.

Jag har icke något att erinra mot anstaltens nämnda beräkningar. Med

hänsyn till svårigheterna att exakt bedöma medelsbehovet, vilket bl. a.

är beroende på utvecklingen i fråga om antalet olycksfalls- och yrkessjukdomsanmälningar,

finner jag lämpligt, att i enlighet med anstaltens förslag

ett särskilt belopp ställes till Kungl. Maj :ts förfogande för att vid styrkt behov

kunna möjliggöra ytterligare förstärkning av anslagsposten. Jag tillstyrker

sålunda, att i enlighet med anstaltens förslag riksdagens medgivande

utverkas att överskrida ifrågavarande anslagspost med högst 257 000 kronor

utöver det belopp av 100 000 kronor, varmed posten enligt Kungl. Maj :ts

beslut må överskridas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten uppförda

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1947/48 överskridas med —

utöver vad som med riksdagens bemyndigande redan medgivits

av Kungl. Maj :t — högst 257 000 kronor.

[5.] 63. Driften av centraldepån för blindas arbeten. Till driften av centraldepån

för blindas arbeten har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 120 000 kronor, varav till avlöningar 86 000 kronor och till omkostnader

34 000 kronor. Beräkningen av omkostnadsposten framgår av 1947

års statsverksproposition, femte huvudtiteln s. 72, till vilken torde få hänvisas.

I skrivelse den 20 februari 1948 har statens blinddepånämnd hemställt om

anvisande av 30 000 kronor till förstärkning av omkostnadsposten. Det

ökade behovet av medel under denna post hänför sig enligt nämnden till

de av dagsläget betingade väsentligt stegrade kostnaderna å samtliga omkostnadsposter

och framför allt i fråga om transporter till och från centraldepån.

Nämnden hänvisar till sin skrivelse den 30 oktober 1947 med hemställan

om medel för depåns verksamhet under budgetåret 1948/49, i vilken

skrivelse nämnden hemställt om anvisande av ett belopp av 71 000 kronor

för bestridande av depåns omkostnader under nästa budgetår. I sistnämnda

skrivelse har nämnden rörande omkostnaderna anfört i huvudsak

följande.

Erfarenheten har visat, att för innevarande år anvisat, av 1936 års utredning

angående blinda och dövstumma beräknade belopp, icke är till fyllest.

Kostnaderna för bestridande av fria frakter till blinda hantverkare ha under

år 1947 visat en betydande ökning, beroende bl. a. på att eu av depåns största

leverantörer av borstträn icke längre såsom hitintills kan leverera sina

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

produkter fritt Stockholm utan numera endast fritt närmast fabriken liggande

järnvägsstation (Bodafors). Depån har alltså att erlägga fraktkostnaderna

för transport från nämnda station till Stockholm. Vidare måste beaktas

av statens järnvägar hos Kungl. Maj :t gjord framställning om ökning

av fraktkostnaderna, vilken ökning genomsnittligt synes komma att uppgå

till ca 22—25 %. Slutligen hade 1936 års utredning beräknat, att frakter

från depån till norra stationen i Stockholm skulle kunna bestridas av en

depån tilldelad bil med chaufför, varför i den för depån gällande staten

upptagits dels för bilens konto 2 500 kronor och dels till chaufförens avlöning

3 900 kronor eller tillhopa 6 400 kronor. Omfattningen av dessa

transporter är emellertid sådan, att kostnaderna för egen lastbil med chaufför

jämte ersättning till åkare för erforderliga körslor väsentligt överstiga

den av nämnden för budgetåret 1948/49 till transporter upptagna summan,

20 400 kronor.

Departementschefen. Då statsmakterna år 1938 beslutade inrätta en

centraldepå för blindas arbeten grundades kostnadsberäkningarna i fråga

om depåns drift på utav 1936 års utredning angående blinda och dövstumma

gjorda kostnadskalkyler. Dessa beräkningar torde i dagens ekonomiska

läge vara alltför låga. Med hänsyn härtill medgavs för innevarande budgetår

en icke obetydlig höjning av anslagsposten till avlöningar. Någon

uppräkning av omkostnadsposten företogs däremot icke. Erfarenheterna

under budgetåret ha nu visat, att icke heller omkostnaderna kunna hållas

inom de gränser, som uppdragits på basis av 1936 års kostnadsberäkningar.

Det torde därför vara nödvändigt att anvisa ytterligare medel för innevarande

budgetår för bestridande av depåns omkostnader. Blinddepånämnden

har hemställt om ett tilläggsanslag av 30 000 kronor. Under hand har

jag därjämte inhämtat, att visst ytterligare medelsbehov under innevarande

budgetår uppstått under centraldepåns avlöningspost. Enligt min mening

böra dock utgifterna under återstående del av budgetåret kunna begränsas

i sådan mån, att utöver redan anvisade medel endast tillhopa 30 000 kronor

behöva tagas i anspråk för depåns drift.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Driften av centraldepån för blindas arbeten å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 30 000.

C. Diverse.

[6.] Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m., förslagsanslag.

Under förevarande rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 4 145 000 kronor.

Under de stridshandlingar, som hösten 1944 ägde rum i norra Finland

mellan finska och tyska trupper, överskredo ett betydande antal sårade

finska militärpersoner gränsen till Sverige, där de omhändertogos av mi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

litära myndigheter. I den mån de omhändertagna voro i behov av sjukhusvård

sändes de till olika sjukvårdsinrättningar. Interneringen upphävdes

den 11 november 1944. Ett antal av de på sjukvårdsanstalterna omhändertagna

kvarlågo för vård även efter denna dag. För vissa kom sjukhusvistelsen

att vara ända till våren 1945 och för några till sommaren eller

hösten samma år.

Till medicinalstyrelsen ha efter hand inkommit räkningar å kostnader

för sjukhusvård och utspisning under transport av dylik finsk militärpersonal

ävensom för begravning av härstädes avlidna personer tillhörande

nämnda kategori. Kostnaderna uppgå för sjukhusvård till 254 982 kronor

12 öre, för utspisning till 2 010 kronor 27 öre och för begravningar till

1 818 kronor 73 öre, eller tillhopa 258 811 kronor 12 öre.

Det torde med hänsyn till föreliggande omständigheter icke råda någon

tvekan om att svenska staten bör tills vidare svara för kostnaderna för omhändertagandet

av ifrågavarande finska militärpersoner. Enligt de föreskrifter,

som under beredskapen meddelades rörande bestridande av kostnader

för internerad personal, borde i vart fall de kostnader, vilka förorsakats av

vård å allmänna sjukhus och som belöpa på tiden före militärinterneringens

hävande, av vederbörande sjukhus ha anmälts till militära myndigheter för

att av dessa bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln. Då så emellertid

icke skett och då utvägen att anlita anslag under nämnda huvudtitel

numera icke torde stå till buds, synas medel böra ställas till förfogande i

annan ordning. För ändamålet synes förslagsanslaget till Bidrag till flyktingars

uppehälle, yrkesutbildning m. m. böra tagas i anspråk. Från detta

anslag ha bl. a. bestritts kostnaderna för omhändertagande av den vid striderna

i Nordfinland hösten 1944 till Sverige evakuerade civilbefolkningen.

Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas till att nu ifrågavarande kostnader

bestridas från anslaget.

De slutgiltiga kostnaderna torde icke f. n. kunna anses fastställda med

fullkomlig säkerhet, enär möjlighet fortfarande föreligger att ytterligare

krav inkomma.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

medgiva, att av det för budgetåret 1947/48 anvisade förslagsanslaget

till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. må bestridas uppkomna kostnader för förenämnda

omhändertagande av finsk militärpersonal.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

23

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Va huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler under

inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt

anför därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1.] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal är fastställd till 450 000 kronor.

I skrivelse den 3 februari 1948 har medicinalstyrelsen hemställt, att anslagsposten

för budgetåret 1947/48 måtte få överskridas med högst 117 600

kronor.

Styrelsen upplyser, att belastningen å anslagsposten under senare halvåret

1947 utgjort 278 770 kronor. Däri inginge vissa avlöningskostnader

å sammanlagt 69 100 kronor för vikarier å vakanta ordinarie befattningar

m. fl., för vilka medel icke beräknats vid postens fastställande. Återstoden

av belastningen, cirka 210 000 kronor, understege med 15 000 kronor hälften

av anslagsposten, vilket berodde på att vissa nyinrättade befattningar

icke kunnat tillsättas från budgetårets början. För första halvåret 1948

syntes de extra utgifterna under anslagsposten komma att nedgå till cirka

63 500 kronor, samtidigt som den ordinarie belastningen kunde beräknas

stiga till cirka 225 000 kronor. Utgifterna å anslagsposten syntes således

för hela budgetåret komma att med 117 600 kronor överstiga det belopp,

varmed posten upptagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 163.

I fråga om sina beräkningar härutinnan har styrelsen anfört i huvudsak

följande:

Genom styrelsens omorganisation, som trätt i kraft den 1 juli 1947, hade

inrättats ett flertal nya ordinarie befattningar. Åtskilliga av dessa hade icke

blivit tillsatta med innehavare fr. o. m. nämnda dag utan hade före tillsättandet

uppehållits och komme i ett fall att uppehållas under hela budgetåret

av vikarier med avlöning från icke-ordinarieposten. För några av styrelsens

ordinarie befattningshavare, vilka innehade högre extra ordinarie

tjänst eller åtnjutit tjänstledighet för offentligt uppdrag, hade vidare förordnats

vikarier, direkt eller i succession, med avlöning från förevarande

anslagspost, varigenom uppstått en merbelastning å densamma. Kostnaderna

för avlöningar till samtliga dessa vikarier hade för senare halvåret

1947 uppgått till 43 226 kronor. Styrelsen beräknade, att motsvarande kostnader

under återstående delen av budgetåret komme att uppgå till minst

35 000 kronor. Den härigenom uppkommande merbelastningen å anslagsposten

för hela budgetåret komme således att utgöra 78 226 kronor.

Av de i styrelsens personalstat upptagna femton ordinarie kontorsbiträdestjänsterna

hade vidare av formella skäl fem icke kunnat tagas i anspråk.

Härigenom hade uppstått en merbelastning å anslagsposten motsvarande

kostnaderna för avlönande av fem extra ordinarie kontorsbiträden eller

11 820 kronor under senare halvåret 1947. Merbelastningen å icke-ordinarieposten

komme enligt samma beräkningsgrund att för hela budgetåret

uppgå till inalles 23 640 kronor.

De sålunda berörda utgifterna innebure emellertid icke något ökat totalt

medelsbehov. Å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

uppkomme nämligen en besparing, som icke obetydligt överstege summan

av nyss angivna lönebelopp.

Följande förhållanden komme däremot att medföra en icke förutsedd

reell merbelastning av anslagsposten.

Genom beslut den 14 oktober 1943 hade Kungl. Maj :t uppdragit åt styrelsen

att verkställa utredning rörande den öppna vården vid av landsting

och kommun drivna sjukhus m. in. Vid fullgörandet av detta utredningsuppdrag

hade styrelsen förordnat en amanuens i styrelsen till sekreterare

för utredningen. Nämnda tjänsteman hade under tiden 1 juli 1947—31

januari 1948 varit befriad från sina övriga göromål i styrelsen och hade

under samma tid varit anställd en tjänsteman i lönegrad Cg 17. Fn merbelastning

å anslagsposten hade härigenom uppstått å 4 165 kronor.

Kungl. Maj :t hade vidare beviljat styrelsens chef tjänstledighet under

tiden den 3 oktober 1947—den 15 februari 1948 för att bereda honom tillfälle

att i Amerikas förenta stater och Kanada studera hälsovårdsundervisning

och hälsovårdsadministration. Härefter hade Kungl. Maj :t befriat chefen

för styrelsens sjukhusbyrå under tiden den 16 oktober—den 15 december

1947 och den 1 januari—den 15 februari 1948, varunder han jämlikt av

Kungl. Maj :t meddelat förordnande att vara ställföreträdare för generaldirektören

uppehälle dennes ämbete, från handläggning av de på honom

såsom chef för nämnda byrå ankommande göromålen, samt förordnat en

sjukstuguläkare och en lasarettsläkare att under resp. tidsperioder uppehålla

byråchefstjänsten mot arvode av 18 kronor för dag ävensom ersättning

för de löneförmåner, varifrån de på grund av ifrågavarande förordnanden

nödgats avstå. Med anledning härav hade till sjukstuguläkaren under

senare halvåret 1947 utbetalats 3 256 kronor 50 öre, och beräknade

styrelsen, att kostnaderna för avlöning till lasarettsläkaren komme att uppgå

till 3 180 kronor. Anslagsposten komme härigenom att belastas med

sammanlagt 6 436 kronor 50 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

25

Styrelsen hade härjämte beviljat chefen för styrelsens social- och rättspsykiatriska

byrå partiell tjänstledighet under tiden den 23 augusti—den

25 september 1947 samt förordnat en överläkare att handlägga vissa ärenden

å byrån enligt generaldirektörens bestämmande. Sedermera har Kungl.

Maj:t befriat samme byråchef under tiden den 26 september 1947—den 29

februari 1948 från handläggning av på honom ankommande ärenden i den

omfattning, generaldirektören närmare bestämde, samt förordnat överläkaren

att under sistnämnda tid handlägga de ärenden, varmed byråchefen

på grund härav icke toge befattning, varvid beträffande överläkarens löneförmåner

under förordnandet bestämmelserna i 21 § 2 mom. första stycket

statens allmänna avlöningsreglemente skulle äga tillämpning. Arbetsbördan

å byrån visade sig alltjämt vara sådan, att byråchefen under återstående

delen av budgetåret icke kunde beräknas medhinna alla honom åliggande

arbetsuppgifter. Styrelsen hade därför beslutat ingiva framställning

om fortsatt befrielse t. o. in. den 30 juni 1948 för byråchefen från handläggningen

av vissa ärenden samt om förlängt förordnande för överläkaren

att under samma tid handlägga de ärenden, varmed byråchefen icke toge

befattning. Under senare halvåret 1947 hade till överläkaren med anledning

av hans förordnanden utbetalats tillhopa 7 228 kronor. Vid bifall till

styrelsens nyssnämnda framställning kunde kostnaderna för avlöning åt

honom för förra halvåret 1948 beräknas till 10 150 kronor. För hela budgetåret

1947/48 skulle således komma att åtgå sammanlagt 17 378 kronor för

ändamålet.

Slutligen ville styrelsen anmäla, att styrelsen med skrivelse den 30 januari

1948 med tillstyrkan överlämnat en framställning från biträdande

byråinspektören i lönegrad Ce 23 hos styrelsen, som av Rockefellerinstitutet

tilldelats ett resestipendium för att i Amerikas förenta stater studera

sjuksköterskeutbildningen, att under henne med anledning av studieresan

beviljad tjänstledighet fr. o. m. den 11 mars t. o. m. den 28 juli 1948 åtnjuta

oavkortad lön. För uppehållande av biträdande byråinspektörsbefattningen

under nämnda tid avsåge styrelsen att för ordna en sjuksköterska

utom styrelsen. Därest ifrågavarande framställning bifölles, komme detta

att medföra en merbelastning å icke-ordinarieposten under innevarande

budgetår med ett belopp av 2 815 kronor.

Sammanlagda beloppet av de icke förutsedda utgifterna under icke-ordinarieposten

har styrelsen sålunda beräknat till (78 226 + 23 640 -f- 4 165 +

6 436 + 17 378 + 2 815) i avrundat belopp 132 600 kronor. Då, såsom tidigare

omnämnts, den ordinarie belastningen å anslagsposten under senare

halvåret 1947 uppgått till omkring 210 000 kronor och för förra halvåret

1948 beräknats till cirka 225 000 kronor, skulle alltså de sammanlagda utgifterna

under posten under innevarande budgetår enligt styrelsens beräkningar

uppgå till (132 600 -f- 210 000 -f- 225 000) 567 600 kronor, vilket belopp

med 117 600 kronor överstege det belopp, varmed posten upptagits.

Föredraganden. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen torde ett betydande

överskridande av medicinalstyrelsens anslagspost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal, som för innevarande budgetår är upptagen

till 450 000 kronor, icke kunna undvikas.

Det väntade överskridandet av anslagsposten är till största delen föranlett

därav, att posten belastats eller väntas komma att belastas med utgif
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

ter för vikarier å vakanta ordinarie tjänster eller för ordinarie befattningshavare,

vilka inneha högre extra ordinarie tjänst eller åtnjuta tjänstledighet

för offentligt uppdrag. En merbelastning å posten beräknas även uppkomma

på grund därav, att vissa å styrelsens personalförteckning upptagna

ordinarie kontorsbiträdesbefattningar icke kunnat tagas i anspråk, utan

att i stället motsvarande antal icke-ordinarie befattningshavare måst anställas.

De nu berörda merutgifterna motsvaras dock av besparingar å högre

belopp å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Härutöver beräknas emellertid uppkomma vissa merutgifter å icke-ordinarieposten,

som icke motsvaras av besparingar på annat håll. Huvuddelen

av dessa merutgifter är förorsakad därav, att en förstärkning måst vidtagas

av personalen på styrelsens social- och rättspsykiatriska byrå samt att

särskilda successionsvikarier måst förordnas under tjänstledighet för styrelsens

chef.

För egen del har jag ansett mig böra i stort sett godtaga styrelsens framställning

om förstärkning av anslagsposten. Det av styrelsen beräknade

beloppet torde emellertid kunna avrundas till 117 000 kronor. Ehuru Kungl.

Maj .t torde äga riksdagens bemyndigande att medgiva överskridande av

posten i fråga om de i det föregående omnämnda merutgifter, som motsvaras

av besparingar å ordinarieposten, synes det mig dock lämpligt, att ärendet

i dess helhet underställes riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1947/48 överskridas med högst

117 000 kronor.

[2.] Statens rättsläkarstation i Stockholm: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat

för statens rättsläkarstation i Stockholm upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är fastställd till 19 400

kronor.

Med skrivelse den 20 februari 1948 har medicinalstyrelsen överlämnat en

av föreståndaren för rättstäkarstationen, professorn W. Bossens, gjord framställning

om förstärkning av anslagsposten för innevarande budgetår.

Föreståndaren meddelar, att utgifterna under anslagsposten under tiden

1 juli 1947—31 januari 1948 uppgått till sammanlagt 12 000 kronor, vartill

komme räkningar å övertidsarbete under januari 1948 å sammanlagt

449 kronor. Det vore icke sannolikt, att återstående medel under anslagsposten

skulle räcka till budgetårets slut. Arbetsbördan vid stationen vore

nämligen stadd i ökning. Förrättningarna komme dessutom mycket ojämnt

och anhopade sig kraftigt vissa tider. Med hänsyn till stationens i förhållande

till arbetsbördan fåtaliga personal och på grund av dess nuvarande

otillfredsställande lokaler måste förrättningarna ej sällan utföras långt efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

den ordinarie arbetstidens slut. Särskilt övertidsersättningarna komme på

grund härav att stiga till betydande belopp. Under förutsättning att alltför

stor anhopning av förrättningar icke komme att äga rum under budgetårets

återstående månader, kunde den erforderliga förstärkningen av anslagsposten

beräknas till 2 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har för egen del på av föreståndaren anförda skäl

hemställt, att anslagsposten måtte få överskridas med det av föreståndaren

angivna beloppet, 2 000 kronor.

Föredraganden. På de i ärendet anförda skälen torde böra utverkas riksdagens

bemyndigande för Kungl. Maj :t att medgiva överskridande av rättsläkarstationens

icke-ordinariepost med högst 2 000 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens rättsläkarstation i

Stockholm upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må för budgetåret 1947/48 överskridas

med högst 2 000 kronor.

[3.] Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat

för statens sjuksköterskeskola upptagna anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal är fastställd till 52 400 kronor.

Genom beslut den 31 oktober 1947 medgav Kungl. Maj:t, med stöd av

riksdagens i skrivelse den 5 mars 1947, nr 56, givna bemyndigande, att anslagsposten

finge för budgetåret 1947/48 överskridas med högst 3 300 kronor.

I skrivelse den 18 februari 1948 har styrelsen för statens sjuksköterskeskola

hemställt, att anslagsposten för budgetåret 1947/48 måtte få överskridas

med — utöver genom nyssnämnda beslut den 31 oktober 1947 medgivet

belopp — högst 3 600 kronor. Styrelsen har till stöd för sin hemställan anfört

i huvudsak följande:

Med anledning av en av styrelsen gjord framställning medgav Kungl.

Maj :t den 8 augusti 1947, att vid skolan finge under budgetåret 1947/48 anställas

ett extra kanslibiträde med avlöning enligt lönegraden Cg 11. Vid

fastställandet av gällande avlöningsstat för skolan kunde hänsyn ej tagas

till här avsedda, först senare tillkomna befattning. Så torde ej heller ha skett

vid medgivandet den 31 oktober 1947 att överskrida anslagsposten. Såvitt

nu kan bedömas synes någon besparing å anslagsposten ej uppkomma. På

grund härav torde behov komma att föreligga att överskrida posten med det

belopp, som kommer att utgå i grundlön till kanslibiträdet. Befattningen

i fråga tillträddes den 5 november 1947 och grundlönen för tiden från

sagda dag till budgetårets slut beräknas uppgå till i runt tal 3 600 kronor.

Föredraganden. Skolstyrelsens förslag om ytterligare förstärkning av den

i skolans avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal anser jag mig böra biträda. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 163.

att den i avlöningsstaten för statens sjuksköterskeskola

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1947/48 överskridas med

— utöver jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 31 oktober 1947

medgivet belopp — högst 3 600 kronor.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[4.] Överståthållarämbetet: Avlöningar. Vid 1947 års riksdag beslöts en

omorganisation av överståthållarämbetet, vilken innebar, att ur ämbetet

utbrötos sådana delar, som handhade kommunala uppgifter — skatteverkets

mantals-, uppbörds- och debiteringsavdelningar samt poliskammaren

— och att kvarstående delar, med i huvudsak samma uppgifter som en

länsstyrelse, i sin helhet uppfördes på riksstaten (proposition nr 192, riksdagens

skrivelse nr 334). Ämbetet skulle därefter bestå av tre huvudavdelningar,

nämligen första och andra kansliavdelningen samt skatteavdelningen.

Omorganisationen trädde i kraft den 1 januari 1948.

Genom beslut den 30 juni 1947 fastställde Kungl. Maj :t avlöningsstater

för ämbetet dels för tiden 1 juli—31 december 1947 och dels för tiden 1

januari—30 juni 1948. För den sistnämnda tiden ha särskilda belopp avsetts

för kansliavdelningarna och för skatteavdelningen. För skatteavdelningen

har upptagits bl. a. en post till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Posten har uppförts med 219 800 kronor.

I skrivelse den 25 februari 1948 har överståthållarämbetet hemställt, att

till ämbetets förfogande måtte ställas ett ytterligare belopp av 46 000 kronor

för avlöningar till icke-ordinarie personal vid skatteavdelningen. Den

totala belastningen å posten under tiden den 1 januari—30 juni 1948 har

uppskattats till 266 339 kronor. Ämbetet anför, att med utgångspunkt från

de i propositionen nr 192/1947 angivna grunderna medelsförbrukningen

kunde beräknas till 214 411 kronor. Därutöver vore emellertid medel behövliga

dels för avarbetande av uppkommen balans i fråga om ärenden,

avseende gåvoskattedeklarationer, dels ock för förstärkning av taxeringspersonalen.

Rörande deklarationsärendena anför ämbetet.

Under 1947 ha till ämbetet inkommit 6 940 gåvoskattedeklarationer, därav

3 535 enbart under december. Under tiden t. o. in. april 1948 kan ytterligare

ett avsevärt antal sådana deklarationer förväntas inkomma. Antalet

gåvoskattedeklarationer, som nu måste behandlas, utgör omkring 4 000, vilket

är fyra gånger så stort som medeltalet deklarationer för åren 1941—

1945 och nära nog dubbelt så stort som antalet deklarationer för 1946. Anledningen

till ökningen 1947 torde väsentligen vara att söka i införandet av

kvarlåtenskapsskatten, vilken trädde i kraft den 1 januari 1948. Den balans

som föreligger är sålunda betydande och åtgärder synas påkallade

för dess avarbetande inom rimlig tid. Med hänsyn till den arbetsinsats, som

handläggningen av gåvoskatteärendena hittills krävt, anser sig ämbetet behöva

fr. o. m. den 1 mars 1948 under ett år framåt anställa dels en kvalifi
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

cerad jurist med arvode motsvarande avlöning till en byråsekreterare och

dels ett kontorsbiträde med arvode motsvarande avlöning i lägsta löneklassen

i högsta vederbörliga lönegrad.

Lönerna till de två nämnda befattningshavarna uppskattar ämbetet till

sammanlagt 5 584 kronor.

Förstärkningen av taxeringspersonalen avser befattningshavare med

skriv- och kontorsgöromål. Rörande orsakerna till det ökade personalbehovet

uttalar ämbetet.

I sitt betänkande angående inrättandet av en statlig taxeringsavdelning

vid överståthållarämbetet framhöll ämbetet bl. a., att arbetsmängden för

avdelningen till stor del vore flytande och beroende på storleken av den

personal, som statsmakterna ville bekosta för att få arbetet så grundligt utfört,

som ansåges påkallat vid ett övervägande mellan, å ena sidan, kostnaderna

för avdelningen och, å andra sidan, de fördelar som genom ett intensifierat

arbete stode att vinna från allmänna synpunkter sett. Ämbetet

framhöll vidare, att det icke ansetts tillrådligt att räkna med mindre personal

än som erfordrades för att taxeringsarbetets effektivitet ej skulle förminskas

och allmänheten förlora tilltro till taxeringsmyndigheternas förmåga

att åstadkomma en rättvis och likformig taxering.

Svårigheten att bedöma personalbehovet gjorde sig särskilt gällande med

avseende å biträdespersonalen.

Det nya uppbördssystemet har aktualiserat en del arbetsuppgifter — till

viss del av övergående natur — vilkas omfattning icke tidigare låtit sig bedömas.

Vidare har skatteavdelningens lokalfråga icke medgivit den rationalisering

av biträdespersonalens arbete, som tidigare förutsatts och som med

bättre lokalförhållanden skulle ha varit möjlig.

Nu föreliggande erfarenheter utvisa, att en förstärkning av personalen å

taxeringsavdelningen synes påkallad fr. o. in. den 1 mars 1948.

Ämbetet hänvisar i detta sammanhang till en av förste taxeringsintendenten

upprättad promemoria. I denna framhålles, att ämbetet vid sin utredning

i omorganisationsfrågan såsom grundval för sitt bedömande av

personalbehovet å taxeringsavdelningen haft en av landskamreraren Wigert

verkställd undersökning. Wigert hade föreslagit, att 47 biträden skulle anställas

vid avdelningen. Ämbetet hade emellertid ansett det möjligt att reducera

befattningshavarnas antal till 36. Därvid hade ämbetet särskilt beaktat

kostnadsfrågan. Vidare hade räknats med att krigskonjunkturbeskattningen

skulle avvecklas. Ämbetet hade därjämte funnit sig böra utgå från

att stadens medverkan vid taxeringsarbetet i första instans skulle vara att

påräkna i minst lika stor omfattning som i andra magistratsstäder samt

att icke någon av de arbetsuppgifter, som tidigare fullgjorts av skatteverket

i dess egenskap av lokal skattemyndighet, skulle åvila ämbetets skatteavdelning.

Härefter anföres i promemorian.

Handläggningen å taxeringskontoren av ärenden rörande skatt för inkomstökning

enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen

medför längdförings- och utskriftsarbete i ökad utsträckning under första

halvåret 1948.

Även krigskonjunkturbeskattningen tarvar i viss mån — ehuru i minskande

omfattning — alltjämt personal för arbeten av rutinmässig art.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

En arbetsuppgift, för vars utförande under den kommande taxeringsperioden

personal erfordras i långt högre grad än tidigare, är undersökningen

av löneuppgifter för personer, vilka icke kunna återfinnas i det s. k. allmänna

registret (d. v. s. registret till 1947 års mantalslängd) eller i mantalsverkets

adressregister på grund av att antingen namnuppgifterna äro oriktiga

eller vederbörande icke är kyrkobokförd i Stockholm. Genom taxeringsavdelningens

försorg måste i det stora flertalet dylika fall tagas kontakt —

skriftligen eller per telefon — med den arbetsgivare, som avlämnat löneuppgiften.

Den möjlighet, som står till buds alt med hjälp av löneuppgifterna

kontrollera att inkomstbelopp deklarerats, bör under alla förhållanden

utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.

Förandet av längderna över särskild skatt å förmögenhet är en arbetsuppgift,

som författningsenligt åligger taxeringsnämndernas ordförande. Det

är emellertid mera rationellt, att för detta manuella arbete taxeringskontorens

personal anlitas, varigenom ordförandena kunna ägna mera tid åt kvalificerade

uppgifter. Taxeringskontorens övertagande av förmögenhetslängdernas

förande förutsätter dock någon ökning av biträdespersonalen.

De skattskyldiga i Stockholm ha sedan länge begagnat sig av möjligheten

att i och för rådfrågning besöka taxeringskontoren i avsevärt större utsträckning

än de skattskyldiga i länen i fråga om länsstyrelsernas taxeringsavdelningar.

Att denna möjlighet kommer att även framgent utnyttjas, torde

kunna anses givet; detta förhållande medför emellertid, att på varje taxeringskontor

minst ett biträde dagligen helt tages i anspråk för att taga

emot besökande, lämna dem upplysningar i enklare taxeringsfrågor eller

hänvisa dem till taxeringskontorens kvalificerade tjänstemän.

Innan en klar och otvetydig gränsdragning åstadkommits mellan å ena

sidan sådana arbetsuppgifter rörande taxeringsarbetet i första instans, som

den lokala skattemyndigheten enligt 15 § taxeringsförordningen skall eller

må fullgöra, och å andra sidan arbetsuppgifter, som taxeringsnämndsordförandena

eller skatteavdelningen såsom länsstyrelse har att fullgöra, måste

man räkna med att vissa arbetsuppgifter, som tidigare fullgjorts av skatteverket

och vilka i andra städer med egen uppbördsförvaltning i viss omfattning

utföres av den lokala skattemyndigheten, i Stockholm tills vidare

måste fullgöras av taxeringsavdelningen. För en sådan anordning tala måhända

även praktiska skäl.

Slutligen må framhållas, att stadens folkmängd sedan 1945, det år varå

beräkningarna grundats, ökat från 654 864 personer till cirka 705 000 personer

eller med i runt tal 50 000 personer.

Rörande personalbehovets storlek uttalas i promemorian, att, ehuru Wigert

vid sina beräkningar torde hava tagit någon hänsyn även till de närmaste

årens ökning av arbetsvolymen, försiktigheten bjöde att behovet av

personalförstärkning uppskattades till ett något större antal personer än

Wigert föreslagit, helst som en frånvaroprocent på grund av sjukdom av

omkring 10 finge anses vara konstant beträffande biträdespersonalen. Den

erforderliga ökningen borde därför enligt promemorian beräknas till 18

personer. Denna personal anses behövlig även efter taxeringsperioden och

under återstoden av år 1948 samt under första hälften av år 1949.

Då behovet av personalförstärkning delvis sammanhänger med uppgifter

av engångsnatur, anser sig ämbetet f. n. böra räkna med att endast 10 av

de föreslagna kontorsbiträdesbefattningarna hänföras till aspiranttjänster

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

31

under reglerad befordringsgång. I övrigt skulle tillfällig personal anställas.

Därjämte bleve nödvändigt att påkalla övertidsarbete i viss omfattning.

Ämbetet har för utökning av personalen å taxeringsavdelningen upptagit

ett belopp av 26 344 kronor, avsett för 10 kontorsbiträden med reglerad befordringsgång

och 6 arvodesavlönade biträden. För övertidsersättningar beräknas

20 000 kronor.

Enligt dessa kalkyler skulle lönekostnaderna vid skatteavdelningen under

tiden 1 januari—30 juni 1948 uppgå till sammanlagt (214 411 + 5 584

+ 26 344 -f- 20 000) 266 339 kronor. Då posten i avlöningsstaten uppförts

med 219 800 kronor, skulle alltså enligt ämbetet anvisning behöva ske av

ytterligare (266 339 — 219 800) 46 539 kronor, vilket belopp avrundats till

46 000 kronor.

Föredraganden. Den personal, med vilken överståthållarämbetet räknat

i sin framställning, är icke obetydligt större än den personaluppsättning,

vilken vid 1947 års omorganisation avsågs för ämbetets skatteavdelning.

Såsom framställningen giver vid handen ha emellertid avdelningens arbetsuppgifter

i vissa hänseenden blivit mer omfattande än som vid omorganisationen

förutsattes. En viss förstärkning av icke-ordinarieposten torde

därför vara ofrånkomlig. Då emellertid avdelningen hittills varit i verksamhet

under knappt 2 månader, synes erfarenheten rörande personalbehovet

vara alltför ringa för att en så kraftig förstärkning av personalen, som

ämbetet föreslagit, nu skulle genomföras. Jag föreslår, att till ämbetets förfogande

utöver vad som redan anvisats ställes ett sammanlagt belopp av

30 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl, Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för överståthållarämbetet upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

vid skatteavdelningen må för budgetåret 1947/48

överskridas med högst 30 000 kronor.

[5.] Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t

fastställt av riksdagen godkänd avlöningsstat för landsfiskalerna in. fl. att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1947/48. Staten upptager bl. a.

en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 3 860 000 kronor.

Med stöd av det av riksdagen den 5 mars 1947, nr 56, givna bemyndigandet

har Kungl. Maj :t genom beslut den 16 januari 1948 medgivit, att posten

må överskridas med högst 190 000 kronor. Sammanlagt står alltså till länsstyrelsernas

förfogande för avlönande av icke-ordinarie personal under innevarande

budgetår ett belopp av 4 050 000 kronor.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 29 juni 1945 bestämt antalet extra

ordinarie tjänster i de olika landsfiskalsdistrikten samt medgivit, alt länsstyrelserna

på vissa villkor utan Kungl. Maj:ts vidare hörande finge, i anledning

av de nuvarande onormalt omfattande kamerala arbetsuppgifterna,

i landsfiskalsdistrikten anställa extra biträdespersonal i viss angiven utsträckning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Enligt av Kungl. Maj :t genom beslut den 8 september 1939 och i 16 §

kungörelsen den 24 september 1943, nr 708, givna bemyndiganden ha länsstyrelserna

ägt att för den s. k. administrativa försvarsberedskapen förordna

behövligt antal landsfiskalsassistenter och andra tjänstebiträden hos landsfiskalerna.

Den 30 juni 1947 har Kungl. Maj :t i samband med medelsanvisningen

för budgetåret 1947/48 föreskrivit, att de utgifter, som under

nämnda budgetår må komma att göras med stöd av dessa bemyndiganden,

skola tills vidare redovisas under särskild rubrik under ifrågavarande anslagspost.

Kungl. Maj:t har förklarat sig framdeles vilja meddela beslut

om sättet för täckande av utgifter, som under budgetåret orsakades av ifrågavarande

personalförstärkning.

På anmodan ha länsstyrelserna inkommit med vissa uppgifter angående

utgifterna under anslagsposten till icke-ordinarie personal. En sammanställning

av uppgifterna ger vid handen, att utgifterna för avlönande av

icke-ordinarie personal, avsedd för fullgörande av stadigvarande arbetsuppgifter,

för tiden 1 juli 1947—31 januari 1948 uppgått till 2 347 200 kronor,

medan utgifterna för avlöning av personal, som anställts på grund

av rådande krisförhållanden, under samma tid uppgått till 335 200 kronor.

Länsstyrelserna ha vidare för tiden 1 februari—30 juni 1948 beräknat kostnaderna

för avlöning åt den för mera ordinära uppgifter avsedda personalen

till 1 774 200 kronor och för avlöning åt krispersonalen till 249 400 kronor.

Föredraganden. Enligt länsstyrelsernas beräkningar kunna utgifterna för

avlöningar till den icke-ordinarie personal hos landsfiskalerna, som erfordras

för mera stadigvarande arbetsuppgifter, och till den tillfälligt anställda

krispersonalen beräknas uppgå till 4 121 400 resp. 584 600 kronor. Mot dessa

beräkningar har jag icke något att erinra.

Då till länsstyrelsernas förfogande för avlöningar till icke-ordinarie personal

står ett belopp av 4 050 000 kronor, skulle alltså posten behöva överskridas

med (4 121 400 + 584 600 — 4 050 000) i runt tal 660 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att

den i avlöningsstaten för landsfiskalerna m. fl. upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1947/48 överskridas med — utöver

tidigare enligt riksdagens bemyndigande av Kungl. Maj :t

medgivet belopp — högst 660 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Olofsson.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

33

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 februari 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 samt anför därvid följande.

F. Tekniska institut.

fl.] 6. Statens geotekniska institut: Ersättning för vissa undersökningskostnader

i samband med jordraset vid Lidan. Vid den omfattande naturkatastrof

i form av ett jordras, som den 2 februari 1946 inträffade i Lidans

dalgång vid Sköttorp i Skaraborgs län, tillkallades expertis bl. a. från statens

geotekniska institut. Institutet biträdde under den kritiska tiden för

arbetet vid skredet länsstyrelsen i länet med råd och anvisningar samt

igångsatte därjämte omfattande borrundersökningar inom hela skredområdet

för utrönande av markens stabilitet och för studium av skredets orsaker

m. in. Dessa undersökningar, vilka av institutet ansetts äga direkt samband

med arbetet för katastrofens begränsning, pågingo ända till utgången

av år 1946. Därefter har institutet i forskningssyfte bedrivit vissa ytterligare

undersökningsarbeten vid skredplatsen.

Enligt föreskrifterna i 1 § instruktionen för institutet skall detta för uppdrag,

som av detsamma fullgöras, äga uppbära ersättning enligt grunder,

som fastställas av Kungl. Maj :t eller, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av institutets direktion.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. t samt. Nr 163.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Med bifall till Kungl. Maj :ts därom i proposition 1947:290 framlagda

förslag har riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

under nionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 15 300 kronor

till Bidrag till ersättning för genom jordras vid Lidan förorsakade skador

in. m. Detta anslag är avsett dels för bidrag till vissa enskilda personer

för av dem lidna ekonomiska förluster, dels för täckande av utgifter för

anlitat hjälpmanskap men däremot icke för sådana undersökningskostnader,

varom här är fråga.

I skrivelse den 14 maj 1947 har länsstyrelsen i Skaraborgs län meddelat,

att geotekniska institutet, med anhållan om likvid, till länsstyrelsen överlämnat

räkningar å tillhopa 22 829 kronor 41 öre, avseende kostnader för

geotekniska undersökningar under tiden till slutet av år 1946 med anledning

av jordraset vid Lidan. Länsstyrelsen, som vitsordar att länsstyrelsen under

den kritiska tiden vid raset haft god nytta av den geotekniska expertisen,

säger sig icke kunna bedöma skäligheten och befogenheten av de avlämnade

räkningarna, särskilt i vad de avse undersökningarna under tiden efter

katastrofens avvärjande i mars 1946. Då även de sistnämnda undersökningarna

torde ha betingats av omsorgen om och angelägenheten ur institutets

och sålunda ytterst även ur det allmännas synpunkt av att få fullständigt

klarlagt jordförhållandena i och vid Lidans ådal, förklarar sig länsstyrelsen,

som saknar medel för utgifternas bestridande, emellertid gärna

vilja förorda, att institutet beredes särskilt anslag härför, i den mån institutet

icke disponerar egna medel för ändamålet.

Utlåtanden i ärendet ha avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket

och statens geotekniska institut.

Statskontoret meddelar, att det undandrager sig ämbetsverkets bedömande

huruvida här ifrågavarande utgifter äro hänförliga till sådana åtgärder,

som vidtagits för katastrofhotets avvärjande, eller avse utgifter för institutets

enligt instruktion åliggande forskningsverksamhet. I den mån utgifterna

äro av det förstnämnda slaget böra desamma enligt statskontorets

mening täckas med anlitande av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Riksräkenskapsverket har anfört liknande synpunkter.

Statens geotekniska institut understryker i sitt utlåtande, att förevarande

kostnader helt och hållet förorsakats av de undersökningar, som erfordrades

för katastrofens mildrande och sålunda direkt tjänade länets intressen.

Departementschefen. Geotekniska institutets verksamhet är i huvudsak

inriktad på forskningsarbete samt utförande av konsultationsuppdrag. Frånsett

sådana konsultationer, som endast omfatta rådgivning utan några särskilda

undersökningskostnader, finansieras konsultationsverksamheten genom

avgifter, vilka erläggas av vederbörande uppdragsgivare. Såvitt framgår

av handlingarna i ärendet synas de undersökningskostnader, varom nu är

fråga, icke kunna hänföras till den allmänna forskningsverksamhet, för vilken

medel beräknats under institutets anslag. Med hänsyn härtill vill jag —

ehuru frågan om undersökningsarbetets bedrivande, i varje fall för tiden

efter avvärjandet av det omedelbara katastrofhotet i mars 1946, rätteligen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

35

bort på förhand underställas Kungl. Maj :ts prövning — icke motsätta mig,

att särskilda medel nu anvisas för täckande av utgifterna. Ett särskilt anslag

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår synes böra äskas

för ändamålet. Anslaget bör bestämmas till avrundat 22 900 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens geotekniska institut: Ersättning för vissa

undersökningskostnader i samband med jordraset vid Lidan

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av........................kronor 22 900.

I. Diverse.

[2.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Anslaget är för budgetåret 1947/48 anvisat med 250 000 kronor. Därjämte

fanns vid ingången av budgetåret en reservation av icke fullt 97 000 kronor.

Medelsåtgången å anslaget intill den 15 februari 1948 har utgjort i runt tal

302 000 kronor.

Beträffande medelsbehovet för återstoden av budgetåret må framhållas

bl. a. att 1944 års trafikutredning, 1945 års fiskehamnsutredning och 1945

års skärgårdsutredning under den senaste tiden avslutat sitt arbete. Inom

den närmaste tiden kommer 1945 års trafiksäkerhetskommitté att överlämna

sitt betänkande. Tryckningskostnaderna samt hittills oreglerade ersättningar

till experter för dessa kommittéer beräknas komma att belasta anslaget för

innevarande budgetår med i runt tal 60 000 kronor.

Av kommittéer, som icke lära hinna slutföra sina uppdrag före den 1

juli 1948, äro elkraftutredningen av år 1943, 1944 års hamnutredning och

1944 års trafikförfattningssakkunniga mest kostnadskrävande. För dessa

kommittéer torde medelsbehovet under återstoden av budgetåret komma att

uppgå till omkring 80 000 kronor. Slutligen beräknas för övriga kommittéer

komma att erfordras sammanlagt omkring 55 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle en förstärkning av kommittéanslaget

med 150 000 kronor vara erforderlig.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 150 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Härd af Segerstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

37

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

under finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

samt anför därvid följande.

[1.] Statskontoret: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statskontoret

upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal en obetecknad anslagspost

å 344 000 kronor. I skrivelse den 24 februari 1948 har statskontoret

gjort framställning om medgivande att överskrida nämnda anslagspost.

Statskontoret har verkställt vissa beräkningar över medelsåtgången under

anslagsposten för innevarande budgetår och kommit till det resultatet att

ett överskridande med 35 000 kronor — frånsett överskridande som Kungl.

Maj :t hade befogenhet att medgiva — vore erforderligt. Anledningen till

denna ökade belastning å anslaget vore den att pensionsbyråns arbetsbörda

väsentligt ökat, dels till följd av källskattereformens genomförande, dels

på grund av den av 1947 års riksdag beslutade pensionsreformen, som

föranlett omräkning före den 1 januari 1948 av ca 26 000 pensioner. För att

avarbeta dessa ärenden hade förste revisor stjänsten måst dubbleras, varjämte

tillfällig arbetskraft anlitats samt övertidsarbete i betydande omfattning

ägt rum. Till utgiftsökningen hade även bidragit den försenade och ännu

ej avslutade leveransen av pensionsbyråns nya maskinella utrustning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Med biträdande av statskontorets förslag vill jag förorda, att riksdagens

medgivande inhämtas att överskrida statskontorets icke-ordinariepost med

högst 35 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statskontoret

uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal

må under budgetåret 1947/48 överskridas med högst

35 000 kronor.

[2.] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i

allmänhet. Gällande avlöningsstat för statistiska centralbyrån upptager för

avlöningar till icke-ordinarie personal en ohetecknad anslagspost å 295 000

kronor. Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t med stöd av

riksdagens bemyndigande (r. skr. 1947:56) föreskrivit, att anslagsposten

finge överskridas med högst 8 000 kronor. I skrivelse den 24 februari 1948

har statistiska centralbyrån gjort en kalkyl över medelsåtgången under

ifrågavarande anslagspost per den 30 juni 1948 och med anledning härav

hemställt om medgivande att ytterligare överskrida anslagsposten. Härvid

har centralbyrån erinrat om att Kungl. Maj :t förordnat en befattningshavare

i kammarrätten att under tiden 9 februari—30 juni 1948 biträda inom

centralbyrån med handläggningen av vissa folkbokföringsärenden för att

kompensera den personalminskning som uppkommit genom att byråchefen

å folkbokföringsavdelningen under del av budgetåret med avstående av sin

lön i centralbyrån tagits i anspråk för visst arbete inom finansdepartementet.

Vidare har centralbyrån såsom skäl för sin hemställan anfört, att

den icke-ordinarie personalen måst utökas med hänsyn till att antalet invandringsärenden

å nämnda avdelning ökat i en omfattning, som ej kunnat

förutses (se 1948:VII ht s. 17), samt att skötseln av det centrala

automobilregistret genom fordonsbeståndets fortsatta tillväxt blivit alltmer

krävande (jfr prop. 1947: 163, bilaga 6, punkt 3). Centralbyrån beräknade

merkostnaderna för ifrågavarande personalförstärkning till 65 500

kronor.

Departementschefen. Mot centralbyråns förevarande förslag har jag ej

något att erinra.

I detta sammanhang vill jag även anmäla, att centralbyrån i skrivelse den

26 februari 1948 meddelat, att det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget

till viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m. komrne att

väsentligen överskridas (jfr 1948: VII ht s. 23). För att i någon mån kunna

begränsa medelsåtgången under ifrågavarande anslag synes mig nödvändigt,

att undersökningar i rationaliserings- och besparingssyfte snarast möjligt

igångsättas vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar. De på innevarande

budgetår belöpande merkostnader, som betingas härav, kunna uppskattas

till i runt tal 3 000 kronor. Dessa utgifter böra belasta centralbyråns

icke-ordinariepost.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

39

Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens medgivande till att centralbyråns icke-ordinariepost

under löpande budgetår må ytterligare överskridas med ett belopp av

68 500 kronor, och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån

uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1947/48 — utöver av

Kungl. Maj :t medgivet belopp av 8 000 kronor — överskridas

med högst 68 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per lhrfelt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

41

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27

februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, och statsrådet

Quensel anmäla härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48, statsrådet Quensel beträffande punkten 1

samt statsrådet Weijne beträffande punkterna 2 och 3. Föredragandena anföra

därvid följande.

C. Kyrkliga ändamål.

[1.] 9 a. Bidrag till restaurering av Skara domkyrka, reservationsanslag.

I enlighet med förslag i propositionen 1944: 127 anvisade riksdagen (skrivelsen

1944: 229) för budgetåret 1944/45 dels såsom Bidrag till restaurering

av Skara domkyrka ett reservationsanslag av 160 000 kronor, dels till Lån

till Skara domkyrka för restaurering av domkyrkan under fonden för låneunderstöd

ett investeringsanslag av 50 000 kronor. Genom beslut den 13 oktober

1944 har Kungl. Maj :t meddelat bestämmelser angående anslag till

restaureringen. På sätt i propositionen förutsatts har därvid såsom villkor

för reservationsanslagets utgående föreskrivits, att Skara församling till

domkyrkans restaurering lämnade bidrag med 120 000 kronor samt att av

för restaureringen insamlade medel ett belopp av 250 000 kronor ävensom

församlingens bidrag och nämnda lånemedel i första hand toges i anspråk

för restaureringen. Härjämte har såsom villkor för lånet föreskrivits, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

domkyrkan med början den 31 december 1955 skulle amortera lånet med

minst 2 500 kronor årligen samt att domkyrkan skulle erlägga ränta från

och med den 1 januari 1951.

I propositionen beräknades totalkostnaden för restaureringen på grundval

av en år 1943 gjord utredning till 580 000 kronor.

Domkapitlet i Skara har nu anhållit om ytterligare statsanslag med högsta

möjliga belopp för bestridande av den merkostnad å i runt tal 150 000 kronor,

som beräknats uppkomma till följd av inträdda prisstegringar. Domkapitlet

har upplyst, att restaureringen kunnat påbörjas först våren 1947,

då tillstånd erhållits att utföra yttre och vissa inre arbeten. Domkyrkan hade

den 10 september 1947 härjats av eld, varvid bland annat större delen av

dittills utförda arbeten förstörts. Den brandskadeersättning, som domkyrkan

erhållit, komme emellertid i varje fall att till fullo täcka kostnaderna

för brandskadornas botande, varför kostnaderna för restaureringen icke

komme att ökas genom branden. På grund av stegrade arbets- och materialpriser

hade emellertid restaureringskostnaderna — enligt ett den 7 maj

1947 ingånget entreprenadkontrakt och den 20 november 1947 dagtecknade

beräkningar numera stigit till 729 051 kronor. För restaureringens genomförande

erfordrades alltså utöver redan tillgängliga medel om tillhopa

580 000 kronor ytterligare ungefär 150 000 kronor.

Beträffande kostnadsökningens gäldande har domkapitlet framhållit, att

domkyrkan, som ålagts bidraga med 50 000 kronor till restaureringen, icke

kunde lämna ytterligare bidrag. Att på enskild väg anskaffa ytterligare medel

syntes icke heller möjligt. Under sådana förhållanden syntes enda utvägen

vara, att resterande erforderliga medel till större delen tillskötes av

statsverket, då det måste anses skäligt att ett så litet och skuldtyngt samhälle

som Skara endast svarade för en mindre del av merkostnaden.

Kammarkollegiet har ansett merkostnaden böra beräknas till ett 5 000

kronor lägre belopp än vad domkapitlet angivit, dels emedan kostnadsökningen

uppgivits till 149 051 kronor, dels på grund av att enligt inhämtade

upplysningar restaureringsarbeten för en kostnad av cirka 4 000 kronor gäldats

genom brandskadeersättningen. Merkostnaden borde alltså beräknas

till 145 000 kronor. I likhet med domkapitlet ansåge kollegiet domkyrkan,

vilken inom en nära framtid hade att vidkännas kostnader även för reparation

av domkapitelshuset, icke böra åläggas ökad bidragsskyldighet. Församlingen

skulle enligt Kungl. Maj :ts förutnämnda beslut bidraga med

120 000 kronor eller alltså med “/« av den tidigare uppskattade totalkostnaden.

Om församlingen ålades motsvarande bidragsskyldighet beträffande

merkostnaden, skulle församlingen erlägga (12/« av 145 000 =) 30 000 kronor.

Emellertid hade stadens ekonomiska ställning numera väsentligt förbättrats.

Sålunda hade antalet skattekronor stigit från 95 858 (för år 1943)

till 138 308 (för år 1947) och utdebiteringen för allmän kommunalskatt

sjunkit från 10 kronor till 8 kronor 90 öre för skattekrona. Vidare hade

kommunens tillgångar stigit från 4,5 miljoner kronor (1 januari 1942) till

6,i miljoner kronor (1 januari 1947), medan skulderna ökats allenast från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

43

2,4 miljoner kronor till 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn härtill ansåge kollegiet

församlingens bidrag böra bestämmas till 35 000 kronor. Återstoden

eller 110 000 kronor borde utgå såsom statsanslag.

Statskontoret har förklarat sig väl inse önskvärdheten av att det påbörjade

restaureringsarbetet fullföljdes. Ämbetsverket funne emellertid tveksamt,

om i nuvarande ansträngda ekonomiska läge ytterligare statsmedel

borde ställas till förfogande för ändamålet. Enligt propositionen 1944: 127

hade föredragande departementschefen uttalat, att om de faktiska kostnaderna

för restaureringen skulle komma att överskrida de beräknade, borde

på detta förhållande icke kunna grundas något anspråk från domkyrkans

eller församlingens sida på ytterligare statsbidrag. För den händelse ytterligare

bidrag av statsmedel emellertid skulle anses böra lämnas, borde förut

anvisat anslag uppräknas högst med ett belopp som motsvarade stegringen

från 1943 till 1947 av den av staten finansierade delen av byggnadskostnaderna,

d. v. s. enligt av byggnadsstyrelsen tillämpad byggnadskostnadsindex

med 30 %. Det högsta belopp, som syntes kunna övervägas att utgå såsom

ytterligare bidrag, syntes fördenskull böra angivas till 50 000 kronor.

Föredraganden. Till den år 1944 beslutade restaureringen av Skara domkyrka

beviljades byggnadstillstånd först år 1946, varefter arbetet påbörjades

våren 1947. Detta förhållande i förening med ytterligare försening

genom brand har medfört, att totalkostnaden för restaureringen, tidigare

beräknad till 580 000 kronor, ökats genom de under tiden uppkomna prisstegringarna.

Kostnadsökningen torde i enlighet med kammarkollegiets förslag

böra beräknas till 145 000 kronor.

Med hänsyn till de skäl, som föranlett restaureringsbeslutet, anser jag i

likhet med myndigheterna önskvärt, att arbetet fullföljes. Restaureringskostnaden

skulle enligt 1944 års beslut bestridas med följande medel: insamlade

medel 250 000 kronor, bidrag av församlingen 120 000 kronor, bidrag

av domkyrkan 50 000 kronor (förskotterat av staten genom lån) och

statsbidrag 160 000 kronor. Till bestridande av kostnadsökningen anses ytterligare

medel icke kunna erhållas genom insamling. Domkyrkan kan såsom

i ärendet framhållits icke rimligen åläggas ökade utgifter för detta

byggnadsföretag.

Vid anmälan år 1944 av frågan om anslag till domkyrkans iståndsättande

uttalade föredragande departementschefen, att, om de faktiska kostnaderna

skulle komma att överstiga de beräknade, på detta förhållande

icke kunde grundas något anspråk från domkyrkans eller församlingens

sida på ytterligare statsbidrag. Härvid torde emellertid departementschefen

icke ha avsett en situation som den nu uppkomna. Under erinran

att vidmakthållandet av sådana kulturminnesmärken, som det varom nu

är fråga, betraktats som en hela rikets angelägenhet anser jag mig böra

tillstyrka ytterligare statsbidrag till restaureringen. Vad beträffar statsanslagets

storlek, har kammarkollegiet föreslagit ett belopp av 110 000 kronor,

medan statskontoret funnit högst 50 000 kronor böra ifrågakomma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Jag anser mig böra tillstyrka ett statsbidrag av 100 000 kronor, vilket bör

utgå under villkor att församlingen tillskjuter minst 45 000 kronor.

För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

böra uppföras ett reservationsanslag av 100 000 kronor under samma

rubrik som det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget. Förefintlig

behållning å sistnämnda anslag torde få tillgodoföras det nya anslaget.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till restaurering av Skara domkyrka å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av................ kronor 100 000.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[2.] 29. Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm.

För fördelningen av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset i

Stockholm mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting

gälla sedan den 1 juli 1946 enligt därom träffat avtal nya, av 1945 års riksdag

godkända grunder (se 1945 års åttonde huvudtitel, punkt 89 s. 214 ff.

och riksdagens skrivelse nr 8, punkt 90). De nya grunderna äro avsedda att

tillämpas intill dess den vid allmänna barnbördshuset bedrivna undervisningen

överflyttas till en planerad ny klinik vid Sabbatsbergs sjukhus (jfr

propositionen 1945: 102). Denna överflyttning har beräknats komma att äga

rum år 1949. Enligt det nya avtalet svarar staten — förutom för det sedvanliga

statsbidraget till driften av förlossningsanstalter — helt för lönekostnaderna

för läkarpersonalen samt därutöver för 15 procent mot tidigare 50

procent av de driftkostnader i övrigt, som icke täckas av inkomster i form

av nyssnämnda statsbidrag, legosängsavgifter och vinst från polikliniken.

Den enskilda avdelningen finansieras helt genom erlagda vårdavgifter. Med

tillämpning av nämnda avtalsbestämmelser har statens bidrag till barnbördshuset

för innevarande budgetår beräknats till 344 700 kronor, vilket belopp

anvisats som obetecknat anslag, som alltså icke må överskridas.

Lönerna för barnbördshusets befattningshavare — med undantag för läkarlönerna,

för vilka gäller särskild reglering — utgå enligt de grunder, som

gälla vid Stockholms stads sjukhus. Direktionen över allmänna barnbördshuset

äger enligt det av Kungl. Maj :t fastställda reglementet för sjukhuset

att inom de gränser, som betingas av givna anslag och i övrigt förefintliga

tillgångar, bestämma avlöningsförmånerna för annan personal än läkare.

I skrivelser den 19 februari och den 18 december 1947 har direktionen

hemställt om anvisande för budgetåret 1947/48 av tillhopa 85 210 kronor

för genomförande av löne- och pensionsförbättringar för barnbördshusets

personal.

Av direktionens båda framställningar inhämtas i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kangl. Maj.ts proposition nr 163.

Läkar personalen. Den vid barnbördshuset anställde konsulterande

barnläkaren har begärt att få sitt arvode, som sedan cirka 25 år tillbaka

utgått oförändrat med 1 800 kronor för år, höjt till 4 200 kronor för år. Direktionen

anser det vara synnerligen värdefullt, att en läkare med pediatrisk

specialistkompetens finnes vid barnbördshuset. Det med uppdraget förenade

ansvaret och arbetet synas väl motivera den begärda höjningen, varför

direktionen tillstyrker densamma, räknat från och med den 1 juli 1947.

Sedan underläkarna vid allmänna barnbördshuset från och med budgetåret

1946/47 erhållit samma lönegradsuppflyttning och löneförbättring, som

kommit underläkarna vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik till del, ha

arvodena till underläkarna vid kvinnokliniken från och med den 1 juli 1947

ytterligare höjts i överensstämmelse med i propositionen 1947: 287 framlagt

förslag. Merkostnaderna för läkarlönerna för innevarande budgetår

beräknar direktionen till 46 442 kronor, vilket belopp enligt avtalet i sin

helhet faller på statsverket. o .....

Direktionen vill i detta sammanhang anmäla, att — då full jämställdhet

i lönehänseende mellan underläkarna vid karolinska sjukhuset och barnbördshuset

tidigare godkänts av statsmakterna — ifrågavarande förhöjda

arvoden utbetalats till barnbördshusets underläkare från och med den 1

juli 1947. .

Personal, som icke avlönas enligt kollektivavtal. Stockholms

stads lönekommitté har i betänkande den 30 augusti 1947 framlagt

förslag till nytt lönesystem, som är anknutet till statens löneplaner, samt

ett nytt tjänstereglemente, båda avsedda att träda i kraft den 1 januari 1948.

Övergången till det nya lönesystemet — vilket från och med nämnda dag

kommer att tillämpas även vid barnbördshuset innebär, att begynnelselönerna

ganska avsevärt höjas, under det att slutlönerna som regel bli lägre

än de nuvarande (löneförsämring kompenseras dock med tilläggsarvode

och personligt fyllnadsarvode enligt särskilda övergångsbestämmelser för

befattningshavare, anställda före den 1 januari 1948). Någon allmän lönereglering

genomföres icke i samband med övergången till de nya löneplanerna,

men beträffande husmodern och köksförestånderskan kommer — i

likhet med vad som blir fallet vid Stockholms stads sjukhus — en provisorisk

uppflyttning till lönegrad 17 i den nya löneplanen att ske från och

med den 1 januari 1948. ...... .

Den från och med den 1 januari 1948 tillämpliga lönestaten for icke

kollektivavtalsanställd personal slutar på ett för helt år beräknat belopp av

294 852 kronor. I det år 1946 avlämnade statförslaget för budgetåret 1947/

48 utgjorde motsvarande belopp 241 228 kronor. En merkostnad av 53 624

kronor har alltså uppkommit. Härav utgöra ca 37 000 kronor^ dyrtidskompensation

(motsvarande det rörliga lönetilläggets höjning från 52 % till

75 %), medan 3 000 kronor utgöra höjning av kompensation för sjuksköterskornas

och barnmorskornas nattjänstgöring. Återstående kostnad, ca

13 500 kronor, utgör den på grund av övergången till det nya lönesystemet

och nyssnämnda provisoriska löneregleringar för helt budgetår uppkommande

merkostnaden, men då endast halva budgetåret 1947/48 beröres härav,

blir merkostnaden i detta fall ca 6 750 kronor. Den totala merkostnaden

för budgetåret 1947/48 blir alltså (37 000 + 3 000 + 6 750 = ) 46 750 kronor.

Den på statsverket fallande delen av denna kostnad utgör ungefär

10 300 kronor.

Centralstyrelsen för Svensk sjuksköterskeförening har i samband med den

förestående" övergången till statens löneplan hemställt, att de nya lönerna

skola utgöra nettolöner, i likhet med vad som redan gäller beträtfande sta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

tens befattningshavare och vad som från och med den 1 januari 1948 kominer

att gälla för stadens tjänstemän. Framställningen innebär, att den

husmodern, sjuksköterskorna och barnmorskorna nu åvilande skyldigheten

att till statens pensionsanstalt erlägga viss del av den årliga pensionsavgiften

skulle från och med den 1 januari 1948 överflyttas på barnbördshuset.

Denna del utgör för närvarande ca 2 200 kronor per år för samtliga här berörda

befattningshavare, d. v. s. för första halvåret 1948 ca 1 100 kronor,

av vilken merkostnad vid bifall till framställningen 244 kronor falla på

statsverket. 1

Direktionen anser för sin del, att nyssnämnda personal även i fråga om

a\gifterna till statens pensionsanstalt för tjänste- och familjepension bör

atnjuta samma förmån som befattningshavarna hos staten och Stockholms

stad, i all synnerhet som barnbördshusets här berörda personal med nuvarande

relativt låga pensionsunderlag har väsentligt lägre pensioner än statens

och stadens motsvarande tjänstemän.

På grund av de förhöjda begynnelselönerna jämte inträffad förhöjning

av det rörliga lönetillägget samt förlängningen av semestertiden komma utgifterna

för sjuk- och semestervikarier att bli väsentligt högre än vad som

beräknats i statförslaget för innevarande budgetår. Det är också tänkbart,

att arbetstidsreglering för sjuksköterskor och barnmorskor blir aktuell inom

den närmaste tiden med tv åtföljande kostnader för övertids- och beredskapsersättning

samt för eventuellt anställande av ytterligare personal. Då

den av dessa orsaker uppkommande merkostnaden nu svårligen låter sig

beraknas, anser sig direktionen icke förrän i efterhand kunna äska medel

harfor, därest det vid räkenskapernas avslutande skulle konstateras, att de

av statsmakterna beviljade anslagen varit otillräckliga.

P e r s o n al, som avlönas enligt kollektivavtal. Den kollektivanställda

personalens löner ha senast reglerats enligt avtal, gällande

från och med den 1 januari 1947. Direktionen har beräknat, att" avtalet

skulle medföra en merkostnad för ifrågavarande personals avlöning under

budgetaret 1947/48 med 108 318 kronor. Härtill komma ökade utgifter för

semester och sjukvikarier m. in., beräknade till cirka 8 000 kronor Hela

kostnadsökningen för budgetåret 1947/48 skulle alltså bli ungefär 116 000

kronor. Staten bidrager i fråga om dessa kostnader med 15 procent av de

s. k. restkostnaderna plus den på rikspatienterna belöpande andelen (8,4

procent) av den Övriga delen av restkostnaderna. Med angivna beräknings
IrTJo

S,kU 6 st:Altens bldrag tm sagda merutgifter, 116 000 kronor, utgöra

25 oo2 kronor. Avtalet har uppsagts till den 1 januari 1948, men förhandlingar

ha inletts angående nytt avtal, enär något resultat ännu icke föreligger

av förhandlingarna mellan Stockholms stad och Stockholms kommunalarbetares

samorganisation rörande nytt kollektivavtal för personalen vid

stadens sjukhus För det fall att det nya avtalet skulle innebära sådan merkostnad,

att statsanslaget blir otillräckligt för bestridande av den på sta„

ande. deIen av merkostnaderna, torde direktionen vara hänvisad till

att jamval i detta avseende i efterhand anmäla uppkommen brist och begara

täckning därför.

bär IrVnrW Ö 1 Vu keele V.1/ Styrelsen för stiftelsen Röda Korshemmet

,a,r „§J?rt framställning om hoj ning från och med den 1 januari 1947 av

sfnlfsSrtr°Jeti r a ba!''!1!,ördshuset tjänstgörande elever från stiftelsens

sjukskoterskeskola från 600 kronor jämte 15 % dyrtidstillägg härå till 1 500

nh?2°tillUdir SrtldStlIiag1g pei;.ele,v- Sedan styrelsen gjort liknande framställnmg

till direktionen for karolinska s ukhuset har Kungl. Maj:t den 19 september

1947 förklarat hinder icke möta för karolinska sjukhusets direk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 163.

47

tion att med bl. a. styrelsen för stiftelsen Röda Korshemmet träffa överenskommelse

om höjning av dyrtidstillägget till 75 % från och med den 1 januari

1947 tills vidare under år 1947 så länge levnadskostnaderna med år

1935 som bas uppginge till lägst 155 enheter. Med anledning av detta beslut

har barnbördshusets direktion i så måtto bifallit styrelsens framställning, att

dyrtidstillägget från och med den 1 januari 1947 tills vidare får utgå med

75 procent i stället för med 15 procent å arvodet för eleverna. Beslutet innebär

en årlig merkostnad av 5 400 kronor. Budgetåret 1947/48 kommer dessutom

att belastas av merkostnaden för tiden 1 januari—30 juni 1947 =

2 700 kronor, således sammanlagt 8 100 kronor. Det statsanslag, som under

sagda budgetår erfordras härför, utgör 1 793 kronor.

Pensionstagare. För omreglering av pensioner, som jämlikt Kungl.

Maj :ts beslut utgå från allmänna barnbördshuset, beräknar direktionen

en merkostnad för innevarande budgetår av 3 379 kronor. Statens andel i

denna kostnad utgör 749 kronor.

Statens bidrag för genomförande av de föreslagna löne- och pensionsför
-

bättringarna skulle alltså för budgetåret 1947/48 utgöra.

För läkare ........................................... kronor 46 442

För befattningshavare, som icke avlönas enligt kollektivavtal

(10 300 + 244 =) .............................. » 10 544

För befattningshavare, som avlönas enligt kollektivavtal . . » 25 682

För sjuksköterskeelever................................ » 1 793

För pensionstagare..................................... » 749

Summa kronor 85 210.

Departementschefen. Såsom i ärendet framhållits ha underläkarna vid

allmänna barnbördshuset genom statsmakternas tidigare beslut i lönehänseende

jämställts med underläkarna vid karolinska sjukhuset. Jag anser därför,

att den särskilda lönereglering, som i enlighet med propositionen 1947:

287 från och med budgetåret 1947/48 genomförts för underläkarna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet jämväl bör tillämpas på underläkarna

vid barnbördshuset. I samband härmed torde såsom direktionen

föreslagit arvodet till barnbördshusets konsulterande barnläkare böra höjas

till 4 200 kronor. Andra befattningshavare vid barnbördshuset än läkare avlönas

enligt samma grunder, som Stockholms stad tillämpar beträffande

motsvarande personal vid stadens sjukhus. Då barnbördshusets direktion

vid fastställande av lönerna för personalen regleinentsenligt har att hålla

sig inom ramen för givna anslag har direktionen nu, eftersom de aktuella

löneförbättringarna icke rymmas inom anslaget för innevarande budgetår,

sett sig nödsakad att begära ytterligare medel till mötande av de stegrade

löneutgifterna. Ett tillmötesgående av framställningen i denna del lärer endast

vara en konsekvens av statsmakternas tidigare ställningstagande. Mot

den vidtagna höjningen av ersättningen för tillhandahållande av sjuksköterskeelever

vid barnbördshuset synes anledning till erinran icke föreligga.

De ökade utgifterna för omreglering av från barnbördshuset utgående pensioner

är o betingade av vissa beslut av Kungl. Maj :t. Jag anser mig därför

böra tillstyrka, att ett anslag till ytterligare bidrag till allmänna barnbördshuset

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. TilIläggsanslaget

torde böra uppföras med 85 200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset

i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av .. kronor 85 200.

N. Diverse.

[3.] 14. Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, reservationsanslag.

För detta ändamål anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 ett reservationsanslag av 200 000 kronor, avseende studieresor

m. m., varjämte för samma budgetår stod till förfogande ett särskilt

anslag å 12 000 kronor till s. k. studentutbytesstipendier. För budgetåret

1946/47 anvisades för båda dessa ändamål ett gemensamt anslag av 125 000

kronor. Genom beslut av 1947 års riksdag förstärktes sistnämnda belopp

med 75 000 kronor, anvisade å tilläggsstat II för sistnämnda budgetår. För

budgetåret 1947/48 slutligen har anvisats ett reservationsanslag av 225 000

kronor. Vid budgetårets början fanns enligt budgetredovisningen en reservation

å i runt tal 26 000 kronor. Reservationen var dock endast av formell

natur. Dispositionsbeslut hade nämligen redan meddelats, ehuru utbetalning

ej hunnit ske före budgetårsskiftet.

Förevarande anslag har, såsom jag i annat sammanhang framhållit, visat

sig vara av synnerligen stor betydelse för möjligheterna att återknyta vårt

lands kulturella förbindelser med utlandet efter krigsårens isolering och

över huvud taget för den kulturella kontakten med andra länder. Av naturliga

skäl är det praktiskt taget omöjligt att i förväg med någon större

grad av säkerhet kunna förutse behovet av medel till ifrågavarande ändamål.

Erfarenheten under den gångna delen av budgetåret har också numera visat,

att de för innevarande budgetår hittills anvisade anslagsmedlen icke varit

tillräckliga för sitt ändamål, och att de redan nu trots iakttagen återhållsamhet

äro uttömda. Därjämte har såsom en tillfällig anordning ett belopp

av 20 000 kronor måst överföras från anslaget till extra utgifter. Årets anslag,

sistnämnda belopp inberäknat, har disponerats på i huvudsak följande

sätt (beloppen avrundade).

Studentutbytesstipendier o. dyl. (jfr statsliggaren s. 709) . . kronor 89 000

Reseunderstöd för deltagande i kongresser i utlandet m. m. » 69 500

Studieresor ......................................... » 49 400

Övriga ändamål...................................... » 36 700

Summa kronor 244 600.

En förstärkning av ifrågavarande anslag synes alltså erforderlig, i första

hand med ett belopp, svarande mot det som tillfälligt överförts från anslaget

till extra utgifter. Därutöver synes en ytterligare medelsanvisning å

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

30 000 kronor påkallad. Det skulle nämligen uppenbarligen vålla betydande

avbräck i våra kulturella kontakter med utlandet, om medel icke ställdes

till förfogande under ifrågavarande anslagsrubrik även för återstoden av

budgetåret. Fördenskull torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår böra anvisas ett förstärkningsanslag av (20 000 + 30 000 =)

50 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av..................kronor 50 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 163.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

51

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 19U8.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

samt anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] 28 a. Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag. Under hänvisning

till vad jag anfört vid anmälan av proposition denna dag, nr 86,

angående bidrag till metallografiska institutet hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till metallografiska institutet å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av .............................. kronor 47 000.

D. Sjöfart och handel.

[2.] Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag. I gällande

avlöningsstat för handelsflottans pensionsanstalt är anslagsposten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal upptagen till 11 800 kronor, varav

1 000 kronor avsetts för ersättningar till vikarier under semestrar och an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

nan ledighet. Ersättningen till vikarie för anstaltens direktör har hittills, i

enlighet med vad som anförts i propositionen 1939: 118 (s. 9), utgjort 18

kronor om dagen.

I skrivelse den 16 februari 1948 har direktionen för handelsflottans pensionsanstalt

bl. a. anmält, att anstaltens direktör önskade uttaga återstående

semester för 1947 och semester för 1948, sammanlagt 70 dagar, under

första halvåret av år 1948 samt att vikarie icke torde kunna erhållas mot

lägre ersättning än dels dagarvode av 12 kronor, dels ock ersättning för

mistade avlöningsförmåner intill ett belopp av 25 kronor för dag. Under

budgetåret 1947/48 hade omkring 300 kronor redan utbetalats i vikariatsersättningar.

Direktionen har med stöd av det anförda hemställt om medgivande

att för nyssnämnda ändamål överskrida anslagsposten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal med [300 + 70 X (12 -f- 25) — 1 000 =]

i runt tal 1 900 kronor.

Direktionens beräkning av medelsbehovet till ersättning åt vikarie för

anstaltens direktör har icke givit mig anledning till erinran. Frågan bör

emellertid underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för handelsflottans

pensionsanstalt uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må under budgetåret 1947/48 överskridas

med högst 1 900 kronor.

F. Diverse.

[3.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 500 000

kronor. Vid ingången av budgetåret fanns å anslaget en reservation av i

runt tal 46 000 kronor. Under budgetårets två första kvartal förbrukades i

runt tal 125 000 kronor respektive 171 000 kronor eller sammanlagt omkring

296 000 kronor. Förbrukningen under januari månad 1948 utgjorde

ungefär 64 000 kronor. Behållningen å anslaget uppgick sålunda den 1 februari

1948 till i runt tal 186 000 kronor.

Under den tilländalupna delen av budgetåret ha inom handelsdepartementet

fyra nya utredningar tillkallats (1947 års elbranschkommitté, 1947

års sjömanspensionsutredning, utredningen angående handelshögskolornas

organisation och arbetsuppgifter samt utredningen angående storleken av

sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet in. m.). Tre kommittéer

ha slutfört sina uppdrag (1942 års sakkunniga för revision av förordningen

angående explosiva varor, 1946 års möbelutredning och 1947 års

sjömanspensionsutredning) och en torde avsluta sitt arbete inom den närmaste

tiden (utredningen rörande vissa organisationsfrågor inom utrikeshandeln).

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Belastningen å anslaget har blivit avsevärt större än på förhand beräknades.

Detta beror främst därpå, att ett antal utredningar intensifierat sitt

arbete för att kunna avsluta detsamma så fort som möjligt. Ett flertal kommittéer

väntas sålunda fullborda sina utredningar under loppet av år 1948.

Utvecklingen på den internationella handelns område har vidare nödvändiggjort

en tillfällig förstärkning av handelsdepartementets personal. Kommittéanslaget

har därvid måst anlitas för avlöningarna till denna personal.

Under nu angivna förhållanden är det ofrånkomligt, att anslaget förstärkes.

Den erforderliga förstärkningen kan uppskattas till 50 000 kronor, vilket

belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 50 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Lindenbaum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

55

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter

under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför därvid

följande.

A. Folkhushållningsdepartementet.

[1.] Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. Under denna rubrik

har å riksstaten för innevarande budgetår upptagits ett förslagsanslag å

240 400 kronor. I samband med anvisande av anslaget har riksdagen enligt

skrivelse den 20 maj 1947 (nr 11) godkänt avlöningsstat för departementet,

upptagande bl. a. en anslagspost Avlöningar till icke-ordinarie personal å

87 600 kronor. Avlöningsstaten har fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut

den 30 maj 1947.

Av ifrågavarande anslagspost ha intill utgången av januari 1948 förbrukats

50 826 kronor. Det återstående beloppet 36 774 kronor torde icke komma att

vara tillräckligt för återstoden av budgetåret. Enligt inom departementet

verkställda beräkningar torde komma att erfordras ytterligare omkring 2 000

kronor. Orsaken härtill är, att departementet på grund av ökade arbetsuppgifter

måst förstärka skrivbiträdespersonalen.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

att medgiva, att den å avlöningsstaten för folkhushållningsdepartementet

uppförda anslagsposten Avlöningar till

icke-ordinarie personal må under budgetåret 1947/48 överskridas

med 2 000 kronor.

D. Diverse.

[2.] 4 b. Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag.

I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda

bostadsbyggnadsverksamheten under angivna tid erforderlig ökning

av tegelproduktionen i landet ställde Kungl. Maj :t genom beslut den 13

november 1942 ett belopp av 125 000 kronor till statens byggnadslånebyrås

förfogande att av byrån i samråd med statens priskontrollnämnd användas

för ökning av tegelproduktionen. Ur beloppet utbetalades ersättning till

sådana tegelbruk, som i normala fall bedreve tegeltillverkning endast under

den varmare årstiden men som förklarade sig villiga bedriva produktion

även under vintern. Ersättningen avsågs skola utgöra gottgörelse för ökade

bränslekostnader och för förluster på grund av sönderfruset tegel m. m.

samt beräknades efter en merkostnad av 10 kronor per 1 000 st. s. k. normaltegel,

dvs. murtegel i dimensionen 25 X 12 X 7,5 cm. För merproduktionen

av murtegel i andra dimensioner utgick ersättning efter kubikinnehåll

med ersättningen för normaltegel som bas. Angivna belopp å 125 000 kronor

anvisades från det å förskottsstat för försvarsväsendet uppförda anslaget

till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Beloppet

täcktes sedermera genom ett av riksdagen beviljat anslag å motsvarande

belopp.

Genom beslut den 13 oktober 1944 anvisade Kungl. Maj :t från det å förskottsstat

för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln

uppförda anslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder ett belopp av högst 400 000 kronor, att av industrikommissionen

i samråd med priskontrollnämnden användas för ökning av tegelproduktionen

under vintern 1944/45. Ur beloppet skulle ersättningar utgå

efter samma grunder, som av byggnadslånebyrån tillämpades under vintern

1942/43. Beloppet täcktes sedermera genom ett av riksdagen beviljat reservationsanslag.

Enligt skrivelse den 4 december 1945, nr 566, beviljade riksdagen, med

bifall till ett av Kungl. Maj :t i propositionen nr 334/1945 (bilaga 10 punkt

2) framställt förslag, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

ett reservationsanslag a 400 000 kronor till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen

av tegel. Genom beslut den 14 december 1945 ställde Kungl.

Maj .t beloppet till industrikommissionens förfogande för att av kommissionen

i samråd med priskontrollnämnden användas såsom bidrag för merkostnader

för produktionen av tegel och därmed jämförlig sten under vintern

1945/46.

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Med bifall till ett av Kungl. Maj :t i propositionen nr 361/1946 framställt

förslag beviljade slutligen riksdagen enligt skrivelse den 18 december 1946,

nr 568, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag

å 300 000 kronor till motsvarande ändamål. Genom beslut den

30 december 1946 ställde Kungl. Maj :t anslaget till statskontorets förfogande

att av statskontoret, på rekvisition i mån av behov, utbetalas till industrikommissionen,

som ägde disponera anslaget för därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 1 oktober 1947 har industrikommissionen gjort framställning

om anvisande av medel för utökning av produktionen av tegel under

vintern 1947/48. Kommissionen anför till en början, att ersättningen till

tegelbruken under vintern 1946/47 varit avsedd alt utgöra gottgörelse för

ökade bränslekostnader och för förlust på grund av sönderfruset tegel m. m.

samt beräknats efter en merkostnad av 11 kronor per 1 000 stycken tegel

av storleken 25 X 12 X 7,5 cm samt häremot svarande ersättning beträffande

tegel av andra dimensioner. Under vintern 1946/47 hade tillverkats

omkring 55 miljoner tegel, varav 15 miljoner representerade brukens normala

vinterproduktion och ungefär 40 miljoner utgjordes av tegel, för vilka

statssubvention kunde utgå.

Kommissionen fortsätter:

Under innevarande år har intill den 1 augusti producerats omkring 166

milj. murtegel mot en tillverkning under samma tid föregående år av 178

milj. tegel. Inneliggande lager den 1 augusti detta år av såväl bränt som

obränt tegel uppgick till omkring 122 milj. mot 133 milj. föregående år.

Det är sålunda att vänta, att produktionen av murtegel, vilken år 1946 uppgick

till omkring 396 milj. tegel, under innevarande år kommer att minska

till följd av den gångna stränga vintern och brist på arbetskraft. Betydande

svårigheter beträffande försörjningen med murtegel måste således befaras

i början av år 1948 enär tegelbruken vid 1947 års slut ej beräknas ha några

nämnvärda lager samt flertalet bruk återupptaga driften först under våren

1948. Elransoneringen torde jämväl medföra en minskning av den för 1948

beräknade tillverkningen.

Genom den planerade inskränkningen i investeringsplanen borde ett

minskat behov av tegel uppstå under år 1948, men eftersläpningen från år

1947 torde bliva så stor, att verkningarna av nedskärningen icke kunna

väntas göra sig gällande i någon större omfattning förrän år 1949.

Den tidigare detta år företagna prisförhöjningen å murtegel torde icke

vara tillräcklig för att vinterproduktion i nämnvärd omfattning skall komma

till stånd. Kostnaderna för bränsle till de särskilda uppvärmningsanordningar,

som erfordras för vinterdrift hava ökat i jämförelse med föregående

år.

För undvikande av ett betydligt försämrat försörjningsläge beträffande

murtegel synes en subventionerad vintertillverkning enligt i huvudsak samma

grunder, som tillämpades under vintrarna 1944/45, 1945/46 och 1946/

47 bliva nödvändig. En undersökning av möjligheterna att erhålla vintertillverkning

under vintern 1947/48 har givit vid handen, att tegelfabrikanterna

äro villiga därtill mot att gottgörelse av 14 kronor per 1 000 stycken

s. k. normaltegel, d. v. s. murtegel i dimensionen 25 X 12 X 7,5 cm, lämnas

enligt förut tillämpade grunder. Priskontrollnämnden har förklarat sig intet

lia att invända mot den sålunda föreslagna höjningen av subventionen.

En merproduktion under kommande vinter kan beräknas komma åt! uppgå

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

till omkring 30 milj. tegel. Erforderligt bränsle står enligt uppgift från tegelindustrien

till förfogande.

På grund av det anförda hemställer industrikommissionen, att Kungl.

Maj :t måtte ställa ett belopp av intill 450 000 kronor till kommissionens

förfogande för att i huvudsak enligt samma grunder, som tillämpats för

stödet åt tegeltillverkningen under föregående vintrar användas för en ökning

av produktionen av tegel och därmed jämförlig byggnadssten under

vintern 1947/48.

I en den 22 december 1947 dagtecknad, till chefen för folkhushållningsdepartementet

ställd skrift har Sveriges tegelindustriförening — med förmälan

att föreningen erhållit underrättelse om att tegelindustrien troligen

icke kunde påräkna statsbidrag för uppkommande merkostnader för en

produktion av murtegel under innevarande vinterhalvår — anhållit, att det

av industrikommissionen begärda anslaget måtte tillstyrkas. Om den ökade

murtegelproduktion om cirka 30 miljoner sten, som denna subvention

beräknades ge upphov till, icke ansåges erforderlig, anhölle föreningen om

en begränsad subvention om minst 225 000 kronor, vilket belopp torde täcka

hittills nedlagda merkostnader för uppehållandet av produktionen vintertid

under år 1947 och beräknade merkostnader under januari 1948. Denna begränsade

subvention beräknades ge upphov till cirka 15 miljoner murtegel.

I ärendet har industrikommissionen den 7 januari 1948 avgivit förnyat

utlåtande. Kommissionen framhåller här till en början, att de resterande

byggnadskostnaderna den 1 januari 1948 för företag med byggnadstillstånd

uppginge till omkring 1 200 miljoner kronor. Även om byggnadstillståndsgivningen

för år 1948 inskränkts, torde någon därav föranledd minskning

av den faktiska byggnadsverksamheten och därmed av behovet av murtegel

och lättbetongblock icke kunna förväntas under åtminstone första halvåret

1948 på grund av nämnda eftersläpning.

Kommissionen uppger vidare, att 60 tegelbruk anmält sig för tillverkning

med subvention vintern 1947/48.

Beträffande försörjningsläget för murtegel och lättbetongblock anför kommissionen

:

Storleken av lager, produktion och leveranser av murtegel under 1946 och

1947 framgår av nedanstående sammanställning.

1946 1947

milj. milj.

Lager av bränt tegel den 1/t.......................... 53 42

Produktion av bränt tegel under tiden 1/i—''/,».......... 359 353

Leveranser av bränt tegel under tiden 1/i—Vu.......... 378 356

Lager av obränt tegel den V12 .......................... 83 95

Lager av bränt tegel den V,........................... 34 39

Resterande leveranser den ''/,, ........................ 133 121

Av sammanställningen framgår, att inneliggande lager av obränt tegel

den 1 december 1947 voro 12 milj. större än vid samma tidpunkt år 1946

och att inneliggande lager av färdigbränt tegel voro 5 milj. större. Vidare

understiger resterande leveranser föregående års med 12 milj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

59

Produktionen under tiden 1 januari—1 december 1947 minskade i förhållande

till samma tid 1946 och leveranserna hava under nämnda tid 1947

understigit 1946 års med 22 milj. Förklaringen härtill äro de relativt stora

ingående lagren av färdigbränt tegel den 1 januari 1946, varigenom leveranserna

överstigit produktionen med 19 milj. Tillgången var dock under

år 1946 synnerligen knapp. Ingående lager av färdigbränt tegel voro den

I januari detta år enligt uppgift av ungefär samma storlek som vid samma

tidpunkt föregående år, varför ej samma reserv för under första halvåret

1948 uppkommande behov föreligger som under år 1946. Resterande leveranser

den 1 december 1947 voro dock som ovan nämnts mindre än föregående

års. Genom hittills företagen vintertillverkning med tanke på statsbidrag

hava lagren av råtegel i år ökat jämfört med föregående år. Likväl

översteg summan av lagren av såväl bränt som obränt tegel storleken av

resterande leveranser endast med 13 milj. Om ytterligare råtegeltillverkning

innevarande vinter ej skulle komma till stånd, skulle endast obetydliga kvantiteter

stå till förfogande för nya bvggnadsföretag under andra kvartalet

1948.

Lagren av lättbetongblock uppgick den 1 december 1947 till ungefär

II 000 m3, motsvarande 4,4 milj. tegel, och resterande leveranser uppgingo

vid samma tidpunkt till omkring 94 000 nr, motsvarande 37,6 milj. tegel.

Enär lättbetongfabrikanterna tillverka ungefär 28 000 in3, motsvarande 11,2

milj. tegel per månad, innebär nyssnämnda siffror, att trots inneliggande

lager erfordras omkring 3 månaders produktion för att täcka resterande

leveranser.

Förklaringen till det för närvarande något förbättrade försörjningsläget

är bland annat dels den omständigheten att under sistlidna halvår arbetstillstånd

beviljats i minskad utsträckning, dels ock att under föregående år

stor brist rått på armeringsjärn och cement, vilket haft till följd att bygge^

nas färdigställande endast kunnat ske i långsam takt, varigenom behoven

av murtegel och lättbetongblock i många fall framflyttats.

Sammanfattningsvis anför kommissionen, att brist för närvarande icke

förelåge vare sig på murtegel eller lättbetongblock men att en markant brist

torde kunna uppstå speciellt under andra kvartalet 1948, om ej vintertillverkning

av murtegel upprätthölles i viss omfattning. Genom den vintertillverkning,

som för närvarande påginge med tanke på statsbidrag, torde ett

tillskott av 15 miljoner murtegel erhållas. Härigenom komme den brist, som

eljest skulle uppkomma under andra kvartalet 1948, att i viss mån minskas.

Skäligheten talade för att en subvention därför borde utgå för den vintertillverkning,

vartill anstalter redan träffats, eller med 225 000 kronor. Kommissionen

hemställde därför, att detta belopp måtte ställas till kommissionens

förfogande för angivna ändamål.

Departementschefen. Den subvention till tillverkningen av murtegel under

vinterhalvåret, som under de senaste åren utgått, har otvivelaktigt väsentligt

bidragit till att förbättra försörjningssituationen i fråga om murtegel.

Den har varit betingad av att produktionen under vinterhalvåret i

allmänhet ställer sig avsevärt dyrare än under resten av året och att de för

murtegel gällande priserna icke äro tillräckliga för att dessa ökade kostnader

skola kunna anses täckta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Den minskning av investeringsverksamheten, som man nu söker åvägabringa,

kommer uppenbarligen att medföra minskad efterfrågan på murtegel.

Av denna anledning kan det synas vara mindre påkallat att fortsätta

med subvention jämväl under vintern 1947/48. Det är emellertid sannolikt,

att denna efterfrågeminskning icke i starkare grad kommer att göra sig

gällande förrän under senare delen av år 1948. Tegelbruken torde vidare

med hänsyn till myndigheternas ställningstagande ha haft viss berättigad

anledning att räkna med att subvention komme att utgå jämväl för vintertillverkningen

1947/48. På grund härav finner jag mig böra föreslå, att

statsbidrag skall utgå för den särskilda vintertillverkning av tegel, som ägt

rum under senare delen av år 1947 och januari 1948. Beträffande grunderna

för statsbidragen torde vad industrikommissionen härom anfört i skrivelsen

den 1 oktober 1947 i tillämpliga delar böra gälla. Kostnaderna beräknas

av industrikommissionen till 225 000 kronor.

Enligt vad jag erfarit, föreligger för närvarande en reservation på det för

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisade anslaget om cirka

230 000 kronor. Från industrikommissionen har uppgivits, att av subventionerna

för vintern 1946/47 återstår att erlägga högst 85 000 kronor. Återstoden

av reservationen, 145 000 kronor, torde få tagas i anspråk för den nu

föreslagna subventionen. För densamma skulle alltså erfordras ytterligare

80 000 kronor. Härför erforderligt anslag torde böra upptagas å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår. Då det är osäkert, om subventionsbeloppen

hinna utbetalas före budgetårets utgång, torde det nya anslaget

liksom de tidigare böra erhålla karaktären av reservationsanslag.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå

riksdagen

att till Åtgärder för utökning av vinter produktionen av tegel

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av..............kronor 80 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 163.

61

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 19h8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

under riksstatens tolfte huvudtitel hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför

därvid följande.

[1.] Statens pensionsanstalt: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statens

pensionsanstalt upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal

en obetecknad anslagspost å 99 000 kronor. I skrivelse den 13 februari 1948

har statens pensionsanstalt gjort framställning om medgivande att överskrida

nämnda anslagspost. Till stöd för denna hemställan har pensionsanstalten

anfört följande. På grund av den ökade arbetsbelastning, som

föranletts av det nya skatteuppbördsförfarandet, hade anstalten måst utöka

personalen ävensom bereda vissa befattningshavare bättre löneförmåner

genom vikariatslöneförordnanden på högre tjänster (jfr 1948: 13 ht s. 11).

Arbetet med debetsedlarna hade vid årsskiftet 1947/48 på grund av tillfällig

arbe Isanhopning medfört, att extra personal måst anlitas, varjämte

övertidsarbete i icke oväsentlig omfattning fått tillgripas. Anstalten räknade

även med en kraftig ökning av antalet ärenden rörande omreglering

av pensionsunderlag, bl. a. sedan anstalten nu fått övertaga vissa sådana

ärenden från länsstyrelserna. För att kunna möta denna ökning i göromålen

vore erforderligt att nyanställa en heltidsamanuens samt ett skrivbiträde.

Under åberopande av vad sålunda anförts har pensionsanstalten

hemställt om förstärkning av ifrågavarande anslagspost med 42 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Med biträdande av statens pensionsanstalts förslag förordar jag, att riksdagens

medgivande inhämtas att överskrida pensionsanstaltens icke-ordinariepost

med högst 42 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt

uppförda anslagsposten Avlöningar till ickeordinarie

personal må under budgetåret 1947/48 överskridas

med högst 42 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per Ihrfelt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

63

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför

därvid följande.

I a. Riksbanksfonden.

[1.] 1. Riksbankens avbetalningslånefond. Jämlikt 7 § reglementet för riksbankens

styrelse och förvaltning äger riksbanken mot säkerhet av borgen

såsom för egen skuld eller med pant av värdepapper utlämna avbetalningslån

och lån utan amortering. För avbetalningslånen utgör lånetiden högst

åtta år, och lånen skola återbetalas genom halvårsvis skeende amorteringar,

dock att amorteringsfrihet kan medgivas under högst fyra år. Lån utan

amortering kunna utlämnas på högst fyra år. Högsta lånebeloppet, vilket

tidigare utgjorde 10 000 kronor, utgör numera efter beslut av 1946 års riksdag

15 000 kronor, med rätt dock för fullmäktige i riksbanken att i särskilda

fall medgiva, att beloppet höjes till högst 20 000 kronor. Räntan följer det

allmänna marknadsläget och utgör f. n. 31/, procent. I enlighet med beslut

av 1946 års riksdag äger riksbanken vidare, enligt vad därom särskilt

stadgas, utlämna lån med statlig kreditgaranti (garantilån) åt den, som

avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Enligt 1897 års riksbankslag i dess ursprungliga lydelse utgjorde avbetalningslånerörelsen

en del av riksbankens egen rörelse. Avbetalningslånen

fingo dock ej sammanlagt överstiga 12,5 miljoner kronor (25 procent av

riksbankens grundfond å 50 miljoner kronor). I anledning av beslut av 1902

års riksdag inrättades i stället en särskild fond för avbetalningslånerörelsen

under riksbankens förvaltning, till vilken av reserverade fondmedel överfördes

ett belopp av 12,5 miljoner kronor. Avbetalningslånefonden ökades

därefter successivt genom tillskott från reserverade vinstmedel, och år 1930

hade fonden stigit till 44 miljoner kronor. I samband med kapitalregleringen

vid 1938 års riksdag inlevererades fondens kapitalbelopp av 44 miljoner kronor

till statsverket, och i stället anvisades av lånemedel ett belopp av 50 miljoner

kronor till en särskild avbetalningslånefond, utgörande en delfond av

riksbanksfonden. Sedan 1946 års riksdag till fonden anvisat ett investeringsanslag

av 10 miljoner kronor uppgår fonden sålunda f. n. till 60 miljoner

kronor.

I skrivelse den 30 december 1947 ha fullmäktige i riksbanken framhållit,

att tillämpningen av de enligt beslut av 1946 års riksdag ändrade bestämmelserna

för utlåningsverksamheten, oaktat återhållsamhet i långivningen,

medfört en större utlåning från fonden än vad man tidigare ansett sig ha

anledning räkna med. Höjningen av maximibeloppen hade medfört en viss

ökning av det genomsnittliga lånebeloppet för de nyutlämnade lånen. Garantilån

hade utlämnats till ett sammanlagt belopp av närmare 3 miljoner

kronor. Någon ökning i belastningen å fonden hade även inträtt genom en

förskjutning av förhållandet mellan lån, vilka amorterades under hela lånetiden,

och lån, vilka beviljades med viss tids amorteringsfrihet. Den senare

lånetypen hade nämligen sedan en tid tillbaka kommit till ökad användning.

De belopp, som återflöte till fonden i form av amorteringar, hade på

grund härav blivit förhållandevis mindre än tidigare. Det utestående beloppet

av lån från avbetalningslånefonden utgjorde den 23 december 1947

59,3 miljoner kronor.

Fullmäktige framhålla, att det även med mycket långt gående återhållsamhet

i fråga om kreditgivningen torde möta betydande svårigheter att

fortsätta låneverksamheten med tillgängliga medel. Man syntes få räkna

med, att icke obetydliga belopp komme att åtgå för garantilånen. Den strängare

kreditprövning, som riksbanken tillämpade beträffande utlåningen i

övrigt från fonden, syntes med hänsyn till denna låneverksamhets speciella

natur, icke utan olägenheter kunna skärpas dithän, att utlåningen kunde

hållas inom ramen för nu tillgängliga medel. Fullmäktige föreslå därför, att

fondens kapital ökas med 5 miljoner kronor, varigenom fonden skulle komma

att uppgå till 65 miljoner kronor.

Departementschefen. Jag ansluter mig till fullmäktiges förslag. Erforderliga

medel synas böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.

Jag hemställer därför att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

att till Riksbankens avbetalningslånefond å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av ............................ kronor 5 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

*

Ur protokollet:

Per Ihrfelt.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 163.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

67

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 februari 1948.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 samt anför därvid följande.

II. Luftfartsfonden.

[1.] 1. Markförvärv. Under detta anslag ha för budgetåret 1947/48 anvisats

700 000 kronor.

För markförvärv fanns den 30 juni 1947 å investeringsanslaget Mark till

landningsfält för flygplan tillgängligt ett belopp av cirka 2 630 000 kronor,

vilken behållning överförts till anslaget till Markförvärv.

Genom beslut den 5 december 1947 har Kungl. Maj :t bemyndigat luftfartsstyrelsen

att av sistnämnda investeringsanslag taga i anspråk ett belopp

av högst 200 000 kronor för markförvärv i fall, då köpeskillingen icke överstiger

100 000 kronor.

I skrivelse den 26 februari 1948 anför luftfartsstyrelsen, att å anslaget till

Markförvärv finnes för närvarande kvarstående ett belopp av 1 517 774 kronor

82 öre, samt erinrar, att styrelsen bemyndigats att av anslaget taga i

anspråk ett belopp av högst 200 000 kronor i fall, då köpeskillingen icke

överstiger 100 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Styrelsen meddelar vidare, att ett av kronan anhängiggjort mål angående

expropriation för utvidgning av Norrköpings flygplats avdömts av häradsrätten

den 20 februari 1948, samt att, sedan domen vunnit laga kraft, köpeskillingen

skall nedsättas hos länsstyrelsen inom nittio dagar. Det blir på

grund härav erforderligt att innevarande budgetår utanordna hela det utdömda

beloppet. Detta utgör 1 737 875 kronor 65 öre, vartill komma räntor

och rättegångskostnader. Dessa kunna för närvarande icke exakt angivas

men torde komma att belöpa sig till omkring 55 000 kronor, varför det sammanlagda

ersättningsbeloppets storlek torde komma att utgöra omkring

1 795 000 kronor. Det ytterligare medelsbehovet under ifrågavarande anslag

utgör sålunda i runt tal 500 000 kronor.

Om anvisande av sistnämnda belopp å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår gör styrelsen hemställan.

Departementschefen. Ersättningarna för expropriationen vid Norrköpings

flygplats ha visat sig uppgå till högre belopp än som från början beräknats.

Å investeringsanslaget till Markförvärv förefintlig behållning synes därför

bliva otillräcklig för täckande av ifrågavarande kostnader. Med hänsyn härtill

anser jag mig böra tillstyrka luftfartsstyrelsens framställning om ytterligare

medelsanvisning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Markförvärv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av................................ kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

69

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

jEcklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 19å8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 32. Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i

Uppsala. Till uppförande av nybyggnad i Uppsala för meteorologiska institutionen

ha för budgetåren 1946/48 anvisats investeringsanslag om sammanlagt

450 000 kronor. Genom beslut den 20 december 1946 har Kungl.

Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse

med en av byggnadsstyrelsen företedd situationsplan med därtill hörande

fem ritningar uppföra den nya institutionsbyggnaden.

I skrivelse den 31 oktober 1947 har kanslern för rikets universitet under

åberopande av en framställning av det större akademiska konsistoriet i

Uppsala hemställt om anvisande av ett anslag av 8 000 kronor för iordningställande

av garage in. in. i vissa källarutrymmen under den västra

flygeln av den nya meteorologiska institutionsbyggnaden, vilka enligt förutnämnda

byggnadsförslag skulle utgrävas men icke förses med fönster

eller i övrigt iordningställas. Därvid har anförts, att ett garage för meteoro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

logiska institutionens tjänstebil uppförts vid institutionens byggnad i Marsta.

Med hänsyn till att tjänstebilen vissa tider vore stationerad i Uppsala, behövdes

ett garage jämväl vid institutionen där. Ett iordningställande av

nyssnämnda utrymmen till garage m. in. skulle enligt en av byggnadsstyrelsen

verkställd beräkning draga en kostnad av 8 000 kronor.

De föreslagna inredningsarbetena torde böra komma till stånd i samband

med det nu pågående uppförandet av den nya institutionsbyggnaden. Kostnaderna

för ifrågavarande arbeten böra enligt vad jag under hand inhämtat

från byggnadsstyrelsen vid nuvarande prisläge beräknas till 12 000 kronor,

vilket belopp torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 12 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

71

Bih ang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1948 äskade eller, i förekommande

fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 utöver de i propositionen

nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

D: 12 Extra utgifter, reservationsanslag......................... 16 000

V. Socialdepartementet.

Bekämpande av arbetslösheten:

B: 27 Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag

............................................ 7 000 000

Förbättrande av bostadsförhållandena m. in.:

B: 31 a Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker, reservationsanslag

...................................... 483 000

Blindvård:

B: 63 Driften av centraldepån för blindas arbeten............. 30 000

7 513 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Statens geotekniska institut:

F: 6 Ersättning för vissa undersökningskostnader i samband

med jordraset vid Lidan............................ 22 900

I: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

........................................ 150 000

172 900

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

C: 9 a Bidrag till restaurering av Skara domkyrka reservationsanslag 100 000

Universitetssjukhus:

E: 29 Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm......... 85 200

N: 14 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, reservationsanslag

.......................................... 50 000

235 200

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

X. Handelsdepartementet.

C: 9 a Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebo
lagets

verksamhet, reservationsanslag................... 15 000 000

C: 28 a Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag......... 47 000

F: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 50 000

15 097 000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

D: 4 b Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag

........................................ 80 000

Säger för driftbudgeten 23 114 100

Kapitalbudgeten.

I a. Riksbanksfonden.

Finansdepartementet:

1 Riksbankens avbetalningslånefond..................... 5 000 000

II. Luftfarts/onden.

Kommunikationsdepartementet:

1 Markförvärv........................................ 500 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Ecklesiastikdepartementet:

32 Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala.................................... 12 000

Säger för kapitalbudgeten 5 512 000

487213. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (24)

24 kopplingar.

  1. SU 1948:238 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen avser folkhush a1 i texten
  2. SU 1948:229 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1948:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 till riksbankens avbetaln a1 i texten
  4. Rskr. 1948:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riks stat en för hudgetåret 1947/48, såvi s. 1 i texten
  5. Rskr. 1948:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter & tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48, i vad p a1 i texten

Visa alla 24