Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar m. m

1948-03-05 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:200, Angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

1

Nr 200.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag

till byggande av fiskehamnar m. m.; given

Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen lämnas en redogörelse för 1944 års fiskehamnsutrednings

undersökningar rörande behovet av nyanläggning och förbättring av fiskehamnar

och en därpå grundad plan för ifrågavarande utbyggnadsverksamhets

bedrivande ävensom härför erforderlig medelsanvisning.

Därjämte anmälas vissa förslag till ändrade bestämmelser rörande statsbidrag

till byggande av fiskehamnar m. m.

1—5i5 ds Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 200.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cbeferna för jordbruks- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Nilsson.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 uppdrog dåvarande

chefen för kommunikationsdepartementet den 4 januari 1944 åt sakkunniga

att i enlighet med angivna riktlinjer inom departementet biträda med

utredning rörande planläggning av statliga och statsunderstödda fiskehamnsanläggningar.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1944 års fiskehamnsutredning,

ha utgjorts av f. landshövdingen i Norrbottens län D. Hansén, tilllika

ordförande, byrådirektören i lantbruksstyrelsen Chr. W. Hessle, riksdagsmannen

E. W. Hällgren, f. byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

S. J. Stenberg samt riksdagsmannen B. Utbult. — Utredningen har den 1

november 1947 avgivit betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar

m. m. (SOU 1947:63).

I anslutning till i nämnda betänkande framförda förslag har i årets statsverksproposition

(bilaga 8, punkt 27) Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit

riksdagen, dels att ersätta de båda reservationsanslag, under vilka medel tidigare

anvisats till byggande, utvidgning och förbättring av fiskehamnar, nämligen

Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt

Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar, med ett

gemensamt reservationsanslag, benämnt Byggande av fiskehamnar, dels att

under sistnämnda nya anslag anvisa 1 500 000 kronor. Sedan numera beredningen

av de sakkunnigas förslag avslutats, får jag nu även i övriga delar anmäla

däri upptagna frågor.

över fiskehamnsutredningens betänkande ha utlåtanden avgivits av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lotsstyrelsen, kommerskollegium,

statskontoret, riksräkenskapsverket, chefen för marinen, länsstyrelserna i Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands,

Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,

Värmlands, Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län, Svenska ostkustfiskarenas centralförbund, Svenska västkustfiskarnas

centralförbund, Vänerns fiskareförbund samt Svenska teknologföreningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Lantbruksstyrelsen har till sitt remissvar fogat yttranden från vederbörande

fiskeriintendenter ävensom en till styrelsen ingiven skrivelse i ärendet från

Östergötlands kustfiskareförbund och Östergötlands fiskförsäljningsförening.

Till lotsstyrelsens utlåtande ha fogats yttranden från samtliga lotsdirektörer.

Länsstyrelserna ha bifogat inskaffade yttranden från vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott och därjämte i vissa fall från landstingens

förvaltningsutskott, från lokala myndigheter och fiskeriorganisationer m. fl.

Beträffande såväl de i betänkandet meddelade redogörelserna för statens

hittillsvarande medverkan till byggande av fiskehamnar — genom vilken hittills

drygt ett 30-tal hamnar, statens fiskehamnar, anlagts och underhållits helt

med statsmedel och därjämte omkring 145 s. k. statsunderstödda fiskehamnar

anlagts eller förbättrats med statsbidrag på upp till 90 % av kostnaden -—

som den däri intagna översikten över fiskets utveckling under den senaste

25-årsperioden får jag i huvudsak hänvisa till betänkandet. I det följande

kommer jag sålunda väsentligen endast att lämna en summarisk redogörelse

för de sakkunnigas utredning rörande behovet av fiskehamnar och deras med

anledning härav framställda förslag.

1944 års fiskehamnsutredning.

1. Det aktuella behovet av fiskehamnar.

Om behovet av fortsatta åtgärder till en förbättring av fiskets hamnförhållanden

anföra de sakkunniga allmänt bl. a. följande:

I Sveriges officiella statistik över fisket redovisas ej mindre än omkring

500 utmed kusterna belägna orter, å vilka minst 10 fiskare äro bosatta

och å vilka samtidigt endera det sammanlagda båt- och redskapsvärdet

eller det årliga fångstvärdet överstiger 25 000 kronor. Även smärre fiskelägen,

vilka icke redovisas i den officiella statistiken, finnas i betydande antal. Även

om åtskilliga av dessa fiskelägen ha hamnplatser, som äro naturligt skyddade

mot sjögång och i övrigt så beskaffade, att förbättring av hamnförhållandena

icke erfordras, så är detta tyvärr icke någon regel.

För ett rationellt utövande av fiske är det nödvändigt för fiskarna att hålla

fullgoda båtar, vilkas storlek och utrustning är anpassad efter de fiskevatten,

där fisket äger rum, och efter de fångstmetoder, som användas. Denna båtmateriel

är dyrbar och måste därför vårdas och skyddas effektivt. Fiskelägena

sakna emellertid för närvarande i mycket stor omfattning hamnar, som giva

skydd mot sjögången. Utredningen har sålunda konstaterat att fiskarna alltjämt

vid ett stort antal fiskelägen icke ha andra möjligheter att vid hamnplatserna

skydda sina båtar mot havet än att draga upp dem på land. Detta

är över huvud taget möjligt endast om båtarna äro små och lätta, men även

där så är fallet, är båtarnas ständiga upphalning och sjösättning tidsödande

och besvärlig och medför avsevärt slitage å materielen. Vid många hamnplatser,

där båtarna vid lugnt väder kunna ligga förtöjda vid bryggor, måste

fiskarna vid oväder dag och natt anordna bevakning för att i tid kunna påbörja

båtarnas upphalning eller förflyttning till närmaste användbara hamn,

som ofta är långt avlägsen. Frånvaron av effektivt skydd mot sjögång vid

åtskilliga fiskelägen innebär sålunda icke endast allvarliga risker för haverier

utan även en extra arbetsbörda., som på många orter är synnerligen betungande

för fiskarna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Ett annat förhållande, som vid många fiskelägen medför stora svårigheter

och förhindrar fiskets rationalisering, är avsaknaden av tillräckligt vatten

djup i hamnarna och farlederna. En successiv övergång från mindre till större

fiskebåtar har länge ägt rum och pågår alltjämt, och detta har medfört vidgade

möjligheter till fiskets ändamålsenliga bedrivande. De nyare båtarna äro sjövärdigare,

varigenom de skänka ökad säkerhet mot haverier och redskapsförluster.

De äro även försedda med sådan inredning, att de giva fiskarna tillbörligt

skydd ombord mot regn och köld och alltså möjliggöra arbetets fullgörande

under drägligare förhållanden. Emellertid kräva dessa större båtar

också ökat vattendjup vid hamnplatserna och i farlederna. Där djupet är otillräckligt

utgör detta ett hinder för utbyte av de omoderna båtarna mot mera

tidsenliga.

På åtskilliga orter erfordras emellertid fördjupning av hamnarna även av

andra skäl. Sålunda har landhöjningen under tidernas lopp medfört att

speciellt utmed Norrlandskusten ett flertal hamnar, vilka av ålder använts

av fiskarna, numera äro så grunda, att de icke alls eller endast med stora

svårigheter kunna nyttjas. Yidare förekomma särskilt i Skåne och Halland

hamnar, vilka uppgrundats av sand eller tång, som vid stormtillfällen kommer

i drift och avlagrar sig i hamnbassänger och segelleder.

Även om ett effektivt skydd mot sjögång och ett tillräckligt vattendjup äro

de primära krav, som måste ställas på hamnarna, så finnas åtskilliga andra

faktorer, som medverka till att göra behovet av fiskehamnsbyggande stort.

Nödvändigheten för fiskarna att sörja för erforderligt skydd för sina båtar

samt att följa med i den pågående rationaliseringen synes ha tvingat dem,

som därtill haft möjlighet, att flytta sina båtar från fiskelägen utan tillfredsställande

hamn till sådana, där hamnförhållandena varit bättre, även om de

därvid nödgats finna sig i de olägenheter, som långa avstånd mellan bostadsorten

och hamnen i regel medföra. Såväl detta som den tidigare omnämnda

övergången till större båttyper har medfört, att åtskilliga hamnar nu behöva

utvidgas. Härtill bidrager också, att fisket numera är väsentligt rörligare än

tidigare, varför åtskilliga hamnar numera anlitas förutom av där hemmahörande

fiskare, även av fiskare från andra, ofta långt avlägsna orter. Manga

exempel finnas sålunda på hamnar, vilka äro så fullbelagda, då fiskeflottan

ligger inne, att navigeringen besväras, lastning och lossning hindras och

skötseln av båtar och redskap försvåras, allt medförande tidsspillan och extra

arbete. Erforderliga utvidgningsarbeten utgöras ej alltid av anläggning avnya

hamnbassänger utan kunna ofta bestå av utförande av nya kajer eller

bryggor, kajplaner och andra upplagsplatser, iordningställande av garntorkningsplatser,

utökning av hamnområdena o. s. v. Utredningen har kunnat

konstatera, att trängseln i vissa hamnar är så svår, att den tenderar till att

bliva olidlig.

Utmed vissa kuststräckor är avståndet mellan befintliga hamnar så stort,

att fiskare, vilka utöva sin näring i utanförliggande fiskevatten, ofta måste

färdas mycket långa sträckor då det gäller att föra i land fångsterna eller att

söka nödhamn vid inträffande storm eller av andra skäl. Den avsevärda tid,

som åtgår för färderna till och från fiskeplatserna, förkortar fiskarnas effektiva

arbetstid och försämrar därigenom deras ekonomiska utbyte av arbetet.

Åtskilliga olyckor och tillbud därtill ha också inträffat till följd därav,

att nödhamn icke kunnat nås tillräckligt snabbt vid annalkande oväder. Det

föreligger därför på sådana kuststräckor samt på öar i skärgårdarna behov

av nöd- och stödhamnar även om de där hemmahörande fiskarna äro få eller

inga.

Byggandet av statsunderstödda fiskehamnar påbörjades redan under slutet

av 1800-talet, ehuru det först efter år 1920 kom igång i större utsträckning; an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

läggningen av statens fiskehamnar påbörjades år 1911. Då åtskilliga av dessa

hamnar alltså äro relativt gamla kräva de nu hel eller partiell förnyelse genom

ombyggnad. Det är sålunda icke ovanligt, att i dessa hamnar utförda konstruktioner,

vare sig de utförts i trä, järn, sten eller betong, numera äro i så dåligt

skick, att faran för deras bestånd är uppenbar.

Slutligen har utredningen i vissa hamnar iakttagit skador, vilka uppkommit

vid stormtillfällen och kräva reparationer, som icke kunna hänföras till normalt

underhåll. I vissa fall kunna dylika reparationer icke uppskjutas någon

längre tid, därest hamnen icke helt skall spolieras.

Dör en närmare bedömning av behovet ha de sakkunniga föranstaltat om en

genomgång av sådana framställningar om statsbidrag till byggande av fiskehamnar

som, enär tillgängliga anslag icke medgivit omedelbar medelsanvisning,

blivit vilande hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ävensom till styrelsen

ingivna ansökningar om upprättande genom styrelsens försorg av arbetsplaner

för motsvarande hamnarbeten. De sakkunniga ha därefter hos vederbörande

länsstyrelser anhållit om utlåtande över de sålunda anmälda projekten,

deras angelägenhet m. m. samt om statistiska uppgifter om fiskets omfattning

på respektive orter, yrkes- och binäringsfiskarnas antal, båtbeståndets

storlek och beskaffenhet o. s. v. Det sålunda hopbragta materialet — omfattande

inalles 334 projekt, varav 22 avse utvidgnings- och förbättringsarbeten

vid statens fiskehamnar, 75 motsvarande arbeten vid statsunderstödda fiskehamnar

och återstoden eller 237 företag nyanläggningar (hamn- och farledsarbeten

å orter, där sådana arbeten icke tidigare utförts med statsbidrag) —

har sedan granskats av de sakkunniga, vilka därvid jämlikt bemyndigande av

Kungl. Maj:t föranstaltat om upprättande av preliminära arbetsplaner med

kostnadsberäkningar för sådana arbeten, som enligt de sakkunnigas mening

kunde komma till utförande. På grundval av denna granskning, vid vilken de

sakkunniga sökt bedöma icke endast, huruvida ifrågasatta arbeten över huvud

vore motiverade ur näringsekonomiska synpunkter, utan även huruvida dessa

arbeten kunde åtminstone tills vidare begränsas, ha de sakkunniga utarbetat

sina förslag till fortsatt fiskehamnsbyggande.

2. Förslag till fortsatt fiskehamnsbyggande.

Yid sin prövning av de genomgångna arbetsprojekten ha de sakkunniga i

stort sett utgått från följande allmänna grunder.

Endast sådana företag ha synts böra komma till utförande, vilka helt eller

i varje fall till övervägande delen kunna anses komma fiskets utövare till godo.

Arbeten som väsentligen avse handelssjöf artens behov eller rena kommunikationsändamål

ha icke förordats utom i fråga om vissa av statens fiskehamnar,

vilka i större utsträckning kommit att användas för handelssjöf art och för

vilka erforderliga förbättringar i fortsättningen liksom hittills synts böra bekostas

av för fiskehamnsändamål anvisade medel.

Andra arbeten än sådana, vilkas omfattning och kostnad varit anpassade

efter nu föreliggande behov och, som regel, efter nuvarande antal fiskare och

båtbestånd, ha ej ansetts böra komma till utförande. I. fråga om vattendjup

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

och utrymme ha föreslagna arbeten dock synts böra dimensioneras med viss

hänsyn till den övergång till större båttyper, som kan förväntas.

För att komma till utförande bör ett hamnprojekts belägenhet vara sådan,

att en snabb och rationell transport av ilandförda fångster till konsumtionsoch

beredningsorter är möjlig.

Vid utarbetandet av de sakkunnigas förslag har beaktats icke endast behovet

av hamnar å fiskarnas bosättningsorter utan även behovet av stöd- och

nödhamnar inom sådana områden, där ett mera omfattande fiske äger rum.

Utifrån angivna utgångspunkter ha de sakkunniga förordat en förbättring

av 16 statens fiskehamnar för en beräknad kostnad av 4 098 500 kronor samt

nyanläggning av 121 och förbättring av 53 statsunderstödda fiskehamnar för

en kostnad av 21 489 100 kronor. Därjämte ha de sakkunniga förordat ett

mindre antal som »smärre arbeten» betecknade företag, vart och ett kostnadsberäknat

till högst 10 000 kronor. Kostnaden för sådana nu och under de

närmaste åren erforderliga smärre arbeten har uppskattats till omkring 10 %

av kostnaden för övriga fiskehamnsarbeten eller till 2 567 400 kronor, varför

ett genomförande av de sakkunnigas förslag beräknats draga en kostnad av

sammanlagt 28 155 000 kronor.

Enligt sina direktiv ha de sakkunniga haft att sammanföra resultaten av

sin prövning av föreliggande hamnbyggnadsbehov i en plan, ägnad att tjäna

till ledning för medelsanvisningen under en tidsperiod av lämplig utsträckning.

Med hänsyn till att de förordade arbetena ansetts motsvara det omedelbara

behov av fiskehamnsarbeten, som bör tillgodoses utan oskälig tidsutdräkt,

ha de sakkunniga funnit sig böra begränsa denna tidsperiod till 5 år.

Inom denna tidsperiod ha de sakkunniga fördelat de förordade hamnbyggnadsprojekten

efter deras angelägenhet, varvid i första hand av länsstyrelserna

avgivna förslag legat till grund för fördelningen. Nämnda angelägenhetsgradering

har begränsats till att avse en prövning av ordningsföljden mellan företagen

inom varje särskilt län, varvid dock Skaraborgs och Värmlands läns

fiskehamnar vid Vänern prövats gemensamt. De sakkunniga ha sålunda föreslagit,

att till grund för utförandet av de förordade hamnbyggnadsprojekten

och för beräkning av medelsanvisningen härför lägges en 5-årsplan för byggande

av fiskehamnar, beträffande vars närmare innehåll jag torde få hänvisa

till en såsom bilaga till statsrådsprotokollet fogad förteckning samt till de

sakkunnigas betänkande, däri även lämnas redogörelser för de olika i planen

upptagna arbetsprojekten.

De sakkunniga ha icke ansett sig böra förorda anläggning av nya statliga

fiskehamnar men föreslå, dels att förbättring av redan befintliga, staten tillhöriga

fiskehamnar även i fortsättningen skall bestridas helt med statsmedel,

dels ock att gällande bestämmelser om statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar

uppmjukas så, att bidrag må beviljas med högst 90 % av verkliga

byggnadskostnaden, där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra

beviljas. Med utgångspunkt från nämnda förslag och med hänsyn därjämte

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 200.

tagen till att medel böra göras tillgängliga icke endast för hamnarbeten å i

planen upptagna orter och för nyssnämnda förutsedda smärre arbeten utan

även i någon omfattning för brådskande, nu oförutsedda arbeten, ha de sakkunniga

beräknat det totala behovet av statsmedel för 5-årsperioden till

21 000 000 kronor. Under hänvisning till att för budgetåret 1947/48 redan anvisats

sammanlagt 1 500 000 kronor för fiskehamnsarbeten förorda de sakkunniga,

att för budgetåret 1948/49 anvisas 3 900 000 kronor och för vart och ett

av de fyra därpå följande budgetåren 5 400 000 kronor till bidrag till byggande

av fiskehamnar.

Den uppgjorda utbyggnadsplanen jämte däröver avgivna remissyttranden

torde kunna tjäna som ledning för bedömandet av ifrågavarande arbetsprojekts

angelägenhet och den ordningsföljd, i vilken olika projekt böra komma till utförande

och — inom ramen för de anslag för ändamålet, som riksdagen kommer

att anvisa — tilldelas statsbidrag. Eftersom riksdagen endast anvisar

medel för ett budgetår i taget och Kungl. Maj :t som nämnt i årets statsverksproposition

(bilaga 8, punkt 27) på min hemställan redan för riksdagen framlagt

sitt förslag till medelsanvisning för här ifrågavarande ändamål för budgetåret

1948/49, saknar jag anledning att i detta sammanhang upptaga denna fråga.

Jag torde här få hänvisa till de uttalanden, som anfördes under nämnda punkt

i statsverkspropositionen. Eftersom det vidare ankommer på Kungl. Maj:t att i

de enskilda fallen bevilja eller förordna om beviljandet av statsbidrag till

fiskehamnsarbeten, varom ansökningar i förutsedd ordning ingivits eller

komma att ingivas, torde jag ävenledes sakna anledning att i detta sammanhang

anmäla de sakkunnigas förslag för de enskilda orterna och däröver avgivna

remissyttranden. Jag torde under sådana förhållanden i fortsättningen

kunna begränsa mig till att upptaga de sakkunnigas förslag till statsbidragsbestämmelser

m. m. och, vad gäller redovisningen av i ärendet inkomna remissyttranden,

till de delar av dessa, som avse sistnämnda frågor eller mera allmänt

beröra de sakkunnigas förslag.

3. Förslag till statsbidragsbestämmelser m. m.

De sakkunniga ha framlagt vissa förslag, som förutsätta ändringar i gällande

bestämmelser angående byggande av fiskehamnar, givna i Kungl. Maj ds

kungörelse den 10 augusti 1928 angående statsbidrag till byggande, förbättring

och underhåll av allmänna hamnar och farleder (nr 328) med däri den

17 maj 1935 (nr 188) gjorda ändringar. Nämnda kungörelse avser icke endast

statens och statsunderstödda fiskehamnar utan jämväl handelshamnar och

farleder.

Med hänsyn till att de sakkunniga icke ansett sig böra förorda nyanläggning

av någon ytterligare statens fiskehamn, ha skäl icke längre synts föreligga att

i en författning angående statsbidrag till byggande av hamnar bibehålla bestämmelser

angående statens fiskehamnar. För handläggningen av ärenden

rörande förbättring av redan existerande sådana hamnar, vilka äro underställda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 200.

det statliga väg- och vattenbyggnadsverkets vård och förvaltning, förutsätta

de sakkunniga, att erforderliga bestämmelser komma att av Kungl. Maj:t meddelas

verket.

Då vad gäller handelshamnar f. n. en särskild utredning pågår, 1944 års

hamnutredning, som torde komma att framlägga förslag till ändrade bestämmelser

för åtnjutande av statsbidrag till handelshamnar och farleder, i avvaktan

på vilka nu gällande bestämmelser för dessa hamnar torde böra bibehållas,

ha de sakkunniga funnit, att erforderliga nya bestämmelser rörande

statsunderstödda fiskehamnar böra meddelas i en särskild, enbart för dessa

hamnar tillämplig ny kungörelse. De sakkunniga ha uppgjort förslag till sådana

nya bestämmelser. Jag kommer i det följande att redogöra för detta förslag

på de punkter, i vilka det innebär mera väsentliga ändringar av eller avvikelser

från nu gällande bestämmelser.

I syfte att möjliggöra en decentralisering av statsbidragsärendenas handläggning

ha de sakkunniga föreslagit, att statsbidrag till byggande av fiskehamn

skall kunna beviljas av Kungl. Maj:t »eller, där Konungen så förordnar,

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen». Enligt de sakkunnigas mening bör denna

åtminstone i fråga om smärre arbeten anförtros att inom ramen av de varje

län tilldelade anslagsmedlen bevilja bidrag, där styrelsen är av samma mening

som vederbörande länsstyrelse och lantbruksstyrelsen.

I fråga om statsbidragets storlek ha nuvarande bestämmelser, vilka medge

ett bidrag av intill 90 % av verkliga kostnaden, av de sakkunniga föreslagits

bli kompletterade så, att Kungl. Maj:t, där särskilda skäl därtill föreligga, må

kunna fastställa högre bidrag. De sakkunniga ha avsett, att högre bidrag än

90 % skulle kunna komma i fråga för hamnar, vilka kunna förväntas komma

att i betydande utsträckning användas av andra än ortens egna fiskare, eller

för hamnar, där arbetena på grund av särskilt ogynnsamma naturförhållanden

komma att draga exceptionellt höga kostnader.

I nu gällande bestämmelser angående statsunderstödda fiskehamnar stadgas,

att vid av storm eller annan naturhändelse vållad skada å sådan hamn iståndsättandet

skall ske genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg och kostnaden

härför fördelas å staten och hamnens ägare eller innehavare efter samma

grunder, som tillämpats beträffande anläggningskostnaden. Enligt de sakkunniga

har detta stadgande vid flera tillfällen missförståtts därhän, att staten

ansetts vara skyldig att för all framtid hålla i stånd hamn, som anlagts med

statsunderstöd, även om hamnen förlorat så mycket i betydelse, att kostnaderna

för dess hållande i stånd icke kunna anses motsvara dess nytta. De sakkunniga

föreslå för den skull, att nämnda stadgande slopas och att som en

konsekvens därav statsbidrag för reparation av skador, som ej äro att hänföra

till normalt underhåll, skall beviljas endast efter i vanlig ordning ingiven

ansökan.

Enligt nu gällande bestämmelser skall för varje statsunderstödd fiskehamn

årligen efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beprövande viss del av bruttoinkomsten

från hamnrörelsen avsättas till en underhållsfond, ur vilken medel

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

till hamnens underhåll och förbättring må användas endast i den man väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen det medgiver. De sakkunniga ha funnit, att hamninkomsterna

i fiskehamnarna oftast äro så begränsade, att de i sin helhet erfordras

för täckande av utgifterna för normalt årligt underhåll och drift. 1

sådana fall nödgas hamnintressenterna verkställa uttaxering av medel för

normalt hamnunderhåll, samtidigt som de till följd av förutnämnda, bestämmelse

måste avsätta medel för arbeten, varom man icke vet, om och när arbetena

bli erforderliga. Till de sakkunniga ha från olika håll framförts önskemål

om att nämnda föreskrift om avsättning till underhållsfonder slopas, vilket

de sakkunniga även föreslå.

För genomförande för fiskehamnsändamål av sådana smärre arbeten, vilkas

beräknade kostnad ej överstiger 10 000 kronor, föreslå de sakkunniga, att statsbidrag

skall kunna åtnjutas på enklare villkor än då fråga är om övriga arbeten.

Medan de sakkunniga i fråga om dessa senare arbeten såsom villkor för erhållande

av statsbidrag förorda föreskrift, att särskilt hamnområde skall vara

avstyckat och lagfart därå beviljad samt att hamnavgifter obligatoriskt skola

upptagas, föreslås att dessa villkor icke skola uppställas som förutsättning

för statsbidrag till nämnda smärre arbeten på orter, där statsunderstödd fiskehamn

ej förut finnes.

Remissyttranden.

De instanser, som yttrat sig över de sakkunnigas förslag, ha så framt de

haft anledning att befatta sig med förslagen i dess helhet i stort sett lämnat

dem utan erinran. Huvudtanken att lägga en på grundval av den företagna

inventeringen av behovet av fiskehamnsanläggningar och -förbättringar uppgjord

5-årsplan till grund för en upprustning av fiskerinäringens hamnbestånd

och för de kommande årens medelsanvisning för ändamålet har allmänt

godtagits av de hörda remissinstanserna, som likaledes i stort sett

accepterat de sakkunnigas allmänna utgångspunkter för den företagna bedömningen

av de föreliggande behoven. Endast i ett par avgivna yttranden

ha uttalanden av från de sakkunnigas uppläggning av frågan principiellt

avvikande innebörd gjorts. Däremot ha i flera fall erinringar framförts

beträffande sådana punkter i den företagna behovsinventeringen

och de länsvis uppgjorda utbyggnadsplanerna, som avse den inbördes angelägenhetsgraderingen

av anmälda och undersökta hamnprojekt, dimensionering

och utförande av föreslagna arbeten etc. I ett antal fall ha av de sakkunniga

föreslagna hamnanläggningar och -förbättringar även helt avstyrkts

av remissinstanserna under hänvisning till sådana skäl som fiskets tillbakagång

på de ifrågavarande orterna, båtbeståndets otillräcklighet, fiskarbefolkningens

minskning genom avflyttning och övergång till andra sysselsättningar,

dess bristande förmåga att bära don med de ifrågasatta hamnarbetena föiutsatta

egna andelen av kostnaderna o. s. v. I det följande redovisas remissyttrandena

icke i de delar, som nu berörts, då de torde få anses vara av den

natur, att de icke behöva föreläggas riksdagen utan fastmera böra tagas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Eungl. Maj:ts proposition nr 200.

under övervägande och beaktas vid den slutliga prövningen i samband med

ingivna statsbidragsansökningar, av frågan om föreslagna projekts förverkligande

och utformning.

De av de sakkunniga föreslagna ändrade bestämmelserna rörande statsbidrag

till byggande av fiskehamnar och därmed sammanhängande frågor ha

av de hörda remissinstanserna allmänt lämnats utan erinran.

I övrigt må beträffande innehållet i de avgivna yttrandena framhållas

följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen säger sig intet ha att erinra mot den

föreslagna utbyggnadsplanen i principiellt avseende eller mot grunderna för

dess uppbyggnad. Styrelsen förutsätter dock, att planen närmast avses att

tjäna som underlag för ett bedömande av den erforderliga anslagsanvisningen

för byggande av fiskehamnar liksom för planerandet av ifrågavarande

^FSS^äds verksamhet. Styrelsen räknar med nödvändigheten av jämkningar i

vad avser planens detaljer såväl beträffande arbetsprojektens utformning och

omfattning som deras inbördes gradering ur angelägenhetssynpunkt. Styrelsen

påpekar, att det statistiska material, som legat till grund för de sakkunnigas

behovsbedömning, hänför sig till 1943, efter vilket år förhållandena

kunna ha väsentligt ändrats eller komma att ändras, innan förverkligandet

av enskilda, föreslagna projekt aktualiseras. Yissa i planen upptagna arbetsprojekt

kunna framdeles därför befinnas icke böra komma till utförande. Därtill

kommer enligt styrelsens mening, att det nuvarande bristläget i fråga om

arbetskraft och materialtillgångar kan medföra en nödvändig justering av den

förutsatta tidsplanen och över huvud taget motivera en elastisk tillämpning

av den föreslagna utbyggnadsplanen.

Med hänsyn till önskvärdheten att minska såväl byggnads- som underhållsoch

driftskostnader finner styrelsen det önskvärt, att antalet fiskehamnar

inom varje fångstområde i möjligaste mån begränsas och att en koncentration

av fisket till färre hamnar eftersträvas. I och med fiskets fortgående

rationalisering torde fiskarnas hittillsvarande obenägenhet att flytta från nuvarande

hemorter allt mer giva vika; möjligheten att erbjuda hamnar med

fördelaktigare läge och bättre anordningar bör medverka härtill. Detta förhållande

synes styrelsen därför böra beaktas, när framdeles en omprövning

från fall till fall skall verkställas av de sakkunnigas förslag till hamnbyggnader,

särskilt nya sådana.

Lantbniksstyrelsen, som i stort sett finner sig kunna tillstyrka såväl de

sakkunnigas 5-årsplan för fiskehamnsbyggande som deras förslag till bestämmelser

rörande statsbidrag m. m., fäster uppmärksamheten på en av de sakkunniga

icke upptagen fråga, nämligen handläggningen av ärenden rörande

bidrag av statsmedel till kostnaderna för undersökningar och upprättande av

arbetsplaner för fiskehamnar. Styrelsen finner det mindre lämpligt, att sådana

undersökningsarbeten, som nu kan ske, komma till stånd utan att yttrande

från fiskerisakkunnig myndighet eller tjänsteman dessförinnan inhämtats,

varigenom riskeras, att arbete och kostnader nedläggas på undersök
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Alaj:ts proposition nr 200.

ningar och arbetsplaner rörande hamnprojekt, som nr allmän fiskensynpunkt

äro att anse som mindre nödvändiga, till förfång för andra, angelägnare

företag.

Kotsstyr elsen föreslår med hänsyn till att styrelsen har vissa intressen att

bevaka i samband med inrättande eller förbättring av fiskehamnar, att i bestämmelser

rörande fiskehamnsfrågors handläggning intages en föreskrift av

innehåll, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen före dylik frågas slutbehandling

skall inhämta lotsstyrelsens yttrande över det förslag, som är i fråga.

Kommerskollegium anser, att de flesta av de föreslagna hamnarbetena ur

handelssjöf artens synpunkt äro av allt för ringa betydelse för att man vid

ståndpunkttagandet till frågan om anvisande av statsmedel för deras utförande

har anledning att taga hänsyn till denna sjöfarts behov. Beträffande vissa

angivna hamnar gäller emellertid enligt kollegium, att de böra komma till

utförande även med hänsyn till handelssjöfartens behov. I anslutning till de

sakkunnigas uttalanden rörande fördelningen av kostnaderna för dylika hamnar

framhåller kollegium, att den omständigheten, att ifrågavarande arbeten

kunna bliva till gagn jämväl ur andra synpunkter än fiskeriintressets, icke

bör föranleda, att lägre statsbidrag utgår för arbetena än vad som kan ifrågakomma,

därest hänsyn tages endast till fiskets behov.

Statskontoret kan till följd av budgetläget och förhållandena på arbetsmarknaden

icke tillstyrka genomförandet av ett sa kostnadskrävande byggnadsprogram,

som den föreslagna 5-årsplanen omfattar. De sakkunniga ha

enligt statskontorets mening i några fall förordat anläggande av fiskehamnar

å platser, där fiskarbefolkningens ringa antal knappast ingiver grundade förhoppningar

om att den blivande nyttan av dessa hamnar skall komma att motsvara

de högst betydande anläggningskostnaderna. Ämbetsverket finner det

vidare icke tillfredsställande, att staten även i fortsättningen förutsättes ensam

skola svara för erforderliga förbättringsarbeten vid statens fiskehamnai,

och vill icke medverka till att statsbidrag till byggande av statsunderstödda

fiskehamnar i vissa fall skulle kunna utgå med mera än 90 % av verkliga kostnaden.

Enligt ämbetsverkets mening bör en ingående granskning och revidering

av de sakkunnigas förslag verkställas, innan man skrider till anläggning

av nva eller kostsammare förbättringar av redan befintliga hamnar.

Riksräkenskapsverket förordar, med hänsyn till önskvärdheten av att utgifter

för statens egen verksamhet i riksstaten särskiljas från bidrag eller

understöd till ioke-statlig verksamhet, att medel till förbättring av statliga

fiskehamnar icke i enlighet med utredningens förslag anvisas under samma

anslag som medel till bidrag till byggande av statsunderstödda fiskehamnar

utan i stället även i fortsättningen tillsammans med medel till utvidgning och

förbättring av statens farleder anvisas under ett för ändamålet särskilt uppfört

anslag i riksstaten.

Av do länsstyrelser, som avgivit yttrande i ärendet, har flertalet framfört

erinringar mot detaljer i de sakkunnigas plan för fiskehamnarnas utbyggande

samt mot den ordningsföljd i vilken däri upptagna projekt föreslagits skola

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

komma till utförande m. m., medan däremot ingen framfört allmännare eller

principiella invändningar mot de sakkunnigas förslag utom länsstyrelsen i

Malmöhus län. Denna förklarar, att därest de av de sakkunniga anlagda synpunkterna

skola läggas till grund för bedömandet av behovet av fiskehamnar,

länsstyrelsen i princip intet har att invända mot förslaget. Länsstyrelsen

anför emellertid därefter bl. a. följande.

Vid planläggningen av så betydande kapitalinvesteringar, som nu ifrågasättes,

synes det vara av väsentlig betydelse, att man förvissar sig om att investeringen

göres endast där sådan på lång sikt är mest lämplig. Det hade

därför varit önskvärt, att en ingående analys gjorts beträffande fiskehamnarnas

mest lämpliga placering med hänsyn till samtliga faktorer, till vilka hänjsyn

bör tagas i sådant sammanhang. Uppenbarligen måste hänsyn tagas till

en mångfald olika förhållanden, som gå långt vidare än t. ex. frågor om beskaffenheten

av befintliga hamnar och möjligheten av deras iståndsättande,

om antalet fiskare på platsen just nu och beskaffenheten av deras båtmaterial.

Betydelsen av denna fråga framgår av att 1945 års fiskeriutredning funnit

det synnerligen önskvärt, att en rationalisering och sanering inom fiskerinäringen

skulle kunna ske genom förflyttning av fiskare från ur näringens

synpunkt illa belägna platser till sådana, som erbjuda bättre villkor för näringen.

Nämnda fiskeriutredning bär funnit, att det i tveksamma fall vore

lämpligt att, i stället för statsbidrag till för intressenterna betungande hamnbygge,

kunna lämna dessa ekonomisk hjälp för överflyttning till en plats,

där lämplig hamn redan finnes eller för mindre kostnad kunde anläggas. —

Länsstyrelsen anser, att det anförda närmast pekar därhän, att frågorna om

byggande av fiskehamnar och om förflyttning av fiskare äro väsentligen beroende

av varandra och att de, för att en rationell lösning skall vinnas, samtidigt

böra insättas i ett större samhällsekonomiskt sammanhang.

Beträffande de sakkunnigas förslag till bestämmelser rörande statsbidrag

till byggande av fiskehamnar anför länsstyrelsen, att den inte finner den omständigheten,

att fiskarna vanligen skola bidraga med minst 10 % av byggnadskostnaden,

utgöra någon garanti för en god skötsel av hamnarna. Den

egna insatsen torde vara för liten för att effektivt sporra det enskilda vårdnadsintresset.

Länsstyrelsen anser för sin del, att om staten erlägger nästan

hela kostnaden för byggande av en hamn, staten själv har det största intresset

av att tillse, att vården av hamnbyggnaden blir effektiv. Om staten svarar

för hela byggnadskapitalet, finnes större möjlighet att rationellt och oberoende

av lokala hänsyn ordna byggandet av fiskehamnar efter av länsstyrelsen

i det föregående anförda synpunkter. Länsstyrelsen förordar därför, att frågorna

huruvida statsverket helt bör övertaga kostnaden för såväl byggande

som underhåll av fiskehamnarna förutsättningslöst utredas.

Därest fiskehamnsfrågan i båda nu nämnda avseenden göres till föremål för

en fortsatt utredning, bör enligt länsstyrelsens mening i avvaktan på ett slutligt

ställningstagande till frågan ett provisoriskt arbetsprogram uppgöras, avseende

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

sådana underhållsarbeten å redan befintliga fiskeliamnsanläggningar, som icke

lämpligen kunna uppskjutas, ävensom sådana smärre arbeten, som kunna vara

av väsentlig nytta för främjande av lokala fiskeriintressen, men som samtidigt

icke kunna befaras föregripa de av länsstyrelsen föreslagna utredningarna.

Av övriga länsstyrelser har länsstyrelsen i Kristianstads län funnit det

böra i samband med statsbidragsbestämmelserna föreskrivas, att innan ansökning

om statsbidrag till byggande av fiskehamn överlämnas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

länsstyrelse har att, där så prövas lämpligt, vid sammanträde

med yrkesfiskare och andra av frågan berörda personer eller meniglieter

eller på annat lämpligt sätt inhämta yttrande i frågan.

Svenska ostkustfiskarenas centralförbund tillstyrker genomförandet av den

föreslagna planen för fiskehamnarnas utbyggande liksom grunderna för bestämmelser

rörande statsbidrag m. m. Centralförbundet ifrågasätter emellertid

huruvida icke fiskehamnar borde få byggas med statsbidrag, utan att inlösen

av mark ovillkorligen behövde ske; upprättade arrendekontrakt mellan

markägare och fiskehamnsförening borde enligt centralförbundet vara till

fyllest.

Vänerns fiskar ef örbund anför bl. a., att de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppgjorda förslagen till utbyggande av hamnarna vid Vänern enligt förbundets

mening blivit allt för dyrbara och omfattande.

Departementschefen.

I likhet med de sakkunniga finner jag det riktigt och rationellt, att samhällets

strävanden att öka och förbättra tillgången på lämpliga hamnar för

fiskets behov baseras på en flerårsplan. Man torde därigenom dels kunna

ernå gynnsammare betingelser för utbyggnadsarbetets genomförande och den

härför erforderliga arbetsorganisationens lämpliga avpassning och dels få en

grund för bedömandet av i vilken ordning olika projekt böra komma till utförande

med hänsyn tagen till deras angelägenhet liksom för den nödvändiga

avvägningen mellan olika lokala intressen. Den plan, som i detta syfte

framlagts av de sakkunniga, liksom den föregående utredning och inventering

av de aktuella behoven, varpå den grundats, synes mig också i stort sett

kunna giva en ledning för den fortsatta administrativa handläggningen av

utbyggnadsverksamheten liksom för bedömande av den erforderliga medelsanvisningen

härför. I likhet med vad bl. a. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sitt remissyttrande anfört, och såsom de sakkunniga själva torde ha avsett,

förutsätter jag dock, att det kan bli nödvändigt att i olika avseenden företaga

jämkningar i planen i vad gäller såväl arbetsprojektens utformning och omfattning

som deras inbördes gradering ur angelägenhetssynpunkt. Icke minst

i länsstyrelsernas remissyttranden i de delar dessa berört de för de enskilda

orterna föreslagna projekten ha framkommit invändningar i dessa avseenden,

vilka — ehuru de såsom närmast hänförliga till den fortsatta administrativa

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

handläggningen av frågan icke närmare redovisats i det föregående — synas

böra tagas under övervägande i samband med prövningen av statsbidragsansökningar

i de enskilda fallen. Remisshandlingarna torde i sådant syfte böra

överlämnas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Andra skäl, som enligt min mening likaledes kunna nödvändiggöra jämkningar

i varje fall i tidsplanen för det ifrågavarande utbyggnadsprogrammets

genomförande, ha samband med det rådande tidsläget, nämligen med såväl den

nuvarande bristen på arbetskraft och byggnadsmaterial som nödvändigheten att

hålla tillbaka investeringsverksamheten. Såsom framgår av mitt anförande

till statsrådsprotokollet i samband med Kungl. Maj:ts avlåtande till riksdagen

av årets statsverksproposition (bilaga 8, punkt 27), har jag med hänsyn härtill

icke ansett mig för budgetåret 1948/49 kunna förorda anvisande av anslag

till byggande av fiskehamnar med fulla det belopp, som de sakkunniga föreslagit,

och även om det är mig angeläget, att den behövliga upprustningen av

vårt fiskehamnsbestånd snarast möjligt kommer till stånd, torde det vara

ofrånkomligt, att vid utbyggnadsverksamhetens genomförande hänsyn tages

till den fortsatta utvecklingen av det ekonomiska läget.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelsen i Malmöhus län ha anfört

vissa synpunkter på önskvärdheten av en koncentration av fisket till färre

fiskehamnar samt på behovet av att fiskets lokaliseringsfrågor prövas i ett

vidare sammanhang. I viss män synas mig även dessa synpunkter vara av

den vikt, att de förtjäna att bedömas i samband med det slutliga ställningstagandet

till planens detaljer och att de därvid kunna föranleda jämkningar

i denna. Det torde vara uppenbart, såsom nu senast också 1945 års

fiskeriutredning påpekat, att fiskerinäringens lokalisering, vad gäller

fiskarnas bosättningsplatser, icke alltid är den ur olika synpunkter gvnnsammaste

och att en viss koncentration av fisket till färre fiskelägen i

och för sig kunde vara fördelaktig. Det torde förhålla sig så, att fiskare flerstädes

utmed våra kuster äro bosatta på platser, som få anses olämpliga med

hänsyn till betingelserna såväl för själva fisket som för avsättningen av fångsterna,

och det torde likaledes vara obestridligt, att många fiskelägen äro för

små och ha ett för litet antal yrkesutövande fiskare för att det skall vara ekonomiskt

möjligt att förse dem med de hamnar och anläggningar i övrigt, som

numera te sig önskvärda. En koncentration av fisket skulle otvivelaktigt i

dessa avseenden medföra väsentliga fördelar. Det skulle bli lättare i ekonomiskt

hänseende att förse fiskelägena med tillräckligt stora, djupa och välutrustade

hamnar, det skulle bli lättare att rationellt ordna avsättning och tillvaratagande

av fångsterna, och det skulle skapa förutsättningar för bättre samhällsbildningar

för fiskarbefolkningen, t. ex. i fråga om tillgång till affärer,

skolor, inrättningar för hälso- och sjukvård etc. Emellertid torde det vara

lika uppenbart, att mycket stora svårigheter föreligga att med direkta åtgärder

och över huvud taget på annat än mycket lång sikt åvägabringa en dylik koncentration

av fisket. Omkring 40 % av våra saltsjöfiskare äro binäringäfiskare,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj-.ts proposition nr 200.

vilkas möjligheter att byta bosättningsort begränsas av att de äro bundna

till även andra sysselsättningar än fisket. En övervägande del av fiskarbefolkningen

har kapital investerat i bostads- och andra fastigheter, tillgångar

vilka svårligen skulle kunna frigöras vid en allmän avflyttning. Därtill

kommer — förutom det att fiskarbefolkningens nuvarande bosättning bygger

på gamla och starka traditioner, som icke utan vidare vare sig böra eller

kunna brytas — att tillgång till ett relativt stort antal hamnar är av värde

med hänsyn till intresset att vidmakthålla fiskets rörlighet, till behovet av

replihamnar och nödhamnar samt med hänsyn till den allmänna trafikens intressen.

Även om jag under sådana förhållanden icke funnit tillräckliga skäl föreligga

för att nu förorda genomförandet av sådana särskilda utredningar angående

fiskets lämpligaste lokalisering, som länsstyrelsen i Malmöhus län föreslagit,

och därmed fördröja framläggandet av fiskehamnsutredningens förslag,

finner jag det ändock möjligt och riktigt, att i samband med den efterföljande

administrativa handläggningen av frågorna rörande fiskehamnarnas utbyggande

en viss ytterligare prövning av ärendena utifrån här åsyftade synpunkter

verkställes. Jag avser i detta sammanhang framför allt en bedömning av den

för den närmaste framtiden sannolika utvecklingen av de olika orternas befolkning

och, i den mån den låter sig göra, av den lokala yrkesutövande

fiskarbefolkningens troliga utveckling. Det torde, såsom bl. a. vissa av 1945

års skärgårdsutredning redovisade uppgifter ge vid handen och såsom för

övrigt olika remissyttranden synas bekräfta, förhålla sig så, att beträffande

flera av särskilt de mindre och sämst belägna fiskelägena en avflyttning av

den yngre befolkningen sedan länge pågått. Denna avflyttning har resulterat

i en mycket ogynnsam ålderssammansättning av den nuvarande yrkesutövande

fiskarbefolkningen, och den kan, som på många håll redan förmärkts, antagas

inom kort komma att leda till en påtaglig minskning av även dess antal

och följaktligen därmed till eu avgörande tillbakagång, i vissa fall kanhända

ett totalt nedläggande, av fisket på orterna i fråga. Det synes mig ofrånkomligt,

att vid ställningstagandet till föreslagna fiskehamnsprojekt hänsyn tages

till sådana omständigheter som dessa — icke så att orter med goda betingelser

för fiskets bedrivande enbart på grund av en konstaterad avflyttningstendens

berövas de fiskehamnsanläggningar, som kunna vara en förutsättning

för avflyttningens upphörande, men så att orter, som på grund av dåliga betingelser

för fisket under alla förhållanden kunna antagas sakna förutsättningar

att behålla sin yrkesutövande befolkning, icke förses med dyrbara anläggningar,

vilka bättre behövas på andra håll.

Under de förutsättningar, som jag nu angivit, är jag beredd att förorda,

att en allmän utbyggnadsverksamhet avseende fiskehamnarna kommer till

stånd och att den av de sakkunniga uppgjorda planen härför får tjäna som

ledning för dess genomförande.

Yad sedan gäller de sakkunnigas förslag till ändrade bestämmelser rörande

statsbidrag till byggande av fiskehamnar m. m., biträder jag de sakkunnigas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 200.

mening, att kostnader för förbättring av redan befintliga statliga fiskehamnar

må bestridas helt av statsmedel, men att anläggning arv nya, statliga fiskehamnar

icke vidare bör komma till stånd. Att staten skulle svara för hela

byggnadskostnaden för alla fiskehamnar, såsom ifrågasatts i ett remissyttrande,

är jag sålunda icke beredd att förorda, då jag finner en viss ekonomisk

prestation från fiskarnas egen sida vara av värde, icke endast för att därmed

deras intresse för hamnarnas underhåll skall engageras, utan jämväl och främst

för att jag däri ser en omständighet, som kan verka återhållande på överdrivna

krav i fråga om hamnarnas utförande och dimensionering. Jag är

emellertid beredd att biträda de sakkunnigas förslag, att statsbidrag till statsunderstödda

fiskehamnar skall kunna beviljas med mera än 90 % av verkliga

byggnadskostnaden, där detta kan föranledas av särskilda skäl sådana som

dem de sakkunniga angivit.

Jag biträder likaledes de sakkunnigas förslag i syfte att möjliggöra en decentralisering

av statsbidragsärendenas handläggning.

Ej heller har jag någon erinran att anföra mot de sakkunnigas förslag om

slopande av de i nu gällande statsbidragskungörelse intagna, på statsunderstödda

fiskehamnar tillämpliga stadgandena om avsättning av hamninkomster

till särskilda underhållsfonder och om iståndsättande av vid storm eller annan

naturhändelse vållade skador.

De föreslagna särskilda bestämmelserna rörande statsbidrag till sådana

smärre arbeten, vilkas kostnad icke överstiger 10 000 kronor, å orter, där statsunderstödd

fiskehamn ej förut finnes, synas mig godtagbara. Däremot kan

jag icke biträda det i ett remissyttrande framförda förslaget, att den som

statsbidragsvillkor för övriga arbeten föreslagna bestämmelsen, att område

för hamn skall vara avstyckat och lagfart därå beviljad, ersättes enbart med

föreskrift, att arrendekontrakt skall vara upprättat.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att under nionde huvudtiteln

brukat upptagas ett mot automobilskattemedlen avräknat reservationsanslag,

benämnt Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt,

från vilket medel anvisas bl. a. till bidrag för anläggande av fiske båtsbryggor

m. m., alltså sådana smärre arbeten som enligt de sakkunnigas förslag

skulle kunna få bidrag från anslaget till byggande av fiskehamnar. I

samband med avlämnande av 1947 års statsverksproposition anförde vederbörande

föredragande, att därest 1944 års fiskehamnsutrednings då väntade

förslag skulle föranleda, att kostnaderna för dylika anläggningar komme att

bestridas från annat anslag, borde övervägas, huruvida sålunda anvisade belopp

skulle betraktas som en restitution av bensinskattemedel till fiskerinäringen

och alltså i framtiden tagas i beräkning vid bestämmandet av det

nämnda, under nionde huvudtiteln upptagna anslaget. Med hänsyn till att

förslag redan framlagts om anvisande av ifrågavarande anslag för nästa

budgetår med från föregående år oförändrat belopp och jämväl med hänsyn

till att jag för budgetåret 1948/49 icke ansett mig kunna förorda anvisande av

större anslag än 1 500 000 kronor till byggande av fiskehamnar, vill jag för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

nämnda budgetår icke ifrågasätta någon ändring av den tidigare tillämpade

ordningen för ifrågavarande anslagsdisposition. Sedan därtill årets riksdag

nu begärt en allmän utredning av frågan om restitution av bensinskatt till

jordbruket och fiskerinäringen, synes ett ställningstagande till frågan för

kommande budgetår få bli beroende av de resultat den begärda utredningen

kommer till.

Lantbruksstyrelsens och lotsstyrelsens förslag om inhämtande i vissa fall

av deras yttranden vid handläggningen av fiskehamnsfrågor synas mig icke behöva

föranleda särskilda stadganden, då jag förutsätter, att samråd med dessa

ämbetsverk — vid bifall till den till årets riksdag avlämnade propositionen

om inrättande av en särskild fiskeristyrelse, med denna och lotsstyrölsen —

ändock skall äga rum i erforderlig utsträckning. Ej heller synas särskilda

ytterligare föreskrifter vara erforderliga beträffande länsstyrelsernas inhämtande

av fiskarbefolkningens och övriga berörda personers eller menigheters

yttrande över hos länsstyrelserna prövade fisikehamnsfrågor.

Den i remissyttrandet från riksräkenskapsverket upptagna frågan om sammanläggning

av de båda tidigare anslag, under vilka medel anvisats till statliga

resp. statsunderstödda fiskehamnar, har jag i samband med avlåtandet

av årets statsverksproposition som nämnt redan tagit ställning till. I detta

sammanhang önskar jag endast erinra om att riksdagen redan tidigare anvisat

medel under ett och samma anslag -— t. ex. de under sjätte huvudtiteln

upptagna anslagen Byggande av broar och Stensättning av vägar — att användas

såväl för statliga ändamål som för bidrag. Ehuru jag sålunda ansett,

att fiskehamnsanslagen kunna sammanläggas till ett anslag, finner jag det

lämpligt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin bokföring redovisar medelsförbrukningen

på ett sådant sätt, att förbrukningen för statliga och icke

statliga ändamål kan särskiljas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

dels bereda riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning

av de av 1944 års fiskehamnsutredning uppdragna riktlinjerna

för fiskehamnslbyggandet,

dels och föreslå riksdagen att godkänna de av mig förordade

ändringarna i gällande bestämmelser rörande statsbidrag till

byggande av fiskehamnar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagmar .lägerstad.

2—sir. 4k Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 200.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

5-Årspliui för byggande ar fiskehamnar.

Bilaga.

Fi

ske li ämnens

Beräknat

kostn

a d

Delkostnad under

nr

benämning

Totalt

l:sta året

2: dra året

3:dje året

4: de året

5:te året

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Norrbottens län. BD

BD

1

Nikkala................

163 000

163 000

—

—

—

—

BD

2

Seskarö . .

58 000

58 000

—

—

—

—

BD

3

Påläugeviken ..........

160 000

42 000

118 000

—

—

—

BD

4

Himlersön..............

140 000

—

140 000

—

—

—

BD

5

Rånön. .

76 000

—

5 000

71000

—

—

BD

6

Bitidholm sskatan........

66 000

''~L

—

66 000

—

—

BD

7

Ytterbyn-Slussen ......

121 000

—

—

121 000

—

—

BD:

8

Vuono..................

135 000

—

—

5 000

130 000

—

BD:

9

Hastaskärsgrundet......

109 000

—

—

—

109 000

—

BD:

10

Stor-Brändön ..........

67 000

—

—

—

24 000

43 000

BD:

11

J unkön ................

75 000

—

—

—

—

75 000

BD:

12

Siknäs ...............

54 000

—

—

—

—

54 000

BD:

13

Ytterbyn-Revet ........

92 000

—

—

—

—

92 000

Smärre arbeten m. m. . .

134 000

27 000

27 000

27 000

27 000

26 000

Summa

1450 000

290 000

290 000

290 000

290 000

290 000

Beräknat statsbidrag

1305 000

261 000

261 000

261 000

261 (HM)

261 000

Västerbottens län. (AC)

AC

1

Täftrtå ................

134 000

134 000

—

—

—

—

AC

2

Burvik ................

132 000

—

132 000

—

—

—

AC

3

Norrbyn......

117 000

—

—

117 000

—

—

AC

4

Snöan ..................

65 000

—

—

15 000

50 000

—

AC

5

Kågnä sudden ..........

168 000

—

—

82 000

86 000

AC

6

Hör ne fors..............

45 000

—

—

—

—

45 000

Smärre arbeten in. m.

69 000

12 000

14 000

14 000

14 000

15 000

Summa

730 000

146 000

146 000

146 (HM)

146 000

146 000

Beräknat statsbidrag

057 000

131400

131 400

131 400

131 400

131 400

Västernorrland3 län, (Y)

Y

i

Trysunda ..............

11000

11000

—

—

—

—

Y

2

Bremö-kalv ............

68 000

66 000

2 000

—

—

—

Y

3

Långskär ..............

50 000

—

50 000

—

—

—

Y

4

Bremön................

88 000

—

25 000

63 000

—

—

Y

5

Bönhamn ..............

38 000

—

—

14 000

24 000

—

Y

(5

Sörfällsviken ..........

61000

—

—

53 000

8 000

Y

7

Häggviken och Sund....

13 500

—

—

—

—

13 500

Y

8.

Ultrå ..................

55 000

—

—

—

—

55 000

Smärre arbeten m. m. . .

40 500

8 000

8 000

8 000

8 000

8 500

Summa

425 000

85 000

85 000

85000

85 000

85 000

Beräknat statsbidrag

382 500

76 500

76 500

76 500

76 500

76 500

Gävleborgs län. (X)

X:

1

Härte..................

146 000

126 000

20 000

—

—

—

X:

2

Norrfjärden............

130 000

—

107 000

23 000

—

—

X:

3

Skärså ................

49 000

—

—

49 000

—

—

X:

4

Hölick1................

23 000

—

23 000

—

—

1 Statens

fiskehamn.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

19

Fiskehamnens

Be

räknad

kostnad

Delkostnad under

nr

benämning

Totalt

l:sta året

2:dra året

3:dje året

4:de året

Öde året

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

X: 5

X: 6

56 000

31 000

25 000

37 000

_

_

—

37 000

—

41 500

X: 7

Bergö1 ................

41 500

—

—

—

—

X: 8

X: 9

50 000

—

—

—

23 000

27 000

100 000

_

—

—

—

100 000

Smärre arbeten in. m. . .

62 500

13 000

12 000

13 000

12 500

12 000

Summa

695 000

139000

139000

139000

139000

139000

Beräknat statsbidrag

631 900

125100

125 100

127 400

129 200

125100

Uppsala län. (C)

C: 1

Gårdskär 1..............

121 000

121 000

—

—

—

—

C: 2

Upplandsbodarna ......

80 000

30 000

50 000

—

—

—

C: 3

Fågelsundet 1 ..........

191 000

—

101 000

90 000

—

C: 4

C: 5

Sikhjälma..............

Klungsten..............

160 000

102 000

—

_

60 000

100 000

52 000

50 000

C: 6

C: 7

55 000

—

—

—

—

55 000

47 000

_

—

—

—

47 000

Smärre arbeten m.m. ..

74 000

15 000

15 000

16 000

14 000

14 000

Summa

830 000

166 000

166 000

166 000

166 000

166 000

Beräknat statsbidrag

778200

161 500

159 500

158 400

149 400

149 400

Stockholms län. (B)

B: 1

Svartlöga ..............

72 000

72 000

—

—

—

—

B: 2

Grisslehamn............

117 000

62 000

55 000

—

—

—

B: 3

Nothamn ..............

125 000

—

80 000

45 000

—

B: 4

Huvudskär ............

41 000

—

41000

—

—

B: 5

Ramsmora..............

62 000

—

—

48 000

14 000

—

B: 6

B: 7

By le ................

39 000

—

—

—

39 000

—

Oregrund ..............

128 000

—

—

82 000

46 000

B: 8

Gamla Grisslehamn . . . .

45 000

—

—

—

—

45 000

B: 9

Örskärssund............

43 000

—

—

—

—

43 000

Smärre arbeten m. m. . .

68 000

14 000

13 000

14 000

13 000

14 000

Summa

740000

148 000

148 000

148 000

148 000

148 000

Beräknat statsbidrag

666 000

133 300

133 200

133 200

133 200

133 200

Södermanlands län. (D)

D: 1

Studsvik ..............

55 000

55 000

—

—

—

—

D: 2

Stora Uttervik..........

51 000

51 000

—

—

—

—

r>: 3

Källskären ............

41 000

20 000

21 000

—

—

—

I): 4

Trosa ..................

108 000

—

105 000

3 000

—

—

D: 5

Hävringe ..............

335 000

—

123 000

126 000

86 000

1): 6

Isskären................

40 000

—

—

40 000

Smärre arbeten in. in. . .

60 000

12 000

12 000

12 000

12 000

12 000

Summa

690 000

138 000

138 (KM)

188 000

138 000

138 000

Beräknat statsbidrag

621 000

124 200

124 200

124 200

124200

1124 200

1 Statens fiskehamn.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Fiskehamnens

Bc

räknar

kostnad

Delkostnad under

l:sta året

2:dra året

3:dje året

4:de året

5:te året

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Östergötlands län. (E)

E: 1

Fyrudden ..............

90 000

33 000

34 000

23 000

_

_

E: 2

Aspö ja ................

78 000

—

—

10 000

34 000

34 000

Smärre arbeten m. m. . .

17 000

4 000

3 000

4 000

3 000

3 000

Summa

185 000

37 000

37 000

37 000

37 000

37 000

Beräknat statsbidrag

106 500

33 300

33 300

33 300

33 300

33 300

Kalmar län. (H;

H: 1

Revsudden .......

166 000

166 000

_

H: 2

Häudelöp ............

100 000

100 000

—

_

_

_

H: 3

Djup vik................

192 000

192 000

—

—

_

H: 4

Kårebamn..............

204 000

60 000

144 000

—

_

_

H: 5

Yållö ................

77 000

—

77 000

_

_

_

H: 3

Skärlöv ..............

84 000

_

84 000

_

_

H: 7

Sladö ............

56 000

—

56 000

_

_

_

H: 8

Bläsinge..............

100 000

—

100 000

_

_

_

H: 9

Värskär........

123 000

—

57 000

66 000

_

_

H: 10

Böda ................

92 000

—

—

92 000

_

H: 11

Grindö ........

58 000

—

58 000

_

_

H: 12

Källa ...............

40 000

—

—

40 000

_

_

H: 13

Ängs (Kalmar)........

100100

—

—

100 100

—

_

H: 14

Horns udde (Öland) .

341 000

—

—

161 000

180 000

___

H: 15

Stensö (Kalmar)......

104 000

—

_

104 000

_

H: 16

Norra Kvinneby........

129 000

—

—

—

129 000

H: 17

Flatholmen .

27 000

—

—

_

27 000

H: 18

Östra Eknö.........

56 000

—

—

_

56 000

_

H: 19

Sike (Kapelludden)......

90 000

—

—

—

22 000

68 000

H:20

Byxelkrok 1 .......

87 000

—

—

—

_

87 000

H: 21

Idö................

47 000

—

—

—

_

47 000

H: 22

Gräsgård ..............

28 000

—

—

—

—

28 000

H: 23

Bergkvara.............

86 000

—

—

__

_

86 000

H: 24

Aleklinta .........

150 000

—

—

_

___

150 000

H: 25

Flatvarp...............

52 000

—

—

—

—

52 000

Smärre arbeten m. m. ..

260 900

52 000

52 000

52 900

52 000

52 000

Summa

2 850 000

570 000

570000

570 000

570 000

570000

Beräknat statsbidrag

2 573 700

513 000

513 000

513000

513 000

521 700

Gotlands län. (I)

I: 1

Lauters............

148 000

148 000

_

_

I: 2

Sysne ...........

214 000

214 000

—

_

_

_

I: 3

Skälsö .......

90 000

65 000

25 000

__

__

_

I: 4

Lickershamn...........

31000

—

31000

_

_

_

I: 5

Hallsbuk .........

235 000

—

235 000

_

_

_

I: 6

Kapelludden........

176 000

—

136 000

40 000

_

_

I: 7

Klintehamn ............

127 000

—

—

127 000

_

_

I: 8

År ............

148 000

—

—

148 000

_

_

I: 9

Hangrebystrand.......

111 000

—

—

in ooo

_

_

I: 10

Botvald a vik.........

117 000

—

—

1000

116 000

_

1:11

Herta...........

11000

—

_

_

11000

_

I: 12

Gnisvärd 1..............

79 000

—

—

79 000

—

1 Statens fiskehamn.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

21

Fiskehamnens

Beräknad

kostnad

Delkostnad under

nr

benämning

Totalt

l:sta året

2:dra året

3:dje året

4:de året

5:te året

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

I: 13

Vändburg..............

50 000

_

_

50 000

_

1:14

Slite ..................

53 000

—

—

—

53 000

—

1:15

Y ästergarn ............

28 000

—

—

—

28 000

—

I: 16

Djupdya................

99 000

—

—

—

90 000

9 000

1:17

Ljugarn................

26 000

—

—

—

—

26 000

1:18

Kyllej..................

93 000

—

—

—

—

93 000

I: 19

Brissund ..............

173 000

—

—

—

—

173 000

1:20

Nisseviken ............

126 000

—

—

—

—

126 000

Smärre arbeten m. m. . .

215 000

43 000

43 000

43 000

43 000

43 000

Summa

2 350 000

470 000

470 000

470000

470 000

470000

Beräknat statsbidrag

2 122 900

423 000

423 000

423 000

430900

423 000

Blekinge län. (K)

K: 1

Nogersund 2............

140 000

140 000

—

—

—

—

K: 2

Krokås ................

156 000

156 000

—

—

—

—

K: 3

Garpaviken ............

91000

91000

—

—

—

K: 4

Tärnö..................

260 000

16 000

244 000

—

—

—

K: 5

Kristianopel............

277 000

—

15S 000

119 000

—

—

K: 6

Västra Näs ............

180 000

—

—

180 000

—

—

K: 7

Hallarna ..............

140 000

—

—

104 000

36 000

K: 8

Inlängan ..............

150 000

—

—

—

150 000

—

K: 9

Finskan ................

121 000

—

—

—

121 000

—

K: 10

Södra Maren ..........

54 000

—

—

—

54 000

—

K: 11

Joggesö................

84 000

—

—

—

41000

43 000

K: 12

Hallo ..................

17 000

—

—

—

—

17 000

K: 13

Mulö ..................

26 000

—

—

—

—

26 000

K: 14

Torhamn ..............

36 000

—

—

—

—

36 000

K: 15

Svanhalla..............

22 000

—

—

—

—

22 000

K: 16

Hörvik ................

92 000

—

—

—

—

92 000

K: 17

Hanö1..................

32 000

—

—

—

—

32 000

K: 18

Drottningskär..........

32 000

—

—

—

—

32 000

K: 19

Eko....................

103 000

—

—

—

—

103 000

Smärre arbeten m. m. ..

202 000

40 000

41000

40 000

41000

40 000

Summa

2 215000

443 000

443 000

443 000

443 000

443 000

Beräknat statsbidrag

2 010 700

412 700

398 700

398 700

398 700

401 900

Kristianstads län. (L

L: 1

Torekov1 ..............

213 000

213 000

—

—

—

—

L: 2

Vik....................

270 000

55 000

215 000

—

—

—

L: 3

Vitemölla ..............

28 000

—

28 000

—

—

—

L: 4

Landön ................

80 000

—

25 000

55 000

—

—

L: 5

Kåseberga..............

287 000

—

~

212 000

75 000

—

L: 6

Skillinge ..............

297 000

—

—

—

192 000

105 000

L: 7

Brantevik..............

125 000

—

—

—

125 000

L: 8

Kivik 1 ................

38 000

—

—

—

38 000

Smärre arbeten m. m. . .

132 000

26 000

26 000

27 000

27 000

26 000

Summa

1 470 000

294 0t(0

294 000

294 000

294 000

294 000

Beräknat statsbidrag

1 348 100

285 IKK»

204 000

264 600

264 600

268 400

1 Statens fiskehamn. — 2 Statens fiskehamn.

Färdigställ

ande av påbörjat företag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 200.

9S>

Fiskehamnens

11 c

räknad

k o s t n

d

Delkostnad under

nr

l:sta året

2: dra året

3:dje året

4:de året

öde året

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Malmöhus län. (M)

M

1

Vikhög ................

88 000

88 000

_

_

_

_

M

: 2

Arild ..................

135 000

58 000

77 000

_

_

_

M

3

Gislöv 1................

93 000

—

68 000

25 000

—

—

M

4

Kämpinge..............

no 000

—

—

no 000

—

—

M

5

Hörte..................

34 000

—

—

11 000

23 000

—

M

6

Östra Torp 1............

143 000

—

—

—

122 000

21 000

M

7

Svanshall ..............

90 000

—

—

_

_

90 000

M

8

Abbekås................

35 000

—

—

—

—

35 000

Smärre arbeten m. m. ..

72 000

14 000

15 000

14 000

15 000

14 000

Summa

800 000

160 000

160 000

160 000

160 000

160 000

Beräknat statsbidrag

743 600

144 000

150 800

146 500

156 200

146100

Hallands län. (N)

N

1

Träslöv2................

322 000

87 000

87 000

87 000

61 000

_

N

2

Lerkil..................

62 000

—

—

—

26 000

36 000

N

3

Grötvik ................

50 000

—

—

—

—

50 000

Smärre arbeten m. m. ..

46 000

9 000

9 000

9 000

9 000

10 000

Summa

480 000

96 000

96 000

96000

96000

96 000

Beräknat statsbidrag

464 200

95 100

95100

95100

92 500

86 400

Göteborgs och Bobus

län. (0)

0:

1

Öckerö ................

1 523 000

450 000

450 000

450 000

173 000

_

0:

2

Hönö-Klåva1 ..........

1 600 000

400 000

400 000

400 000

400 000

_

0:

3

Grundsund 1............

625 000

225 000

225 000

175 000

—

—

O:

4

Hönö-Röd..............

530 000

280 000

250 000

—

_

0:

5

Källö-Knipplan ........

210 000

210 000

—

—

—

_

0:

6

Styrsö-Tången..........

Öl 000

51 000

—

—

—

—

0:

7

Strömsundet......

20 000

20 000

—

—

_

_

0:

8

Fotö ..................

305 000

150 000

155 000

—

—

_

0:

9

Marstrand (ön)..........

333 000

183 000

150 000

—

—

_

0:

10

Smögen1 ..............

350 000

100 000

250 000

—

—

—

0:

11

Gravarne ..............

525 000

109 000

298 000

118 000

—

_

O:

12

Klädesholmen..........

190 000

—

—

190 000

_

_

0:

13

Fiskebäck..............

582 000

—

—

350 000

232 000

_

0:

14

Donsö..................

475 000

—

—

300 000

175 000

_

0:

15

Norra Astol............

342 000

—

—

192 000

150 000

_

0:

16

Stora Dyrön............

130 000

—

—

3 000

127 000

_

0:

17

Rönnäng ............

260 000

—

—

—

260 000

_

0:

18

Hovenäset............

no 000

—

—

_

110 000

_

O:

19

Rörö ............

340 000

—

—

_

340 000

_

O:

20

Kyrkesund ............

156 000

—

—

__

156 000

_

O:

21

Edshultshall........

190 000

—

—

_

55 000

135 000

0:

22

Holmestrand..........

250 000

—

_

_

_

250 000

0:

23

Stensvik................

120 000

—

—

_

_

120 000

O:

24

Seläter ............

117 000

—

—

_

_

117 000

O:

25

Asperö ................

243 500

—

—

—

—

243 500

0:

26

V rångö ................

200 000

—

—

—

_

200 000

0:

27

Hunnebostrand ........

152 000

—

—

—

—

152 000

1

Staten

8 fiskehamn. — 8 Statens fiskehamn. Färdigställande av påbörjat företag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

23

Fiskehamnens

Be

räknad

kostnad

Dolkostnad under

nr

benämning

Totalt

Kronor

l:sta året

Kronor

2:dra året

Kronor

3:djc året

Kronor

4:de året

Kronor

5:te året

Kronor

0: 2»

Bovallsstrand ..........

150 000

_

_

_

150 000

O: 29

Hyppeln................

83 000

—

—

—

—

83 000

0:30

Skärhamn..............

107 000

—

—

—

—

107 000

O: 31

V äj ern ................

20 000

—

—

—

—

20 000

0:32

Stora Kornö............

100 000

—

—

—

—

100 000

0:33

Dyngö ................

50 000

—

—

—

—

50 000

0:34

Marstrand (Koön) ......

6G 000

—

—

—

—

66 000

0:35

Kampers vik............

75 000

—

—

—

—

75 000

0:36

Hälleviksstrand ........

50 000

—

—

—

—

50 000

O: 37

Brattön................

80 000

—

—

—

—

80 000

0:38

Hasselösund............

43 000

—

—

—

—

43 000

0:39

Ramsvik ..............

45 000

—

—

—

—

45 000

0:40

Havstensund ..........

38 000

—

—

—

—

38 000

0:41

Hällsö..................

50 000

—

—

—

—

50 000

Smärre arbeten in. m. . .

1 088 500

217 000

217 000

217 000

217 000

220 500

Summa

11975000

2 395 000

2 395 000

2 395 000

2 395 000

2 395 000

Beräknat statsbidrag

Vänern. (R, S)

11 035 000

2 228 000

2 243 000

2 213 000

2 195 500

2155 500

S: 1

Hamnudden............

15 000

15 000

—

—

—

—

R: 1

Spiken ................

17 000

17 000

—

—

—

—

R: 2

Sandviken..............

13 000

13 000

—

—

—

—

S: 2

Rud....................

73 000

3 000

49 000

21000

—

—

S: 3

Laholmen (Rosenborg) . .

95 000

—

—

28 000

49 000

18 000

S: 4

Härö ..................

31 000

—

—

—

—

31 000

Smärre arbeten m. m. . .

26 000

6 000

5 000

5 000

5 000

5 000

Summa

270 000

54 000

54 000

54 000

54 000

54 000

Beräknat, statsbidrag

243 000

48 600

48 600

48 600

48 600

48 600

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1948/49 till kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande a1 i texten