Med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni 1943 (nr 449) angående dgrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring för olgcksfall i arbete, m. m
1948-05-08 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:237, Med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni 1943 (nr 449) angående dgrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring för olgcksfall i arbete, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
1
Nr 237.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni
1943 (nr 449) angående dgrtidstillägg åt vissa ersättningstagare
enligt lagen om försäkring för olgcksfall i
arbete, m. m.; given Stockholms slott den 8 maj 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni 1943
(nr 449) angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen om
försäkring för olycksfall i arbete, m. m., samt
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 19 maj 1944
(nr 237) angående dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare enligt förordningen
den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring
mot skada till följd av olycksfall, in. m.;
dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 237.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni 1943 (nr 449) angående
dyrtids tillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete, m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 30 juni 1943 angående dyrtidstillägg
åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete, m. m., vilken förordning gäller till och med den 31 december
19481, skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december 1949.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 19 maj 1944 (nr 237) angående
dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare enligt förordningen den 11 juni 1918
(nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till
följd av olycksfall, m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 19 maj 1944 angående dyrtidstillägg
åt vissa livräntetagare enligt förordningen den 11 juni 1918
(nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till
följd av olycksfall, in. in., vilken förstnämnda förordning gäller till och med
den 31 december 19482, skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december
1949.
1 Se SFS 1947 :108.
2 Se SFS 1947 :109.
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I förordningen den 30 juni 1943 (nr 449) angående dgrtidstillägg åt vissa
ersåttningstagare enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, in. in.,
stadgas, efter däri genom förordning den 29 juni 1946 (nr 351) vidtagna
ändringar, följande.
Den som äger rätt till sjukhjälp, sjukpenning eller livränta enligt någon
av vissa i 2 § av förordningen angivna lagar eller författningar äger erhålla
dyrtidstillägg därå under de förutsättningar och i enlighet med de föreskrifter
som stadgas i 3 § av förordningen. Har Konungen förordnat, att ersättning
skall utgå enligt grunderna i någon av ifrågavarande lagar och författningar,
skall dyrtidstillägg utgå även å sådan ersättning (1 §).
De lagar och författningar, som avses i 1 §, äro enligt 2 § följande: lagen
den 5 juli 1901 (nr 39) angående ersättning för skada till följd av olycksfall
i arbete; förordningen den 18 juni 1909 (nr 89) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring; lagen den 17 juni 1916
(nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete; kungörelsen den 30 november
1917 (nr 832) angående särskilda bestämmelser i fråga om tillämpning
av lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 å arbetare,
som användas till arbete för statens räkning; kungörelsen den 10 juni 1921
(nr 410) angående förhöjning av vissa till i statens tjänst skadade arbetare
med flera av statsmedel utgående livräntor in. in.; förordningen den 1 juni
1923 (nr 138) angående ersättning av statsmedel för skada till följd av
olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919 års
världskrig; förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring; lagen den 14 juni
1929 (nr 131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar; förordningen den
24 mars 1938 (nr 102) om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt
tvångsarbetare in. fl.; förordningen den 24 mars 1938 (nr 103) om olycks
-
4
Kungl. Maj ts proposition nr 237.
falls- och yrkessjukdomsersättning åt fångar in. fl.; kungörelsen den 8 april
1938 (nr 112) angående viss tillämpning av 11 § lagen om försäkring för
olycksfall i arbete beträffande livräntor till arbetare, som före år 1937 skadats
i arbete för statens räkning; förordningen den 3 juni 1938 (nr 216)
om livräntetillägg av statsmedel åt vissa livräntetagare enligt lagen den
5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete;
samt förordningen den 29 juni 1946 (nr 344) angående höjning av ersättningar,
som utgå jämlikt förordningen den 18 juni 1909 (nr 89) om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
I 3 § första stycket stadgas, att dvrtidstillägg utgår med 40 procent av
förmånens belopp å sjukhjälp, sjukpenning eller livränta enligt förordningen
den 18 juni 1909 (nr 89), förordningen den 29 juni 1946 (nr 344)
eller, såvitt angår ersättning i anledning av olycksfall eller sjukdom som
drabbat värnpliktig, förordningen den 18 juni 1927 (nr 234).
Enligt andra stycket av 3 § gäller, att dyrtidstillägg utgår med 20 procent
av förmånens belopp å sjukpenning eller livränta enligt förordningen den
18 juni 1927 (nr 234) i anledning av olycksfall eller sjukdom, som före den
1 januari 1941 drabbat vid försvar sväsendet fast anställd, samt å livränta
enligt annan i 2 § angiven lag eller författning än som nämnts i första stycket
av 3 § i anledning av olycksfall som inträffat eller sjukdom som yppats
före den 1 januari 1941. Dyrtidstillägg å livränta, som utgår enligt annan
författning än förordningen den 18 juni 1927 (nr 234), skall fortfara att
utgå utan hinder därav att livräntan för viss tid utbytes mot sjukpenning.
Dyrtidstillägg å sjukpenning eller livränta skall — enligt tredje stycket
av 3 § — i fall som i andra stycket av paragrafen avses icke utgå därest
arbetsförmågan icke är nedsatt med minst tre tiondelar. Dyrtidstillägg utgår
jämväl å livränta, som utgives av arbetsgivare, vilken enligt gällande
bestämmelser står självrisk, men däremot icke å livränta, som grundas på
frivillig försäkring.
Dyrtidstillägg bestrides av statsmedel samt bestämmes och utgives av
riksförsäkringsanstalten eller i vissa fall av annan myndighet som utgiver
ersättningen. Bolag, som avses i 4 § lagen om försäkring för olycksfall i
arbete, åligger att samtidigt med utbetalning av livränta förskottsvis utgiva
dyrtidstillägg därå enligt förordningen (4 §).
De bestämmelser i lag eller författning, som gälla beträffande ersättning,
varå dyrtidstillägg utgår enligt förordningen, skola i tillämpliga delar äga
motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägget (5 §).
De närmare föreskrifter som, utöver vad förordningen innehåller, finnas
erforderliga för förordningens tillämpning, meddelas av Konungen eller,
efter Konungens bemyndigande, av riksförsäkringsanstalten (6 §).
Förordningen, som trädde i kraft den 1 januari 1944, gällde ursprungligen
till och med den 31 december 1945, men har sedermera, senast genom
förordning den 28 mars 1947 (nr 108), givits fortsatt giltighet för tiden till
opaginerad Kontrollera mot PDF
i)
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
och med den 31 december 1948. Tidigare gällde förordningen den 19 december
1941 (nr 942) i samma ämne. Sistnämnda förordning, vilken hade
gällt från och med den 1 januari 1942, innehöll i stort sett enahanda regler
angående dyrtidskompensation. Den allmänna procentsatsen för dyrtidstillägg
utgjorde dock 15.
Enligt förordningen den 1!) maj 1944 (nr 237) angående dgrtidstillägg åt
vissa livråntetagare enligt förordningen den il juni 1918 (nr 375) angående
en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall,
m. m., skall i stort sett på enahanda sätt som enligt förutnämnda förordning
den 30 juni 1943 (nr 449) utgå dyrtidstillägg till den som äger rätt
till livränta på grund av försäkring enligt kungörelsen den 2 oktober 1908
(nr 100 s. 2) eller nyssnämnda förordning den 11 juni 1918 (nr 375). Livräntetagare,
som åtnjuter tillägg enligt kungörelsen den 30 april 1942
(nr 218) om höjning av vissa ersättningar enligt förordningen den 11 juni
1918 (nr 375), är berättigad till dyrtidstillägg jämväl å tillägget. Dyrtidstillägget
utgår å livränta eller livräntetillägg'' i anledning av olycksfall i
arbete, som inträffat före den 1 juli 1942, därest den skadades arbetsförmåga
är nedsatt med minst tre tiondelar. Dyrtidstillägget utgör 20 procent.
Jämväl denna förordning angående dyrtidstillägg gäller — sedan dess
giltighetstid förlängts, senast genom förordning den 28 mars 1947 (nr 109)
— till och med den 31 december 1948.
På förslag av Kungl. Maj :t — senast i propositionen nr 44/1947 — har
riksdagen vidare medgivit, att Kungl. Maj :t åt personer, som i anledning av
olycksfall eller sjukdom, som inträffat efter 1941 års ingång, vore berättigade
till sjukpenning eller livränta enligt förordningen om olycksfalls- och
yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare in. fl. eller förordningen om
olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt fångar in. fl., finge för tiden
till och med den 31 december 1948 bevilja sådan dyrtidskompensation, att
beloppen av nämnda förmåner uppginge till vad som skulle hava utgått,
därest den i förordningarna fastställda maximigränsen för inkomst —
1 764 kronor — höjts med 40 procent. I brev till statskontoret, senast den
28 mars 1947, har Kungl. Maj :t förordnat, att dyrtidskompensation i enlighet
med vad sålunda angivits skulle utgå.
Departementschefen.
Procentsatserna för de dyrtidstillägg å livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen
med flera författningar, varom här är fråga, ha i princip avpassats
så, att livräntan jämte dyrtidstillägget i slort sett skall utgå med
samma belopp, som tillkommer ny livråntetagare, vilken erhållit lönekompensation
för inträdda prisstegringar. Då de stora arbetstagargrupperna
enligt det s. k. ramavtalet erhöllo kompensation för ungefär halva levnads
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
(i
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
kostnadsstegringen och då denna vid tillkomsten av dyrtidstilläggsförordningen
den 30 juni 1943 (nr 449) utgjorde något över 40 procent — socialstyrelsens
levnadskostnadsindex med 1935 som basår hade från tidpunkten
närmast före världskrigets utbrott stigit från 108 till 153 — bestämdes den
allmänna procentsatsen för dyrtidstiilägg i sistnämnda förordning till 20.
Den högre dyrtidskompensationen å vissa ersättningar enligt 1909 och 1927
års militärersättningsförordningar samt 1946 års förordning angående höjning
av ersättningar enligt förstnämnda förordning är betingad av särskilda
omständigheter.
Socialstyrelsens levnadskostnadsindex med 1935 som basår hade i december
1947 stigit till 169 men visar för mars 1948 en nedgång till 164. Nedgången
beror dock väsentligen på skattereformen och tillkomsten av de
allmänna barnbidragen. En motsvarande index, vari varken skatter eller
sociala förmåner ingå, uppvisar en stegring från december 1947 till mars
1948 med fem enheter eller från 158 till 163. Beträffande de stora arbetstagargruppernas
kompensation för levnadskostnadsökningen skedde från
och med den 1 maj 1947 den ändringen, att procenttalet för dyrtidskompensationen
genom nytt ramavtal höjdes från 20,7 till 25,7. De senaste årens
avtalsuppgörelser ha i övrigt medfört vissa löneförbättringar. I och för sig
kunde nu angivna förhållanden anses innebära anledning att överväga en
förbättring av dyrtidstilläggen å här ifrågavarande ersättningar. Emellertid
framgår av en av socialvårdskommittén gjord utredning med förslag
till ändringar i olycksfallsförsäkringslagen m. in., att kommittén inom kort
kommer att upptaga till behandling frågan om ändrade grunder för dyrtidstilläggens
beräkning. Kommittén har föreslagit, att gällande bestämmelser
i ämnet skola tills vidare givas fortsatt giltighet under ytterligare
ett år. Några erinringar mot kommitténs förslag i denna del ha icke framställts
i remissyttrandena och jag finner mig kunna ansluta mig till förslaget.
Genom de under åren 1941 och 1946 vidtagna ändringarna i olycksfallsförsäkringslagen
ha betydande höjningar av ersättningarnas maximibelopp
kommit till stånd, och ytterligare höjningar ha föreslagits i en denna dag
beslutad proposition. Under förarbetena till 1946 års ändring väcktes fråga
om möjligheten att åstadkomma skälig kompensation åt livräntetagare,
vilka till följd av tidigare maximeringsregler eller eljest oförmånligare érsättningsgrunder
kommit i avsevärt sämre ställning än de vid tillämpning
av de höjda maximibeloppen skolat intaga. Vid anmälan i statsrådet av
ärendet framhöll jag, att detta spörsmål lämpligen borde bli föremål för
övervägande vid socialvårdskommitténs fortsatta utredning rörande revision
av olycksfallsförsäkringslagstiftningen, vilket enligt vad jag inhämtat
även kommer att bli fallet.
7
Kungi. Maj:ts proposition nr 237.
På grund av det anförda förordar jag — i enlighet med vad jag jämväl
förutsatt vid anmälan till årets statsverksproposition av frågor om anslag
för bl. a. vissa av de här ifrågavarande dyrtidstilläggen — att de i det föregående
omnämnda förordningarna den 30 juni 1943 (nr 449) och den 19
maj 1944 (nr 237) gives förlängd giltighet i oförändrad form under ytterligare
ett år eller till och med den 31 december 1949.
Liksom tidigare torde böra begäras riksdagens medgivande för Kungl.
Maj :t att åt personer, som i anledning av olycksfall eller sjukdom, som inträffat
efter 1941 års ingång, äro berättigade till sjukpenning eller livränta
enligt någon av förordningarna om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning
åt tvångsarbetare m. fl. eller åt fångar m. fl., för tiden den 1 januari—den
31 december 1949 bevilja sådan dyrtidskompensation, att beloppen av
nämnda förmåner uppgå till vad som skulle hava utgått, därest den i förordningarna
fastställda maximigränsen för inkomst — 1 764 kronor —
höjts med 40 procent.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition
föreslå riksdagen att
dels antaga inom socialdepartementet upprättade förslag
till
1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
30 juni 1943 (nr 449) angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare
enligt lagen om försäkring för olycksfall i
arbete, in. m., samt
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
19 maj 1944 (nr 237) angående dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare
enligt förordningen den 11 juni 1918 (nr 375)
angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot
skada till följd av olycksfall, m. in.;
dels ock medgiva att Kungl. Maj :t åt personer, som i anledning
av olycksfall eller sjukdom, som inträffat efter 1941
års ingång, äro berättigade till sjukpenning eller livränta
enligt förordningen om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning
åt tvångsarbetare m. fl. eller förordningen om
olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt fångar in. fl.,
må för tiden från och med den 1 januari till och med den
31 december 1949 bevilja sådan dyrtidskompensation, att
beloppen av nämnda förmåner uppgå till vad som skulle
hava utgått, därest den i förordningarna fastställda maximigränsen
för inkomst — 1 764 kronor — höjts med 40
procent.
opaginerad Kontrollera mot PDF
s
Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948
816644
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- Rskr. 1948:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående dyrtidskompensation åt personer, vilka i anledning av olycksfall eller sjukdom, som a1 i texten
- Rskr. 1948:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni 1943 s. 15 i texten
- SU 1948:197 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om vissa anslag till ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. s. 12 i texten
- SU 1948:199 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående dyrtidskompensation åt personer, vilka i anledning av olycksfall eller sjukdom, som inträffat efte s. 15 i texten
- 2LU 1948:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni 19^3 s. 18 i texten