Sök i Ratio Lex

Angående utbyggnad av lantbruks-, veterinäroch skogshögskolorna m. m

1948-02-27 · 90 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 90 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:177, Angående utbyggnad av lantbruks-, veterinäroch skogshögskolorna m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

1

Nr 177.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utbyggnad av

lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna m. m.;

given Stockholms slott den 27 februari 19t8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Sammanfattning.

För tillgodoseende av utvecklingens krav beträffande forskning och högre

undervisning inom jordbrukets och skogsbrukets område föreslås, att riksdagen

godkänner en plan för upprustning och utbyggnad av jordbrukets

högskolor avsedd att träda i kraft den 1 juli 1949 och innebärande bland

annat en förstärkning av de vetenskapliga befattningarna vid lantbruks-,

veterinär- och skogshögskolorna samt vid statens skogsforskningsinstitut.

I samband därmed framläggas även vissa förslag angående inträdesfordringar,

undervisningens anordnande m. m. vid här ifrågavarande fackhögskolor.

I syfte att få till stånd ett fast organiserat samarbete mellan lantbruks-,

veterinär- och skogshögskolorna och dem närstående forsknings- och försöksinstitutioner

föreslås inrättande av en samarbetsnämnd, bestående av representanter

för nämnda högskolor samt statens växtskyddsanstalt, statens

veterinärmedicinska anstalt och statens skogsforskningsinstitut.

För att fylla behovet av en utvidgad högre undervisning rörande jordbrukets

mekanisering föreslås anordnande av en särskild maskinteknisk studielinje

vid lantbrukshögskolan. För studerande vid lantbrukshögskolan, som

önska särskild specialiserad utbildning, övervägs införande av en mera specialiserad

examen än agronomexamen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 177.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Lantbrukshögskolans personella resurser föreslås i första hand förstärkta

genom inrättande av tre nya professurer, nämligen i marknadslära, växtsjukdomslära

och organisk kemi. En betydande förstärkning av högskolans

olika institutioner avses därjämte ske genom inrättande av sammanlagt nio

laboratorstjänster i lönegrad Ca 29 och ökning av antalet docentstipendier.

Vid veterinärhögskolan avses tre nya professurer skola inrättas nämligen

i medicin för idisslare, farmakologi och födoämneshygien, varjämte högskolan

tillföres ytterligare fem laboratorsbefattningar. Vidare föreslås införande

av docentstipendier.

Den nuvarande professuren i skogsteknologi vid skogshögslcolan föreslås

ombildad till en professur i virkeslära, samtidigt som en särskild avdelning

för arbetslära inrättas vid statens skogsforskningsinstitut, varvid avdelningsföreståndaren

i arbetslära vid forskningsinstitutet även skall svara för undervisningen

i detta ämne vid högskolan. Professorn i virkeslära vid högskolan

skall å andra sidan biträda vid forskningsinstitutets arbeten, då så påfordras.

Vid skogshögskolans avdelning för skogszoologi föreslås den nuvarande

laboratorsbefattningen ombildad till professur. Därjämte förordas att

en laboratorsbefattning inrättas å skogshögskolans avdelning för skogsskötsel.

I samband med införande av disputationsrätt vid skogshögskolan avses

ytterligare två docentstipendier skola inrättas.

Vid skogsforskningsinstitutet föreslås vidare att den nuvarande försöksledartjänsten

vid statistiska avdelningen ombildas till en föreståndarbefattning.

Slutligen har det ansetts erforderligt att utrusta skogsforskningsinstitutets

föreslagna nya avdelning för arbetslära med en försöksledartjänst och

att inrätta en försöksledartjänst för ledningen av institutets kontor för matematisk

statistik.

De ytterligare utrustningsbehoven i fråga om hjälpkrafter i lägre tjänstegrader

och i fråga om ökade anslagsbehov ha icke prövats i detta sammanhang

utan ansetts böra upptagas till avgörande i samband med anslagsäskanden

för budgetåret 1949/50.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 177.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1948.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, vissa frågor angående

utbyggnad av lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna m. in. samt anför

därvid följande.

I årets statsverksproposition (IX H. T. p. 12, 38 och 123) har Kungl. Maj :t

på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet upptaga anslagen till lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna

med allenast beräknade belopp.

Sålunda ha upptagits dels till Lantbrukshögskolan: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 950 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan: Omkostnader

ett förslagsanslag av 380 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan:

Materiel m. in. ett reservationsanslag av 315 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek ett reservationsanslag

av 25 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan: Stipendier ett

förslagsanslag av 20 300 kronor, dels till Lantbrukshögskolan: Underhåll av

byggnader in. in. ett reservationsanslag av 25 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan:

Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 181 000 kronor,

dels till Lantbrukshögskolan: Särskilda undersökningar ett reservationsanslag

av 140 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan: Avkastningsbedömning

rörande avelssvin ett anslag av 44 800 kronor, dels till Lantbrukshögskolan:

Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök in. m.

ett anslag av 89 000 kronor, dels ock till Lantbrukshögskolan: Bidrag till

fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor

ett anslag av 22 000 kronor.

Till Veterinärhögskolan: Avlöningar har beräknats ett förslagsanslag av

943 000 kronor, till Veterinärhögskolan: Omkostnader ett förslagsanslag av

175 000 kronor, till Veterinärhögskolan: Materiel m. in. ett reservationsanslag

av 74 000 kronor, till Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 5 500 kronor, till Veterinärhögskolan:

Stipendier ett förslagsanslag av 6 000 kronor samt till Veterinärhögskolan:

Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 2 000

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 177 ■

Beträffande skogshögskolan har upptagits dels till Skogshögskolan: Avlöningar

ett förslagsanslag av 375 000 kronor, dels till Skogshögskolan: Omkostnader

ett förslagsanslag av 117 000 kronor, dels till Skogshögskolan:

Materiel in. in. ett reservationsanslag av 500 kronor, dels till Skogshögskolan:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek ett reservationsanslag

av 8 500 kronor, dels till Skogshögskolan: Stipendier ett förslagsanslag

av 15 000 kronor, dels ock till Skogshögskolan: Inredning och utrustning ett

reservationsanslag av 1 000 kronor.

Genom beslut den 29 november 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen

för jordbruksdepartementet att tillkalla åtta utredningsmän för att i enlighet

med uppdragna riktlinjer verkställa utredning rörande den framtida

utvecklingen och omfattningen av högskolorna på jordbrukets och skogsbrukets

område.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom utredningsmän landshövdingen,

dåvarande statssekreteraren i jordbruksdepartementet B. A. Fallenius,

tillika ordförande, samt föreståndaren för statens veterinärmedicinska

anstalt, professorn A. Hjärre, överdirektören i domänstyrelsen, dåvarande

över jägmästaren E. W. Höjer, ledamoten av riksdagens andra kammare,

skogsarbetaren J. S. Jonsson i Järvsand, professorn vid universitetet

i Uppsala J. B. E. Melin, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren

B. S. B:son Norup i Knislinge, byråchefen i statens livsmedelskommission

K. H. Olsson samt professorn E. Å. Åkerman i Svalöv. Sedermera

tillkallades rektorn vid lantmannaskolan å Högalid, agronomen K. O.

E. Rydå i Smedby att såsom expert biträda utredningsmännen.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1946 års högskoleutredning,

ha den 17 november 1947 avgivit betänkande med förslag angående

utbyggnad av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna (SOU 1947:67).

Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

styrelsen för lantbrukshögskolan efter hörande av lärarrådet

och studentkåren, styrelsen för veterinärhögskolan efter hörande av lärarrådet

och veterinärmedicinska föreningen, styrelsen för skogshögskolan och

statens skogsforskningsinstitut efter hörande av lärarrådet och studentkåren,

Iantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, veterinärstyrelsen,

lantbruksakademien, jordbrukets forskningråd, universitetskanslern,

statens lönenämnd, styrelserna för statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska

anstalt, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

och jordbrukstekniska institutet, styrelserna för Bjärka-Säby och Klagstorps

lantbruksskolor, styrelserna för Jälla, Högsby, Vilans, Önnestads, Uddetorps

och Nordviks lantmannaskolor, styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen,

Sveriges utsädesförening, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

landsbygdens folk, Sveriges agronom- och lantbrukslärarförbund,

Svenska veterinärläkarföreningen, Sveriges yngre veterinärers förening,

Svenska veterinärföreningen för kött och mjölkhygien, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund förening u. p. a., Sveriges skogsägareförbund samt

Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177-

5

. 1946 års högskoleutredning.

Innan en sammanfattande redogörelse för utredningens förslag lämnas

torde förtjäna framhållas att utredningen huvudsakligen grundar sig på

infordrade yttranden från lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas styrelser,

lärarråd och institutionsföreståndare. Även studentkårerna och vissa

organisationer av befattningshavare vid högskolorna ha till utredningen

fått framföra sina synpunkter och förslag. Utredningens uppgift har varit

att företa en allsidig prövning av de ifrågavarande högskolornas behov och

att upprätta en plan för högskolornas vidare utveckling. Utredningsuppdraget

har sålunda inneburit ett fullföljande för dessa fackhögskolors del av den

allmänna översyn av forskningens och den högre undervisningens upprustningsbehov,

som inleddes med universitetsberedningens tillsättande och som

för universitetens och karolinska institutets del redan resulterat i avsevärt

ökade personella och andra resurser.

Allmänna synpunkter och förslag angående högskolornas behov.

Den under krigsåren iakttagna återhållsamheten med anslagen har enligt

högskoleutredningen medfört att lantbrukets och skogsbrukets högskolor nu

blivit i stort behov av förstärkta resurser för forskning och undervisning.

Utredningen erinrar därvid om den betydelse som forskningen och undervisningen

vid dessa högskolor ha haft för framstegen inom jordbruket och

skogsbruket under de senaste decennierna.

En av de mest påtagliga bristerna i fråga om lantbruks-, skogs- och

veterinärhögskolorna är enligt utredningens mening att de personella resurserna

icke äro tillräckliga. Utredningen anser att kraftiga åtgärder måste

vidtagas för att avhjälpa denna brist, vilken gäller såväl i fråga om de

självständigt arbetande vetenskapsmännen som i fråga om dessas vetenskapligt

utbildade hjälpkrafter och annan personal. Möjligheter böra också

öppnas att till högskolorna knyta forskarbegåvningar och att ge dessa erforderliga

utkomstmöjligheter och goda arbetsbetingelser i övrigt. En naturlig

följd av en utökning av högskolornas personal anser utredningen bli

att även tillräckliga anslag, ändamålsenliga lokaler och lämplig utrustning

tillförsäkras högskolorna. Det kan enligt utredningens mening icke anses

rimligt eller ekonomiskt försvarligt att åsidosätta stora forskningsuppgifter

som tränga till sin lösning och att på grund av otillräckliga personella och

materiella resurser låta kvalificerade vetenskapsmän sysselsättas med rent

rutinmässiga arbeten eller undervisning av elementär beskaffenhet.

Nya professurer ha av utredningen föreslagits, där viktiga ämnesområden

ansetts vara alltför omfattande för att kunna behärskas av en enda professor

eller där betydelsefulla ämnesområden över huvud icke företrädas

av någon professor. Vid övervägandet av detta spörsmål bär utredningen

dock velat iakttaga en viss återhållsamhet. Sålunda har det beaktats, huruvida

tillräckligt kvalificerade vetenskapsmän kunna väntas stå till förfo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl Maj:ts proposition nr 177.

gande för befattningarna. Det har vidare av utredningen ansetts viktigast

att få de redan befintliga professurerna bättre tillgodosedda med personal

och materiell utrustning.

Behovet av vetenskapliga hjälpkrafter åt professorerna bör enligt utredningens

mening kunna tillgodoses genom samma typer av befattningar som

för närvarande. Utredningen anser emellertid att en tämligen betydande

utökning av dessa personalgrupper fordras för att få till stånd en verklig

förbättring av högskolornas arbetsmöjligheter.

Utredningen föreslår därför att systemet med laboratorer eller liknande

tjänstemän utvidgas så att det i regel vid varje institution utöver professorn

finnes minst en sådan mera kvalificerad vetenskapsman. Därigenom skulle

professorernas undervisningsbörda kunna lättas. Utredningen påpekar betydelsen

av att två personer med högre vetenskaplig kompetens finnas vid

vederbörande institutioner för överläggningar om och handhavande av de

kvalificerade uppgifterna. Laboratorsbefattningarna anses också nödvändiga

för att skapa en bättre befordringsgång, som kan locka dugande förmågor

att ägna sig åt den vetenskapliga banan.

Vidare föreslår utredningen att varje professor och laborator såsom medhjälpare

erhåller en assistent eller en eller flera amanuenser och att behovet

av speciallärare tillgodoses i större utsträckning än för närvarande.

Enligt utredningens förslag bör också docentinstitutionen utvecklas och

påbyggas med forskarstipendier.

Även högskolornas övriga personalgrupper förordas skola utökas. Detta

är enligt utredningens uppfattning en förutsättning för att upprustningen

av de vetenskapliga personalresurserna skall kunna ge avsedda resultat.

Lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas professorer äro i likhet

med bl. a. tekniska högskolans professorer anställda såsom ordinarie tjänstemän

i lönegrad 33. Universitetens och karolinska institutets professorer,

vilkas löner utgå enligt särskilda bestämmelser, ha en förmånligare löneställning.

Utredningen förordar därför att löneställningen för lantbruks-,

skogs- och veterinärhögskolornas professorer utredes i samband med frågan

om en lönereglering för universitetsprofessorer in. fl.

Laboratorerna vid de här berörda högskolorna äro för närvarande i regel

placerade såsom icke ordinarie tjänstemän i lönegrad 29. Utredningen räknar

med samma lönegradsplacering men föreslår ordinarieanställning. Av

i huvudsak samma skäl som åberopats med avseende på löneställningen för

lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas professorer, förordar utredningen

att även frågan om lönereglering för ifrågavarande högskolors befattningar

av laboratorstyp utredes i samband med löneregleringsfrågan för

universitetsprofessorer in. fl.

Laboratorsbefattningar vid lantbrukshögskolan tillsättas för närvarande

liksom motsvarande befattningar vid universiteten med tillämpande av sakkunnigförfarande.

Vid skogs- och veterinärhögskolorna kunna däremot sådana

tjänster tillsättas utan sakkunnigförfarande. Utredningen föreslår, att

härvidlag samma tillvägagångssätt tillämpas för skogs- och veterinärhögskolornas

vidkommande som vid lantbrukshögskolan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

7

Docentstipendier och forskarstipendier böra enligt utredningens mening

utgå med samma belopp som vid universiteten. Grunderna för utseendet av

docentstipendiater böra vara lika vid samtliga hithörande högskolor. Då

ifrågavarande bestämmelser vid skogshögskolan skilja sig från motsvarande

bestämmelser vid lantbrukshögskolan, föreslås därför de förra böra ändras

till huvudsaklig överensstämmelse med de senare.

Angående framkomna önskemål om viss förhöjning av speciallärararvoden

vid lantbrukshögskolan uttalar utredningen att denna fråga icke lämpligen

bör lösas oberoende av liknande ersättningsfrågor på andra håll inom

statsförvaltningen.

I fråga om assistentper sonalen vid lantbruks- och skogshögskolorna föreslår

utredningen en indelning i förste assistenter i lönegrad 24 och assistenter

i lönegrad 22. För veterinärhögskolan räknas endast med förste

assistenter i lönegrad 24. Anställningsformen för här berörda befattningshavare

avses i regel bli extra ordinarie.

De nuvarande svårigheterna att rekrytera assistentpersonalen vid högskolorna

bedömas till övervägande del bottna i assistenternas för närvarande

mycket begränsade befordringsmöjligheter till högre tjänster. Då de föreslagna

nya laboratorsbefattningarna skulle komma att medföra avsevärt

förbättrade befordringsmöjligheter, ser utredningen knappast anledning föreligga

att placera högskolornas assistenter i förmånligare löneställning än

lönegrad 24. I anslutning härtill anser sig utredningen icke böra biträda det

av 1945 års jordbruksförsöksutredning framlagda förslaget om placering i

lönegrad 27 av förste assistenter vid lantbrukshögskolans försöksanstalter.

För amanuenstjänsterna föreslås samma löneförmåner och tjänstgöringsskyldigheter

som vid universiteten. För förste och andre amanuenser skulle

sålunda utgå arvoden med 4 032 respektive 2 400 kronor per år för tjänstgöring

under i medeltal 3 timmar per dag eller 600 timmar per år respektive

2 timmar per dag eller 400 timmar per år. För tredje amanuens är

den vid universiteten fastställda arvodesnormen 150 kronor per månad under

högst 8 månader och tjänstgöringstiden 2 timmar per dag.

Utökningen av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas icke vetenskapligt

utbildade personal föreslås väsentligen ske inom följande typer av

tjänster, nämligen preparator i lönegrad 13, laboratoriebiträde i lönegrad 11

eller 8, (institutions-) vaktmästare i lönegrad 11 eller 9, kanslibiträde i lönegrad

11 samt kontors- och skrivbiträde i högst lönegrad 8.

Vid vissa högskoleinstitutioner erlägga eleverna för närvarande kursavgifter

eller dylikt. Utredningen anser att dessa avgifter böra avskaffas,

liksom skett vid universiteten.

Stipendier för studier till agronom-, civiljägmästar- och veterinärexamen

föreslås utgå enligt samma grunder, nämligen med det vid lantbrukshögskolan

gällande beloppet, 800 kronor per år.

Utredningen föreslår vidare att vid samtliga tre högskolor införas doktorandstipendier

å 5 000 kronor per år. Beträffande licentiand- och dok
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

torandstipendierna böra gälla i huvudsak samma bestämmelser som gälla

för motsvarande stipendier vid universiteten.

I fråga om formerna för doktorsarbetens publicering och i fråga om

statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar föreslår utredningen

även i princip samma bestämmelser för lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna

som nu gälla för universiteten.

Högskoleutredningen förordar därjämte, att bestämmelser utfärdas om

inrättande vid envar av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna av en

undervisningsnämnd, beträffande vilken böra gälla i huvudsak samma bestämmelser

som rörande dylika nämnder vid universiteten.

Utredningen konstaterar att lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas

verksamhetsområden i viktiga avseenden gripa in i varandra. Detta är i

fråga om lantbruks- och skogshögskolorna fallet bl. a. på det ekonomiska

området, i maskintekniska frågor och med avseende på vissa växtodlingsproblem.

Lantbruks- och veterinärhögskolorna ha delvis rätt likartade

forsknings- och undervisningsuppgifter på husdjursområdet. Ett samband

mellan skogs- och veterinärhögskolorna finns bl. a. beträffande viltvården.

Hittills har samarbetet mellan de tre högskolorna berott av de enskilda

vetenskapsmännens initiativ. Utredningen anser att vissa fördelar skulle

vara att vinna med ett fastare organiserat samarbete. Riskerna för dubbelarbeten

på hithörande områden kunde genom ett organiserat samarbete

lättare elimineras, samtidigt som forskningen inom gemensamma verksamhetsfält

kunde samordnas på ett effektivare sätt och forskarna stimuleras

till intensivare insatser. Även undervisningen tänkes i vissa fall kunna berikas

genom ett samarbetsorgan.

Utredningen förordar därför en samarbetsnämnd med uppgift att såsom

rådgivande organ behandla frågor av gemensamt intresse för de tre högskolorna

samt närstående forsknings- och försöksinstitutioner. Nämnden

skulle bestå av högskolornas rektorer, ytterligare en eller två professorer

från varje högskola samt en representant för vardera veterinärmedicinska

anstalten och statens växtskyddsanstalt. Om den av 1945 års jordbruksförsöksutredning

föreslagna befattningen såsom överdirektör för försöksväsendet

inrättas, anses lämpligt att även innehavaren av denna befattning blir

ledamot av nämnden. Till sammanträdena anses de olika rektorerna böra få

inkalla jämväl sådana medlemmar av respektive högskolas lärarkollegium,

som icke äro ledamöter i nämnden men som kunna ha intresse av de frågor

vilka skola avhandlas.

Nämnden skulle också äga inkalla representanter för andra institutioner

eller organ.

Förslag rörande lantbrukshögskolan.

I fråga om lantbrukshögskolan framlägger högskoleutredningen dels vissa

förslag angående inträdesfordran, undervisningens anordnande m. in.,

dels en plan för personal- och anslagsbehoven.

Undervisningsfrågor m. m. För att få till stånd ett bättre utnyttjande

av undervisningsmöjligheterna vid högskolan utan en förlängning av stu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

dietiden har utredningen funnit det påkallat att undersöka, huruvida man

icke genom en revision av inträdesfordringarna vid högskolan skulle kunna

frigöra undervisningstid genom att fordra vissa teoretiska förkunskaper

utöver studentexamen. Utredningen har därvid funnit att högskolans

undervisningsprogram i icke oväsentlig grad synes kunna befrias från en

del undervisning av elementär natur, därest samtliga studerande före inträdet

vid högskolan hade genomgått någon lägre lantbruksundervisningsanstalt.

Redan nu uppfylla, framhåller utredningen, omkring 70 procent av

högskoleeleverna detta krav. Utredningen föreslår därför en komplettering

av lantbrukshögskolans inträdesfordringar i det avseendet att den sökande

skall ha genomgått och erhållit avgångsbetyg från antingen lantmannaskolas

huvudkurs eller kurs vid lantbruksskola. Kurs vid lantmannaskola

skall för att i detta sammanhang kunna godtagas genomgås vid

skola som är försedd med skölj ordbruk. Däremot anses icke böra påfordras,

att den sökande därjämte skall ha varit elev vid skölj ordbruket.

Dylik kurs skulle liksom enligt nuvarande bestämmelser få inräknas i

jordbrukspraktiken. Detta bör enligt utredningens mening gälla även tid

för genomgång av kontrollassistentkurs. Dock anses praktiken under minst

ett år böra bestå i egentligt jordbruksarbete. Vederbörligen vitsordad praktik

vid föräldrars eller eget jordbruk godtages såsom jordbrukspraktik,

men under minst sex månader bör jordbrukspraktiken ha utövats vid ett

främmande jordbruk samt vid ett och samma jordbruk. Inträdessökande,

som avser att bedriva sina högskolestudier å den av utredningen föreslagna

nya maskintekniska linjen, förordas dock få utbyta tre månader av jordbrukspraktiken

mot praktik å mekanisk verkstad. Utredningen anser sig

däremot icke kunna tillstyrka ett av högskolans lärarråd framlagt förslag

om att begränsa förpraktiken och i stället införa specialpraktik under studietiden.

Om på ovan angivet sätt högskolans undervisningsplan befrias från en

del undervisning av elementär art och en utbyggnad av högskolans personella

resurser genomföres, bör enligt utredningens mening en utvidgning

äga rum i fråga om undervisningen på vissa läroområden inom de studielinjer,

för vilka vederbörande ämnen äro särskilt betydelsefulla. Såsom

exempel anföres undervisningen på det ekonomiska ämnesområdet och

undervisningen inom växtsjukdomsläran.

Utredningen har vidare, i anslutning till direktiven, undersökt på vad

sätt en utvidgning av lantbrukshögskolans undervisning i maskin- och redskapslära

lämpligen bör ske. Utredningen erinrar om att det finns ett stort

behov av en utvidgad högre undervisning rörande jordbrukets mekanisering.

Delta behov blir alltmera trängande i samma mån som kraven på

jordbruksdriftens rationalisering öka. Statsmakternas beslut om anställande

av maskinkonsulenter hos hushållningssällskapen tyder på att denna

undervisning hör åsyfta utbildning av sådana sakkunniga i jordbrukets

mekaniseringsspörsmål, som med sin speciella sakkunskap förena en god

agronomisk allmänbildning. Högskoleutredningen anser därför, att ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

varande utbyggnad av den högre undervisningen bör ske inom agronomutbildningens

ram. Med hänsyn till önskvärdheten av att utbildningen av

maskinkonsulenter in. fl. redan från början inordnas i en relativt fast organisation

föreslår utredningen att en särskild studielinje, benämnd maskintekniska

linjen, anordnas vid lantbrukshögskolan.

Enligt utredningens mening skulle undervisningen på denna linje omfatta

sju tentamensämnen, exempelvis mekanik och hållfasthetslära, materiallära

och maskinelement, kemi, lantbrukets maskiner och redskap

(inklusive maskinarbetets planering), motorlära och elektroteknik, lantbruksekonomi

samt växtodlingslära. Därtill skulle komma ett antal förhörsämnen

efter ungefär samma grunder som på övriga linjer.

Utredningen anser sig kunna konstatera ett behov av längre gående specialiseringsmöjligheter

inom agronomexamens ram än som nu äro möjliga

på olika speciallinjer. Det synes utredningen uppenbart att man vid olika

forsknings- och försöksinstitutioner liksom också inom tekniska och ekonomiska

företag på jordbrukets område i många fall är mera betjänt av

arbetskraft med tämligen specialiserad utbildning än av tjänstemän med

mera brett lagd utbildning.

Utredningen framhåller det vanskliga i att inom agronomexamens ram

anordna sådana specialiseringsmöjligheter utan att examen förlorar sin

nuvarande karaktär av allmän agronomisk utbildning, men vill försöksvis

göra det möjligt för studerande som så önska att fördjupa sina studier

på vissa ämnesområden utan att därför alltför mycket begränsa utbildningens

ämnessammansättning. En dylik specialiserad agronomexamen

tänkes avlagd inom endera av högskolans jordbruks-, husdjurs-, ekonomiska

och maskintekniska linjer. Den studerande skulle därvid ha rätt att

inom vissa ämneskombinationer begränsa antalet tentamensämnen och i

stället fördjupa studierna i dessa ämnen.

Behov av personal och utrustning. Utredningen föreslår inrättande av fyra

nya professurer vid lantbrukshögskolan, nämligen i marknadslära, statistik

och för söksmatematik, växtsjukdomslära samt organisk kemi. Av de nya

professurerna skulle de tre förstnämnda ersätta nuvarande speciallärartjänster.

Vad gäller motiveringarna för de nya befattningarna framhålles

bland annat följande.

Lantbruksekonomi, som innefattar lantbrukets egentliga driftsekonomi,

och lantbrukets marknadslära, som behandlar marknaden för jordbrukets

produkter och förnödenheter, anses numera var för sig vara så stora och

betydelsefulla discipliner, att de kräva var sin lärostol vid lantbrukshögskolan.

Utredningen har däremot icke ansett sig höra biträda framkomna förslag

om särskilda professurer i nationalekonomi och/eller agrarpolitik samt

i jordbrukets geografi och historia. Rent principiellt anser utredningen visserligen

att en fullt utrustad ekonomisk linje vid lantbrukshögskolan bör

innefatta en professur i nationalekonomi. Utredningen erinrar emellertid

om de svårigheter, som för närvarande torde finnas att erhålla väl meri
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

terade sökande till en ny lärostol i ämnet och anser att man bör avvakta

om icke den av 1947 års riksdag beslutade förstärkningen av den nationalekonomiska

representationen vid Uppsala universitet kan utnyttjas för

lantbrukshögskolan. Utredningens avstyrkande av särskilda lärostolar i

agrarpolitik och jordbrukets historia och geografi grundar sig däremot på

principiella skäl.

Statistiken anses böra beredas en starkare ställning än för närvarande

vid lantbrukshögskolan, emedan jordbrukets forskare på de ekonomiska,

tekniska och naturvetenskapliga områdena blivit alltmera beroende av statistiska

metoder både vid planläggning av undersökningar och vid bearbetning

av forskningsresultat. De många speciella problem, som möta vid

den statistiska metodlärans tillämpning på jordbruksforskningens område,

anses även behöva göras till föremål för ett vidgat vetenskapligt studium.

I fråga om den föreslagna professuren i växtsj ukdomslära finner utredningen

det vara en allvarlig brist att det i vårt land icke finnes någon institution,

som har till uppgift att bedriva undervisning jämte forskning

inom växtpatologin. Utredningen erinrar om de betydande skördeförluster

som årligen vållas av växtsjukdomar och anser det icke längre försvarligt,

att lantbrukslärarna och hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter

icke erhålla en mera gedigen utbildning på ifrågavarande område och ha

möjlighet att hålla kontakt med en på detta viktiga arbetsfält verksam

forskning.

Den föreslagna uppdelningen av det nuvarande ämnet lantbrukskemi i

två professurer — den ena i allmän och oorganisk kemi, den andra i organisk

kemi — anses av utredningen närmast ofrånkomlig med hänsyn till

ämnets stora omfattning såväl ur undervisnings- som forskningssynpunkt.

I fråga om laboratorsbefattningar innebär utredningens personalplan för

lantbrukshögskolan att de två nuvarande arvodesavlönade befattningarna

av denna typ överföras till lönegrad Ca 29 och att ytterligare tolv dylika

befattningar inrättas. Av de sistnämnda tolv nya laboralorsbefattningarna

skulle dock fem ersätta nu befintliga tjänster av annat slag nämligen två

speciallärartjänster, två assistenttjänster och ett lektorat.

Förslaget innebär att samtliga professurer skulle utrustas med laboratorer

med undantag för professuren i lantbruksekonomi, de föreslagna nya

professurerna i marknadslära, statistik och försöksmatematik samt organisk

kemi. Med hänsyn till de fordringar som ett anordnande av en särskild

maskinteknisk studielinje skulle ställa på högskolans maskintekniska

institution skulle föreståndaren för denna till sitt förfogande erhålla två

laboratorer. Av de föreslagna laboratorstjänsterna är vidare en avsedd som

en personlig tjänst för den tjänsteman som för närvarande har den närmaste

ledningen av det till mikrobiologiska institutionen knutna baljväxtlaboratoriet.

Ehuru utredningen anser att ifrågavarande tjänst normalt

icke borde ombildas till eu laboratorstjänst, har detta arrangement föreslagits

med hänsyn till den nuvarande tjänsteinnehavarens skicklighet och

det värdefulla arbete han uträttar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Från utredningens motiveringar för var och en av de föreslagna laboratorsbefattningarna

må i övrigt följande anföras. Laborator sbefattningar i

husdjurens avels- och raslära, växtodlingslära, allmän jordbrukslära, husdjurens

utfodring och skötsel, mikrobiologi samt maskin- och redskapslära

motiveras främst av vederbörande ämnesområdens betydelse och omfattning

ur undervisnings- och forskningssynpunkt. I en del fall är laboratorn

därjämte avsedd att komplettera professorn inom ett visst viktigare specialområde.

Detta gäller växtsjukdomslära, där professorn eller laboratorn skall

företräda den ene den botaniska och den andre den zoologiska delen av ämnet.

Även inom husdjurens anatomi och fysiologi, marklära och agronomisk

hydroteknik utpekas särskilda vetenskapliga specialuppgifter för innehavarna

av respektive laboratorsbefattningar.

Beträffande högskolans behov av docentstipendier finner utredningen

synnerligen angeläget att lantbrukshögskolan kan bedriva utbildning av

forskare i en fullt tillfredsställande omfattning. Utredningen föreslår att

ytterligare tre docentstipendier inrättas så att sammanlagt åtta dylika stipendier

finnas vid högskolan. Dessutom förordas att ett forskarstipendium

knytes till högskolan.

1 fråga om övriga befattningar vid högskolan innebär den av utredningen

föreslagna personalplanen följande förändringar, nämligen att

13 förste assistenttjänster i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 3

skulle ersätta nu befintliga arvodesavlönade assistentbefatlningar;

25 assistenttjänster i lönegrad Ce 22 skulle inrättas, av vilka 21 skulle

ersätta nu befintliga, i regel arvodesavlönade assistentbefattningar;

3 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka

en skulle ersätta en i stort sett liknande, redan befintlig tjänst;

2 arvodesavlönade andre amanuensbefattningar skulle erhållas genom

ombildning av nuvarande arvodesavlönade s. k. tredje amanuensbefattningar;
5

arvodesavlönade tredje amanuensbefattningar skulle erhållas genom

ombildning av nuvarande liknande befattningar;

1 trädgårdsmästarbefattning i lönegrad Ca 14 skulle erhållas genom ombildning

av en tjänst såsom institutionsvaktmästare i lönegrad Ca 11;

3 preparatorsbefattningar i lönegrad Ca 13 skulle inrättas;

18 iaboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas och vissa lönejusteringar

genomföras med avseende å en del redan befintliga dylika tjänster;

1 kansliskrivartjänst i lönegrad Ce 15 samt 14 tjänster såsom biträden

för kontorsgöromål skulle inrättas ävensom vissa lönejusteringar genomföras

med avseende å en del redan befintliga biträdestjänster av sistnämnda

slag;

2 djurskötartjänster i lönegrad Ce 9 skulle inrättas;

1 verkmästar-, 4 institutionsvaktmästar-, 1 reparatörs- och 2 eldarbefattningar

skulle inrättas (verkmästaren i Ce 14, institutionsvaktmästarna i

Ca 11, reparatören i Ce 11 och eldarna i Ce 9);

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

bibliotekarien uppflyttas från lönegrad Ca 27 till lönegrad Ca 31 och

kamreraren från lönegrad Ca 25 till lönegrad Ca 27;

2 lönegradsplacerade amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka en i

lönegrad Ca 22 och en inordnad i den vid den statliga civilförvaltningen tilllämpade

befordringsgången för amanuenser;

rektor sarvodet skulle höjas från 2 004 till 3 000 kronor för år;

för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett årligt belopp av 1 500

kronor.

Vid genomförande av utredningens förslag rörande tillgodoseende av

lantbrukshögskolans personalbehov beräknas högskolans avlöningsanslag

behöva höjas med 754 300 kronor. Samtidigt skulle omkostnadsanslaget behöva

höjas med omkring 62 000 kronor, materielanslaget med omkring

155 000 kronor och stipendieanslaget med omkring 29 300 kronor. Ett anslag

å 9 000 kronor för år skulle vidare anvisas till bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar vid lantbrukshögskolan.

Engångsanslag för utrustning av lantbrukshögskolan behöver enligt utredningens

förslag anvisas med ett belopp av 1 046 000 kronor. Härvid har

bland annat beräknats, att den av 1945 års jordbruksförsöksutredning föreslagna

respirationsanläggningen för större husdjur skall användas av såväl

husdjursförsöksanstalten som högskolans forsknings- och undervisningsinstitutioner.

Engångsutgifter för byggnader vid lantbrukshögskolan ha av utredningen

beräknats till omkring 5 115 000 kronor.

Förslag rörande veterinärhögskolan.

Även i fråga om veterinärhögskolan har utredningen behandlat vissa

spörsmål, som ej omedelbart röra högskolans behov av upprustning med

personal och anslag.

I enlighet med utredningens direktiv har sålunda frågan om en utökning

av antalet elever vid veterinärhögskolan tagits upp till behandling. På grundval

av bl. a. en genom medicinalstyrelsens försorg verkställd undersökning

angående det framtida behovet av veterinärer föreslår utredningen att anantalet

studerande som årligen antagas vid högskolan ökas från 30 till 35.

De lokal- och personalbehov som en sådan ökning av elevantalet medför

ha också beaktats i utredningens upprustningsplan för högskolan.

I fråga om inrättande av försöksgårdar för veterinärhögskolan, vilket

ifrågasatts från veterinärhögskolans sida, föreslår utredningen att man försöker

få till stånd ett samarbete mellan lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

i fråga om utnyttjande av lantbrukshögskolans försöksgårdar

jämväl för veterinära undersökningar.

Utredningen har även berört frågan om samarbetet mellan högskolan och

statens veterinärmedicinska anstalt. Utredningen föreslår i detta avseende

att veterinärmedicinska anstaltens avdelningsföreståndare eller laboratorer

i patologisk anatomi, bakteriologi och serologi samt dess konsulenter i svin-,

pälsdjurs- och fjäderfäsjukdomar hålla ett begränsat antal föreläsningar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kurtgl. Maj.ts proposition nr 177.

eller demonstrationer för de studerande vid veterinärhögskolan. Dennas undervisning

i parasitologi anses helt kunna handhavas av befattningshavare

vid anstaltens parasitologiska laboratorium. Utredningen vill dock framhålla

att vid bifall till dessa förslag böra vid beräknande av anstaltens personalbehov

beaktas de nya arbetsuppgifter, som avses skola åvila anstaltens

befattningshavare. För att anstalten bättre skall kunna tillgodogöra forskningen

och undervisningen sitt material och arbete synes det utredningen

* hög grad önskvärt, att även medel ställas till anstaltens förfogande för

bedrivande av den forskningsverksamhet, som ingår i anstaltens uppgifter.

De nuvarande professurerna vid veterinärhögskolan avse följande nio

ämnesområden, nämligen anatomi och histologi; allmän och medicinsk kemi;

fysiologi och farmakologi; patologisk anatomi; födoämneshygien, parasitologi

och bakteriologi; kirurgi; medicin; obstetrik och bujatrik; samt

avelsbiologi och husdjurshygien. Utredningen föreslår att tre nya professurer

inrättas i farmakologi, födoämneshygien och medicin för idisslare

genom uppdelning av de ämneskombinationer vari dessa ämnen nu ingå.

Vad beträffar den föreslagna uppdelningen av den nuvarande ämneskombinationen

fysiologi-farmakologi erinrar utredningen om å ena sidan

fysiologiens grundläggande betydelse för en del andra ämnen vid högskolan

och den fysiologiska forskningens snabba utveckling på det veterinära området

samt å andra sidan de senaste årens markanta utveckling på farmakologiens

område — bl. a. genom upptäckten av nya läkemedel såsom sulfapreparaten,

penicillin, streptomycin och andra antibiotica. Det anses därför

i längden omöjligt för en enda person att på ett tillfredsställande sätt representera

både fysiologi och farmakologi vid högskolan.

Den nuvarande ämneskombinationen födoämneshygien, parasitologi och

bakteriologi är enligt utredningens mening synnerligen olämplig såväl med

hänsyn till vart och ett av de ifrågavarande ämnenas betydelse och omfattning

som med hänsyn till deras olikartade inriktning. Utredningen framhåller

bakteriologiens vetenskapliga och praktiska betydelse för djurens hälsotillstånd

och produktionskapacitet. Till en särskild professur i bakteriologi

anses ändamålsenligt att även hänföra epizootologi, vars väsentligaste delar

röra de smittsamma husdjurssjukdomarnas bakteriologiska diagnostik, deras

spridningssätt och bekämpande. Undervisningen i parasitologi är avsedd

att helt omhänderhavas av befattningshavare vid veterinärmedicinska anstalten.

En särskild professur i födoämneshygien motiveras redan av det

skälet att en icke obetydlig del av landets veterinärer äro helt eller delvis

sysselsatta i den animala födoämneskontrollen. Såvitt utredningen kunnat

finna äro icke heller de veterinärmedicinska delarna av förevarande ämnesområde

representerade inom den forskning i livsmedelshygien, som bedrives

vid bl. a. statens institut för folkhälsan, lagringsforskningsinstitutet

i Göteborg eller den nyinrättade institutionen för livsmedelskemi vid tekniska

högskolan.

Avskiljandet av medicin för idisslare från dels ämneskombinationen

obstetrik-bujatrik, dels ämnet medicin finner utredningen vara motiverat

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

15

både med hänsyn till obstetrikens och bujatrikens ringa samhörighet ur

vetenskaplig synpunkt och den stora arbetsbördan för den nuvarande professuren

i dessa ämnen. Den kvarstående delen av professuren skulle avse

obstetrik och gynekologi. Till denna skulle höra även undervisningen i artificiell

insemination samt tuberkulos- och kastsjukebekämpande. Högskolans

nuvarande professur i medicin skulle avse icke-idisslare.

Från veterinärhögskolan framkomna förslag att även uppdela professurerna

i patologisk anatomi samt avelsbiologi och husdjurshygien har utredningen

icke funnit vara av den angelägenhetsgrad, att de nu böra realiseras.

Utredningen anser sig icke heller kunna tillstyrka att lärarbefattningen

vid högskolans avdelning för hovsjukdomar, hovbeslagslära och anspannslära

ombildas till professur. Utredningen vill icke föreslå någon ändring

i detta ämnes ställning vid högskolan men hyser snarast den uppfattningen

att ämnet bör sammanföras med kirurgien.

I fråga om laboratorsbefattningar finner utredningen det vara av behovet

påkallat att utöka högskolans nuvarande nio befattningar av denna typ

(inbegripet prosektorsbefattningar) med ytterligare sex. Medicinska avdelningen

för icke-idisslare anses sålunda behöva ytterligare en laborator så

att en befattningshavare av detta slag erhålles för vardera hästkliniken och

kliniken för mindre husdjur. Den föreslagna medicinska avdelningen för

idisslare beräknas jämväl behöva en laborator. Detsamma är fallet med den

föreslagna fysiologiska avdelningen. Vid kirurgiska avdelningen anses erforderligt

att utöver den nuvarande laboratorn erhålla ytterligare en, varvid

den ene skulle vara knuten till poliklinikerna och den andre till de

stationära klinikerna. Slutligen föreslås en laborator såsom föreståndare för

ett nyinrättat självständigt kliniskt centrallaboratorium och en laborator

såsom föreståndare för en nyinrättad självständig röntgenavdelning.

Vad beträffar inrättandet av ett kliniskt centrallaboratorium anser utredningen

att avsevärda fördelar otvivelaktigt skulle vinnas, om rutinundersökningar

från högskolans samtliga kliniker kunde centraliseras till ett härför

utrustat laboratorium med för uppgifterna tränade arbetskrafter. Förutom

en ökad tillförlitlighet hos analysresultaten skulle erhållas en önskvärd avlastning

av klinikernas arbetsbörda.

Röntgenarbetet vid veterinärhögskolan omhänderhaves av de kliniska lärarna

med hjälp av laboratoriebiträden. Någon undervisning i radiologi bedrives

för närvarande icke. Utredningen har kommit till den uppfattningen,

att det radiologiska arbetet vid veterinärhögskolan för närvarande icke är

rationellt ordnat. Moderna, välutrustade röntgenanläggningar finnas, men

specialutbildad personal för deras omhänderhavande och effektiva utnyttjande

saknas. Radiologien är emellertid numera en så komplicerad vetenskapsgren,

all den av sina utövare kräver eu grundlig specialutbildning, om

dess möjligheter skola kunna utnyttjas och fullgoda resultat kunna erhållas.

Utredningen anser därför, att allt röntgenologiskt arbete vid högskolan bör

anförtros åt en specialutbildad röntgenolog i laborators ställning. Det an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

ses även önskvärt, att denne ålägges en viss undervisningsskyldighet i röntgenologi

för de studerande.

Av samma skäl som åberopats rörande docent- och forskarstipendier vid

lantbrukshögskolan synes det utredningen betydelsefullt att fem docentstipendier

och ett forskarstipendium tilldelas veterinärhögskolan.

Utredningen föreslår i övrigt följande personalförstärkningar vid veterinärhögskolan

:

12 förste assistentbefattningar i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 3

skulle ersätta nu befintliga i annan lönegrad placerade assistenttjänster;

8 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas;

4 arvodesavlönade tredje amanuensbefattningar skulle inrättas;

9 laboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas och vissa lönejusteringar

genomföras med avseende å en del redan befintliga dylika tjänster;

12 tjänster såsom biträden för kontorsgöromål skulle inrättas;

1 tjänst såsom röntgenbiträde i lönegrad Ce 10 skulle inrättas;

1 djursjukvårdar- och 2 djurskötartjänster i lönegrad Ce 9 skulle inrättas;

löneförbättringar skulle genomföras för 3 hovslagare och 1 speciallärare;

2 institutionsvaktmästartjänster i lönegrad Ca 11 skulle inrättas;

1 sekreterarbefattning med årsarvode av 3 000 kronor skulle inrättas i

utbyte mot den nuvarande befattningen såsom sekreterare hos lärarkollegiet,

vilken är förenad med ett årsarvode av 1 200 kronor;

för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett årligt belopp av 1 500

kronor;

rektor sarvodet skulle höjas från 1 500 kronor till 3 000 kronor för år.

Utredningens personalförslag innebär att veterinärhögskolans avlöningsanslag

skulle uppräknas med 525 700 kronor till 1 425 100 kronor. Samtidigt

föreslås omkostnadsanslaget höjt med 80 100 kronor, materielanslaget med

105 100 kronor, bokinköps- och bokbindningsanslaget med 4 500 kronor och

stipendieanslaget med 32 000 kronor. Till tryckning av doktorsavhandlingar

vid veterinärhögskolan skulle upptagas ett särskilt anslag av 9 000 kronor.

Engångsutgifter ha för veterinärhögskolans vidkommande beräknats med

692 000 kronor för utrustning samt med 3 634 500 kronor för byggnadsarbeten.

Förslag rörande skogshögskolan.

Undervisningsfrågor m. m. Det inträdeskrav vid skogshögskolan, som nu

avser genomgång av statens eller därmed jämförlig kolarskola, bör enligt

högskoleutredningens mening ändras till att avse genomgång av en föreslagen

statens förberedande skogskurs eller därmed likvärdig utbildning. Utredningen

vill härigenom dels skapa en säkrare grundval för bedömning av de

inträdessökandes lämplighet för skogsmannayrket, dels öppna möjligheter

till en fördjupad teoretisk undervisning vid högskolan utan att förlänga

studietiden, vilket skulle ske främst genom överflyttning till den förberedande

skogskursen (eller liknande utbildning) av vissa praktiska arbeten,

som nu utföras vid den förberedande kursen vid Garpenberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Då ovannämnda förslag innebär en förlängning av den förberedande skolmässiga

praktiken med två månader, anser utredningen att den för inträde

vid högskolan föreskrivna skogspraktiken i stället bör nedskäras. Enligt utredningens

mening utgör också den föreslagna skogskursen en effektivare

form av praktiska övningar, varför utredningen anser sig kunna förorda en

nedskärning av praktiktiden från 10 till 6 månader för studenter och likställda

samt från 22 till 18 månader för övriga inträdessökande.

Undervisningen vid skogshögskolan är för närvarande anordnad vid dels

en förberedande kurs i Garpenberg, dels en huvudkurs. Med denna anordning

kan dubbelundervisning i en del ämnen icke undvikas, varför högskolans

lärarråd och studentkår ifrågasatt en omorganisation av undervisningen.

Högskoleutredningen har samtidigt funnit att den högre skogsundervisningen

behöver utbyggas och fördjupas på flera ämnesavsnitt. Utredningen

har därför funnit sig böra föreslå att högskolans förberedande kurs infogas

i huvudkursen, vilket i huvudsak skulle ske enligt en av högskolans lärarråd

framlagd plan.

Med hänsyn till det på olika håll framträdande kravet på specialutbildad

arbetskraft inom näringslivet har utredningen ansett sig böra överväga

möjligheterna till ökad specialisering även inom den högre skogliga utbildningen.

Härvid har utredningen funnit att en lämplig differentiering av studierna

vid skogshögskolan bäst kan vinnas genom en fortsättning på den

väg, som man härvidlag redan slagit in på. För fackämnen och grundläggande

ämnen böra krävas olika stora studiekurser för betygen godkänd, med

beröm godkänd och berömlig, varjämte kravet för sistnämnda betyg bör

skilja sig från kravet på betyget med beröm godkänd främst däri, att den

studerande skall ha utfört ett självständigt vetenskapligt arbete.

Undervisningsämnena vid skogshögskolan indelas i tentamens-, förhörsoch

kursämnen. I de sistnämnda sker icke förhör. Utredningen anser emellertid

uppenbara fördelar vara att vinna av att man genom förhör undersöker,

huruvida undervisningen i ett sådant ämne verkligen inhämtats, och

föreslår att kursämnena överföras till förhörsämnen.

Utredningen anför att behovet av vetenskapsmän på det skogsvetenskapliga

området är synnerligen stort. För att skogshögskolan skall kunna utbilda

vetenskapsmän med sådana kvalifikationer, som numera fordras för

högre vetenskapliga befattningar, är det enligt utredningens mening ofrånkomligt,

att högskolan erhåller sådana möjligheter, att vid densamma kan

förvärvas doktorsgraden.

Utredningen skulle enligt direktiven undersöka, om en ökning av antalet

elever vid skogshögskolan borde komma till stånd. För detta ändamål har

utredningen genom arbetsmarknadskommissionens försorg verkställt en undersökning

av det framtida behovet av jägmästare. På grundval av bl. a. denna

undersökning finner utredningen starka skäl tala för att antalet elever,

som årligen intagas vid högskolan, höjes från 30 till 32 å 35. Sistnämnda

antal är det högsta, som för närvarande kan intagas vid högskolan utan

2 Bihang till riksdagens protokoll 19 ''iS. I sam! AV 177

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kuriffl. Maj:ts proposition nr 177.

dubblering av kurser och utbyggnad av undervisningslokaler och andra

utrymmen.

Behov av personal och utrustning. Med hänsyn till det sätt, varpå forskning

och undervisning ordnats vid skogshögskolan, och till att tillgången på

vetenskapligt utbildad personal på det skogliga området är förhållandevis

mera begränsad än inom de agrara och veterinära områdena har utbyggnaden

vid skogshögskolan icke ansetts kunna ske i fullt samma utsträckning som

i fråga om lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan. Utredningen anser att

en parallell utbyggnad av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet

skulle vara till gagn för skogsbruket, men har det oaktat icke funnit sig

kunna föreslå en sådan utvidgning av skogshögskolan och forskningsinstitutet

dels av kostnadsskäl, dels emedan det för närvarande icke anses vara

möjligt att fylla behovet av vetenskapligt skolad personal i erforderlig omfattning.

I detta läge har utredningen, i anslutning till vad i utredningens direktiv

antytts, ansett sig böra förorda en viss samordning och en intimare samverkan

mellan de båda institutionerna, varvid för båda institutionerna gemensamma

vetenskapliga befattningar skulle inrättas. Innehavare av dessa befattningar

skulle samtidigt vara knutna till högskolan och institutet. En professor

vid högskolan skulle sålunda samtidigt vara chef för motsvarande

institution vid institutet och institutionen vara gemensam för högskolan och

institutet.

Utredningen vill emellertid erinra om att forskningsverksamheten vid

skogsforskningsinstitutet inriktas på att söka lösa vissa uppställda spörsmål,

under det att vid högskolan varje forskare äger frihet att själv välja

sitt forskningsområde. Vid övervägande av vilken linje, som i detta hänseende

skulle väljas för de föreslagna gemensamma befattningshavarna, har

utredningen ansett att samma regler skulle gälla för dessa som för skogsforskningsinstitutets

forskare. Detta innebär en viss beskärning av den fria

forskningsverksamhet, som i allmänhet ansetts böra stå öppen för de vid

universitet och högskolor arbetande forskarna. Med hänsyn till de principiella

betänkligheter, som detta ingiver, har utredningen ansett, att den av

utredningen förordade ordningen tills vidare endast bör försöksvis prövas

och endast tillämpas där praktiska olägenheter icke skulle följa av densamma.

De ämnesområden, som högskoleutredningen funnit lämpligen kunna

komma i fråga för de gemensamma professurerna, äro dels skogsteknologien,

dels skogszoologien. De nuvarande professurerna i dessa ämnen föreslås

samtidigt skola uppdelas, skogsteknologien i en professur i arbetslära

och en i virkeslära samt skogszoologien i en professur i skogsentomologi

och en i skogszoologi med viltvård. Professuren i skogsentomologi skulle

härvid inrättas genom ombildning av den nuvarande avdelningen för

skogszoologi vid statens skogsforskningsinstitut. Samtliga ovan nämnda

fyra professurer skulle vara gemensamma för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet.

Uppdelningen av skogshögsltolans professurer efter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 177.

19

här angivna linjer motiveras med de nuvarande lärostolarnas alltför stora

omfattning och behovet av att erhålla en särskild företrädare för vart och

ett av de fyra föreslagna ämnesområdena. Beträffande övriga lärostolar

vid högskolan — skogsskötsel, skogsuppskattning med skogsindelning,

skogsekonomi, skogsbotanik samt skoglig marklära och kemi — föreslås

endast vissa förstärkningar av vederbörande professorers hjälpkrafter.

Utredningens förslag om inrättande av laboratorsbefattningar upptar en

dylik tjänst i vartdera av ämnena arbetslära, virkeslära och skogsskötsel. Vid

inrättande av en särskild professur i skogszoologi med viltvård — med avskiljande

av entomologien — anses däremot den nuvarande laboratorsbefattningen

i skogszoologi kunna indragas. Nyssnämnda laboratorsbefattningar

motiveras med undervisnings- och forskningsuppgifternas omfattning i

förevarande ämnen, bl. a. med tanke på förslaget att inbygga högskolans

förberedande kurs i huvudkursen. En försöksledartjänst för skogsentomologi

föreslås vidare ombildad till laboratorsbefatlning.

Med hänsyn till angelägenheten att utbilda forskare inom högskolans verksamhetsfält

föreslår utredningen att antalet docentstipendier ökas från två

till fyra och att ett forskarstipendium tilldelas högskolan.

Utredningens övriga förslag om personalförstärkning vid skogshögskolan

innebära i huvudsak följande förändringar, nämligen att

5 förste assistentbefattningar i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 1

skulle ersätta 1 nuvarande tredje amanuensbefattning;

4 assistentbefattningar i lönegrad Ce 22 skulle inrättas, av vilka 1 skulle

ersätta 1 nuvarande arvodesassistentbefattning;

2 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka

1 skulle ersätta 1 nuvarande tredje amanuensbefattning;

6 arvodesavlönade tredje amanuensbefattningar skulle inrättas genom

ändringar av motsvarande nuvarande tjänster;

2 skogsbiträdesbefattningar i lönegrad Ce 13 skulle inrättas;

4 laboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas, av vilka 1 skulle ersätta

1 nuvarande arvodesavlönad dylik befattning;

13 tjänster såsom biträden för kontorsgöromål skulle inrättas;

1 befattning såsom föreståndare för Garpenbergsförläggningen (i lönegrad

Ce 29) och 1 förste assistentbefattning därstädes (i lönegrad Ce 24) skulle

indragas;

befattningen såsom sekreterare och kamrerare skulle uppflyttas från lönegrad

Ca 25 till lönegrad Ca 27;

rektorsarvodet skulle höjas från 1 500 till 3 000 kronor för år;

för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett årligt belopp av 1 500

kronor;

1 vaktmästarbefattning i lönegrad Ce 9 skulle inrättas.

Vid genomförande av utredningens personalförslag rörande skogshögskolan

skulle uppföras ett särskilt avlöningsanslag för de för högskolan och

forskningsinstitutet gemensamma avdelningarna. I samband härmed skulle

forskningsinstitutets avlöningsanslag kunna minskas. Nettoökningen av de

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

årliga avlöningsutgifterna vid genomförande av utredningens förevarande

förslag skulle uppgå till omkring 282 100 kronor.

Om skogshögskolan utbygges enligt högskoleuhedningens förslag beräknas

högskolans omkostnadsanslag behöva höjas med 62 100 kronor till

144 000 kronor och skogsforskningsinstitutets omkostnadsanslag med 34 000

kronor. Högskolans materielanslag skulle enligt utredningens förslag höjas

med 40 000 kronor till 40 500 kronor, varjämte dess anslag för bokinköp

och bokbindning avses skola ökas med 11 500 kronor till 20 000 kronor samt

dess stipendieanslag med 15 400 kronor till 28 000 kronor. För bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolan skulle upptagas ett nytt

anslag å 6 000 kronor. Engångsanslag för utrustning av högskolan samt de

för högskolan och forskningsinstitutet gemensamma avdelningarna föreslås

av utredningen böra anvisas med 286 000 kronor.

För byggnadsarbeten vid skogshögskolan har utredningen beräknat engångsutgifter

med alternativt 2 809 000 eller 2 304 000 kronor.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en från styrelsen för skogshögskolan

och statens skogsforskningsinstitut den 11 december 1947 inkommen

skrivelse med förslag till kompletteringsplan för statens skogsforskningsinstitut

och lämna en redogörelse för dess huvudsakliga innehåll.

Kompletteringsplan för statens skogsforskningsinstitut.

Med hänsyn till de allmänna direktiv, som till följd av rådande ekonomiska

läge meddelats för budgetarbetet, har styrelsen för skogshögskolan

och skogsforskningsinstitutet i sitt förslag till utgiftsstat för skogsforskningsinstitutet

för budgetåret 1948/49 endast ansett sig böra upptaga sådana

förslag till utbyggnad av institutet, vilka enligt styrelsens mening icke

kunde uppskjutas längre utan stora olägenheter för forskningsarbetets rationella

bedrivande. På grund av det nära sambandet mellan institutet och

skogshögskolan har styrelsen dock funnit att en fullständigare kompletteringsplan

borde upptagas till prövning samtidigt med de förslag beträffande

högskolans upprustning, som avgivits av 1946 års högskoleutredning.

Skogsforskningsinstitutet är för närvarande organiserat på följande avdelningar,

nämligen skogsavdelningen, statistiska avdelningen, avdelningen

för botanik och marklära, genetiska avdelningen och zoologiska avdelningen.

Forskningen på skogsavdelningen avser för närvarande skogsskötsel,

skogsuppskattning och skogsteknologi. Vad beträffar den skogsteknologiska

forskningen har högskoleutredningen, såsom förut nämnts, föreslagit inrättande

av två för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet gemensamma

professurer i arbetslära och virkeslära.

Skogsavdelningens centrala forskningsområden äro emellertid för närvarande

dels produktionsforskning, som syftar till att ge kunskap om val av

trädslag, beståndens sammansättning, gallringens och avverkningens lämpliga

utförande m. m., dels föryngringsforskning, som avser att ge vägledning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

21

vid val av metod för skogens föryngring och att lämna anvisning om sättet

för de olika föryngringsmetodernas ändamålsenliga utförande. Styrelsen vill

framhålla, att dessa forskningsgrenar icke blott lämna stöd vid de utövande

skogsmännens åtgärdsval utan ge även en objektiv grund för det allmännas

kontroll av skogsvården i landet. På grund av föryngringsfrågans stora

aktualitet inför det förestående restaureringsarbetet i våra skogar har den

nuvarande avdelningsföreståndaren måst ägna sin huvudsakliga tid åt denna

forskningsgren. Enligt styrelsens förmenande måste en ny föreståndarbefattning

snarast möjligt inrättas för ledningen av produktionsforskningen.

Härvid skulle två avdelningar bildas för respektive produktionsforskning och

föryngringsforskning. På grund av det nära sambandet mellan föryngringsforskningen

och arbetsstudierna vid skogsodling har en anslutning av försöksledaren

och assistenten i skogsteknologi till avdelningen för föryngringsforskning

för styrelsen framstått såsom naturlig och ändamålsenlig.

För att tillgodose det stora behovet av forskning på dessa avdelningar är

det dessutom nödvändigt, att en ny assistenttjänst inrättas.

För såväl produktions- som föryngringsforskningen är den matematiska

statistiken enligt styrelsens uppfattning ett oumbärligt hjälpmedel. Enligt

vad i skrivelsen förmäles har ett särskilt räknekontor organiserats för regressions-

och variationsanalys, varvid moderna hålkortsmaskiner kommit

till användning. Även bearbetningen av den statistiska avdelningens omfattande

material sker på hålkort. Styrelsen anför, att ett betydande behov av

matematisk-statistiska bearbetningar av insamlat observationsmaterial även

finnes för den naturvetenskapliga forskningen på institutets övriga avdelningar.

Styrelsen anser det därför vara rationellt att bilda ett för institutet

gemensamt kontor för matematisk statistik under ledning av en på detta

område sakkunnig försöksledare med hjälp av ett kvalificerat biträde. För

detta ändamål måste nyinrättas en försöksledartjänst och en befattning som

föreståndare för räknekontor i lönegrad Ce 19.

I detta sammanhang framhåller styrelsen vidare att statistiska avdelningens

huvuduppgifter äro dels att genom en fortlöpande inventering av

rikets skogstillgångar konstatera dessas tillstånd och inträdande förändringar

däri (riksskogstaxering), dels att utföra beräkningar över den årliga avverkningen

i riket (avverkningsstatistik). Institutets chef är tillika föreståndare

för den statistiska avdelningen men biträdes med ledningen av densamma

av en försöksledare i lönegrad Ce 31. Enligt styrelsens förmenande

är det redan med verksamhetens nuvarande omfattning oundgängligen nödvändigt

att chefen helt får ägna sig åt den viktiga uppgiften att samordna

och leda arbetet inom institutet samt uppehålla kontakten med andra forskningsgrenar

och med den skogliga praktiken. Som ett resultat av hittills

vunnen erfarenhet vill styrelsen framhålla, att samordnandet av institutets

verksamhet ställer mycket större krav på chefen än som tidigare förutsetts.

Styrelsen anser att jämte rent administrativa åligganden och skyldigheten

att hålla kontakt med alltjämt växande kretsar av skogligt intresserade taga

samarbetsfrågorna numera chefens tid helt i anspråk. Vården om dessa är

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

enligt styrelsens mening en av chefens mest betydelsefulla uppgifter. På

grund härav synes det styrelsen synnerligen angeläget, att chefen befrias

från uppdraget att vara föreståndare för den statistiska avdelningen samt

att försöksledartjänsten överföres till en föreståndarbefattning i lönegrad

Ca 33. Med hänsyn till de för kontrollen av skogsvården i riket och planläggningen

av industriens virkesförsörjning viktiga arbetsuppgifter, som

bland annat åvila denna avdelning, synes det styrelsen vara uppenbart att

föreståndarebefattningen bör placeras i samma lönegrad som institutets

övriga avdelningsföreståndare (Ca 33).

För att erhålla kontinuitet i taxeringsarbetet erfordras, framhåller styrelsen,

ytterligare tre skogsbiträden i lönegrad Ce 16.

Forskningen vid avdelningen för botanik och marklära avser skogsvetenskapliga

undersökningar inom geobotanik, markbiologi, mykologi och växtfysiologi

samt närliggande områden. Den länge nödvändiga men icke genomförda

förstärkningen av institutets resurser för forskning rörande dels

den skogliga ståndorten, dels skogens näringskrav och näringshushållning

måste enligt styrelsens förmenande därför med det snaraste komma till

stånd. Detta borde lämpligen ske på så sätt, att ur nuvarande avdelningen

för botanik och marklära utbrytes den näringsekologiska markläran (inklusive

mikrobiologien) för att bilda en särskild avdelning kallad den markbiologiska.

För återstoden av den gamla avdelningen skulle då dess ursprungliga

namn, den botaniska avdelningen, ånyo bliva lämpligt. Härvid

skulle den nuvarande försöksledartjänsten i markbiologi överföras till en

föreståndarbefattning samt nyinrättas en försöksledartjänst i fysiologisk

ekologi och en i kemi samt en befattning som laboratorieassistent (Ce 19).

Antalet tjänster ökas härigenom med en föreståndare, en försöksledare samt

en laboratorieassistent.

För den genetiska avdelningen finner styrelsen angeläget att föreståndaren

och försöksledaren så snart tidsförhållandena det medgiva erhålla kvalificerade

medhjälpare för rutinarbetet nämligen ett första laboratoriebiträde

i lönegrad Ce 15 och ett skogsbiträde i lönegrad Ce 16.

För att den zoologiska avdelningen i tillfredsställande omfattning skall

kunna angripa betydelsefulla arbetsuppgifter, som falla inom dess verksamhetsområde

föreslår styrelsen inrättande av en assistenttjänst och en befattning

som tekniskt biträde i lönegrad Ce 13.

Som en följd av verksamhetens ökade omfattning vid institutet föreslås

att byråsekreterartjänsten i lönegrad Ce 24 placeras i lönegrad Ce 29 samt

att kontoristtjänsten i lönegrad Ce 13 på institutets kansli ombildas till en

kansliskrivartjänst i lönegrad Ce 15.

Den föreslagna personalökningen och därmed sammanhängande stegrad

verksamhet vid institutet beräknas av styrelsen kräva en höjning av omkostnadsanslaget

med 10 000 kronor.

På skogsavdelningens räknekontor för regressions- och variationsanalys

samt statistiska avdelningens räknekontor för bearbetning av riksskogstaxeringens

omfattande observationsmaterial användas hålkortsmaskiner,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

23

vilka institutet för närvarande hyr. Ett inköp av dylika maskiner skulle enligt

styrelsens uppfattning emellertid på längre sikt ur ekonomisk synpunkt

vara fördelaktigare för institutet. Kostnaden för en Powers-anläggning av

erforderlig kapacitet har av styrelsen uppgivits till 132 400 kronor.

Anslagen till särskilda undersökningar, riksskogstaxering och avverkningsstatistik

samt skogsproduktforskning ha på grund av stegrade arbetskostnader

föreslagits uppräknade med 9 700, 10 000 och 3 800 kronor.

För vissa planeringsarbeten vid skogsforskningsinstitutet ha äskats 7 100

kronor.

Yttrandena.

I de remissyttranden, som inkommit från olika ämbetsverk, läroanstalter

in. in. och från enskilda organisationer inom jordbrukets och skogsbrukets

område, understrykes i allmänhet angelägenheten av att få till stånd en utbyggnad

av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna i huvudsaklig överensstämmelse

med utredningens förslag. Statskontoret anför dock att det

med hänsyn till budgetläget och förhållandena på arbetsmarknaden torde

bliva nödvändigt att upprustningen av ifrågavarande högskolor utsträckes

över en längre tidrymd och genomföres alltefter angelägenhetsgrad och tillgång

på medel. Även riksräkenskapsverket vill — utan att i och för sig

ifrågasätta behovet av den föreslagna utbyggnaden av högskolorna — erinra

om de begränsade möjligheter som för närvarande torde förefinnas att genomföra

högskoleutredningens program i dess helhet. I fråga om vissa enskilda

punkter i utredningens förslag ha emellertid i olika yttranden en del

kritiska synpunkter framförts.

Allmänna synpunkter och förslag angående högskolornas behov.

Utredningens prövning av ifrågasatta nya professurer med hänsyn till

tillgången på kompetenta sökande har mött principiella invändningar från

lantbrukshögskolans styrelse och studentkår, liksom också från Sveriges

lantbriiksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. I ifrågavarande

yttranden göres gällande att erforderliga befattningar böra inrättas utan

hänsyn till huruvida de omedelbart kunna besättas. Därest kompetenta sökande

icke finnas, böra befattningarna vakanssättas i avvaktan på att lämpliga

sökande anmäla sig.

Såsom förut nämnts, har utredningen förordat att löneställningen för

lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas professorer och laboratorer

utredes i samband med frågan om en lönereglering för universitetsprofessorer

in. fl. Jordbrukets forskningsråd, som i likhet med en del andra institutioner

särskilt uttalat sin anslutning till detta förslag, vill livligt tillstyrka

att snara åtgärder vidtagas för att möjliggöra full likställighet i löneavseende

med motsvarande befattningar vid universiteten.

Mot utredningens lönegradsplacering av assistentpersonalen ha samstäm
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

miga erinringar framförts av lantbrukshögskolans styrelse, lärarråd och

assistentförening, liksom också av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund.

Under hänvisning till utredningens uttalande om önskvärdheten

att för högskolornas assistentbefattningar förvärva dugande krafter anför

lantbrukshögskolans assistentförening följande.

En förutsättning för att nämnda önskemål skall kunna förverkligas är

emellertid, att ifrågavarande tjänsters placering i löneskalan är sådan, att

högskolan kan förvärva för tjänsterna lämpade befattningshavare i konkurrens

med den övriga arbetsmarknaden. Om högskolan skall få dessa förutsättningar

måste, enligt assistentföreningens förmenande, assistenter, som

»ro nyutexaminerade agronomer eller motsvarande, erhålla en begynnelselön

motsvarande minst 22 löneklassen. Efter viss tid bör han erhålla en avlöning

motsvarande 24 löneklassen. För att hindra att olämplig person placeras

som extra ordinarie tjänsteman, bör nyutexaminerad agronom eller motsvarande

placeras i Cf 22, för alt efter ett och ett halvt års tjänstgöring placeras

i Ce 24. Assistent, som fortfarande arbetar på sin examen, bör placeras

i Cg 20 tills denna avlagts.

Assistentföreningen anser det även vara av allra största vikt, att tillfredsställande

befordringsmöjligheter förefinnas inom institutionerna. En klar

befordringsgång skulle i hög grad underlätta rekryteringen av kvalificerade

befattningshavare till institutionernas högre vetenskapliga befattningar.

Förste assistenterna böra med anledning härav och på grund av det kvalificerade

arbete, som fordras av dem, placeras i lönegrad 27.

Utredningen har i sitt förslag beträffande assistenttjänsterna avvikit

från sin genomgående princip att skapa enhetlighet i de berörda högskolornas

befattningstyper. Sålunda har assistenterna vid veterinärhögskolan placerats

i Ce 24. Som motivering för denna, i förhållande till motsvarande

tjänster vid de båda andra högskolorna, högre placering, har utredningen

anfört rekryteringssvårigheterna.

Rekryteringssvårigheter synas emellertid föreligga även vid lantbrukshögskolan,

vilket framgår bl. a. av det stora antal assistenttjänster, som där

innehaves av agronomie studerande. Assistentföreningen kan därför ej finna

anledning till denna differentiering i lönenivå. Då dessa befattningar, om

man bortser från de regleringar av desamma, som på allra senaste tid genomförts

vid skogs- och veterinärhögskolorna, i alla avseenden äro jämförbara

vid de tre högskolorna, synes ej heller någon annan anledning till

nämnda differentiering föreligga.

I fråga om utredningens principförslag angående preparatorstjänster, laboratoriebiträdestjänster

och biträdestjänster för mera kvalificerade kontorsgöromål

anföra statskontoret och statens lönenämnd bl. a. att slutlig

ställning till dessa frågor icke bör tagas i avvaktan på den pågående utredningen

om anställningsförhållanden för vissa av de ifrågavarande personalkategorierna.

Vad beträffar utredningens förslag angående studiestipendier o. dyl. har

lantbrukshögskolans lärarråd, assistentförening och studentkår anfört att

de för licentiandstipendierna gällande bestämmelserna vid universiteten äro

mindre lämpade för förhallandena vid lantbrukshögskolan, emedan ifrågavarande

bestämmelser fordra att vederbörande för att få uppbära stipendiet

avstå från förvärvsarbete under ett helt år eller vid prolongation av

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 25

stipendiet under två år. Lantbrukshögskolans studentkår anför i denna

fråga följande.

Kåren får avstyrka den av utredningen föreslagna formen för licentiandstipendierna

och i stället föreslå, att den t. o. in. 1946 gällande formen i

huvudsak måtte få tillämpas även i fortsättningen. Sålunda borde det för

stipendier anvisade beloppet uppdelas på ett större antal stipendier gällande

för kortare tidsperioder med möjlighet för en och samma studerande att

erhålla stipendium för flera sådana perioder, antingen i en följd eller med

av studiernas art betingade uppehåll emellan.

Härför talar att de undersökningar, som ligga till grund för licentiatavhandlingen,

mycket ofta måste vara knutna till ett flertal vegetationsperioder,

vilket gör att ett helt års tjänstledighet för studier icke kan till fullo

utnyttjas — licentianderna vid högskolan ha hittills undantagslöst under

huvuddelen av studietiden haft förvärvsarbete, varvid de föreslagna stipendiebestämmelserna

skulle åsamka de studerande ett avsevärt ekonomiskt

avbräck.

Även om studierna i vissa fall skulle kunna koncentreras, är det emellertid

föga troligt, att de föreslagna stipendierna skulle kunna fylla sitt ändamål.

Den höga medelåldern hos den här berörda kategorien av studerande

medför ofta, att de ha bildat familj och ha en avsevärd försörjningsplikt,

vilket gör att de icke kunna bära de stora ekonomiska uppoffringar, som i

dessa fall måste förbindas med bestämmelserna för stipendiets erhållande.

Utredningens förslag om inrättande av en samarbetsnämnd för de ifrågavarande

tre högskolorna och vissa närstående institutioner har tillstyrkts

av de remissinstanser som yttrat sig i frågan med undantag för naturvetenskapliga

sektionen vid Uppsala universitet. Sektionen anser att ett dylikt

samarbete skulle kunna organiseras på ett lika effektivt men smidigare

sätt genom personliga överenskommelser.

I fråga om samarbetsnämndens sammansättning ha såväl skogsforskningsinstitntet

som domänstyrelsen och lantbruksakademien m. fl. funnit

det motiverat att låta skogsforskningsinstitutet bliva representerat i nämnden.

Veterinärstyrelsen vill förorda att såsom permanenta ledamöter i samarbetsorganet

skola ingå — förutom de av utredningen föreslagna — jämväl

ordförandena i högskolornas styrelser. Enligt veterinärstyrelsens mening

skulle ifrågavarande styrelseordförandes ledamotskap i nämnden icke

oväsentligt öka utsikterna att vinna vad soin avses med nämndens inrättande.

Veterinärstyrelsen anser det däremot vara tveksamt, huruvida något

permanent ledamotskap i nämnden för viss eller vissa av respektive lärarkollegium

utsedda professorer är påkallat. Lantbrukshögskolans studentkår

föreslår ett samarbete av större omfattning och nämner såsom ytterligare

deltagare i ett sådant samarbete tekniska högskolan, i vad avser

dess utbildning av lantmätare och lantbruksingenjörer, de naturvetenskapliga

institutionerna vid Uppsala universitet och Alnarpsinstitutet.

Frågor rörande lantbrukshögskolan.

Undervisningsfrågor m. m. Utredningens förslag att såsom ny inträdesfordran

vid lantbrukshögskolan bör uppställas krav på genomgången kurs

vid lantbruksskola eller lantmannaskola tillstyrkes av lantbruksakademien,

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksförbund samt av styrelserna för

Bjärka-Säby lantbruksskola, Jälla, Nordviks, Skara, Vilans och Önnestads

lantmannaskolor. Inom lantbruksförbundets styrelse har uock ledamoten

E. Hseggblom reserverat sig mot utredningens förslag i vad avser inräknande

av lantmannaskolas huvudkurs i jordbrukspraktiken. Styrelsen för

Vilans lantmannaskola anser att varken kurs vid lantmannaskola eller den

teoretiska delen av lantbruksskolekurs böra räknas som jordbrukspraktik.

Styrelserna för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt

Högsbg lantmannaskola anse sig över huvud taget icke kunna biträda förslaget.

Från Alnarpsinstitutets sida anföres, att den förkortning av studietiden

vid lantbruksbögskolan som genomgång av lantmannaskola skulle

möjliggöra icke kan uppväga den försämring av jordbrukspraktiken, som

förslagets genomförande skulle medföra. Från Högsby lantmannaskola göres

gällande, att den fördel, som den föreslagna kursen vid lantmannaskola

ur praktiksynpunkt kan ge åt de blivande agronomerna, huvudsakligast

torde bestå i kännedom om skolornas arbetsformer och elevmaterial, men

detta skulle bliva av betydelse blott för dem, som ha för avsikt att bliva

lärare vid dylika skolor. Detta förhållande kan enligt yttrandet icke motivera

att en sådan kurs kräves som obligatorisk praktiktid för alla, som söka inträde

vid lantbrukshögskolan, utan snarare borde den rekommenderas som

en speciell praktik för vissa grupper av studerande.

För sådana inträdessökande till lantbrukshögskolan, som ämna studera

på husdjurslinjen, anser lantbruksstyrelsen att inträdesfordringarna böra

omfatta även genomgången tre månaders ladugårdsskötarkurs. Sådan

kurs skulle liksom kontrollassistentkurs få inräknas i de föreskrivna två

årens jordbrukspraktik. Beträffande inräknande av kontrollassistentpraktik

i jordbrukspraktiken vill Sveriges lantbruksförbund dock understryka

att kontrollassistentpraktiken ej får inkräkta på kravet att sökanden erhållit

minst ett halvt års sammanhängande allmän jordbrukspraktik vid

ett främmande jordbruk.

Ehuru utredningen icke ansett sig kunna biträda tanken på specialpraktik

under studietiden vid lantbrukshögskolan, vidhåller lantbrukshögskolans

lärarråd sin uppfattning att behov föreligger av sådan praktik. Denna

uppfattning delas av högskolans studentkår och Högsby lantmannaskola.

Lantbruksstyrelsen uttalar i denna fråga att en dylik specialpraktik torde

vara av ett visst värde. Styrelsen vill dock icke förorda att utrymme beredes

för specialpraktiken vare sig genom avkortning av jordbrukspraktiken

före inträdet vid högskolan eller genom en förlängning av kurstiden för

högskolestudierna, utan förutsätter att specialpraktik under ferier torde

kunna tillgodoräknas de studerande såsom merit för högre betyg inom vederbörande

ämnesområde eller vid sökande av anställning efter avlagd

agronomexamen.

Utredningens förslag om inrättande av en maskinteknisk linje vid lantbrukshögskolan

för utbildning av maskinkonsulenter in. fl. får en tämligen

skiftande bedömning i yttrandena. Ehuru något bestämt avstyrkande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

■27

av förslaget icke föreligger, ifrågasättes på flera håll nödvändigheten av

den föreslagna anordningen. En tämligen genomgående synpunkt är att

en dylik linje icke hör få en alltför ensidigt teknisk inriktning.

Bestämda tillstyrkanden av förslaget ges av lantbruksakademien, jordbrukstekniska

institutet, Sveriges lantbruks förbund och flera lantmannaskolor.

Lantbrukshögskolans lärarråd anser sig också i huvudsak kunna

godtaga det framlagda förslaget. Lantbruksstyrelsen och de sakkunniga

för yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering vill däremot ifrågasätta

nödvändigheten av en särskild maskinteknisk linje. Lantbruksstyrelsen

fäster härvid uppmärksamheten på det ringa antal befattningar såsom

maskinkonsulenter hos hushållningssällskapen eller såsom maskinlärare

vid kurser för utbildning av maskinskötare som skulle stå till buds

för de på en maskinteknisk linje examinerade agronomerna. Även Sveriges

agronom- och lantbrukslärareförbund framhåller, att rekryteringsbehovet

av maskinkonsulenter torde bliva begränsat, sedan det nu aktuella behovet

fyllts.

Lantbruksstyrelsen framför följande två alternativ till utredningens förslag.

Därest de från jordbrukslinjen eller allmänna linjen utexaminerade agronomerna

erhålla en för undervisning i maskin- och redskapslära vid lantbruksskolor

erforderlig utbildning på maskinområdet, torde — då ifrågavarande

utbildning icke anses tillräcklig för blivande maskinkonsulenter

— dessa genom en extra påbyggnad kunna erhålla den ytterligare utbildning,

varav de anses vara i behov.

Utbildningen av maskinkonsulenter och maskinlärare torde väl också

kunna ordnas på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit i sin utredning den 4

oktober 1946 angående utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner, nämligen

genom att de studerande å jordbrukslinjen efter två års gemensam

undervisning uppdelas på två avdelningar, en hydroteknisk för blivande

jordbrukskonsulenter och en maskinteknisk för blivande maskinkonsulenter

och lärare.

Även styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ifrågasätter,

om icke utbildningen av maskinkonsulenter bäst ordnas genom påbyggnad

på redan förekommande utbildning, varmed avses dels agronomexamen,

dels genomgången driftsledarkurs vid Alnarp.

Lantbrukshögskolans assistentförening anser att de specialister varom bär

är fråga måste i första hand besitta agronomiska kunskaper, varigenom de

erhålla kännedom om sina mål och därtill en god maskinteknisk skolning,

med vars hjälp de skola nå dessa mål. Att t. ex. jordbrukslära ej skulle vara

representerat inom denna linje, annat än möjligen som slutförhörsämne,

framstår för assistentföreningen som en mycket allvarlig brist. Föreningen

anför vidare.

Assistentföreningen vilt sålunda framhålla som sin uppfattning, att i utbildningen

av specialister på det maskintekniska området, eu sådan avvägning

mellan de rent agronomiska ämnena och ämnen av mera maskinteknisk

karaktär bör iakttagas, att de studerandes möjlighet alt riktigt bedöma

de aktuella jordbruksproblemen ej äventyras. Det synes assistentföreningen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

som om den maskintekniska sidan av dessa specialisters utbildning mycket

väl skulle kunna tillgodoses inom ramen av en acceptabel examenskombination,

där maskinlära studerades som huvudämne, på grundval av de i

kombinationen i övrigt ingående jordbruksämnena. Härigenom skulle arrangemanget

med den nya linjen liksom de övriga linjerna kunna slopas.

Det finns, oberoende av dessa, endast vissa naturliga kombinationer för varje

studieinriktning, varför linjerna enligt assistentföreningens åsikt saknar

praktisk betydelse.

Även lantbrukshögskolans studentkår finner en förstärkning av den agronomiska

delen av undervisningen på maskintekniska linjen vara ofrånkomlig

och vill föreslå följande modifikationer i utredningens förslag.

De båda tekniska betygsämnena mekanik och hållfasthetslära samt rnaleriallära

och maskinelement, som icke var för sig synas vara av den storleksordning,

att de äro berättigade som enskilda tentamensämnen, böra

sammanslås till ett. Undervisningen i lantbruksekonomi bör erhålla samma

omfattning som pa de ekonomiska och allmänna linjerna. Undervisningen i

vaxtodlingslära bör vara likställd med den för allmänna linjen avsedda. Förhörsämnet

allmän jordbrukslära bör uppflyttas till betygsämne och erhålla

samma omfattning som på allmänna linjen.

Även i fråga om utredningens förslag att försöksvis bereda ökade möjligheter

till specialisering på lantbrukshögskolans olika sludielinjer framkomma

skiftande meningar i remissyttrandena.

Lantbruksstyrelsen uttalar att en alltför långt gående specialisering av

studierna vid högskolan medför en stark begränsning av agronomernas användbarhet,

även om de äro aldrig så skickliga och kunniga på sitt speciella

område. Styrelsen vill icke motsätta sig att en specialiserad utbildning försöksvis

tillämpas, men anser sig kunna ifrågasätta om densamma bör medföra

rätt till agronomexamen.

Från olika lantmannaskolors sida vill man i detta sammanhang framhålla

vikten av att blivande lantbrukslärare icke specialisera sig längre än

vad nuvarande bestämmelser tillåta.

Sveriges lantbruksförbund ger sitt tillstyrkande till inrättande av en specialiserad

agronomexamen. En dylik specialisering torde emellertid enligt

förbundets uppfattning få till konsekvens att mera differentierade fordringar

uppställas för olika betygsgrader i de skilda ämnena och att samtidigt

fordringarna för högre betygsgrader skärpas, vilket skulle kunna medföra

större svårigheter än hittills för studerande med mera brett lagd utbildning

att i sina ämnen uppnå de högre betygsgraderna. Detta utgör dock

enligt förbundets mening ingen erinran mot förslaget. I detta sammanhang

vill däremot lantbruksförbundet ifrågasätta, huruvida den allmänna linjen

i agronomutbildningen kommer att äga något existensberättigande i fortsättningen.

Förbundet anför härom följande.

Den agronomutbildning, som undervisningen på övriga linjer erbjuder,

synes i förekommande fall av studerande som så önska, kunna kompletteras

med mera omfattande studier på vissa ämnesområden, utan att för detta

ändamål finnes en särskild allmän linje. Det bör beaktas, att uppdelning på

många olika linjer givetvis försvårar och tynger undervisningen, då i denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

29

skall inpassas olika kurser för studerande på många olika linjer. Ett slopande

av den allmänna linjen skulle ur denna synpunkt uppenbarligen innebära

vissa fördelar.

Högskolans assistentförening ansluter sig i princip till tanken på ökade

specialiseringsmöjligheter vid studierna till agronomexamen. Därigenom

skulle enligt föreningens mening ej endast ökade möjligheter givas för de

studerandes utbildning för en verksamhet inom forsknings- och försöksverksamheten

på jordbruksområdet, utan även helt nya verksamhetsfält kunna

öppnas. Assistentföreningen anser emellertid att utredningen föreslagit en

alltför omfattande bortvalsrätt av betygsämnen för den specialiserade agronomexamen.

Även högskolans studentkår finner utredningens förslag till specialiserad

agronomexamen mindre lyckligt utformad och gör bl. a. följande erinringar.

För närvarande äro kurserna i tentamensämnena av sådan omfattning att

det för den vanliga agronomexamen är normalt med kvalificerade betyg i

den utsträckning, som i framtiden skulle fordras i den specialiserade examen.

Utan kursändringar och med parallellitet mellan kurserna i specialiserad

och vanlig examen skulle alltså ingen verklig specialisering komma

till stånd, »specialiseringen» komme att innebära, att två tentamensämnen

finge bortväljas utan att motsvarande kompensation genom fördjupade studier

i de kvarvarande behövde komma till stånd. Kravet på samma »totala

omfattning» för de båda examina skulle alltså ej kunna upprätthållas. Då

det enligt kårens mening icke är lämpligt att inskränka på vad som här avsetts

med examens totala omfattning, måste det — om utredningens specialiseringsförslag

skall bli genomförbart — fordras, att även betygskurserna

för den vanliga examen helt omvärderas, så att denna examen normalt kommer

att ligga på en lägre betygsnivå och så att de kvalificerade betygen

verkligen innebära, att ett mera djupgående studium kommer till stånd.

Behov av personal och utrustning. De av utredningen föreslagna nya

professurerna vid lantbrukshögskolan — i marknadslära, statistik och försöksmatematik,

växtsjukdomslära samt organisk kemi — tillstyrkas nästan

allmänt i de yttranden, där dessa frågor upptagits till behandling.

I fråga om professuren i statistik och försöksmatematik har stgrelsen

för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut dock ansett, att förslaget

icke bör genomföras för närvarande, utan att i stället det förslag

borde följas som framlagts av socialvetenskapliga forskningskommittén.

Jag vill i detta sammanhang anmäla en från professor Joel Axelsson den

14 januari 1948 inkommen skrivelse, vari han bl. a. uttalar att han finner

eu klyvning av lantbrukskemin på två professurer mindre lämplig.

I övrigt hälsas särskilt förslaget om en professur i växtsjukdomslära med

tillfredsställelse från olika håll. Statens växtskgddsanstalt anför följande

synpunkter på ifrågavarande ämnesområdes ställning vid lantbrukshögskolan.

Den nuvarande elementära undervisningen genom kurser, ledda av timavlönade

speciallärare, bör fortast möjligt bringas i paritet med undervisningen

i de nuvarande betygsämnena och ledas av professorer, som inom

egna institutioner helt ägna sig åt denna verksamhet. De båda grenarna av

växtpatologien, för närvarande benämnda växtsjukdomslära och lantbruks
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Mai ds proposition nr 177.

zoologi, äro att anse som lika betydelsefulla och böra jämställas med varandra.

Även om till en början, på grunder som utredningen anfört, den ena

grenen blir företrädd av en professor och den andra av en laborator, bör en

sådan anordning givas så kort varaktighet som möjligt. Också vad beträffar

övriga befattningar bör full jämlikhet mellan den botaniska och den

zoologiska grenen av växtpatologien eftersträvas. Med betonande härav ansluter

sig växtskyddsanstalten i huvudsak till utredningens förslag till ordnande

av undervisning och forskning inom det växtpatologiska området vid

lantbrukshögskolan.

Utredningens negativa ståndpunkt beträffande inrättande av vissa andra

professurer vid lantbrukshögskolan kritiseras starkt i en del yttranden. Särskilt

gäller detta den ifrågasatta professuren i nationalekonomi. Det är därvid

främst organisationerna inom jordbrukets område, som finna det angeläget

att de ekonomiska ämnesområdena vid högskolan utbyggas med en

särskild lärostol i nationalekonomi.

Riksförbundet landsbygdens folk hemställer sålunda i sitt yttrande att

den ekonomiska ämnesgruppen utöver vad som av utredningen föreslagits

tillföres en professur i nationalekonomi, särskilt inriktad på jordbrukets

problem. Sveriges lantbruksförbund anser likaledes att en dylik professur

bör inrättas och anför därvid bl. a. följande.

Det skall framhållas, att jordbrukets problem i mycket stor omfattning

måste ses och bedömas mot nationalekonomisk bakgrund. På grund härav

är det synnerligen viktigt, att såväl undervisningen som forskningen i lantbruksekonomiska

frågor, även företagsekonomiska, bedrives i nära kontakt

med nationalekonomisk vetenskap. Det är vidare angeläget, att jordbrukets

större allmänna problem utforskas ur nationalekonomisk synvinkel och

med beaktande av bonde- och familjejordbrukets sociala värde, något varåt

relativt liten uppmärksamhet ägnats i vårt land. Man torde näppeligen kunna

vänta sig, att dessa önskemål bli nöjaktigt tillgodosedda genom kontakt

med vetenskapsmän vid universitet eller andra högskolor, då dessas verksamhet

helt naturligt får en annan inriktning samt deras förbindelse med

och möjlighet att inhämta forskningsmaterial från jordbruket blir för

ringa. En forskarekraft på detta område bör i stället vara knuten till lantbrukshögskolan.

Med avseende på organisationen av forskningen och undervisningen på

det ekonomiska området ifrågasätter lantbruksförbundet lämpligheten av

den föreslagna anordningen med olika fristående institutioner. Förbundet

anser att det med tanke på såväl undervisningens planläggning som forskningens

samordning finnes skäl för att inordna ifrågavarade professurer i

en gemensam ekonomisk institution.

I detta sammanhang bör nämnas att det i åtskilliga yttranden framkommit

önskemål om vissa förbättringar i fråga om lärarkrafterna för bokföringsundervisningen.

Lantbrukshögskolans styrelse anser visserligen att

frågan kan anstå till dess lärostolarna i lantbruksekonomi och marknadslära

besatts med ordinarie innehavare, men från högskolans lärarråd och

studentkår samt från Riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund

och en del lantmannaskolor har behovet av en förbättring på detta

område starkt framhållits. Vad lärarrådet beträffar, gäller dess yrkande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 177.

31

inrättande av en lärartjänst i Ce 27 eller en lektorsbefattning, tydligen närmast

avsedd för enbart undervisningen i lantbruksbokföringens teori. Studentkåren

liksom också Riksförbundet landsbygdens folk och lantbruksförbundet

ifrågasätta emellertid lämpligheten att splittra ämnet på tre företrädare

och föreslå inrättande av en lärartjänst i sådan lönegradsplacering

att en kompetent företrädare för hela eller större delen av ämnet skulle

kunna erhållas.

Mot högskoleutredningens avvisande av tanken på en professur vid lantbrukshögskolan

i jordbrukets historia och geografi ha invändningar framförts

i en till det yttrande, som avgivits av naturvetenskapliga sektionen vid

Uppsala universitet, fogad bilaga, undertecknad av professor Filip Hjulström

och t. f. professor Gerd Enequist. Dessa vilja gentemot utredningens

ståndpunkt hävda att det skulle vara till stor fördel om forskning i ifrågavarande

ämnen kunde bedrivas i en på lösandet av jordbrukets problem inställd

miljö och att den för studerande vid lantbrukshögskolan erforderliga

orienteringen i lantbrukets historia och geografi endast provisoriskt kan

lösas utan att en särskild lärarkraft härför anställes.

Naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet ifrågasätter även

en komplettering av den växtbiologiska forskningens representation vid lantbrukshögskolan.

Såsom närmare utvecklas i en till sektionens yttrande fogad

bilaga, undertecknad av professor E. du Rietz, avses främst en professur

i växtbiologi, särskilt myrforskning. Svenska vall- och mosskulturföreningen

har likaledes såsom ett komplement till högskoleutredningens förslag

framfört önskemål om att särskild undervisning måtte anordnas vid

lantbrukshögskolan, dels på området för de organogena jordarnas uppodling

och utnyttjande, dels inom beteskulturens område samt att i anslutning

härtill en lämpligt avvägd undervisning i delar av växtbiologien

måtte övervägas.

I anledning av utredningens förslag, att maskintekniska institutionens

föreståndare skulle beredas säte och stämma i lärarrådet på samma sätt

som professor vid högskolan och att chefen för jordbrukstekniska institutet

skulle erhålla professors titel vill lantbrukshögskolans lärarråd anföra följande.

Med hänsyn till den utvidgning av undervisningen i maskinlära som blir

ofrånkomlig, vill lärarrådet förorda att en professorsbefattning i maskinlära

inrättas, vars innehavare tillsättes efter sakkunnigbedömning på samma

sätt som övriga professorer vid högskolan. Befattningen bör uppföras

på högskolans stat. Då det är av största vikt, att det intima och fruktbärande

samarbete som hittills ägt rum mellan jordbrukstekniska institutet

och högskolans maskintekniska institution kan fortsättas, bör innehavaren

av professuren vara dels föreståndare för maskintekniska institutionen,

dels ock chef för jordbrukstekniska institutet.

Även beträffande andra områden ha kompletterande önskemål till utredningens

förslag framförts.

Jordbrukstekniska institutet har sålunda anfört att undervisningen i husbyggnadslära

icke i utredningens förslag blivit så väl tillgodosedd som detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

ämnes stora ekonomiska betydelse för jordbruket skulle motivera. Byggnadsläran

borde enligt institutets mening erhålla en egen institution vid

högskolan för såväl forskning som undervisning. Institutionens föreståndare

skulle enligt förslaget vara professor vid högskolan.

Lantbruksakademien och lantbruksstyrelsen anse att den nuvarande undervisningen

i pedagogik icke torde vara tillfyllest med hänsyn till den betydande

del av de från lantbrukshögskolan utexaminerade agronomerna,

som ägna sig åt lärar- och konsulentverksamhet. Lantbruksstyrelsen föreslår

att denna fråga göres till föremål för särskild utredning.

Av utredningen företagna nedskärningar beträffande från högskolans sida

begärda förstärkningar i fråga om personal och anslag till olika institutioner

ha föranlett vissa erinringar från högskolans lärarråd och från olika

institutionsföreståndare.

Beträffande utredningens förslag om inrättande av en personlig laboratorsbefattning

för den nuvarande innehavaren av förste assistenttjänsten

vid lantbrukshögskolans baljväxtlaboratorium har statskontoret anfört, att

ämbetsverket icke kan tillstyrka inrättande av en personlig tjänst på de av

utredningen förebragta skälen. Därest vederbörande anses böra beredas en

förbättrad löneställning borde enligt statskontorets mening i stället någon

av de utvägar tillgripas, som anvisas i 27 § 4 mom. eller 28 § 1 mom. Saar.

Frågor rörande veterinärhögskolan.

Högskoleutredningens förslag om en ökning av antalet studerande som

årligen skola antagas vid veterinärhögskolan från 30 till 35 tillstyrkes av

veterinärstyrelsen samt veterinärhögskolans styrelse och lärarkollegium,

men endast med avseende på de närmaste åren. I de ifrågavarande yttrandena

liksom även i Svenska veterinärläkareföreningens yttrande anses

försiktigheten böra bjuda att liksom hittills en omprövning av antalet nyintagningar

sker tid efter annan. Veterinärstyrelsen vill därvid understryka

att efterfrågan på veterinär arbetskraft till viss del är konjunkturbetonad,

och veterinärläkareföreningen vill beträffande veterinärernas framtida

arbetsmarknadsutsikter framhålla den nuvarande tendensen till minskning

av landets kreatursstock, det redan i stor utsträckning genomförda

bekämpandet av vissa smittsamma husdjurssjukdomar och den troliga nedskärningen

av antalet militära veterinärtjänster.

Rörande det av utredningen förordade samarbetet mellan veterinärhögskolan

och statens veterinärmedicinska anstalt anför sistnämnda institution

följande.

Den undervisning i form av föreläsningar och demonstrationer, vilken

enligt utredningen bör förläggas till anstalten, synes framförallt böra inriktas

på sådana för den praktiska veterinärutbildningen önskvärda detaljer,

vilka nära sammanhänga med anstaltens verksamhet. Medverkan

vid veterinärundervisningen påkallas därför närmast av avdelningsföreståndarna

eller andra vetenskapligt utbildade befattningshavare vid anstaltens

avdelningar för bakteriologi, patologisk anatomi och serologi samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

33

av de till anstalten knutna konsulenterna i bland annat svin-, pälsdjursoch

fjäderfäsjukdoniar. Enär med den föreslagna, under anstaltens medverkan

meddelade undervisningen närmast avses en komplettering av den

vid veterinärhögskolan lämnade utbildningen, synes sagda undervisnings

närmare utformning i avseende å antalet föreläsnings- och demonstrationstiinmar,

de veterinärstuderandes deltagande i obduktioner vid anstalten

in. in. böra föregås av överläggningar mellan högskolan och anstalten, eventuellt

med deltagande även av representanter för veterinärkåren och de studerande.

Ett i viss mån särpräglat förhållande synes bliva rådande beträffande

ämnesområdet parasitologi, som efter den av högskoleutredningen föreslagna

uppdelningen av veterinärhögskolans nuvarande professur i bakteriologi

och födoämneshygien kommer att sakna företrädare vid högskolan.

Högskoleutredningen har därför föreslagit, att undervisningen i den

egentliga parasitologien bör omhänderhavas av befattningshavare vid anstaltens

parasitologiska laboratorium i egenskap av speciallärare. Häremot

finnes från anstaltsstyrelsens sida intet att erinra.

De av utredningen föreslagna nya professurerna i medicin för icke-idisslare,

i farmakologi och i födoämneshygien tillstyrkas av de olika remissinstanserna.

Veterinärhögskolans styrelse och lärarkollegium vill i detta

sammanhang ytterligare understryka det trängande behovet av en uppdelning

av de ämneskombinationer, vari de föreslagna nya professurernas ämnesområden

för närvarande ingå.

Gentemot högskoleulredningens negativa inställning till lärarkollegiets

förslag att ombilda den nuvarande lärartjänsten i hovbeslag och läran om

hovens sjukdomar till en professur vill veterinärhögskolans styrelse anföra

följande.

Lärarkollegiet har i sitt yttrande över betänkandet vidhållit sitt förslag

om lärartjänstens ombildning till professur, och nuvarande innehavaren av

lärarbefattningen professor E. Åkerblom har till styrelsen inkommit med en

den 16 januari dagtecknad skrivelse, varvid fogats två bilagor och vari göres

gällande, bland annat, att utredningens förslag om att utbryta läran om

hovens sjukdomar ur dess naturliga enhet och att återföra detta ämne till

kirurgiprofessuren vore att anse såsom ett beklagligt steg bakåt i utvecklingen.

Styrelsen, som i 1946 års petitaskrivelse uttalade, att enligt styrelsens mening

goda skäl vore förebragta för uppflyttning av ifrågavarande med avdelningsföreståndarskap

förenade lärarbefattning till samma tjänsteställning

och lönegrad som föreståndarna för högskolans övriga avdelningar,

d. v. s. till professur, vill också hänvisa till alt såväl 1946 som 1947 års riksdag,

med bifall till jordbruksutskottets hemställan, uttalat, att goda skäl

tala för ombildning beträffande tjänsteställning (och lönegrad) av ifrågavarande

lärartjänst.

Styrelsen, som starkt ifrågasätter det berättigade i tanken att framdeles

återföra läran om hovens sjukdomar till kirurgiprofessuren, anser sig visserligen

icke, mot vad utredningen anfört i fråga om underlaget för en

professur, böra på sakens nuvarande stadium tillstyrka, att ifrågavarande

lärarbefattning omedelbart ombildas till professur. Styrelsen håller emellertid

för troligt, att en mera allsidig belysning av hithörande spörsmål än den,

som för närvarande finnes, kommer att giva vid banden, alt på sakliga grunder

ämnesområdet för en professur kan bestämmas så, att bärande skäl föreligga

för lärartjänstens ombildning till professur, en lösning, för vilken

•''> Hihanrj till riksdagens protokoll 1918. t samt. Å r 177.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

redan betydelsen ur såväl teoretisk som praktisk synpunkt av de nuvarande

läroämnena ävensom den med befattningen förbundna undervisningsskyldigheten

starkt tala.

Beträffande veterinärhögskolans utrustning i fråga om professurer vill

medicinska fakulteten vid Uppsala universitet anföra, att den finner det betänkligt

att veterinärhögskolans lärarkollegium på grund av bristande lokalutrymmen

ansett sig böra uppskjuta frågan om en uppdelning av professuren

i anatomi och histologi. Fakulteten framhåller de morfologiska ämnenas

grundläggande betydelse för veterinärmedicin liksom för human medicin

och anser att tvenne professorskompetenta företrädare för det stora inorfologiska

ämnesområdet äro lika påkallade vid veterinärhögskolan som vid de

medicinska läroanstalterna.

I fråga om laborators- och prosektorsbefattningar har veterinärhögskolans

styrelse och lärarkollegium funnit att starka sakliga skäl tala för inrättande

å fysiologiska avdelningen av ytterligare en laboratorsbefattning,

nämligen i biofysik. Vidare anser veterinärstyrelsen det synnerligen önskvärt

att den föreslagna nya avdelningen för födoämneshygien i likhet med

praktiskt taget alla övriga jämförbara avdelningar tillföres en laboratorsbefattning.

Med hänsyn till de betydelsefulla och krävande forskningsuppgifter,

som böra upptagas å ifrågavarande avdelning, synes det veterinärstyrelsen

ofrånkomligt att professorn i födoämneshygien får biträde av en

laborator.

I fråga om speciallärarbefattningen i artificiell insemination vill veterinärhögskolans

styrelse i överensstämmelse med lärarkollegiets förslag ånyo

hemställa, att denna befattning måtte ombildas till tjänst i lönegrad 29.

Även Svenska veterinärläkareföreningen påyrkar en sådan ombildning av

denna befattning.

Vad beträffar högskoleutredningens plan för veterinärhögskolans tillgodoseende

med personal och utrustningsanslag i övrigt framför högskolans styrelse

och lärarkollegium på olika punkter kritik mot företagna inskränkningar

av påyrkade förbättringar.

Frågor rörande skogshögskolan.

Undervisningsfrågor m. m. Högskoleutredningens förslag att för inträde

vid skogshögskolan borde i stället för nuvarande krav på genomgång av

statens eller därmed jämförlig kolar skola fordras genomgången fyra månaders

skogskurs tillstyrkes allmänt i de inkomna yttrandena. Skogshögskolans

studentkår anser dock att kursen kan begränsas till tre månader. Sveriges

skogsägares riksförbund har också anmält en avvikande mening såtillvida

som förbundet icke anser att kursen bör göras obligatorisk utan

kunna utbytas mot annan jämställd förutbildning.

Utredningens i samband därmed framförda förslag att förkorta den fria

praktiktiden möter däremot bestämda gensagor från de flesta håll. Domänstyrelsen

anför rörande sistnämnda förslag följande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

35

Styrelsen anser emellertid för sin del, att studietiden ej torde behöva förlängas,

även om den fria praktiken ökas med två månader utöver de av utredningen

föreslagna sex månaderna, enär ynglingar, som avse att söka

vinna inträde vid skogshögskolan, redan under skoltiden kunna förskaffa

sig sin praktik och även på den grund att värnpliktstiden framgent möjligen

kommer att bli kortare än tolv månader. Den fria praktiken anser styrelsen

vara av vikt för blivande skogliga arbetsledare av alla kategorier men

särskilt för det högre skogsbefälet, då härigenom skapas inlevelse och förståelse

för skogarbetarens levnads- och arbetsförhållanden, erfarenheter

som äro av stor betydelse vid allt umgänge och kontakt med arbetstagare.

Domänstyrelsen anser vidare att de 1944 införda bestämmelserna om inräknande

i minimipraktiktiden av viss militärtjänst och vissa militära kurser

ej längre motsvara det aktuella läget och att dylik militär tjänstgöring

borde få räknas som viss merit först sedan minimipraktiken fullgjorts.

Skogshögskolans studentkår anför samma synpunkter på här berörda fråga.

Betydelsen av att förpraktiken icke nedskäres utöver vad som svarar

mot kolarskolans utbyggande till en skogskurs framhålles — förutom av

domånstijrelsen — av Sveriges skogsägareförbund, Sveriges jägmästares och

forstmästares riksförbund samt skogshögskolans studentkår. Däremot ansluter

sig Sveriges skogsägares riksförbund till utredningens förslag med

motivering att praktikens kvalitet är utslagsgivande för dess värde.

Förslaget om inordnande av den nuvarande förberedande kursen vid Garpenberg

i huvudkursen vinner allmänt erkännande i remissyttrandena.

Även vad utredningen förordat beträffande differentiering av studierna vid

skogshögskolan, anordnande av fortbildningskurser in. in. och införande av

skoglig doktorsgrad har allmänt tillstyrkts.

I fråga om skogshögskolans undervisning vill dock Sveriges jägmästares

och forstmästares riksförbund anföra följande.

Det synes riksförbundet, att därvid särskild uppmärksamhet bör ägnas

åt de för den utövande skogsförvaltaren betydelsefulla ämnena förvaltningslära,

aktuella förvaltningsproblem och bokföring, vilka borde beredas ett

ökat utrymme. Detta torde kunna ske på bekostnad av bl. a. skogszoologi,

inom vilket ämne undervisning, med undantag för den i entomologi, torde

kunna till väsentlig del göras frivillig.

Önskvärt vore även om undervisningen vid skogshögskolan kunde genom

frivillig kompletterande pedagogisk undervisning tillrättaläggas för de studerande,

som kunna ha för avsikt att utbilda sig till lärare inom skogsundervisningen.

Vad beträffar forskarutbildningen på det skogliga området vill statens

skogs forsknings institut framföra följande synpunkter.

Skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet ha en gemensam och angelägen

uppgift i att sörja för en ändamålsenlig och effektiv forskarutbildning.

Det torde sålunda ofta vara lämpligt, att civiljägmästare, som ämna

fortsätta sina studier till skoglig licentiatexamen, för viss tid anknytas till

skogsforskningsinstitutet och där beredas tillfälle att sätta sig in i institutets

arbetsmetoder samt utföra erforderliga examensarbeten. Vid exainineringen,

som ankommer på skogshögskolan, bör i förekommande fall en forskare

från institutet adjungeras till högskolan. På längre sikt synes vidare fors
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

karutbildningen och därmed även rekryteringen av lärare och forskare vid

högskolan och institutet kunna befrämjas därigenom, att de för forskning

mest begåvade licentiaterna i lämplig utsträckning anställas vid institutet

under längre tid.

Det av utredningen förordade antalet årliga nyintagningar av elever vid

skogshögskolan, vilket antal skulle höjas till 32 å 35, betecknas av högskolans

lärarråd och skogsstyrelsen som ett minimum. Lärarrådet anför om

detta spörsmål följande.

Den av högskoleutredningen beräknade utexamineringen av 32 å 35 elever

per år är en minimisiffra, som nätt och jämnt kan hålla tillgången på högre

skoglig arbetskraft uppe vid nuvarande, åtminstone för närvarande uppenbart

för låga nivå. I de avseenden, som högskoleutredningens beräkningar

angående personalbehov, utrymmen och utrustning samt löpande anslag äro

baserade på att det årliga antalet nyintagna studerande ej skall överstiga

siffran 32 ä 35 representera dessa beräkningar följaktligen ett minimum,

som lätt kan komma att visa sig otillräckligt. Härvid har hänsyn heller ej

tagits till att skogshögskolan i mån av möjligheter även bör kunna taga

emot extra studerande och specialstuderande (även utlänningar), som önska

följa undervisningen i vissa delar. För närvarande är detta på grund av

otillräckliga lärarkrafter, utrymmen och andra resurser förknippat med

betydande svårigheter. Särskilt i vad avser fattandet av beslut, som låsa

utvecklingen för viss längre tid framöver, t. ex. beträffande byggnadsfrågor,

är det av vikt att en viss marginal beräknas utöver det minimum, som representeras

av en nyintagning av 32 å 35 studerande.

Sveriges skogsägareförbund tillstyrker utredningens förslag, under det

att Sveriges skogsägares riksförbund icke finner det vara påkallat att under

den närmaste framtiden utöka antalet utexaminerade utöver nuvarande

antal. Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund anser att

tendensen snarast synes gå mot en minskning av jägmästartjänster med

hänsyn till bl. a. att skogsmästarna i den framtida skogsförvaltningsorganisationen

torde komma att övertaga ett flertal av jägmästarnas nuvarande

uppgifter. Enligt förbundets mening bör därför antalet elever i varje

årskurs vid skogshögskolan begränsas till högst 25.

Behov av personal och utrustning. Såsom förut nämnts, innebär utredningens

förslag till utbyggnad av skogshögskolan att det försöksvis inrättas

vissa för högskolan och skogsforskningsinstitutet gemensamma vetenskapliga

befattningar. I flera yttranden ställer man sig tveksam eller direkt

avvisande beträffande lämpligheten av denna anordning.

Styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet anser sig sålunda

i likhet med högskolans lärarråd och skogsforskningsinstitutet icke

kunna biträda ifrågavarande förslag. Styrelsens vice ordförande generaldirektör

von Stockenström har dock anmält en från den övriga styrelsen

avvikande mening såtillvida att han anser gemensamma professurer i arbetslära

och virkeslära böra försöksvis genomföras. Högskolans lärarråd

anför följande i denna fråga.

Vad särskilt gäller kombinationen av forskning vid skogsforskningsinstitutet

och undervisning vid skogshögskolan blir denna ur undervisningens

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

synpunkt särskilt vansklig genom att forskningen vid skogsforskningsinstitutet

bedrives som dirigerad målforskning, i det arbetsuppgifterna fastställas

av institutets ledning. Genom att forskningen sålunda kommer att

koncentreras till vissa mer eller mindre skarpt avgränsade uppgifter komma

forskarna att utbildas till specialister, vilka visserligen bli de främsta experterna

på sina respektive specialområden men ej utan ett tidsödande arbete

kunna i tillfredsställande grad behärska de övriga områden, som ingå

i de vanligen omfattande ämnen, som en professur vid skogshögskolan representerar.

Dilemmat i den avhandlade problemställningen ligger alltså

däruti, att en framgångsrik målforskning i våra dagar fordrar specialisering,

medan en framgångsrik undervisning fordrar syntes, underbyggd med egen

fri forskning för att levandegöra undervisningen, samt god kontakt med

det praktiska skogsbruket över hela det fält, som undervisningen omspänner.

I detta läge föreligger en bestämd risk för att det blir undervisningen,

som i första rummet blir lidande. Det är också att märka, att den

mera kvalificerade undervisning, som man nu eftersträvar vid skogshögskolan,

realiter kommer att ställa större krav på professorerna än den nuvarande,

även om viss rutinmässig undervisning kan överlämnas till biträdande

lärare.

Att den fria forskningen skulle avskaffas inom viktiga ämnesområden

genom upprättande av för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet

gemensamma professurer, vid vilka forskningen skulle vara dirigerad av

skogsforskningsinstitutets chef inom ramen för det uppställda arbetsprogrammet,

finner lärarrådet i likhet med högskoleutredningen principiellt

betänkligt. Detta är så uppenbart, att det ej fordrar närmare utläggningar.

I nu föreliggande fall vill därför lärarrådet begränsa sig till att hänvisa till

betydelsen av att forskningen å för framåtskridandet viktiga områden ej

monopoliseras till en viss institutions målforskning. De skenbart större

kostnaderna för skilda forskningsinstitutioner inom vissa större ämnesområden

komma med säkerhet att giva god utdelning ej blott genom en

rationellare arbetsfördelning mellan undervisning och forskning utan även

genom den pådrivande och stimulerande konkurrens mellan forskarna själva,

som härigenom kan förväntas. Härtill kommer att ett visst behov föreligger

av en institution, som kan ta sig an de mångskiftande aktuella forskningsspörsmål

av merendels mindre omfattning, som uppkomma inom det

praktiska skogsbruket, men som ej kunna upptas till behandling av den

målbundna forskningen vid skogsforskningsinstitutet, som är helt upptaget

av sina bestämda uppgifter. Lärarrådet vill slutligen även peka på att möjligheterna

att vid en institution för fri forskning kunna tillhandahålla de

studerande lämpade forskningsuppgifter av mera begränsad karaktär, äro

större än när dessa äro hänvisade att uteslutande bearbeta de detaljer, som

passa in i ett program för målforskning. Det sagda innebär givetvis ej, att

skogshögskolan ej ser en fördel i att även utnyttja denna möjlighet, men

den bör ej vara den enda.

Skogsforskningsinstitutet har framfört ungefär samma synpunkter i frågan.

Styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet föreslår att

särskilda institutioner för arbetslära och virkeslära under ledning av eu

professor respektive eu laborator inrättas vid högskolan utan hinder för

upprättande av eu avdelning av skogsteknologi vid skogsforskningsinstitutet

samt att skogszoologien vid högskolan bibehålies vid i huvudsak sin

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

nuvarande omfattning och en professur i ämnet inrättas, samtidigt som

institutets zoologiska avdelning bibehålies. Föreståndaren för sistnämnda

avdelning skulle dock biträda vid undervisningen inom vissa delar av skogsentomologien.

Lantbruksakademien anför att därest avgörande skäl hindra upprättande

av kompletta avdelningar både vid forskningsinstitutet och högskolan

kan det som ett provisorium godtagas att ifrågavarande avdelningar

åläggas söka tillgodose institutets och högskolans syftemål. Enligt akademiens

mening böra emellertid berörda avdelningar icke organiseras såsom

gemensamma avdelningar för både högskolan och institutet utan allt efter

lämplighet underställas endera av dessa institutioner, varigenom klarhet

vinnes om respektive institutioners och tjänstemäns ställning i administrativt

hänseende.

Domänstyrelsen finner att för högskolan gemensamma befattningar i

arbetslära och virkeslära kunna godtagas, men att i fråga om skogszoologi

en särskild professur bör inrättas vid högskolan med bibehållande av institutets

zoologiska avdelning. Styrelsen erinrar därvid om att föreståndaren

vid institutets avdelning för zoologi har förutom en omfattande forskningsverksamhet

ansvaret för ledningen av skyddsåtgärder mot insektsangrepp,

vilken senare verksamhet ofta medför resor under längre tid.

Skogsstyrelsen anser atl de aktuella kraven på särskilt arbetslärans utky88nad

skulle bli bättre tillgodosedda än enligt utredningens förslag, om

högskolan för arbetslära och virkeslära erhåller en professor och en laborator,

medan institutet tillägges en avdelning för skogsteknologi med arbetslära

som huvuduppgift. Enligt skogsstyrelsens mening synes icke heller

några fördelar vara att vinna vare sig för högskoleundervisningen eller

forskningen med gemensamma avdelningar i skogszoologi med viltvård

och skogsentomologi, varför styrelsen föreslår att högskolan erhåller en

professur i förstnämnda ämne, men att föreståndaren för institutets skogszoologiska

avdelning bör ha skyldighet att meddela undervisning i mera

avancerade skogsentoinologiska spörsmål.

Sveriges skogsägareförbund och Sveriges jägmästares och forstmästares

riksförbund ställa sig direkt avvisande mot tanken på gemensamma befattningar

för högskolan och institutet, och Sveriges skogsägares riksförbund

finner sig endast kunna godtaga en sådan samordning som en provisorisk

lösning, därest svårigheter skulle förefinnas att besätta erforderliga tjänster

med kvalificerade personer.

I bilaga till yttrande av naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet

har professor E. du Rietz föreslagit att en särskild professur i växtbiologi

med det snaraste inrättas vid skogshögskolan.

Beträffande utredningens förslag i övrigt har den av utredningen förordade

gemensamma publikationsserien för högskolan och institutet avstyrkts

av såväl högskolans lärarråd som institutet liksom också av Sveriges skogsägares

riksförbund.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 177- Skogsforskningsinstitutets kompletteringsplan.

Den av skogsforskningsinstitutet framlagda kompletteringsplanen tillstyrkes

i alla delar i samtliga inkomna yttranden utom statskontorets. I

sistnämnda yttrande anföres att ämbetsverket funnit redan upprustningsprogrammet

för lantbruks-, veterinär- och skogshögslcolorna tilltaget i överkant

och i nuvarande läge omöjligt att genomföra annat än etappvis. Statskontoret

kan därför icke tillstyrka skogsforskningsinstitutets utbyggnadsplan,

som helt faller utom ramen för högskolornas upprustning, utan hemställer

att förslaget icke måtte föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.

Departementschefen.

Allmänna synpunkter och förslag angående högskolornas behov.

Under de senaste decennierna ha statsmakterna vid olika tillfällen sökt

att i möjligaste mån bereda forskningen och den högre undervisningen på

jordbrukets och skogsbrukets område förbättrade möjligheter att fylla sina

uppgifter. Tack vare dessa åtgärder ha jordbrukets och skogsbrukets fackhögskolor

kunnat i betydelsefulla avseenden bidraga till det uppsving, som

under denna tid kännetecknat vårt jordbruk och vår skogshantering.

Under det senaste världskriget ha dock dessa högskolor liksom andra vetenskapliga

institutioner icke kunnat erhålla erforderliga medel för en fortsatt

successiv utbyggnad i den omfattning, som varit önskvärd. Det torde

vara allmänt erkänt, att lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna därför

nu äro i behov av en upprustning, om de skola kunna motsvara de ökade

krav på forskningen och den högre undervisningen, som utvecklingen

fört med sig. Även i fråga om statens skogsforskningsinstitut föreligga vissa

önskemål om förstärkning av personalresurser m. m.

Forskningens och den högre undervisningens allmänna betydelse för

framstegen inom jordbruket och skogsbruket synes mig väl motivera att

man på dessa områden fullföljer den utbyggnad av vårt lands högskoleorganisation,

som inleddes 1946. Av allt att döma torde forskningens och

icke minst den högre fackutbildningens betydelse bliva ännu större i framtiden.

De olika aktuella problem, som vi stå inför både inom jordbruket och

skogsbruket, äro av den art att deras lösande i stor utsträckning torde bliva

beroende av forskningens resultat och av tillgången på arbetskraft med

vetenskaplig fackutbildning. Jag vill såsom exempel härpå nämna rationaliserings-

och mekaniseringsåtgärderna inom jordbruket samt återuppbyggnaden

av våra skogstillgångar framför allt i Norrland.

Ehuru behovet av en upprustning av ifrågavarande institutioner sålunda

synes mig vara i hög grad angeläget, kan jag i nuvarande statsfinansiella

läge icke förorda omedelbara åtgärder i den omfattning, som utredningen

föreslagit. Att för närvarande fatta beslut som skulle binda statsmakterna

att i huvudsak genomföra det byggnadsprogram utredningen förutsatt torde

icke vara möjligt. Det låter sig nämligen icke göra atl i nuvarande läge

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

med någon grad av säkerhet överblicka de framtida förhållandena på byggnadsmarknaden.

Alla de åtgärder som äro beroende av vidlyftigare byggnadsföretag

måste därtör enligt mitt förmenande anstå. Prövningen härav

torde få uppskjutas tills det ekonomiska läget förbättrats. Även beträffande

förslagen i övrigt torde härav föranledda kostnader icke få belasta nästkommande

budgetår. I det följande förordade åtgärder torde sålunda böra genomtöras

successivt från och med budgetåret 1949/50. Vid årets riksdag

bör därtör endast beslut fattas i fråga om sådana högre vetenskapliga befattningar

vid vilkas tillsättande sakkunnigeförfarande bör tillämpas. Därutöver

böra vissa undervisningsfrågor upptagas till prövning.

Under dessa omständigheter har jag icke ansett mig böra pröva alla de

detaljfrågor rörande personal- och anslagsbehov som utredningen upptar i

sitt betänkande. Högskoleutredningens förslag beträffande assistent- och biträdespersonal,

utrustning och materiel torde få prövas och anmälas i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1949/50.

Vid bedömandet av vilka högre vetenskapliga befattningar, som böra

ifrågakomma för närvarande vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskoiorna

samt skogsforskningsinstitutet har jag ansett mig böra iakttaga vissa

begränsningar. Under nu rådande förhållanden ha som nyss framhållits

särskilda hänsyn måst tagas till i vad mån personalresurserna kunna förstärkas

utan att detta behöver medföra större byggnadsarbeten eller mera

omfattande utrustningsanslag. Jag har vidare icke ansett mig kunna för närvarande

föreslå inrättande av nya befattningar på samma ämnesområde vid

olika institutioner, helst som ett fastare organiserat samarbete mellan ifrågavarande

högskolor och dem närstående försöks- och forskningsinstitut

ingår i förevarande utbyggnadsprogram. Jag kan icke heller biträda den uppfattningen

att nya befattningar böra inrättas utan hänsyn till tillgången

på kompetenta sökande. Även i sistnämnda hänseende har sålunda en prövning

skett av de i högskoleutredningens betänkande och i remissyttrandena

framförda förslagen.

Vad beträffar laboratorsbefattningarna, vilka utgöra den icke minst viktiga

delen av de i det följande föreslagna personalförstärkningarna, har jag

i motsats till utredningen icke velat utgå från någon allmän princip att

som regel varje professur borde kompletteras med en dylik befattningshavare.

Även behovet av ifrågavarande tjänster har sålunda prövats från fall

till fall med hänsyn till forskningens och undervisningens krav.

Beträffande de professors- och laborator stjänster som föreslås i det följande

böra åtgärder för tillsättandet få vidtagas redan under nästkommande

budgetår trots att de upptagas i personalförteckningarna först för budgetåret

1949/50.

I det följande vill jag först beröra vissa för lantbruks-, veterinär- och

skogshögskolorna gemensamma löne- och stipendiefrågor in. in.

Jag finner det i princip berättigat att jordbrukets och skogsbrukets fackhögskolor

erhålla likställdhet med universiteten beträffande befattningshavarnas

löneförmåner, stipendier m. m. Vad beträffar löneställningen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

lantbruks-, veterinär- och skogshögskolornas professorer och laboratorer

kan jag i likhet med utredningen icke ifrågasätta någon ändring av löneställningen

för dessa befattningshavare utan anser att denna fråga bör utredas

i samband med spörsmålet om en lönereglering av universitetsprofessurer

och andra vetenskapliga tjänster. Utan att resultaten av en sådan

utredning behöva föregripas synes dock, som högskoleutredningen förordat,

samtliga laboratorer och likställda befattningshavare vid lantbruks-, veterinär-

och skogshögskolorna tills vidare böra placeras såsom ordinarie

tjänstemän i lönegrad 29.

En reglering av speciallärarnas arvoden finner jag i överensstämmelse

med utredningens uttalande i denna fråga icke lämpligen böra genomföras

oberoende av liknande ersättningsspörsmål på andra håll inom statsförvaltningen.

Vad beträffar assistentpersonalens löneställning torde denna fråga såsom

jag i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49 i det följande

kommer att uttala böra lösas i ett senare sammanhang.

Utredningens principförslag angående lönegradsplaceringen av preparatorstjänster,

laboratoriebiträdestjänster och biträdestjänster för mera kvalificerade

kontorsgöromål m. in. är jag icke heller beredd att nu taga ställning

till. I anslutning till vad statskontoret och lönenämnden anfört i dessa

frågor torde den pågående utredningen om anställningsförhållandena för

vissa av de ifrågavarande personalkategorierna böra avvaktas.

Med hänsyn till behovet av forskarrekrytering på ifrågavarande områden

och även till skäligheten av att lika förmåner erhållas som vid universiteten

förordar jag i enlighet med utredningens förslag att för docentstipendiater

och amanuenser vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna skola gälla

samma löneförmåner som vid universiteten. Jag vill även tillstyrka att samma

bestämmelser om docentstipendier införas vid skogs- och veterinärhögskolorna

som nu gälla vid lantbrukshögskolan. Amanuensernas tjänstgöringsskyldighet

bör fastställas efter enahanda grunder som vid universiteten.

För främjande av högre studier på här ifrågavarande områden vill jag

tillstyrka att i överensstämmelse med det av 1947 års riksdag fattade beslutet

om stipendier för högre studier vid universiteten doktorandstipendier

å 5 000 kronor per stipendiat och år införas vid lantbruks-, veterinäroch

skogshögskolorna. För veterinärhögskolans del skulle denna åtgärd —

i likhet med vad som skett vid de medicinska och juridiska fakulteterna —

innebära en uppräkning av de nuvarande stipendierna för högre vetenskapliga

studier å 2 500 kronor per år. Såsom utredningen föreslagit böra doktorandstipendierna

vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna utgå

efter i huvudsak samma grunder, som gälla vid universiteten.

I särskilda fall torde stipendium vid förevarande högskolor få åtnjutas för

kortare tid än ett år med reducerat belopp.

Av 1947 års riksdag för universitetens del godkända former för doktorsarbetens

publicering och beslutade bestämmelser om tryckningsbidrag till

doktorsavhandlingar föreslår jag bringas i tillämpning även vid lantbruks-,

veterinär- och skogshögskolorna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kunt/l. Maj:ts proposition nr 177.

Jag vill även tillstyrka att kontantstipenderna åt dem som studera till

veterinär- och civiljägmästarexamen höjas till samma belopp som motsvarande

stipendier vid lantbrukshögskolan eller till 800 kronor per år.

De avgifter, som eleverna ha att erlägga för vissa kurser och annat, torde

i överensstämmelse med vad som beslutats i fråga om universiteten böra

avskaffas.

Utredningens förslag om inrättande vid envar av lantbruks-, veterinäroch

skogshögskolorna av en undervisningsnämnd finner jag vara av värde

och vill därför tillstyrka detsamma. Jag ansluter mig även till utredningens

förslag att bestämmelserna för dessa nämnder utformas på i huvudsak samma

sätt som motsvarande bestämmelser vid universiteten.

Utredningen har föreslagit tillskapandet av en samarbetsnämnd med representanter

för lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna och vissa närstående

försöks- och forskningsinstitut. Jag vill tillstyrka att en dylik nämnd

inrättas men samtidigt förorda vissa ändringar i utredningens förslag om

nämndens sammansättning. Nämnden bör sålunda enligt min mening bestå

av de tre högskolornas rektorer och en professor från varje högskola samt

cheferna för statens veterinärmedicinska anstalt, statens växtskyddsanstalt,

statens skogsforskningsinstitut och överinspektören för försöksväsendet, därest

sistnämnda i proposition nr 161 till årets riksdag föreslagna befattning

inrättas av riksdagen. I fråga om de tre professorer, som i nämnden skola

representera högskolornas lärarkollegier, anser jag det vara lämpligt, att

deras ledamotskap icke göres permanent utan att vederbörande utses av

lärarkollegierna för varje sammanträde med hänsyn till de frågor, som

skola behandlas. Såsom utredningen föreslagit bör nämnden inom sig utse

ordförande och anskaffa sekreterare och övrig erforderlig personal. Jag

finner det också skäligt att ersättning till ledamöter och sekreterare utgår

enligt samma grunder som stadgas i kommittékungörelsen. Härvid synes

ersättning till ledamot böra bestridas av vederbörande institution, medan

däremot sekreterarens ersättning bör gäldas gemensamt.

Förslag rörande lantbrukshögskolan.

Undervisningsfrågor. Utredningen har i fråga om lantbrukshögskolan

funnit anledning att föreslå vissa reformer i syfte att möjliggöra ett bättre

utnyttjande av högskolestudierna och en längre driven specialisering.

Förslaget att för inträde vid högskolan skall fordras jämväl godkänt avgångsbetyg

från huvudkurs vid lantmannaskola med skoljordbruk eller

från lantbruksskola samt att dylik kurs skall få inräknas i jordbrukspraktiken,

vilken dessutom skulle bestå av egentligt jordbruksarbete under minst

ett år, varav sex månader vid annat jordbruk än föräldrars eller eget och

vid ett och samma jordbruk, synes mig välmotiverat. Denna omläggning

torde böra vidtagas icke minst med hänsyn till de möjligheter att begränsa

den elementära undervisningen vid högskolan som härigenom skulle vinnas.

Jag vill i detta sammanhang erinra att det nu förordade systemet i viss mån

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

43

redan kommit att tillämpas eftersom en stor del av eleverna före inträdet

vid lantbrukshögskolan pläga genomgå någon lägre lantbruksundervisning.

Jag anser i likhet med utredningen att en särskild maskinteknisk studielinje

bör anordnas vid lantbrukshögskolan. Enligt min mening bör emellertid

undervisningen på denna linje icke vara fullt så tekniskt betonad

som utredningen synes ha åsyftat. I överensstämmelse med vad som framkommit

i vissa yttranden rörande detta spörsmål finner jag det angeläget

att utbildningen på denna linje ger en för vederbörandes framtida verksamhet

erforderlig agronomisk allmänbildning. Den av utredningen skisserade

undervisningsplanen upptar såsom tentamensämnen förutom de

tekniska ämnena endast kemi, lantbruksekonomi och växtodlingslära. Enligt

min mening torde det vara ofrånkomligt att på ifrågavarande linje bereda

utrymme för jämväl jordbrukslära såsom tentamensämne. En viss kortare

verkstadspraktik torde lämpligen böra ingå i förpraktiken för dem, som

ämna förlägga sina studier på förevarande linje. De närmare riktlinjerna

för förpraktiken och utbildningen torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t

att uppdraga.

Utredningens förslag att det försöksvis skulle lämnas möjlighet till längre

gående specialisering av studierna för agronomexamen kan jag icke biträda

i den av utredningen angivna formen. Det är min bestämda uppfattning

att agronomexamen med tanke på agronomernas väsentliga arbetsuppgifter

som lärare, konsulenter m. in. bör bibehålla sin nuvarande karaktär

av en tämligen brett lagd fackutbildning, låt vara med en viss specialisering

efter bestämda studielinjer. Jag inser dock att det för vissa verksamhetsuppgifter

kan vara av värde med en mera specialiserad utbildning

och föreslår därför, att möjligheter öppnas för en sådan specialutbildning.

Denna bör dock icke ge samma kompetens som agronomexamen utan anordnas

såsom en särskild examen, förslagsvis benämnd agronomi kandidatexamen.

Då utredningens förslag till specialiserad agronomexamen icke

utan vidare torde kunna läggas till grund för inrättandet av en dylik agronomi

kandidatexamen, såsom bl. a. torde framgå av inkomna yttranden i

frågan, är jag emellertid icke beredd att nu framlägga närmare förslag

om hur ifrågavarande examen lämpligen bör anordnas. Detta spörsmål torde

senare få upptagas till närmare prövning.

Behov av personal och utrustning. Av skäl, som jag torde få närmare ange

i det följande, vill jag tillstyrka de av utredningen föreslagna nya professurerna

i marknadslära, växtsjukdomslära och organisk kemi, men däremot

icke utredningens förslag om inrättande av även en professur i statistik

och försöksmatematik.

Det synes mig vara uppenbart alt de ekonomiska ämnesområdena vid

lantbrukshögskolan äro alltför omfattande för att på ett tillfredsställande

sätt kunna representeras av en enda professur. Av de skäl, som utredningen

anfört, finner jag att det både med hänsyn till undervisningens behov och

ur forskningssynpunkt är angelägnast att nu från professuren i lantbruksekonomi

avskilja lantbrukets marknadslära och inrätta eu särskild lärostol

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kunffl. Maj:ts proposition nr 177.

i detta ämne. I samband härmed bör givetvis den nuvarande speciallärarbefattningen

indragas.

De från olika håll framförda önskemålen att bättre möjligheter borde

beredas högskolans undervisning i bokföring finner jag i hög grad beaktansvärda

och föreslår därför att den lantbruksekonomiska institutionen erhåller

en laboratorsbefattning för bokföring. Denna befattningshavare torde böra

ersätta de nuvarande speciallärarna i ämnet. Jag anser det motiverat att

placera ifrågavarande befattning i laboratorsställning för att kunna erhålla

en tillräckligt kvalificerad kraft med vetenskaplig kompetens såsom företagsekonom.

Befattningens innehavare torde också utöver sina uppgifter

vid undervisningen kunna biträda vid den ekonomiska institutionens undersökningsarbeten.

I likhet med utredningen vill jag icke för närvarande biträda det förslag,

som framkommit från lantbrukshögskolans styrelse och lärarråd att högskolan

skulle erhålla en särskild professur i nationalekonomi. Jag förstår

väl de synpunkter, som kunna anföras för en dylik professur. Ett avgörande

skäl mot att nu inrätta en sådan professur torde emellertid vara

att — såsom utredningen framhållit — kompetent sökande till befattningen

knappast kan påräknas för närvarande. Jag anser därför i likhet med utredningen

att lantbrukshögskolan bör pröva möjligheten att på ifrågavarande

ämnesområde få till stånd ett samarbete med Uppsala universitet, där

enligt riksdagens beslut år 1947 ytterligare en professur i nationalekonomi

inrättats. Detta samarbete torde även böra avse högskolans undervisning

i ämnet agrarpolitik. Något arvode till speciallärare i detta ämne torde

icke böra upptagas på högskolans stat från och med budgetåret 1949/50.

Upptagande på högskolans undervisningsplan av lantbrukets historia och

geografi finner jag icke vara av den angelägenhetsgrad att utredningens förslag

härom bör bifallas.

Vad beträffar utredningens förslag om inrättande av en professur vid

lantbrukshögskolan i statistik och för söksmatematik vill jag anföra följande.

Ehuru statistik ingår som tentamensämne på lantbrukshögskolans

studieplan, torde anspråken på undervisningen i detta ämne icke vara jämförliga

med de fordringar, som gälla för universitetsutbildningen i statistik.

Jag kan därför icke anse en professur i förevarande ämne motiverad vid

lantbrukshögskolan. De behov av biträde med tillämpningen av statistiska

metoder, som forskningen inom olika institutioner vid högskolan kan ha,

ävensom högskolans behov av undervisning i detta ämne torde kunna tillgodoses

genom den av mig i proposition om jordbruksförsöksverksamheten

(nr 161) föreslagna avdelningen för statistik och försöksteknilc vid statens

jordbruksförsök. Den nuvarande speciallärartjänsten i ämnet blir

härigenom överflödig.

Inrättande av en särskild professur i växtsjukdomslära och lantbrukzoologi

vid lantbrukshögskolan torde däremot vara ett ofrånkomligt behov

både med tanke på högskolans uppgift att utbilda bl. a. lantbrukslärare och

jordbrukskonsulenter och med hänsyn till de betydelsefulla forskningsupp
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

gifter, som förefinnas på detta område. Även på detta område kan, därest

här upptagna förslag bifalles, en speciallärarbefattning indragas.

Med hänsyn till kemins allt större betydelse för flertalet naturvetenskapliga

problem på jordbruksområdet torde utredningens förslag att uppdela

den nuvarande professuren i lantbrukskemi på tvenne professurer i allmän

och oorganisk kemi respektive organisk kemi vara välbetänkt. Såsom utredningen

antytt torde en sådan anordning vara nödvändig med hänsyn till

svårigheten för en enda person att behärska ämnets samtliga grenar, vilket

lätt kan leda till att den kemiska forskningens resultat icke bli tillbörligt

beaktade i högskolans undervisning och i lantbruksforskningen.

En tämligen självfallen följd av förslaget att utbygga lantbrukshögskolans

maskintekniska undervisning torde vara att föreståndaren för maskintekniska

institutionen beredes säte och stämma i lärarrådet på samma sätt som

professor vid högskolan och erhåller professors titel.

Såsom tidigare nämnts, anser jag mig icke kunna dela utredningens principiella

uppfattning att var och en av lantbrukshögskolans institutioner

som regel bör utrustas med förutom professorn i ämnet även en laboratorsbefattning.

Jag inser dock betydelsen av att sådana befattningar inrättas på

ämnesområden, där ämnets omfattning och betydelse i och för sig eller där

undervisningsskyldighetens omfattning kunna kräva två högre kvalificerade

befattningshavare. Från dessa utgångspunkter vill jag på grundval

av tillgängliga uppgifter i utredningens betänkande och uttalanden från

olika instanser vid lantbrukshögskolan förorda en laboratorsbefattning vid

vardera av institutionerna för växtsjukdomslära, växtodlingslära, jordbrukslära,

marklära, mikrobiologi och agronomisk hydroteknik samt två laboratorsbefattningar

vid institutionen för maskin- och redskapslära. I överensstämmelse

med utredningens förslag anser jag därvid att beträffande institutionen

för växtsjukdomslära professorn respektive laboratorn böra vara

specialiserade på endera den botaniska eller zoologiska delen av ämnet. Även

mitt tillstyrkande av laboratorsbefattningarna i marklära och agronomisk

hydroteknik avser att tillföra högskolan specialister på vissa av utredningen

angivna delar av ifrågavarande ämnesområden. De två föreslagna

laboratorsbefattningarna å institutionen för maskin- och redskapslära torde

erfordras såväl med tanke på ämnets betydelse för den föreslagna nya maskintekniska

studielinjen som med hänsyn till behovet av olika specialister

inom detta omfattande undervisnings- och forskningsområde.

Vid bifall till de här föreslagna laboratorsbefattningarna torde vissa nuvarande

tjänster vid högskolan kunna indragas, nämligen de nuvarande speciallärartjänsterna

i växtsjukdomslära och geologi, en förste assistentbefattning

vid mikrobiologiska institutionen samt en lektorsbefattning vid institutionen

för maskin- och redskapslära.

Beträffande de av utredningen föreslagna laboratorsbefattningarna vid institutionerna

för djurfysiologi, husdjurens avels- och raslära samt husdjurens

utfodring och skötsel kan jag icke finna att behovet av dylika tjänster

tillräckligt styrkts, helst som ifrågavarande ämnen tangera den veterinära

forskningens områden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

I samband med den här föreslagna utbyggnaden av laboratorsbefattningarna

vid lantbrukshögskolan anser jag mig böra förorda att för konsekvensens

skull lektorsbefattningen i lönegrad Ce 29 vid institutionen för fysik

och meteorologi efter den nuvarande innehavarens avgång ombildas till en

ordinarie laboratorsbefattning.

Utredningen har dessutom föreslagit att den nuvarande förste assistentbefattningen

vid mikrobiologiska institutionens baljväxtlaboratorium skulle

ombildas till en personlig laborator stjänst för befattningens nuvarande innehavare

med hänsyn till dennes skicklighet och värdefulla arbetsinsatser.

Den av utredningen föreslagna anordningen med en personlig tjänst i detta

fall synes grunda sig på en principiell ståndpunkt att inga typer av befattningar

mellan laborator och förste assistent skulle upptagas för högskolorna.

Jag kan emellertid icke finna något skäl för en dylik princip. I stället

för inrättande av en personlig befattning, vilket jag i likhet med statskontoret

anser vara en betänklig anordning i detta fall, vill jag därför föreslå

att ifrågavarande tjänst ombildas till en överassistentbefattning i lönegrad

Ce 27.

Mot förslaget att utöka de nuvarande docentstipendierna vid lantbrukshögskolan

med ytterligare tre har jag intet att erinra. Däremot kan jag icke

finna det vara av behovet påkallat att för närvarande utbygga högskolans

docentinstitution med något forskarstipendium. Det synes mig vara skäl att

avvakta om den nuvarande ganska ringa rekryteringen av yngre forskare på

förevarande område förbättras, innan dylika stipendier inrättas.

I anslutning till utredningens förslag finner jag det lämpligt att för lantbrukshögskolan

beräkna två doktorandstipendier samt en ökning av antalet

licentiandstipendier från tre till sju. Vad beträffar elevstipendierna vid

lantbrukshögskolan ämnar jag i det följande i samband med anslagsberäkningarna

för budgetåret 1948/49 föreslå att dessa stipendier redan nästkommande

budgetår utökas från sexton till tjugo.

Såsom föreslagits i propositionen rörande försöksverksamheten på jordbrukets

område torde rektorsarvodet vid lantbrukshögskolan böra höjas från

2 004 till 3 000 kronor per år. Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifterna

vid lantbrukshögskolans bibliotek förordar jag även att högskolans

bibliotekarie beredes en förbättrad löneställning. Jag kan dock icke ansluta

mig till utredningens förslag om en uppflyttning av denna befattning från

lönegrad Ca 27 till Ca 31, utan finner i enlighet med vad statskontoret yttrat

att högre uppflyttning än till lönegrad Ca 29 icke bör ifrågakomma. Däremot

kan jag för närvarande icke biträda förslaget om uppflyttning i högre

lönegrad av även kamrerarbefattningen vid högskolan, enär verkningarna

av den i samband med försöksväsendets omorganisation föreslagna gemensamma

administrationen för högskolan och försöksverksamheten torde

böra avvaktas, innan organisationen av högskolans kansli definitivt fastställes.

En förutsättning för de föreslagna förstärkningarna av de högre vetenskapliga

befattningarna vid lantbrukshögskolan är att det nya kårhus för

lantbrukshögskolans studentkår, vartill riksdagen anslagit medel å 1947/48

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

års budget, kan komma till utförande, så att studentkårens nuvarande lokaler

kunna disponeras för högskolans behov. Den föreslagna institutionen för

växtsjukdomslära förutsätter dessutom nybyggnad av vegetationshall, växthus

in. in. Byggnadskostnaderna härför har av utredningen beräknats till

270 000 kronor. Ehuru jag i övrigt icke ansett mig kunna föreslå några nybyggnader

i samband med upprustningen av lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna,

finner jag behovet av en professur i växtsjukdomslära så angeläget

att densamma bör komma till stånd, även om detta medför vissa

byggnadskostnader. Ifrågavarande byggnadsarbeten torde också i jämförelse

med vad utredningen föreslagit kunna anses tämligen begränsade både till

omfattningen och med avseende på de därmed förbundna kostnaderna.

Förslag rörande veterinärhögskolan.

I samband med prövningen av personal- och anslagsbehoven för veterinärhögskolan

har utredningen bland annat behandlat frågan om en utökning

av antalet elever vid denna högskola. I anslutning till utredningens förslag

på denna punkt finner jag att antalet studerande som årligen intagas vid

högskolan torde kunna höjas från 30 till 35. Jag ämnar i det följande vid

behandlingen av veterinärhögskolans anslag för budgetåret 1948/49 också

föreslå att denna ökning av elevantalet sker redan från nästkommande läsår.

Det torde knappast vara erforderligt att särskilt föreskriva regelbundna omprövningar

av antalet nyintagningar av elever. Om det av studentsociala utredningen

föreslagna prognosinstitutet för undersökningar av arbetsmarknadsutsikterna

inom de intellektuella yrkena kommer till stånd, torde detta

institut även för veterinärernas del kunna tillgodose behovet av tillförlitliga

arbetsmarknadsprognoser och föreslå erforderliga åtgärder vid ändrade konjunkturer

för yrkets utövare.

Utredningen har föreslagit en förstärkning av de högre vetenskapliga befattningarna

vid veterinärhögskolan i första hand genom inrättande av tre

nya professurer, varvid en uppdelning skulle ske av vissa av de nuvarande

ämneskombinationerna. Samtliga de sålunda föreslagna professurerna torde

vara av den angelägenhetsgrad att de böra komma till stånd i förevarande

sammanhang.

Särskilt angeläget synes emellertid vara att ur den nuvarande ämneskombinationen

födoämneshygien — parasitologi — bakteriologi avskilja ämnet

födoämneshygien såsom en självständig professur. Jag har icke heller någon

erinran mot att på sätt som utredningen föreslagit undervisningen i parasitologi

omhänderhaves av befattningshavare vid veterinärmedicinska anstalten.

Till professuren i det av den nuvarande ämneskombinationen återstående

ämnet bakteriologi torde det, såsom föreslagits av utredningen, vara

lämpligt att även hänföra ämnet epizootologi, vilket väsentligen berör de

smittosamma husdjurssjukdomarnas diagnostik, spridningssätt och bekämpande

och har nära samhörighet med bakteriologien.

Inrättandet av eu professur i medicin för idisslare genom avskiljande av

dels bujatriken från obstetriken och dels medicin för andra idisslare än nöt
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

kreatur från den nuvarande medicinprofessuren torde ävenledes vara välmotiverat

med hänsyn till såväl obstetrikens ringa samhörighet med bujatriken

som arbetsbördans omfattning vid båda de nuvarande avdelningar, som

beröras av förslaget. Vid bifall till detta förslag torde såsom utredningen

förordat professuren i obstetrik böra ombildas till en professur i obstetrik

och gynekologi. Till denna professur torde liksom hittills även böra hänföras

undervisningen i artificiell insemination liksom också tuberkulos- och kastsjukebekämpandet.

Veterinärhögskolans ambulatoriska klinik förutsättes

såsom hittills böra sortera under professorn i obstetrik; betydelsefullare fall

av medicinskt eller kirurgiskt intresse böra dock remitteras till respektive

avdelningar vid högskolan.

Den föreslagna uppdelningen av ämneskombinationen fysiologi-farmakologi

i två särskilda professurer torde enligt min mening knappast heller kunna

anstå utan våda för undervisningen och forskningen.

Vad beträffar den från veterinärhögskolans sida ifrågasatta ombildningen

av den nuvarande lärarbefattningen i hovsjukdomar, hovbeslagslära och

anspannslära till en professur, torde det icke vara anledning att ingå på en

närmare prövning härav, sedan förslaget avvisats av utredningen och icke

heller högskolans myndigheter i remissyttrande över utredningens betänkande

ansett sig böra för närvarande vidhålla sitt tidigare yrkande på en

ändring i ämnets ställning. Av samma skäl torde icke heller tanken på en

uppdelning av bl. a. professuren i patologisk anatomi böra anses aktuell för

närvarande.

Utredningens förslag till förstärkning av den vetenskapligt högre kvalificerade

personalen vid veterinärhögskolan innefattar vidare en ökning av de

nuvarande nio laborators- eller prosektorsbefattningarna med ytterligare sex

sådana. Beträffande de olika föreslagna befattningarna av denna typ vill

jag anföra följande.

De skäl för inrättande av en laboratorsbefattning vid vardera av de föreslagna

nya avdelningarna för medicin för idisslare och fysiologi, vilka återgivits

i högskoleutredningens betänkande, synas övertygande. I fråga om

den förstnämnda avdelningen skulle enligt vad som uttalats från högskolan

en laboratorsbefattning erfordras för vissa kliniska uppgifter och i fråga

om den fysiologiska avdelningen anföres trängande behov av en laborator för

ledning av laborationskurs och för specialundervisning inom olika delar av

fysiologien. Även i fråga om den kirurgiska avdelningen, där redan en laboratorsbefattning

finnes, ha enligt min mening vägande skäl anförts för inrättande

av ytterligare en dylik befattning. De omfattande kliniska arbetsuppgifterna

på denna avdelning torde nämligen fordra en dylik förstärkning

om en rimlig fördelning av arbetsuppgifterna på avdelningen skall kunna

ske. Av anförda skäl föreslår jag att en laboratorstjänst inrättas vid var och

en av ovannämnda tre avdelningar.

Däremot synes mig utredningen icke ha anfört tillräckligt bärande skäl

för inrättande av ytterligare en laboratorsbefattning vid medicinska avdelningen

för icke-idisslare. Denna avdelning, som redan är utrustad med en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition iu 177.

49

laboratorsbefattning, skulle vid bifall till den föreslagna särskilda medicinska

avdelningen för idisslare, få sina arbetsuppgiftej- något begränsade.

Jag anser mig därför för närvarande icke böra biträda utredningens förslag

på denna punkt.

De båda övriga av utredningen förordade laboratorsbefattningarna sammanhänga

med frågorna om inrättande av ett kliniskt centrallaboratorium

och en självständig röntgenavdelning vid högskolan. Innehavarna av ifrågavarande

befattningar skulle nämligen förestå dessa institutioner.

Tanken på att till ett härför utrustat laboratorium centralisera de undersökningar

av mera rutinartad karaktär, som högskolans olika kliniker kunna

ha behov av, finner jag vara väl värd att genomföra. En sådan anordning

torde såsom utredningen uttalat kunna medföra en avlastning av klinikernas

arbetsbörda och samtidigt vara ägnad att ge analyserna större tillförlitlighet.

Jag har icke heller någon erinran mot utredningens förslag att för

ledningen av ett sådant centrallaboratorium inrätta en laboratorsbefattning.

Då veterinärhögskolan redan är utrustad med erforderliga röntgenologiska

anläggningar, synes det vara väl befogat att det radiologiska arbetet vid

högskolan i detta sammanhang organiseras såsom en särskild avdelning

under ledning av en specialutbildad röntgenolog. Redan den specialisering

av röntgenologien som sedan länge genomförts inom humanmedicinen i

vårt land torde visa behovet av specialutbildad personal även för det radiologiska

arbete, som bedrives vid veterinärhögskolans medicinska och kirurgiska

kliniker, liksom också i viss utsträckning vid avdelningen för avelsbiologi

och husdjurshygien. En förstärkning av högskolans personalresurser

på detta område torde därtill ge helt nya möjligheter att tillgodogöra

den svenska veterinärmedicinen de vinster som i utlandet kunnat uppnås

inom den veterinärmedicinska röntgendiagnostiken. Jag tillstyrker därför

utredningens förslag att en självständig röntgenavdelning inrättas vid veterinärhögskolan

och att för ledningen av denna avdelning inrättas en laboratorsbefattning.

Bland annat av den anledningen att de flesta av arméns

sjukstallar numera äro utrustade med modern röntgenapparatur finner jag

det även lämpligt att ifrågavarande befattning förenas med en viss undervisningsskyldighet

i röntgenologi för de studerande.

Med hänsyn till inseminationens ökade betydelse inom husdjursaveln har

veterinärhögskolans styrelse och Svenska veterinärläkareföreningen föreslagit

att speciallärartjänsten i insemination skulle ombildas till befattning

i lönegrad 29. Avgörandet av denna fråga anser jag emellertid bör anstå

till prövningen av de förslag, som kunna komma att framläggas av den

pågående utredningen rörande ladugårdskontroll m. m. I det följande kommer

jag emellertid att föreslå viss avlöningsförbättring för ifrågavarande

befattningshavare.

I anslutning till utredningens förslag vill jag tillstyrka att veterinärhögskolan,

där för närvarande inga docentstipendier finnas, erhåller fem sådana

stipendier. Av samma skäl som åberopats i fråga om lantbrukshög
4

Bihang till riksdagens protokoll 1.948. 1 samt. Nr 177.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

skolan finner jag det däremot icke erforderligt att nu inrätta något forskarstipendium

vid veterinärhögskolan.

I enlighet med utredningens förslag vill jag emellertid förorda att tre

doktorandstipendier inrättas vid högskolan. Vid bifall till detta förslag

torde de stipendier som för närvarande utgå för främjande av högre vetenskapliga

studier vid veterinärhögskolan i fortsättningen icke böra inräknas

i det för universiteten och vissa högskolor gemensamma anslaget. I anslutning

till utredningens förslag tillstyrker jag ävenledes att tjugo elevstipendier

för studerande till veterinärexamen utgå med 800 kronor årligen

per stipendiat.

Rektorsarvodet vid veterinärhögskolan utgår för närvarande med 1 500

kronor årligen. Utredningen har föreslagit att detta arvode höjes till samma

belopp som rektorsarvodet vid lantbrukshögskolan, eller till 3 000 kronor

för år. Jag ställer mig emellertid i likhet med statens lönenämnd tveksam

till lämpligheten av att införa lika stora rektorsarvoden vid de här ifrågavarande

tre högskolorna, eftersom rektorernas arbetsbörda icke torde vara

densamma. Av detta skäl torde enligt min mening rektorsarvodet vid veterinärhögskolan

icke böra sättas högre än 2 004 kronor per år.

Lokalbehoven för den här förordade utbyggnaden av veterinärhögskolans

organisation torde enligt vad jag under hand gjort mig underrättad om

kunna provisoriskt tillgodoses utan nybyggnader. Endast vissa mindre ändringsarbeten

av högskolans nuvarande lokaler skulle erfordras. Kostnaderna

härför beräknas till 12 000 kronor.

Förslag rörande skogshögskolan.

Undervisningsfrågor m. m. Utredningens förslag rörande omorganisation

av skogshögskolans undervisning innebära i och för sig vittgående omläggningar,

men torde — såsom framgår av remissvaren —- i fråga om de väsentligaste

punkterna innebära reformer, varom praktiskt taget alla äro

ense. Närmare bestämt gäller detta dels förslaget att i fråga om förpraktiken

ersätta den nuvarande två månaders kursen vid kolarskolan med en

av staten inrättad fyra månaders skogskurs av mera allsidig art, dels förslaget

att i fråga om den egentliga högskoleundervisningen den nuvarande

förberedande kursen vid Garpenberg inordnas i högskolans huvudkurs.

För egen del finner jag ingen anledning att göra erinran mot utredningens

förslag på dessa punkter.

Vad gäller utredningens förslag att inträdeskravet i fråga om den s. k.

fria förpraktiken skulle nedsättas med fyra månader ha emellertid enligt

min mening berättigade invändningar gjorts från flera håll mot en längre

gående begränsning av denna praktik än som föranledes av kolarskolans

utbytande mot en skogskurs. Jag föreslår därför att nuvarande fordringar

i fråga om förpraktikens längd bibehålies med endast den ändringen att

däri skall ingå en fyra månaders skogskurs i stället för den nuvarande två

månaders kolarskolan.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kunijl. M(tj:ts proposition nr 177.

51

Utredningens förslag att genom på visst sätt differentierade studiekurser för

vissa högre betygsgrader vidga möjligheterna till specialisering av jägmästarexamen

torde endast innebära ett realiserande av önskemål vartill

statsmakterna tidigare givit sin anslutning och synes icke rubba denna

examens allsidiga karaktär. Ett annat förslag, nämligen att överföra de

nuvarande kursämnena till förhörsämnen, så att förhör anställes i samtliga

undervisningsämnen, är därtill ägnat att ytterligare säkerställa att de

olika delarna av undervisningen till jägmästarexamen verkligen inhämtas.

Jag finner mig därför böra biträda båda dessa förslag.

Jag anser det likaledes lämpligt att skogshögskolan nu erhåller rätt att

utdela doktorsgrad.

Förslaget att öka antalet elever som årligen skola intagas vid skogshögskolan

från 30 till 32 å 35 eller till högsta möjliga antal med hänsyn till

högskolans nuvarande resurser i fråga om lokaler och andra förhållanden,

synes vara väl motiverat enligt de undersökningar, som utredningen företagit

i frågan. Jag tillstyrker därför detta förslag.

Behov av personal och utrustning. Med hänsyn till den tämligen begränsade

tillgången på vetenskapligt utbildad personal på det skogliga området

har utredningen icke ansett sig kunna förorda en utbyggnad av skogshögskolan

i samma omfattning som i fråga om lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan.

Utredningen har därför inskränkt sig till att föreslå en utbyggnad

av skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut med fyra för

de båda institutionerna gemensamma avdelningar, nämligen i arbetslära, virkeslära,

skogszoologi och entomologi. Såsom framgår av yttrandena har

emellertid denna anordning mötts av bestämda gensagor från olika håll.

Man har enligt min uppfattning med ett visst berättigande framhållit olägenheterna

av sådana gemensamma avdelningars oklara ställning både administrativt

sett och med hänsyn till den olikartade karaktären av forskningens

inriktning vid högskolan och skogsforskningsinstitutet.

I likhet med utredningen anser jag det i varje fall för närvarande vara

uteslutet att tillgodose högskolans och skogsforskningsinstitutets personalbehov

genom att inrätta avdelningar på samma områden vid båda institutionerna.

Detta torde icke kunna ifrågakomma med hänsyn till såväl den

knappa tillgången på kompetenta sökande till ifrågavarande befattningar

som den i rådande ekonomiska läge begränsade medelsramen för förevarande

utbyggnadsprogram. Såsom förut antytts, finner jag emellertid att

utredningsförslaget icke minst i administrativt avseende skulle innebära

bestämda olägenheter. I detta läge anser jag den rimligaste lösningen vara

att de ifrågavarande avdelningarna — om vars behov någon tvekan icke

torde råda — fördelas mellan skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet

på följande sätt.

Den nuvarande professuren i skogsteknologi vid skogshögskolan föreslås

omändrad till en professur i virkeslära. Samtidigt torde en särskild avdelning

i arbetslära inrättas vid skogsforskningsinstitutet. Ifrågavarande avdelningsföreståndare

torde dock — med biträde av sina medhjälpare på av
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kunpl. Maj.ts proposition nr 177.

delningen — även böra svara för undervisningen i arbetslära vid skogshögskolan.

I gengäld synes professorn i virkeslära vid skogshögskolan i den

mån så påfordras böra stå till förfogande för forskningsuppdrag vid skogsforskningsinstitutet.

Avdelningen för virkeslära har föreslagits förlagd till skogshögskolan och

avdelningen för arbetslära till skogsforskningsinstitutet av den anledningen,

att förstnämnda ämnesområde torde vara av väsentligt större intresse för

högskolan än för institutet, under det att arbetsläran kan sägas utgöra en

av de mest aktuella uppgifterna på institutets forskningsprogram.

Till förstärkning av skogshögskolans personalbehov vill jag i övrigt föreslå

att den nuvarande laboratorsbefattningen i skogszoologi ombildas till en

professur i skogszoologi med viltvård. Såsom en ytterligare förbättring av

skogszoologiens ställning vid högskolan föreslår jag dessutom att föreståndaren

för skogsforskningsinstitutets zoologiska avdelning ålägges en viss

undervisningsskyldighet i fråga om mera avancerade delar av skogsentomologien.

Jag vill samtidigt påpeka att detta i huvudsak innebär en fortsatt

tillämpning av nu gällande system.

Slutligen finner jag det motiverat att skogshögskolans avdelning för

skogsskötsel på grund av den omfattande undervisningsskyldigheten i detta

ämne förstärkes genom inrättande av en laboratorsbefattning. I detta sammanhang

vill jag i enlighet med vad jag tidigare anfört rörande lektorsbefattningarnas

ersättande med laboratorstjänster föreslå att lektorstjänsten

å avdelningen för skogsbotanik efter den nuvarande innehavarens avgång

ombildas till en laborator stjänst.

Däremot kan jag icke biträda utredningens förslag att även utrusta den

nya professuren i virkeslära med en laboratorsbefattning, avsedd att inrättas

när den nuvarande lektorstjänsten på övergångsstat i detta ämne blir

ledig. Behovet av en laborator torde böra omprövas efter den nuvarande lektorns

avgång, sedan erfarenhet vunnits om den arbetsbörda, som kan komma

att åvila avdelningen.

Såsom en följd av den förberedande kursens inordnande i högskolans huvudkurs

torde enligt vad högskoleutredningen funnit bl. a. en befattning

i lönegrad Ce 29 såsom föreståndare vid Garpenbergsförläggningen kunna

indragas.

Såsom en konsekvens av förslaget att ge skogshögskolan rätt att utdela

doktorsgrad finner jag mig böra biträda utredningens förslag om inrättande

av ytterligare två docentstipendier. Däremot synes det i än mindre grad än

i fråga om lantbruks- och veterinärhögskolorna finnas anledning att nu

inrätta något forskarstipendium vid skogshögskolan.

Vad beträffar utbildningsstipendier vill jag biträda utredningens förslag

att låta högskolan disponera över ett doktorandstipendium, fyra licentiandstipendier

och tio elevstipendier för studier till jägmästarexamen.

Av samma skäl som anförts i fråga om rektorsarvodet vid veterinärhögskolan

torde icke rektorsarvodet vid skogshögskolan om 1 500 kronor böra

höjas till högre belopp än 2 004 kronor för år. Den ifrågasatta uppflytt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

ningen av befattningen såsom sekreterare och kamrerare vid skogshögskolan

från lönegrad Ca 25 till lönegrad Ca 27 torde däremot icke böra

ifrågakomma för närvarande.

Här föreslagna utvidgningar av skogshögskolans högre befattningar förutsätta

vissa ombyggnadsarbeten, vilka dock för tillgodoseende av de omedelbara

lokalbehoven torde kunna begränsas till omkring 15 000 kronor.

Kompletteringsplan för statens skogsforskningsinstitut.

Vid behandlingen av högskoleutredningens utbyggnadsplan för skogshögskolan

har jag föreslagit att statens skogsforskningsinstitut skulle erhålla en

särskild avdelning för arbetslära, varvid förutsatts att ifragavarande avdelningsföreståndare

skulle svara för undervisningen i detta ämne vid skogshögskolan.

Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som kommer att

anförtros denna avdelning såväl med avseende på undervisningen vid högskolan

som med avseende på forskningen vid institutet torde avdelningen

böra utrustas med en försöksledare i lönegrad Ce 29 att biträda avdelningsföreståndaren

med såväl undervisningsuppgifterna vid högskolan som forskningsarbetet

på institutet.

Såsom framgått av det föregående har skogsforskningsinstitutet i samband

med omorganisationen av skogshögskolans professurer även beretts en viss

fördel därigenom att professorn i virkeslära vid högskolan har förutsatts i

viss utsträckning skola kunna lämna biträde vid forskningsinstitutets arbeten.

Såsom förut omnämnts har emellertid styrelsen för skogshögskolan och

statens skogsforskningsinstitut ansett sig böra för forskningsinstitutets del

anmäla vissa ytterligare behov av personalförstärkningar att upptagas till

prövning i samband med högskoleutredningens förslag om utbyggnad av

skogshögskolan. I rådande läge kan jag dock endast i begränsad utsträckning

tillstyrka ifrågavarande yrkanden, även om dessa i och för sig kunna

anses motiverade med tanke på de vinster, som en dylik utbyggnad av institutets

verksamhet skulle kunna innebära för vart skogsbruk. Jag vill också

erinra om att skogsforskningsinstitutet tid efter annan under de föregående

åren erhållit avsevärt förhöjda anslag för olika ändamål.

Beträffande förevarande kompletteringsplan för skogsforskningsinstitutet

finner jag mig böra på av styrelsen anförda skäl tillstyrka att institutets

chef befrias från uppgiften att jämväl fungera som föreståndare för en av

institutets avdelningar och att i detta syfte den nuvarande försöksledartjänsten

vid statistiska avdelningen ombildas till en föreståndartjänst i lönegrad

Ca 33.

Jag vill även tillstyrka att för ledningen av de matematisk-statistiska

uppgifter som anförtrotts åt ett inom institutet organiserat räknekontor inrättas

en försöksledartjänst i lönegrad Ce 29. Denna löneställning för ifrågavarande

tjänst torde vara ofrånkomlig, om institutet för de mycket krävande

matematiska arbetsuppgifter, vilka äro av väsentlig betydelse för

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

produktions- och föryngringsforskningen, skall kunna erhålla en tillräckligt

kvalificerad person.

I detta sammanhang vill jag även förorda att den statistiska avdelningens

benämning i förtydligande syfte ändras till avdelningen för skogstaxering.

Av tidigare anförda skäl anser jag mig icke för närvarande kunna biträda

förslagen om uppdelning av skogsforskningsinstitulets nuvarande skogsavdelning

samt avdelningen för botanik och marklära i särskilda avdelningar

för föryngringsforskning och produktionsforskning respektive skogsbotanik

och markbiologi.

Då även de här framställda förslagen rörande utbyggnad av skogsforskningsinstitutet

icke äro avsedda att träda i kraft förrän den 1 juli 1949,

torde liksom i fråga om högskolorna det icke finnas anledning att redan nu

upptaga till prövning ifrågasatta förstärkningar av den övriga personalen

eller höjningar av omkostnadsanslag m. m.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49.

Såsom jag i det föregående anfört torde någon utbyggnad av ifrågavarande

högskolor på grundval av 1946 års högskoleutrednings betänkande

icke böra ske förrän från och med budgetåret 1949/50. Vid sådant förhållande

torde anslagen till högskolorna för nästa budgetår böra beräknas efter

i huvudsak samma grunder som för innevarande budgetår. För lantbrukshögskolans

del torde hänsyn dock få tagas till de förslag, som i annat sammanhang

denna dag framlagts rörande försöksverksamheten på jordbrukets

område. Jag torde nu få anmäla de av respektive högskolestyrelse gjorda

anslagsframställningarna för nästa budgetår.

Lantbrukshögskolan.

I skrivelse den 30 augusti 1947 har styrelsen för lantbrukshögskolan framlagt

förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 beträffande högskolan,

avseende samtliga i det föregående omförmälda ändamål utom inredning

och utrustning. Högskolestyrelsen har härvid erinrat om att utredningar

rörande högskolans organisation och anslagsbehov påginge eller

nybgen avslutats. Med hänsyn härtill har styrelsen i förevarande äskanden

endast beräknat medel för de ändamål, vilka enligt styrelsens mening

måste tillgodoses för det fall att på berörda utredningar grundade förslag

icke komme att föreläggas 1948 års riksdag. Vidare må här nämnas, att

högskolestyrelsen vid anslagsberäkningarna utgått från att styrelsens den

12 juli 1946 framlagda förslag om provisoriska åtgärder för möjliggörande

av en utökning av det årliga antalet studerande vid högskolan skulle fullföljas.

Beträffande den närmare innebörden av detta förslag torde få hänvisas

till propositionen nr 311/1946, bil. 7, p. 2 ävensom till vad i 1947 års

statsverksproposition anförts vid anmälan av lantbrukshögskolans anslags
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. May.ts proposition nr 177.

frågor. Över högskolestyrelsens ifrågavarande skrivelse har statskontoret

den 24 september 1947 avgivit infordrat remissutlåtande.

Sedermera har styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 20 november

1947 hemställt om anvisande av ett anslag av 181 400 kronor till utrustning

m. m. av nybyggnad för mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet.

över denna framställning har statskontoret den 8 december

1947 avgivit utlåtande.

Lantbrukshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 1 767 000 kronor. Kungl. Maj :t har den 30

juni 1947 för lantbrukshögskolan fastställt dels personalförteckning (statsliggaren

s. 728), dels ock följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis

............................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ *

Summa kronor

552 200

275 300

859 500

80 000

1 767 000.

Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t förklarat, att av den

i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal icke finge utan Kungl. Maj :ts medgivande tagas i anspråk

högre belopp än 790 000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögkolan har hemställt, att anslaget för nästa budgetår

skulle uppföras med ett belopp av 1 777 800 kronor. Härav avse

510 000 kronor avlöningar till ordinarie tjänstemän, 284 300 kronor arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 838 500 kronor

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt 145 000 kronor rörligt

tillägg. Beträffande högskolestyrelsens beräkning av de särskilda anslagsposterna

må anföras följande.

Minskningen under ordinarie posten, 42 200 kronor, beror på korrigering

av den för innevarande budgetår schablonmässiga uppräkningen

liv posten.

Arvodesposten har föreslagits böjd med 9 000 kronor till 284 300

kronor. Av ökningen beror ett belopp av 2 400 kronor på att arvodena till

de båda laboratorerna uppräknats från 12 000 till 13 200 kronor. Till motivering

härför har anförts, att ifrågavarande arvoden icke uppginge till

mer än ungefär samma belopp som docentstipendierna, oaktat laboratorerna

hade avsevärt större tjänstgöringsskyldighet än docentstipendiaterna.

Risk förelåge därför, att laboratorerna sökte sig tillbaka till docentstipendierna.

För anordnande av en kurs i agrarpolitik, i vilket ämne undervisningen

omhänderhafts av en docentstipendiat vars stipendietid utgått,

har begärts 1 800 kronor. Vidare har högskolestyrelsen, under erinran

om att 1946 års högskoleutredning föreslagit inrättande av en professur

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungi. Maj.ts proposition nr 177.

i jordbrukets historia och geografi, hemställt om anvisande av 900 kronor

till en kurs i berörda ämne i avbidan på resultatet av utredningen. Då

högskolestyrelsen ansett det vara av stort värde därest föreläsningar av

fackmän i skifteslära och fotogrammetri komme till stånd, har styrelsen

för detta ändamål äskat ett belopp av 700 kronor. Med hänsyn till att

kursen i nationalekonomi helt ges i form av föreläsningar och icke, såsom

vid fastställandet av ersättning till specialläraren i ämnet räknats med,

1 form av dels föreläsningar dels övningar, har nämnda ersättning ansetts

böra höjas med 300 kronor. Slutligen har högskolestyrelsen i anledning

av det ökade antalet studerande uppräknat förevarande anslagspost med

2 900 kronor. Denna beräkning överensstämmer med det i förberörda proposition

nr 311/1946 intagna förslaget utom såtillvida, att för dubblering

av övningskursen i husbyggnadslära upptagits 1 200 kronor.

Icke-ordinarieposten har minskats med 21 000 kronor till

838 500 kronor. Förstnämnda belopp utgör skillnaden mellan en minskning

å 87 000 kronor, beroende på den schablonmässiga uppräkningen innevarande

budgetår av posten, samt en ökning å tillhopa 66 000 kronor. Av ökningen

föranledas 18 900 kronor av att högskolestyrelsen föreslagit inrättande

av en befattning såsom institutionsvaktmästare i lönegrad Ce il vid vardera

av institutionerna för växtodlingslära och för allmän jordbrukslära samt en

kontorsbiträdesbefattning i lönegrad Ce 8 vid vardera av växtfysiologiska

och lantbruksekonomiska institutionerna. Befattningarna ha ansetts erforderliga

med hänsyn till omfattningen av arbetet vid nämnda institutioner.

Beträffande mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet ha upptagits

dels 5 100 kronor för inrättande av en befattning såsom tekniskt biträde

i lönegrad Ce 11 dels ock ytterligare 6 000 kronor för tillfällig arbetskraft.

Såsom skäl för inrättande av berörda befattning har anförts önskvärdheten

av att kunna avlasta en avsevärd del av det mera kvalificerade

rutinarbetet från den vetenskapligt utbildade personalen. Det ökade medelsbehovet

för tillfällig arbetskraft har angivits bero på den starkt ökade distributionen

av bakteriekulturer och det därigenom utvidgade registreringsarbetet

samt något höjda arvoden. Högskolestyrelsen har vidare beräknat

5 100 kronor för inrättande av en befattning såsom förste expeditionsvakt vid

biblioteket samt 12 000 kronor för anställande av tillfällig arbetskraft vid

detta. Dessa förslag ha motiverats med att verksamheten vid biblioteket under

de senaste åren starkt ökats, och såsom exempel härpå har bland annat

framhållits att låneexpeditionens omfattning på fyra år tredubblats. För

tillfällig arbetskraft vid jordbruksförsöksanstalten samt husdjursförsöksanstalten

ha för nästa budgetår ansetts behövas ytterligare 900 respektive

12 300 kronor. Såvitt angår sistnämnda anstalt beror det ökade anslagsbehovet

på att s. k. arkivarbetare icke såsom tidigare kunde beräknas stå till förfogande

för anstalten. Da arbetet vid kansliet och kamrerarexpeditionen

under det senaste året ytterligare ökats, bland annat på grund av källskattereformen,

har det för avlönande av tillfällig arbetskraft därstädes avsedda

beloppet uppräknats med 4 600 kronor. Slutligen har högskolestyrelsen bei

äknat ett belopp av 1 000 kronor för ersättning till språkkunniga ciceroner

för utländska besökare vid högskolan.

Posten rörligt tillägg har uppräknats med 65 000 kronor till

145 000 kronor.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande.

Statskontoret kan för sin del icke finna en utvidgning av verksamheten

böra ske, förrän resultatet av det pågående utredningsarbetet föreligger.

Ämbetsverket avstyrker i enlighet härmed inrättandet av samtliga de be
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

gärda befattningarna samt anvisandet av ökade medel till tillfällig arbetskraft

vid biblioteket. Även de till sådan arbetskraft vid baljväxtlaboratoriet,

jordbruks- och husdjursförsöksanstalterna samt kansli- och kamrerarexpeditionen

begärda medlen synas åtminstone i någon mån kunna beskäras.

Vad särskilt angår husdjursförsöksanstalten må framhållas, att, då arkivarbetare

endast avses skola användas för eljest ej erforderliga arbeten, det

förhållandet, att sådana icke längre stå till förfogande, icke i och för sig

bör kunna tagas till intäkt för en begäran om ökade medel till tillfällig arbetskraft.

Förslaget om en uppräkning av laboratorsarvodena och i övrigt

under arvodesposten upptagna ersättningar föranleder icke någon erinran

från statskontorets sida.

I detta sammanhang torde jag få anmäla två av assistentföreningen vid

lantbrukshögskolan gjorda framställningar rörande förbättring av löneställningen

för arvodesassistenterna vid högskolan. I dessa framställningar,

vilka överlämnats av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

respektive styrelsen för lantbrukshögskolan med egna utlåtanden, har bland

annat föreslagits, att beträffande assistenter med arvoden å 6 900 kronor

skulle, räknat från och med den 1 juli 1947, genomföras en lönereglering

motsvarande den som kommit till stånd för liknande befattningshavare vid

veterinärhögskolan. I enlighet härmed skulle assistent som ännu icke avlagt

agronomexamen placeras i lönegrad Cg 20, assistent som avlagt agronomexamen

eller motsvarande examen i lönegrad Cf 22 samt assistent som

avlagt agronomexamen eller motsvarande examen och tjänstgjort iy2 år i

lönegrad Ce 24. Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund har erinrat,

att förbundet i särskild skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om uppdrag åt

1946 års personalutredning att verkställa utredning rörande avlöningsförhållanden

och befordringsgång för de vetenskapligt utbildade assistenterna vid

vissa fackhögskolor och statliga institut för forskning och försöksverksamhet.

Under åberopande härav ävensom vad förbundet i sitt yttrande över 1946

års högskoleutrednings betänkande anfört i ärendet har förbundet hemställt,

att de av assistentföreningen uttalade synpunkterna måtte beaktas vid

behandlingen av lantbrukshögskolans anslagsfrågor för budgetåret 1948/49.

Stgrelsen för lantbrukshögskolan har likaledes anslutit sig till assistentföreningens

förslag.

Över förevarande framställningar ha utlåtanden vidare avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att en allsidig

utredning av frågan om avlöningsförhållanden och befordringsgång för vetenskapligt

utbildade assistenter vid lantbrukshögskolan in. fl. fackhögskolor

och statliga institut för forskning och försöksverksamhet komme till

stånd. Vid en dylik allmän översyn borde enligt statskontorets mening löneställningen

för assistenter vid veterinärhögskolan tagas under förnyat övervägande.

Statens lönenämnd har anfört i huvudsak följande.

Lönenämnden vill framhålla, att det icke kan anses lämpligt att för endast

en grupp av assistenttjänster införa särskilda bestämmelser om begynnelselön

och lönegradsuppflyttning efter viss tid. En reglering av lönevillkoren

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

kan enligt lönenämndens mening icke ske utan att densamma berör samtliga

assistentbefattningar vid högskolan, avseende såväl lönegradsplacerade

tjänster som arvodesbefattningar, för vilka krävas agronomexamen eller att

vederbörande är elev vid högskolan. Vad angår frågan, huruvida reglerande

bestämmelser i sist angivna omfattning böra utfärdas, håller lönenämnden

emellertid före, att förevarande fråga icke lämpligen kan lösas endast för

lantbrukshögskolans vidkommande. Lönenämnden anser i stället, att spörsmålet

härom bör upptagas till prövning i vidare sammanhang, varvid enhetliga

bestämmelser böra meddelas för samtliga assistenttjänster inom förvaltningen,

vilka kunna anses jämförliga med lantbrukshögskolans assistenttjänster.

Därest emellertid nu föreliggande framställningar skulle anses kunna läggas

till grund för utfärdande av särskilda bestämmelser om lönegradsplacering

för lantbrukshögskolans assistenter, håller lönenämnden före, att den

för assistent, som ännu ej avlagt högskoleexamen, föreslagna lönegraden Cg

20 är väl hög. Enligt lönenämndens mening böra dessa assistenter icke uppföras

i högre lönegrad än Cg 19. Lönenämnden anser vidare, att tiden för den

förordade uppflyttningen av assistent med agronomexamen eller annan akademisk

examen från Cf 22 till Ce 24 (l1/, år) bör förlängas.

Departementschefen. I avvaktan på genomförandet från och med budgetåret

1949/50 av de i det föregående framlagda på 1946 års högskoleutredning

grundade förslagen till utbyggnad av de högre undervisningsanstalterna

på jordbrukets område är jag icke beredd att förorda att nya tjänster

inrättas vid lantbrukshögskolan eller ändringar vidtagas i befattningshavarnas

lönevillkor. Vid sådant förhållande synes någon uppräkning av arvodena

till två laboratorer, vilkas löneställning kommer att påverkas av det

nyssnämnda utbyggnadsförslaget, icke böra ifrågakomma. Av liknande skäl

är jag icke beredd att nu förorda inrättande av de föreslagna befattningarna

såsom institutionsvaktmästare, förste expeditionsvakt, tekniskt biträde och

kontorsbiträden.

Vad angår frågan om förbättring av löneställningen för vissa arvodesavlönade

assistenter torde detta spörsmål, såsom bland annat lönenämnden

framhållit, böra ses i ett vidare sammanhang. Enligt min mening saknas

ännu tillräckligt underlag för lönereglering och införande av befordringsgång

för denna personalgrupp. Starka skäl synas därför tala för att frågan,

såsom bland annat Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund förordat,

hänskjutes till 1946 års personalutredning att tagas under övervägande i

samband med en allmän översyn av löneställningen för vetenskapligt utbildad

assistentpersonal. Emellertid synes i avbidan härpå en provisorisk

förbättring av löneställningen böra komma till stånd för de assistenter,

som avlagt agronomexamen och nu åtnjuta arvode av 6 900 kronor för år.

Vid övervägande av detta spörsmål har jag funnit mig böra föreslå, att

sådan assistent må inplaceras i lönegrad Cg 17 samt assistent som tjänstgjort

1 Va år i lönegrad Cg 20. En dylik anordning synes icke komma att

föregripa en blivande utredning i ämnet.

Såsom förut anförts har högskolestyrelsen vid sina anslagsberäkningar utgått

från att styrelsens den 12 juli 1946 framlagda, i propositionen nr 311/

1946 återgivna förslag till provisoriska åtgärder för möjliggörande av en

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

59

utökning av det årliga antalet studerande vid högskolan skulle fullföljas.

Häremot har jag icke något att erinra. Jag förordar alltså, att även under

nästkommande budgetår vid högskolan antages ett till 50 utökat antal studerande.

Vidare vill jag tillstyrka de av högskolestyrelsen i förevarande sammanhang

gjorda medelsäskandena, vilka i stort sett överensstämma med

vad som ifrågasatts i berörda proposition nr 311/1946. För dubblering av

kurserna i husbyggnadslära, pedagogik och mjölkhushållning, ökning av antalet

undervisningstimmar i marknadslära samt assistenthjälp i husbyggnadslära

bör sålunda anvisas ett belopp av (1 200 -f- 240 + 240 + 120 +

1 100 =) 2 900 kronor.

Den av högskolestyrelsen ifrågasatta kursen i skifteslära och fotogrammetri,

vilken är avsedd att ingå i undervisningen enligt förslaget till upprustning

av lantbrukshögskolan, synes mig ha sådant samband med det

framtida jordbruksprogrammets handhavande att ifrågavarande kurs bör

komma till stånd utan dröjsmål. Jag förordar därför, att för denna kurs

beräknas ett belopp av 700 kronor. Intill dess det ifrågasatta samarbetet

mellan universitetet och högskolan i vad gäller undervisningen i nationalekonomi

ordnats torde medel även böra beräknas för en kurs i agrarpolitik.

Mot det av högskolestyrelsen härför beräknade beloppet, 1 800 kronor, har

jag intet att invända. Med hänsyn till vad högskolestyrelsen anfört vill jag

vidare biträda förslaget om uppräkning av arvodet till specialläraren i nationalekonomi

med 300 kronor. Däremot synas såsom jag tidigare framhållit

tillräckliga skäl knappast föreligga för anordnande av en kurs i jordbrukets

historia och geografi. Någon medelsanvisning för detta ändamål

för nästa budgetår torde alltså icke böra ske.

För anställande av ytterligare tillfällig arbetskraft vid lantbrukshögskolan

har äskats icke mindre än omkring 36 000 kronor. En medelsanvisning

av denna storlek torde emellertid i nuvarande ekonomiska läge icke kunna

komma i fråga. Med hänsyn till vad i ärendet anförts, bland annat det förhållandet

att arkivarbetare icke längre kunna beräknas stå till förfogande för

högskolan, synes dock en viss förstärkning av högskolans tillfälliga arbetskraft

ofrånkomlig. Jag föreslår, att för ändamålet avses ett belopp av 14 000

kronor, varav 4 000 kronor till baljväxtlaboratoriet, 4 000 kronor till husdjur

sförsöksanstalten, 3 000 kronor till biblioteket och 3 000 kronor till kansliet

och kamrerarexpeditionen. Förslaget om upptagande av medel till ersättning

åt ciceroner för utländska besökare vid högskolan är jag däremot icke för

närvarande beredd att tillstyrka.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle lantbrukshögskolans

avlöningsanslag för nästa budgetår erhålla följande utseende.

Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän torde icke böra undergå

annan förändring än att densamma på grund av den schablonmässiga

uppräkningen för innevarande budgetår bör minskas med 42 200 kronor till

510 000 kronor. Förslagen om anordnande av kurser i agrarpolitik samt i

skifteslära och fotogrammetri ävensom om förhöjning av arvodet till specialläraren

i nationalekonomi medföra, att posten arvoden och särskilda er
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

sättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, uppräknas med (1 800 -f- 700 +

300 = ) 2 800 kronor. Posten bör vidare höjas med 2 900 kronor i anledning

av det utökade antalet studerande vid högskolan. Då arvodesposten emellertid

samtidigt torde kunna minskas med 62 100 kronor på grund av vad

som föreslagits i fråga om vissa arvodesassistenter, skulle alltså ifrågavarande

post behöva uppföras med (275 300 + 2 800 + 2 900 — 62 100 =) 218 900

kronor. Vad angår posten avlöningar till icke-ordinarie personal bör denna å

ena sidan höjas med 14 000 kronor med hänsyn till den av mig förordade

förstärkningen av tillfällig arbetskraft vid högskolan samt med 67 100 till

följd av nyssnämnda förslag berörande vissa arvodesassistenter, men å andra

sidan minskas med 69 500 kronor på grund av den schablonmässiga uppräkningen

av posten för löpande budgetår. Förevarande anslagspost bör

följaktligen bestämmas till (859 500 + 14 000 + 67 100 — 69 500 =) 871 100

kronor. För rörligt tillägg synes slutligen böra beräknas (80 000 + 68 000 =)

148 000 kronor.

I enlighet med vad jag förut antytt böra erforderliga medel för genomförande

av de i propositionen angående försöksverksamheten på jordbrukets

område framlagda förslagen böra äskas i förevarande sammanhang. I anslutning

härtill böra de olika anslagsposterna i lantbrukshögskolans avlöningsstat

uppräknas, ordinarieposten med 65 100 kronor till 575 100 kronor,

arvodesposten med 82 400 kronor till 301 300 kronor, icke-ordinarieposten

med 70 000 kronor till 941 100 kronor samt rörligt tillägg med 15 000

kronor till 163 000 kronor.

För nästa budgetår skulle sålunda till avlöningar vid lantbrukshögskolan

behöva anvisas ett förslagsanslag av (575 100 -f- 301 300 + 941 100 +

163 000 =) 1 980 500 kronor.

Lantbrukshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 209 500 kronor. Kungl. Maj :t har den 30

juni 1947 fastställt omkostnadsstat för lantbrukshögskolan (statsliggaren

s. 729). Enligt staten äro nettoutgifterna beräknade för undervisningsinstitutionerna

m. m. till (204 900 —105 200 =) 99 700 kronor, för försöksanstalterna

till (69 600 — 7 000 =) 62 600 kronor och för försöksgårdarna till

(425 500 — 378 300 =) 47 200 kronor. Kungl. Maj:t har härjämte fastställt

särskilda stater för försöksanstalterna och försöksgårdarna (statsliggaren

s. 731).

Styrelsen för lantbrukshögskolan har beräknat anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål till 255 500 kronor. Beträffande anslagsberäkningen må

anföras följande.

Undervisningsinstitutionerna m. m. Nettoutgifterna för

detta ändamål ha ökats med 3 000 kronor, vilket belopp utgör skillnaden

mellan en ökning av utgifterna å tillhopa 13 000 kronor och en beräknad

ökning av uppbördsmedlen å 10 000 kronor, ökningen hänför sig till delposterna

övriga expenser samt driftkostnader för baljväxtlaboratoriet och

sjukvårdskostnader för studentkåren, vilka föreslagits höjda från respektive

51 000, 25 000 och 1 000 kronor till respektive 58 000, 30 000 och 2 000

kronor. Uppräkningen av delposten övriga expenser har främst föranletts av

opaginerad Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

ökade städningskostnader på grund av dels höjda löner enligt gällande kollektivavtal

dels tillkomsten av den nya institutionsbyggnaden för mikrobiologiska

institutionen. Det ökade medelsbehovet till driftkostnader för

baljväxtlaboratoriet har motiverats med den stegrade omsättningen vid laboratoriet.

Såsom skäl för höjningen av delposten sjukvårdskostnader för studentkåren

har framhållits, att antalet studerande vid högskolan ökats till

det dubbla sedan delpostens belopp fastställdes.

Försöksanstalterna. Beträffande jordbruksförsöksanstalten ha

nettoutgifterna ökats med 2 700 kronor till 41 800 kronor, i det att delposterna

övriga expenser och arbetskostnader upptagits till 500 respektive 2 200

kronor högre belopp än för löpande budgetår eller till 8 900 respektive 17 200

kronor. Den ifrågasatta ökningen av sistnämnda delpost har angivits bero

på höjda löner enligt kollektivavtal.

Försöksgårdarna. Utgifterna för dessa ha ökats med 42 800 kronor

till 468 300 kronor och uppbördsmedlen med 2 500 kronor till 380 800

kronor, i följd varav nettoutgifterna beräknats stiga med 40 300 kronor till

87 500 kronor.

Lanna försöksgård. Utgifterna ha upptagits till oförändrat belopp av

40 400 kronor. Då även uppbördsmedlen beräknats till samma belopp som

för löpande budgetår, eller till 40 300 kronor, ha nettoutgifterna upptagits

med oförändrat belopp av 100 kronor.

Offers försöksgård. Ökning föreslås av posterna avlöningar till jordbrukspersonal

med 6 100 kronor till 35 500 kronor, inköp och underhåll av inventarier

med 1 300 kronor till 4 500 kronor, skatter och onera med 200 kronor

till 1 000 kronor, inköp av konstgödsel, kalk och utsäde med 700 kronor

till 3 000 kronor, inköp av foder- och strömedel med 900 kronor till 1 500

kronor, utgifter för växtodling med 200 kronor till 1 500 kronor, diverse utgifter

för husdjur med 400 kronor till 1 300 kronor samt diverse omkostnader

för lanthushållning samt oförutsedda utgifter med 400 kronor till

1 200 kronor. Utgifterna ha sålunda ökats med 10 200 kronor till 56 200

kronor. Uppbördsmedlen ha beräknats ökade med 9 100 kronor till 50 100

kronor. Nettoutgifterna ha sålunda upptagits med ett 1 100 kronor högre

belopp än för innevarande budgetår eller till 6 100 kronor.

Flahu.lt

löningar till jordbrukspersonal med 8 600 kronor till 48 000 kronor, inköp

av konstgödsel, kalk och utsäde med 1 000 kronor till 8 000 kronor, inköp

av foder och strömedel med 2 000 kronor till 4 500 kronor samt laboratorieoch

analyskostnader med 400 kronor till 1 700 kronor. Posten diverse utgifter

för växtodling har minskats med 500 kronor till 3 000 kronor. Utgifterna

ha sålunda ökats med 11 500 kronor till 84 000 kronor. Uppbördsmedlen ha

minskats med 4 000 till 60 000 kronor. Nettoutgifterna ha alltså upptagits

till ett 15 500 kronor högre belopp än för innevarande budgetår eller till

24 000 kronor.

Gisselås försöksgård. För denna försöksgård har räknats med ökning av

posterna avlöningar till jordhrukspersonal med 5 000 kronor till 30 000 kronor,

inköp och underhåll av inventarier med 600 kronor till 2 000 kronor,

skatter och onera med 200 kronor till 700 kronor, inköp av konstgödsel,

kalk och utsäde med 1 000 kronor till 4 500 kronor, inköp av foder- och strömedel

med 800 kronor till 2 000 kronor, diverse utgifter för växtodling med

1 400 kronor till 2 000 kronor, diverse utgifter för husdjur med 400 kronor

till 1 000 kronor samt diverse omkostnader för lanthushållningen samt oförutsedda

utgifter med 300 kronor till 950 kronor. Vidare har liksom för övriga

försöksgårdar upptagits en ny post till laboratorie- och analyskostnader

med 500 kronor. Posten underhåll av byggnader m. in. har minskats

med 600 kronor till 1 500 kronor. Utgifterna ha sålunda ökats med 9 600

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

kronor till 47 500 kronor. Uppbördsmedlen ha upptagits till ett 1 400 kronor

lägre belopp än för innevarande budgetår eller till 25 400 kronor. Nettoutgifterna

ha följaktligen upptagits till ett It 000 kronor högre belopp än för

innevarande budgetår eller till 22 100 kronor.

Försöksgårdsledningen för Brännberg och Sunderbyn. Utgifterna ha ökats

med 400 kronor till 4 300 kronor, i det att posten reseersättningar föreslagits

höjd med 400 kronor till 1 600 kronor. Härvid bar framhållits, att föreståndaren,

som använde egen bil vid tjänsteresor och hade en fast reseersättning

av 800 kronor för år, under tiden 1 maj—15 augusti 1947 kört över

4 000 kilometer i tjänsteärenden. Med hänsyn härtill har stvrelsen ansett,

att ifrågavarande ersättning borde höjas till'' 1 200 kronor.

Brännbergs och Sunderbyns försöksgårdar. Ökning har beräknats av posterna

avlöningar till jordbrukspersonal med 3 100 kronor till 33 400 kronor,

underhåll av byggnader med 1 500 kronor till 3 000 kronor samt diverse

utgifter för växtodling med 500 kronor till 1 400 kronor. Utgifterna ha

alltsa ökats med 5 100 kronor till 49 800 kronor. Då upphördsmedlen vidare

upptagits till ett 3 000 kronor lägre belopp än i gällande stat eller

till 30 000 kronor, har den sammanlagda nettoutgiften för ifrågavarande

två försöksgårdar ökats med 8 100 kronor till 19 800 kronor.

Öjebyns lörsöksgård. A ena sidan ha följande poster föreslagits ökade,

nämligen avlöningar till jordbrukspersonal med 6 000 kronor till 52 000

kronor, utgifter för elev- och assistenthushåll med 500 kronor till 9 500

kronor samt inköp av konstgödsel, kalk och utsäde med 2 000 kronor till

13 000 kronor. Posten diverse utgifter för växtodling har å andra sidan

minskats med 2 000 kronor till 5 000 kronor. Utgifterna ha sålunda ökats

med 6 500 kronor till 99 600 kronor. Uppbördsmedlen ha upptagits till ett

6 700 kronor högre belopp än i gällande stat eller till 93 000 kronor. Nettoutgifterna

ha följaktligen minskats med 200 kronor till 6 600 kronor.

Ugerups försöksgård. Posten kostnader för lokala försöksfält har ansetts

kunna minskas med 500 kronor till 4 500 kronor, varför utgifterna upptagits

till 86 500 kronor. Uppbördsmedlen ha upptagits till ett''4 900 kronor

lägre belopp än i gällande stat eller till 82 000 kronor. Nettoutgifterna ha

sålunda ökats med 4 400 kronor till 4 500 kronor.

Statskontoret har i sitt remissutlåtande anfört följande.

Beträffande omkostnaderna vid högskolan må erinras, att posten till övriga

expenser innevarande år uppräknades med 3 000 kronor för bestridande

av bland annat viss möbel- och maskinanskaffning. Med hänsyn härtill

förefaller det statskontoret, som en höjning nu borde kunna begränsas

till i varje fall 5 000 kronor. Med anledning av de vid åtskilliga försöksgårdar

föreslagna utgiftsökningarna vill statskontoret erinra om vad ämbetsverket

anfört i remissutlåtanden över högskolans anslagsäskanden för

budgetåren 1944/45—1946/47. Statskontoret framhöll bland annat, att —

därest en minskning av inkomsterna vid någon gård icke kunde undvikas

denna minskning regelmässigt borde kunna kompenseras genom en motsvarande

nedskärning av driftutgifterna. Ämbetsverket hölle sålunda före,

att variationer i staternas inkomst- och utgiftssidor knappast skulle behöva

medföra, att nettoutgifterna för de skilda gårdarna upptoges till högre

belopp än för tidigare budgetår. En uppdelning av den nu för varje gård

fastställda staten i två avdelningar, en för försöksverksamheten och en för

jordbruket i övrigt, borde medföra en bättre överblick över gårdarnas bärighet.

Vidare ifrågasattes om icke förhållandena vid gårdarna tarvade en

närmare undersökning i syfte att nedbringa statsverkets kostnader för försöksgårdarna.

Beträffande förslaget till stater för budgetåret 1948/49 må

härutöver framhållas, att högskolan icke på något sätt motiverat nedsätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

63

ningen av de beräknade inkomsterna vid vissa gårdar. Särskilt staterna för

Flahult samt Brännberg och Sunderbyn böra i detta avseende uppmärksammas.

Departementschefen. Beträffande omkostnaderna för undervisningsinstitutionerna

kan jag i betraktande av de betydligt stegrade utgifterna för städning

tillstyrka en uppräkning av posten övriga expenser med 6 000 kronor

till 57 000 kronor. Med hänsyn till den ökade omsättningen vid baljväxtlaboratoriet

har jag icke heller någon erinran mot att posten driftkostnader

vid baljväxtlaboratoriet höjes med 5 000 kronor till 30 000 kronor. Vidare

synes såsom högskolestyrelsen föreslagit posten sjukvårdskostnader för studentkåren

i anledning av det ökade antalet studerande böra uppräknas med

1 000 kronor till 2 000 kronor. Nettoutgifterna för ifrågavarande institutioner

torde alltså, då inkomsterna kunna beräknas till ett 10 000 kronor högre

belopp än för löpande budgetår eller till 115 200 kronor, böra uppföras

med (99 700 + 6 000 + 5 000 + 1 000 — 10 000 =) 101 700 kronor.

För jordbruks- och husdjursförsöksanstallerna torde icke böra vidtagas

andra ändringar i omkostnadsstaten än att beträffande förstnämnda anstalt

posterna övriga expenser och arbetskostnader i enlighet med högskolestyrelsens

förslag höjas med 500 respektive 2 200 kronor till 8 400 respektive

17 200 kronor. Nettoutgifterna för försöksanstalterna synas alltså böra upptagas

till (62 600 + 500 + 2 200 =) 65 300 kronor.

Vad slutligen angår försöksgårdarna torde en viss uppräkning av utgifterna

icke kunna undvikas därest de ökade kostnaderna för avlöningar till

jordbrukspersonal skola kunna täckas. Även härutöver synas vissa huvudsakligen

ofrånkomliga utgiftsstegringar böra tillåtas. Å andra sidan synes

emellertid en mindre begränsning av utgifterna kunna vidtagas till följd av

minskat medelsbehov under några anslagsposter i försöksgårdarnas omkostnadsstater.

I anslutning till det anförda vill jag föreslå, att försöksgårdarnas

utgifter för nästa budgetår upptagas till (425 500 + 26 400 — 3 600 =)

448 300 kronor, vilket i jämförelse med löpande budgetår innebär en ökning

med 22 800 kronor. Av nämnda nettoökning beräknas 6 700 kronor hänföra

sig till Offers försöksgård, 5 500 kronor till Flahult, 5 000 kronor till

Gisselås, 1 100 kronor till Brännberg och Sunderbyn samt 5 000 kronor till

öjebyn. För Ugerup räknas med en minskning av 500 kronor. Inkomsterna

anser jag sammanlagt kunna uppskattas till ett 5 400 kronor högre belopp

än för innevarande budgetår eller till 383 700 kronor. Jag har därvid följt

högskolestyrelsens beräkningar utom i vad avser Ugerup, för vilken gård

jag uppskattat inkomsterna till ett 2 900 kronor högre belopp än styrelsen.

Utgifterna för försöksgårdarna torde sålunda kunna upptagas med

(47 200 + 22 800 — 5 400 =) 64 600 kronor. I detta sammanhang vill jag

erinra om mitt i 1947 års statsverksproposition gjorda uttalande om vikten

av att verksamheten vid försöksgårdarna bedrives inom ramen av de medel,

som finnas tillgängliga och ställas till förfogande för ändamålet.

Vid bifall till vad jag bär förordat skulle till bestridande av lantbruksliögskolans

omkostnader för nästa budgetår behöva anvisas (101 700 +

65 300 + 64 600=) 231 600 kronor. Härtill kommer emellertid på grund

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

av vad i propositionen angående försöksverksamheten på jordbrukets område

föreslagits ytterligare ett belopp av 163 000 kronor. Lantbrukshögskolans

omkostnadsanslag skulle följaktligen för budgetåret 1948/49 behöva

upptagas till 231 600 -j- 163 000 =) 394 600 kronor. Det torde få

ankomma å Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslagets användning.

Lantbrukshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Å riksstaten för

innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag

av 337 700 kronor, varav 15 000 kronor avsetts för anskaffande av vissa inventarier

till nybyggnad för restaurang m. m. vid Ultuna. I fråga om anslagets

användning i övrigt hänvisas till statsliggaren s. 734.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att för nästa budgetår

måtte för ändamålet anvisas ett med 95 200 kronor till 432 900 kronor höjt

anslag. Rörande högskolestyrelsens anslagsberäkning må här återgivas följande.

Posten institutioner och samlingar föreslås höjd med 38 300 kronor till

188 300 kronor. Av ökningen föranledes ett belopp av 1 000 kronor av det

ökade antalet studerande vid högskolorna och 2 300 kronor av ökade kostnader

vid institutionen för husdjurens avels- och raslära för inköp av foder

åt försöksdjuren. Till återstående del, eller 25 000 kronor, beror ökningen

på att årsanslaget till mikrobiologiska institutionen ifrågasatts skola

höjas med sagda belopp. Såsom skäl härför har anförts, att ifrågavarande

institution för innevarande arbetsår genom statens tekniska forskningsråd

erhållit ett forskningsanslag av omkring 25 000 kronor till de löpande undersökningarna

vid institutionen, men att några medel knappast vidare

kunde påräknas från forskningsrådet.

Högskolestyrelsen har vidare föreslagit ökning av medelsanvisningen till

torrläggnings- och planeringsarbeten samt redskap m. in. vid botanisk-genetiska

institutionen med 16 300 kronor till 20 500 kronor, till apparatur vid

baljväxtlaboratoriet med 4 000 kronor till 8 000 kronor, till ersättningar till

försöksvärdar m. m., avseende anstalten för jordbruksförsök, med 6 000

kronor till 48 000 kronor, till försökskostnader avseende anstalten för husdjursförsök,

med 5 500 kronor till 34 500 kronor, till apparatur vid institutionen

för växtodlingslära med 35 200 kronor till 40 000 kronor samt till

inventarier vid Flahults försöksgård in. in. med 16 400 kronor till 23 300

kronor. Av förstnämnda anslagspost ha beräknats 4 800 kronor för planeringsarbeten,

4 500 kronor för inköp av ett tröskverk med motor, 3 500

kronor för inköp av en mindre motorfräs med tillbehör samt 7 700 kronor

för uppförande av stängsel. Posten apparatur vid baljväxtlaboratoriet har

avsetts för inköp av bland annat skakmaskiner och jordblandare. Det

ökade medelsbehovet till ersättningar till försöksvärdar in. in., avseende

anstalten för jordbruksförsök, har motiverats med att vid anstalten igångsatta

undersökningar rörande mikroelementens betydelse i växtodlingen

hittills bekostats av anslag från jordbrukets forskningsråd, men att det

vore osannolikt att forskningsrådet ansåge sig kunna bevilja ytterligare

anslag för ändamålet. Det till apparatur vid institutionen för växtodlingslära

beräknade beloppet har avsetts för inköp av en kylanläggning, varom

förslag framlagts redan under tidigare budgetår. Under posten inventarier

vid Flahults försöksgård m. in. ha upptagits medel till inköp av arbetshäst,

3-tons arbetsvagn, stallgödselspridare, konstgödselspridare och traktor

samt för omläggning av täckdiken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

65

Till apparatur in. in. vid institutionerna för husdjurens avels- och raslära,

husdjurens utfodring och skötsel samt marklära ha äskats respektive

3 000, 4 400 och 3 000 kronor. Härjämte ha för inköp av traktor vid Gisselås

försöksgård samt för anskaffande av inventarier vid öjebyns försöksgård

in. in. — arbetsvagnar, pelarborrmaskin, fräshacka, paketbil och nyodling

— beräknats 10 000 respektive 15 300 kronor. Slutligen har till försökskostnader

vid Öjebyn, avseende försök med nötkreatur jämte skördetids-

och konserveringsförsök, upptagits en anslagspost å 5 000 kronor.

Å andra sidan ha posterna försöksinventarier för husdjursförsöksanstalten

och utrustning i anledning av utökning av antalet studerande uppförts

med 3 200 respektive 14 700 kronor lägre belopp än för löpande budgetår

eller med 3 400 respektive 1 000 kronor.

Enligt vad högskolestyrelsen framhållit bortfalla slutligen helt de för innevarande

budgetår upptagna engångsutgifterna å tillhopa 49 300 kronor under

posterna inventarier för nybyggnad, apparatur vid mikrobiologiska institutionen,

vid analyslaboratoriet och vid institutionen för husdjurens anatomi

och fysiologi samt trädgårdstraktor vid Ugerups försöksgård.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka anskaffande av materiel

i stegrat tempo. Enligt ämbetsverkets mening borde därför förevarande

anslag i nuvarande läge icke bliva föremål för föreslagen uppräkning.

Departementschefen. I nuvarande läge torde en uppräkning av lantbrukshögskolans

materielanslag i den omfattning högskolestyrelsen föreslagit icke

kunna komma i fråga. Emellertid torde de av högskolestyrelsen framställda

förslagen i flera fall vara av en sådan angelägenhetsgrad, att desamma åtminstone

i viss utsträckning böra bifallas. Jag kan sålunda tillstyrka, att

följande anslagsposter höjas, nämligen posten institutioner och samlingar

med 10 000 kronor till 160 000 kronor, varav 1 000 kronor i anledning av det

ökade antalet studerande, 2 300 kronor på grund av ökade kostnader vid

institutionen för husdjurens avels- och raslära för inköp av foder samt

återstoden till följd av prisstegringar, posten torrläggnings- och planeringsarbeten

samt redskap in. in. vid botanisk-genetiska institutionen med 7 700

kronor till 11 900 kronor för uppförande av stängsel, posten apparatur vid

balj växt laboratoriet med 4 000 kronor till 8 000 kronor för inköp av skakmaskiner

och jordblandare in. in., posten försökskostnader, avseende anstalten

för husdj ursförsök, med 2 500 kronor till 31 500 kronor samt posten

inventarier vid Flahults försöksgård med 400 kronor till 7 300 kronor

för inköp av i högskolestyrelsens framställning angivna, av behovet mest

påkallade inventarier. Vidare vill jag förorda, att till försökskostnader vid

Öjebyn, apparatur in. in. vid institutionerna för husdjurens avels- och raslära,

husdjurens utfodring och skötsel samt marklära ävensom till inventarier

vid Öjebyns försöksgård upptagas 4 000, 2 000, 2 000, 3 000 och 5 000

kronor. Härvid förutsätter jag såvitt angår sistnämnda anslagspost, att denna

icke till någon del disponeras till kostnader för nyodling. Någon förhöjning

av posten ersättningar till lörsöksvärdar in. in., avseende anstalten för jordbruksförsök,

torde icke nu höra vidtagas. Ej heller synes för närvarande

erforderligt alt anvisa medel till anordnande av kylanläggning vid institu
5

Bihang till riksdagens protokoll t9i8. 1 samt. Nr 177.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

tionen för växtodlingslära samt till inköp av traktor vid Gisselås försöksgård.

Samtidigt bör ifrågavarande anslag minskas med tillhopa 67 200 kronor till

följd av minskat medelsbehov under anslagsposterna försöksinventarier för

husdj ursförsöksanstalten och utrustning i anledning av utökning av antalet

studerande samt på grund av bortfallande av vissa under löpande budgetår

under anslaget uppförda engångsutgifter.

Med beaktande av det anförda skulle följaktligen lantbrukshögskolans

materielanslag för nästa budgetår behöva bestämmas till (337 700 -f 10 000 +

7 700 + 4 000 + 2 500 + 400 + 4 000 -f 2 000 + 2 000 + 3 000 + 5 000 —

67 200 = ) 311 100 kronor. På grund av de i propositionen angående försöksverksamheten

på jordbrukets område framlagda förslagen bör emellertid

under anslaget upptagas ytterligare 20 000 kronor. Anslaget torde

alltså för budgetåret 1948/49 böra uppföras med (311 100 -f- 20 000 =)

331 100 kronor. Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att i sinom tid meddela

erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.

Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,

reservationsanslag. För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett

reservationsanslag av 35 000 kronor, varav 10 000 kronor avsetts för utfyllande

av under krigsåren uppkomna luckor i bibliotekets bokbestånd.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har anhållit om ett oförändrat anslag av

35 000 kronor för nästa budgetår. Härvid har styrelsen emellertid icke beräknat

några medel för engångsutgifter av förut angivna art, varför anslagsäskandet

innebär en höjning av årsanslaget till biblioteket med 10 000

kronor. Denna höjning har motiverats med att nuvarande år sanslag vore

otillräckligt för inköp av utkommande viktigare litteratur samt erforderlig

inbindning.

Statskontoret har ansett ifrågavarande anslag böra kunna nedsättas med

10 000 kronor eller det belopp, som för löpande budgetår anvisats till förut

berörda engångsutgifter.

Departementschefen. I likhet med statskontoret anser jag förevarande

anslag böra kunna nedsättas med 10 000 kronor eller samma belopp, som

för löpande budgetår beräknats under anslaget till bestridande av vissa

engångsutgifter. Anslaget bör sålunda för budgetåret 1948/49 uppföras med

(35 000 — 10 000 =) 25 000 kronor.

Lantbrukshögskolan: Stipendier. Å riksstaten för löpande budgetår har

för detta ändamål upptagits ett förslagsanslag av 16 700 kronor. Av anslaget

ha avsetts 12 800 kronor till 16 elevstipendier å 800 kronor och 3 900

kronor till 3 licentiatstipendier å 1 300 kronor. Sedermera har emellertid

Kungl. Maj :t genom beslut den 7 november 1947 föreskrivit, att licentiatstipendium

vid lantbrukshögskolan under budgetåret 1947/48 skall utgå med

2 500 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att förevarande anslag

för nästa budgetår måtte upptagas med ett 3 200 kronor högre belopp, eller

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

67

med 19 900 kronor, ökningen föranledes av att högskolestyrelsen i anslutning

till förut omförmälda förslag om ökat antal studerande vid högskolan

beräknat medel till inrättande av ytterligare 4 elevstipendier.

Departementschefen. I samband med behandlingen av lantbrukshögskolans

avlöningsanslag har jag förordat, att även under nästkommande budgetår

skulle vid högskolan antagas ett till 50 utökat antal studerande. Med

hänsyn härtill torde elevstipendiernas antal böra höjas med 4 till 20, vilket

medför en ökning av medelsbehovet under förevarande anslag med (4 X

800 =) 3 200 kronor. Härjämte torde anslaget på grund av den innevarande

budgetår beslutade höjningen av licentiatstipendierna från 1 300 till 2 500

kronor böra uppräknas med (3 X 1 200 =) 3 600 kronor. Med beaktande

av det anförda skulle ifrågavarande anslag, som åter torde böra givas karaktär

av obetecknat anslag, för budgetåret 1948/49 behöva upptagas till

(16 700 + 3 200 + 3 600 =) 23 500 kronor.

Lantbrukshögskolan: Underhåll av byggnader m. m., reservationsanslag.

För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag

av 25 000 kronor. Anslagsbeloppet utgör skillnaden mellan å ena sidan beräknade

utgifter å 39 500 kronor samt å andra sidan beräknade uppbördsmedel

å 14 500 kronor för hyror och försålda trädgårdsprodukter.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår måtte höjas med 15 000 kronor till 40 000 kronor. Som skäl för

höjningen har styrelsen anfört, att åtskilliga byggnader vid lantbrukshögskolan

varit i bruk så länge, att de numera krävde ökat underhåll, samt att

nedsättningen under krigsåren av förevarande anslag medfört att erforderligt

underhåll endast delvis kunnat utföras. Tillika har styrelsen framhållit,

att det äskade beloppet utgjorde ej fullt l1/, procent av byggnadernas värde,

medan den procentsats, efter vilken underhållsanslaget till de under statens

allmänna fastighetsfond hörande byggnaderna beräknades, uppginge till

FA procent.

Statskontoret har anfört, att en begränsning av förevarande anslag till

högst 30 000 kronor borde övervägas.

Departementschefen. Även om vissa underhållsbehov därigenom skulle

komma att få eftersättas, kan jag med hänsyn till den återhållsamhet som

måste iakttagas i fråga om anslag till byggnadsarbeten icke föreslå annan

uppräkning av förevarande anslag än som betingas av de i propositionen

angående försöksverksamheten på jordbrukets område framlagda förslagen,

eller med 2 000 kronor. Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra

uppföras med (25 000 -f- 2 000 =) 27 000 kronor.

Lantbrukshögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag. Vid

1946 års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 8, p. 3; r. skr. nr 263) anvisades till

byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan ett investeringsanslag av 1 823 000

kronor, varav 1 190 000 kronor till uppförande av institutionsbyggnad för

mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

I förberörda skrivelse den 20 november 1945 har styrelsen för lantbrukshögskolan

hemställt, att för utrustning m. in. av nyssnämnda byggnad

måtte för budgetåret 1948/49 anvisas ett anslag av 181 400 kronor. Anslaget

har avsetts att disponeras i enlighet med följande uppställning, vilken

uppgjorts efter överläggningar med byggnadsstyrelsens experter samt de

konstruktörer, som anlitats av byggnadsföretagets arkitekt.

1.

Ånganläggning ..................

kronor

27 000

Tillkommet efter

2.

Dejoniseringsanläggning ........

»

21 500

detaljplanering

3.

Tryckluftanläggning ............

»

10 000

»

4.

Autoklavanläggning i rum 117 ....

»

29 000

Utrustning

5.

Torrsterilisator i rum 117........

»

3 000

»

6.

Elarmatur, lysämnesrör ........

»

25 000

7.

Lättmetallpersienner ............

»

6 100

»

8.

3 st. motordrivna mörkrumsgardi- ner ............................

»

2 000

»

9.

Textilier inkl. mörkrumsgarnin . .

»

4 000

»

10.

Isfrysning och kylbad............

»

5 000

»

11.

Kylskåp i rum 21 ..............

»

1 500

»

12.

Gänghylsor i bord ..............

»

1 600

»

13.

Stativ i rum 026 ................

»

8 000

»

14.

Eldsläckningsaggregat i rum 028

»

1 500

»

15.

10 st. diskvagnar................

»

5 000

»

16.

100 st. vagnar för växthus........

»

6 500

»

17.

5 st. lyftvagnar..................

»

1 900

18.

600 brickor ....................

»

4 200

»

19.

Hygrostatanordningar i konstant- rum ..........................

4 000

»

20.

Mörkrumsinredning ............

»

1 500

»

21.

Ateljebelysning ................

»

1 600

22.

Steriliseringslampor i ymprum . .

»

2 500

»

23.

Fodertork ....................

»

3 000

»

24.

Autoklaver i kurslaboratorium ....

»

6 000

»

Summa

kronor

181 400

Till närmare motivering för sitt anslagsäskande har högskolestyrelsen anfört

i huvudsak följande.

Den för arbetet vid institutionen nödvändiga ångan beräknades ursprungligen

kunna erhållas genom användning av transportabla elektriska ångberedare.

Under arbetet med byggnadens detaljplanering har emellertid

denna fråga kommit i ett så väsentligt förändrat läge, att inrättandet av

ånganläggning i nybyggnaden torde få anses ofrånkomligt. Från befintlig

transformator vid Ultuna norra hållplats kan nämligen icke uttagas elström

med för den nya byggnadens behov erforderlig kapacitet. Genom att destillations-

och autoklavanläggningar m. m. drivas med ånga från högtryckspanna

kan denna svårighet bemästras. Införande av högtryckspanna i nybyggnaden

måste därför vara den enda ur praktisk och ekonomisk synpunkt

godtagbara lösningen, helst som ånganläggningen i drift ställer sig avsevärt

billigare än eldrift. Det må även nämnas att det genom lämpliga dispositioner

i källarlokalerna visat sig vara möjligt att anordna effektiv övervakning

av högtryckspannan utan att därför särskild personal måste tagas i

anspråk.

Att styrelsen till en början icke heller begärde medel för någon dejoni
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

seringsanläggning beror därpå, att metoden att framställa rent vatten genom

dejonisering ännu ej var tillräckligt tekniskt utvecklad. Sedan dess har

emellertid metoden fullständigt utarbetats, och tillförlitliga dejoniseringsaggregat

finnas numera tillgängliga i den svenska marknaden. Genom dejonisering

framställt vatten har sådan renhetsgrad, att det för många ändamål

kan användas i stället för destillerat vatten. Dejoniserat vatten kan

framställas för en kostnad av 0,03 öre/l, medan eldestillerat betingar 3,25

öre/l och ångdestillerat 1,44 öre/l. De besparingar i driftskostnader, som

vinnas genom att dels i största möjliga utsträckning använda dejoniserat

vatten samt dels använda ånguppvärmning för destillerat vatten för speciella

ändamål samt för uppvärmning av autoklaver in. m„ kunna uppskattas

till cirka 7 000 kronor per år.

Vad beträffar tryckluftsanläggningen må framhållas, att alla moderna

institutioner av liknande karaktär som den här ifrågavarande äro utrustade

med dylik anläggning och att denna allmänt anses vara oumbärlig. Systemet

med tryckluftsanläggning innebär, att servisledningar för tryckluft

framdragas till laboratorierna, varigenom högst väsentliga tidsbesparingar

i arbetet vinnas.

I sammanställningen i övrigt upptagen materiel tillhör kategorien utrustning.

Beträffande autoklavanläggningen och torrsterilisatorn må anföras, att

dessa ingå såsom arbetsdetaljer i den för institutionen gemensamma diskcentralen,

vilken samtidigt tjänar såsom central för institutionens mycket

omfattande substratberedning. Autoklavanläggningen är avsedd att kopplas

till den förut omtalade ånganläggningen och kommer att medgiva en

väsentligt snabbare substratberedning än som tidigare varit möjligt. I första

hand utgör den emellertid ett nödvändigt tillskott till institutionens möjligheter

att verkställa de för allt mikrobiologiskt arbete nödvändiga autoklaveringarna,

vilka möjligheter för närvarande äro helt otillräckliga för institutionens

behov. Särskilt gäller detta under den sänsongmässiga framställningen

av baljväxtkulturer.

I anslutning till det anförda har högskolestyrelsen framhållit, att det

vore nödvändigt att medel anvisades för budgetåret 1948/49 för de under

punkterna 1—18 i sammanställningen angivna ändamålen om den nya institutionsbyggnaden

skulle kunna tagas i bruk av institutionen. Vad anginge

under punkterna 19—24 upptagen utrustning vore visserligen även denna

nödvändig för arbetet vid institutionen men dock icke helt av samma angelägenhetsgrad.

Styrelsen har emellertid av praktiska skäl ansett önskvärt att

medel ställdes till förfogande för samma budgetår för anskaffande av jämväl

denna utrustning.

Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket, som icke kunnat ingå på något

närmare bedömande av de begärda medelsbeloppen, dock icke funnit

anledning till erinran mot förevarande framställning.

Departementschefen. Såsom av det förut anförda framgår har det vid detaljplanering

av den vid 1946 års riksdag beslutade institutionsbyggnaden

för mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet visat sig lämpligt

att vidtaga vissa ändringar i den ursprungligen uppgjorda planen för byggnaden.

Det har sålunda befunnits önskvärt att byggnaden förses med ång-,

dejoniserings- och tryckluftanläggningar. Då enligt vad i ärendet framhållits

dylika anläggningar torde komma att bli såväl kostnads- som tidsbesparande

anser jag mig böra tillstyrka att erforderliga medel anvisas för utförande

av dessa anläggningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Vad härefter angår den av högskolestyrelsen begärda utrustningen torde

denna vara av sådan natur, att densamma är nödvändig för att den nya

institutionsbyggnaden skall kunna på bästa sätt utnyttjas för sitt ändamål.

Emellertid synes med anskaffande av en del av utrustningen utan större

olägenhet tills vidare kunna anstå. Främst gäller detta under punkterna

19—24 i förut intagna sammanställning angiven utrustning, vilken kostnadsberäknats

till sammanlagt 18 600 kronor. Vidare torde enligt vad jag under

hand inhämtat under posterna textilier inklusive mörkrumsgardin, isfrysning

och kylbad samt 5 stycken lyftvagnar nu icke behöva beräknas högre

belopp än 2 000, 3 000 respektive 1 000 kronor, vilket medför ett minskat

medelsbehov av 4 900 kronor. Ej heller synes erforderligt att nu anvisa medel

för inköp av under punkt 11 i berörda sammanställning upptagna kylskåp.

Härigenom skulle medelsbehovet minskas med ytterligare 1 500 kronor.

Då de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna torde få godtagas,

skulle vid bifall till vad jag i det föregående förordat för inredning och utrustning

vid lantbrukshögskolan för nästa budgetår erfordras ett belopp av

(181 400 — 18 600 — 4 900 -— 1 500 =) 156 400 kronor. Härtill kommer

emellertid på grund av vad i propositionen angående försöksverksamheten

på jordbrukets område föreslagits ytterligare ett belopp av 37 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål bör följaktligen för budgetåret 1948/49 anvisas

ett anslag av (156 400 -j- 37 000 =) 193 400 kronor. Anslaget bör givas karaktär

av reservationsanslag.

Lantbrukshögskolan: Särskilda undersökningar, reservationsanslag. För

detta ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett reservationsanslag

av 140 000 kronor. Beträffande anslagets användning hänvisas till statsliggaren

s. 735.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att ifrågavarande anslag

för nästa budgetår skulle upptagas till ett med 44 300 kronor till 184 300

kronor förhöjt belopp. Den ifrågasatta anslagsökningen hänför sig till anslagsposterna

till jordbearbetningsförsök, forsknings- och försöksverksamhet

vid institutionen för växtodlingslära beträffande ogräsens bekämpande

samt forsknings- och försöksverksamhet vid jordbruksförsöksanstalten beträffande

ogräsens bekämpande, vilka poster föreslagits höjda med respektive

3 400, 8 600 och 32 300 kronor till respektive 13 400, 17 200 och 41 500

kronor. Uppräkningen av förstnämnda båda anslagsposter har huvudsakligen

föranletts av att högskolestyrelsen föreslagit omändring av arvodena

till två assistenter, vilka avlönas från posterna, till förste assistentarvoden.

Vad angår sistnämnda anslagspost beror höjningen av densamma främst

på att styrelsen upptagit ett belopp av 25 000 kronor till speciell försöksverksamhet

med nya ogräspreparat.

Statskontoret, som icke kunnat tillstyrka en utökning av ifrågavarande

verksamhet, har anfört, att förevarande anslag i nuvarande läge icke borde

bliva föremål för föreslagen uppräkning.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Knrtgl. Moj:ts proposition nr 177.

Departementschefen. Till frågan om omändring av arvodena till två assistenter,

vilka avlönas från ifrågavarande anslag, till förste assistentarvoden

är jag icke beredd att nu taga ställning utan torde detta spörsmål få

prövas i samband med genomförandet av den föreslagna utbyggnaden av

lantbrukshögskolan och därav för budgetåret 1949/50 föranledda anslagsäskanden.

Med upptagande av den högskolestyrelsen ifrågasatta speciella

försöksverksamheten med nya ogräspreparat torde jämväl tills vidare böra

anstå. Icke heller i övrigt kan jag tillstyrka de av högskolestyrelsen ifrågasatta

anslagshöjningarna. Däremot vill jag föreslå, att under ifrågavarande

anslag upptages en ny post å 5 000 kronor till bestridande av kostnaderna

för fullföljande under nästa budgetår av den av filosofie licentiaten G.

Rappe bedrivna forsknings- och försöksverksamheten med avseende på det

årsrytmiska förloppet av tillväxten på vallar. Vid bifall till vad jag sålunda

föreslagit skulle förevarande anslag för budgetåret 1948/49 böra uppföras

med (140 000 -f 5 000 =) 145 000 kronor. Det torde få ankomma å Kungl.

Maj :t att i sinom tid fördela anslaget mellan de olika ändamålen ävensom

meddela närmare föreskrifter rörande dess användning.

Lantbrukshögskolan: Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 44 800 kronor. Rörande anslagets

användning hänvisas till statsliggaren s. 735.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har anhållit, att för ifrågavarande ändamål

måtte för nästa budgetår anvisas ett med 4 000 kronor till 48 800 kronor

förhöjt anslag. Av ökningsbeloppet ha 1 330 kronor avsetts för bestridande

av kostnaderna för bearbetning och publicering av jämväl resultaten

från de av Föreningen skånska andelsslakterier och Institutet för husdjursförädling

drivna försöksstationerna i Kävlinge och Wiad. I övrigt beror den

ifrågasatta anslagshöjningen på ökade arbets- och tryckningskostnader samt

stegrade materielpriser.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka någon utökning av

förevarande verksamhet och fördenskull ansett anslaget i nuvarande läge

icke böra uppräknas.

Departementschefen. Även om det skulle vara av ett visst värde att resultaten

från försöksstationerna i Kävlinge och Wiad publicerades torde

någon medelsanvisning, för detta ändamål av sparsamhetsskäl icke för närvarande

böra övervägas. Ej heller i övrigt anser jag mig kunna tillstyrka

av högskolestyrelsen ifrågasatt uppräkning av förevarande anslag. Anslaget

torde därför för nästa budgetår böra bestämmas till oförändrat belopp

av 44 800 kronor.

Lantbrukshögskolan: Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök

m. m. Under denna anslagstitel är för innevarande budgetår anvisat ett anslag

av 89 000 kronor. Bestämmelser angående anslagets användning äro

meddelade i kungörelsen den 31 mars 1939 (nr 109).

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att ifrågavarande anslag

för nästa budgetår måtte höjas med 100 000 kronor till 195 000 kronor. Vid

beräkning av medelsbehovet har styrelsen utgått från dels att statsbidraget

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj:ts proposition nr 177.

för lokalt gödslingsförsök borde höjas från nuvarande högst 20 kronor till

i medeltal 50 kronor för beräknade 2 000 försök, varför till gödslingsförsök

skulle erfordras ett belopp av 100 000 kronor, dels att bidraget för lokalt

växtodlingsförsök borde höjas från nuvarande högst 30 kronor till i medeltal

65 kronor för beräknade 800 mot nu 600 försök, till följd varav till

växtodlingsförsök kunde beräknas 52 000 kronor, dels ock att för undersökningar

rörande bakningsdugligheten hos de svenska brödsädessorterna

genom provbakningar borde ställas till förfogande ett belopp av 12 000 kronor.

Härjämte borde upptagas till bidrag till inköp av konstgödselmedel

till gödslingsförsök 20 000 kronor och till bidrag till lokala besprutningsförsök

i fråga om potatis 2 500 kronor samt till analyskostnader 8 500 kronor,

vilket i förhållande till nu tillämpad medelsberäkning innebär en höjning

med 5 000 kronor beträffande inköp av konstgödselmedel samt med

1 000 kronor i fråga om analyskostnader. Styrelsen har slutligen uttalat,

att en uppräkning av anslaget i enlighet med vad som föreslagits icke kunde

anses innebära ett föregripande av 1945 års jordbruksförsöksutrednings

förslag.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka en utökning av ifrågavarande

verksamhet. Då med en ökning av bidragen till verksamheten

jämväl syntes böra anstå, har ämbetsverket ansett förevarande anslag icke

böra bliva föremål för föreslagen uppräkning.

Departementschefen. Såsom framgår av det förut anförda har högskolestyrelsen

föreslagit en avsevärt ökad medelsanvisning under förevarande

anslag, varigenom bland annat skulle möjliggöras en förhöjning av bidragsbeloppen

för gödslings- och växtodlingsförsök samt upptagande av undersökningar

rörande bakningsdugligheten hos de svenska brödsädessorterna

genom provbakningar. Även om vissa skäl kunna anföras för vad högskolestyrelsen

sålunda ifrågasatt, anser jag emellertid att den med förevarande

anslag avsedda verksamheten i likhet med vad som förordats i fråga om

övriga områden av jordbrukets försöksverksamhet under nästa budgetår

böra bedrivas i samma omfattning och inom samma kostnadsram som under

löpande budgetår. Jag föreslår sålunda, att anslaget för budgetåret

1948/49 upptages till oförändrat belopp av 89 000 kronor.

Lantbrukshögskolan: Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor. För innevarande budgetår är för ändamålet

anvisat ett anslag av 22 000 kronor. Beträffande bestämmelserna

rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren s. 748.

Styrelsen för lanbrukshögskolan har hemställt om ett med 17 000 kronor

till 39 000 kronor förhöjt anslag. Anslagsökningen har föranletts av att

styrelsen upprepat sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår framlagda

förslag om upptagande av försöksverksamhet för prövning av värdet

av olika stammar av foderrotfrukter.

Statskontoret har ansett sig icke kunna tillstyrka någon utvidgning av

förevarande verksamhet, varför anslaget enligt ämbetsverkets mening icke

borde uppräknas.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Departementschefen. Med igångsättande av den föreslagna försöksverksamheten

för prövning av värdet av olika stammar av foderrotfrukter torde

tills vidare få anstå. Ifrågavarande anslag synes följaktligen för nästa

budgetår böra uppföras med oförändrat belopp av 22 000 kronor.

I propositionen angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation

har jag föreslagit, att den för högre undervisning, forskning och försöksverksamhet

gemensamma huvudinstitutionen skulle benämnas Lantbrukshögskolans

och Statens Lantbruksförsök. I anslutning härtill torde förut

behandlade anslag böra erhålla däremot svarande ändrade rubriker.

I detta sammanhang torde jag få anmäla en skrivelse den 20 december

1947 från styrelsen för lantbrukshögskolan, däri styrelsen hemställt om anvisande

för budgetåret 1948/49 av 28 000 kronor för anordnande av en

specialkurs för maskinkonsulenter. Vid skrivelsen har fogats ett av högskolans

lärarråd utarbetat förslag i ämnet. Jag torde här få i korthet redogöra

för innebörden av berörda förslag.

Lantbrukshögskolans lärarråd har avsett, att ifrågavarande kurs skulle

anordnas vid lantbrukshögskolans maskintekniska institution under medverkan

av jordbrukstekniska institutet. Vid kursen, som skulle pågå sju månader

och förslagsvis under tiden 1 augusti 1948—28 februari 1949, skulle

mottagas högst 15 deltagare. I fråga om fordringarna för inträde vid kursen

har lärarrådet ansett, att densamma borde vara öppen för alla agronomer,

som hos hushållningssällskapen redan äro anställda för maskinteknisk

verksamhet, ävensom för de agronomer, som ämnade söka tjänst såsom

maskinkonsulent efter genomgången utbildning och som fyllde de fordringar

utöver agronomexamen, som kunde komma att uppställas för inträde

vid kursen. I sistnämnda hänseende har lärarrådet uttalat, att särskilda

krav borde ställas på den inträdessökandes kunskaper i vissa delar av ämnet

fysik. Utbildningen vid kursen skulle enligt förslaget bestå i dels teoretisk

undervisning vid Ultuna, dels studiebesök på verkstäder hos maskinhållare

och på lantgårdar, dels ock praktik i reparation av lantbruksmaskiner

och traktorer samt praktik på maskinstationer. Betyg över genomgången

kurs skulle utfärdas av lantbrukshögskolan.

Kostnaderna för kursen ha av lärarrådet beräknats till 28 600 kronor i

enlighet med nedan intagna uppställning.

Arvoden till speciallärare och andra medverkande vid undervisningen

på Ultuna ................................

Heltidsanställd assistent för hjälp vid förberedande av labora
tioner

och studiebesök in. m...........................

Kompendier m. ......................................

Anskaffning av undervisningsmateriel samt frakter, motorbränsle

in. fl. omkostnader ..........................

Resekostnader vid studiebesök ........................

Resekostnad för lärare med uppgift att inspektera kursdeltagarnas

praktiska arbete ..........................

kronor 10 200

» 6 000

» 3 000

» 4 000

» 4 600

* 800

Summa kronor 28 600.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Lärarrådet har härjämte framhållit, att i nuvarande konkurrens om

agronomerna det torde bli nödvändigt att lämna någon form av ersättning

till kursdeltagarna för deras uppehälle under kursen, om de för maskinkonsulentbefattningarna

lämpligaste agronomerna skola söka sig till denna

bana. Lärarrådet har emellertid förklarat sig icke beredd att nu framlägga

något detaljerat förslag på denna punkt.

Styrelsen för lantbrukshögskolcin har icke haft något att erinra mot lärarrådets

förevarande förslag. Beträffande det begärda anslaget har styrelsen

uttalat, att av detsamma 16 200 kronor borde upptagas under högskolans

avlöningsanslag och återstoden eller 12 400 kronor under högskolans

materielanslag. Slutligen har styrelsen i likhet med lärarrådet framhållit,

att utöver anslaget erfordrades medel för utbetalande av stipendier av

lämplig storlek till kursdeltagare, som vore i behov av understöd för att

kunna deltaga i kursen.

Jag torde här även få anmäla en skrivelse den 5 september 1947 från

Sveriges lantmästareförbund. I skrivelsen har förbundet anhållit, att behörighetsvillkoren

för de blivande maskinkonsulentbefattningarna hos hushållningssällskapen

utformades så, att examen vid driftsledarkursen å Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut jämte samma specialutbildning

som i propositionen nr 76/1947 föreslagits för agronomer skulle medföra

behörighet vid tillsättandet av nyssnämnda befattningar. Över framställningen

ha remissutlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, styrelsen

för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, styrelsen för statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter samt styrelsen för jordbrukstekniska

institutet.

Lantbruksstyrelsen har i sitt remissutlåtande framhållit det olikartade

syftet med utbildningen vid lantbrukshögskolan och vid Alnarpsinstitutets

driftsledarkurs samt därav följande skiljaktigheter i undervisningen. Vidare

har styrelsen erinrat, att enligt förenämnda proposition möjligheter

skola föreligga att, då särskilda skäl äro för handen, meddela dispens beträffande

behörighetsvillkoren för maskinkonsulentbefattningarna. Med

hänsyn härtill har lantbruksstyrelsen ansett anledning icke föreligga att

vidtaga av förbundet ifrågasatta ändringar i behörighetsvillkoren och fördenskull

avstyrkt bifall till förevarande framställning.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har ansett

sig utan tvekan kunna tillstyrka bifall till förbundets framställning.

Styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter har tillstyrkt,

att från driftsledarekursen vid Alnarpsinstitutet utexaminerade

personer gåvos tillträde till de specialkurser, som kunde komma att anordnas

för utbildning av maskinkonsulenter innan en specialiserad utbildning

på maskinområdet vid lantbrukshögskolan genomförts.

Styrelsen för jordbrukstekniska institutet har uttalat, att den framtida

ordinarie utbildningen av maskinkonsulenter borde vara förlagd uteslutande

till lantbrukshögskolans agronomkurs, men att under en övergångstid

specialutbildning borde anordnas för redan utexaminerade agronomer. Till

sådana specialkurser syntes enligt institutsstyrelsens mening böra kunna

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

75

antagas jämväl lantmästare, som förvärvat ingående kännedom om lantbruksmaskiner

och som även i övrigt fyllde de fordringar, som kunde uppställas

för inträde vid dessa kurser.

Departementschefen. I det föregående har jag föreslagit, att i samband

med utbyggnaden av lantbrukshögskolan vid denna skulle inrättas en särskild

maskinteknisk linje för utbildning av, bland andra, dem som ämnade

söka de vid 1947 års riksdag nyinrättade befattningarna såsom maskinkonsulenter

hos hushållningssällskapen. Såsom i årets statsverksproposition

vid behandlingen av hushållningssällskapens avlöningsanslag antytts

föreligger för närvarande brist på kompetenta sökande till dessa befattningar.

Sålunda har förutsatts, att högst 7 av befattningarna skola kunna besättas

under år 1948. Uppenbarligen är det emellertid av stort intresse, att

maskinkonsulentbefattningarna i så stor utsträckning som möjligt snarast

erhålla innehavare. Då det naturligen måste dröja flera år innan någon

utexaminering från den nya maskintekniska linjen vid lantbrukshögskolan

kan ske, synes enda möjligheten för uppnående av nämnda mål vara att

anordna en specialkurs som tar sikte på att utbilda agronomer till maskinkonsulenter.

Jag vill därför förorda, att en dylik kurs kommer till stånd

under nästa budgetår.

Vad angår den närmare utformningen av kursen kan jag i stort sett ansluta

mig till det av lantbrukshögskolans lärarråd framlagda av högskolestyrelsen

tillstyrkta förslaget. Kursen bör sålunda anordnas vid lantbrukshögskolans

maskintekniska institution under medverkan av jordbrukstekniska

institutet. Vid kursen synas böra mottagas högst 15 deltagare. Härigenom

torde det bliva möjligt att under år 1949 besätta flertalet av de

maskinkonsulentbefattningar, som då ännu stå vakanta. För inträde vid

kursen synes i enlighet med kursens syftemål böra fordras avlagd agronomexamen.

Jag kan alltså icke biträda det av Sveriges lantmästareförbund

framlagda förslaget att examen från driftsledarkursen vid Alnarp generellt

skulle berättiga till inträde vid kursen. Hinder torde emellertid icke

böra möta för Kungl. Maj:t att i särskilda fall meddela dispens från fordran

på agronomexamen. I övrigt torde det få ankomma å Kungl. Maj :t att

meddela närmare föreskrifter rörande kursen.

Kostnaderna för ifrågavarande kurs ha beräknats till 28 600 kronor, varav

10 200 kronor till arvoden till speciallärare in. fl., 6 000 kronor till avlöning

av en assistent, 3 000 kronor till kompendier in. in., 4 000 kronor till

undervisningsmateriel, frakter, motorbränsle in. fl. omkostnader, 4 600 kronor

till resekostnader vid studiebesök samt 800 kronor till resekostnad för

lärare. Mot dessa kostnadsberäkningar synes icke något vara att erinra.

Däremot anser jag mig icke kunna förorda, att särskilda medel äskas för

utbetalande av stipendier till kursdeltagare. Vid bifall till vad jag i det föregående

förordat skulle alltså till kostnaderna för ifrågavarande kurs erfordras

ett belopp av 28 600 kronor. Detta belopp synes böra anvisas å riksstatcn

för nästa budgetår i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Kostnader för specialkurs

för utbildande av maskinkonsulenter.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Veterinärhögskolan.

I skrivelser den 17 juli, den 29 november och den 27 december 1947 har

styrelsen för veterinärhögskolan gjort framställning om anslag till högskolan

för budgetåret 1948/49.

Veterinärhögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 899 400 kronor. Kungl. Maj :t har den 30 juni

1946 för veterinärhögskolan fastställt dels personalförteckning (statsliggaren

s. 758) dels ock följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 361 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis .............................. » 18 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 469 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 49 900

Summa kronor 899 400

Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t förklarat, att av högskolans

icke-ordinariepost icke utan Kungl. Maj :ts medgivande finge tagas

i anspråk högre belopp än 440 000 kronor.

Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att förevarande anslag för

nästa budgetår måtte uppföras med ett med 191 840 kronor till 1 091 240 kronor

förhöjt belopp. Styrelsen har därvid anfört, att styrelsen vid uppgörandet

av anslagsäskandena utgått ifrån att såväl 1946 års högskoleutredning

som ock utredningen rörande löneställningen för laboratoriebiträden och

därmed jämförlig personal i statens tjänst skulle komma att slutföras å

sådan tid att på utredningarna grundade förslag kunde föreläggas 1948 års

riksdag. Vidare har styrelsen förutsatt, att antalet studerande vid högskolan

för läsåret 1948/49 skulle fastställas till 35. I anslutning härtill har styrelsen

ansett sig för närvarande böra framföra allenast sådana anslagsäskanden,

som enligt styrelsen mening vore oundgängligen nödvändiga för att högskolan

skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fullfölja sin verksamhet såväl

i fråga om forskning som undervisning, eller också hade samband med

den av styrelsen förutsatta utökningen av antalet studerande vid högskolan.

Rörande anslagsberäkningen må i övrigt anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 1 091 240 kronor, avse 376 140 kronor

avlöningar till ordinarie tjänstemän, 8 900 kronor arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, 581 250 kronor avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, 114 950 kronor rörligt tillägg samt 10 000 kronor

övertidsersättningar.

Av höjningen å 14 540 kronor under ordinarieposten avses 800

kronor för uppflyttning av en befattning såsom maskinist av 2:a klass i

lönegrad Ca 13 till befattning såsom maskinmästare i lönegrad Ca 17, 6 900

kronor för omändring av två befattningar såsom hovslagare i lönegrad Ca 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

och en sådan befattning i lönegrad Ce 10 till befattningar såsom hovbeslagsoch

smidesinstruktörer i lönegrad Ca 12, 5 600 kronor för besättande av en

för närvarande vakant kanslibiträdesbefattning samt 1 240 kronor för beräknade

löneklassförändringar.

Förslaget om uppflyttning av maskinistbefattningen i högre lönegrad har

av högskolestyrelsen motiverats med de kompetenskrav och anspråk i övrigt

som måste ställas på ifrågavarande befattningshavare. Såsom skäl till

förslaget om ombildning av tjänsterna såsom bovslagare i lönegrad Ca 10 respektive

Ce 10 till befattningar såsom hovbeslags- och smidesinstruktörer

i lönegrad Ca 12 har styrelsen framhållit föreliggande rekryteringssvårigheter.

Beträffande förslaget om återbesättande av en kanslibiträdestjänst

bar anförts att den nuvarande kansli- och kontorspersonalen på högskolans

ekonomiska avdelning vore otillräcklig och över hövan arbetstyngd vartör

en förstärkning av densamma vore nödvändig.

Arvodesposten har minskats med 9 500 kronor. Detta belopp utgör

skillnaden mellan en minskning å 10 000 kronor och en höjning å 500 kronor.

Minskningen föranledes av att styrelsen liksom i sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår hemställt att arvodesbefattningen såsom lärare i

artificiell insemination föreslås omändrad till eu icke-ordinarie befattning

i lönegraden Ce 29. Såsom skäl härför har anförts, att det med hänsyn

till den omfattning den artificiella inseminationsverksamheten redan nått

vore synnerligen nödvändigt att ifrågavarande lärarhefattning innehades av

en fullt kompetent och erfaren veterinär. Beträffande förslaget om höjning

av rektors arvode har framhållits, att dennes arvode alltsedan år 1926

utgått med ett belopp av 1 500 kronor för år, varför det med hänsyn till

den utveckling högskolan under de sista decennierna undergått syntes skäligt

att arvodet höjdes med 500 kronor till 2 000 kronor.

Icke-ordinarieposten har ökats med 111 800 kronor till 581 300

kronor. För inrättande av en befattning såsom laborator i lönegrad Ce 29

å fysiologisk-farmakologiska avdelningen, en tjänst såsom lärare i artificiell

insemination i lönegrad Ce 29, en assistentbefattning i lönegrad Ce 24 å

envar av patologisk-anatomiska, kemiska och obstetrisk-bujatriska avdelningarna

samt avdelningen för hovbeslag, två tjänster såsom laboratoriebiträde

i lönegrad Ce 10'' å avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien

samt kemiska avdelningen samt en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ce 8 ha

sålunda beräknats (13 200 -j- 13 200 -j- 40 900 -j- 10 600 — 4 700 =) 82 600

kronor. Vidare har högskolestyrelsen föreslagit att nio assistentbefattningar,

vilka för närvarande vore placerade i lönegrad Cf 22, måtte hänföras till

lönegraden Ce 24, vilket medförde en ytterligare utgiftsökning å 9 800 kronor.

För inplacering å löneplan i lönegrad Ce i) av fyra nu kollektivavtalsanställda

befattningshavare — varav tre såsom djurskötare och eu såsom

nattvakt — ha beräknats 20 000 kronor. Därjämte ha beräknats 1 500 kronor

för ökade vikariatsersättningar och 3 200 kronor för täckande av ökat

medelsbehov i anledning av löneklassförändringar. Utgiftsökningarna uppgå

alltså till sammanlagt 117 100 kronor. Å andra sidan har posten minskats

med 5 300 kronor, motsvarande avlöningen till eu bovslagare, vilken såsom

förut nämnts föreslagits överförd å ordinarie stat.

1 fråga om förslaget om inrättande av en laboratorsbefattning i lönegrad

Ce 29 å fysiologisk-farmakologiska avdelningen har styrelsen anfört i huvudsak

samma skäl, som framfördes i anslagsäskandena i denna del för innevarande

budgetår. Till motivering av förslagen om inrättande av fyra nya

assistentbefattningar, två befattningar såsom laboratoriebiträden och en kontorsbiträdestjänst

har högskolestyrelsen åberopat den ökning av verksamheten

som ägt rum under de senaste åren ävensom behovet av ytterligare

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

arbetskraft. Rörande assistenttjänsternas placering i lönegrad Ce 24 har

styrelsen erinrat, att styrelsen i skrivelse den 16 juli 1947 hemställt om godkännande

av viss befordringsgång för högskolans assistentpersonal att gälla

under innevarande budgetår, innebärande bland annat, att för befattningshavare,

som innehaft aspirantanställning eller därmed likvärdig tjänst under

ett år, skulle inrättas extraordinarie tjänst i lönegrad Ce 24 samt att

till annan assistent med full kompetens och mera permanent anställning

finge utbetalas lön enligt lönegrad Cf 22. I anslutning härtill har styrelsen

hemställt, att samtliga assistentbefattningar vid högskolan, såväl de redan

befintliga som ock de till nyinrättande föreslagna, måtte hänföras till lönegrad

Ce 24. Med hänsyn till att behovet av de fyra hittills under flera år

med kollektivavtalsanställd personal besatta tjänsterna såsom djurskötare

och nattvakt vore konstant har styrelsen funnit sig böra föreslå att dessa

befattningar inplacerades å löneplan i lönegrad Ce 5.

Styrelsen har slutligen föreslagit att en särskild anslagspost till övertidsersättningar

å förslagsvis 10 000 kronor måtte upptagas i avlöningsstaten

för nästa budgetår. Därvid har framhållits, att verksamheten vid högskolan

vore av sådan natur, att kompensationsledighet för övertidstjänstgöring

regelmässigt icke kunde komma i fråga.

Statskontoret har i remissutlåtande den 15 september 1947 anfört i huvudsak

följande.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningar torde några åtgärder

icke böra vidtagas med avseende å högskolans organisation, såvitt ej alldeles

särskilda skäl härför föreligga. Vid sådant förhållande torde någon uppdelning

av professurer nu ej böra upptagas till prövning, och ej heller den

av styrelsen föreslagna laborator stjänsten å fysiologisk-farmakologiska avdelningen

böra inrättas. Erinras må för övrigt, att sistnämnda spörsmål var

föremål för prövning i samband med beviljande av anslag till högskolan

för budgetåret 1947/48.

Även frågan om att ombilda befattningen som lärare i artificiell insemination

till extra ordinarie tjänst prövades vid 1947 års riksdag. I betraktande

av den starkt utökade verksamheten på detta område har statskontoret

icke något att i och för sig erinra mot att en extra ordinarie tjänst i 29

lönegraden inrättas i stället för nuvarande arvodesbefattning. Lämpligt synes

dock vara, att detta spörsmål upptages till behandling i samband med

högskoleutredningens blivande förslag. Så torde i varje fall böra ske beträffande

styrelsens förslag om inrättande av nya assistentbefattningar och

om inplacering i lönegrad av dessa tjänster.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört beträffande behovet av en förstärkning

av kansli- och kontorspersonalen vid högskolans ekonomiska avdelning

vid statskontoret icke motsätta sig, att medel anvisas för anställande

av ytterligare ett biträde i befordringsgången. Vid bifall härtill torde emellertid

det för övertidsersättning begärda beloppet, 10 000 kronor, kunna avsevärt

nedsättas, förslagsvis till 2 000 kronor.

Den av styrelsen föreslagna uppflyttningen i högre lönegrad av maskinistbefattningen

vid högskolan torde komma att tagas under omprövning

i samband med den särskilda utredningen angående löneställningen för maskinist-

och reparatör spersonal i statens tjänst. I nu förevarande sammanhang

lärer den därför ej böra föranleda någon åtgärd.

Departementschefen. Av samma skäl som jag anfört vid behandlingen av

lantbrukshögskolans avlöningsanslag är jag i princip icke heller beträffande

veterinärhögskolan beredd att nu förorda inrättande av nya tjänster

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

79

eller vidtagande av ändringar i befattningshavarnas löneställning. Jag kan

sålunda icke biträda förslagen om inrättande av en laboratorsbefattning å

fysiologisk-farmakologiska avdelningen, en assistenttjänst vid vardera av

patologisk-anatomiska och kemiska avdelningen ävensom avdelningen för

hovbeslag, samt två laboratoriebiträdesbefattningar. Ej heller anser jag

mig böra tillstyrka ifrågasatt uppflyttning i lönegrad av befattningarna såsom

maskinist och hovslagare. I fråga om förstnämnda befattning torde jag

för övrigt även få erinra om att utredning för närvarande pågår rörande

löneställningen för maskinist- och reparatör spersonal i statens tjänst. Såsom

jag förut anfört torde med en uppräkning av arvodet till högskolans

rektor böra anstå tills i samband med den föreslagna utbyggnaden av högskolan

från och med budgetåret 1949/50.

Emellertid synas vissa undantag från nyssnämnda princip böra göras.

Med hänsyn till den omfattning verksamheten med artificiell insemination

numera antagit vill jag sålunda förorda, att vid obstetrisk-bujatriska avdelningen

inrättas en befattning såsom assistent med uppgift att biträda i

nyssnämnda verksamhet. Ifrågavarande assistent synes lämpligen böra erhålla

ett arvode av 9 000 kronor för år. Av nyssnämnda skäl synes mig även

en viss förbättring av löneställningen för den nuvarande läraren i artificiell

insemination motiverad. Jag föreslår, att dennes arvode -— för närvarande

10 000 kronor för år — höjes till ett belopp, motsvarande avlöning till befattningshavare

i 24 löneklassen, eller sålunda med 1 460 till 11 460 kronor.

Vidare vill jag förorda, att tre djurskötare och en nattvakt som nu äro anställda

enligt kollektivavtal från och med nästa budgetår inplaceras å löneplan

i lönegrad Ce 9 med hänsyn till att stadigvarande behov av dessa befattningshavare

synes föreligga. Då dessas avlöningar för närvarande bestridas

från högskolans rörelsemedel synes det överskott å högskolans rörelse,

som skall debiteras omkostnadsanslaget, böra uppräknas med ett belopp

motsvarande befattningshavarnas nuvarande årslöner eller i runt tal

15 000 kronor. I betraktande av arbetsbelastningen å högskolans kansli anser

jag mig nu vidare böra tillstyrka, att ytterligare ett skrivbiträde anställes

vid högskolan. Vid bifall härtill torde å andra sidan med återbesättande

av den vakanta kanslibiträdesbefattningen kunna anstå.

Vad härefter angår högskolestyrelsens framställning om uppflyttning av

nio assistentbefattningar till lönegrad Ce 24 torde få framhållas, att flertalet

av dessa på grund av den föregående år beslutade befordringsgången för

högskolans assistentpersonal redan under innevarande budgetår komma att

hänföras till nämnda lönegrad samt att hänsyn härtill tagits vid det slutliga

fastställandet av anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

för innevarande budgetår. Vid sådant förhållande synes tillräckligt,

att för ifrågavarande ändamål avses ett belopp av 2 000 kronor.

Såsom i det föregående antytts har högskolestyrelsen förutsatt att antalet

studerande vid högskolan under nästa budgetår skulle utökas. Med hänsyn

till det föreliggande behovet av utbildade veterinärer synes icke något vara

att erinra mot att så sker. Jag har också för avsikt att senare för Kungl.

Maj :t anmäla förslag i sådant syfte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Alaj:ts proposition nr 177.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat och med beaktande av

att någon särskild anslagspost till övertidsersättningar icke torde böra upptagas,

skulle veterinärhögskolans avlöningsstat för nästa budgetår erhålla

följande utseende.

Posten avlöningar till ordinarie personal torde icke böra undergå annan

förändring än att densamma till följd av löneklassförändringar bör höjas

med 1 200 kronor till 362 800 kronor. På grund av förslagen om uppräkning

av arvodet till läraren i artificiell insemination samt inrättande av en befattning

såsom arvodesassistent vid obstetrisk-bujatriska avdelningen synas

under arvodesposten böra beräknas ökningar å 1 500 respektive 9 000 kronor.

Denna post skulle alltså behöva upptagas till (18 400 + 1 500 +

9 000 =) 28 900 kronor. Vad angår icke-ordinarieposten torde denna böra

höjas med 20 000 kronor i anledning av förslaget om inplacering av viss

kollektivavtalsanställd personal å löneplan samt med 3 800 kronor för avlöning

av ett skrivbiträde. Vidare bör posten på grund av befordringsgången

för högskolans assistentpersonal uppräknas med 2 000 kronor och med

3 200 kronor till följd av beräknade löneklassförändringar. Å andra sidan

kan posten minskas med 29 500 kronor med hänsyn till den schablonmässiga

uppräkningen av densamma för innevarande budgetår. Icke-ordinarieposten

skulle alltså, då ytterligare medel icke synas böra beräknas för vikariatsersättningar,

böra uppföras med (469 500 + 20 000 + 3 800 + 2 000

+ 3 200 — 29 500 =) 469 000 kronor. För rörligt tillägg torde slutligen

böra beräknas (49 900 + 45 000 =) 94 900 kronor.

Veterinärhögskolans avlöningsanslag skulle följaktligen för budgetåret

1948/49 böra upptagas till (362 800 + 28 900 + 469 000 + 94 900 =)

955 600 kronor.

Veterinärhögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 163 800 kronor. Kungl. Maj :t har den 30

juni 1947 fastställt omkostnadsstat för veterinärhögskolan samt stat för

högskolans rörelse (statsliggaren s. 759).

Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att ifrågavarande omkostnadsanslag

för nästa budgetår måtte uppföras med 175 650 kronor, vilket i

förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär en

ökning med 11 850 kronor. Rörande styrelsens anslagsberäkningar må här

i övrigt anföras följande.

Omkostnadsposten sjukvård in. in. har med hänsyn till att medelsåtgången

under budgetåret 1946/47 utgjort 3 550 kronor höjts med 1 000 kronor

till 3 000 kronor. Till övriga expenser har beräknats ett med 7 850 kronor till

69 750 kronor förhöjt belopp. Av nämnda ökning ha 5 850 kronor betingats

av ökade ersättningar till högskolans städerskor medan 2 000 kronor föranledas

av förslag om utökning av antalet studerande vid veterinärhögskolan.

Av sistnämnda anledning har vidare för anskaffande av viss utrustning

för fysiologiska kurslaboratoriet och kemiska laboratoriet beräknats

ett belopp av (10 000 + 300 =) 10 300 kronor. Å andra sidan har styrelsen

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

81

räknat med att anslaget kunde minskas med 7 300 kronor motsvarande ett

för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp.

Departementschefen. Med hänsyn till medelsåtgången torde posten sjukvård

m. m. böra höjas med 1 000 kronor till 3 000 kronor. Jag anser mig

även böra tillstyrka att posten övriga expenser till följd av de ökade städningskostnaderna

något uppräknas. Det torde emellertid vara tillräckligt,

därest ett belopp av 4 200 kronor avses härför. Såsom jag vid behandlingen

av högskolans avlöningsanslag anfört har jag för avsikt att föreslå en utökning

av antalet studerande vid högskolan under nästa budgetår. Då detta

såsom högskolestyrelsen framhållit torde medföra dels ökat medelsbehov

under posten övriga expenser dels ock behov av viss utrustning för fysiologiska

kurslaboratoriet och kemiska avdelningen, synes i anslutning till

vad styrelsen föreslagit nämnda anslagspost böra uppräknas med ytterligare

2 000 kronor samt ett belopp av 10 300 kronor böra anvisas för anskaffande

av berörda utrustning. Å andra sidan kan förevarande anslag minskas

med 7 300 kronor på grund av bortfallande av för löpande budgetår beräknade

engångsutgifter. Vidare torde jag få erinra, att jag vid anmälan av

högskolans avlöningsanslag i anledning av förslag om överflyttande av viss

kollektivavtalsanställd personal från högskolans rörelsemedel till högskolans

avlöningsanslag förordat en uppräkning av det överskott å högskolans rörelse,

som uppdebiteras å omkostnadsanslaget, med 15 000 kronor till 51 500

kronor.

Med beaktande av det anförda och då övriga anslagsposter i omkostnadsstaten

torde böra bestämmas till oförändrade belopp, skulle ifrågavarande

anslag för budgetåret 1948/49 behöva upptagas till (163 800 -j- 1 000 -f4

200 + 2 000 + 10 300 — 7 300 — 15 000 =) 159 000 kronor. Det torde få

ankomma å Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa omkostnadsstat för veterinärhögskolan

och stat för högskolans rörelse.

Veterinärhögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Detta anslag är

för innevarande budgetår uppfört med 69 200 kronor. I fråga om anslagets

användning hänvisas till statsliggaren s. 760.

Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att ifrågavarande anslag

måtte uppföras med (69 200 -j- 9 050 =) 78 250 kronor. Av nämnda ökning,

som föranledes av framlagda förslag rörande ökning av antalet studerande

och undervisningen i artificiell insemination, avses 1 850 kronor för inköp

av djur, 3 000 kronor för kemiska avdelningen och 3 000 kronor för undervisningen

i artificiell insemination. Härigenom skulle för ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår kunna disponeras respektive 5 600 kronor, 6 000

kronor och 4 700 kronor. Återstoden av ökningen, 1 200 kronor, har avsetts

för förfärdigande av histologiska preparat.

Departementschefen. För möjliggörande av den utökning av antalet studerande

vid högskolan, varom jag tidigare talat, torde en viss förhöjning

av medelsanvisningen till inköp av djur samt institutionsanslaget till ke
0

Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 177.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

miska avdelningen bli erforderlig. Det synes emellertid tillfyllest därest för

vartdera av dessa ändamål beräknas ett 1 000 kronor högre belopp än för

innevarande budgetår, eller sålunda 4 750 respektive 4 000 kronor. Vidare

vill jag med hänsyn till föreliggande behov av utbildning av veterinärbiträden

i artificiell insemination förorda, att det för undervisning häri avsedda

anslaget uppräknas med 1 000 kronor till 2 700 kronor. Däremot är jag icke

beredd att tillstyrka, att medel nu äskas till förfärdigande av histologiska

preparat. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit, skulle högskolans

materielanslag för budgetåret 1948/49 behöva bestämmas till (69 200 -j1

000 -f 1 000 + 1 000 =) 72 200 kronor.

Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,

reservationsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med

5 500 kronor.

Beträffande detta ändamål har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt

om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Departementschefen. I enlighet med vad högskolestyrelsen föreslagit torde

förevarande anslag för budgetåret 1948/49 böra upptagas till oförändrat

belopp av 5 500 kronor.

Veterinärhögskolan: Stipendier. För ifrågavarande ändamål är för innevarande

budgetår uppfört ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

Även i fråga om detta anslag har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt

om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

Departementschefen. Jag biträder vad högskolestyrelsen i ärendet hemställt

och förordar sålunda en oförändrad medelsanvisning av 6 000 kronor

för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49. Anslaget synes emellertid

åter böra givas karaktär av obetecknat anslag.

Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag. Under

denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 131 000 kronor.

Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att till inredning och utrustning

vid högskolan måtte för budgetåret 1948/49 anvisas ett reservationsanslag

av 29 000 kronor. Härav ha avsetts 2 000 kronor för iordningställande

av histologiska kurssalen, 4 000 kronor för anordnande av rum

för skelettering samt 14 000 kronor för utförande av vissa inredningsoch

ändringsarbeten inom bland annat fysiologisk-farmakologiska avdelningen.

Enligt vad styrelsen uppgivit ha dessa åtgärder, vilka vore betingade

av det ökade elevantalet vid högskolan, kostnadsberäknats av byggnadsstyrelsen.

Till återstående del eller 9 000 kronor, har det begärda anslaget

avsetts för utrustning av förenämnda rum för skelettering.

Departementschefen. I nuvarande statsfinansiella läge är jag icke beredd

att tillstyrka högskolestyrelsens förevarande anslagsäskanden i vidare män

än alt jag förordar alt till iordningsställande av histologiska kurssalen be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. ^

räknas det av högskolestyrelsen föreslagna beloppet, 2 000 kronor. Med anordnande

av rum för skelettering, anskaffande av utrustning till nämnda

rum samt utförande av inrednings- och ändringsarbeten inom fysiologisk-farmakologiska

avdelningen torde sålunda tills vidare böra anslå. Med

beaktande av det anförda skulle följaktligen till inredning och utrustning

vid veterinärhögskolan för budgetåret 1948/49 böra anvisas ett anslag av

2 000 kronor.

Skogshögskolan.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut hai i

skrivelse den 22 augusti 1947 framlagt förslag till anslagsäskanden för

skogshögskolan för budgetåret 1948/49.

Skogshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är föi innevarande

budgetår uppfört med 350 500 kronor. Kungl. Maj :t har den 30 juni

1947 för skogshögskolan fastställt dels personalförteckning (statsliggaren

s. 818), dels ock följande

1.

3.

4.

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ............................... • *

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..........

Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

Summa kronor

156 800

40 100

136 000

17 600

350 500.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,

att skogshögskolans avlöningsanslag för budgetåret 1948/49 måtte

uppföras med 379 400 kronor. Av sagda belopp avse 153 000 kronor avlöningar

till ordinarie tjänstemän, 50 000 kronor arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, 143 700 kronor avlöningar till övrig ickeordinarie

personal samt 32 700 kronor rörligt tillägg. Beträffande anslagsberäkningen

må i övrigt anföras följande.

På grund av löneklassförändringar samt korrigering i anledning av den

schablonmässiga uppräkningen för innevarande budgetår har ordinarieposten

ansetts kunna minskas med 3 800 kronor till 153 000 kronor.

Arvodesposten har föreslagits höjd med 9 900 kronor till 50 000

kronor. Av förstnämnda belopp ha avsetts 1 200 kronor för arvode till speciallärare

i nationalekonomi, 2 700 kronor för höjning av arvodet till assistenten

i skogsekonomi samt 6 000 kronor för arvode åt ett laboratoriebiträde

å avdelningen för skogsbotanik. Såsom skäl för anställande av speciallärare

i nationalekonomi har högskolestyrelsen anfört, att professorn i

skogsekonomi — vari inginge ämnet nationalekonomi föi närvarande

vore rektor vid högskolan och därför vore i behov av befrielse från viss

del av undervisningsskyldigheten, samt att assistenten i skogsekonomi icke

vore tillräckligt kvalificerad att övertaga någon del av denna skyldighet.

Speciallärarens tjänstgöring skulle omfatta 30 timmar föreläsningar mot

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

samma ersättning som tidigare tillämpats, eller 40 kronor per föreläsning.

Beträffande höjningen av arvodet till assistenten i skogsekonomi har styrelsen

erinrat, att detta arvode nu utginge med 680 kronor i månaden. För

att lämplig person skulle kunna erhållas till befattningen har styrelsen ansett

att arvodet icke borde sättas lägre än vad som svarade mot löneförmånerna

för aspiranter i domänverket, vilka vore placerade i lönegrad Cf 21

med en lön av 805 kronor i månaden för ortsgrupp 5 och dessutom åtnjöto

traktamente å 15 kronor per dygn vid tjänstgöring å annan ort. Med hänsyn

härtill har styrelsen föreslagit, att ifrågavarande arvode skulle bestämmas

till lägst 900 kronor i månaden. Förslaget om inrättande av en arvodesbefattning

som laboratoriebiträde vid avdelningen för skogsbotanik har

motiverats med att för närvarande biträdande personal helt saknades vid

forskningsarbetet inom den experimentella skogsbotaniken.

Under icke- ordinarieposten ha upptagits ökningar å tillhopa

^ kronor. Härav har ett belopp av 3 000 kronor avsetts för amanuenshjälp

å avdelningen för skogsbotanik. Detta förslag sammanhänger med att

undervisningen i skogsbotanik föreslagits skola uppdelas mellan professorn

och lektorn på så sätt, att den förra skulle handhava undervisningen i mykologi

och växtfysiologi och den senare undervisningen i växtsystematik

och anatomi. Genom denna anordning bleve det emellertid omöjligt att bibehålla

nuvarande anordning med lektorn såsom amanuens åt professorn.

För utförande av amanuensarbete erfordrades därför en särskild befattningshavare.

Vidare har för anställande av ett skrivbiträde i lönegrad Cf 4

beräknats 3 800 kronor. Högskolestyrelsen har i detta sammanhang framhållit,

att personalbristen å högskolans kansli vore så stor, att för skrivgöromalen

i stor utsträckning mast anlitas skrivbyråer eller annan utomstående

arbetskraft. Slutligen har icke-ordinarieposten höjts med 900 kronor

på grund av beräknade löneklassförändringar.

Posten rörligt tillägg har uppräknats med 15100 kronor till

32 700 kronor.

Departementschefen. Jag torde fa erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 23 januari 1948 dels bemyndigat styrelsen för skogshögskolan och statens

skogsforskningsinstitut att såsom extra tjänsteman i högst lönegrad

Cg 24 enligt statens allmänna avlöningsreglemente från och med den 1 februari

1948 tills vidare så länge professuren i skogsteknologi vid skogshögskolan

uppehälles med vikarie anställa ett biträde i detta ämne, dels ock

medgivit, att den i högskolans avlöningsstat för budgetåret 1947/48 upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge

överski idas med belopp, motsvarande till nämnda befattningshavare under

budgetåret utgående avlöningsförmåner. Då frågan om ordnandet av undervisning

och forskning i skogsteknologi beröres av i det föregående framlagda

förslag rörande utbyggnad av de högre undervisningsanstalterna på jordbrukets

område torde man få räkna med att nuvarande anordningar komma

att bestå även under nästa budgetår. Med hänsyn härtill synas medel

å ena sidan icke behöva avses för avlöning av ordinarie innehavare av professuren

i skogsteknologi, men å andra sidan erforderligt belopp beräknas

till avlöning åt förut omförmälda extra befattningshavare. Med höjande av

arvodet till assistenten i skogsekonomi samt inrättande av en befattning såsom

laboratoriebiträde åt professorn i skogsbotanik torde få anstå i avbidan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 177. 80

på genomförandet av berörda utbyggnadsförslag och anslagsäskandena i

samband därmed.

Mot högskolestyrelsens förslag om upptagande av ett belopp av 1 200 kronor

till arvode åt en speciallärare i nationalekonomi har jag icke något att

erinra. Då enligt vad högskolestyrelsen anfört professorn i skogsbotanik

kommer att bli i behov av amanuenshjälp vill jag förorda, att för detta ändamål

beräknas ett belopp av 3 000 kronor. Vidare kan jag i betraktande

av arbetsbelastningen å högskolans kansli tillstyrka, att därstädes anställes

ytterligare ett skrivbiträde.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle skogshögskolans

avlöningsanslag för budgetåret 1948/49 erhålla följande utseende.

Ordinarieposten bör icke undergå annan förändring än att densamma på

grund av den schablonmässiga uppräkningen för innevarande budgetår

samt till följd av beräknade löneklassförändringar bör minskas med 3 800

kronor. Vidare skulle posten med hänsyn till att professuren i skogsteknologi

torde komma att stå vakant under nästa budgetår kunna minskas med

15 500 kronor. Posten synes alltså böra uppföras med (156 800 — 3 800 —

15 500 =) 137 500 kronor. I anledning av förslaget om anvisande av medel

till en speciallärare i nationalekonomi bör arvodesposten höjas med 1 200

kronor till 41 300 kronor. Vad angår icke-ordinarieposten bör denna uppräknas

med (10 200 -}- 3 000 + 3 800 =) 17 000 kronor för avlöning åt en

extra tjänsteman i lönegrad Cg 24, en amanuens och ett skrivbiträde samt

med 900 kronor till följd av beräknade löneklassförändringar. Ifrågavarande

post skulle alltså behöva upptagas till (136 000 4- 17 000 + 900 =) 153 900

kronor. För rörligt tillägg torde slutligen böra beräknas (17 600 -f
15

600 =) 33 200 kronor.

Till avlöningar vid skogshögskolan skulle följaktligen för budgetåret

1948/49 behöva anvisas ett anslag av (137 500 j- 41 300 -f- 153 900 -j33

200 = ) 365 900 kronor.

Skogshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 81 900 kronor. Kungl. Maj :t har den 30 juni

1947 fastställt omkostnadsstat för skogshögskolan (statsliggaren s. 819).

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt

om ett med 50 700 kronor till 132 600 kronor förhöjt omkostnadsanslag

för nästa budgetår. I fråga om styrelsens beräkningar av medelsbehovet

må här anföras följande.

På grund av medelsåtgången — 677 kronor 1946/47 — har posten sjukvård

in. in. uppräknats med 200 kronor till 600 kronor. Av samma skäl har

delposten reseersättningar till lärare och assistenter, varunder belastningen

1946/47 uppgått till 15 220 kronor, föreslagits böjd med 4 500 kronor till

16 000 kronor. Härjämte har styrelsen framhållit, att denna delpost behövde

uppräknas även på den grund att traktamentsersättningarna enligt allmänna

resereglementet höjts samt två nya speciallärare med tillhopa 65 dagars

fälttjänstgöring tillkommit under budgetåret 1947/48. Vidare har del
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8(5

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

posten resebidrag till lärare ansetts böra höjas med 5 U00 kronor till (5 000

kronor med hänsyn till önskvärdheten av att högskolans lärare skulle kunna

genomföra egna fältförsök samt stå i kontakt med praktikens män.

För bränsle, lyse och vatten, vilka kostnader 1946/47 uppgått till 55 400

kronor, har beräknats ett med 20 000 kronor till 50 000 kronor förhöjt belopp.

Delposten övriga expenser har uppräknats med 13 000 kronor till

35 000 kronor. Höjningen har huvudsakligen föranletts av de stegrade städningskostnaderna.

Enligt vad styrelsen uppgivit uppgingo dessa kostnader

1946/47 till icke mindre än 48 procent av anslagsposten mot endast 23 procent

1937/38. Slutligen har styrelsen föreslagit, att posten övriga utgifter:

praktiska övningar för ordinarie studerande skulle höjas med 8 000 kronor

till 24 000 kronor. Av den ifrågasatta ökningen har ett belopp av 5 000 kronor

avsetts för bestridande av kostnaderna för biltransporter vid exkursioner

och övningar. I övrigt har höjningen av posten motiverats av medelsåtgången,

som 1946/47 uppgick till 19 000 kronor.

Departementschefen. I betraktande av medelsåtgången anser jag mig böra

förorda, att anslagsposterna till reseersättningar samt bränsle, lyse och vatten

höjas med 1 500 respektive 20 000 kronor till 13 000 respektive 50 000

kronor. Då enligt vad högskolestyrelsen anfört städningskostnaderna de senare

åren högst väsentligt stegrats, synes en viss uppräkning av anslagsposten

till övriga expenser vara erforderlig. Jag kan emellertid icke tillstyrka

större ökning än med 8 000 kronor till 30 000 kronor. Vidare finner jag

mig kunna förorda en mindre höjning av anslagsposten resebidrag till lärare.

Jag föreslår, att denna post upptages till 2 000 kronor eller ett 1 000

kronor högre belopp än som anvisats för löpande budgetår. Slutligen vill

jag biträda högskolestyrelsens förslag att medel äskas till bestridande av

kostnaderna för biltransporter vid exkursioner och övningar, då det torde

få anses skäligt att dylika kostnader icke skola stanna å de studerande. I

anslutning härtill föreslår jag, att anslagsposten övriga utgifter: praktiska

övningar för ordinarie studerande uppräknas med 4 000 kronor till 20 000

kronor. Däremot torde någon höjning av anslagsposten till sjukvård icke nu

böra vidtagas.

Med beaktande av det anförda skulle till omkostnader vid skogshögskolan

för budgetåret 1948/49 behöva upptagas ett anslag av (81 900 + 1 500 +

20 000 + 8 000 -f- 1 000 4- 4 000 —) 116 400 kronor. Det torde få ankomma

å Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa omkostnadsstat för skogshögskolan.

Skogshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. För detta ändamål är

för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av 500 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitnt har

hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Departementschefen. I enlighet med högskolestyrelsens hemställan torde

förevarande anslag böra uppföras med oförändrat belopp av 500 kronor för

budgetåret 1948/49.

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med

8 500 kronor. Av detta belopp ha 1 500 kronor avsetts för fyllande av under

kriget uppkomna luckor i bibliotekets bokförråd.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,

att förevarande anslag för nästa budgetår måtte upptagas med ett till

12 000 kronor höjt belopp. Styrelsen har härvid, under erinran att anslaget

till och med budgetåret 1939/40 uppförts med 7 000 kronor, framhållit, att

kostnaderna framför allt för bokbindning sedan dess stigit betydligt.

Departementschefen. Någon förhöjning av ifrågavarande anslag torde i

nuvarande ekonomiska läge icke böra ifrågakomma. Jag förordar således,

att anslaget bestämmes till oförändrat belopp av 8 500 kronor för budgetåret

1948/49.

Skogshögskolan: Stipendier. Under denna anslagstitel är för innevarande

budgetår uppfört ett förslagsanslag av 12 600 kronor, varav 5 000 kronor

avsetts till penningstipendier till ordinarie studerande, 5 000 kronor till naturastipendier

till ordinaire studerande samt 2 600 kronor till två licentiatstipendier

å 1 300 kronor. Sedermera har emellertid Kungl. Maj:t genom

beslut den 7 november 1947 föreskrivit, att licentiatstipendierna vid skogshögskolan

under budgetåret 1947/48 skulle utgå med 2 500 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,

att förevarande anslag för nästa budgetår måtte upptagas med ett till

29 300 kronor höjt belopp. Den ifrågasatta anslagsökningen, 16 700 kronor,

föranledes av att högskolestyrelsen upprepat sitt i anslagsäskandena för innevarande

budgetår gjorda förslag om höjning av licentiatstipendierna.

Departementschefen. Såsom förut anförts ha licentiatstipendierna innevarande

budgetår böjts från 1 300 till 2 500 kronor. Med hänsyn härtill synes

en ytterligare höjning av dessa stipendier i enlighet med högskolestyrelsens

förslag icke nu böra ifrågakomma. Förevarande anslag bör alltså för budgetåret

1948/49 upptagas till (12 600 + 2 400=) 15 000 kronor. Härvid

torde anslaget åter böra givas karaktär av obetecknat anslag.

Skogshögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag. För innevarande

budgetår är under denna anslagstitel upptaget ett reservationsanslag

av 13 000 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har

hemställt, att till inredning och utrustning måtte för nästa budgetår anvisas

ett reservationsanslag av 4 000 kronor. Anslaget har avsetts för inköp av

den materiel, för vars anskaffande medel äskats men icke beviljats för innevarande

budgetår.

Departementschefen. Enligt min mening torde med anskaffande av huvuddelen

av ifrågavarande utrustning tills vidare utan olägenhet kunna anstå.

Jag anser det sålunda tillräckligt, därest under förevarande anslag anvisas

et! belopp av 1 000 kronor för budgetåret 1948/49.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) antaga det av mig i det föregående framlagda principprogrammet

för upprustning av lantbruks-, veterinär- och

skogshögskolorna samt statens skogsforskningsinstitut att

träda i kraft från och med den 1 juli 1949;

2) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare

från och med hudgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 575 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 301 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............ » 941 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 163 000

Summa kronor 1 980 500;

3) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Avlöningar ett förslagsanslag

av .................... kronor 1 980 500

b) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Omkostnader ett förslagsanslag

av .................... » 394 600

c) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av .............. » 331 100

d) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek ett

reservationsanslag av .............. » 25 000

e) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Stipendier ett anslag

av .............................. » 23 500

f) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Underhåll av byggnader

m. m. ett reservationsanslag

av .............................. » 27 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

89

g) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Inredning och utrustning

ett reservationsanslag av ...... kronor 193 400

h) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Särskilda undersökningar

ett reservationsanslag av .... » 145 000

i) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Avkastningsbedöm
ning

rörande avelssvin ett anslag av.. » 44 800

j) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Bidrag till lokala

gödslings-, sort- och ogräsförsök m.

m. ett anslag av .................. » 89 000

k) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet

vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor ett

anslag av ........................ » 22 000

1) till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Kostnader för specialkurs

för utbildande av maskinkonsulenter

ett reservationsanslag av .. » 28 600;

4) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 362 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 28 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ....................... » 469 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 94 900

Summa kronor 955 600;

5) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Veterinärhögskolan: Avlöningar ett

förslagsanslag av .................. kronor 955 600

b) till Veterinärhögskolan: Omkostnader

ett förslagsanslag av .............. » 159 000

c) till Veterinärhögskolan: Materiel m. in.

ett reservationsanslag av............ * 72 200

7 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 177.

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Kungi. Maj:ts proposition nr 177.

d) till Veterinärhögskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek

ett reservationsanslag av .......... kronor 5 500

e) till Veterinärhögskolan: Stipendier ett

anslag av......................... » 6 000

f) till Veterinärhögskolan: Inredning och

utrustning ett reservationsanslag av » 2 000;

6) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ..................... kronor 137 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

............................ » 41 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

.......................... » 153 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 33 200

Summa kronor 365 900;

7) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Skogshögskolan: Avlöningar ett

förlagsanslag av................... kronor 365 900

b) till Skogshögskolan: Omkostnader ett

förslagsanslag av .................. » 116 400

c) till Skogshögskolan: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av .............. » 500

d) till Skogshögskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek

ett reservationsanslag av........... » 8 500

e) till Skoghögskolan: Stipendier ett anslag

av........................... » 15 000

f) till Skogshögskolan: Inredning och utrustning

ett reservationsanslag av .... » 1 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

487219. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation m. m., jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1948:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av lantbruks-, veterinäroch skogshögskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten