Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m

1948-05-08 · 54 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:239, Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

1

Nr 239.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förändring i

avseende å löneställning och antal beträffande vissa

ordinarie befattningar vid kommunikationsverken

m. m.; given Stockholms slott den 8 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 8 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

Under benämningen kommunikationsverk har hittills innefattats postoch

telegrafverken, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. De förslag,

för vilka jag i det följande kommer att redogöra, avse såväl dessa

verk som luftfartsverket och Södertälje kanalverk. Anledningen till att jag i

1 Ilihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 sand. Nr 239.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

förevarande sammanhang anser mig böra medtaga även sistnämnda bägge

verk är att de numera erhållit karaktären av statliga affärsverk under kommunikationsdepartementet.

Av praktiska skäl synas de böra inordnas under

den sedan gammalt vedertagna benämningen kommunikationsverk.

Innan jag övergår till föreliggande framställningar beträffande de olika

verkens personaluppsättning, anser jag mig böra omnämna, att 1946 års

klassificeringskommitté den 22 december 1947 avgivit betänkande angående

klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens

järnvägar (SOU 1947: 78). Betänkandet kommer att för riksdagen anmälas

i särskild proposition.

Vidare har 1947 års järnvägsutredning den 21 februari 1948 avgivit betänkande

angående organisationen av statens järnvägars centrala ledning

(SOU 1948: 13). Ärendet är föremål för beredning.

Postverket.

Inrättande av 1 förste kontrollörstjänst i Ca 25. Befattningen är avsedd för

närmaste mannen till föreståndaren för postgirokontorets bokföringsavdelning.

Generalpoststyrelsen.

Den 12 maj 1947 genomfördes en omorganisation av postgirokontorets

bokföringsavdelning. Efter omorganisationen är bokföringsarbetet uppdelat

på fyra sinsemellan självständiga avdelningar under högsta ledning av intendenten

(Ca 29) å den förutvarande gemensamma bokföringsavdelningen.

Arbetsledningen utövas inom var och en av tre av avdelningarna av en

kontrollör och inom den fjärde av en förste kontrollör, därvid för ändamålet

inrättats en tillfällig förste kontrollörstjänst. Det är denna som nu föreslås

uppförd på ordinarie stat. Innehavaren av tjänsten är tillika ställföreträdare

för och närmaste man till intendenten.

Omorganisationen av bokföringsarbetet inom postgirokontoret, vilket arbete

sysselsätter inalles ca 1 400 tjänstemän, har till syfte att rationalisera

arbetet genom dess decentralisering till smärre enheter under ledning av arbetsbefäl

för de olika arbetsdetaljerna. Som en följd därav har intendenten

kunnat befrias från en del rutinarbete och löpande göromål. Han kan därför

mera odelat ägna sig åt de stora arbetsorganisatoriska och arbetstekniska

spörsmål, som naturligen måste föreligga inom ett sådant företag som postgirot.

Arbetet inom bokföringsavdelningarna kan dock icke så avgränsas,

att icke även i fråga om de dagliga rutingöromålen visst samband mellan

desamma måste upprätthållas. Den för varje dag inkommande arbetsmängden

kan variera icke oväsentligt avdelningarna emellan, och den tillgängliga

arbetsstyrkan kan (på grund av sjukledigheter osv.) bliva förhållandevis

ojämn. De dagliga omläggningar och justeringar av arbete och arbetskraft,

som måste göras, kräva samråd mellan avdelningsföreståndarna, men

det är självfallet önskvärt, att åt någon av dessa gives sådan ställning, att

han, när så behöves, kan beordra erforderliga dispositioner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

3

Genom att åt föreståndaren för en av bokföringsavdelningarna gives förste

kontrollörs tjänsteställning uppnås även den fördelen, att intendenten erhåller

en ställföreträdare och närmaste man, som särskilt vid hastigt inträffande

förfall kan ersätta honom. Högsta ledningen av bokföringsarbetet erbjuder

nämligen så stora svårigheter och är förenat med så stort ansvar, att

en vikarie på denna post nödvändigtvis måste vara i förväg väl insatt i

situationen.

Statens lönenämnd.

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot bifall till styrelsens

förslag.

Departementschefen.

Även jag anser mig böra tillstyrka, att en förste kontrollörstjänst inrättas

i enlighet med vad styrelsen föreslagit. Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t i

gällande personalstat för befattningar i högst Ca 23 upptagit vissa av omorganisationen

av postgirokontorets bokföringsavdelning föranledda befattningar

inom de lönelägen, beträffande vilka Kungl. Maj :t äger besluta om

antalet tjänster.

Uppflyttning av 1 byråsekreterare å bankavdelningen från Ca 24 till förste

byråsekreterare i Ca 27, 1 byråsekreterare å reklamationskontoret från Ca

24 till förste kontrollör i Ca 25 och 1 kontrollör å tredje byrån från Ca 23 till

byråsekreterare i Ca 24. Av ifrågavarande befattningshavare handlägger byråsekreteraren

å bankavdelningen rättsärenden och byråsekreteraren å reklamationskontoret

vissa ärendesgrupper, som överförts till honom från föreståndaren

för kontoret. Kontrollören å tredje byrån förestår byråns taxeavdelning.

Generalpoststyrelsen.

Byråsekreterartjänsten å bankavdelningen inrättades den 1 juli 1934. Enligt

gällande arbetsordning för styrelsen åligger det byråsekreteraren bl. a.

att granska säkerhetshandlingar för beviljade lån, behörighetshandlingar

in. m., att granska framställningar om sådana förbehåll rörande utbekommande

av i postsparbanken innestående medel, som postanstalt eller revisorn

på postsparbankens undersöknings- och registreringsavdelning icke

äger medge, att granska till honom överlämnade framställningar rörande

överlåtelse eller disposition av postsparbanks- eller postgirotillgodohavande

samt att handlägga ärenden rörande avliden motboksägares tillgodohavande

i postsparbanken.

Sedan byråsekreterartjänsten inrättades ha postsparbanks- och postgirorörelserna

varit stadda i kraftig och oavbruten ökning. Från 1935 till 1946

har antalet konton i postsparbanken respektive postgirot ökat med 113 respektive

165 %, antalet omsättningar med 194 respektive 176 % och det omsatta

beloppet med 259 respektive 549 %. Denna kraftiga stegring har givet
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

vis medfört en stark ökning av de ärenden, som byråsekreteraren har att

behandla. Det har därför varit nödvändigt att bereda honom kvalificerad

biträdeshjälp, varigenom han kunnat befrias från handläggningen av vissa

rättsärenden av jämförelsevis enklare beskaffenhet. Denna anordning har

medverkat till att byråsekreterarens arbetsuppgifter i kvalitativt hänseende

undergått en förskjutning uppåt.

För tjänstens innehavare är juris kandidatexamen oundgängligen nödvändig.

Föreståndaren för reklamationskontoret är förste byråsekreterare i Ca 29.

Den fasta personalstyrkan i övrigt utgöres av en byråsekreterare (Ca 24),

en kontrollör (Ca 23) och en förste postassistent (Ca 21) jämte biträdespersonal.

Arbetsmängden å reklamationskontoret har under den senaste tioårsperioden

ökat avsevärt. I synnerhet har handläggningen av reklamations- och

ersättningsärenden i förbindelse med utlandet komplicerats. Härtill ha flera

omständigheter samverkat, främst den ökade användningen av flyget för

postbefordran. Den utrikes skriftväxlingen har i samband härmed icke blott

vuxit i omfång utan även blivit av mera krävande beskaffenhet.

Ökningen och kompliceringen av de å reklamationskontoret handlagda

ärendena har i sista hand medfört en stark arbetsbelastning för föreståndaren.

Styrelsen har därför funnit det oundgängligen nödvändigt att bereda

honom arbetslindring, så att han mera obunden av löpande ärenden kan

ägna erforderlig tid åt den allmänna tillsynen och arbetsledningen. Styrelsen

har därför från och med den 1 april 1947 befriat honom från handläggningen

av vissa ärenden, vilka i stället anförtrotts åt den å reklamationskontoret

placerade byråsekreteraren. Denne har sålunda övertagit handläggningen

av ersättningsärenden beträffande förkomna eller skadade värdeförsändelser

och vanliga paket, i samband varmed han erhållit befogenhet

att meddela beslut om utbetalande av ersättning, då ersättningsanspråket

är ostridigt och ersättningsbeloppet uppgår till högst 50 kronor. Åt byråsekreteraren

har vidare uppdragits att handlägga och avgöra ärenden angående

restitution eller avkortning av postavgifter i samband med reklamationsärenden.

I samband härmed har företagits en allmän göromålsförskjutning

uppifrån och nedåt, varigenom vissa göromål överförts från byråsekreteraren

till tjänstemän i lägre lönegrader.

De arbetsuppgifter, som byråsekreteraren sålunda övertagit från föreståndaren,

äro av kvalificerad natur och förenade med självständig ekonomisk

beslutanderätt. Med hänsyn härtill har styrelsen ansett sig böra förordna

byråsekreteraren att från och med den 1 april 1947 bestrida göromål, som

eljest tillhöra förste kontrollörstjänst (Ca 25).

Taxeavdelningen å tredje byrån handhar arbetsuppgifter i samband med

postverkets taxeväsen och tidningsrörelse. Arbetet är mångskiftande och

ställer stora krav på tjänstemännens arbetsförmåga, omdöme, noggrannhet

och språkkunskaper. I all synnerhet gäller detta beträffande utarbetandet

av de postala taxepublikationerna, vilka utgöra den väsentligaste och i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

5

många fall den enda vägledningen för såväl allmänheten som de i det praktiska

arbetet sysselsatta posttjänstemännen i fråga om avgifter och andra

villkor för försändelsers och medels mottagande till postbehandling.

Taxeavdelningen förestås av en kontrollör (Ca 23), som biträdes av en

förste postassistent i Ca 21, 1 kontorsskrivare (Ca 19) och 2 kansliskrivare

(Ca 15). Dessutom anlitas under stora delar av året tillfällig förstärkningspersonal

i kontorsskrivar-, kansliskrivar-, kanslibiträdes- eller kontorsbiträdesgrad.

Taxeavdelningen är underställd förste byråsekreteraren (Ca 29) för allmänna

och utrikes ärenden. Föreståndaren för avdelningen har emellertid

att självständigt handlägga vissa ärenden. De arbetsuppgifter, som åvila honom,

äro både omfattande och krävande. Den senaste tidens utveckling av

den internationella posttrafiken — en utveckling som påskyndas bl. a. av

den ständigt stegrade användningen av flyget i de mellanfolkliga postförbindelserna

— har undan för undan ställt allt större fordringar på taxeavdelningens

föreståndare. Härtill kommer att det varit nödvändigt att till honom

överföra vissa arbetsuppgifter, som tidigare åvilat förste byråsekreteraren

för allmänna och utrikes ärenden, vilkens arbetsbörda länge varit

alltför stor och åt vilken dessutom nyligen anförtrotts nya omfattande uppgifter.

Härigenom och genom det samtidiga överförandet av en del mindre kvalificerade

göromål till förste postassistenten ha arbetsuppgifterna för taxeavdelningens

föreståndare i kvalitativt hänseende undergått en sådan förskjutning

uppåt, att de numera äro fullt jämförliga med de uppgifter, som

i allmänhet åvila tjänstemän i Ca 24. Härtill kommer kontrollörens ställning

såsom i viss utsträckning självständig avdelningsföreståndare.

Med hänsyn till ovan berörda förhållanden har styrelsen ansett sig böra

förordna kontrollören å taxeavdelningen att från och med den 1 januari

1947 bestrida göromål, som eljest ankomma på byråsekreterare i Ca 24.

Statens lönenämnd.

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot de av styrelsen

föreslagna uppflyftningarna av ifrågavarande tjänster.

Departementschefen.

Styrelsens ifrågavarande förslag bygga på den kvalitativa skärpning av

de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna, som ägt rum på grund av

poströrelsens fortgående utveckling. Liksom lönenämnden anser jag mig

därför böra tillstyrka styrelsens förslag.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut om

minskning av antalet kontrollörsljänster i Ca 23 med 1.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen ökning

av antalet förste byråsekreterare i Ca 27 från It till 12, ökning av an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

talet förste kontrollörer i Ca 25 från 43 till 45 och minskning av antalet

byråsekreterare i Ca 24 från 16 till 15.

Telegrafverket.

Uppflyttning av 4 byråingenjörer från Ca 29 till förste byråingenjörer i Ca

30, 3 sektionsingenjörer från Ca 29 till förste sektionsingenjörer i Ca 30, 4 ingenjörer

från Ca 25 till Ca 27, 1 kontrollör från Ca 23 till förste kontrollör

i Ca 25 och 8 ingenjörer från Ca 23 till Ca 25. Samtliga ifrågavarande befattningar

föreslogos av telegrafstyrelsen uppflyttade redan i fjol. Förslagen,

som då icke vunno statsmakternas bifall, framföras nu på nytt. Därjämte

föreslår styrelsen uppflyttning av ytterligare 3 ingenjörer från Ca 25 till

Ca 27 och 7 ingenjörer från Ca 23 till Ca 25. Även dessa förslag framfördes

i fjol utan att vinna statsmakternas bifall.

Telegrafstyrelsen.

De till uppflyttning till förste b ij råingenjörer föreslagna fyra

byråingenjörerna förestå driftbyråns anläggningsavdelning respektive sektionen

för automatiska abonnentanläggningar av L. M. Ericssons system och

militära telefonanläggningar å tekniska byråns stationsavdelning, sektionen

för telefontransmissionsärenden å samma byrås transmissionsavdelning samt

sistnämnda avdelnings sektion för planering och anordnande av nya programledningar

för rundradio.

Till arbetsuppgifterna för föreståndaren för driftbyråns anläggningsavdelning

höra bl. a. teknisk och ekonomisk planering beträffande utökningar

och oinändringar i de lokala telefonnäten samt granskning av från distrikten

inkommande förslag i dessa ämnen och förslag till nya manuella telefonstationer

ävensom i samband därmed översyn av landets indelning i

stationsområden. Göromålen å avdelningen undergå en snabb och oavlåtlig

utveckling, i kvantitativt såväl som i kvalitativt hänseende. Belysande för

arbetsuppgifternas omfattning är att för år 1946 värdet av de anläggningsarbeten,

för vilkas planering avdelningen svarar, uppgår till ca 26 miljoner

kronor; som jämförelse må nämnas, att motsvarande siffra för föregående

år var ungefär 19 miljoner. Planeringen av dessa anläggningsarbeten är

således av mycket stor ekonomisk betydelse för telegrafverket.

På sektionen för automatiska abonnentanläggningar av L. M. Ericssons

(LME) system och militära telefonanläggningar handläggas alla ärenden

rörande anläggning och utökning av automatiska abonnentväxlar av LME:s

olika typer. Dessa växlar äro i huvudsak stora och medelstora, och för närvarande

äro ca 450 sådana anläggningar, i storlek upp till 1 500 nummer,

i drift eller under byggnad, representerande ett värde av ca 20 miljoner

kronor. Sektionens arbetsuppgifter omfatta icke endast teknisk granskning

av infordrade anbud, beräkning av de med abonnemanget förenade

avgifterna samt hithörande offertverksamhet i övrigt, utan även planering

av behövlig specialutrustning samt frågor i samband med drift och under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 239. 1

håll och med växeltypernas utveckling och förbättring. Då abonnentanläggningarnas

automatisering stadigt fortskrider, bliva dessa arbeten för varje

år allt mer omfattande. Under den senaste femårsperioden har sålunda det

årliga antalet ärenden fördubblats. Samtidigt med denna kvantitativa stegring

har även arbetets svårighetsgrad ökat, i samband med att abonnenterna

i allt större utsträckning anmäla behov av speciella anordningar, avsedda

att skapa nya trafikmöjligheter, underlätta växlingsarbetet och över huvud

taget medge funktioner av tidigare icke förutsedd art. Härigenom har sektionens

och speciellt sektionsföreståndarens arbetsbörda betydligt ökats.

På samma sektion handlägges vidare en grupp av ärenden, vilka avse det

militära luftförsvaret. På uppdrag av försvarsstaben och i samråd med

olika militära myndigheter planeras, specificeras och konstrueras de för

luftförsvaret erforderliga speciella telefoncentralerna, varjämte befintliga

anläggningar utbyggas och moderniseras. Dessa arbeten igångsattes i större

omfattning redan år 1935 och ha under kriget bedrivits i forcerad takt. Efter

krigets slut och som följd av dels krigserfarenheterna och de på senare

tid tillkomna nya anfallsvapnen, dels att kännedom om andra länders tekniska

utveckling på området numera kunnat erhållas, har för detta tekniska

område ett väsentligen nytt läge uppstått, innebärande helt nya krav på

det militära luftförsvarets anläggningar. Försvarsstaben har därför ansett

fortsatt konstruktions- och planeringsarbete inom detta område nödvändigt

i syfte att erhålla nya anläggningstyper, vilka genom de större kraven

bliva ännu mer komplicerade än de tidigare. Man måste i denna situation

räkna med att detta utvecklings- och planeringsarbete kommer att fortsätta

under lång tid framåt, varvid ärendenas växande antal och komplikationsgrad

självfallet måste komma att ställa allt större krav på sektionsföreståndaren.

Arbetsuppgifterna på sektionen för telefontransmissionsärenden ha särskilt

till följd av bärfrekvensteknikens allt hastigare utveckling ökats avsevärt.

Såsom exempel på hithörande arbetens omfattning kan nämnas, att

hittills utförda arbeten med införande av bärfrekvensdrift på äldre kablar

dragit en kostnad av ca 7,5 miljoner kronor och resulterat i 46 000 utvunna

förbindelsekilometer samt att nu pågående arbeten av samma slag, för vilka

kostnaden beräknas uppgå till omkring 8,5 miljoner kronor, väntas giva ca

73 000 nya förbindelsekilometer, medan arbeten för utvinnande av ytterligare

minst 110 000 ledningskilometer äro under förberedande. Kostnaderna

för sistnämnda arbeten ha preliminärt beräknats till 10 miljoner kronor.

Det må vidare anföras, att de stora kabelanläggningar Stockholm—Höteborg—Malmö,

vilka planeras för de närmaste åren, komma att utföras enligt

koaxialkabelsystem. Detta innebär en i många avseenden ny teknik på långdistan

stelefoniområdet.

Till sektionen för planering och anordnande av nga programledningar för

rundradio hör även övervakning och underhåll av programledningsnätet.

Sektionen handhar dessutom det tekniska utarbetandet av nykonstruktioner

för programledningsnätet samt ombesörjer leveransprovningar för fär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

digställda rikskablar. Under de senare åren har prograniledningsnätet utökats

i hög grad, och en särskilt stor utvidgning kominer att erfordras i

samband med införandet av flerprogram för rundradio. Det i programledningsnätet

nedlagda kapitalet utgör för närvarande ca 6,2 miljoner kronor

och väntas under de närmaste åren komma att i samband med införandet

av flerprogram stiga till i runt tal 20 miljoner kronor, vilket belopp ytterligare

ökas, när trådradio allmänt införes. För att möjliggöra utbyggandet

av ett programriksnät av här avsedd storlek måste tidigare använda konstruktioner

tekniskt omarbetas, nya konstruktioner utarbetas och i övrigt

ett omfattande planeringsarbete utföras. De härmed sammanhängande tekniska

problemen kräva av sektionsföreståndaren ingående specialkunskap

på hithörande områden, en kunskap som kunnat förvärvas endast genom

mångårig erfarenhet.

De till uppflyttning till förste sektionsingenjörer föreslagna

sektionsingenjörerna förestå Faluns respektive Kristianstads och Västerås

sektioner.

Den starka tillväxten av telegrafverkets rörelse och jämsides därmed den

snabbt fortskridande tekniska utvecklingen och omdaningen av stationer

och abonnentanläggningar m. m. överlag har medfört en kraftig ansvällning

av arbetsuppgifterna å sektionerna, samtidigt som dessa uppgifter blivit

alltmer kvalificerade. Inom nämnda sektioner har utvecklingen gått så långt

och därmed sektionsföreståndarnas göromål erhållit den art och omfattning,

att styrelsen finner en höjning av vederbörande befattningar från sekSionsingenjörs

till förste sektionsingenjörs grad vara starkt motiverad. Belysande

för utvecklingen under den sistförflutna tioårsperioden i de områden,

som här ifrågavarande sektioner representera, är att antalet stationer

ökat i Faluns sektion från 169 till 274, i Kristianstads sektion från 202 till

230 och i Västerås sektion från 112 till 157 samt att antalet telefonapparater

ökat i Faluns sektion från 15 895 till 32 481, i Kristianstads sektion från

16 906 till 35 107 och i Västerås sektion från 13 721 till 30 938.

Beträffande de sju ingenjörer i Ca 2 5, som föreslagits

uppflyttade till Ca 2 7, anför styrelsen följande.

Den sektion inom tekniska byråns stationsavdelning, som handhar konstruktion

och specificering m. m. av automatiska stationer med koordinatväljaresystem,

förestås av en förste byråingenjör (Ca 30). Som dennes närmaste

medhjälpare och ställföreträdare tjänstgör en ingenjör i Ca 25 med

förordnande att bestrida göromål såsom ingenjör i Ca 27. Sektionens arbetsuppgifter

äro synnerligen krävande och innefatta såväl nykonstruktioner som

specificering och planering av de olika typer oövervakade helautomatiska telefonstationer,

som erfordras för automatisering av landsbygdens telefonnät.

Arbetet omfattar jämväl samtrafiksfrågor i samband med helautomatisering

av nätgrupper med samtalsräkning enligt olika taxor samt stationernas sammankoppling

med automatiska och manuella telefonstationer av skilda typer.

Med hänsyn till de viktiga och krävande arbetsuppgifter, som anförtrotts den

befattningshavare det här gäller, måste han kunna uppfylla högt ställda fordringar

på tekniskt kunnande och gott omdöme. Då efterfrågan på ingenjörer

med motsvarande kvalifikationer är synnerligen stor icke blott inom tele
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

9

grafverkets olika grenar utan även inom privatindustrien och då det är av

stor betydelse för verket alt även i fortsättningen kunna försäkra sig om

lians arbetskraft för hans nuvarande arbetsområde, är det nödvändigt att

bereda honom en mot lians göromål svarande löneställning, så att lian icke

nödgas söka skälig befordran på annan plats inom verket eller övergå till

enskild tjänst.

Ä tekniska byråns transmissionsavdelning, sektionen för överdragsstationer,

vilken förestås av en förste byråingenjör (Ca 30), tjänstgör såsom sektionsföreståndarens

närmaste man och ställföreträdare en ingenjör i Ca 25

med förordnande att bestrida göromål såsom ingenjör i Ca 27. Denne ingenjör

har till närmaste uppgift att dels biträda sektionsföreståndaren med

mera krävande och omfattande utrednings- och planeringsarbeten, dels handhava

de på senare år med hänsyn till rationalisering och automatisering av

överdragsstationernas strömförsörjning allt mer betydelsefulla arbetena med

kraftutrustningarna. Dessa arbeten omfatta bl. a. uppgörandet av förslag till

nya och modernisering av befintliga anläggningar, utredningar rörande åtgärder

till nedbringande av strömkostnader, krafttaxor och kraftledningskostnader

in. in. Han tjänstgör vidare som arbetsledare för motsvarande

monteringsarbeten och svarar i egenskap av behörig installatör för alla inom

sektionen förekommande starkströmsarbeten. De göromål, som tilldelats bär

ifrågavarande befattningshavare, äro av synnerligen kvalificerad art och

kräva gedigna specialinsikter på de områden, som beröras av hans verksamhet.

Vid ingenjörskontoret för Stockholms stadssektion, vilken sektion omfattar

städerna Stockholm, Sundbyberg och Solna, tjänstgör en ingenjör i

Ca 25 såsom föreståndare för sektionens blockledningsavdelning. Denna avdelning

utför såväl nyanläggningar av kabelblockledningar som omläggnings-

och reparationsarbeten beträffande redan befintliga sådana inom sektionen.

I kabelblockledningarna framföras samtliga telegrafverkets jordkablar

inom området. Förutom planeringsarbeten, kostnadsberäkningar,

entreprenaduppgörelser och den direkta arbetsledningen åligger det omhandlade

tjänsteman att underhandla med kommunala myndigheter i de

ärenden, som betingas av avdelningens verksamhet. Han utövar därjämte

förmanskap över kontors- och ritkontor spersonal, vilken senare utför ritningar

för såväl rörledningar som betongkonstruktioner. Med hänsyn till de

många och krävande arbetsuppgifter, som ankomma på den här ifrågavarande

ingenjören, har han av styrelsen tilldelats förordnande såsom ingenjör

i Ca 27. Enär omfattningen och svårighetsgraden av de arbetsuppgifter,

som åligga denne befattningshavare, alltjämt ökar, bl. a. på grund av

Stor-Stockholms tillväxt och de ledningsomläggningar, som erfordras i samband

med gaturegleringar och nya tunnelbanesystem, finner styrelsen det

vara påkallat, att ifrågavarande tjänsteman nu beredes ordinarie tjänst i

Ca 27.

Tre ingenjörer i Ca 25 vid huvudverkstaden i Nynäshamn, nämligen en å

tekniska avdelningen, eu å laboratoriet och en å driftskontoret, fullgöra så

kvalificerade göromål, att de av styrelsen tilldelats förordnanden tills vidare

såsom ingenjörer i Ca 27. Styrelsen anser påkallat, att de nu beredas ordinarie

anställning i sistnämnda grad.

Ifrågavarande ingenjör å tekniska avdelningen är ställföreträdare för avdelningschefen,

en förste verkstadsingenjör (Ca 3(1), och måste i denna egenskap

vara väl insatt i den senares åligganden. Han har dessutom att självständigt

utföra vissa konstruktions- och utredningsarbeten av speciell art,

vilka kräva, förutom ingående kännedom om verkstadens tillverkningsmetoder,

eu utpräglat konstruktiv läggning samt skapande teknisk begåvning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

I verkstadsavdelningens mångskiftande tillverkning förekomma rätt ofta

problem, vilka för sin lösning kräva mera speciella laboratoriemässiga undersökningar

än de, som åstadkommas vid den mer eller mindre rutinmässiga

behandlingen å ett allmänt laboratorium. Dylika problem, vilka kunna

vara av mycket stor såväl teknisk som ekonomisk betydelse, hänskjutas

till den ovan åsyftade ingenjören å laboratoriet. Denne har att under chefen

för tekniska avdelningen självständigt utföra för problemens lösning erforderliga

undersökningar och utredningar. Härför krävas goda tekniska insikter

och kanske framför allt en på mångårig erfarenhet grundad ingående

kännedom om verkstadsavdelningens materiel.

Den å driftskontoret placerade av de ifrågavarande ingenjörerna tjänstgör

såsom personalchef för arbetarpersonalen och större delen av tjänstemannapersonalen

vid verkstadsavdelningens samtliga verkstäder. Arbetarpersonalen

uppgår för närvarande till drygt 1 500 personer och tjänstemannapersonalen

till ca 300 personer. I samband med planerad utvidgning av verkstadsrörelsen,

avsedd att genomföras inom de närmaste åren, torde arbetarpersonalen

komma att ökas till 2 500 ä 3 000 personer. Personalchefen svarar för

erforderlig rekrytering av ovan angiven personal för de olika verkstäderna,

en uppgift, som under nu rådande förhållanden med såväl brist på arbetskraft

som stegrad rörlighet hos personalen är mycket maktpåliggande och

torde bli än mer krävande i samband med ovannämnda utökning av personalen.

I samarbete med planeringsorganisationen ombesörjer personalchefen

de personalförflyttningar mellan huvudverkstadens olika arbetsavdelningar,

som kunna bliva påkallade dels med hänsyn till personalbeståndets rätta

avvägning mellan avdelningarna och dels i syfte att i möjligaste mån utnyttja

de enskilda arbetarnas individuella förmåga och erfarenhet. Han har

även att handlägga frågor rörande tillämpningen och tolkningen av gällande

kollektivavtal. Han svarar därjämte för den inom verkstadsavdelningen anordnade

verkstadsskolan samt för övrig specialutbildning av verkstadspersonal.

Ärendenas rätta handläggning och arbetsuppgifternas ändamålsenliga

utförande förutsätter god förtrogenhet med verkstadsavdelningens hela arbetsområde

och dess mångfald av skiftande arbetsoperationer, god organisationsförmåga,

psykologisk blick och gott handlag samt ställer stora krav

på vederbörandes omdömesförmåga.

Vid televerkstaden i Vänersborg, vilken är stadd i livlig utveckling, är antalet

anställda för närvarande ca 300. Personalstyrkan beräknas inom de

närmaste åren komma att fördubblas. Tillverkningen omfattar en mångfald

olika objekt, såsom reläer, reläsatser, samtalsräknare, telefonväxlar, korskopplingsplintar

in. m. Ledarskapet vid en verkstad av denna storleksordning

och med så skiftande tillverkning förutsätter hos utövaren, förutom

god organisationsförmåga och initiativkraft, även en vidsträckt teknisk erfarenhet.

Sådana kvalifikationer krävas icke minst för den allmänna skolningen

och utbildningen av arbetarpersonalen, vilken vid anställandet i regel

icke besitter någon vana vid sådan tillverkning, varom här är fråga. De

krav, som sålunda måste ställas på föreståndaren för sagda verkstad, ha

sedan verkstadens start undergått och komma att i fortsättningen undergå

eu successiv skärpning. Härtill kommer det ansvar, som åvilar befattningshavaren

i fråga i egenskap av platschef. Såsom föreståndare för nämnda

televerkstad är anställd eu ingenjör i Ca 25, vilken tilldelats förordnande tills

vidare såsom ingenjör i Ca 27.

Den till uppflyttning till förste kontrollör föreslagne kontrollören

tjänstgör vid Malmö telegrafstation. Han fungerar närmast under telegrafdirektören

såsom souschef för telegrafstationen och i denna egenskap

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds proposition nr 239.

11

har han att inför telegrafdirektören svara för samtliga trafikfrågor och ärenden

av trafikteknisk natur vid telegrafstationen och dess underlydande telegramexpeditioner.

Därjämte ankommer det på honom att handha den

direkta ledningen och övervakningen av arbetet å telegrafstationens samtliga

avdelningar (apparatsalen, telegramrummet, telegraminlämningen och budsändningen)

; i detta senare arbete har han till år 1947 alternerat å för- och

eftermiddagar med en annan kontrollör.

De skäl, som styrelsen tidigare funnit påkalla en höjning till förste kontrollör

sgraden av en kontrollör stjänst vid Malmö telegrafstation, ha ytterligare

vunnit i styrka genom den alltjämt fortskridande stegringen i stationens

trafik.

Vidare har numera tillkommit en omständighet, som gör att höjningen

av befattningen icke längre kan uppskjutas. I samband med att de tidigare

i telegrafexpeditionen vid Malmö station sysselsatta telegrafassistenterna

under år 1947 frigjorts från detta arbete och disponerats för andra, mera

kvalificerade arbetsuppgifter inom verket, varvid de i telegrafexpeditionen

ersatts med annan, i lägre lönegrad placerad personal, har jämväl en omläggning

av befälsförhållandena å stationen genomförts, i det att den ene

av kontrollörerna å telegrafstationen överflyttats till telefonavdelningen, där

oavvisligt behov av ytterligare befäl förelegat. Den såsom telegrafdirektörens

souschef för telegrafstationen fungerande kontrollören är sålunda numera

ensam kontrollör å telegraf avdelningen; till sitt förfogande såsom biträden

vid ledningen och övervakningen av arbetet å denna avdelning har

han två befattningshavare i förste telegrafassistents grad.

Trafikens utveckling vid Malmö telegrafstation samt omläggningarna av

personal- och befälsförhållandena därstädes ha medfört en så väsentlig

skärpning av de fordringar, som ställas på innehavaren av den å telegrafavdelningen

kvarvarande kontrollörstjänsten, och av det ansvar, som åvilar honom,

att styrelsen finner det angeläget att den föreslagna uppflyttningen

av berörda tjänst till förste kontrollörs grad nu kommer till stånd.

Beträffande de femton ingenjörer i Ca 2 3, som föreslagits

uppflyttade till Ca 2 5, anför styrelsen följande.

Inom sektionen för större automatiska telefonstationer å tekniska byråns

stationsavdelning har i och med den nu påbörjade automatiseringen av landets

rikstrafik ett helt nytt arbetsområde uppkommit, omfattande konstruktion

av riksstationer med utrustningar för hel- och halvautomatisk uppkoppling

av rikssamtal. För den halvautomatiska trafiken erfordras härvid

helt nya växelbordskonstruktioner för olika typer av stationer. Detta konstruktionsarbete

handhaves för närvarande av en ingenjör i Ca 23 med förordnande

såsom ingenjör i Ca 25. De ovannämnda konstruktions- och utredningsarbetena

äro av mycket komplicerad natur, och stora krav måste

ställas på tjänstens innehavare, såväl i fråga om erfarenhet av sådana arbeten

som i fråga om allmänt tekniskt kunnande.

Å tekniska byråns stationsavdelning, sektionen för konstruktions- och

utvecklingsarbete för materiel till abonnentanläggningar, tjänstgör närmast

under sektionsföreståndaren eu ingenjör i Ca 23. Hans åligganden omfatta

främst konstruktionsuppgifter i samband med olika typer av telefonappa
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

rater, dels helt nya sådana typer, dels förbättring och modernisering av befintliga,

vidare konstruktion av tillsatsanordningar för automatiska och manuella

abonnentväxlar och andra, mer speciella abonnentanläggningar. Han

måste därvid äga god erfarenhet av konstruktion och tillverkning av sådan

materiel, vidare måste han vara väl förtrogen med den allmänna utvecklingen

på området. De nämnda konstruktionsuppgifterna visa en tydlig tendens

alt öka i omfattning, samtidigt som deras svårighetsgrad alltmer tilltager,

beroende på högre anspråk från abonnenternas sida och telefonsystemets

efter hand allt mer komplicerade natur. Styrelsen har därför tilldelat

den nämnde befattningshavaren, vilken därjämte tjänstgör som sektionsföreståndarens

ställföreträdare, förordnande att tjänstgöra såsom ingenjör

i 25 lönegraden.

Å sektionen för manuella anläggningar inom tekniska byråns stationsavdelning

tjänstgör en ingenjör i Ca 23 med förordnande att bestrida göromål

såsom ingenjör i Ca 25, vilken har till uppgift att närmast under sektionsföreståndaren,

en förste byråingenjör, detaljplanera och specificera manuella

riksstationer i samband med centralstationernas fortskridande automatisering.

Dessa arbetsuppgifter ha efter krigsslutet starkt ökats, både kvantitativt,

genom att den starka ansvällningen av rikstrafiken medfört ökade

krav på snabb utökning av befintliga anläggningar, och kvalitativt, i det att

de senaste årens utveckling inom automattelefontekniken medfört en betydande

komplicering av riksstationernas teletekniska utrustning. Av denna

anledning fordras, att den ingenjör sper sonal, som förestår detaljplaneringen

av riksstationerna, äger ingående kännedom om de tekniska krav, som

den manuella telefontrafiken uppställer, och tillika är förtrogen med automattekniken.

Vederbörande skall därjämte kunna planlägga och utföra

provningar av utrustningar av här ifrågavarande slag.

Å tekniska byråns stationsavdelning, sektionen för större automatiska

stationer, tjänstgör en ingenjör i Ca 23, med förordnande såsom ingenjör i

Ca 25, såsom föreståndare för den avdelning inom sektionen, som handlägger

de i samband med tillkomsten av nya centralstationer och utökning

av befintliga sådana uppkommande ärendena rörande planering av stationslokalerna

och uppställning av stationsutrustningen. Såsom sakkunnig på

detta område biträder tjänstemannen i fråga jämväl sektionen för manuella

anläggningar med att behandla motsvarande ärenden. Inom avdelningen planeras,

konstrueras och specificeras vidare all den utrustning som ingår i

stationernas korskopplingar. Dessa arbeten, vilkas rätta fullgörande är av

stor vikt — icke minst ur ekonomisk synpunkt — för stationernas riktiga

uppbyggnad, ha under de senare åren ökat betydligt som en följd av centralstationernas

fortskridande automatisering.

På tekniska byråns transmissionsavdelning, sektionen för överdragsstationer,

tjänstgör en ingenjör i Ca 23 med uppgift att, med undantag för

strömförsörjnings- och därmed sammanhängande arbeten, utföra konstruktions-

och monteringsarbeten för befintliga och nya överdragsstationer. Dessa

arbeten omfatta huvudsakligen uppgörandet av konstruktionsritningar

och materialspecifikationer, varjämte han utövar arbetsledningen för motsvarande

arbeten på överdragsstationerna. Då hithörande arbeten visat en

stadigt fortgående ökning och då dessutom på grund av den tekniska utvecklingen

allt större krav måst ställas på här ifrågavarande befattningshavare

har han sedan den 1 januari 1944 varit tilldelad förordnande att

bestrida göromål såsom ingenjör i Ca 25.

För handläggning av de allmänna ärendena å tekniska byråns transmissionsavdelning

tjänstgör såsom biträde åt avdelningsföreståndaren en ingenjör

i Ca 23 med förordnande sedan den 1 januari 1945 att bestrida göro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

13

mål såsom ingenjör i Ca 25. Av denne tjänsteman måste fordras en god

allmän kännedom om ledningsförhållanden och om underhållet av kablar

och överdragsstationer. I hans arbetsuppgifter ingå bl. a. utredningar rörande

anskaffning av materiel för överdragsstationerna. Dessutom har han

att i viss utsträckning uppgöra förslag till instruktioner för överdragsstationer,

samt att biträda med behandling av frågor rörande uthyrning av

förbindelser. Den snabba och ständigt fortgående ökningen av transmissionsavdelningens

arbetsuppgifter har medfört en motsvarande ökning av

arbetsuppgifterna för här avsedd befattningshavare.

Följande nio ingenjörer i Ca 23 ha förordnats att bestrida, göroinål, vilka

eljest ankomma på ingenjörer i Ca 25, nämligen två å distriktsbyrån i

Malmö, en å distriktsbyrån i Sundsvall samt en å vartdera av ingenjörskontoren

för Malmö landssektion, Malmö stadssektion, Göteborgs stadssektion,

Stockholms landssektion, Växjö sektion och en å kabelkontoret. Samtliga

dessa ingenjörer ha sig ålagda så kvalificerade och krävande arbetsuppgifter,

att ordinarie tjänster i Ca 25 böra beredas dem.

Statens lönenämnd.

Beträffande den föreslagna inplaceringen av fyra byråingenjörer som

förste byråingenjörer, har statens lönenämnd under hand inhämtat vissa

kompletterande upplysningar. Med ledning härav vill det synas lönenämnden,

att den byråingenjör, som tjänstgör som föreståndare för den i driftsbyrån

ingående anläggningsavdelningen, i första hand bör uppflyttas till

förste byråingenjör. Beträffande övriga föreslagna förste byråingenjör sbefattningar

anser sig lönenämnden icke heller böra motsätta sig bifall till

telegrafstyrelsens förslag om inrättande av dylika tjänster.

Vid sitt bedömande av styrelsens hemställan om höjd löneställning för

de sju ingenjör sbefattningarna i Ca 25 och de femton ingenjör sbefattningarna

i Ca 23 har lönenämnden väl fått den uppfattningen, att en del befattningar

inom nu ifrågavarande ingenjörsgrupper kunna anses mera kvalificerade

än de övriga. Lönenämnden har likväl icke ansett sig kunna framlägga

något direkt förslag om uppflyttning i lönegrad av vissa bestämda

tjänster. Lönenämnden vill i stället förorda, att förslagsvis 4 befattningar i

Ca 25 och 8 befattningar i Ca 23 uppflyttas till Ca 27 respektive Ca 25 och

att åt telegrafstyrelsen överlämnas att besluta vilka ingenjörsbefattningar,

som böra erhålla den höjda löneställningen.

Med anledning av telegrafstyrelsens nu ånyo framlagda förslag att föreståndarna

för Falu, Kristianstads och Västerås sektioner skulle uppflyttas

från sektionsingenjörer i Ca 29 till förste sektionsingenjörer i Ca 30, erinrar

lönenämnden endast, att allmänna lönenämnden i utlåtande över styrelsens

anslagsäskanden för innevarande budgetår tillstyrkt, att dessa sektionsingenjörer

skulle placeras som förste sektionsingenjörer.

I övrigt bar telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden

anledning till särskilt uttalande.

Depahtf.mentschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har telegrafstyrelsen tidigare

framfört samtliga bär omförmälda förslag utan att dessa vunnit

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 239.

statsmakternas bifall. I övervägande antalet fall har detta berott på att

lönenämnden ställt sig avvisande gentemot förslagen i fråga. Då styrelsen

nu framför dem på nytt, anser jag mig böra tillstyrka dem i den utsträckning,

de icke föranlett erinran från lönenämndens sida. Vid bifall härtill

skulle alltså uppflvttning ske av 4 byråingenjörer från Ca 29 till förste byråingenjörer

i Ca 30, 3 sektionsingenjörer från Ca 29 till förste sektionsingenjörer

i Ca 30, 1 kontrollör från Ca 23 till förste kontrollör i Ca 25 samt

4 ingenjörer från Ca 25 till Ca 27 och 8 ingenjörer från Ca 23 till Ca 25.

Beträffande ingenjör sbefattningarna i Ca 27 och Ca 25 torde det i enlighet

med vad lönenämnden förutsatt böra överlämnas åt telegrafstyrelsen att

besluta vilka av de till uppflyttning föreslagna befattningarna, som böra

erhålla den höjda löneställningen.

Ä Kungl. Maj :t torde få ankomma att meddela beslut om minskning av

antalet ingenjörs- och kontrollörsbefattningar i Ca 23 med 8 respektive 1.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har vidare

föreslagit uppflyttning av dels verkstadsdirektören och verkstadsöveringenjören

från Cp 14 respektive Cp 10 till Cp 16 respektive Cp 12,

dels 1 förste byråsekreterare å ekonomibyråns utrikesavdelning från Ca 30

till byrådirektör i Ca 31, dels 1 överkontrollör å Göteborgs telefonstation

från Ca 27 till trafikinspektör i Ca 29, dels ock 2 förste kontrollörer, den

ene å Stockholms telefonstations riksavdelning och den andre å samma telefonstations

rikstelefonbyrå, från Ca 25 till överkontrollörer i Ca 27.

Telegrafstyrelsen.

Verkstadsdirektören är chef för telegrafverkets verkstadsavdelning samt

i egenskap av chef för verkstadsbyrån ledamot av telegrafstyrelsen. Han

fungerar därjämte såsom föreståndare (platschef) för huvudverkstaden i

Nynäshamn och är av denna anledning stationerad å sistnämnda ort. Löneställningen

för befattningen ifråga har sedan år 1920 icke undergått annan

förändring än som direkt följt av övergången till nya lönestater åren

1939 och 1947. Beträffande utvidgningen sedan nämnda år av det med befattningen

förenade arbets- och ansvarsområdet må anföras, att telegrafverkets

verkstadsavdelning år 1920 hade en personalstyrka avsevärt understigande

hälften av den nuvarande, att verkstadsdirektören då icke var

ledamot av styrelsen, att arbetsuppgifterna sedan år 1920 i hög grad komplicerats

och försvårats på grund av teleteknikens snabba utveckling samt att

tillkomsten av ett flertal verkstäder medfört nya problem av administrativ

och organisatorisk art. Värdet av verkstadsavdelningens nyproduktion var

år 1920 vid dåvarande höga varuprisindex ca 8 450 000 kronor och uppgick

under år 1947 till över 24 000 000 kronor.

Styrelsen har upprepade gånger haft under övervägande att uppdela verkstadsdirektörstjänsten

i två befattningar, nämligen en såsom chef för verkstadsbyrån

och verkstadsavdelningen med stationering i Stockholm och en

såsom föreståndare för huvudverkstaden i Nynäshamn. Styrelsen har emel
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239

15

lertid vid varje sådant tillfälle kommit till den uppfattningen, att den nuvarande

ordningen är till obestridlig fördel för verket och att den bör bibehållas

så länge det är praktiskt möjligt. Den inblick i verkstadsarbetets

tekniska, driftmässiga och organisatoriska förhållanden, som den direkta

ledningen av huvudverkstaden i Nynäshamn skänker, utgör ett mycket

värdefullt underlag för den centrala ledningen av verkstadsrörelsen i dess

helhet.

Befattningen såsom verkstadsöveringenjör inrättades den 1 juli 1942 och

var då avsedd för föreståndaren för tillverkningsavdelningen vid huvudverkstaden

i Nynäshamn. I sitt personalstatförslag den 7 januari 1947 anförde

styrelsen beträffande denna befattning bl. a. följande.

Med telegrafverkets verkstadsavdelning äro numera införlivade de tidigare

till vederbörande distrikt hörande reparationsverkstäderna i Stockholm

och Göteborg. Den senare är för närvarande under ombyggnad för

upptagande av en del nytillverkningar. En ny större verkstad har tillkommit,

förlagd till Vänersborg. Denna sysselsätter för närvarande ca 300 personer

och väntas inom de närmaste åren få sin personalstyrka fördubblad.

Ytterligare en stor verkstad är beslutad, att förläggas till Sundsvall. I första

utbyggnaden skall denna dimensioneras för 600 arbetare vid full utbyggnad

för 1 000 arbetare. Produktions- och verkstadsplaneringen för sundsvallsverkstaden

är i full gång.

Jämsides med denna utveckling av telegrafverkets verkstadsrörelse ha

verkstadsöveringenjörens arbetsuppgifter avsevärt utvidgats. Tillverkningsavdelningarna

vid samtliga verkstäder ha förlagts under hans ledning, och

han har även att svara för den drifts- och verkstadsmässiga planeringen

av de nytillkomna och de under ny- eller utbyggnad varande verkstäderna.

Under honom sortera, förutom de till ett 20-tal uppgående tillverkningsavdelningarna,

följande särskilda avdelningar, nämligen arbetsstudieavdelning

med ackordsregister, avdelning för personal- och avtalsfrågor, planeringsavdelning

med leveranskontor verktygsritkontor, serviceavdelning för

den inre tjänsten, maskinritkontor, tillverkningskontrollavdelning samt

verkstadsskola.

Den verkstadsöveringenjören underordnade personalen uppgår för närvarande

till omkring 185 tjänstemän och 1 500 arbetare.

Då telegrafstyrelsen i sitt personalstatförslag den 17 oktober 1941 hemställde

om inrättande av den ifrågavarande verkstadsöveringenjörstjänsten,

föreslog styrelsen densammas inplacering i C 6, och åberopade styrelsen

därvid bl. a. den alltmera stegrade efterfrågan på tekniska ledarkrafter

med de i detta fall nödvändiga kvalifikationerna. Genom beslut av 1942 års

riksdag beviljades tjänsten såsom sådan men placerades i C 5.

Sedan tjänsten numera fått ett betydligt utökat ansvarsområde, måste

denna lönegradsplacering anses var avgjort för låg. De med tjänsten förenade

förmånerna understiga i alltför hög grad de villkor, som för likvärdigt

arbete erbjudas inom den privata industrien. Styrelsen föreslår, att

tjänsten från och med den 1 juli 1947 provisoriskt uppflyttas till C 6.

Den sålunda begärda provisoriska förbättringen av verkstadsöveringenjörens

lönegradsplacering bifölls av statsmakterna, räknat fr. o. in. den 1 juli

1947. Befattningen är å nu gällande lönestat placerad i Cp 10.

På ekonomibgråns iitrikcscwdclning handläggas ärenden angående telegraf-,

telefon- och radioförbindelserna med utlandet, avtal med utländska

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

förvaltningar rörande taxor, reglementen och föreskrifter för trafiken å dessa

förbindelser samt i allmänhet sådana ärenden, som beröra telegrafverkets

mellanhavanden med utländska förvaltningar och trafikbolag, samarbetet

med internationella fjärrförbindelseunionens byrå i Bern och unionens övriga

internationella organ samt deltagandet i de internationella världskonferenserna.

Dessutom står avdelningen övriga byråer och avdelningar inom

styrelsen till tjänst vid deras utländska skriftväxling. I samband med omorganisationen

1941 förlädes även styrelsens utländska kontrollavdelning,

vilken har till uppgift att uppgöra avräkningarna med utländska förvaltningar

för telefon-, telegraf- och radiotrafiken med utlandet, under utrikesavdelningen,

vilket ökade avdelningens personal med ca 20 befattningshavare.

Föreståndare för utrikesavdelningen är en förste byråsekreterare i Ca 30.

Innehavaren av befattningen är fil. mag. med höga betyg i franska, engelska

och tyska, vilket även är föreskriven kompetens för befattningen i fråga.

I trots av att föreståndaren för avdelningen i och med utländska kontrollavdelningens

överförande dit erhöll avsevärt vidgat ansvar och såväl kvalitativt

som kvantitativt ökade arbetsuppgifter, gjordes ingen motsvarande

höjning av hans lönegradsplacering. Skälet härtill var, att de internationella

telefon-, telegraf- och radioförbindelserna under kriget i stor utsträckning

voro avbrutna och att det internationella samarbetet därigenom tillfälligt

minskats och därmed även göromålen på de båda avdelningarna.

I och med återställandet av telefon-, telegraf- och radioförbindelserna

samt återupptagandet av det internationella samarbetet efter krigets slut

har emellertid ökningen av avdelningens arbetsuppgifter, såväl i svårighetsgrad

som i mängd, gjort sig alltmera märkbar. Styrelsens förbindelser med

fjärrförbindelseunionens olika organ, förberedandet av och efterarbetet till

de allt talrikare konferenserna (under år 1948 förutses ej mindre än tio

internationella konferenser, i vilka svenska telegrafstyrelsen har att deltaga)

och särskilt verksamheten inom de rådgivande kommittéerna betyda

för utrikesavdelningen en betydande utvidgning av arbetet och ställer ökade

krav på dess föreståndare, som dels har att taga befattning med den alltmera

omfattande korrespondensen dels måste deltaga i åtskilliga av konferenserna.

Resultatet av denna utveckling torde i framtiden bli än mera

märkbart, då de nyligen avslutade konferenserna i Atlantic City givit fjärrförbindelseunionen

en väsentligt utvidgad organisation, i vilken ingå nya

permanenta organ, nämligen ett administrativt råd och en frekvensregistreringskommission

för kontroll av våglängdstilldelningen. Härtill kommer,

att nya bestämmelser för de internationella rådgivande kommittéerna antagits,

vilka innebära en intensifiering av kommittéernas verksamhet.

Å Göteborgs telefonstation är såsom telefondirektörens närmaste man och

ställföreträdare anställd en överkontrollör (Ca 27). Denne åligger att öva

tillsyn över trafikarbetet å de fem telefonstationerna i staden samt å de till

Göteborgs redovisningsområde börande växelstationerna, att ha överinseendet

över centralstationens kamerala arbete och att biträda telefondirektören

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

17

med utredningar av allehanda slag. Han liar därjämte att besvara eventuella

klagomål och förfrågningar från trafikanter samt att behandla spörsmål

rörande instruktioner och expeditionsföreskrifter för telefonstationernas

inom Göteborgs-området olika avdelningar.

Under tioårsperioden 1937—1946 har antalet understationer ökat från 93

till 106, antalet huvudabonnemang vid centralstationen från 41 426 till 73 301,

antalet huvudabonnemang inom redovisningsområdet från 49 998 till 96 605

och antalet telefonapparater inom redovisningsområdet från 60 494 till

117 894.

Å Stockholms telefonstations riksavdelning, vilken avdelning förestås av

en trafikinspektör i Ca 29, tjänstgör såsom dennes närmaste man och ställföreträdare

en förste kontrollör (Ca 25).

Sistberörda befattningshavare är närmast ansvarig för ledningen och övervakningen

av arbetet å den del av riksavdelningen, där stationens utländska

telefonförbindelser betjänas. I hans åligganden ingår därvid bl. a. att, ofta

per telefon, rådgöra och träffa överenskommelse med utländska stationer i

uppkommande trafikspörsmål. I sin egenskap av avdelningsföreståndarens

ställföreträdare har han att vid förfall för trafikinspektören svara för expeditionens

behöriga gång å riksavdelningen i dess helhet och att därvid självständigt

fatta avgörande i de många uppkommande trafik- och personalfrågor,

som icke tåla uppskov.

Befattningshavaren handlägger därjämte ärenden rörande instruktioner

och allmänna expeditionsföreskrifter för riksavdelningen, besörjer uttagningen

av telefonister, lämpliga för vidareutbildning till vaktföreståndare å

avdelningen eller till tjänstgöring å utlandsförbindelserna, samt leder denna

utbildning. Han behandlar vidare frågor, som sammanhänga med reservstationerna,

och har att i mera invecklade eller betydelsefulla fall besvara

förfrågningar och eventuella klagomål från trafikanter och medexpedierande

stationer i expeditionsfrågor, som beröra riksavdelningens arbete.

Å Stockholms telefonstations rikstelefonbyrå har arbetsmängden under senare

år visat en stadigt fortgående ökning, samtidigt som den i kvalitativt

avseende blivit alltmer krävande. Från 1936 till 1946 har uppbörden ökat

med 118 %, antalet huvudabonnemang med 68 % och personalantalet med

83 %. Som chefens för rikstelefonbyrån närmaste man är placerad en förste

kontrollör (Ca 25), som tillika är föreståndare för kassaavdelningen. Med

hänsyn till den snabba utvecklingen av byråns arbete ha fordringarna på

ifrågavarande tjänstemans personliga omdöme och arbetsledarförmåga måst

ställas allt högre.

Statens lönenämnd.

På av telegrafstyrelsen anförda skäl, därvid lönenämnden framför allt

beaktat utvecklingen av nyproduktionen inom telegrafverkets verkstadsrörelse

samt nödvändigheten för telegrafverket att beträffande de tekniska

chefstjänsterna kunna hävda sig i konkurrensen med den enskilda industrien,

anser sig lönenämnden höra godtaga den av styrelsen föreslagna

2 Bihang till riksdagens protokoll 10iS. 1 samt. Nr 239.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

lönegradsplaceringen för verkstadsdirektören och verkstadsöveringenjören.

Lönenämnden vill i detta sammanhang tillägga, att omständigheter motsvarande

de av nämnden nu åberopade torde ha tillmätts avgörande betydelse

vid avvägningen av lönegradsplaceringen för vissa högre tekniska befattningar

inom statens vattenfallsverk.

Med uppflyttning av förste kontrollören å Stockholms telefonstations

rikstelefonbyrå anser lönenämnden kunna anstå.

I övrigt ha styrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden anledning

till särskilt uttalande.

Departementschefen.

Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag äro framförallt föranledda av de

senaste årens utveckling av telegrafverkets rörelse. Den kvalitativa förändring

av berörda befattningshavares arbetsuppgifter, som därvid ägt rum,

synes mig motivera de föreslagna uppflyttningarna. Jag tillstyrker därför

styrelsens förslag. Liksom statens lönenämnd har jag visserligen funnit

uppflyttningen av förste kontrollören å Stockholms telefonstations rikstelefonbyrå

till överkontrollör i viss mån tveksam, men med hänsyn till den

kraftiga utvecklingen inom byråns verksamhetsområde har jag låtit denna

tveksamhet falla.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag

i det föregående redogjort, har telegrafstyrelsen hemställt om uppflyttning

av dels 1 byråingenjör å tekniska byråns stationsavdelning från Ca 29 till

förste byråingenjör i Ca 30, dels ock om särskilt arvode till föreståndaren

för husbyggnadsavdelningen.

Statens lönenämnd har beträffande förstnämnda förslag ifrågasatt om

för närvarande tillräckliga skäl föreligga för uppflyttning av befattningen.

I fråga om det särskilda arvodet till föreståndaren för husbyggnadsavdelningen

framhåller lönenämnden, att den föreslagna sammanlagda ersättningen

till befattningshavaren uppgår till i det närmaste samma belopp som

lönen i Cp 9.

Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida

än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka de gjorda framställningarna.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen

införande av 1 verkstadsdirektör i Cp 16, uteslutning av 1 verkstadsdirektör

i Cp 14, införande av 1 verkstadsöveringenjör i Cp 12, uteslutning av 1 verkstadsöveringenjör

i Cp 10, ökning av antalet byrådirektörer i Ca 31 från 7

till 8, ökning av antalet förste byråingenjörer i Ca 30 från 14 till 18, minskning

av antalet förste byråsekreterare i Ca 30 från 2 till 1, ökning av antalet

förste sektionsingenjörer i Ca 30 från 17 till 20, minskning av antalet byråingenjörer

i Ca 29 från 24 till 20, minskning av antalet sektionsingenjörer

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

19

i Ca 29 från 12 till 9, ökning av antalet trafikinspektörer i Ca 29 från 6 till

7, ökning av antalet ingenjörer i Ca 27 från 8 till 12, ökning av antalet överkontrollörer

i Ca 27 från 12 till 13, minskning av antalet förste kontrollörer

i Ca 25 från 25 till 24 och ökning av antalet ingenjörer i Ca 25 från 26 till 30.

I tjänsteförteckningen skulle verkstadsdirektör införas i Cp 16 och uteslutas

i Cp 14 samt verkstadsöveringenjör införas i Cp 12 och uteslutas i

Cp 10.

Statens järnvägar.

Uppflyttning av 1 verkstadsöveringenjör från Cp 10 till Cp 11 och lantmätaren

från Ca 30 till Ca 31. Verkstadsöveringenjören förestår huvudverkstaden

i Örebro. Lantmätaren åter förestår den till bantekniska byrån förlagda

äganderättsavdelningen.

JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

Sin nuvarande löneställning erhöll verkstadsöveringenjören år 1936. Verkstaden

i Örebro, som ombesörjer underhåll av samtliga statens järnvägars

fordonstyper med undantag av godsvagnar, har genomgått en icke obetydlig

utveckling och tillförts en mångfald nya arbetsuppgifter bland annat genom

järnvägsförstatligandet. Underhållsarbetena för den rullande materielen

och tillverkningarna för statens järnvägars övriga avdelningar ha avsevärt

ökats och personalantalet vid verkstaden, som vid tiden för 1938 års

personalkommissions undersökningar utgjorde 1 343 man, är för närvarande,

sedan filialverkstaden i Borås i rationaliseringssyfte tillförts örebroverkstaden

den 1 oktober 1947, omkring 1 680 man. Verkstadens bokförda utgifter

ha ökats från 11,7 miljoner kronor år 1938 till 20,4 miljoner kronor år 1946.

Till denna avsevärda ökning har visserligen en del konjunkturmässiga faktorer

bidragit, men till stor del är den föranledd av de nya arbetsuppgifter,

som tillförts verkstaden.

Å den lantmätaren underställda avdelningen handläggas ärenden angående

köp, byte eller försäljning av fast egendom med därtill hörande åtgärder

för vinnande av lagfart in. in. Avdelningen handhar vidare vården

av statens järnvägars omfattande äganderättsarkiv. Lantmätaren tillkommer

dessutom att verkställa för statens järnvägar erforderliga lantmäteriförrättningar

på olika platser inom riket. I instruktionen för järnvägsstyrelsen

med underlydande linjebefäl är stadgat, att lantmätare vid statens

järnvägar skall ha fullgjort vad enligt gällande lantmäteriinstruktion föreskrives

för erhållande av förord till distriktslantmätarbefattning.

Arbetsuppgifterna inom äganderättsavdelningen ha under de senare åren

i hög grad ökats. Till väsentlig del har detta föranletts av förstatligandet

av enskilda järnvägar och anläggningen av dubbelspår in. m., som krävt

och alltfort kommer att kräva ett omfattande arbete i fråga om lantmäteritekniska

åtgärder och ordnandet av äganderättsförhållandena. Styrelsen

anser därför skäligt, att den som avdelningens föreståndare tjänstgörande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition ni 239.

lantmätaren uppflyttas till samma lönegrad, som gäller för föreståndarna

för bantekniska byråns övriga avdelningar, nämligen Ca 31. Ett ytterligare

motiv för denna uppflyttning finner styrelsen ligga i det förhållandet, att

de vid lantmäteristaten anställda distriktslantmätarna fr. o. m. den 1 januari

1948 äro placerade i Ca 32.

Statens lönenämnd.

Lönenämnden har icke funnit järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag

föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag.

Jag tillstyrker därför, att verkstadsöveringenjören uppflyttas från

Cp 10 till Cp 11 och lantmätaren från Ca 30 till Ca 31.

Inrättande av 1 förste byråsekreterartjänst i Ca 30, 1 befattning såsom befälhavare

å tågfärja i Ca 29, 1 överkontrollörstjänst i Ca 27, 2 byråsekreterartjänster

i Ca 24, 1 expeditionsföreståndartjänst i Ca 24, 1 revisorstjänst i

Ca 24 och 1 övermaskinisttjänst i Ca 24. Förste byråsekreterartjänsten är avsedd

för persontaxebyråns resebyrå- och reseackvisitionsavdelning. Befälhavar-

och övermaskinisttjänsterna äro avsedda för tågfärjan Starke. Övriga

tjänster äro avsedda, överkontrollör stjänsten för kontrollkontorets huvudavdelning

för trafik med utlandet, byråsekreterartjänsterna för persontaxebyråns

avdelning för resebyrå- och reseackvisitionsavdelning respektive

persontrafikbyråns tidtabellsavdelning, expeditionsföreståndartjänsten för

fraktgodsexpeditionen vid Linköping C och revisorstjänsten för revisionskontoret.

JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

Den 1 oktober 1946 inrättades persontaxebyråns resebyrå- och reseackvisitionsavdelning.

Statens järnvägar ha för närvarande 17 resebyråer inom

och 2 utom landet. Härtill komma 3 upplysningsbyråer. Nya resebyråer äro

avsedda att öppnas inom den närmaste tiden. Utvecklingen pekar på en allt

större utvidgning av detta arbetsområde.

Resebyrå- och reseackvisitionsavdelningens uppgift är att samordna denna

verksamhet och därigenom skapa en god försäljningsorganisation. Avdelningen

handhar den organisatoriska och kommersiella ledningen av statens

järnvägars resebyråverksamhet. Till avdelningens arbetsuppgifter hör bl. a.

att handlägga ärenden angående överenskommelser om försäljning genom

resebyråerna av biljetter för olika in- och utländska trafikföretag och att

lämna allmänna direktiv beträffande arbetet på resebyråerna och dessas

samarbete sinsemellan och med turistorganisationer, tidningar och andra

resebyråer i in- och utlandet samt att inspektera resebyråernas verksamhet.

Resebyråavdelningen utgör vidare statens järnvägars kontaktorgan

gentemot de stora organisationerna inom turist- och hotellväsendet i in- och

utlandet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

21

I statens järnvägars resebyråers arbetsuppgifter ingår att ägna största

uppmärksamhet åt persontrafikvärvningen, i syfte att genom en god kundtjänst

hävda statens järnvägars konkurrens med andra trafikmedel. De allmänna

riktlinjerna härför skola utgå från ifrågavarande avdelning, som för

denna verksamhet utgör det sammanhållande organet inom styrelsen.

Såsom föreståndare för nämnda avdelning fungerar sedan den 1 oktober

1946 en expeditionsföreståndare i Ca 27, vilken av styrelsen från samma

dag förordnats innehava extra ordinarie förste byråsekreterarbefattning i

Ce 30. Styrelsen anser att denna befattning nu bör uppföras på ordinarie

stat.

Sedan överenskommelse i början av år 1946 träffats med polska statsbanorna

angående upprätthållande av färjeförbindelse mellan Trelleborg

och Gdynia, har tågfärjan Starke gemensamt med tågfärjan Drottning Victoria

alltsedan december 1946 upprätthållit trafiken å denna linje.

Av ekonomiska skäl har styrelsen hittills icke ansett sig böra ha fast

besättning anställd å Starke, utan såväl befäl som manskap har överflyttats

från de övriga färjorna, så långt detta låtit sig göra, och resterande behov

har fyllts med tillfälligt anställd personal.

Då det av allt att döma numera synes sannolikt, att Starke jämväl i fortsättningen

kommer att anlitas i reguljär trafik och denna färja dessutom

är nödvändig som avbytande fartyg för de båda linjefärjorna Konung

Gustav V och Drottning Victoria, är det erforderligt att ha viss besättning

fast placerad även å denna färja. Till att börja med synes dock detta antal

böra begränsas till ett minimibehov, och styrelsen har därför inskränkt sig

till att föreslå inrättandet av en befälhavar- och en övermaskinistbefattning.

De befattningar i lägre lönegrader, som erfordras för angivna ändamål,

ha inrättats fr. o. m. den 1 januari 1948.

Tidigare har kontrollkontorets huvudavdelning för trafik med utlandet

föreståtts av tjänsteman i A 24 (Ca 27). I samband med kriget fick denne

sina arbetsuppgifter betydligt förminskade, varför det då ansågs lämpligt,

att där såsom föreståndare placera en tjänsteman i A 20 (Ca 23). Fr. o. m.

den 1 november 1946, då trafiken med utlandet åter började stiga, uppflyttades

denne tjänsteman till A 21 (Ca 24). Trafiken med utlandet samt

resebyråernas verksamhet har emellertid sedan dess ökats i sådan omfattning,

att arbetet på utlandsavdelningen återfått samma storleksordning som

tidigare. Personalstyrkan är nu lika stor som före kriget. Arbetets svårighetsgrad

har dessutom genom de nuvarande extrema trafikförhållandena

med utlandet avsevärt ökats. De uppgifter, som numera handläggas på

nämnda avdelning, äro av den betydelse, att det är motiverat, att föreståndaren

åter placeras i Ca 27.

På persontaxebyråns resebyrå- och reseackvisitionsavdelning tjänstgör såsom

föreståndarens närmaste man och ställföreträdare en bokhållare, förordnad

att inneha extra ordinarie byråsekreterarbefattning. Denne har

till uppgift att bereda ärenden angående resebyrå- och turisttrafikfrågor av

alla slag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Då föreståndaren för avdelningen på grund av sina arbetsuppgifter ofta

befinner sig på resor och deltager i konferenser och dylikt, får ställföreträdaren

i stor utsträckning självständigt handlägga och leda arbetena på

avdelningen under föreståndarens frånvaro.

På grund av de krav, som genom arbetsuppgifternas art och omfattning

sålunda måste ställas på innehavaren av denna befattning, har han fr. o. in.

den 1 mars 1947 förordnats att inneha en extra ordinarie byråsekreterarbefattning.

Enär ifrågavarande befattning kan beräknas bliva alltjämt erforderlig

bör den nu uppföras på ordinarie stat. Den härigenom vakantblivande

bokhållarbefattningen erfordras för en tjänsteman på avdelningen,

vilken fullgör uppgifter av den art, som närmast ankomma på tjänsteman

i 21 lönegraden.

Vid 1947 års riksdag placerades en av de båda gruppledarna å persontrafikbyråns

tidtabellsavdelning såsom byråsekreterare i Ca 24. Styrelsen

finner nu, med hänsyn till de väsentligt ökade arbetsuppgifter som tillkommit

bland annat genom de återupptagna utlandsförbindelserna och de nya

arbetsuppgifter, som förstatligandet bland annat av trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle

medför, tiden inne för inrättande av en ordinarie

byråsekreterarbefattning jämväl för den andre gruppledaren.

Den tjänsteman, varom här är fråga, har på grund av det ökade arbete

och ansvar, som åvilar honom, meddelats förordnande såsom byråsekreterare

fr. o. in. den 15 mars 1946 och har fr. o. m. den 1 juli 1947 antagits

till extra ordinarie byråsekreterare.

Enligt gällande normer för personaluppsättning bör expeditionsföreståndare

i Ca 24 finnas vid godsexpeditioner med 100 poäng. Fraktgodsexpeditionen

vid Linköping C uppnådde år 1938, vilket års trafik legat till grund

för personalkommissionens förslag till befälsuppsättning in. m„ poängtalet

90, vartill kom 7 poäng för omlastning av fraktstyckegods. På grundval av

antalet expeditioner och omlastade fraktstyckegodskollin under år 1946 kan

poängtalet för expeditionen uppskattas att för närvarande ligga mellan 130

och 140.

Styrelsen har skäl antaga, att den påvisade trafikökningen blir av bestående

art, eller i varje fall att godstrafiken vid stationen skall bibehållas

vid en sådan omfattning, att expeditionen i fråga jämväl framdeles skall

fylla fordringarna för föreståndartjänstens hänförande till Ca 24, även om

en höjning av klassgränserna vid en blivande omklassificering skulle äga

rum.

Arbetsuppgifterna på revisionskontoret ha i år undergått en avsevärd ökning,

beroende bland annat på omräkningsarbeten i samband med ikraftträdandet

av nya avlönings- och pensionsförfattningar och på tillkomsten

av nya bandelar. Ytterligare en kraftig ökning i arbetsuppgifterna kommer

att inträda, därest Göteborg—Dalarne—Gävle-koncernen den 1 juli 1948

kommer att tillföras SJ-nätet. En ny revisorsbefattning bör därför inrättas.

Avsikten är, att om en sådan befattning erhålles, på densamma placera en

på kontoret tjänstgörande kontrollör på övergångsstat.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

23

Statens lönenämnd.

Lönenämnden tillstyrker, att de av järnvägsstyrelsen föreslagna bägge

byråsekreterarbefattningarna inrättas.

I övrigt har styrelsens ifrågavarande förslag icke föranlett något särskilt

uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

De förslag till nya befattningar vid statens järnvägar, för vilka jag här

redogjort, äro samtliga betingade av rörelsens allmänna utveckling eller

utvecklingen av speciella rörelsegrenar. Liksom lönenämnden finner jag

icke anledning till erinran mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit.

Införande av kontorist i Ca 13 och förste kontorist i Ca 15. Kontoristerna

och förste kontoristerna vid statens järnvägar äro för närvarande placerade

i Ca 12 respektive Ca 14. På uppdrag av chefen för finansdepartementet har

1947 års biträdesutredning verkställt utredning rörande kontoristernas och

förste kontoristernas löneställning. Utredningen har ansett sig icke böra

förorda ändrad löneställning för ifrågavarande befattningshavare å järnvägsstyrelsens

byråer och kontor, å distriktskanslierna, vid ban-, maskinoch

förrådsavdelningarna samt vid huvudverkstäderna. Däremot anser utredningen,

att kontoristerna och förste kontoristerna vid trafikavdelningen

och trafikinspektörsexpeditionerna böra uppflyttas till Ca 13 respektive

Ca 15.

Över utredningens förslag ha utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen,

statens lönenämnd, svenska järnvägsmannaförbundet samt svenska järnvägarnas

kontorspersonal- och arbetsledareförbund.

1947 års biträdesutredning.

Utredningen redogör till en början för kontoristernas tidigare avlöningsförhållanden,

behandlingen under senare år av deras lönefråga, nuvarande

antal kontoristbefattningar, kontoristernas rekryterings- och befordringsförhållanden,

kompetenskrav, arbetsuppgifter samt innehållet i de framställningar

från personalhåll, som legat till grund för utredningen.

Beträffande kompetenskrav och arbetsuppgifter för kontoristerna vid trafikavdelningen

anför utredningen följande.

Av den kontoristpersonal, som sysselsättes inom trafikavdelningen, kräves

särskild fackteoretisk utbildning, i det att såsom villkor för erhållande

av kontoristbefattning vid trafikavdelningen är uttryckligen föreskrivet godkänd

genomgång av trafikavdelningens kontoristkurs. Denna undervisningskurs

omfattar teoretisk-praktisk utbildning i ett flertal fackämnen, berörande

olika grenar av trafiktjänsten. Kontoristpersonalen vid trafikavdelningen

skall alltefter det tjänsteställe, där vederbörande är placerad för tjänstgöring,

vara skickad att förrätta tågexpediering (tågklarering) icke blott å

mindre stationer, expeditionsställen och trafikplatser utan även å större

stationer, att fullgöra uppbördstjänst å större biljett- och godsexpeditioner

med stor och tyngande kassarörelse med därtill hörande avgifts- och fraktberäkningar,

att förestå mindre biljett- och godsexpeditioner, att ombesörja

vagnexpeditionsgöromål å rangerstationer och andra större stationer, där

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 239.

vagnrörelsen är av större omfattning in. m. Cirkulation mellan olika expeditioner

och tjänsteställen förekommer i mycket stor utsträckning.

Biträdesutredningen anser sig kunna konstatera, att tjänstgöringen å trafikavdelningens

tjänsteställen i jämförelse med arbetet å kontor och expeditioner

inom de övriga avdelningarna är mera mångsidig och delvis även

ansvarsfullare, i det att befattningshavaren vid sin tjänsteutövning i trafiktjänst

ofta har att fatta snabba och viktiga avgöranden på eget ansvar,

exempelvis såsom stationslöreståndarens ställföreträdare eller som tågexpeditör.

Här synes man ock kunna skönja en med åren inträdd mer eller

mindre utpräglad förskjutning av arbetsuppgifterna i riktning mot mera

kvalificerade tjänsteåligganden än tillförene. Särskilt synes detta vara fallet

beträffande den ansvarsfulla tågtjänsten därigenom, att kontoristpersonalen

numera i stor utsträckning anlitas för tågklarering å större stationer

med jämförelsevis omfattande tågrörelse.

I fråga om de lönegrader, som vid en förbättring av löneställningen för

kontoristerna inom trafikavdelningen kunna övervägas, samt i fråga om

därvid möjliga tjänstetitlar anför utredningen följande.

Utredningen har utgått från den fördelning av arbetsuppgifter å förste

kontorister och kontorister, som anvisats i gällande, av järnvägsstyrelsen

utfärdade normer för enhetlig personaluppsättning inom trafikavdelningen.

Beträffande förste kontoristerna skulle det i betraktande av de funktioner

de på grund härav numera ha att fullgöra inom den praktiska trafiktjänsten

kunna ifrågasättas, om icke skäl förefunnes att återställa den likställighet

i lönehänseende med vissa andra grupper — förste banmästare, förrådsmästare,

ledningsförmän in. fl. — som var rådande före ikraftträdandet av 1919

års avlöningsreglemente. Sistnämnda befattningshavare tillhöra för närvarande

lägst Ca 16. Å andra sidan skulle en uppflyttning av förste kontoristbefattningen

till sistnämnda lönegrad kunna anses innebära en väl stor, av

förhållandena icke motiverad löneskillnad i förhållande till förste kontorister

vid statens järnvägars övriga avdelningar. Och då stationsinästarbefattningarna

besättas med befattningshavare ur kontoristgrupperna, synes högre

lönegradsplacering lämpligen icke böra ifrågakomma än att befordran till

den i Ca 16 placerade befattningen såsom stationsmästare av klass 7 medför

löneförhöjning. Biträdesutredningen har fördenskull för sin del ansett sig

höra stanna vid att förorda, att befattningen såsom förste kontorist vid trafikavdelningen

hänföres till Ca 15. För ändamålet hör alltså eu ny befattning

med placering i nämnda lönegrad införas i tjänsteförteckningen.

Beträffande kontorist vid trafikavdelningen vill biträdesutredningen med

tillämpning av principen om minst två lönegraders skillnad mellan befattningar

inom samma arbetsområde förorda, att en ny kontoristbefattning

uppföres å tjänsteförteckningen med placering i Ca 13.

Biträdesutredningen förbiser icke, att invändningar ur praktisk synpunkt

kunna göras mot en uppdelning av kontoristpersonalen vid statens järnvägar

på icke mindre än fyra lönegrader. Några större olägenheter därav synes

dock knappast vara att befara. Övergång från kontoristtjänst vid trafikavdelningen

till kontoristtjänst vid annan avdelning eller vid styrelsen har hittills

endast undantagsvis ägt rum. I allmänhet förekommer övergång från

en avdelning till en annan icke i annat sammanhang än vid befordran. Skulle

det av praktiska skäl befinnas lämpligt att särskilja trafikavdelningens

kontorister från kontoristpersonal i övrigt vid verket, skulle detta kunna

tänkas ske genom att för de förras vidkommande utbyta de nuvarande tjänstetitlarna

mot nya tjänstebenämningar. Utan att framlägga något direkt

förslag härutinnan vill biträdesutredningen ifrågasätta, om icke såsom tjäns
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

25

tebeteckning för befattningarna såsom förste kontorist och kontorist i Ca 15

respektive Ca 13 lämpligen skulle kunna användas tjänstebenämningarna

förste stationsexpeditör respektive stationsexpeditör.

Den å trafikinspektör sexpeditionerna tjänstgörande kontoristpersonalen

plägar merendels rekryteras från trafiksektionernas personal, varjämte cirkulation

mellan trafiksektionsledning och sektioner understundom förekommer.

Biträdesutredningen har avsett, att de lönegrader, som förordats

för kontoristpersonalen inom trafikavdelningen, skulle tillämpas även å

kontoristpersonalen å trafikinspektörsexpeditionerna.

Däremot anser biträdesutredningen, att de nya befattningarna i Ca 15 och

Ca 13 icke böra konnna i tillämpning beträffande sådan vid trafikavdelningen

tjänstgörande kontoristpersonal, som på grund av kroppslig defekt av

ett eller annat slag är uppförd å statens järnvägars övergångsstat, liksom ej

heller beträffande den kontoristpersonal, som är uppförd på vissa övertagna

enskilda järnvägars övergångsstater.

De nya befattningarna anser utredningen böra komma till stånd från och

med den 1 juli 1948. I samband därmed bliva ändringar erforderliga i den

för år 1948 fastställda personalförteckningen för statens järnvägar, såvitt

angår antalet ordinarie kontoristbefattningar i Ca 15, Ca 14, Ca 13 och Ca 12.

Något ansökningsförfarande vid överflyttande av nuvarande tjänstinnehavare

till de nya befattningarna synes icke böra ifrågakomma, utan torde

förklaring böra lämnas därom, att konstitutorial, som utfärdats för vid

trafikavdelningen anställd förste kontorist eller kontorist skall gälla såsom

konstitutorial å motsvarande befattning i Ca 15 respektive Ca 13. För

placering i löneklass i den nya lönegraden synas böra gälla de regler, som i

allmänna avlöningsreglementet äro meddelade för fall av befordran till befattning

i högre lönegrad.

Utredningen uppskattar den årliga kostnadsökningen vid bifall till utredningens

förslag till i runt tal 500 000 kronor.

Utlåtandena.

Järnvägsstyrelsen avstyrker bifall till utredningens förslag.

Styrelsen anser, att man icke kan tillmäta kravet på att trafikavdelningens

kontorister skola ha genomgått godkänd teoretisk fackutbildning allt för

stor betydelse. I stort sett likvärdiga kurser genomgås av stationsförmän

och konduktörer. Men dessutom utbildas i teoretiska kurser jämväl banförmän,

reparatörer och banmästare vid banavdelningen, vagnskötare, vagnförmän,

reparatörer och lokmän vid maskinavdelningen samt rälsbussförare

vid trafikavdelningen. Flera av dessa kurser äro av betydligt större omfattning

än den som är föreskriven beträffande kontoristerna vid trafikavdelningen.

Ej heller skälet att dessa tjänstemän numera ålagts en del arbetsuppgifter,

som tidigare varit anförtrodda tjänstemän i högre lönegrad, bar den betydelse

utredningen inlägger däri, eftersom arbetet under senare år rationaliserats,

t. ex. genom införande av kontorsmaskiner samt förenklad redovisning

och taxering.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Styrelsen anför vidare följande.

Utredningen har i förbigående angivit, att kontoristerna och förste kontoristerna

vid trafikavdelningen ha möjlighet att erhålla befordran till stationsmästare.

Enligt styrelsens mening bär dock ej tillräcklig vikt lagts vid

detta sakförhållande. I 1948 års personalstat finnas inrättade icke mindre

än 587 stationsmästarbefattningar av olika grader. Antalet förste kontorister

vid trafikavdelningen utgör 406 och antalet kontorister vid samma avdelning

1 436. Antalet stationsmästarbefattningar utgör således 32 % av sammanlagda

antalet förste kontorister och kontorister vid trafikavdelningen.

Åldersfördelningen hland stationsmästarna är emellertid sådan, att avgången

bland dem blir stor. Under åren 1946 och 1947 tillsattes sålunda 94

respektive 64 stationsmästarbefattningar av klass 7. Då medelåldern vid

befordran till kontorist vid trafikavdelningen för närvarande ligger under

35 år, är det uppenbart, att största delen av trafikavdelningens kontorister

och förste kontorister kunna erhålla befordran till stationsmästartjänster.

En motsvarande möjlighet till befordran föreligger icke alls vid de övriga

avdelningarna. Det är även att märka, att den föreslagna befordringsgången

skulle medföra att det endast uppstår en lönegrads skillnad mellan befattningarna

förste kontorist vid trafikavdelningen och stationsmästare av

klass 7. Denna befordringsgång med endast en lönegrads skillnad anger

utredningen dock som olämplig. Följden torde nämligen bliva den, att även

stationsmästarna begära uppflyttning i högre lönegrad.

Rent allmänt vill styrelsen framhålla, att de skäl, som av utredningen anförts

för uppflyttning i lönegrad av vissa kontorister och förste kontorister,

kunna framläggas för en mängd befattningar vid statens järnvägar, varför

förslagets realiserande utan tvekan komme att medföra krav på liknande

förhöjningar från andra befattningshavargruppers sida.

Uppflyftningar i lönegrad vid ett tillfälle för en grupp tjänstemän och vid

ett annat tillfälle för någon annan grupp kunna endast leda till missnöje

hos de grupper, som icke samtidigt få sin lönegradsplacering prövad. Många

beröringspunkter kunna finnas mellan skilda grupper av tjänstemän, t. ex.

i fråga om utbildnings- och kompetensvillkor. Det medför därför i regel allvarliga

konsekvenser att vid ett visst tillfälle höja en enstaka grupp och

samtidigt lämna flera andra helt ur räkningen. Rättvisan bjuder, att den ena

gruppens placering på löneskalan i förhållande till andra gruppers placering

blir föremål för prövning vid en allmän samtidig översyn av tjänsteförteckningen.

Statens lönenämnd har erinrat, att allmänna lönenäinnden senast den 5

mars 1947 yttrat sig över framställningar om höjd löneställning för kontoristgrupperna.

Allmänna lönenämnden ifrågasatte därvid, huruvida tidpunkten

icke vore inne att verkställa en utredning rörande vissa sedan flera år tillbaka

aktuella lönegradsplaceringsfrågor vid statens järnvägar.

Statens lönenämnd anför därefter följande.

Vid sitt övervägande av nu föreliggande förslag om lönegradsuppflyttning

av trafikavdelningens kontoristgrupper har statens lönenämnd icke funnit

sådana förhållanden ha inträtt, som kunna föranleda lönenämnden att frångå

den uppfattning, som allmänna lönenämnden givit uttryck åt, nämligen

att frågan om löneställningen för dessa befattningshavare icke borde upptagas

till friståede prövning utan lösas i ett vidare sammanhang. I detta hänseende

må särskilt påpekas, att ett bifall till utredningens förslag knappast

torde kunna undgå att få konsekvenser beträffande löneställningen för vissa

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

27

andra grupper av befattningshavare, vilka tidigare ansetts böra i löneavseende

likställas med kontoristerna respektive förste kontoristerna. En uppflyttning

av kontoristgrupperna vid trafikavdelningen lärer ej heller kunna

genomföras utan att påverka löneförhållandena för befattningshavare i med

dessa grupper närstående lönelägen. Lönenämnden kan sålunda icke tillstyrka,

att utredningens förslag lägges till grund för en lönegradsuppflyttning

för nu ifrågavarande kontoristgrupper. Med denna sin inställning till

frågan om löneställningen för trafikavdelningens kontorister och förste kontorister

kan lönenämnden icke heller biträda biträdesutredningens förslag

om uppflyttning i lönegrad av trafikinspektörsexpeditionernas motsvarande

tjänstegrad.

Ledamoten av lönenämnden Sjöberg har anmält avvikande mening mot

lönenämndens utlåtande. Enligt hans uppfattning borde lönenämnden ha förordat

en generell uppflyttning av kontoristerna och förste kontoristerna vid

statens järnvägar till Ca 14 respektive Ca 16.

Svenska järnvägsmannaförbundet har tillstyrkt utredningens förslag.

Svenska järnvägarnas kontorspersonal- och arbetsledareförbund förordar

för sin del, att kontoristerna och förste kontoristerna vid trafikavdelningen

placeras i Ca 14 respektive Ca 16. Därjämte förordar förbundet, att de kamerala

kontoristerna å styrelsens byråer och kontor, å distriktskanslierna, å

ban-, maskin- och förrådsavdelningarnas kamerala kontor och expeditioner

samt å verkstadskontoren placeras i Ca 14.

Departementschefen.

Frågan om kontoristernas och förste kontoristernas löneställning vid statens

järnvägar har sedan länge varit föremål för diskussion. Av den lämnade

redogörelsen framgår att det nu föreliggande förslaget framlagts av en av

chefen för finansdepartementet tillsatt utredning. Vid ärendets beredning

inom finansdepartementet har ansetts, att frågan bör underställas årets riksdag.

De betänkligheter, som framförts mot förslaget, äro förklarliga. Å andra

sidan kan — särskilt vid jämförelse med förhållandena inom statsförvaltningen

i övrigt — med fog göras gällande, att löneställningen för vissa kontoristgrupper

vid statens järnvägar icke är tillfredsställande. Mot denna bakgrund

synes mig det nu framlagda förslaget utgöra en godtagbar lösning.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag alltså, att

befattningarna kontorist i Ca 13 och förste kontorist i Ca 15 införas vid statens

järnvägar. Å Kungl. Maj :t torde få ankomma att efter förslag från järnvägsstyrelsen

bestämma antalet befattningshavare i de bägge nya tjänstegraderna.

Införande av båtsman och förste motorman å tågfärja i Ca 11 samt motor

man å tågfärja i Ca It). Frågan har aktualiserats av svenska järnvägsmannaförbundet,

som i skrivelse den 3 december 1946 föreslog att befattningarna

båtsman och motorman å tågfärja skulle införas i A 8 (Ca 12). Befattning

som motorman å tågfärja skulle finnas å statens järnvägars dieselmotor
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

drivna tågfärja Malmöhus, medan båtsmanstjänst skulle inrättas även vid

de båda tågfärjorna Konung Gustav V och Drottning Victoria, över järnvägsmannaförbundets

framställning ha utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen

den 2 maj 1947 och av statens lönenämnd den 19 september 1947.

Svenska järnvägsmannaförbundet.

I samband med att statens järnvägars nybyggda tågfärja Malmöhus insattes

i trafik å routen Malmö—Köpenhamn, överfördes sådan eldarpersonal

från tågfärjan Malmö, som genomgått utbildning såsom dieselmotorskötare,

för tjänstgöring såsom eldare ombord å den nya tågfärjan. I mån av ytterligare

behov nyanställdes personal, som tidigare innehaft anställning på

varv och där genomgått utbildning i maskinuppsättning och skötsel av dieselmotorer.

Det sammanlagda antalet personal, som förutom erforderligt antal maskinister

erfordras för tjänsten i maskinrummet, uppgår till åtta.

Vid såväl uttagning bland tidigare anställd eldarpersonal som vid nyanställning

har endast kunnat ifrågakomma personer, som innehaft de högsta

kvalifikationerna och förvärvat god yrkesskicklighet inom det maskintekniska

facket och inom olika specialyrkesgrenar.

Under tid, då fartyget är i trafik, skall maskinpersonalen kunna företaga

förekommande reparationsarbeten av rör- och kylvattenledningar, kranar,

kylmaskiner, kopparslageriarbeten, svetsnings- och svarvningsarbeten m. m.

Under fartygets uppläggning, antingen i hamn eller på varv, skola motorskötarna

under ledning av maskinisterna deltaga i alla förekommande revisionsarbeten

av huvud- och hjälpmaskiner.

De arbetsuppgifter, som sålunda åligga denna kategori av tågfärjans besättning,

torde till sin karaktär vara sådana, att de väl försvara en väsentligt

högre löneställning än den som svarar mot A 5 (Ca 9). På grund av de

fordringar, som sålunda uppställas på dessa befattningshavare, synas starka

skäl föreligga för att befattningen motorman å tågfärja införes i tjänsteförteckningen

och placeras i A 8 (Ca 12).

I allmän sjöfart, då fartyg medföra passagerare, är i regel båtsman anställd

ombord, vilken har till åliggande att vara närmaste arbetsledare för

däckspersonalen, då rengöring av däck och fartygssidor, putsning av fönster,

mässing och dylikt skall företagas. Sådana arbeten, med undantag

av vaskning av fartygssidorna, förekomma dagligen ombord å statens järnvägars

tågfärjor och får då i regel någon av styrmännen, eller om uppdrag

lämnas åt någon av matroserna, denne tjänstgöra såsom arbetsledare. Utöver

arbetet som arbetsledare finnas även andra arbetsuppgifter, som böra

anförtros åt sådan tjänstehavare, såsom handhavandet av fartygens förråd

och tillsyn av livbåtar och livräddningsmaterial. Därjämte bör åt båtsman

lämpligen anförtros kontroll av inskrivet resgods in. m.

På grund av de relativt korta tider, som äro fastställda för gång mellan

de olika hamnarna, äro samtliga styrmän fullt sysselsatta med navigation,

expeditionsarbete och inspektion av salonger, och kunna av denna anled
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

ning icke medhinna den allmänna tillsyn, som i olika detaljer får anses

vara erforderlig. Från befälhavarnas och övrigt däcksbefäls sida torde det

otvivelaktigt också vara till gagn att veta sig ha tillgång till särskilda

befattningshavare för handhavandet av nämnda tjänsteuppdrag.

Med hänsyn till arbetsuppgifterna och det kvalitativa värde, som torde

ligga i desamma, får det anses vara skäligt, att båtsmansbefattning bör

vara placerad i A 8 (Ca 12).

JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

Då av infordrad utredning från distriktschefen i Malmö framgår, att

ifrågavarande förslag äro väl motiverade med hänsyn till motsvarande befattningshavares

ställning vid handelsflottan tillstyrker styrelsen att följande

befattningar införas i tjänsteförteckningen, nämligen båtsman och

förste motorman å tågfärja i A 7 (Ca 11) samt motorman å tågfärja i A 6

(Ca 10). Styrelsen anser sig alltså icke böra tillstyrka järnvägsmannaförbundets

förslag oförändrat.

Enligt distriktschefens utredning skulle de fem eldarbefattningarna i

Ca 9 å tågfärjan Malmöhus ombildas till befattningar som motorman å tågfärja

samt de tre maskinvakttjänsterna å samma färja i Ca 10 till befattningar

som förste motorman å tågfärja.

Statens lönenämnd.

För bedömande av de framförda förslagen om inrättande av nya tjänster

å statens järnvägars tågfärjor har statens lönenämnd, sedan tillstånd härtill

lämnats av cbefen för finansdepartementet, företagit en resa till Malmö

samt medföljt tågfärjan Malmöhus å en tur Malmö—Köpenhamn och åter.

Under resan överlädes med vederbörande befäl samt bereddes tillfälle för

representanter för nu ifrågavarande personalkategorier att framföra sina

synpunkter. För lönenämnden demonstrerades den berörda personalens arbete

under färjans gång.

Beträffande eldar- och maskinvaktpersonalen å Malmöhus inhämtades,

att förevarande befattningshavare ha arbetsuppgifter, som väsentligt avvika

från dem som ankomma på motsvarande befattningshavare vid de båda ångdrivna

tågfärjorna. Eldarna på Malmöhus hade sålunda att under färjans

gång ombesörja smörj ning och tillsyn av maskineriet, pejling av tankar

in. in. samt att vid uppehåll i hamn eller uppläggning deltaga i erforderliga

underhålls- och reparationsarbeten. De nuvarande maskinvakterna hade att

utföra ett kvalificerat arbete, som krävde stor precision och yrkesskicklighet.

Vidkommande förslaget om inrättande av båtsmansbefattning avsågs, att

båtsmannen skulle intaga en förhandsställning framför matroserna och i

sådan egenskap fördela arbetet bland däcksmanskapet. Båtsmannen skulle

förestå vissa förråd samt se till att förråden vid behov kompletterades och

alt förbrukningsartiklar för löpande arbeten icke utlämnades i större ut
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

sträckning än som vore erforderligt. Han skulle vidare svara för ifrågakommande

målningsarbeten, slipning av golv m. m.

Med ledning av vad sålunda inhämtats har nämnden kommit till den

uppfattningen, att den nuvarande löneställningen för eldarna och maskinvakterna

å tågfärjan Malmöhus icke svarar mot på dessa befattningshavare

ankommande göromål. Nämnden anser sig emellertid icke kunna tillstyrka

järnvägsmannaförbundets hemställan, att förevarande personalgrupper

skulle uppflyttas till Ca 12. Erinras må nämligen, att de härigenom skulle

komma att inplaceras i samma lönegrad, som gäller för den å tågfärjan

tjänstgörande maskinskötaren, vilkens arbetsuppgifter torde få anses mera

kvalificerade än eldarnas och maskinvakternas. Lönenämnden anser sig

därför endast kunna förorda, att eldar- och maskinvaktstjänsterna uppflyttas

till de lönegrader, som järnvägsstyrelsen föreslagit. De tilltänkta

båtsmansbefattningarna synas jämväl böra inplaceras i den av styrelsen

föreslagna lönegraden. I delta sammanhang vill lönenämnden meddela, att

vid nämndens besök å tågfärjan från personalhåll uttalades önskemål om

uPpfIyttning i lönegrad av rorgängaren och timmermannen samt av -de

matroser, som hade hand om biljettkontrollen.

Ledamoten av lönenämnden Sjöberg har vid ärendets behandling anslutit

sig till järnvägsmannaförbundets förslag.

Departementschefen.

Liksom svenska järnvägsmannaförbundet och de i ärendet hörda myndigheterna

anser jag, att de befattningshavare å tågfärjorna, om vilka här

är fråga, bör beredas förbättrad löneställning. Jag anser mig emellertid böra

stanna vid att förorda det av järnvägsstyrelsen utformade och av lönenämnden

biträdda förslaget. Vid bifall härtill böra befattningarna båtsman

och förste motorman å tågfärja i Ca It samt motorman å tågfärja i Ca 10

införas vid statens järnvägar. Å Kungl. Mai :t torde få ankomma att efter

förslag från järnvägsstyrelsen fastställa antalet befattningar i de tre tjänstegraderna.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har

vidare föreslagit uppflyttning av dels 1 förste byråsekreterare å förrådsbyrån

från Ca 30 till byrådirektör i Ca 31, dels 1 förste byråingenjör å maskintekniska

byråns motor- och ångloksavdelning från Ca 30 till byrådirektör

i Ca 31, dels 1 förste byråsekreterare å persontrafikbyråns vagnavdelning

från Ca 27 till Ca 30, dels 1 ingenjör å maskintekniska byråns bromsavdelning

från Ca 25 till byråingenjör i Ca 29, dels 2 förste byråsekreterare, den

ene å försvarsbyrån och den andre å reklamavdelningen, från Ca 27 till

Ca 29, dels 4 byråsekreterare, en å driftjänstbyråns allmänna avdelning, en

å samma byrås räkenskapsavdelning, en å maskintekniska byråns allmänna

avdelning och en å persontrafikbyråns reseavdelning, från Ca 24 till förste

byråsekreterare i Ca 27, dels 1 ingenjör å distriktskansliet i Malmö från

Ca 25 till Ca 27, dels 1 ingenjör å statens järnvägars elektrotekniska labora
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 239.

31

torium i Älvsjö, från Ca 23 till Ca 27, dels 3 ingenjörer, en å elektrotekniska

byrån, en å 28 bansektionen med huvudort i Ystad och en å lokstationen i

Halmstad, från Ca 23 till Ca 25, dels ock 2 bokhållare, en å godstrafikbyråns

vagnavdelning och en å statistiska kontorets avdelning för lok- och

vagnstatistik, från Ca 21 till byråsekreterare i Ca 24.

J ÄRN VÄGS STYRELSEN.

Å förrådsbyrån fungerar som förrådsdirektörens närmaste man och ställföreträdare

en förste byråsekreterare i Ca 30. Hans arbetsuppgifter äro utöver

dem, som tillkomma honom i förenämnd egenskap, förutom skötseln

av löpande ärenden, bland annat handläggning av upphandlingsärenden

och personalfrågor, ledning och fördelning av arbetet å förrådsbyrån samt

övervakning av linjeförrådens skötsel. Därutöver tillkomma arbetsuppgifter

av tillfällig art ävensom utredningar och kostnadskalkyler av olika slag

in. in. I detta sammanhang må framhållas, att linjepersonalen å förrådsavdelningen

är direkt underställd styrelsen.

I och med den ansvällning av förrådsrörelsen, som förorsakats av det

fortgående förstatligandet av enskilda järnvägar med tillhörande billinjer

och inträffad trafikstegring, har arbetet å förrådsbyrån avsevärt ökats såväl

kvantitativt som kvalitativt, och handläggandet av de stora och betydelsefulla

frågor, som förekomma vid statens järnvägars hela landet omspännande

förrådsrörelse, har för nämnde förste byråsekreterares del medfört

mera självständig handläggning av vissa ärenden.

För bedömandet av förrådsrörelsens stegrade omfattning kan nämnas, att

omslutningen, som år 1933 belöpte sig till ca 33 miljoner, år 1946 stigit till

ca 143 miljoner och kan efter ett fullföljt förstatligande beräknas röra sig

om ungefär 175 miljoner kronor årligen.

Såsom föreståndare för maskintekniska byråns motor- och ångloksavdelning,

som har en personaluppsättning av 32 personer, tjänstgör en förste

byråingenjör. På honom ankommer att leda och övervaka arbeten rörande

konstruktion och inköp av ånglok, motorlok, motorvagnar, rälsbussar, lokomotorer,

landsvägsbussar, bilar samt motorförscdda specialfordon. Under

honom sorterar dessutom byråns ritarkiv och den för hela styrelsen gemensamma

kopieringsanstalten. Avdelningen handhar även besiktning och

tillverkningskontroll av de omnämnda typerna av järnvägsfordon.

Avdelningens arbetsuppgifter äro mycket mångsidiga, enär densamma

svarar för konstruktion av såväl vagnskorgar, boggier och inredning som

maskinanläggningar och kraftöverföringar å motorfordonen. Dessa arbeten

äro i allmänhet av speciell art, särskilt på grund av kravet på lättviktskonstruktioner,

när det gäller motorfordonen.

Vid avdelningen bedrives undersöknings- och forskningsarbete i avsikt

all få fram för svenska förhållanden lämpliga typer av motorlok samt rälsbussar,

avsedda även för mera omfattande persontrafik. Allt i avsikt att

erhålla billigare driftformer för de linjer, som nu drivas med ånglok.

När det gäller landsvägstrafiken har avdelningen att leda den tekniska

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

utvecklingen för att erhålla för statens järnvägars person-, turist- och godstrafik

lämpliga buss- och biltyper.

I fråga om ånglok är nyanskaffningen numera icke så stor, men i stället

äger ett omfattande arbete rum för modernisering och standardisering av

särskilt de med övertagna banor erhållna ångloken.

Då avdelningen har icke endast mycket mångsidiga utan även synnerligen

speciella arbetsuppgifter och då de moderna motorfordonen äro tekniskt

sett mycket komplicerade maskiner, inkluderande förutom motorer

även kraftöverföringar av såväl elektriska, hydrauliska och mekaniska typer,

måste stora krav ställas på föreståndarens kunnighet och ansvar samt

förmåga att leda arbetet.

De arbetsuppgifter, som åvila persontrafikbyråns vagnavdelning, ha under

de senare åren stadigt ökat. Det avsevärda merarbete, som genom ökningen

ålagts avdelningen, har också blivit mera komplicerat, dels genom

det ojämna förhållandet mellan tillgång och behov av rullande materiel,

dels genom att större delen av det ökade antalet vagnar tillförts statens

järnvägar i samband med förstatligandet av enskilda järnvägar. De med

dessa järnvägar övertagna vagnarna äro nämligen i regel mycket olika

såväl i byggnads- och inrednings- som i tekniskt utrustningshänseende,

vilket i sin tur medför svårigheter vid dispositionen och användningen

av dem; ett förhållande som kommer att ytterligare accentueras, då inom

kort tid även trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävles stora personvagnspark

skall handhavas av persontrafikbyrån.

De svårigheter att tillhandahålla erforderliga personvagnar för trafikens

avveckling, som rådde under krigsåren, ha icke blivit mindre utan tvärtom

större efter krigsslutet. Någon lättnad torde ej heller vara att förvänta,

främst på grund av den allmänna stegringen i resandefrekvensen och den

till följd därav utvidgade tågplanen.

Även sovvagnstrafiken har under senare år varit i en fortgående stark

utveckling, vilket i sin tur nödvändiggjort, att fördelningen av sovvagnar

måst i väsentlig omfattning förläggas centralt till persontrafikbyrån, detta

med hänsyn till den otillräckliga tillgången på sovvagnar.

Under senare år ha rälsbussar och rälsbussläpvagnar kommit till stor användning

och torde detta framdeles bliva än mera fallet. Arbetet med en

ur såväl teknisk som trafikteknisk synpunkt lämplig disposition av dessa

ur flera synpunkter olika fordon handhaves av vagnavdelningen.

Förutom förslag till nyanskaffning och ur resandesynpunkt lämplig inredning

och utrustning av motorvagnar, rälsbussar och rälsbussläpvagnar

skall även förslag till nyanskaffning och modernisering av personvagnar

uppgöras av vagnavdelningen. Med hänsyn till de varierande trafikbehoven,

den med tiden allt mer framträdande konkurrensen med andra trafikmedel,

tillgodoseendet av allmänhetens efter kriget allt större önskemål m. in. kräver

detta arbete en ur såväl praktisk och teknisk som ekonomisk synpunkt

väl genomtänkt planläggning.

Genom vagnparkens ökning har även frågan om underhållet blivit allt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239

33

mer framträdande och de revisionsplaner, som varje månad uppgöras på

vagnavdelningen måste ägnas en särskild omsorg, för att de skola dels i

minsta möjliga mån inverka hindrande på det dagliga trafikarbetet, dels

täcka de olika verkstädernas behov av ur arbets- och materielsynpunkter

lämpliga arbetsobjekt. Dessa båda krav äro ofta mycket svåra att samtidigt

tillgodose, särskilt under sommaren och vid helgtrafik.

Samtidigt som arbetet inom vagnavdelningen ökar, stiga också fordringarna

på vederbörande tjänstemän, främst då på avdelningsföreståndaren,

som inför byråchefen är närmast ansvarig för ärendenas rätta handläggning

och för det avdelningen åliggande arbetet. Det arbete och ansvar, som

åvilar honom, kommer också att öka allteftersom trafiken utvecklas, förstatligandet

av de återstående enskilda järnvägarna fortskrider och möjligheterna

bliva större att avhjälpa bristen på personvagnar.

På grund av vad här anförts har styrelsen också sedan den 1 juli 1947

förordnat avdelningsföreståndaren, en förste byråsekreterare i Ca 27, till

extra ordinarie förste byråsekreterare i Ce 30.

Å maskintekniska byråns bromsavdelning handläggas ärenden rörande

bromsar å all rullande materiel, d. v. s. å ellok, ånglok, motorvagnar, lokomotorer,

rälsbussar, person-, gods- och specialvagnar. Arbetet inom förevarande

arbetsområde har med åren ökat mer och mer. I och med övertagande

av enskilda järnvägar har avdelningen ävenledes tillförts betydande arbetsuppgifter.

Med den utveckling här ifrågavarande arbetsområde numera undergått,

synes lämpligt ombilda avdelningen ifråga, som hittills sorterat under föreståndaren

för byråns godsvagnsavdelning, till en särskild, fristående avdelning,

som givetvis har att intimt samarbeta med de övriga avdelningarna

inom maskintekniska byrån.

Med hänsyn till de omfattande och krävande arbetsuppgifterna, som falla

inom förevarande specialområde, samt de speciella kunskaper, som erfordras

av föreståndaren för avdelningen ifråga, anses han böra erhålla byråingenjörs

tjänstegrad. Ifrågavarande tjänsteman, som är ordinarie ingenjör

i Ca 25, har med hänsyn till ovan anförda förhållanden av styrelsen

förordnats att innehava befattning som extra ordinarie byråingenjör i Ce 29.

Å försvarsbyrån finnes nu en förste byråsekreterartjänst i Ca 27, vilkens

innehavare är byråchefens närmaste man å den civila sidan av byrån.

På denne tjänsteman har efter hand och särskilt som följd av det

senaste världskriget kommit att läggas allt mera kvalificerade uppgifter,

i vilket avseende må angivas följande.

Arten och omfattningen av såväl allmänna som författningsärenden följa

utvecklingen överhuvud på transportväsendets område och ställa därigenom

— på såväl försvarsbyrån som andra järnvägens tjänsteställen —

ökade krav på kvalificerad handläggning. För försvarsbyrån tillkommer

såsom något speciellt att bevaka författnings- och organisationsförhållanden

av militär eller annan beredskapsnalur, vilka förhållanden även de genom

3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 239.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj:ts proposition nr 239.

utvecklingens gång blivit väsentligt vidgade och mera svårbemästrade än

förr. Särskilt aktuellt är arbetet med att i byråns författningar m. m.

omsätta krigserfarenheter och omdaningar på olika områden. Samtidigt

föranleda remisser m. m. i samma syfte utredningar och utlåtanden samt i

sinom tid nya tjänsteföreskrifter från byrån. Vidare skola beredskapstidens

mer eller mindre improviserade bestämmelser och publikationer rationaliseras

och personalen härigenom befrias från otillfredsställande instruktionsförhållanden.

De sålunda antydda arbetena äro betydligt mera

omfattande än förra efterkrigstidens och fordra mera av befattningens innehavare

än tidigare. Bidragande härtill är även att det totala kriget numera

berör allt större områden av den civila förvaltningen och att en viss

enhetlighet skilda verk emellan eftersträvas.

Granskning, redigering, utredningar o. d. göromål, som utöver nämnda

ärenden ankomma på förste byråsekreteraren, påverkas både kvantitativt

och kvalitativt av de nya verksamhetsgrenar, som byrån fått sig pålagda

under de senare åren och som, ehuru med andra tjänstemän såsom närmast

föredragande, på nämnda sätt jämväl beröra befattningshavaren i fråga.

På senaste tiden har även bl. a. statens järnvägars driftvärn tillkommit,

vilket i sin mån pålagt förste byråsekreteraren arbetsdetaljer av i många

fall svårbemästrat och komplicerat slag.

Uppskovsärenden (sammanfattande uttryck för ärenden angående järnvägspersonalens

uppskov, hemförlovning, hempermittering m. m. från militärtjänstgöring

under beredskap och krig) ha sedan krigsutbrottet varit och

äro alltjämt en omfångsrik och komplicerad ärendesgrupp. Dragkampen

mellan militära och järnvägsintressen fortsätter även efter beredskapen och

kräver en oavlåtlig uppmärksamhet med ingripande och framställningar.

Till denna arbetsgrupp höra även frågor om järnvägspersonalens beredskapsregistrering

och dess militära tjänstgöringsförhållanden i fred, såsom

anstånd med repetitionsövningar, orienteringar till linjebefälet om inkallelser

m. m., allt numera av helt annan omfattning än förr resp. nytillkomna

företeelser med därav betingade nya krav på förste byråsekreteraren.

Informationer till militära och andra statsmyndigheter, statens järnvägars

och enskilda järnvägars tjänsteställen på alla avdelningar, militära resande

m. fl. bilda tillsammans med hithörande händelserapporter, klagomål, tolknings-

och tillämpningsfall en fr. o. m. detta kriget särskilt framträdande

arbetsdetalj. Denna upplysningsverksamhet har visat sig vara av stort värde

bl. a. för tjänsteställenas personalbefäl och tjänar framför allt att minska

oregelmässigheter och andra friktionsanledningar i förhållandet mellan järnvägspersonalen

och militära resande. Den kräver emellertid speciella insikter

av sin utövare och tar en dryg del av hans arbetstid i anspråk.

Statens järnvägars reklamverksamhet är sedan den 1 januari 1941 sammanförd

till reklamavdelningen, sorterande under persontaxebyrån. Centraliseringen

till ett tjänsteställe inom styrelsen av all reklamverksamhet medförde

— förutom ökning av arbetsuppgifterna — en effektivisering av reklamen.

Statens järnvägars reklam får icke stå efter i kvalitet och effek
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

35

tivitet vid jämförelse med andra affärsföretags för att rätt kunna tjäna

statens järnvägar såsom Nordens största transportföretag.

Statens järnvägars reklamverksamhet utåt är dels trafikvärvande propaganda

och dels upplysningsverksamhet. Härtill har under sista tiden tillkommit

en icke obetydlig inre reklamverksamhet, i form av upplysningsoch

undervisningsverksamhet bland statens järnvägars personal för att

denna på bästa sätt skall kunna tjäna verket och dess trafikanter.

Reklamavdelningens arbetsuppgifter äro att i statens järnvägars egen regi

skapa reklammässigt högt stående produkter av film, fotografier, broschyrer,

affischer, skyltningar, utställningar och annonser. Krigsslutet har medfört

krav på nya och omedelbara reklamåtgärder. Förstatligandet av många

enskilda järnvägar under de senaste åren och återupptagandet efter kriget

av förbindelserna med utlandet ha betydligt vidgat arbetsfältet; statens

järnvägars framtidsplaner visa vidare på att ökade reklamuppgifter av vitt

skilda slag komma att påvila avdelningen.

Föreståndaren för reklamavdelningen fungerar på samma sätt som

reklamchefen i ett enskilt företag. Han har att taga initiativ till samt bereda

och föredraga förslag till reklamåtgärder ävensom att leda och övervaka

utförandet av de mångskiftande uppgifterna. På denne tjänsteman måste

följaktligen ställas stora krav i olika hänseenden. Han har fr. o. m. den 1

januari 1947 förordnats till extra ordinarie förste byråsekreterare i Ce 29.

Såsom närmaste man till föreståndaren för drifttjänstbyråns allmänna

avdelning tjänstgör en byråsekreterare. Det denna avdelning åvilande arbetet

har under de senaste åren uppvisat en ständig stegring såväl kvalitativt

som kvantitativt. Särskilt har arbetsbördan från år 1947 ökat genom

tillkomsten av nya författningar och förhandlingsöverenskommelser, som

intimt beröra driftsavdelningens stora personalstock och som, förutom att

de medfört och medföra ett vidlyftigt utredningsarbete, bidraga till att

än mer än förut öka antalet hänvändelser till byråns allmänna avdelning

från linjeexpeditioner, från personalorganisationer och från enskilda tjänstemän.

Från den 1 juli 1948 beräknas dessutom trafikförvaltningens Göteborg—Dalarne—Gävle

järnvägar och möjligen även några andra enskilda

järnvägar bliva inlemmade i statens järnvägar, varmed följa nya arbetsuppgifter,

som i stor utsträckning komma alt belasta denna avdelning.

Såsom föreståndare för drifttjänstbyråns råkenskapsavdelning tjänstgör

en byråsekreterare.

Handläggningen av på drifttjänstbyrån ankommande ärenden, berörande

räkenskapsväsendet, driftsekonomien och statistiken, ombesörjes — i den

mån hänvisning till någon av överinspektörerna ej äger rum — av byråns

avdelning för räkenskaps- och ekonomiärenden. Bland de viktigare arbetsuppgifter,

som ankomma på nämnda avdelning, må nämnas följande.

Avdelningen har att under överdirektören och i samarbete med vederbörande

överinspektörer verkställa granskning av de från distriktscheferna

och föreståndarna för statens järnvägars resebyråer i utlandet årligen inkommande

förslagen till kostnadsstater för drift och underhåll samt hyres
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

verksamhet, att utföra härför erforderliga sammanställningar, undersökningar

och beräkningar i och för kontroll av att begärda anslag äro rätt

avvägda ävensom att utarbeta motiveringar för järnvägsstyrelsens framställningar

på detta område till Kungl. Maj :t. Avdelningen åligger även att

utöva fortlöpande kontroll över penninghushållningen inom drifttjänsten

samt över de bokförda utgifternas förhållande såväl till de fastställda anslagen

för olika tjänsteställen — numera uppgående till ett 100-tal — som till

det presterade trafikarbetet in. in. ävensom att verkställa härav betingade

kostnadsanalyser och ifrågakommande andra utredningar.

Vidare har avdelningen att ombesörja ett rätt omfattande statistiskt arbete,

varibland särskilt må nämnas utarbetandet av lönestatistik beträffande

statens järnvägars ban- och byggnadsarbetare. I nära samband härmed

står åliggandet att fortlöpande övervaka denna personalgrupps ackordslön

änster.

Förutom ovan nämnda arbetsuppgifter ankommer på avdelningen handläggning

av en mångfald löpande ärenden, avseende driftsekonomien, räkenskapsväsendet

och statistiken in. m. Hit höra exempelvis verkställandet

av speciella kostnads- och andra dylika utredningar, behandlingen av frågor,

avseende föreskrifterna för utgiftsbokföringen och dessa föreskrifters

praktiska tillämpning inom olika områden av drifttjänsten, samt beredningen

av kollektivavtalsfrågor beträffande den stora personalgruppen banoch

byggnadsarbetare.

Framför allt på grund av bannätets tillväxt genom förvärv av enskilda

järnvägar men även av andra orsaker har under senare år avdelningens

verksamhetsområde kraftigt utvidgats och därmed har också föreståndarens

arbetsbörda och ansvar i motsvarande grad ökats. Såsom i sin mån

belysande härför kan förtjäna nämnas, att summan av de årliga belopp,

varöver avdelningen har att utöva fortlöpande kontroll under de senaste

fem åren stegrats från omkring 250 miljoner kronor till 470 miljoner kronor,

d. v. s. med icke mindre än 88 procent.

Såsom föreståndare för avdelningen fungerade före den 1 juli 1942 en

extra ordinarie befattningshavare i 21 lönegraden (extra ordinarie notarie).

Efter av 1938 års personalkommission framställt, av järnvägsstyrelsen tillstyrkt

förslag förändrades fr. o. in. nyssnämnda tidpunkt befattningen till

ordinarie i samma lönegrad. Med en i och för sig motiverad höjning av befattningen

ansåg kommissionen böra anstå i avvaktan på den vidare utvecklingen.

Då, såsom ovan påvisats, föreståndarens arbetsbörda och ansvar under

de senare åren ökats i mycket hög grad, synes tiden nu vara inne att vidtaga

den höjning av befattningen, som personalkommissionen haft under

övervägande redan år 1942.

Föreståndaren för maskintekniska byråns allmänna avdelning innehade

tidigare tjänsteställning som sekreterare i 24 lönegraden (Ca 27), men

denna sänktes till 21-gradstjänst (Ca 24) i samband med att bl. a. maskinavdelningens

personalärenden överflyttades till den år 1932 nyinrättade

s. 37 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 239.

37

drifttjänstbyrån. Sedan nämnda tid har byrån emellertid tillförts en elektrolokavdelning

(1939) samt en bilfordonsavdelning (1942), vilka båda tillskott

för den allmänna avdelningens vidkommande även medfört en hel del

arbetsuppgifter av fullständigt ny art.

Inom nämnda avdelning, som har en personaluppsättning på 17 personer,

handläggas bl. a. upphandlingsärenden, kostnadsstater, investeringsstater,

bokföringsärenden, utgivandet av särtrycken 77 (inventarieförteckningen

över all statens järnvägars rullande materiel) och 164 (bestämmelser

angående ändring och underhåll av rullande materiel in. in.), uppgörandet

av diverse statistiska uppgifter för olika publikationer, förandet av

journaler och liggare över rullande materiel, specialbokföring för postvagnar,

bearbetning av tjänsterapporter och därav föranledda åtgärder, varjämte

givetvis byråns personalärenden, antagningar, befordringar, avlöningsärenden

och dylikt handhaves av denna avdelning liksom ock likvidering

av all nyinköpt rullande materiel med åtföljande bokföringsåtgärder

och redovisningar. Härjämte har allmänna avdelningen att biträda byråns

samtliga fyra tekniska avdelningar i ärenden, som avse affärsuppgörelser,

kontraktsärenden, anslagsärenden och annat mer eller mindre kameralt

arbete, vilket givetvis medfört att avdelningen fått sina arbetsuppgifter såväl

kvalitativt som kvantitativt ökade i proportion till de tekniska arbetsuppgifternas

ökning. Ökningen i avdelningens arbetsbörda kan med tydlighet

även utläsas i bl. a. följande siffror. Värdet av de genom avdelningen kontrakterade

nybeställningarna uppgick år 1937 till i runt tal 6,5 miljoner för

att för budgetåret 1946/47 stiga till ungefär 40,o miljoner kronor. Anskaffningsvärdet

av den rullande materielen, som handhaves och redovisas av

maskintekniska byrån, uppgick år 1937 till 342 miljoner för att den 1 januari

1947 vara uppe i 646 miljoner kronor. Dessa ökningar återspegla sig i

sin tur direkt i de anslagsäskanden, som handläggas av föreståndaren för

allmänna avdelningen och vilka därjämte, sedan byråns arbetsområde kommit

att omfatta olika skengående motorfordon och motorfordon för landsvägsdrift,

blivit allt mer komplicerade.

Av föreståndaren för avdelningen fordras en ingående kännedom icke

blott om de rent kamerala ärendena utan även om en hel del av de å de

tekniska avdelningarna förekommande och han måste ha god kännedom

om den rullande materielen. Han har förordnats till extra ordinarie förste

byråsekreterare i Ce 27.

På persontrnfikbijråns resecwdelning har arbetet kraftigt ökat år från

år. Under och efter senaste världskriget har denna ökning varit mest markant.

Den sammanhänger med att statens järnvägars arbetsområde under

de senaste åren betydligt utvidgats och att persontrafiken ökat i intensitet.

Vidare ha allmänhetens anspråk på särskilda transportanordningar

för resor till större evenemang och stora sammankomster samt för gruppresor

ökat efter hand samtidigt som styrelsen strävat efter att på olika sätt

göra anordningar för sådana resor så bekväma som möjligt. Arbetet på

ifrågavarande avdelning väntas att ytterligare öka såväl kvantitativt som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

kvalitativt bl. a. med anledning av det fortsatta förstatligandet av enskilda

järnvägar.

På grund av den arbetsbörda, som sålunda påvilar föreståndaren för reseavdelningen,

har styrelsen redan den 1 juli 1946 meddelat förordnande

för denne att tills vidare bestrida göromål som eljest ankomme på förste byråsekreterare

i A 24 (Ca 27), vilket förordnande den 1 juli 1947 utbyttes

mot en extra ordinarie förste byråsekreterarbefattning i Ce 27.

Förste maskiningenjören å distriktskansliet i Malmö intager en särställning

bland de experter, som äro placerade på distriktskanslierna, i det att

han förutom att fullgöra samma åligganden, som tillkomma maskinexperterna

å de övriga distriktskanslierna, fungerar som sektionsföreståndare

för tågfärjelinjerna och även är maskintekniskt sakkunnig för den fartygsförbindelse

Malmö-Köpenhamn, som bedrives av det numera statsägda Svenska

Rederiaktiebolaget Öresund. Detta utökade arbetsområde inverkar givetvis

även på tjänsteförhållandena för förste maskiningenjörens närmaste

man, vilken åligger att vara hans medhjälpare och ställföreträdare även

vad beträffar hans egenskap av fartygsexpert. Sedan 1944 har denne tjänsteman

på grund av de särskilda kvalifikationer, som krävas av honom, varit

placerad i A 22 (Ca 25). Då allt för täta ombyten äro synnerligen olämpliga

för detta arbetes behöriga skötsel och göromålen dessutom numera äro

så kvalificerade, att även ur den synpunkten en höjning ansågs motiverad,

har styrelsen funnit skäligt att efter ledigförklarande i vanlig ordning antaga

den tjänsteman, som fullgör denna tjänst, såsom extra ordinarie

ingenjör i Ce 27.

Det elektrotekniska laboratoriet i Älvsjö ersätter ett tidigare inom järnvägsstyrelsens

lokaler inrymt laboratorium. Verksamheten har hittills letts

av en verkstadsmästare, som i avseende på riktlinjerna för arbetet erhållit

direktiv från elektrotekniska byråns olika tekniska avdelningar, närmast

kraftförsörjningsavdelningen, under vilken laboratoriet sorterar.

Efter utflyttningen till Älvsjö kommer verksamheten icke i samma utsträckning

som nu är fallet att kunna omedelbart repliera på byråns ingenjörskrafter.

Denna omständighet i förening med ökningen av arbetsuppgifterna

gör, att ledningen av laboratorieverksamheten bör anförtros en kvalifiserad

ingenjör med ingående kännedom om och vana vid de härmed förenade

arbetsuppgifterna. Förutom de inom laboratoriet förekommande göromålen

skall denne ingenjör även planlägga och genomföra de undersökningar

av bl. a. kontaktledningsnätets egenskaper och tillstånd, för vilka

nyligen anskaffats en specialbyggd mätvagn.

1 planeringen av det nya laboratoriet och mätutrustningen i den ovannämnda

mätvagnen har varit engagerad en högskoleingenjör med placering

i Ca 23, vilken, sedan uppförandet av laboratoriet påbörjades och mätvagnen

togs i drift, innehar förordnande i 27 lönegraden.

Det förutses, att de arbetsuppgifter, som längre fram komma att påvila

föreståndaren för laboratoriet, bliva av sådan omfattning och art, att en

byråingenjör stjänst vore motiverad. I avvaktan på att verksamheten sta
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

biliserats och nått full omfattning anses dock, att för laboratörieföreståndaren

tills vidare bör inrättas en ingenjörstjänst i Ca 27.

På grund av den alltmer ökade tåghastigheten och det ökade tågantalet

ha signalsäkerhetsanläggningar visat sig behövliga i en mycket stor omfattning.

Projekteringen av dessa anläggningar, som blivit allt mer komplicerade,

kräver numera en högt kvalificerad personal. För att avverka de härmed

förenade arbetena har inom elektrotekniska byrån måst avdelas största

möjliga antal kompetenta arbetskrafter. Bland dessa finns för närvarande

en grupp, som arbetar med projektering av större elektriska ställverksanläggningar.

Denna grupp ledes av en ingenjör i 23 lönegraden, vilken på

grund av de honom därvid åvilande arbetsuppgifterna meddelats förordnande

i 25 lönegraden.

På de mest arbetstyngda bansektionerna är som sektionsföreståndarens

närmaste man placerad en ingenjör i Ca 25, medan på de mindre sektionerna

närmaste mannen är placerad i Ca 23. Någon direkt poänggräns har

därvid icke angivits av 1938 års personalkommission, vars utredningar

legat till grund för bedömandet av denna fråga, men med hänsyn till

poängtalen å de sektioner, som hittills tilldelats ingenjörsbefattningar i

Ca 25, torde poänggränsen kunna beräknas ligga vid omkring 1800.

Sedan personalkommissionen slutfört sitt uppdrag, hava — såsom en

följd av förstatligandet av enskilda järnvägar — flera nya bansektioner

tillkommit, bl. a. 28 bansektionen med huvudort i Ystad. Poängtalet för

denna sektion, som ökat med 194 km huvudspår sedan år 1942, uppgick

redan vid en till 1938 års prisnivå reducerad beräkning, baserad på förhållandena

åren 1941—1943, till angivna gränsvärde och bör således nu

ligga väsentligt högre. För sektionsföreståndaren har i anledning härav

fr. o. in. den 1 juli 1946 inrättats en förste baningenjörsbefattning. Då de

arbetsuppgifter, som åvila sektionsföreståndares närmaste man, äro av

så kvalificerad art, att de motivera en höjning av befattningen till Ca 25,

tilldelades innehavaren av nämnda befattning enligt beslut av styrelsen förordnande

såsom ingenjör i Ca 25 under år 1947.

Den med Halmstad—Nässjö järnvägar övertagna verkstaden i Halmstad

drevs t. o. m. september 1946 som huvudverkstad och var som sådan underställd

verkstadsbyrån, men övergick sedan till maskinavdelningen som

driftverkstad. Härigenom fick lokstationen i Halmstad en helt annan karaktär

än tidigare. Fr. o. m. den 1 januari 1947 placerades därför som föreståndare

för denna lokstation en ingenjör i Ca 23, vilken samtidigt —- efter

ledigförklarande i vanlig ordning — erhöll förordnande som ingenjör i

Ca 25. Detta skedde dels på grund av lokstationens storlek, dels emedan

till driftverkstaden förlagts en stor del av ångloksunderhållet såväl för 25

maskinsektionen som ock för de lok, vilka inom 10 maskinsektionen trafikera

linjen Nässjö—Oskarshamn. Dessutom tillkom, att lokstationsföreståndaren

måste tilldelas en relativt självständig ställning på grund av avståndet

till sektionens huvudort (Borås).

Vid en i början av innevarande år av särskilt tillkallade sakkunniga före
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj-.ts proposition nr 239.

tagen värdering av den arbetsbörda, som åvilar föreståndarna för statens

järnvägars lokstationer, har det också visat sig, att Halmstads lokstation

fått poängvärdet 552, vilket enligt för klassificering av lokstationer tillämpade

grunder berättigar till föreståndarens placering i Ca 25.

Arbetet å godstrafikbyråns vagnavdelning har under de senaste åren oavbrutet

ökat. Antalet å statens järnvägar lastade vagnar utgjorde år 1939

1 260 000 och år 1946 2 910 000. Ehuru vagnbehovet sålunda ständigt ökat,

har antalet godsvagnar ej ökat i motsvarande grad. Byrån har därför länge

haft och har allt fortfarande att kämpa med följderna av en allvarlig vagnsbrist.

Detta försvårar i hög grad arbetet och nödvändiggör en oavlåtlig och

noggrann kontroll av vagnomsättningen, vagnanvändningen, vagnomloppet

och fördelningen av vagnar mellan olika trafiksektioner in. m.

Den i övrigt allmänt ökade arbetsbördan å avdelningen har gjort det nödvändigt

att avlasta en del arbeten från avdelningens föreståndare. Från och

med den 1 september 1947 vidtogs därför den organisatoriska förändringen,

att vissa mera krävande arbeten anförtroddes åt en av avdelningens bokhållare,

för vilken samtidigt en extra ordinarie byråsekreterarbefattning inrättades.

Då det kan förutses, att avdelningens arbeten framdeles vad beträffar

såväl kvantiteten som kvaliteten komma att öka, bland annat till följd

av att trafikförvaltningens Göteborg—Dalarne—Gävle omfattande linjenät

fr. o. m. den 1 juli 1948 torde komma att införlivas med statens järnvägar,

äro de arbeten, som påvila ifrågavarande tjänst, av sådan art, att dess placering

i Ca 24 är väl motiverad.

Arbetsmängden å statistiska kontorets avdelning för lok- och vagnstatistik

torde komma att öka avsevärt på grund av bland annat övertagandet

av Göteborg—Dalarne—Gävle-koncernen. Då arbetsledaren å kontorets avdelning

för varu- och tariffstatistik fr. o. m. den 1 juli 1947 innehar

tjänsteställning som byråsekreterare, synes samma tjänsteställning böra

beredas föreståndaren för avdelningen för lok- och vagnstatistik.

Statens lönenämnd.

Lönenämnden tillstyrker uppflyttning av förste byråsekreteraren å förrådsbyrån

och förste byråingenjören å maskintekniska byråns motor- och

ångloksavdelning till byrådirektörer i Ca 31, uppflyttning av ingenjören i Ca

23 å elektrotekniska laboratoriet i Älvsjö och ingenjören i Ca 25 å distriktskansliet

i Malmö till ingenjörer i Ca 27 samt de föreslagna uppflyttningarna

till byråsekreterare å godstrafikbyråns vagnavdelning och statistiska

kontorets avdelning för lok- och vagnstatistik.

I övrigt ha järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag icke föranlett något

särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

De av järnvägsstyrelsen föreslagna uppflyttningarna av här omförmälda

befattningar böra ses mot bakgrunden av de ökade arbetsuppgifter, som

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungi. Maj:ts proposition nr 239.

föranletts icke endast av rörelsens allmänna utveckling utan framförallt

förstatligandet av enskilda järnvägar främst trafikförvaltningen Göteborg—

Dalarne—Gävle. Det av nämnda förhållanden aktualiserade behovet av förbättrad

löneställning för vissa befattningshavare föranleder icke någon

erinran från min sida. Jag är alltså beredd tillstyrka styrelsens förslag.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut

om minskning vid styrelsen av antalet ingenjörsbefattningar i Ca 23 med

2 och antalet bokhållarbefattningar med 2 samt vid driftsavdelningen av

antalet ingenjörsbefattningar i Ca 23 med 2.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag

i det föregående redogjort, har järnvägsstyrelsen hemställt dels om inrättande

av 1 ingenjör stjänst i Ca 27 å bantekniska byråns husbyggnadsavdelning,

1 byråsekreterartjänst i Ca 24 å persontrafikbyråns vagnavdelning

och 5 förrådsmästartjänster i Ca 18, dels ock om uppflyttning av 2

förste byråingenjörer å förrådsbyråns tekniska avdelningar från Ca 30 till

''byrådirektörer i Ca 31, 1 byråingenjör å bantekniska byråns broavdelning

från Ca 29 till förste byråingenjör i Ca 30, 1 verkstadsingenjör vid

huvudverkstaden i Örebro från Ca 29 till förste verkstadsingenjör i Ca 30,

1 byråsekreterare å persontaxebyråns inländska avdelning från Ca 24 till

förste byråsekreterare i Ca 27, 3 ingenjörer, en å elektrotekniska byråns

kraftförsörjningsavdelning och de bägge övriga vid huvudverkstäderna,

från Ca 25 till Ca 27, 1 ingenjör å elektrotekniska byråns ledningsavdelning

från Ca 23 till Ca 27, 3 ingenjörer vid maskinavdelningen från Ca 23 till

Ca 25, 2 bokhållare, den ene å reklamavdelningen och den andre å persontrafikbyråns

reseavdelning, från Ca 21 till byråsekreterare i Ca 24 samt 4

byråassistenter å kontrollkontoret från Ca 23 till kontrollörer i Ca 24.

Statens lönenämnd har avstyrkt ifrågavarande förslag.

Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida

än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka styrelsens förslag.

Nya tjänster i anledning av statsförvärv av enskilda järnvägar. Riksdagen

har numera bifallit Kungl. Maj :ts i propositionen nr 191 framlagda förslag

om införlivning av vissa järnvägar i det statliga järnvägsnätet. På grund

härav samt i anledning av tidigare beslut om förvärv av Gotlands järnvägar

erfordras följande ordinarie befattningar i Ca 24 och högre lönegrader, nämligen

dels från och med den 1 juli 1948 1 förrådsintendent i Ca 30, 3 förste

baningenjörer i Ca 30, 1 förste byråingenjör i Ca 30, 2 förste maskiningenjörer

i Ca 30, 4 förste trafikinspektörer i Ca 30, 2 förste verkstadsingenjörer

i Ca 30, 1 maskiningenjör i Ca 29, 2 trafikinspektörer i Ca 29, 1 ingenjör

i Ca 27, 6 ingenjörer i Ca 25, 5 byråassistenter i Ca 24, 3 expeditionsföreståndare

i Ca 24 och 2 kontrollörer i Ca 24, dels ock från och med den

1 januari 1949 1 baningenjör i Ca 29 och 1 byråassistent i Ca 24. I samband

härmed kan antalet verkstadsingenjörer i Ca 29 från och med den 1

juli 1948 minskas med 1. Vidare erfordras ett antal stationsinspektorstjäns
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

ter. Härtill återkommer jag vid min anmälan av 1946 års klassificeringskommittés

betänkande.

Därutöver erfordras vissa befattningar å övergångsstat, bl. a. beroende på

att vissa övertagna befattningar i anledning av pågående utredning rörande

statens järnvägars distriktsorganisation icke nu böra uppföras å ordinarie

stat. Kungl. Maj :t torde bemyndigas att fatta beslut härom.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen

dels den 1 juli 1948 införande av 1 verkstadsöveringenjör i Cp 11, uteslutning

av 1 verkstadsöveringenjör i Cp 10, ökning av antalet byrådirektörer

i Ca 31 från 19 till 21, införande av 1 lantmätare i Ca 31, ökning av antalet

förrådsintendenter i Ca 30 från 3 till 4, ökning av antalet förste baningenjörer

i Ca 30 från 25 till 28, ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca

30 från 7 till 8, ökning av antalet förste maskiningenjörer i Ca 30 från 19

till 21, ökning av antalet förste trafikinspektörer i Ca 30 från 29 till 33,

ökning av antalet förste verkstadsingenjörer i Ca 30 från 2 till 4, uteslutning

av 1 lantmätare i Ca 30, ökning av antalet befälhavare å tågfärja i Ca

29 från 3 till 4, ökning av antalet byråingenjörer i Ca 29 från 18 till 19,

ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca 29 från 4 till 6, ökning av

antalet maskiningenjörer i Ca 29 från 2 till 3, ökning av antalet trafikinspektörer

i Ca 29 från 5 till 7, minskning av antalet verkstadsingenjörer

i Ca 29 från 5 till 4, ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca 27 från

14 till 15, ökning av antalet ingenjörer i Ca 27 från 22 till 25, ökning av

antalet överkontrollörer i Ca 27 från 3 till 4, ökning av antalet ingenjörer i

Ca 25 från 62 till 69, ökning av antalet byråassistenter i Ca 24 från 39 till 44,

ökning av antalet expeditionsföreståndare i Ca 24 från 26 till 30, ökning

av antalet kontrollörer i Ca 24 från 14 till 16, ökning av antalet revisorer

i Ca 24 från 5 till 6 och ökning av antalet övermaskinister i Ca 24 från

3 till 4, dels ock den 1 januari 1949 ökning av antalet baningenjörer i Ca 29

från 12 till 13 och ökning av antalet byråassistenter i Ca 24 från 44 till 45.

I tjänsteförteckningen skulle verkstadsöveringenjör införas i Cp 11 och

uteslutas i Cp 10, lantmätare införas i Ca 31 och uteslutas i Ca 30, förste

kontorist införas i Ca 15, kontorist införas i Ca 13, båtsman och förste motorman

å tågfärja införas i Ca 11 samt motorman å tågfärja införas i Ca 10.

Statens vattenfallsverk.

Uppflyttning av 2 driftchefer från Cp 10 till kraftverksdirektörer i Cp 15.

Befattningshavarna i fråga förestå Västerås respektive Mellersta Norrlands

kraftverk.

Vattenfallsstyrelsen.

I fråga om Västerås kraftverk innebär styrelsens förslag en återgång

till vad som tidigare varit förhållandet. Fr. o. m. den 1 juli 1940 inrättades

nämligen en personlig kraftverksdirektörsbefattning för dåvarande

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

43

föreståndaren för kraftverket. Denna befattning indrogs år 1944 i samband

med innehavarens övergång till privat tjänst.

Under en lång följd av år ha vattenkraftstationer utbyggts i ett forcerat

tempo. Någon utbyggnad av ångkraftverket har emellertid icke skett sedan

år 1937. Då därigenom den tillgängliga ångeffekten blivit för låg i förhållande

till vattenkrafteffekten måste styrelsen under de närmaste åren utöka

ånganläggningarna avsevärt. I första hand planeras en utökning av

Västerås kraftverk till den tekniskt lämpliga gränsen genom installationen

av ytterligare två turbingeneratorer med tillhörande ångpannor. Byggnadsarbetet

för det första aggregatet pågår för närvarande, men även vissa arbeten

för det andra aggregatet, som beräknas komma i drift år 1951, ha

påbörjats. Konstruktionsarbetet i samband med stationens utbyggnad handhas

av en ångteknisk specialist med byrådirektörs tjänsteställning.

Vid sidan av ångkraftverket har verkschefen befälet över vattenfallsverkets

centralverkstad. I denna tillverkas huvudsakligen kraftledningssmiden,

järnkonstruktioner, ställverksapparater m. m. för verkets behov. Vidare utföras

omfattande reparationsarbeten å maskiner för styrelsens övriga byråer.

I en bilverkstad utföras renoveringar å hela vattenfallsverkets bilpark.

Nyligen har en stålverkstad för tillverkning av större järnkonstruktioner

uppförts, i vilken stora tillverkningar för den nya kraftledningen Harsprånget—Hallsberg

ha påbörjats. För varmförzinkning av dessa håller den

befintliga förzinkningsanläggningen på att kompletteras med en ny stor

anläggning. Varmförzinkningsarbeten utföras i stor omfattning även för

andra statliga verk samt enskilda företag.

Den verkschefen underställda personalstyrkan uppgår inalles till 435

man, vilket är den största styrka något statligt kraftverk med undantag av

Trollhätte kraftverk förfogar över.

Statens vattenfallsverks anläggningar i Norrland sorterade före år 1942

under en gemensam lokalförvaltning, Norrländska kraftverken, med huvudkontor

i Umeå. På grund av den allt större omfattning och betydelse som

kraftanläggningarna i Indalsälven och närliggande vattendrag fingo, visade

det sig nödvändigt att från och med nämnda år inrätta en särskild lokalförvaltning

för dessa, Mellersta Norrlands kraftverk. Efter sin tillkomst

har förvaltningen undergått en kraftig utveckling. I Gimån har tillkommit

Leringsforsens kraftstation. I Indalsälven pågår utbyggandet av Hölleforsens

kraftstation, vilken beräknas bliva färdig att börja producera energi i

början av år 1949. I Ångermanälvens vattensystem ha nya anläggningar tillkommit

eller äro under utbyggnad. I huvudälven har sålunda Nämforsens

kraftstation redan tagits i drift och väntas Forsmo kraftstation bliva driftklar

under våren 1948. I bifloden Fjällsjöälven har utbyggande av Kilforsens

kraftstation påbörjats. I denna älv ha nya regleringsanläggningar vid

Flåsjön, Tåsjön och Storsjouten tagits i bruk och under de närmaste åren

väntas ytterligare sådana tillkomma i Hoting, Fjällsjö och Bodum. Dessa

beräknas bliva färdiga att tagas i bruk samtidigt med att Kilforsens kraftstation

köres igång. Vidare bar arbetet med reglering av Vojmsjön i Åseleälven

igångsatts.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Ett omfattande samarbete sker med Indalsälvens flottningsförening och

Gimåns flottningsförening för tillvaratagande av möjligheterna till korttidsreglering

under flottningstid. Motsvarande samarbete med flottningsintresset

i Ängermanälven kommer att handhas av förvaltningen.

Vattenfallsverket har nyligen ingått som delägare i Faxälvens regleringsförening

och har med denna avtalat, att viss del av det i Faxälvens sjömagasin

uppsamlade vattnet skall utnyttjas i Fjällsjöälven. Det lokala samarbetet

med Faxälvens regleringsförening kommer att handhas av förvaltningen.

Det för kraftöverföringen från mellersta Norrland till Mellansverige erforderliga

systemet av 200 kV kraftledningar sorterar under förvaltningen,

vilken själv direkt handhar drift och underhåll på halva linjelängden mellan

Indalsälven och mottagningsstationerna i Mellansverige, medan övriga

delar omhänderhas av Motala respektive Älvkarleby kraftverk. Till förvaltningen

hör även ett antal 130 kV linjer och transformatorstationer, anslutna

till 200 respektive 130 kV näten.

Antalet vid förvaltningen anställda tjänstemän och arbetare utgjorde år

1942 25 respektive 30 och beräknas år 1949 uppgå till 115 respektive 100.

Statens lönenämnd.

Med hänsyn till vad av vattenfallsstyrelsen anförts som stöd för de förordade

tjänsteförändringarna har lönenämnden ansett sig böra tillstyrka

desamma.

Departementschefen.

Den utveckling, som ägt rum och som ytterligare är att motse beträffande

såväl Västerås kraftverk som Mellersta Norrlands kraftverk, synes mig

böra leda till att cheferna för ifrågavarande kraftverk i lönehänseende likställas

med kraftverksdirektörerna i Cp 15. Liksom lönenämnden anser jag

mig därför böra tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag.

Uppflyttning av 1 byrådirektör från Ca 31 till Cp 9. Befattningshavaren

förestår elektrobyggnadsbyråns linjeavdelning. Befattningen inrättades år

1925.

Vattenfallsstyrelsen.

Konstruktionsarbetet för elektriska kraftledningar tillhöriga statens vattenfallsverk

har sedan omkring 1911 varit förlagt till Stockholm, där ett

par år senare linjeavdelningen organiserades. Ungefär samtidigt upptogs

arbetet med värdering av intrång och skadegörelser vid kraftledningars

framdragning. Omkring år 1916 utökades verksamheten att omfatta såväl

upphandling som i viss utsträckning även impregnering av trästolpar. Samtliga

verksamhetsgrenar ha nu mångdubbelt utökats, varjämte år 1943 tillkom

en redskapsavdelning, som har till uppgift att konstruera för kraftledningars

byggnad och underhåll erforderliga specialverktyg och redskap. Sedan

början av år 1945 har dessutom till linjeavdelningen förlagts en avdel
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239. 45

ning med uppgift att ritningstekniskt granska alla på elbyrån uppgjorda

verkstadsritningar.

Den årliga ökningen av högspänningsledningarnas längd har under de

senaste sexton åren ungefär fyrdubblats, medan ökningen av anläggningskostnaderna

i medeltal åttafaldigats. Det sistnämnda höga värdet beror på

att ett flertal dyrbara ledningar för höga spänningar utförts på senare tid.

Antalet per år uppgjorda ritningar har under samma tid åttafaldigats. De

årligen utbetalda skadeersättningarnas storlek har mer än tredubblats.

Mängden inköpt och impregnerat virke har under vart och ett av de senaste

åren varit två å tre gånger så stor som år 1930.

Samtidigt med att arbetsbördan ökat kvantitativt, har den kvalitativa ökningen

varit minst lika stor. Främst har den föranletts av ökad standardisering,

införande av högre spänningar, införande av större ledarareor samt

införande och utnyttjande av nya material och nya arbetsmetoder. Kvalitetsökningen

har framtvungit en ökning av den högskoleutbildade personalen

såväl inom konstruktions- som inom skogsfacket.

Den avsevärda ökningen på linjeavdelningens alla verksamhetsområden

har icke kunnat försiggå utan en avsevärd utökning av personalen. När den

nuvarande föreståndartjänsten inrättades år 1925, omfattade den övriga

personalen på avdelningen nio personer, varav fyra ingenjörer och ritare, en

jägmästare, en forstmästare, en skogvaktare och två kanslibiträden. Nu består

personalen av 75 personer.

Statens lönenämnd.

Enligt tillämpade evalveringsprinciper motsvarar lönegraden Cp 9 närmast

lönegraden Ca 31. Förslaget kan således icke anses innebära någon

direkt uppflyttning av tjänsten. Lönenämnden ifrågasätter därför om tillräcklig

anledning föreligger för bifall till vattenfallsstyrelsens hemställan.

I sammanhanget erinrar lönenämnden, att 1947 års riksdag uttalat vissa

betänkligheter mot att hänföra allt flera befattningar till dåvarande löneplan

C.

Departementschefen.

För närvarande finnas två byrådirektörsbefattningar i Cp 9 vid statens

vattenfallsverk. Innehavarna av bägge dessa befattningar äro föreståndare

för byråavdelningar. Sålunda förestår den ene vattenbyggnadstekniska byråns

mekaniska avdelning och den andre elektrobyggnadsbyråns ångkraftavdelning.

Den nu till uppflyttning föreslagna befattningen är avsedd för

föreståndaren för sistnämnda byrås linjeavdelning. Vattenfallsstyrelsens förslag

innebär följaktligen icke något avsteg från de principer för lönegradsplacering

av vissa högre befattningar vid statens vattenfallsverk, som

tidigare vunnit statsmakternas godkännande.

Med anledning av lönenämndens hänvisning till 1947 års riksdags uttalade

betänkligheter mot att allt flera befattningar hänfördes till dåvarande

löneplan C, anser jag mig böra erinra om att riksdagens uttalande i detta

fall avsåg medicinalstyrelsen, alltså ett icke affärsdrivande verk. Det kan

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj:ts proposition nr 239.

vara av intresse att konstatera, att samma riksdag efter det ifrågavarande

uttalande gjordes biföll Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av här förut

omnämnda byrådirektörsbefattningar i Cp 9. Enligt min mening är det

fullt naturligt att i förevarande hänseende göra skillnad mellan affärsverken

och ämbetsverken inom civilförvaltningen i övrigt. Det är nämligen för

affärsdriftens rätta handhavande icke betydelselöst, att verksledningen genom

att utnyttja de möjligheter, som följa med en befattnings placering på

löneplanen Cp, kan från befattningen skilja innehavare, som av en eller annan

anledning skulle visa sig mindre lämplig för uppgiften.

De skäl, vattenfallsstyrelsen anfört till stöd för förslaget om uppflyttning

av föreståndaren för elektrobyggnadsbyråns linjeavdelning från Ca 31

till Cp 9, föranleda icke någon erinran från min sida. Jag tillstyrker därför

styrelsens förslag.

Inrättande av 2 byrådirektörstjänster i Ca 31 och 1 direktörsassistent i

Ca 30. Av byrådirektörstjänsterna är den ena avsedd för föreståndaren för

vattenbyggnadstekniska byråns arbetsledningskontor och den andra för

Älvkarleby kraftverk. Direktörsassistentbefattningen är avsedd för Norrbottens

kraftverk.

Vattenfallsstyrelsen.

Arbetsledningskontoret inom vattenbyggnadstekniska byrån organiserades

hösten 1946. Den är avsedd för handläggning av ärenden angående arbetsplaner

och organisationsfrågor vid de lokala byggnadsföretagen samt

personalärenden, jämväl inkluderande kollektivavtals- och ackordsfrågor

samt därmed sammanhängande lönestatistik beträffande byggnadsarbetarpersonalen.

Utöver de i arbetsordningen angivna ärendenas handläggning

åligger det kontorets chef att fungera som assistent till byggnadsöverdirektören

i frågor, som hänföra sig till den centrala ledningen av byggnadsföretagen.

Under ett tidigare skede har inom vattenbyggnadstekniska byrån för dessa

ärendens handläggning funnits en befattning benämnd överingenjör sassistent.

Denna befattning inrättades år 1911 och bibehölls till den 1 april

1927. Vid denna tidpunkt hade byggnadsverksamheten starkt nedgått i omfång

och vid dåvarande innehavarens förflyttning till annan befattning ansågs

ej erforderligt att återbesätta befattningen.

Anläggningsarbetenas omfång har numera stegrats och överstiger flerdubbelt

arbetsomfånget vid tiden från år 1911 till år 1927, då en överingenjörsassistentbefattning

förefanns.

För närvarande handhas hithörande ärenden av en icke ordinarie tjänsteman

(byggnadstjänsteman) i 30 lönegraden, men det är styrelsens uppfattning,

att tjänsten som arbetsledningskontorets föreståndare nu bör göras

till ordinarie.

Direktörsassistentbefattningen vid Älvkarleby kraftverk är den mest krävande

av de befattningar, som för närvarande finnas förutom vid nämnda

kraftverk vid Trollhätte, Motala och övre Norrlands kraftverk. Det har

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 239.

47

nämligen under senare år utvecklat sig den praxis, att kraftverksdirektören

vid detta kraftverk erhåller speciella uppdrag, som icke direkt äga samband

med hans tjänst vid kraftverket. Så är förhållandet med den nuvarande

kraftverksdirektören och så var även fallet beträffande hans företrädare.

Den nuvarande kraftverksdirektören kommer nämligen med hänsyn till

sina erfarenheter i ångkraftfrågor bl. a. att utnyttjas för förprojekteringen

av ett nytt stort ångkraftverk, som styrelsen planerar i västra Sverige.

Den nuvarande direktörsassistenten vid Älvkarleby kraftverk har innehaft

denna tjänst sedan år 1931. Under denna tid har han haft en omfattande

arbetsbörda på grund av att han till en del fått sköta kraftverksdirektörens

åligganden. Styrelsen kan för sin del icke finna det vara tillfredsställande,

att en tjänsteman under en lång följd av år pålägges ett ansvar

och en arbetsbörda, som ingalunda svarar mot hans tjänsteställning. Som

ovan nämnts kommer arbetsbördan för direktörsassistenten icke att lätta

under de kommande åren, åtminstone icke under den tid den nuvarande

innehavaren av tjänsten är kvar. Denne, som är född 1892, har städse skött

sina åligganden på ett mycket förtjänstfullt sätt.

Den byrådirektör sbefattning i Ca 31, som styrelsen föreslår för ifrågavarande

befattningshavare, är avsedd att indragas vid inträffande ledighet

å befattningen. I avvaktan härå bör den nuvarande direktörsassistentbefattningen

i Ca 30 hållas vakant.

I personalstaten för Norrbottens kraftverk finnes icke någon befattning

som direktörsassistent. Erfarenheten under det första året visade emellertid

tydligt, att en direktörsassistent var erforderlig och att frågan om dess

inrättande icke längre kunde uppskjutas. Styrelsen ansåg sig därför nödsakad

att fr. o. in. den 1 juli 1947 förflytta en tjänsteman i Ca 30 till tjänstgöring

som direktörsassistent vid kraftverket.

De viktigaste ärendena vid kraftverket handläggas självfallet av förvaltningschefen.

De ha emellertid visat sig så omfattande, att en effektiv handläggning

icke kan ske, om icke en del av ärendena avlastas på direktörsassistenten.

Dennes arbetsuppgifter utgöras huvudsakligen av tekniska och

ekonomiska utredningar, större anläggnings- och driftärenden, planläggning

och kostnadsberäkningar, frekvensomläggningsärenden, vattenregleringsärenden,

fiskeriärenden, vissa personalfrågor samt frågor rörande utbildning

av driftpersonal, anläggningsstat samt planering för distributionens

utveckling.

Sedan de nu pågående anläggningsarbetena slutförts kommer det att vid

Norrbottens kraftverk finnas 2 primärstationer, 9 sekundärstationer samt

ett kraftledningsnät, omfattande närmare 2 000 km. Det investerade kapitalet

beräknas uppgå till omkring 185 miljoner kronor. Även om den största

återhållsamhet med inrättande av nya ordinarie befattningar bör och skall

iakttagas har styrelsen ansett det icke vara klok politik att underbemanna

Norrbottens kraftverks ledning. Såvitt man nu kan bedöma, stå vi inför en

period av stark utveckling i denna landsända, och det kräves därför att all

planering företages med den största omsorg.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts proposition nr 239.

Statens lönenämnd.

Beträffande byrådirektörsbefatlningen för föreståndaren för arbetsledningskontoret

inom vattenbyggnadstekniska byrån anser sig lönenämnden

icke böra motsätta sig styrelsens förslag.

I fråga om direktörsassistenten vid Älvkarleby kraftverk anser lönenämnden,

att det i första hand bör tagas under övervägande att bereda honom

ersättning för nierarbetet i form av vikariatsersättning enligt bestämmelserna

i statens allmänna avlöningsreglemente. Därest en dylik anordning av praktiska

skäl icke lämpligen kan komma till stånd, håller lönenämnden före,

att det icke bör inrättas en personlig byrådirektörstjänst på ordinarie stat

före direktörsassistenten, särskilt med hänsyn till att befattningen skulle

komma att finnas endast under en relativt begränsad tid. Om en särskild

tjänst i högre lönegrad anses böra uppföras i personalförteckningen för

direktörsassistenten, synes densamma böra inrättas såsom extra ordinarie

i 31 lönegraden. Vid en inplacering av direktörsassistenten i denna lönegrad

bör emellertid enligt lönenämndens mening den nuvarande tjänstebenämningen

bibehållas.

Förslaget om en direktörsassistentbefattning vid Norrbottens kraftverk

har icke föranlett något uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

Liksom lönenämnden finner jag icke anledning till erinran mot vattenfallsstyrelsens

förslag om inrättande av en byrådirektörsbefattning i Ca 31

för föreståndaren för vattenbyggnadstekniska byråns arbetsledningskontor

och en direktörsassistentbefattning vid Norrbottens kraftverk.

Ej heller synes mig något vara att erinra mot att direktörsassistenten

vid Älvkarleby beredes förbättrad löneställning''. Rörande formen härför

råda emellertid delade meningar mellan vattenfallsstyrelsen och lönenämnden.

För egen del anser jag mig böra ansluta mig till styrelsens förslag. Jag

vill erinra, att samma förfaringssätt tillämpats beträffande tvenne andra

befattningar vid statens vattenfallsverk. Jag tillstyrker alltså, att en byrådirektörsbefattning

inrättas vid Älvkarleby kraftverk. Samtidigt bör föreskrivas,

att direktörsassistentbefattningen vid nämnda kraftverk skall hållas

vakant i avvaktan på inträffande ledighet å byrådirektörsbefattningen.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har

vidare föreslagit uppflyttning av dels 1 byråingenjör sbefattning vid Trollhätte

kraftverk från Ca 29 till förste byråingenjör i Ca 30, dels 1 driftsingenjör

vid Västerås kraftverk från Ca 29 till förste driftsingenjör i Ca

30, dels ock befattningen såsom lantmätare hos styrelsen från Ca 27 till

Ca 29.

Vattenfallsstyrelsen.

Byråingenjören vid Trollhätte kraftverk är chef för kraftverkets anläggningsavdelning.

Befattningen tillkom år 1937. Sedan dess ha arbetsuppgifterna

för befattningshavaren avsevärt ökats.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Antalet tjänstemän och arbetare vid avdelningen utgjorde år 1937 112

och år 1947 200. På grund av den omorganisation, som nu genomförts därigenom

att kanalverkets verkstadsrörelse begränsats och motsvarande verkstadsarbeten

i stället utföras av kraftverkets verkstäder, och därigenom att

Götaälvsarbetenas kvarvarande byggnadsavdelning avvecklats, har avdelningen

ytterligare svällt. Sålunda har verkstadspersonalen utökats med 5

man och byggnadsavdelningen med ca 35 man.

Samtidigt som den underställda personalen ökat, så har avdelningschefens

totala arbetsområde också blivit större genom att kraftverkets distributionsanläggningar

vuxit i omfång och arbetsområdet blir också större

därigenom, att byggnadsavdelningen kommer att få taga hand om sådana

reparationsarbeten, som tidigare självständigt handlagts av Götaälvsarbetena.

Styrelsen har ansett, att omorganisationen medfört sådan ökning av arbetsuppgifterna

för den ifrågavarande befattningshavaren, att en höjning

av befattningen icke kunnat anstå. Styrelsen har därför den 1 juli 1947

inrättat en extra ordinarie förste byråingenjör sbefattning för befattningshavaren

i fråga.

Driftsingenjörsbefattningen vid Västerås kraftverk inrättades år 1942.

Driftsingenjörens arbetsuppgifter var ursprungligen att närmast under

driftchefen handha ledningen av driften i kraft- och stamlinjestationerna

samt montage- och underhållsarbetena å de elektriska anläggningarna. Montage-

och underhållsarbetena å de ångtekniska anläggningarna ålågo då den

dåvarande förste byråingenjören och den under honom sorterande anläggningsavdelningen.

Då sedermera anläggningsavdelningen alltmera kommit

att tagas i anspråk för nyanläggningarna, ha underhållsarbetena å de ångtekniska

anläggningarna överflyttats på driftsingenjören. Dennes arbetsbörda

och ansvar har därigenom ökat väsentligt. År 1948 kommer kraftstationen

att utökas med ytterligare ett maskinaggregat och år 1949 med

en ny ångpanna. Härigenom ökas driftsingenjörens arbetsuppgifter ytterligare.

Före idrifttagandet av dessa nya anläggningar måste driftsingenjören

deltaga i förberedelsearbetena.

Vid styrelsens juridiska hyrå finnes eu befattning som lantmätare i Ca

27. Lantmätaren åligger att vårda och ansvara för styrelsens lantmäterikartor

och övriga lantmäterihandlingar, att föra register samt utarbeta och

komplettera kartor över verkets fastigheter, att ombesörja kartläggning

över vatten- och markområden, som beröras av styrelsens verksamhet

för inköp av vattenfall samt i viss omfattning också av styrelsens utbyggnads-

och regleringsverksamhet, att verkställa lantmäteriutredningar beträffande

till inköp ifrågasatta vattenfallskomplex, alt vid lantmäteri- och

vägförrättningar vara styrelsens ombud samt att verkställa utredningar

i jorddelningsfrågor, som uppkomma vid domstolshandläggning av såväl

ägodelningsmål som utbyggnads- och regleringsmål.

Det kvalitativt mest betydelsefulla arbetet har utan tvivel varit lantmäteriutredningarna

i samband med styrelsens inköp av outbyggd vatten4

llihani/ till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 239.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

kraft. Detta arbete bär också, sedan inköpsverksamheten under slutet av

1930-talet började forceras, tagit största delen av lantmätarens arbetstid i

anspråk.

Statens lönenämnd.

Förslagen om uppflyttning av byråingenjör sbefattningen vid Trollhätte

kraftverk och driftsingenjörsbefattningen vid Västerås kraftverk ha icke

föranlett något uttalande från lönenämndens sida.

Med hänsyn till den av 1947 års riksdag beslutade löneregleringen för

distriktslantmätarna och deras tjänstemedhjälpare, vilken lönereglering

innebar, att distriktslantmätarna placerats i Ca 32 ävensom att lantmätarbefattningar

inom distriktsorganisationen inrättats i bl. a. Ca 29, anser sig

lönenämnden böra godtaga förslaget, att befattningen som lantmätare i Ca

27 uppflyttas till Ca 29.

Departementschefen.

Ej heller jag har funnit aniedning till erinran mot vattenfallsstyrelsens

ifrågavarande förslag. Jag tillstyrker därför, att en byråingenjörsbefattning

vid Trollhätte kraftverk och en driftsingenjörsbefattning vid Västerås kraftverk

uppflyttas till förste byråingenjörs- respektive förste driftsingenjörsbefattningar

i Ca 30 samt att lantmätarbefattningen hos styrelsen uppflyttas

till Ca 29.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka

jag i det föregående redogjort, har vattenfallsstyrelsen hemställt om uppflyttning

av dels 1 byråchef från Ca 33 till ekonomidirektör i Cp 14, dels 2

byråchefer från Ca 33 till kanslidirektörer i Cp 14, dels 1 förste byråsekreterarbefattning

å kanslibyrån från Ca 29 till Ca 30, dels ock 2 ingenjörer,

den ene vid Älvkarleby kraftverks stockholmsdistrikt och den andre vid

Trollhätte kraftverks göteborgsdistrikt, från Ca 23 till Ca 25.

Statens lönenämnd anser icke, att förenämnda byråchefers löneställning

bör upptagas till fristående prövning. Lönenämnden håller i stället före, att

frågan om löneställningen för byråchefstjänsterna vid statens af färsdrivande

verk snarast möjligt bör bringas till lösning. I övrigt har lönenämnden

icke funnit tillräckliga skäl föreligga för de föreslagna uppflyttningarna.

För egen del får jag erinra, att utredning numera igångsatts rörande

löneställningen för byråchefer och högre tjänstemän inom statsförvaltningen.

I övrigt finner jag de framförda förslagen icke föranleda annat uttalande

från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka

desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen

ökning av antalet kraftverksdirektörer i Cp 15 från 3 till 5, minskning

av antalet driftchefer i Cp 10 från 4 till 2, ökning av antalet byrådirektörer

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

i Cp 9 från 2 till 3, ökning av antalet byrådirektörer i Ca 31 från 6 till 7,

ökning av antalet direktörsassistenter vid kraftverk i Ca 30 från 4 till 5,

ökning av antalet förste byråingenjörer i Ca 30 från 14 till 15, ökning av

antalet förste driftsingenjörer i Ca 30 från 3 till 4, minskning av antalet

byråingenjörer i Ca 29 från 9 till 8, minskning av antalet driftsingenjörer

i Ca 29 från 2 till 1, införande av 1 lantmätare i Ca 29 och uteslutning av

1 lantmätare i Ca 27.

I tjänstcförteckningen skulle lantmätare införas i Ca 29 och uteslutas i

Ca 27.

Luftfartsverket.

Uppflyttning av 2 byråchefer från Ce 33 till Ca 33, 1 förste byråingenjör

från Ca 29 till byrådirektör i Ca 31 samt 2 förste byråsekreterare från Ce

29 till Ca 29. Ifrågavarande befattningshavare tillhöra luftfartsstyrelsen. Byråcheferna

förestå marktjänstbyrån respektive kanslibyrån. Förste byråingenjören

tjänstgör å marktjänstbyrån och de två förste byråsekreterarna å

kanslibyrån.

Luftfartsstyrelsen.

Byråchefsbefattningarna tillkommo år 1945. Någon tvekan kan numera

icke råda om behovet för framtiden av befattningarna. Då cheferna för

luftfartsinspektionen och trafikbyrån äro placerade på ordinarie stat, anser

styrelsen, att även cheferna för marktjänst- och kanslibyråerna böra placeras

på ordinarie stat.

Marktjänstbyrån är organiserad på fyra sektioner, däribland den s. k.

förvaltningssektionen. Denna förestås av en förste byråingenjör i Ca 29.

Förslag om befattningens förändring till byrådirektörsbefattning framfördes

av styrelsen i personaläskandena för innevarande budgetår. Förslaget

föranledde emellertid icke någon åtgärd, då det ansågs, att ytterligare erfarenhet

borde avvaktas. Personalen å sektionen är numera av sådan storleksordning,

att sektionen sysselsätter fler befattningshavare än vardera av luftfartsinspektionen

och trafikbyrån. På grund härav och med hänsyn till arbetsuppgifternas

natur och omfattning är enligt styrelsens mening en högre

löneställning för sektionschefen berättigad. Dennes arbetsbörda kommer att

ytterligare öka under den närmaste framtiden på grund av storflygplatsens

fortsatta utbyggnad.

Vad styrelsen anfört beträffande byråcbefsbefattningarna å marktjänstoch

kanslibyråerna gäller även de bägge förste byråsekreterarbefattningarna

i Ce 29 å sistnämnda byrå. Styrelsen föreslår därför, att de uppföras å

ordinarie stat.

Statens lönenämnd.

Lönenämnden har icke funnit luftfartsstyrelsens ifrågavarande förslag

föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departementschefen.

Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot luftfartsstyrelsens förslag.

Jag tillstyrker därför, att cheferna för marktjänst- och kanslibyråerna

samt de bägge förste byråsekreterarna å sistnämnda byrå uppföras å ordinarie

stat med placering i Ca 33 respektive Ca 29. Vidare tillstyrker jag, att

föreståndaren för marktjänstbyråns förvaltningssektion uppflyttas från

förste byråingenjör i Ca 29 till byrådirektör i Ca 31.

Uppflyttning av 2 flygplatschefer från Ca 28 till distriktschefer i Ca 31 och

1 flygplatschef från Ca 28 till Ca 31. Av ifrågavarande befattningshavare äro

de två förstnämnda chefer för Bulltofta respektive Torslanda flygplatser,

medan den sistnämnde är platschef å Bromma.

Luftfartsstyrelsen.

Ftygplätscheferna ha numera, huvudsakligen på grund av ökningen av

flygtrafikens omfattning men även på grund av att taxa fastställts att gälla

för samtliga civila flygplatser, erhållit ökad arbetsbörda och ökat ansvar.

Då härtill kommer, att flygplatscheferna i många avseenden intaga en nyckelställning

i den hela landet omspännande förvaltningsapparat, som skall

tillvarataga luftfartsverkets intressen — på den ankommer t. ex. att direkt

samarbeta med länsstyrelser samt andra verks lokala organisationer, kommunala

förvaltningsorgan, in- och utländska flygbolag m. m. — finner styrelsen

en höjning av befattningshavarnas löneställning påkallad. För att erhålla

en benämning, som riktigare anger vederbörandes uppgift och ställning,

anser styrelsen, att cheferna för Bulltofta och Torslanda flygplatser

(malmö- och göteborgsdistrikten) böra benämnas distriktschefer, medan

chefen för Bromma flygplats tills vidare bör bibehållas vid benämningen

flygplatschef.

Statens lönenämnd.

Lönenämnden har icke funnit luftfartsstyrelsens ifrågavarande förslag

föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

Även jag anser mig böra tillstyrka luftfartsstyrelsens förslag.

I detta sammanhang anser jag mig böra erinra, att för närvarande finnas

särskilda personalförteckningar för luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen.

Någon anledning att för framtiden bibehålla denna uppdelning

synes mig icke förefinnas. Liksom beträffande övriga kommunikationsverk

böra styrelsens och lokalförvaltningens befattningar sammanföras i en för

luftfartsverket gemensam personalförteckning. Förändringen bör genomföras

från och med nästa budgetår.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör beträffande

den för luftfartsverket av mig förordade gemensamma personal
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 239.

53

förteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande av 2 byråchefer

i Ca 33, införande av 1 byrådirektör i Ca 31, införande av 2 distriktschefer

i Ca 31, införande av 1 flygplatschef i Ca 31, uteslutning av 1 förste

byråingenjör i Ca 29, införande av 2 förste byråsekreterare i Ca 29 och uteslutning

av 3 flygplatschefer i Ca 28.

Beträffande tjänsteförteckningen skulle följande förändringar vidtagas,

nämligen införande av byråchef i Ca 33, byrådirektör, distriktschef och flygplatschef

i Ca 31 samt förste byråsekreterare i Ca 29 ävensom uteslutning av

förste byråingenjör i Ca 29 och flygplatschef i Ca 28.

Södertälje kanalverk.

Införande av trafikbiträde i Ca 10. Vid Södertälje kanalverk äro anställda

5 vakter i Ca 9. Fyra av dessa befattningar föreslås nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppflyttade till trafikbiträden i Ca 10. Förslaget har ursprungligen

framförts av civilförvaltningens personalförbund. Ifrågavarande

befattningshavare tjänstgöra vid den s. k. Mälarbron. Förbundet anser,

att dessa vakters arbetsuppgifter i allt väsentligt motsvara de som åligga

trafikbiträden i Ca 10 vid Trollbätte kanalverk. Styrelsen framhåller, att

vid sistnämnda kanalverk finnas 19 trafikbiträdestjänster i 10 lönegraden.

Med hänsyn härtill och då anställningsförhållandena vid de två kanalverken

synas böra vara så likartade som möjligt tillstyrker styrelsen förbundets

framställning.

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot de föreslagna

uppflyttningarna.

Även jag anser mig böra tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Vid bifall härtill bör i tjänsteförteckningen införas tjänstetiteln trafikbiträde

i Ca 10 under Södertälje kanalverk.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

förslå riksdagen att

1 :o) bemyndiga Kungl. Maj :t att i de av riksdagen godkända

personalförteckningarna för post- och telegrafverken, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, luftfartsverket och

Södertälje kanalverk vidtaga de ändringar, jag i det föregående

förordat;

2:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av

mig i det föregående förordade ändringar;

3:o) bemyndiga Kungl. Maj :t att å övergångsstat uppföra

de befattningar och utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt,

som vid genomförandet av förberörda förslag må erfordras.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Karlson.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

481282

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda förslag om anslag för budgetåret året 1948/49 till oförutsedda utgifter. a1 i texten
  2. SU 1948:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommuni s. 6 i texten