Sök i Ratio Lex

Angående anslag till lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren i länen för budgetåret 1948/49

1948-02-27 · 44 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:172, Angående anslag till lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren i länen för budgetåret 1948/49

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

1

Nr 172.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren i länen

för budgetåret 1948/49; given Stockholms slott den

27 februari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Sammanfattning.

Från och med den 1 januari 1948 har enligt beslut vid 1947 års riksdag

lantmäteriets distriktsorganisation omorganiserats, varigenom dess arbetskapacitet

väsentligt utökats. Den ökade lantmäteriverksamheten i distrikten

liksom de nya och vidgade arbetsuppgifterna för lantmäteriet i samband

med jordbrukets rationalisering samt beslutade ändringar i jorddelningsoch

byggnadslagstiftningen påkalla förstärkningar jämväl i lantmäteristyrelsens

och framför allt länskontorens organisation.

För lantmäteristyrelsens del föreslås icke några större förändringar i

organisationen utan huvudsakligen viss förstärkning av biträdespersonalen,

till vilken kvalificerat arbete överföres i större utsträckning.

I fråga om lantmäterikontoren i länen har en viss förstärkning av den

högskoleutbildade personalen ansetts erforderlig. Sålunda förordas att nio

befattningar som biträdande överlantmätare i lönegrad Ca 32 och tolv lantmätarbefattningar

i lönegrad Ca 29 inrättas. Då det befunnits nödvändigt

att frigöra lantmätarpersonalen från alla göromål, vilkas handhavande

icke erfordrar högskoleutbildning, föreslås vidare en betydande ökning av

biträdespersonalen. Bland annat innebära förslagen i denna del, att 28

kansliskrivar- och 35 kontoristtjänster skulle inrättas.

I avvaktan på en översyn av byråchefers och andra chefstjänstemäns löneställning

föreslås icke annan ändring i fråga om överlantmätarnas lönegradsplacering

än att de 15 överlantmätartjänster, som nu äro placerade i

lönegrad Ca 32, uppflyttas i lönegrad Ca 33.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 172.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga angående anslag

till lantinäteristyrelsen och lantmäterikontoren i länen för budgetåret 1948/49

samt anför därvid följande.

Inledning.

I årets statsverksproposition (IX. H.T. p. 149) har Kungl. Maj :t på

min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

för budgetåret 1948/49 beräkna dels till Lantinäteristyrelsen: Avlöningar,

Omkostnader och Kartlagningsarbeten två förslagsanslag å 630 000 respektive

98 500 kronor samt ett reservationsanslag å 35 000 kronor, dels ock till

Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar, Omkostnader och Utbildningskurser

två förslagsanslag å 2 521 000 respektive 334 000 kronor samt ett reservationsanslag

å 31 000 kronor. Jag får nu återkomma till dessa anslagsfrågor.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 mars 1947 tillkallade statsrådet

Sträng sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

organisationen samt avlöningsförhållandena vid lantmäteristyrelsen och

lantmäterikontoren i länen. De sakkunniga, som antagit benämningen 1947

års lantmäterikommitté, ha utgjorts av ledamoten av riksdagens andra kammare,

landshövdingen i Kopparbergs län G. H. Andersson, tillika ordförande,

f. d. kanslirådet A. Carlsson, överlantmätaren i Örebro län G. B. Lindkvist

och byråchefen i lantmäteristyrelsen B. A. Nordenstam.

Kommittén har den 27 december 1947 avgivit betänkande med förslag

rörande organisation och avlöningsförhållanden in. m. vid lantmäteristyrelsen

och länslantmäterikontoren (SOU 1948: 1).

över kommitténs förslag ha yttranden avgivits av statskontoret, lantinäteristyrelsen,

lantbruksstyrelsen, statens lönenämnd, rikets länsstyrelser,

Sveriges lantmätareförening, Statsverkens ingenjörsförbund, Civilförvaltningens

personalförbund, Föreningen kvinnliga befattningshavare inom

lantmäteristaten och Föreningen kvinnor i statens tjänst. Vid lantmäteristyrelsens

utlåtande ha fogats yttranden från samtliga överlantmätare utom

överlantmätarna i Uppsala och Örebro län.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 172.

3

I det följande kominer jag att under de olika rubrikerna i regel endast lämna

en sammanfattning av vad kommittén anfört och föreslagit. I övrigt får

jag hänvisa till kommitténs betänkande.

I. Frågor angående lantmäteristyrelsen.

Nuvarande förhållanden.

Lantmäteristyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt såsom

ledamöter fyra byråchefer. De senare förestå var sin av styrelsens byråer,

administrativa byrån, landsbyrån, stadsbyrån och utredningsbyrån. På varje

byrå tjänstgör en ordinarie byrådirektör samt på vardera landsbyrån och

stadsbyrån dessutom en extra ordinarie byrådirektör. Vid administrativa

byrån samt envar av de båda sistnämnda byråerna finnes en byråingenjör

och på samtliga byråer extra ordinarie lantmätare, som förordnats att tillfälligt

tjänstgöra hos styrelsen. Från och med den 1 januari 1948 har kassakontorets

personal förstärkts. Såsom föreståndare för kontoret tjänstgör

en kamrerare, vilken biträdes av en amanuens. Hos styrelsen äro vidare anställda

en kassör och bokhållare, två kansliskrivare, ett arkivbiträde, en

förste expeditionsvakt ävensom kanslibiträden, expeditionsvakter, kontorsbiträden,

biträdespersonal i rekryteringsgraderna samt tillfälligt anställd

personal.

Generaldirektörsbefattningen är hänförd till lönegrad Co 19. Byråcheferna

äro placerade i lönegrad Ca 33. De ordinarie byrådirektörerna ha från och

med den 1 januari 1948 uppflyttats från lönegrad Ca 29 till lönegrad Ca 31,

medan de extra ordinarie byrådirektörerna, vilkas löneställning ansetts böra

prövas först i samband med utredningen rörande lantmäteristyrelsens och

länslantmäterikontorens organisation, alltjämt äro hänförda till 29 lönegraden.

Den nytillkomna kamrerarbefattningen är placerad i lönegrad Ce 27

och byråingenjörerna tillhöra lönegrad Ca 24. Befattningen som kassör och

bokhållare är hänförd till lönegrad Ca 18 och arkivbiträdestjänsten till lönegrad

Ca 14. Kansliskrivare, förste expeditionsvakt, kanslibiträden, expeditionsvakter

och kontorsbiträden åtnjuta lön efter de grunder, som i allmänhet

gälla inom den centrala statsförvaltningen.

Vad beträffar arbetsuppgifternas beskaffenhet och ärendenas fördelning

mellan byråerna samt kompetensfordringar m. in. hänvisas till redogörelsen

i betänkandet å s. 19—27.

Kommitténs förslag.

Kommittén har framhållit, att den nya distriktsorganisationen, som möjliggjorde

en ökad lantmäteriverksamhet, i vissa avseenden komme att medföra

en större arbetsmängd vid lantmäteristyrelsen. Vidare har kommittén

räknat med att såväl arbetsuppgifter som arbetsmängd i viss utsträckning

komme att öka genom lantmäteriets medverkan i jordbrukets yttre rationalisering

och genom de ändringar i jorddelningslagen in. in. samt den

nya byggnadslagstiftning, vilka genomförts enligt beslut vid 1947 års riksdag.

På grund härav bar kommittén, som dock icke funnit några mera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

genomgripande förändringar i lantmäteristyrelsens organisation påkallade,

förordat vissa personalförstärkningar vid styrelsen. Kommittén har föreslagit,

förutom att en ledamot i lantmäteristyrelsen skulle förordnas att

vara generaldirektörens ställföreträdare och därvid åtnjuta ett ställföreträdararvode

om 1 200 kronor för år, att de nuvarande ordinarie byråingenjörsbefattningarna

på administrativa byrån och på landsbyrån icke vidare

skulle bibehållas, varemot en ny extra ordinarie dylik befattning skulle

inrättas på stadsbyrån för de arbetsuppgifter, som hittills utförts av högskoleutbildad

personal emot arvode. Kommittén har nämligen funnit det

lämpligt och önskvärt, att högskoleutbildad personal inom städernas mätningsväsen

liksom hittills bereddes möjlighet att alternativt med lantmätarpersonal

vinna anställning vid styrelsens stadsbyrå. Med hänsyn till arbetsuppgifternas

art och för att dugande personer skulle kunna förvärvas

till den ordinarie byråingenjörsbefattningen på stadsbyrån har kommittén

förordat, att befattningen uppflyttades från lönegrad Ca 24 till lönegrad

Ca 27. Den föreslagna extra ordinarie befattningen borde inplaceras i lönegrad

Ce 24. De uppgifter, som hittills åvilat byråingenjörerna på administrativa

byrån och landsbyrån skulle fullgöras av lantmätare i distriktsorganisationen,

vilka förordnades tjänstgöra hos styrelsen. Då kommittén räknat

med att antalet dylika lantmätare skulle kunna begränsas till hittillsvarande

sju, innebär kommitténs förslag en minskning med en högskoleutbildad

befattningshavare. Härvid har kommittén emellertid förutsatt att

kvalificerat arbete i ökad omfattning skulle överföras på personal med lägre

utbildning. Med hänsyn härtill har kommittén föreslagit inrättande av ett

antal nya ordinarie tjänster, avsedda för biträdespersonal med kvalificerade

arbetsuppgifter, nämligen två kansliskrivar-, en arkivbiträdes- och två kontoristtjänster.

Sålunda har kommittén ansett, att den granskning av den

årliga redovisningen beträffande förändringarna i fastighetsindelningen i

rikets städer och vissa samhällen, som verkställdes på stadsbyrån, till stor

del kunde utföras självständigt av biträdespersonal och icke behövde i

större utsträckning belasta den högskoleutbildade personalen. Härför erfordrades

emellertid ett biträde med goda personliga förutsättningar och med

ingående erfarenhet och kunskap rörande fastighetsregistrering. Vidare

har kommittén funnit nödvändigt att tillföra utredningsbyrån ett väl kvalificerat

biträde, som självständigt kunde utföra enklare utredningsarbeten,

för att arbetet på byrån skulle kunna fortgå utan anhopning av göromål

och utan utökning av den högskoleutbildade personalen. Under lång tid

framåt komme nämligen byrån att utöver det vanliga arbetet belastas med

ett stort antal utredningar för åstadkommande av rättelser och kompletteringar

i jordregistret. Det vore nämligen angeläget, att förekommande brister

i fråga om fastighetsredovisningen i största möjliga utsträckning avhjälptes,

innan den ekonomiska kartan utgåves. Av biträdet borde krävas

ej blott en ganska omfattande allmänbildning utan även viss kännedom

om fastighetsbildningens historiska sammanhang, bland annat för att biträdet

på egen hand skulle kunna bedöma vilka delar av ett tillgängligt arkivmaterial,

som hade betydelse i ett ärende. För nämnda arbetsuppgifter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

5

på stadsbyrån och utredningsbyrån har kommittén med hänsyn till uppgifternas

svårighetsgrad och det med arbetet förenade ansvaret förordat, att

två kansliskrivartjänster i lönegrad Ca 15 skulle inrättas. För att avlasta

arkivgöromål från byrådirektören på utredningsbyrån, vilken numera, sedan

år 1945 en tidigare befintlig arkivarietjänst hos styrelsen indragits, anförtrotts

vården av arkivet, har kommittén vidare ansett en särskild biträdesbefattning

böra inrättas för vissa mera kvalificerade göromål vid arkivet.

Befattningen borde under benämningen arkivbiträde uppföras i lönegrad

Ca 14. På grund av den betydande utökningen av distriktspersonalen

med åtföljande stegring av antalet personalärenden har kommittén funnit

administrativa byrån böra tillföras ett kvalificerat biträde med uppgift särskilt

att förbereda personalärenden. Detta biträde borde enligt kommitténs

mening erhålla en något högre löneställning än kanslibiträde och därför

upptagas som kontorist i lönegrad Ca 13. Med hänsyn till det stora antalet

statsbidragsärenden, vilka i åtskilliga fall erfordrade kompletterande

utredning innan de kunde upptagas till slutligt avgörande, har kommittén

för den befattningshavare, som närmast biträder föredragande tjänstemannen

med ärendenas beredning, upptagit en kontoristbefattning i lönegrad

Ca 13 även för landsbyrån.

Vissa dyrbarare instrument, som icke behövde användas dagligen i ett

lantmäteridistrikt, komme att förvaras centralt hos lantmäteristyrelsen för

att efter rekvisition ställas till distriktspersonalens förfogande och distriktens

behov av förbrukningsmateriel av olika slag komme delvis att tillgodoses

från centrala förråd hos lantmäteristyrelsen. För de härav föranledda

göromålen har kommittén föreslagit uppförande å styrelsens stat av

ytterligare en befattning som förste expeditionsvakt i lönegrad Ca 11.

Kommittén har slutligen förordat att fyra av styrelsens extra ordinarie

kanslibiträden skulle överföras å ordinarie stat.

Kommitténs förslag innebär en utökning av lantmäteristyrelsens ordinarie

biträdespersonal med tio personer. Då samtidigt en minskning beräknats

kunna ske av den icke-ordinarie personalen, motsvarande sammanlagt

omkring åtta personer med full tjänstgöring, inskränker sig emellertid

den föreslagna ökningen av biträdespersonalen till omkring två personer

med full tjänstgöring.

Beträffande löneläget för byråcheferna i lantmäteristyrelsen har kommittén

uttalat, att detta enligt kommitténs åsikt vore uppenbart för lågt.

Enär emellertid löneställningen enligt en allmänt utbredd mening vore

otillfredsställande även för övriga byråchefer i statsförvaltningen, som äro

hänförda till lönegrad Ca 33, har kommittén utgått ifrån att en allmän

förbättring av byråchefernas löner med hänsyn till omständigheterna måste

ske inom kort.

Kommittén har föreslagit, att de extra-ordinarie byrådirektörerna vid

lantmäteristyrelsen skulle uppflyttas till 31 lönegraden, då dessa enligt

kommitténs uppfattning med avseende på arbetsuppgifternas svårighetsgrad

och tjänsteansvar kunde fullt jämställas med styrelsens ordinarie

byrådirektörer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

Yttrandena.

Lantmäterikommitténs förslag beträffande lantmäteristyrelsen ha i stort

sett tillstyrkts i remissyttrandena.

Lantmäteristyrelsen har funnit det tveksamt, huruvida den av kommittén

föreslagna organisationen vore tillräcklig. Styrelsen hoppades dock att

genom vissa rationaliseringar kunna fullgöra arbetsuppgifterna i huvudsak

inom den föreslagna organisationens ram. Styrelsen har anfört, att genom

inrättande av de nya kansliskrivar-, kontorist- och kanslibiträdestjänsterna

skulle ett viktigt steg kunna tagas i riktning att avlasta kvalificerat arbete

på biträdespersonal, vilket styrelsen oavlåtligt strävat efter. Styrelsen hemställde

emellertid, att ytterligare en befattning som kansliskrivare i 15 lönegraden

måtte inrättas på utredningsbyrån. Denna befattning borde lämpligen

göras extra ordinarie.

Lantmäteristyrelsen har vidare ansett byråchefernas löneställning vara

uppenbart för låg. Även i fråga om byrådirektörerna vore en omprövning

av löneförmånerna påkallad, bland annat med hänsyn till den löneställning

som tillerkänts distriktslantmätarna.

Statens lönenämnd har med anledning av lantmäterikommitténs förslag

om kansliskrivartjänster på stadsbyrån och utredningsbyrån framhållit,

att på innehavarna av de tilltänkta tjänsterna syntes ha ställts krav på

högre kvalifikationer än som regelmässigt fordrades av en befattningshavare

i 15 lönegraden. De uppställda kvalifikationskraven syntes närmast

motsvara vad som i allmänhet fordrades av kontorsskrivare i lönegrad Ca

19. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på arkivbiträdet vid styrelsens

arkiv motiverade en kansliskrivarbefattning i Ca 15. Ledamoten i lönenämnden

J. Andersson, som ansett skäl icke föreligga att frångå de av

kommittén föreslagna lönegradsplaceringarna för nämnda befattningar, har

reserverat sig mot nämndens yttrande i denna del.

Jämväl Föreningen kvinnor i statens tjänst och Föreningen kvinnliga befattningshavare

inom lantmäteristaten ha i gemensamt yttrande anfört

vissa erinringar mot de i detta sammanhang föreslagna lönegradsplaceringarna.

Departementschefen.

Genom lantmäteriets nya distriktsorganisation, som trätt i kraft den 1

januari 1948, ha möjligheter skapats för en erforderlig stegring i effektiviteten

av lantmäteriverksamheten i distrikten. Såsom en följd härav torde

en ökning av arbetets omfattning vid lantmäteristyrelsen icke kunna

undvikas. Härtill torde också komma att bidraga de nya uppgifter för lantmäteriet

soin främjandet av jordbrukets rationaliseringsverksamhet och

beslutade ändringar i jorddelnings- och byggnadslagstiftningen kunna medföra.

De av lantmäterikommittén med hänsyn härtill förordade åtgärderna

för förstärkning av lantmäteristyrelsens organisation anser jag mig därför

i stort sett kunna biträda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

7

För att underlätta en vidgad inspektionsvei-ksamhet av generaldirektören

tillstyrker jag, att en av styrelsens ledamöter förordnas som generaldirektörens

ställföreträdare med befogenhet att under dennes frånvaro övertaga

ledning och beslutanderätt i styrelsen. Till ställföreträdaren torde såsom

kommittén föreslagit böra utgå ett årligt arvode utöver lönen å 1 200 kronor.

Då byråingenjörsbefattningarna vid styrelsen ha karaktär av genoingångstjänster,

som innehavas blott några få år, finner jag i likhet med

kommittén att de uppgifter, som åvila innehavarna av dessa tjänster på

administrativa byrån och landsbyrån, böra överföras å lantmätare i distriktsorganisationen,

vilka förordnas att tillfälligt tjänstgöra vid styrelsen.

Den ena av dessa byråingenjörstjänster är vakant. Den andra torde

böra föras å övergångsstat. För att högskoleutbildad personal inom städernas

mätningsväsen alternativt med lantmätarpersonal skall kunna vinna

anställning å styrelsens stadsbyrå anser jag, att den nuvarande ordinarie

byråingenjörsbefattningen på denna byrå bör bibehållas. Jag förordar därjämte,

att för de arbetsuppgifter å denna byrå, som för närvarande utföras

av en tillfälligt förordnad civilingenjör eller lantmätare, inrättas en

extra ordinarie byråingenjör stjänst i lönegrad Ce 24. Den ordinarie byråingenjörstjänsten

torde för att kunna besättas med en dugande kraft i enlighet

med kommitténs förslag böra uppflyttas i 27 lönegraden.

Då antalet tillfälligt förordnade lantmätare enligt förevarande förslag

skall begränsas till hittillsvarande sju, minskas den högskoleutbildade

personalen med en befattningshavare. Den nödvändiga höjningen av styrelsens

arbetskapacitet avses skola åstadkommas genom att kvalificerat

arbete anförtros åt biträdespersonal i större utsträckning än nu är fallet.

Detta förutsätter vissa ökningar av sistnämnda personal. Jag tillstyrker

sålunda att två nya kansliskrivarbefattningar i lönegrad Ca 15 inrättas å

stadsbyrån och utredningsbyrån, varigenom vissa utredningsarbeten kunna

avlastas högskoleutbildad personal. Likaså biträder jag förslaget, att en

arkivbiträdestjänst i lönegrad Ca 14 upptages för vissa mera kvalificerade

göromål vid arkivet. Jämväl å administrativa byrån och landsbyrån synes

viss personalförstärkning nödvändig för att bemästra det ökade antalet

personalärenden liksom också det med statsbidragsärenden förenade utredningsarbetet.

Jag kan dock icke tillstyrka kommitténs förslag att för

dessa göromål inrätta två kontoristtjänster. Det torde vara till fyllest om

dessa byråer förstärkas med var sitt kanslibiträde. För tillsynen av de

dyrbarare instrument, som förvaras centralt hos styrelsen för att efter

rekvisition ställas till distriktspersonalens förfogande, ävensom för handhavande

av viss förbrukningsmateriel synes såsom kommittén föreslagit

böra inrättas ytterligare en befattning som förste expeditionsvakt i lönegrad

Ca It. Slutligen vill jag förorda, att två av de nuvarande extra ordinarie

kanslibiträdena överföras å ordinarie stat. Den ordinarie biträdespersonalen

skulle vid bifall till mina förslag öka med åtta personer, men

samtidigt skulle antalet icke-ordinarie befattningshavare minskas så, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

den verkliga ökningen av biträdespersonalen begränsas till två personer

med full tjänstgöring.

Vad beträffar löneställningen för de extra ordinarie byrådirektörerna

vill jag slutligen, med hänsyn till vad som anförts rörande deras arbetsuppgifter

och tjänsteansvar, föreslå, att de uppflyttas till 31 lönegraden, i

vilken de ordinarie byrådirektörerna äro placerade.

II. Frågor rörande lantmäterikontoren i länen.

Nuvarande förhållanden.

I varje län finnes ett till residensstaden förlagt länslantmäterikontor, vilket

förestås av överlantmätaren. På länskontoren tjänstgöra förutom överlantmätarna

högskoleutbildade förste assistenter och assistenter samt i övrigt

förste kontorister, kanslibiträden, expeditionsvakter, kontorsbiträden

och i viss utsträckning mera tillfälligt anställd personal.

I Kopparbergs och Norrbottens län tjänstgöra för närvarande förutom

överlantmätare även s. k. biträdande överlantmätare.

Förste assistent finnes anställd på länslantmäterikontoren i de nio största

länen och assistenter med helårsförordnande tjänstgöra för närvarande i

växlande antal på alla länskontor utom i de fyra minsta länen. Dessutom

förordnas inom åtskilliga län i distrikten verksamma lantmätare att under

kortare tider tjänstgöra vid länslantmäterikontoren som assistenter i den

mån arbetskrafter kunna frigöras härför.

Överlantmätarna i de nio största länen äro placerade i lönegrad Ca 33 och

övriga överlantmätare i lönegrad Ca 32. Därjämte åtnjuter överlantmätaren

i Kopparbergs län viss avlöningsförstärkning. De lantmätare, som tjänstgöra

som biträdande överlantmätare, åtnjuta lön i egna befattningar jämte

visst arvode.

Förste assistenterna, nio till antalet, äro placerade i lönegrad Ce 27. De i

personalförteckningen upptagna 22 assistenterna äro placerade i lönegrad

Ce 24. Av dessa befattningar må för närvarande 20 tillsättas. Två ordinarie

assistenter äro uppförda på övergångsstat. De lantmätare, som förordnas

att under kortare tider tjänstgöra å länslantmäterikontor, bibehålla därvid

från och med den 1 januari 1948 sin löneställning och tjänstebenämning.

Av den övriga personalen äro förste kontoristerna inplacerade i lönegrad

Ca 14. Kanslibiträden, expeditionsvakter och kontorsbiträden åtnjuta lön

efter de grunder, som gälla inom statsförvaltningen i allmänhet.

I vad gäller arbetsuppgifterna och dessas fördelning å de olika befattningshavarna

vid länslantmäterikontoren samt kompetensfordringar m. m.

hänvisas till den redogörelse härför, som lämnats å s. 39—44 i betänkandet.

Personalens storlek och sammansättning framgå av följande sammanställning,

avseende förhållandena den 1 september 1947.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

9

Lönegrad

Antal befatt- ningshavare

Ca 33

9

Ca 32

15

_

2

Ce 27

9

—

2

Ce 24

20

Extra assistent med förordnande för helt arbetsår...

Ca 14

7

6

Ca 11

35

Ce 11

56

Ca 8

6

Rekryteringspersonal i kontorstjänst:

Ce 8

43

Ce 6

10

{g»

Ca 9

32

10

Ce 9

6

Cg 7

1

Summa

269

Utöver ovanstående personal finnas vid länskontoren omkring 20 personer anställda mot

arvode eller timpenning.

Huvuddragen av organisationen enligt kommitténs förslag.

Kommittén har i betänkandet (s. 46—47) påpekat vissa brister, som känneteckna

den nuvarande organisationen, och i anslutning därtill anfört, att

länskontoren med nuvarande organisation icke förmått att på ett helt tillfredsställande

sätt lösa sina uppgifter. En eftersläpning i det löpande arbetet

hade uppstått, och särskilt på överlantmätarna personligen hade belastningen,

till men för betydelsefulla arbetsuppgifter inom deras verksamhetsområde,

i många fall blivit alltför stor. Även i övrigt syntes viktiga göromål

ha fått eftersättas eller helt skjutas på framtiden.

Den beslutade förstärkningen av lantmäteriets distriktsorganisation medförde

en väsentlig ökning av länskontorens arbetsmängd. Genom ny eller

förändrad lagstiftning, berörande lantmäteriets arbetsfält, och genom de beslutade

åtgärderna för jordbrukets rationalisering komine länskontoren

också att tillföras ökat arbete och delvis nya arbetsuppgifter, som till stor

del krävde högt kvalificerad personal.

Kommittén har på grund av dessa förhållanden uttalat, att en avsevärd

förstärkning av länslantmäterikontorens organisation vore ofrånkomlig. Med

hänsyn till att tillgången på lantmätare beräknades under överskådlig tid

vara mycket knapp, har kommittén ansett en sådan arbetsfördelning böra

genomföras, att den högskoleutbildade personalen i största möjliga utsträckning

frigjordes från arbetsuppgifter, som icke ovillkorligen krävde högre utbildning.

Härigenom skulle en relativt måttlig utökning av antalet lantmätare

vid länskontoren bli tillräcklig. Förstärkningen av lantmätarpersonalen

har huvudsakligen avsetts skola åstadkommas i form av en kvalitativ

förstärkning på så sätt, att erfarna lantmätare delvis skulle ersätta yngre

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

lantmätarpersonal. Kommittén har sålunda föreslagit, att vid de större länskontoren

skulle inrättas befattningar som biträdande överlantmätare och

vid flertalet övriga länskontor samt vid de två största länskontoren ordinarie

befattningar för s. k. kontorslantmätare. För de förra befattningarna

skulle krävas samma kompetens som för distriktslantmätartjänst och för

de senare samma kompetens som för de s. k. förfogandelantmätarna. Vid de

minsta länskontoren har i stället för inrättande av ordinarie lantmätarbefattningar

ansetts böra beredas möjlighet att för kortare tider förordna lantmätare

med motsvarande kompetens, då behov härav uppstode för mera

omfattande arbetsuppgifter. Utöver den föreslagna ordinarie lantmätarpersonalen

koinme vid flertalet länskontor att erfordras ytterligare personal

med lantmäteriexamen. Detta personalbehov borde tillgodoses genom att

företrädesvis yngre lantmätare, för vilka sådan tjänstgöring för övrigt utgjorde

ett nödvändigt led i utbildningen, förordnades att biträda vid vederbörande

länskontor.

I fråga om biträdespersonalen har kommittén funnit en avsevärd förstärkning

nödvändig såväl i kvalitativt som kvantitativt hänseende. Kommittén

bär räknat med att mängden högt kvalificerade göromål inom det arbetsonnåde,

som omfattade biträde vid granskning av förrättningar före fastställelse,

fastighetsutredningar av skilda slag samt upprättande av översiktskartor

vore sa stor, att härför vid varje länskontor erfordrades en befattningshavare,

vilken med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar måste motsvara

högt ställda anspråk i fråga om kunnighet, erfarenhet och personliga

egenskaper. Dessa befattningshavare ha föreslagits placerade i lönegrad

Ca 15. Vid de två största länskontoren har kommittén ansett mängden av

högt kvalificerat arbete komma att helt taga i anspråk åtminstone två befattnings!^

are. Den ena av dessa borde vara kompetent att självständigt utföra

förhållandevis krävande utredningar och även kunna framlägga utredningsresultaten

i godtagbar stilistisk utformning. Denna befattningshavare, åt

vilken även skulle anförtros viss arbetsledning, borde enligt kommitténs mening

placeras lägst i lönegrad Ca 19. Vid flertalet länskontor bar kommittén

funnit en befattningshavare erforderlig för de kvalificerade göromålen vid

fastighetsregistreringen. Särskilt med hänsyn till de utredningar i jordregisterärenden,

som borde innefattas bland de mest ansvarsfulla uppgifterna, har

kommittén ansett denna befattningshavare vid de två största länskontoren

böra hänföras till lönegrad Ca 15. Arbetsuppgifterna för övriga här avsedda

befattningar ha ansetts närmast motivera placering i lönegrad Ca 13. Med

hänsyn till arbetets omfattning vid de tva största länskontoren har vid dessa

förutom nämnda befattning i Ca 15 jämväl en befattning i Ca 13 befunnits

erforderlig.

Vid flertalet länskontor har kommittén ansett ett starkt behov föreligga

av en särskild befattningshavare för de mest ansvarsfulla registratorsgöroinålen.

Samma person borde med hjälp av annan personal kunna svara för

biträde vid granskning av statsbidragsansökningar och distriktspersonalens

reseräkningar. Med hänsyn till det härmed förenade ansvaret borde befattningen

placeras i lönegrad Ca 13. Vid de mindre länskontoren finge den be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

fattningshavare i lönegrad Ca 15, som avsetts för hl. a. de mest kvalificerade

biträdesgöromålen i samband med granskning av förrättningar före fastställelse,

åläggas att svara också för nyssnämnda göroinål och vid de minsta

länskontoren därjämte för fastighetsregistreringen. För återstående biträdesgöromål

har kommittén räknat med kanslibiträden och expeditionsvakter i

lönegrad Ca 11 samt rekryteringspersonal. Expeditionsvaktspersonalen har

därvid beräknats utföra vissa arkivgöromål och maskinskrivningsgöromål

samt expeditionsgöromål m. in. Kartritning och kopiering samt återstående

maskinskrivningsgöromål komme i huvudsak att utföras av rekiyteringspersonalen.

Yttrandena.

Lantmäteristyrelsen har uttalat, att en omedelbar omorganisation av länslantmäterikontoren

syntes ofrånkomlig, och har i anslutning därtill anfört

bland annat följande.

Lantmäteriverksamheten har under de senaste årtiondena fått allt större

omfång. Genom ny eller ändrad lagstiftning har den efter hand också fått

ökad betydelse i strävandena att åstadkomma en ur jordpolitisk synpunkt

lämplig fastighetsindelning och planmässig bebyggelse. Senaste ledet i denna

utveckling markeras av de ändringar i jorddelningslagstiftnmgen, som

nyligen trätt i kraft, de beslut, som statsmakterna fattat i fråga om den

framtida jordbrukspolitiken och därmed sammanhängande åtgärder för

jordbruksnäringens främjande ävensom av den nya byggnadslagstiftningen.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den arbetsinsats, som måste kravas

från lantmäteriets sida då det gäller att genomföra åtgärderna för jordbruksrationaliseringen.

„

Lantmäteripersonalen i orterna arbetar från och med innevarande ar i

en ny distriktsorganisation och denna förväntas, sedan den beslutade och

planenligt fortgående utbyggnaden fullföljts, uppnå en avsevärt okad arbetskapacitet.

Huruvida denna kapacitet kommer att visa sig tillräcklig

för de växande arbetsuppgifterna torde icke kunna säkert bedömas, innan

omfattningen av verksamheten för jordbrukets yttre rationalisering kan näimare

överblickas. För att lantmäteriorganisationen skall kunna fylla sina

uppgifter och för att de fördelar, som vinnas genom den besluLide förstärkningen

av distriktsorganisationen, skola kunna tillvaratagas måste emellertid,

oberoende härav, länslantmäterikontoren erhålla en sådan organisation,

att de delar av lantmäteriarbetet, som ankomma på dem, kunna fullgöras

snabbt och säkert. Länskontoren ha emellertid på grund av otillräcklig

personal under senare år varit nödsakade att på ett i längden ohållbart

sätt uppskjuta eller eftersätta viktiga delar av sina uppgifter för att nödtorftigt

kunna hålla undan det löpande arbetet. Trots detta ha for allmänheten''

besvärande arbetsanbopningar och fördröjningar icke kunnat undvikas.

Allt eftersom arbetsresultaten från distrikten öka i omfattning måste

också anspråken på länskontorens arbetskapacitet stiga. Om dessa anspråk

icke tillgodoses, blir följden alt vad man genom omorganisationen av distriktspersonalen

velat vinna i fråga om effektivitet och snabbhet i förrättningsverksamheten

till stor del går till spillo genom dröjsmål vid ärendenas''

behandling i överinstansen. Nya arbetsuppgifter skola därtill anförtros

åt överlantmätaren och övrig personal vid länskontoren. De nya anställnings-

och avlöningsförhållandena i distriktsorganisationen pakalla anslut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Afaj.ts proposition nr 172.

ning inom lantmäteriets övriga verksamhetsgrenar. En omedelbar omorganisation

av länskontoren synes därför ofrånkomlig.

De av kommittén uppdragna riktlinjerna för länslantmäterikontorens

organisation ha i stort sett icke föranlett några erinringar i de avgivna

remissyttrandena.

Lantmätcristyrelsen har förordat att länskontoren organiseras efter de

föreslagna riktlinjerna och i fråga om huvuddragen av organisationen anfört

bland annat följande.

Inom distrikt sorganisationen erfordras utöver för närvarande befintlig

personal flera tiotal lantmätare för att den vid omorganisationen avsedda

personal sammansättningen skall uppnås. Styrelsen finner det därtill sannolikt,

att i en nära framtid ytterligare utökningar av lantmätarpersonalen

i distrikten komma att visa sig nödvändiga för att möta den fortgående ökningen

i förrättningsverksamheten och icke minst för att rationaliseringsverksamheten

inom jordbruket skall kunna fortgå i avsedd takt och omfattning.

Efterfrågan på lantmätare till andra statliga befattningar samt

till kommunal eller enskild tjänst synes dessutom alltjämt vara oförminskad.

Den ökning av antalet studerande vid Tekniska högskolans avdelningför

lantmäteri, som under senaste åren kunnat åstadkommas, kan på grund

av utbildningstidens längd först så småningom förväntas tillföra lantmäteriet

ökad tillgång på lantmätare. Med hänsyn till nämnda omständigheter

torde, såvitt styrelsen kan finna, den av kommittén valda linjen vara den

enda, efter vilken i nuvarande läge en godtagbar lösning av länskontorens

organisationsfråga kan vinnas. Den av kommittén skisserade arbetsfördelningen

mellan lantmätarpersonal och biträdespersonal finner sig lantmäteristyrelsen

alltså kunna tillstyrka. Styrelsen vill emellertid i detta sammanhang

kraftigt understryka, att funktionsdugligheten hos en på detta sätt

uPPbyggd organisation i hög grad blir beroende på de arbetsprestationer,

som utföras av personal med lägre utbildning.

Lantmäteristyrelsen vill livligt tillstyrka förslaget om inrättande vid

flertalet länskontor av ordinarie kvalificerade lantmätarbefattningar som

biträdande överlantmätare eller som s. k. kontorslantmätare. I fråga om

ovng lantmätarpersonal eller sådan, som avses erhålla tillfälliga förordnanden

att tjänstgöra vid länskontor, vill styrelsen understryka,'' att stora

svårigheter måste uppstå för överlantmätarna i de fyra minsta länskontoren,

för vilka räknats med att biträdande lantmätare i genomsnitt kommer

att förordnas endast under halva året. Vid dessa länskontor torde överlantmätaren

icke i större utsträckning kunna påräkna biträde av lantmätare

for de dagliga arbetsuppgifterna. Detta kommer att försvåra överlantmätarens

arbete och medföra olägenheter särskilt i de fall, då överlantmataren

i sin tjänsteutövning under längre tid i följd måste vara frånvarande

från länskontoret. Med hänsyn till vad tidigare anförts om bristen

på lantmätarpersonal synas dessa olägenheter dock för närvarande knappast

kunna undanröjas.

Överlantmätarna ha i stort sett anslutit sig till kommitténs uttalanden i

fråga om arbetsuppgifterna vid länslantmäterikontoren och även godtagit

den föreslagna arbetsfördelningen mellan personal av olika slag. I åtskilliga

fall har emellertid anförts, att personaluppsättningen genomgående tilltagits

alltför mycket i underkant.

Statskontoret har helt anslutit sig till kommitténs förslag att genom änd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

rad arbetsfördelning begränsa behovet av högre lantmäteritekniskt utbildad

personal och i stället i vidgad omfattning utnyttja specialutbildad biträdespersonal

för de enklare och mera rutinmässiga arbetsmomenten. Statskontoret

har även funnit den allmänna organisationsplanen för länslantmäterikontoren,

i den mån denna kunde bedömas från ämbetsverkets sida,

i sina huvuddrag väl avvägd.

Statens lönenämnd har anfört, att av den lämnade redogörelsen ville det

förefalla lönenämnden, som om det vore motiverat med någon ökning utöver

vad kommittén förordat av befattningar i de högre biträdesgraderna

med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter, som skulle komma att

åvila biträdespersonalen.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har icke framställt någon erinran

mot förslagets huvuddrag. I fråga om överlantmätarnas verksamhet och

länskontorens organisation har bland annat anförts följande.

Det är av största betydelse, att överlantmätarens arbetstid i framtiden i

större utsträckning än hittills frigöres för de mera väsentliga uppgifter, som

redan nu åvila honom i hans egenskap av chef för lantmäteriet i länet och

som med visshet komma att påläggas honom, främst i samband med jordbruksrationaliseringen.

Huvuduppgiften bör vara att följa utvecklingen inom

länet på fastighetsbildningens område och att i samarbete med andra länsorgan

och förrättningsmännen leda utvecklingen efter de linjer, som statsmakterna

utstakat. Föreningsstyrelsen finner i likhet med lantmäterikommittén

skäl föreligga att i varje fall på de större länskontoren inrätta

tjänster som biträdande överlantmätare.

Den av kommittén föreslagna ökningen av antalet lantmätare på länskontoren

är blygsam och kommittéförslaget bygger på en förstärkning av

den icke högskoleutbildade personalen såväl kvantitativt som kvalitativt.

Detta är en rationell anordning och förslaget i denna del tillstyrkes.

Kommitténs förslag till personalorganisation vid de olika lantmäterikonto
ren

i länen.

Kommittén har bedömt arbetskraftsbehovet vid de olika länskontoren i

första hand med ledning av den arbetsmängd som utföres av personalen i

lantmäteridistrikten inom respektive län. Därjämte ha tagits i betraktande

vissa andra för arbetsmängden vid kontoren betydelsefulla faktorer såsom

sammansättningen av arbetsprodukten från distrikten, svårighetsgraden i

fråga om de i förrättningsarbetet erforderliga fastighetsutredningarna samt

den omfattning, i vilken överlantmätaren har att föra fastighetsregister av

stadstyp för samhällen på landet. Med beaktande av dessa förhållanden och

den personalstyrka, som i medeltal för åren 1942—1946 tjänstgjort vid de

olika länskontoren, har kommittén på sätt framgår av tabellen å s. 14 indelat

kontoren i fem grupper, vardera med någorlunda likartat arbetskraftsbehov.

Med ledning av denna gruppering bar kommittén uppgjort förslag till

personalorganisation för de olika länslantmäterikontoren. Kommittén har

ansett, att befattningar som biträdande överlantmätare i första hand erfordrades

vid de till grupperna I och II hänförda kontoren. Med hänsyn till

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

1

Länslantmäterikontor

Antal distrikts- enheter i länet

enligt den nya

distriktsorganisa- tionen

Personalbehov enligt lantmäteri- kommitténs bedömning

Lantmätar-

personal

Biträdespersonal

(inberäknat expe- ditionsvakten)

Grupp I .............

13—11,5

5-6

16-20

Kopparbergs..........

113

Västernorrlands.......

14,5

Grupp II...............

8—10

omkring 4

13—14

Stockholms..........

9

Västerbottens.........

9

Värmlands ...........

10

Älvsborgs ............

9

Norrbottens..........

8,5

Gävleborgs .......

8

Grupp III..............

6,5—7

omkring 3

11—12

Göteborgs och Bohus ..

7

Jämtlands......

7

Kristianstads..........

7

Kalmar..............

6,5

Grupo IV.............

4—5

2 5 3

Skaraborgs............

5

Jönköpings............

5

Östergötlands .........

5

Malmöhus........

4

Kronobergs.........

5

Örebro...............

5

Hallands.............

4

Grupp V............

2-3

1,5—2

3- 5

Södermanlands........

3

Västmanlands ......

2

Blekinge..............

3

Uppsala..............

2

Gotlands..............

2

1 Skiftesorganisationen i Kopparbergs län har antagits motsvara 3 normala distriktsenheter.

det omfattande samarbete, som komme att bli nödvändigt mellan överlantmätare

och lantbruksnämnd, och till den ökning av överlantmätarens arbetsbörda,

som följde av att två lantbruksnämnder komme att vara verksamma

inom Kalmar län, har kommittén vidare förordat, att vid lantmäterikontoret

i detta län skulle inrättas en befattning som biträdande överlantmätare.

Beträffande de återstående länskontoren i grupp III har kommittén

funnit den vidare utvecklingen i fråga om jordbrukets yttre rationalisering

böra avvaktas, innan befattningar som biträdande överlantmätare inrättades.

Vid länskontoren i grupperna III och IV utom i Kalmar län samt vid de

två största länskontoren (i Kopparbergs och Västernorrlands län) har kommittén

föreslagit inrättande av andra ordinarie lantmätarbefattningar. Då

behovet av tillfälligt förordnade lantmätare vid länskontoren ständigt växlade,

har kommittén icke funnit det möjligt att uppställa några bestämda

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

normer för fördelningen av tjänstgöringstiden för denna personal mellan

de olika länskontoren.

Vad beträffar den icke högskoleutbildade personalen har kommittén med

utgångspunkt från de förut redovisade allmänna principerna för organisationen

upptagit en kanslistbefattning i lönegrad Ca 19 vid vardera av länskontoren

i Kopparbergs och Västernorrlands län, två kansliskrivarbefattningar

i lönegrad Ca 15 vid dessa länskontor och en dylik befattning vid

övriga länskontor, två kontoristbefattningar i lönegrad Ca 13 vid länskontoren

i grupperna I—III och vid kontoren i Skaraborgs, Jönköpings, Östergötlands

och Malmöhus län samt en dylik befattning vid kontoren i Kronobergs,

Örebro och Hallands län. Antalet kanslibiträdesbefattningar och befattningar

för rekryteringspersonal hade avpassats så att det beräknade personalbehovet

vid respektive länskontor fyllts. För samtliga länskontor i

grupperna I—IV samt för kontoret i Västmanlands län ha föreslagits befattningar

som förste expeditionsvakt i lönegrad Ca 11. Behovet av en sådan

befattning vid sistnämnda länskontor sammanhängde med att detta disponerade

egen byggnad. Redan nu funnes ordinarie expeditionsvakt anställd

där.

Den av kommittén föreslagna personalorganisationen vid lantmäterikontoren

i länen framgår i detalj av den å s. 16 intagna tabellen.

Yttrandena.

I fråga om den av lantmäterikommittén föreslagna personalorganisationen

vid lantmäterikontoren i de olika länen ha länsstyrelserna och överlantmåtarna

i åtskilliga fall funnit den för vederbörande län beräknade personalstyrkan

otillräcklig och därför påyrkat förstärkningar såväl i vad avser lantmätarna

som framför allt beträffande biträdespersonalen. Lantmäteristyrelsen

har uttalat, att den föreslagna lantmätarpersonalen måhända konnne att

visa sig för knappt tilltagen. Då styrelsen jämväl hade att beakta personalbehovet

inom distriktsorganisationen funne sig styrelsen dock för närvarande

icke böra ifrågasätta annan förändring i förhållande till kommitténs förslag

än att antalet tillfälligt förordnade lantmätare tills vidare ökades med

två för att bereda möjlighet till förstärkningar vid de länskontor, där behovet

framdeles visade sig vara starkast. Beträffande personal med lägre

utbildning har lantmäteristyrelsen med hänsyn till den återhållsamhet, som

påkallades av rådande ekonomiska läge, ansett sig endast böra föreslå en

ökning utöver kommitténs förslag av rekryteringspersonalens antal med tio

personer.

Rörande personalbehovet vid länskontoren har styrelsen i detta sammanhang

i övrigt anfört bland annat följande.

Lantmäteristyrelsen vill betona angelägenheten av att den nu inneliggande

balansen av förrättningar vid länskontoren — vid senaste årsskiftet över

13 000 ärenden eller större antal än någonsin tidigare — så snabbt som möjligt

nedbringas till mera normal storlek. I all synnerhet beträffande mera

vidlyftiga och invecklade förrättningar är i många län sedan lång lid till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs förslag till personalorganisation vid lantmäterikontoren i lönen.

Län

Personal med lantmäteriexamen

Personal med lägre utbildning

Förste

expe-

ditions-

vakter

Ca 11

Summa

personal

utan lant- mäteri- examen

överlant-

mätare

Ca 37

bitr.

överlant-

mätare

C 32

lant-

mätare

Ca 29

tillf, för

ordnade

lant- mätare1

kans-

lister

Ca 19

kansli-

skrivare

Ca 15

konto-

rister

Ca 13

kansli-

biträden

Ca 11

Rekryterings-

personal

Cf 6—Ce 11

Stockholms............

1

1

2

1

2

5

5

1

14

Uppsala...................

1

—

—

V*

—

1

_

2

2

5

Södermanlands..............

1

—

—

1

_

1

_

2

2

5

Östergötlands............

1

—

1

vä

_

1

2

3

2

1

9

Jönköpings.................

1

—

1

1

—

1

2

3

3

1

10

Kronobergs............

1

—

1

Va

—

1

1

3

2

1

8

Kalmar....................

1

1

—

1

—

1

2

4

3

1

11

Gotlands.....................

1

—

—

Vä

—

1

—

1

1

_

3

Blekinge...................

1

—

—

Vä

—

1

_

1

2

4

Kristianstads.............

1

—

1

1

—

1

2

4

3

1

11

Malmöhus.........

1

—

1

Vä

—

1

2

3

2

1

9

Hallands...................

1

—

1

V»

—

1

1

3

2

1

8

Göteborgs och Bohus ..........

1

—

1

1

—

1

2

4

4

1

12

Älvsborgs.....................

1

x

—

2

—

1

2

4

5

1

13

Skaraborgs ....................

1

—

1

Va

—

1

2

3

3

1

10

Värmlands.....................

1

1

—

2

_

1

2

4

5

1

13

Örebro........................

1

—

1

Vi

—

1

1

3

2

1

8

Västmanlands..................

1

—

—

Vä

_

1

_

2

1

1

5

Kopparbergs...................

1

1

1

2 Va

1

2

2

6

7

1

19

Gävleborgs.....................

1

1

—

2

—

1

2

4

5

1

13

Västernorrlands................

1

1

1

2 Va

1

2

2

4

6

1

16

Jämtlands.....................

1

—

1

1

—

1

2

3

4

1

11

Västerbottens..................

1

1

—

2

—

1

2

5

5

1

14

Norrbottens....................

1

1

—

2

—

1

2

4

5

1

13

Summa

24

9

12

c:a 28

o

26 |

35

SO

81

20

244

1 Uppgifterna i denna kolumn avse endast en ungefärlig fördelning mellan länskontoren av den personal, som beräknas kunna disponeras

för ändamålet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

17

baka väntetiden anmärkningsvärt lång och härigenom åsamkas berörda sakägare

avsevärda olägenheter. Vidare kommer utförandet av vissa för närvarande

eftersatta arbeten, som delvis ha karaktär av engångsåtgärder, att

sett på längre sikt medföra stora besparingar, icke minst i form av nedbringad

tidsåtgång och ökad effektivitet. Det vore missriktad sparsamhet att

tillmäta personalen på sådant sätt, att dessa nödvändiga arbeten icke kunde

utföras inom rimlig tid.

Lantmäteristyrelsen måste i detta sammanhang uttryckligen framhålla, att

därest från lantbruksnämndernas sida kommer att begäras medverkan i

hela den omfattning, som 1947 års centrala lantbrukskommitté synes ha

räknat med, kunna länslantmäterikontoren icke anses vara rustade att lösa

förelagda uppgifter med mindre ytterligare personalökningar komma till

stånd.

Beträffande de av överlantmätarna och länsstyrelserna begärda personalökningarna

må återgivas följande.

Överlantmätarna i Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och

Jämtlands län samt länsstyrelserna i de tre sistnämnda länen ha yrkat att

befattningar som biträdande överlantmätare skulle inrättas vid lantmäterikontoret

i vederbörande län. Överlantmätaren i Göteborgs och Bohus län

har ansett det helt uteslutet att kontoret med den föreslagna lantmätarpersonalen

skulle kunna hålla den nuvarande arbetsbalansen nere vid önskvärd

nivå och dessutom kunna påtaga sig en väsentligt ökad arbetsmängd

med alla de nya högt kvalificerade göromålen. överlantmätaren i Jämtlands

län har funnit det nödvändigt att en biträdande överlantmätare anställdes

på länskontoret för att överlantmätaren skulle få avlastning från en

del av de mest maktpåliggande uppgifterna samt för att det löpande arbetet

på kontoret skulle kunna fortgå obehindrat under överlantmätarens bortovaro.

Överlantmätarna i Södermanlands, Blekinge, Älvsborgs och Norrbottens

län ha föreslagit, att lantmätarbefattningar i lönegrad Ca 29 skulle inrättas

vid lantmäterikontoren i nämnda län. Överlantmätaren i Älvsborgs län

har anfört att länet i lantmäterihänseende stode närmast efter Kopparbergs

och Västernorrlands län och att länet, som också bleve uppdelat på två

lantbruksnämnder, i rationaliseringshänseende motsvarade mer än två vanliga

medelstora och medelsvåra län. Länskontoret borde liksom de två

största utrustas med, förutom föreslagen lantmäteriutbildad personal, en

lantmätare i lönegrad Ca 29. Länsstyrelsen i Malmöhus län har ansett det

behövligt att å länskontoret hela året funnes två lantmätare till hjälp åt

överlantmätaren. Länsstyrelserna i Uppsala, Gotlands, Blekinge och Västmanlands

län ha uttalat, att en lantmätare erfordrades hela året vid lantmäterikontoret

i respektive län. Även länsstyrelsen i Hallands län har begärt

utökning av lantmätarpersonalen för länets vidkommande.

Utökning av antalet tillfälligt förordnade lantmätare har begärts av överlantmätarna

i Gotlands, Hallands och Skaraborgs län, och andra överlantmätare

ha framhållit, att en utökning av denna personal framdeles bleve

nödvändig.

överlantmätarna i Stockholms, Kristianstads, Älvsborgs, Jämtlands och

Norrbottens län ha — med instämmande i regel av vederbörande länsstyrelse

— för respektive länskontor föreslagit befattningar som kanslister i

lönegrad Ca 19 och därjämte har för skilda länskontor begärts bland annat

ökat antal befattningar som kansliskrivare och kontorister i lönegraderna

Ca 15 och Ga 13.

2 liihaag till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 172.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Kommitténs förslag rörande personalens löneställning m. m.

I fråga om överlantmätarnas löneställning har kommittén anfört,

att sedan denna senast prövades av statsmakterna, inträtt betydelsefulla

förändringar, som påverkade överlantmätarnas ställning och arbetsuppgifter.

Genom den jorddelningslag, som trätt i kraft år 1928, hade införts

restriktioner beträffande fastighetsbildningen av stor betydelse såväl för

jordägarna som ur allmän synpunkt, och ansvaret för en riktig tillämpning

av de jordpolitiska reglerna hade i stor utsträckning kommit att vila på

överlantmätarna. Av de erfarenheter, som numera vunnits, framginge att

överlantmätarnas uppgifter som prövande och fastställande myndighet vore

av mycket krävande natur. Lantmäteriverksamheten i distrikten hade

därtill under den tid nämnda lag tillämpats så gott som oavbrutet ökat i

omfång. Jämsides härmed hade länslantinäterikontorens arbetsmängd tilltagit

i sådan omfattning, att personalen vid länskontoren nu blivit omkring

dubbelt så stor som år 1926. Genom beslut vid 1947 års riksdag hade lantmäteriets

distriktspersonal erhållit en ny och förstärkt organisation, varigenom

den överlantmätarna underställda personalen inom länen avsevärt

utökats. I verksamheten för jordbrukets rationalisering konime överlantmätarna

att erhålla nya betydelsefulla arbetsuppgifter och även genom den

nya byggnadslagen och beslutade ändringar i jorddelningslagstiftningen underströkes

de krav, som måste ställas på överlantmätarna. Utvecklingen

hade alltså sedan år 1926 medfört en fortgående ökning av arbetsmängden

och samtidigt en förskjutning i verksamhetens art mot alltmera krävande

och ur allmän synpunkt betydelsefulla uppgifter.

Kommittén har uttalat, att med hänsyn till karaktären hos åtminstone

vissa av arbetsuppgifterna en fast anställningsform syntes vara mest naturlig.

De möjligheter till en friare lönesättning, som skulle erbjuda sig om

befattningshavarna tillsattes medelst förordnande, syntes icke i och för sig

utgöra tillräckligt motiv för en förändring av den nuvarande anställningsformen.

Enligt kommitténs mening borde därför överlantmätarna liksom

hittills tillsättas med fullmakt. Icke heller funnes anledning att inplacera

dem på löneplan 2. Då denna löneplan saknade dyrortsgradering, skulle

uppkomma icke motiverade skillnader i reallön mellan överlantmätarna.

Beträffande frågan huruvida en differentiering av överlantmätarnas löneställning

borde företagas med hänsyn till inbördes olikheter mellan de skilda

länen har kommittén anfört, att arbetsuppgifterna kvalitativt ställde

samma krav på överlantmätaren oavsett länets storlek. Därtill komme, att

för överlantmätarnas vidkommande olikheterna mellan länen i avsevärd

grad utjämnades genom att de större länskontoren komme att tillföras

bättre kvalificerad biträdande personal än de mindre. Kommittén ansåge

därför, i likhet med 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga (SOU 1942: 30,

s. 114), att samtliga överlantmätare borde hänföras till samma lönegrad.

Då överlantmätarna i de två ur lantmäterisynpunkt största länen, Kopparbergs

och Västernorrlands län, i viss mån intoge en särställning och sär
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 172.

19

skilda krav måste ställas på dem, förordade kommittén dock, att ifrågavarande

överlantmätarbefattningar förenades med rätt till avlöningsförstärkning

med 1 008 kronor för år.

Kommittén har framhållit, att överlantmätarna hade att i sin verksamhet

självständigt träffa betydelsefulla avgöranden, i många fall av stor

räckvidd både för det allmänna och för enskilda personer och företag. Delvis

hade verksamheten samma karaktär som domarens. Såsom chefer för

lantmäteriet i länen utövade överlantmätarna överinseendet över den starkt

utökade distriktspersonalens verksamhet. Distriktslantmätarna hade inplacerats

i lönegraden Ca 32. Med hänsyn till de krav, som arbetsuppgifterna

ställde på överlantmätarna, och det med tjänsten förenade ansvaret borde

enligt kommitténs mening överlantmätarna i lönehänseende jämställas med

avdelningscheferna vid länsstyrelserna och sålunda placeras i lönegraden

Ca 37.

Kommittéledamoten, f. d. kanslirådet Carlsson har i särskilt yttrande förklarat

sig icke kunna biträda förslaget, att överlantmätarna skulle uppflyttas

till lönegrad Ca 37. Carlsson har för sin del förordat, att i avvaktan på

en snar allmän omprövning av byråchefers och därmed i lönehänseende

jämförbara befattningshavares lönegradsplacering de 15 överlantmätarbefattningar,

som för närvarande tillhörde lönegrad Ca 32, från och med den

1 juli 1948 skulle uppflyttas till lönegrad Ca 33. Vidare har Carlsson funnit

vägande skäl tala för att å överlantmätarbefattningen i Västernorrlands län

finge utgå avlöningsförstärkning med samma belopp som vore bestämt beträffande

överlantmätartjänsten i Kopparbergs län. Carlsson har framhållit,

att den av kommittén föreslagna lönegradsplaceringen skulle innebära, att

överlantmätargruppen utbrötes ur dess hittillsvarande lönetekniska sammanhang

med andra i lönehänseende jämställda befattningshavargrupper.

På grund härav har Carlsson framställt vissa erinringar mot kommitténs

motivering för överlantmätarnas lönegradsuppflyttning och därvid anfört

bl. a. följande.

Det förhållandet att en viss grupp befattningshavare under utvecklingens

gång erhållit vidgade arbetsuppgifter såväl i kvalitativt som kvantitativt

hänseende kan enligt min mening i och för sig icke utan vidare motivera en

lönestegring i den utsträckning, varom här är fråga. Med den starka utveckling

som kännetecknar verksamheten på hart när alla statsförvaltningens

områden under senare år till följd av lagstiftnings- eller andra åtgärder,

skulle liknande uttalanden om ökad arbetsbörda och ökat tjänsteansvar med

fog kunna göras även beträffande andra tjänstemannagrupper, med vilka

överlantmätarna hittills varit i lönehänseende ungefärligen likställda. En

mera avsevärd rubbning i en befattningshavargrupps löneställning kan följaktligen

med nu gällande lönesystem knappast företagas, utan att samtidigt

eu översyn i övrigt sker av lönegradsplaceringarna, därest rättvisesynpunkten

skall kunna komma till sin rätt inom lönesystemet.

Då kommittémajoriteten såsom ett av motiven för sitt förslag framhållit

de allmera krävande arbetsuppgifter, som under årens lopp tillförts överlantmätarna

på grund av 192(i års jorddelningslagstiftning, synes mig fördenskull

detta skäl knappast vara tillräckligt bärande för ett genomförande

av kommittémajoritetens nu framlagda förslag. I varje fall ha såsom redan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

anförts 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga så sent soin år 1942 uppenbarligen

ansett en dylik omständighet icke vara av natur att påkalla en löneställning

högre än den som tillkommer fullmaktsutnämnd byråchef.

Däremot förtjäna givetvis de övriga av kommittémajoriteten anförda, nytillkommande

omständigheterna beaktande vid bedömande av frågan om en

förbättrad löneställning för överlantmätarna. Uppenbart är, att den förstärkning

av lantmäteriets distriktsorganisation, som genomföres den 1 januari

1948, kommer att tillföra länskontoren och deras chefstjänstemän en ökad

arbetsbörda såväl i avseende å arbetet med granskning av i distrikten utförda

förrättningar som genom behovet av ökad inspektion och övervakning

av förrättningsarbetet ute å distrikten. Närmast synes dock denna ökning

kunna bli mera av kvantitativ än av kvalitativ art. Vad den kvantitativa

sidan av arbetsökningen angår, lärer man icke böra bortse från att kommittén

föreslagit viss upprustning av länskontoren med kvalificerad högskoleutbildad

lantmätarpersonal (biträdande överlantmätare, kontorslantmätare).

Även om kommitténs förslag i denna del nödvändiggjorts jämväl

på grund av överlantmätarnas ianspråktagande för jordbruksrationaliseringen,

är det tydligt, att den förordade förstärkningen av länskontorens personalorganisation

kommer att i hög grad underlätta överlantmätarnas strävanden

att bemästra de på grund av distriktens omorganisation förutsebara

ökade arbetsuppgifterna.

I vilken omfattning överlantmätarna komma att engageras för de planerade

rationaliseringsåtgärderna på jordbrukets område lärer på förhand

svårligen kunna till fullo bedömas. Såsom framgår av den i betänkandet

citerade skrivelsen från 1947 års centrala lantbrukskommitté ha i detta hänseende

vissa beräkningar verkställts av nämnda kommitté. Att märka är

emellertid, att överlantmätarnas uppgift inom de av statsmakterna beslutade

lantbruksnämnderna avses skola — i likhet med länsjägmästares m. fl.

— vara att deltaga i överläggningarna men icke i besluten (prop. 1947: 75,

s. 318). Överlantmätarens roll härvidlag torde sålunda närmast bli rådgivarens.

därvid han har att vid rationaliseringsärendenas behandling inom

nämnden ställa sin allmänna förfarenhet på lantmäteriets område och sin

kännedom om jorddelningsväsendet inom sitt län till nämndens förfogande.

Ansvaret för rationaliseringens målmedvetna bedrivande torde i första hand

komma att åvila lantbruksnämnden som sådan och inom denna dess ledamot

och verkställande tjänsteman, lantbruksdirektören. Enligt nämnda proposition

avses lantbruksdirektören skola äga åtnjuta löneförmåner motsvarande

lönegrad Ca 32.

Samma svårigheter synas föreligga att i förväg bedöma den inverkan på

överlantmätarnas arbetsuppgifter, som följa av den vid årets riksdag antagna

byggnadslagen och de beslutade ändringarna i jorddelningslagen. Vad

särskilt den nya byggnadslagstiftningen angår torde denna komma att i

lika hög grad beröra en annan grupp chefstjänstemän i länen, nämligen

länsarkitekterna. I detta sammanhang må ock erinras om att jorddelningslagstiftningen

för närvarande är föremål för översyn inom fastighetsbildningssakkunniga.

Om eller i vad mån ett resultat av denna översyn kan komma

°att inverka på överlantmätarnas arbetsuppgifter, om i skärpande eller

i motsatt riktning, kan i dagens läge icke förutses eller överblickas.

Vid bedömandet av de nya eller vidgade tjänsteåligganden, som beräknas

komma att inom den närmaste tiden tillföras överlantmätarna, har jag sålunda

för min del icke kunnat finna dessa vara av den kvalitativa art, att

de omedelbart påkalla en avlöningsförbättring i den omfattning, som kommittémajoriteten

föreslagit. Och såsom framhållits i proposition nr 246 till

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

1947 års riksdag (s. 25) bör vid avvägningen av befattningshavarnas löneställningar

den främsta bedömningsgrunden vara de med tjänsten förenade

arbetsuppgifternas art och kvalitativa beskaffenhet men icke arbetskvantiteten

som sådan. Såsom mindre lämpligt måste jag betrakta kommittémajoritetens

lönegradsplacering även ur den synpunkten, att densamma med

all säkerhet skulle i praktiken omöjliggöra ett besättande av ledigvorden

byråchefsbefattning i lantmäteristyrelsen med dugande överlantmätare. För

närvarande innehaves en av styrelsens byråchefstjänster av en förutvarande

överlantmätare.

Med det nu anförda har jag ingalunda velat göra gällande, att överlantmätarnas

löneställning för närvarande är tillfredsställande. Tvärtom är jag

av den uppfattningen, att den viktiga uppgift inom statsförvaltningen, dessa

tjänstemän redan fylla och framdeles komma att fylla, kräver en snar och

genomgående löneförbättring. Men jag håller före, att överlantmätarnas lönefråga

icke bör ses som ett isolerat lönespörsmål utan behandlas och prövas

i sitt allmänna sammanhang med andra i lönehänseende jämförbara befattningshavares,

såsom byråchefer, innehavare av rådstjänster, länsarkitekter,

förste provinsialläkare in. fl.

Kommittén har föreslagit, att de biträdande överlantmätarna

skulle placeras i lönegrad Ca 32. Kommittén har därvid framhållit, att den

biträdande överlantmätaren i stort sett skulle utföra de uppgifter, som överlantmätaren

icke personligen hunne med. Stora krav komme därför att ställas

på biträdande överlantmätaren och hans ansvar komme att bli betydande.

Endast väl kvalificerade och erfarna lantmätare borde ifrågakomma till

förevarande tjänster. Såsom kompetensfordring syntes därför böra gälla

samma krav som för erhållande av distriktslantmätartjänst. Med hänsyn till

arbetsuppgifternas art borde vederbörandes tjänsteålder icke i främsta rummet

fälla utslaget då det gällde att utvälja den för tjänsten mest skickade.

Kommittén har därför ifrågasatt om icke tjänstetillsättningen liksom vid

tillsättande av överlantmätare lämpligen borde ske utan ledigförklarande

efter anmälan av lantmäteristyrelsen.

De övriga ordinarie lantmätarna, de s. k. kontorslantmätarna,

har kommittén ansett med hänsyn till arbetsuppgifter och tjänsteansvar böra

jämställas med de s. k. förfogandelantmätarna. Kommittén har förklarat, att

kontorslantmätarna komme att i stor utsträckning med överlantmätares befogenhet

handlägga olika slag av ärenden. I fråga om vissa grupper av ärenden

borde generell beslutanderätt tillkomma dessa lantmätare. Samma kompetensfordringar

borde gälla för kontorslantmätarna som för förfogandelantmätarna.

Enligt kommitténs mening borde kontorslantmätarna placeras

i lönegrad Ca 29.

Kommitténs förslag innebär icke någon ändring i nuvarande anordning,

att lantmätare, som tillfälligt tjänstgöra vid länslcontoren, bibehålla sin löneställning

och tjänstebenämning. Kommittén har emellertid understrukit, att

vid de minsta länskontoren, som enligt förslaget icke skulle erhålla ordinarie

biträdande lantmätare, i viss utsträckning komme att erfordras tillfälliga

förordnanden för lantmätare med kompetens och erfarenhet motsvarande

den, som krävdes av förfogandelantmätarna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

Beträffande den löneställning, som kommittén förordat för den ordinarie

biträdespersonalen hänvisas till den tidigare lämnade redogörelsen

för kommitténs förslag rörande länskontorens organisation. Kommittén har

uttalat, att innan ordinarie anställning erhålles, vederbörande liksom hittills

i regel borde ha fullgjort viss tjänstgöring hos lantmäteristyrelsen eller vid

länskontor. Sådan tjänstgöring borde även kunna fullgöras vid lantmäteriets

distriktsorganisation. Till befattningar i högre lönegrad än Ca It borde för

framtiden företrädesvis ifrågakomma sökande, som genomgått utbildningskurser,

varom kommittén framlagt förslag. I fråga om de föreslagna befattningarna

i Ca 11 har kommittén utgått ifrån att endast fullt kvalificerade

sökande komme att utnämnas. Skulle vid första ledigförklarandet antalet

sådana sökande icke vara tillräckligt stor har kommittén alltså förutsatt, att

överskjutande befattningar tills vidare skulle hållas obesatta. Kommittén har

vidare förutsatt, att 1944 års personalutrednings förslag till befordringsgång

för kartritningspersonal skulle tillämpas å rekryteringspersonalen. Enligt

detta förslag skulle vederbörande efter att under ett och ett halvt år ha varit

aspirant i lönegrad Cf 6 placeras i lönegrad Ce 8 och därpå efter ett år

uppflyttas till lönegrad Ce 11.

För expeditionsvakterna, som för närvarande äro placerade i

lönegrad Ca 9, har kommittén förordat en uppflyttning till lönegrad Ca 11,

därvid tjänstebenämningen skulle ändras till förste expeditionsvakt. Kommittén

har till motivering härför anfört, att kommittén komme att föreslå,

att expeditionsvaktpersonalen efter erforderlig praktisk utbildning skulle

anförtros den lagning och konservering av kartmaterialet, som lämpligen

kunde utföras vid respektive länskontor. Ifrågavarande personal komme

sålunda att utföra mera kvalificerade göromål än som i allmänhet åvilade

expeditionsvakterna inom statsförvaltningen.

Yttrandena.

Remissinstanserna ha i allmänhet icke framställt några erinringar mot de

av lantmäterikommittén föreslagna lönegradsplaceringarna utom i vad avser

överlantmätarna, på vilken punkt meningarna varit delade. Lantmäteristyrelsen,

länsstyrelserna i Uppsala, Kronobergs, Hallands och Västernorrlands

län samt Statsverkens ingenjör sförbund ha anslutit sig till kommitténs

uppfattning, att överlantmätarna borde placeras i lönegrad Ca 37. Flertalet

överlantmätare och styrelsen för Sveriges lantmätareförening ha ansett,

att överlantmätarna i allmänhet borde hänföras till lönegrad Co 13 och överlantmätarna

i de mest arbetstyngda länen till Co 14. Därest löneplan 1 skulle

föredragas, ha de ansett att lägre placering än i 37 lönegraden icke borde

ifrågakomma. Däremot ha statskontoret samt länsstyrelserna i Östergötlands,

Jönköpings, Kristianstads, Skaraborgs och Västmanlands län förklarat sig

dela den åsikt som uttalats av reservanten, kanslirådet Carlsson, nämligen

att överlantmätarna i avvaktan på en snar allmän omprövning av byråchefers

och därmed i lönehänseende jämförbara befattningshavares löneställning,

borde placeras i 33 lönegraden. Statens lönenämnd har uttalat, att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

därest kommitténs förslag skulle läggas till grund för en lösning av överlantmätarnas

lönefråga, överlantmätarna icke borde erhålla högre löneställning

än Ca 35. Lönenämnden har emellertid icke funnit detta lämpligt utan

i första hand anslutit sig till reservantens förslag att överlantmätarna provisoriskt

skulle placeras i 33 lönegraden.

Beträffande det närmare innehållet i yttrandena i vad avser överlantmätarnas

löneläge må vidare nämnas.

Statskontoret har såsom motivering för sin ståndpunkt anfört bland annat

följande.

Genom statsmakternas år 1947 fattade beslut om distriktslantmätarnas

hänförande till lönegrad Ca 32 har lantmäteripersonalens iönefråga tyvärr

helt snedvridits. Denna placering, som ytterst torde vara en konsekvens av

det tidigare fattade beslutet att placera lantbruksingenjörerna i samma lönegrad,

har otvivelaktigt skapat betydande svårigheter, då det gäller att söka

åstadkomma en rättvis löneavvägning mellan å ena sidan distriktslantmätare

och överlantmätare och å andra sidan mellan båda dessa grupper och chetspersonalen

i den centrala lantmäteristyrelsen. Kommitténs majoritet har vid

lösningen av detta spörsmål valt att helt bortse från det senare jämförelseledet

och föreslagit överlantmätarnas placering i lönegrad Ca 37, d. v. s. icke

mindre än fyra lönegrader över byråcheferna i lantmäteristyrelsen. Mot sådant

förslag måste statskontoret redan av principiella skäl ställa sig helt

avvisande.

Föredraganden, statskommissarien Norberg, har vid ärendets handläggning

uttalat skiljaktig mening och därvid anfört följande.

Ehuru jag i likhet med statskontorets majoritet och reservanten inom

kommittén anser principiellt felaktigt att placera överlantmätarna i högre

lönegrad än byråcheferna i lantmäteristyrelsen, finner jag det lika felaktigt

att tillmäta lönen åt de förstnämnda på sådant sätt, att löneskillnaden mellan

överlantmätare och distriktslantmätare skulle begränsas till en lönegrad.

Överlantmätarens kontrollerande och granskande uppgifter i förhållande till

de honom underställda distriktslantmätarna och det ökade ansvar, som följer

av hans ställning som lantmäteriets främste företrädare inom länet,

kunna svårligen värderas till ett belopp, som med allenast ca 500 kronor

överstiger avlöningen för en distriktslantmätare. I det tvångsläge, vari man

råkat genom riksdagens redan fattade beslut att hänföra distriktslantmätarna

till lönegrad Ca 32, torde man, i avbidan på den allmänna omprövning

av byråchefers m. fl. befattningshavares löneställning, som numera lärer få

anses ofrånkomlig, tillsvidare böra åtnöjas med en allenast provisorisk lösning

av överlantmätarnas lönefråga. Enligt min mening bör en dylik lösning

kunna med minsta möjliga föregripande av en större löneutredning kunna

ernås genom att tillerkänna överlantmätarna lön enligt lönegrad Ca 33 +

viss avlöningsförstärkning. Denna avlöningsförstärkning torde kunna bestämmas

till 1 200 kronor i Kopparbergs och Västernorrlands län och 000

kronor i övriga län.

Statens löncnämnd har anfört, att vid bedömande av frågan om löncgradsplaceringen

för överlantmätarna stor betydelse givetvis måste tillmätas

den omständigheten, att distriktslantmätarna numera inplacerats i Ca

32. Såsom närmare utvecklats av den kommittéledamot, som uttalat avvikande

mening i frågan om överlantmätarnas lönegradsplacering, stode emel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

lertid spörsmålet om lönesättningen för överlantmätarna i intimt samband

med problemet om byråchefers m. fl. befattningshavares lönegradsplacering.

Lönenämnden funne det i princip icke lämpligt att en reglering i lönehänseende

genomfördes för en befattningshavargrupp, för vilken lönesättningen

borde avvägas i ett vidare sammanhang. Därest emellertid den föreliggande

sakkunnigutredningen skulle läggas till grund för ett definitivt ställningstagande

till frågan om överlantmätarnas lönegradsplacering, ansåge

lönenämnden för sin del, att i nuvarande läge löneställningen för överlantmätarbefattningarna

icke borde bliva högre än Ca 35. Vid ett provisoriskt

ordnande av överlantmätarnas avlöningsförhållanden anslöte sig lönenämnden

till det reservationsvis framförda förslaget, att för närvarande

endast de i Ca 32 inplacerade överlantmätarna uppflyttades till Ca 33, medan

lönegradsplaceringen för övriga överlantmätare tills vidare bibehölles

oförändrad. Lönenämnden ville tillägga, att nämnden funne det vara angeläget

att frågan om löneställningen för byråchefer och med dem i avlöningshänseende

likställda tjänstemän bringades till en snar lösning.

Mot kommitténs förslag om avlöningsförstärkning jämväl till överlantmätaren

i Västernorrlands län ville lönenämnden icke framställa någon

erinran. Lönenämnden ansåge sig jämväl böra godtaga det från majoritetens

sida framförda förslaget, att avlöningsförstärkningen till denne överlantmätare

och till överlantmätaren i Kopparbergs län bestämdes till 1 008

kronor.

Ledamoten i lönenämnden J. Andersson har i särskilt yttrande anslutit

sig till vad kommittéledamoten Carlsson reservationsvis anfört. Det förhållandet

att riksdagen vid en gemensam votering bifallit ett förslag om lönegradsplacering

för distriktslantmätarna, som — i jämförelse med vad som

gällde för andra statsanställda — vore onormalt hög, ansåge Andersson

icke utgöra skäl för liknande åtgärd även för överlantmätarna. Skulle ifrågavarande

beslut tillmätas betydelse, så måste detta gälla även verkschefs-,

byråchefs- och rådstjänster samt professorer in. fl. Han ansåge följaktligen

starka skäl tala för en samtidig omprövning av lönegradsplaceringen för

samtliga dessa tjänster, varvid lönegradsplaceringen för distriktslantmätarna

borde omprövas.

Lantmäteristyrelsen har i sin motivering anfört följande.

Lantmäteriväsendet genomgår för närvarande det första skedet i en ur

olika synpunkter genomgripande omvandling. Resultaten härav komma att

i hög grad bero på de insatser, som överlantmätarna i egenskap av lokala

verkschefer kunna prestera. Det är därför utomordentligt betydelsefullt att

dessa poster kunna besättas med de främsta förmågorna. Genom en undervärdering

vid lönesättningen skulle stora värden äventyras, ty därigenom

skulle möjligheterna minska att på lämpligaste sätt besätta dessa tjänster,

som i fråga om ansvar och arbetsbörda torde ha få motsvarigheter inom den

lokala förvaltningen. För distriktslantmätarna, som placerats i lönegrad

Ca 32, måste en befordran till överlantmätare te sig föga lockande om icke

lönen i den senare befattningen avsevärt överstiger distriktslantmätarlönen.

Lantbruksstijrelsen har anfört, att det vore uppenbart att överlantmätarnas

arbetsuppgifter komme att bliva mycket maktpåliggande och krävande.

Styrelsen ville icke ifrågasätta skäligheten av den föreslagna löneställning
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

en. Denna fråga måste emellertid ses i samband med frågan om löneställningen

för andra chefstjänstemän inom statsförvaltningen, framför allt för

byråcheferna inom den centrala förvaltningen. Genomfördes den föreslagna

regleringen, aktualiserades ytterligare frågan om en förbättrad löneställning

för dessa andra chefstjänstemän.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har i sitt utlåtande anfört vissa

skäl mot den ståndpunkt, som intagits av kommittéledamoten Carlsson, och

förklarat, att enligt dess mening överlantmätarnas lönefråga måste tillfredsställande

ordnas i samband med länskontorens omorganisation.

I fråga om den föreslagna lönegradsplaceringen för den biträdande

lantmätarper sonalen är det i stort sett endast statskontoret som

framställt någon erinran. Ämbetsverket har sålunda i konsekvens med

vad det förordat beträffande överlantmätarna ansett de biträdande överlantmätarna

böra hänföras till 31 lönegraden. Härigenom skulle bland annat

undgås den lönetekniska oegentlighet som låge i att placera befattningshavare

tillhörande samma lönegradsserie i intilliggande lönegrader.

Lantmäteristyrelsen har uttalat, att de föreslagna lönegradsplaceringarna

för biträdande överlantmätare och s. k. kontorslantmätare enligt styrelsens

mening på ett naturligt sätt anslöte sig till förhållandena inom distriktsorganisationen

och gåve möjligheter till en ur tjänstesynpunkt synnerligen

värdefull växling av personal mellan distriktsorganisationen och länslantmäterikontoren.

I fråga om tjänstetillsättningen har styrelsen ansett att

befattning som biträdande överlantmätare bör tillsättas utan ledigförklarande

efter anmälan av styrelsen.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har däremot ansett, att sistnämnda

befattningar borde ledigförklaras i vanlig ordning. Någon större

olägenhet kunde icke vara förenad härmed och det vore skäligt, att alla som

önskade ifrågakomma vid tillsättningen kunde få sin kompetens prövad

i enlighet med gängse regler om förtjänst och skicklighet.

Vad angår biträdespersonalen har statskontoret, som förklarat

sig icke kunna ingå på någon prövning av själva personalbehovet vid länskontoren,

framhållit, att nytillkommande befattningar på lämpligt sätt borde

fördelas på ordinarie och extra ordinarie tjänster för att skapa nödig

elasticitet åt organisationen. De expeditionsvakter, som utöver vanlig expeditionstjänst

skulle anförtros visst lagnings- och konserveringsarbete för

iståndsättande av kartmaterialet, borde i analogi med den för expeditionsvakterna

vid landsarkiven fastställda löneställningen hänföras till lönegrad

Ca 10. Beträffande befordringsgången för biträdespersonalen har statskontoret

hänvisat till vad ämbetsverket i avgivet utlåtande anfört angående

1944 års personalutrednings förslag om ett särskilt befordringsschema för

kartritningspersonal. Statskontoret förordade därvid på anförda skäl, att

för ifrågavarande personal skulle tillämpas samma befordringsgång som

gällde för skriv- och kontorsbiträden. Detta uttalande ägde motsvarande

tillämpning å lanlmäterikontorens biträdespersonal.

Statens lönenämnd har, utöver tidigare återgivet uttalande rörande antalet

befattningar i de högre biträdesgraderna, icke funnit anledning till särskilt

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

uttalande rörande de föreslagna ordinarie befattningarna. I fråga om biträdespersonalen

i rekryteringsgraderna bär lönenämnden hållit före, att i avbidan

på statsmakternas prövning av personalutredningens förslag rörande

befordringsgång för kartritningspersonal, en av lantmäteristyrelsen tillämpad

befordringsgång tills vidare borde få gälla för kartritningspersonalen

vid lantmäterikontoren. Lönenämnden utginge från att för befattningshavare,

som vore sysselsatta med skriv- och kontorsgöromål, den för biträden

med dylika göromål fastställda befordringsgången komme att tillämpas.

Lantmäteristyrelsen har ansett den av kommittén föreslagna fördelningen

av ordinarie biträdesbefattningar mellan tjänster i lönegraderna Ca 19,

Ca 15, Ca 13 och Ca 11 vara avvägd på ett godtagbart sätt med tillbörligt

beaktande av svårighetsgraden hos de olika förekommande arbetsuppgifterna.

Styrelsen ville starkt framhålla, att en minskning i fråga om dessa

befattningars antal eller en sänkning av deras kvalitet måste befaras allvarligt

undergräva organisationens funktionsduglighet. Styrelsen funne med

tillfredsställelse, att kommittén beträffande expeditionsvaktspersonalen föreslagit

en uppflyttning till lönegraden Ca It, och vitsordade, att denna personalgrupp

vid länskontoren redan nu till stor del fullgjorde avsevärt mera

kvalificerade göromål än som i allmänhet inom statsförvaltningen torde

anförtros åt sådan personal. Genom de nytillkommande uppgifterna i samband

med arkivvården komme detta förhållande att ytterligare markeras.

Rörande rekryteringsförhållandena vid länskontoren har lantmäteristyrelsen

i huvudsak anfört följande.

Innan föregående års riksdag bifallit av Kungl. Maj :t framlagt förslag

angående lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden

(prop. 210/1947), nyanställdes personal vid länskontoren regelmässigt i dåvarande

lönegrad Ex 4, motsvarande nuvarande lönegrad Cf 6. I nämnda

proposition uttalade emellertid föredragande statsrådet i fråga om nyanställning

av kontorspersonal i distriktsorganisationen (s. 39), att för den

avsedda personalen tills vidare borde tillämpas samma befordringsgång,

som av 1947 års riksdag fastställts för biträdespersonal i allmänhet inom

statsförvaltningen. Ehuru detta uttalande som nämnt avsåg biträdespersonal611

i distrikten, har lantmäteristyrelsen ansett sig nödsakad att frångå

tidigare vid länskontoren tillämpad praxis och fortsättningsvis nyanställa

Personal i den lägre lönegraden, Cf 4. Härigenom ha emellertid betydande

svårigheter uppstått för rekryteringen till länskontoren, desto mera förklarligt

som andra myndigheter, enligt vad styrelsen erfarit, alltjämt anse sig

oförhindrade att nyanställa personal med likartade arbetsuppgifter i lönegrad

Cf eller Cg 6.

För sådan personal vid länskontoren, som visat sig kompetent att utföra

kvalificerat arbete, har styrelsen under senare tid regelmässigt företagit

uppflyttning till lönegrad Ce It efter omkring 21/, års väl vitsordad tjänstgöring

i lönegrad Ce 8. Enligt den för biträdespersonal i allmänhet gällande

befordringsgången uppnås numera sistnämnda lönegrad efter 2''A års tjänstgöring.

Styrelsens praxis medför alltså, att lönegrad Ce It kan uppnås efter

sammanlagt omkring 5 års tjänstgöring. En försämring av denna faktiska

befordringsgång måste anses helt utesluten om möjligheter skola finnas att

tillföra länskontoren rekryteringspersonal med förutsättningar att på ett

tillfredsställande sätt fullgöra de avsedda arbetsuppgifterna.

Även i distriktsorganisationen ha samma svårigheter som vid länskon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

toren gjort sig gällande i fråga om nyrekrytering av kontorspersonal. Bl a.

har nyanställd personal, som genomgått de av styrelsen anordnade utbildningskurserna,

lämnat sin anställning och övergått till andra verk, som kunnat

erbjuda anställning i 6 lönegraden. .

Givetvis måste nyanställning i distrikt och pa lanskontor ske efter samma

grunder. I avvaktan på det resultat, vartill personalutredningens förslag

kan föranleda, anser sig styrelsen för närvarande icke bora ifragasatta annan

förändring i nu tillämpad befordringsgång an beträffande forsta anställningsåren.

Styrelsen hemställer, att kontorspersonal saval i distriktsorganisationen

som vid länskontoren må nyanställas i lönegrad Cf 6 och etter 1 /=

års tjänstgöring uppflyttas till lönegrad Ce 8. I varje fall är det oundgängligen

nödvändigt, att hinder ej resas för styrelsen att efter provning! varje

särskilt fall uppflytta kompetent personal vid lanskontoren till lönegrad

Ce 11 efter sammanlagt minst 5 års tjänstgöring. Såsom förut nämnts sker

sådan uppflyttning regelmässigt redan för närvarande.

Länsstyrelserna och överlantmätarna ha i stort sett icke haft några in

vändningar mot de av kommittén föreslagna lönegradsplaceringarna för biträdespersonalen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har dock icke ansett

bärande skäl tala för att expeditionsvakt hos länskontor skall aga bättre

löneställning än vid statsförvaltningen i övrigt. Överlantmätaren i Jämtlands

län har i fråga om länskontoret därstädes anfört, att den mest krävande

befattningen (granskning av jorddelningsförrättningar, fastighetsutredningar)

borde placeras i Ca 19 samt att var och en av de tre befattningshavare,

som ombesörjde jordregistrets förande, fastighetsregistrets förande

jämte granskning av fastighetsbildningsförrättningar samt arkivets vård och

skötsel, borde placeras i Ca 15.

Föreningen kvinnor i statens tjänst och Föreningen kvinnliga befattningshavare

inom lantmäteristaten ha i gemensamt yttrande framhållit, att på

varje länslantmäterikontor borde finnas en befattningshavare i lönegrad Ca

19. Mängden högt kvalificerat arbete motiverade vid de två största lanskontoren

två befattningshavare i denna lönegrad. Beträffande de av kommittén

föreslagna befattningarna i lönegrad Ca 13 har uttalats, att samtliga de befattningshavare,

som skulle vara ansvariga för förande av fastighetsregister,

förande av jordregister, registratorsgöromål och arkivgöromål, borde placeras

i lönegrad Ca 15.

Civilförvaltningens personalförbund har helt anslutit sig till kommitténs

förslag om inrättande av förste expeditionsvaktsbefattningar vid lanslant
-

mäterikontoren.

Departementschefen.

Den utökade lantmäteriverksamheten i distrikten kommer att medföra

en väsentlig ökning av arbetsmängden vid länslantmäterikontoren. I samband

med planläggning och genomförande av åtgärder för jordbruksrationaliseringen

komma överlantmätarna och länskontoren att ställas inlör delvis

nya arbetsuppgifter. De beslutade ändringarna i jorddelningslagstiftningen

och den nya byggnadslagen komma också att verka i samma riktning och

medföra anspråk på ökade arbetsinsatser från länskontorens sida. Redan

med hittillsvarande arbetsuppgifter och arbetsmängd har emellertid den

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

nuvarande organisationen av lantmäterikontoren i länen visat sig otillräcklig.

De löpande arbetena ha delvis blivit fördröjda, och tillräcklig tid har ej

kunnat ägnas åt åtgärder, som sett på längre sikt åstadkomma arbetsbesparingar

och ökad effektivitet i arbetet. Det framstår därför som en synnerligen

angelägen uppgift att utan uppskov anpassa länskontorens organisation

efter utvecklingens krav.

Det organisationsförslag, som 1947 års lantmäterikommitté framlagt och

som i stort sett tillstyrkts i remissyttrandena, bygger på en sådan arbetsfördelning

mellan högskoleutbildad personal och biträdespersonal, att den förra

i största möjliga utsträckning frigöres från arbetsuppgifter, som icke

ovillkorligen kräva högre utbildning. Härigenom kan ökningen av lantmätarpersonalen

åtminstone tills vidare hållas inom en mycket snäv ram.

Däremot måste en kvalitativ förstärkning ske genom att erfarna lantmätare

delvis ersätta den nu tjänstgörande yngre lantmätarpersonalen. I fråga om

personal med lägre utbildning fordras en avsevärd förstärkning såväl kvalitativt

som kvantitativt. Jag har funnit den föreslagna lösningen av länslantmäterikontorens

organisationsfråga i stort sett lämplig och förordar

att förslaget efter vissa jämkningar genomföres.

Överlantmätarna böra, såsom kommittén anfört, i olika avseenden verka

för en samordning mellan fastighetsbildningsverksamheten och de åtgärder,

som på angränsande områden planläggas och utföras genom andra länsmyndigheter

och organ. Det är av vikt att överlantmätarna framdeles icke i

den utsträckning som hittills varit fallet bindas till tjänsterummet utan

beredes möjlighet att nära följa utvecklingen ute i orterna. Bland annat

med hänsyn härtill torde de föreslagna ordinarie lantmätarbefattningarna —

9 biträdande överlantmätare och 12 s. k. kontorslantmätare — icke kunna

undvaras. Om och i vad mån en utökning av denna eller annan lantmätarpersonal

vid vissa länskontor framdeles kan erfordras torde i hög grad sammanhänga

med den takt, varmed arbetena för jordbrukets yttre rationalisering

komma att bedrivas. — Kommitténs förslag att vid de två största länskontoren

inrätta kanslisttjänster i lönegrad Ca 19 kan jag icke förorda. Tillräcklig

anledning synes icke föreligga att i organisationen införa befattningar

i denna lönegrad. För de göromål, som skulle ha ankommit på dessa befattningshavare,

bör i stället antalet tjänster som kansliskrivare ökas i motsvarande

grad. I övrigt biträder jag den fördelning av biträdespersonalen på

kansliskrivar-, kontorist- och kanslibiträdesbefattningar, som kommittén

med beaktande av göromålens art och svårighetsgrad föreslagit. Icke heller

i fråga om rekryteringspersonalens storlek finner jag anledning frångå kommittéförslaget.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

lantmäteristyrelsen att fördela personalen på de olika länskontoren.

Då jag nu övergår till frågan om personalens löneställning m. m. vill jag

först beträffande överlantmätarna såsom min mening uttala, att den nuvarande

lönegradsplaceringen är låg redan med hänsyn till de tjänsteåligganden

som för närvarande särskilt efter omorganisationen av lantmäteri
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

distrikten åvila dessa befattningshavare såsom lantmäteriväsendets främsta

företrädare i länen. Ännu mindre tillfredsställande synes mig denna löneställning

i betraktande av de arbetsuppgifter och det ansvar som överlantmätarna

framdeles komma att ställas inför i samband med planläggningen

av rationaliseringsverksamheten i jordbruket och till följd av beslutade ändringar

i jorddelnings- och byggnadslagstiftningen. Hur önskvärt det än vore

att få till stånd en definitiv lösning av frågan om överlantmätarnas löneställning

med det snaraste synes detta emellertid icke möjligt i nuvarande

läge. Av i huvudsak samma skäl som utvecklats av reservanten inom kommittén,

och som även anförts av statskontoret och statens lönenämnd, finner

jag det icke rimligt att detta spörsmål löses fristående utan jag anser

frågan böra prövas i samband med en allmän översyn av löneställningen

för byråchefs- och rådstjänster samt med dem jämförliga befattningar. På

grund av att 1947 års riksdag placerat distriktslantmätarna i 32 lönegraden

anser jag det emellertid oundvikligt att de femton nu i denna lönegrad placerade

överlantmätarna uppflyttas till 33 lönegraden. Då jag sålunda icke

kunnat föreslå någon slutlig lönereglering har jag dock såsom ett provisorium

ansett mig i annat sammanhang denna dag böra förorda att överlantmätarna

för sin medverkan i lantbruksnämnderna skola åtnjuta ett årligt

arvode av 1 200 kronor från nämndernas anslag. Denna anordning avses, såsom

uttryckligen angivits, endast skola gälla intill dess överlantmätarnas

lönefråga blivit definitivt löst. Enär överlantmätarnas arbete i de två ur lantmäterisynpunkt

största länen, Kopparbergs och Västernorrlands, erbjuder

särskilda svårigheter, har jag intet att erinra mot kommitténs förslag om

att dessa överlantmätare tillerkännas en avlöningsförstärkning å 1 008 kronor

om året.

Då för de biträdande överlantmätarna och de s. k. kontorslantmätarna

böra gälla samma kompetensfordringar som för distriktslantmätarna respektive

de s. k. förfogandelantmätarna, böra de placeras i motsvarande lönegrader,

dvs. de biträdande överlantmätarna i lönegrad Ca 32 och kontorslantmätarna

i lönegrad Ca 29. Jag anser, att befattningarna som biträdande

överlantmätare böra tillsättas efter ledigförklarande i vanlig ordning. Vid

tillsättandet av dessa befattningar bör emellertid sökandes skicklighet för

uppgiften tillmätas avgörande betydelse i jämförelse med tjänsteåldein.

Vad angår biträdespersonalen framgår av vad jag anfört rörande lanskontorens

organisation att jag tillstyrker inrättande av 28 kansliskrivar- och

35 kontoristtjänster. Kommittén har upptagit samtliga dylika befattningar

såsom ordinarie, men enligt min mening torde befattningarna böra fördelas

med cirka två tredjedelar å ordinarie och cirka en tredjedel å extra ordinarie

stat. Jag föreslår alltså, att 18 kansliskrivar- och 22 kontoristtjänstei

uppföras som ordinarie och återstående antal, eller 10 respektive 13, å extra

ordinarie stat. Vidare torde å ordinarie stat böra upptagas 52 kanslibiträdestjänster

samt medel beräknas för 28 extra ordinarie kanslibiträden. Då innehavarna

av de nuvarande ordinarie befattningarna som törsle kontorist och

som kontorsbiträde kunna antagas bliva befordrade till högre tjänster, torde

nämnda befattningar kunna indragas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Vad angår befordringsgången för biträdespersonalen på rekryteringsstadiet

torde jag få erinra, att chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

anfört, att beredningen av 1944 års personalutrednings förslag angående

reglering av anställningsförhållandena för viss personal med teknisk utbildning

icke hinner slutföras så tidigt, att förslag i ärendet kan föreläggas

årets riksdag. I avvaktan på slutligt ställningstagande till detta spörsmål

anser jag mig icke för biträdespersonalen vid lantmäterikontoren böra påkalla

någon ändring i den nu tillämpade för biträdespersonalen i allmänhet

fastställda befordringsgången.

Då expeditionsvaktpersonalen vid länskontoren, såsom jag i det följande

kommer att föreslå, i viss utsträckning kommer att sysselsättas med kartlagnings-

och konserveringsarbete, vill jag icke motsätta mig att denna personal

placeras i lönegrad Ca 11.

III. Anordnande av viss kompletterande utbildning för biträdespersonal

vid lantmäterikontoren i länen.

Kommittén har framhållit, att för de göromål, som ankomme på biträdespersonalen

vid länskontoren, erfordrades kunnighet och rutin i flertalet

av de arbetsuppgifter, som fullgjordes av kontorspersonalen i lantmäteridistrikten.

En rätt förståelse av innebörden i de olika arbetsmomenten vid

länskontoren underlättades avsevärt, om befattningshavaren tillägnat sig

praktisk erfarenhet rörande förrättningsverksamheten i ett lantmäteridistrikt.

För framtiden borde därför — liksom hittills i regel skett — länskontorens

biträdespersonal i största möjliga utsträckning rekryteras från

distriktsorganisationens kontorspersonal. Det finge anses önskvärt, att

tjänstgöringstiden på distriktskontor i regel uppginge till minst omkring

två år.

Kommittén har anfört, att för att tillgodose behovet av grundläggande

utbildning för länskontorens biträdespersonal syntes icke erfordras några

ytterligare anordningar utöver dem, som vidtagits eller föreslagits för distriktens

kontorspersonal. Däremot förelåge enligt kommitténs mening behov av

en komplettering av utbildningen i vissa avseenden, vilken lämpligast kunde

ske vid en särskild för ändamålet avpassad kompletteringskurs. Deltagarna

i denna borde utgöras av personer, som under åtminstone några års tjänstgöring

vid länskontor vunnit viss praktisk erfarenhet rörande länskontorens

arbetssätt och arbetsuppgifter, varigenom kursen kunde ges en koncentrerad

utformning.

Kommittén har i fråga om syftet med och omfattningen av den undervisning,

som borde meddelas, anfört i huvudsak följande.

Beträffande fastighetsregistrering bör undervisningen i första hand syfta

till att bibringa kursdeltagarna förmåga att tillämpa gällande bestämmelser

om hur jordregister, i förekommande fall jämte tomtbok, samt fastighetsregister

för stad skola föras. Vidare bör även meddelas viss undervisning

för att ge kursdeltagarna förutsättningar att nöjaktigt behärska även

mera krävande uppgifter inom arbetsområdet. Detta avsnitt av kursen be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

räknas kräva 40 lektionstimmar och 100 övningstimmar. I fråga om fastighetsutredningar

och upprättande av översiktskartor bör undervisningen ha

till mål att ge kursdeltagarna färdighet i att klarlägga den aktuella fastighetsindelningen

inom ett givet område och att framskaffa de upplysningar

rörande fastigheternas sammansättning samt beträffande gränsfrågor,

samfälligheter, servitut in. in., som kunna vinnas ur förrättningsakter och

andra handlingar, som förvaras i länskontoren. Tiden härtör beräknas till

60 timmar. I undervisningen beträffande de göromål, som förekomma i

samband med granskning av förrättningar före fastställelse, bör bland annat

särskild uppmärksamhet ägnas åt de lag- och författningsföreskrifter

av formell innebörd, som skola iakttagas i förrättningsverksamheten, och

vidare belysas ändamålet med de kontroller, som anses erforderliga, och

meddelas praktiska anvisningar ifråga om utförandet av dessa. Den erforderliga

undervisningstiden beräknas till 30 timmar. För undervisning rörande

de registratorsgöromål, som förekomma vid länskontoren, räknas med

20 timmar. Med nämnda uppläggning kan kursen enligt kommitténs mening

genomföras på omkring 6 veckor.

För att tillgodose det omedelbara utbildningsbehovet vid länskontoren

böra under budgetåret 1948/49 omkring 30 biträden beredas tillfälle att

komplettera sin utbildning. Det är givetvis tänkbart att i en kurs medtaga

så många elever. Det föreslagna kursprogrammet är emellertid starkt koncentrerat.

För att det avsedda utbildningsresultatet skall uppnås måste övningarna

bedrivas mycket intensivt och på grund av uppgifternas karaktär

erfordras i stor utsträckning individuell handledning av kursdeltagarna.

Med hänsyn härtill kan ett" bättre utbildningsresultat förväntas, om i

stället två kurser med vardera 15 deltagare anordnas. Ehuru kostnaderna

för utbildningen härigenom bli något högre, förordar kommittén en sådan

lösning.

Lantmäteristyrelsen disponerar tills vidare lokaler i Stockholm för utbildningen

av mätningstekniker och kontorspersonal för distriktsorganisationen.

Under hösten 1948 synas möjligheter finnas att jämsides med då

pågående kursverksamhet i dessa lokaler inrymma även de av kommittén

föreslagna kurserna. Härigenom skulle särskild kostnad för hyra, inredning

och möbelutrustning kunna undvikas. Länslantmäterikontoret i Stockholm

synes vara ur skilda synpunkter lämpligt för vissa i utbildningen ingående

övningar, som måste försiggå på något av länskontoren, varjämte

möjligheterna att erhålla lämpliga lärarkrafter för undervisningen äro

större i Stockholm än på någon annan ort. Med hänsyn till vad som sålunda

anförts föreslår kommittén, att två kompletteringskurser, vardera

omfattande 15 deltagare, anordnas i Stockholm under september—november

1948.

Det bör ankomma på lantmäteristyrelsen att låta utarbeta detaljerad

läroplan för kurserna, träffa övriga erforderliga förberedelser för dessa,

utse kursdeltagare samt handhava den direkta ledningen av kursverksamheten.

Om erfarenheterna från de första utbildningskurserna bleve gynnsamma,

borde framdeles med lämpliga mellanrum anordnas ytterligare

kompletteringskurser i samma syfte.

Lantmäteristyrelsen har i sitt remissutlåtande uttalat, att den föreslagna

kursverksamheten borde kunna ge ett gott utbyte och verksamt stimulera

personalens intresse till förkovran i arbetet. Den skulle härigenom

i sin mån medverka till att hiträdespersonalen snabbt växte in i de nya

tjänstgöringsförhållandena och därmed underlätta övergången till den nya

organisationen. Kursprogrammets omfattning och utformning syntes i hu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

vudsak lämpliga. De för budg.etåret 1948/49 föreslagna kurserna kunde

enligt styrelsens mening genomföras inom den av kommittén beräknade

kostnadsramen.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har understrukit nödvändigheten av att

viss kompletterande utbildning anordnades för biträdespersonalen vid länslantmäterikontoren.

Därest icke skyndsamma åtgärder vidtoges för anskaffande

av fackkunnig personal vore svårigheter att förvänta för ett snabbt

genomförande av den nya Iantmäteriorganisationen.

Åtskilliga överlantmätare ha livligt tillstyrkt förslaget, överlantmätarna

i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Västerbottens län ha uttalat sig för

ett större antal kursdeltagare under år 1948 än de föreslagna 30.

Statskontoret har förutsatt, att de föreslagna kurserna anordnades på

sådant sätt, att de befattningshavare inom lantmäteristaten, vilka anlitades

som lärare, i regel kunde fullgöra undervisningen såsom ett vanligt

tjänsteuppdrag utan rätt till särskild ersättning.

Departementschefen.

Det av mig förordade organisationsförslaget bygger till stor del på att

relativt kvalificerat arbete vid länskontoren skall utföras av biträdespersonal.

Denna personal torde liksom hittills i huvudsak få rekryteras från distriktsorganisationens

kontorspersonal. Vid länskontoren möta emellertid delvis

nya arbetsuppgifter, särskilt vid arbeten, som sammanhänga med fastighetsregistrering

och granskning av förrättningar före fastställelse, samt

vid fastighetsutredningar.

Det är angeläget att den åsyftade kvalitativa förstärkningen beträffande

biträdespersonalen uppnås snarast möjligt. Den föreslagna kursverksamheten

synes enligt min mening verksamt kunna bidraga härtill. Jag förordar

därför, att för budgetåret 1948/49 medel anvisas för två kurser,

vardera med 15 deltagare. Undervisningen vid kurserna bör vara kostnadsfri.

Kursdeltagarna, vilka böra utses bland sådana befattningshavare vid

länskontoren, som synas ha förutsättningar att framdeles utföra mera kvalificerade

göromål, böra av statsmedel åtnjuta resekostnadsersättning samt

tjänstgöringstraktamente. Närmare bestämmelser om kursernas anordnande

torde böra meddelas av Kungl. Maj :t.

Till beräkningen av kostnaderna för kursverksamheten återkommer jag

i samband med behandlingen av kostnaderna för den nya organisationen.

IV. Åtgärder för iståndsättande av kartmaterialet vid lantmäterikontoren i

länen.

Lantmäterikommittén har anfört, att vid länslantmäterikontoren funnes

ett synnerligen rikt och till stora delar oersättligt arkivmaterial. Innehållet

i de äldre förrättningsakterna hade bland annat i stor utsträckning en

avgörande betydelse, då det gällde att utreda fastighetsrättsliga frågor. Med

hänsyn till rättssäkerheten på detta område vore det ett oavvisligt krav

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kunql. Maj:ts proposition nr 172.

att arkivalierna bevarades för framtiden, och att de förvarades på sådant

sätt, att de kunde utnyttjas utan risk för förstörelse. Även ur kulturhistorisk

synpunkt hade länskontorens arkiv ett betydande värde och arkiven

utnyttjades därför också i stigande omfattning för vetenskaplig forskning.

De i arkiven förvarade förrättningsakterna omfattade i regel både kartor

och handlingar. Handlingarna vore i allmänhet väl bibehållna. Mera omfattande

konserveringsåtgärder erfordrades därför endast undantagsvis beträffande

dem. I ett ganska stort antal fall behövde dock handlingarna inbindas

eller ombindas. Beträffande kartmaterialet vore däremot tillståndet

i hög grad oroväckande. Särskilt de äldre kartorna vore i stor utsträckning

sönderrivna och förslitna.

Kommittén har framhållit att, ehuru behovet av genomgripande åtgärder

varit trängande under senare år, endast vid några få länskontor förekommit

kartlagning i större utsträckning. Dessa lagningsarbeten hade emellertid

icke alltid givit fullt tillfredsställande resultat. Anledningen till att

trots behovet en omfattande konservering av kartmaterialet icke kommit

till stånd vore framför allt dels att med hänsyn till den rådande arbetsbelastningen

vid länskontoren personal icke kunnat i nämnvärd utsträckning

avdelas för sådana arbeten, dels att tillförlitliga arbetsmetoder icke

funnits utarbetade för de mera komplicerade uppgifterna. Om icke effektiva

motåtgärder vidtoges, bleve emellertid mycket snart ett stort och oersättligt

kartmaterial tillspillogivet.

Kommittén har erinrat, att å riksstaten för budgetåret 1946/47 efter framställning

av lantmäteristyrelsen uppförts ett reservationsanslag till kartlagningsarbeten

å 25 000 kronor. Å riksstaten för budgetåret 1947/48 hade

upptagits ett reservationsanslag till kartlagningsarbeten av 35 000 kronor.

Styrelsens avsikt hade varit att med dessa medel bland annat försöksvis

anordna en centralt bedriven kartlagningsverksamhet för de mera genomgripande

konserveringar, som borde komma till stånd beträffande de svårast

skadade kartorna i länskontorens arkiv. Kartlagningsverksamheten hade

emellertid hittills icke kunnat bedrivas i avsedd omfattning.

Kommittén har för egen del ansett enklare iståndsättningsarbeten kunna

utföras med tillhjälp av en icke alltför omfattande utrustning. Vid länskontoren

måste under alla omständigheter finnas personal för den fortlöpande

arkivvården. I denna borde bland annat ingå daglig översyn och

lagning, där sådan erfordrades, av de förrättningsakter, som använts. Den

personal, som hade att svara för framtagning och inläggning av arkivakterna,

borde därför alltid besitta de kunskaper och erfarenheter, som erfordrades

för enklare kartlagningsarbeten. Enligt kommitténs mening talade

skäl för att även de erforderliga engångsåtgärderna för kartkonservering

i stor utsträckning förlädes till respektive länskontor. Dessa uppgifter

borde i regel anförtros åt expeditionsvaktspersonalen.

Med hänsyn till att kartmaterialets tillstånd snåbbt förvärrades, borde

de åsyftade engångsarbetena slutföras så snart som möjligt. Expeditionsvakterna

kunde i allmänhet icke ens under kortare tider ägna mer än en

Ilihanij till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 172.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj.ts proposition nr 172.

mindre del av sin arbetstid åt kartlagningen. Det syntes kommittén därför

erforderligt, att expeditionsvakterna erhölle visst tillfälligt biträde med

denna uppgift.

För iståndsättande av svårt skadade kartor erfordrades enligt kommitténs

mening en relativt omfattande utrustning och sådan komplicerad kartkonservering

krävde också specialutbildad personal. Med hänsyn härtill

syntes det kommittén naturligt, att för dessa arbetsuppgifter inrättades

några särskilda kartlagningsavdelningar, lämpligen i anslutning till länskontor,

där de svårare arbetsuppgifterna kunde beräknas få stort omfång.

Detta syntes bli fallet särskilt vid länskontoren i Falun, Gävle och Luleå.

Innan resultat vunnits från de undersökningar, som lantmäteristyrelsen

igångsatt rörande lämpliga konserveringsmetoder, kunde arbetets omfattning

och organisation icke närmare bedömas. Det syntes lämpligen böra

ankomma på lantmäteristyrelsen att efter samråd med riksarkivet snarast

möjligt inkomma med förslag i ämnet.

Kommittén har vidare föreslagit, att för att i största möjliga utsträckning

skona kartmaterialet vid länskontoren snarast möjligt skulle framställas

arbetsexemplar av sådana konceptkartor, som vore antingen mycket ömtåliga

eller också utsatta för särskilt stark förslitning. Dylika arbetskartor

syntes kunna utnyttjas i det dagliga arbetet vid länskontoren i sådan utsträckning,

att motsvarande konceptexemplar endast undantagsvis behövde

framtagas. Arbetskartorna kunde lämpligen framställas vid statens reproduktionsanstalt

antingen genom s. k. direktkopiering eller genom fotografisk

kopiering.

Enligt kommitténs mening borde de åtgärder fullföljas, som lantmäteristyrelsen

vidtagit för att bereda erforderlig utbildning i kartlagning åt därför

avsedd personal. Därjämte borde länskontorens utrustning för enklare

kartlagning snarast kompletteras i önskvärd omfattning. För dessa ändamål

torde de till lantmäteristyrelsens förfogande ställda reservationsanslagen

kunna disponeras. Emellertid syntes tillfällig personal så snart detta

befunnes möjligt böra anlitas för biträde vid den kartlagning, som skulle

bedrivas vid respektive länskontor. Lantmäteristyrelsen hade begärt, att å

riksstaten för budgetåret 1948/49 skulle upptagas ett nytt reservationsanslag

till kartlagningsarbeten om 35 000 kronor. Kommittén har funnit det

angeläget, att ett sådant anslag beviljades, och förutsatt, att även avlöningar

till nyssnämnda tillfälliga arbetskrafter och kostnader för de angivna arbetskartorna

finge bestridas från detta anslag.

Departementschefen.

Lantmäterikontorens kartmaterial, som i stor utsträckning har avgörande

betydelse vid utredningar rörande fastighetsrättsliga spörsmål och som under

senaste årtiondena kommit att utnyttjas i verksamheten i avsevärt högre

grad än tidigare, befimier sig till stor del i ett synnerligen otillfredsställande

skick. Snara åtgärder synas påkallade för att förhindra att skadorna bli

obotliga och för att så långt möjligt förebygga att nya skador uppstå vid

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

35

den intensiva användning, som viss del av kartmaterialet numera fått. Enligt

min mening bör, såsom kommittén föreslagit, vissa enklare iståndsättningsarbeten

omedelbart igångsättas och utföras vid respektive länslantmäterikontor

i den utsträckning, som befinnes lämplig och möjlig med hänsyn

till arbetenas svårighetsgrad. Jag förordar att expeditionsvaktspersonalen

i första hand anförtros detta lagnings- och konserveringsarbete. De

åsyftade engångsåtgärderna böra emellertid slutföras så snart som möjligt

med hänsyn till att kartmaterialets tillstånd snabbt förvärras. Tillfällig

personal bör därför i viss utsträckning få anlitas för att biträda vid detta

arbete. Kostnaderna härför liksom kostnaderna för de arbetskartor, som

kommittén förordat, böra få bestridas från de anvisade reservationsanslagen

för kartlagningsarbeten.

V. Kostnadsberäkningar och anslagsfrågor.

Lantmäteristyrelsen.

Å riksstaten för innevarande budgetår ha uppförts tre anslag till lantmäteristyrelsen,

nämligen ett förslagsanslag av 551 000 kronor till avlöningar,

ett förslagsanslag av 100 000 kronor till omkostnader och ett reservationsanslag

av 35 000 kronor till kartlagningsarbeten. Kungl. Maj :t har den 30

juni 1947 för lantmäteristyrelsen fastställt dels personalförteckning (statsliggaren

s. 830), dels ock avlönings- och omkostnadsstater. Avlöningsstaten

har följande utseende.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 311 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. » 211 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... * 28 600

Summa kronor 551 000.

Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens

i skrivelse den 5 mars 1947, nr 56, lämnade bemyndigande medgivit,

att anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal finge överskridas

med högst 6 000 kronor.

I skrivelse den 9 september 1947 har lantmäteristyrelsen hemställt, att styrelsens

avlöningsanslag för nästa budgetår måtte höjas med 56 900

kronor till 607 900 kronor. Styrelsen har därvid endast beaktat automatiska

utgiftsstegringar och icke upptagit organisatoriska spörsmål, som vore beroende

av lantmäterikommitténs arbete. Den begärda anslagsökningen har huvudsakligen

föranletts av ökat medelsbehov dels under icke-ordinarieposten

på grund av att för innevarande budgetår avlöningar till tillfälligt förordnade

lantmätare och den utökade personalen på kassakontoret endast beräknats

för senare halvåret och dels under posten rörligt tillägg.

Lantmåterikommittén har beräknat att vid bifall till de av kommittén

väckta förslagen lantmäteristyrelsens avlöningsanslag för budgetåret 1948/

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

49 borde upptagas med 634 000 kronor. Av detta belopp avse 340 000 kronor

avlöningar till ordinarie tjänstemän, 1 200 kronor arvode, bestämt av Kungl.

Maj :t, 231 000 kronor avlöningar till icke-ordinarie personal samt 61 800

kronor rörligt tillägg. Den tillfälligt förordnade lantmätarpersonalen har

antagits i genomsnitt komma att tillhöra 28 löneklassen. Under icke-ordinarieposten

ha beräknats 4 000 kronor för bestridande av vikariats- och övertidsersättningar

samt liksom för innevarande budgetår 29 000 kronor för

tillfällig förstärkning av styrelsens personal. Beträffande behovet av en

dylik förstärkning har kommittén framhållit, att om dess förslag bifölles

en översyn erfordrades av lantmäteriinstruktionen i de delar som rörde styrelsen

och länskontoren, varjämte snarast nya arbetsordningar borde utfärdas.

Ytterligare krävdes föreskrifter för distriktsorganisationen i den mån

sådana icke hunne utarbetas under innevarande budgetår, anvisningar i anslutning

till bestämmelserna i 1947 års byggnadsstadga om grundkarta till

stadsplan och byggnadsplan samt utredningar angående statsbidrag till lantmäteriförrättningar

och angående publik renovation av förrättningsakter.

Även arbete med uppläggande av en modern tjänstematrikel komme att erfordra

extra arbetskrafter.

Lantmäteristyrelsen har i sitt utlåtande över lantmäterikommitténs betänkande

understrukit betydelsen av att det av kommittén föreslagna beloppet

för tillfällig personalförstärkning vid styrelsen beviljades. Styrelsen

har framhållit, att om icke styrelsen erhållit medel för dylikt ändamål under

budgetåret 1947/48 hade det varit omöjligt för styrelsen att fullfölja

sina uppgifter vid omorganisationen. Av denna föranledd verksamhet komme

att fortgå i oförminskad utsträckning även under nästa budgetår. Därjämte

väntade viktiga specialfrågor på sin lösning. Utöver de arbetsuppgifter,

som kommittén nämnt, ville styrelsen erinra om arbetet med upprättande

av förslag till ny definitiv lantmäteritaxa.

I sin förenämnda skrivelse den 9 september 1947 har lantmäteristyrelsen

hemställt, att omkostnadsanslaget måtte uppföras med 97 500 kronor.

Posten sjukvård m. m. har med hänsyn till medelsåtgången, som under

budgetåret 1946/47 utgjorde 4 890 kronor, och personalökning uppräknats

med 1 500 kronor till 5 000 kronor. Posten reseersättningar har föreslagits

höjd med 5 000 kronor till 15 000 kronor. Därvid har framhållits, att inspektionsresorna

under de senast förflutna budgetåren i stor utsträckning måst

uppskjutas på grund av brist på arbetskraft, och att denna framflyttning av

inspektionsverksamheten och vid omorganisationen erforderlig ökning av

inspektionerna medförde ett avsevärt ökat medelsbehov under posten reseersättningar.

För övriga expenser, vartill för innevarande budgetår anvisats

59 000 kronor, har styrelsen uppskattat medelsbehovet till 50 000 kronor.

Då i förstnämnda belopp inräknats 17 000 kronor för vissa engångsutgifter,

innebär styrelsens förslag en ökning av 8 000 kronor. Denna har motiverats

med att personalökningen å kassakontoret och den nya distriktsorganisationen

medförde ökat behov av kontorsmateriel m. in. och att städningskostnaderna

avsevärt höjts från ingången av år 1947. Vidare komme städnings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 172. 37

arbetets omfattning att bli större, sedan styrelsen erhållit begärda utvidgade

lokaler.

Lantmäterikommittén har förklarat, att vad kommittén föreslagit i fråga

om lantmäteristyrelsen allenast påkallade den ändringen i jämförelse med

styrelsens anslagsäskande, att för nästa budgetår i likhet med vad som vore

fallet för löpande budgetår ett belopp av 1 000 kronor inräknades i posten

övriga expenser för utgifter föranledda av tillfällig personalförstärkning vid

styrelsen. I enlighet härmed har kommittén föreslagit, att styrelsens omkostnadsanslag

för budgetåret 1948/49 skulle uppföras med 98 500 kronor.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår, har lantmäteristyrelsen hemställt

om ett oförändrat anslag av 35 000 kronor till kartlagningsarbeten

för nästa budgetår.

Lantmåterikontoren i länen.

För innevarande budgetår äro till avlöningar och omkostnader vid lantmäterikontoren

i länen uppförda två förslagsanslag av 1 984 300 respektive

277 500 kronor. Kungl. Maj :t har den 30 juni 1947 för lantmåterikontoren

i länen fastställt personalförteckning samt avlönings- och omkostnadsstater

(statsliggaren s. 833—835).

Avlöningsstaten upptager under posterna avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat, avlöningar till tjänstemän å övergångsstat och avlöningar

till icke-ordinarie personal samt rörligt tillägg, samtliga förslagsvis, respektive

745 600, 22 600, 1 109 600 och 106 500 kronor.

Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t förklarat, att ickeordinarieposten

icke finge utan Kungl. Maj :ts medgivande överskridas.

I skrivelse den 9 september 1947 har lantmäteristyrelsen hemställt, att till

avlöningar vid lantmåterikontoren i länen måtte för nästa budgetår

anvisas ett anslag av 2 161 700 kronor. Den begärda anslagsökningen är

huvudsakligen av automatisk karaktär.

Lantmäterikommittén har beräknat, att därest dess förslag bifölles avlöningsanslaget

för budgetåret 1948/49 borde upptagas med 2 520 000 kronor.

Av detta belopp avse 1 610 000 kronor avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, 23 400 kronor avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

627 000 kronor avlöningar till icke-ordinarie personal samt 259 600 kronor

rörligt tillägg. Beträffande kommitténs anslagsberäkningar må följande

nämnas.

Kommittén har i sin beräkning av lönekostnaderna vid länslantmäterikontoren

utgått från rådande provisoriska fördelning av residensstäderna

mellan ortsgrupperna i gällande löneplan. Beträffande överlantmätarna har

beräkningen utförts individuellt med beaktande av nuvarande placering i

lönegrad och löneklass. De vid länskontoren tillfälligt förordnade lantmätarna

ha antagits i genomsnitt komma att tillhöra 25 löneklassen. Med hänsyn

till nuvarande lönegrads- och löneklassplaceringar för personalen vid

länskontoren ha de blivande innehavarna av kontoristbefattningarna antagits

i genomsnitt komma att tillhöra lönegradens näst lägsta löneklass och förste

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj-As proposition nr 172.

expeditionsvakterna i genomsnitt lönegradens näst högsta löneklass. Lönekostnaderna

för Övriga befattningshavare ha beräknats efter lägsta löneklass

inom respektive lönegrader. Kallortstillägg har beräknats för de residensstäder,

där sådant tillägg utgår.

Posten avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat har med angivna utgångspunkter

av kommittén beräknats till 1 610 000 kronor.

I fråga om posten avlöningar till tjänstemän å övergångsstat har lantmäteristyrelsen

funnit en höjning med 800 kronor till 23 400 kronor erforderlig.

Kommittén, som med sina förslag icke åsyftat någon förändring beträffande

dessa ordinarie tjänstemän, har beaktat nämnda av styrelsen beräknade ökning

i anslagsbehovet.

Kommitténs förslag inrymmer icke de i gällande personalförteckning

upptagna befattningarna såsom förste kontorist i lönegrad Ca 14 och kontorsbiträde

i lönegrad Ca 8. Då innehavarna av dessa tjänster beräknas med

ingången av budgetåret 1948/49 vinna befordran till högre ordinarie biträdestjänst,

ha särskilda övergångsanordningar beträffande dem ansetts icke

vara påkallade.

Icke-ordinarieposten bör enligt kommitténs beräkningar upptagas till

627 000 kronor och posten rörligt tillägg, som beräknats efter 12 procent och

bland annat på grund härav ökat starkt, till 259 600 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 9 september 1947 har lantmäteristyrelsen

hemställt, att omkostnadsanslaget för nästa budgetår måtte uppföras

med 281 500 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för

innevarande budgetår innebär en ökning med 4 000 kronor. Beträffande styrelsens

anslagsberäkningar må följande anföras.

Styrelsen har anfört, att belastningen av anslagsposten till reseersättningar

de tre senast förflutna budgetåren utgjort respektive 24 276, 29 633 och

28 800 kronor, varav å inspektionsresor, för vilka kostnaderna vore maximerade

till 8 000 kronor, belöpt respektive 5 331, 5 935 och 5 839 kronor. Besparingen

å den för inspektionsresor avsedda delen av anslagsposten sammanhängde

närmast med att på grund av de alltjämt ökade göromålen

överlantmätarna icke haft möjlighet att inspektera lantmäteriverksamheten

å distrikten i föreskriven omfattning. Den totala medelsåtgången visade en

stigande tendens och traktamentsbeloppen vore höjda från och med innevarande

budgetår. Med hänsyn härtill och till betydelsen av inspektionsverksamhet

i större utsträckning än kunnat ske under de senare åren har styrelsen

ansett sig böra begära en uppräkning av ifrågavarande anslagspost

från 20 000 kronor till 30 000 kronor, varvid den maximerade delen föreslagits

höjd till 10 000 kronor.

Enär medelsåtgången för bränsle, lyse och vatten under de sex senast

gångna budgetåren hållit sig omkring 60 000 kronor har styrelsen föreslagit

att delposten höjdes från 50 000 kronor till 60 000 kronor.

Av det till övriga expenser för innevarande budgetår anvisade beloppet,

198 500 kronor, hänföra sig 58 500 kronor till engångskostnader och 140 000

kronor till löpande utgifter. För nästa budgetår har styrelsen räknat med

oförändrat belopp till löpande utgifter. Dessutom har styrelsen ansett 42 500

kronor behövas för att bestrida kostnader för omläggning av arkivet inom

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172

39

lantmäterikontoret i Östergötlands län och för nyanskaffning av viss kontorsutrustning

därstädes, vilka anskaffningar styrelsen vid företagen inspektion

funnit nödvändiga. Kostnaderna avsåge inköp av 35 handlingsskåp och

24 kartskåp av stål för ett beräknat belopp av 37 500 kronor samt av kontorsutrustning

för 5 000 kronor.

Lantmäterikommittén har utgått från de av lantmäteristyrelsen föreslagna

beloppen. Kommittén har emellertid uttalat, att ett genomförande av dess

förslag komme att föranleda vissa uppräkningar. Med hänsyn till personalökningen

vid länskontoren och till medelsåtgången under de senaste åren

borde för sjukvård m. m. beräknas ytterligare 5 000 kronor. Den ökning av

överlantmätarnas verksamhet utom tjänsterummet, som kunde emotses, samt

de kostnader för flyttningsersättningar, som uppkomme i samband med omorganisationen,

motiverade, att posten reseersättningar ökades med 30 000

kronor. Kommittén har tillika föreslagit, att den nuvarande maximeringen

av kostnaderna för överlantmätarnas inspektionsresor icke skulle bibehållas

för framtiden. Slutligen har kommittén förordat en uppräkning av delposten

till övriga expenser med 17 500 kronor för att viss av personalökningen föranledd

nyanskaffning av möbler och kontorsmaskiner skulle kunna ske.

Kommittén har sålunda föreslagit, att omkostnadsanslaget för nästa budgetår

skulle upptagas med 334 000 kronor.

I sitt utlåtande över betänkandet har lantmäteristyrelsen livligt tillstyrkt

förslaget, att den nuvarande maximeringen av kostnaderna för överlantmätarnas

inspektionsresor skulle slopas. I fråga om storleken av posten reseersättningar

har styrelsen endast framhållit, att en någorlunda säker beräkning

icke kunde utföras, innan närmare erfarenhet vunnits rörande den

omfattning, i vilken överlantmätarnas tjänstgöring komme att förläggas

utom tjänsterummet. Ehuru den av kommittén föreslagna uppräkningen av

posten övriga expenser med 17 500 kronor till nyanskaffning av möbler och

kontorsmaskiner med anledning av personalutökningen förefölle styrelsen

väl låg, hade styrelsen icke heller på denna punkt ansett sig böra påyrka

någon ändring.

Såsom i det föregående angivits har lantmäterikommittén förordat, att

under nästa budgetår skulle anordnas två kompletteringskurser

för biträdespersonal vid länslantmäterikontoren. Kommittén har

uppskattat kostnaderna för dessa kurser till sammanlagt 31 000 kronor.

Beträffande kostnadsberäkningarna har kommittén anfört bland annat följande.

Det synes lämpligt, att undervisningen vid kurserna meddelas i anslutning

till ett särskilt för ändamålet utarbetat kompendium. Kostnaderna

härför torde icke behöva överstiga 2 000 kronor. Undervisningen vid kurserna

förutsättes skola meddelas av lämpliga personer inom lantmäteristaten

i huvudsak vid sidan av deras ordinarie tjänstgöring. Till arvoden

åt lärare och assistenter erfordras enligt en utförd överslagsberäkning 4 500

kronor per kurs. Vid undervisningen åtgår förutom vanlig rit- och skrivmateriel

även skriv- och karlpapper samt åtskilliga blanketter och formu
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

lär, varjämte för övningar avseende fastighetsregistrering kräves ett ganska

omfattande, i förväg iordningställt material. Sammanlagt beräknas kostnaden

per kurs för dessa ändamål till 500 kronor. För värme, lyse och städning

uppskattas kostnaden till 300 kronor per kurs. Den personal, som

blir utsedd att deltaga i utbildningskurs och erhåller tjänstledighet för att

bevista denna, kommer i fråga om löneavdrag vid ledigheten att tillhöra

grupp 3 enligt statens allmänna avlöningsreglemente och är alltså enligt

gällande bestämmelser berättigad att vid genomgång av utbildningskurs

vid verket åtnjuta oavkortad lön. Emellertid böra kursdeltagarna av statsmedel

jämväl åtnjuta resekostnadsersättning samt tjänstgöringstraktamente.

För varje kurs om 15 deltagare beräknas kostnaderna för sistnämnda

ersättningar uppgå till 9 000 kronor.

Den av kommittén föreslagna kursverksamheten, vilken bör helt bekostas

av statsmedel, skulle alltså draga följande kostnader.

Kompendium ........................................ kronor 2 000

Varje kurs:

Arvoden till lärare och assistenter ...................... kronor 4 500

Förbrukningsmateriel ................................ » 500

Värme, lyse, städning ................................ » 300

Resekostnadsersättning och tjänstgöringstraktamente för

kursdeltagarna ............................ » 9 000

Oförutsedda utgifter .................................. » 200

Summa kronor 14 500.

Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1948/49 skulle sålunda uppgå

till (2 000 + 2 X 14 500 =) 31 000 kronor.

Departementschefen.

I det föregående har jag i huvudsak förordat lantmäterikommitténs förslag

rörande lantmäteristyrelsens personal. Jag anser mig vidare böra tillstyrka,

att styrelsen jämväl under nästa budgetår får disponera ett belopp

av 29 000 kronor för tillfällig personalförstärkning. Kommittén har uppskattat

styrelsens lönekostnader för nästa budgetår till 634 000 kronor.

Kommitténs anslagsberäkningar anser jag kunna godtagas.

Det förhållandet att jag icke tillstyrkt kommitténs förslag om inrättande

av två kontoristtjänster föranleder emellertid, att ordinarieposten bör upptagas

med 328 000 kronor mot av kommittén beräknade 340 000 kronor. Å

andra sidan torde icke-ordinarieposten böra uppräknas med 12 000 kronor

motsvarande avlöningar till två extra-ordinarie kanslibiträden och sålunda

uppföras med 243 000 kronor. Arvodesposten och posten rörligt tilllägg

böra upptagas med de av kommittén beräknade beloppen, 1 200 respektive

61 800 kronor. Avlöningsstaten skulle sålunda sluta å 634 000 kronor.

Riksdagens medgivande torde böra inhämtas att i personalförteckningen

för lantmäteristyrelsen vidtaga de ändringar, som föranledas av de av mig

i det föregående förordade förslagen.

Under styrelsens omkostnadsanslag har begärts höjning av posten sjukvård

m. m. med 1 500 kronor, av posten reseersättningar med 5 000 kronor

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

41

och av posten övriga expenser — om hänsyn tages till att av det för innevarande

budgetår upptagna beloppet 17 000 kronor avsetts för engångsutgifter

-—• med 9 000 kronor. Jag anser mig kunna tillstyrka dessa anslagsökningar.

Styrelsens omkostnadsanslag torde sålunda för nästa budgetår

böra upptagas med (100 000 -f- 1 500 -j- 5 000 -j- 9 000 — 17 000 =) 98 500

kronor.

Jag har tidigare förordat, att vissa av kommittén föreslagna åtgärder för

iståndsättande av länskontorens kartmaterial skulle genomföras och kostnaderna

härför bestridas från anslag till kartlagningsarbeten. Då emellertid

en betydande reservation å de till kartlagningsarbeten för innevarande

budgetår anvisade anslaget kan väntas föreligga vid ingången av budgetåret

1948/49 torde vara till fyllest om anslaget för sistnämnda budgetår

upptages med 10 000 kronor.

Enligt mina i det föregående framlagda förslag skulle i personalförteckningen

för lantmäterikontoren i länen upptagas följande ordinarie befattningar,

nämligen 24 överlantmätartjänster i lönegrad Ca 33, 9 befattningar

som biträdande överlantmätare i Ca 32, 12 lantmätarbefattningar i

Ca 29, 18 kansliskrivar-, 22 kontorist- och 52 kanslibiträdestjänster i respektive

Ca 15, 13 och 11 samt 20 befattningar som förste expeditionsvakt

1 Ca 11. Medelsbehovet under ordinarieposten uppskattar jag med hänsyn

härtill till 1 290 000 kronor. Posten avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

vilken icke beröres av omorganisationen, torde böra uppföras med

23 400 kronor.

Vid bifall till vad jag tidigare förordat torde medel böra beräknas för

avlönande av följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen 26 tillfälligt

förordnade lantmätare, 10 kansliskrivare, 13 kontorister, 28 kanslibiträden

samt 81 befattningshavare tillhörande kontors- och skrivbiträdespersonalen.

Medelsbehovet härför under icke-ordinarieposten kan uppskattas

till 892 000 kronor. För rörligt tillägg torde böra beräknas 259 600

kronor.

Avlöningsanslaget till lantmäterikontoren i länen för nästa budgetår torde

sålunda böra uppföras med (1 290 000 -f- 23 400 -f- 892 000 -f- 259 600 =)

2 465 000 kronor.

Riksdagens medgivande torde böra inhämtas att fastställa ny personalförteckning

för lantmäterikontoren i länen upptagande de tjänster jag

i det föregående förordat.

Vad angår omkostnadsanslaget torde på grund av den av mig förordade

personalökningen posten sjukvård m. m. böra höjas med 5 000 kronor till

14 000 kronor. Posten reseersättningar har av lantmäterikommittén föreslagits

höjd till tre gånger det nuvarande beloppet eller till 60 000 kronor.

Även om medelsbehovet för detta ändamål kan väntas starkt öka på grund

av att överlantmätarnas nya tjänsteuppgifter tvinga dem alt resa i stor utsträckning

och omorganisationen föranleder flyttningsersättningar, anser

jag till fyllest om posten upptages med 40 000 kronor. Jag är icke beredd

att nu föreslå, att den nuvarande maximeringen av kostnaderna för över
4

Bihang till riksdagens protokoll 1948. t samt. Nr 172.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

lantmätarnas inspektionsresor slopas. Däremot vill jag förorda, att det

maximerade beloppet höjes till 12 000 kronor. I betraktande av medelsåtgången

för bränsle, lyse och vatten under de senaste budgetåren har jag

intet att erinra mot att delposten för nämnda ändamål höjes med 10 000

kronor till 60 000 kronor. Av det till övriga expenser äskade beloppet avses

60 000 kronor för engångsutgifter och oförändrat 140 000 kronor för

löpande utgifter. Av förstnämnda belopp ha 42 500 kronor begärts för bestridande

av kostnaderna för anskaffande av viss utrustning till arkivet

inom lantmäterikontoret i Östergötlands län medan återstoden 17 500 kronor

beräknats för viss i anledning av personalökningen erforderlig nyanskaffning

av möbler och kontorsmaskiner för kontoren i allmänhet. Då

jag anser önskvärt, att dessa nyanskaffningar skola kunna komma till

stånd, vill jag förorda att för övriga expenser anvisas det begärda beloppet.

Vid bifall till vad jag sålunda tillstyrkt skulle ifrågavarande omkostnadsanslag

för nästa budgetår behöva upptagas med (14 000 + 40 000 -|- 60 000

-(- 200 000 =) 314 000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot de av lantmäterikommittén beräknade

kostnaderna för meddelande av viss kompletterande utbildning för

biträdespersonalen vid länskontoren, tillstyrker jag, att till Lantmäterikontoren

i länen: Utbildningskurser för budgetåret 1948/49 anvisas ett reservationsanslag

av 31 000 kronor.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

lantmäteristyrelsens personalförteckning som påkallas av

mina i det föregående återgivna förslag om uppflyttning av

en byråingenjörsbefattning från lönegrad Ca 24 till löneT

grad Ca 27, överföring å övergångsstat av en och indragning

av en byråingenjörsbefattning i lönegrad Ca 24, inrättande

av två kansliskrivartjänster i lönegrad Ca 15, en arkivbiträdestjänst

i lönegrad Ca 14, fyra kanslibiträdestjänster

och en befattning som förste expeditionsvakt i lönegrad

Ca 11 samt uppflyttning av två extra ordinarie byrådirektör

stjänster från lönegrad Ce 29 till lönegrad Ca 31;

2) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/

49:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

43

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 328 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t . .. . » 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 243 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 61 800

Summa kronor 634 000;

3) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Lantmäteristgrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 634 000 kronor,

b) till Lantmäteristgrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 98 500 kronor,

c) till Lantmäteristgrelsen: Kartlagningsarbeten ett reservationsanslag

av 10 000 kronor;

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att för lantmäterikontoren i

länen fastställa personalförteckning, upptagande följande

befattningshavare:

24 överlantmätare .............................. Ca 33

9 biträdande överlantmätare .................. Ca 32

12 lantmätare ............ Ca 29

18 kansliskrivare .............................. Ca 15

22 kontorister ................................ Ca 13

20 förste expeditionsvakter .................... Ca 11

52 kanslibiträden .............................. Ca 11;

5) godkänna följande avlöningsstat för lantmäterikontoren

i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................. kronor 1 290 000

2. Avlöningar till tjänstemän å över
gångsstat,

förslagsvis ............ » 23 400

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Ortstill-

lägg

Titel

Antal

Kronor

2 200

1500

150

Assistent i Västernorr- lands län............

1

3 850

2 200

1500

Annan assistent........

1

3 700

Summa

cronor

7 550

Amu. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive

5, 10 och 15 år.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

3. Avlöningar till icke-ordinarie perso
-

nal, förslagsvis .................. kronor 892 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 259 600

Summa kronor 2 465 000;

6) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Lantmåterikontoren i lånen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2 465 000 kronor,

b) till Lantmåterikontoren i länen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 314 000 kronor,

c) till Lantmåterikontoren i länen: Utbildningskurser ett

reservationsanslag av 31 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

487339. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:274 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren i länen för budgetåret 1948/49 a1 i texten
  2. JoU 1948:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren i länen för budgetåret 1948/49 jämte i ämnet s. 1 i texten