Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter

1948-03-05 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:180, Angående anslag till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

19

Nr 180.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

mot skadegörelse av skogsinsekter; given Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

För närvarande föreligger icke någon skyldighet för skogsägare att företaga

åtgärder mot insektshärjning i skog.

I det förslag till skogsvårdslag, som framlagts för årets riksdag i propositionen

nr 34, ha emellertid bland annat intagits vissa bestämmelser rörande

åtgärder i sådant syfte. Dessa bestämmelser innebära, att därest i skog

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

insektshärjning av större omfattning förekommer eller överhängande fara

föreligger därför, skogsmarkens ägare är skyldig att inom tid, som skogsstyrelsen

bestämmer, vidtaga bekämpningsåtgärder, som skogsstyrelsen efter

hörande av statens skogsforskningsinstitut finner erforderligt föreskriva. Då

dylika åtgärder föreskrivits skall skäligt bidrag till täckande av kostnaderna

för åtgärderna utgå av allmänna medel efter beslut av Kungl. Maj :t. Beträffande

bidragets storlek uttalades i propositionen, att huvudprincipen borde

vara att detsamma skulle utgå till täckande av skillnaden mellan kostnaden

för åtgärderna och den fördel dessa medfört för skogsägaren, dock minst

med 50 procent av kostnaden.

Vidare har i propositionen nr 41 till årets riksdag angående lån och bidrag

till vissa skogsförbättringsåtgärder föreslagits, att av det i propositionen till

Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag för budgetåret 1948/49

äskade förslagsanslaget å 350 000 kronor ett belopp av 25 000 kronor skulle

disponeras för bidrag till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter i enlighet

med de grunder, som angivits i förenämnda proposition nr 34.

I gemensam skrivelse den 28 februari 1948 ha skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och domänstyrelsen hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår måtte anvisas ett anslag av 486 000 kronor till kostnaderna

för vidtagande av bekämpnings- och kontrollåtgärder mot skadegörelse

i vissa delar av landet av skogsinsekter. Vid framställningen har fogats viss

utredning i ämnet av statens skogsforskningsinstitut.

Ämbetsverken ha till en början i sin skrivelse närmare angivit inom vilka

delar av landet som bekämpnings- och kontrollåtgärder måste anses nödvändiga.

Härom ha ämbetsverken anfört följande.

Skogsforskningsinstitutets undersökningar utvisa att de på ett tidigt stadium

uttalade farhågorna om risk för omfattande härjningar av tallflyet

under innevarande år blivit besannade i en utsträckning, som knappast varit

väntad. De hemsökta områdena, för vilka exepertisen anser bekämpningsåtgärder

nödvändiga, äro följande:

Vittskövle, Kristianstads län........................ 1 025 ha

Vaneberga fure, Kristianstads län .................. 370 » 1 395 ha

Vassmolösa, Kalmar län........................... 210 »

Hökensås, Skaraborgs län.......................... 7 125 »

Summa 8 730 ha

Vittskövleområdet utgöres av bolags- och godsskog, Vaneberga fure av

godsskog, området vid Vassmolösa uteslutande av bondeskogar och Hökensåsområdet

slutligen av Hökensås häradsallmänning, gods- och bondeskogar

samt något kronoskogar.

Man torde emellertid även få räkna med att skadeinsekterna kunna ha

spritt sig till ytterligare områden, utan att detta ännu blivit känt. Erfarenheten

visar nämligen att vid omfattande insektshärjningar rapporter om nya

förökningshärdar i regel pläga inkomma.

Forskningsinstitutet har vidare framhållit såsom angeläget att förnyade

bekämpningsåtgärder vidtagas emot frostfjärilens härjningar på Visingsö.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tidigare företagen bepudring insattes nämligen på grund av olika omständigheter

alltför sent, varför ny härjning av fruktträdgårdar och lövskogsområden

— främst ekområden — kan befaras instundande sommar. Institutet

har därför ansett det vara ur organisatorisk, bekämpningsteknisk och

ekonomisk synpunkt av stor vikt, att Visingsö-aktionen kunde samordnas

med tallflykampanjen. Visingsöarealen beräknas till omkring 750 ha, varav

550 ha kronoskog och 200 ha" fruktträdgårdar och skogar i enskild ägo.

Enligt vad ämbetsverken uttalat vore det uppenbart, att den nästan lavinartade

massförökningen av särskilt tallflyet men även vad Visingsöområdet

beträffade frostfjärilen skulle medföra katastrofala skadeverkningar ej blott

inom nu inventerade områden utan senare måhända även inom nya ännu

större arealer, därest icke effektiva bekämpningsåtgärder nu sattes in. I anslutning

härtill har ämbetsverken påpekat, att de områden om sammanlagt

60 hektar, varå långtgående skadegörelse av tallflyet konstaterades år 1947,

tydligen kunnat utgöra spridningscentra för nu allvarligt hotade 8 730

hektar. Ämbetsverken ha i detta sammanhang vidare yttrat följande.

Skåneområdet och det öster därom belägna och direkt hotade Listerlandet

i Blekinge län kännetecknas av sina vidsträckta kulturskogar av tall, till

stor del uppdragna å för jordbruk mindre tjänliga jordmåner och med karaktär

av lä- och skyddsplanteringar. Skulle dessa skogar bliva totalhärjade

av tallflyet och därefter — vilket är att förvänta — även av andra, sekundärt

uppträdande insektsarter, särskilt märgborrar, kunna skadeverkningarna

bliva av oöverskådlig räckvidd och komma säkerligen ej att inskränka

sig till förluster enbart inom skogsbruket. Vassmolösaområdet är

mycket hårt angripet, vilket bäst belyses därav, att omkring 25 ha av härjningsområdet

helt nyligen måst kalavverkas, sedan träden inom området

befunnits döda eller döende. Hökensåsområdet har tidigare härjats av tallmätaren.

Denna härjning har visserligen kunnat hejdas genom giftbepudring,

men de till sin livskraft starkt försvagade träden kunna på många håll

sannolikt ej motstå ett förnyat angrepp på den förhållandevis ringa barrmassan.

Vad beträffar Visingsö torde fara föreligga för de värdefulla ekbestånden

och fruktodlingarna på ön. Det är att märka, att bekämpningen

där måste omfatta såväl skogsområden som trädgårdar för att icke några

förökningshärdar för frostfjärilen skola kvarstå som spridningscentra.

På grund av det anförda ha ämbetsverken funnit sig böra föreslå, att

bekämpningsåtgärder redan under löpande budgetår vidtagas inom de nuvarande

härdarna för ifrågavarande skadeinsekter. Kostnaderna för åtgärderna

ha av ämbetsverken uppskattats till i runt tal 486 000 kronor. Av

detta belopp ha — i runda tal — avsetts för området vid Vittskövle 46 600

kronor, för området vid Vaneberga fure 16 800 kronor, för området vid

Vassmolösa 9 600 kronor, för området vid Hökensås 324 200 kronor samt för

kontrolltaxering 15 000 kronor. För åtgärder inom sådana områden till

vilka skadeinsekterna kunna ba spritt sig utan att detta ännu blivit känt

ha beräknats 40 000 kronor. Slutligen ha för bekämpning av frostfjärilens

härjningar å Visingsö avsetts omkring 34 100 kronor.

De ifrågasatta bekämpnings- och kontrollåtgärderna ha med hänsyn till

skadegörelsens omfattning av ämbetsverken ansetts vara av extraordinär natur.

På grund bärav ba ämbetsverken funnit åtgärderna helt böra bekostas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr 180.

av statsmedel. Då emellertid några särskilda medel för ändamålet icke stode

till förfogande för löpande budgetår och kostnadernas storlek omöjliggjorde

anlitande av nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter, borde enligt vad

ämbetsverken föreslagit erforderliga medel anvisas å tilläggsstat.

Slutligen ha ämbetsverken uttalat, att ledningen av bekämpnings- och

kontrollåtgärderna borde uppdragas åt statens skogsforskningsinstitut under

samarbete i de olika fallen med vederbörande skogsvårdsstyrelser, hushållningssällskap

och överjägmästare.

Departementschefen. Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår

har på flera håll i landet uppstått skadegörelse å skog till följd av angrepp

från vissa skadeinsekter. Denna skadegörelse synes inom de berörda områdena

ha nått en mycket betydande omfattning och åsamkat vederbörande

skogsägare avsevärda förluster. Ännu mera betänkligt är emellertid, att stor

risk föreligger för att insekterna varom fråga är spridas till angränsande

områden som ännu icke utsatts för skadeverkan. Om detta obehindrat får

ske kan befaras, att ifrågavarande, åtminstone hittills begränsade, skadegörelse

kommer att nå en främst ur ekonomisk synpunkt katastrofal omfattning.

En sådan utveckling måste uppenbarligen i möjligaste mån förhindras.

Med hänsyn till det anförda anser jag i likhet med skogsstyrelsen,

lantbruksstyrelsen och domänstyrelsen nödvändigt att bekämpnings- och

kontrollåtgärder omedelbart vidtagas inom de områden och i den utsträckning

ämbetsverken föreslagit. Härvid synes lämpligt, att åtgärderna centralt

ledas av statens skogsforskningsinstitut, som dock givetvis bör samråda

med vederbörande lokala myndigheter.

Vad härefter angår frågan om vem som bör bestrida kostnaderna för de

föreslagna åtgärderna är jag enligt vad jag i förberörda propositioner nr 34

och 41 till årets riksdag närmare utvecklat rent principiellt av den uppfattningen,

att sådana kostnader åtminstone delvis böra stanna å skogsägaren.

Emellertid föreligger, såsom tidigare framhållits, för närvarande icke någon

skyldighet för skogsägare att vidtaga åtgärder av ifrågavarande art. Med

hänsyn härtill och då de förenämnda i propositionen nr 34 föreslagna bestämmelserna

avsetts att träda i kraft först vid ingången av 1949, torde

förutsättningen för att de nu aktuella bekämpnings- och kontrollåtgärderna

komma till utförande vara, att de antingen ske på frivillighetens väg eller

genom statsmakternas försorg. Då i förevarande fall risken för härjningar

av katastrofal natur måste bedömas såsom mycket stor och någon säkerhet

icke föreligger att erforderliga skyddsåtgärder på annat sätt vidtagas, anser

jag det motiverat att statsmakterna själva låta verkställa sådana åtgärder

och även helt bekosta desamma. Det må dock uttryckligen framhållas, att

detta icke får betraktas såsom prejudicerande för framdeles ifrågakommande

åtgärder av liknande slag. Mot de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna,

vilka sluta å i runt tal 486 000 kronor, torde icke vara något

att invända. Då bekämpnings- och kontrollåtgärderna böra komma till

stånd redan under löpande budgetår men några medel för ändamålet icke

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

stå till förfogande, synes ofrånkomligt att ett belopp av nyssnämnda storlek

äskas å tilläggsstat i form av ett särskilt anslag. Anslaget, som torde

böra givas karaktär av reservationsanslag, synes böra benämnas Skogsvård

m. in.: Kostnader för åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Det torde

få ankomma å Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter rörande

anslagets disposition som må befinnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Kostnader för åtgärder mot skadegörelse

av skogsinsekter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 486 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta propokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Liizell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till skogsvårdslag m. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 7 i texten
  2. JoU 1948:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 180 angående anslag till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. s. 1 i texten