Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
1948-02-27 · 65 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:163, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
1
Nr 163.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48; given Stockholms slott den 27 februari 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari
1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Vid anmälan av propositionen den 3 januari 1948, nr 2, angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anförde jag, att i år
liksom föregående år nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat
borde såvitt möjligt sammanfattas i två propositioner, en avgiven vid
slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 163.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Sistnämnda proposition borde avses för avskrivning av å tilläggsstat äskade
investeringsanslag.
De anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår, vilka ansetts i detta sammanhang böra föreläggas riksdagen, ha
tidigare denna dag anmälts. En sammanställning, omfattande dels de anslag,
vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—13) beslutat äska, dels
ock de anslag å tilläggsstat II — utöver de i propositionen nr 2 sammanfattade
— som under den förflutna delen av riksdagssessionen i särskilda
propositioner äskats eller, i förekommande fall av riksdagen anvisats, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår att ■— med beaktande jämväl av nyssnämnda
nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till
årets riksdag framlades, å tilläggsstat äskats 23,i miljoner kronor å driftbudgeten
och 5,5 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Därjämte ha i ett flertal
fall frågor om överskridande av maximerade poster på avlöningsstaterna för
innevarande budgetår ansetts nu böra underställas riksdagens prövning.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—13) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Per Ihrfelt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
3
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 27 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt
anför därvid följande.
A. Justitiedepartementet m. m.
[1.] Avlöningar till statsråden utan departement m. m., förslagsanslag. Anslaget
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 206 800 kronor.
I den för anslaget fastställda staten ingår bl. a. en post å förslagsvis
30 000 kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t. Vid anmälan av anslaget för budgetåret 1948/49 anförde jag bl. a.,
att denna post borde höjas med 40 000 kronor för att täcka vissa kostnader
för arbetet i samband med nationalbudgeten in. in. Det har sedermera visat
sig, att även för innevarande budgetår medel komma att behövas för ersättningar
åt personal, sysselsatt med sådant arbete. De erforderliga medlen,
som beräknas icke komma att överstiga 30 000 kronor, torde böra avföras
från förenänmda anslagspost. Härför torde emellertid riksdagens medgivande
böra inhämtas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
att medgiva, att från den i staten för avlöningar till statsråden
utan departement m. m. för budgetåret 1947/48 upptagna
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, må bestridas kostnader för ersättningar
åt personal, sysselsatt med att uppgöra nationalbudgeten
m. m.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Georg Dahlin.
Kungl. Maj.ts proposition, nr 163.
5
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 27 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.
D. Diverse.
12. Extra utgifter, reservationsanslag. I gällande riksstat har för detta
ändamål uppförts ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Framlidne italienske ministern Alberto Bellardi Riccis begravning samt
transporten av hans stoft från Sverige till Italien ha ansetts böra ombesörjas
av svenska staten. Kostnaderna härför ha uppgått till omkring 16 000
kronor. Då förevarande anslag, från vilket kostnader av detta slag torde
böra bestridas, icke lämnar tillgång för täckande av nämnda belopp, får
jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 16 000.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Folke Persson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
7
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför
därvid följande.
B. Sociala verk och inrättningar.
[1.] Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
I den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten för
socialstyrelsen har upptagits en anslagspost till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal å 780 000 kronor. Anslagspostens belopp har vid omräkning
efter budgetårets ingång befunnits icke böra ändras.
I skrivelse den 14 februari 1948 har socialstyrelsen hemställt, att sammanlagt
139 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för förstärkning
av nämnda anslagspost.
Socialstyrelsen har anfört, att överskridandet av icke-ordinarieposten till
ett belopp av 80 178 kronor betingas av en överflyttning av kostnader till
denna post från ordinarieposten, vilken balansering helt rymmes inom ramen
för beräknad behållning å sistnämnda post. Överskridandet i denna
del hade förorsakats dels av att under första hälften av budgetåret från
icke-ordinarieposten utgått ersättning till vikarie för en ordinarie förste
byråsekreterare i 27 lönegraden, dels av att 8 fr. o. in. innevarande budgetår
inrättade ordinarie kanslibiträdestjänster icke kunnat tillsättas redan från
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
budgetårets ingång dels ock av att 13 kontorsbiträdestjänster, för vilka medel
beräknats under ordinarieposten, icke uppehållits, varför motsvarande
antal biträden måst avlönas från icke-ordinarieposten.
Beträffande överskridandet i övrigt har socialstyrelsen anfört, att 7 752
kronor avsågo kostnader för en jämlikt Kungl. Maj :ts beslut under budgetårets
första hälft å styrelsens arbetsmarknadsbyrå inrättad befattning med
arvode motsvarande lönen å en befattning i Ce 27: 30. 6 048 kronor utgjorde
kostnaden för en likaledes under budgetårets första hälft inrättad befattning,
vars innehavare biträtt med tillsynen över de utländska barn som
vistas i riket in. in. 2 800 kronor avsågo arvode under tiden juli—september
1947 till en befattningshavare, som fullgjorde de med utarbetande av en ny
upplaga av publikationen »Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige»
förenade redaktionsgöromålen. 1 386 kronor utgjorde merkostnad på grund
av att en e. o. aktuarie hos styrelsen förordnats att under tiden 1 oktober
1947—30 juni 1948 inneha en enligt Kungl. Maj :ts beslut inrättad tjänst i
lönegrad Cg 29, vilken befattning avsetts för vissa förberedande åtgärder för
förbättring av den officiella lönestatistiken. 6 348 kronor utgjorde kostnaderna
under halva budgetåret för en amanuens- och en kanslibiträdesbefattning
för nykterhetsvårdsstatistiken. Dessa befattningar hade inrättats fr. o. in.
den 1 januari 1947. Då befattningarna endast varit inrättade under halva
budgetåret 1946/47, hade icke-ordinarieposten för budgetåret 1947/48 rätteligen
bort höjas med en summa motsvarande avlöningarna till dessa båda
tjänstemän under ett halvt år. Så hade emellertid icke skett. Vidare utgjorde
närmare 25 000 kronor nettokostnaderna (tjänstledighetsavdragen frånräknade)
för ersättare för befattningshavare med ledighet för barnsbörd. Antalet
av dylik anledning beviljade tjänstledigheter hade innevarande budgetår
varit osedvanligt stort, i det att sammanlagt 15 fall beräknades under budgetåret.
Med hänsyn bl. a. till att vikariats- och övertidsersättningarna höjts
fr. o. m. den 1 juli 1947 kunde kostnaderna för nämnda ersättare icke täckas
inom ramen av den fastställda icke-ordinarieposten. Slutligen har socialstyrelsen
anfört följande.
Genom beslut den 14 november 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt socialstyrelsen
att handhava insamlingen och bearbetningen av en löpande statistik
över detaljhandelsomsättningen. För arbetets bedrivande har för tiden t. o. in.
den 29 februari 1948 anvisats 14 000 kronor att utgå från ett under sjunde
huvudtiteln uppfört reservationsanslag till konjunkturinstitutets särskilda
undersökningar.
Under tiden fr. o. m. den 1 mars 1948 t. o. in. budgetårets slut kommer
arbetet med denna statistik att taga i anspråk tre biträden jämte halv arbetstid
för en amanuens. Kostnaderna för denna personals avlöning under
angivna tid beräknas uppgå exklusive rörligt tillägg till närmare 5 500
kronor 0/2 Cf 17, 1 Ce 8, 1 Ce 6, 1 Ce 4). Till de ombud, vilka länsvis skola
insamla uppgifter, beräknas arvoden komma att utbetalas med ett belopp av
4 000 kronor. Den sammanlagda lönekostnaden under tiden fr. o. in. den 1
mars t. o. in. den 30 juni 1948 uppgår alltså till 9 500 kronor.
Departementschefen. Enligt socialstyrelsens framställning behöver den å
avlöningsstaten för styrelsen uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
icke-ordinarie personal innevarande budgetår överskridas med 139 000 kronor.
Huvuddelen av överskridandet är av den arten, att Kungl. Maj :t jämlikt
av riksdagen lämnade bemyndiganden äger lämna medgivande därtill.
Jag anser emellertid lämpligt, att frågan om förstärkning av icke-ordinarieposten
i sin helhet underställes riksdagen.
Av det sammanlagda beloppet 139 000 kronor belöpa ca 80 000 kronor på
sådana merkostnader under posten, vilka motsvaras av besparingar undei
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Bortsett från denna merbelastning utgör den beräknade belastningen utöver
anvisade medel å icke-ordinarieposten ca 59 000 kronor. Härav hänföra
sig ca 18 000 kronor till befattningar, vilka inrättats enligt beslut av Kungl.
Maj :t utan att särskilda medel härför anvisats av riksdagen. I samband med
omorganisationen fr. o. in. innevarande budgetår av utlänningskommissionen,
varvid kommissionens sociala byrå avskaffades, inrättades sålunda å
socialstyrelsens arbetsmarknadsbyrå en arvodesbefattning för vissa angelägna
arbetsuppgifter. Å denna befattning förordnades den tidigare chefen för
den indragna sociala byrån inom utlänningskommissionen. Vidaie har
liksom under budgetåret 1946/47 — hos styrelsen anställts en särskild befattningshavare
med uppgift att biträda med tillsynen över de utländska barn,
som vistas i riket. Befattningen har varit inrättad under budgetårets förra
hälft. Förlängning av förordnandet har därefter icke medgivits. I propositionen
nr 163 till 1947 års riksdag har anmälts, att till en befattningshavare,
vilken fungerat som redaktör för publikationen »Sociallagstiftning och socialt
arbete i Sverige» utbetalats särskilt arvode. Detta har utgått t. o. in. september
månad 1947. Sedan riksdagen (skrivelse nr 302/1947) bifallit Kungl.
Maj :ts i propositionen nr 225 till 1947 års riksdag framlagda förslag angående
förberedande åtgärder för förbättring av den officiella lönestatistiken,
har Kungl. Maj :t uppdragit åt socialstyrelsen att vidtaga därav betingade
åtgärder. Med anledning härav har Kungl. Maj :t beslutat inrättande av en
extra befattning i 29 lönegraden hos styrelsen, vilket medfört en merkostnad
motsvarande löneskillnaden mellan 26 och 29 löneklasserna.
Avsikten har varit, att de genom Kungl. Maj :ts förenämnda åtgärder uppkomna
merkostnaderna skulle bestridas av de medel, som anvisats under
icke-ordinarieposten. På grund av kostnaderna i övrigt under denna post har
densamma dock visat sig icke förslå härtill.
Socialstyrelsen har vidare beräknat ett medelsbehov av 9 500 kronor till
kostnaderna under sista kvartalet innevarande budgetår för den av styrelsen
handhavda omsättningsstatistiken. I årets statsverksproposition (V ht s. 9)
har jag omnämnt, att handhavandet av denna statistik uppdragits åt socialstyrelsen
genom Kungl. Maj :ts beslut den 14 november 1947. Jill kostnaderna
under tiden t. o. in. februari 1948 ha medel anvisats från anslag under sjunde
huvudtiteln. För återstoden av budgetåret finnas däremot icke medel tillgängliga.
Slutligen har socialstyrelsen beräknat en sammanlagd kostnad å ca 31 000
kronor på grund av alt medel till vissa fr. o. in. den 1 januari 1947 nyinrät
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
tade befattningar icke tidigare beräknats för hela innevarande budgetår samt
på grund av oberäknat stora kostnader för vikarier vid ledighet för barnsbörd.
Jag har icke något att erinra mot socialstyrelsens beräkningar utan tillstyrker,
att riksdagens medgivande till överskridande av ifrågavarande anslagspost
inhämtas i enlighet med socialstyrelsens förslag.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må i enlighet med vad jag i det föregående förordat för budåret
1947/48 överskridas med högst 139 000 kronor.
[2.] 27. Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag. 1
skrivelse den 24 april 1947 beräknade statens arbetsmarknadskommission,
alt vid ingången av budgetåret 1947/48 skulle finnas en reservation av omkring
19,s miljoner kronor å detta anslag. Medelsbehovet under anslaget beräknades
för innevarande budgetår till 15 miljoner kronor. Kommissionen
ansåg därför icke någon ny medelsanvisning erforderlig. I propositionen nr
286 till 1947 års riksdag anförde föredragande statsrådet (s. 38), att han för
sin del icke hade något att erinra mot kommissionens beräkningar. Han erinrade
endast, att vissa kostnader i samband med överförande till Sverige
av ca 500 italienska arbetare enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 april 1947
skulle bestridas från ifrågavarande anslag, men att kostnaderna till väsentlig
del skulle slutligt falla på vederbörande arbetsgivare. I enlighet med i nämnda
proposition framlagt förslag har riksdagen härefter till Kostnader för
överflyttning av arbetskraft för budgetåret 1947/48 anvisat endast ett formellt
belopp av 100 kronor.
I samband med framläggandet av preliminära beräkningar av medelsbehovet
under budgetåret 1948/49 har arbetsmarknadskommissionen anmält
(1948 års statsverksproposition, V ht s. 79), att kommissionen hölle för
uteslutet att någon disponibel reservation komme att finnas å anslaget vid
utgången av budgetåret 1947/48. Kommissionen kunde i stället bli nödsakad
att göra framställning om förstärkning av anslaget.
I skrivelse den 19 januari 1948 har arbetsmarknadsstgrelsen därefter hemställt
om ett tilläggsanslag å 7 000 000 kronor till täckande av de kostnader,
som belöpa å ifrågavarande anslag under innevarande budgetår.
Styrelsen anför till en början, att enligt budgetredovisningen för 1946/47
vid utgången av nämnda budgetår å anslaget fanns en reservation av
15 166 475 kronor 70 öre. Därtill kom en behållning enligt arbetsmarknadskommissionens
bokslut å 4 891555 kronor 55 öre. De vid ingången av budgetåret
1947/48 under anslaget disponibla medlen utgjorde sålunda sammanlagt
20 058 031 kronor 25 öre. Styrelsen upplyser vidare, att kostnaderna under
tiden 1 juli—31 december 1947 utgjort 19 608 000 kronor. Behållningen å an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
slaget den 31 december 1947 utgjorde 450 031 kronor, medan kostnaderna
för tiden 1 januari—30 juni 1948 beräknades till 6 484 000 kronor.
Utgifterna under senare halvåret 1947 och beräknade utgifter under förra
halvåret 1948 m. in. framgå av följande vid styrelsens skrivelse fogade sammanställning.
Kostnader
1. Kostnader för omflyttning av kojor och för komplettering
av koj utrustningar..................................
2. Avlöning till verktygsvårdare och bidrag till kockalöner
samt resekostnader till denna personal................
3. Verktygsutrustning..................................
4. Klädesutrustning....................................
5. Ortstillägg..........................................
6. Arbetspremier.......................................
7. Kostnader för annonser och propaganda..............
8. Arbetsblock.........................................
9. Jordbruksläger......................................
10. Resebidrag till arbetstagare, vilka anvisats skogsarbete
11. Kurser för utbildning av reservarbetskraft............
12. Länsarbetsnämndernas förråd........................
13. Omkostnader vid barackförsäljning till Norge.........
14. Resebidrag till jordbruksungdom från Norge och Dan-
Kostnader
V7-S‘/X>
1947
3eräknade
kostnader
Vi-S%
1948
Samman- agda kost- nader för
mdgetåret
1947/48
118 000
677 000
510000
40 000
306 000
16106 000
11000
481000
24 000
1000
12 000
2000
3 000
100 000
700 000
500000
50 000
450000
1200000
5 000
20 000
100 000
100000
5000
30000
218000
1377 000
1010000
90 000
756 000
17 306 000
5 000
31000
581000
124 000
6 000
42 000
2 000
3000
15. Ersättning till kockor i betskötarehushåll.............
38 000
—
38 000
16. Arbetsvärd av partiellt arbetsföra....................
9 000
200 000
209 000
17. Administrationskostnader vid rekrytering av utländsk
arbetskraft..........................................
97 000
250 000
347 000
18. Kostnader avseende lägerverksamhet för utländska stu-
27 000
—
27 000
Summa kronor
18 462 000
3 710 000
22 172 000
Förskott och utlägg
19. Utestående förskott, länsarbetsnämnderna.............
948 000
—
948 000
20. > > , rekryteringsbyråer...............
155000
—
155 000
21. Utestående fordringar................................
331000
—
331 000
22. Utlägg för italiensk arbetskraft......................
89 000
511 000
600 000
23. > > ungersk > ......................
67 000
463 000
530 000
24. > > sudet-tysk > ......................
—
1 500 000
1 500 000
25. > > illegalt inkomna flyktingar................
—
300 000
300 000
26. Diverse utlägg ......................................
216 000
—
216 000
Summa kronoi
1 806 000
2 774 000
4 580 000
Inkomster
27. Försäljningar av kojor, kojutrustningar, verktyg ocli
personlig utrustning samt uthyrningar därav..........
— 660 000
—
— 660 000
Summa nettoutgiftei
19 608 000
0 484 000
26 092 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört, att den stora medelsåtgången under
anslaget huvudsakligen föranletts av för bränsleförsörjningen vidtagna åtgärder.
Härom yttrar styrelsen i huvudsak följande.
De största kostnaderna hänföra sig till arbetspremieringen av med skogsarbete
sysselsatt arbetskraft avseende premieringsperioderna den 1 mars_
den 30 juni och den 1 juli—den 30 september 1947. Medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål uppskattades i arbetsmarknadskommissionens medelsframställning
den 24 april 1947 till 14 000 000 kronor, medan medelsförbrukningen
för ändamålet i stället torde komma att belöpa sig till 17 306 000
kronor.
angivna orsaker till att disponibla medel under anslaget icke varit
tillräckliga, må framhållas, att arbetsmarknadskommissionen, i syfte att
underlätta överflyttningen till skogsbruket av för vedavverkningen erforderlig
arbetskraft, genom beslut den 28 februari 1947 bemyndigade länsarbetsnämnderna
att deltaga i kostnaderna för montering och transport av
uthyrda baracker i större utsträckning än som tidigare varit fallet. Utgifterna
for nämnda kostnadsslag uppgingo under föregående halvår till 118 000
kronor samt beräknas för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948 till 100 000
kronor. Likaledes ha kostnaderna för avlöning till verktygsvårdare stegrats
med anledning av anbefalld fritidshuggning samt avverkning för försvarets
behov. Antalet fritids- och militärhuggare uppgick till icke mindre än 29 000
resp. 6 000 man. De nedlagda kostnaderna för avlöning till verktygsvårdare
jamte anställda kockor samt resekostnader för ifrågavarande personal uppgingo
for det tilländalupna halvåret till 677 000 kronor, medan kostnaderna
for innevarande halvår uppskattats till 700 000 kronor. Samma förhållande
som föranlett kostnadsfördyringen för avlöningar till verktygsvårdare m. m.’
har aven i betydande utsträckning givit anledning till nyinköp av verktygsutrustningar.
En bidragande orsak härtill har även varit den relativt livliga
omsättningen av i enskild huggning placerad arbetskraft, vilken uppgått till
cirka 1 200 man pr månad. De nedlagda kostnaderna för inköpta verktygunder
förutvarande sexmånadersperiod belöpte sig till 510 000 kronor, medan
det beräknade medelsbehovet för innevarande halvår förutsätter ytterligare
500 000 kronor. Kostnaderna för ortstillägg ha belöpt sig till icke
mindre än 306 000 kronor för första halvåret innevarande budgetår beroende
på def stora antal familjeförsörjare, som överflyttats till skogsbruket.
För resterande del av räkenskapsåret beräknas ytterligare 450 000 kronor
erforderHga för ifrågavarande ändamål. Av samma skäl, som anförts beträffande
samtliga förutnämnda kostnadsslag, ha även resebidragen till
arbetstagare, vilka anvisats skogsarbete, undergått ökning. Ehuru de redoy*s;''de
kostnaderna endast uppgingo till 24 000 kronor den 31 december
1947 maste till följd av en viss eftersläpning ytterligare 100 000 kronor beräknas
erforderliga för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948.
I detta sammanhang har arbetsmarknadsstyrelsen anmärkt, att kostnaderna
kunna komma att undergå en betydande stegring — utöver vad som
i förevarande medelsberäkning angivits — vid ytterligare överföring till
skogsbruket av friställd arbetskraft. Vidare har styrelsen anmärkt, att om
de vid avverkning av brännved utgående förmånerna utsträckas att gälla
även vid gagnvirkesavverkning relativt betydande belopp kunna erfordras
även för detta ändamål.
Vad angår de i sammanställningen upptagna tillgångarna i form av utestående
förskott, fordringar och utlägg har styrelsen anfört, att större delen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
13
av de för länsarbetsnämnderna utestående förskotten utgjordes av fordringar
för klädes- och verktygsutrustningar, som utlämnats till ovan arbetskraft
inom skogsbruket samt av innehållen källskatt. Utestående fordringar, vilka
den 31 december 1947 uppgingo till 331 000 kronor, beräknades icke bli
gäldade i någon större utsträckning under budgetåret.
Med avseende å kostnaderna för utländsk arbetskraft har styrelsen anfört
i huvudsak.
De nedlagda kostnaderna och utläggen för nämnda verksamhet uppgingo
den 31 december 1947 till sammanlagt 408 000 kronor, medan ytterligare
3 024 000 kronor beräknas komma att ianspråktagas för ändamålet. Sammanlagt
skulle sålunda erfordras 3 432 000 kronor. Ifrågavarande belopp
har beräknats med ledning av antalet hit anlända och väntade utlänningar.
Av nedanstående uppgifter framgår hur dessa fördela sig på de olika kategorierna
av utländsk arbetskraft m. in. samt verkställda och beräknade utlägg
för resp. grupp:
Antal personer
Italiensk arbetskraft ........................ 1 200
Ungersk » ........................ 1 200
Sudettysk » ........................ 3 500
Illegalt hitkomna flyktingar .................. 1 200
Kronor
600 000
530 000
1 500 000
300 000
Summa kronor 2 930 000.
Därtill komma nedlagda och beräknade kostnader för administration
m. m. å 502 000 kronor. Ehuru i föregående uppställning angivet belopp till
stor del torde komma att återbetalas till arbetsmarknadsstyrelsen, synes
man dock icke för innevarande budgetår kunna räkna med någon nämnvärd
återbäring.
I den förut åberopade sammanställningen har arbetsmarknadsstyrelsen
beräknat ett belopp av 200 000 kronor till arbetsvärd åt partiellt arbetsföra
under första halvåret 1948. Styrelsen har i denna del åberopat en framställning
den 20 november 1947, vari arbetsmarknadskommissionen efter samråd
med kommittén för partiellt arbetsföra och överstyrelsen för yrkesutbildning
hemställt om medgivande att försöksvis till sådana partiellt arbetsföra,
som icke kunna erhålla erforderlig utbildning, omskolning eller arbetsträning
i annan ordning, lämna bidrag för deltagande i av överstyrelsen
för yrkesutbildning anordnade särskilda kurser. Kostnaderna för dessa kurser
skulle bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till
Yrkesutbildningskurser för arbetslösa in. in.
Departementschefen. Vid beräkning av medelsbehovet för innevarande
budgetår under nu ifrågavarande anslag uppskattades reservationen å anslaget
vid budgetårets ingång till ca 19,5 miljoner kronor samt kostnaderna
under budgetåret till ca 15 miljoner kronor. Kostnaderna ha emellertid
blivit avsevärt högre än vid nämnda tillfälle förutsågs. De sammanlagda
kostnaderna vid utgången av kalenderåret 1947 utgjorde sålunda, frånräknat
inkomster, enligt av arbetsmarknadsstyrelsen lämnad uppgift 19 608 000
kronor. Kostnaderna under återstoden av budgetåret uppskattas av styrelsen
till 6 484 000 kronor. Styrelsen har emellertid hemställt, att ytterligare
7 miljoner kronor skola anvisas för detta budgetår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Den stora medelsåtgången på anslaget har huvudsakligen föranletts av
åtgärder för bränsleförsörjningen. På grund av att huggningen fått större
omfattning än man räknat med ha kostnaderna för arbetspremierna blivit
större än som beräknats. Medan arbetsmarknadskommissionen tidigare
beräknat medelsbehovet för arbetspremier till ca 14 000 000 kronor, antages
nu medelsbehovet komma att uppgå till 17 306 000 kronor. Även i övrigt
ha vidtagna åtgärder för att förse skogsbruket med arbetskraft medfört
avsevärt större kostnader än tidigare förutsetts. Sammanlagt beräknar
arbetsmarknadsstyrelsen för dylika åtgärder, bortsett från arbetspremierna,
kostnader å ca 3 575 000 kronor under innevarande budgetår. De från
förevarande anslag utgående kostnaderna för bränsleförsörjningen skulle
sålunda tillhopa uppgå till ca 20 880 000 kronor.
Kostnaderna för överförande till Sverige av utländsk arbetskraft under
innevarande budgetår beräknar arbetsmarknadsstyrelsen till 3 132 000 kronor,
vartill kommer en beräknad kostnad av 300 000 kronor för illegalt anländande
utlänningar, vilka placeras i arbete här i landet. Till viss del
kunna förstnämnda kostnader beräknas bli återbetalade.
Arbetsmarknadskommissionen har i särskild framställning hemställt om
bemyndigande att försöksvis bereda vissa partiellt arbetsföra arbetssökande
utbildning m. m. vid kurser anordnade av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Härmed åsyftas att öppna möjligheter till erforderlig utbildning, omskolning
och arbetsträning för en grupp partiellt arbetsföra, som icke i
annan ordning får erforderlig hjälp till mera permanent inplacering å arbetsmarknaden.
Förslaget ansluter sig i stort sett till de riktlinjer beträffande
kursverksamhet, som av kommittén för partiellt arbetsföra framlagts
i av kommittén avgivet betänkande med förslag angående yrkesvägledning
och yrkesutbildning för partiellt arbetsföra in. in. (SOU 1947: 18).
De av arbetsmarknadsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna anser
jag mig kunna godtaga. Såvitt angår kostnaderna för att tillgodose skogsbrukets
behov av arbetskraft vill jag understryka styrelsens uttalande angående
behovet av ytterligare medel, utöver de i detta sammanhang beräknade,
för den händelse att de statliga åtgärderna i nämnda syfte under
återstoden av budgetaret måste intensifieras än mera. Jag anser mig emellertid
icke nu böra framlägga förslag om ökad medelsanvisning för ändamålet.
Den av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna försöksverksamheten med
kurser för utbildning m. m. av partiellt arbetsföra anser jag böra komma
till stånd. Erfarenheter från sådan försöksverksamhet torde bli av värde
vid ställningstagande till kommitténs för partiellt arbetsföra framlagda
och väntade förslag. Närmare bestämmelser rörande försöksverksamhetens
omfattning m. in. torde böra få meddelas av Kungl. Maj :t.
Jag tillstyrker sålunda, att medel äskas av riksdagen i enlighet med
arbetsmarknadsstyrelsens förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av..................kronor 7 000 000.
[3.J 31 a. Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker, reservationsanslag.
I propositionen nr 311/1946 (V ht., p. 2) föreslog Kungl. Maj :t
riksdagen, att av statliga myndigheter under krigsåren anskaffade baracker
finge, i den män de icke längre erfordrades för statligt ändamål, till med
50 procent rabatterade priser försäljas med förtursrätt till kommuner och
vissa sammanslutningar för att av dessa användas till samlingslokaler o. d.
Åtgärderna skulle, i överensstämmelse med ett av Kungl. Maj :t den 28
juni 1946 meddelat beslut i ämnet, omfatta dels försäljning snarast möjligt
av vissa försvarsväsendet tillhöriga ävensom vissa under statens arbetsmarknadskommissions
förvaltning stående baracker och dels försäljning,
så snart de icke längre erfordrades för statligt ändamål, av vissa baracker,
vilka tillhörde armén och tills vidare erfordrades för provisoriska förråd
eller eljest vore i bruk, ävensom vissa under civilförsvarsstyrelsens förvaltning
stående baracker. Flertalet av de baracker, vilka enligt nämnda beslut
skulle snarast möjligt försäljas, hade förtecknats i en av fortifikationsförvaltningen
upprättad prislista, därvid vissa baracker, vilka ansetts lämpliga
som samlingslokaler o. d., särskilt prissatts. Rabattförsäljning skulle dock få
ske jämväl vad anginge de i katalogen icke särskilt prissatta barackerna.
En särskild av Kungl. Maj :t tillsatt nämnd, barackförsäljningsnämnden,
skulle med ledning av avgivna anbud besluta till vilken anbudsgivare barack
finge försäljas. Rabatterna borde avföras från ett särskilt anslag, vartör
Kungl. Maj :t föreslog riksdagen att under förevarande rubrik å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor, eller det belopp, som beräknades komma att rabatteras vid försäljningen
av de i fortifikationsförvaltningens prislista upptagna barackerna.
Kungl. Maj :t förutsatte tillika, att de angivna rabatteringsprinciperna finge,
i den mån så befunnes erforderligt, tillämpas jämväl vid fortsatt försäljning
av baracker. Frågan om bestridande av framdeles uppkommande kostnader
för rabatter borde få i sinom tid underställas riksdagen. — I skrivelse
nr 500/1946 anvisade riksdagen, som icke gjorde någon erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, det av Kungl. Maj :t begärda anslaget, vilket sedermera av
Kungl. Maj :t fördelades med 304 550 kronor på fortifikationsförvaltningen
(arméns baracker), 43 950 kronor på marinförvaltningen (marinens baracker)
och 151 500 kronor på arbetsmarknadskommissionen.
Försäljningen av baracker har under budgetåren 1946/47 och 1947/48
fortskridit. Sålunda ha flertalet av de i fortifikationsförvaltningens första
katalog prissatta barackerna och därjämte även ett icke obetydligt antal
av de i densamma icke prissatta barackerna försålts till prioriterade köpare
med rabatträtt. Vidare ha civilförvarsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen
och marinförvaltningen avyttrat ett antal av de baracker, vilka ge
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
nom resp. myndighets försorg enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut
skulle försäljas så snart de icke längre erfordrades för statligt ändamål.
För försvarets vidkommande har sistnämnda försälj ningsomgång närmare
bestämts genom Kungl. Maj :ts beslut den 16 maj 1947, varigenom fortifikationsförvaltningen
resp. marinförvaltningen bemyndigats avyttra —- utöver
de i beslutet den 28 juni 1946 medgivna ■— ytterligare ett antal baracker,
av vilka större delen sedermera upptagits i en av fortifikationsförvaltningen
uppgjord andra katalog. Slutligen har arbetsmarknadskommissionen
med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 14 mars och den 13 juni 1947
till rabatterat pris försålt ett antal under kommissionens förvaltning stående
övertaliga baracker från förutvarande norska förläggningar.
I skrivelser den 31 december 1947 och den 5 februari 1948 ha arméns fortifikationsförvaltning
resp. marinförvaltningen redovisat dittillsvarande försäljningsresultat.
Uppgifter rörande avyttring av baracker inom civilförsvarsstyrelsens
och statens arbetsmarknadskommissions (arbetsmarknadsstyrelsens)
förvaltning ha av civilförsvarsstyrelsen och arbetmarknadsstyrelsen
meddelats socialdepartementet i promemorior den 9 resp. 19 februari
1948.
Av de inkomna uppgifterna inhämtas i stort sett vad som framgår av
följande uppställning.
Försäljningsmyndighet
I katalog
upptag- na pris- satta
baracker
st.
Med ra- batt för- sålda
baracker
st.
Beviljade
rabatter
kr.
För täckning
av rabatter
tillgängliga
medel
kr.
För täckning
av rabatter
ytterligare
erforderliga
medel
kr.
542
4971
550 613: 50
304 550: —
246 063: 50
45
28
47 500: —
43 950: —
3 550: —
Statens arbetsmarknadskommission
52
61
185 330: —
151500: —
33 830: —
120
198 850: —
_
198 850: —
Summa
706
982 293:50
500000:-
482 293.50
Från barackförsäljningsnämnden har under hand inhämtats, att nämnden
med hänsyn till de svårigheter, vilka uppstå vid försäljningen av de i
katalogerna icke prissatta barackerna på grund av att försäljningsförfarandet
— uppbud — kommer i konflikt med de rabattberättigade anbudsgivarnas
prioriterade ställning, i fortsättningen icke ämnar avyttra sådana
baracker till rabatterade priser.
Departementschefen. Sedan försäljning av statliga baracker till fritidsändamål
o. d. kommit i gång, ha enligt hittills inkommen redovisning försålts
sammanlagt 706 baracker, varvid rabatter beviljats å tillhopa 982 293
kronor 50 öre. 1946 års riksdag anvisade för täckande av rabatter ett belopp
av 500 000 kronor. För att täcka de rabatter, vilka hittills beviljats, erfordras
sålunda ytterligare ett belopp av 482 293 kronor 50 öre. Nämnda belopp
1 Härav 129 i katalogen icke prissatta baracker.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
torde böra, avrundat till 483 000 kronor, anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.
Den pågående försäljningen av baracker bör, därest riksdagen icke anmäler
avvikande mening, få t. v. fortsättas. Frågan om bestridande av uppkommande
ytterligare kostnader för rabatter torde i sinom tid få underställas
riksdagen.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 483 000.
[4.] Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I den av riksdagen för innevarande
budgetår fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten
upptogs en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å
2 900 000 kronor. Vid omräkning efter budgetårets ingång har posten bestämts
till 3 000 000 kronor.
I skrivelse den 13 februari 1948 har riksförsäkringsanstalten hemställt,
att utöver nämnda belopp 3 000 000 kronor ett belopp av högst 257 000
kronor innevarande budgetår måtte få tagas i anspråk under posten. På
grundval av den faktiska medelsförbrukningen under posten för januari månad
1948 har anstalten beräknat det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret
till ca 3 154 000 kronor. Härjämte erfordrades omkring 20 000 kronor
till avlöningar åt personal (huvudsakligen för besättande av föreliggande
vakanser), som börjar tjänstgöra efter utgången av januari 1948. Till
semestervikarier och vissa andra rent tillfälliga befattningshavare beräknades
omkring 30 000 kronor. Uppflyttningar i löneklass samt uppflyttningar
föranledda av befordringsgången för amanuens- och biträdespersonalen
ävensom sedvanliga uppflyttningar för personal tillhörande den s. k. kontor
sskrivarlinjen beräknades öka den totala kostnaden med omkring 18 000
kronor, vilket belopp dock till omkring hälften innebure överflyttning från
ordinarieposten till icke-ordinarieposten. På grund av eftersläpning i arbetet
å försäkringsbyrån beräknades till övertidsersättningar erfordras ytterligare
ca 10 000 kronor.
I enlighet härmed skulle enligt anstaltens beräkningar sammanlagt erfordras
(3 154 000 + 20 000 + 30 000 + 18 000 + 10 000) 3 232 000 kronor.
Enär verkningarna av den reglerade befordringsgångens införande icke
kunde helt överblickas och då en viss osäkerhet i övrigt vidlådde anstaltens
beräkningar finner anstalten oundgängligen erforderligt, att därutöver ett
belopp å 25 000 kronor avses för att av Kungl. Maj :t kunna ställas till anstaltens
förfogande. Därest tillräckliga medel för avlönande av tillfällig personal
ej skulle stå till anstaltens förfogande, kunde anstalten komma att bli
nödsakad att i slutet av budgetåret entlediga befattningshavare, varigenom
skaderegleringsverksamheten konime att äventyras. Anstalten anser sålunda
3 Iiihang till riksdagens protokoll 11)48. 1 samt. Nr 163.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
nödvändigt, att tillhopa (3 232 000 + 25 000) 3 257 000 kronor stå till förfogande
under ifrågavarande post.
Utöver vad i det föregående omnämnts, har anstalten lämnat följande
uPP§tfter angående anledningen till att ifrågavarande anslagspost visat sig
otillräcklig.
För budgetåret 1946/47 anvisades (prop. nr 141/1946; rd. skr. nr 315/
1946) ursprungligen till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal hos
riksförsäkringsanstalten 1 685 000 kronor. Till följd av framställning från
anstalten den 12 februari 1947 anvisades sedermera (prop. nr 163/1947,
s. 19; rd. skr. nr 196/1947) ytterligare 300 000 kronor för ändamålet. Den
sålunda beräknade sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåret
1946/47, 1 985 000 kronor, togs till utgångspunkt vid beräkningen av motsvarande
medelsbehov för innevarande budgetår (prop. nr 209/1947 s. 41).
Emellertid hade under budgetåret 1946/47 intill februari 1947 bl. a. på
grund av stegrad arbetsbörda för anstalten dennas personal ökats med ca 15
personer. Den för sistnämnda budgetår beräknade kostnaden innefattade
icke de totala årslönerna för den nyanställda personalen. Vidare har fr. o. m.
februari 1947 på grund av fortsatt ökning av arbetsbördan anstaltens personal
ökats med ytterligare ett tiotal befattningshavare bortsett från av statsmakterna
särskilt beslutad ökning av personalen å arbetarskyddsbyrån.
Härjämte har en merbelastning å ca 18 000 kronor uppkommit å icke-ordinarieposten
genom att två befattningar enligt riksdagens beslut (skr. nr
298/1947) placerats i lönegrad Eo 17 i stället för A 15 såsom av Kungl. Maj :t
föreslagits. En merkostnad av ca 52 000 kronor har uppkommit genom att
anstalten omreglerat löneställningen för viss ordinarie personal, å vilken
överflyttats kvalificerade arbetsuppgifter som tidigare tilkommit högre personal
m. m. Slutligen har avgång av ordinarie kontorsbiträden, vilka måst
ersättas med biträdesaspiranter med avlöning från icke-ordinarieposten,
medfört ökad belastning å denna post.
Departementschefen. Riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda har under föregående
och innevarande budgetår fortsatt att växa. Det sammanlagda antalet
inkomna anmälningar jämlikt olycksfalls- och yrkessjukdomslagarna
utgjorde sålunda enligt av anstalten lämnade uppgifter 176 916 år 1947 mot
174 958 år 1946 och 164 036 år 1945. Vidare må nämnas, att antalet större
arbetsgivare (dvs. arbetsgivare med i regel minst fem årsarbetare) stigit
med omkring 2 500 under år 1947. Ökningen av arbetsbördan har föranlett
en fortgående förstärkning av anstaltens personal. Till följd härav ävensom
på grund av andra omständigheter, för vilka redogjorts i det föregående, har
den för anstalten fastställda icke-ordinarieposten visat sig otillräcklig. Denna
post har av riksdagen efter schablonmässig uppräkning med anledning
av den allmänna löneregleringen m. m. fastställts till 2 900 000 kronor. Enligt
av riksdagen lämnat bemyndigande har Kungl. Maj :t efter omräkning
av posten medgivit, att ytterligare 100 000 kronor må tagas i anspråk under
densamma. Riksförsäkringsanstalten anser, att härutöver ett belopp av
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
232 000 kronor erfordras för av anstalten beräknade kostnader under återstoden
av innevarande budgetår. Anstalten föreslår, att dessutom ett belopp
av 25 000 kronor skall ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för att vid behov
kunna anvisas anstalten.
Jag har icke något att erinra mot anstaltens nämnda beräkningar. Med
hänsyn till svårigheterna att exakt bedöma medelsbehovet, vilket bl. a.
är beroende på utvecklingen i fråga om antalet olycksfalls- och yrkessjukdomsanmälningar,
finner jag lämpligt, att i enlighet med anstaltens förslag
ett särskilt belopp ställes till Kungl. Maj :ts förfogande för att vid styrkt behov
kunna möjliggöra ytterligare förstärkning av anslagsposten. Jag tillstyrker
sålunda, att i enlighet med anstaltens förslag riksdagens medgivande
utverkas att överskrida ifrågavarande anslagspost med högst 257 000 kronor
utöver det belopp av 100 000 kronor, varmed posten enligt Kungl. Maj :ts
beslut må överskridas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten uppförda
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1947/48 överskridas med —
utöver vad som med riksdagens bemyndigande redan medgivits
av Kungl. Maj :t — högst 257 000 kronor.
[5.] 63. Driften av centraldepån för blindas arbeten. Till driften av centraldepån
för blindas arbeten har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 120 000 kronor, varav till avlöningar 86 000 kronor och till omkostnader
34 000 kronor. Beräkningen av omkostnadsposten framgår av 1947
års statsverksproposition, femte huvudtiteln s. 72, till vilken torde få hänvisas.
I skrivelse den 20 februari 1948 har statens blinddepånämnd hemställt om
anvisande av 30 000 kronor till förstärkning av omkostnadsposten. Det
ökade behovet av medel under denna post hänför sig enligt nämnden till
de av dagsläget betingade väsentligt stegrade kostnaderna å samtliga omkostnadsposter
och framför allt i fråga om transporter till och från centraldepån.
Nämnden hänvisar till sin skrivelse den 30 oktober 1947 med hemställan
om medel för depåns verksamhet under budgetåret 1948/49, i vilken
skrivelse nämnden hemställt om anvisande av ett belopp av 71 000 kronor
för bestridande av depåns omkostnader under nästa budgetår. I sistnämnda
skrivelse har nämnden rörande omkostnaderna anfört i huvudsak
följande.
Erfarenheten har visat, att för innevarande år anvisat, av 1936 års utredning
angående blinda och dövstumma beräknade belopp, icke är till fyllest.
Kostnaderna för bestridande av fria frakter till blinda hantverkare ha under
år 1947 visat en betydande ökning, beroende bl. a. på att eu av depåns största
leverantörer av borstträn icke längre såsom hitintills kan leverera sina
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
produkter fritt Stockholm utan numera endast fritt närmast fabriken liggande
järnvägsstation (Bodafors). Depån har alltså att erlägga fraktkostnaderna
för transport från nämnda station till Stockholm. Vidare måste beaktas
av statens järnvägar hos Kungl. Maj :t gjord framställning om ökning
av fraktkostnaderna, vilken ökning genomsnittligt synes komma att uppgå
till ca 22—25 %. Slutligen hade 1936 års utredning beräknat, att frakter
från depån till norra stationen i Stockholm skulle kunna bestridas av en
depån tilldelad bil med chaufför, varför i den för depån gällande staten
upptagits dels för bilens konto 2 500 kronor och dels till chaufförens avlöning
3 900 kronor eller tillhopa 6 400 kronor. Omfattningen av dessa
transporter är emellertid sådan, att kostnaderna för egen lastbil med chaufför
jämte ersättning till åkare för erforderliga körslor väsentligt överstiga
den av nämnden för budgetåret 1948/49 till transporter upptagna summan,
20 400 kronor.
Departementschefen. Då statsmakterna år 1938 beslutade inrätta en
centraldepå för blindas arbeten grundades kostnadsberäkningarna i fråga
om depåns drift på utav 1936 års utredning angående blinda och dövstumma
gjorda kostnadskalkyler. Dessa beräkningar torde i dagens ekonomiska
läge vara alltför låga. Med hänsyn härtill medgavs för innevarande budgetår
en icke obetydlig höjning av anslagsposten till avlöningar. Någon
uppräkning av omkostnadsposten företogs däremot icke. Erfarenheterna
under budgetåret ha nu visat, att icke heller omkostnaderna kunna hållas
inom de gränser, som uppdragits på basis av 1936 års kostnadsberäkningar.
Det torde därför vara nödvändigt att anvisa ytterligare medel för innevarande
budgetår för bestridande av depåns omkostnader. Blinddepånämnden
har hemställt om ett tilläggsanslag av 30 000 kronor. Under hand har
jag därjämte inhämtat, att visst ytterligare medelsbehov under innevarande
budgetår uppstått under centraldepåns avlöningspost. Enligt min mening
böra dock utgifterna under återstående del av budgetåret kunna begränsas
i sådan mån, att utöver redan anvisade medel endast tillhopa 30 000 kronor
behöva tagas i anspråk för depåns drift.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Driften av centraldepån för blindas arbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 30 000.
C. Diverse.
[6.] Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m., förslagsanslag.
Under förevarande rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 4 145 000 kronor.
Under de stridshandlingar, som hösten 1944 ägde rum i norra Finland
mellan finska och tyska trupper, överskredo ett betydande antal sårade
finska militärpersoner gränsen till Sverige, där de omhändertogos av mi
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
litära myndigheter. I den mån de omhändertagna voro i behov av sjukhusvård
sändes de till olika sjukvårdsinrättningar. Interneringen upphävdes
den 11 november 1944. Ett antal av de på sjukvårdsanstalterna omhändertagna
kvarlågo för vård även efter denna dag. För vissa kom sjukhusvistelsen
att vara ända till våren 1945 och för några till sommaren eller
hösten samma år.
Till medicinalstyrelsen ha efter hand inkommit räkningar å kostnader
för sjukhusvård och utspisning under transport av dylik finsk militärpersonal
ävensom för begravning av härstädes avlidna personer tillhörande
nämnda kategori. Kostnaderna uppgå för sjukhusvård till 254 982 kronor
12 öre, för utspisning till 2 010 kronor 27 öre och för begravningar till
1 818 kronor 73 öre, eller tillhopa 258 811 kronor 12 öre.
Det torde med hänsyn till föreliggande omständigheter icke råda någon
tvekan om att svenska staten bör tills vidare svara för kostnaderna för omhändertagandet
av ifrågavarande finska militärpersoner. Enligt de föreskrifter,
som under beredskapen meddelades rörande bestridande av kostnader
för internerad personal, borde i vart fall de kostnader, vilka förorsakats av
vård å allmänna sjukhus och som belöpa på tiden före militärinterneringens
hävande, av vederbörande sjukhus ha anmälts till militära myndigheter för
att av dessa bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln. Då så emellertid
icke skett och då utvägen att anlita anslag under nämnda huvudtitel
numera icke torde stå till buds, synas medel böra ställas till förfogande i
annan ordning. För ändamålet synes förslagsanslaget till Bidrag till flyktingars
uppehälle, yrkesutbildning m. m. böra tagas i anspråk. Från detta
anslag ha bl. a. bestritts kostnaderna för omhändertagande av den vid striderna
i Nordfinland hösten 1944 till Sverige evakuerade civilbefolkningen.
Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas till att nu ifrågavarande kostnader
bestridas från anslaget.
De slutgiltiga kostnaderna torde icke f. n. kunna anses fastställda med
fullkomlig säkerhet, enär möjlighet fortfarande föreligger att ytterligare
krav inkomma.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
medgiva, att av det för budgetåret 1947/48 anvisade förslagsanslaget
till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. må bestridas uppkomna kostnader för förenämnda
omhändertagande av finsk militärpersonal.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Olof Särnmark.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
23
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Va huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler under
inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt
anför därvid följande.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[1.] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal är fastställd till 450 000 kronor.
I skrivelse den 3 februari 1948 har medicinalstyrelsen hemställt, att anslagsposten
för budgetåret 1947/48 måtte få överskridas med högst 117 600
kronor.
Styrelsen upplyser, att belastningen å anslagsposten under senare halvåret
1947 utgjort 278 770 kronor. Däri inginge vissa avlöningskostnader
å sammanlagt 69 100 kronor för vikarier å vakanta ordinarie befattningar
m. fl., för vilka medel icke beräknats vid postens fastställande. Återstoden
av belastningen, cirka 210 000 kronor, understege med 15 000 kronor hälften
av anslagsposten, vilket berodde på att vissa nyinrättade befattningar
icke kunnat tillsättas från budgetårets början. För första halvåret 1948
syntes de extra utgifterna under anslagsposten komma att nedgå till cirka
63 500 kronor, samtidigt som den ordinarie belastningen kunde beräknas
stiga till cirka 225 000 kronor. Utgifterna å anslagsposten syntes således
för hela budgetåret komma att med 117 600 kronor överstiga det belopp,
varmed posten upptagits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24 Kungl. Maj. ts proposition nr 163.
I fråga om sina beräkningar härutinnan har styrelsen anfört i huvudsak
följande:
Genom styrelsens omorganisation, som trätt i kraft den 1 juli 1947, hade
inrättats ett flertal nya ordinarie befattningar. Åtskilliga av dessa hade icke
blivit tillsatta med innehavare fr. o. m. nämnda dag utan hade före tillsättandet
uppehållits och komme i ett fall att uppehållas under hela budgetåret
av vikarier med avlöning från icke-ordinarieposten. För några av styrelsens
ordinarie befattningshavare, vilka innehade högre extra ordinarie
tjänst eller åtnjutit tjänstledighet för offentligt uppdrag, hade vidare förordnats
vikarier, direkt eller i succession, med avlöning från förevarande
anslagspost, varigenom uppstått en merbelastning å densamma. Kostnaderna
för avlöningar till samtliga dessa vikarier hade för senare halvåret
1947 uppgått till 43 226 kronor. Styrelsen beräknade, att motsvarande kostnader
under återstående delen av budgetåret komme att uppgå till minst
35 000 kronor. Den härigenom uppkommande merbelastningen å anslagsposten
för hela budgetåret komme således att utgöra 78 226 kronor.
Av de i styrelsens personalstat upptagna femton ordinarie kontorsbiträdestjänsterna
hade vidare av formella skäl fem icke kunnat tagas i anspråk.
Härigenom hade uppstått en merbelastning å anslagsposten motsvarande
kostnaderna för avlönande av fem extra ordinarie kontorsbiträden eller
11 820 kronor under senare halvåret 1947. Merbelastningen å icke-ordinarieposten
komme enligt samma beräkningsgrund att för hela budgetåret
uppgå till inalles 23 640 kronor.
De sålunda berörda utgifterna innebure emellertid icke något ökat totalt
medelsbehov. Å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
uppkomme nämligen en besparing, som icke obetydligt överstege summan
av nyss angivna lönebelopp.
Följande förhållanden komme däremot att medföra en icke förutsedd
reell merbelastning av anslagsposten.
Genom beslut den 14 oktober 1943 hade Kungl. Maj :t uppdragit åt styrelsen
att verkställa utredning rörande den öppna vården vid av landsting
och kommun drivna sjukhus m. in. Vid fullgörandet av detta utredningsuppdrag
hade styrelsen förordnat en amanuens i styrelsen till sekreterare
för utredningen. Nämnda tjänsteman hade under tiden 1 juli 1947—31
januari 1948 varit befriad från sina övriga göromål i styrelsen och hade
under samma tid varit anställd en tjänsteman i lönegrad Cg 17. Fn merbelastning
å anslagsposten hade härigenom uppstått å 4 165 kronor.
Kungl. Maj :t hade vidare beviljat styrelsens chef tjänstledighet under
tiden den 3 oktober 1947—den 15 februari 1948 för att bereda honom tillfälle
att i Amerikas förenta stater och Kanada studera hälsovårdsundervisning
och hälsovårdsadministration. Härefter hade Kungl. Maj :t befriat chefen
för styrelsens sjukhusbyrå under tiden den 16 oktober—den 15 december
1947 och den 1 januari—den 15 februari 1948, varunder han jämlikt av
Kungl. Maj :t meddelat förordnande att vara ställföreträdare för generaldirektören
uppehälle dennes ämbete, från handläggning av de på honom
såsom chef för nämnda byrå ankommande göromålen, samt förordnat en
sjukstuguläkare och en lasarettsläkare att under resp. tidsperioder uppehålla
byråchefstjänsten mot arvode av 18 kronor för dag ävensom ersättning
för de löneförmåner, varifrån de på grund av ifrågavarande förordnanden
nödgats avstå. Med anledning härav hade till sjukstuguläkaren under
senare halvåret 1947 utbetalats 3 256 kronor 50 öre, och beräknade
styrelsen, att kostnaderna för avlöning till lasarettsläkaren komme att uppgå
till 3 180 kronor. Anslagsposten komme härigenom att belastas med
sammanlagt 6 436 kronor 50 öre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
25
Styrelsen hade härjämte beviljat chefen för styrelsens social- och rättspsykiatriska
byrå partiell tjänstledighet under tiden den 23 augusti—den
25 september 1947 samt förordnat en överläkare att handlägga vissa ärenden
å byrån enligt generaldirektörens bestämmande. Sedermera har Kungl.
Maj:t befriat samme byråchef under tiden den 26 september 1947—den 29
februari 1948 från handläggning av på honom ankommande ärenden i den
omfattning, generaldirektören närmare bestämde, samt förordnat överläkaren
att under sistnämnda tid handlägga de ärenden, varmed byråchefen
på grund härav icke toge befattning, varvid beträffande överläkarens löneförmåner
under förordnandet bestämmelserna i 21 § 2 mom. första stycket
statens allmänna avlöningsreglemente skulle äga tillämpning. Arbetsbördan
å byrån visade sig alltjämt vara sådan, att byråchefen under återstående
delen av budgetåret icke kunde beräknas medhinna alla honom åliggande
arbetsuppgifter. Styrelsen hade därför beslutat ingiva framställning
om fortsatt befrielse t. o. in. den 30 juni 1948 för byråchefen från handläggningen
av vissa ärenden samt om förlängt förordnande för överläkaren
att under samma tid handlägga de ärenden, varmed byråchefen icke toge
befattning. Under senare halvåret 1947 hade till överläkaren med anledning
av hans förordnanden utbetalats tillhopa 7 228 kronor. Vid bifall till
styrelsens nyssnämnda framställning kunde kostnaderna för avlöning åt
honom för förra halvåret 1948 beräknas till 10 150 kronor. För hela budgetåret
1947/48 skulle således komma att åtgå sammanlagt 17 378 kronor för
ändamålet.
Slutligen ville styrelsen anmäla, att styrelsen med skrivelse den 30 januari
1948 med tillstyrkan överlämnat en framställning från biträdande
byråinspektören i lönegrad Ce 23 hos styrelsen, som av Rockefellerinstitutet
tilldelats ett resestipendium för att i Amerikas förenta stater studera
sjuksköterskeutbildningen, att under henne med anledning av studieresan
beviljad tjänstledighet fr. o. m. den 11 mars t. o. m. den 28 juli 1948 åtnjuta
oavkortad lön. För uppehållande av biträdande byråinspektörsbefattningen
under nämnda tid avsåge styrelsen att för ordna en sjuksköterska
utom styrelsen. Därest ifrågavarande framställning bifölles, komme detta
att medföra en merbelastning å icke-ordinarieposten under innevarande
budgetår med ett belopp av 2 815 kronor.
Sammanlagda beloppet av de icke förutsedda utgifterna under icke-ordinarieposten
har styrelsen sålunda beräknat till (78 226 + 23 640 -f- 4 165 +
6 436 + 17 378 + 2 815) i avrundat belopp 132 600 kronor. Då, såsom tidigare
omnämnts, den ordinarie belastningen å anslagsposten under senare
halvåret 1947 uppgått till omkring 210 000 kronor och för förra halvåret
1948 beräknats till cirka 225 000 kronor, skulle alltså de sammanlagda utgifterna
under posten under innevarande budgetår enligt styrelsens beräkningar
uppgå till (132 600 -f- 210 000 -f- 225 000) 567 600 kronor, vilket belopp
med 117 600 kronor överstege det belopp, varmed posten upptagits.
Föredraganden. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen torde ett betydande
överskridande av medicinalstyrelsens anslagspost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, som för innevarande budgetår är upptagen
till 450 000 kronor, icke kunna undvikas.
Det väntade överskridandet av anslagsposten är till största delen föranlett
därav, att posten belastats eller väntas komma att belastas med utgif
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
ter för vikarier å vakanta ordinarie tjänster eller för ordinarie befattningshavare,
vilka inneha högre extra ordinarie tjänst eller åtnjuta tjänstledighet
för offentligt uppdrag. En merbelastning å posten beräknas även uppkomma
på grund därav, att vissa å styrelsens personalförteckning upptagna
ordinarie kontorsbiträdesbefattningar icke kunnat tagas i anspråk, utan
att i stället motsvarande antal icke-ordinarie befattningshavare måst anställas.
De nu berörda merutgifterna motsvaras dock av besparingar å högre
belopp å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Härutöver beräknas emellertid uppkomma vissa merutgifter å icke-ordinarieposten,
som icke motsvaras av besparingar på annat håll. Huvuddelen
av dessa merutgifter är förorsakad därav, att en förstärkning måst vidtagas
av personalen på styrelsens social- och rättspsykiatriska byrå samt att
särskilda successionsvikarier måst förordnas under tjänstledighet för styrelsens
chef.
För egen del har jag ansett mig böra i stort sett godtaga styrelsens framställning
om förstärkning av anslagsposten. Det av styrelsen beräknade
beloppet torde emellertid kunna avrundas till 117 000 kronor. Ehuru Kungl.
Maj .t torde äga riksdagens bemyndigande att medgiva överskridande av
posten i fråga om de i det föregående omnämnda merutgifter, som motsvaras
av besparingar å ordinarieposten, synes det mig dock lämpligt, att ärendet
i dess helhet underställes riksdagen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1947/48 överskridas med högst
117 000 kronor.
[2.] Statens rättsläkarstation i Stockholm: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat
för statens rättsläkarstation i Stockholm upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är fastställd till 19 400
kronor.
Med skrivelse den 20 februari 1948 har medicinalstyrelsen överlämnat en
av föreståndaren för rättstäkarstationen, professorn W. Bossens, gjord framställning
om förstärkning av anslagsposten för innevarande budgetår.
Föreståndaren meddelar, att utgifterna under anslagsposten under tiden
1 juli 1947—31 januari 1948 uppgått till sammanlagt 12 000 kronor, vartill
komme räkningar å övertidsarbete under januari 1948 å sammanlagt
449 kronor. Det vore icke sannolikt, att återstående medel under anslagsposten
skulle räcka till budgetårets slut. Arbetsbördan vid stationen vore
nämligen stadd i ökning. Förrättningarna komme dessutom mycket ojämnt
och anhopade sig kraftigt vissa tider. Med hänsyn till stationens i förhållande
till arbetsbördan fåtaliga personal och på grund av dess nuvarande
otillfredsställande lokaler måste förrättningarna ej sällan utföras långt efter
opaginerad Kontrollera mot PDF
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
den ordinarie arbetstidens slut. Särskilt övertidsersättningarna komme på
grund härav att stiga till betydande belopp. Under förutsättning att alltför
stor anhopning av förrättningar icke komme att äga rum under budgetårets
återstående månader, kunde den erforderliga förstärkningen av anslagsposten
beräknas till 2 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har för egen del på av föreståndaren anförda skäl
hemställt, att anslagsposten måtte få överskridas med det av föreståndaren
angivna beloppet, 2 000 kronor.
Föredraganden. På de i ärendet anförda skälen torde böra utverkas riksdagens
bemyndigande för Kungl. Maj :t att medgiva överskridande av rättsläkarstationens
icke-ordinariepost med högst 2 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för statens rättsläkarstation i
Stockholm upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1947/48 överskridas
med högst 2 000 kronor.
[3.] Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat
för statens sjuksköterskeskola upptagna anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal är fastställd till 52 400 kronor.
Genom beslut den 31 oktober 1947 medgav Kungl. Maj:t, med stöd av
riksdagens i skrivelse den 5 mars 1947, nr 56, givna bemyndigande, att anslagsposten
finge för budgetåret 1947/48 överskridas med högst 3 300 kronor.
I skrivelse den 18 februari 1948 har styrelsen för statens sjuksköterskeskola
hemställt, att anslagsposten för budgetåret 1947/48 måtte få överskridas
med — utöver genom nyssnämnda beslut den 31 oktober 1947 medgivet
belopp — högst 3 600 kronor. Styrelsen har till stöd för sin hemställan anfört
i huvudsak följande:
Med anledning av en av styrelsen gjord framställning medgav Kungl.
Maj :t den 8 augusti 1947, att vid skolan finge under budgetåret 1947/48 anställas
ett extra kanslibiträde med avlöning enligt lönegraden Cg 11. Vid
fastställandet av gällande avlöningsstat för skolan kunde hänsyn ej tagas
till här avsedda, först senare tillkomna befattning. Så torde ej heller ha skett
vid medgivandet den 31 oktober 1947 att överskrida anslagsposten. Såvitt
nu kan bedömas synes någon besparing å anslagsposten ej uppkomma. På
grund härav torde behov komma att föreligga att överskrida posten med det
belopp, som kommer att utgå i grundlön till kanslibiträdet. Befattningen
i fråga tillträddes den 5 november 1947 och grundlönen för tiden från
sagda dag till budgetårets slut beräknas uppgå till i runt tal 3 600 kronor.
Föredraganden. Skolstyrelsens förslag om ytterligare förstärkning av den
i skolans avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal anser jag mig böra biträda. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Kungi. Maj:ts proposition nr 163.
att den i avlöningsstaten för statens sjuksköterskeskola
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1947/48 överskridas med
— utöver jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 31 oktober 1947
medgivet belopp — högst 3 600 kronor.
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
[4.] Överståthållarämbetet: Avlöningar. Vid 1947 års riksdag beslöts en
omorganisation av överståthållarämbetet, vilken innebar, att ur ämbetet
utbrötos sådana delar, som handhade kommunala uppgifter — skatteverkets
mantals-, uppbörds- och debiteringsavdelningar samt poliskammaren
— och att kvarstående delar, med i huvudsak samma uppgifter som en
länsstyrelse, i sin helhet uppfördes på riksstaten (proposition nr 192, riksdagens
skrivelse nr 334). Ämbetet skulle därefter bestå av tre huvudavdelningar,
nämligen första och andra kansliavdelningen samt skatteavdelningen.
Omorganisationen trädde i kraft den 1 januari 1948.
Genom beslut den 30 juni 1947 fastställde Kungl. Maj :t avlöningsstater
för ämbetet dels för tiden 1 juli—31 december 1947 och dels för tiden 1
januari—30 juni 1948. För den sistnämnda tiden ha särskilda belopp avsetts
för kansliavdelningarna och för skatteavdelningen. För skatteavdelningen
har upptagits bl. a. en post till avlöningar till icke-ordinarie personal.
Posten har uppförts med 219 800 kronor.
I skrivelse den 25 februari 1948 har överståthållarämbetet hemställt, att
till ämbetets förfogande måtte ställas ett ytterligare belopp av 46 000 kronor
för avlöningar till icke-ordinarie personal vid skatteavdelningen. Den
totala belastningen å posten under tiden den 1 januari—30 juni 1948 har
uppskattats till 266 339 kronor. Ämbetet anför, att med utgångspunkt från
de i propositionen nr 192/1947 angivna grunderna medelsförbrukningen
kunde beräknas till 214 411 kronor. Därutöver vore emellertid medel behövliga
dels för avarbetande av uppkommen balans i fråga om ärenden,
avseende gåvoskattedeklarationer, dels ock för förstärkning av taxeringspersonalen.
Rörande deklarationsärendena anför ämbetet.
Under 1947 ha till ämbetet inkommit 6 940 gåvoskattedeklarationer, därav
3 535 enbart under december. Under tiden t. o. in. april 1948 kan ytterligare
ett avsevärt antal sådana deklarationer förväntas inkomma. Antalet
gåvoskattedeklarationer, som nu måste behandlas, utgör omkring 4 000, vilket
är fyra gånger så stort som medeltalet deklarationer för åren 1941—
1945 och nära nog dubbelt så stort som antalet deklarationer för 1946. Anledningen
till ökningen 1947 torde väsentligen vara att söka i införandet av
kvarlåtenskapsskatten, vilken trädde i kraft den 1 januari 1948. Den balans
som föreligger är sålunda betydande och åtgärder synas påkallade
för dess avarbetande inom rimlig tid. Med hänsyn till den arbetsinsats, som
handläggningen av gåvoskatteärendena hittills krävt, anser sig ämbetet behöva
fr. o. m. den 1 mars 1948 under ett år framåt anställa dels en kvalifi
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
cerad jurist med arvode motsvarande avlöning till en byråsekreterare och
dels ett kontorsbiträde med arvode motsvarande avlöning i lägsta löneklassen
i högsta vederbörliga lönegrad.
Lönerna till de två nämnda befattningshavarna uppskattar ämbetet till
sammanlagt 5 584 kronor.
Förstärkningen av taxeringspersonalen avser befattningshavare med
skriv- och kontorsgöromål. Rörande orsakerna till det ökade personalbehovet
uttalar ämbetet.
I sitt betänkande angående inrättandet av en statlig taxeringsavdelning
vid överståthållarämbetet framhöll ämbetet bl. a., att arbetsmängden för
avdelningen till stor del vore flytande och beroende på storleken av den
personal, som statsmakterna ville bekosta för att få arbetet så grundligt utfört,
som ansåges påkallat vid ett övervägande mellan, å ena sidan, kostnaderna
för avdelningen och, å andra sidan, de fördelar som genom ett intensifierat
arbete stode att vinna från allmänna synpunkter sett. Ämbetet
framhöll vidare, att det icke ansetts tillrådligt att räkna med mindre personal
än som erfordrades för att taxeringsarbetets effektivitet ej skulle förminskas
och allmänheten förlora tilltro till taxeringsmyndigheternas förmåga
att åstadkomma en rättvis och likformig taxering.
Svårigheten att bedöma personalbehovet gjorde sig särskilt gällande med
avseende å biträdespersonalen.
Det nya uppbördssystemet har aktualiserat en del arbetsuppgifter — till
viss del av övergående natur — vilkas omfattning icke tidigare låtit sig bedömas.
Vidare har skatteavdelningens lokalfråga icke medgivit den rationalisering
av biträdespersonalens arbete, som tidigare förutsatts och som med
bättre lokalförhållanden skulle ha varit möjlig.
Nu föreliggande erfarenheter utvisa, att en förstärkning av personalen å
taxeringsavdelningen synes påkallad fr. o. in. den 1 mars 1948.
Ämbetet hänvisar i detta sammanhang till en av förste taxeringsintendenten
upprättad promemoria. I denna framhålles, att ämbetet vid sin utredning
i omorganisationsfrågan såsom grundval för sitt bedömande av
personalbehovet å taxeringsavdelningen haft en av landskamreraren Wigert
verkställd undersökning. Wigert hade föreslagit, att 47 biträden skulle anställas
vid avdelningen. Ämbetet hade emellertid ansett det möjligt att reducera
befattningshavarnas antal till 36. Därvid hade ämbetet särskilt beaktat
kostnadsfrågan. Vidare hade räknats med att krigskonjunkturbeskattningen
skulle avvecklas. Ämbetet hade därjämte funnit sig böra utgå från
att stadens medverkan vid taxeringsarbetet i första instans skulle vara att
påräkna i minst lika stor omfattning som i andra magistratsstäder samt
att icke någon av de arbetsuppgifter, som tidigare fullgjorts av skatteverket
i dess egenskap av lokal skattemyndighet, skulle åvila ämbetets skatteavdelning.
Härefter anföres i promemorian.
Handläggningen å taxeringskontoren av ärenden rörande skatt för inkomstökning
enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen
medför längdförings- och utskriftsarbete i ökad utsträckning under första
halvåret 1948.
Även krigskonjunkturbeskattningen tarvar i viss mån — ehuru i minskande
omfattning — alltjämt personal för arbeten av rutinmässig art.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
En arbetsuppgift, för vars utförande under den kommande taxeringsperioden
personal erfordras i långt högre grad än tidigare, är undersökningen
av löneuppgifter för personer, vilka icke kunna återfinnas i det s. k. allmänna
registret (d. v. s. registret till 1947 års mantalslängd) eller i mantalsverkets
adressregister på grund av att antingen namnuppgifterna äro oriktiga
eller vederbörande icke är kyrkobokförd i Stockholm. Genom taxeringsavdelningens
försorg måste i det stora flertalet dylika fall tagas kontakt —
skriftligen eller per telefon — med den arbetsgivare, som avlämnat löneuppgiften.
Den möjlighet, som står till buds alt med hjälp av löneuppgifterna
kontrollera att inkomstbelopp deklarerats, bör under alla förhållanden
utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.
Förandet av längderna över särskild skatt å förmögenhet är en arbetsuppgift,
som författningsenligt åligger taxeringsnämndernas ordförande. Det
är emellertid mera rationellt, att för detta manuella arbete taxeringskontorens
personal anlitas, varigenom ordförandena kunna ägna mera tid åt kvalificerade
uppgifter. Taxeringskontorens övertagande av förmögenhetslängdernas
förande förutsätter dock någon ökning av biträdespersonalen.
De skattskyldiga i Stockholm ha sedan länge begagnat sig av möjligheten
att i och för rådfrågning besöka taxeringskontoren i avsevärt större utsträckning
än de skattskyldiga i länen i fråga om länsstyrelsernas taxeringsavdelningar.
Att denna möjlighet kommer att även framgent utnyttjas, torde
kunna anses givet; detta förhållande medför emellertid, att på varje taxeringskontor
minst ett biträde dagligen helt tages i anspråk för att taga
emot besökande, lämna dem upplysningar i enklare taxeringsfrågor eller
hänvisa dem till taxeringskontorens kvalificerade tjänstemän.
Innan en klar och otvetydig gränsdragning åstadkommits mellan å ena
sidan sådana arbetsuppgifter rörande taxeringsarbetet i första instans, som
den lokala skattemyndigheten enligt 15 § taxeringsförordningen skall eller
må fullgöra, och å andra sidan arbetsuppgifter, som taxeringsnämndsordförandena
eller skatteavdelningen såsom länsstyrelse har att fullgöra, måste
man räkna med att vissa arbetsuppgifter, som tidigare fullgjorts av skatteverket
och vilka i andra städer med egen uppbördsförvaltning i viss omfattning
utföres av den lokala skattemyndigheten, i Stockholm tills vidare
måste fullgöras av taxeringsavdelningen. För en sådan anordning tala måhända
även praktiska skäl.
Slutligen må framhållas, att stadens folkmängd sedan 1945, det år varå
beräkningarna grundats, ökat från 654 864 personer till cirka 705 000 personer
eller med i runt tal 50 000 personer.
Rörande personalbehovets storlek uttalas i promemorian, att, ehuru Wigert
vid sina beräkningar torde hava tagit någon hänsyn även till de närmaste
årens ökning av arbetsvolymen, försiktigheten bjöde att behovet av
personalförstärkning uppskattades till ett något större antal personer än
Wigert föreslagit, helst som en frånvaroprocent på grund av sjukdom av
omkring 10 finge anses vara konstant beträffande biträdespersonalen. Den
erforderliga ökningen borde därför enligt promemorian beräknas till 18
personer. Denna personal anses behövlig även efter taxeringsperioden och
under återstoden av år 1948 samt under första hälften av år 1949.
Då behovet av personalförstärkning delvis sammanhänger med uppgifter
av engångsnatur, anser sig ämbetet f. n. böra räkna med att endast 10 av
de föreslagna kontorsbiträdesbefattningarna hänföras till aspiranttjänster
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
31
under reglerad befordringsgång. I övrigt skulle tillfällig personal anställas.
Därjämte bleve nödvändigt att påkalla övertidsarbete i viss omfattning.
Ämbetet har för utökning av personalen å taxeringsavdelningen upptagit
ett belopp av 26 344 kronor, avsett för 10 kontorsbiträden med reglerad befordringsgång
och 6 arvodesavlönade biträden. För övertidsersättningar beräknas
20 000 kronor.
Enligt dessa kalkyler skulle lönekostnaderna vid skatteavdelningen under
tiden 1 januari—30 juni 1948 uppgå till sammanlagt (214 411 + 5 584
+ 26 344 -f- 20 000) 266 339 kronor. Då posten i avlöningsstaten uppförts
med 219 800 kronor, skulle alltså enligt ämbetet anvisning behöva ske av
ytterligare (266 339 — 219 800) 46 539 kronor, vilket belopp avrundats till
46 000 kronor.
Föredraganden. Den personal, med vilken överståthållarämbetet räknat
i sin framställning, är icke obetydligt större än den personaluppsättning,
vilken vid 1947 års omorganisation avsågs för ämbetets skatteavdelning.
Såsom framställningen giver vid handen ha emellertid avdelningens arbetsuppgifter
i vissa hänseenden blivit mer omfattande än som vid omorganisationen
förutsattes. En viss förstärkning av icke-ordinarieposten torde
därför vara ofrånkomlig. Då emellertid avdelningen hittills varit i verksamhet
under knappt 2 månader, synes erfarenheten rörande personalbehovet
vara alltför ringa för att en så kraftig förstärkning av personalen, som
ämbetet föreslagit, nu skulle genomföras. Jag föreslår, att till ämbetets förfogande
utöver vad som redan anvisats ställes ett sammanlagt belopp av
30 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl, Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för överståthållarämbetet upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
vid skatteavdelningen må för budgetåret 1947/48
överskridas med högst 30 000 kronor.
[5.] Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t
fastställt av riksdagen godkänd avlöningsstat för landsfiskalerna in. fl. att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1947/48. Staten upptager bl. a.
en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 3 860 000 kronor.
Med stöd av det av riksdagen den 5 mars 1947, nr 56, givna bemyndigandet
har Kungl. Maj :t genom beslut den 16 januari 1948 medgivit, att posten
må överskridas med högst 190 000 kronor. Sammanlagt står alltså till länsstyrelsernas
förfogande för avlönande av icke-ordinarie personal under innevarande
budgetår ett belopp av 4 050 000 kronor.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 29 juni 1945 bestämt antalet extra
ordinarie tjänster i de olika landsfiskalsdistrikten samt medgivit, alt länsstyrelserna
på vissa villkor utan Kungl. Maj:ts vidare hörande finge, i anledning
av de nuvarande onormalt omfattande kamerala arbetsuppgifterna,
i landsfiskalsdistrikten anställa extra biträdespersonal i viss angiven utsträckning.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Enligt av Kungl. Maj :t genom beslut den 8 september 1939 och i 16 §
kungörelsen den 24 september 1943, nr 708, givna bemyndiganden ha länsstyrelserna
ägt att för den s. k. administrativa försvarsberedskapen förordna
behövligt antal landsfiskalsassistenter och andra tjänstebiträden hos landsfiskalerna.
Den 30 juni 1947 har Kungl. Maj :t i samband med medelsanvisningen
för budgetåret 1947/48 föreskrivit, att de utgifter, som under
nämnda budgetår må komma att göras med stöd av dessa bemyndiganden,
skola tills vidare redovisas under särskild rubrik under ifrågavarande anslagspost.
Kungl. Maj:t har förklarat sig framdeles vilja meddela beslut
om sättet för täckande av utgifter, som under budgetåret orsakades av ifrågavarande
personalförstärkning.
På anmodan ha länsstyrelserna inkommit med vissa uppgifter angående
utgifterna under anslagsposten till icke-ordinarie personal. En sammanställning
av uppgifterna ger vid handen, att utgifterna för avlönande av
icke-ordinarie personal, avsedd för fullgörande av stadigvarande arbetsuppgifter,
för tiden 1 juli 1947—31 januari 1948 uppgått till 2 347 200 kronor,
medan utgifterna för avlöning av personal, som anställts på grund
av rådande krisförhållanden, under samma tid uppgått till 335 200 kronor.
Länsstyrelserna ha vidare för tiden 1 februari—30 juni 1948 beräknat kostnaderna
för avlöning åt den för mera ordinära uppgifter avsedda personalen
till 1 774 200 kronor och för avlöning åt krispersonalen till 249 400 kronor.
Föredraganden. Enligt länsstyrelsernas beräkningar kunna utgifterna för
avlöningar till den icke-ordinarie personal hos landsfiskalerna, som erfordras
för mera stadigvarande arbetsuppgifter, och till den tillfälligt anställda
krispersonalen beräknas uppgå till 4 121 400 resp. 584 600 kronor. Mot dessa
beräkningar har jag icke något att erinra.
Då till länsstyrelsernas förfogande för avlöningar till icke-ordinarie personal
står ett belopp av 4 050 000 kronor, skulle alltså posten behöva överskridas
med (4 121 400 + 584 600 — 4 050 000) i runt tal 660 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att
den i avlöningsstaten för landsfiskalerna m. fl. upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1947/48 överskridas med — utöver
tidigare enligt riksdagens bemyndigande av Kungl. Maj :t
medgivet belopp — högst 660 000 kronor.
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gunnar Olofsson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
33
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 27 februari 19b8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 samt anför därvid följande.
F. Tekniska institut.
fl.] 6. Statens geotekniska institut: Ersättning för vissa undersökningskostnader
i samband med jordraset vid Lidan. Vid den omfattande naturkatastrof
i form av ett jordras, som den 2 februari 1946 inträffade i Lidans
dalgång vid Sköttorp i Skaraborgs län, tillkallades expertis bl. a. från statens
geotekniska institut. Institutet biträdde under den kritiska tiden för
arbetet vid skredet länsstyrelsen i länet med råd och anvisningar samt
igångsatte därjämte omfattande borrundersökningar inom hela skredområdet
för utrönande av markens stabilitet och för studium av skredets orsaker
m. in. Dessa undersökningar, vilka av institutet ansetts äga direkt samband
med arbetet för katastrofens begränsning, pågingo ända till utgången
av år 1946. Därefter har institutet i forskningssyfte bedrivit vissa ytterligare
undersökningsarbeten vid skredplatsen.
Enligt föreskrifterna i 1 § instruktionen för institutet skall detta för uppdrag,
som av detsamma fullgöras, äga uppbära ersättning enligt grunder,
som fastställas av Kungl. Maj :t eller, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande,
av institutets direktion.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. t samt. Nr 163.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Med bifall till Kungl. Maj :ts därom i proposition 1947:290 framlagda
förslag har riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
under nionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 15 300 kronor
till Bidrag till ersättning för genom jordras vid Lidan förorsakade skador
in. m. Detta anslag är avsett dels för bidrag till vissa enskilda personer
för av dem lidna ekonomiska förluster, dels för täckande av utgifter för
anlitat hjälpmanskap men däremot icke för sådana undersökningskostnader,
varom här är fråga.
I skrivelse den 14 maj 1947 har länsstyrelsen i Skaraborgs län meddelat,
att geotekniska institutet, med anhållan om likvid, till länsstyrelsen överlämnat
räkningar å tillhopa 22 829 kronor 41 öre, avseende kostnader för
geotekniska undersökningar under tiden till slutet av år 1946 med anledning
av jordraset vid Lidan. Länsstyrelsen, som vitsordar att länsstyrelsen under
den kritiska tiden vid raset haft god nytta av den geotekniska expertisen,
säger sig icke kunna bedöma skäligheten och befogenheten av de avlämnade
räkningarna, särskilt i vad de avse undersökningarna under tiden efter
katastrofens avvärjande i mars 1946. Då även de sistnämnda undersökningarna
torde ha betingats av omsorgen om och angelägenheten ur institutets
och sålunda ytterst även ur det allmännas synpunkt av att få fullständigt
klarlagt jordförhållandena i och vid Lidans ådal, förklarar sig länsstyrelsen,
som saknar medel för utgifternas bestridande, emellertid gärna
vilja förorda, att institutet beredes särskilt anslag härför, i den mån institutet
icke disponerar egna medel för ändamålet.
Utlåtanden i ärendet ha avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket
och statens geotekniska institut.
Statskontoret meddelar, att det undandrager sig ämbetsverkets bedömande
huruvida här ifrågavarande utgifter äro hänförliga till sådana åtgärder,
som vidtagits för katastrofhotets avvärjande, eller avse utgifter för institutets
enligt instruktion åliggande forskningsverksamhet. I den mån utgifterna
äro av det förstnämnda slaget böra desamma enligt statskontorets
mening täckas med anlitande av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Riksräkenskapsverket har anfört liknande synpunkter.
Statens geotekniska institut understryker i sitt utlåtande, att förevarande
kostnader helt och hållet förorsakats av de undersökningar, som erfordrades
för katastrofens mildrande och sålunda direkt tjänade länets intressen.
Departementschefen. Geotekniska institutets verksamhet är i huvudsak
inriktad på forskningsarbete samt utförande av konsultationsuppdrag. Frånsett
sådana konsultationer, som endast omfatta rådgivning utan några särskilda
undersökningskostnader, finansieras konsultationsverksamheten genom
avgifter, vilka erläggas av vederbörande uppdragsgivare. Såvitt framgår
av handlingarna i ärendet synas de undersökningskostnader, varom nu är
fråga, icke kunna hänföras till den allmänna forskningsverksamhet, för vilken
medel beräknats under institutets anslag. Med hänsyn härtill vill jag —
ehuru frågan om undersökningsarbetets bedrivande, i varje fall för tiden
efter avvärjandet av det omedelbara katastrofhotet i mars 1946, rätteligen
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
35
bort på förhand underställas Kungl. Maj :ts prövning — icke motsätta mig,
att särskilda medel nu anvisas för täckande av utgifterna. Ett särskilt anslag
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår synes böra äskas
för ändamålet. Anslaget bör bestämmas till avrundat 22 900 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Ersättning för vissa
undersökningskostnader i samband med jordraset vid Lidan
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av........................kronor 22 900.
I. Diverse.
[2.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Anslaget är för budgetåret 1947/48 anvisat med 250 000 kronor. Därjämte
fanns vid ingången av budgetåret en reservation av icke fullt 97 000 kronor.
Medelsåtgången å anslaget intill den 15 februari 1948 har utgjort i runt tal
302 000 kronor.
Beträffande medelsbehovet för återstoden av budgetåret må framhållas
bl. a. att 1944 års trafikutredning, 1945 års fiskehamnsutredning och 1945
års skärgårdsutredning under den senaste tiden avslutat sitt arbete. Inom
den närmaste tiden kommer 1945 års trafiksäkerhetskommitté att överlämna
sitt betänkande. Tryckningskostnaderna samt hittills oreglerade ersättningar
till experter för dessa kommittéer beräknas komma att belasta anslaget för
innevarande budgetår med i runt tal 60 000 kronor.
Av kommittéer, som icke lära hinna slutföra sina uppdrag före den 1
juli 1948, äro elkraftutredningen av år 1943, 1944 års hamnutredning och
1944 års trafikförfattningssakkunniga mest kostnadskrävande. För dessa
kommittéer torde medelsbehovet under återstoden av budgetåret komma att
uppgå till omkring 80 000 kronor. Slutligen beräknas för övriga kommittéer
komma att erfordras sammanlagt omkring 55 000 kronor.
I enlighet med det anförda skulle en förstärkning av kommittéanslaget
med 150 000 kronor vara erforderlig.
På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 150 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Härd af Segerstad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
37
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter
under finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
samt anför därvid följande.
[1.] Statskontoret: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statskontoret
upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal en obetecknad anslagspost
å 344 000 kronor. I skrivelse den 24 februari 1948 har statskontoret
gjort framställning om medgivande att överskrida nämnda anslagspost.
Statskontoret har verkställt vissa beräkningar över medelsåtgången under
anslagsposten för innevarande budgetår och kommit till det resultatet att
ett överskridande med 35 000 kronor — frånsett överskridande som Kungl.
Maj :t hade befogenhet att medgiva — vore erforderligt. Anledningen till
denna ökade belastning å anslaget vore den att pensionsbyråns arbetsbörda
väsentligt ökat, dels till följd av källskattereformens genomförande, dels
på grund av den av 1947 års riksdag beslutade pensionsreformen, som
föranlett omräkning före den 1 januari 1948 av ca 26 000 pensioner. För att
avarbeta dessa ärenden hade förste revisor stjänsten måst dubbleras, varjämte
tillfällig arbetskraft anlitats samt övertidsarbete i betydande omfattning
ägt rum. Till utgiftsökningen hade även bidragit den försenade och ännu
ej avslutade leveransen av pensionsbyråns nya maskinella utrustning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Med biträdande av statskontorets förslag vill jag förorda, att riksdagens
medgivande inhämtas att överskrida statskontorets icke-ordinariepost med
högst 35 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statskontoret
uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal
må under budgetåret 1947/48 överskridas med högst
35 000 kronor.
[2.] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i
allmänhet. Gällande avlöningsstat för statistiska centralbyrån upptager för
avlöningar till icke-ordinarie personal en ohetecknad anslagspost å 295 000
kronor. Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t med stöd av
riksdagens bemyndigande (r. skr. 1947:56) föreskrivit, att anslagsposten
finge överskridas med högst 8 000 kronor. I skrivelse den 24 februari 1948
har statistiska centralbyrån gjort en kalkyl över medelsåtgången under
ifrågavarande anslagspost per den 30 juni 1948 och med anledning härav
hemställt om medgivande att ytterligare överskrida anslagsposten. Härvid
har centralbyrån erinrat om att Kungl. Maj :t förordnat en befattningshavare
i kammarrätten att under tiden 9 februari—30 juni 1948 biträda inom
centralbyrån med handläggningen av vissa folkbokföringsärenden för att
kompensera den personalminskning som uppkommit genom att byråchefen
å folkbokföringsavdelningen under del av budgetåret med avstående av sin
lön i centralbyrån tagits i anspråk för visst arbete inom finansdepartementet.
Vidare har centralbyrån såsom skäl för sin hemställan anfört, att
den icke-ordinarie personalen måst utökas med hänsyn till att antalet invandringsärenden
å nämnda avdelning ökat i en omfattning, som ej kunnat
förutses (se 1948:VII ht s. 17), samt att skötseln av det centrala
automobilregistret genom fordonsbeståndets fortsatta tillväxt blivit alltmer
krävande (jfr prop. 1947: 163, bilaga 6, punkt 3). Centralbyrån beräknade
merkostnaderna för ifrågavarande personalförstärkning till 65 500
kronor.
Departementschefen. Mot centralbyråns förevarande förslag har jag ej
något att erinra.
I detta sammanhang vill jag även anmäla, att centralbyrån i skrivelse den
26 februari 1948 meddelat, att det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget
till viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m. komrne att
väsentligen överskridas (jfr 1948: VII ht s. 23). För att i någon mån kunna
begränsa medelsåtgången under ifrågavarande anslag synes mig nödvändigt,
att undersökningar i rationaliserings- och besparingssyfte snarast möjligt
igångsättas vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar. De på innevarande
budgetår belöpande merkostnader, som betingas härav, kunna uppskattas
till i runt tal 3 000 kronor. Dessa utgifter böra belasta centralbyråns
icke-ordinariepost.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
39
Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens medgivande till att centralbyråns icke-ordinariepost
under löpande budgetår må ytterligare överskridas med ett belopp av
68 500 kronor, och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån
uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1947/48 — utöver av
Kungl. Maj :t medgivet belopp av 8 000 kronor — överskridas
med högst 68 500 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Per lhrfelt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
41
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27
februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, och statsrådet
Quensel anmäla härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48, statsrådet Quensel beträffande punkten 1
samt statsrådet Weijne beträffande punkterna 2 och 3. Föredragandena anföra
därvid följande.
C. Kyrkliga ändamål.
[1.] 9 a. Bidrag till restaurering av Skara domkyrka, reservationsanslag.
I enlighet med förslag i propositionen 1944: 127 anvisade riksdagen (skrivelsen
1944: 229) för budgetåret 1944/45 dels såsom Bidrag till restaurering
av Skara domkyrka ett reservationsanslag av 160 000 kronor, dels till Lån
till Skara domkyrka för restaurering av domkyrkan under fonden för låneunderstöd
ett investeringsanslag av 50 000 kronor. Genom beslut den 13 oktober
1944 har Kungl. Maj :t meddelat bestämmelser angående anslag till
restaureringen. På sätt i propositionen förutsatts har därvid såsom villkor
för reservationsanslagets utgående föreskrivits, att Skara församling till
domkyrkans restaurering lämnade bidrag med 120 000 kronor samt att av
för restaureringen insamlade medel ett belopp av 250 000 kronor ävensom
församlingens bidrag och nämnda lånemedel i första hand toges i anspråk
för restaureringen. Härjämte har såsom villkor för lånet föreskrivits, att
opaginerad Kontrollera mot PDF
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
domkyrkan med början den 31 december 1955 skulle amortera lånet med
minst 2 500 kronor årligen samt att domkyrkan skulle erlägga ränta från
och med den 1 januari 1951.
I propositionen beräknades totalkostnaden för restaureringen på grundval
av en år 1943 gjord utredning till 580 000 kronor.
Domkapitlet i Skara har nu anhållit om ytterligare statsanslag med högsta
möjliga belopp för bestridande av den merkostnad å i runt tal 150 000 kronor,
som beräknats uppkomma till följd av inträdda prisstegringar. Domkapitlet
har upplyst, att restaureringen kunnat påbörjas först våren 1947,
då tillstånd erhållits att utföra yttre och vissa inre arbeten. Domkyrkan hade
den 10 september 1947 härjats av eld, varvid bland annat större delen av
dittills utförda arbeten förstörts. Den brandskadeersättning, som domkyrkan
erhållit, komme emellertid i varje fall att till fullo täcka kostnaderna
för brandskadornas botande, varför kostnaderna för restaureringen icke
komme att ökas genom branden. På grund av stegrade arbets- och materialpriser
hade emellertid restaureringskostnaderna — enligt ett den 7 maj
1947 ingånget entreprenadkontrakt och den 20 november 1947 dagtecknade
beräkningar numera stigit till 729 051 kronor. För restaureringens genomförande
erfordrades alltså utöver redan tillgängliga medel om tillhopa
580 000 kronor ytterligare ungefär 150 000 kronor.
Beträffande kostnadsökningens gäldande har domkapitlet framhållit, att
domkyrkan, som ålagts bidraga med 50 000 kronor till restaureringen, icke
kunde lämna ytterligare bidrag. Att på enskild väg anskaffa ytterligare medel
syntes icke heller möjligt. Under sådana förhållanden syntes enda utvägen
vara, att resterande erforderliga medel till större delen tillskötes av
statsverket, då det måste anses skäligt att ett så litet och skuldtyngt samhälle
som Skara endast svarade för en mindre del av merkostnaden.
Kammarkollegiet har ansett merkostnaden böra beräknas till ett 5 000
kronor lägre belopp än vad domkapitlet angivit, dels emedan kostnadsökningen
uppgivits till 149 051 kronor, dels på grund av att enligt inhämtade
upplysningar restaureringsarbeten för en kostnad av cirka 4 000 kronor gäldats
genom brandskadeersättningen. Merkostnaden borde alltså beräknas
till 145 000 kronor. I likhet med domkapitlet ansåge kollegiet domkyrkan,
vilken inom en nära framtid hade att vidkännas kostnader även för reparation
av domkapitelshuset, icke böra åläggas ökad bidragsskyldighet. Församlingen
skulle enligt Kungl. Maj :ts förutnämnda beslut bidraga med
120 000 kronor eller alltså med “/« av den tidigare uppskattade totalkostnaden.
Om församlingen ålades motsvarande bidragsskyldighet beträffande
merkostnaden, skulle församlingen erlägga (12/« av 145 000 =) 30 000 kronor.
Emellertid hade stadens ekonomiska ställning numera väsentligt förbättrats.
Sålunda hade antalet skattekronor stigit från 95 858 (för år 1943)
till 138 308 (för år 1947) och utdebiteringen för allmän kommunalskatt
sjunkit från 10 kronor till 8 kronor 90 öre för skattekrona. Vidare hade
kommunens tillgångar stigit från 4,5 miljoner kronor (1 januari 1942) till
6,i miljoner kronor (1 januari 1947), medan skulderna ökats allenast från
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
43
2,4 miljoner kronor till 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn härtill ansåge kollegiet
församlingens bidrag böra bestämmas till 35 000 kronor. Återstoden
eller 110 000 kronor borde utgå såsom statsanslag.
Statskontoret har förklarat sig väl inse önskvärdheten av att det påbörjade
restaureringsarbetet fullföljdes. Ämbetsverket funne emellertid tveksamt,
om i nuvarande ansträngda ekonomiska läge ytterligare statsmedel
borde ställas till förfogande för ändamålet. Enligt propositionen 1944: 127
hade föredragande departementschefen uttalat, att om de faktiska kostnaderna
för restaureringen skulle komma att överskrida de beräknade, borde
på detta förhållande icke kunna grundas något anspråk från domkyrkans
eller församlingens sida på ytterligare statsbidrag. För den händelse ytterligare
bidrag av statsmedel emellertid skulle anses böra lämnas, borde förut
anvisat anslag uppräknas högst med ett belopp som motsvarade stegringen
från 1943 till 1947 av den av staten finansierade delen av byggnadskostnaderna,
d. v. s. enligt av byggnadsstyrelsen tillämpad byggnadskostnadsindex
med 30 %. Det högsta belopp, som syntes kunna övervägas att utgå såsom
ytterligare bidrag, syntes fördenskull böra angivas till 50 000 kronor.
Föredraganden. Till den år 1944 beslutade restaureringen av Skara domkyrka
beviljades byggnadstillstånd först år 1946, varefter arbetet påbörjades
våren 1947. Detta förhållande i förening med ytterligare försening
genom brand har medfört, att totalkostnaden för restaureringen, tidigare
beräknad till 580 000 kronor, ökats genom de under tiden uppkomna prisstegringarna.
Kostnadsökningen torde i enlighet med kammarkollegiets förslag
böra beräknas till 145 000 kronor.
Med hänsyn till de skäl, som föranlett restaureringsbeslutet, anser jag i
likhet med myndigheterna önskvärt, att arbetet fullföljes. Restaureringskostnaden
skulle enligt 1944 års beslut bestridas med följande medel: insamlade
medel 250 000 kronor, bidrag av församlingen 120 000 kronor, bidrag
av domkyrkan 50 000 kronor (förskotterat av staten genom lån) och
statsbidrag 160 000 kronor. Till bestridande av kostnadsökningen anses ytterligare
medel icke kunna erhållas genom insamling. Domkyrkan kan såsom
i ärendet framhållits icke rimligen åläggas ökade utgifter för detta
byggnadsföretag.
Vid anmälan år 1944 av frågan om anslag till domkyrkans iståndsättande
uttalade föredragande departementschefen, att, om de faktiska kostnaderna
skulle komma att överstiga de beräknade, på detta förhållande
icke kunde grundas något anspråk från domkyrkans eller församlingens
sida på ytterligare statsbidrag. Härvid torde emellertid departementschefen
icke ha avsett en situation som den nu uppkomna. Under erinran
att vidmakthållandet av sådana kulturminnesmärken, som det varom nu
är fråga, betraktats som en hela rikets angelägenhet anser jag mig böra
tillstyrka ytterligare statsbidrag till restaureringen. Vad beträffar statsanslagets
storlek, har kammarkollegiet föreslagit ett belopp av 110 000 kronor,
medan statskontoret funnit högst 50 000 kronor böra ifrågakomma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Jag anser mig böra tillstyrka ett statsbidrag av 100 000 kronor, vilket bör
utgå under villkor att församlingen tillskjuter minst 45 000 kronor.
För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
böra uppföras ett reservationsanslag av 100 000 kronor under samma
rubrik som det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget. Förefintlig
behållning å sistnämnda anslag torde få tillgodoföras det nya anslaget.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att såsom Bidrag till restaurering av Skara domkyrka å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av................ kronor 100 000.
E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
[2.] 29. Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm.
För fördelningen av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset i
Stockholm mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting
gälla sedan den 1 juli 1946 enligt därom träffat avtal nya, av 1945 års riksdag
godkända grunder (se 1945 års åttonde huvudtitel, punkt 89 s. 214 ff.
och riksdagens skrivelse nr 8, punkt 90). De nya grunderna äro avsedda att
tillämpas intill dess den vid allmänna barnbördshuset bedrivna undervisningen
överflyttas till en planerad ny klinik vid Sabbatsbergs sjukhus (jfr
propositionen 1945: 102). Denna överflyttning har beräknats komma att äga
rum år 1949. Enligt det nya avtalet svarar staten — förutom för det sedvanliga
statsbidraget till driften av förlossningsanstalter — helt för lönekostnaderna
för läkarpersonalen samt därutöver för 15 procent mot tidigare 50
procent av de driftkostnader i övrigt, som icke täckas av inkomster i form
av nyssnämnda statsbidrag, legosängsavgifter och vinst från polikliniken.
Den enskilda avdelningen finansieras helt genom erlagda vårdavgifter. Med
tillämpning av nämnda avtalsbestämmelser har statens bidrag till barnbördshuset
för innevarande budgetår beräknats till 344 700 kronor, vilket belopp
anvisats som obetecknat anslag, som alltså icke må överskridas.
Lönerna för barnbördshusets befattningshavare — med undantag för läkarlönerna,
för vilka gäller särskild reglering — utgå enligt de grunder, som
gälla vid Stockholms stads sjukhus. Direktionen över allmänna barnbördshuset
äger enligt det av Kungl. Maj :t fastställda reglementet för sjukhuset
att inom de gränser, som betingas av givna anslag och i övrigt förefintliga
tillgångar, bestämma avlöningsförmånerna för annan personal än läkare.
I skrivelser den 19 februari och den 18 december 1947 har direktionen
hemställt om anvisande för budgetåret 1947/48 av tillhopa 85 210 kronor
för genomförande av löne- och pensionsförbättringar för barnbördshusets
personal.
Av direktionens båda framställningar inhämtas i huvudsak följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
45
Kangl. Maj.ts proposition nr 163.
Läkar personalen. Den vid barnbördshuset anställde konsulterande
barnläkaren har begärt att få sitt arvode, som sedan cirka 25 år tillbaka
utgått oförändrat med 1 800 kronor för år, höjt till 4 200 kronor för år. Direktionen
anser det vara synnerligen värdefullt, att en läkare med pediatrisk
specialistkompetens finnes vid barnbördshuset. Det med uppdraget förenade
ansvaret och arbetet synas väl motivera den begärda höjningen, varför
direktionen tillstyrker densamma, räknat från och med den 1 juli 1947.
Sedan underläkarna vid allmänna barnbördshuset från och med budgetåret
1946/47 erhållit samma lönegradsuppflyttning och löneförbättring, som
kommit underläkarna vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik till del, ha
arvodena till underläkarna vid kvinnokliniken från och med den 1 juli 1947
ytterligare höjts i överensstämmelse med i propositionen 1947: 287 framlagt
förslag. Merkostnaderna för läkarlönerna för innevarande budgetår
beräknar direktionen till 46 442 kronor, vilket belopp enligt avtalet i sin
helhet faller på statsverket. o .....
Direktionen vill i detta sammanhang anmäla, att — då full jämställdhet
i lönehänseende mellan underläkarna vid karolinska sjukhuset och barnbördshuset
tidigare godkänts av statsmakterna — ifrågavarande förhöjda
arvoden utbetalats till barnbördshusets underläkare från och med den 1
juli 1947. .
Personal, som icke avlönas enligt kollektivavtal. Stockholms
stads lönekommitté har i betänkande den 30 augusti 1947 framlagt
förslag till nytt lönesystem, som är anknutet till statens löneplaner, samt
ett nytt tjänstereglemente, båda avsedda att träda i kraft den 1 januari 1948.
Övergången till det nya lönesystemet — vilket från och med nämnda dag
kommer att tillämpas även vid barnbördshuset innebär, att begynnelselönerna
ganska avsevärt höjas, under det att slutlönerna som regel bli lägre
än de nuvarande (löneförsämring kompenseras dock med tilläggsarvode
och personligt fyllnadsarvode enligt särskilda övergångsbestämmelser för
befattningshavare, anställda före den 1 januari 1948). Någon allmän lönereglering
genomföres icke i samband med övergången till de nya löneplanerna,
men beträffande husmodern och köksförestånderskan kommer — i
likhet med vad som blir fallet vid Stockholms stads sjukhus — en provisorisk
uppflyttning till lönegrad 17 i den nya löneplanen att ske från och
med den 1 januari 1948. ...... .
Den från och med den 1 januari 1948 tillämpliga lönestaten for icke
kollektivavtalsanställd personal slutar på ett för helt år beräknat belopp av
294 852 kronor. I det år 1946 avlämnade statförslaget för budgetåret 1947/
48 utgjorde motsvarande belopp 241 228 kronor. En merkostnad av 53 624
kronor har alltså uppkommit. Härav utgöra ca 37 000 kronor^ dyrtidskompensation
(motsvarande det rörliga lönetilläggets höjning från 52 % till
75 %), medan 3 000 kronor utgöra höjning av kompensation för sjuksköterskornas
och barnmorskornas nattjänstgöring. Återstående kostnad, ca
13 500 kronor, utgör den på grund av övergången till det nya lönesystemet
och nyssnämnda provisoriska löneregleringar för helt budgetår uppkommande
merkostnaden, men då endast halva budgetåret 1947/48 beröres härav,
blir merkostnaden i detta fall ca 6 750 kronor. Den totala merkostnaden
för budgetåret 1947/48 blir alltså (37 000 + 3 000 + 6 750 = ) 46 750 kronor.
Den på statsverket fallande delen av denna kostnad utgör ungefär
10 300 kronor.
Centralstyrelsen för Svensk sjuksköterskeförening har i samband med den
förestående" övergången till statens löneplan hemställt, att de nya lönerna
skola utgöra nettolöner, i likhet med vad som redan gäller beträtfande sta
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
tens befattningshavare och vad som från och med den 1 januari 1948 kominer
att gälla för stadens tjänstemän. Framställningen innebär, att den
husmodern, sjuksköterskorna och barnmorskorna nu åvilande skyldigheten
att till statens pensionsanstalt erlägga viss del av den årliga pensionsavgiften
skulle från och med den 1 januari 1948 överflyttas på barnbördshuset.
Denna del utgör för närvarande ca 2 200 kronor per år för samtliga här berörda
befattningshavare, d. v. s. för första halvåret 1948 ca 1 100 kronor,
av vilken merkostnad vid bifall till framställningen 244 kronor falla på
statsverket. 1
Direktionen anser för sin del, att nyssnämnda personal även i fråga om
a\gifterna till statens pensionsanstalt för tjänste- och familjepension bör
atnjuta samma förmån som befattningshavarna hos staten och Stockholms
stad, i all synnerhet som barnbördshusets här berörda personal med nuvarande
relativt låga pensionsunderlag har väsentligt lägre pensioner än statens
och stadens motsvarande tjänstemän.
På grund av de förhöjda begynnelselönerna jämte inträffad förhöjning
av det rörliga lönetillägget samt förlängningen av semestertiden komma utgifterna
för sjuk- och semestervikarier att bli väsentligt högre än vad som
beräknats i statförslaget för innevarande budgetår. Det är också tänkbart,
att arbetstidsreglering för sjuksköterskor och barnmorskor blir aktuell inom
den närmaste tiden med tv åtföljande kostnader för övertids- och beredskapsersättning
samt för eventuellt anställande av ytterligare personal. Då
den av dessa orsaker uppkommande merkostnaden nu svårligen låter sig
beraknas, anser sig direktionen icke förrän i efterhand kunna äska medel
harfor, därest det vid räkenskapernas avslutande skulle konstateras, att de
av statsmakterna beviljade anslagen varit otillräckliga.
P e r s o n al, som avlönas enligt kollektivavtal. Den kollektivanställda
personalens löner ha senast reglerats enligt avtal, gällande
från och med den 1 januari 1947. Direktionen har beräknat, att" avtalet
skulle medföra en merkostnad för ifrågavarande personals avlöning under
budgetaret 1947/48 med 108 318 kronor. Härtill komma ökade utgifter för
semester och sjukvikarier m. in., beräknade till cirka 8 000 kronor Hela
kostnadsökningen för budgetåret 1947/48 skulle alltså bli ungefär 116 000
kronor. Staten bidrager i fråga om dessa kostnader med 15 procent av de
s. k. restkostnaderna plus den på rikspatienterna belöpande andelen (8,4
procent) av den Övriga delen av restkostnaderna. Med angivna beräknings
IrTJo
S,kU 6 st:Altens bldrag tm sagda merutgifter, 116 000 kronor, utgöra
25 oo2 kronor. Avtalet har uppsagts till den 1 januari 1948, men förhandlingar
ha inletts angående nytt avtal, enär något resultat ännu icke föreligger
av förhandlingarna mellan Stockholms stad och Stockholms kommunalarbetares
samorganisation rörande nytt kollektivavtal för personalen vid
stadens sjukhus För det fall att det nya avtalet skulle innebära sådan merkostnad,
att statsanslaget blir otillräckligt för bestridande av den på sta„
ande. deIen av merkostnaderna, torde direktionen vara hänvisad till
att jamval i detta avseende i efterhand anmäla uppkommen brist och begara
täckning därför.
bär IrVnrW Ö 1 Vu keele V.1/ Styrelsen för stiftelsen Röda Korshemmet
,a,r „§J?rt framställning om hoj ning från och med den 1 januari 1947 av
sfnlfsSrtr°Jeti r a ba!''!1!,ördshuset tjänstgörande elever från stiftelsens
sjukskoterskeskola från 600 kronor jämte 15 % dyrtidstillägg härå till 1 500
nh?2°tillUdir SrtldStlIiag1g pei;.ele,v- Sedan styrelsen gjort liknande framställnmg
till direktionen for karolinska s ukhuset har Kungl. Maj:t den 19 september
1947 förklarat hinder icke möta för karolinska sjukhusets direk
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj.ts proposition nr 163.
47
tion att med bl. a. styrelsen för stiftelsen Röda Korshemmet träffa överenskommelse
om höjning av dyrtidstillägget till 75 % från och med den 1 januari
1947 tills vidare under år 1947 så länge levnadskostnaderna med år
1935 som bas uppginge till lägst 155 enheter. Med anledning av detta beslut
har barnbördshusets direktion i så måtto bifallit styrelsens framställning, att
dyrtidstillägget från och med den 1 januari 1947 tills vidare får utgå med
75 procent i stället för med 15 procent å arvodet för eleverna. Beslutet innebär
en årlig merkostnad av 5 400 kronor. Budgetåret 1947/48 kommer dessutom
att belastas av merkostnaden för tiden 1 januari—30 juni 1947 =
2 700 kronor, således sammanlagt 8 100 kronor. Det statsanslag, som under
sagda budgetår erfordras härför, utgör 1 793 kronor.
Pensionstagare. För omreglering av pensioner, som jämlikt Kungl.
Maj :ts beslut utgå från allmänna barnbördshuset, beräknar direktionen
en merkostnad för innevarande budgetår av 3 379 kronor. Statens andel i
denna kostnad utgör 749 kronor.
Statens bidrag för genomförande av de föreslagna löne- och pensionsför
-
bättringarna skulle alltså för budgetåret 1947/48 utgöra.
För läkare ........................................... kronor 46 442
För befattningshavare, som icke avlönas enligt kollektivavtal
(10 300 + 244 =) .............................. » 10 544
För befattningshavare, som avlönas enligt kollektivavtal . . » 25 682
För sjuksköterskeelever................................ » 1 793
För pensionstagare..................................... » 749
Summa kronor 85 210.
Departementschefen. Såsom i ärendet framhållits ha underläkarna vid
allmänna barnbördshuset genom statsmakternas tidigare beslut i lönehänseende
jämställts med underläkarna vid karolinska sjukhuset. Jag anser därför,
att den särskilda lönereglering, som i enlighet med propositionen 1947:
287 från och med budgetåret 1947/48 genomförts för underläkarna vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet jämväl bör tillämpas på underläkarna
vid barnbördshuset. I samband härmed torde såsom direktionen
föreslagit arvodet till barnbördshusets konsulterande barnläkare böra höjas
till 4 200 kronor. Andra befattningshavare vid barnbördshuset än läkare avlönas
enligt samma grunder, som Stockholms stad tillämpar beträffande
motsvarande personal vid stadens sjukhus. Då barnbördshusets direktion
vid fastställande av lönerna för personalen regleinentsenligt har att hålla
sig inom ramen för givna anslag har direktionen nu, eftersom de aktuella
löneförbättringarna icke rymmas inom anslaget för innevarande budgetår,
sett sig nödsakad att begära ytterligare medel till mötande av de stegrade
löneutgifterna. Ett tillmötesgående av framställningen i denna del lärer endast
vara en konsekvens av statsmakternas tidigare ställningstagande. Mot
den vidtagna höjningen av ersättningen för tillhandahållande av sjuksköterskeelever
vid barnbördshuset synes anledning till erinran icke föreligga.
De ökade utgifterna för omreglering av från barnbördshuset utgående pensioner
är o betingade av vissa beslut av Kungl. Maj :t. Jag anser mig därför
böra tillstyrka, att ett anslag till ytterligare bidrag till allmänna barnbördshuset
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. TilIläggsanslaget
torde böra uppföras med 85 200 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av .. kronor 85 200.
N. Diverse.
[3.] 14. Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, reservationsanslag.
För detta ändamål anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 ett reservationsanslag av 200 000 kronor, avseende studieresor
m. m., varjämte för samma budgetår stod till förfogande ett särskilt
anslag å 12 000 kronor till s. k. studentutbytesstipendier. För budgetåret
1946/47 anvisades för båda dessa ändamål ett gemensamt anslag av 125 000
kronor. Genom beslut av 1947 års riksdag förstärktes sistnämnda belopp
med 75 000 kronor, anvisade å tilläggsstat II för sistnämnda budgetår. För
budgetåret 1947/48 slutligen har anvisats ett reservationsanslag av 225 000
kronor. Vid budgetårets början fanns enligt budgetredovisningen en reservation
å i runt tal 26 000 kronor. Reservationen var dock endast av formell
natur. Dispositionsbeslut hade nämligen redan meddelats, ehuru utbetalning
ej hunnit ske före budgetårsskiftet.
Förevarande anslag har, såsom jag i annat sammanhang framhållit, visat
sig vara av synnerligen stor betydelse för möjligheterna att återknyta vårt
lands kulturella förbindelser med utlandet efter krigsårens isolering och
över huvud taget för den kulturella kontakten med andra länder. Av naturliga
skäl är det praktiskt taget omöjligt att i förväg med någon större
grad av säkerhet kunna förutse behovet av medel till ifrågavarande ändamål.
Erfarenheten under den gångna delen av budgetåret har också numera visat,
att de för innevarande budgetår hittills anvisade anslagsmedlen icke varit
tillräckliga för sitt ändamål, och att de redan nu trots iakttagen återhållsamhet
äro uttömda. Därjämte har såsom en tillfällig anordning ett belopp
av 20 000 kronor måst överföras från anslaget till extra utgifter. Årets anslag,
sistnämnda belopp inberäknat, har disponerats på i huvudsak följande
sätt (beloppen avrundade).
Studentutbytesstipendier o. dyl. (jfr statsliggaren s. 709) . . kronor 89 000
Reseunderstöd för deltagande i kongresser i utlandet m. m. » 69 500
Studieresor ......................................... » 49 400
Övriga ändamål...................................... » 36 700
Summa kronor 244 600.
En förstärkning av ifrågavarande anslag synes alltså erforderlig, i första
hand med ett belopp, svarande mot det som tillfälligt överförts från anslaget
till extra utgifter. Därutöver synes en ytterligare medelsanvisning å
opaginerad Kontrollera mot PDF
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
30 000 kronor påkallad. Det skulle nämligen uppenbarligen vålla betydande
avbräck i våra kulturella kontakter med utlandet, om medel icke ställdes
till förfogande under ifrågavarande anslagsrubrik även för återstoden av
budgetåret. Fördenskull torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår böra anvisas ett förstärkningsanslag av (20 000 + 30 000 =)
50 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av..................kronor 50 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C. A. Ekbom.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 163.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
51
Bilaga 8.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 19U8.
Närvarande :
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
samt anför därvid följande.
C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
[1.] 28 a. Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag. Under hänvisning
till vad jag anfört vid anmälan av proposition denna dag, nr 86,
angående bidrag till metallografiska institutet hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till metallografiska institutet å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 47 000.
D. Sjöfart och handel.
[2.] Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag. I gällande
avlöningsstat för handelsflottans pensionsanstalt är anslagsposten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal upptagen till 11 800 kronor, varav
1 000 kronor avsetts för ersättningar till vikarier under semestrar och an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
nan ledighet. Ersättningen till vikarie för anstaltens direktör har hittills, i
enlighet med vad som anförts i propositionen 1939: 118 (s. 9), utgjort 18
kronor om dagen.
I skrivelse den 16 februari 1948 har direktionen för handelsflottans pensionsanstalt
bl. a. anmält, att anstaltens direktör önskade uttaga återstående
semester för 1947 och semester för 1948, sammanlagt 70 dagar, under
första halvåret av år 1948 samt att vikarie icke torde kunna erhållas mot
lägre ersättning än dels dagarvode av 12 kronor, dels ock ersättning för
mistade avlöningsförmåner intill ett belopp av 25 kronor för dag. Under
budgetåret 1947/48 hade omkring 300 kronor redan utbetalats i vikariatsersättningar.
Direktionen har med stöd av det anförda hemställt om medgivande
att för nyssnämnda ändamål överskrida anslagsposten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal med [300 + 70 X (12 -f- 25) — 1 000 =]
i runt tal 1 900 kronor.
Direktionens beräkning av medelsbehovet till ersättning åt vikarie för
anstaltens direktör har icke givit mig anledning till erinran. Frågan bör
emellertid underställas riksdagens prövning.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för handelsflottans
pensionsanstalt uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må under budgetåret 1947/48 överskridas
med högst 1 900 kronor.
F. Diverse.
[3.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 500 000
kronor. Vid ingången av budgetåret fanns å anslaget en reservation av i
runt tal 46 000 kronor. Under budgetårets två första kvartal förbrukades i
runt tal 125 000 kronor respektive 171 000 kronor eller sammanlagt omkring
296 000 kronor. Förbrukningen under januari månad 1948 utgjorde
ungefär 64 000 kronor. Behållningen å anslaget uppgick sålunda den 1 februari
1948 till i runt tal 186 000 kronor.
Under den tilländalupna delen av budgetåret ha inom handelsdepartementet
fyra nya utredningar tillkallats (1947 års elbranschkommitté, 1947
års sjömanspensionsutredning, utredningen angående handelshögskolornas
organisation och arbetsuppgifter samt utredningen angående storleken av
sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet in. m.). Tre kommittéer
ha slutfört sina uppdrag (1942 års sakkunniga för revision av förordningen
angående explosiva varor, 1946 års möbelutredning och 1947 års
sjömanspensionsutredning) och en torde avsluta sitt arbete inom den närmaste
tiden (utredningen rörande vissa organisationsfrågor inom utrikeshandeln).
opaginerad Kontrollera mot PDF
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Belastningen å anslaget har blivit avsevärt större än på förhand beräknades.
Detta beror främst därpå, att ett antal utredningar intensifierat sitt
arbete för att kunna avsluta detsamma så fort som möjligt. Ett flertal kommittéer
väntas sålunda fullborda sina utredningar under loppet av år 1948.
Utvecklingen på den internationella handelns område har vidare nödvändiggjort
en tillfällig förstärkning av handelsdepartementets personal. Kommittéanslaget
har därvid måst anlitas för avlöningarna till denna personal.
Under nu angivna förhållanden är det ofrånkomligt, att anslaget förstärkes.
Den erforderliga förstärkningen kan uppskattas till 50 000 kronor, vilket
belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 50 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
G. Lindenbaum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
55
Bilaga 9.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 27 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter
under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför därvid
följande.
A. Folkhushållningsdepartementet.
[1.] Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. Under denna rubrik
har å riksstaten för innevarande budgetår upptagits ett förslagsanslag å
240 400 kronor. I samband med anvisande av anslaget har riksdagen enligt
skrivelse den 20 maj 1947 (nr 11) godkänt avlöningsstat för departementet,
upptagande bl. a. en anslagspost Avlöningar till icke-ordinarie personal å
87 600 kronor. Avlöningsstaten har fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut
den 30 maj 1947.
Av ifrågavarande anslagspost ha intill utgången av januari 1948 förbrukats
50 826 kronor. Det återstående beloppet 36 774 kronor torde icke komma att
vara tillräckligt för återstoden av budgetåret. Enligt inom departementet
verkställda beräkningar torde komma att erfordras ytterligare omkring 2 000
kronor. Orsaken härtill är, att departementet på grund av ökade arbetsuppgifter
måst förstärka skrivbiträdespersonalen.
På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
att medgiva, att den å avlöningsstaten för folkhushållningsdepartementet
uppförda anslagsposten Avlöningar till
icke-ordinarie personal må under budgetåret 1947/48 överskridas
med 2 000 kronor.
D. Diverse.
[2.] 4 b. Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag.
I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda
bostadsbyggnadsverksamheten under angivna tid erforderlig ökning
av tegelproduktionen i landet ställde Kungl. Maj :t genom beslut den 13
november 1942 ett belopp av 125 000 kronor till statens byggnadslånebyrås
förfogande att av byrån i samråd med statens priskontrollnämnd användas
för ökning av tegelproduktionen. Ur beloppet utbetalades ersättning till
sådana tegelbruk, som i normala fall bedreve tegeltillverkning endast under
den varmare årstiden men som förklarade sig villiga bedriva produktion
även under vintern. Ersättningen avsågs skola utgöra gottgörelse för ökade
bränslekostnader och för förluster på grund av sönderfruset tegel m. m.
samt beräknades efter en merkostnad av 10 kronor per 1 000 st. s. k. normaltegel,
dvs. murtegel i dimensionen 25 X 12 X 7,5 cm. För merproduktionen
av murtegel i andra dimensioner utgick ersättning efter kubikinnehåll
med ersättningen för normaltegel som bas. Angivna belopp å 125 000 kronor
anvisades från det å förskottsstat för försvarsväsendet uppförda anslaget
till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Beloppet
täcktes sedermera genom ett av riksdagen beviljat anslag å motsvarande
belopp.
Genom beslut den 13 oktober 1944 anvisade Kungl. Maj :t från det å förskottsstat
för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln
uppförda anslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder ett belopp av högst 400 000 kronor, att av industrikommissionen
i samråd med priskontrollnämnden användas för ökning av tegelproduktionen
under vintern 1944/45. Ur beloppet skulle ersättningar utgå
efter samma grunder, som av byggnadslånebyrån tillämpades under vintern
1942/43. Beloppet täcktes sedermera genom ett av riksdagen beviljat reservationsanslag.
Enligt skrivelse den 4 december 1945, nr 566, beviljade riksdagen, med
bifall till ett av Kungl. Maj :t i propositionen nr 334/1945 (bilaga 10 punkt
2) framställt förslag, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46
ett reservationsanslag a 400 000 kronor till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen
av tegel. Genom beslut den 14 december 1945 ställde Kungl.
Maj .t beloppet till industrikommissionens förfogande för att av kommissionen
i samråd med priskontrollnämnden användas såsom bidrag för merkostnader
för produktionen av tegel och därmed jämförlig sten under vintern
1945/46.
opaginerad Kontrollera mot PDF
57
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Med bifall till ett av Kungl. Maj :t i propositionen nr 361/1946 framställt
förslag beviljade slutligen riksdagen enligt skrivelse den 18 december 1946,
nr 568, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag
å 300 000 kronor till motsvarande ändamål. Genom beslut den
30 december 1946 ställde Kungl. Maj :t anslaget till statskontorets förfogande
att av statskontoret, på rekvisition i mån av behov, utbetalas till industrikommissionen,
som ägde disponera anslaget för därmed avsett ändamål.
I skrivelse den 1 oktober 1947 har industrikommissionen gjort framställning
om anvisande av medel för utökning av produktionen av tegel under
vintern 1947/48. Kommissionen anför till en början, att ersättningen till
tegelbruken under vintern 1946/47 varit avsedd alt utgöra gottgörelse för
ökade bränslekostnader och för förlust på grund av sönderfruset tegel m. m.
samt beräknats efter en merkostnad av 11 kronor per 1 000 stycken tegel
av storleken 25 X 12 X 7,5 cm samt häremot svarande ersättning beträffande
tegel av andra dimensioner. Under vintern 1946/47 hade tillverkats
omkring 55 miljoner tegel, varav 15 miljoner representerade brukens normala
vinterproduktion och ungefär 40 miljoner utgjordes av tegel, för vilka
statssubvention kunde utgå.
Kommissionen fortsätter:
Under innevarande år har intill den 1 augusti producerats omkring 166
milj. murtegel mot en tillverkning under samma tid föregående år av 178
milj. tegel. Inneliggande lager den 1 augusti detta år av såväl bränt som
obränt tegel uppgick till omkring 122 milj. mot 133 milj. föregående år.
Det är sålunda att vänta, att produktionen av murtegel, vilken år 1946 uppgick
till omkring 396 milj. tegel, under innevarande år kommer att minska
till följd av den gångna stränga vintern och brist på arbetskraft. Betydande
svårigheter beträffande försörjningen med murtegel måste således befaras
i början av år 1948 enär tegelbruken vid 1947 års slut ej beräknas ha några
nämnvärda lager samt flertalet bruk återupptaga driften först under våren
1948. Elransoneringen torde jämväl medföra en minskning av den för 1948
beräknade tillverkningen.
Genom den planerade inskränkningen i investeringsplanen borde ett
minskat behov av tegel uppstå under år 1948, men eftersläpningen från år
1947 torde bliva så stor, att verkningarna av nedskärningen icke kunna
väntas göra sig gällande i någon större omfattning förrän år 1949.
Den tidigare detta år företagna prisförhöjningen å murtegel torde icke
vara tillräcklig för att vinterproduktion i nämnvärd omfattning skall komma
till stånd. Kostnaderna för bränsle till de särskilda uppvärmningsanordningar,
som erfordras för vinterdrift hava ökat i jämförelse med föregående
år.
För undvikande av ett betydligt försämrat försörjningsläge beträffande
murtegel synes en subventionerad vintertillverkning enligt i huvudsak samma
grunder, som tillämpades under vintrarna 1944/45, 1945/46 och 1946/
47 bliva nödvändig. En undersökning av möjligheterna att erhålla vintertillverkning
under vintern 1947/48 har givit vid handen, att tegelfabrikanterna
äro villiga därtill mot att gottgörelse av 14 kronor per 1 000 stycken
s. k. normaltegel, d. v. s. murtegel i dimensionen 25 X 12 X 7,5 cm, lämnas
enligt förut tillämpade grunder. Priskontrollnämnden har förklarat sig intet
lia att invända mot den sålunda föreslagna höjningen av subventionen.
En merproduktion under kommande vinter kan beräknas komma åt! uppgå
opaginerad Kontrollera mot PDF
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
till omkring 30 milj. tegel. Erforderligt bränsle står enligt uppgift från tegelindustrien
till förfogande.
På grund av det anförda hemställer industrikommissionen, att Kungl.
Maj :t måtte ställa ett belopp av intill 450 000 kronor till kommissionens
förfogande för att i huvudsak enligt samma grunder, som tillämpats för
stödet åt tegeltillverkningen under föregående vintrar användas för en ökning
av produktionen av tegel och därmed jämförlig byggnadssten under
vintern 1947/48.
I en den 22 december 1947 dagtecknad, till chefen för folkhushållningsdepartementet
ställd skrift har Sveriges tegelindustriförening — med förmälan
att föreningen erhållit underrättelse om att tegelindustrien troligen
icke kunde påräkna statsbidrag för uppkommande merkostnader för en
produktion av murtegel under innevarande vinterhalvår — anhållit, att det
av industrikommissionen begärda anslaget måtte tillstyrkas. Om den ökade
murtegelproduktion om cirka 30 miljoner sten, som denna subvention
beräknades ge upphov till, icke ansåges erforderlig, anhölle föreningen om
en begränsad subvention om minst 225 000 kronor, vilket belopp torde täcka
hittills nedlagda merkostnader för uppehållandet av produktionen vintertid
under år 1947 och beräknade merkostnader under januari 1948. Denna begränsade
subvention beräknades ge upphov till cirka 15 miljoner murtegel.
I ärendet har industrikommissionen den 7 januari 1948 avgivit förnyat
utlåtande. Kommissionen framhåller här till en början, att de resterande
byggnadskostnaderna den 1 januari 1948 för företag med byggnadstillstånd
uppginge till omkring 1 200 miljoner kronor. Även om byggnadstillståndsgivningen
för år 1948 inskränkts, torde någon därav föranledd minskning
av den faktiska byggnadsverksamheten och därmed av behovet av murtegel
och lättbetongblock icke kunna förväntas under åtminstone första halvåret
1948 på grund av nämnda eftersläpning.
Kommissionen uppger vidare, att 60 tegelbruk anmält sig för tillverkning
med subvention vintern 1947/48.
Beträffande försörjningsläget för murtegel och lättbetongblock anför kommissionen
:
Storleken av lager, produktion och leveranser av murtegel under 1946 och
1947 framgår av nedanstående sammanställning.
1946 1947
milj. milj.
Lager av bränt tegel den 1/t.......................... 53 42
Produktion av bränt tegel under tiden 1/i—''/,».......... 359 353
Leveranser av bränt tegel under tiden 1/i—Vu.......... 378 356
Lager av obränt tegel den V12 .......................... 83 95
Lager av bränt tegel den V,........................... 34 39
Resterande leveranser den ''/,, ........................ 133 121
Av sammanställningen framgår, att inneliggande lager av obränt tegel
den 1 december 1947 voro 12 milj. större än vid samma tidpunkt år 1946
och att inneliggande lager av färdigbränt tegel voro 5 milj. större. Vidare
understiger resterande leveranser föregående års med 12 milj.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
59
Produktionen under tiden 1 januari—1 december 1947 minskade i förhållande
till samma tid 1946 och leveranserna hava under nämnda tid 1947
understigit 1946 års med 22 milj. Förklaringen härtill äro de relativt stora
ingående lagren av färdigbränt tegel den 1 januari 1946, varigenom leveranserna
överstigit produktionen med 19 milj. Tillgången var dock under
år 1946 synnerligen knapp. Ingående lager av färdigbränt tegel voro den
I januari detta år enligt uppgift av ungefär samma storlek som vid samma
tidpunkt föregående år, varför ej samma reserv för under första halvåret
1948 uppkommande behov föreligger som under år 1946. Resterande leveranser
den 1 december 1947 voro dock som ovan nämnts mindre än föregående
års. Genom hittills företagen vintertillverkning med tanke på statsbidrag
hava lagren av råtegel i år ökat jämfört med föregående år. Likväl
översteg summan av lagren av såväl bränt som obränt tegel storleken av
resterande leveranser endast med 13 milj. Om ytterligare råtegeltillverkning
innevarande vinter ej skulle komma till stånd, skulle endast obetydliga kvantiteter
stå till förfogande för nya bvggnadsföretag under andra kvartalet
1948.
Lagren av lättbetongblock uppgick den 1 december 1947 till ungefär
II 000 m3, motsvarande 4,4 milj. tegel, och resterande leveranser uppgingo
vid samma tidpunkt till omkring 94 000 nr, motsvarande 37,6 milj. tegel.
Enär lättbetongfabrikanterna tillverka ungefär 28 000 in3, motsvarande 11,2
milj. tegel per månad, innebär nyssnämnda siffror, att trots inneliggande
lager erfordras omkring 3 månaders produktion för att täcka resterande
leveranser.
Förklaringen till det för närvarande något förbättrade försörjningsläget
är bland annat dels den omständigheten att under sistlidna halvår arbetstillstånd
beviljats i minskad utsträckning, dels ock att under föregående år
stor brist rått på armeringsjärn och cement, vilket haft till följd att bygge^
nas färdigställande endast kunnat ske i långsam takt, varigenom behoven
av murtegel och lättbetongblock i många fall framflyttats.
Sammanfattningsvis anför kommissionen, att brist för närvarande icke
förelåge vare sig på murtegel eller lättbetongblock men att en markant brist
torde kunna uppstå speciellt under andra kvartalet 1948, om ej vintertillverkning
av murtegel upprätthölles i viss omfattning. Genom den vintertillverkning,
som för närvarande påginge med tanke på statsbidrag, torde ett
tillskott av 15 miljoner murtegel erhållas. Härigenom komme den brist, som
eljest skulle uppkomma under andra kvartalet 1948, att i viss mån minskas.
Skäligheten talade för att en subvention därför borde utgå för den vintertillverkning,
vartill anstalter redan träffats, eller med 225 000 kronor. Kommissionen
hemställde därför, att detta belopp måtte ställas till kommissionens
förfogande för angivna ändamål.
Departementschefen. Den subvention till tillverkningen av murtegel under
vinterhalvåret, som under de senaste åren utgått, har otvivelaktigt väsentligt
bidragit till att förbättra försörjningssituationen i fråga om murtegel.
Den har varit betingad av att produktionen under vinterhalvåret i
allmänhet ställer sig avsevärt dyrare än under resten av året och att de för
murtegel gällande priserna icke äro tillräckliga för att dessa ökade kostnader
skola kunna anses täckta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Den minskning av investeringsverksamheten, som man nu söker åvägabringa,
kommer uppenbarligen att medföra minskad efterfrågan på murtegel.
Av denna anledning kan det synas vara mindre påkallat att fortsätta
med subvention jämväl under vintern 1947/48. Det är emellertid sannolikt,
att denna efterfrågeminskning icke i starkare grad kommer att göra sig
gällande förrän under senare delen av år 1948. Tegelbruken torde vidare
med hänsyn till myndigheternas ställningstagande ha haft viss berättigad
anledning att räkna med att subvention komme att utgå jämväl för vintertillverkningen
1947/48. På grund härav finner jag mig böra föreslå, att
statsbidrag skall utgå för den särskilda vintertillverkning av tegel, som ägt
rum under senare delen av år 1947 och januari 1948. Beträffande grunderna
för statsbidragen torde vad industrikommissionen härom anfört i skrivelsen
den 1 oktober 1947 i tillämpliga delar böra gälla. Kostnaderna beräknas
av industrikommissionen till 225 000 kronor.
Enligt vad jag erfarit, föreligger för närvarande en reservation på det för
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisade anslaget om cirka
230 000 kronor. Från industrikommissionen har uppgivits, att av subventionerna
för vintern 1946/47 återstår att erlägga högst 85 000 kronor. Återstoden
av reservationen, 145 000 kronor, torde få tagas i anspråk för den nu
föreslagna subventionen. För densamma skulle alltså erfordras ytterligare
80 000 kronor. Härför erforderligt anslag torde böra upptagas å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår. Då det är osäkert, om subventionsbeloppen
hinna utbetalas före budgetårets utgång, torde det nya anslaget
liksom de tidigare böra erhålla karaktären av reservationsanslag.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå
riksdagen
att till Åtgärder för utökning av vinter produktionen av tegel
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av..............kronor 80 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Curt Nordwall.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj:ts proposition nr 163.
61
Bilaga 10.
Egentliga statsutgifter.
Tolfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 19h8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter
under riksstatens tolfte huvudtitel hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför
därvid följande.
[1.] Statens pensionsanstalt: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statens
pensionsanstalt upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal
en obetecknad anslagspost å 99 000 kronor. I skrivelse den 13 februari 1948
har statens pensionsanstalt gjort framställning om medgivande att överskrida
nämnda anslagspost. Till stöd för denna hemställan har pensionsanstalten
anfört följande. På grund av den ökade arbetsbelastning, som
föranletts av det nya skatteuppbördsförfarandet, hade anstalten måst utöka
personalen ävensom bereda vissa befattningshavare bättre löneförmåner
genom vikariatslöneförordnanden på högre tjänster (jfr 1948: 13 ht s. 11).
Arbetet med debetsedlarna hade vid årsskiftet 1947/48 på grund av tillfällig
arbe Isanhopning medfört, att extra personal måst anlitas, varjämte
övertidsarbete i icke oväsentlig omfattning fått tillgripas. Anstalten räknade
även med en kraftig ökning av antalet ärenden rörande omreglering
av pensionsunderlag, bl. a. sedan anstalten nu fått övertaga vissa sådana
ärenden från länsstyrelserna. För att kunna möta denna ökning i göromålen
vore erforderligt att nyanställa en heltidsamanuens samt ett skrivbiträde.
Under åberopande av vad sålunda anförts har pensionsanstalten
hemställt om förstärkning av ifrågavarande anslagspost med 42 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Med biträdande av statens pensionsanstalts förslag förordar jag, att riksdagens
medgivande inhämtas att överskrida pensionsanstaltens icke-ordinariepost
med högst 42 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt
uppförda anslagsposten Avlöningar till ickeordinarie
personal må under budgetåret 1947/48 överskridas
med högst 42 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Per Ihrfelt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
63
Bilaga 11.
Kapitalinvesteringar.
Finansdepartementet.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 19b8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter
under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför
därvid följande.
I a. Riksbanksfonden.
[1.] 1. Riksbankens avbetalningslånefond. Jämlikt 7 § reglementet för riksbankens
styrelse och förvaltning äger riksbanken mot säkerhet av borgen
såsom för egen skuld eller med pant av värdepapper utlämna avbetalningslån
och lån utan amortering. För avbetalningslånen utgör lånetiden högst
åtta år, och lånen skola återbetalas genom halvårsvis skeende amorteringar,
dock att amorteringsfrihet kan medgivas under högst fyra år. Lån utan
amortering kunna utlämnas på högst fyra år. Högsta lånebeloppet, vilket
tidigare utgjorde 10 000 kronor, utgör numera efter beslut av 1946 års riksdag
15 000 kronor, med rätt dock för fullmäktige i riksbanken att i särskilda
fall medgiva, att beloppet höjes till högst 20 000 kronor. Räntan följer det
allmänna marknadsläget och utgör f. n. 31/, procent. I enlighet med beslut
av 1946 års riksdag äger riksbanken vidare, enligt vad därom särskilt
stadgas, utlämna lån med statlig kreditgaranti (garantilån) åt den, som
avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Enligt 1897 års riksbankslag i dess ursprungliga lydelse utgjorde avbetalningslånerörelsen
en del av riksbankens egen rörelse. Avbetalningslånen
fingo dock ej sammanlagt överstiga 12,5 miljoner kronor (25 procent av
riksbankens grundfond å 50 miljoner kronor). I anledning av beslut av 1902
års riksdag inrättades i stället en särskild fond för avbetalningslånerörelsen
under riksbankens förvaltning, till vilken av reserverade fondmedel överfördes
ett belopp av 12,5 miljoner kronor. Avbetalningslånefonden ökades
därefter successivt genom tillskott från reserverade vinstmedel, och år 1930
hade fonden stigit till 44 miljoner kronor. I samband med kapitalregleringen
vid 1938 års riksdag inlevererades fondens kapitalbelopp av 44 miljoner kronor
till statsverket, och i stället anvisades av lånemedel ett belopp av 50 miljoner
kronor till en särskild avbetalningslånefond, utgörande en delfond av
riksbanksfonden. Sedan 1946 års riksdag till fonden anvisat ett investeringsanslag
av 10 miljoner kronor uppgår fonden sålunda f. n. till 60 miljoner
kronor.
I skrivelse den 30 december 1947 ha fullmäktige i riksbanken framhållit,
att tillämpningen av de enligt beslut av 1946 års riksdag ändrade bestämmelserna
för utlåningsverksamheten, oaktat återhållsamhet i långivningen,
medfört en större utlåning från fonden än vad man tidigare ansett sig ha
anledning räkna med. Höjningen av maximibeloppen hade medfört en viss
ökning av det genomsnittliga lånebeloppet för de nyutlämnade lånen. Garantilån
hade utlämnats till ett sammanlagt belopp av närmare 3 miljoner
kronor. Någon ökning i belastningen å fonden hade även inträtt genom en
förskjutning av förhållandet mellan lån, vilka amorterades under hela lånetiden,
och lån, vilka beviljades med viss tids amorteringsfrihet. Den senare
lånetypen hade nämligen sedan en tid tillbaka kommit till ökad användning.
De belopp, som återflöte till fonden i form av amorteringar, hade på
grund härav blivit förhållandevis mindre än tidigare. Det utestående beloppet
av lån från avbetalningslånefonden utgjorde den 23 december 1947
59,3 miljoner kronor.
Fullmäktige framhålla, att det även med mycket långt gående återhållsamhet
i fråga om kreditgivningen torde möta betydande svårigheter att
fortsätta låneverksamheten med tillgängliga medel. Man syntes få räkna
med, att icke obetydliga belopp komme att åtgå för garantilånen. Den strängare
kreditprövning, som riksbanken tillämpade beträffande utlåningen i
övrigt från fonden, syntes med hänsyn till denna låneverksamhets speciella
natur, icke utan olägenheter kunna skärpas dithän, att utlåningen kunde
hållas inom ramen för nu tillgängliga medel. Fullmäktige föreslå därför, att
fondens kapital ökas med 5 miljoner kronor, varigenom fonden skulle komma
att uppgå till 65 miljoner kronor.
Departementschefen. Jag ansluter mig till fullmäktiges förslag. Erforderliga
medel synas böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.
Jag hemställer därför att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
att till Riksbankens avbetalningslånefond å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av ............................ kronor 5 000 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
*
Ur protokollet:
Per Ihrfelt.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 163.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
67
Bilaga 12.
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 27 februari 1948.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 samt anför därvid följande.
II. Luftfartsfonden.
[1.] 1. Markförvärv. Under detta anslag ha för budgetåret 1947/48 anvisats
700 000 kronor.
För markförvärv fanns den 30 juni 1947 å investeringsanslaget Mark till
landningsfält för flygplan tillgängligt ett belopp av cirka 2 630 000 kronor,
vilken behållning överförts till anslaget till Markförvärv.
Genom beslut den 5 december 1947 har Kungl. Maj :t bemyndigat luftfartsstyrelsen
att av sistnämnda investeringsanslag taga i anspråk ett belopp
av högst 200 000 kronor för markförvärv i fall, då köpeskillingen icke överstiger
100 000 kronor.
I skrivelse den 26 februari 1948 anför luftfartsstyrelsen, att å anslaget till
Markförvärv finnes för närvarande kvarstående ett belopp av 1 517 774 kronor
82 öre, samt erinrar, att styrelsen bemyndigats att av anslaget taga i
anspråk ett belopp av högst 200 000 kronor i fall, då köpeskillingen icke
överstiger 100 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Styrelsen meddelar vidare, att ett av kronan anhängiggjort mål angående
expropriation för utvidgning av Norrköpings flygplats avdömts av häradsrätten
den 20 februari 1948, samt att, sedan domen vunnit laga kraft, köpeskillingen
skall nedsättas hos länsstyrelsen inom nittio dagar. Det blir på
grund härav erforderligt att innevarande budgetår utanordna hela det utdömda
beloppet. Detta utgör 1 737 875 kronor 65 öre, vartill komma räntor
och rättegångskostnader. Dessa kunna för närvarande icke exakt angivas
men torde komma att belöpa sig till omkring 55 000 kronor, varför det sammanlagda
ersättningsbeloppets storlek torde komma att utgöra omkring
1 795 000 kronor. Det ytterligare medelsbehovet under ifrågavarande anslag
utgör sålunda i runt tal 500 000 kronor.
Om anvisande av sistnämnda belopp å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår gör styrelsen hemställan.
Departementschefen. Ersättningarna för expropriationen vid Norrköpings
flygplats ha visat sig uppgå till högre belopp än som från början beräknats.
Å investeringsanslaget till Markförvärv förefintlig behållning synes därför
bliva otillräcklig för täckande av ifrågavarande kostnader. Med hänsyn härtill
anser jag mig böra tillstyrka luftfartsstyrelsens framställning om ytterligare
medelsanvisning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Markförvärv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av................................ kronor 500 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Hård af Segerstad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
69
Bilaga 13.
Kapitalinvesteringar.
jEcklesiastikdepartementet.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 19å8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt
anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] 32. Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i
Uppsala. Till uppförande av nybyggnad i Uppsala för meteorologiska institutionen
ha för budgetåren 1946/48 anvisats investeringsanslag om sammanlagt
450 000 kronor. Genom beslut den 20 december 1946 har Kungl.
Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse
med en av byggnadsstyrelsen företedd situationsplan med därtill hörande
fem ritningar uppföra den nya institutionsbyggnaden.
I skrivelse den 31 oktober 1947 har kanslern för rikets universitet under
åberopande av en framställning av det större akademiska konsistoriet i
Uppsala hemställt om anvisande av ett anslag av 8 000 kronor för iordningställande
av garage in. in. i vissa källarutrymmen under den västra
flygeln av den nya meteorologiska institutionsbyggnaden, vilka enligt förutnämnda
byggnadsförslag skulle utgrävas men icke förses med fönster
eller i övrigt iordningställas. Därvid har anförts, att ett garage för meteoro
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
logiska institutionens tjänstebil uppförts vid institutionens byggnad i Marsta.
Med hänsyn till att tjänstebilen vissa tider vore stationerad i Uppsala, behövdes
ett garage jämväl vid institutionen där. Ett iordningställande av
nyssnämnda utrymmen till garage m. in. skulle enligt en av byggnadsstyrelsen
verkställd beräkning draga en kostnad av 8 000 kronor.
De föreslagna inredningsarbetena torde böra komma till stånd i samband
med det nu pågående uppförandet av den nya institutionsbyggnaden. Kostnaderna
för ifrågavarande arbeten böra enligt vad jag under hand inhämtat
från byggnadsstyrelsen vid nuvarande prisläge beräknas till 12 000 kronor,
vilket belopp torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 12 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C. A. Ekbom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
71
Bih ang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1948 äskade eller, i förekommande
fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 utöver de i propositionen
nr 2 upptagna anslagen.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
III. Utrikesdepartementet.
D: 12 Extra utgifter, reservationsanslag......................... 16 000
V. Socialdepartementet.
Bekämpande av arbetslösheten:
B: 27 Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag
............................................ 7 000 000
Förbättrande av bostadsförhållandena m. in.:
B: 31 a Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker, reservationsanslag
...................................... 483 000
Blindvård:
B: 63 Driften av centraldepån för blindas arbeten............. 30 000
7 513 000
VI. Kommunikationsdepartementet.
Statens geotekniska institut:
F: 6 Ersättning för vissa undersökningskostnader i samband
med jordraset vid Lidan............................ 22 900
I: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................ 150 000
172 900
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
C: 9 a Bidrag till restaurering av Skara domkyrka reservationsanslag 100 000
Universitetssjukhus:
E: 29 Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm......... 85 200
N: 14 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, reservationsanslag
.......................................... 50 000
235 200
opaginerad Kontrollera mot PDF
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
X. Handelsdepartementet.
C: 9 a Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebo
lagets
verksamhet, reservationsanslag................... 15 000 000
C: 28 a Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag......... 47 000
F: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 50 000
15 097 000
XI. Folkhushållningsdepartementet.
D: 4 b Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag
........................................ 80 000
Säger för driftbudgeten 23 114 100
Kapitalbudgeten.
I a. Riksbanksfonden.
Finansdepartementet:
1 Riksbankens avbetalningslånefond..................... 5 000 000
II. Luftfarts/onden.
Kommunikationsdepartementet:
1 Markförvärv........................................ 500 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Ecklesiastikdepartementet:
32 Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala.................................... 12 000
Säger för kapitalbudgeten 5 512 000
487213. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (24)
24 kopplingar.
- SU 1948:238 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen avser folkhush a1 i texten
- SU 1948:229 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten
- Rskr. 1948:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 till riksbankens avbetaln a1 i texten
- Rskr. 1948:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riks stat en för hudgetåret 1947/48, såvi s. 1 i texten
- Rskr. 1948:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter & tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48, i vad p a1 i texten