Sök i Ratio Lex

Angående vissa investeringar i statens järnvägars fond

1948-02-24 · 55 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:191, Angående vissa investeringar i statens järnvägars fond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

1

Nr 191.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa investeringar

i statens järnvägars fond; given Stockholms

slott den 5 mars 19A8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

1. I propositionen föreslås att de till Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle

hörande järnvägarna skola införlivas med statens järnvägar

från och med den 1 juli 1948. Kungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande

att vidtaga erforderliga åtgärder för likvidation av de till förvaltningen

hörande järnvägsbolagen jämte dotterbolag. För transaktionens genomförande

äskas ett investeringsanslag av 37 725 000 kronor. Någon upplåning

å kapitalmarknaden erfordras dock ej i anledning härav.

2. Förslag framlägges, att Västergötland—Göteborgs, Lidköping—Skara—

Stentorps, Mariestad—Moholms, Skara—Timmersdala, Trollhättan—Nossebro,

Lidköpings samt Hjo—Stentorps järnvägar ävensom Västergötlands

Biltrafikaktiebolag skola förvärvas av staten. Järnvägarna — sammanfattningsvis

benämnda Västra smalspårsnätet — skola införlivas med statens

järnvägar från och med den 1 juli 1948.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19\8. t samt. Nr 191.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

För genomförande av statsförvärvet erfordras ett investeringsanslag av

7 130 000 kronor. De köpesummor som skola erläggas till säljarna uppgå till

sammanlagt 1 840 000 kronor, varav 1 740 000 kronor skola gäldas med

fordringsbevis, utställda av riksgäldskontoret med i regel minst 10 års löptid.

Därest Lidköping före utgången av 1963 erhåller normalspårig järnvägsförbindelse

med station vid statens järnvägars nuvarande normalspårsnät,

skall staden till riksgäldskontoret utan vederlag återställa ett fordringsbevis

å 300 000 kronor.

Kungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande godkänna avtal om statsförvärv

av Mariestad—Moholms järnvägs pensions- samt änke- och pupillkassa,

understödsförening.

3. I samband med införlivningen av Bergslagsnätet och Västra smalspårsnätet

med statens järnvägar uppstår behov av anslag för budgetåret

1948/49 till vissa telefonanläggningar m. m. med 500 000 kronor samt till

rullande materiel med tillhopa 1 250 000 kronor. Dessa belopp äskas av

riksdagen.

4. Slutligen föreslås att Ljungbyholm—Karlslunda järnväg skall från

och med den 1 juli 1948 införlivas med statens järnvägar. Kungl. Maj:t

begär riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder för att

Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag skall träda i likvidation.

För transaktionens genomförande erfordras ej någon särskild medelsanvisning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, frågor om

vissa ytterligare investeringar i statens järnvägars fond samt anför därvid

följande.

1. Införlivande i statsbanenätet av de till Trafikförvaltningen

Göteborg—Dalarne—Gävle hörande järnvägarna.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1947:242 har 1947 års riksdag

till förvärv av aktier i Bergslagernas med flera järnvägsaktiebolag för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 80 315 000 kronor.

Anslaget avser aktieförvärv i dels de tre järnvägsbolag, vilka äro delägare

i Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle (i fortsättningen benämnd

GDG), nämligen Bergslagernas järnvägsaktiebolag (BJ), Gävle—Dala

järnvägsaktiebolag (GDJ) och södra Dalarnes järnvägsaktiebolag (SDJ),

dels tre av de fyra järnvägsbolag, vilkas järnvägar, med BJ som formell

arrendator, arrenderas av GDG, nämligen Dalslands järnvägsaktiebolag

(DJ), Kil—Fryksdalens järnvägsaktiebolag (KFJ) och Lödöse—Lilla Edets

järnvägsaktiebolag (LLEJ). I Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag

(DVVJ), vars järnväg också arrenderas av GDG, äger BJ samtliga aktier,

varför dessa vid avsett statsövertagande av BJ med flera bolags egendom

komma att utan särskild åtgärd övergå i statens ägo. Liknande är förhållandet

med dels den som handelsbolag inregistrerade GDG, dels GDG:s

olika dotterbolag, bland vilka i första hand är att nämna GDG:s biltrafiksakflebolag.

I propositionen anförde jag, att det definitiva inlemmandet av ifrågavarande

järnvägar i statsbanenätet förväntades kunna ske redan den 1 juli

1948, att GDG-bolagen därvid borde träda i likvidation och avtal träffas

om överlåtelse av bolagens alla tillgångar och skulder på staten, att i sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

band därmed förslag beräknades föreligga om statens övertagande av den

försäkringsverksamhet, som utövas av vid GDG befintliga två pensionsinrättningar,

samt att förslag i angivna hänseenden förväntades komma att

underställas 1948 års riksdag.

J ärnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 29 januari 1948 meddelar järnvägsstyrelsen, att staten

till och med den 30 december 1947 i nu ifrågavarande järnvägsaktiebolag

förvärvat aktier i den omfattning, som följande sammanställning utvisar.

Antal

Redan förvärvade

Bolag

aktier att

antal

procent av

förvärva

föregående

BJ..................

............... 100 481

97 781

97-3

GDJ................

............... 64 954

60 760

93-5

SDJ.................

.............. 15 380

14 848

96-5

DJ..................

.............. 8102

6 486

80-1

KFJ................

............... 6 973

6 563

94-1

LLEJ...............

............... 1606

1441

89-7

Såvitt järnvägsstyrelsen kan finna, har hittills icke något inträffat av

natur, att böra föranleda ändring i planerna beträffande ifrågavarande

järnvägars införlivande med statsbanenätet och, såsom av förestående siffror

belyses, ha aktieförvärven fortskridit i fullt tillfredsställande tempo.

Vid dessa järnvägars införlivande anser styrelsen lämpligt att tillämpa det

förfaringssätt, som vid två tidigare tillfällen kommit till användning vid

motsvarande åtgärder beträffande järnvägsbolag, i vilka staten innehade

den helt övervägande delen av aktierna, nämligen dels 1940 beträffande

sex järnvägsaktiebolag i Skåne och Småland, dels 1945 beträffande Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag (SWB). Med hänsyn

till förhållandet, att staten redan förfogade över nyssberörda bolags egendom,

varför vid nödiga avtals träffande verklig motpart till staten icke

fanns, ansågs vid intetdera av dessa tillfällen behövligt att, på sätt städse

skett och sker beträffande överenskommelser, som icke blott formellt utan

också reellt avse statsförvärv av enskild egendom, underställa riksdagen

fullständiga avtalsförslag. Kungl. Maj :ts förslag i ärendena (propositioner

1940: 164 och 1945: 130) innehöllo därför endast hemställan, att riksdagen

måtte dels bemyndiga Kungl. Maj :t vidtaga erforderliga åtgärder för

att ifrågavarande järnvägsbolag skulle träda i likvidation, dels föreskriva,

att de järnvägar, som tillhörde bolagen i fråga, skulle från vissa angivna

tidpunkter införlivas med statens järnvägar, dels ock anvisa för transaktionernas

genomförande erforderliga anslag.

Det fall, som nu förevarande framställning avser, är analogt med förenämnda

tidigare. Då det, som nyss antytts, blott formellt men icke reellt är

fråga om statsförvärv av enskild egendom, har järnvägsstyrelsen icke funnit

nödigt meddela de sedvanliga sammanställningarna av uppgifter angående

järnvägarnas tekniska och ekonomiska förhållanden. Sådana upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

gifter fram till årsskiftet 1946/47 innehållas redan i propositionen 1947:

242. I denna proposition meddelad konsoliderad balansräkning för GDG

(inkl. DJ) år 1946 hade följande utseende.

Konsoliderad balansräkning för

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen ................

Bilrörelsen ..........................

Aktier och obligationer ..............

Kassa och bank ....................

Diverse debitorer ....................

Förråd ............................

GDG (inkl. DJ) år 1946.

Kronor

212 966 000

15 436 000

3 989 000

7 663 000

6 232 000

1 416 000

Summa kronor 247 702 000.

Skulder.

Statslån .............................................. 6 080 000

Obligationslån .......................................... 21 075 000

Reverslån .............................................. 38 684 000

Diverse krediter er ...................................... 7 719 000

Aktiekapital ............................................ 30 518 000

Reservfonder .......................................... 7 728 000

Övriga egna fonder ...................................... 23 261 000

Förnyelsefonder ........................................ 95 328 000

Värderegleringskonton .................................. 858 000

Balanserad vinst ........................................ 7 961 000

Årets vinst ............................................ 8 490 000

Summa kronor 247 702 000.

Enligt den konsoliderade balansräkningen utgjorde, anför styrelsen vidare,

summa låneskulder cirka 65,8 milj. kronor. Av tillgängligt siffermaterial

framgår, att denna lånesumma kan beräknas den 1 juli 1948 ha nedgått

till cirka 63 milj. kronor, med följande fördelning.

BJ. Kronor

Obligationslån av 1898, 3 %............................... 10 146 000

» » 1926, 3 %............................... 7 431 000

reverslån av 1933, 3% %.................................. 5 028 000

» » 1937, 3—31/2 %............................... 6 434 000

» »> 1939,2,9 %.................................. 3 604 000

» » 1941,3,6%.................................. 5 000 000

» » 1939, 4 %.................................... 205 000

» » 1944/5, 3% %................................ 1 000 000

» » 1947, 3x/4 %.................................. 1 500 000

GDJ.

Reverslån av 1938, 3 %................................... 3 850 000

» » 1943, 3X/S %................................. 5 450 000

SDJ.

Obligationslån av 1935, 3x/2 %............................. 1 930 000

reverslån av 1946, 31/* %.................................. 600 000

lån av allmänna medel..................................... 158 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

DJ.

Obligationslån av 1937, 3 %

KFJ.

Statslån, kapital............

ränta.............

anståndsränta

DVVJ.

Statslån nr 1.............

» 2..............

kapital............

(ränta pr 3% 48............

GDG Biltrafiks AB.

Reverslån av 1943, 3‘4 % ...

» * 1943, 37« % . .

» » 1945, 31/, % . .

Kronor

534 000

1 739 000

58 000

281 000 2 078 000

938 0001

438 000/amorteras eJ

2 590 000 3 966 Ooo

52 Ö00)

.............. 600 000

.............. 1 500 000

.............. 2 000 000

Summa kronor 63 014 000

Av förestående lån äro följande belopp placerade i de två vid GDG befintliga

pensionsinrättningar, vilka avses skola övertagas av staten den 1 juli

1948.

Kronor

Reverslån utgivna av RJ....................................... 10 215 000

* » » GDJ..................................... 4 500 000

» » » SDJ..................................... 960 000

» » » GDG Riltrafiks AB ....................... 3 600 000

Summa kronor 19 275 000

Beträffande statslånens kapitalbelopp erfordras ingen annan åtgärd än

dels en överföring i den centrala statsbokföringen från fonden för låneunderstöd

till statens järnvägars fond av lånet till KFJ ävensom den del om

2 590 000 kronor av DVVJ :s lån, varå ränta erlagts, tillhopa 4 329 000 kronor,

dels avskrivning, på sätt skett i tidigare analoga fall, av den del om

1 376 000 kronor av DVVJ:s lån, å vilken ränta icke debiterats. Till KFJ:s

statslån hörande anståndsränta å nominellt 281 334 kronor bör, enligt järnvägsstyrelsen,

i anslutning till hittills följd praxis, avvecklas sålunda, att ett

mot anstandsräntans nuvärde svarande belopp av järnvägsstvrelsen inbetalas

till riksgäldskontoret. Övriga lånebelopp, uppgående till i runt tal

57 milj. kronor, böra tills vidare upptagas att passera över riksstaten.

Järnvägsstyrelsen beräknar sålunda det för införlivande i statsbanenätet

av ifrågavarande järnvägar erforderliga investeringsanslaget till 57 000 000

kronor.

Beträffande i samband med järnvägsförvärv övertagna svävande skulder

och lörliga tillgångar, vilka äro beroende jämväl av af färsresultatet under

den tid, som förflyter mellan uppgörelsens träffande och egendomens övertagande,

och följaktligen ej kunna till sitt belopp förutberäknas tillnärmelsevis

exakt, har, anför styrelsen, i alla tidigare fall bestämts, att desamma

skola föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts proposition nr 191.

enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket upplagts

i statens järnvägars räkenskaper med anledning av statsmakternas

beslut vid 1940 års riksdag. I sagda samlingskonto ingående delkonton för

varje särskilt järnvägsförvärv hållas numera öppna till och med budgetåret

efter det, vid vars början förvärvet äger rum.

Järnvägsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om sin framställning den

14 oktober 1947 om befrielse för statens järnvägar från erläggande av de

särskilda skatter, som följa med likvidation och upplösning av så kallade

statliga aktiebolag. Vid bifall till framställningen erfordras ej anvisande av

anslag å riksstaten för täckande av sådana skatter.

Vidare framhåller styrelsen, att, såsom tidigare berörts, själva trafikförvaltningen

utgöres av ett inregistrerat handelsbolag med vissa anslutna

aktiebolag, vilkas aktier ägas av järnvägsbolagen eller trafikförvaltningen.

I regel torde även dessa dotterbolag böra gå i likvidation den 1 juli 1948,

dock att med likvidationen av GDG biltrafiksaktiebolag lämpligen synes böra

anstå tillsvidare i avvaktan på slutförandet av pågående utredningar rörande

statens järnvägars organisation.

Beträffande hos GDG-bolagen vid tidpunkten för järnvägarnas införlivande

i statsbanenätet anställd personal anför järnvägsstyrelsen, att denna i

samma omfattning som vid tidigare förstatligade järnvägar torde komma att

övergå i statens järnvägars tjänst. Villkoren äro också avsedda att — jämlikt

utfästelse i avtalen om förvärv av GDG-bolagens aktier — bli i huvudsak

lika med dem, som tillämpats vid tidigare statsförvärv. I anledning av

att GDG-bolagens järnvägar i praktiken redan äro under statlig förvaltning,

anser emellertid styrelsen, att — liksom på sin tid skedde i fråga om personalen

vid SWB — den sedvanliga övergångstiden på sex månader lämpligen

kan uteslutas och personalen sålunda givas rätt att redan från den 1 juli

1948 erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings-

och lönevillkor.

I blivande överenskommelser mellan styrelsen och likvidatorn komma att

intagas bestämmelser, som reglera bland annat dessa villkor samt de övertagna

anställningshavarnas m. fl. ställning i pensionshänseende.

Införlivandet i statens järnvägar av viss tidigare enskild järnvägslinje innebär

bland annat, att för statens järnvägar gällande läxor och föreskrifter

komma i tillämpning för linjen i fråga. Med hänsyn till förhållandet, att,

vad godssamtrafiken beträffar, denna tillämpning är beroende av, att vederbörliga

ändringar av samtrafik stabellen hinna utfärdas av verkställande

förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik, har dock i alla tidigare avtal

om järnvägsförvärv intagits en reservation beträffande tidpunkten för det

fullständiga inlemmandet i taxehänseende. På samma sätt bör, enligt järnvägsstyrelsens

mening, förfaras i fråga om GDG-bolagens järnvägar.

Styrelsen påpekar emellertid, att, då i samband med av Kungi. Maj :t nyligen

medgivna avgiftsförhöjningar i person- och godstrafik avgifterna i såväl

GDG:s egen trafik som i samtrafik med statens järnvägar ungefärligen

anpassats eller från och med den 1 februari 1948 skola anpassas efter dem,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

som komma att gälla efter det fullständiga, formella inlemmandet, tidpunkten

för detta senare icke är av nämnvärd ekonomisk betydelse.

Vid ärendets behandling har järnvägsstyrelsen samrått med styrelserna

för de järnvägsbolag, vilka äro delägare i GDG, och ha dessa styrelser —- ur

de synpunkter desamma ha att beakta — förklarat sig icke hava något att

erinra mot vad järnvägsstyrelsen i ärendet föreslagit. Bolagsstyrelserna ha

icke ansett sig böra ingå på frågan om organisationen för järnvägsdriftens

handhavande efter järnvägarnas inlemmande i statens järnvägar.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Maj :ts måtte föreslå riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för att förenämnda

till Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle hörande sju

järnvägsaktiebolag — jämte tillhörande dotterbolag, i den mån Kungl. Maj:t

kan så finna lämpligt —- skola träda i likvidation,

dels föreskriva, att de till sagda förvaltning hörande järnvägarna skola

från den 1 juli 1948 införlivas med statens järnvägar,

dels till Förvärv av Bergslagernas m. fl. järnvägar å kapitalbudgeten under

statens affärsverksfonder, statens järnvägar, för budgetåret 1948/49

anvisa ett investeringsanslag av 57 000 000 kronor.

Yttrande.

Över järnvägsstyrelsens framställning hava fullmäktige i riksgäldskontoret

avgivit utlåtande den 12 februari 1948.

Fullmäktige förklara, att de av järnvägsstyrelsen föreslagna åtgärderna

beträffande transaktionens genomförande i budgettekniskt och bokföringsmässigt

avseende icke föranleda någon erinran från fullmäktiges sida. Fullmäktige

framhålla dock, att, för den händelse staten skulle komma att före

fastställandet av riksstaten för budgetåret 1948/49 övertaga Bergslagernas

och Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassor samt

Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning, medel för täckande av

järnvägsbolagens och GDG Biltrafiks Aktiebolags skulder till nämnda pensionsinrättningar

å sammanlagt 19 275 000 kronor icke torde behöva anvisas

å rikstaten, varför det av järnvägsstyrelsen begärda anslaget i sådant fall

skulle kunna minskas med motsvarande belopp.

Fullmäktige framhålla vidare, att, så snart ifrågavarande pensionsinrättningar

övertagits av staten, de obligationer och reverser, som tillhöra inrättningarna,

böra på sätt jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 maj 1947 skett

beträffande värdepapper, tillhöriga av staten tidigare övertagna pensionsinrättningar

vid förstatligade enskilda järnvägar, av järnvägsstyrelsen överlämnas

till riksgäldskontoret, varvid summan av respektive värdehandlingars

värden skall redovisas såsom en av järnvägsstyrelsen verkställd kapitalåterbetalning

å statens järnvägars fond.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 191.

9

Departementschefen.

Då statsmakterna förra året fattade beslut om statsförväi-v av aktierna i

Bergslagernas in. fl. järnvägsaktiebolag, förutsattes att det definitiva införlivandet

av ifrågavarande järnvägar i statsbanenätet om möjligt skulle

ske den 1 juli 1948 samt att GDG-bolagen därvid skulle träda i likvidation

och avtal träffas om överlåtelse på staten av bolagens alla tillgångar och

skulder. Järnvägsstyrelsen har därefter med anlitande av det för ändamålet

anvisade investeringsanslaget å 80 315 000 kronor förvärvat huvudparten

av de icke koncernägda aktierna i bolagen och har härigenom erhållit

det avgörande inflytandet över bolagen.

Den planerade införlivningen av GDG-banorna i statsbanenätet bör nu

fullföljas. Därvid böra i allt väsentligt kunna följas samma förfarande

som tillämpades vid Västeråsbanans införlivning 1945. Något fullständigt

förslag till avtal angående det formella statsförvärvet skulle i så fall icke

behöva föreläggas riksdagen. Anmärkas må att det är sannolikt att med

likvidationen av GDG:s biltrafikföretag kommer att anstå i avbidan på de

organisationsförslag som framdeles kunna komma att framläggas rörande

statens järnvägars biltrafik. Möjligheten att bibehålla bilrörelsen i bolagsform

bör därför hållas öppen.

Jag torde här kunna inskränka mig till att angiva huvudgrunderna för

transaktionens genomförande. Efter inlemmandet i statsbanenätet av

GDG-järnvägarna böra de till dessa järnvägar hörande anläggningsvärdena

och kapitalbeloppen i statsbolcföringen upptagas på samma sätt som

motsvarande värden och belopp för statens järnvägar i övrigt. Kapitalbehållningen

å statens järnvägars fond bör följaktligen ökas med dels den av

förenämnda investeringsanslag bestridda köpesumman för aktierna i Bergslagernas

m. fl. järnvägsaktiebolag, dels ett belopp lika med summan av

bolagens av staten övertagna låneskulder per den 1 juli 1948. Dessa låneskulder

ha beräknats till sammanlagt omkring 63 miljoner kronor. Av detta

belopp bör tillhopa 4 329 000 kronor utgörande statslån till KFJ och

DVVJ överföras från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond.

Ett belopp av 1 376 000 kronor, vilket återstår å till DVVJ utlämnade statslån

och varå ränta ej erlagts, bör avskrivas. Slutligen bör nuvärdet av den

till KFJ:s statslån hörande anståndsräntan å nominellt 281 334 kronor av

järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret över inköpskontot för enligt

1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar.

Efter dessa omföringar och avskrivningar skulle återstå ett lånebelopp

av i runt tal 57 miljoner kronor, vilket i princip bör täckas av ett motsvarande

investeringsanslag å riksstaten. Av beloppet skulle emellertid —

såsom riksgäldsfullmäktige påpekat — 19 275 000 kronor ej komma att

tagas i anspråk, därest Bergslagernas och Gävle—Dala järnvägars pensionssamt

änkc- och pupillkassor samt Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning

samtidigt övertagas. Denna fråga anmäles i annat sammanhang

denna dag av chefen för finansdepartementet. Vid bifall till detta förslag

bör investeringsanslaget kunna begränsas till (57 000 000 — 19 275 000)

37 725 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Övertagna svävande skulder i övrigt liksom övertagna likvida medel och

rörliga tillgångar böra tills vidare föras å det förutnämnda inköpskontot.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles meddela erforderliga

bokföringsföreskrifter.

I samband med att GDG-bolagen -—- eventuellt med något undantag —

likvideras och deras egendom utskiftas skola bolagen enligt nu gällande

bestämmelser i förekommande fall erlägga utskiftningsskatt. Vid likvidationen

av Västeråsbanan erlades utskiftningsskatten av statens järnvägar

med anlitade av driftmedel. I förevarande fall torde av budgettekniska skäl

driftmedlen icke lämpligen böra användas för ändamålet. Chefen för finansdepartementet

kommer därför senare i annat sammanhang att föreslå,

att bolagen medgivas befrielse från att erlägga sådan skatt. Vid bifall

till detta förslag bortfaller frågan, huru täckning skall beredas för utskiftningsskatten

och jag anser mig därför ej ha anledning att vidare beröra denna

fråga.

Jag finner mig således böra förorda, att ett anslag av 37 725 000 kronor

anvisas å riksstaten för budgetåret 1948/49 för reglering av de med införlivningen

av Bergslagernas m. fl. järnvägar i statsbanenätet sammanhängande

ekonomiska spörsmålen. Jag vill i anslutning härtill framhålla, att

denna medelsanvisning är utan betydelse för kapitalmarknaden, enär någon

ytterligare upplåning för statens räkning ej erfordras. Staten kommer

allenast att övertaga betalningsansvaret för redan utelöpande lån. Såsom

riksgäldsfullmäktige framhållit kommer för övrigt staten att, så snart de

förutnämnda pensionsinrättningarna övertagits av staten, jämväl få övertaga

de obligationer och reverser m. in., som tillhöra inrättningarna. Bortsett

från pensionsinrättningarnas fordringar hos GDG-bolagen å tillhopa

19 275 000 kronor kommer staten sålunda att övertaga obligationer, förlagsbevis,

reverser och fastighetsinteckningar å tillhopa omkring 35 000 000

kronor samt depositioner hos riksgäldskontoret å omkring 3 000 000 kronor.

Dessa belopp torde på sätt tidigare skett i liknande fall gottskrivas

posten Övriga kapitalmedel å investeringstaten för statens järnvägar. Investeringsbemyndigandet

för nästa budgetår kommer sålunda ej att ökas

i anledning av den föreslagna medelsanvisningen, vilket även är sakligt

berättigat med hänsyn till transaktionens finansiella karaktär.

Den hos GDG-bolagen vid tidpunkten för banornas införlivande anställda

järnvägspersonalen torde komma att i samma utsträckning som vid tidigare

statsförvärv övergå i statens järnvägars tjänst. I likhet med järnvägsstyrelsen

anser jag, att personalen bör erhålla rätt att utan avvaktande av

den sedvanliga övergångstiden av sex månader erhålla anställning vid statens

järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor redan

från och med den 1 juli 1948.

I samband med införlivningen av GDG-banorna med statens järnvägar

erfordras en ökning av antalet befattningar i lönegraden Ca 24 och högre

lönegrader. Härför tarvas beslut av riksdagen. Jag avser att framlägga förslag

i detta ämne vid anmälan av frågor angående förändring i avseende

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 191. 11

å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i blivande beslut om järnvägarnas

införlivande med statens järnvägar meddela föreskrifter om järnvägarnas

hänförande till visst distrikt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för att ifrågavarande till Trafikförvaltningen Göteborg-—Dalarne—Gävle

hörande sju järnvägsaktiebolag —

jämte tillhörande dotterbolag, i den mån Kungl. Maj:t så

finner lämpligt — skola träda i likvidation,

dels föreskriva, att de till sagda förvaltning hörande järnvägarna

skola från den 1 juli 1948 införlivas med statens

järnvägar,

dels till Förvärv av Bergslagernas m. fl. järnvägar å kapitalbudgeten

under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 37 725 000 kronor.

2. Förvärv av Västergötland—Göteborgs in. fl. järnvägar.

I området mellan Vänern och stambanan Göteborg—Stockholm finnes ett

vitt utgrenat, smalspårigt järnvägsnät, som bildar en naturligt avgränsad

driftsenhet utan förbindelse med övriga likspåriga järnvägar. Detta järnvägskomplex,

som har en spårvidd av 891 mm, har i diskussionen om enhetliggörande

av de svenska järnvägarna brukat sammanfattas under benämningen

Västra smalspårsnätet. De däri ingående banorna förbinda bl. a. städerna

Skara, Lidköping och Mariestad med Göteborg.

Ägare till nätet äro numera Lidköpings stad för Lidköpings järnvägar

(LJ), Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag (HSJ), Västergötland—Göteborgs

järnvägs aktiebolag samt följande fyra järnvägsaktiebolag, i vilka Västergötland—Göteborgsbolaget

äger aktiemajoriteten och som drivas i samförvaltning

med detta bolag, nämligen Lidköping—-Skara—Stenstorps, Mariestad—Moholm,

Skara—Timmersdala Nya och Trollhättan—Nossebro Nya

järnvägsaktiebolag. (Med hänsyn till den inbördes ekonomiska samhörigheten

sammanfattas sistnämnda fem bolag i fortsättningen under benämningen

VGJ).

Järnvägstrafiken på detta smalspårsnät kompletteras med en förhållandevis

betydande billinjetrafik för person- och godsbefordran, bedriven dels av

några bland järnvägsföretagen och dels av Västergötlands Biltrafikaktiebolag.

Sistnämnda bolag drives delvis i samförvaltning med HSJ.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Järnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 25 februari 1948 har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen

till fullgörande av det år 1939 givna uppdraget att vidtaga åtgärder för

enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet träffat preliminära avtal med

förutnämnda aktiebolag om övertagande av Västra smalspårsnätets järnvägar

och aktierna i Västergötlands Biltrafikaktiebolag.

Avtalen, vilka såsom bilagor (Bilaga 1—4) torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll,

äro av i huvudsak följande innehåll.

1. Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen för svenska staten, å ena sidan,

samt Västergötland—Göteborgs, Lidköping—Skara—Stensiorps, Mariestad

Moholm, Skara—Timmersdala Nya och Trollhättan—Nossebro Nya järnvägsaktiebolag,

å andra sidan, hava bolagen till svenska staten fr. o. m. den

1 juli 1948 med full äganderätt överlåtit dels bolagens järnvägar med vad

till desamma hör, dels bolagens bilrörelse med vad till densamma hör, såsom

anläggningar, fordon och inventarier, dels ock bolagens övriga fastigheter,

värdehandlingar och andra tillgångar med angivna undantag samt rättigheter.

Bolagen äga rätt att av tillgängliga kontanta medel behålla eller på

tillträdesdagen av styrelsen utbekomma särskilda belopp om sammanlagt

42 000 kronor. I vederlag för den erhållna egendomen skall järnvägsstyrelsen

å tillträdesdagen dels övertaga bolagens skulder och förpliktelser, dels ock

såsom köpeskilling till Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag överlämna

ett belopp av 900 000 kronor i av riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis,

löpande med 3 procents årlig ränta, att den 1 juli årligen läggas till

kapitalet, samt förfallande till betalning den 1 juli 1958, dock med rätt för

bolaget att på anfordran utfå dels upplupna, till kapitalet lagda räntor, dels

av kapitalet högst 440 000 kronor, ävensom att erhålla sådan uppdelning av

återstående fordran, som kräves för utskiftning till bolagets aktieägare.

2. Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen för svenska staten samt Lidköpings

stad har staden till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1948 med full

äganderätt överlåtit dels staden tillhöriga järnvägar med vad till desamma

hör, dels av staden bedriven bilrörelse med vad till densamma hör, såsom

anläggningar, fordon och inventarier, dels ock till järnvägsrörelsen hörande

övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar med angivna

undantag samt rättigheter. I vederlag för den erhållna egendomen skall järnvägsstyrelsen

å tillträdesdagen dels övertaga Lidköpings järnvägar påvilande

skulder och förpliktelser, dels ock såsom köpeskilling till staden överlämna

ett belopp av 400 000 kronor, varav 100 000 kronor kontant och 300 000

kronor i av riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis, förfallande till betalning

den 31 december 1963 och löpande med 3 procents årlig ränta att

den 1 juli årligen utbetalas till staden. Räntegottgörelsen skall dock upphöra

samt fordringsbeviset utan vederlag återlämnas till riksgäldskontoret

vid den tidpunkt före utgången av år 1963, då normalspårig järnvägsförbindelse

för person- och godstrafik kan komma att öppnas mellan å ena

sidan Lidköping och å andra sidan station vid statens järnvägars nuvarande

normalspårsnät.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

3. Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen för svenska staten samt Hjo—

Stenstorps järnvägsaktiebolag har bolaget till svenska staten fr. o. in. den

1 juli 1948 med full äganderätt överlåtit dels bolagets järnväg med vad till

densamma hör, dels ock bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och

andra tillgångar med angivna undantag samt rättigheter. Bolaget äger rätt

att av tillgängliga kontanta medel behålla ett belopp av 40 000 kronor. I vederlag

för den erhållna egendomen skall järnvägsstyrelsen å tillträdesdagen

övertaga bolagets skulder och förpliktelser.

4. Genom överenskommelse mellan svenska staten genom järnvägsstyrelsen,

kallad köparen, å ena, samt V. Lindahl och G. Posse, kallade säljaren,

å andra sidan, har rörande förvärv för svenska statens räkning av aktiemajoriteten

i Västergötlands Biltrafikaktiebolag överenskommits bl. a. följ ande.

Med likvid och leverans den 1 juli 1948 överlåter säljaren till köparen

360 stycken aktier i biltrafikbolaget på dessa villkor: a) priset per aktie

utgör 1 500 kronor, att gäldas med av riksgäldskontoret utställda fordringsbevis;

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m.

nr 10 för rörelsen år 1947. De som likvid lämnade fordringsbevisen skola

löpa med 3 procents årlig ränta fr. o. m. den 1 juli 1948, att den 1 juli årligen

läggas till kapitalet, samt vara förfallna till betalning den 1 juli 1958,

med rätt dock för bevisens innehavare att dels på anfordran utfå förfallna

till kapitalet lagda räntor, dels erhålla uppdelning av sin fordran.

Beträffande järnvägsnätets tillkomst- och utbyggnad meddelar

järnvägsstyrelsen följande uppgifter.

B a n d e 1

Västergötland—Göteborg och där

förvaltade järnvägar (VGJ)

Göteborg—Skara...........

Gössäter—

MariestadTorved—G
-

-Torved
-

(Lidköping) Svartbäcken—Stenstorp

Skövde—Axvall..................

Mariestad—Moholm...............

Lidköpings järnvägar (LJ)

Källby
-

Koncession

meddelad

år

E-

Öppnad

för trafik

år

Banlängd

km

. 1895

1899

134-9

. 1886

1887

27-0

. 1888

1889

27-0

. 1906, 1908

1909

39-1

. 1914

1916

20-1

. 1888

1889

0-3

. 1896

1899

11-7

. 1872

1874

49-0

. 1898

1904

20-8

. 1872

1874

17-8

. 1907

1916

32-4

. 1906

1909

21-5

Summa 401,6

. 1872

1874

1-1

. 1875

1877

27-8

. 1895

1897—98

28-5

. 1918

1924

8-6

Summa 66 -0

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

B a n d e 1

Hjo—Stenstorps järnväg (HSJ)

Hjo—Stens torp..............

Svensbro—Ekedalen.........

Ekedalen—Tidaholm.........

Sammanlagd banlängd 522,i.

Koncession Öppnad D ...

meddelad för trafik Baniangd

år år km

. 1872 1873 38-7

. 1874 1874 8-6

. 1875 1876 7‘2

Summa 54,5

Banornas tekniska standard framgår av följande sammanställning.

Västergötland—Göteborgs m. fl.

järnvägar

Göteborg—Skara—Mariestad—

Banlängd

km

Skenvikt

kg/m

Tillåten hastighet

rälsbuss övtri-a

tåg

Gårdsjö.................

228-3

25-0 (20-0)

75—80 (60)

60

Tumleberg—Håkantorp.......

11-7

17-4

70 ''

45

Torved—Gullspång...........

Lidköping—Skara—Stenstorp

20-1

17-4

45

45

och Skövde—Axvall........

69-8

17,4—25,0

60—75

40—60

Mariestad—Moholm..........

17-8

17-4

80

60

Trollhättan—Nossebro........

32-4

17-4

75

45

Skara—Dämman............

Lidköpings järnvägar

Håkantorp—Lidköping—Fors-

21-5

22-2

— 40

hem......................

57-4

22-4—28-0

70

60

Källby—Kinne—Kleva.......

Hjo—Stenstorps järnväg

8-6

17-0

25

Hjo—Stenstorp..............

38-7

20-0—20-5

75

50

Svensbro—Tidaholm..........

15-8

17-5—20-5

75

40

De fasta anläggningarna ha i avrundade tal dragit följande byggnadskostnader,

nämligen LJ 3 milj., HSJ 1,5 milj. och VGJ 21 milj. kronor.

Beståndet av rullande materiel vid 1947 års slut anges i nedan
-

stående tablå.

Västergötland—

Göteborgs

järnvägar

Lidköpings

järnvägar

Hjo—

Stenstorps

järnväg

Ånglok...........................

40

8

4

Motorlok..........................

1

Lokomotorer.......................

2

1

Motorvagnar........................

4

2

Rälsbussar.....................

6

5

3

Släpvagnar ...........................

16

5

2

Person- och postvagnar...............

90

12

7

Resgodsvagnar.......................

15

3

3

Godsvagnar ..........................

1 071

185

125

Bokförd anskaffningskostnad, 1000-tal kr.

6 173

1 034

550

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

15

Till belysande av trafikrörelsens omfattning i jämförelse

med dels av staten hittills övertagna, dels enskilda järnvägar med samma

spårvidd har styrelsen upprättat följande sammanställning, som gäller trafikförhållandena

under senaste mellankrigsåret (1938).

Järnväg

Trafikerad

banlängd

Personkm

Godstonkm

Tillhopa

km

1 000-tal

per bankm

Västergötland—Göteborgs..........

. 260-1

93-4

169-2

262-6

Kalmar—Torsås.................

. 40-3

85-1

33-6

118-7

Kalmar—Berga..................

. . 76-6

65-8

45-7

111-5

Lidköping—Skövde och Stenstorps .

. 70-9

77-3

31-6

108-9

Lidköping—Håkantorps...........

. 27-8

49-3

58-7

108-0

Uddevalla—Lelången.............

. 89-0

36-3

65-6

101-9

Kinnekulle—Lidköpings...........

,. 29-0

42-8

56-9

99-7

Gotlands........................

. 116-5

46-5

35-6

82-1

Växjö—Åsheda—Hultsfreds.......

. 115-9

36-3

30-9

67-2

Södra Kinnekulle................

9-1

0-4

55"1

55-5

Hjo—Stenstorps..................

. 54-5

28-2

25-0

53-2

Trollhättan—Nossebro.............

. 32-4

20-6

226

43-2

Ölands .........................

. 150-8

16-1

22-8

38-9

Vetlanda........................

,. 80-4

16-5

19-3

35-8

Mariestad—Moholms.............

. 17-8

30-6

3-1

33-7

Östra Smålands................

.. 79-4

13-7

12-7

26-4

Klintehamn—Roma.............

.. 49-7

9-5

16-4

25-9

Falkenbergs....................

.. 102-0

16-2

8-7

24-9

Slite—Roma....................

.. 33-0

7-9

16-6

24-5

Mönsterås......................

.. 69-3

11-0

8-1

19-1

Östra Värends..................

.. 42-4

10-5

6-0

16-5

Eksjö—Österbymo...............

.. 34-6

3-1

8-5

11-6

Enskilda smalspåriga järnvägar ..

. 3 597-3

61-4

54-9

116-3

Västergötland—Göteborgs järnvägar ha, såsom framgår av tabellen, mer än

dubbelt så stor trafikrörelse, som de starkast trafikerade bland hittills av

staten förvärvade järnvägar med samma spårvidd, och även de enskilda

smalspår sjärnvägarnas medeltal visar en ringa trafikintensitet jämfört med

Västergötland—Göteborgs järnvägar. Talen för Lidköping—Skövde och

Stenstorps, Lidköping—Håkanstorps och Kinnekulle—Lidköpings järnvägar

ligga obetydligt under detta medeltal. Övriga linjer i Västra smalspårsnätet

äro mindre trafikstarka men visa dock samtliga större trafikrörelse än

vissa av staten redan övertagna järnvägar.

Vad angår de allmänna fördelar och rationaliseringsmöjligheter,

som följa med enhetliggörandet av det svenska järnvägsnätet

framhåller järnvägsstyrelsen, att dessa endast delvis framträda i fråga om

järnvägar med annan spårvidd än den normala, eftersom det över huvud

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

icke är möjligt åstadkomma egentlig driftgemenskap mellan olikspåriga

bandelar. I fråga om materielen böra dock vissa fördelar stå att vinna genom

den fullständiga sammansmältningen av de tre förvaltningar, vari förevarande

smalspårsnät nu är uppdelat.

Mera påtaglig är den besparing i expeditions- och redovisningsarbete, som

omedelbart inträder, i och med att ett stort antal av nuvarande föreningsstationer

förlora denna sin karaktär. Detta är fallet med följande 14 stationer:

Gårdsjö, Mariestad, Moholm, Forshem, Lidköping, Skara, Skövde,

Stenstorp, Tidaholm, Håkantorp, Vara, Nossebro, Trollhättan och Olskroken,

varjämte man hit jämväl kan räkna Göteborg, trots att Västergötland—

Göteborgs järnväg där har egen station. Å alla dessa platser förväntas också

vissa fördelar på grund av möjligheten till gemensam personalanvändning.

Av större betydelse än bortfallandet av det specifika föreningsstationsarbetet

är den förenkling i redovisning m. in., som inträder i och med att

huvudparten av hittillsvarande person- och godssamtrafik övergår till att

bliva statens järnvägars egen-trafik. Med denna övergång följer en annan,

mera betydande fördel, nämligen frigörelsen från godssamtrafiksordningens

vägbestämningsföreskrifter. I och med inlemmandet blir det alltså möjligt

att — utan bundenhet vid tariffvägarna — sända godset de vägar, som

befinnas vara från trafik- och driftsynpunkt lämpligast. Denna frihet kan

förväntas leda till viss omläggning av trafik från linjer med ångdrift till

de elektrifierade huvudlinjerna. Så blir givetvis framför allt fallet, efter det

att någon av de nu förvärvade bandelarna kan hava blivit ombyggd till normal

spårvidd, en eventualitet till vilken hänsyn tagits i avtalet beträffande

Lidköpings järnvägar. Även under den tid, som nuvarande spårvidd bibehålies

för hela nätet, synes en partiell sådan omläggning, kombinerad med

användning av överföringsvagnar, kunna vara lämplig i fråga om sådant

gods, som far illa av omlastning, och i förbindelser, där sträckan till station

vid normalspårslinje är kort, t. ex. Lidköping—Håkantorp och Mariestad—

Moholm.

Såsom omedelbar vinst för trafikanterna angiver styrelsen slutligen den

nedsättning av flertalet biljettpriser och fraktavgifter, som blir en omedelbar

följd av inlemmandet i statens järnvägar. Särskilt betydelsefulla bli

ändringarna i den del av godssamtrafiken, som nu betungas med flera övergångsavgifter

och eventuellt också banavgifter. Såsom nästan alltid, då det

gäller taxan, får givetvis en vinst för trafikanterna köpas med en statsbaneekonomisk

uppoffring. Tidigare erfarenheter giva emellertid anledning hoppas,

att avgiftssänkningarna skola leda till trafikökning, dels genom ökad

möjlighet till tävlan med andra samfärdsmedel, dels genom den stimulans,

som därmed lämnas den industriella utvecklingen inom förevarande område.

Vid byggandet av järnvägsnätet har staten bidragit med nedan angivna

belopp i form av statslån.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Belopp

kronor

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

Skara—Kinnekulle—Vänern................. 324 000

Mariestad—Kinnekulle..................... 305 000

Mariestad—Moholm........................ 20 000

Skövde—Axvall........................... 363 500

Trollhättan—Nossebro...................... 555 000

Skara—Timmersdala....................... 352 500

Summa 1 920 000

Därav kvarstående

den HO juni 1948

kronor

173 895: 84

14 828: 48

188 724: 32

Lidköpings järnvägar.

Lidköping—Håkantorp..................... 20 000

Södra Kinnekulle.......................... 40 500

Summa 60 500

Hjo—Slenstorps järnväg...................... 240 000 —

Vidare ha för anskaffande av motorvagnar och rälsbussar beviljats lån

ur motorvagnslånefonden sålunda:

_ , Därav kvarstående

Beiopp den 30 juni 1948

kronor kronor

Västergötland—Göteborgs järnvägar .... 120 000 (år 1940)

» » » .... 103 600 (» 1947)

64 779: 77

103 600: —

Hjo—Stenstorps järnväg

» » »

» » »

» » »

Summa

223 600

168 379: 77

88 760 (år 1938)

72 950 (» 1941)

76 950 (» 1941)

64 500 (» 1943)

88 760: —

10 418: 34

10 989: 59

26 585: 48

Summa

303 160

136 753: 41

Den billinj etrafik, som de till förvärvande ifrågasatta företagen

bedriva inom trafikområdet, belyser järnvägsstyrelsen med följande upp
-

gifter.

Linjelängd, koncessionerad, km

» , trafikerad, »

Fordonspark:

Personbilar.................

Bussar.....................

Lastbilar...................

Släpvagnar .................

Bokförd anskaffningskostnad,

1000-tal kronor...........

Fasta anläggningar:

Bokförd anskaffningskostnad,

1000-tal kronor...........

Västergötland

—Göteborgs

järnvägar

Lidköpings

järnvägar

Västergötlands

Biltrafik-

aktiebolag

... 537

54

331

... 450

35

326

1

_

1

27

3

15

17

1

2

3

—

2

... 1281

59

415

153

_

80

Företagens ekonomiska resultat framgå av efterföljande tabeller,

som ange drifträkningar för den spårbundna trafikrörelsen åren 1931

—1946 och för biltrafikrörelsen från trafikens öppnande t. o. m. år 1946.

Vidare innehålla tabellerna en översikt över järnvägsföretagens vinst- och

förlusträkningar för åren 1931—1946.

2 Bihanp till riksdagens protokoll 1948. i samt. Nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Drifträkningar 1931—1946.

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1931—38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Inkomster:

10 0 0

-tal kr

o n o

r

Persontrafik.....

Godstrafik......

1 163

2 214

1 045

1872

1 025

1 903

1 023

2 185

1 070

2 312

1 102

2 425

1 154

2 838

1 172

2 718

1 094

2 308

1336

3 033

1 937

2 990

2136

3126

2 485

3 681

2 810

3 924

3 007

4 265

2 946

4 585

2 751

4 806

Övriga inkomster

251

262

262

268

258

283

265

267

265

310

288

347

356

379

387

406

431

Summa

3 628

3 179

3190

3 476

3 640

3 810

4 257

4 157

3 667

4 679

5 215

5 609

6 522

7 113

7 659

7 937

7 988

Utgifter.........

3114

2 887

2 770

2 858

3 081

3 249

3 621

3 568

3 144

3 916

4 273

5 027

5 847

6 507

7 029

7 481

7 510

Driftöverskott ....

514

292

420

618

559

561

636

589

523

763

942

582

675

606

630

456

478

Drifträkningar 1931—1946.

Lidköpings järnvägar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1931—38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Inkomster:

10 0 0

-tal krono

r

Persontrafik.....

130

113

in

112

114

119

122

123

118

143

218

230

272

314

355

364

360

Godstrafik......

308

269

238

296

299

310

364

356

305

387

421

509

635

707

776

868

879

Övriga inkomster

165

166

183

171

178

175

174

188

175

208

242

289

316

370

380

395

389

Summa

603

548

532

579

591

604

660

667

598

738

881

1028

1 223

1391

1 511

1627

1628

Utgifter.........

541

525

540

556

548

540

615

648

564

717

832

967

1 145

1 313

1429

1433

1578

Driftöverskott ....

62

23

— 8

23

43

64

45

19

34

21

49

61

78

78

82

194

50

Kungl. Maj-.ts proposition nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Drifträkningar 1931—1946.

Hjo—Stenstorps järnväg-.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1931—38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Inkomster:

10 0 0

-tal k rono

r

Persontrafik.....

83

77

69

69

72

74

74

72

74

76

126

160

173

189

210

222

176

1 Godstrafik......

220

148

159

170

178

164

182

169

174

208

167

184

204

238

257

310

251

Övriga inkomster

29

26

27

27

28

31

29

38

29

35

45

37

40

47

46

69

82

Summa

332

251

255

266

278

269

285

279

277

319

338

381

417

474

513

601

509

Utgifter.........

289

230

247

258

265

256

272

265

260

283

296

353

379

428

460

546

455

| Driftöverskott ....

43

21

8

8

13

13

13

14

17

36

42

28

38

46

53

55

54

Västergötland- Göteborgs m. fl. järnvägars bilrörelse.

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1842

1943

1944

1945

1946

1000-tal

krono

r

Inkomster........

137

98

113

159

224

295

323

331

432

440

498

515

530

575

Utgifter..........

112

61

84

114

158

212

222

330

326

338

337

369

385

500

Driftöverskott ....

25

34

29

45

66

83

101

1

106

102

161

146

145

75

Lidköpings järnvägars bilrörelse. Västergötlands Biltrafikaktiebolag.

1940

1941

1942

1843

1944

1945

1946

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1000-tal kro

n o r

10 0 0

-tal

kro

n o r

64

69

78

96

104

104

90

Inkomster........

193

208

271

307

368

418

63

63

62

71

76

95

85

Utgifter..........

125

131

175

225

291

324

Driftöverskott ____

1

6

16

25

28

9

5

Driftöverskott ....

68

77

96

82

77

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

bo

o

Vinst- och förlusträkningar åren 1931—1946.

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Inkomster.

1000-tal kronor

Från föregående år balan-

serad vinst.............

—

—

—

—

in

189

127

114

132

153

212

214

146

177

181

194

Driftöverskott:

av egen jämvägsrörelse ..

514

292

420

618

559

561

636

589

763

942

582

675

606

630

456

478

t automobilrörelsen ....

1

17

25

34

29

45

66

83

101

1

106

102

161

146

145

75

» övriga rörelsegrenar ..

59

30

22

26

33

44

39

41

28

46

47

32

29

18

18

21

Räntor och Inkomst av vär-

dehandlingar............

6

1

28

—

—

12

11

28

32

37

49

54

75

74

78

66

Ersättning för omlagd sam-

trafik..................

—

—

—

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

134

24

Diverse inkomster.........

48

49

51

83

27

13

10

5

3

1

—

—

10

10

29

27

Förlust:

balanserad från föregående

år...................

263

206

256

174

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

för året ................

—

105

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa inkomster

891

700

802

947

759

864

889

860

1059

1180

996

1077

1 027

1055

1041

885

Kunql. Maj:ts proposition nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1000-tal kronor

Utgifter.

Frän föregående år balan-

serad förlust............

263

206

256

174

Förlust å jämvägsarrenden .

34

19

14

31

26

12

10

5

3

1

--

--

—

—

—

—

Avsättning till förnyelsefond

361

348

348

356

305

för järnvägsrörelsen.....

239

221

210

230

236

262

262

254

244

245

263

» automobilrörelsen ....

—

—

—

—

—

—

—

45

64

67

99

112

113

100

102

68

» div. rörelsegrenar ....

33

28

46

50

36

39

51

105

99

70

—

Räntor...................

197

209

202

246

152

144

136

129

129

130

122

113

80

Skatter...................

36

12

13

4

15

33

35

109

167

362

147

92

84

136

112

50

, Ersättning för omlagd sam-

trafik..................

5

4

9

—

3

1

1

23

5

4

3

7

2

—

—

—

| Diverse utgifter...........

58

1

—

29

27

56

11

2

2

—

—

20

—

—

—

—

| Vinst:

balanserad från föregående

214

146

177

181

194

_

_

_

_

in

189

127

114

132

153

212

för året ................

26

—

52

183

153

128

256

179

313

218

150

158

229

195

220

188

Summa utgifter

891

700

802

947

759

864

889

860

1059

1180

996

1 077

1 027

1055

1 041

885

Kungl. May.ts proposition nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

to

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1 0 0 0-tal

kronor

Till bolagsstämmans för-

logande:

Vinst för året ..........

Vinst balanserad från före-

26

— 10B

52

183

153

128

256

179

313

218

150

158

229

195

220

188

gående år ............

— 263

— 206

— 256

— 174

Ull

189

127

114

132

153

212

214

146

177

181

194

Från fonder m. m......

31

55

30

26

43

28

23

15

8

—

232

—

—

—

—

—

Summa till bolagsstämmans

förfogande

— 206

— 256

— 174

35

307

345

406

308

453

371

594

372

375

372

401

382

Härav disponerade för:

Avsättning till egna fonder

—

—

_

184

—

100

174

58

182

41

245

49

21

14

30

12

Utdelning å stamaktier ..

Vinst balanserad till efter-

—

--

—

118

118

118

118

118

118

135

177

177

177

177

177

följande år.............

— 206

— 256

— 174

‘—149

189

127

114

132

153

212

214

146

177

181

194

193

1 Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag avvecklat med en förlust av 260 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vinst- och förlusträkningar åren 1931 —1946.

Lidköpings järnvägar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1000-tal kronor

Inkomster.

Driftöverskott:

av egen järnvägsrörelse ..

62

23

_

23

43

64

45

19

21

49

61

78

78

82

194

50

FS

» automobilrörelsen ....

—

—

—

Räntor och inkomst av öv-

8

6

riga värdehandlingar ....

11

8

9

30

9

16

7

8

7

4

--

5

7

0

Ersättning för omlagd sam-

trafik..................

—

4

4

3

2

1

1

1

1

—

—

—

—

Diverse inkomster.........

—

—

—

—

—

—

64

21

78

19

9

9

9

12

—

10

Förlust:

balanserad från föregående

46

45

44

40

35

27

år...................

4

11

25

67

94

97

101

42

47

47

för året ................

7

14

42

27

3

4

—

5

Summa inkomster

84

60

O

00

150

151

182

218

96

154

119

116

137

| 138

142

242

97

bo

05

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Is2

Lidköpings järnvägar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Utgifter.

100 0-tal kronor

Från föregående år balanserad förlust ...

4

11

25

67

94

97

101

42

47

47

46

45

44

40

35

27

Driftundersk0tt:

av egen jämvägsrörelse ..............

—

—

8

—

—

» automobilrörelsen .................

—

—

—

—

—

—

—

2

2

_

_

_

_

Förlust å jämvägsarrenden .............

20

24

27

12

14

18

13

17

—

—

_

_

_

_

_

_

Avsättning till fömyelsefond

för jämvägsrörelsen ..................

32

—

—

18

24

20

28

18

28

44

43

65

65

66

92

35

> automobilrörelsen ................

—

—

—

—

—

—

—

—

9

9

9

9

9

12

3

Räntor ...............................

25

24

19

38

18

23

15

16

16

16

16

16

15

17

16

16

Skatter ...............................

3

1

1

1

1

1

1

1

1

—

1

1

_

_

_

Ersättning för omlagd samtrafik ........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

_

7

7

Diverse utgifter .......................

—

—

—

14

—

23

1

—

—

—

—

—

_

_

_

_

Vinst för året .........................

—

—

—

—

—

—

59

—

51

3

1

1

5

7

89

12

Summa utgifter

84

60

80

150

151

182

218

96

154

119

116

137

138

142

242

97

Till bolagsstämmans förfogande:

Vinst för året .......................

— 7

— 14

— 42

— 27

— 3

— 4

59

— 5

51

3

1

1

5

7

89

12

Balanserad från föregående år ........

— 4

— 11

— 25

— 67

— 94

- 97

— 101

-42

— 47

- 47

— 46

— 45

— 44

— 40

— 35

— 27

Summa

— 11

— 25

— 67

— 94

— 97

— 101

— 42

— 47

4

— 44

— 45

— 44

— 39

— 33

54

— 15

Disponeras: Avsättning till egna fonder ..

--

—

—

—

—

—

—

51

2

_

_

1

2

81

7

Balans t. efterföljande år ..............

— 11

— 25

— 67

-94

— 97

— 101

— 42

— 47

— 47

— 46

— 45

— 44

— 40

— 35

— 27

— 22

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vinst- och förlusträkningar åren 1931—1946.

Hjo—Stenstorps järnväg.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1000-tal kronor

Inkomster.

Driftöverskott av järnvägs-

38

46

53

55

54

rörelsen................

43

21

8

8

13

13

13

14

36

42

28

Ersättning för omläggning av

43

11

13

10

samtrafiksvägar.........

—

—

—

9

4

3

3

2

1

—

9

7

Diverse inkomster.........

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

3

3

I anspråk tagna medel ....

—

17

17

15

16

16

17

Förlust balanserad från före-

15

gående år..............

—

—

—

14

17

18

18

18

18

18

18

16

16

16

—

Förlust för året...........

—

57

14

3

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa inkomster

43

78

39

Öl

52

50

50

51

55

60

89

68

78

79

79

61

to

Öl

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

bo

oa

Hjo—Stenstorps järnväg.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1915

1946

Utgifter.

1000-tal kronor

Från föregående år balanserad förlust.....

—

—

—

14

17

18

18

18

18

18

18

16

16

16

15

—

Driftunderskott av bilrörelsen............

—

—

—

—

1

Avsättning till förnyelsefond för järnvägs-

rörelsen..............................

25

17

17

17

17

17

17

17

18

20

41

28

37

40

40

41

Räntor.................................

18

21

22

20

17

15

15

16

18

22

25

23

21

21

18

16

Skatter.................................

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

1

1

1

—

—

Diverse utgifter.........................

—

40

—

—

—

--

—

—

—

—

3

—

3

—

—

—

Vinst för året..........................

—

2

—

—

1

6

4

Summa utgifter

43

78

39

51

52

50

50

51

55

60

89

68

78

79

79

61

Till bolagsstämmans förfogande...........

—

—

— 14

— 17

— 18

— 18

— 18

— 18

— 18

— 18

— 16

— 16

— 16

-15

—

—

Disponeras sålunda:

Balans till efterföljande år............

—

—

— 14

— 17

— 18

— 18

— 18

— 18

— 18

— 18

— 16

— 16

— 16

-15

—

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

27

De senaste balansräkningarna för såväl järnvägsföretagen som bilföretaget,

gällande den Öl december 1946, ha följande utseende, om sammanslagning

verkställes av posterna för samförvaltade järnvägar respektive bilföretag.

Konsoliderade balansräkningar år 1946.

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen..........

Avgår skillnad mellan byggnads
kostnad

och köpeskilling.....

Bilrörelsen....................

Fastigheter....................

Aktier och obligationer.........

Kassa och bank...............

Div. fordringar................

Förråd.......................

Balanserad förlust.............

Västergöt-

Hjo—Stens- torps

järnväg

Västergöt-

land—Göte-

Lidköpings

lands

borgs m. fl.

järnvägar

järnvägar

Biltrafik-

aktiebolag

1000-tal

kronor

18 987

3 073

1 486

—

952

_

_

1 186

59

—

573

80

—

40

—

319

9

8

2

5

215

123

10

441

149

93

2

424

93

5

13

—

27

—

—

Skulder.

Summa 21 442

2 673

1 755

Statslån.............

......... 283

—

212

Banklån och bankräkningar .... 2 409

72

328

Diverse skulder.......

......... 1 446

154

77

Aktiekapital..........

......... 4 538

i 518

571

Förnyelsefonder......

......... 9 070

1 427

562

Övriga fonder........

......... 3 314

460

1

Värderegleringskonto ..

......... —

30

—

Balanserad vinst.....

......... 194

—

—

Årets vinst..........

......... 188

12

4

Summa 21 442

2 673

1 755

600

no

199

36

209

24

8

14

600

Beträffande företagens affärsvärden och de föreslagna köpeskillingarna

utalar järnvägsstyrelsen i huvudsak följande.

Då förstatligande av enskilda järnvägar ifrågasatts till fullföljande av

1939 års principbeslut angående enhetliggörande av järnvägsnätet, har styrelsen

i samtliga fall, där affärsvärde ansetts förefinnas, beräknat detsamma

på grundval av uppgifter för en basperiod omfattande åren 1931—1938.

Härigenom har vunnits, att järnvägsföretagen erhållit en likvärdig behandling

oavsett tidpunkten för förvärvet. Dessutom ha beräkningarna blivit i

stort sett fördelaktiga för säljarna, enär den ekonomiska utvecklingen för

järnvägarnas del visar en nedåtgående långtidstrend. Under 1947 ha salunda

de vinster, som krigsåren givit, mångenstädes förbytts i förluster.

I de här aktuella fallen är det emellertid endast VGJ, som är i sådan

ställning, att den preliminärt avtalade köpeskillingens skälighet kan bedö
-

1 Lidköpings stads kapitalinsats.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

mas efter en »normalkalkyl» av antydd art. Kalkylen ger för VGJ ett beräknat

nettoöverskott av 234 000 kronor. Efter en räntefot av 4 % skulle

rörelsens kapitalvärde då utgöra 5 850 000 kronor.

Rörelsens värde för aktieägarna den 31 december 1938 beräknar styrelsen

med stöd härav på följande sätt.

1000-tal kronor

Rörelsens kapitalvärde........................................ 5 850

Tillägg:

Övriga verksamhetsgrenar (inkl. aktier)................... 820

Fordringar............................................. 277

I kassa och bank....................................... 546 j 543

Avdrag:

Lån................................................... 2 954

Övriga skulder......................................... 863

Avdrag för överårighet och dylikt....................... 2 824 6 641

Saldo affärsvärde 31/ia 1938 .................................... 852 J j

Skillnaden mellan den avtalade köpeskillingen, som är 900 000 kronor,

och det kalkylerade affärsvärdet, 852 000 kronor, är, framhåller styrelsen,

ringa i förhållande till den totala omslutningen. Härtill kommer emellertid,

att under åren efter 1938 har värdeökning för bilrörelsen inträtt, vissa investeringar

gjorts och järnvägsdriften partiellt motoriserats. Å andra sidan

ha dock utdelningarna till aktieägarna för åren 1939—1946 varit betydligt

större än vad som skulle motsvarat det kalkylerade affärsvärdet, vilket enligt

normalkalkylens premisser minskar förefintligt aktievärde.

I betraktande av samtliga omständigheter, som beröra denna uppgörelse,

och vid jämförelse med de ersättningar, som lämnats vid hittills skedda

förvärv av smalspåriga järnvägar med kalkylatoriskt affärsvärde har järnvägsstyrelsen

funnit de beträffande Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar

avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande och

avtalsbestämmelserna även i övrigt godtagbara.

Till samma resultat har styrelsen kommit beträffande avtalen med de

båda övriga järnvägsförvaltningarna, vilka, som nämnt, måste jämföras

med tidigare förstatligade icke bäriga järnvägsföretag. För LJ skall erläggas

en köpesumma av 400 000 kronor, medan för HSJ särskild köpeskilling

icke erlägges. Styrelsen framhåller i fråga om dessa järnvägar, att anläggningarna

hållits vid en standard, vilken kan betecknas som tillfredsställande,

om skälig hänsyn tages till förefintliga trafikinkomsters knapphet.

Anmärkas må, att i avtalet angående LJ bestämts, att av köpeskillingen

300 000 kronor skola återgå till statsverket, i händelse att viss ifrågasatt

ombyggnad till normalspår kommer till stånd.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att dess tillstyrkan av föreliggande förvärv

icke innebär ett bortseende från förhållandet, att statsförvärvet av

Västra smalspårsnätet kommer att — oavsett villkoren — medföra en ej så

obetydlig belastning av statens järnvägars affärsresultat. Styrelsen har emel
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 191.

29

lertid betraktat en sådan inverkan som en oundviklig konsekvens av järnvägsförstatligandets

allmännelighet och anser sig för övrigt ha anledning

förmoda, att förhållandet mellan affärsförluster och trafikprestationer dock

skall bli mindre ogynnsamt vid detta — efter smalspårsbanestandard —

dock relativt trafikstarka nät än på åtskilliga andra håll.

Styrelsen framhåller, att förevarande statsbaneekonomiska uppoffring

uppväges av vinster för andra delar av folkhushållet samt att med enhetliggörandet

inträdande ändring i fördelningen av kostnaderna för trafikväsendet

kunna förväntas få övervägande gynnsamma verkningar.

Enär i förvärven ingå jämväl vissa bandelar, vilkas behövlighet för en

längre framtid kan starkt ifrågasättas, påpekar styrelsen jämväl, att vid en

eventuell allmän utredning beträffande trafikens rationella fördelning på

olika samfärdsmedel en statsägd järnväg givetvis icke bör placeras i annan

ställning än en som fortfarande är bolagsegendom och sålunda bl. a. också

kunna nedläggas, därest trafikuppgifter och inkomster icke stå i rimlig

proportion till kostnaderna för trafikens upprätthållande.

För den av Västergötlands Biltrafikaktiebolag (jämte dotterbolag) bedrivna

rörelsen kalkylerar järnvägsstyrelsen ett »normalt» nettoöverskott

av 63 000 kronor. I rörelsen ingående sakvärden beräknas till ca 550 000

kronor samt immateriellt företagsvärde (goodwill) till 300 000 kronor. I

enlighet härmed har köpeskillingen bestämts till 850 000 kronor. Till förräntning

efter 4 % av detta belopp åtgår 34 000 av nyssnämnda 63 000

kronor och 29 000 kronor återstå till amortering av den erlagda ersättningen

för goodwill, vilket styrelsen finner tillräckligt.

Vid beräkningen av det anslagsbehov, som de föreslagna förvärven

medföra, förutsätter styrelsen, att i analogi med vad som tidigare tilllämpats

övertagandet av lån, där staten är långivare, icke skall komma att

beröra riksstaten. Dessa lån belöpa sig till 494 000 kronor, medan beloppet

av de lån som skola regleras över riksstaten uppgår till 5 287 000 kronor.

De avtalade köpesummorna utgöra för

Kronor

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar .................. 900 000

Lidköpings järnvägar ...................................... 400 000

Aktierna i Västergötlands Biltrafikaktiebolag ................ 540 000

Tillhopa 1 840 000.

De kontanta belopp, som vissa av bolagen skola äga att på tillträdesdagen

behålla eller utbekomma, ävensom övertagna rörliga tillgångar och svävande

skulder finner styrelsen böra föras å det »Inköpskonto för enligt 1939 års

riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», som upplagts i statens järnvägars

räkenskaper. Under dessa förutsättningar kan behovet av investeringsanslag

för förvärven beräknas utgöra (5 287 000 -f- 1 840 000) 7 127 000

kronor eller i runt tal 7 130 000 kronor. Ehuru endast aktierna skola förvärvas

i fråga om Västergötlands Biltrafikaktiebolag, har styrelsen i nyssnämnda

summa inräknat detta bolags banklån m. in. Det har nämligen be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

funnits lämpligt, att möjlighet finnes till likvidation av bolaget utan ytterligare

hänvändelse till riksdagen.

I de lån från staten, som belasta järnvägsföretagen ingå två lån om tillsammans

ca 153 000 kronor, vilka lämnats för experiment med motorfordon

av ny konstruktion. Experimenten ha misslyckats, och järnvägsstyrelsen

ifrågasätter huruvida icke en del av dessa lån bör betraktas som statsbidrag

och kunna avskrivas.

Ytterligare investeringsanslag kräves med i runt tal 2 150 000 kronor till

likvider för ny rullande materiel och bilmateriel, som skall nyanskaffas enligt

kontrakt, vilka statens järnvägar övertaga. Härav blir för budgetåret

1948/49 erforderligt ett belopp av 950 000 kronor.

Avtalens bestämmelser rörande övertagande av personal äro,

framhåller järnvägsstyrelsen, utformade helt i anslutning till innehållet i

de avtal om statsförvärv av enskilda järnvägar, som träffats under de senaste

åren. Personalen skall bibehållas vid respektive enskilda järnvägars

anställnings- och avlöningsvillkor intill utgången av år 1948 och fr. o. in.

den 1 januari 1949 i regel erhålla anställning vid statens järnvägar enligt

vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor.

Beträffande en vid Mariestad—Moholms järnväg inrättad pensionsanstalt

anför slutligen järnvägsstyrelsen:

Samtidigt som Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar införlivas i statsbanenätet,

är det avsett att, i analogi med vad som skett i tidigare liknande

fall — Stockholm—Västerås—Bergslagens och Halmstad—Nässjö järnvägar

— statens järnvägar skall övertaga den försäkringsverksamhet som utövas

av den vid Mariestad—Moholms järnväg befintliga pensionsinrättningen Mariestad—Moholms

järnvägs pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening.

Vid 1947 års utgång utgjorde antalet i tjänst varande delägare

15, antalet tjänstepensionärer 7 och antalet familjepensionärer 1. Tillgångarna

uppgingo till omkring 390 000 kronor. Det torde böra ankomma å järnvägsstyrelsen

att verkställa utredning och inkomma med förslag angående

övertagandet. I detta sammanhang synes emellertid redan nu av riksdagen

bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj :t att godkänna avtal om statsförvärv

av pensionsinrättningen, upprättat i enlighet med grunder, som riksdagen

fastställt i tidigare liknande fall.

Under åberopande av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, såvitt nu

är ifråga, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att

Västergötland—Göteborgs,

Lidköping—Skara—Stenstorps,

Mariestad—Moholms,

Skara—Timmersdala,

Trollhättan—Nossebro,

Lidköpings samt

Hjo—Stenstorps järnvägar

ävensom aktierna i Västergötlands Biltrafikaktiebolag må på avtalade

villkor förvärvas av staten

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

samt att järnvägarna ifråga skola införlivas med statens järnvägar

fr. o. m. den 1 juli 1948,

dels till Förvärv av Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar å kapitalbudgeten

under statens affärsverksfonder, statens järnvägar, för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 7 130 000 kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal om statsförvärv av

Mariestad—Moholms järnvägs pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening,

upprättat i enlighet med grunder, fastställda av riksdagen

i tidigare liknande fall.

I beslutet om förevarande järnvägars införlivande med statens järnvägar

finner styrelsen vidare böra angivas, att Västergötland—Göteborgs

m. fl. järnvägar skola hänföras till andra distriktet.

Yttrande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha den 26 februari 1948 avgivit utlåtande

i ärendet. Fullmäktige ha därvid förklarat sig finna de avtalade villkoren

om statsförvärv av ifrågavarande järnvägar och biltrafikrörelser från

statens synpunkt godtagbara.

Vidare anföra fullmäktige.

Beträffande de lån från staten, som skola övertagas av staten vilja fullmäktige

erinra om att två av dessa, nämligen ett lån till Västergötland

Göteborgs järnvägsaktiebolag med en kapitalskuld den 30 juni 1948 av

64 779:77 kronor och ett lån till Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag med

en kapitalskuld av 88 760 kronor, lämnats för förvärv av motorfordon,

vilka förvärv avsett experiment med fordon av ny konstruktion. Järnvägsstyrelsen

har härom uttalat, att det vid sådant förhållande skulle kunna

ifrågasättas att betrakta en del av lånen såsom statsbidrag, vilka finge

avskrivas i händelse att — såsom här vore fallet — experimenten misslyckats.

Med hänsyn till beloppens relativa litenhet hade styrelsen dock

icke velat framföra något yrkande i denna punkt utan förklarat sig biträda

det förslag, som fullmäktige i riksgäldskontoret kunde komma till vid remissbehandlingen

av förevarande ärende. Med hänsyn till vad som förekommit

beträffande de ifrågavarande lånen och järnvägsstyrelsen för sin

del vitsordat vilja fullmäktige föreslå, att sagda lån helt avskrivas.

Departementschefen.

De föreliggande, med ägarna till Västra smalspårsnätet träffade avtalen

innebära att företagens järnvägar och bilrörelser överlåtas till staten med

tillträde den 1 juli 1948. Staten skall å sin sida dels erlägga särskilda köpesummor

till ett sammanlagt belopp av 1 300 000 kronor, dels övertaga betalningsskyldigheten

för företagens låneskulder, vilka beräknas å tillträdesdagen

utgöra 494 000 kronor i statslån samt 4 987 000 kronor i övriga lån.

Lidköpings stad, som äger Lidköpings järnvägar, har dock utfäst sig att

av köpesumman återbetala 300 000 kronor, därest inom viss tid ombyggnad

till normalspår äger rum av sådan bansträcka, att normalspårig förbindelse

öppnas mellan Lidköping och station vid statens järnvägars nuvarande

normalspårsnät.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Av de till förvärvande föreslagna järnvägarna har Västergötland—Göteborgs

järnvägar en förhållandevis betydande trafikrörelse, medan övriga

linjer äro ganska svagt trafikerade. Staten har dock tidigare övertagit betydligt

trafiksvagare smalspårsbanor. Detta är för övrigt en konsekvens av att

järnvägsförstatligandet enligt statsmakternas beslut skall vara allmänt. De

olika järnvägsföretagen bilda en naturligt avgränsad driftsenhet och genom

att de erhålla en gemensam förvaltning synas väsentliga fördelar kunna

vinnas. Sålunda erbjuder den gemensamma driften ekonomiska och tekniska

rationaliseringsmöjligheter. Trafikanterna kunna å sin sida räkna

med enhetliga och samtidigt sänkta biljettpriser och godstaxor.

Avtal har även träffats om övertagande av aktiemajoriteten i Västergötlands

Biltrafikaktiebolag. Köpesumman för aktierna utgör 540 000 kronor.

Dessutom övertagas vid bolagets likvidation låneskulder till ett belopp av

300 000 kronor. Bolaget står delvis i förvaltningsgemenskap med ett av de

järnvägsföretag, som föreslagits till övertagande, och dess rörelse utgör ett

viktigt komplement till järnvägsbolagens verksamhet inom trafikområdet.

De i avtalen angivna ekonomiska villkoren finner jag vara för statsverket

godtagbara. Då köpehandlingarna i huvudsak skola gäldas med av riksgäldskontoret

utställda fordringsbevis med lägst 10 års löptid, kommer någon

omedelbar belastning av kapitalmarknaden ej att uppstå i anledning

av detta statsförvärv.

Vad järnvägsstyrelsen anfört angående formerna för företagens förvärvande

och likvidation ävensom angående finansieringen härav, föranleder

icke någon erinran från min sida. Mindre kontantbelopp, som skola tillerkännas

företagen på tillträdesdagen, samt rörliga tillgångar och svävande

skulder, som då finnas, torde kunna föras å det särskilda inköpskontot för

enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar. Enligt tidigare

tillämpade regler för statsförvärv av järnvägar behöver vidare övertagandet

av statslån icke föras över riksstaten. De statslån som lämnats två av

bolagen för vissa experiment med motorfordon, synas, i enlighet med riksgäldsfullmäktiges

förslag, kunna helt avskrivas.

Under dessa förutsättningar erfordras ett investeringsanslag av 7 130 000

kronor för gäldande av köpesummor och låneskulder. Jag tillstyrker, att

nämnda belopp anvisas. Under nästa punkt kommer jag att anmäla medelsbehovet

för anskaffning av rullande materiel, vilken skall levereras

enligt kontrakt som skola övertagas av staten.

I samband med införlivningen synes vidare pensionsinrättningen vid

Mariestad—Moholms järnväg böra övertagas med tillämpning av de regler

som gällt i tidigare liknande fall.

För personalens övertagande erfordras en ökning av antalet befattningar

i lönegraden Ca 24 och högre lönegrader. Jag avser att anmäla detta spörsmål

i samband med övriga frågor angående förändring av löneställning

och antal beträffande vissa befattningar vid kommunikationsverken.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i beslut om de förvärvade

järnvägarnas införlivande med statens järnvägar meddela föreskrifter angående

järnvägarnas hänförande till visst distrikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att Västergötland—Göteborgs, Lidköping—

Skara—Stentorps, Mariestad—Moholms, Skara—Timmersdala,

Trollhättan—Nossebro, Lidköpings samt Hjo—Stenstorps

järnvägar ävensom aktierna i Västergötlands Biltrafikaktiebolag

må på avtalade villkor förvärvas av staten,

dels föreskriva, att nämnda järnvägar skola införlivas med

statens järnvägar från och med den 1 juli 1948,

dels till Förvärv av Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar

å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 7 130 000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal om

statsförvärv av Mariestad—Moholms järnvägs pensions- samt

änke- och pupillkassa, understödsförening, upprättat i enlighet

med tidigare av riksdagen för liknande förvärv fastställda

grunder.

3. Anskaffning av materiel.

Med anledning av införlivandet med statsbanenätet av de under punkterna

1 och 2 omförmälda järnvägarna har järnvägsstyrelsen framlagt förslag

om anvisande av investeringsanslag för budgetåret 1948/49 till viss

materielanskaffning utöver vad i årets statsverksproposition föreslagits beträffande

statens järnvägar.

I skrivelse den 12 februari 1948 har järnvägsstyrelsen hemställt om anslag

till telefonanläggningar in. in. med 500 000 kronor och till nyanskaffning

av elektrolok med 300 000 kronor, vilka anslagsbelopp betingas av

införlivandet med statens järnvägar av de till trafikförvaltningen Göteborg—

Dalarne—Gävle hörande banorna.

Av järnvägsstyrelsens motivering för förslagen inhämtas följande.

Av skäl som styrelsen framhållit i skrivelse den 29 december 1947 kunna

de till trafikförvaltningen hörande järnvägarna icke lämpligen inordnas i

statens järnvägars nuvarande distriktsorganisation. Styrelsen har därför i

nämnda skrivelse hemställt, att Kungl. Maj :t måtte besluta om inrättandet

av ett nytt distrikt med huvudort i Gävle från den tidpunkt, då ifrågavarande

järnvägar införlivas med statens järnvägar. Under detta sjunde distrikt

är avsett att inrätta nya sektionshuvudorter i Gävle, Falun och Filipstad.

För att dessa nya förvaltningsorgan skola kunna fylla sin uppgift dels inom

sina egna förvaltningsområden och dels i förhållande till statens järnvägar

i övrigt erfordras telefonväxlar a sektionshuvudorterna ävensom en

del nya ledningar. Kostnaderna för samtliga dylika anläggningar

ha beräknats till 1 500 000 kronor. Styrelsen avser emellertid att som ett

provisorium låta viss, det nya distriktet tillkommande tågledning skötas

utom detsamma för att på så sätt nedbringa det omedelbara anslagsbehovet

3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 191.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition m 191.

för telefonanläggningar. Även i andra hänseenden torde i avvaktan på definitivt

beslut rörande det nya distriktets huvudort — i vilken fråga delade

meningar gjort sig gällande — med en upprustning av telefonanläggningarna

såvitt möjligt böra anstå, till dess att det kan säkrare bedömas, i vad mån

pågående utredningar rörande statens järnvägars allmänna organisation

kunna inverka på utformningen av här ifrågavarande telefonförbindelser.

Med hänsyn till dessa förhållanden har det omedelbara anslagsbehovet ansetts

kunna begränsas till 500 000 kronor.

Å de till trafikförvaltningen hörande elektrifierade linjerna råder brist på

elektrolok, varför loktjänsten å dessa linjer i viss utsträckning måste

utföras av ånglok. Bristen på elektrolok beräknas för närvarande uppgå till

10 tåglok och 17 växlingslok. Visserligen har trafikförvaltningen beställt 7

elektrolok, vilka komma att levereras under första halvåret 1948, men av

dessa äro 5 avsedda för den nu för elektrisk drift färdigställda linjen Krylbo—Rättvik.

Nämnda tillskott minskar därför icke nämnvärt lokbristen å

de tidigare elektrifierade linjerna. Ej heller föreligger möjlighet att öka

tillgången på elektrolok å dessa linjer genom överföring av lok från statens

järnvägars nuvarande linjer. Det blir därför nödvändigt att ännu en lång

tid framåt i rätt stor utsträckning använda ånglok i stället för elektrolok.

Ur ekonomisk synpunkt är det emellertid synnerligen angeläget, att de i

drift betydligt dyrbarare ångloken ersättas med elektrolok, vilket dessutom

skulle minska behovet av importerat bränsle. Med hänsyn till anförda förhållanden

ävensom de långa leveranstiderna torde ytterligare ett antal elektrolok,

avsedda för här ifrågavarande linjer, böra beställas snarast möjligt.

Denna beställning bör närmast avse tåglok. I fråga om växlingslok pågår

nämligen för närvarande utredning om en eventuell övergång till dieselelektriska

lok för användning å bangårdar med ofullständigt kontaktledningsnät

och denna utredning torde böra slutföras innan några elektriska

växlingslok beställas. Även i fråga om nyanskaffningen av tåglok bör med

hänsyn till ovissheten rörande den framtida trafikutvecklingen iakttagas all

möjlig återhållsamhet. Under alla förhållanden böra emellertid 8 tåglok

anskaffas snarast. Kostnaden för denna anskaffning beräknas med nuvarande

priser till cirka 2 900 000 kronor. På nästa budgetår beräknas härav

belöpa 10 procent eller i runt tal 300 000 kronor i form av förskottslikvid

vid beställningen.

I skrivelsen den 24 februari 1948 angående statsförvärv av Västergötland—

Göteborgs med flera järnvägar framhåller järnvägsstyrelsen, att bland de

kontrakt rörande ifrågavarande järnvägsbolags rörelse, vilka järnvägsstyrelsen

enligt avtalen om statsförvärvet av järnvägarna skall övertaga, även

ingå kontrakt, som avse leverans av ny rullande materiel och bilmateriel.

Det för fullgörande av dessa kontrakt erforderliga totalbeloppet uppgår

enligt för styrelsen tillgängliga uppgifter till i runt tal 2 150 000 kronor,

nämligen för ånglok till 1 050 000 kronor, för rälsbussar och motorvagnar

till 250 000 kronor samt för bilmateriel till 850 000 kronor. Av totalbeloppet

beräknas för budgetåret 1948/49 bliva erforderligt 950 000 kronor, varav

350 000 kronor till förskottslikvid för ånglok, 250 000 kronor till slutlikvid

för rälsbussar samt 350 000 kronor för bilmateriel.

Järnvägsstyrelsen avser emellertid ej att reservera den beställda materielen

för den järnväg, vars ägare gjort beställning, utan denna skall ingå

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

35

i den för statens järnvägars linjer av förevarande spårvidd respektive för statens

järnvägars biltrafik gemensamma fordonsparken. Vid sådant förhållande

anser styrelsen lämpligt, att för materielanskaffningen erforderliga

medel icke sammanslås med för järnvägsförvärven avsett belopp utan anvisas

under respektive rubriker inom statens järnvägars fond för rullande

materiel och bilmateriel.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

för budgetåret 1948/49 måtte anvisas anslag till nyanskaffning av ånglok

med 350 000 kronor, till ytterligare nyanskaffning av rälsbussar med

250 000 kronor samt till ytterligare nyanskaffning av bilmateriel med 350 000

kronor.

Statens industrikommission har den 25 februari 1948 i anledning av remiss

avgivit utlåtande över järnvägsstyrelsens framställning den 12 samma

månad. Kommissionen har tillstyrkt framställningen.

Departementschefen. Med tillstyrkande av järnvägsstyrelsens förslag hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen till

Vissa telefonanläggningar m. m......... 500 000 kronor,

Nyanskaffning av ånglok................ 350 000 » ,

Ytterligare nganskaffning av elektrolok . . . 300 000 » ,

Ytterligare nyanskaffning av rälsbussar . . 250 000 » ,

Ytterligare nyanskaffning av bilmateriel . . 350 000 »

4. Införlivande i statsbanenätet av Ljungbyholm—

Karlslunda järnväg.

Den smalspåriga järnvägen mellan Ljungbyholms station å Kalmar—

Torsås järnväg och Påryds industrisamhälle i Karlslunda socken av Kalmar

län trafikerades från och med år 1929 och intill den 1 juli 1940 i förvaltningsgemenskap

med Kalmar—Torsås järnväg, varvid sistnämnda järnvägs

ägare uppehöll trafiken å linjen Ljungbyholm—Påryd. Under tiden 1

juli 1940—30 juni 1941 trafikerades båda linjerna av statens järnvägar och

år 1941 förvärvades Kalmar—Torsås järnväg av staten samt införlivades

i statsbanenätet. I den värdeportfölj, vilken medföljde detta stalsförvärv

ingick 600 (av totalt 698) aktier i Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag,

som äger linjen Ljungbyholm—Påryd.

Sedan år 1941 trafikeras järnvägen av statens järnvägar enligt trafikeringsavtal,

som senast förlängts att gälla till och med år 1949.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Järnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 17 februari 1948 har järnvägsstyrelsen framhållit, att styrelsen

vid övertagandet av Kalmar—Tor sås järnväg räknade med att trafiken

på Karlslundabolagets bana efter relativt kort tid skulle komma att

nedläggas. Utvecklingen har sedermera tagit en annan riktning och styrelsen

anser numera, att inga utsikter finnas till nedläggande inom den

närmaste framtiden av banan i dess helhet.

Då järnvägen trafikeras med användande av statens järnvägars personal

och i huvudsak även dess materiel samt trafikeringen sker på statens järnvägars

risk utan att Karlslundabolaget erhåller någon inkomst därav och

då, slutligen, järnvägsstyrelsen innehar huvudparten av bolagets aktier,

anser styrelsen, att man kan göra gällande, att järnvägen reellt befinner sig

i statens besittning, samt hemställer, att enär den nuvarande, såsom provisorium

avsedda ordningen, icke lämpligen bör fortbestå, bolaget skall

likvideras och järnvägen inlemmas i statens järnvägar.

Beträffande förfarandet vid statens övertagande av bolagets egendom

framhåller järnvägsstyrelsen, att det i detta fall närmast är fråga om ett

formellt övertagande av reellt redan statsägd egendom. Då vid nödigt avtals

träffande icke finnes verklig motpart till staten, synes det naturliga vara

att tillämpa samma förfaringssätt, som kommit till användning vid tidigare

förvärv av s. k. statliga järnvägsbolags egendom, nämligen att bolaget träder

i likvidation och avtal om statsövertagande träffas mellan järnvägsstyrelsen

å ena sidan samt bolagets likvidator.

Ett förslag till sådant avtal har uppgjorts av järnvägsstyrelsen och fogats

vid styrelsens framställning.

De tillgångar och skulder, som genom övertagandet skulle överföras på

staten, framgå av nedanstående balansräkning för år 1946.

Tillgångar. Kronor

Järnvägsanläggningen .... 175 231

Husbyggnader ............ 29 834

Rullande materiel ........ 58 870

Inventarier .............. 8 061

Bilar och bussar.......... 10 450

Bankräkning och kassa . . 6 292

Underskott, balanserat från

föregående år .......... 23 483

Årets förlust ............ 2 268

Summa kronor 314 489

Skulder. Kronor

Livränteanstalten i Kalmar 74 620

Statens järnvägar ........ 120 600

Svävande skulder ........ 3 857

Aktiekapital ............ 69 800

Styrelsens fond .......... 4 336

Personalens sjuk- & under
stödskassa

............ 20

Förnyelsefond ............ 41 256

Summa kronor 314 489

De ändringar i företagets ställning, som inträtt efter den 31 december

1946 bestå, framhåller järnvägsstyrelsen, väsentligen i att ytterligare viss

ränta ackumulerats av bolagets lån hos Besparings- och Livränteanstalten

i Kalmar. Då räntan alltid räknats efter lägsta vid utlåning förekommande

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

räntefot och livränteanstalten icke kräver förräntning av oguldna räntebelopp,

finner styrelsen att skäl till erinran mot denna debitering icke föreligga.

Vid tillämpning av de regler som plägat följas i fråga om finansieringen

av till järnvägsförvärv hänförliga investeringar, borde förenämnda kapitalbelopp

om cirka 63 280 kronor täckas med medel från ett å riksstaten för

ändamålet anvisat investeringsanslag, den upplupna räntan däremot gäldas

av järnvägsstyrelsen.

Med hänsyn till beloppets litenhet föreslår dock styrelsen, att kapitalbeloppet

påföres det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för

enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket upplagts

i statens järnvägars räkenskaper med anledning av statsmakternas

beslut vid 1940 års lagtims riksdag, varvid kontot jämväl torde få gottskrivas

den kontanta behållning, som kan förefinnas vid likvidationens avslutande.

Ränteutgiften åter föreslås bli gäldad med driftmedel och bokförd

tillsammans med utgifterna för Karlslundajärnvägens trafikering.

Efter järnvägens införlivande bör densamma tillhöra det distrikt, som

nu svarar för trafikeringen, d. v. s. sjätte distriktet.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

dels godkänna förenämnda preliminära avtal mellan järnvägsstyrelsen

och Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag,

dels föreskriva, att Ljungbyholm—Karlslunda järnväg skall från den 1

juli 1948 införlivas med statens järnvägar och tillföras sjätte distriktet,

dels slutligen medgiva att finansieringen av förevarande järnvägsförvärv

må ske med i anspråkstagande av de statens järnvägars likvida medel,

vilka utgöra behållning å »Inköpskonto för enligt 1939 ars riksdagsbeslut

förvärvade enskilda järnvägar».

Departementschefen.

Järnvägsstyrelsens förslag föranleder ej erinran från min sida. Kungl.

Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga

åtgärder för likvidation av Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag.

Bolagets järnväg bör från och med den 1 juli 1948 införlivas

med statens järnvägar. Regleringen av bolagets skuld till livränteanstalten

i Kalmar synes böra ske över inköpskontot för enligt 1939 års riksdagsbeslut

förvärvade enskilda järnvägar. Något särskilt anslag synes sålunda ej

behöva anvisas för ändamålet.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att godkänna avtal om statsförvärv

av järnvägsegendornen samt att besluta om järnvägens hänförande till visst

distrikt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för att Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag

skall träda i likvidation;

dels ock föreskriva, att Ljungbyholm—Karlslunda järnväg

skall från den 1 juli 1948 införlivas med statens järnvägar.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

39

Bilaga 1.

A v t ii 1

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Västergötland—Göteborgs, Lidköping—Skara

Stenstorps, Mariestad—Moholm, Skara—Timmersdala Nya och Trollhättan—

Nossebro Nya järnvägsaktiebolag, nedan tillhopa kallade bolagen, å andra

sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagens järnvägar

m. m.

(Förenämnda bolag benämnas nedan resp. Göteborgsbolaget, Skarabolaget,

Mariestadsbolaget, Timmersdalabolaget och Trollhättebolaget.)

§ I
-

Mom. 1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1948

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagens järnvägar, omfattande — förutom vissa smärre sträckor

— följande linjer Göteborg—Skara—Mariestad—Gårdsjö jämte Tumleberg

—Håkantorp och Torved—Gullspång, Lidköping—Skara—Stenstorp och

Axvall—Skövde, Mariestad—Moholm, Skara—Timmersdala (Dämman)

samt Trollhättan—Nossebro, med vad till desamma hör,

dels bolagens bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,

fordon och inventarier,

dels bolagens övriga fastigheter — med den rätt bolagen har till dem —

värdehandlingar och andra tillgångar — med i följande moment angivna

undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omförmälda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,

bil. A.1

Mom. 2. Bland överlåtna värdehandlingar ingå icke de aktier, som något

av förevar ande järnvägsbolag äger i annat ovan nämnt bolag.

Bolagen äga jämväl rätt att

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund

av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,

dels av tillgängliga kontanta medel behålla eller på tillträdesdagen av

styrelsen utbekomma följande belopp:

Göteborgsbolaget ...................................... kronor 25 000

Skarabolaget ........................................ * *0 000

Mariestadsbolaget ....... * & 000

Timmersdalabolaget .................................. * 1 000

Trollhättebolaget .................................... * 1 000

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 4. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagens järnvägar, deras biltrafik samt annan till deras

rörelse hörande verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering

av bolagens låneskulder.

1 Här cj återgiven.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kimgl. Maj.ts proposition nr 191.

Bolagen må icke besluta om utdelning till aktieägarna för år 1947 och ej

heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som äro

ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolagen å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.

Därvid skola bolagen utställa överlåtelsehandlingar samt avlämna förefintliga

lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens

fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke häftar

för andra penninginteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter

för i senaste balansräkningar upptagna låneskulder eller som finnas i bolagens

eget förvar och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen, dock att

beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheterna bolagen icke åtaga

sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta på grund av förskrivning

eller upplåtelse av bolagen.

Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägarna

in. in., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels

övertaga bolagens skulder och förpliktelser enligt vad närmare oinförmäles

här nedan,

dels såsom köpeskilling till Göteborgsbolaget överlämna ett belopp av

niohundratusen (900 000) kronor i av Riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis,

löpande med 3 proc. årlig ränta, att den 1 juli årligen läggas till kapitalet,

samt förfallande till betalning den 1 juli 1958,

dock med rätt för bolaget att på anfordran utfå dels upplupna, till kapitalet

lagda räntor, dels av kapitalet högst fyrahundrafyrtiotusen (440 000)

kronor,

ävensom att erhålla sådan uppdelning av återstående fordran, som kräves

för utskiftning till bolagets aktieägare.

Mom. 2. Bolagens skulder — däri inbegripet alla på tiden före tillträdesdagen

belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — och övriga förpliktelser

— kontraktsbundna och icke kontraktsbundna — övertagas av

styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolagen i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt

sig.

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolagen nu eller tidigare

anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan

stadgas,

samt att styrelsen icke övertager ansvar för andra borgensförbindelser,

som bolagen eller dessas styrelser eventuellt iklätt sig, än de i bilaga B1 omförmälda.

JM om. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagens rörelser, vilka skola av styrelsen övertagas,

äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.

1 Här ej återgiven.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

Mom. 1. Vid bolagens järnvägar anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare

skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen

övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda

löneförmåner och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss

tjänstetid, som enligt vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle hava

tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den

ort, där han omedelbart före den 1 juli 1948 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagens tjänst åtnjutna

löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med

därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande

vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes

pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i

den löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg inberäknat, närmast överstiger sammanlagda

beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna, allt för

år räknat. Den, som vid inplaceringen i statens järnvägars löneskala innehaft

slutlönen sedan mindre än tre år, skall fr. o. in. kalenderkvartalet

näst efter det, varunder tre år förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras

i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad — dock endast för

tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar — ävensom vissa

särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis

semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri

läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision in. in., skall hänsyn däremot icke tagas, utan

skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tilllämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande

avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes

för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnvägar innehavda löneförmånerna

skall vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga

bestämmelser, som voro gällande under juni 1948, och efter ett enligt

dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägarna gällande anställnings-

och avlöningsvilkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1949, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. It. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1949

1 Hiir ej återgiven.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungt. Maj:ts proposition nr 191.

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1947 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna

järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1947 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i 1947

års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 §, 2—5 mom. även efter den 1

januari 1949 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av bolagens järnvägar icke omedelbart kunna beredas

tjänstgöring i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt

bilaga C skall ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — i vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund

av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade — därest

de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning — - till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara

träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1949 erhålla

anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under förbehåll:

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem, och i förekommande fall med placering jämväl vid annat

statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagens tjänst.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

43

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna

den 29 juni 1945 (nr 500), angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

m. fl., och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års

allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänsteoch

familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare och

pensionärer vid statens järnvägar in. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagens egna förpliktelser

att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolagen

till styrelsen överlämnad akt.

§ 7.

Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan

häroip.

§ 8.

Bolagens järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar

dock under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar av

samtrafikstabellen hinner att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande

förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj :t och för bolagens del under förbehåll av bolagsstämmornas

godkännande.

Göteborg den 24 februari 1948.

Västergötland—Göteborgs

j ärnvägsak tiebolag

Theodor Wijkandcr G. Söderling

Lidköping—Skara—Stenstorps

j är nvägsaktiebolag

Theodor Wijkander G. Söderling

Mariestad—Moholms j ärnvägsaktiebolag
Theodor

Wijkander G. Söderling

Trollhättan—Nossebro Nya Järnvägsaktiebolag
Theodor

Wijkander G. Söderling

Skara—Timmersdala Nya järnvägsaktiebolag
''Theodor

Wijkander G. Söderling

Stockholm den 25 februari 1948.

Kungl. järnvägsstyrelsen

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Bilaga 2.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Lidköpings stad, nedan kallad staden, å andra sidan,

angående förvärv för svenska statens räkning av staden tillhöriga järnvägar

m. in.

§ 1.

Mom. 1. Lidköpings stad överlåter till svenska staten fr. o. in. den 1 juli

1948 (tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels staden tillhöriga järnvägar, nedan benämnda Lidköpings järnvägar,

omfattande bandelarna Lidköping—Håkantorp, Forshem—Lidköping och

Källby—Kinne—Kleva med vad till desamma hör,

dels av staden bedriven bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,

fordon och inventarier,

dels till järnvägsrörelsen hörande övriga fastigheter — med den rätt staden

har till dem — värdehandlingar och andra tillgångar — med i följande

moment angivna undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,

bilaga A.1

Mom. 2. Staden skall äga rätt att

dels behålla innehavda aktier i samt fordran å Lidköping—Kållands Nya

j ärnvägsaktiebolag,

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund

av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen och Enskilda järnvägarnas

försäkringsanstalter.

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 4. Staden må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sina järnvägar förpliktelser eller använda

dessa järnvägars medel för andra utbetalningar än sådana, som avse det

normala uppehållandet av driften å och underhållet av samma järnvägar.

Staden må icke tillgodogöra sig kapitalränta eller annan inkomst av Lidköpings

järnvägar under tiden 1 januari 1947—30 juni 1948 och ej heller

utan styrelsens medgivande i sin järnvägsförvaltning ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka nämnda järnvägars driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av staden å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.

Därvid skall staden utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga

lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande den överlåtna fasta

egendomen ävensom gravationsbevis, utvisande att denna icke häftar för

penninginteckningar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägs
-

1 Här ej återgiven.

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Ma[:ts proposition nr 191.

fastigheterna staden icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter

icke häfta på grund av förskrivning eller upplåtelse av staden eller föregående

ägare av i § 1 angivna bandelar.

Staden skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägarna

m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels

övertaga Lidköpings järnvägar påvilande skulder och förpliktelser

enligt vad närmare omförmäles här nedan,

dels såsom köpeskilling till staden överlämna ett belopp av fyrahundratusen

(400 000) kronor, varav 100 000 kronor kontant och 300 000 kronor i

av Riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis, förfallande till betalning den

31 december 1963 och löpande med 3 procents årlig ränta att den 1 juli

årligen utbetalas till staden.

Räntegottgörelsen skall dock upphöra samt fordringsbeviset utan vederlag

återlämnas till Riksgäldskontoret vid den tidpunkt före utgången av år

1963, då normalspårig järnvägsförbindelse för person- och godstrafik kan

komma att öppnas mellan å ena sidan Lidköping och å andra sidan station

vid statens järnvägars nuvarande normalspårsnät.

Skulle sådan förbindelse ej ha kommit till stånd före sistangivna tidpunkt

skall staden då, mot fordringsbevisets återställande, utbekomma däri utfäst

kapitalbelopp med eventuellt ogulden ränta.

Mom. 2. Ovanberörda skulder — vari inbegripes dels av staden efter den

1 januari 1947 lämnad tillfällig försträckning men icke av staden eller annan

stadens järnväg tidigare investerat kapital, dels på tiden före tillträdesdagen

belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — ävensom

övriga förpliktelser — kontraktsbundna och icke kontraktsbundna — övertagas

av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande
att

styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som staden

i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt järnvägarna,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot vid stadens järnvägar och

biltrafik nu eller tidigare anställda personer eller dessas anhöriga utöver

vad i § 5 här nedan stadgas samt

att styrelsen icke övertager ansvaret för eventuella borgensförbindelser.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande stadens järnvägs- och bilrörelse, vilka skola av styrelsen

övertagas, äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.1

Staden förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 7. Vid Lidköpings järnvägar anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare

skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen

övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda

1 Här e] återgiven.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

löneförmåner och utan minskning av (len rätt till löneförhöjning efter viss

tjänstetid, som enligt vid stadens järnvägar tillämpade grunder skulle

hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den

ort, där han omedelbart före den 1 juli 1948 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i Lidköpings järnvägars tjänst

åtnjutna löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg

med därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad

eller kontant hyresbidrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett

belopp, motsvarande vederbörande befattningshavares avgifter för egen och

efterlevandes pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg inberäknat, närmast överstiger sammanlagda

beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna, allt för

år räknat. Den, som vid inplaceringen i statens järnvägars löneskala innehaft

slutlönen sedan mindre än tre år, skall fr. o. in. kalenderkvartalet näst

efter det, varunder tre år förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras

i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad — dock endast för

tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar — ävensom

vissa särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner,

exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision in. m. skall hänsyn däremot icke tagas, utan

skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga

tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande

avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes

för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid Lidköpings järnvägar innehavda löneförmånerna

skall vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga

bestämmelser, som vore gällande under juni 1948, och efter ett

enligt dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av Lidköpings järnvägar gällande

anställnings- och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1949 i den inån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1949

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1947 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna

järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1947 eller tidigare och som

med hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen

kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191

47

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i 1947

års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 mom. även efter den 1

januari 1949 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga

C skall ske.

Förtidspension enligt delta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,

som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

— därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning

•— till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl

förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,

i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1949 erhålla anställning

enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat

statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd vid Lidköpings järnvägar.

§ o.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

m. fl. och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänste- och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare och pensionärer

vid statens järnvägar m. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de Lidköpings järnvägar åvilande

förpliktelser att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade

i en av staden till styrelsen överlämnad akt.

Staden skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

§ 8.

Lidköpings järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar

dock under förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar av

samtrafikstabellen hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande

förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget under förbehåll att detsamma före den 15 juni

1948 vinner godkännande, för styrelsens del av Kungl. Maj :t och för stadens

del av Lidköpings stadsfullmäktige.

Stockholm den 24 februari 1948. Lidköping den 22 februari 1948.

Kungl. järnvägsstyrelsen. För Lidköpings stad

G. Dahlbeck. Frans Ledström.

Erik Malmkvist.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

49

Bilaga 3.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1948

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg, omfattande linjerna Hjo—Stenstorp och Svensbro

—Tidaholm, med vad till densamma hör,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —- med i mom. 2 angivna undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,

bilaga A.1

Mom. 2. Bolaget äger rätt att

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund

av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,

dels av tillgängliga kontanta medel behålla ett belopp av fyrtiotusen

(40 000) kronor.

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 4. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående

tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagets järnväg samt annan till dess rörelse hörande

verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke besluta om utdelning till aktieägarna för år 1947 och ej

heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som äro

ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.

Därvid skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga

lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom

ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke häftar för andra

penninginteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter för i senaste

balansräkningar upptagna låneskulder eller finnas i bolagets eget förvar

och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen.

1 Här oi återgiven.

4 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 191.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen

m. m„ som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen

övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles

här nedan.

Mom. 2. Bolagets skulder —- däri inbegripet alla skatter, som vid övertagandet

redan påförts eller därefter komma att påföras bolaget — och förpliktelser

övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock

med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolaget nu eller tidigare

anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan

stadgas,

samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som bolaget

eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas,

äro, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga B.1

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B angivna

avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid bolagets järnväg anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare

skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen

övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner

och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid,

som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit

dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,

där han omedelbart före den 1 juli 1948 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna

löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med

därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande

vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes

pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg inberäknat, närmast överstiger sammanlagda

beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna, allt för år

räknat. Den, som vid inplaceringen i statens järnvägars löneskala innehaft

slutlönen sedan mindre än tre år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter

1 Här ej återgiven.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

det, varunder tre år förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass

som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad — dock endast

för tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar — ävensom

vissa särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner,

exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicin provision in. in., skall hänsyn däremot icke tagas, utan

skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga

tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så,

att den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar

gällande avlöningsreglemente inå utgå till tjänsteman i den lönegrad, som

finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dvrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna

skall vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga

bestämmelser, som voro gällande under juni 1948, och efter ett enligt

dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1949 i den mån

vederbörandes anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1949

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1947 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1947 eller tidigare och som

med hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen

kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro

för statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;

statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna

i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 mom. även

efter den 1 januari 1949 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels

slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare,

som vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga

C skall ske.

Förtidspension enligt detta inom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — ined belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter

uppnådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med

belopp, som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,

som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

— därest de äro delägare i till stalen icke överlåten pensionsinrätt
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

ning — till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter —- såväl förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet

inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med

förtidspension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker,

skall mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara

träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1949 erhålla

anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar,

och efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat

statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger

aktiemajoriteten; samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för

antagning, bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i

ordinarie tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning

vid statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst.

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

in. fl. och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års

allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänsteoch

familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare

och pensionärer vid statens järnvägar in. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagets egna förpliktelser

att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolaget

till styrelsen överlämnad akt.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan

härom.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda att, för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinner att före tillträdesdagen utföras av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 191.

53

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj :t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 24 februari 1948. Tidaholm den 16 februari 1948.

Kungl. Järnvägsstyrelsen Hjo—Stenstorps Järnvägsaktiebolag

G. Dahlbeck Vald. Lindahl

Erik Malmkvist Gustaf Posse

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Bilaga 4.

överenskommelse.

Mellan Svenska staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad

köparen, å ena, samt undertecknade V. Lindahl och G. Posse, här nedan kallade

säljaren, å andra sidan, har denna dag överenskommits följande rörande

förvärv för Svenska statens räkning av aktiemajoriteten i Västergötlands

Biltrafikaktiebolag, här nedan kallat biltrafikbolaget.

§ 1.

Mom. 1. Med likvid och leverans den 1 juli 1948 (tillträdesdagen) överlåter

säljaren till köparen 360 st. aktier i biltrafikbolaget på följande villkor:
a)

priset per aktie utgör ettusenfemhundra (1 500) kronor, att gäldas med

av Riksgäldskontoret utställda fordringsbevis;

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr

10 för rörelsen år 1947.

§ 2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som klockan

10.00 på tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm,

varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport

in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med

tillhörande utdelningskuponger fr. o. m. nr 10 överlämnas till köparen.

De som likvid lämnade fordringsbevisen skola löpa med tre procents årlig

ränta fr. o. m. den 1 juli 1948, att den 1 juli årligen läggas till kapitalet,

samt vara förfallna till betalning den 1 juli 1958, med rätt dock för

bevisens innehavare att dels på anfordran utfå förfallna till kapitalet lagda

räntor, dels erhålla uppdelning av sin fordran.

§ 3.

Säljaren garanterar, att ledningen för biltrafikbolaget jämte de bolag,

nämligen Aktiebolaget Hjo—Stenstorps järnvägs biltrafik och Aktiebolaget

Skövde Omnibustrafik, i vilka biltrafikbolaget innehar aktiemajoriteten,

intill tillträdesdagen ej disponerar bolagens tillgångar eller ikläder bolagen

förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagens normala rörelse,

därest ej köparen lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.

Sälj aren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden

i bolagen kallas den eller de representanter köparen

utser, vilka representanters yttrande skola inhämtas i frågor av större vikt.

Av förenämnda bolag innehavda trafiktillstånd ävensom av samma bolag

nu ägda fordon och fasta anläggningar äro förtecknade i bilaga A.1

§ 4.

Säljaren förbinder sig att å de ordinarie bolagsstämmorna i förenämnda

tre aktiebolag medverka till att frågor angående bestämmande av arvo
-

1 Här ej återgiven.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

den åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte suppleanter

och val av revisorer jämte suppleanter skola anstå till fortsatta stämmor

den 30 juni 1948 och förbinder säljaren sig vidare att å de fortsatta stämmorna

i dessa frågor medverka till beslut i enlighet med de anvisningar

köparen kommer att lämna.

§ 5.

Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att Kungl. Maj :t

senast den 15 juni 1948 godkänner densamma, ävensom att Hjo—Stenstorps

järnväg den 1 juli 1948 övergår i statens ägo. Om dessa förutsättningar

icke bliva uppfyllda, har överenskommelsen förfallit utan anspråk från

någondera sidan.

Stockholm den 24 februari 1948. Tidaholm den 23 februari 1948.

Kungl. Järnvägsstyrelsen Vald. Lindahl Gustaf Posse

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombyggnad av Säffle kanal m. m. a1 i texten
  2. SU 1948:144 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag för budgetåret 1948/49 till förvärv av Bergslagernas m. fl. järnvägar. s. 23 i texten
  3. SU 1948:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa investeringar i statens järnvägars fond. s. 11 i texten