Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt statsgaranti för exportkredit

5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:21, Angående fortsatt statsgaranti för exportkredit

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ts proposition nr 21.

1

Nr 21.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsatt statsgaranti

för exportkredit; given Stockholms slott den

3 januari 19b8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 19i8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för finansdepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Gjöres:

Statsgaranti för exportkredit har här i landet meddelats alltsedan budgetåret

1933/34. Garantien har grundats på tid efter annan av riksdagen givna

bemyndiganden samt av Kungl. Maj :t i enlighet därmed utfärdade författningar.

Dessa bemyndiganden och författningar ha haft växlande innehåll,

särskilt vad avser maximibeloppet av statens sammanlagda betalningsansvar

för lämnade exportkrediter. Prövning och avgörande av frågor om

statsgaranti för exportkredit ankommer på exportkreditnämnden, för vilken

instruktion utfärdats den 26 juni 1933 (nr 430).

Enligt nu gällande bestämmelser (kungörelser den 26 maj 1939, nr 214,

den 19 juni 1942, nr 425, och den 30 juni 1947, nr 338) äger exportkredit
1

liihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Åt 21.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl Maj:ts proposition nr 21.

nämnden att under tiden till och med den 30 juni 1948 till den svenska

exportens främjande bevilja statsgaranti för den kredit, som av svensk

exportör eller svensk bank eller annan svensk kreditgivare lämnas vid försäljning

till utlandet av inhemska alster av industri, jordbruk eller fiske.

1 särskilda fall kan statsgaranti även beviljas för entreprenadarbeten, som

utföras i utlandet i förening med industrileveranser, ävensom för till utlandet

levererade alster av svensk teknisk konsulterande verksamhet, särskilt

då dylik verksamhet kan bliva av betydelse för svensk export. Statsgarantien

må högst avse, att ett belopp uppgående till 75 procent eller, i

fråga om alster av jordbruk eller fiske eller beträffande gatsten eller kantsten,

85 procent av den lämnade krediten kommer att inflyta, eller ock att,

där slutlig förlust å krediten uppstår, av sådan förlust ej mer än 25 procent

eller, i fråga om alster av jordbruk eller fiske eller beträffande gatsten eller

kantsten, 15 procent skall drabba exportören eller kreditgivaren. Garantien,

vars närmare omfattning i de särskilda fallen bestämmes av exportkreditnämnden,

må icke avse utebliven betalning av annan anledning än köpares

insolvens eller sådana statliga åtgärder utomlands som allmänt moratorium,

valutaspärr eller dylikt. För beviljad garanti skall den, som erhåller garantien,

erlägga en premie, avpassad med hänsyn till olika inverkande omständigheter,

såsom kredittidens längd, förhållandena i importlandet, andra

förefintliga riskmoment och varans art. Premien skall så beräknas, att den

innefattar bidrag att täcka administrationskostnaderna för exportkreditnämnden.

Beloppet av gällande exportkreditgarantier får ej överstiga 300

miljoner kronor. 1 beloppet skall inräknas vad exportkreditnämnden fått

utgiva på grund av beviljad garanti, i den mån utbetalningarna icke täckas

av återbetalningar eller av inkomst av premier, sedan kostnaderna för nämndens

verksamhet guldits.

I detta sammanhang må erinras om följande. I propositionen 1947:217

begärde Kungl. Maj :t riksdagens godkännande av en mellan Sverige och

Polen träffad överenskomelse om reglering av varuutbytet mellan de båda

länderna. I överenskommelsen ingår ett tilläggsavtal rörande Sveriges deltagande

i återuppbyggnaden av det polska näringslivet i utbyte mot leveranser

av polskt kol och koks. Enligt tilläggsavtalet förklarar sig svenska regeringen

beredd att bevilja garanti för att möjliggöra förskottsbetalningar

å 70 miljoner kronor för de köp och beställningar, som förutses i avtalet.

I detta föreskrives vidare, att garantien skall avse en tid av fyra år och att garantien

kan förnyas under denna tid. Vid anmälan av tilläggsavtalet anförde

min företrädare i ämbetet, att Kungl. Maj :t, därest riksdagen icke hade

något att erinra däremot, borde bemyndiga exportkreditnämnden att bevilja

statsgaranti avseende större del än 75 procent av den lämnade krediten i de

fall då så syntes erforderligt för att genomföra avtalet. Denna ökade statsgaranti

borde dock vara såtillvida begränsad, att exportören eller kreditgivaren

alltid skulle stå någon självrisk. Dessutom borde denna ökade garantigivning

begränsas till ett sammanlagt belopp av högst 15 miljoner kronor.

— Enligt skrivelse nr 189 godkände riksdagen överenskommelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

3

Vad i propositionen anförts angående statsgaranti för krediter enligt tillläggsavtalet

föranledde icke något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Erinras må vidare, att i enlighet med beslut av 1933 års riksdag exportkreditnämndens

premieinkomster skola överföras till en av riksgäldskontoret

förvaltad fond, från vilken skola täckas såväl förluster å verksamheten

som nämndens administrationskostnader, samt att riksgäldskontoret skall,

i den mån fonden icke förslår därtill, förskottera medel till utgifterna för

verksamheten.

Under tiden från och med den 1 juli 1933, då exportkreditnämnden började

sin verksamhet, till och med den 31 december 1947 ha utfärdats garantier

för krediter å 772 miljoner kronor, varav statens ansvar omfattat

498 miljoner kronor. Under nämnda tid ha i premier influtit 14,4 miljoner

kronor och i räntor å överskottsmedel 0,i miljon kronor. Nämndens sammanlagda

inkomst har alltså utgjort 14,5 miljoner kronor. Utbetalade skadeersättningar

under samma tid — ersättningar under finska garantier ej

inräknade, eftersom nämnden jämlikt riksdagens beslut erhållit täckning

för dessa — ha uppgått till 16,3 miljoner kronor, varav 7,8 miljoner kronor

kunnat återvinnas. Nettoutbetalningarna för skador ha alltså utgjort 8,5

miljoner kronor. Omkostnaderna för verksamheten ha uppgått till l,i miljon

kronor. Sedan verksamhetens början har sålunda uppstått en nettovinst å

(14,5 — 8,5 — l,i =) 4,9 miljoner kronor. Det må emellertid erinras om att

nämnden på grund av riksdagens beslut för reglering av fordringar i anledning

av utfärdade garantier i samband med ett mellan förra lettiska regeringen

och vissa svenska aktiebolag ingånget avtal att bygga en elektrisk

kraftstation vid Kegums utbetalat ersättning med ett nettobelopp å 5,o miljoner

kronor, vartill nämnden enligt garantivillkoren icke varit förpliktad.

I en den 31 oktober 1947 dagtecknad skrivelse har exportkreditnämnden

—- under erinran alt giltighetstiden för bestämmelserna om statsgaranti för

exportkredit utlöper med utgången av innevarande budgetår -— behandlat

frågan om fortsatt bemyndigande att bevilja dylik garanti. Enligt nämndens

mening föreligger otvivelaktigt behov i fortsättningen av ett sådant

bemyndigande. Nämnden anför.

Sedan exportkreditgarantisystemet infördes ha statsmakterna aldrig ifrågasatt,

att icke detsamma borde bibehållas. Skälen härtill ha varit skiftande,

men sedan ett flertal år torde framför allt den omständigheten ha tillmätts

betydelse, att de statliga exportkreditgarantiorganisationerna i utlandet

kommit att i många fall utvecklas till betydelsefulla organ för främjande

av exporten, och att det ansetts vara av vikt, att den svenska exportindustrien

bereddes liknande stöd i form av exportkreditgarantier som dess

utländska konkurrenter. Härtill har kommit, att exportkreditgarantisystemet

visat sig kunna med fördel utnyttjas såsom ett handelspolitiskt instrument.

I detta sammanhang må erinras om att i det under år 1947 träffade

tilläggsavtalet med Polen från svensk sida lämnats utfästelse alt tillhandahålla

garanti på fyra år, som kan förnyas under denna period, för att möjliggöra

betalning av 70 miljoner kronor såsom förskott å polska inköp i

Sverige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■1

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Nämnden, som erinrar att garantiprocentsatsen uppmjukats i samband

med avslutandet av nämnda tilläggsavtal, framhåller vidare, att möjligheten

att variera utformningen av garantierna inom den författningsenliga

ramen för desamma hittills visat sig tillräcklig för att i skälig omfattning

tillgodose exportörernas behov. Nämnden säger sig därför för närvarande

sakna anledning föreslå någon jämkning av gällande bestämmelser rörande

garantiprocentsatsens höjd. Ej heller i andra hänseenden föreligger enligt

nämndens mening något behov att ändra den författningsenliga ramen för

exportkreditgarantigivningen.

Beträffande maximeringen av exportkreditgarantierna

anför nämnden, att det icke vore möjligt att ens approximativt angiva, i vilken

utsträckning det statliga exportkreditgarantisystemet under de närmaste

åren kunde komma att utnyttjas. För dagen kunde blott konstateras,

att statens ansvar för utfärdade garantier — garantier på Finland och Polen

ej inberäknade — uppginge till 2 miljoner kronor, vartill komme beviljade,

ännu icke utfärdade garantier för 3 miljoner kronor. Garantierna på Finland

komme att nästan helt bortfalla under innevarande budgetår, medan garantigivningen

på Polen kunde komma att stiga till omkring 100 miljoner

kronor. Erfarenheten visade emellertid, att efterfrågan på exportkreditgarantier

snabbt kunde ökas. Skulle utvecklingen gå mot skärpt konkurrens

på för oss viktiga exportmarknader — vilket ingalunda vore otänkbart —

torde detta med all sannolikhet medföra ökat behov av stöd i form av exportkreditgarantier.

Med hänsyn härtill och på grund av angelägenheten

av att i nuvarande valutaläge ha möjlighet att stödja en exportökning funne

nämnden, att den nuvarande övre gränsen för garantigivningen, 300 miljoner

kronor, icke lämpligen borde sänkas.

Vad beträffar frågan om den tid, under vilken ett bemyndigande

att meddela exportkreditgarantier skulle

fortfara att gälla, erinrar nämnden om att bemyndigandet brukat

inskränkas att gälla för endast ett budgetår i sänder. Nämnden framhåller,

att bestämmelserna i ämnet i regel förnyades utan ändringar och att, i händelse

nya bestämmelser skulle behövas, erforderliga ändringar utan olägenhet

borde kunna vidtagas under giltighetstiden. Statsmakterna hade vidare

åtagit sig att under flera år tillhandahålla exportkreditgaranti. På grund av

dessa förhållanden ifrågasätter nämnden, huruvida icke giltighetstiden, i

likhet med vad som år 1939 beslutades, borde fastställas till tre budgetår,

d. v. s. för tiden t. o. in. den 30 juni 1951.

Departementschefen. Avsikten med de svenska statsgarantierna för exportkredit

var under åren närmast före kriget att stödja de svenska exportnäringarna.

Dessa arbetade under skärpt konkurrens icke minst från länder,

vilka å sin sida tillgripit dylika statliga garantier såsom stöd för exporten.

Det svenska garantisystemet visade sig i stort sett lämpligt för det avsedda

syftet. I det förändrade läge för utrikeshandeln, som förelåg under krigsåren,

kom garantigivningen jämväl att användas i olika handelspolitiska

sammanhang. Sålunda upptogos i vissa avtal, som träffades med främman
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

5

de makter, bestämmelser om export på kommersiell kreditbasis med statlig

garanti. Under den tid, som förflutit efter det kriget upphört, har

garantigivning ägt rum endast i obetydlig omfattning. Att så varit fallet

förklaras bl. a. därav, att kreditgivning från svensk sida under den närmaste

efterkrigstiden väsentligen skedde i annan ordning, särskilt i form

av direkta statliga krediter. För framtiden synes emellertid ett ökat behov

att stödja exporten bland annat i den form, som den statliga exportkreditgarantien

utgör, kunna göra sig gällande. Att ha möjlighet härtill ter sig, såsom

exportkreditnämnden framhåller, särskilt angeläget i rådande valutaläge

och inför risken av en skärpt konkurrens på för oss viktiga exportmarknader.

Jag förordar därför, att nu gällande bestämmelser om statsgaranti för

exportkredit förlängas. Vad maximigränsen för garantigivningen beträffar

ansluter jag mig till exportkreditnämndens förslag om att begränsa betalningsansvaret

till ett belopp av högst 300 miljoner kronor.

På de av exportkreditnämnden angivna skälen tillstyrker jag, att ett

fortsatt bemyndigande att meddela exportkreditgarantier fastställes att gälla

intill utgången av budgetåret 1950/51.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att svenska staten må under tiden till och med utgången

av budgetåret 1950/51 till belopp av högst 300 miljoner

kronor — däri inräknade de belopp, vartill garantier beviljats

eller före utgången av nu löpande budgetår beviljas —

åtaga sig betalningsansvar i enlighet med nu gällande bestämmelser

om statsgaranti för exportkredit.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Lindenbaum.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit. s. 1 i texten