Sök i Ratio Lex

Angående ombyggnad av Säffle kanal m. m

1948-03-23 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:210, Angående ombyggnad av Säffle kanal m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

1

Nr 210.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ombyggnad

av Säffle kanal m. m.; given Stockholms slott den

9 april 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Propositionen behandlar ett av f. d. generaldirektören G. Malm såsom

tillkallad sakkunnig framlagt betänkande med förslag beträffande ombyggnad

och förbättring av Säffle kanal samt formerna för kanalens framtida

förvaltning och drift. Enligt förslaget skulle kanalen under åren 1949—52

för en kostnad av 2 910 000 kronor utbyggas till ett minsta farledsdjup av

3,6 m, medgivande trafik med 3,3 m djupgående fartyg av 700 tons lastdryghet,

lämpade för direkttrafik på utländska nord- och östersjöhamnar.

Kanalens förvaltning och drift skulle enligt förslaget även i framtiden omhänderhas

av ett fristående företag i aktiebolagsform, och kanalombyggnaden

skulle, sedan staten först övertagit den nuvarande aktiemajoriteten

i kanalbolaget, finansieras dels genom en nyemission av aktier för 1 500 000

kronor, varav staten skulle teckna två tredjedelar och Billeruds aktiebolag

en tredjedel, och dels genom en statlig subvention, beräknad till 1 200 000

kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1048. 1 sand. Nr 210.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl Maj.ts proposition nr 210.

Sedan förslaget remissbehandlats, har det på grundval av vissa därunder

framställda erinringar överarbetats inom kommunikationsdepartementet,

varvid jämväl nya förhandlingar förts med för kanalombyggnadens tillkomst

intresserade parter. På grundval härav framläggas i propositionen

förslag av följande innebörd:

1. Riksdagen föreslås fatta principbeslut om att kanalombyggnaden skall

komma till stånd enligt ett utvidgat program, innebärande att farledsdjupet

i varje fall å kanalsträckan Vänern—Säffle — och eventuellt även

å den återstående sträckan, varom viss ytterligare utredning föreslås —

skall ökas till 3,9 m. Denna ytterligare fördjupning har motiverats bl. a.

av att lågvattenståndet i Vänern vissa tider visat sig understiga den nivå,

varifrån kanalombyggnadsförslaget utgått. Därest den begränsas till nyssnämnda

delsträcka beräknas den medföra en kostnadsökning av omkring

500 000 kronor.

2. Beträffande kanalombyggnadens genomförande och finansieringen av

de merkostnader, som nämnda utvidgning av ombyggnadsprogrammet medför,

har med för kanalombyggnaden intresserade parter träffats vissa preliminära

avtal, som riksdagen föreslås bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna

och som innebära, dels att staten som bidrag till kanalombyggnadens

genomförande erhåller, av Billeruds aktiebolag 500 000 kronor jämte äganderätten

till 23 aktier i kanalbolaget, av Säffle köping 100 000 kronor, samt

av Arvika stad äganderätten till 1 aktie i kanalbolaget, dels att staten förvärvar

aktiemajoriteten i kanalbolaget, 73 aktier, till ett pris av 281 050

kronor. För nyssnämnda aktieförvärv föreslås riksdagen samtidigt för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 281 100 kronor.

3. Beträffande kanalens framtida förvaltning och drift föreslås, att kanalen

sammanslås med Trollhätte kanal och liksom denna ställes under

vattenfallsstyrelsens förvaltning, varigenom vissa icke oväsentliga driftkostnadsbesparingar

synas möjliga att uppnå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 april 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Qcjensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga angående

ombyggnad av Säffle kanal samt anför därvid följande.

Genom beslut den 29 juni 1945 uppdrog dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande åt förre generaldirektören

G. Malm att verkställa utredning och med vederbörande föra

förhandlingar beträffande dels ombyggnad och förbättring av Säffle kanal,

dels kanalens framtida förvaltning och drift, ävensom att till Kungl. Maj :t

inkomma med det utlåtande och förslag, vartill utredningen och förhandlingarna

kunde föranleda. Med anledning av nämnda uppdrag har den sakkunnige

den 28 augusti 1946 avlämnat betänkande med förslag rörande

viss ombyggnad och förbättring av kanalen samt dess framtida förvaltning

och drift (ej tryckt).

Inledning.

1. Den nuvarande kanalen.

Säffle kanal följer Byälven från sjön Glafsfjorden ned till Vänern. Höjdskillnaden

mellan dessa sjöar är vid medelvattenmängd i Byälven och medelvattenstånd

i Vänern endast cirka 7 dm med det egentliga fallet koncentrerat

till en kortare sträcka vid Säffle. Kanalen följer älven och de

sjöar, som den genomlöper, ända ned till Säffle, där en provisorisk dammbyggnad,

som medger en viss reglering av vattenståndet i det ovanförliggande

sjösystemet, anordnats. Nedanför denna dammbyggnad framgår kanalleden

på sidan om den naturliga strömfåran, huvudsakligen i en utsprängd

bergskärning. I denna bergskärning är kanalens enda sluss anordnad

och ovanför denna en ca 400 meter lång i berget utsprängd kanal; vid

nedre slussutloppet har anlagts en ca 130 m lång ledarm av stenfyllda kis
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

tor till skydd för de inlöpande fartygen. Nedanför slussen och ledarmen

följer kanalen åter det naturliga vattendraget ned till Vänern, där den mynnar

i den s. k. Byviken.

Farleden, som från Sulvik vid Glafsfjordens norra ände ned till Vänern

är ca 80 km lång, varav ovanför Säffle 74 km och nedanför 6 km, har kunnat

anläggas under gynnsamma naturliga betingelser. Sträckor till en sammanlagd

längd av cirka 15,5 km ha visserligen erfordrat vissa konstarbeten,

i huvudsak dock endast muddringar, men den helt konstanlagda sträckan

begränsas till den förutnämnda bergkanalen vid slussen i Säffle.

Nederbördsområdet är vid Säffle cirka 4 700 km2, varför vattenföringen

där är relativt stor. Medelvattenmängden uppgår till ca 60 m3 per sekund.

I kanalen kan f. n. framföras fartyg med en längd av 32 in, en bredd av

cirka 7 m och ett djupgående av 3 in, motsvarande en största lastdryghet

av något över 300 ton.

Säffle kanal äges och förvaltas av Seffle kanalbolag, vars aktiekapital

uppgår till 150 000 kronor fördelat på 100 aktier å 1 500 kronor. De nuvarande

innehavarna av aktierna äro

Lilliehööks-gruppen, representerad av ordföranden i kanalbolagets

direktion, kommendörkapten Gustaf W :son Lilliehöök och

verkställande direktören i kanalbolaget, civilingenjör John

W :son Lilliehöök ..................................... . 73 aktier

Billerudsgruppen (Billeruds A.-B. och f. disponenten Chr. Stor
johann)

......................................... ....... 23 »

Arvika stad................................................ 1 »

varjämte kanalbolaget självt innehar ........................ 3 »

Summa 100 aktier

Bolagets angelägenheter förvaltas av en direktion, bestående av tre ledamöter,

varav bolagsmännen välja två; den tredje utses såsom statens ombud

av vattenfallsstyrelsen.

2. Yissa historiska uppgifter m. in.

Redan i äldre tider har Byälven använts som farled och en livlig båttrafik

har förekommit. Förbindelsen var emellertid ganska besvärlig bl. a. till

följd av de många grund, som funnos såväl i älven som i de talrika sjöarna.

År 1826 beviljade Kungl. Maj :t ett statsbidrag av 82 500 kronor för anordnande

av en kanalled, innefattande bl. a. en sluss vid Säffle. Kostnaderna

voro beräknade till 90 000 kronor. Samtidigt bildades ett bolag, Seffle kanalbolag,

för drivande av kanalen. Aktiekapitalet, som i huvudsak tillsköts av

representanter för ortens näringsliv, utgjorde 9 900 kronor.

Kanalen invigdes den 21 maj 1837. Kostnaderna uppgingo till 278 000 kronor,

vartill 136 500 kronor erhållits i statsbidrag. Slussen hade erhållit samma

mått, som tillämpats för den år 1800 fullbordade Trollhätte kanal.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

5

För att kanalen skulle bli en god farled återstodo emellertid många arbeten

att utföra. Sedan år 1851 och 1866 ytterligare statsbidrag anvisats med

tillhopa 50 700 kronor, ombyggdes ledarmen, förstorades slussen och uppmuddrades

vattendjupet på ett flertal ställen. Farledens minsta djup blev

då 10 fot.

Kanalen fick efterhand allt större betydelse, genom att näringslivet inom

dess uppland starkt utvecklades. Redan i början av 1900-talet började det

emellertid bli tydligt, att kanalen hade för små dimensioner. Staten hade

då (1909—16) låtit bygga om Trollhätte kanal på sådant sätt, att den tillät

trafik av båtar på upp till 2 400 ton. d.w. Större båtar än de tidigare begagnade

blevo därmed användbara i Vänern-trafiken. Säffle kanal, som bibehölls

vid sina dimensioner, kunde emellertid ej trafikeras av dessa större

båtar.

Tillkomsten av Trollhätte kanal medförde visserligen ett förbilligande av

även sjöfrakterna för gods från eller till Säffle kanals trafikområde, genom

att större fartyg kunde gå upp till Byälvens utlopp i Vänern och godset där

omlastas, men omlastningarna medförde omkostnader och inneburo risker.

De små kanalfartygen på upp till 300 tons lastdryghet ha till följd av utvecklingen

även blivit mer och mer oekonomiska, vilket då inga nybyggen

kommit till stånd medfört, att det i kanalen användbara tonnaget minskats,

allt eftersom äldre båtar utrangerats och tagits ur trafik.

Allt detta har, särskilt som Byälvens dalgång saknar längsgående järnvägar,

varit en bidragande orsak till att på senare tid en del industri inom

området nedlagts.

3. Tidigare förslag rörande kanalens ombyggnad.

Såsom redan framgått av det föregående har den allmänna utvecklingen

inom kommunikationernas område och särskilt ombyggnaden av Trollhätte

kanal efter hand lett till att Säffle kanal kommit att framstå som omodern

och otillräcklig. Därtill kommer, att vissa anläggningar vid kanalen med tiden

blivit bristfälliga och behöva byggas om. Sålunda äro numera den nedanför

slussen vid Säffle befintliga ledarmen, vilken redan 1929 utdömdes

av vattendomstolen men sedan vid flera tillfällen reparerats, såväl som den

ovanför slusskanalen anlagda regleringsdammen, vilken från början var anordnad

enbart som ett provisorium, i ett sådant skick, att de snarast behöva

ombyggas, om en katastrof för sjöfarten på kanalen icke skall riskeras. Vidare

är som nämnt den pågående avvecklingen av det i kanalen användbara

tonnaget en omständighet, som i och för sig försämrar betingelserna för kanalens

fortsatta drift i nuvarande skick. Om ingenting åtgöres utan kanalen

lämnas i sitt nuvarande tillstånd, synes man ha alt räkna med som en aktuell

möjlighet, att ett totalstopp i trafiken snart nog kan inträffa, t. ex. på

grund av skador på ledarmen vid slussen. Men sett på längre sikt te sig icke

heller sådana underhålls- och reparationsarbeten —■ ombyggnad av ledarmen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

och regleringsdammen — som kunna avvärja dylika omedelbara risker för

kanaltrafikens bestånd, som tillräckliga, eftersom även därefter den pågående

avvecklingen av tonnaget måste befaras leda till en låt vara långsamt

fortgående minskning av trafiken. Detta har aktualiserat frågan om en ombyggnad

av kanalen. Olika planer med avseende på kanalens utförande och

kanaltrafikens framtida ordnande ha därvid tid efter annan prövats. Sålunda

har övervägts att genomföra en omläggning av kanaltrafiken till pråmtransporter

med omlastning till sjögående båtar vid en härför anlagd hamn

vid kanalens utlopp i Vänern. Vidare har förslag väckts om en utbyggnad

av farleden i syfte att möjliggöra användande av sådant större maskindrivet

tonnage, som kunde utnyttjas för direkt trafik på utländska nord- och

östersj öhamnar.

Sedan olika förslag till ombyggnad och modernisering av Säffle kanal varit

uppe till diskussion men ej lett till åsyftat resultat, överenskommo vattenfallsstyrelsen,

Seffle kanalbolag och Billeruds aktiebolag år 1938 att föranstalta

om en utredning rörande Säffle kanals modernisering. Nämnda utredning

skulle genomföras enligt vissa i avtalet intagna närmare bestämmelser.

Dessa inneburo i huvudsak att utredningen skulle avse en undersökning

av tre olika alternativ för kanalens ombyggnad, svarande mot följande

fartygstyper, nämligen

Alternativ 1 pråmar för i huvudsak kanalens nuvarande mått;

Alternativ II en för en ombyggd kanal ekonomisk pråmtyp för 500 å 600

tons lastkapacitet vid 3,o m djupgående;

Alternativ III ett maskindrivet fartyg för 500 å 600 tons lastkapacitet och

med ett djupgående, krävande ett så litet farledsdjup som möjligt utöver

3,o m.

Beträffande vattenförhållandena i farleden fastställdes, att utredningen

skulle utgå ifrån ett normalt lågvattenstånd ovan Säffle sluss av + 44,75 m

och nedanför Säffle sluss av + 43,75 m.

Utredningen avsåg enligt de fastställda riktlinjerna mark- och terrängundersökningar,

fullständiga ombyggnadsförslag jämte kostnadsberäkningar

för farledens utförande enligt de tre alternativen, förslag till hamn och

angöringsanordningar för omlastning mellan pråmar och fartyg vid kanalens

utlopp i Vänern, preliminära undersökningar rörande anläggande av

vågbrytare i Spesshultviken samt årskostnadskalkyler för kanalen och driftkalkyler

för fartygen enligt de olika alternativen. Årskostnadskalkylerna

grundades dels på 1937 års trafik på kanalen och dels på den trafik, som

kunde påräknas för en ombyggd kanal. Driftkalkylerna för olika fartyg avsågo

en beräkning av självkostnaden för frakt från Glafsfjorden till tyska

och engelska nordsjöhamnar eller omvänt vid följande alternativa transportsätt:
a)

direkt transport med maskindrivet fartyg;

b) trafik med omlastning vid Säffle kanals mynning från kanalfartyg till

sjögående fartyg;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

7

c) trafik med omlastning i Göteborg från kanalfartyg till sjögående fartyg
Då

det under utredningens gång konstaterades, att den för alternativ III

avsedda fartygstypen med 500 å 600 tons lastförmåga var mindre än det

framväxande nya utländska tonnaget för Nord- och östersjöfart, som vanligen

byggdes i storlekar om cirka 700 ton eller mera, ändrades utredningen

till att avse en fartygstyp av sistnämnda storlek. Förutsättningarna för utredningen

i alternativ II modifierades vidare så, att två underalternativ

framlades, nämligen ett för en längre och smalare och ett för en kortare och

bredare fartygstyp.

De beräknade kostnaderna enligt 1939 års prisnivå för de sålunda medtagna

alternativa utförandena av kanalen uppgingo — exklusive kostnader

för ombyggnad av regleringsdammen — till

Till den angivna kostnaden för alternativen II a och II b, båda avseende

pråmtonnage, måste vid jämförelsen med alternativ III, tillägg göras, motsvarande

de kostnader, som föranledas av att en omlastningshamn måste anordnas

vid kanalens utlopp i Vänern. Enligt preliminära beräkningar av

denna kostnad, avseende olika alternativa hamnförslag, skulle den i gynnsammaste

fall stanna vid 170 000 kronor efter 1939 års priser. De totala

kostnaderna, exklusive kostnader för regleringsdammens ombyggnad, för

alternativ II a respektive alternativ II b bliva sålunda 1 092 000 kronor och

1 349 000 kronor.

Den genomförda särskilda utredningen rörande de olika fartygstypernas

driftkostnader visade, att självkostnaderna för skeppning av kol från Hull

till Jössefors med omlastning i Göteborg eller vid kanalens utlopp i Vänern

vid genomförande av alternativen I respektive II a och II b endast obetydligt

skulle understiga kostnaderna 1938 vid transport på den nuvarande kanalen.

Beräkningarna visade emellertid, att genom transport med 700 tons

fartyg fraktkostnadsbesparingar skulle uppnås med vid halv återfrakt 2: 00

å 2: 50 kronor per ton och vid återfart i ballast med cirka 1: 60 kronor per

ton, allt jämfört med kostnaderna för transport på större fartyg till Göteborg

eller Vänern och därifrån på båtar som kunna trafikera den nuvarande

kanalen. Med hänsyn till att även det större Värnern-tonnaget i viss

utsträckning kan räkna med returfrakter, ansågs det dock ej tillrådligt att

räkna med en större genomsnittlig fraktvinst än 1: 50 kronor per ton.

Utredningen hade sålunda visat, att en ombyggnad av kanalen enligt alternativen

I, II a och II b skulle komma att medföra en alltför ringa fraktkostnadsvinst

i förhållande till byggnadskostnaderna, för att något av dessa

alternativ borde komma i fråga. Endast en ombyggnad av kanalen enligt

alternativ III syntes erbjuda mera väsentliga fördelar.

Alt. I. Alt. II a Alt. II b

210 000 922 000 1 179 000

Alt. III

1 682 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Utredningsmannens ntredning och förslag.

1. Kanalens utförande.

Utredningsmannen har icke ansett det ingå i sitt uppdrag att företaga någon

ny fullständig teknisk utredning av frågan om kanalens ombyggnad utan

har i detta avseende utgått från den 1938/39 verkställda i det föregående

berörda utredningen. I likhet med denna har utredningsmannen kommit

till det resultatet, att en ombyggnad av kanalen bör komma till stånd i enlighet

med det i nämnda utredning angivna alternativet III. Utredningsmannen

har emellertid funnit det nödvändigt dels att verkställa en granskning av

den föregående kostnadsberäkningen och dels att undersöka, huruvida de

synpunkter, som vid 1938/39 års utredning lades till grund för bedömningen

av frågan om det lämpliga fartygstonnaget, undergått någon deciderad

förändring.

Vad först beträffar kostnadsberäkningen för kanalombyggnaden, har utredningsmannen

i samråd med verkställande direktören i kanalbolaget funnit

det erforderligt att verkställa vissa korrigeringar, dels innebärande en

omräkning av kostnaderna för det tidigare föreslagna utförandet av kanalbygget

och dels föranledda av vissa mindre justeringar i kanalens utförande.

Kostnaden för det sålunda justerade alternativ III — i utredningsmannens

betänkande betecknat som alternativ III a justerat men i det följande

för korthetens skull benämnt »alternativ III» — har vid 1939 års prisnivå

beräknats komma att uppgå till 1 939 000 kronor enligt följande specifikation.

Kronor.

Muddring ................................................ 461 530

Bergsprängning under vatten ............................... 255 300

Bergsprängning i torrhet................................... 132 000

Schaktning, glacisrivning, sponter och fångdammar .......... 104 380

Ledverk ........... 38 600

Nya murar, slussportar, spel, avstängningssättar, broar........ 215 500

Diverse och oförutsett...................................... 207 690

S:ma kr. 1 415 000

Härtill kommer för ledarmens ombyggnad.................... 225 000

Transport 1 640 000

Tillkommer:

för vid revidering konstaterat, för lågt beräknade poster...... 91 000

för 3,6 m djup sluss, slussinlopp och slusskanal, enligt 1938—

1939 års utredning .................................... 42 000

för ändrat slussläge ........................................ 16 000

Summa kronor 1 789 000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Avgår:

För arbeten, som redan utförts av Seffle kanabolag

9

Vid Nysäterbron ..........................

För arbeten vid Arvikasundet (som böra bekos
-

kronor 20 900

tas av Arvika stad)

16 940 37 840

Rest kronor 1 751 160

Tillägg för centraladministration och utarbetande av definitiv

plan ca 5 % ..........................................

87 840

Summa kronor 1 839 000

Regleringsdamm enligt 1946 års förslag och 1939 års prisnivå . . 100 000

Det angivna beloppet avser som nämnt kostnaden vid 1939 års prisnivå.

Sedan dess har som bekant en betydande stegring i prisnivån inträtt, vilken

fram till den tidpunkt, då betänkandet avlämnades, för arbeten av här ifrågavarande

slag uppskattades till 60 å 70 %. Då utredningsmannen utgick

ifrån, att farledsarbetena enligt hans förslag skulle utföras under åren 1949

—52, och han ansett sig kunna räkna med en viss nedgång i prisnivån

dessförinnan eller under denna period, har han antagit, att arbetena skulle

kunna utföras för en kostnad, som med endast 50 % översteg den för 1939

beräknade kostnaden, eller för 2 910 000 kronor.

Vid sin utredning av frågan om den lämpligaste båttypen för en ombyggd

kanal har utredningsmannen från representanter för rederirörelsen inhämtat,

att det för alternativ III förutsatta normalfartyget hade ett väl litet

djupgående i förhållande till sin längd och bredd för att konstruktivt bliva

ett för Nordsjöfart fullt lämpligt fartyg. Fn ökning av farledsdjupet i kanalen

till 3,9 m framstod därför som önskvärt. Med anledning härav har

utredningsmannen låtit föranstalta om en preliminär beräkning av den

kostnadsstegring, jämförd med kostnaden för alternativ III, som en sådan

ytterligare fördjupning av kanalen skulle föranleda. Enligt denna kostnadsberäkning

skulle merkostnaden för detta utförande av kanalen —• i det följande

betecknat som alternativ IV — vid 1939 års prisnivå komma att uppgå

till 918 000 kronor, varav 221 000 kronor belöpte sig på sträckan från

Vänern upp till Säffle norra kaj ovanför regleringsdammen vid Säffle.

Med 5 % tillägg för centraladministration skulle dessa merkostnader bliva

resp. 964 000 kronor och 232 000 kronor. För sträckan ovanför Säffle skulle

den ifrågavarande ytterligare fördjupningen av farledsdjupet från 3,6 till

3,9 in kunna åstadkommas alternativt genom en ytterligare nedskärning i

farledsbotlen eller genom en uppdämning av hela sjösystemet ovanför Säffle.

För sträckan ovanför Säffle skulle merkostnaden för det förstnämnda utförandet

enligt den anförda beräkningen uppgå till 697 000 kronor vid 1939

års prisnivå, medan ingen beräkning verkställts rörande de av en uppdäm
-

Summa kronor 1 939 000.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

ning föranledda kostnaderna, alltså för ersättning till markägare för markskador

o. s. v. Enligt vissa av utredningsmannen lämnade uppgifter, som

stödja sig på en tidigare utredning, synes emellertid denna kostnad kunna

uppskattas till storleksordningen 300 000 kronor, varför alltså ett utförande

av alternativ IV med uppdämning ovanför Säffle synes bliva väsentligt billigare

än ett utförande med nedskärning i farledsbotten.

Utredningsmannen har ansett, att den angivna kostnadsökningen för alternativ

IV är så betydande, att han ej övertygats om att en ombyggnad av

kanalen nu bör ske enligt detta alternativ. Han har emellertid funnit det

lämpligt, att, för att underlätta ett genomförande framdeles av en motsvarande

fördjupning av hela kanalen, farledsdjupet i slussen redan från början

göres 0,3 m större än vad alternativ III i och för sig kräver. Det skulle

därmed vara möjligt att, om så befinnes önskvärt, i en andra etapp av

kanalutbyggnaden genomföra alternativ IV för sträckan Vänern—Säffle

samt i en tredje utbyggnadsetapp, sedan vederbörlig behandling av frågan

ägt rum inför vattendomstol, genomföra den även för den återstående sträckan,

men därvid genom en uppdämning av sjösystemet ovanför Säffle.

2. Kanalens uppland. Förutsättningarna för dess framtida trafik.

För bedömande av frågan om den framtida trafiken på Säffle kanal och

de ekonomiska förutsättningarna för en ombyggnad av kanalen har utredningsmannen

verkställt en utredning rörande kanalens uppland och den industriella

verksamheten inom detta m. in.

Kanalens uppland kan anses i stort sett sammanfalla med den svenska

delen av Byälvens nederbördsområde, vilket omfattar 4 740 kvkm, varav

cirka 1 300 kvkm inom Norge. Även den norska delen av vattenområdet

tillför emellertid kanalen produkter från där belägna skogar, vilka till en

del äro i svensk ägo. De mest betydande orterna inom området äro i söder

Säffle köping och i norr staden Arvika. Av övriga utlastningsplatser och

bryggor efter farleden äro vidare att nämna utom kanalbolagets kaj och

Billeruds aktiebolags lastbrygga i Säffle norr om Säffle Älvängen (tegelbruk),

Kila (virkesplats), Knösta (virkesplats), ökne, Nysäter, Hult, Odenstad,

Högsäter, Björnö (sågverk), Hällsbäck (sågverk), Stömne, Skasås,

Stavsnäs, Sölje, Klässbol (textilfabrik), Hillringsberg (sågverk), BergsvikenGlava,

Grinsbol (sågverk), Älgå, Jössefors (sulfit- och sulfitspritfabrik) och

Sulvik (in- och utskeppningsort för Åmotfors bruk samt eventuellt även

för Koppoms bruk).

Enligt riksskogstaxeringsnämndens uppskattning av Sveriges skogstillgångar

1923—1929 (SOU 1932: 26) ingår i Byälvens vattenområde på den

svenska sidan om gränsen cirka 2 100 kvkm skogsproduktiv mark. Enligt

samma källa funnos inom området följande virkestillgångar, nämligen

4 320 000 fm3 tall, 8 630 000 fms gran och 1 570 000 fm3 björk. Den årliga

tillväxten inom bark beräknades till 170 500 fm3 tall, 443 100 fm3 gran och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition nr 210.

103 100 fm3 björk. Under 1938 uppskattades den kända virkesavverkningen

inom Byälvsområdet inklusive avverkning för husbehovsved och husbehovsvirke

till cirka 400 000 fm3, varav cirka 280 000 fm3 utgjorde barrträdsvirke

för industriens behov. Efter vissa nu planerade utvidgningar av den

träförädlande industrien antages industriens totala virkesbehov av barrträdsvirke

komma att växa ut till drygt 500 000 fm3, varav cirka V* tall och

y, gran. Den årliga tillväxten överstiger sålunda icke blott den nuvarande

virkesförbrukningen inom området utan även den förbrukning, som nu planerade

industriella utvidgningar kunna väntas komma att medföra. Därtill

kommer att man beträffande detta område, som hör till vårt lands mest

produktiva skogsområden, synes kunna räkna med en framtida ökning av

den årliga skogstillväxten. Skogsindustriens råvarutillgång synes sålunda

vara väl tryggad.

På grundval av de nämnda virkestillgångarna har uppbyggts en träförädlande

industri, som numera, sedan de gamla järnbruken nedlagts, är den

dominerande industrien inom området. Den största träförädlande industrien

äges av Billeruds aktiebolag, som har sulfitfabriker, pappersbruk och sulfitspritfabriker

vid Billerud, i Säffle och i Jössefors samt ett sågverk i Hillringsberg.

Bolaget äger inom Byälvsområdet fastigheter omfattande förutom

4 000 hektar odlad jord cirka 72 000 hektar skogsmark, därav 16 000

hektar i Norge. Billeruds aktiebolags sågverk vid Hillringsberg är numera

omodernt, och bolaget har övervägt att nedlägga sågverket och flytta dess

produktion till de av bolaget ägda anläggningarna vid Gruvön. Därest en

ombyggnad av kanalen kommer till stånd, har bolaget emellertid för avsikt

att modernisera och utvidga driften vid Hillringsberg.

Av övriga industrier, som bygga på träet som råvara kunna nämnas Åmotfors

bruk, som tidigare skeppat en del av sin papperstillverkning genom

Säffle kanal från lastningsplatsen vid Sulvik och dit fraktat vissa för fabrikationen

behövliga råvaror som kol m. in. Vidare har Koppoms bruk ett

pappersbruk och ett träsliperi, som skulle kunna betjänas av en ombyggd

kanal, ehuru produktionen såväl som råvarorna tidigare i huvudsak fraktats

med järnväg. Uddeholms aktiebolag äger betydande skogar inom Byälvsområdet,

men virket härifrån liksom det övriga virke, som detta företag

hämtar från området, förädlas vid industrierna i Skoghall. Slutligen utskeppas

även virke av Vargöns aktiebolag och Sulfitaktiebolaget Göta till

dessas anläggningar vid Göta älv. Det förstnämnda bolaget driver emellertid

även ett sågverk inom området vid Helgebol ovanför Jössefors. Andra

mindre sågverk finnas inom området vid Hällsbäck, Björnö och Grinsbol.

övrig industriell verksamhet inom området är i huvudsak koncentrerad

till Arvika stad och Säffle köping. I Arvika finnes en betydande metallindustri,

vars viktigaste företag äro A.-B. Arvikaverken, A.-B. Thermiaverken,

A.-B. Arvika redskapsfabrik och A.-B. Arvika karosserifabrik. Övriga betydande

industrier inom Arvika äro A.-B. östlind & Almquist, piano- och orgelfabrik,

Tobaksmonopolet, A.-B. Nordiska tapetfabriken, Arvika ullspinneri-

och väveriaktiebolag in. fl. Omfattningen av den industriella verk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

samheten inom Arvika framgår av att 1939 cirka 8 OOO ton kol infördes till

staden.

Inom Säffle köping finnas förutom A.-B. Billeruds industrier, vilka svara

för inemot hälften av den industriella sysselsättningen på orten, bl. a.

A.-B. Säffle motorverkstad, A.-B. Säffle gjuteri och mekaniska verkstad,

tirman Källeregulatorer, andra metallindustrier, ett par möbelfabriker, en

karosserifabrik o. s. v.

Bygden har tidigare — vilket åtminstone delvis satts i samband med de

otillfredsställande kommunikationerna men därjämte torde sammanhänga

med normala rationaliseringssträvanden — rätt kännbart drabbats av avvecklingen

av industrier. Sålunda ha Glava glasbruk, Stömne sulfatfabrik,

Brättne bruks massafabrik samt ett par träsliperier och sågverk nedlagts

av sådana anledningar.

Förutom skogsbruket, träförädlingsindustrien och den övriga nämnda industrien

har Byälvsområdet ett betydande jordbruk, vars sammanlagda areal

inägojord uppgår till cirka 57 000 hektar. En ombyggnad av kanalen och

den intensifiering av jordbruket, som denna kan antagas medföra, kan väntas

leda till en trafikökning av jordbrukets råvaror och produkter, främst

spannmål, fodermedel, gödselämnen och mjöl.

Inom bygden finnas slutligen vissa naturtillgångar, som i en framtid kunna

tänkas få betydelse för trafiken på kanalen, ehuru de f. n. knappast spela

någon större roll i detta avseende; däribland kunna nämnas en del kvartsfyndigheter,

som tidigare utnyttjats av det numera nedlagda Glava glasbruk,

ett mindre skifferbrott samt ett antal av Bolidens gruvaktiebolag gjorda

inmutningar av kopparfyndigheter.

Bygdens näringsliv har trots avvecklingen av vissa industrier givit underlag

för en fram till det andra världskrigets utbrott i stort sett oavbrutet

stigande trafik på kanalen. Den totala godstrafiken på kanalen utgjorde

1913 omkring 170 000 ton, och den steg, efter en nedgång åren under och

efter första världskriget samt under den ekonomiska krisen i början av 30- talet, till närmare 290 000 ton 1938. Under det andra världskriget har trafiken

ånyo nedgått, och framförallt på grund av att kolimporten ännu icke

kommit i gång i full omfattning har den fraktade godsmängden ännu icke

uppnått förkrigsnivån.

Under år 1938 fördelade sig trafiken på olika kanalsträckor och godsbefraktare

på följande sätt:

Sträckan Säffle—Vänern Sträckan Glafsfjorden—Vänern

Godsmängd Kanalavgift Godsmängd Kanalavgift

UtriJcesgods on r'' tou kr
Billeruds.

..... 21 145 2 980 60 812 25 255

I övrigt...... 4 071 943 23 344 6 854

Inrikesgods

Billeruds...... 100 60 87 772 14 436

I övrigt . . . . . . 9 650_2 469 83 050 24 946

S:ma 34 972 6 452 254 978 71491* 1

1 Härtill komma fartvgsavgifter med 6 727 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Utrikesgodset representerade 37,7 % av den totala godsmängden och 40,2 %

av erlagda kanalavgifter. Billeruds aktiebolags trafik svarade för 58,6 %

av hela godsmängden och cirka 75 % av utrikesgodset.

Utredningsmannen har på grundval av från industriföretagen inom området

in. fl. inhämtade uppgifter sökt bilda sig en uppfattning om omfattningen

av den trafik på kanalen, som kan väntas komma till stånd sedan

denna ombyggts för större tonnage. Efter huvudsakligen vissa nu planerade

utvidgningar av Billeruds A.-B:s industrier har han sålunda beräknat,

att godsmängden efter kanalens ombyggnad skall komma att stiga till omkring

350 000 ton, vilket med nuvarande kanalavgifter, räknade på grundtaxan

utan tillägg, skulle motsvara en inkomst av 108 000 kronor. Utredningsmannen

framhåller, att kanalombyggnadens genomförande säkerligen

skulle komma att verka stimulerande för hela det berörda området och befordra

utvecklingen av såväl Byälvsdalens jordbruk som redan befintliga

industriföretag samt även verksamt bidraga till uppkomsten av nya sådana.

Den ökade bebyggelse och växande folkmängd som en sådan utveckling

skulle medföra, torde i sin tur leda till att kanalen kommer att tagas i anspråk

för transporter av ökade godsmängder, främst kol och andra bränslen,

livsmedel, fodermedel o. s. v. Den dominerande faktorn för trafikbehovet

kommer dock säkerligen skogsbruket och den därpå grundade industrien

att förbliva under överskådlig tid. Den nuvarande återväxten i skogarna

säkrar tillgången på råvaror för den existerande industrien liksom för nu

planerade utvidgningar av denna. Vad beträffar den betydelsefullaste råvaran

för cellulosafabrikerna, granvirket, beräknas den årliga tillväxten

sålunda enligt riksskogstaxeringens siffror uppgå till 443 100 fm3 på den

svenska sidan av gränsen, vartill torde komma minst 30 000 fm3 från till

vattenområdet hörande delar av Norge, varför hela den årligen tillgängliga

virkeskvantiteten skulle uppgå till 475 000 fm3, under det att den motsedda

förbrukningen enligt vad i det föregående anförts uppskattas till 382 000 fm3.

Som utredningsmannen framhåller synas dessa siffror ge en ganska gynnsam

bild av råvaruläget inom kanalens vattenområde. För närvarande finnes

en ganska god marginal mellan tillväxten och den nuvarande industriella

konsumtionen, medgivande en fortsatt utveckling av industrien, även om

— såsom för närvarande är fallet — mindre kvantiteter råvara transporteras

till förbrukning på annat håll. Därtill komma de möjligheter, som

kunna knytas till ökad skogsproduktion på den i allmänhet mycket goda

skogsmarken.

Det är naturligtvis vanskligt att göra prognoser rörande den framtida årstillväxten,

men utredningsmannen anser det ej innebära någon överskattning

att räkna med eu med 20 % ökad råvarutillgång eller ca 25 år. Den

på kanalen transporterade godsmängden kan som nämnts efter kanalens

ombygggnad och efter nu planerade utbyggnader av Billeruds fabriker beräknas

stiga till omkring 350 000 ton, och utredningsmannen finner det icke

vara för optimistiskt att därefter räkna med en fortlöpande ökning av kanal
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

trafiken i dess helhet uppgående till 20 % på 25 år, vilket blir en ökning av

ej fullt en procent per år i medeltal.

Beträffande frågan om den föreslagna kanalombyggnadens inverkan på

fraktkostnadernas förbilligande har utredningsmannen, som i första hand

åberopar den ingående undersökning rörande denna fråga, som verkställdes

i samband med den 1938/39 genomförda kanalutredningen, företagit en ny

undersökning i syfte att få klarlagt i vad mån förhållandena i detta avseende

kunna ha förändrats under de senaste åren. Resultatet av denna nya undersökning

har givit utredningsmannen anledning uttala att det inte torde få

anses för optimistiskt att räkna med att den fraktvinst av i medeltal 1: 50

kronor per ton, som 1938/39 års utredning ansåg skola uppkomma, fortfarande

kan betraktas såsom försiktigt beräknad.

3. Den lämpligaste organisationsformen efter kanalombyggnaden.

Utredningsmannen har därefter upptagit frågan om de lämpligaste organisatoriska

formerna för kanalens förvaltning och drift efter en genomförd

ombyggnad av farleden. Det nuvarande kanalbolagets styrelse har anmält,

att bolaget ej är mäktigt att självt finansiera en ombyggnad av kanalen enligt

föreslagna linjer och ej heller att i övrigt taga ansvar för utförande av ett

företag av denna omfattning. Bolagets styrelse har i samband därmed förklarat

sig villig att tillstyrka att hela aktiestocken (100 aktier å nominellt

tillsammans 150 000 kronor) skulle överlåtas till staten. Bolaget har emellertid

icke velat erbjuda försäljning av själva kanalen. Då utredningsmannen

vidare funnit, att det icke torde vara möjligt att åstadkomma någon kombination

mellan den nuvarande majoriteten i kanalbolaget och andra lokala intressen

av betydelse som tillsammans vore beredda att taga ansvaret för kanalens

ombyggnad, har han ansett, att ett första steg i syfte att skapa förutsättningar

för ombyggnadens genomförande bör vara, att staten skaffar sig

ett dominerande inflytande inom Seffle kanalbolag genom förvärv av aktier

i detta bolag. Då utredningsmannen vidare funnit, att staten efter ett förvärv

av den av Lilliehöök-gruppen innehavda aktiemajoriteten i bolaget har alla

erforderliga möjligheter att följa trafiken och dess utveckling samt att öva

inflytande inom företaget, och han dessutom ansett det vara ett intresse, att

innehavaren av flertalet övriga aktier i bolaget, vilken tillika är kanalens

största trafikant, Billeruds A.-B., alltjämt är ekonomiskt knuten till företaget,

har han icke ifrågasatt, att staten hör söka förvärva hela aktiestocken. Det

har icke synts utredningsmannen fördelaktigt att införa en helt statlig drift

med sedvanlig statlig organisationsform, utan han har ansett att den självständiga

bolagsformen utmärkt passar för ett sådant litet företag som Säffle

kanal. Om kanalen organiserades som ett sedvanligt statligt verk skulle den

statliga stelheten i lönesättningen, enligt utredningsmannens mening medföra

en omedelbar fördyring av arbetskraften, och företaget skulle förlora

möjligheten att smidigt utnyttja sådan arbetskraft som efter pensionering

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kunpl. Maj:ts proposition nr 210

på annat håll är väl användbar vid Säffle kanal med den föga intensiva drift,

Som där förekommer. Även övriga utgiftsposter skulle bliva sparsamt samt

noggrant nagelfarna vid ett litet självständigt bolag, såsom erfarenheten från

det nuvarande kanalbolaget visar.

Utredningsmannen har sålunda stannat för att föreslå, att staten förvärvar

aktiemajoriteten i Seffle kanalbolag och att driften av kanalen även efter en

kommande ombyggnad fortsättes i bolagsform.

Vid bedömande av det skäliga priset för aktierna i och för ett kommande

förvärv av aktiemajoriteten har utredningsmannen verkställt en undersökning

dels av bolagets tillgångar och dels av den hittillsvarande rörelsens

driftsresultat, varvid han vad beträffar de löpande inkomsterna, utgått från

de trafikförhållanden, som rådde åren närmast före det sista världskriget.

Vid 1945 års utgång utgjorde kanalbolagets värdehandlingar och kontanter

sammanlagt 240 000 kronor. Därtill kommer, att kanalbolaget förfogar

över ett till den nuvarande administrationsbyggnaden hörande stort parkområde,

söm Säffle köping önskar förvärva för utläggning till allmän park

och som ej är behövligt för kanalens fortsatta drift. Enligt av köpingen ingivet

anbud skulle av detta markområde cirka 20 000 nr kunna försäljas till

ett pris av 4 kronor per m2 och sålunda inbringa SO 000 kronor. Om denna

post medräknas uppgår kanalbolagets likvida medel, värdehandlingar och

realiserbara tillgångar till sammanlagt 320 000 kronor, varav dock cirka

60 000 kronor måste reserveras för den pensionsstiftelse, som bolaget inrättat.

Utredningsmannen har vidare ansett sig böra räkna med att ytterligare

50 000 kronor av nämnda belopp bör reserveras för genomförande av vissa

provisoriska reparationer och mindre förnyelsearbeten intill dess att kanalombyggnaden

beslutas. Av bolagets disponibla tillgångar skulle sålunda återstoden,

210 000 kronor, kunna ställas till förfogande för själva kanalombyggnaden.

Utredningsmannen har jämväl föranstaltat om en värdering av kanalbolaget

tillhöriga byggnader, vilka ehuru de icke i någon nämnvärd grad representera

tillgångar, som kunna göras disponibla för finansiering av kanalombyggnaden,

böra beaktas vid värderingen av bolagets aktier. Enligt ett

värderingsinstrument över bolaget tillhöriga byggnader i Säffle, vilket upprättats

på kanalbolagets uppdrag den 29 oktober 1945 av byggmästarna Karl

Kilberg och C. E. Andersson, uppgår ifrågavarande byggnadsvärde till 291 000

kronor.

I och för sin bedömning av resultatet av den löpande driften av kanalen

har utredningsmannen konstruerat en drittbudget för den nuvarande kanalen,

avseende ett normalår med hittillsvarande förutsättningar för trafiken.

Vid uppgörandet av nämnda budget har — förutom att hänsyn tagits till

sådana förändringar av vissa utgiftsposter, som ett statligt övertagande av

aktiemajoriteten skulle medföra — kanalrörelsens inkomster beräknats så,

att utredningsmannen beträffande kanal- och slussrörelsen utgått från det

medeltal av kanalinkomster, som uppnåddes under åren 1929—1938, men

till de enligt för kanalen gällande grundtaxa beräknade avgifterna lagt ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungt. Maj:ts proposition nr 210.

av kostnadsstegringen betingat tillägg av 30 %. Beträffande förfarandet i

sistnämnda punkt bör anmärkas, att kanalbolaget hittills ej medgivits uttaga

tillägg till de enligt grundtaxan utgående kanalavgifterna med mera

än 20 %; utredningsmannen har emellertid ansett att kanalbolaget både

med hänsyn till den inträffade kostnadsstegringens storlek och med hänsyn

till de avgiftsförhöjningar, som medgivits andra kanalföretag, borde

beviljas en 30-procentig förhöjning av avgifterna och för den skull utgått

ifrån en sådan förhöjning vid uppgörandet av den nämnda årsbudgeten.

Den sålunda upprättade driftbudgeten synes ge vid handen, att den hittills

i regel lämnade utdelningen på aktiekapitalet av 9 % nätt och jämnt skulle

kunna upprätthållas.

På grundval av nämnda undersökningar rörande bolagets ställning har

utredningsmannen upptagit förhandlingar med innehavarna av aktiemajoriteten

i bolaget om överlåtelse till staten av denna. Underhandlingarna har

lett till att en preliminär överenskommelse, träffad under förbehåll att den

godkändes av Ivungl. Maj :t före utgången av 1947, uppnåtts enligt vilken

aktiemajoriteten, 73 aktier, skall överlåtas på staten för ett pris av 3 850

kronor per aktie. Med uppgörelsen äro förknippade vissa åtaganden från statens

sida rörande bl. a. pensionering av kanalbolagets nuvarande verkställande

direktör enligt samma grunder, som gällde för pensionering av en

statens befattningshavare i lönegrad A 27 i då gällande civila avlöningsreglemente,

samt en däremot svarande änkepensionering av verkställande direktörens

hustru. Ifrågavarande pensioner skulle enligt uppgörelsen bestridas

av kanalbolagets löpande inkomster men, för det fall dessa icke skulle förslå

härför, garanteras av staten. I uppgörelsen ingick vidare, att kanalbolagets

verkställande direktör under viss tid efter sin avgång skulle ställa

sin arbetskraft till kanalbolagets förfogande för utförande av arbete rörande

kanalen och dess ombyggnad och att han härför skulle åtnjuta ett arvode,

som tillsammans med nämnda pension tillförsäkrade honom samma inkomst

som lönen för direktörsbefattningen.

4. De ekonomiska förutsättningarna för kanalens drift efter oinbyggnaden.

I samband med sin utredning rörande de ekonomiska förutsättningarna

för kanaldriften efter ett genomförande av den föreslagna ombyggnaden har

utredningsmannen upptagit till behandling såväl frågan angående de avgifter,

varmed trafiken efter kanalombyggnaden synes kunna belastas, som de

kostnader som den framtida driften av den ombyggda kanalen kan antagas

medföra.

Vad beträffar kanalavgifterna, fastställdes den nu gällande taxan för

Säffle kanal 1916. Från och med 1943 har som nämnts medgivits ett av

kostnadsstegringen under kriget betingat 20-procentigt tillägg på de i denna

taxa angivna grundavgifterna. Utredningsmannen har funnit att en över
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210. 17

arbetning av Säffle kanals taxa är av behovet påkallad redan med hänsyn

till önskvärdheten av att åstadkomma vissa förenklingar i debiteringen.

Oberoende därav anser utredningsmannen, att om den föreslagna kanalombyggnaden

kommer till stånd och före dennas slutförande bör utfärdas

en ny taxa, fastställd med beaktande av de ökade kostnaderna för kanalens

drift, som föranletts av ombyggnaden, såväl som av de därigenom vunna

fördelarna med avseende på fraktkostnaderna för det i farleden användbara

tonnaget. Då det nästan uteslutande torde bli transporter av gods till och

från utlandet, som kunna väntas bli förbilligade genom kanalens modernisering,

finner utredningsmannen det riktigast, att de avgiftshöjningar, som

befinnas erforderliga, påläggas just dessa transporter, vilket då lämpligast

bör ske på sådant sätt att för den större utlandstrafiken såväl fartygs- som

varuavgifter höjas. En företagen undersökning har visat, att ifrågavarande

utlandstransporter 1938 inbringade i erlagda varuavgifter 57 620 kronor och

i fartygsavgifter 3 800 kronor eller tillhopa 61 420 kronor. Med nu utgående

generella tillägg av 20 % till grundavgifterna skulle ifrågavarande inkomst

uppgå till 73 704 kronor och med det 30-procentiga generella tillägg, som utredningsmannen

för sin del funnit böra medgivas, skulle inkomsten uppgå

till 79 846 kronor. Räknat per lastton motsvara de nuvarande avgifterna för

hela kanalsträckan i genomsnitt på olika varuslag omkring 30 öre. Redan

i samband med de kalkyler rörande kanalombyggnadens bärighet, som

verkställdes vid 1938/39 års utredning, betecknades även från industrihåll

ett genomsnittligt tillägg till kanalavgifterna av storleksordningen 30 öre per

lastton för utlandsgods såsom icke orimligt. Den möjliga fraktkostnadsbesparingen

genom övergång till större tonnage har som nämnts beräknats

komma att uppgå till avsevärt mera. Vid sina kalkyler rörande den ombyggda

kanalens driftekonomi har utredningsmannen förutsatt att en ökning av

avgifterna å utlandsgodset å det större tonnaget skall medgivas med i genomsnitt

åtminstone 75 % av 1938 års avgifter för samma gods. Vid nämnda

års transportmängd skulle denna ökning sålunda komma att uppgå till

(0,75 X 61 420 kronor) cirka 46 000 kronor. Under dessa förutsättningar och

med utgångspunkt från tidigare redovisade beräkningar rörande omfattningen

av trafiken efter kanalombyggnaden har utredningsmannen beräknat,

att de årliga inkomsterna för den för fartyg med 700 tons lastkapacitet

ombyggda kanalen skola komma att uppgå till följande belopp.

Inkomster.

Kronor

Kanalavgifter enligt nuvarande grundtaxa vid en efter kanal
-

ombyggnaden till ca 350 000 ton ökad godsmängd .......... 108 000

30 % generellt tillägg till grundtaxans avgifter .............. 32 000

Särskilt tillägg för export- och importgods och för större fartyg . . 46 000

Hyror ................................................... 8 000

Summa kronor 194 000.

2 Uihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 210.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Vid inkomstberäkningen ha inga ränteinkomster medtagits då nu tillgängliga

medel, bortsett från pensionsstiftelsens tillgångar, förutsatts vara förbrukade

vid kanalombyggnaden. Däremot har inkomstposten hyror ökats

något med hänsyn till att lönerna för personalen beräknats med tanke på

att hyra skall erläggas för tjänstebostäder.

En motsvarande beräkning av de årliga utgifterna — bortsett från kapitalutgifter

och avsättning till reservfond — för den ombyggda kanalens drift

framgår av följande sammanställning:

Utgifter.

Kronor.

Kanalinspektor .................................... 9 500

Kontorsskrivare .................................... 6 600 16 100

1 slussmästare............................................ 5 000

2 sluss- och brovakter vid Säffle ............................ 7 800

1 brovakt vid Nysäter .................................... 3 900

Verkst. direktör, styrelse och revisorer ...................... 6 000

Pension till nuv. verkst. direktören.......................... 8 880

Avsättning till pensionsfond .............................. 2 000

Underhåll, driftkostnader och skatter........................ 61 000

Avsättning till förnyelsefond .............................. 18 000

Avskrivning av inventarier och materialier .................. 4 000

Summa kronor 132 680.

Utgifterna äro kalkylerade efter 1945 års penningvärde. Den fasta personalen

har ansetts kunna begränsas till en kanalinspektor och en kontorsskrivare

samt en slussmästare och tre vakter, varav två skifta vid Säffle

(bro och sluss) och en tjänstgör vid Nysäterbron. Lönerna för den ledande

personalen ha räknats något höjda, då ansvaret får anses något större vid

den ombyggda kanalen.

Verkställande direktör (bisyssla), direktion och revisorer beräknas tillsammans

kräva en kostnad av 6 000 kr.

Underhåll, driftskostnader och skatter ha efter granskning av i denna

post ingående detalj utgifter upptagits till 61 000 kronor. Det bör bemärkas

att de konstarbeten, som skola underhållas efter ombyggnaden, ej äro mycket

mera omfattande, än de nuvarande. Avskrivningen för inventarier och

materialier har ökats med en tredjedel.

Vad slutligen gäller avsättning till förnyelsefond har den beräknats 50 %

större än i 1938/1939 års utredning angivna, eller till 18 000 kronor.

De angivna beräknade driftsutgifterna, 132 680 kronor understiga de beräknade

inkomsterna, 194 000 kronor, med omkring 61 000 kronor, som

alltså motsvarar det belopp, vilket efter kanalombyggnaden kan antagas årligen

stå till förfogande för, förutom nödiga avsättningar till reservfond,

förräntning av investerat kapital. Om avsättning till reservfond göres med

20 % skulle omkring 50 000 kronor återstå till förräntning av investerat

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

kapital. Avdrages kalkylationsmässigt 12 000 kronor för förräntning av det

gamla aktiekapitalet (motsvarande ca 3 % på det pris per aktie, som staten

skulle betala för aktiemajoriteten), komme att återstå ca 38 000 kronor

för förräntning av nytt kapital, som insättes i företaget. Med viss marginal

skulle detta svara mot en investering av 600 000 kronor efter 5 %

ränta.

Med stigande utveckling komme kanalintäkterna att växa, varigenom

möjligheterna att förränta ett större investerat kapital skulle öka.

Såsom tidigare anförts, är dock en gräns given därigenom att huvudråvaran

kommer från skogen, vars tillväxt är begränsad. Det har på grund

härav ansetts rimligt att räkna med en till 20 % begränsad ökning av kanalinkomsterna,

nådd inom en period av 25 år. Den övre gränsen för investeringar,

som skulle ha utsikt att bli räntabla, skulle då ligga vid ca

1,5 miljon kronor. Kapital, som tillskjutes därutöver, torde ej bli affärsmässigt

räntabelt inom överskådlig tid, såvida det ej är möjligt att höja

taxorna, utöver vad som i det föregående förutsatts. För sin del har utredningsmannen

emellertid ej velat ifrågasätta en sådan höjning.

5. Kanalombyggnadens finansiering. Erforderligt nytt kapital.

Enligt i det föregående redovisade kostnadsberäkningar kan kanalombyggnaden,

utförd enligt alt. III i 1938/39 års förslag men med de smärre

justeringar, som utredningsmannen föreslagit, vid en prisnivå, som ligger

50 % över 1939 års prisläge, beräknas komma att draga en kostnad

av 2 910 000 kronor. Till täckande av nämnda byggnadskostnad kan av

det nuvarande kanalbolagets likvida eller realiserbara tillgångar som nämnts

disponeras 210 000 kronor, varför det erforderliga tillskottet av nytt kapital

vid angivet prisläge uppgår till 2 700 000 kronor. Därest kanalombyggnaden

för sträckan Vänern—Säffle norra kaj utföres för ett farledsdjup av

3,9 m enligt alt. IV, ökas den sammanlagda byggnadskostnaden respektive

det erforderliga nya kapitaltillskottet för ombyggnaden med 350 000 kronor

till 3 260 000 respektive 3 050 000 kronor.

Enligt den i det föregående anförda räntabilitetskalkylen för den ombyggda

kanalen, synes denna tämligen omedelbart efter ombyggnaden kunna,

utöver hittillsvarande normala förräntning av det nuvarande aktiekapitalet,

bära förräntning av ett nytt kapital av omkring 600 000 kronor och

därefter inom en period av 25 år kunna väntas uppnå en sådan utveckling

av trafiken och kanalinkomsterna, att ett nytt kapital av ytterligare 900 000

kronor eller inalles 1 500 000 kronor kan förräntas jämte det nuvarande

aktiekapitalet. Utgående från denna beräkning och i enlighet med sin uppfattning,

att kanalen även efter ombyggnaden bör drivas som ett fristående

företag i aktiebolagsform, har utredningsmannen föreslagit, att det erforderliga

nya kapitalet för kanalens ombyggnad anskaffas på så sätt, att

kanalbolagets aktiekapital ökas med 1 500 000 kronor och att staten såsom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 210.

en direkt subvention för ombyggnadens genomförande utan anspråk på

återbetalning eller förräntning tillskjuter ett belopp, motsvarande det därutöver

erforderliga nya kapitalet eller, vid en total byggnadskostnad vid

ombyggnadens utförande enligt alt. III av 2 910 000 kronor, 1 200 000 kronor.

Det ifrågavarande nya aktiekapitalet har utredningsmannen föreslagit

skola fördelas på två serier svarande mot de förutsedda successivt ökande

förräntningsmöjligheterna i framtiden, nämligen en B-serie å 600 000

kronor och en C-serie å 900 000 kronor, vilka skola vara berättigade till utdelning

först sedan det nuvarande aktiekapitalet, A-serien, förräntats med

5 % och i övrigt i den ordningen, att B-serien skall vara förtursberättigad

till utdelning med 5 %, innan utdelning lämnas å C-serien.

Utredningsmannen har funnit det nödvändigt, att staten påtager sig huvudparten

av ansvaret för kanalombyggnaden och erhåller ett dominerande

inflytande i kanalbolaget, men han har likväl ansett det vara av väsentligt

värde, att jämväl lokala trafikintressen ekonomiskt engageras i företaget.

Förhandlingar ha därför upptagits med Billeruds AB, som är aktieägare

i det nuvarande kanalbolaget och som samtidigt är kanalens största

trafikant, om dess medverkan i den ifrågasatta nya aktieteckningen i samband

med kanalens ombyggnad. På grundval härav har en preliminär överenskommelse

träffats, enligt vilken Billeruds AB under förutsättning, att

statsmakterna senast under 1947 fattade beslut om att kanalombyggnaden

skulle komma till stånd i enlighet med utredningsmannens förslag, förband

sig att deltaga i den föreslagna nya aktieteckningen med en tredjedel av vardera

B- och C-serien eller med tillhopa 500 000 kronor mot att staten förband

sig att dels teckna återstoden av det nya aktiekapitalet och dels därutöver

lämna kanalbolaget förutnämnda subvention för ombyggnadens genomförande.

Överenskommelsen med Billeruds AB avsåg, att kanalombyggnaden

åren 1949—52 skulle genomföras enligt det av utredningsmannen förordade

alt. III. Några förhandlingar beträffande storleken av Billeruds AB:s ekonomiska

medverkan vid ett eventuellt genomförande av ombyggnaden enligt

alt. IV ha icke förts mellan bolaget och utredningsmannen, som därom

blott uttalat, att det vid ett sådant fall torde få ankomma på Säffle köping,

Billeruds AB och staten att sinsemellan fördela den därvid uppkommande

merkostnaden.

Något annat bidrag från de berörda kommunernas sida till genomförande

enligt alternativ III av kanalombyggnaden har utredningsmannen

icke ansett sig böra ifrågasätta, än att han förutsatt, att Säffle köping och

Arvika stad skola förbinda sig att färdigställa kajer och, för Arvika stads

vidkommande, bekosta utvidgning av inseglingsled till dessa.

Utredningsmannens förslag beträffande kanalombyggnadens finansiering

innebär som nämnt, att staten — utöver det kapitaltillskott, som den föreslagna

nyteckningen av aktier medför och som i varje fall anses efter hand

komma att förräntas — skall bidraga med en direkt subvention av 1 200 000.

kronor. Utöver skälet, att det gäller en betydelsefull allmän farled, som staten

har anledning att stödja, föreligger enligt utredningsmannens mening ett pri
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

21

vatekonomiskt motiv för staten, såsom ägare av Trollhätte kanal, att lämna

denna subvention för att därmed skapa möjligheter att hålla trafiken

på Säffle kanal vid liv och utveckla den. Ränta på 1,2 miljoner kronor efter

statens upplåningsränta 3 % uppgår till 36 000 kronor. Redan före det

senaste världskriget utgjorde Trollhätte kanals årliga inkomster av trafik

från eller till Säffle kanal omkring 100 000 kronor. Ett bortfall av en väsentlig

del av denna trafik, vilket skulle kunna befaras därest en ombyggnad

och modernisering av Säffle kanal ej komme till stånd, skulle å ena

sidan sålunda kunna medföra en beaktansvärd minskning även av inkomsterna

från Trollhätte kanal. Å andra sidan kan en ombyggnad av Säffle

kanal om några år förväntas leda till en trafikökning för Trollhätte kanal,

som även komme att medföra en inkomstökning för denna med betydande

belopp. Utredningsmannen finner det vanskligt att i siffror uppskatta den

inkomstökning för Trollhätte kanal, som kan väntas uppkomma, därest

en ombyggnad av Säffle kanal kommer till stånd, eller den inkomstminskning,

som kan väntas, om kanalombyggnaden uteblir, men framhåller, att

efter förkrigsnivå nämnda inkomstökning efter några år torde kunna uppgå

till 30 000 kronor årligen och att den senare kan komma att växa ytterligare.

Den vid en utebliven kanalombyggnad inträffande inkomstminskningen

torde så småningom bli av minst samma storleksordning. Härav

drager utredningsmannen den slutsatsen, att en investering av 1 200 000

kronor, utöver den ifrågasatta nyteckningen av aktier i Seffle kanalbolag,

väl skulle löna sig för staten såsom ägare av Trollhätte kanal.

6. Sammanfattning av utredningsmannens yrkanden.

Under åberopande av sin utredning har utredningsmannen föreslagit att

Kungl. Maj :f avlåter propositon till riksdagen med hemställan,

att riksdagen måtte godkänna ett av utredningsmannen upprättat förslag

till avtal mellan Kungl. Maj :t och Kronan samt direktören J. W. Lilliehöök

angående förvärv av 73 st aktier i Seffle kanalbolag till ett pris av

3 850 kronor per aktie och i övrigt på i avtalet angivna villkor;

att riksdagen måtte för ändamålet bevilja ett anslag av 281 050 kronor

att utgå av lånemedel; samt

samt att riksdagen måtte godkänna ett likaledes av utredningsmannen

upprättat förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t och Kronan samt Rilleruds

aktiebolag, varigenom staten förbinder sig att bidraga till ombyggnad av

Säffle kanal enligt föreliggande förslag alternativ III a justerat dels genom

teckning av aktier till ett belopp av 1 000 000 kronor på i avtalet specificerade

villkor, dels genom tillskott utan förräntning och återbetalningsskyldighet

av ett belopp av 1 200 000 kronor, vilket dock kan komma att

ökas om fördyring inträder.

Enligt avtalet förutsättes, att det till aktieteckning erforderliga beloppet,

1 000 000 kronor, anvisas av 194!) års riksdag samt det återstående beloppet

successivt av 1950—1952 års riksdagar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Remissyttranden.

över utredningsmannens förslag ha yttranden avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, kommerskollegium, lotsstyrelsen,

statskontoret, länsstyrelsen i Värmlands län, Seffle kanalbolag. Billeruds

A.-B., chefen för marinen och järnvägsstyrelsen. Kommerskollegium har i

sin tur hört handelskammaren i Karlstad, Vänerns seglationsstyrelse, Sveriges

redareförening, Sveriges segelfartygsförening, Kanalflottans redareförening

och Föreningen för inre vattenvägar, varjämte även Billeruds A.-B.

avgivit yttrande till kollegium. Länsstyrelsen i Värmlands län har inhämtat

yttranden från vägförvaltningen i länet, landsfiskalerna i Arvika, Näs och

Gillbergs distrikt, kommunalborgmästaren i Arvika och handelskammaren

i Karlstad ävensom kommunalfullmäktige i Älgå, Kila, Glava, Stavnäs och

Gillberga socknar samt Säffle köping, kommunalstämman i Högeruds socken

och stadsfullmäktige i Arvika samt ett antal företag inom Säffle kanals

trafikområde.

De hörda remissinstanserna ha allmänt tillstyrkt den föreslagna ombyggnaden

av Säffle kanal, men det övervägande flertalet av dem har ansett, att

ombyggnaden bör komma till utförande icke i enlighet med det av utredningsmannen

förordade, som »alternativ III a justerat» betecknade förslaget

utan i enlighet med det i utredningsmannens betänkande angivna utförande,

som betecknats som »alternativ IV» och som innebär, att farledsdjupet å

sträckan Vänern-Säffle ökas till 3,9 m vid ett normalt lågvattenstånd i

Vänern av + 43,75 m.

Beträffande innehållet i de avgivna remissyttrandena torde jag i övrigt få

anföra följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har granskat utredningsmannens kostnadsberäkning

för »alternativ III a justerat» och efter omräkning enligt nuvarande

prisläge uppskattat totalkostnaden till 3 140 000 kronor. Detta

belopp är 62 procent högre än den av utredningsmannen på grundval av

1939 års prisläge beräknade kostnaden. Härvid bör dock beaktas, att styrelsen

för centraladministration och oförutsedda kostnader räknat med ett

pålägg av ca 20 procent, medan det motsvarande av utredningsmannen gjorda

pålägget utgör ca 17 procent. Den till 1946 års prisläge hänförda kostnaden

är sålunda 230 000 kronor eller 8 procent högre än den av utredningsmannen

beräknade kostnaden Relativt sett är skillnaden alltså icke betydande.

Den av utredningsmannen angivna kostnaden — som givetvis är att

betrakta såsom approximativ — synes utan risk för en felbedömning av

större mått kunna läggas till grund för statsmakternas ställningstagande i

förevarande fråga.

Styrelsen har funnit frågan om en uppdämning av Byälven för närvarande

böra lämnas åsido.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Beträffande frågan om en fördjupning av farledens nedre del till 3,9 m

djup har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Farledens nedre del till Säffle har en relativt större trafikekonomisk betydelse

jämfört med den övre delen, och den ifrågavarande fördjupningen

kommer att ställa sig väsentligt dyrare, om den utföres framdeles såsom en

fristående byggnadsetapp, i jämförelse med vad fallet'' blir, om den utföres

samtidigt med den nu föreslagna ombyggnaden. Vidare bör beaktas, att vattenståndet

i Vänern under vissa torrperioder kan komma att sjunka under

den lågvattenyta, som vid vederbörande utredning räknats såsom normerande;

detta förhållande utgör ännu en anledning, som talar för det större

farledsdjupet.

Enligt styrelsens mening torde utförandet av en ytterligare fördjupning

av farledens nedre del komma att medföra ett väsentligt tillskott i värdet av

ombyggnaden i fråga, vilket sannolikt kommer att fullt uppväga motsvarande

merkostnad. Med hänsyn till nuvarande osäkerhet beträffande kostnadsökningens

storlek, synes emellertid avgörandet rörande farledsdjupet utan

större olägenhet kunna uppskjutas, intill dess säkrare underlag finnes för

en avvägning mellan kostnad och båtnad. Under alla förhållanden bör dock

djupet i slussen redan i samband med den nu planerade ombyggnaden göras

3,9 m liksom slussportsbredden bör ökas från 10,2 till 10,6 m. Merkostnaden

härför uppskattas till 50 000 kronor.

Mot i betänkandet lämnade driftskalkyler och i samband därmed gjorda

förutsättningar har styrelsen intet att erinra. Ej heller har styrelsen någon

erinran mot utredningsmannens förslag angående kanalombyggnadens finansiering

och kanalens framtida förvaltning och drift.

Styrelsen har tillstyrkt av utredningsmannen föreslagen plan för statens

medverkan till en ombyggnad av Säffle kanal i huvudsak på grundval av det

byggnadsförslag, som betecknats alt. III a justerat, dock med förutnämnda

ändringar i vad avser tröskeldjup i slussen samt slussportsbredd.

Vattenfallsstyrelsen framhåller efter därom förebragt utredning att det

förefinnes risk för att vattenståndet i Vänern under vissa år under långa

perioder kan bliva så lågt, att fartyg med 3,3 m djupgående icke kunna

framföras å sträckan Vänern—Säffle vid ett utförande av kanalen enligt

alternativ III med 3,6 m vattendjup vid ett vattenstånd av + 43,75 in.

Med hänsyn härtill ifrågasätter styrelsen, huruvida icke farledssträckan

Vänern — bassängen ovanför slussen bör fördjupas till 3,9 m under + 43,75,

vilket innebär, att 3,3 m djupgående fartyg kunna passera denna sträcka

vid ett lägsta vattenstånd av + 43,45 och 3,6 m djupgående fartyg vid ett

lägsta vatten av + 43,75.

I fortsättningen framhåller styrelsen, att eu ombyggnad av Säffle kanal

kommer att möjliggöra en avsevärt förbättrad och vidgad trafik till gagn för

näringslivet i de orter, som äro hänvisade till kanalen för sina transporter.

Enligt de framlagda kalkylerna torde inom 25 år efter ombyggnaden ca 3 %

avkastning kunna ernås på det föreslagna till 1,65 miljoner kronor uppgående

aktiekapitalet, medan däremot icke någon ränta skulle kunna tills vi
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

dare påräknas beträffande resten av kapitalet, vilket dock anses svara mot

statens allmänna intresse av att tillgodose bygdens trafikbehov samt av Trollhätte

kanalverks inkomster av trafiken genom Säffle kanal. Då varken det

nuvarande kanalbolaget eller de industrier och kommuner, som i första hand

skulle komma att tillgodogöra sig fördelarna av förbättrade trafikförhållanden

å kanalen, kunna genomföra kanalombyggnaden, bör staten ingripa, ifall

ombyggnad skall komma till stånd. Såsom utredningsmannen framhållit har

staten i detta fall som ägare av Trollhätte kanal visst direkt intresse av frågan.

Styrelsen tillstyrker att det av utredningsmannen framlagda förslaget till

ombyggnad av kanalen utföres, dock att styrelsen med hänsyn till förekommande

lågvattenstånd i Vänern anser sig böra förorda en fördjupning av

farledssträckan Vänern—bassängen ovanför slussen enligt det i utredningen

angivna alternativet IV, samt att de upprättade avtalen godkännas.

Kommerskollegium säger sig tidigare ha funnit det tveksamt, huruvida

en utbyggnad av kanalen, som ej skulle tillåta större fartyg än sådana med

en lastdryghet om ca 700 tons dödvikt att passera farleden, verkligen skulle

komma att medföra någon mera väsentlig förbättring av sjötrafiken i kanalen,

detta särskilt som den svenska handelsflottan icke omfattar många fartyg

av nämnda storleksordning och tillika av sådan beskaffenhet, att de

kunna nyttjas i nordsjöfart. Vid närmare undersökningar och genom de yttranden

i ärendet, som kollegium inhämtat från rederihåll, har kollegium

emellertid funnit, att ett visst för kanalen lämpligt tonnage redan står till

förfogande och att därtill intresse för anskaffande av ytterligare sådant

tonnage förefinnes på flera håll inom sjöfartsnäringen.

Om hänsyn finge tagas till allenast vad som vore ur sjöfartssynpunkt

mest ändamålsenligt, skulle kollegium vara benäget att förorda alternativ IV.

Därest detta förslag skulle anses för dyrt för att nu komma i fråga, finner

kollegium det välbetänkt att vid en blivande ombyggnad enligt alternativ III

i varje fall taga sådan hänsyn till kommande behov och möjligheter, att

själva slussen redan nu utbygges till ett djup av 3,9 in och med en sådan

bredd i slussporten, som tillåter en senare fördjupning av kanalen utan förnyad

ombyggnad av slussen.

Kollegium, som finner det önskvärt, att ombyggnadsarbetet kommer till

utförande snarast möjligt, erinrar om att Billeruds A.-B. umgåtts med planer

att nedlägga driften vid Hillringsbergs sågverk men är berett att rationalisera

driften därstädes, under förutsättning att utbyggnaden av kanalen

kommer till stånd, så att mera ekonomiska transportförhållanden kunna påräknas.

Kollegium erinrar vidare om att flera industriföretag inom området

redan nedlagts till följd av de otillfredsställande transportförhållandena.

Kollegium anser sig icke för närvarande kunna taga ställning till storleken

av en ifrågasatt förhöjning av kanalavgifterna efter ombyggnaden.

Även om en höjning av avgifterna enligt utredningsmannens förslag skulle

befinnas icke böra vidtagas och den beräknade räntabiliteten icke skulle

kunna förverkligas, synes enligt kollegium detta förhållande icke böra hind
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

ra, att utredningsmannens förslag angående kanalens ombyggnad och förvaltning

genomföres, då det icke är den direkta förräntningen, som bör vara

avgörande för om företaget skall komma till stånd eller icke, utan den

effekt företaget kan väntas få på den ekonomiska utvecklingen i bygden.

Lotsstyrelsen utttalar, att avsikten med den ifrågasatta ombyggnaden av

Säffle kanal bland annat synes vara att möjliggöra direkt fartygstrafik

mellan å ena sidan Arvika med flera vid Byälvens övre del belägna platser

och å andra sidan nordsjöhamnar. Det torde dock kunna ifrågasättas,

huruvida något av de olika alternativen I—IV kan anses innefatta förutsättningar

för en dylik trafik av mera betydande omfattning med för

närvarande befintligt, för nordsjöfart lämpat tonnage. Styrelsen räknar

med att en särskilt konstruerad typ av fartyg kommer att bli erforderlig

för att lämpa sig för trafik såväl i den ombyggda kanalen som i nord- och

östersjöfart.

Av de olika ombyggnadsalternativen anser sig styrelsen även under denna

förutsättning böra i första hand förorda alternativ IV såsom bäst tillgodoseende

sjöfartens behov. Därest emellertid sagda alternativ med hänsyn

till de avsevärda kostnader, som ett genomförande av detsamma beräknas

medföra, icke skulle anses böra komma till utförande, torde enligt

styrelsens uppfattning endast »alternativ III a justerat» böra komma i

fråga. Styrelsen framhåller dock i likhet med utredningsmannen, att även

vid detta alternativ slussen vid Säffle bör byggas för 3,9 meters djup i enlighet

med alternativ IV för att därigenom ett eventuellt framtida genomförande

av sistnämnda alternativ skall kunna underlättas. I detta syfte

bör jämväl slussportsbredden ökas från 10,2 till förslagsvis 10,6 meter.

Statskontoret framhåller till en början, att man icke torde kunna säga

någonting med bestämdhet om de närmaste årens prisutveckling. En ytterligare

prisstegring med därav följande krav på ytterligare kapitaltillskott

från statens sida för ombyggnadens genomförande ter sig dock enligt

statskontorets mening icke osannolik.

I fortsättningen anför statskontoret, att frågan om den gräns till vilken

kanalavgifterna efter kanalens ombyggnad skulle kunna höjas utan men

för företagets konkurrenskraft, icke tillfredsställande utretts. Ämbetsverket

kan icke föreställa sig, att Säffle kanal efter den föreslagna ombyggnaden

skall kunna drivas som ett efter affärsmässiga principer skött företag,

och kan därför heller icke tillstyrka förslaget om bildande av ett halvstatligt

aktiebolag för sådant ändamål. Då det förefinnes ett nära ekonomiskt

samband mellan Trollhätte och Säffle kanaler, framstår det som naturligt

att söka få till stånd eu sammanslagning av de båda kanalföretagen

till en ekonomisk enhet. Statskontoret föreslår därför, att denna

fråga göres till föremål för ingående undersökning.

Utredningsmannens beräkningar rörande det pris, 3 850 kronor per aktie,

som staten skulle ha att erlägga vid förvärv av aktierna i Seffle kanalbolag,

finner ämbetsverket icke kunna läggas till grund för ett bedömande

av kanalens affärsvärde. Om man beräknar kanalens nettoavkastning till

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

13 000 kronor, vilket ur säljarens synpunkt får anses fördelaktigt, skulle

med en kapitalisering efter 4 procent kanalens affärsvärde för de nuvarande

ägarna av bolaget utgöra 325 000 kronor eller 3 250 kronor per

aktie, vilket enligt statskontorets mening torde vara det högsta pris, som

bör ifrågakomma vid inlösen av aktierna.

Länsstyrelsen i Värmlands län erinrar om att kanalens uppland, området

kring Byälven och dess vattensystem, som sedan mer än 100 år haft Säffle

kanal till huvudtrafikled, utgör en betydelsefull bygd med goda förutsättningar

för ett livskraftigt näringsliv. En viss tillbakagång hade under senare

tid drabbat vissa grenar av den industriella verksamheten i bygden,

helt visst delvis såsom följd av bristande anpassning av kommunikationsväsendet

efter utvecklingens krav. Icke minst de goda skogstillgångarna

omkring Glafsfjorden torde emellertid kunna utgöra underlag för

en ny utveckling, om kommunikationsväsendet förbättras. Jämväl i övrigt

borde efter en sådan förbättring förhoppningar kunna hysas om en

expansion och en ökad differentiering av produktionen inom bygden. Det

är därför en fråga av stor och allmän betydelse, att kanalen bringas i tidsenligt

skick samt erhåller sådan trafikkapacitet, att trafikbehovet kan tillgodoses.

Därvid möter med styrka kravet på direkta sjöfartsförbindelser

med utländska nord- och öster sjöhamnar för förbilligande av frakterna.

Utan att staten lämnar sitt stöd, mäktar bygden ej realisera sina önskemål

på en ombyggnad av kanalen. Såsom ägare av Trollhätte kanal synes

staten även äga ett direkt, affärsbetonat intresse att medverka till en lösning

av frågan om en lämplig ombyggnad av kanalen.

Enligt länsstyrelsens mening föreligga bärande skäl för att staten genom

förvärv av aktiemajoriteten skaffar sig ett dominerande inflytande

inom kanalbolaget samt därigenom skapar framtida trygghet för kanalbolaget

och förutsättningar för kanalens modernisering. De villkor, på

vilka aktieförvärvet enligt den preliminära uppgörelsen skulle ske, synes

länsstyrelsen med hänsyn till de allmänna intressenas betydelse vara godtagbara.

Angående önskemålen om en fördjupning av viss sträcka av kanalen

till 3,9 m och en breddning av slussporten till 10,6 m uttalar länsstyrelsen,

att det vore lyckligt om dessa önskemål kunde vinna beaktande, dock under

förutsättning att dröjsmål med frågans avgörande ej förorsakades

därav.

Arvika stad tillstyrker utredningsmannens förslag och förbinder sig att

till den tidpunkt, då kanalen beräknas kunna tagas i anspråk för större

tonnage, ha färdigställt kajer med tillfarter ävensom att bekosta utvidgningen

av rännan genom sundet mellan Glafsfjorden och Kyrkviken i enlighet

med i betänkandet givna förutsättningar.

Säffle köping tillstyrker utredningsmannens förslag och förbinder sig,

att vid av utredningsmannen förutsatt tid ha färdigställt kajplatser och tillfarter

till dessa, användbara för det fartygsdjup, som ombyggnaden avser.

Handelskammaren i Karlstad tillstyrker ett genomförande av »alterna
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 210

tiv III a justerat» men ifrågasätter om ej samtidigt möjlighet borde beredas

för en framtida eventuell fördjupning av kanalen till 3,9 in på sträckan

Vänern—Säffle sluss och i själva slussen. På samma gång borde slussportsbredden

ökas i relation härtill, förslagsvis 10,6 m.

Billeruds aktiebolag tillstyrker utredningsmannens förslag men framhåller

samtidigt betydelsen av att även djupet i farleden nedanför Säff le

sluss ökas till 3,9 m samt att slussporten breddas till 10,6 in.

Seffle kanalbolag anser sig ej kunna finansiera ombyggnadsprogrammet

och hemställer att avtalen om statsförvärv skola godkännas, att ombyggnad

av kanalen skall ske i enlighet med utredningens förslag alternativ IV

samt att ombyggnad av en ledarm skall påbörjas snarast möjligt.

Chefen för marinen har efter samråd med chefen för försvarsstaben förklarat

sig icke ha något att erinra mot de i betänkandet avgivna förslagen.

Järnvägsstyrelsen har uttalat, att ur statens järnvägars synpunkt intet

är att erinra mot att frågan om Säffle kanals ombyggnad löses i enlighet

med de av utredningsmannen tillstyrkta riktlinjerna.

Ärendets fortsatta beredning inom kommunikations departementet.

Sedan utredningsmannens förslag angående Säffle kanals ombyggnad varit

föremål för remissbehandling, har ärendet huvudsakligen på grund av

vissa därunder framförda erinringar och förslag varit föremål för fortsatt

beredning inom kommunikationsdepartementet. Sålunda har frågan om

den av flertalet hörda remissinstanser tillstyrkta förändringen av planen

för kanalens ombyggnad, enligt vilken denna för kanalsträckan Vänern—

Säffle borde komma till utförande i överensstämmelse med det i utredningsmannens

betänkande angivna ehuru ej förordade alternativ IV, synts

böra underkastas förnyad prövning. I samband därmed har jämväl även

frågan om finansieringen av den med en dylik utvidgning av programmet

för kanalombyggnaden förenade merkostnaden upptagits till övervägande,

varvid, såsom redan i utredningsmannens betänkande förutsatts, skäligheten

av och förutsättningarna för en särskild medverkan från Billeruds A.-B.

och Säffle köping särskilt undersökts. — Vidare har den i remissyttrandet

från statskontoret upptagna frågan om de organisatoriska formerna för

kanalens förvaltning och drift efter en kommande ombyggnad ytterligare

prövats och vissa därmed sammanhängande frågor, bl. a. rörande Billeruds

A.-B:s ekonomiska medverkan i kanalombyggnaden, upptagits till ny behandling.

Slutligen bar i samband med de nämnda förhandlingarna jämväl upptagits

frågan om förnyelse av det med innehavarna av aktiemajoriteten i

Seffle kanalbolag tidigare träffade men med 1947 års utgång utlöpta avtalet

angående överlåtelse till staten av nämnda aktiemajoritet in. in.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

1. Kanalombyggnadens utförande.

Såsom framgått av bl. a. vattenfallsstyrelsens remissyttrande motiveras

ett genomförande av kanalombyggnaden enligt alternativ IV för sträckan

Vänern—Sättle av det förhållandet att vattenståndet i Vänern under långa

perioder vissa år visat sig kunna bli så lågt att fartyg med 3,3 in djupgående

icke kunna framföras å nämnda sträcka, därest farleden utföres enligt

alternativ III, innebärande ett minsta vattendjup i farleden av 3,6 in vid ett

vattenstånd av -j- 13,75 m, med andra ord det »normala lågvattenstånd» nedanför

Sättle sluss, som varit utgångspunkten för ombyggnadsförslagens

djupdimensionering av kanalen. Enligt vattenfallsstyrelsen har sålunda vattenståndet

i Vänern åren 1939—1947 under icke mindre än i medeltal 62

dagar per seglationssäsong underskridit nivån + 43,75 m. Under vissa år

har ifrågavarande vattenstånd underskridits under en väsentligt längre tid,

under seglationssäsongerna åren 1941, 1942 och 1947 sålunda respektive

143, 259 och 131 dagar. En ytterligare fördjupning av leden enligt alternativ

IV till ett minsta vattendjup av 3,9 in vid nämnda normala lågvattenstånd

skulle medgiva, att båtar med 3,3 m djupgående obehindrat skulle

kunna passera kanalen även under sådana perioder, då Vänerns vattenstånd

sjunkit under den angivna normala lågvattennivån ned till lägst + 43,« m,

och den skulle samtidigt innebära, att fartyg med upp till 3,6 in djupgående

skulle kunna trafikera kanalen å den ifrågavarande sträckan under tider,

då vattenståndet ej understeg den normala lågvattennivån.

Såsom lramgått av utredningsmannens betänkande skulle merkostnaden

för ett genomförande i samband med den övriga kanalombyggnaden av den

ytterligare fördjupningen av farleden från 3,6 till 3,9 m enligt alternativ IV

uppgå till 350 000 kronor, beräknat med 50 % tillägg till 1939 års kostnad.

Nämnda kostnad avser sträckan från Vänern och upp till Säffle norra kaj

vid bassängen ovanför slussen och regleringsdammen i Säffle. Det är emellertid

uppenbart, att därest den ifrågavarande ytterligare fördjupningen av

nämnda sträcka skall komma till utförande det bör övervägas, huruvida

icke samma ytterligare fördjupning av farleden bör genomföras även för

sträckan ovanför Säffle norra kaj upp till Billeruds A.-B:s lastkaj i Säffle,

där huvudparten av det i kanalen fraktade godset till och från Säffle

lastas. Det kan visserligen sägas, att därest fördjupningen från 3,6 till 3,9

av sträckan nedanför regleringsdammen i Säffle ses såsom huvudsakligen

motiverad av önskvärdheten att trygga kanalens användbarhet för ett 3,3 in

djupgående tonnage även under tider, då vattenståndet i Vänern understiger

-|- 43,75 in, det framstår såsom mindre nödvändigt att genomföra en

motsvarande fördjupning ovanför regleringsdammen, där även under exceptionella

lågvattenperioder det torde vara möjligt att hålla ett för det nämnda

tonnaget erforderligt farledsdjup genom reglering av dämningen. Om

emellertid hänsyn tages jämväl till möjligheten att vid ett vattenstånd, som

ej understiger 43,75 in, trafikera en till 3,9 m fördjupad kanal med större

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

29

tonnage än det nyssnämnda, kommer frågan i ett annat läge. En farledsfördjupning,

som stannade vid Säffle norra kaj, skulle i detta avseende

innebära, att det större tonnaget väl kunde gå upp till den med hänsyn till

lastmängderna mindre betydelsefulla kajen i Säffle, medan det icke kunde

gå fram till den några hundra meter ovanför belägna, ur godssynpunkt betydelsefullare

kajen vid Billeruds A.-B:s fabriker. Ur denna synpunkt ter

sig jämväl en fortsatt fördjupning av sträckan mellan Säffle köpings och

Billeruds A.-B:s kajer motiverad, därest över huvud taget en sådan fördjupning

av den nedanför belägna sträckan skall genomföras.

Därest jämväl sistnämnda delsträcka fördjupas till 3,9 m genom uppmuddring

och sprängning i farledens botten kan på grundval av kostnadsberäkningar,

som verkställts av kanalbolagets verkställande direktör, den

angivna merkostnaden för alternativ IV väntas stiga med, om även i detta

fall räknas med 50 % tillägg till 1939 års kostnader, 165 000 kronor till

(350 000 -f- 165 000) 515 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för hela

kanalombyggnaden med sistnämnda utvidgning av byggnadsprogrammet

skulle sålunda stiga till (2 910 000 -j- 515 000) 3 425 000 kronor.

Eftersom den ifrågavarande ytterligare farledsfördjupningen till hela den

del, den avser den sistnämnda sträckan — som ju är belägen ovanför regleringsdammen

i Säffle — i stället för genom en nedskärning i farledens

botten alternativt kan åstadkommas genom en uppdämning av hela vattensystemet

ovanför nämnda damm —- i vilket fall den samtidigt skulle komma

hela den ovanför liggande farleden till godo, ej blott sträckan upp till

Billeruds kaj — synes frågan om den nyssnämnda kostnadsökningen på

165 000 kronor få bedömas med hänsyn tagen till kostnaderna för det alternativa

utförandet med uppdämning av farleden ovanför Säffle. Såsom i

det föregående redovisats, föreligger ingen egentlig kostnadsberäkning för

uppdämningsalternativet, och en sådan kan, eftersom den förutsätter en

komplicerad och tidsödande utredning av frågan om uppkommande markskador

etc. för närvarande över huvud taget icke åstadkommas. På grundval

av uppgifter från en äldre utredning har som nämnts utredningsmannen

angivit en kostnad för uppdämningen av storleksordningen 300 000

kronor. Även om denna uppgift ej kan läggas till grund för en definitiv bedömning

av frågan om vilka kostnader en uppdämning nu skulle medföra,

synes den tyda på att skillnaden mellan å ena sidan merkostnaden, 165 000

kronor, för en farledsfördjupning genom nedgrävning i botten på sträckan

Säffle norra kaj—Billeruds A.-B:s lastkaj i Säffle och å andra sidan kostnaden

för en uppdämning, som skulle ge kanalen i hela dess längd ett

farledsdjup av 3,9 m, icke behöver vara så betydande, att det senare utförandet

bör betraktas såsom helt uteslutet. Det förefaller t. ex. icke otänkbart,

att efter farleden ovanför Säffle belägna kommuner och företag, vilka skulle

draga fördel av alt hela kanalen utfördes för det större farledsdjupet, kunde

vara beredda att bidraga till kostnaderna för uppdämningsföretagets genomförande

och att detta därmed ur statens synpunkt icke skulle komma

att ställa sig alltför mycket kostsammare än den begränsade fördjupningen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

(genom nedgrävning i farledens botten) mellan regleringsdammen och Billeruds

A.-B:s kaj i Säffle, som bara skulle komma Säffle-trafiken till godo.

Därtill kommer, att man vid ställningstagandet till frågan om valet mellan

de båda alternativa tillvägagångssätten för åstadkommande av den

ifrågavarande ytterligare farledsfördjupningen ovanför regleringsdammen

i Säffle har att ta hänsyn till ännu en omständighet. Även om en fördjupning

av farleden ovanför Säffle till 3,9 m i dagens läge måhända icke ter

sig som oundgängligen nödvändig, kan, såsom också utredningsmannen uttalat,

behovet därav i framtiden komma att te sig större. Om man, efter att

för närvarande ha stannat för att genomföra fördjupningen av farleden endast

upp till Billeruds A.-B:s kaj genom en nedskärning i farledens botten,

efter någon tid ändock finner, att det större farledsdjupet bör förverkligas

för hela kanalen och då naturligen genom en uppdämning av vattensystemet

ovanför Säffle, komma de arbeten, som i första etappen gjorts för nedskärningen

i farledsbotten från 3,6 till 3,9 m å sträckan mellan regleringsdammen

och Billeruds A.-B:s kaj liksom de kostnader dessa arbeten betingat,

att te sig »bortkastade». De kompenseras icke av någon minskning

av kostnaderna för den efterföljande uppdämningen, och det därigenom

uppnådda, med 0,3 m ökade farledsdjupet på en begränsad sträcka i leden

medtör icke någon särskild fördel för den framtida trafiken i kanalen. -—- Det synes sålunda ofrånkomligt att redan vid det nu aktuella valet mellan

uppdämnings- och nedskärningsalternativen för farledens fördjupning ovanför

Säffle — liksom vid jämförelsen mellan kostnaderna för respektive alternativ

— en viss hänsyn tages även till denna omständighet.

I främsta rummet får emellertid ställningstagandet till den ifrågasatta

ytterligare fördjupningen av farleden -— såväl nedanför som ovanför dammen

i Säffle — givetvis avgöras av en bedömning av det behov, den skulle

tillgodose och den nytta för trafiken den skulle medföra. Då det, såsom

frågan föreligger, i första hand är Säffle köping och Billeruds AB:s industrier

i Säffle, som kunna väntas komma att draga fördel av den ifrågavarande

fördjupningen och vara intresserade av att den kommer till stånd,

har det närmast synts angeläget att utröna dessa parters bedömning av

frågan och, vilket i viss mån är samma sak, villighet att ekonomiskt bidraga

till täckande av de kostnader, som äro förenade med den extra fördjupningens

genomförande.

Från kommunikationsdepartementets sida ha för den skull upptagits

förhandlingar med Säffle köping och Billeruds AB angående frågan om den

föreslagna utvidgningen i ombyggnadsprogrammet för Säffle kanal och

angående ekonomisk medverkan från deras sida för dess genomförande.

Under dessa förhandlingar ha från båda de nämnda parterna gjorts enstämmiga

uttalanden om värdet av den ifrågavarande fördjupningen av

farleden. Båda parterna ha likaledes varit beredda att i betydande omfattning

ekonomiskt engagera sig för dess genomförande.

Vad först beträffar ställningstagandet till frågan från Säffle köpings sida,

torde detta i avsevärd grad ha haft samband med och bestämts av köpingens

planer på att vid Karlsborg nedanför slussen i kanalen anlägga en

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

hamn, vilken skulle komma att draga nytta av en fördjupning av den

där nedanför liggande delen av kanalen. Det är självfallet ett intresse för

köpingen, att denna hamn blir trafikabel med ett större tonnage än den nuvarande

leden medger — och även än en enligt alternativ III till 3,6 in vattendjup

ombyggd led skulle medgiva — och en av köpingen själv med tanke

på den blivande hamnens behov utförd fördjupning av farleden skulle, även

om den utfördes med statsbidrag, komma att åsamka kommunen betydande

kostnader. Vid förhandlingarna med köpingens representanter om storleken

av ett bidrag från köpingen till den föreslagna fördjupningen från 3,6

till 3,9 m av ifrågavarande sträcka av kanalen ha underhandlingarna väsentligen

förts med utgångspunkt från detta förhållande. Det har från kommunikationsdepartementets

sida ansetts skäligt, att köpingen bidrager med

en så stor del av den på sträckan nedanför den blivande hamnen belöpande

kostnaden för den ifrågavarande farledsfördjupningen, som motsvarar

den egna kostnad, som köpingen skulle få vidkännas, därest den själv för

hamnens behov skulle genomföra fördjupningen ifråga och därvid dels åtnjuta

statsbidrag för ändamålet med maximalt belopp, två tredjedelar av

verkliga kostnaden, och dels vara i tillfälle att tillgodogöra sig de fördelar

ur kostnadssynpunkt, som ligga däri, att arbetet kunde utföras i samband

med övriga för kanalombyggnaden (för genomförande av alternativ III)

erforderliga arbeten. Utifrån dessa utgångspunkter och utifrån den tidigare

verkställda kostnadsberäkningen för ifrågavarande arbeten och farledssträcka,

enligt vilken totala merkostnaden för fördjupningen, omräknad till dagens

prisläge, torde komma att uppgå till ca 300 000 kronor, har det nämnda

bidraget från köpingens sida ansetts böra utgöra 100 000 kronor, vilket

köpingens representanter vid förhandlingarna godtagit. Vid sammantrade

den 16 mars 1948 har jämväl Säffle köpings kommunalfullmäktige beslutat,

att därest kanalombyggnaden kommer till stånd och den ifrågavarande farledsfördjupningen

därvid genomföres, bevilja ett bidrag till kostnaderna

härför med 100 000 kronor.

Vid de motsvarande förhandlingar, som förts med Billeruds AB angående

frågan om dess medverkan till genomförande av den ifrågasatta ytterligare

fördjupningen av kanalen och i det preliminära avtal, vartill dessa

förhandlingar lett, har jämväl samtidigt upptagits frågan om den ändrade

form för företagets tidigare förutsatta ekonomiska medverkan till kanalens

ombyggnad, som aktualiserats av en ifrågasatt förändring av den ombyggda

kanalens organisation och förvaltning. Jag torde under sådana förhållanden

böra först redogöra för denna sistnämnda fråga och därefter i ett sammanhang

redovisa de båda frågorna berörande förhandlingarnas resultat.

2. Kanalens organisation efter ombyggnaden.

Såsom framgått av det i det föregående redovisade remissyttrandet från

statskontoret, har nämnda ämbetsverk ifrågasatt huruvida icke Säffle kanal

i stället för att drivas som ett halvstatligt företag i aktiebolagsform hor

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

sammanslås med Trollhätte kanal, med vilken den har huvudparten av sin

trafik gemensam och med vars förvaltning och drift den därför borde samordnas.

Då inom kommunikationsdepartementet denna fråga upptagits till prövning,

har det skett, förutom av skäl som statskontoret påpekat, med hänsyn

främst till att vissa kostnader för den som ett aktiebolag organiserade kanalens

förvaltning och drift synts vara, om icke för ett fristående företag i och

för sig höga, så dock av den natur, att det förefallit möjligt, att de skulle

kunna icke oväsentligt nedbringas, därest den självständiga företagsformen

övergåves och driften och förvaltningen inordnades under Trollhätte kanals

ledning. Härför har synts tala, att Trollhätte kanal dels bedriver en alldeles

likartad verksamhet och dels även torde ha resurser att —- bortsett från

kostnaden för den nödvändiga lokala personalen för Säffle kanals rent tekniska

drift, sluss- och brobevakning etc. — utan nämnvärda kostnadsstegringar

och utvidgning av sin egen organisation påtaga sig skötseln av Säffle

kanal. De besparingar, som på detta sätt synts möjliga att uppnå, avse kostnader

för det föreslagna fristående kanalbolagets administrativa och tekniska

ledning samt för debitering och uppbörd av avgifter för trafiken.

En företagen närmare undersökning av dessa frågor, grundad väsentligen

på uppgifter, som ledningen för Trollhätte kanalverk tillhandahållit, har sålunda

givit vid handen, att en sammanslagning av de båda kanalerna skulle

göra det möjligt att inbespara kostnaderna för — förutom givetvis själva

bolagsledningen, styrelse, verkställande direktör och revisorer — den i utredningsmannens

förslag förutsatta kanalinspektoren, vars arbetsuppgifter

väsentligen skulle kunna övertagas av motsvarande personal vid Trollhätte

kanal och utan utökning av denna. Även till den del kanalinspektorens uppgifter

skulle komma att hänföra sig till arbete med debitering och uppbörd

av kanalavgifter — för vilka uppgifter därjämte i utredningsmannens förslag

en ltontorsskrivare ansetts behövlig — skulle den kunna övertagas av

Trollhätte kanals nuvarande organisation. Det har tillfredsställande visats,

att all debitering och upphörd av kanalavgifter även för Säffle kanal skulle

kunna centraliseras till Trollhättan på samma sätt som en motsvarande centralisering

av Trollhätte kanals egen, tidigare decentraliserade debitering och

upphörd nyligen genomförts. För all trafik, som passerar båda kanalerna,

kunde i och för sig, och om en annan ordning icke ur redovisningssynpunkt

befunnes önskvärd, t. o. in. en sammanläggning av avgifterna för de båda

kanalerna till en enda avgift genomföras, varigenom det erforderliga arbetet

med debitering och uppbörd bleve exakt detsamma, som det motsvarande

arbetet f. n. är för enbart Trollhätte kanals vidkommande. Även, därest av

redovisningsskäl en dylik sammanläggning av avgifterna icke anses böra

genomföras, och även för de fall, då Säffle kanals trafik icke berör Trollhätte

kanal, blir enligt lämnade uppgifter det på grund av övertagandet av Säffle

kanals debitering och uppbörd orsakade merarbetet så föga betungande, att

det icke ansetts nödvändiggöra någon utökning av den med ifrågavarande

arbetsuppgifter sysselsatta personalen i Trollhättan. Ej heller kräver över
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

33

tagandet någon förändring av den vid Trollhätte kanal f. n. tillämpade

ordningen för arbetet: för sådan trafik, som berör båda kanalerna och som

passerar Trollhättan, kan samma ordning för debiteringen följas, som nu

tillämpas för all trafik på Trollhätte kanal, som passerar Trollhättan; för

trafik som endast berör Säffle kanal, kan tillämpas samma modifierade

system, som redan nu finnes infört för sådan trafik på den förra kanalen,

som ej passerar Trollhättan. I båda fallen krävs en viss enkel medverkan

från sluss- och brovaktpersonalen, som enligt vad det visat sig, utan svårighet

har kunnat lämnas av denna personal vid Trollhätte kanal och som

förutsättes lika lätt kunna lämnas av motsvarande personal vid Säffle kanal.

Under dessa förutsättningar synes, förutom kanalinspektorstjänsten, även

den i utredningsmannens förslag upptagna kontorsskrivartjänsten kunna inbesparas,

därest Säffle kanals drift sammanslås med Trollhätte kanal.

De besparingar, som synas möjliga vid en sammanslagning av kanalerna,

äro sålunda, redovisade med utgångspunkt från de löner och arvoden, som

utredningsmannen upptagit: Kronor

Kanalinspektor ........................................... 9 500

Kontorsskrivare ........................................... 6 600

Verkställande direktör, styrelse och revisorer .................. 6 000

22 100

De löner, varmed utredningsmannen räknat, motsvara med hänsyn tagen

till viss löneklassuppflyttning och efter avrundning ungefär lönerna för

motsvarande personal i statlig tjänst före den 1 juli 1947 genomförda löneregleringen.

Tages hänsyn till denna, skulle lönerna för kanalinspektoren

och kontorsskrivaren stiga med tillsammans drygt 4 000 kronor per år. Även

om arvodena till verkställande direktör, styrelse och revisorer förutsättas icke

ha undergått någon stegring, skulle sålunda i allt omkring 26 000 kronor i

löner och arvoden kunna inbesparas, därest kanalen sammansloges med

Trollhätte kanal i stället för att drivas som ett fristående företag i aktiebolagsform.

Mot denna besparing torde få räknas vissa mindre kostnadsökningar,

nämligen för resor och traktamenten för personal från Trollhättan,

som skall handha inspektion och översyn av Säffle kanal, samt måhända

för någon högre lönesättning, än vad som eljest kommit i fråga, för slussmästaren

i Säffle, som torde böra vara kvalificerad att utöva viss lokal

översyn över farleden. Även om hänsyn tages till dessa kostnadsökningar,

synes det icke vara för optimistiskt att räkna med att den sammanlagda

möjliga besparingen genom en sammanslagning med Trollhätte kanal skall

uppgå till omkring 20 000 kronor per år. Denna besparing ger med nuvarande

ränteläge förräntning av omkring 650 000 kronor av det kapital, som

staten måste investera i kanalombyggnaden, och ter sig sålunda icke oväsentlig

för företagets ekonomi.

Vid de förutnämnda förhandlingar, som från kommunikationsdepartementets

sida förts med Billeruds aktiebolag, har underhandlingar ägt rum

3 Rihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 210.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 210

dels om den i det föregående berörda frågan om en ökad finansiell medverkan

från bolagets sida, för den händelse statsmakterna skulle besluta

att genomföra kanalombyggnaden å sträckan Vänern—Säffle för det större

farledsdjupet 3,9 m, och dels om formen för denna medverkan, därest kanalen

i stället för att drivas som ett fristående företag i aktiebolagsform sammansloges

med Trollhätte kanal, i vilket fall Billeruds aktiebolags tidigare

åtagande att tillskjuta kapital till kanalombyggnaden genom aktieteckning

i kanalbolaget ej längre vore aktuellt. Billeruds aktiebolag har vid de

förda förhandlingarna uttalat sig för, att kanalombyggnaden bör komma till

utförande för det större farledsdjupet å sträckan Vänern—Säffle samt även,

därest den ifrågavarande ytterligare fördjupningen av farleden å denna

sträcka från 3,6 till 3,9 in vattendjup utfördes upp till bolagets lastkaj i

Säffle, förklarat sig berett att lämna ett kontant bidrag till kanalombyggnadens

genomförande, utmätt med hänsyn till den kostnadsökning, som nyssnämnda

utvidgning av byggnadsprogrammet kommer att medföra. Förhandlingarna

om storleken av och formen för dessa bidrag ha lett till att

ett preliminärt avtal, giltigt under förbehåll att det godkännes av Kungl.

Maj :t före den 31 december 1948, träffats av innehåll, som framgår av en

till statsrådsprotokollet fogad särskild bilaga (Bil. 1). Under förutsättning

att ombyggnaden av Säffle kanal genom statens försorg kommer till stånd

och utföres i enlighet med utredningsmannens som alternativ III a justerat

betecknade förslag men med ett farledsdjup av 3,9 m å sträckan Vänern—

Billeruds aktiebolags lastkaj i Säffle, förbinder sig Billeruds aktiebolag, att

dels utan vederlag till staten överlämna den s. k. Billerudsgruppens 23 aktier

i Seffle kanalbolag och dels lämna ett kontant bidrag till kostnaderna

för kanalombyggnadens genomförande av 500 000 kronor.

Överenskommelsen med Billeruds aktiebolag innebär sålunda, att bolaget

utan anspråk på återbetalning och förräntning skall tillskjuta ett lika

stort kontant belopp för kanalombyggnadens genomförande, som bolaget vid

den tidigare uppgörelsen hade åtagit sig att tillskjuta genom aktieteckning,

samt att bolaget därutöver skall avstå från äganderätten till sina nuvarande

aktier i kanalbolaget, vilket räknat med samma pris per aktie, 3 850 kronor,

vartill staten erbjudits förvärva aktiemajoriteten i kanalbolaget, motsvarar

ett ytterligare bidrag av 88 550 kronor.

De i avtalet intagna bestämmelserna rörande kanalombyggnadens utförande

äro — med hänsyn till de i det föregående anförda övervägandena

angående de båda alternativa möjligheterna för genomförande, ovanför regleringsdammen

i Säffle, av den förutsatta ytterligare fördjupningen av farleden

från 3,6 till 3,9 m — avfattade så, att staten förbinder sig att vid kanalens

ombyggnad åstadkomma ett farledsdjup av 3,9 m från Vänern och upp

till i varje fall Billeruds aktiebolags lastkaj i Säffle, men att staten, vad

gäller sträckan ovanför regleringsdammen i Säffle, förbehåller sig rätten

att utföra den ifrågavarande fördjupningen från 3,6 till 3,9 in antingen genom

nedskärning i farledens botten eller genom uppdämning.

I avtalet har slutligen — likalydande med en motsvarande klausul i det

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition ni 210.

35

tidigare av utredningsmannen träffade avtalet — intagits en bestämmelse,

enligt vilken det vid behandling av de framtida taxorna för kanalen bör

beaktas, att det framför allt är exportgods, som har gagn av kanalombyggnaden,

men att kanalavgifterna dock icke böra sättas högre, än att sjötrafiken

genom kanalleden i möjligaste mån kan bli konkurrenskraftig och

medföra fördel för den bygd och det näringsliv, som kanalen är avsedd att

tjäna.

3. Förnyad preliminär uppgörelse angående förvärv av aktiemajoriteten

i Seffle kanalbolag in. in.

Sedan förutnämnda nya uppgörelser träffats med Billeruds aktiebolag och

Säffle köping har jämväl frågan om förnyelse av det tidigare av utredningsmannen

träffade men med 1947 års utgång utlöpta avtalet med innehavarna

av aktiemajoriteten i Seffle kanalbolag angående förvärv av denna m. m.

upptagits till prövning. De förda förhandlingarna med befullmäktigad representant

för aktieinnehavarna ha lett till att ett nytt preliminärt avtal

ingåtts, vilket därest det bekräftas av Kungl. Maj :t före utgången av 1948,

innebär att staten den 31 december 1948 skall övertaga aktiemajoriteten,

73 aktier, i kanalbolaget på i stort sett samma villkor, som det tidigare

avtalet stipulerade. Enligt avtalet, som torde få fogas som särskild bilaga

till statsrådsprotokollet (Bil. 2), skall staten sålunda erlägga 3 850 kronor

per aktie eller tillhopa 281 050 kronor att gäldas på överlåtelsedagen. Utöver

sedvanliga föreskrifter rörande bolagets skötsel och dispositionen av

dess tillgångar och löpande inkomster för tiden intill överlåtelsen har staten

dels betingat sig rätt att utse representanter att vara närvarande vid

sammanträden med kanalbolagets styrelse och dels meddelat föreskrifter

rörande utseende av ny styrelse för bolaget efter den nuvarande styrelsens

avgång. Bolagets verkställande direktör skall avgå från sin befattning den

31 december 1948 och därefter under sin återstående livstid tillförsäkras

en pension, motsvarande vad såsom full pension utgår till en statens befattningshavare

i lönegrad Ca 30; därest han avlider före sin hustru skall

hon tillförsäkras änkepension såsom änka efter en befattningshavare i angivna

lönegrad. Bestämmelsen i avtalet angående nyssnämnda pensioner

har, jämfört med motsvarande bestämmelse i det tidigare avtalet och med

innebörd som däri förutsattes, ändrats i överensstämmelse med den reglering

av statstjänstemännens löner och pensioner, som trädde i kraft den

1 juli 1947; den förhöjning av pensionsförmånerna som det nya avtalet

föreskriver motsvarar alltså endast den förhöjning som i och med nyssnämnda

löne- och pensionsreglering automatiskt skulle ha inträtt, därest

det tidigare avtalet hade trätt i kraft. I avtalet stipuleras vidare, att verkställande

direktören intill den 1 oktober 1949 skall äga rätt att disponera

sin nuvarande, kanalbolaget tillhöriga bostad samt att ban under samma

tid skall stå till förfogande för utförande, om staten så påkallar, av arbete

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi Maj:ts proposition nr 210.

rörande kanalen och dess ombyggnad; under denna tid skall han åtnjuta

ett arvode, som tillsammans med den till honom utgående pensionen bereder

honom samma inkomst som den nuvarande lönen.

Genom ett förvärv av nyssnämnda aktiemajoritet samt genom den avtalade

överlåtelsen av Billerudsgruppens 23 aktier i kanalbolaget skulle staten,

då bolaget självt innehar 3 aktier, komma att förfoga över 99 av bolagets

100 aktier. För en kommande likvidation av bolaget och för kanalens

överförande i statlig drift är det önskvärt, att staten kan förfoga jämväl

över den återstående, av Arvika stad ägda aktien i bolaget. På framställning

därom har Arvika stads drätselkammare den 24 mars beslutat utan

vederlag överlåta ifrågavarande aktie till staten, därest denna övertager kanalens

drift.

Departementschefen.

Den genomförda utredningen har övertygat mig om att de sedan länge

aktuella planerna på en ombyggnad av Säffle kanal böra komma till utförande

och att staten därvid icke kan undandraga sig sin medverkan. Fn

stor industri-, skogs- och jordbruksbygd med otillräckliga övriga kommunikationer

är i väsentlig grad beroende av trafiken på kanalen. Bygden

har under senare tid drabbats av en kännbar industridöd, som åtminstone

delvis torde kunna sättas i samband med transportsvårigheterna, och för

närvarande hotas en industri, Hillringsbergs sågverk, av vilket ett litet

samhälle helt är beroende, av nedläggning, därest transportförhållandena

icke genom en ombyggnad av kanalen förbättras. Det är emellertid i övrigt,

bortsett från kommunikationerna, i intet avseende fråga om en bygd, som

saknar betingelser för sitt näringslivs fortbestånd och utveckling. Det torde

icke kunna sägas, att stöd från statsmakterna för kommunikationernas upphjälpande

skulle kunna ses som medel till enbart ett artificiellt vidmakthållande

av en ur ekonomiska synpunkter svagt berättigad näringsverksamhet.

Såväl bygdens industri som dess skogsbruk och jordbruk torde

tvärtom ha goda betingelser för sin verksamhet och för en fortsatt gynnsam

utveckling av denna. Tillgängliga uppgifter ge vid handen att virkestillgångarna

och den årliga tillväxten inom det skogsbruk, som utgör råvaruindustrin,

icke endast äro tillräckliga för den nu utbyggda industriella

kapaciteten utan även medge en fortsatt utbyggnad av denna. Industrins

lokalisering med den till inlandet och i nära samband med råvaruproduktionen

förlagda förädlingsverksamheten förefaller ur många synpunkter

sett, bl. a. med hänsyn till arbetskraftsförsörjningen, att vara lycklig; dess

nackdelar ur kommunikationssynpunkt äro under nuvarande förhållanden

påtagliga men icke omöjliga att avhjälpa. Jämförd med förhållandena på

många andra håll för vår träförädlande industri och för dess råvaruproducerande

skogsbruk företer denna bygd den gynnsamma bilden av ett

skogsbruk med i varje fall förhållandevis goda förutsättningar för sin

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

37

framtida arbetskraftsför sörj ning och en skogsindustri, som har en tillräcklig

råvarubas och sålunda icke hotas av inskränkningar och svårigheter på

grund av råvaruknapphet. Det kan mot bakgrunden härav och jämväl

med hänsyn till den lovande utveckling, som även andra näringar inom

området uppvisa, icke vara oförenligt med en sund ekonomi, att staten

lämnar sin medverkan till en lösning av den kommunikationsfråga, som

på ett avgörande sätt inverkar på möjligheterna att utnyttja bygdens och

dess näringslivs i övrigt goda förutsättningar.

Den nuvarande kanalen har på grund av utvecklingen blivit otillräcklig

för sitt ändamål, och därtill kommer, att vissa anläggningar vid farleden,

framför allt ledarmen vid slussen och regleringsdammen i Säffle, numera

äro så bristfälliga, att ett totalstopp i trafiken är en aktuell möjlighet. Med

hänsyn till betingelserna på längre sikt för trafiken på kanalen äro emellertid

enbart sådana reparationsarbeten, som kunde avvärja denna risk icke

tillräckliga, eftersom nytt tonnage av den ringa storlek, som kanalens nuvarande

dimensioner medger, icke längre bygges och en avveckling av det

gamla, i kanalen användbara tonnaget är i full gång. En utbyggnad av

kanalen för större tonnage är en förutsättning för att dess drift på längre

sikt skall kunna upprätthållas, och därest en sådan utbyggnad kommer

till stånd och blir tillräcklig för att möjliggöra direktgående trafik på utländska

nord- och öster sjöhamnar, skapas samtidigt förutsättningar för

väsentliga fraktkostnadsbesparingar och fördelar i andra avseenden, minskade

godsskador och tidsförluster vid omlastningar etc., för trafiken på

kanalen.

Till de skäl för kanalombyggnadens genomförande, som hänföra sig till

behoven och fördelarna för den bygd och det näringsliv, kanalen närmast

skall betjäna, kommer ytterligare ett skäl, som jag icke kunnat underlåta

att taga viss hänsyn till. Ett upphörande eller i varje fall ett långsamt avtynande

av trafiken på Säffle kanal, som vid utebliven ombyggnad av farleden

vore att befara, skulle, såsom påpekats av utredningsmannen, även

föra med sig en minskning av inkomsterna för den av staten ägda Trollhätte

kanal, genom vilken huvudparten av Säffle kanals trafik passerar.

En ombyggnad av den sistnämnda kanalen kan omvänt väntas leda till

en ökning av trafiken och av trafikinkomsterna även för Trollhätte kanal.

Eftersom i intetdera fallet, varken vid minskning eller ökning av trafiken,

drifts- och kapitalkostnaderna för Trollhätte kanal kunna antagas komma

att i någon nämnvärd grad påverkas av trafikens variationer inom de

marginaler, det här bleve fråga om, synes det vara berättigat att betrakta

en sådan inkomstminskning respektive -ökning för denna kanals vidkommande

som rena förlust- respektive vinstposter, till vilka hänsyn bör tagas,

när de ekonomiska förutsättningarna för Säffle kanals ombyggnad bedömas.

Även om det är ogörligt att bestämt ange storleken av de återverkningar

på Trollhätte kanals trafik, som det här, i det ena fallet som i det

andra, kunde bli fråga om, visa de enkla överslagsberäkningar, som äro

möjliga att verkställa, att de kunde bli mycket betydande. I själva verket

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 210

torde inkomstförändringarna för Trollhätte kanals vidkommande, sannolikt

kunna bliva så avsevärda, att enbart dessa skulle komma att motsvara

förräntningskostnaderna för en mycket väsentlig del av det kapital, som

Säffle kanals ombyggnad kräver.

De skäl, som kunnat inge en viss tveksamhet inför frågan om ombyggnaden

bör komma till stånd, ha anförts av lotsstyrelsen, som ifrågasatt,

huruvida —■ ens efter en ombyggnad av farleden enligt något av de i utredningsmannens

betänkande angivna alternativa utförandena — ett för

direktgående trafik på utländska nord- och öster sjöhamnar lämpat tonnage

kommer alt stå till buds. Även kommerskollegium har tidigare, före avgivandet

av kollegii remissyttrande i ärendet, under hand givit uttryck åt

samma tveksamhet, och detta var ett av skälen till att ärendet icke redan

1947 anmäldes för riksdagen. Sedan kommerskollegium numera efter sin

undersökning av frågan funnit sig kunna frångå sin tidigare tveksamhet

rörande tonnagetillgången och jag även från annat håll inhämtat uppgifter

härom, som synas mig betryggande, anser jag mig icke längre ha anledning

att på denna grund avstå från att förorda ombyggnadens genomförande.

Jag är sålunda beredd att tillstyrka, att statsmakterna nu besluta, att

kanalombyggnaden skall komma till stånd. Vad beträffar det närmare utförandet

av ombyggnaden, har utredningsmannen, som framgått av det

föregående, förordat, att ombyggnaden skall utföras i enlighet med det som

alternativ III a justerat betecknade förslaget, innebärande ett minsta farledsdjup

i kanalen, lika för hela farleden, av 3,6 in vid ett normalt lågvattenstånd

av + 43,75 m nedanför slussen i Säffle (Vänern) och -f- 44,75

m ovanför slussen i Glafsfjordens sjösystem. Efter prövning av frågan om

det erforderliga farledsdjupet, ansluter jag mig till den mening, som redan

flertalet hörda remissinstanser givit uttryck åt och som under ärendets senare

fortsatta beredning inom kommunikationsdepartementet ytterligare bestyrkts,

enligt vilken i varje fall den nedre, av vattenståndet i Vänern direkt

beroende sträckan av farleden bör utföras för ett minsta farledsdjup av

3,9 m vid ett normalt lågvattenstånd i Vänern av -j- 43,75 in. Av skäl, som

närmare redovisats i den föregående redogörelsen för nyssnämnda departementsberedning

av ärendet, finner jag dock — i synnerhet sedan Billeruds

aktiebolag visat sig berett att i samband med en sådan utvidgning av

programmet för kanalombyggnaden öka sin ekonomiska medverkan till dess

genomförande — att ifrågavarande ytterligare fördjupning av farleden, till

skillnad från vad som förutsatts i utredningsmannens alternativ IV, bör

avse icke endast sträckan Vänern—Säffle norra kaj i Säffle utan i varje

fall hela sträckan från Vänern och upp till Billeruds aktiebolags lastkaj i

Säffle. Jag har emellertid, sedan jag tagit del av skäl, som likaledes närmare

utvecklats i den nämnda föregående redogörelsen, därutöver funnit,

att frågan om en motsvarande ytterligare fördjupning av farleden i hela

dess längd bör upptagas till ny prövning, för att under vissa förutsättningar

en sådan skall kunna komma till stånd i omedelbart samband med den

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

39

av mig förordade kanalombyggnaden i övrigt. Såsom redovisats i det föregående

föreligga vissa uppgifter, som tyda på att kostnadsskillnaden mellan

å ena sidan en fördjupning från 3,6 till 3,9 in av farleden på den korta,

enbart några hundra meter långa sträckan, mellan regleringsdammen och

Billeruds aktiebolags lastkaj i Säffle, åstadkommen genom en nedskärning

i farledens botten, och å andra sidan samma fördjupning på hela den

7,4 mil långa farleden ovanför nyssnämnda regleringsdainm, åstadkommen

genom en uppdämning av hela sjösystemet ovanför Säffle, kan befinnas

vara så förhållandevis föga betydande, att en fördjupning i enlighet med

det sistnämnda alternativet hör komma till stånd. Eftersom vidare i en

framtid behovet av ett större farledsdjup också för den del av kanalen, som

är belägen ovanför Säffle, kan komma att aktualisera frågan om en uppdämning,

även om dessförinnan, t. ex. i samband med den nu aktuella kanalombyggnaden,

den korta delsträckan regleringsdammen—Billeruds aktiebolags

lastkaj fördjupats genom nedskärning i farledsbotten, synes det

mig vara anledning att redan nu söka komma till en mera bestämd uppfattning

om förutsättningarna och kostnaderna för uppdämningsföretagets

genomförande. De nedlagda kostnaderna för en föregående nedskärning i

farledsbotten på en del av sträckan skulle i ett sådant fall komma att te

sig som bortkastade och varken leda till någon minskning av kostnaderna

för den efterföljande uppdämningen eller medföra någon fördel för den efter

dennas genomförande möjliga trafiken å kanalen. Då därtill kommer,

att en uppdämning, genomförd i omedelbar anslutning till den nu förordade

kanalombyggnaden i övrigt, redan nu skulle innebära väsentliga fördelar

för trafiken till och från de övre delarna av kanalens fraktområde

jämfört med det alternativa utförande av kanalombyggnaden, som förverkligade

det större farledsdjupet, 3,9 in, endast för kanaldelen upp till Billeruds

aktiebolags kaj i Säffle, har jag övertygats om att frågan omedelbart

bör upptagas till ny prövning och att valet mellan de båda alternativa

utförandena av farleden, vad gäller dels sträckan ovanför regleringsdammen

i Säffle och dels farledsdjupet mellan 3,6 och 3,9 in, bör bli beroende

av denna prövning.

Det med Billeruds aktiebolag träffade preliminära avtalet rörande kanalombyggnaden

och bolagets ekonomiska medverkan till denna medger en sådan

ordning. Avtalet innebär, att staten förbinder sig att i samband med

kanalens ombyggnad förverkliga ett farledsdjup av 3,9 in från Vänern och

upp till i varje fall Billeruds aktiebolags kaj i Säffle, men samtidigt att staten,

vad gäller sträckan ovanför regleringsdammen i Säffle, förbehåller sig

rätten att genomföra den ifrågavarande fördjupningen från 3,6 till 3,9 m

antingen genom en nedskärning i farledsbotten, vilken i så fall endast skall

avse sträckan upp till bolagets nyssnämnda kaj i Säffle, eller genom en

uppdämning, som skulle komma hela den ovanför Siiffle liggande farleden

till godo. Därest riksdagen beslutar, att Säffle kanals ombyggnad skall

komma till stånd och — i enlighet med vad jag i det följande förordar beträffande

kanalens framtida förvaltning — att den skall övertagas och för
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

valtas av vattenfallsstyrelsen, synes det böra ankomma på nämnda ämbetsverk

att föranstalta om en sådan utredning rörande förutsättningarna och

kostnaderna för det ifrågavarande dämningsföretagets genomförande samt

rörande dettas betydelse för trafiken i kanalen etc., som kan vara ägnad att

läggas till grund för ett definitivt ställningstagande i frågan.

Utredningsmannens förslag beträffande ombyggnadens utförande föranleder

i övrigt ingen erinran från min sida.

Vad beträffar formerna för Säffle kanals framtida organisation, förvaltning

och drift, kan jag icke ansluta mig till utredningsmannens förslag,

att kanalen även i fortsättningen, och även efter det staten på föreslaget

sätt övertagit huvudansvaret för kanalens ekonomi, skall drivas som ett

fristående företag i aktiebolagsform. De skäl för en sådan organisation,

som anförts — nämligen den ur ackvisitionssynpunkt sedda önskvärdheten

att ekonomiskt knyta vissa lokala trafikantintressen till kanalföretaget,

möjligheterna till ökad smidighet och sparsamhet i organisationen,

mindre stelhet i lönesättningen etc. — kunna i och för sig vara beaktansvärda,

ehuru det enligt min mening i varje fall på en väsentlig punkt,

nämligen i fråga om lönesättningen, knappast kan antagas komma att uppkomma

några mera betydande skillnader mellan å ena sidan en verksamhet

i på sedvanligt sätt organiserad statsdrift och å andra sidan ett bolag med

staten som dominerande ägare och med en verksamhet som är helt likartad

med verksamhet, som på andra håll bedrives i vanlig statsdrift. Avgörande

för mitt ställningstagande till frågan har emellertid den omständigheten

varit, att Säffle kanal ur olika synpunkter, med hänsyn till den

gemensamma trafiken och till den geografiska belägenheten, naturligen

hör samman med den av staten redan ägda och i vanlig statsdrift förvaltade

Trollhätte kanal. Det synes därtill förhålla sig så, att den senare kanalen,

efter vad en företagen undersökning visat, har resurser att övertaga

Säffle kanals förvaltning och drift utan egentlig utvidgning av sin

organisation och utan andra kostnadsökningar än sådana, som sammanhänga

med den nytillkommande farledens lokala, tekniska skötsel, brooch

slussbevakning etc. Under sådana förhållanden och med hänsyn till

att en sammanslagning av de båda kanalerna, jämfört med den föreslagna

bolagsdriften av Säffle kanal, kan möjliggöra årliga driftkostnadsbesparingar,

som med hänsyn till den sistnämnda kanalens väntade omsättning

ingalunda kunna betraktas som oväsentliga, finner jag, att en sådan sammanslagning

bör komma till stånd. Jag anser mig så mycket mera kunna

förorda en sådan lösning av organisationsfrågan, som de från kommunikationsdepartementets

sida på mitt uppdrag förda förhandlingarna med

Billeruds aktiebolag givit till resultat, att den ekonomiska medverkan till

kanalombyggnadens genomförande, som nämnda företag tidigare förklarat

sig berett att lämna till ett som aktiebolag organiserat kanalföretag, icke

behöver gå förlorad vid den av mig nu förordade formen för kanalens

framtida förvaltning och drift. Från vattenfallsstyrelsens sida har under

hand framhållits, att styrelsen principiellt icke borde handha kanalfrågor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 210.

41

Då styrelsen emellertid önskar behålla förvaltningen av Trollhätte kanal på

grund av dess intima sammanhang med driften av kraftverken vid Göta

älv och då styrelsen vidare funnit det ändamålsenligt, att debitering och

uppbörd för Säffle kanal ombesörjas av Trollhätte kanalverk, anser jag

ifrågavarande betänkligheter icke böra tillmätas avgörande betydelse.

Den preliminära uppgörelse, som uppnåtts med Billeruds aktiebolag om

storleken och formen för dess nyssnämnda ekonomiska medverkan till

Säffle kanals ombyggnad innebär, att bolaget nu som bidrag utan anspråk

på återbetalning och förräntning förbinder sig att tillskjuta samma belopp,

500 000 kronor, som bolaget enligt det tidigare med utredningsmannen

upprättade avtalet skulle ha tillskjutit genom aktieteckning i kanalbolaget,

samt att bolaget därjämte utan vederlag skall till staten överlåta Billerudsgruppens

23 nuvarande aktier i kanalbolaget. Jämfört med det tidigare avtalet,

innebär den nya uppgörelsen sålunda, om hänsyn tages till att det i

ena fallet gällde aktieteckning och i det andra fallet ett direkt bidrag, en

avsevärd utvidgning av Billeruds aktiebolags åtagande, varemot emellertid

får ställas den likaledes utvidgade prestation från statens sida, som ligger

i villkoret, att kanalombyggnaden skall utföras för farledsdjupet 3,9 m å

hela sträckan nedanför bolagets lastkaj i Säffle. Jag finner uppgörelsen

vara för staten godtagbar och förordar, att den godkännes.

Den gjorda utfästelsen från Säffle köping om ett bidrag till kanalombyggnaden

av 100 000 kronor finner jag motsvara ett skäligt bidrag från

köpingens sida för den fördel för den blivande hamnanläggningen, som

köpingen kommer i åtnjutande av genom den av mig förordade fördjupningen

av farleden å den sträcka, som berör nämnda hamnanläggning.

Jag anser mig likaledes böra förorda ett godtagande av den förnyade

preliminära uppgörelsen med innehavarna av aktiemajoriteten i Seffle kanalbolag

angående förvärv av denna, ehuru från statskontorets sida anmärkts,

att värdet av aktierna är högt beräknat. De tillgångar, varöver

kanalbolaget förfogar, uppgå även om man bortser från själva kanalanläggningen

till värden — enligt balansräkningen den 31 december 1947

ca 220 000 kronor i likvida medel, vartill kommer omedelbart realiserbar

tomtmark för, enligt ingivet anbud, 80 000 kronor och byggnader för, enligt

värdering 1945, 291 000 kronor — vilka väl täcka ett pris för aktierna

av den storlek, som avtalats och som skulle innebära ett pris för hela aktiekapitalet,

samtliga 100 aktier, av 385 000 kronor. Tages hänsyn till de pensionsförmåner,

som skola beredas verkställande direktören i kanalbolaget,

liksom över huvud taget om aktiernas värde bedömes med hänsyn till den

nuvarande kanalens sannolika driftsresultat och möjligheten att i framtiden

utan ombyggnad av farleden förränta aktiekapitalet, ter sig den träffade

uppgörelsen utan tvivel mindre gynnsam. Den representerar emellertid

det bästa resultat, som under givna förhållanden stått att uppnå, och

med hänsyn till vikten av att frågan om Säffle kanals ombyggnad nu kommer

ur det dödläge, vari den länge befunnit sig, är jag för min del beredd

att förorda, att uppgörelsen godkännes.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

De sammanlagda kostnaderna för Säffle kanals ombyggnad enligt det

utförande jag i det föregående förordat skulle —- beräknade med 50 % tilllägg

till 1939 års priser — enligt de föreliggande kostnadsberäkningarna

komma att uppgå till 3 425 000 (2 910 000 + 350 000 -f 165 000) kronor,

därest den föreslagna fördjupningen av farleden till 3,9 m, vad gäller sträckan

ovanför regleringsdammen i Säffle, inskränktes till att avse endast leden

upp till Billerudsbolagets lastkaj i Säffle. Ehuru man torde ha anledning

att antaga, att den sedan 1939 inträffade kostnadsstegringen för byggnadsarbeten

av det slag, varom här är fråga, i dagens läge överstiger

50 %, har jag icke ansett det erforderligt att föranstalta om utarbetande

av nya kostnadsberäkningar eller ansett mig förhindrad att bygga mitt ställningstagande

till förslaget på de uppgifter, som nu föreligga. Ovissheten

om kostnadsutvecklingen under den tid, som kommer att förflyta, innan

arbetena genomförts, innebär under alla förhållanden en viss, ofrånkomlig

osäkerhet om de kommande faktiska byggnadskostnadernas storlek. Utifrån

vad nu kan överblickas kan jag emellertid icke finna, att kostnaderna bliva

av den storleksordningen, att förslaget för den skull icke bör förverkligas.

Av de totala kostnaderna för kanalombyggnaden komma inalles 600 000

kronor att bestridas genom kontanta bidrag från Billeruds aktiebolag och

Säffle köping. Återstoden — 2 825 000 kronor vid en sammanlagd kostnad

av 3 425 000 kronor — kommer att ungefärligen motsvara det kapital, som

staten måste tillskjuta för ombyggnadens genomförande, nämligen om man

räknar med att det nuvarande kanalbolagets likvida och realiserbara tillgångar

ungefär motsvara det belopp, som staten får erlägga för förvärvet

av aktiemajoriteten i bolaget, men ej förslå för något motsvarande »frigörande»

av värdet av de 24 aktier i bolaget, som Billeruds aktiebolag och Arvika

stad utan vederlag överlåta till staten. Det utöver bidragen erforderliga

kapitaltillskottet skulle sålunda utifrån dessa förutsättningar, trots den

avsevärda utvidgning av byggnadsprogrammet som förordats, bli närmare

100 000 kronor lägre än den för det av utredningsmannen förordade alternativ

III beräknade totala byggnadskostnaden, till vars bestridande inga

motsvarande, icke-statliga bidrag förutsattes utgå. Bedömes den ombyggda

kanalens räntabilitetsförutsättningar i enlighet med utredningsmannens

utredning — vilket med hänsyn till den förbättrade kapacitet, kanalen med

det nu förordade utförandet får, i varje fall bör vara lika befogat som för

en enligt alternativ III ombyggd kanal — skiljer sig det nu förordade förslaget

från utredningsmannens däri, att dels genom den föreslagna organisationen

av farledens framtida förvaltning och drift de årliga driftutgifterna

synas kunna minskas med omkring 20 000 kronor och dels förräntningsanspråk

bortfaller för det kapital, som motsvaras av de 24 aktier i kanalbolaget,

vilka komma att överlämnas till staten. Räknat med nuvarande

räntenivå och med 3 % förräntning av ett värde för de ifrågavarande aktierna,

motsvarande aktiepriset vid förvärv av aktiemajoriteten, motsvara

enbart dessa poster förräntning av 700 000 å 750 000 kronor av det kapital,

som måste investeras i kanalombyggnaden. Om man utgår från utredningsmannens

antagande, att en som aktiebolag förvaltad, ombyggd kanal

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

vid den maximala trafik, som betingas av trafikområdets råvarutillgångar

in. in. och som förutsatts uppnådd efter 25 år, skulle kunna förränta, förutom

Seffle kanalbolags nuvarande till 150 000 kronor uppgående aktiekapital,

ett nytt kapital av 1 500 000 kronor, skulle sålunda av statens kapitalinsats

för ombyggnaden endast omkring en halv miljon kronor (2 825 000

— 700 000 — 1 500 000 — 150 000 = 475 000) helt och för all framtid sakna

möjlighet till förräntning. Det är givet, att en över slagskalkyl som den

här angivna liksom i utredningsmannens utredning måste bygga på rätt

bräckliga grunder; det torde över huvud taget icke vara möjligt att mera

bestämt göra förutsägelser rörande den framtida utvecklingen av trafikmängden

å kanalen, som blir avgörande för räntabilitetsutsikterna. Även om

man försiktigtvis räknar med en mindre optimistisk utveckling än den,

varifrån utredningsmannen utgått, synes mig dock den icke förräntningshara

kapitalinsats från statens sida, som det kan bli fråga om icke bli större,

än att den — med hänsyn såväl till det allmänna trafikintresse staten har

att vårda som till de fördelar den skulle medföra för den berörda bygden

och slutligen icke minst med hänsyn till statens affärsintresse i Trollliätte

kanal — är väl försvarlig.

Utredningsmannens förslag rörande Säffle kanals ombyggnad avsåg, såsom

framgått av det föregående, att arbetena med ombyggnaden skulle äga

rum under åren 1949—52, och den uppgörelse med Billeruds aktiebolag angående

dess medverkan i företaget, som utredningsmannen träffat, utgick

ifrån att tiden för ombyggnadens genomförande på föreslaget sätt skulle

fixeras i samband med statsmakternas beslut om alt ombyggnaden skulle

äga rum. Vid de nya förhandlingar, som från kommunikationsdepartementets

sida förts med Billeruds aktiebolag och för vilka redogjorts i det föregående,

har bolaget hävdat sin gamla ståndpunkt att en bestämd tid för

ombyggnadens genomförande borde fastställas. Bolaget har motiverat denna

ståndpunkt med en hänvisning till behovet att vid planering och genomförande

av egna investeringar i den industriella verksamheten ha bestämda

utgångspunkter för en bedömning av transportförhållandenas utveckling.

Från kommunikationsdepartementets sida har vid de förda förhandlingarna

hävdats den meningen, att statsmakterna för närvarande, med hänsyn till

den såväl penningpolitiskt som på grund av knappheten på material och

arbetskraft motiverade stränga återhållsamheten med alla för dagen icke

oundgängligen nödvändiga investeringar, icke kunde antagas vara beredda

att binda sig för en bestämd tid för kanalombyggnadens genomförande. Den

sistnämnda ståndpunkten överensstämmer med min uppfattning. Ehuru

jag finner det i hög grad angeläget, icke endast att en ombyggnad av Säffle

kanal kommer till stånd, utan även att den kommer till utförande utan onödigt

uppskov, har jag under nu rådande förhållanden icke ansett mig kunna

medverka till att statsmakterna ikläda sig åtaganden, innebärande att

kanalombyggnaden skall utföras under eu viss, nu fixerad tid. Det är emellertid

min uppfattning, som jag även delgivit Billeruds aktiebolag, att kanalombyggnaden

bör komma till stånd, så snart förhållanden, som ha avse
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

ende på den nuvarande nödvändigheten att hålla tillbaka investeringsverksamheten,

över huvud taget medgiva det.

Ett ställningstagande i frågan från riksdagens och Kungl. Maj :ts sida

synes sålunda nu böra avse endast ett principbeslut om att kanalombyggnaden

skall komma till utförande, ett beslut om formen för kanalens framtida

förvaltning samt ett godkännande av de träffade, preliminära avtalen

angående dels Billeruds aktiebolags medverkan till ombyggnadens genomförande

och dels förvärv av aktiemajoriteten i Seffle kanalbolag, i och för

vilket riksdagen samtidigt torde böra anvisa medel.

Frågan om Säffle kanals redovisning i statsbokföringen torde icke nu

böra upptagas till slutligt avgörande. Jag vill här erinra om, att 1945 års

riksdag behandlat spörsmålet om redovisningen av statens kanaler och därvid

beslutat om inrättande av en ny kapitalfond, benämnd Fonden för Södertälje

kanalverk. Frågan om redovisningen av vissa andra under vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning stående kanaler, i första hand

Falsterbokanalen, Väddö kanal och Åkers kanal förutsattes framdeles skola

upptagas till förnyat övervägande, därest anledning därtill skulle förekomma.

Någon ändring beträffande redovisningen av under vattenfallsstyrelsens

förvaltning stående kanaler med undantag av Södertälje kanal var

då icke ifrågasatt. Säffle kanal torde tills vidare i avvaktan på den utredning,

som framdeles kan komma till stånd beträffande redovisningen av

statens kanalrörelser, böra redovisas å statens vattenfallsverks fond. Kapitalvärdena

samt inkomster och utgifter böra därvid redovisas särskilt

för kanalen, så att möjlighet finnes att i fortsättningen följa kanalrörelsens

ekonomi och de för taxesättningen betydelsefulla kostnadselementen.

Det för genomförande av nu ifrågavarande aktieförvärv erforderliga beloppet,

281 050 kronor, bör i enlighet med vad jag nyss anfört anvisas å

statens vattenfallsverks fond. Då bolaget är praktiskt taget skuldfritt erfordras

icke något ytterligare anslag för övertagande av bolagets egendom i

samband med den förutsatta upplösningen av bolaget och kanalens överförande

å statens vattenfallsverks fond. Vid bolagets likvidation eventuellt

uppkommande utskiftningsskatt bör gäldas av statens vattenfallsverks driftmedel.

Enligt avtalet mellan svenska staten och direktören Lilliehöök utgående

pensionsförmåner skola gäldas å kanalrörelsens utgiftsstat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att besluta, att Säffle kanal och segelleden genom Glafsfjorden

genom statens försorg skall ombyggas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat;

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det inom kommunikationsdepartementet

upprättade förslaget till avtal

med Billeruds aktiebolag rörande nämnda kanalombyggnad,

enligt vilket Billeruds aktiebolag som bidrag till ombygg
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

nådens genomförande skall till staten dels erlägga ett belopp

av kontant 500 000 kronor och dels utan vederlag överlämna

23 aktier i Seffle kanalbolag;

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det inom kommunikationsdepartementet

upprättade förslaget till avtal

med direktören, civilingenjören John W:son Lilliehöök angående

förvärv av 73 aktier i Seffle kanalbolag på i avtalet

angivna villkor;

att till Förvärv av aktier i Seffle kanalbolag under statens

affärsverksfonder, statens vattenfallsverk, för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 281 100 kronor;

samt att godkänna av mig förordade grunder för Säffle

kanals framtida förvaltning och drift.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Bil. i.

Avtal.

Mellan Svenska staten samt Billeruds aktiebolag har överenskommits följande

angående ombyggnad av Säffle kanal.

1 §■

Säffle kanal och segelleden genom Glafsfjorden skall genom statens försorg

ombyggas i huvudsaklig överensstämmelse med det byggnadsförslag,

som i f. d. generaldirektör G. Malms betänkande av augusti i946 rörande

»ombyggnad och förbättring av Säffle kanal samt dess framtida förvaltning

och drift» betecknats såsom alternativ Ill:a, justerat, dock med den ändringen,

att sträckan Vänern—regleringsdammen i Säffle skall utföras enligt

i nämnda betänkande angivna alternativ IV med ett minsta farledsdjup

av 3,9 m vid ett lågvattenstånd i Vänern av -(- 43,75 m samt att därutöver,

vad avser sträckan ovanför regleringsdammen i Säffle, skall utföras antingen

en motsvarande ytterligare fördjupning från 3,6 till 3,9 in av farleden

upp till Billeruds aktiebolags lastkaj i Säffle, åstadkommen genom en nedskärning

i botten, eller en uppdämning, som medger samma farledsdjup,

3,9 m, å hela kanalsträckan upp till Glafsfjorden.

2 §•

Billeruds aktiebolag skall såsom bidrag till ombyggnaden erlägga 500 000

kronor. Detta belopp skall utbetalas successivt i mån av arbetets utförande

på sådant sätt att — sedan för varje halvår efter byggnadsarbetenas igångsättande

uppgift delgivits Billeruds aktiebolag om de kostnader, som under

halvåret nedlagts på arbetena — bolaget har att omedelbart till kronan

inbetala så stor andel av det kontanta bidraget, som svarar mot kronans

under samma tid nedlagda kostnader i förhållande till den för hela

arbetet beräknade kostnaden.

Billeruds aktiebolag skall utan ersättning till kronan överlämna 23 aktier

i Seffle kanalbolag. Överlämnandet skall äga rum i riksbankens avdelningskontor

i Karlstad senast den 31 december 1948. Aktierna skola vara

försedda med vederbörlig transport in blanco från senast i aktieboken inregistrerade

ägare.

3 §.

Vid fastställande av de framtida taxorna för kanalen skall beaktas, att det

framförallt är exportgods, som har gagn av kanalombyggnaden. Kanalavgifterna

böra dock icke sättas högre än att sjötrafiken genom kanalleden

kan i möjligaste mån bliva konkurrenskraftig och medföra fördel för den

bygd och det näringsliv, som kanalen är avsedd att tjäna.

4 §■

För att bliva gällande skall detta avtal vara godkänt av Kungl. Maj:t före

den 31 december 1948. Om sadant godkännande ej lämnats inom angiven

tid, har avtalet förfallit utan anspråk från någondera sidan.

Stockholm den 23 mars 1948. Säffle den 7 april 1948.

För svenska staten:

Per Äsbrink

Billeruds aktiebolag

Y. Simonsson

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

47

Bil. 2.

Avtal.

Mellan svenska staten, nedan kallad köparen, samt direktören John W :son

Lilliehöök, nedan kallad säljaren, den sistnämnde såsom representant för

innehavarna av aktiemajoriteten i Seffle kanalbolag, nedan kallat kanalbolaget,

och såsom verkställande direktör för bolaget, har överenskommits

följande angående förvärv för svenska staten av aktiemajoriteten i kanalbolaget

m. m.

1 §•

Med likvid och leverans den 31 december 1948 (tillträdesdagen) överlåter

säljaren till köparen sjuttiotre (73) aktier i kanalbolaget för en köpeskilling

av tretusenåttahundrafemtio (3 850) kronor per aktie eller tillhopa

tvåhundraåttioettusenfemtio (281 050) kronor.

2 §•

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnotä, som kl. 11.oo på

tillträdesdagen skall likvideras i Riksbankens huvudkontor i Stockholm,

varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport

in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare överlämnas till köparen.

3 §•

Säljaren garanterar

att kanalbolagets balansräkning per den 31 december 1947 riktigt återgiver

bolagets ekonomiska ställning,

att bolagets ledning intill tillträdesdagen ej disponerar bolagets tillgångar

eller ikläder bolaget förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse

bolagets normala rörelse, därest ej köparen lämnar sitt medgivande till

andra åtgärder,

samt att till samtliga under tiden intill tillträdesdagen utlysta styrelsesammanträden

i bolaget kallas de representanter köparen utser.

Av under 1948 intjänad rörelsevinst må säljaren disponera högst 13 500

kronor för utdelning till aktieägarna.

4 §•

De av bolagsstämman valda ledamöterna av bolagets styrelse och revisorerna

ävensom suppleanter för dem böra ställa sina platser till förfogande

efter den 31 december 1948.

Säljaren förbinder sig att föranstalta om extra bolagsstämma för val av

styrelseledamöter och revisorer samt suppleanter för dem för tiden efter

den 31 december 1948 samt att vid sådan stämma rösta i enlighet med de

anvisningar köparen kommer att lämna.

5 §•

Verkställande direktören är skyldig avgå den 31 december 1948. Från

sistnämnda dag tillförsäkras han under sin återstående livstid pension med

belopp motsvarande vad såsom full pension utgår till statens befattnings
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj-.ts proposition nr 210.

havare i lönegrad Ca 30 i statens allmänna avlöningsreglemente. Pension

utbetalas månadsvis i efterskott. Om verkställande direktören avlider före

sin hustru, tillerkännes hon pension till samma belopp per år som änka till

tjänsteman i ovannämnda lönegrad under sin återstående livstid, så länge

hon lever ogift.

Verkställande direktören äger på oförändrade villkor disponera den av

honom innehavda bostaden till den 1 oktober 1949. De rum, som för närvarande

nyttjas för kanalbolagets räkning, skola avskiljas från bostaden i

övrigt och disponeras av köparen.

Verkställande direktören skall efter sin avgång intill den 1 oktober 1949,

om köparen så påkallar, stå till köparens förfogande för utförande av arbete

rörande kanalen och dess ombyggnad. För denna tid äger direktören

åtnjuta arvode, som tillsammans med den till honom utgående pensionen

bereder honom samma månatliga inkomst som den för närvarande utgående

avlöningen såsom verkställande direktör.

För att bliva gällande skall detta avtal godkännas av Kungl. Maj :t före

den 31 december 1948. Om sådant godkännande ej lämnats inom angiven

tid, har avtalet förfallit utan anspråk från någondera sidan.

6 §•

Stockholm den 23 mars 1948.

Säffle den 27 mars 1948.

För köparen:

Per Åsbrink

För säljaren:

J. W:son Lilliehöök

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

481204

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombyggnad av Säffle kanal m. m. a1 i texten
  2. SU 1948:143 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombyggnad av Säffle kanal m. m. s. 19 i texten