Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården

1948-04-16 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:214, Angående vissa anslag till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

anslag till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården;

given Stockholms slott den 16 april 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de] förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 april 1948.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Quensel,

Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om vissa anslag till

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1948/49 samt anför.

I årets s+atsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 36, 37 och 39) har

Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att

dels för budgetåret 1948/49 anvisa till Statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 940 000 kronor och

till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader ett

förslagsanslag av 1 224 000 kronor,

1— 64r> 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 214.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till driften

av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret

1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 1300 000 kronor.

Kungl. Maj:t har, likaledes på mitt förslag, avstått från att för nämnda

budgetår äska medel till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. (1948 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,

p. 38). Jag förutskickade emellertid vid behandlingen av denna

fråga, att det vore min avsikt att i annat sammanhang föreslå, att riksdagens

samtycke inhämtades till viss omdisposition av å anslaget återstående

medel. Sådant medgivande har sedermera erhållits (prop. nr 2/1948;

rd. skr. nr 53/1948).

Anledningen till att anslaget till bidrag till driften av icke statliga ungdomsvårdsskolor

i statsverkspropositionen beräknades allenast preliminärt

var att de förhandlingsmän, vilka den 30 december 1946 av Kungl. Maj:t

tillsatts för att söka åvägabringa avtal rörande den fortsatta verksamheten

vid vissa ungdomsvårdsskolor, beträffande vilka gällande avtal uppsagts, vid

tiden för propositionens framläggande ännu icke slutfört förhandlingarna

med huvudmännen för ifrågavarande skolor.

Sedan nu förhandlingsmännen inkommit med förslag till avtal och socialstyrelsen

gjort framställning rörande anvisande av medel för verksamheten

i vissa avseenden vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret 1948/49,

torde jag få ånyo anmäla hithörande spörsmål. I det följande föreslår jag

förstatligande och omläggning av verksamheten vid vissa ungdomsvårdsskolor

samt hemställer om därav föranledda ändringar i de redan gjorda äskandena

rörande de statliga ungdomsvårdsskolornas avlönings- och omkostnadsanslag.

Vidare torde jag få anmäla frågor om vissa ytterligare omdispositioner inom

det för de statliga skolorna avsedda byggnadsanslaget och om förvärv av

viss mark för Brättegårdens yrkesskola. Slutligen hemställer jag om anvisande

av medel till bidrag till driften av icke statliga ungdomsvårdsskolor.

Avtalsförslagen och därmed sammanhängande

organisationsfrågor.

Ungdomsvårdsskolornas nuvarande organisation.

Ungdomsvårdsskoleverksamhet bedrives f. n. dels av staten vid statligt

ägda ungdomsvårdsskolor, dels av städerna Stockholm och Göteborg, vilka

hava att själva svara för de för deras del erforderliga ungdomsvårdsskolorna,

och dels av enskilda föreningar och stiftelser. De icke statliga skolorna åtnjuta

för sin verksamhet betydande bidrag av statsmedel.

Ungdomsvårdsskoleorganisationen omfattar följande olika anstaltstyper,

nämligen

dels skolhem för barn i skolpliktig ålder,

dels yrkesskolor för barn, vilka vid omhändertagandet avslutat sin skol
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214. 3

gång men icke fyllt aderton år, eller för personer, som avses i 22 § d)

barnavårdslagen,

dels hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda barn,

dels yrkesskolor för omhändertagna över skolplikt^ ålder, vilka äro efterblivna

till förståndsutvecklingen,

och dels skolhem och yrkesskolor för omhändertagna, som på grund av

själslig abnormitet böra stå under särskild liikartillsyn.

De statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n. 15 till antalet, nämligen för

manliga elever: Lövsta skolhem och yrkesskola, Långanäs, Ljungaskogs,

Forsane, Sundbo och Johannisbergs yrkesskolor, Östra Spångs, Hammargårdens,

Vemyra, Folåsa och Gräskärrs skolhem samt för kvinnliga elever:

Sonestorps yrkes- och hemskola, Brättegårdens och Hornö yrkesskolor samt

Broby skolhem. Av dessa skolor är Lövsta avsett för elever, vilka äro

själsligt abnorma eller eljest i behov av särskild läkartillsyn.

De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n. 13, nämligen för manlig

ungdom: Skrubba, Båby och Fagareds skolhem och yrkesskolor, Margretelunds

yrkesskola och Gudmundsgårdens skolhem samt för kvinnlig ungdom:

Skarvik-Tallåsens och Lingatans skolhem och yrkesskolor, Eknäs och Bistaborgs

yrkes- och hemskolor, Morängens, Sjötorps och Håkanstorps yrkesskolor

samt Johannelunds skolhem. Av dessa skolor äro Margretelund,

Håkanstorp och Sjötorp avsedda för omhändertagna, vilka äro efterblivna till

förståndsutvecklingen, medan Skarvik-Tallåsen avsetts för själsligt abnorma

eller kroppsligt sjuka elever. Skrubba, Båby, Fagared, Eknäs och Lingatan

fungera f. n. i praktiken endast såsom yrkesskolor.

Verksamheten vid de icke statliga skolorna är närmare reglerad genom

avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt huvudmännen för de skilda anstalterna.

Ungdomsvårdsskoleverksamheten vid Margretelund och Gudmundsgården

är avtalsenligt säkrad till utgången av år 1952. Nu gällande avtal

med städerna Stockholm och Göteborg (Skrubba, Eknäs och Johannelund

resp. Fagared och Lingatan) utlöpa den 30 juni 1950. Huvudavtalen för

Råby, Skarvik-Tallåsen, Bistaborg, Morängen, Sjötorp och Håkanstorp, vilka

avtal fastställts av Kungl. Maj:t den 9 april 1943, ha tillfälligt förlängts att

gälla t. o. m. den 30 juni 1948.

Föreliggande förslag.

I ärendet föreligga följande förslag, nämligen dels ett av socialstyrelsen

i skrivelse den 24 november 1947 avgivet förslag om förstatligande av verksamheten

vid de icke statliga ungdomsvårdsskolorna samt viss omorganisation

och begränsning av platsantalet, dels förhandlingsmännens i skrivelse

den 12 mars 1948 framlagda förslag till avtal med huvudmännen för de

skolor, för vilka gällande avtal upphöra med utgången av innevarande

budgetår, och dels socialstyrelsens i skrivelse den IT mars 1948 avgivna förslag

rörande medelsberäkningen i vissa avseenden för nästa budgetår, innefattande

tillika styrelsens utlåtande över förhandlingsmännens förslag. Över

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

samtliga nu nämnda förslag liar statskontoret avgivit utlåtanden, varjämte

statens lönenämnd avgivit utlåtande över socialstyrelsens skrivelse av den

17 mars 1948.

Till eu början torde få lämnas eu redogörelse för förliandlingsmännens

och socialstyrelsens förslag i vad dessa förslag kunna återverka på själva

anstalts organisationen.

Vad socialstyrelsen i sin skrivelse den 24 november 1947 föreslagit i fråga

om omorganisation av ungdomsvårdsskolorna och begränsning av platsantalet

torde här kunna förbigås. Beträffande frågan om förstatligande av verksamheten

i dess helhet har styrelsen i skrivelsen anfört följande.

Splittringen av ungdomsvårdsskoleverksamheten på statliga och icke-statliga

skolor har sedan reformen 1936—37 medfört många nackdelar. De ickestatliga

skolorna ha ej förmått utnyttja sin friare ställning till för verksamhetens

uppgift betydelsefulla initiativ. Allt som skolat ske har förbundits med

villkor om att staten finge ikläda sig ansvaret för uppkommande kostnader.

Bakom detta förhållande står uppfattningen, att staten numera till följd av

att den »principiellt», som det hette vid 1936—37 års reform, åtagit sig ansvaret

för ungdomsvårdsskolorna skall svara för alla dessas kostnader. Socialstyrelsen

måste helt allmänt konstatera, att de icke-statliga ungdomsvårdsskolorna

numera överlag stå i sämre klass än de statliga.

En annan förklaring till denna utveckling kan erhållas med en hänvisning

till skillnaden i personallöner. Medan de statliga skolorna ha uppnått till

fredsställande sådana för sin personal, är läget för de icke-statliga (med undantag

för de stockholmska skolorna) otillfredsställande. Under tider av arbetskraftsöverskott

inom de lärarkategorier, som förekomma vid ungdomsvårdsskolorna

— och sådant var läget tidigare — går det ju att bemästra en dylik

situation, även om den alltid ur personalsynpunkt måste kännas olustig och

orättvis, men i nuvarande läge med en svårartad och för flera år framöver

kvarstående lärarbrist blir det knappast möjligt att uppehålla en tillfredsställande

rekrytering. Härtill komma de ur personal- och allmän administrativ

synpunkt synnerligen stora olägenheterna, att befattningshavarna bindas

inom sina löneområden. De statliga kunna icke uppehålla vikariat vid ickestatliga,

de senare varken vid statliga eller andra icke-statliga. Vid övergång

från icke-statlig till statlig verksamhet bli befattningshavarna genomgående

snålt behandlade. Slutligen bildar pensionsfrågan för de privata skolorna ett

praktiskt taget olösligt problem, då pensionsreglering i statens pensionsan

stalt eller andra pensionsinrättningar endast kan erhållas för ett mindretal

befattningshavare i högre tjänsteställning.

Socialstyrelsen kan icke finna annan praktisk utväg ur de svårigheter, som

föreligga för de icke-statliga skolornas verksamhet, än att denna nu förstatligas.

Skälen äro framför allt, att ungdomsvårdsskoleverksamheten är ett allt

för litet område för att kunna uppdelas på såväl en statlig som en icke-statlig

sektor, att personalfrågorna nödvändiggöra en snar, gynnsam lösning om de

ifrågavarande skolorna över huvud taget skola kunna hållas i gång och att

det ur statens synpunkt måste anses riktigare, att den själv driver verksamheten,

om denna ändå måste i alla avseenden erbjuda samma ekonomiska villkor

för samtliga skolor.

Förhandlingsmännen ha, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,

träffat preliminära avtal med resp. huvudmän om förlängning på vissa villkor

av gällande avtal för Håkanstorp, Morängen, Kåby och Sjötorp under två år

samt för Bistaborg under ett halvt år. Beträffande sistnämnda skola och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214 5

Skarvik-Tallåsen har förutsatts, att staten skall övertaga och själv driva

ungdomsvårdsskoleverksamheten, vid Bistaborg fr. o. m. den 1 januari 1949

och vid Skarvik-Tallåsen fr. o. m. den 1 juli 1948. Med huvudmannen för

Skarvik-Tallåsen, Stockholms stadsmission, har i sådant syfte preliminärt

avtal träffats om upplåtelse av skolfastigheterna under de närmaste fem åren.

För Bistaborgs vidkommande har huvudmannen krävt statlig inlösen av

anstaltsbyggnader och inventarier jämlikt gällande avtal. Mot detta krav

synes enligt förhandlingsmännens mening ingen erinran kunna göras från

statens sida. Förhandlingar i denna fråga ha ännu icke slutförts och en

uppgörelse i saken torde, enligt vad förhandlingsmännen uttala, icke kunna

träffas i sådan tid, att frågan om medelsanvisning för ändamålet kan prövas

av riksdagen under denna vårsession.

Till avtalsförslagen foga förhandlingsmännen följande kommentarer.

Avsikten med en tvåårig förlängning av avtalet för Håkanstorp är att denna

skola, vars lokaler äro mindre lämpliga för modern nngdomsvårdsskoleverksamhet

och även svåra att omändra för ändamålet, vid utgången av denna

period skall ha avvecklat sin nuvarande verksamhet.

För Morängens och Sjötorps vidkommande har beräknats, att det under

den föreslagna tvåårsperioden skall vara möjligt att taga slutlig ställning

till frågan, huruvida dessa skolor skola nedläggas eller förstatligas.

Beträffande Råby avser den tvååriga förlängningen att skapa möjlighet

att bedöma ett eventuellt förstatligande av verksamheten vid denna skola

och de båda övriga stiftelseägda skolorna (fudmundsgården och Margretelund.

Bistaborg har, i överensstämmelse med vad socialstyrelsen i sin skrivelse

den 24 november 1947 föreslagit, förutsatts skola helt disponeras såsom

hemskola. Bakgrunden härtill är att hemskoleavdelningen vid Sonestorp

enligt beslut av 1947 års riksdag (prop. nr 269/1947; rd. skr. nr 387/1947)

skall nedläggas och de frigjorda platserna disponeras för vanligt vrkesskoleklientel.

Avtalets förlängning på ett halvt år medgiver erforderlig

tid för avveckling av den nuvarande och övergång till den nya verksamheten.

Skarvik- T''allåsens utnyttjande för ungdomsvårdsskoleverksamliet har

endast provisorisk karaktär i avvaktan på erhållande av en ny, ändamålsenligare

skola på annan ort, varigenom det för klientelet vid denna skola och

vid Lövsta inbördes störande grannskapet bringas att upphöra. Då ett förslag

om nybyggnad under nuvarande förhållanden icke torde kunna förverkligas

och då andra ändamålsenliga lokaler ej stå att uppbringa, har överenskommelsen

med stadsmissionen, som önskar behålla anläggningen i sin

ägo, avsett arrendering av fastigheterna jämte inventarier under fem år.

Socialstyrelsen tillstyrker i sin skrivelse den 17 mars 1948 förhandlingsmännens

förslag rörande Skarvik-Tallåsen, Bistaborg och Håkanstorp. Ehuru

styrelsen funnit det fördelaktigt, om verksamheten redan nu kunnat förstatligas

jämväl vid Morängen, llåby ocli Sjötorp, vill styrelsen icke motsätta

sig att driften av dessa skolor under ytterligare två år behåller sin nuvarande

icke-statliga karaktär.

Skarvik-Tallåsen disponerar nu 91 platser, fördelade på fyra elevförläggningar,

varav eu. om 25 platser, anlitas såsom skolhem. Socialstyrelsen

föreslår en sänkning av platsantalet till 70 platser, varav 20 skulle uttagas

på skolhemsavdelningen. Genom en dylik nedskärning skulle betingelserna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

för behandlingen bliva bättre varjämte möjligheter skulle åvägabringas att

utan nybyggnad erhålla ti era personalrum.

Bistaborg drives f. n. såsom kombinerad yrkes- och liemskola för elever

över 18 år med tillhopa 36 platser, varav 12 på hemskoleavdelningen. Skolan

bör enligt socialstyrelsens mening i fortsättningen helt utnyttjas såsom

hemskola, varvid antalet platser borde nedbringas till 25, avsedda även för

elever under 18 år. Samtidigt skulle hemskoleavdelningen vid Sonestorp

nedläggas och de därstädes frigjorda platserna disponeras uteslutande för

yrkesskoleklientel. Styrelsen föreslår vidare i detta sammanhang, att det

vid Bistaborg nu mottagna yrkesskoleklientelet skall överföras till Lingatan,

som hädanefter skulle även formellt fungera allenast såsom yrkesskola. Nu

angivna omläggningar av verksamheten vid Bistaborg, Sonestorp och Lingatan

kunna emellertid enligt socialstyrelsens mening icke verkställas på en

gång vid en viss tidpunkt. Omläggningen måste i stället ske efter hand och

kan beräknas slutförd först omkring den 1 juli 1949. — Omläggningen av

verksamheten vid Bistaborg kommer enligt vad socialstyrelsen framhåller

att förutsätta viss omdisposition av anstaltsbyggnaderna. Ritningar och kostnadsberäkningar

äro f. n. under utarbetande men arbetet med dessa detaljer

torde icke vara avslutat i sådan tid, att förslag lämpligen kan anmälas för

årets riksdag.

Såsom anstalt för manliga elever i skolåldern tillhörande kategorien

abnorma, känsliga och besvärliga fungerar f. n. Lövsta skolhem och yrkesskola,

vars skolliemsavdelning rymmer 40 platser. I sin skrivelse den 24

november 1947 anförde styrelsen, att styrelsen ansåge det synnerligen betydelsefullt,

att antalet platser för det svårskötta abnormklientelet vore tillräckligt,

och föreslog, att Folåsa, som f. n. omfattar 30 platser för normalklientel,

skulle ombyggas till specialanstalt med 35 platser, fördelade på 5

småstugor med 7 platser vardera. Styrelsen förordade, att Folåsa intill dess

en ombyggnad kunde komma till stånd försöksvis utnyttjades såsom specialanstalt

för mera svårskött yngre klientel. Styrelsen uttalar i sin skrivelse

den 17 mars 1948, att det på grund av märkbart ökad efterfrågan på platser

för nämnda klientel vore nödvändigt att Folåsa redan fr. o. m. budgetåret

1948/49 trädde i funktion såsom specialanstalt. Förutsättning för en sådan

omläggning vore emellertid att klientelet ställdes under fortlöpande kontroll

av en psykiatriskt särskilt skolad läkare med speciell erfarenhet av

läkepedagogiskt anstaltsarbete. Beträffande denne befattningshavare anför

styrelsen i huvudsak följande.

Styrelsen finner det icke nödvändigt att under försökstiden heltidsanställd

läkare anlitas för uppgiften. Det torde vara till fyllest, om läkaren vistas

på skolan i regel en hel dag varje vecka samt i övrigt vid särskilt uppkommande

behov. Chefen—läkaren vid Lövsta, som, därest förslaget om förstatligande

av verksamheten vid Skarvik-Tallåsen bifalles, kommer att befrias

från uppdraget att svara för läkarvården vid sistnämnda skola, har

förklarat sig villig att handhava läkarvården vid Folåsa. Arvodet bör bestämmas

till samma belopp, som det ifrågavarande befattningshavare för

läkarvården vid Skarvik-Tallåsen uppburit från Stockholms stadsmission,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 214. 7

4 000 kronor för år, vilket arvode icke beräknas överstiga summan av de

grundbelopp och de besöksarvoden, som enligt gällande föreskrifter skulle

utgå till annan vid ungdomsvårdsskola nu anlitad rådgivande psykiater för

samma antal besök.

Härefter torde jag få övergå till att redogöra för den ekonomiska

innebörden av de preliminärt ingångna avtalen.

Uppgörelsen med Stockholms stadsmission rörande verksamheten vid

Skarvik-Tallåsen innefattar jämväl slutlig reglering av de ekonomiska mellanhavandena

mellan staten och stadsmissionen på grund av nu gällande avtal

och innebär dels att staten för fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamliet skall

för en avgift av 20 000 kronor för budgetår, förskottsvis utgiven under juli

månad, arrendera de fastigheter, till vilka skolans verksamhet nu är förlagd,

dels att staten skall övertaga stadsmissionens ekonomiska förpliktelser gentemot

skolans ordinarie personal och dels att stadsmissionen tillförsäkras ersättning

av statsmedel för de driftsunderskott, som i enlighet med av socialstyrelsen

godkända utgiftsstater eller eljest lämnat godkännande uppkommit

vid skolan under tiden den 1 januari 1945—den 30 juni 1948. Arrendet

omfattar förutom fastigheterna jämväl alla befintliga, för skolans behov avsedda

inventarier med undantag för levande inventarier, vilka skola inlösas

av staten för i orten gängse priser, och för eleverna avsedda kläder och

skor, vilka skola kostnadsfritt överlämnas till staten. Arrendeavgiften har

beräknats på så sätt, att den skall utgöra dels ränta med 3.5 % å av stadsmissionen

i anläggningen nedlagt eget kapital, ca 236 000 kronor, dels ersättning

för värdeminskning å byggnaderna med ej fullt 1.5 % av de totala

byggnadskostnaderna och dels gottgörelse för stadsmissionens övriga omkostnader,

bl. a. brandförsäkring. De räntefria statslån å tillhopa 745 000

kronor, vilka stadsmissionen erhållit för skolans räkning, skola med oförändrade

säkerhetsbestämmelser kvarstå under arrendetiden såsom räntefria

lån men i sin helhet förfalla till betalning vid arrendetidens slut. Avtalet

skall, därest det icke uppsäges senast två år före avtalstidens utgång, gälla

tills vidare med två års ömsesidig uppsägning. — Då samtliga vid anstalten

nu tjänstgörande ordinarie befattningshavare av inspektören för ungdomsvårdsskolorna

förklarats behöriga att inneha ordinarie befattning vid skolan,

ha förhandlingsmännen icke ansett hinder föreligga mot att staten övertager

de ekonomiska förpliktelserna mot personalen.

Yad beträffar avtalen rörande Håkanstorp, Morängen, Råby, Sjötorp och

Bistaborg må följande nämnas.

Nu gällande grunder för statsbidrag till driften av icke statliga ungdomsvårdsskolor

framgå i huvudsak av den redogörelse, som därutinnan lämnats

i propositionen nr 269/1947, s. 104—105. Utöver vad som framgår av denna

redogörelse, till vilken jag torde få hänvisa, bör allenast nämnas, att staten

lämnar resebidrag till elever för besök i hemorten samt att 1947 års riksdag

för innevarande budgetår medgivit dels ett extra statsbidrag till de

skolor, för vilka avtalen upphöra att gälla med utgången av innevarande

budgetår, innebärande eu förhöjning med 20 % å de fasta platsbidragen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

under budgetårets seuare hälft och dels bidrag för arbetstidsbegränsande åtgärder

och kompensation för bortfallet av de tidigare utgående kommunala

avgifterna och ersättningarna.

Beträffande utgångsläget vid förhandlingarna i denna del ha förhandlingsmännen

anfört i huvudsak följande.

Huvudmännen för ifrågavarande skolor ha såsom villkor för fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet

rest krav på väsentligt ökade statsbidrag. De ha

sålunda framhållit, att personallönerna, trots att i flera fall mindre höjningar

under de sista åren genomförts, för närvarande med undantag för Kåby äro

så låga, att det i fortsättningen kunde väntas bliva ogörligt att erhålla

kvalificerade befattningshavare, därest icke en väsentlig löneförhöjning kunde

åstadkommas. Det vore enligt huvudmännens mening svårt att i princip

gendriva befattningshavarnas önskemål att de, som arbetade under samma

förhållanden som personalen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna, även

skulle få åtnjuta enahanda löneförmåner som kollegerna vid dessa. Vidare

ha huvudmännen påpekat, att skolornas övriga omkostnader i icke ringa

omfattning ökat, sedan 1943 års avtal slötos, men att det rörliga tillägget

på platsbidragen endast delvis kompenserade kostnadsökningen.

Med anledning av vad huvudmännen sålunda anfört ha förliandlingsmännen

för varje skola verkställt särskild utredning angående de ekonomiska

förutsättningarna för verksamheten under en kommande avtalsperiod.

De av förhandlingsmännen ingångna preliminära avtalen innebära, att

verksamheten vid de berörda skolorna under den nya avtalsperioden skall

bedrivas enligt i princip samma grunder och villkor, som föreskrivas i 1943

års avtal med den förändringen rörande ersättningen till skolorna att platsbidragens

grundbelopp för år skola höjas, beträffande Bistaborg och Råby

med 400 kronor samt beträffande Håkanstorp, Morängen och Sjötorp med

500 kronor för envar av platserna vid vederbörande skola. Enahanda höjningar

skola ske beträffande utgående ersättningar för överbeläggning. Härvid

bortfaller givetvis det extra statsbidrag, som medgivits för senare hälften

av innevarande budgetår. Beträffande verkningarna av en dylik höjning

anföra förhandlingsmännen i huvudsak följande.

Genom höjningen av platsbidragens grundbelopp komma, under förutsättning

att det rörliga tillägget i likhet med för år 1947 beräknas efter 36 %,

de olika skolorna att i jämförelse med de belopp, som skola utgå för första

halvåret 1948, för år räknat erhålla följande inkomstökning, nämligen Håkanstorp

9 000 kronor, Morängen 12 500 kronor, Råby 18 200 kronor och Sjötorp

11 500_ kronor samt — för ett halvt år — Bistaborg 5 472 kronor eller tillhopa

56 672 kronor.

Denna ökning av statsbidragen torde göra det möjligt för skolorna att

dels verkställa förhållandevis betydande förbättringar av personallönerna

dels ock erhålla täckning för sina ökade övriga omkostnader. Det bör dock

särskilt framhållas, att lönerna icke härigenom kunna bringas upp till lönenivån

för motsvarande befattningshavare vid de statliga skolorna utan torde

stanna vid en avsevärt lägre nivå. Undantag härifrån utgör emellertid Råby,

där sedan gammalt det statliga lönesystemet följts.

Förhandlingsmännen föreslå vidare, att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande

att bevilja ersättning för driftsförluster vid nu ifrågavarande skolor i den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

mån Kungl. Maj:t finner en dylik utbetalning skälig. Med de föreslagna avtalen

torde man enligt förliandlingsmännens mening kunna räkna med att

eventuella driftsförluster under den relativt korta avtalsperiod, varom är

fråga, icke kunna uppgå till mer än förhållandevis obetydliga belopp. En

förutsättning för sådan ersättning bör dock liksom hittills vara att vederbörande

skolas utgiftsstat i förväg granskats av socialstyrelsen.

Slutligen föreslå förhandlingsmännen, att de fasta bidragen — platsbidragens

grundbelopp och bidragen till byggnadsunderhåll — i fortsättningen

skola utgå kvartalsvis i förskott och icke såsom hitintills halvårsvis i efterskott.

Motsvarande räntekostnader ha icke medtagits vid beräkningen av de

nya statsbidragen.

Socialstyrelsen uttalar allvarliga farhågor för att jämväl i fortsättningen

stora svårigheter kunna uppstå för skolorna att till de löner, som i anledning

av statsbidragsökningen kunna erbjudas, erhålla tillräckligt kvalificerade

befattningshavare och finner det ej heller uppenbart, att skolorna vid eventuella

ytterligare prisstegringar kunna få sina ökade kostnader täckta genom

den föreslagna statsbidragsökningen. Med hänsyn särskilt till förslaget om

täckning av statsmedel av eventuellt uppkommande driftsunderskott tillstyrker

styrelsen emellertid den ekonomiska uppgörelsen. Förslaget att vissa

bidrag skola utgå kvartalsvis i förskott tillstyrkes av styrelsen, som finner det

lämpligt, att utbetalningen av ifrågakommande belopp bestämmes att äga

rum under loppet av den första månaden i varje kvartal.

Statskontoret har icke funnit anledning till särskilt uttalande i fråga om

i det föregående redovisade förslag från förliandlingsmännens och socialstyrelsens

sida.

Departementschefen.

De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n., sedan tre skolor under

innevarande budgetår nedlagts, till antalet tretton. Vid sju av dessa är verksamheten

avtalsenligt säkrad under ytterligare några år. För de övriga sex

skolorna — Råby, Morängen, Sjötorp, Håkanstorp, Bistaborg och SkarvikTallåsen

— utlöpa nu gällande avtal med utgången av innevarande budgetår.

I samband med förhandlingarna om förlängning av nu gällande avtal för

sistnämnda sex ungdomsvårdsskolor har socialstyrelsen i särskild skrivelse

framfört skäl för att staten skall övertaga och driva verksamheten vid de

icke-statliga skolorna och i anslutning därtill föreslagit att anstaltsorganisationen

helt förstatligas. Även enligt min mening tala åtskilliga skäl för en

utveckling i denna riktning. Jag anser dock tiden ännu icke vara inne att

taga ställning till denna fråga i hela dess vidd.

För att genomföra nyssnämnda förhandlingar ha särskilda förhandlingsmän

utsetts av Kungl. Maj:t. Enligt direktiven hade förhandlingsmännen att

söka uppnå preliminära avtal med vederbörande huvudmän om fortsatt ickestatlig

verksamhet vid skolorna. Förhandlingsmännen voro dock oförhindrade

att, därest särskilda omständigheter förelåge, beträffande någon eller några

av dessa skolor framlägga förslag om förstatligande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Förhandlingsmännen ha träffat preliminära avtal om att verksamheten vid

Råby, Morängen, Sjötorp och Håkanstorp under ytterligare två år drives i

icke-statlig regim. Vad beträffar Bistaborg och Skarvik-Tallåsen ha förhandlingsmännen

däremot funnit särskilda skäl tala för att verksamheten vid dessa

skolor i fortsättningen drives direkt av staten. Till dessa skäl återkommer jag

i det följande. Förhandlingsmännen ha med utgångspunkt härifrån med huvudmannen

för Bistaborg träffat preliminärt avtal om fortsatt icke-statlig drift

av denna skola intill utgången av innevarande kalenderår, vid vilken tidpunkt

skolan avsetts skola övertagas av staten. Beträffande Skarvik-Tallåsen ha förhandlingsmännen

föreslagit att driften av skolan skall övertagas av staten

fr. o. m. den 1 juli 1948, varvid staten skulle arrendera anläggningen under

fem år. Ett preliminärt arrendeavtal har träffats med huvudmannen.

Beträffande motiveringen för förhandlingsmännens förslag om förstatligande

av Bistaborg och Skarvik-Tallåsen har jag inhämtat följande.

De för ungdomsvårdsskoleorganisationen erforderliga hemskoleplatserna

uttagas f. n. på hemskoleavdelningarna vid Sonestorps och Bistaborgs

yrkes- och hemskolor. Vid den omorganisation av personalen, som beslöts

av 1947 års riksdag (prop. nr 269/1947; rd. skr. nr 387/1947) förutsattes,

att hemskoleavdelningen vid Sonestorp skulle nedläggas, sedan

beslut fattats om inrättande av en ny, för landets hela behov avsedd

hemskola, I anledning härav fastställdes för Sonestorp en personalplan,

som uppbyggts för handhavande av en renodlad yrkesskola. Personalplanen

skulle dock tills vidare icke tillämpas i sin helhet så länge

hemskoleavdelningen fortfarande bibehölles; i stället skulle viss hemskolepersonal

få bibehållas vid skolan intill dess hemskoleavdelningen nedlagts.

I nuvarande läge har Bistaborg ansetts vara den skola, som vore bäst

lämpad att tjänstgöra såsom hemskola. Den nuvarande huvudmannen har

emellertid ansett sig sakna de nödvändiga förutsättningarna för att driva en

hemskola och har tidigare sökt erhålla befrielse från skyldigheten att driva

den hemskoleavdelning, som nu finnes vid skolan.

Enligt det för Bistaborg nu gällande avtalet är staten skyldig att i vissa

lägen inlösa denna skola. Härom förhåller sig som följer. Jämlikt 14 punkten b)

i 1943 års avtal rörande Bistaborg skall staten, därest avtalet uppsäges från

statens sida, med visst här icke ifrågakommande undantag, vara skyldig

att efter huvudmannens önskan antingen mot skälig ersättning övertaga

skolans fastigheter med alla dit hörande byggnader och inventarier

m. m. eller ock ersätta huvudmannen för vissa om- eller tillbyggnadsarbeten

eller förbättringar. Sker uppsägning av avtalet från huvudmannens

sida skola enahanda skyldigheter enligt 14 punkten c) inträda för staten,

därest uppsägningen föranletts bl. a. av att verksamheten finnes icke

kunna på tillfredsställande sätt fullgöras med till huvudmannens förfogande

ställda statsbidrag jämte avkastningen av huvudmannens egna tillgångar. Kan

överenskommelse icke träffas om beloppet av nu nämnd ersättning skall detta

bestämmas av tre gode män i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Därest staten övertager skolans fastigheter, skall emellertid ersättning utgå

med ett belopp minst motsvarande summan av dels till huvudmannen utlämnade

statslån å tillhopa 123 000 kronor, dels ock vad huvudmannen av egna

medel använt för skyddshemmets inrättande eller för om- eller tillbyggnadsarbeten

eller förbättringar, allt under förutsättning att arbetena godkänts på

visst sätt från statens sida.

1943 års avtal för Bistaborg skulle enligt 13 punkten i avtalet gälla

t. o. m. den 31 december 1947. Därest avtalet icke uppsades senast ett

år före avtalstidens utgång, skulle det anses förnyat för ytterligare fem år.

Huvudmannen uppsade den 26 november 1946 avtalet under hänvisning till

berörda under 14 punkten c) i avtalet angivna förhållanden. Det har därefter

ankommit på förhandlingsmännen att söka få till stånd en uppgörelse

om fortsatt verksamhet vid skolan. I avvaktan på det slutliga förhandlingsresultatet

har Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande, på förhandlingsmännens

förslag, den 31 oktober 1947 fastställt avtal om förlängning

av 1943 års avtal på ett halvt år t. o. m. den 30 juni 1948 med allenast

vissa förändringar rörande platsbidragets storlek. Vid de fortsatta förhandlingarna

har huvudmannen velat avveckla sin verksamhet vid skolan och

påfordrat, att staten i enlighet med bestämmelserna i avtalet skall inlösa

anläggningen på sätt i avtalet angives.

För Skarvik-Tallåsens vidkommande har läget varit följande. Då den

ungdom, som intages på Skarvik-Tallåsen, är svårbehandlad, ställas särskilt

stränga krav på personalens kompetens och uthållighetsförmåga. Enär

det löneläge, som skolans huvudman, Stockholms stadsmission, kunnat

erbjuda befattningshavarna vid skolan, varit lågt, har det icke varit möjligt

att i erforderlig utsträckning erhålla kvalificerad personal. En förutsättning

härför vore att lönerna vid skolan ställdes i nivå med lönerna vid de statliga

ungdomsvårdsskolorna. Till detta kommer att stadsmissionen för sin del

funnit verksamheten vid skolan så krävande, att stadsmissionen — även om

rådande brister kunde botas genom väsentligt ökade statsbidrag — ansett

sig böra avstå från ansvaret för densamma.

Enligt de föreliggande avtalsförslagen skola Råby, Morängen, Sjötorp,

Håkanstorp och Bistaborg för sin fortsatta icke-statliga verksamhet tillförsäkras

viss förhöjning av nu utgående platsbidrag. För arrenderingen av

Skarvik-Tallåsen skall staten utgiva en avgift av 20 000 kronor för budgetår,

varjämte skolan skall erhålla ersättning för de driftsunderskott, vilka uppkommit

vid densamma fr. o. m. den 1 januari 1945 t. o. in. den 30 juni 1948.

Enligt socialstyrelsens mening böra de av förhandlingsmännen ingångna

preliminära avtalen fastställas.

För egen del vill jag anföra följande.

I förhandenvarande läge synes staten icke kunna undandraga sig att i överensstämmelse

med de av huvudmannen för Bistaborg uppställda kraven inlösa

skolan i fråga. Härtill kommer, att starka lämplighetsskäl tala för

att staten i fortsättningen bör handhava verksamheten vid skolan. Jag

finner mig fördenskull böra tillstyrka, att skolan förstatligas fr. o. in. den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1 januari 1949 och att det av förhandlingsmännen preliminärt tecknade avtalet

om fortsatt icke-statlig drift under första hälften av budgetåret 1948/49

fastställes. Mot de ekonomiska förpliktelser, vilka enligt sagda avtal skulle

åvila staten, har jag intet att erinra. Det torde få ankomma på förhandlingsmännen

att snarast upptaga förhandlingar med skolans huvudman rörande de

ekonomiska villkoren för statens övertagande av anläggningen.

De särskilda omständigheter, vilka föranlett förhandlingsmännen att föreslå

statlig arrendering av Skarvik-Tallåsen under fem år, ha övertygat mig om

lämpligheten av att problemet om skolans fortsatta verksamhet löses på föreslaget

sätt. Jag finner mig vidare kunna tillstyrka, att Eåby, Morängen, Sjötorp

och Håkanstorp under ytterligare två år fortsätta sin nuvarande ickestatliga

verksamhet. Då jag icke funnit anledning till erinran gentemot de

ekonomiska förpliktelser, vilka staten enligt de preliminära avtalen skulle

ikläda sig för verksamheten vid nu nämnda fem skolor, förordar jag, att avtalen

i fråga få i sinom tid fastställas av Kungl. Maj:t.

Socialstyrelsen har, delvis i anslutning till förhandlingsmännens förslag,

förordat vissa omläggningar inom ungdomsvårdsskoleorganisationen, nämligen

dels begränsning av antalet platser vid Skarvik-Tallåsen till 70, dels omläggning

av Bistaborg till enbart hemskola med 25 platser för elever jämväl

under 18 år och i samband därmed nedläggande av Sonestorps hemskoleavdelning

och överförande av Bistaborgs yrkesskoleklientel till Lingatan och dels

omläggning av Folåsa till skolhem för manliga elever, vilka på grund av själslig

abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn. Den av socialstyrelsen

föreslagna omorganisationen torde få genomföras under loppet av nästa

budgetår. Såsom läkare vid Folåsa bör Lövstachefen få anlitas för ett arvode

av 4 000 kronor för år och med en tjänstgöring om i regel ett besök i veckan

och i övrigt besök vid uppkommande behov. Såsom socialstyrelsen framhållit

torde detta belopp icke komma att överstiga vad som skulle utgå till annan

psykiater för samma antal besök enligt gällande ersättningsgrunder.

Med de förhöjningar av statsbidragen, som enligt de nya avtalen komma

att tillerkännas Råby, Morängen, Sjötorp, Håkanstorp och Bistaborg, torde,

såsom förhandlingsmännen förutsagt, eventuella driftsförluster under den

kommande avtalsperioden kunna avsevärt begränsas. I likhet med förhandiingsmännen

anser jag med hänsyn härtill, att Kungl. Maj:t bör få utan riksdagens

hörande i de enskilda fallen utgiva de ersättningar för driftsunderskott,

vilka kunna uppkomma vid ifrågavarande skolor under den kommande avtalsperioden

och som av Kungl. Maj:t bedömas skäliga. Såsom förutsättning

för dylik utbetalning bör givetvis gälla, att vederbörande skolas utgiftsstat

i förväg granskats av socialstyrelsen.

Utbetalningen av statsbidragen sker för närvarande halvårsvis i efterskott.

Detta utbetalningssystem torde otvivelaktigt förorsaka åtskilliga av de icke

statliga huvudmännen vissa ekonomiska svårigheter. Jag ansluter mig därför

till förhandlingsmännens förslag, att platsbidragens grundbelopp och bygg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

nadsunderhållsbidragen fr. o. m. nästa budgetår skola utgivas kvartalsvis i

förskott. De tillfälliga merkostnaderna under nästa budgetår i anledning av

denna anordning torde belöpa sig till omkring 100 000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1948/49.

l:o. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,

p. 36) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår under förevarande

rubrik anvisa ett förslagsanslag av 1940 000 kronor.

I sin i det föregående berörda skrivelse den 17 mars 1948 har socialstyrelsen

gjort framställning om anvisande av ytterligare medel under förevarande

anslag utöver vad av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen äskats

för nästa budgetår. Framställningen har i denna del föranletts av de

ifrågasatta förändringarna inom den statliga gruppen av ungdomsvårdsskolor,

nämligen förstatligande av verksamheten vid Skarvik-Tallåsen och Bistaborg

samt omläggning av verksamheten vid Folåsa.

Styrelsen framlägger till en början förslag rörande personalplaner för

Skarvik-Tallåsen och Bistaborg, vilka förslag uppgjorts med särskild hänsyn

tagen till de erfarenheter beträffande personalplanernas utformning,

som vunnits genom den av statens organisationsnämnd verkställda organisationsundersökningen

vid de statliga ungdomsvårdsskolorna (se prop. nr

269/1947).

Styrelsen föreslår för Skarvik-Tallåsen följande personalplan: 1 chef,

tillika läkare (Ca 31), 4 assistenter (Ca 23), 1 bokhållare (Ce 21), 1 folkskollärare

(Ce 21), 2 lärarinnor i hushållsgöromål, varav en skolköks- och en

lanthushållslärarinna (Ce 19), 2 lärarinnor i kvinnlig slöjd, varav en sömnads-

och en liandarbetslärarinna (Ce 19), 1 gymnastik- och idrottslärare

(Ce 19), 4 husföreståndare (Ce 15), 1 lärarinna i tvätt (Ce 14), 4 biträdande

husföreståndare (Ce 13), 12 vårdare (Ce 11), 2 hantverkare (Ce 11) och 1

kanslibiträde (Ce 11).

Av den föreslagna personalstyrkan beräknas för stadigvarande tjänstgöring

vid envar av de fyra elevförläggningarna 1 assistent, 1 husföreståndare,

1 biträdande husföreståndare och 3 vårdare.

Chefen, tillika läkaren, bör enligt styrelsens mening kunna utnyttjas såsom

rådgivande psykiater vid tre eller fyra andra ungdomsvårdsskolor. Liksom

fallet är med chefen för Lövsta bör chefen för Skarvik-Tallåsen erhålla fri

bostad. Den gemensamma lärarpersonalen i praktiska sysslor avses svara

för en med hänsyn till klientelets genomgående bristande uthållighet i

kortare kurser upplagd utbildning. Folkskolläraren bör ha genomgått särklasslärarutbildning.

Personalplanen för Bistaborg skulle enligt socialstyrelsens förslag

fr. o. m. den 1 januari 1949 omfatta följande befattningshavare: 1 rektor

(Ca 27), 1 assistent (Ca 23), 2 lärarinnor i hushållsgöromål, varav en skol

köks- och eu lanthushållslärarinna (Ce 19), 1 lärarinna i kvinnlig slöjd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

(Ce 19), 2 barnavårdslärarinnor (Ce 19), 1 jordbruksförman (Ce 14), 1 hemvårdslärare

(Ce 13) och 3 vårdare (Ce 11).

Socialstyrelsen beräknar det ytterligare behovet under anslaget för nästa

budgetår, vid bifall till förslagen rörande Skarvik-Tallåsen och Bistaborg,

enligt följande uppställning.

Ändamål

Skarvik-

Tallåsen

kr.

Bistaborg

kr.

Summa

kr.

Summa

summarum

kr.

Av styrelsen

begärt

belopp

kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän..

47 292

9 642

56 934

56 934

56 900

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Maj:t:

Arvode till verkställande ledamot. .

600

200

800

Särskilda ersättningar till folkskol-

lärare ..........................

1 140

—

1 140

Arvode till rådgivande psykiater . .

—

500

500

2 440

2 400

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-

sonal;

Personal på löneplan ...........

172 872

29 892

202 764

Praktikantarvoden..........

600

—

600

Vikarier......................

4 000

1000

5 000

Kontorshj älp ...............

—

600

600

208 964

208 900

Rörligt tillägg 1 ....................

26 400

4 700

31100

31100

31100

Summa

252904

46 534

299 438

299 438

299 300

1 Beräknat efter 12 %.

Socialstyrelsen föreslår slutligen, att arvodesposten i händelse av bifall

till styrelsens förslag rörande omläggning av Folåsa uppräknas med ytterligare

3 000 kronor för bestridande av kostnaderna för Lövstachefens verksamhet

såsom läkare vid förstnämnda skola. Styrelsen har alltså föreslagit, att

under anslaget äskas ett belopp av ytterligare (299 300 + 3 000) 302 300 kronor.

Statskontoret, som ansett personalbehovet vid Skarvik-Tallåsen och Bistaborg

undandraga sig ämbetsverkets bedömande, har i fråga om personalplanerna

allenast velat ifrågasätta, huruvida det kunde vara erforderligt att anställa

en särskild gymnastik- och idrottslärare vid Skarvik-Tallåsen. Beträffande

den av socialstyrelsen föreslagna löneställningen för barnavårdslärarinnorna

vid Bistaborg erinrar statskontoret, att vid statens sjuksköterskeskola

finnas anställda en instruktionssköterska i 19 lönegraden och en i 15

lönegraden. Enligt ämbetsverkets mening borde här avsedda barnavårdslärarinnor,

i varje fall tills närmare erfarenhet vunnits, inplaceras i lönegraden

Ce 15. Slutligen ifrågasätter ämbetsverket, huruvida det kunde vara av behovet

påkallat att för läkarvården vid Folåsa anvisa ett så högt belopp som

4 000 kronor.

Statens lönenämnd anför samma anmärkning som statskontoret rörande

gymnastik- och idrottslärarbefattningen vid Skarvik-Tallåsen. över huvud

säger sig nämnden ha fått det intrycket, att den ifrågasatta personalorganisationen

vid både sistnämnda skola och Bistaborg vore väl omfattande i för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

hållande till antalet elever. Vad beträffar de föreslagna löneplaceringarna av

olika tjänster har nämnden icke funnit anledning till erinran mot desamma.

Departementschefen. Den av socialstyrelsen föreslagna personalstyrkan vid

Skarvik-Tallåsen kan i förstone synas väl högt tilltagen. De särskilda förhållandena

vid skolan torde emellertid motivera en förhållandevis omfattande

personal. Först och främst måste understrykas den ur personalbesparingssynpunkter

olämpliga struktur, som anstaltsområdet utvisar. Skolan består nämligen

av fyra särskilda förläggningar, vilka äro belägna på sådant avstånd

från varandra, att ett gemensamt utnyttjande av personalen i stor utsträckning

omöjliggöres. Vidare nödvändiggör klientelets art och Lövstaanstaltens närhet

en eljest oproportionerligt stor personal, framför allt med hänsyn till bevakningsbehovet.

Den nuvarande personalplanen för skolan räknar, enligt vad

jag under hand inhämtat, 29 befattningshavare, vartill komma 6 befattningshavare,

vilka anställts med anlitande av de medel, som för innevarande budgetår

anvisats för arbetstidsbesparande åtgärder vid de icke statliga skolorna.

Personalstyrkan uppgår sålunda till 35 personer. Socialstyrelsens förslag omfattar

en personalplan om 36 befattningshavare. Det må för övrigt framhållas,

att socialstyrelsens personalförslag i förhållande till den nuvarande organisationen

innebär en förskjutning i viss utsträckning från högre till lägre tjänster.

Med hänsyn till vad nu anförts finner jag mig böra tillstyrka socialstyrelsens

förslag till personalplan för Skarvik-Tallåsen med undantag allenast för gymnastik-

och idrottsläraren, vars arbetsuppgifter torde kunna skötas antingen

av annan därtill kompetent befattningshavare vid skolan eller av särskilt

avlönad timlärare. — Beträffande skolans chef och för denne vikarierande

läkare böra gälla samma bestämmelser, som de vilka i statens allmänna avlöningsreglemente

meddelats för motsvarande befattningshavare vid Lövsta.

Då Lövstaehefen är skyldig att utan ersättning tjänstgöra såsom rådgivande

psykiater åt ungdomsvårdsskoleinspektören bör för chefen för Skarvik-Tallåsen

föreskrivas skyldighet att utan ersättning bestrida andra mot sistnämnda uppgifter

någorlunda svarande göromål. Jag föreslår därför, att chefen för SkarvikTallåsen

skall, utan särskild ersättning, dels tjänstgöra såsom rådgivande

psykiater vid annan ungdomsvårdsskola, som socialstyrelsen finner därtill

lämpad, och dels vid förfall för Lövstaehefen fullgöra dennes åligganden såsom

rådgivande psykiater åt ungdomsvårdsskoleinspektören. I övrigt har jag

intet att erinra mot socialstyrelsens förslag rörande personalens lönegradsplacering

i de enskilda fallen.

Gentemot den föreslagna personalplanen för Bistaborg torde invändningar

icke kunna göras. Platsantalet vid denna skola kommer visserligen att minska

från 36 till 25 men å andra sidan kommer skolan att efter omorganisation till

enbart hemskola få emottaga ett ytterligare barnantal, som kan antagas minst

motsvara begränsningen i elevplatsantalet. Härtill kommer ökat behov av Övervakningspersonal,

enär vakande nattvakt erfordras med hänsyn till spädbarnen.

Då jag jämväl biträder socialstyrelsens förslag rörande personalens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj-.ts proposition nr 214.

lönesättning, tillstyrker jag, att Bistaborg erhåller den personal, som socialstyrelsen

föreslagit.

Socialstyrelsen har beräknat det ytterligare medelsbehovet under nästa

budgetår till för ordinarieposten 56 900 kronor, för arvodesposten 5 400 kronor,

för icke-ordinarieposten 208 900 kronor och för posten till rörligt tillägg 31100

kronor eller tillhopa 302 300 kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke funnit

anledning till annan erinran än att jag med hänsyn till vad jag anfört rörande

den av styrelsen föreslagna gymnastik- och idrottslärarbefattningen vid Skarvik-Tallåsen

nedräknar icke-ordinarieposten med i runt tal 6 800 kronor till

(208 900 — 6 800) 202 100 kronor och posten till rörligt tillägg med i runt tal

800 kronor till (31 100 — 800) 30 300 kronor.

Totalbehovet under anslaget vid en jämförelse med äskandena i statsverks
-

propositionen beräknar jag således enligt följande

uppställning.

Äskat i stats-

Ytterligare

Summa

Anslagspost

verksprop.

behov

kr.

kr.

kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

698 800

56 900

755 700

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ........

44 600

5 400

50 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..............................

998 300

202100

1 200400

Rörligt tillägg..........................

198 300

30 300

228 600

Summa kronor

1 940 000

294 700

2 234 700

Slutligen torde jag få anmäla ytterligare en fråga, till vilken ställning synes

böra tagas i förevarande sammanhang.

Genom beslut av 1947 års riksdag utgingo med utgången av budgetåret

1946/47 ur personalplanerna de tidigare befattningarna såsom arbetsledare

i dåvarande 10 lönegraden. De icke-ordinarie arbetsledare, som önskade kvarstå

inom organisationen, skulle omplaceras på andra befattningar. I skrivelse

den 22 december 1947 har socialstyrelsen anmält bl. a., att förre arbetsledaren

vid Johannisbergs yrkesskola Karl Eilert Börlin icke kunnat placeras på

högre befattning än såsom vårdare i nuvarande 11 lönegraden. Börlin, som är

född år 1906, har varit anställd vid de statliga ungdomsvårdsskolorna sedan

år 1941 och var den 30 juni 1947 placerad i dåvarande 10 löneklassen. Han

skulle, därest arbetsledarbefattningen icke avskaffats, den 1 juli 1947 ha

placerats i 15 löneklassen. För egen del finner jag skäligt, att Börlin får,

räknat fr. o. m. den 1 juli 1947, tillgodonjuta den löneklass, vilken han vid

denn^ tidpunkt intjänt och till vilken han skulle varit berättigad, därest icke

hans tjänst avskaffats.

2:o. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag. I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 37) har

Kungl. Maj:t hemställt om anvisande för nästa budgetår under förevarande

rubrik av ett förslagsanslag av 1 224 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

I sin förenämnda skrivelse den 17 mars 1948 har socialstyrelsen i anledning

av framlagda förslag, berörande de statliga ungdomsvårdsskolorna,

gjort framställning om anvisande av ytterligare medel under anslaget utöver

vad av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen äskats för nästa budgetår,

och därvid beräknat det ytterligare medelsbehovet i enlighet med följande

uppställning.

Ändamål

Skarvik-

Tallåsen

kr.

Bistaborg

kr.

Summa

kr.

Summa

summarum

kr.

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare

100

100

200

200

2. Reseersättningar..................

4 000

3 500

7 500

7 500

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten ......

30 000

3 000

33 000

b. Övriga expenser ..............

5 000

2 000

7 000

40 000

4. Övriga utgifter:

a. Underhåll av byggnader m. m.

5 000

1000

6 000

b. inventarier m. m.............

8 000

4 000

12 000

c. Tvätt och renhållning ........

3 500

1000

4 500

d. Utspisning....................

61 000

12 000

73 000

e. Beklädnad ....................

20 000

5 000

25 000

f. Hälso- och sjukvård ..........

3 500

3 000

6 500

g. Undervisning, lek och idrott ..

3 0i O

700

3 700

h. Elevbelöning..................

3 500

800

4 300

i. Diverse ......................

‘21 500

500

22 000

k. Eftervård och utackordering . .

20 000

3 000

23 000

180 000

Summa

188100

39 000

227 700

227 700

1 Häri ingår arrendeavgift 20 000 kronor.

Socialstyrelsen föreslår därjämte, att reseersättningsposten vid bifall till

förslaget rörande omläggning av verksamheten vid Folåsa uppräknas med

ytterligare 2 500 kronor för bestridande av resekostnader för Lövstachefen

i dennes egenskap av läkare vid förstnämnda skola. Styrelsen har alltså föreslagit,

att under anslaget äskas ett belopp av ytterligare (227 700 + 2 500)

230 200 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till särskilt yttrande över socialstyrelsens

förslag i förevarande frågor.

Departementschefen. Mot socialstyrelsens beräkningar av det ytterligare

medelsbehovet under budgetåret 1948/49 har jag icke annat att erinra än att jag

funnit dels att särskilda medel för sjukvård m. m. åt befattningshavare vid Skarvik-Tallåsen

och Bistaborg, av styrelsen beräknade till 200 kronor, icke torde

behöva inräknas i anslaget och dels att posterna till övriga expenser, till

inventarier m. m. och till eftervård och utackordering kunna nedräknas med

resp. 1500, 2 000 och 5 500 kronor. Jag uppskattar alltså det ytterligare

medelsbehovet under anslaget till (230 200 — 200 — 1 500 — 2 000 — 5 500)

221 000 kronor. Då Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen för niista budgetår

äskat ett anslag av 1 224 000 kronor beräknar jag alltså det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget till (221 000 + 1 224 000) 1445 000 kronor.

2—645 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 214.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Eungl. Maj.ts proposition nr 214.

3:o. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m., reservationsanslag. Till byggnadsarbeten m. m. vid de statliga

ungdomsvårdsskolorna har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 1 573 000 kronor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (femte ht., p. 38) har jag

avstått från att föreslå anvisande av medel för nästa budgetår under förevarande

rubrik. Jag har emellertid förutskickat, att jag komme att föreslå,

att riksdagens medgivande inhämtades för viss omdisposition av å anslaget

återstående medel. I prop. nr 2/1948 (femte ht., p. 3) har också Kungl. Maj:t

på mitt förslag hemställt att få från en å anslaget befintlig besparing,

beräknad till — efter viss omföring — 286 704 kronor, intill ett belopp av

85 800 kronor bestrida kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och installationer

vid skolorna.

I skrivelse den 17 februari 1948 har socialstyrelsen anmält, att kostnaderna

för vissa byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna komme att

överskridas med tillhopa i runt tal 149 000 kronor. Styrelsen har vidare i

skrivelse den 16 februari 1948 hemställt om bemyndigande att träffa avtal

med Vänersborgs stad om visst markförvärv för Brättegårdens yrkesskola.

Föreliggande förslag.

1. Utbyggnad av Östra Spångs slcolhem.

För utbyggnad av Östra Spång till skolhem av dubbeltyp anvisade 1945

års riksdag (prop. nr 266/1945; rd. skr. nr 432/1945) ett belopj) av 1 148 000

kronor. Sedan det visat sig, att kostnaderna för den första byggnadsetappen

komme att överskrida anvisat belopp samt att vissa vid de ursprungliga

kostnadsberäkningarna icke medräknade installationer borde komma till utförande

under arbetet med nämnda etapp, anvisade riksdagen ytterligare

90 000 kronor för arbetenas utförande (prop. nr 269/1947; rd. skr. nr 387/1947).

Socialstyrelsen har anmält behov av ytterligare medel för första och tredje

byggnadsetappernas genomförande.

Oförutsedda men nödvändiga ändringsarbeten för den i första byggnadsetappen

ingående växthusbyggnaden ha, enligt vad styrelsen upplyser,

förorsakat stegring av kostnaderna för denna med 8 066 kronor. Vidare har

viss omdisposition av personalbostäderna måst — i samband med utförande

av tidigare beslutade arbeten å dessa — ske för att bereda innehavaren

av den fr. o. m. innevarande budgetår inrättade befattningen såsom

trädgårdsmästare en för hans arbetsuppgifter lämpligt belägen bostad. Merkostnaden

för byggnadsarbetena å personalbostadshusen, inräknat stegringar

på grund av den allmänna prisutvecklingen, uppgår till 14 255 kronor.

Tredje byggnadsetappen, avseende ombyggnad av huvudbyggnaden,

har ursprungligen kostnadsberäknats till 59 500 kronor. Då byggnadstillstånd

för denna etapp ännu vid tiden för socialstyrelsens skrivelse icke erhållits,

hade anbud å arbetena icke kunnat infordras. Byggnadskommitténs huvudkontrollant,

länsarkitekten M. Carlman, har emellertid gjort en ny kostnads
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

beräkning och därvid funnit, att ett genomförande av byggnadsetappen

skulle komma att draga en kostnad av 150 000 kronor. Ökningen, 90 500

kronor, förklaras enligt styrelsen dels av de kraftiga prisstegringarna å

byggnadsmarknaden, sedan de ursprungliga kostnadsberäkningarna slutfördes

år 1944, och dels genom att hela taket visat sig böra omläggas på grund

av röta.

Till förstärkning av tidigare beviljade anslag till utbyggnad av Östra Spångs

skolhem ävensom för utförande av vissa ytterligare byggnads- och installationsarbeten

därstädes har socialstyrelsen sålunda beräknat ett behov av

ytterligare (8 066 + 14 255 + 90500) 112 821 kronor eller i runt tal 113 000

kronor.

2. Utbyggnad av Långanäs yrkesskola.

För utbyggnad av Långanäs anvisade 1945 års riksdag ett belopp av

727 000 kronor. Sedan det visat sig, att de beräknade kostnaderna komme

att överskridas samt att vissa ursprungligen icke medräknade byggnadsarbeten

och installationer borde komma till utförande, anvisade 1947 års

riksdag ytterligare 279 341 kronor för byggnadsarbetena vid skolan.

Socialstyrelsen har anmält behov av ytterligare medel för byggnadsarbetenas

slutförande ävensom för vissa ytterligare byggnadsarbeten och installationer

vid skolan.

Det antagna anbudet å installation av värme- och sanitära anläggningar

har på grund av stegrade arbetslöner höjts med ett belopp av 4 320 kronor.

Något lägre anbud har icke kunnat erhållas.

På förslag av statens institut för folkhälsan i anledning av en av institutets

expert företagen inspektion har i konstruktionsritningen för huvudbyggnaden

inlagts ytterligare två kylrum. Merkostnaden för utökning av

kylaggregatet beräknas till 1000 kronor.

Under arbetets fortskridande ha vidare vissa ändringar och kompletteringar

visat sig nödvändiga, exempelvis att uppsätta skåp i personalbostädernas

kök, höja plywoodbeklädnaden på väggarna, ändra värme-,

vatten- och avloppsledningar i källarvåningen m. m. Kostnaderna härför

uppgå till 14 379 kronor, varav 6 240 kronor hänföra sig till ommurning av

en av brandchefen utdömd murstock.

För anskaffande av pump att tjäna såsom reserv för den nu befintliga,

som uppvisar en långt gående förslitning, och för utbyggnad av

idrottsplatsen med löparbanor, lioppgropar m. m. samt anskaffande av

viss materiel till densamma beräknas ett behov av 1 900 resp. 5 000 kronor.

Slutligen anmäler socialstyrelsen, att det ansetts erforderligt att företaga

smärre arbeten i vissa tidigare uppförda personalbostadshus. Dessa

bostäder, vilka uppfördes år 1941, föreslås utrustade med elektriska spisar

för en kostnad av 1 600 kronor och badkar till 696 kronor, varjämte diverse

reparationer skulle ske för 4 420 kronor. Det sammanlagda behovet härför

skulle således uppgå till (1 600 + 696 + 4 420) 6 716 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Till förstärkning av tidigare beviljade anslag till utbyggnad av Långanäs

yrkesskola ävensom för utförande av vissa ytterligare byggnads- och installationsarbeten

därstädes bär styrelsen sålunda beräknat ett behov av (4 320 +

1000 + 14 379 + 1900 + 5 000 + 6 716) 33 315 kronor eller i runt tal

34 000 kronor.

3. Utbyggnad av Hammargårdens sJcolhem.

Kungl. Maj:t uppdrog den 3 september 1943 åt styrelsen för Hammargårdens

skolhem att för en kostnad av högst 365 000 kronor låta verkställa

i propositionen nr 281/1943 avsedd utbyggnad av skolhemmet. Den

14 september 1944 anbefallde Kungl. Maj:t socialstyrelsen därjämte att till

skolstyrelsen utbetala ytterligare 30 000 kronor för bestridande av kostnaderna

för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Socialstyrelsen anmäler en kvarstående brist å 1 940 kronor 50 öre. Då

entreprenadkontrakt i slutet av januari 1944 upprättades, hade bestämts,

att målningsarbetena skulle utföras på visst sätt, som vid denna tidpunkt

föreskrivits av statens industrikommission med hänsyn till försämrad linoljeförsörjning.

Sedan kommissionen den 5 april 1944 upphävt nämnda föreskrift,

utfördes arbetet med andra metoder, varigenom kostnaderna ökades

med nämnda belopp. Styrelsen hemställer om anvisande av ytterligare i

runt tal 2 000 kronor för att täcka bristen.

4. Markförvärv för Brättegårdens yrkesskola.

Kungl. Maj:t fastställde den 3 december 1937 ett avtal med Vänersborgs

stad, enligt vilket staden till kronan överlät ett område av stadsägan nr 13 i

Vänersborg mot att kronan förband sig att på området i fråga uppföra och

driva ett skolhem för flickor med omkring 30 platser och en personal på omkring

6 personer, numera Brättegårdens yrkesskola. I avtalet föreskrevs, bl. a.,

att kronan skulle, därest verksamheten vid skolan nedlades eller inskränktes

till avsevärt mindre omfattning än nyss angivits och annan verksamhet, som

medförde lika stora förmåner för staden som skolhemsverksamheten, icke av

kronan anordnades, till staden erlägga skadestånd med ett belopp av 50 000

kronor.

I propositionen nr 269/1947 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att besluta om

utökning av antalet befattningshavare vid Brättegården från sju till nio. I

propositionen uttalade sig föredragande statsrådet därjämte i princip för anställande

av ytterligare två befattningshavare men ställde av särskilda skäl beslutet

härutinnan på framtiden. Socialstyrelsen hade i samband med frågan

om utbyggnad av personalplanen föreslagit, att medel skulle äskas för uppförande

vid skolan av bostäder för nio befattningshavare. Förslag i detta hänseende

har emellertid ännu icke förelagts riksdagen.

Socialstyrelsen har anmält, att styrelsen upptagit förhandlingar med Vänersborgs

stad om överlåtelse till kronan av ytterligare ett staden tillhörigt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

markområde, varav styrelsen funnit behov föreligga i anledning av personalens

utökning och de uppgjorda byggnadsplanerna. Förhandlingarna ha resulterat

i att Vänersborgs stadsfullmäktige den 11 november 1947 bemyndigat

drätselkammaren att träffa avtal med Kungl. Maj :t i huvudsaklig enlighet med

visst avtalsförslag. Enligt detta förslag skulle staden till kronan överlåta ytterligare

ett område om ca 60 000 kvadratmeter av stadsägan nr 13 under bl. a.

följande förutsättningar. Kronan skall förbinda sig att utvidga personaluppsättningen

vid Brättegården i huvudsaklig överensstämmelse med den plan,

som angivits i propositionen nr 269/1947 och att i den mån riksdagen anvisar

medel uppföra personalbostäder därstädes. Nedlägges verksamheten vid

skolan eller inskränkes densamma till avsevärt mindre omfattning än som

nyss nämnts, skall kronan, såvitt ej annan verksamhet, som medför likvärdiga

förmåner för staden, av kronan anordnas, till staden utgiva skadestånd utöver

vad som stadgats i det av Kungl. Maj:t år 1937 fastställda avtalet med ett

belopp av 15 000 kronor. Enär stamfastigheten ingår i stadens donationsjord

förutsättes för avtalets ikraftträdande, att Kungl. Maj:t i särskild ordning

lämnat medgivande till överlåtelsen. — Socialstyrelsen har hemställt om bemyndigande

att med staden träffa avtal om överlåtelse i huvudsaklig överensstämmelse

med avtalsförslaget.

Utlåtande över framställningarna.

över socialstyrelsens i skrivelsen den 17 februari 1948 gjorda framställningar

har byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande.

Kostnaderna för ändringarbeten å växthusbyggnaden och omdisposition

av personalbostäder vid Östra Spång kunna, enligt vad byggnadsstyrelsen

anför, icke närmare bedömas endast med ledning av tillgängliga uppgifter,

men förefalla å andra sidan skäliga.

Byggnadsstyrelsens bedömning av kostnaderna för ombyggnad av huvudbyggnaden

vid östra Spång grundar sig på ritningar, vilka uppgjorts av arkitekten

Birger Jonson och dagtecknats den 30 mars 1948. Enligt vad jag

inhämtat har styrelsen därjämte företagit besiktning av byggnaden i fråga.

Styrelsen finner de av socialstyrelsen beräknade kostnaderna för detta byggnadsarbete

väl lågt beräknade. Med hänsyn även till kostnader för ett i viss

mån eftersatt underhåll synas, enligt byggnadsstyrelsens mening, totalkostnaderna

för ombyggnaden, därest byggnaden skall bringas i fullgott skick,

böra upptagas till 180 000 kronor. För den händelse byggnaden skulle förses

med ur- och rastsignal samt radioanläggning beräknar byggnadsstyrelsen därutöver

ett belopp av 6 000 kronor.

De beräknade kostnaderna för vissa arbeten vid Långanäs synas enligt

byggnadsstyrelsens mening kunna godtagas. Mot de ökade kostnaderna för

viss målningsbehandling vid Hammargården har styrelsen icke funnit anledning

till erinran.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Departementschefen.

Till en början torde jag få behandla frågan om anvisande av ytterligare

medel för tidigare beslutade byggnadsarbeten vid östra Spång, Långanäs och

Hammargården.

Svårigheter föreligga att med tillfredsställande säkerhet bedöma de slutliga

kostnaderna för den tidigare beslutade ombyggnaden av huvudbyggnaden

vid Östra Spång. Byggnadstillstånd har visserligen numera erhållits för

denna del av byggnadsprojektet men entreprenadanbud har ännu icke kunnat

antagas. Socialstyrelsen har beräknat de totala kostnaderna för ombyggnaden

till 150 000 kronor, innebärande en merkostnad utöver de ursprungligen beräknade

byggnadskostnaderna med 90 500 kronor. Byggnadsstyrelsen har uppskattat

det erforderliga totalbeloppet till 180 000 kronor. Enligt vad jag under

hand inhämtat från byggnadsstyrelsen beror den avsevärda ökningen i förhållande

till kalkylerna från år 1944 i väsentlig mån på följande förhållanden.

Vid planläggningen år 1944 utgick man ifrån att endast en mindre omfattande

renovering skulle företagas. Det har emellertid visat sig nödvändigt att föranstalta

om en betydligt grundligare ombyggnad än man ursprungligen räknat

med. Sålunda bör exempelvis hela ledningsnätet i byggnaden läggas om

för en beräknad kostnad av omkring 53 000 kronor. Enligt de ursprungliga

planerna skulle en sådan omläggning icke ske. Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen

kunde det anses väl försvarbart att i byggnaden investera ett ytterligare

belopp, motsvarande de beräknade merkostnaderna. De övriga byggnadsarbetena

vid Östra Spång ha numera fortskridit så långt, att skolan,

därest huvudbyggnaden i enlighet med socialstyrelsens planer iordningställes

under sommaren, bör kunna tagas i anspråk såsom dubbelskola under hösten

1948. Då jag finner det angeläget att söka nå detta mål, vill jag förorda, att

ytterligare erforderliga medel ställas till socialstyrelsens förfogande för

huvudbyggnadens färdigställande. Med stöd av vad som upplysts rörande

orsakerna till kostnadsstegringen vill jag, då definitivt besked ännu icke föreligger

om de slutliga kostnaderna, förorda, att socialstyrelsen i enlighet med

sin framställning tills vidare erhåller ett ytterligare belopp av 90 500 kronor

för arbetena å huvudbyggnaden. Då jag icke heller i övrigt har funnit anledning

till erinran mot socialstyrelsens förslag rörande Östra Spång beräknar

jag i likhet med styrelsen det för denna skola erforderliga tilläggsbeloppet till

i runt tal 113 000 kronor.

Vad därefter beträffar Långanäs vill jag till en början framhålla, att

vissa av de utav socialstyrelsen föreslagna arbetena vid denna skola synas

böra bestridas från gällande omkostnadsanslag, nämligen kostnaderna för ommurning

av murstock, 6 240 kronor, anskaffande av reservpump, 1 900 kronor,

och reparationer av äldre tjänstebostäder, 4 420 kronor. Det är därför min avsikt

att i samband med senare eventuell anmälan av frågan om överskridande

av nämnda anslag jämväl upptaga frågan om bestridande av kostnaderna för

dessa arbeten, tillhopa (6 240 + 1 900 + 4 420) 12 560 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts proposition nr 214.

För anläggande av idrottsplats vid Långanäs har tidigare anvisats ett

belopp av 3 000 kronor. Jag finner mig icke beredd att föreslå anvisande av

det av socialstyrelsen äskade beloppet av 5 000 kronor för ytterligare utbyggnad

av denna anläggning.

Övriga av socialstyrelsen för Långanäsbygget begärda medel böra ställas

till styrelsens förfogande. Vad beträffar arbetena å de äldre tjänstebostäderna

vill jag framhålla, att jag förutsätter, att styrelsen genom att höja

hyrorna för bostäderna i fråga kompenserar statsverket för installationen av

elektriska spisar.

Socialstyrelsen har beräknat det för byggnadsarbetena vid Långanäs erforderliga

tilläggsbeloppet till 33 315 kronor. För egen del har jag uppskattat

ifrågavarande medelsbehov till (33 315 — 12 560 — 5 000) 15 755 kronor eller

1 runt tal 15 800 kronor.

För likvidering av kvarstående skuld efter utbyggnad av Hammargården

bör i enlighet med socialstyrelsens förslag anvisas ett belopp av i runt tal

2 000 kronor.

De sammanlagda merkostnaderna för byggnadsarbetena vid Östra Spång,

Långanäs och Hammargården har jag alltså beräknat till (113 000 -f 15 800 +

2 000) 130 800 kronor. Sedan riksdagen på sätt i det föregående angivits under

innevarande budgetår medgivit, att kostnaderna för vissa byggnadsarbeten

och installationer vid de statliga ungdomsvårdsskolorna finge intill ett belopp

av 85 800 kronor bestridas från en å anslaget befintlig besparing, beräknad till

286 704 kronor, återstår av nämnda besparing ett belopp av (286 704 — 85 800)

200 904 kronor. De här beräknade merkostnaderna, 130 800 kronor, synas böra

få bestridas från återstående besparingsbelopp. Riksdagens medgivande bör

inhämtas för jämväl denna omdisposition av anslagsmedlen.

Vad slutligen beträffar frågan om markförvärv för Brättegården vill jag

anföra följande. Enligt vad jag inhämtat gränsar Brättegårdens nuvarande område

till mark, som av Vänersborgs stad avsetts för bostadsändamål. Den ifrågasatta

överlåtelsen avser ett område om ca 60 000 kvadratmeter av nu nämnda

mark. Området har redan tidigare ianspråktagits bl. a. såsom lekplats för skolan,

som sedan den 15 mars 1947 arrenderar detsamma. Enligt av mig införskaffat

värderingsintyg, utfärdat av hushållningssällskapets sekreterare och domänintendenten

i Älvsborgs län, kan området åsättas ett värde av i genomsnitt

minst 25 öre per kvadratmeter eller sålunda tillhopa minst 15 000 kronor.

Mot de av staden uppställda villkoren för överlåtelsen torde erinringar icke

kunna resas i betraktande av den relativt obetydliga utökning av personalen,

varom beslutats. Under erinran om att skolan uppförts på mark, som av

staden på liknande villkor överlåtits på kronan, tillstyrker jag, att markförvärvet

får komma till stånd. Jag förutsätter dock, att skyldighet att uppföra

personalbostäder vid skolan skall åvila staten allenast i den män riksdagen

anvisar medel och Kungl. Maj:t ställer dessa till socialstyrelsens förfogande

samt byggnadstillstånd meddelats för ifrågavarande byggnadsföretag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

4:o. Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och

ungdomsvärden, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1945/46 .......................... 1000 000 884 354

1946/47 .......................... 1000 000 1 130 070

1947/48 .......................... 1300 000 —

1948/49 [förslag).................. 1200 000 —

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 39) har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för nästa budgetår under förevarande rubrik beräkna

ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Beträffande nu gällande grunder för statsbidragsverksamheten till förmån

för de icke statliga ungdomsvårdsskolorna torde jag få hänvisa till vad jag

därutinnan anfört vid behandlingen av de föreliggande avtalsförslagen.

I sin skrivelse den 17 mars 1948 har socialstyrelsen gjort framställning

om anvisande av anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål. Styrelsens

beräkningar av medelsbehovet ha uppgjorts med utgångspunkt från

att de i det föregående anmälda förslagen komma att bifallas. Det torde

böra erinras, att statsbidragen enligt nu gällande avtal utgå halvårsvis i

efterskott, varför Bistaborg oavsett föreslaget förstatligande per den 1 januari

1949 kommer att av anslaget för nästa budgetår erhålla statsbidrag för helt

år samt att Skarvik-Tallåsens drift i nuvarande regi under tiden den 1

januari—30 juni 1948 kommer att belasta samma anslag. Yiss temporär

extra uppräkning av anslaget påkallas därjämte av förslaget att de fasta

bidragen till vissa skolor skola utgå i förskott. Socialstyrelsens beräkningar

framgå av följande sammanställning.

| Ä n d a m å 1

Erforderligt

belopp,

kronor

Fasta platsbidrag ......................

596 400

10 000

188 568

13 000

18 000

14 700

30 000

98 475

215 000

10 000

1194143

Ersättningar för överbeläggning .............

Rörligt tillägg å de fasta platsbidragen och å ersättningarna för över- beläggning ............

Särskilda elevbidrag och beklädnadsbidrag jämlikt 22 § d) barnavårds- lagen .................

Extra bidrag till Skrubba och Johannelund.........

Ersättningar för anlitande av rådgivande psykiater ....

Ersättningar för utackorderade eller villkorligt utskrivna elever.......

Underhåll av byggnader............

Kompensation för bortfallet av de kommunala avgifterna ...

Resebidrag till elever .....

Summa kronor

1946 och 1947 års riksdagar ha medgivit statsbidrag under budgetåren

1946/47 och 1947/48 för anställande av en assistent vid Margretelund

(skr. nr 345/1946 och 387/1947). Socialstyrelsen hemställer, att medel

anvisas jämväl för nästa budgetår för fortsatt avlönande av en dylik befattningshavare.

Statsbidraget bör enligt styrelsens mening bestämmas till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

hälften av det belopp, som skulle ha utgått i full lön om befattningshavaren

varit anställd å assistentbefattning i lönegraden Cf 21 vid statlig skola.

Styrelsen beräknar bidraget till 4 440 kronor eller avrundat 4 400 kronor.

Enligt medgivande av 1947 års riksdag har för innevarande budgetår avsetts

ett belopp av 50000 kronor för arbetstidsbegränsande åtgärder

vid de icke statliga skolorna. Styrelsen hemställer, att ett belopp av 35 000

kronor anvisas för detta ändamål för nästa budgetår.

Slutligen torde få anmälas vissa framställningar om ersättningar för

driftsunderskott vid icke statliga ungdomsvårdsskolor.

Stiftelsen drottning Sophias skyddshem har i skrivelse den 26 maj 1947 i

egenskap av huvudman för Bistaborg hemställt om ersättning för ett under

år 1946 vid skolan uppkommet driftsunderskott å 5 261 kronor 55 öre. Stiftelsen

förklarar, att underskottet huvudsakligen uppstått på grund av höjda

bränslekostnader och stegrade priser på förnödenheter. Diakonissanstalten

Samariterhemmet har i skrivelse den 10 juni 1947 såsom huvudman för

Morängen hemställt om ersättning för driftsförlust vid skolan under år 1946

med 3 253 kronor 40 öre, uppkommet på grund av ökade avlönings- och

bränslekostnader. Yidare har Stockholms stadsmission i skrivelse den 3 december

1947 gjort framställning om ersättning för driftsunderskott vid SkarvikTallåsen

under åren 1945 och 1946 med tillhopa 82 000 kronor. Ifrågavarande

underskott tillskriver stadsmissionen ökade lönekostnader, stegrade

priser särskilt på matvaror, kläder och bränsle samt räntekostnader för lån,

upptagna för verksamhetens finansiering. Det anföres bl. a., att kostnaderna

för andra utgifter än löner, vilka kostnader år 1940 uppgingo till 93 000

kronor, år 1916 ökat till 196 944 kronor.

Socialstyrelsen framhåller, att några erinringar mot den ekonomiska förvaltningen

av företagen, såvitt styrelsen funnit, icke kunde framställas. På

grund av den ringa ekonomiska bärkraften hos de berörda huvudmännen

synes, enligt styrelsens mening, staten icke böra undandraga sig att utgiva

ersättning för driftsförluster, vilka uppkommit under de förhållanden, som

rått under ifrågavarande tid. Styrelsen föreslår, att ersättningsbeloppen bestämmas

till för Bistaborg 5 200 kronor, för Morängen 3 200 kronor och för

Skarvik-Tallåsen 82 000 kronor eller tillhopa 90 400 kronor. Styrelsen anmäler

i detta sammanhang, att huvudmännen för nu ifrågavarande skolor

till socialstyrelsen för vederbörlig granskning ingivit förslag till utgiftsstater

för år 1947 och för första halvåret 1948.

De sammanlagda utgifterna under anslaget har socialstyrelsen sålunda

beräknat till (1 194 143 + 4 400 + 35 000 + 90400) 1 323 943 kronor, vilket belopp

styrelsen föreslår avrundat till 1 325 000 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till särskilt yttrande över socialstyrelsens

förslag i nu angivna avseenden.

Slutligen torde jag få anmäla uppkommen fråga angående bestridande av

kostnaderna för omreglering i pensionshänseende av föreståndarbefattningen

vid Råby.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts proposition nr 214.

I skrivelse den 18 april 1946 har socialstyrelsen erinrat, att för rektorerna

vid de statliga ungdomsvårdsskolorna föreskrivits en pensionsålder av 60 år

och att samma pensionsålder numera gällde jämväl för föreståndarna vid

flertalet icke-statliga ungdomsvårdsskolor. För den nuvarande föreståndaren

vid Råby, rektorn Oskar Ekelin, åt vilken beretts pensionsrätt hos statens

pensionsanstalt, vore emellertid pensionsåldern 65 år. Styrelsen funne det

önskvärt att likformighet åstadkommes i fråga om rektors pensionsålder vid

samtliga ungdomsvårdsskolor och ville fördenskull föreslå en omreglering i

pensionshänseende av Ekelins befattning i syfte att pensionsåldern skulle

sättas till 60 år. Styrelsen meddelade dels att skolans huvudman förklarat sig

kunna medverka till en dylik omreglering endast under förutsättning, att Ekelin,

som vore född i januari 1889, komme i åtnjutande av samma pensionsförmåner,

som han skulle ha erhållit, därest han skolat avgå vid 65 års ålder, och

att de genom regleringen uppkommande kostnaderna icke drabbade huvudmannen

eller rektorn, dels och att Ekelin förklarat sig villig godtaga ändring

av pensionsåldern med samma förbehåll. Styrelsen hemställer, att statsverket

måtte svara för merkostnaderna för ifrågavarande omreglering.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statens pensionsanstalt, statskontoret

och 1944 års pensionsutredning.

Statens pensionsanstalt har vitsordat, att anstalten efter framställning från

huvudmannen kunde företaga överflyttning av Ekelins befattning från pensionsreglementets

kap. VI till dess kap. IV, varigenom pensionsåldern ändrades

från 65 till 60 år. Huruvida denna sänkning vore så önskvärd ur det allmännas

synpunkt, att statsverket borde ikläda sig den därmed förbundna kostnaden,

undandroge sig anstaltens bedömande. Under erinran om pågående

revision av pensionsreglementet genom 1944 års pensionsutredning ansåge

anstalten emellertid, att med fastställandet av beloppet av fyllnadspensionen

borde anstå.

Statskontoret har ansett, att frågan borde anstå i avvaktan på resultatet

av 1944 års pensionsutredning.

1944 års pensionsutredning har bl. a. framhållit, att tjänstens karaktär enligt

utredningens mening motiverade en pensionsålder av 60 år och att denna

ålder komme att av utredningen upptagas i det blivande förslaget till pensionsreglemente.

Utredningen hade ännu icke tagit ställning till de övergångsbestämmelser,

som i samband därmed kunde bliva erforderliga. Om tillräckliga

skäl förelåge för en omedelbar reglering av pensionsrätten för föreståndaren

vid Råby och om kostnaderna härför borde kompenseras av statsmedel,

undandroge sig utredningens bedömande.

I skrivelse den 3 januari 1948 har socialstyrelsen slutligen anfört bl. a.,

att det ekonomiska tillskott, som erfordrades för att huvudmannen skulle

hållas skadeslös, kunde tänkas utgå i form av ersättning för driftsunderskott.

Ärendet har härefter genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1948 överlämnats

till de i det föregående omförmälda förhandlingsmännen för övervägande

i anslutning till vad socialstyrelsen anfört och föreslagit. Eörhand
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

lingsmännen ha från statens pensionsanstalt införskaffat beräkningar rörande

storleken av den fyllnadspension, som borde beredas Ekelin under angivna

förutsättningar, ävensom beträffande kostnaderna härför i form av retroaktivavgift

till anstalten. Härom anföra förhandlingsmännen i huvudsak följande.

Om för Ekelins befattning pensionsrätten ändras från att gälla enligt bestämmelserna

i kap. Yl reglementet för statens pensionsanstalt (pensionsålder

65 år; för hel pension erforderligt antal tjänstår 30 år), till att gälla enligt

bestämmelserna i kap. IY reglementet (pensionsålder 60 år; för hel pension

erforderligt antal tjänstår 33 år), skulle en fyllnadspension å ungefär 600

kronor (jämte vanliga rörliga tilläggsförmåner) behöva utverkas, för att pensionen

från 60 års ålder skulle bliva densamma som pensionen från 65 års

ålder enligt nu gällande pensionsvillkor. Skulle man vilja lämna kompensation

för att enligt kap. IV reglementet årlig familjepensionsavgift erlägges jämväl

efter befattningshavarens avgång med genast börjande tjänstepension, något

som icke sker enligt bestämmelserna i kap. VI, skulle fyllnadspensionen behöva

ökas med ungefär 150 kronor.

Ekelin har förestått Råby sedan den 1 september 1921, men hans befattning

blev först fr. o. m. den 1 januari 1931 förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Engångsavgift för retroaktiv tjänstårsberäkning, avseende tiden

den 1 september 1921—den 31 december 1930 eller del därav, har ej blivit

erlagd. Om hos anstalten skulle utverkas tillgodoräkning av så stor del av

denna tid som erfordras för att efter Ekelins övergång till pensionsrätt enligt

bestämmelserna i reglementets kap. IV den från 60 års ålder utgående pensionen

skall ökas med nämnda 600 kronor, eventuellt (600 + 150) 750 kronor,

skulle engångsavgiften härför f. n. uppgå till ungefär 8 000 kronor respektive

ungefär 10 000 kronor.

Förhandlingsmännen uttala för egen del i huvudsak följande.

Då den av huvudmannen och Ekelin angivna förutsättningen att samma

pension skall utgå vid 60 år, som eljest skolat utgå vid 65 års ålder, måste

anses innebära, att jämväl den nytillkommande familjepensionsavgiften av omkring

150 kronor för år skall täckas, utgå förhandlingsmännen ifrån att den

erforderliga engångsavgiften blir omkring 10 000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att den föreslagna omregleringen kommer

till stånd utan att 1944 års pensionsutrednings förslag avvaktas och till

de ekonomiska förutsättningar, som uppställts för frågans lösning, ha förhandlingsmännen

i anslutning till Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1948 utgått

ifrån, att huvudmannens utgifter för inbetalning till statens pensionsanstalt

må kunna i erforderlig omfattning ersättas av statsmedel på sätt

socialstyrelsen föreslagit. Staten skulle sålunda åtaga sig att täcka det underskott

å verksamheten vid skolan, som må uppkomma, därest huvudmannen

verkställer ifrågavarande inbetalning. Enligt vad förhandlingsmännen inhämtat

har denna väg att täcka dylikt underskott tidigare i vissa fall — där

det emellertid rört sig om mindre belopp — anlitats. Så snart Kungl. Maj:t

och riksdagen godkänt det nu föreslagna förfaringssättet, synes huvudmannen

sålunda böra skyndsamt inbetala nämnda retroaktivavgift och kostnaderna

därefter ingå bland utgifterna för Råby under nu löpande regleringsperiod,

som omfattar tiden 1 januari—30 juni 1948. Kungl. Maj:t torde därefter böra

medgiva, att i anledning därav uppkommande underskott å verksamheten för

nämnda period må täckas från det för nästa budgetår anvisade förslagsanslaget

till bidrag till driften av icke statliga ungdomsvårdsskolor.

Den här föreslagna anordningen innebär en reglering, varigenom det resultat,

som 1944 års pensionsutredning torde komma att medföra, nås vid en

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

tidigare tidpunkt än eljest, och det måste fördenskull förutsättas, att den av

staten nu bestridda engångsavgiften icke skall av huvudmannen kunna åberopas

för en ytterligare höjning av pensionen till Ekelin, oavsett de övergångsbestämmelser,

som framdeles må komma att meddelas vid genomförande av

nämnda utrednings förslag.

Huvudmannen har förklarat sig beredd att på angivet sätt och på nu angivna

förutsättningar medverka till omreglering av pensionsåldern för föreståndarbefattningen.

Departementschefen. Yad angår framställningarna om ersättning för driftsunderskott

vid Skarvik-Tallåsen, Bistaborg och Morängen vill jag till en

början erinra, att, enligt av mig i det föregående förordat avtal rörande statlig

arrendering av förstnämnda skola, sådan ersättning skall utgå till Stockholms

stadsmission för tiden den 1 januari 1945—den 30 juni 1948. I överensstämmelse

med avtalet bör sålunda stadsmissionen i enlighet med sin framställning

för driftsunderskott under åren 1945 och 1946 erhålla ersättning med

82 000 kronor. Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört vill jag vidare tillstyrka,

att huvudmännen för Bistaborg och Morängen erhålla bidrag av statsmedel

för driftsunderskott under år 1946 med 5 200 resp. 3 200 kronor. Till

nu nämnda skolor skulle alltså i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag

få utgivas ersättningar för driftsförluster med tillhopa (82 000 + 5 200 +

3 200) 90 400 kronor. — Socialstyrelsen och förhandlingsmännen ha uttalat

sig för en omreglering av pensionsåldern för föreståndaren vid Råby från nu

gällande 65 år till den för motsvarande befattningshavare vid de statliga skolorna

och flertalet icke-statliga skolor gällande pensionsåldern 60 år. De i anledning

av en dylik omreglering uppkommande merkostnaderna för huvudmannen

ha föreslagits skola täckas av statsmedel i den mån huvudmannen

därav förorsakas driftsunderskott vid skolan under tiden den 1 januari—den

30 juni 1948. Merkostnaderna ha av förhandlingsmännen uppskattats till omkring

10 000 kronor. Jag ansluter mig till förslaget om befattningens omreglering

i pensionshänseende under de förutsättningar, som förhandlingsmännen

angivit, och vill i anslutning till förhandlingsmännens förslag rörande merkostnadernas

täckande förorda, att till huvudmannen för Råby må utgå ersättning

på sätt förhandlingsmännen föreslagit, dock med högst 10 000 kronor.

För detta ändamål bör således under anslaget för nästa budgetår beräknas ett

belopp av 10 000 kronor.

Mot socialstyrelsens beräkningar av för övriga ändamål under detta anslag

erforderliga medel har jag i och för sig intet att erinra. En viss nedräkning i

förhållande till socialstyrelsens förslag torde emellertid vara motiverad.

Skrubba har sedan någon tid uppvisat ett exceptionellt lågt beläggningstal

och man torde vara berättigad utgå ifrån att skolan under nästa budgetår

knappast kommer att förete högre beläggningssiffror än som f. n. är fallet.

Enligt socialstyrelsens mening bör Skrubba nedläggas. Stockholms stad har

å sin sida påyrkat befrielse från skyldigheten att själv svara för de för stadens

vidkommande erforderliga ungdomsvårdsskolorna. Frågan om det belopp,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

med vilket staden skall erhålla ersättning för skolans drift under kalenderåret

1948, torde under sådana förhållanden få ingå i de förhandlingar, vilka förhandlingsmännen

komma att upptaga med staden rörande dess ungdomsvårdsskoleverksamhet.

Skäl synas med hänsyn till den faktiska beläggningen vid

Skrubba föreligga för att nedräkna anslagets totalbelopp med i runt tal

130 000 kronor.

Socialstyrelsen har uppskattat medelsbehovet under nästa budgetår till

1 323 943 kronor. Med hänsynstagande till vad jag i det föregående anfört

beräknar jag för egen del medelsbehovet under nästa budgetår till (1 323 943 +

10 000 —130 000) 1 203 943 kronor eller i runt tal 1 200 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte, med ändring i vederbörligt avseende av sina i

årets statsverksproposition under punkterna 36 och 37 gjorda förslag, föreslå

riksdagen att

A. godkänna av mig förordade förslag om förstatligande av

Bistaborgs yrkes- och hemskola samt av verksamheten vid Skarvik-Tallåsens

skolhem och yrkesskola ävensom rörande omorganisation

av Bistaborgs och Sonestorps yrkes- och hemskolor, Lingatans

och Skarvik-Tallåsens skolhem och yrkesskolor samt

Folåsa skolhem;

B. besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården följande förändringar skola

vidtagas, nämligen dels uppförande fr. o. m. den 1 juli 1948 av

1 chef, tillika läkare, i lönegrad Ca 31 och 4 assistenter i lönegrad

Ca 23 samt fr. o. m. den 1 januari 1949 av 1 rektor i lönegrad

Ca 27 och ytterligare 1 assistent i lönegrad Ca 23, dels

ökning av antalet folkskollärare i lönegrad Ca 21 från 2 till 7

och dels minskning av antalet rektorer i lönegrad Ce 26 från 2

till 1;

C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

................... kronor 755 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... » 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis............................ * 1 200 400

4. Eörligt tillägg, förslagsvis .................. » 228 600

Summa förslagsanslag kronor 2 234 700;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

D. till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av ............................................................ kronor 2 234 700;

E. till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av ............................................................ kronor 1 445 000;

F. medgiva, att från reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. må

intill ett belopp av 130 800 kronor bestridas under punkt 3:o angivna

merkostnader för tidigare beslutade byggnadsarbeten vid

Östra Spångs och Hammargårdens skolhem samt Långanäs yrkesskola;
G.

till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av ....................................... kronor 1 200 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronpnnsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:408 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg. s. 6 i texten
  2. SU 1948:209 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1948 4.9 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården. a1 i texten