Sök i Ratio Lex

Angående pension åt vissa justerare av mått och vikt m. fl

1948-04-23 · 8 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:228, Angående pension åt vissa justerare av mått och vikt m. fl

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt

vissa justerare av mått och vikt m. fl.; given Stockholms

slott den 23 april 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 23 april 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne.

Statsrådet Ericsson anmäler uppkomna frågor om pension åt vissa justerare

av mått och vikt ävensom efterlevande till dylika justerare och anför

därvid till en början i fråga om anställnings- och avlöningsförhållandena

för justerarna ävensom dessas ställning i pensionshänseende följande.

De för justerarna för närvarande gällande anställnings- och avlöningsbestämmelserna

avvika väsentligt från de grunder, som tillämpas för statstjänstemän

i allmänhet. Justerarna — vilka förordnas av mynt- och justeringsverket

på viss tid, högst tre år i sänder — åtnjuta icke fast lön utan

ersättningen till dem utgår på sådant sätt, att de äga tillgodogöra sig viss

del av de avgifter, som för olika slag av förrättningar upptagas av allmänheten,

och de ha därvid att själva bestrida sina omkostnader i tjänsten.

På grund av att betydande skiljaktighet de särskilda justeringsdistrikten

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 saml. Nr 228.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

emellan föreligger i avseende å verksamhetens omfattning ha inkomsterna

för olika justerare växlat i hög grad, samtidigt som för en och samma justerare

inkomsterna kunnat variera betydligt år från år alltefter växlingarna

i konjunkturer in. in.

Såsom följd av den hittills tillämpade anställningsformen för justerarna

ha dessa icke haft någon genom statens försorg ordnad pensionsrätt.

Det torde ha förutsatts, att justerarna med anlitande av sin inkomst av

avgiftsuppbörden själva skulle ordna sin ålderdomsför sörj ning och pensionering

av sina efterlevande. I samband härmed må nämnas, att förordnande

för justerare hittills i regel plägat meddelas till och med det år, under

vilket justeraren fyllt 70 år.

I en den 5 mars 1948 daglecknad proposition, nr 190, har framlagts förslag

angående omorganisation fr. o. m. den 1 januari 1949 av justeringsväsendet

m. in. Förslaget grundar sig på ett av särskilt tillkallade utredningsmän

den 31 december 1947 avgivet betänkande med förslag till omorganisation

av justeringsväsendet.

Enligt det i propositionen framlagda omorganisationsförslaget skulle den

nya organisationen — bortsett från biträdande justerare och hos mynt- och

justeringsverket anställd föreståndare för handelsjusteringsavdelningen —

omfatta följande i lönegrad enligt det allmänna statliga lönesystemet inordnade

befattningshavare, nämligen 4 förste justerare hänförda till lönegrad

Ce 26 samt 17 justerare, samtliga placerade i lönegrad Ce 24.

De justerare, som komma att bliva innehavare av lönegradsplacerad

tjänst inom den sålunda föreslagna nya organisationen, komma självfallet

i åtnjutande av pensionsrätt enligt för statstjänstemän i allmänhet gällande

regler. Det torde kunna förutsättas, att dylika befattningshavare

efter prövning av Kungl. Maj :t skola erhålla rätt att såsom tjänstår i

pensionshänseende tillgodoräkna viss del av tjänstgöring såsom justerare

före den nya organisationens ikraftträdande den 1 januari 1949, i den

mån justeraruppdraget utgjort deras huvudsakliga sysselsättning. Enär pensionsåldern

för befattningshavare, inplacerad i de lönegrader, som föreslagits

för justerarbefattningarna, såvida annat icke bestämmes är 65 år,

innebär detta emellertid, att av de nu förordnade justerarna endast de, som

icke fyllt 65 år vid tidpunkten för den nya organisationens ikraftträdande,

kunna uppnå extra ordinarie anställning. Därest f. n. i tjänst varande justerare,

vilka uppnått 65 års ålder, komma att kvarstå efter ikraftträdandet

av den nya organisationen, kunna de därför icke vinna anställning annat

än såsom extra tjänstemän och bliva följaktligen icke berättigade till pension.

Med särskild skrivelse den 10 mars 1948 ha utredningsmännen jämte

eget utlåtande till Kungl. Maj :t överlämnat ansökningar om erhållande av

pension dels från en förutvarande justerare, nämligen Oskar Fredrik Agaton

Arnberg, dels från tre i tjänst varande justerare, som redan uppnått

65 års ålder, nämligen Sven Henrik Arnberg, Anders Gustaf Palmqvist

och Malte Carl August öijmark, dels ock från fem efterlevande till förutvarande

justerare, nämligen Louise Bergwall, född af Klinteberg, Karin

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Hederstierna, född Albrecht, Maria Carolina Holmer, född Bernson, Ruth

Huldt, född Särenholm.samt Ester Vilhelmina Äkerhielm, född Thorberg.

Utredningsmännen ha i sitt nyssnämnda utlåtande anfört, att det enligt

deras mening vore skäligt, att de före den föreslagna omorganisationens

ikraftträdande avgångna eller därvid avgående justerarna liksom de justerare,

som komme att kvarstå efter sistnämnda tidpunkt men på grund

av sin ålder icke kunde erhålla pensionsberättigande anställning, erhölle

pensioner samt att efterlevande till tidigare avlidna justerare komme i åtnjutande

av understöd från staten. Utredningen har i detta sammanhang

erinrat, att 1947 års riksdag intagit en liknande ståndpunkt till de pensionsfrågor

rörande vissa förutvarande bilbesiktningsmän och deras efterlevande,

som uppkommit i samband med bilbesiktningsväsendets omorganisation

fr. o. in. den 1 januari 1948. Samma skäl, som låge till grund för besluten

härutinnan, kunde enligt utredningens mening åberopas jämväl i förevarande

fall. Kostnaderna för en sådan pensionering skulle dock bli avsevärt

lägre i fråga om justerarna av den anledningen, att såväl vissa tidigare

avgångna som nu tjänstgörande äldre justerare åtnjöte full militär

tjänstepension i anledning av beställningar i högre lönegrad än som föreslagits

för justerarna och för den skull ej kunde erhålla pensioner i anledning

av justeraruppdraget.

Beträffande de grunder, efter vilka tjänstepension borde bestämmas för

sålunda avsedda, icke pensionsberättigade justerare, har utredningen anfört

i huvudsak följande.

Såsom utgångspunkt vid avvägningen av pensionerna torde kunna tagas

antingen pensionsunderlaget för vanlig justerar tjänst eller genomsnittet

av justerarens behållna inkomster i tjänsten (efter inleverermg och återbäring)

för ett antal år. Beräkningarna med utgångspunkt från pensionsunderlaget

för en vanlig justerare böra lämpligen avse saval lönegrad Eo 21,

civila icke-ordinariereglementet, som lönegrad Ce 24: 27, statens allmänna

avlöningsreglemente (Saar). Grundbeloppet för pensionen skulle därvid

fastställas efter det antal tjänstår, motsvarande V» av den tid, justenngsarbetet

varit vederbörandes huvudsakliga sysselsättning (alternativ 1). Ut&a

man däremot från genomsnittet av justerarens behållna inkomster etter

inleverering och återbäring, torde genomsnittsinkomsten bora tagas tor ett

icke alltför ringa antal år, förslagsvis de fem sista tjänståren. Med ledning

av genomsnittsinkomsten fastställes den lönegrad på Eo-löneplanen i civila

icke-ordinariereglementet, i vilken beloppet i högsta löneklassen a

vederbörande stationeringsori närmast motsvarar nämnda genomsnitt (alternativ

II). Grundbeloppet för pensionen skulle i detta senare fall bestammas

efter pensionsunderlaget i den sålunda beräknade Eo-lönegraden och

det faktiska antal tjänstår, varunder arbetet varit vederbörandes huvudsakliga

sysselsättning, dock med sedvanlig tio procents reduktion av det sa

erhållna grundbeloppet med hänsyn till att vederbörande icke haft att vid
-

kännas pensionsavdrag.

I valet mellan de två nämnda alternativen kan en anknytning i enlighet

med alternativ I till den för justerarna i allmänhet föreslagna lönegraden

synas vara naturlig. En sådan anknytning torde ge resultat, som svarar mot

rättvisa och billighet, om man gör en jämförelse med de pensioner, som de

till den nya organisationen överförda justerarna skulle erhålla, i vissa fall

kanske efter endast relativt kort tjänstgöring efter omorganisationen. Till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

förmån för en bestämning av pensionerna med utgångspunkt från vederbörandes

behållna inkomster efter inleverering och återbäring i enlighet

med alternativ II vilket ansluter sig till den vanliga beräkningsgrunden

vid bestämmande av riksdagspensioner åt arvodesavlönad personal — ta!?.

r a,a,I?jra sidan>..att pensionerna skulle ställas i relation till icke endast

tjänstetiden utan även omfattningen av den därunder utförda arbetsprestationen

Det bör emellertid observeras, att den principiella förutsättningen

tor en sådan beräkning är, alt justerarnas behållna inkomst, som ju närmast

har karaktaren av sportelinkomst, kan jämställas med av Kungl.

Maj:t eller underordnad myndighet fastställt arvode.

I följande sammanställning meddelas vissa uppgifter rörande de i utredningsmännens

utlåtande avsedda justerarna O. F. A. Arnberg, S. H.

Arnberg, Palmqvist och Öijmark. Av dessa har O. F. A. Arnberg avgått

med utgången av år 1943, under det att de övriga tre förutsättas komma

att avgå samtidigt med omorganisationens ikraftträdande. Kol. 1—3 i sammanställningen

upptaga justerarnas namn och senaste stationeringsort, födelsetid

samt den sammanlagda tjänstetid i jämna kvartal, varunder uppdraget

såsom justerare utgjort vederbörandes huvudsakliga sysselsättning

och förvärvskälla. Kol. 4 angiver genomsnittliga nettoinkomsten av uppdraget,

därvid räknats med ett genomsnitt av de behållna inkomsterna under

de fem sista tjänståren, för vilka uppgifter funnits tillgängliga (åren 1939

—1943 för O. F. A. Arnberg och 1942—1946 för S. H. Arnberg, Palmqvist

och Öijmark). I kol. 5 angives därefter den Eo-lönegrad, som nyssnämnda

genomsnittsinkomst motsvarar enligt av utredningsmännen angivna grunder.

Kol. 6—10 slutligen angiva pensionsbelopp (utom rörligt tillägg), uträknade

enligt de olika av utredningen omförmälda beräkningsgrunderna

med angivande i förekommande fall av beloppets storlek före och efter omräkning

jämlikt de grunder för omreglering av riksdagspensioner, som finnas

stadgade i kungöfelsen nr 657/1947 angående omreglerad tjänste- och

familjepension m. m.

1

2

3

4

5

6

! 7

8

9

1 10

Alternativ

I

Alternativ II

Namn och senaste

stationeringsort

Födelse-

tid

Tjänste- tid så- som för- ordnad

juste-

Netto-

in-

komst

Netto- ink. i

kol. 4

mot- svarar

Eo-

Lönegrad

Eo 21

Löne-

klass

27

(ber. med ut- gångspunkt

från nettoin- komst enl.

kol. 4 o. 5.)

rare

löne-

grad

före

omreg-

lering

efter

om reg- lering

Saar

före

omreg-

lering

efter

om reg- lering

Arnberg, O. F. A.,

Gävle............

*7» 1873

24 V* år

8 789

20

2 604

3 480

4 092

3 276

4 380

Arnberg, S. H.,

Borås...........

26/6 1879

36 år

9 962

20

3 840

5136

6 036

4 050

5 412

Palmqvist, A. G.,

Jönköping.......

«/« 1877

16 år

10 012

21

1728

2 316

2 712

2 304

3 084

Öijmark, M. C. A.,

Sundsvall .......

V» 1882

16 */* år

7 990

15

1764

2 364

2 772

1752

2 340

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228. 5

Beträffande storleken av pensionsbeloppen ha utredningsmännen anfört

bl. a. följande.

Av sammanställningen framgår, att pensionerna enligt alternativ I med

utgångspunkt från löneklass 27, Saar, ligga avsevärt högre än de med utgångspunkt

från lönegrad Ko 21 beräknade, omreglerade pensionerna. De

enligt alternativ II beräknade, omreglerade pensionerna äro vid en jämförelse

med pensionsbeloppen enligt löneklass 27, Saar, mer gynnsamma

för O. F. A. Arnberg och Palmqvist men mindre gynnsamma för S. H.

Arnberg och Öijmark. De med utgångspunkt från Eo 21 beräknade, omreglerade

pensionerna ligga lägre än motsvarande pensioner enligt alternativ

II utom för Öijmark, för vilken beloppen äro praktiskt taget lika stora. För

en reglering enligt alternativ II, som torde kunna sägas närmast motsvara

de vanliga grunderna för utmätande av riksdagspensioner för arvodister

i statens tjänst, har utredningen ansett vissa skäl tala, dock under förutsättning

att därtill fogades ett förbehåll, att pensionen icke finge överstiga

det med utgångspunkt från löneklass 27, Saar, beräknade beloppet. Riksdagspensionen

kunde nämligen icke rimligen få göras gynnsammare än

pensionen för dem, som komma över i nya organisationen. Med beaktande

av de grunder, som tillämpades vid utmätande av pensionerna för bilbesiktningsmännen,

har utredningen dock icke ansett sig böra föreslå pensioner

beräknade vare sig enligt detta modifierade alternativ II eller med utgångspunkt

från löneklass 27, Saar, utan har stannat vid att föreslå, att

för ifrågavarande fyra justerare utverkas med utgångspunkt från lönegrad

Ep 21 beräknade, omreglerade pensioner. En sänkning av Eo-lönegraden —

såsom skedde för bilbesiktningsmännen — synes med hänsyn till justerarnas

inkomstläge icke påkallad.

Beträffande Palmqvist och öijmark må framhållas, att de på grund av

föregående verksamhet äro berättigade till pension av statsmedel, varför

fråga uppkommer om reduktion av de nyss föreslagna beloppen. Palmqvist,

vilken under tiden 22 maj 1911—31 december 1932 jämte justerarsysslan

innehaft anställning vid kemiska stationen i Visby, uppbär från och med den

4 juni 1942 från statens pensionsanstalt en årlig pension (uppskjuten tjänstepension),

som utgår med ett i förhållande till inbetalda pensionsavgifter

avvägt belopp och för närvarande uppgår till 1 872 kr. jämte 12 procents

rörligt tillägg. Utredningen har från pensionsanstalten inhämtat, att han,

om han kvarstått i kemiska stationens tjänst till 65 års ålder, enligt nu gällande

grunder skulle ha erhållit en pension av 7 644 kr. för år jämte 12 procents

rörligt tillägg. Då det sammanlagda beloppet av den från statens pensionsanstalt

nu utgående pensionen och den för justeraruppdraget ifrågasatta

pensionen understiger nyss angivna pensionsbelopp, 7 644 kr., torde

någon reduktion av justerarpensionen icke böra verkställas. Ett fördelaktigare

beräkningssätt av den sammanlagda pensionsförmånen synes å

andra sidan icke kunna ifrågakomma, även om Palmqvists sammanlagda

tjänstetid i statlig verksamhet överstiger 30 år, på den grund att han i förtid

lämnade sin pensionsberättigande tjänst för att ägna sig åt ett mera inkomstgivande

arbete utan reglerad pensionsrätt. Vad beträffar öijmark uppbär

han på grund av tidigare innehavd officersbeställning i reserven en årlig

pension av 1 200 kr. jämte 12 procents tillägg. Med hänsyn till denna pensions

karaktär av reservpension torde öijmark icke böra vidkännas någon

reducering i den pension, som ifrågasatts för honom på grund av hans

j usterarverksamhet.

I anslutning till vad sålunda anförts ha utredningsmännen hemställt, att

förre justeraren O. F. A. Arnberg samt justerarna S. H. Arnberg, Palmqvist

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

och öijmark måtte från och med den 1 januari 1949 komma i åtnjutande

av årliga pensioner å resp. 3 480, 5 136, 2 316 och 2 364 kr.

Beträffande familjepension till efterlevande efter justerare, som avgått

ur tjänst före den kommande omorganisationen, ha utredningsmännen i

sin förberörda skrivelse den 10 mars 1948 anfört, att utredningen med hänsyn

till den restriktiva praxis, som av statsmakterna plägade iakttagas vid

beviljande av familj epensioner vid sidan av gällande bestämmelser, för

sin del utgått ifrån att i förevarande fall understöd endast kunde beviljas

efter behovsprövning enligt eljest tillämpade regler, innefattande relativt

stränga krav beträffande anställningstid, änkans ålder och arbetsoförmåga

samt ekonomiska förhållanden.

Vid granskning från nu angivna principiella utgångspunkt av de olika

fallen och efter övervägande av de särskilda omständigheterna ha utredningsmännen

avstyrkt utverkande av pension åt Karin Hederstierna, Maria

Carolina Holmer och Ruth Huldt. Beträffande dessa sökandes ekonomiska

förhållanden må nämnas, att enligt vad den verkställda utredningen utvisar

Karin Hederstierna äger en betydande förmögenhet samt att Maria

Carolina Holmer och Ruth Huldt åtnjuta livräntor eller änkepension å resp.

2 400 kr. och omkring 3 000 kr.

Däremot hava utredningsmännen förordat, att pension beredes Louise

Bergwall och Ester Vilhelmina Åkerhielm, att utgå från och med den 1

januari 1949. Av utredningen inhämtas

beträffande Louise Bergwall,

att hon är född den 18 augusti 1868;

att hon är änka efter justeraren Rustan Bergwall, vilken — född år 1856

— år 1931 avgick från innehavd justerarbefattning efter en tjänstetid av

något över 19 år samt avled år 1942;

samt att hon — bortsett från folkpension — icke äger annan nämnvärd

tillgång än ränta å omkring 550 kr. för år å av henne ägt kapital; och

beträffande Ester Vilhelmina Åkerhielm,

att hon är född den 3 november 1890;

att hon är änka efter justeraren Gunnar Väinö Åkerhielm, vilken var född

år 1880 och avled under oktober 1939 efter en tjänstetid såsom justerare av

nära 31 år;

att hon icke äger annan tillgång än ränteinkomst å närmare 500 kr.

för år;

samt att hennes arbetsförmåga är betydligt nedsatt på grund av sjukdom.

Av utredningen framgår tillika, att änkorna Bergwall och Åkerhielm icke

äga barn, som mera verksamt kunna bidraga till deras uppehälle.

Beträffande storleken av pensionerna åt änkorna Bergwall och Åkerhielm

ha utredningsmännen förordat, att pensionsbeloppet måtte bestämmas till

529 kr. för år jämte rörligt tillägg.

Mynt- och justeringsverket bär i utlåtande den 23 mars 1948 tillstyrkt

utredningsmännens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

7

Statskontoret har i ärendet avgivit utlåtande den 6 april 1948 och därvid

förklarat sig — med hänsyn till 1947 års riksdags beslut om pension åt

vissa förutvarande bilbesiktningsmän ävensom åt efterlevande till dylika

besiktningsmän — icke vilja motsätta sig, att statsverket i den utsträckning,

som av utredningsmännen föreslagits, sörjde för en pensionering av

övertaliga juslerare jämte efterlevande efter sådana befattningshavare. Statskontoret

har i övrigt anfört i huvudsak följande.

I likhet med utredningsmännen anser statskontoret, att pensioneringen

av de övertaliga justerarna bör ske med tillämpning av de grunder, som

innefattas i det såsom alternativ I betecknade förslaget. Pensionsbeloppen

böra därvid bestämmas med utgångspunkt från pensionsunderlagen enligt

1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente. Vidare bör, såsom utredningsmännen

föreslagit, omräkning ske av pensionerna jämlikt kungörelsen nr

657/1947 på sätt gäller i fråga om riksdagspensioner, innebärande en förhöjning

av de sammanlagda pensionsförmånerna med omkring tio procent.

Härigenom vinnes överensstämmelse med de huvudgrunder, som för närvarande

tillämpas för bestämmandet av riksdagspensioner. Anknytning till

de pensionsunderlag, som fastställts i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

bör alltså icke ifrågakomma. Vid tillämpning av sist angivna

pensionsunderlag skulle för övrigt, då avvägningen av dessa underlag skett

under hänsynstagande till de nya folkpensionerna, pensionsberäkningen rätteligen

grundas på slutunderlagen i den mån pensionerna skola utgå efter

det vederbörande uppnått 67 års ålder, vilken åldersgräns redan passerats

av tre av de avsedda justerarna.

Enligt utredningsmännens förslag skulle de ifrågasatta pensionerna bestämmas

med tillämpning av det för befattning i lönegrad Eo 21 gällande

tjänstepensionsunderlaget. Statskontoret vill erinra, att ämbetsverket i sitt

utlåtande över utredningsmännens förslag till omorganisation av justeringsväsendet

m. m. icke ansett sig kunna förorda högre löneställning för justerarna

i den nya organisationen än lönegrad Ce 20, motsvarande alltså gamla

lönegraden Eo 16. För den händelse lönegradsplaeeringen för de nya justerarbefattningarna

skulle bliva lägre än vad utredningsmännen föreslagit,

bör häremot svarande jämkning ske av pensionsunderlaget. I varje fall bör

vid fastställandet av här ifrågavarande tjänstepensioner enligt statskontorets

mening icke tillämpas högre pensionsunderlag än det, som lagts till

grund för pensionerna åt de förutvarande bilbesiktningsmännen eller alltså

det för lönegrad Eo 20 gällande.

Utredningsmännens förslag till understöd åt efterlevande efter vissa avlidna

justerare kan statskontoret giva sin anslutning.

Föredraganden. För egen del anser jag mig böra tillstyrka, att — i huvudsaklig

överensstämmelse med den av utredningsmännen intagna principiella

ståndpunkten — pension av statsmedel beredes de i ärendet avsedda

justerarna, vilka samtliga under avsevärd tid fullgjort tjänstgöring såsom

justerare och för vilka denna tjänstgöring utgjort huvudsaklig sysselsättning

och förvärvskälla. 1 likhet med utredningen anser jag pensionerna

böra bestämmas enligt de grunder, som av utredningen betecknats såsom

alternativ I, dock att i överensstämmelse med statskontorets förslag till utgångspunkt

för pensionsberäkningen bör tagas tjänstepensionsunderlaget

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet för lönegrad Eo 20 eller 4 500

kr. Efter dessa grunder uträknad pension utgör, omreglerad enligt kun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

.Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

görelsen nr 657/1947, för O. F. A. Arnberg 3 276 kr., för S. H. Arnberg

4 812 kr., för Palmqvist 2 172 kr. och för öijmark 2 220 kr.

Utredningsmännens förslag i anledning av ansökningarna från vissa änkor

efter justerare att komma i åtnjutande av pension av statsmedel finner

jag mig kunna biträda. Jag förordar alltså, att änkepensioner beviljas åt

Louise Bergwall och Ester Vilhelmina Åkerhielm med av utredningsmännen

föreslaget belopp.

Såväl tjänste- som familjepensionerna synas böra bestridas från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. Pensionerna torde få åtnjutas

fr. o. m. den 1 januari 1949 eller — beträffande S. H. Arnberg, Palmqvist

och Öijmark — från den senare tidpunkt, vid vilken dessa kunna komma

att lämna sin anställning. Å pensionerna bör rörligt tillägg utgå enligt vanliga

grunder.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att förre justeraren Oskar Fredrik Agaton Arnberg

må från och med den 1 januari 1949 under återstående livstiden

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 3 276 kr.,

dels att justerarna Sven Henrik Arnberg, Anders Gustaf

Palmqvist och Malte Carl August öijmark må från och med

månaden näst efter den, varunder de lämna sina anställningar,

dock tidigast från och med den 1 januari 1949, under

återstående livstiden från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära årliga pensioner med följande

belopp, nämligen S. H. Arnberg 4 812 kr., Palmqvist 2 172

kr. och öijmark 2 220 kr.,

dels ock att envar av justeraren Rustan Bergwalls änka

Louise Bergwall, född af Klinteberg, och justeraren Gunnar

Väinö Åkerhielms änka Ester Vilhelmina Åkerhielm,

född Thorberg, må från och med den 1 januari 1949 under

sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 529 kr.

Vad föredraganden sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Lyberg.

437601. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:430 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt vissa justerare av mått och vikt in. fl. a1 i texten
  2. BU 1948:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt vissa justerare av mått och vikt m. fl. s. 1 i texten