Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m
1948-05-08 · 54 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 53 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:239, Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
1
Nr 239.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förändring i
avseende å löneställning och antal beträffande vissa
ordinarie befattningar vid kommunikationsverken
m. m.; given Stockholms slott den 8 maj 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 8 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.
Under benämningen kommunikationsverk har hittills innefattats postoch
telegrafverken, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. De förslag,
för vilka jag i det följande kommer att redogöra, avse såväl dessa
verk som luftfartsverket och Södertälje kanalverk. Anledningen till att jag i
1 Ilihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 sand. Nr 239.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
förevarande sammanhang anser mig böra medtaga även sistnämnda bägge
verk är att de numera erhållit karaktären av statliga affärsverk under kommunikationsdepartementet.
Av praktiska skäl synas de böra inordnas under
den sedan gammalt vedertagna benämningen kommunikationsverk.
Innan jag övergår till föreliggande framställningar beträffande de olika
verkens personaluppsättning, anser jag mig böra omnämna, att 1946 års
klassificeringskommitté den 22 december 1947 avgivit betänkande angående
klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens
järnvägar (SOU 1947: 78). Betänkandet kommer att för riksdagen anmälas
i särskild proposition.
Vidare har 1947 års järnvägsutredning den 21 februari 1948 avgivit betänkande
angående organisationen av statens järnvägars centrala ledning
(SOU 1948: 13). Ärendet är föremål för beredning.
Postverket.
Inrättande av 1 förste kontrollörstjänst i Ca 25. Befattningen är avsedd för
närmaste mannen till föreståndaren för postgirokontorets bokföringsavdelning.
Generalpoststyrelsen.
Den 12 maj 1947 genomfördes en omorganisation av postgirokontorets
bokföringsavdelning. Efter omorganisationen är bokföringsarbetet uppdelat
på fyra sinsemellan självständiga avdelningar under högsta ledning av intendenten
(Ca 29) å den förutvarande gemensamma bokföringsavdelningen.
Arbetsledningen utövas inom var och en av tre av avdelningarna av en
kontrollör och inom den fjärde av en förste kontrollör, därvid för ändamålet
inrättats en tillfällig förste kontrollörstjänst. Det är denna som nu föreslås
uppförd på ordinarie stat. Innehavaren av tjänsten är tillika ställföreträdare
för och närmaste man till intendenten.
Omorganisationen av bokföringsarbetet inom postgirokontoret, vilket arbete
sysselsätter inalles ca 1 400 tjänstemän, har till syfte att rationalisera
arbetet genom dess decentralisering till smärre enheter under ledning av arbetsbefäl
för de olika arbetsdetaljerna. Som en följd därav har intendenten
kunnat befrias från en del rutinarbete och löpande göromål. Han kan därför
mera odelat ägna sig åt de stora arbetsorganisatoriska och arbetstekniska
spörsmål, som naturligen måste föreligga inom ett sådant företag som postgirot.
Arbetet inom bokföringsavdelningarna kan dock icke så avgränsas,
att icke även i fråga om de dagliga rutingöromålen visst samband mellan
desamma måste upprätthållas. Den för varje dag inkommande arbetsmängden
kan variera icke oväsentligt avdelningarna emellan, och den tillgängliga
arbetsstyrkan kan (på grund av sjukledigheter osv.) bliva förhållandevis
ojämn. De dagliga omläggningar och justeringar av arbete och arbetskraft,
som måste göras, kräva samråd mellan avdelningsföreståndarna, men
det är självfallet önskvärt, att åt någon av dessa gives sådan ställning, att
han, när så behöves, kan beordra erforderliga dispositioner.
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
3
Genom att åt föreståndaren för en av bokföringsavdelningarna gives förste
kontrollörs tjänsteställning uppnås även den fördelen, att intendenten erhåller
en ställföreträdare och närmaste man, som särskilt vid hastigt inträffande
förfall kan ersätta honom. Högsta ledningen av bokföringsarbetet erbjuder
nämligen så stora svårigheter och är förenat med så stort ansvar, att
en vikarie på denna post nödvändigtvis måste vara i förväg väl insatt i
situationen.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot bifall till styrelsens
förslag.
Departementschefen.
Även jag anser mig böra tillstyrka, att en förste kontrollörstjänst inrättas
i enlighet med vad styrelsen föreslagit. Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t i
gällande personalstat för befattningar i högst Ca 23 upptagit vissa av omorganisationen
av postgirokontorets bokföringsavdelning föranledda befattningar
inom de lönelägen, beträffande vilka Kungl. Maj :t äger besluta om
antalet tjänster.
Uppflyttning av 1 byråsekreterare å bankavdelningen från Ca 24 till förste
byråsekreterare i Ca 27, 1 byråsekreterare å reklamationskontoret från Ca
24 till förste kontrollör i Ca 25 och 1 kontrollör å tredje byrån från Ca 23 till
byråsekreterare i Ca 24. Av ifrågavarande befattningshavare handlägger byråsekreteraren
å bankavdelningen rättsärenden och byråsekreteraren å reklamationskontoret
vissa ärendesgrupper, som överförts till honom från föreståndaren
för kontoret. Kontrollören å tredje byrån förestår byråns taxeavdelning.
Generalpoststyrelsen.
Byråsekreterartjänsten å bankavdelningen inrättades den 1 juli 1934. Enligt
gällande arbetsordning för styrelsen åligger det byråsekreteraren bl. a.
att granska säkerhetshandlingar för beviljade lån, behörighetshandlingar
in. m., att granska framställningar om sådana förbehåll rörande utbekommande
av i postsparbanken innestående medel, som postanstalt eller revisorn
på postsparbankens undersöknings- och registreringsavdelning icke
äger medge, att granska till honom överlämnade framställningar rörande
överlåtelse eller disposition av postsparbanks- eller postgirotillgodohavande
samt att handlägga ärenden rörande avliden motboksägares tillgodohavande
i postsparbanken.
Sedan byråsekreterartjänsten inrättades ha postsparbanks- och postgirorörelserna
varit stadda i kraftig och oavbruten ökning. Från 1935 till 1946
har antalet konton i postsparbanken respektive postgirot ökat med 113 respektive
165 %, antalet omsättningar med 194 respektive 176 % och det omsatta
beloppet med 259 respektive 549 %. Denna kraftiga stegring har givet
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
vis medfört en stark ökning av de ärenden, som byråsekreteraren har att
behandla. Det har därför varit nödvändigt att bereda honom kvalificerad
biträdeshjälp, varigenom han kunnat befrias från handläggningen av vissa
rättsärenden av jämförelsevis enklare beskaffenhet. Denna anordning har
medverkat till att byråsekreterarens arbetsuppgifter i kvalitativt hänseende
undergått en förskjutning uppåt.
För tjänstens innehavare är juris kandidatexamen oundgängligen nödvändig.
Föreståndaren för reklamationskontoret är förste byråsekreterare i Ca 29.
Den fasta personalstyrkan i övrigt utgöres av en byråsekreterare (Ca 24),
en kontrollör (Ca 23) och en förste postassistent (Ca 21) jämte biträdespersonal.
Arbetsmängden å reklamationskontoret har under den senaste tioårsperioden
ökat avsevärt. I synnerhet har handläggningen av reklamations- och
ersättningsärenden i förbindelse med utlandet komplicerats. Härtill ha flera
omständigheter samverkat, främst den ökade användningen av flyget för
postbefordran. Den utrikes skriftväxlingen har i samband härmed icke blott
vuxit i omfång utan även blivit av mera krävande beskaffenhet.
Ökningen och kompliceringen av de å reklamationskontoret handlagda
ärendena har i sista hand medfört en stark arbetsbelastning för föreståndaren.
Styrelsen har därför funnit det oundgängligen nödvändigt att bereda
honom arbetslindring, så att han mera obunden av löpande ärenden kan
ägna erforderlig tid åt den allmänna tillsynen och arbetsledningen. Styrelsen
har därför från och med den 1 april 1947 befriat honom från handläggningen
av vissa ärenden, vilka i stället anförtrotts åt den å reklamationskontoret
placerade byråsekreteraren. Denne har sålunda övertagit handläggningen
av ersättningsärenden beträffande förkomna eller skadade värdeförsändelser
och vanliga paket, i samband varmed han erhållit befogenhet
att meddela beslut om utbetalande av ersättning, då ersättningsanspråket
är ostridigt och ersättningsbeloppet uppgår till högst 50 kronor. Åt byråsekreteraren
har vidare uppdragits att handlägga och avgöra ärenden angående
restitution eller avkortning av postavgifter i samband med reklamationsärenden.
I samband härmed har företagits en allmän göromålsförskjutning
uppifrån och nedåt, varigenom vissa göromål överförts från byråsekreteraren
till tjänstemän i lägre lönegrader.
De arbetsuppgifter, som byråsekreteraren sålunda övertagit från föreståndaren,
äro av kvalificerad natur och förenade med självständig ekonomisk
beslutanderätt. Med hänsyn härtill har styrelsen ansett sig böra förordna
byråsekreteraren att från och med den 1 april 1947 bestrida göromål, som
eljest tillhöra förste kontrollörstjänst (Ca 25).
Taxeavdelningen å tredje byrån handhar arbetsuppgifter i samband med
postverkets taxeväsen och tidningsrörelse. Arbetet är mångskiftande och
ställer stora krav på tjänstemännens arbetsförmåga, omdöme, noggrannhet
och språkkunskaper. I all synnerhet gäller detta beträffande utarbetandet
av de postala taxepublikationerna, vilka utgöra den väsentligaste och i
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
5
många fall den enda vägledningen för såväl allmänheten som de i det praktiska
arbetet sysselsatta posttjänstemännen i fråga om avgifter och andra
villkor för försändelsers och medels mottagande till postbehandling.
Taxeavdelningen förestås av en kontrollör (Ca 23), som biträdes av en
förste postassistent i Ca 21, 1 kontorsskrivare (Ca 19) och 2 kansliskrivare
(Ca 15). Dessutom anlitas under stora delar av året tillfällig förstärkningspersonal
i kontorsskrivar-, kansliskrivar-, kanslibiträdes- eller kontorsbiträdesgrad.
Taxeavdelningen är underställd förste byråsekreteraren (Ca 29) för allmänna
och utrikes ärenden. Föreståndaren för avdelningen har emellertid
att självständigt handlägga vissa ärenden. De arbetsuppgifter, som åvila honom,
äro både omfattande och krävande. Den senaste tidens utveckling av
den internationella posttrafiken — en utveckling som påskyndas bl. a. av
den ständigt stegrade användningen av flyget i de mellanfolkliga postförbindelserna
— har undan för undan ställt allt större fordringar på taxeavdelningens
föreståndare. Härtill kommer att det varit nödvändigt att till honom
överföra vissa arbetsuppgifter, som tidigare åvilat förste byråsekreteraren
för allmänna och utrikes ärenden, vilkens arbetsbörda länge varit
alltför stor och åt vilken dessutom nyligen anförtrotts nya omfattande uppgifter.
Härigenom och genom det samtidiga överförandet av en del mindre kvalificerade
göromål till förste postassistenten ha arbetsuppgifterna för taxeavdelningens
föreståndare i kvalitativt hänseende undergått en sådan förskjutning
uppåt, att de numera äro fullt jämförliga med de uppgifter, som
i allmänhet åvila tjänstemän i Ca 24. Härtill kommer kontrollörens ställning
såsom i viss utsträckning självständig avdelningsföreståndare.
Med hänsyn till ovan berörda förhållanden har styrelsen ansett sig böra
förordna kontrollören å taxeavdelningen att från och med den 1 januari
1947 bestrida göromål, som eljest ankomma på byråsekreterare i Ca 24.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot de av styrelsen
föreslagna uppflyftningarna av ifrågavarande tjänster.
Departementschefen.
Styrelsens ifrågavarande förslag bygga på den kvalitativa skärpning av
de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna, som ägt rum på grund av
poströrelsens fortgående utveckling. Liksom lönenämnden anser jag mig
därför böra tillstyrka styrelsens förslag.
Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut om
minskning av antalet kontrollörsljänster i Ca 23 med 1.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen ökning
av antalet förste byråsekreterare i Ca 27 från It till 12, ökning av an
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
talet förste kontrollörer i Ca 25 från 43 till 45 och minskning av antalet
byråsekreterare i Ca 24 från 16 till 15.
Telegrafverket.
Uppflyttning av 4 byråingenjörer från Ca 29 till förste byråingenjörer i Ca
30, 3 sektionsingenjörer från Ca 29 till förste sektionsingenjörer i Ca 30, 4 ingenjörer
från Ca 25 till Ca 27, 1 kontrollör från Ca 23 till förste kontrollör
i Ca 25 och 8 ingenjörer från Ca 23 till Ca 25. Samtliga ifrågavarande befattningar
föreslogos av telegrafstyrelsen uppflyttade redan i fjol. Förslagen,
som då icke vunno statsmakternas bifall, framföras nu på nytt. Därjämte
föreslår styrelsen uppflyttning av ytterligare 3 ingenjörer från Ca 25 till
Ca 27 och 7 ingenjörer från Ca 23 till Ca 25. Även dessa förslag framfördes
i fjol utan att vinna statsmakternas bifall.
Telegrafstyrelsen.
De till uppflyttning till förste b ij råingenjörer föreslagna fyra
byråingenjörerna förestå driftbyråns anläggningsavdelning respektive sektionen
för automatiska abonnentanläggningar av L. M. Ericssons system och
militära telefonanläggningar å tekniska byråns stationsavdelning, sektionen
för telefontransmissionsärenden å samma byrås transmissionsavdelning samt
sistnämnda avdelnings sektion för planering och anordnande av nya programledningar
för rundradio.
Till arbetsuppgifterna för föreståndaren för driftbyråns anläggningsavdelning
höra bl. a. teknisk och ekonomisk planering beträffande utökningar
och oinändringar i de lokala telefonnäten samt granskning av från distrikten
inkommande förslag i dessa ämnen och förslag till nya manuella telefonstationer
ävensom i samband därmed översyn av landets indelning i
stationsområden. Göromålen å avdelningen undergå en snabb och oavlåtlig
utveckling, i kvantitativt såväl som i kvalitativt hänseende. Belysande för
arbetsuppgifternas omfattning är att för år 1946 värdet av de anläggningsarbeten,
för vilkas planering avdelningen svarar, uppgår till ca 26 miljoner
kronor; som jämförelse må nämnas, att motsvarande siffra för föregående
år var ungefär 19 miljoner. Planeringen av dessa anläggningsarbeten är
således av mycket stor ekonomisk betydelse för telegrafverket.
På sektionen för automatiska abonnentanläggningar av L. M. Ericssons
(LME) system och militära telefonanläggningar handläggas alla ärenden
rörande anläggning och utökning av automatiska abonnentväxlar av LME:s
olika typer. Dessa växlar äro i huvudsak stora och medelstora, och för närvarande
äro ca 450 sådana anläggningar, i storlek upp till 1 500 nummer,
i drift eller under byggnad, representerande ett värde av ca 20 miljoner
kronor. Sektionens arbetsuppgifter omfatta icke endast teknisk granskning
av infordrade anbud, beräkning av de med abonnemanget förenade
avgifterna samt hithörande offertverksamhet i övrigt, utan även planering
av behövlig specialutrustning samt frågor i samband med drift och under
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj:ts proposition nr 239. 1
håll och med växeltypernas utveckling och förbättring. Då abonnentanläggningarnas
automatisering stadigt fortskrider, bliva dessa arbeten för varje
år allt mer omfattande. Under den senaste femårsperioden har sålunda det
årliga antalet ärenden fördubblats. Samtidigt med denna kvantitativa stegring
har även arbetets svårighetsgrad ökat, i samband med att abonnenterna
i allt större utsträckning anmäla behov av speciella anordningar, avsedda
att skapa nya trafikmöjligheter, underlätta växlingsarbetet och över huvud
taget medge funktioner av tidigare icke förutsedd art. Härigenom har sektionens
och speciellt sektionsföreståndarens arbetsbörda betydligt ökats.
På samma sektion handlägges vidare en grupp av ärenden, vilka avse det
militära luftförsvaret. På uppdrag av försvarsstaben och i samråd med
olika militära myndigheter planeras, specificeras och konstrueras de för
luftförsvaret erforderliga speciella telefoncentralerna, varjämte befintliga
anläggningar utbyggas och moderniseras. Dessa arbeten igångsattes i större
omfattning redan år 1935 och ha under kriget bedrivits i forcerad takt. Efter
krigets slut och som följd av dels krigserfarenheterna och de på senare
tid tillkomna nya anfallsvapnen, dels att kännedom om andra länders tekniska
utveckling på området numera kunnat erhållas, har för detta tekniska
område ett väsentligen nytt läge uppstått, innebärande helt nya krav på
det militära luftförsvarets anläggningar. Försvarsstaben har därför ansett
fortsatt konstruktions- och planeringsarbete inom detta område nödvändigt
i syfte att erhålla nya anläggningstyper, vilka genom de större kraven
bliva ännu mer komplicerade än de tidigare. Man måste i denna situation
räkna med att detta utvecklings- och planeringsarbete kommer att fortsätta
under lång tid framåt, varvid ärendenas växande antal och komplikationsgrad
självfallet måste komma att ställa allt större krav på sektionsföreståndaren.
Arbetsuppgifterna på sektionen för telefontransmissionsärenden ha särskilt
till följd av bärfrekvensteknikens allt hastigare utveckling ökats avsevärt.
Såsom exempel på hithörande arbetens omfattning kan nämnas, att
hittills utförda arbeten med införande av bärfrekvensdrift på äldre kablar
dragit en kostnad av ca 7,5 miljoner kronor och resulterat i 46 000 utvunna
förbindelsekilometer samt att nu pågående arbeten av samma slag, för vilka
kostnaden beräknas uppgå till omkring 8,5 miljoner kronor, väntas giva ca
73 000 nya förbindelsekilometer, medan arbeten för utvinnande av ytterligare
minst 110 000 ledningskilometer äro under förberedande. Kostnaderna
för sistnämnda arbeten ha preliminärt beräknats till 10 miljoner kronor.
Det må vidare anföras, att de stora kabelanläggningar Stockholm—Höteborg—Malmö,
vilka planeras för de närmaste åren, komma att utföras enligt
koaxialkabelsystem. Detta innebär en i många avseenden ny teknik på långdistan
stelefoniområdet.
Till sektionen för planering och anordnande av nga programledningar för
rundradio hör även övervakning och underhåll av programledningsnätet.
Sektionen handhar dessutom det tekniska utarbetandet av nykonstruktioner
för programledningsnätet samt ombesörjer leveransprovningar för fär
-
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
digställda rikskablar. Under de senare åren har prograniledningsnätet utökats
i hög grad, och en särskilt stor utvidgning kominer att erfordras i
samband med införandet av flerprogram för rundradio. Det i programledningsnätet
nedlagda kapitalet utgör för närvarande ca 6,2 miljoner kronor
och väntas under de närmaste åren komma att i samband med införandet
av flerprogram stiga till i runt tal 20 miljoner kronor, vilket belopp ytterligare
ökas, när trådradio allmänt införes. För att möjliggöra utbyggandet
av ett programriksnät av här avsedd storlek måste tidigare använda konstruktioner
tekniskt omarbetas, nya konstruktioner utarbetas och i övrigt
ett omfattande planeringsarbete utföras. De härmed sammanhängande tekniska
problemen kräva av sektionsföreståndaren ingående specialkunskap
på hithörande områden, en kunskap som kunnat förvärvas endast genom
mångårig erfarenhet.
De till uppflyttning till förste sektionsingenjörer föreslagna
sektionsingenjörerna förestå Faluns respektive Kristianstads och Västerås
sektioner.
Den starka tillväxten av telegrafverkets rörelse och jämsides därmed den
snabbt fortskridande tekniska utvecklingen och omdaningen av stationer
och abonnentanläggningar m. m. överlag har medfört en kraftig ansvällning
av arbetsuppgifterna å sektionerna, samtidigt som dessa uppgifter blivit
alltmer kvalificerade. Inom nämnda sektioner har utvecklingen gått så långt
och därmed sektionsföreståndarnas göromål erhållit den art och omfattning,
att styrelsen finner en höjning av vederbörande befattningar från sekSionsingenjörs
till förste sektionsingenjörs grad vara starkt motiverad. Belysande
för utvecklingen under den sistförflutna tioårsperioden i de områden,
som här ifrågavarande sektioner representera, är att antalet stationer
ökat i Faluns sektion från 169 till 274, i Kristianstads sektion från 202 till
230 och i Västerås sektion från 112 till 157 samt att antalet telefonapparater
ökat i Faluns sektion från 15 895 till 32 481, i Kristianstads sektion från
16 906 till 35 107 och i Västerås sektion från 13 721 till 30 938.
Beträffande de sju ingenjörer i Ca 2 5, som föreslagits
uppflyttade till Ca 2 7, anför styrelsen följande.
Den sektion inom tekniska byråns stationsavdelning, som handhar konstruktion
och specificering m. m. av automatiska stationer med koordinatväljaresystem,
förestås av en förste byråingenjör (Ca 30). Som dennes närmaste
medhjälpare och ställföreträdare tjänstgör en ingenjör i Ca 25 med
förordnande att bestrida göromål såsom ingenjör i Ca 27. Sektionens arbetsuppgifter
äro synnerligen krävande och innefatta såväl nykonstruktioner som
specificering och planering av de olika typer oövervakade helautomatiska telefonstationer,
som erfordras för automatisering av landsbygdens telefonnät.
Arbetet omfattar jämväl samtrafiksfrågor i samband med helautomatisering
av nätgrupper med samtalsräkning enligt olika taxor samt stationernas sammankoppling
med automatiska och manuella telefonstationer av skilda typer.
Med hänsyn till de viktiga och krävande arbetsuppgifter, som anförtrotts den
befattningshavare det här gäller, måste han kunna uppfylla högt ställda fordringar
på tekniskt kunnande och gott omdöme. Då efterfrågan på ingenjörer
med motsvarande kvalifikationer är synnerligen stor icke blott inom tele
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
9
grafverkets olika grenar utan även inom privatindustrien och då det är av
stor betydelse för verket alt även i fortsättningen kunna försäkra sig om
lians arbetskraft för hans nuvarande arbetsområde, är det nödvändigt att
bereda honom en mot lians göromål svarande löneställning, så att lian icke
nödgas söka skälig befordran på annan plats inom verket eller övergå till
enskild tjänst.
Ä tekniska byråns transmissionsavdelning, sektionen för överdragsstationer,
vilken förestås av en förste byråingenjör (Ca 30), tjänstgör såsom sektionsföreståndarens
närmaste man och ställföreträdare en ingenjör i Ca 25
med förordnande att bestrida göromål såsom ingenjör i Ca 27. Denne ingenjör
har till närmaste uppgift att dels biträda sektionsföreståndaren med
mera krävande och omfattande utrednings- och planeringsarbeten, dels handhava
de på senare år med hänsyn till rationalisering och automatisering av
överdragsstationernas strömförsörjning allt mer betydelsefulla arbetena med
kraftutrustningarna. Dessa arbeten omfatta bl. a. uppgörandet av förslag till
nya och modernisering av befintliga anläggningar, utredningar rörande åtgärder
till nedbringande av strömkostnader, krafttaxor och kraftledningskostnader
in. in. Han tjänstgör vidare som arbetsledare för motsvarande
monteringsarbeten och svarar i egenskap av behörig installatör för alla inom
sektionen förekommande starkströmsarbeten. De göromål, som tilldelats bär
ifrågavarande befattningshavare, äro av synnerligen kvalificerad art och
kräva gedigna specialinsikter på de områden, som beröras av hans verksamhet.
Vid ingenjörskontoret för Stockholms stadssektion, vilken sektion omfattar
städerna Stockholm, Sundbyberg och Solna, tjänstgör en ingenjör i
Ca 25 såsom föreståndare för sektionens blockledningsavdelning. Denna avdelning
utför såväl nyanläggningar av kabelblockledningar som omläggnings-
och reparationsarbeten beträffande redan befintliga sådana inom sektionen.
I kabelblockledningarna framföras samtliga telegrafverkets jordkablar
inom området. Förutom planeringsarbeten, kostnadsberäkningar,
entreprenaduppgörelser och den direkta arbetsledningen åligger det omhandlade
tjänsteman att underhandla med kommunala myndigheter i de
ärenden, som betingas av avdelningens verksamhet. Han utövar därjämte
förmanskap över kontors- och ritkontor spersonal, vilken senare utför ritningar
för såväl rörledningar som betongkonstruktioner. Med hänsyn till de
många och krävande arbetsuppgifter, som ankomma på den här ifrågavarande
ingenjören, har han av styrelsen tilldelats förordnande såsom ingenjör
i Ca 27. Enär omfattningen och svårighetsgraden av de arbetsuppgifter,
som åligga denne befattningshavare, alltjämt ökar, bl. a. på grund av
Stor-Stockholms tillväxt och de ledningsomläggningar, som erfordras i samband
med gaturegleringar och nya tunnelbanesystem, finner styrelsen det
vara påkallat, att ifrågavarande tjänsteman nu beredes ordinarie tjänst i
Ca 27.
Tre ingenjörer i Ca 25 vid huvudverkstaden i Nynäshamn, nämligen en å
tekniska avdelningen, eu å laboratoriet och en å driftskontoret, fullgöra så
kvalificerade göromål, att de av styrelsen tilldelats förordnanden tills vidare
såsom ingenjörer i Ca 27. Styrelsen anser påkallat, att de nu beredas ordinarie
anställning i sistnämnda grad.
Ifrågavarande ingenjör å tekniska avdelningen är ställföreträdare för avdelningschefen,
en förste verkstadsingenjör (Ca 3(1), och måste i denna egenskap
vara väl insatt i den senares åligganden. Han har dessutom att självständigt
utföra vissa konstruktions- och utredningsarbeten av speciell art,
vilka kräva, förutom ingående kännedom om verkstadens tillverkningsmetoder,
eu utpräglat konstruktiv läggning samt skapande teknisk begåvning.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
I verkstadsavdelningens mångskiftande tillverkning förekomma rätt ofta
problem, vilka för sin lösning kräva mera speciella laboratoriemässiga undersökningar
än de, som åstadkommas vid den mer eller mindre rutinmässiga
behandlingen å ett allmänt laboratorium. Dylika problem, vilka kunna
vara av mycket stor såväl teknisk som ekonomisk betydelse, hänskjutas
till den ovan åsyftade ingenjören å laboratoriet. Denne har att under chefen
för tekniska avdelningen självständigt utföra för problemens lösning erforderliga
undersökningar och utredningar. Härför krävas goda tekniska insikter
och kanske framför allt en på mångårig erfarenhet grundad ingående
kännedom om verkstadsavdelningens materiel.
Den å driftskontoret placerade av de ifrågavarande ingenjörerna tjänstgör
såsom personalchef för arbetarpersonalen och större delen av tjänstemannapersonalen
vid verkstadsavdelningens samtliga verkstäder. Arbetarpersonalen
uppgår för närvarande till drygt 1 500 personer och tjänstemannapersonalen
till ca 300 personer. I samband med planerad utvidgning av verkstadsrörelsen,
avsedd att genomföras inom de närmaste åren, torde arbetarpersonalen
komma att ökas till 2 500 ä 3 000 personer. Personalchefen svarar för
erforderlig rekrytering av ovan angiven personal för de olika verkstäderna,
en uppgift, som under nu rådande förhållanden med såväl brist på arbetskraft
som stegrad rörlighet hos personalen är mycket maktpåliggande och
torde bli än mer krävande i samband med ovannämnda utökning av personalen.
I samarbete med planeringsorganisationen ombesörjer personalchefen
de personalförflyttningar mellan huvudverkstadens olika arbetsavdelningar,
som kunna bliva påkallade dels med hänsyn till personalbeståndets rätta
avvägning mellan avdelningarna och dels i syfte att i möjligaste mån utnyttja
de enskilda arbetarnas individuella förmåga och erfarenhet. Han har
även att handlägga frågor rörande tillämpningen och tolkningen av gällande
kollektivavtal. Han svarar därjämte för den inom verkstadsavdelningen anordnade
verkstadsskolan samt för övrig specialutbildning av verkstadspersonal.
Ärendenas rätta handläggning och arbetsuppgifternas ändamålsenliga
utförande förutsätter god förtrogenhet med verkstadsavdelningens hela arbetsområde
och dess mångfald av skiftande arbetsoperationer, god organisationsförmåga,
psykologisk blick och gott handlag samt ställer stora krav
på vederbörandes omdömesförmåga.
Vid televerkstaden i Vänersborg, vilken är stadd i livlig utveckling, är antalet
anställda för närvarande ca 300. Personalstyrkan beräknas inom de
närmaste åren komma att fördubblas. Tillverkningen omfattar en mångfald
olika objekt, såsom reläer, reläsatser, samtalsräknare, telefonväxlar, korskopplingsplintar
in. m. Ledarskapet vid en verkstad av denna storleksordning
och med så skiftande tillverkning förutsätter hos utövaren, förutom
god organisationsförmåga och initiativkraft, även en vidsträckt teknisk erfarenhet.
Sådana kvalifikationer krävas icke minst för den allmänna skolningen
och utbildningen av arbetarpersonalen, vilken vid anställandet i regel
icke besitter någon vana vid sådan tillverkning, varom här är fråga. De
krav, som sålunda måste ställas på föreståndaren för sagda verkstad, ha
sedan verkstadens start undergått och komma att i fortsättningen undergå
eu successiv skärpning. Härtill kommer det ansvar, som åvilar befattningshavaren
i fråga i egenskap av platschef. Såsom föreståndare för nämnda
televerkstad är anställd eu ingenjör i Ca 25, vilken tilldelats förordnande tills
vidare såsom ingenjör i Ca 27.
Den till uppflyttning till förste kontrollör föreslagne kontrollören
tjänstgör vid Malmö telegrafstation. Han fungerar närmast under telegrafdirektören
såsom souschef för telegrafstationen och i denna egenskap
Kungi. Maj ds proposition nr 239.
11
har han att inför telegrafdirektören svara för samtliga trafikfrågor och ärenden
av trafikteknisk natur vid telegrafstationen och dess underlydande telegramexpeditioner.
Därjämte ankommer det på honom att handha den
direkta ledningen och övervakningen av arbetet å telegrafstationens samtliga
avdelningar (apparatsalen, telegramrummet, telegraminlämningen och budsändningen)
; i detta senare arbete har han till år 1947 alternerat å för- och
eftermiddagar med en annan kontrollör.
De skäl, som styrelsen tidigare funnit påkalla en höjning till förste kontrollör
sgraden av en kontrollör stjänst vid Malmö telegrafstation, ha ytterligare
vunnit i styrka genom den alltjämt fortskridande stegringen i stationens
trafik.
Vidare har numera tillkommit en omständighet, som gör att höjningen
av befattningen icke längre kan uppskjutas. I samband med att de tidigare
i telegrafexpeditionen vid Malmö station sysselsatta telegrafassistenterna
under år 1947 frigjorts från detta arbete och disponerats för andra, mera
kvalificerade arbetsuppgifter inom verket, varvid de i telegrafexpeditionen
ersatts med annan, i lägre lönegrad placerad personal, har jämväl en omläggning
av befälsförhållandena å stationen genomförts, i det att den ene
av kontrollörerna å telegrafstationen överflyttats till telefonavdelningen, där
oavvisligt behov av ytterligare befäl förelegat. Den såsom telegrafdirektörens
souschef för telegrafstationen fungerande kontrollören är sålunda numera
ensam kontrollör å telegraf avdelningen; till sitt förfogande såsom biträden
vid ledningen och övervakningen av arbetet å denna avdelning har
han två befattningshavare i förste telegrafassistents grad.
Trafikens utveckling vid Malmö telegrafstation samt omläggningarna av
personal- och befälsförhållandena därstädes ha medfört en så väsentlig
skärpning av de fordringar, som ställas på innehavaren av den å telegrafavdelningen
kvarvarande kontrollörstjänsten, och av det ansvar, som åvilar honom,
att styrelsen finner det angeläget att den föreslagna uppflyttningen
av berörda tjänst till förste kontrollörs grad nu kommer till stånd.
Beträffande de femton ingenjörer i Ca 2 3, som föreslagits
uppflyttade till Ca 2 5, anför styrelsen följande.
Inom sektionen för större automatiska telefonstationer å tekniska byråns
stationsavdelning har i och med den nu påbörjade automatiseringen av landets
rikstrafik ett helt nytt arbetsområde uppkommit, omfattande konstruktion
av riksstationer med utrustningar för hel- och halvautomatisk uppkoppling
av rikssamtal. För den halvautomatiska trafiken erfordras härvid
helt nya växelbordskonstruktioner för olika typer av stationer. Detta konstruktionsarbete
handhaves för närvarande av en ingenjör i Ca 23 med förordnande
såsom ingenjör i Ca 25. De ovannämnda konstruktions- och utredningsarbetena
äro av mycket komplicerad natur, och stora krav måste
ställas på tjänstens innehavare, såväl i fråga om erfarenhet av sådana arbeten
som i fråga om allmänt tekniskt kunnande.
Å tekniska byråns stationsavdelning, sektionen för konstruktions- och
utvecklingsarbete för materiel till abonnentanläggningar, tjänstgör närmast
under sektionsföreståndaren eu ingenjör i Ca 23. Hans åligganden omfatta
främst konstruktionsuppgifter i samband med olika typer av telefonappa
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
rater, dels helt nya sådana typer, dels förbättring och modernisering av befintliga,
vidare konstruktion av tillsatsanordningar för automatiska och manuella
abonnentväxlar och andra, mer speciella abonnentanläggningar. Han
måste därvid äga god erfarenhet av konstruktion och tillverkning av sådan
materiel, vidare måste han vara väl förtrogen med den allmänna utvecklingen
på området. De nämnda konstruktionsuppgifterna visa en tydlig tendens
alt öka i omfattning, samtidigt som deras svårighetsgrad alltmer tilltager,
beroende på högre anspråk från abonnenternas sida och telefonsystemets
efter hand allt mer komplicerade natur. Styrelsen har därför tilldelat
den nämnde befattningshavaren, vilken därjämte tjänstgör som sektionsföreståndarens
ställföreträdare, förordnande att tjänstgöra såsom ingenjör
i 25 lönegraden.
Å sektionen för manuella anläggningar inom tekniska byråns stationsavdelning
tjänstgör en ingenjör i Ca 23 med förordnande att bestrida göromål
såsom ingenjör i Ca 25, vilken har till uppgift att närmast under sektionsföreståndaren,
en förste byråingenjör, detaljplanera och specificera manuella
riksstationer i samband med centralstationernas fortskridande automatisering.
Dessa arbetsuppgifter ha efter krigsslutet starkt ökats, både kvantitativt,
genom att den starka ansvällningen av rikstrafiken medfört ökade
krav på snabb utökning av befintliga anläggningar, och kvalitativt, i det att
de senaste årens utveckling inom automattelefontekniken medfört en betydande
komplicering av riksstationernas teletekniska utrustning. Av denna
anledning fordras, att den ingenjör sper sonal, som förestår detaljplaneringen
av riksstationerna, äger ingående kännedom om de tekniska krav, som
den manuella telefontrafiken uppställer, och tillika är förtrogen med automattekniken.
Vederbörande skall därjämte kunna planlägga och utföra
provningar av utrustningar av här ifrågavarande slag.
Å tekniska byråns stationsavdelning, sektionen för större automatiska
stationer, tjänstgör en ingenjör i Ca 23, med förordnande såsom ingenjör i
Ca 25, såsom föreståndare för den avdelning inom sektionen, som handlägger
de i samband med tillkomsten av nya centralstationer och utökning
av befintliga sådana uppkommande ärendena rörande planering av stationslokalerna
och uppställning av stationsutrustningen. Såsom sakkunnig på
detta område biträder tjänstemannen i fråga jämväl sektionen för manuella
anläggningar med att behandla motsvarande ärenden. Inom avdelningen planeras,
konstrueras och specificeras vidare all den utrustning som ingår i
stationernas korskopplingar. Dessa arbeten, vilkas rätta fullgörande är av
stor vikt — icke minst ur ekonomisk synpunkt — för stationernas riktiga
uppbyggnad, ha under de senare åren ökat betydligt som en följd av centralstationernas
fortskridande automatisering.
På tekniska byråns transmissionsavdelning, sektionen för överdragsstationer,
tjänstgör en ingenjör i Ca 23 med uppgift att, med undantag för
strömförsörjnings- och därmed sammanhängande arbeten, utföra konstruktions-
och monteringsarbeten för befintliga och nya överdragsstationer. Dessa
arbeten omfatta huvudsakligen uppgörandet av konstruktionsritningar
och materialspecifikationer, varjämte han utövar arbetsledningen för motsvarande
arbeten på överdragsstationerna. Då hithörande arbeten visat en
stadigt fortgående ökning och då dessutom på grund av den tekniska utvecklingen
allt större krav måst ställas på här ifrågavarande befattningshavare
har han sedan den 1 januari 1944 varit tilldelad förordnande att
bestrida göromål såsom ingenjör i Ca 25.
För handläggning av de allmänna ärendena å tekniska byråns transmissionsavdelning
tjänstgör såsom biträde åt avdelningsföreståndaren en ingenjör
i Ca 23 med förordnande sedan den 1 januari 1945 att bestrida göro
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
13
mål såsom ingenjör i Ca 25. Av denne tjänsteman måste fordras en god
allmän kännedom om ledningsförhållanden och om underhållet av kablar
och överdragsstationer. I hans arbetsuppgifter ingå bl. a. utredningar rörande
anskaffning av materiel för överdragsstationerna. Dessutom har han
att i viss utsträckning uppgöra förslag till instruktioner för överdragsstationer,
samt att biträda med behandling av frågor rörande uthyrning av
förbindelser. Den snabba och ständigt fortgående ökningen av transmissionsavdelningens
arbetsuppgifter har medfört en motsvarande ökning av
arbetsuppgifterna för här avsedd befattningshavare.
Följande nio ingenjörer i Ca 23 ha förordnats att bestrida, göroinål, vilka
eljest ankomma på ingenjörer i Ca 25, nämligen två å distriktsbyrån i
Malmö, en å distriktsbyrån i Sundsvall samt en å vartdera av ingenjörskontoren
för Malmö landssektion, Malmö stadssektion, Göteborgs stadssektion,
Stockholms landssektion, Växjö sektion och en å kabelkontoret. Samtliga
dessa ingenjörer ha sig ålagda så kvalificerade och krävande arbetsuppgifter,
att ordinarie tjänster i Ca 25 böra beredas dem.
Statens lönenämnd.
Beträffande den föreslagna inplaceringen av fyra byråingenjörer som
förste byråingenjörer, har statens lönenämnd under hand inhämtat vissa
kompletterande upplysningar. Med ledning härav vill det synas lönenämnden,
att den byråingenjör, som tjänstgör som föreståndare för den i driftsbyrån
ingående anläggningsavdelningen, i första hand bör uppflyttas till
förste byråingenjör. Beträffande övriga föreslagna förste byråingenjör sbefattningar
anser sig lönenämnden icke heller böra motsätta sig bifall till
telegrafstyrelsens förslag om inrättande av dylika tjänster.
Vid sitt bedömande av styrelsens hemställan om höjd löneställning för
de sju ingenjör sbefattningarna i Ca 25 och de femton ingenjör sbefattningarna
i Ca 23 har lönenämnden väl fått den uppfattningen, att en del befattningar
inom nu ifrågavarande ingenjörsgrupper kunna anses mera kvalificerade
än de övriga. Lönenämnden har likväl icke ansett sig kunna framlägga
något direkt förslag om uppflyttning i lönegrad av vissa bestämda
tjänster. Lönenämnden vill i stället förorda, att förslagsvis 4 befattningar i
Ca 25 och 8 befattningar i Ca 23 uppflyttas till Ca 27 respektive Ca 25 och
att åt telegrafstyrelsen överlämnas att besluta vilka ingenjörsbefattningar,
som böra erhålla den höjda löneställningen.
Med anledning av telegrafstyrelsens nu ånyo framlagda förslag att föreståndarna
för Falu, Kristianstads och Västerås sektioner skulle uppflyttas
från sektionsingenjörer i Ca 29 till förste sektionsingenjörer i Ca 30, erinrar
lönenämnden endast, att allmänna lönenämnden i utlåtande över styrelsens
anslagsäskanden för innevarande budgetår tillstyrkt, att dessa sektionsingenjörer
skulle placeras som förste sektionsingenjörer.
I övrigt bar telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden
anledning till särskilt uttalande.
Depahtf.mentschefen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har telegrafstyrelsen tidigare
framfört samtliga bär omförmälda förslag utan att dessa vunnit
14
Kungl. Maj-.ts proposition nr 239.
statsmakternas bifall. I övervägande antalet fall har detta berott på att
lönenämnden ställt sig avvisande gentemot förslagen i fråga. Då styrelsen
nu framför dem på nytt, anser jag mig böra tillstyrka dem i den utsträckning,
de icke föranlett erinran från lönenämndens sida. Vid bifall härtill
skulle alltså uppflvttning ske av 4 byråingenjörer från Ca 29 till förste byråingenjörer
i Ca 30, 3 sektionsingenjörer från Ca 29 till förste sektionsingenjörer
i Ca 30, 1 kontrollör från Ca 23 till förste kontrollör i Ca 25 samt
4 ingenjörer från Ca 25 till Ca 27 och 8 ingenjörer från Ca 23 till Ca 25.
Beträffande ingenjör sbefattningarna i Ca 27 och Ca 25 torde det i enlighet
med vad lönenämnden förutsatt böra överlämnas åt telegrafstyrelsen att
besluta vilka av de till uppflyttning föreslagna befattningarna, som böra
erhålla den höjda löneställningen.
Ä Kungl. Maj :t torde få ankomma att meddela beslut om minskning av
antalet ingenjörs- och kontrollörsbefattningar i Ca 23 med 8 respektive 1.
Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har vidare
föreslagit uppflyttning av dels verkstadsdirektören och verkstadsöveringenjören
från Cp 14 respektive Cp 10 till Cp 16 respektive Cp 12,
dels 1 förste byråsekreterare å ekonomibyråns utrikesavdelning från Ca 30
till byrådirektör i Ca 31, dels 1 överkontrollör å Göteborgs telefonstation
från Ca 27 till trafikinspektör i Ca 29, dels ock 2 förste kontrollörer, den
ene å Stockholms telefonstations riksavdelning och den andre å samma telefonstations
rikstelefonbyrå, från Ca 25 till överkontrollörer i Ca 27.
Telegrafstyrelsen.
Verkstadsdirektören är chef för telegrafverkets verkstadsavdelning samt
i egenskap av chef för verkstadsbyrån ledamot av telegrafstyrelsen. Han
fungerar därjämte såsom föreståndare (platschef) för huvudverkstaden i
Nynäshamn och är av denna anledning stationerad å sistnämnda ort. Löneställningen
för befattningen ifråga har sedan år 1920 icke undergått annan
förändring än som direkt följt av övergången till nya lönestater åren
1939 och 1947. Beträffande utvidgningen sedan nämnda år av det med befattningen
förenade arbets- och ansvarsområdet må anföras, att telegrafverkets
verkstadsavdelning år 1920 hade en personalstyrka avsevärt understigande
hälften av den nuvarande, att verkstadsdirektören då icke var
ledamot av styrelsen, att arbetsuppgifterna sedan år 1920 i hög grad komplicerats
och försvårats på grund av teleteknikens snabba utveckling samt att
tillkomsten av ett flertal verkstäder medfört nya problem av administrativ
och organisatorisk art. Värdet av verkstadsavdelningens nyproduktion var
år 1920 vid dåvarande höga varuprisindex ca 8 450 000 kronor och uppgick
under år 1947 till över 24 000 000 kronor.
Styrelsen har upprepade gånger haft under övervägande att uppdela verkstadsdirektörstjänsten
i två befattningar, nämligen en såsom chef för verkstadsbyrån
och verkstadsavdelningen med stationering i Stockholm och en
såsom föreståndare för huvudverkstaden i Nynäshamn. Styrelsen har emel
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 239
15
lertid vid varje sådant tillfälle kommit till den uppfattningen, att den nuvarande
ordningen är till obestridlig fördel för verket och att den bör bibehållas
så länge det är praktiskt möjligt. Den inblick i verkstadsarbetets
tekniska, driftmässiga och organisatoriska förhållanden, som den direkta
ledningen av huvudverkstaden i Nynäshamn skänker, utgör ett mycket
värdefullt underlag för den centrala ledningen av verkstadsrörelsen i dess
helhet.
Befattningen såsom verkstadsöveringenjör inrättades den 1 juli 1942 och
var då avsedd för föreståndaren för tillverkningsavdelningen vid huvudverkstaden
i Nynäshamn. I sitt personalstatförslag den 7 januari 1947 anförde
styrelsen beträffande denna befattning bl. a. följande.
Med telegrafverkets verkstadsavdelning äro numera införlivade de tidigare
till vederbörande distrikt hörande reparationsverkstäderna i Stockholm
och Göteborg. Den senare är för närvarande under ombyggnad för
upptagande av en del nytillverkningar. En ny större verkstad har tillkommit,
förlagd till Vänersborg. Denna sysselsätter för närvarande ca 300 personer
och väntas inom de närmaste åren få sin personalstyrka fördubblad.
Ytterligare en stor verkstad är beslutad, att förläggas till Sundsvall. I första
utbyggnaden skall denna dimensioneras för 600 arbetare vid full utbyggnad
för 1 000 arbetare. Produktions- och verkstadsplaneringen för sundsvallsverkstaden
är i full gång.
Jämsides med denna utveckling av telegrafverkets verkstadsrörelse ha
verkstadsöveringenjörens arbetsuppgifter avsevärt utvidgats. Tillverkningsavdelningarna
vid samtliga verkstäder ha förlagts under hans ledning, och
han har även att svara för den drifts- och verkstadsmässiga planeringen
av de nytillkomna och de under ny- eller utbyggnad varande verkstäderna.
Under honom sortera, förutom de till ett 20-tal uppgående tillverkningsavdelningarna,
följande särskilda avdelningar, nämligen arbetsstudieavdelning
med ackordsregister, avdelning för personal- och avtalsfrågor, planeringsavdelning
med leveranskontor verktygsritkontor, serviceavdelning för
den inre tjänsten, maskinritkontor, tillverkningskontrollavdelning samt
verkstadsskola.
Den verkstadsöveringenjören underordnade personalen uppgår för närvarande
till omkring 185 tjänstemän och 1 500 arbetare.
Då telegrafstyrelsen i sitt personalstatförslag den 17 oktober 1941 hemställde
om inrättande av den ifrågavarande verkstadsöveringenjörstjänsten,
föreslog styrelsen densammas inplacering i C 6, och åberopade styrelsen
därvid bl. a. den alltmera stegrade efterfrågan på tekniska ledarkrafter
med de i detta fall nödvändiga kvalifikationerna. Genom beslut av 1942 års
riksdag beviljades tjänsten såsom sådan men placerades i C 5.
Sedan tjänsten numera fått ett betydligt utökat ansvarsområde, måste
denna lönegradsplacering anses var avgjort för låg. De med tjänsten förenade
förmånerna understiga i alltför hög grad de villkor, som för likvärdigt
arbete erbjudas inom den privata industrien. Styrelsen föreslår, att
tjänsten från och med den 1 juli 1947 provisoriskt uppflyttas till C 6.
Den sålunda begärda provisoriska förbättringen av verkstadsöveringenjörens
lönegradsplacering bifölls av statsmakterna, räknat fr. o. in. den 1 juli
1947. Befattningen är å nu gällande lönestat placerad i Cp 10.
På ekonomibgråns iitrikcscwdclning handläggas ärenden angående telegraf-,
telefon- och radioförbindelserna med utlandet, avtal med utländska
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
förvaltningar rörande taxor, reglementen och föreskrifter för trafiken å dessa
förbindelser samt i allmänhet sådana ärenden, som beröra telegrafverkets
mellanhavanden med utländska förvaltningar och trafikbolag, samarbetet
med internationella fjärrförbindelseunionens byrå i Bern och unionens övriga
internationella organ samt deltagandet i de internationella världskonferenserna.
Dessutom står avdelningen övriga byråer och avdelningar inom
styrelsen till tjänst vid deras utländska skriftväxling. I samband med omorganisationen
1941 förlädes även styrelsens utländska kontrollavdelning,
vilken har till uppgift att uppgöra avräkningarna med utländska förvaltningar
för telefon-, telegraf- och radiotrafiken med utlandet, under utrikesavdelningen,
vilket ökade avdelningens personal med ca 20 befattningshavare.
Föreståndare för utrikesavdelningen är en förste byråsekreterare i Ca 30.
Innehavaren av befattningen är fil. mag. med höga betyg i franska, engelska
och tyska, vilket även är föreskriven kompetens för befattningen i fråga.
I trots av att föreståndaren för avdelningen i och med utländska kontrollavdelningens
överförande dit erhöll avsevärt vidgat ansvar och såväl kvalitativt
som kvantitativt ökade arbetsuppgifter, gjordes ingen motsvarande
höjning av hans lönegradsplacering. Skälet härtill var, att de internationella
telefon-, telegraf- och radioförbindelserna under kriget i stor utsträckning
voro avbrutna och att det internationella samarbetet därigenom tillfälligt
minskats och därmed även göromålen på de båda avdelningarna.
I och med återställandet av telefon-, telegraf- och radioförbindelserna
samt återupptagandet av det internationella samarbetet efter krigets slut
har emellertid ökningen av avdelningens arbetsuppgifter, såväl i svårighetsgrad
som i mängd, gjort sig alltmera märkbar. Styrelsens förbindelser med
fjärrförbindelseunionens olika organ, förberedandet av och efterarbetet till
de allt talrikare konferenserna (under år 1948 förutses ej mindre än tio
internationella konferenser, i vilka svenska telegrafstyrelsen har att deltaga)
och särskilt verksamheten inom de rådgivande kommittéerna betyda
för utrikesavdelningen en betydande utvidgning av arbetet och ställer ökade
krav på dess föreståndare, som dels har att taga befattning med den alltmera
omfattande korrespondensen dels måste deltaga i åtskilliga av konferenserna.
Resultatet av denna utveckling torde i framtiden bli än mera
märkbart, då de nyligen avslutade konferenserna i Atlantic City givit fjärrförbindelseunionen
en väsentligt utvidgad organisation, i vilken ingå nya
permanenta organ, nämligen ett administrativt råd och en frekvensregistreringskommission
för kontroll av våglängdstilldelningen. Härtill kommer,
att nya bestämmelser för de internationella rådgivande kommittéerna antagits,
vilka innebära en intensifiering av kommittéernas verksamhet.
Å Göteborgs telefonstation är såsom telefondirektörens närmaste man och
ställföreträdare anställd en överkontrollör (Ca 27). Denne åligger att öva
tillsyn över trafikarbetet å de fem telefonstationerna i staden samt å de till
Göteborgs redovisningsområde börande växelstationerna, att ha överinseendet
över centralstationens kamerala arbete och att biträda telefondirektören
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
17
med utredningar av allehanda slag. Han liar därjämte att besvara eventuella
klagomål och förfrågningar från trafikanter samt att behandla spörsmål
rörande instruktioner och expeditionsföreskrifter för telefonstationernas
inom Göteborgs-området olika avdelningar.
Under tioårsperioden 1937—1946 har antalet understationer ökat från 93
till 106, antalet huvudabonnemang vid centralstationen från 41 426 till 73 301,
antalet huvudabonnemang inom redovisningsområdet från 49 998 till 96 605
och antalet telefonapparater inom redovisningsområdet från 60 494 till
117 894.
Å Stockholms telefonstations riksavdelning, vilken avdelning förestås av
en trafikinspektör i Ca 29, tjänstgör såsom dennes närmaste man och ställföreträdare
en förste kontrollör (Ca 25).
Sistberörda befattningshavare är närmast ansvarig för ledningen och övervakningen
av arbetet å den del av riksavdelningen, där stationens utländska
telefonförbindelser betjänas. I hans åligganden ingår därvid bl. a. att, ofta
per telefon, rådgöra och träffa överenskommelse med utländska stationer i
uppkommande trafikspörsmål. I sin egenskap av avdelningsföreståndarens
ställföreträdare har han att vid förfall för trafikinspektören svara för expeditionens
behöriga gång å riksavdelningen i dess helhet och att därvid självständigt
fatta avgörande i de många uppkommande trafik- och personalfrågor,
som icke tåla uppskov.
Befattningshavaren handlägger därjämte ärenden rörande instruktioner
och allmänna expeditionsföreskrifter för riksavdelningen, besörjer uttagningen
av telefonister, lämpliga för vidareutbildning till vaktföreståndare å
avdelningen eller till tjänstgöring å utlandsförbindelserna, samt leder denna
utbildning. Han behandlar vidare frågor, som sammanhänga med reservstationerna,
och har att i mera invecklade eller betydelsefulla fall besvara
förfrågningar och eventuella klagomål från trafikanter och medexpedierande
stationer i expeditionsfrågor, som beröra riksavdelningens arbete.
Å Stockholms telefonstations rikstelefonbyrå har arbetsmängden under senare
år visat en stadigt fortgående ökning, samtidigt som den i kvalitativt
avseende blivit alltmer krävande. Från 1936 till 1946 har uppbörden ökat
med 118 %, antalet huvudabonnemang med 68 % och personalantalet med
83 %. Som chefens för rikstelefonbyrån närmaste man är placerad en förste
kontrollör (Ca 25), som tillika är föreståndare för kassaavdelningen. Med
hänsyn till den snabba utvecklingen av byråns arbete ha fordringarna på
ifrågavarande tjänstemans personliga omdöme och arbetsledarförmåga måst
ställas allt högre.
Statens lönenämnd.
På av telegrafstyrelsen anförda skäl, därvid lönenämnden framför allt
beaktat utvecklingen av nyproduktionen inom telegrafverkets verkstadsrörelse
samt nödvändigheten för telegrafverket att beträffande de tekniska
chefstjänsterna kunna hävda sig i konkurrensen med den enskilda industrien,
anser sig lönenämnden höra godtaga den av styrelsen föreslagna
2 Bihang till riksdagens protokoll 10iS. 1 samt. Nr 239.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
lönegradsplaceringen för verkstadsdirektören och verkstadsöveringenjören.
Lönenämnden vill i detta sammanhang tillägga, att omständigheter motsvarande
de av nämnden nu åberopade torde ha tillmätts avgörande betydelse
vid avvägningen av lönegradsplaceringen för vissa högre tekniska befattningar
inom statens vattenfallsverk.
Med uppflyttning av förste kontrollören å Stockholms telefonstations
rikstelefonbyrå anser lönenämnden kunna anstå.
I övrigt ha styrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden anledning
till särskilt uttalande.
Departementschefen.
Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag äro framförallt föranledda av de
senaste årens utveckling av telegrafverkets rörelse. Den kvalitativa förändring
av berörda befattningshavares arbetsuppgifter, som därvid ägt rum,
synes mig motivera de föreslagna uppflyttningarna. Jag tillstyrker därför
styrelsens förslag. Liksom statens lönenämnd har jag visserligen funnit
uppflyttningen av förste kontrollören å Stockholms telefonstations rikstelefonbyrå
till överkontrollör i viss mån tveksam, men med hänsyn till den
kraftiga utvecklingen inom byråns verksamhetsområde har jag låtit denna
tveksamhet falla.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag
i det föregående redogjort, har telegrafstyrelsen hemställt om uppflyttning
av dels 1 byråingenjör å tekniska byråns stationsavdelning från Ca 29 till
förste byråingenjör i Ca 30, dels ock om särskilt arvode till föreståndaren
för husbyggnadsavdelningen.
Statens lönenämnd har beträffande förstnämnda förslag ifrågasatt om
för närvarande tillräckliga skäl föreligga för uppflyttning av befattningen.
I fråga om det särskilda arvodet till föreståndaren för husbyggnadsavdelningen
framhåller lönenämnden, att den föreslagna sammanlagda ersättningen
till befattningshavaren uppgår till i det närmaste samma belopp som
lönen i Cp 9.
Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida
än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka de gjorda framställningarna.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
införande av 1 verkstadsdirektör i Cp 16, uteslutning av 1 verkstadsdirektör
i Cp 14, införande av 1 verkstadsöveringenjör i Cp 12, uteslutning av 1 verkstadsöveringenjör
i Cp 10, ökning av antalet byrådirektörer i Ca 31 från 7
till 8, ökning av antalet förste byråingenjörer i Ca 30 från 14 till 18, minskning
av antalet förste byråsekreterare i Ca 30 från 2 till 1, ökning av antalet
förste sektionsingenjörer i Ca 30 från 17 till 20, minskning av antalet byråingenjörer
i Ca 29 från 24 till 20, minskning av antalet sektionsingenjörer
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
19
i Ca 29 från 12 till 9, ökning av antalet trafikinspektörer i Ca 29 från 6 till
7, ökning av antalet ingenjörer i Ca 27 från 8 till 12, ökning av antalet överkontrollörer
i Ca 27 från 12 till 13, minskning av antalet förste kontrollörer
i Ca 25 från 25 till 24 och ökning av antalet ingenjörer i Ca 25 från 26 till 30.
I tjänsteförteckningen skulle verkstadsdirektör införas i Cp 16 och uteslutas
i Cp 14 samt verkstadsöveringenjör införas i Cp 12 och uteslutas i
Cp 10.
Statens järnvägar.
Uppflyttning av 1 verkstadsöveringenjör från Cp 10 till Cp 11 och lantmätaren
från Ca 30 till Ca 31. Verkstadsöveringenjören förestår huvudverkstaden
i Örebro. Lantmätaren åter förestår den till bantekniska byrån förlagda
äganderättsavdelningen.
JÄRNVÄGSSTYRELSEN.
Sin nuvarande löneställning erhöll verkstadsöveringenjören år 1936. Verkstaden
i Örebro, som ombesörjer underhåll av samtliga statens järnvägars
fordonstyper med undantag av godsvagnar, har genomgått en icke obetydlig
utveckling och tillförts en mångfald nya arbetsuppgifter bland annat genom
järnvägsförstatligandet. Underhållsarbetena för den rullande materielen
och tillverkningarna för statens järnvägars övriga avdelningar ha avsevärt
ökats och personalantalet vid verkstaden, som vid tiden för 1938 års
personalkommissions undersökningar utgjorde 1 343 man, är för närvarande,
sedan filialverkstaden i Borås i rationaliseringssyfte tillförts örebroverkstaden
den 1 oktober 1947, omkring 1 680 man. Verkstadens bokförda utgifter
ha ökats från 11,7 miljoner kronor år 1938 till 20,4 miljoner kronor år 1946.
Till denna avsevärda ökning har visserligen en del konjunkturmässiga faktorer
bidragit, men till stor del är den föranledd av de nya arbetsuppgifter,
som tillförts verkstaden.
Å den lantmätaren underställda avdelningen handläggas ärenden angående
köp, byte eller försäljning av fast egendom med därtill hörande åtgärder
för vinnande av lagfart in. in. Avdelningen handhar vidare vården
av statens järnvägars omfattande äganderättsarkiv. Lantmätaren tillkommer
dessutom att verkställa för statens järnvägar erforderliga lantmäteriförrättningar
på olika platser inom riket. I instruktionen för järnvägsstyrelsen
med underlydande linjebefäl är stadgat, att lantmätare vid statens
järnvägar skall ha fullgjort vad enligt gällande lantmäteriinstruktion föreskrives
för erhållande av förord till distriktslantmätarbefattning.
Arbetsuppgifterna inom äganderättsavdelningen ha under de senare åren
i hög grad ökats. Till väsentlig del har detta föranletts av förstatligandet
av enskilda järnvägar och anläggningen av dubbelspår in. m., som krävt
och alltfort kommer att kräva ett omfattande arbete i fråga om lantmäteritekniska
åtgärder och ordnandet av äganderättsförhållandena. Styrelsen
anser därför skäligt, att den som avdelningens föreståndare tjänstgörande
20
Kungl. Maj:ts proposition ni 239.
lantmätaren uppflyttas till samma lönegrad, som gäller för föreståndarna
för bantekniska byråns övriga avdelningar, nämligen Ca 31. Ett ytterligare
motiv för denna uppflyttning finner styrelsen ligga i det förhållandet, att
de vid lantmäteristaten anställda distriktslantmätarna fr. o. m. den 1 januari
1948 äro placerade i Ca 32.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har icke funnit järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag
föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.
Departementschefen.
Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag.
Jag tillstyrker därför, att verkstadsöveringenjören uppflyttas från
Cp 10 till Cp 11 och lantmätaren från Ca 30 till Ca 31.
Inrättande av 1 förste byråsekreterartjänst i Ca 30, 1 befattning såsom befälhavare
å tågfärja i Ca 29, 1 överkontrollörstjänst i Ca 27, 2 byråsekreterartjänster
i Ca 24, 1 expeditionsföreståndartjänst i Ca 24, 1 revisorstjänst i
Ca 24 och 1 övermaskinisttjänst i Ca 24. Förste byråsekreterartjänsten är avsedd
för persontaxebyråns resebyrå- och reseackvisitionsavdelning. Befälhavar-
och övermaskinisttjänsterna äro avsedda för tågfärjan Starke. Övriga
tjänster äro avsedda, överkontrollör stjänsten för kontrollkontorets huvudavdelning
för trafik med utlandet, byråsekreterartjänsterna för persontaxebyråns
avdelning för resebyrå- och reseackvisitionsavdelning respektive
persontrafikbyråns tidtabellsavdelning, expeditionsföreståndartjänsten för
fraktgodsexpeditionen vid Linköping C och revisorstjänsten för revisionskontoret.
JÄRNVÄGSSTYRELSEN.
Den 1 oktober 1946 inrättades persontaxebyråns resebyrå- och reseackvisitionsavdelning.
Statens järnvägar ha för närvarande 17 resebyråer inom
och 2 utom landet. Härtill komma 3 upplysningsbyråer. Nya resebyråer äro
avsedda att öppnas inom den närmaste tiden. Utvecklingen pekar på en allt
större utvidgning av detta arbetsområde.
Resebyrå- och reseackvisitionsavdelningens uppgift är att samordna denna
verksamhet och därigenom skapa en god försäljningsorganisation. Avdelningen
handhar den organisatoriska och kommersiella ledningen av statens
järnvägars resebyråverksamhet. Till avdelningens arbetsuppgifter hör bl. a.
att handlägga ärenden angående överenskommelser om försäljning genom
resebyråerna av biljetter för olika in- och utländska trafikföretag och att
lämna allmänna direktiv beträffande arbetet på resebyråerna och dessas
samarbete sinsemellan och med turistorganisationer, tidningar och andra
resebyråer i in- och utlandet samt att inspektera resebyråernas verksamhet.
Resebyråavdelningen utgör vidare statens järnvägars kontaktorgan
gentemot de stora organisationerna inom turist- och hotellväsendet i in- och
utlandet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
21
I statens järnvägars resebyråers arbetsuppgifter ingår att ägna största
uppmärksamhet åt persontrafikvärvningen, i syfte att genom en god kundtjänst
hävda statens järnvägars konkurrens med andra trafikmedel. De allmänna
riktlinjerna härför skola utgå från ifrågavarande avdelning, som för
denna verksamhet utgör det sammanhållande organet inom styrelsen.
Såsom föreståndare för nämnda avdelning fungerar sedan den 1 oktober
1946 en expeditionsföreståndare i Ca 27, vilken av styrelsen från samma
dag förordnats innehava extra ordinarie förste byråsekreterarbefattning i
Ce 30. Styrelsen anser att denna befattning nu bör uppföras på ordinarie
stat.
Sedan överenskommelse i början av år 1946 träffats med polska statsbanorna
angående upprätthållande av färjeförbindelse mellan Trelleborg
och Gdynia, har tågfärjan Starke gemensamt med tågfärjan Drottning Victoria
alltsedan december 1946 upprätthållit trafiken å denna linje.
Av ekonomiska skäl har styrelsen hittills icke ansett sig böra ha fast
besättning anställd å Starke, utan såväl befäl som manskap har överflyttats
från de övriga färjorna, så långt detta låtit sig göra, och resterande behov
har fyllts med tillfälligt anställd personal.
Då det av allt att döma numera synes sannolikt, att Starke jämväl i fortsättningen
kommer att anlitas i reguljär trafik och denna färja dessutom
är nödvändig som avbytande fartyg för de båda linjefärjorna Konung
Gustav V och Drottning Victoria, är det erforderligt att ha viss besättning
fast placerad även å denna färja. Till att börja med synes dock detta antal
böra begränsas till ett minimibehov, och styrelsen har därför inskränkt sig
till att föreslå inrättandet av en befälhavar- och en övermaskinistbefattning.
De befattningar i lägre lönegrader, som erfordras för angivna ändamål,
ha inrättats fr. o. m. den 1 januari 1948.
Tidigare har kontrollkontorets huvudavdelning för trafik med utlandet
föreståtts av tjänsteman i A 24 (Ca 27). I samband med kriget fick denne
sina arbetsuppgifter betydligt förminskade, varför det då ansågs lämpligt,
att där såsom föreståndare placera en tjänsteman i A 20 (Ca 23). Fr. o. m.
den 1 november 1946, då trafiken med utlandet åter började stiga, uppflyttades
denne tjänsteman till A 21 (Ca 24). Trafiken med utlandet samt
resebyråernas verksamhet har emellertid sedan dess ökats i sådan omfattning,
att arbetet på utlandsavdelningen återfått samma storleksordning som
tidigare. Personalstyrkan är nu lika stor som före kriget. Arbetets svårighetsgrad
har dessutom genom de nuvarande extrema trafikförhållandena
med utlandet avsevärt ökats. De uppgifter, som numera handläggas på
nämnda avdelning, äro av den betydelse, att det är motiverat, att föreståndaren
åter placeras i Ca 27.
På persontaxebyråns resebyrå- och reseackvisitionsavdelning tjänstgör såsom
föreståndarens närmaste man och ställföreträdare en bokhållare, förordnad
att inneha extra ordinarie byråsekreterarbefattning. Denne har
till uppgift att bereda ärenden angående resebyrå- och turisttrafikfrågor av
alla slag.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
Då föreståndaren för avdelningen på grund av sina arbetsuppgifter ofta
befinner sig på resor och deltager i konferenser och dylikt, får ställföreträdaren
i stor utsträckning självständigt handlägga och leda arbetena på
avdelningen under föreståndarens frånvaro.
På grund av de krav, som genom arbetsuppgifternas art och omfattning
sålunda måste ställas på innehavaren av denna befattning, har han fr. o. in.
den 1 mars 1947 förordnats att inneha en extra ordinarie byråsekreterarbefattning.
Enär ifrågavarande befattning kan beräknas bliva alltjämt erforderlig
bör den nu uppföras på ordinarie stat. Den härigenom vakantblivande
bokhållarbefattningen erfordras för en tjänsteman på avdelningen,
vilken fullgör uppgifter av den art, som närmast ankomma på tjänsteman
i 21 lönegraden.
Vid 1947 års riksdag placerades en av de båda gruppledarna å persontrafikbyråns
tidtabellsavdelning såsom byråsekreterare i Ca 24. Styrelsen
finner nu, med hänsyn till de väsentligt ökade arbetsuppgifter som tillkommit
bland annat genom de återupptagna utlandsförbindelserna och de nya
arbetsuppgifter, som förstatligandet bland annat av trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle
medför, tiden inne för inrättande av en ordinarie
byråsekreterarbefattning jämväl för den andre gruppledaren.
Den tjänsteman, varom här är fråga, har på grund av det ökade arbete
och ansvar, som åvilar honom, meddelats förordnande såsom byråsekreterare
fr. o. in. den 15 mars 1946 och har fr. o. m. den 1 juli 1947 antagits
till extra ordinarie byråsekreterare.
Enligt gällande normer för personaluppsättning bör expeditionsföreståndare
i Ca 24 finnas vid godsexpeditioner med 100 poäng. Fraktgodsexpeditionen
vid Linköping C uppnådde år 1938, vilket års trafik legat till grund
för personalkommissionens förslag till befälsuppsättning in. m„ poängtalet
90, vartill kom 7 poäng för omlastning av fraktstyckegods. På grundval av
antalet expeditioner och omlastade fraktstyckegodskollin under år 1946 kan
poängtalet för expeditionen uppskattas att för närvarande ligga mellan 130
och 140.
Styrelsen har skäl antaga, att den påvisade trafikökningen blir av bestående
art, eller i varje fall att godstrafiken vid stationen skall bibehållas
vid en sådan omfattning, att expeditionen i fråga jämväl framdeles skall
fylla fordringarna för föreståndartjänstens hänförande till Ca 24, även om
en höjning av klassgränserna vid en blivande omklassificering skulle äga
rum.
Arbetsuppgifterna på revisionskontoret ha i år undergått en avsevärd ökning,
beroende bland annat på omräkningsarbeten i samband med ikraftträdandet
av nya avlönings- och pensionsförfattningar och på tillkomsten
av nya bandelar. Ytterligare en kraftig ökning i arbetsuppgifterna kommer
att inträda, därest Göteborg—Dalarne—Gävle-koncernen den 1 juli 1948
kommer att tillföras SJ-nätet. En ny revisorsbefattning bör därför inrättas.
Avsikten är, att om en sådan befattning erhålles, på densamma placera en
på kontoret tjänstgörande kontrollör på övergångsstat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
23
Statens lönenämnd.
Lönenämnden tillstyrker, att de av järnvägsstyrelsen föreslagna bägge
byråsekreterarbefattningarna inrättas.
I övrigt har styrelsens ifrågavarande förslag icke föranlett något särskilt
uttalande från lönenämndens sida.
Departementschefen.
De förslag till nya befattningar vid statens järnvägar, för vilka jag här
redogjort, äro samtliga betingade av rörelsens allmänna utveckling eller
utvecklingen av speciella rörelsegrenar. Liksom lönenämnden finner jag
icke anledning till erinran mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit.
Införande av kontorist i Ca 13 och förste kontorist i Ca 15. Kontoristerna
och förste kontoristerna vid statens järnvägar äro för närvarande placerade
i Ca 12 respektive Ca 14. På uppdrag av chefen för finansdepartementet har
1947 års biträdesutredning verkställt utredning rörande kontoristernas och
förste kontoristernas löneställning. Utredningen har ansett sig icke böra
förorda ändrad löneställning för ifrågavarande befattningshavare å järnvägsstyrelsens
byråer och kontor, å distriktskanslierna, vid ban-, maskinoch
förrådsavdelningarna samt vid huvudverkstäderna. Däremot anser utredningen,
att kontoristerna och förste kontoristerna vid trafikavdelningen
och trafikinspektörsexpeditionerna böra uppflyttas till Ca 13 respektive
Ca 15.
Över utredningens förslag ha utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen,
statens lönenämnd, svenska järnvägsmannaförbundet samt svenska järnvägarnas
kontorspersonal- och arbetsledareförbund.
1947 års biträdesutredning.
Utredningen redogör till en början för kontoristernas tidigare avlöningsförhållanden,
behandlingen under senare år av deras lönefråga, nuvarande
antal kontoristbefattningar, kontoristernas rekryterings- och befordringsförhållanden,
kompetenskrav, arbetsuppgifter samt innehållet i de framställningar
från personalhåll, som legat till grund för utredningen.
Beträffande kompetenskrav och arbetsuppgifter för kontoristerna vid trafikavdelningen
anför utredningen följande.
Av den kontoristpersonal, som sysselsättes inom trafikavdelningen, kräves
särskild fackteoretisk utbildning, i det att såsom villkor för erhållande
av kontoristbefattning vid trafikavdelningen är uttryckligen föreskrivet godkänd
genomgång av trafikavdelningens kontoristkurs. Denna undervisningskurs
omfattar teoretisk-praktisk utbildning i ett flertal fackämnen, berörande
olika grenar av trafiktjänsten. Kontoristpersonalen vid trafikavdelningen
skall alltefter det tjänsteställe, där vederbörande är placerad för tjänstgöring,
vara skickad att förrätta tågexpediering (tågklarering) icke blott å
mindre stationer, expeditionsställen och trafikplatser utan även å större
stationer, att fullgöra uppbördstjänst å större biljett- och godsexpeditioner
med stor och tyngande kassarörelse med därtill hörande avgifts- och fraktberäkningar,
att förestå mindre biljett- och godsexpeditioner, att ombesörja
vagnexpeditionsgöromål å rangerstationer och andra större stationer, där
24
Kunrjl. Maj:ts proposition nr 239.
vagnrörelsen är av större omfattning in. m. Cirkulation mellan olika expeditioner
och tjänsteställen förekommer i mycket stor utsträckning.
Biträdesutredningen anser sig kunna konstatera, att tjänstgöringen å trafikavdelningens
tjänsteställen i jämförelse med arbetet å kontor och expeditioner
inom de övriga avdelningarna är mera mångsidig och delvis även
ansvarsfullare, i det att befattningshavaren vid sin tjänsteutövning i trafiktjänst
ofta har att fatta snabba och viktiga avgöranden på eget ansvar,
exempelvis såsom stationslöreståndarens ställföreträdare eller som tågexpeditör.
Här synes man ock kunna skönja en med åren inträdd mer eller
mindre utpräglad förskjutning av arbetsuppgifterna i riktning mot mera
kvalificerade tjänsteåligganden än tillförene. Särskilt synes detta vara fallet
beträffande den ansvarsfulla tågtjänsten därigenom, att kontoristpersonalen
numera i stor utsträckning anlitas för tågklarering å större stationer
med jämförelsevis omfattande tågrörelse.
I fråga om de lönegrader, som vid en förbättring av löneställningen för
kontoristerna inom trafikavdelningen kunna övervägas, samt i fråga om
därvid möjliga tjänstetitlar anför utredningen följande.
Utredningen har utgått från den fördelning av arbetsuppgifter å förste
kontorister och kontorister, som anvisats i gällande, av järnvägsstyrelsen
utfärdade normer för enhetlig personaluppsättning inom trafikavdelningen.
Beträffande förste kontoristerna skulle det i betraktande av de funktioner
de på grund härav numera ha att fullgöra inom den praktiska trafiktjänsten
kunna ifrågasättas, om icke skäl förefunnes att återställa den likställighet
i lönehänseende med vissa andra grupper — förste banmästare, förrådsmästare,
ledningsförmän in. fl. — som var rådande före ikraftträdandet av 1919
års avlöningsreglemente. Sistnämnda befattningshavare tillhöra för närvarande
lägst Ca 16. Å andra sidan skulle en uppflyttning av förste kontoristbefattningen
till sistnämnda lönegrad kunna anses innebära en väl stor, av
förhållandena icke motiverad löneskillnad i förhållande till förste kontorister
vid statens järnvägars övriga avdelningar. Och då stationsinästarbefattningarna
besättas med befattningshavare ur kontoristgrupperna, synes högre
lönegradsplacering lämpligen icke böra ifrågakomma än att befordran till
den i Ca 16 placerade befattningen såsom stationsmästare av klass 7 medför
löneförhöjning. Biträdesutredningen har fördenskull för sin del ansett sig
höra stanna vid att förorda, att befattningen såsom förste kontorist vid trafikavdelningen
hänföres till Ca 15. För ändamålet hör alltså eu ny befattning
med placering i nämnda lönegrad införas i tjänsteförteckningen.
Beträffande kontorist vid trafikavdelningen vill biträdesutredningen med
tillämpning av principen om minst två lönegraders skillnad mellan befattningar
inom samma arbetsområde förorda, att en ny kontoristbefattning
uppföres å tjänsteförteckningen med placering i Ca 13.
Biträdesutredningen förbiser icke, att invändningar ur praktisk synpunkt
kunna göras mot en uppdelning av kontoristpersonalen vid statens järnvägar
på icke mindre än fyra lönegrader. Några större olägenheter därav synes
dock knappast vara att befara. Övergång från kontoristtjänst vid trafikavdelningen
till kontoristtjänst vid annan avdelning eller vid styrelsen har hittills
endast undantagsvis ägt rum. I allmänhet förekommer övergång från
en avdelning till en annan icke i annat sammanhang än vid befordran. Skulle
det av praktiska skäl befinnas lämpligt att särskilja trafikavdelningens
kontorister från kontoristpersonal i övrigt vid verket, skulle detta kunna
tänkas ske genom att för de förras vidkommande utbyta de nuvarande tjänstetitlarna
mot nya tjänstebenämningar. Utan att framlägga något direkt
förslag härutinnan vill biträdesutredningen ifrågasätta, om icke såsom tjäns
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
25
tebeteckning för befattningarna såsom förste kontorist och kontorist i Ca 15
respektive Ca 13 lämpligen skulle kunna användas tjänstebenämningarna
förste stationsexpeditör respektive stationsexpeditör.
Den å trafikinspektör sexpeditionerna tjänstgörande kontoristpersonalen
plägar merendels rekryteras från trafiksektionernas personal, varjämte cirkulation
mellan trafiksektionsledning och sektioner understundom förekommer.
Biträdesutredningen har avsett, att de lönegrader, som förordats
för kontoristpersonalen inom trafikavdelningen, skulle tillämpas även å
kontoristpersonalen å trafikinspektörsexpeditionerna.
Däremot anser biträdesutredningen, att de nya befattningarna i Ca 15 och
Ca 13 icke böra konnna i tillämpning beträffande sådan vid trafikavdelningen
tjänstgörande kontoristpersonal, som på grund av kroppslig defekt av
ett eller annat slag är uppförd å statens järnvägars övergångsstat, liksom ej
heller beträffande den kontoristpersonal, som är uppförd på vissa övertagna
enskilda järnvägars övergångsstater.
De nya befattningarna anser utredningen böra komma till stånd från och
med den 1 juli 1948. I samband därmed bliva ändringar erforderliga i den
för år 1948 fastställda personalförteckningen för statens järnvägar, såvitt
angår antalet ordinarie kontoristbefattningar i Ca 15, Ca 14, Ca 13 och Ca 12.
Något ansökningsförfarande vid överflyttande av nuvarande tjänstinnehavare
till de nya befattningarna synes icke böra ifrågakomma, utan torde
förklaring böra lämnas därom, att konstitutorial, som utfärdats för vid
trafikavdelningen anställd förste kontorist eller kontorist skall gälla såsom
konstitutorial å motsvarande befattning i Ca 15 respektive Ca 13. För
placering i löneklass i den nya lönegraden synas böra gälla de regler, som i
allmänna avlöningsreglementet äro meddelade för fall av befordran till befattning
i högre lönegrad.
Utredningen uppskattar den årliga kostnadsökningen vid bifall till utredningens
förslag till i runt tal 500 000 kronor.
Utlåtandena.
Järnvägsstyrelsen avstyrker bifall till utredningens förslag.
Styrelsen anser, att man icke kan tillmäta kravet på att trafikavdelningens
kontorister skola ha genomgått godkänd teoretisk fackutbildning allt för
stor betydelse. I stort sett likvärdiga kurser genomgås av stationsförmän
och konduktörer. Men dessutom utbildas i teoretiska kurser jämväl banförmän,
reparatörer och banmästare vid banavdelningen, vagnskötare, vagnförmän,
reparatörer och lokmän vid maskinavdelningen samt rälsbussförare
vid trafikavdelningen. Flera av dessa kurser äro av betydligt större omfattning
än den som är föreskriven beträffande kontoristerna vid trafikavdelningen.
Ej heller skälet att dessa tjänstemän numera ålagts en del arbetsuppgifter,
som tidigare varit anförtrodda tjänstemän i högre lönegrad, bar den betydelse
utredningen inlägger däri, eftersom arbetet under senare år rationaliserats,
t. ex. genom införande av kontorsmaskiner samt förenklad redovisning
och taxering.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
Styrelsen anför vidare följande.
Utredningen har i förbigående angivit, att kontoristerna och förste kontoristerna
vid trafikavdelningen ha möjlighet att erhålla befordran till stationsmästare.
Enligt styrelsens mening bär dock ej tillräcklig vikt lagts vid
detta sakförhållande. I 1948 års personalstat finnas inrättade icke mindre
än 587 stationsmästarbefattningar av olika grader. Antalet förste kontorister
vid trafikavdelningen utgör 406 och antalet kontorister vid samma avdelning
1 436. Antalet stationsmästarbefattningar utgör således 32 % av sammanlagda
antalet förste kontorister och kontorister vid trafikavdelningen.
Åldersfördelningen hland stationsmästarna är emellertid sådan, att avgången
bland dem blir stor. Under åren 1946 och 1947 tillsattes sålunda 94
respektive 64 stationsmästarbefattningar av klass 7. Då medelåldern vid
befordran till kontorist vid trafikavdelningen för närvarande ligger under
35 år, är det uppenbart, att största delen av trafikavdelningens kontorister
och förste kontorister kunna erhålla befordran till stationsmästartjänster.
En motsvarande möjlighet till befordran föreligger icke alls vid de övriga
avdelningarna. Det är även att märka, att den föreslagna befordringsgången
skulle medföra att det endast uppstår en lönegrads skillnad mellan befattningarna
förste kontorist vid trafikavdelningen och stationsmästare av
klass 7. Denna befordringsgång med endast en lönegrads skillnad anger
utredningen dock som olämplig. Följden torde nämligen bliva den, att även
stationsmästarna begära uppflyttning i högre lönegrad.
Rent allmänt vill styrelsen framhålla, att de skäl, som av utredningen anförts
för uppflyttning i lönegrad av vissa kontorister och förste kontorister,
kunna framläggas för en mängd befattningar vid statens järnvägar, varför
förslagets realiserande utan tvekan komme att medföra krav på liknande
förhöjningar från andra befattningshavargruppers sida.
Uppflyftningar i lönegrad vid ett tillfälle för en grupp tjänstemän och vid
ett annat tillfälle för någon annan grupp kunna endast leda till missnöje
hos de grupper, som icke samtidigt få sin lönegradsplacering prövad. Många
beröringspunkter kunna finnas mellan skilda grupper av tjänstemän, t. ex.
i fråga om utbildnings- och kompetensvillkor. Det medför därför i regel allvarliga
konsekvenser att vid ett visst tillfälle höja en enstaka grupp och
samtidigt lämna flera andra helt ur räkningen. Rättvisan bjuder, att den ena
gruppens placering på löneskalan i förhållande till andra gruppers placering
blir föremål för prövning vid en allmän samtidig översyn av tjänsteförteckningen.
Statens lönenämnd har erinrat, att allmänna lönenäinnden senast den 5
mars 1947 yttrat sig över framställningar om höjd löneställning för kontoristgrupperna.
Allmänna lönenämnden ifrågasatte därvid, huruvida tidpunkten
icke vore inne att verkställa en utredning rörande vissa sedan flera år tillbaka
aktuella lönegradsplaceringsfrågor vid statens järnvägar.
Statens lönenämnd anför därefter följande.
Vid sitt övervägande av nu föreliggande förslag om lönegradsuppflyttning
av trafikavdelningens kontoristgrupper har statens lönenämnd icke funnit
sådana förhållanden ha inträtt, som kunna föranleda lönenämnden att frångå
den uppfattning, som allmänna lönenämnden givit uttryck åt, nämligen
att frågan om löneställningen för dessa befattningshavare icke borde upptagas
till friståede prövning utan lösas i ett vidare sammanhang. I detta hänseende
må särskilt påpekas, att ett bifall till utredningens förslag knappast
torde kunna undgå att få konsekvenser beträffande löneställningen för vissa
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
27
andra grupper av befattningshavare, vilka tidigare ansetts böra i löneavseende
likställas med kontoristerna respektive förste kontoristerna. En uppflyttning
av kontoristgrupperna vid trafikavdelningen lärer ej heller kunna
genomföras utan att påverka löneförhållandena för befattningshavare i med
dessa grupper närstående lönelägen. Lönenämnden kan sålunda icke tillstyrka,
att utredningens förslag lägges till grund för en lönegradsuppflyttning
för nu ifrågavarande kontoristgrupper. Med denna sin inställning till
frågan om löneställningen för trafikavdelningens kontorister och förste kontorister
kan lönenämnden icke heller biträda biträdesutredningens förslag
om uppflyttning i lönegrad av trafikinspektörsexpeditionernas motsvarande
tjänstegrad.
Ledamoten av lönenämnden Sjöberg har anmält avvikande mening mot
lönenämndens utlåtande. Enligt hans uppfattning borde lönenämnden ha förordat
en generell uppflyttning av kontoristerna och förste kontoristerna vid
statens järnvägar till Ca 14 respektive Ca 16.
Svenska järnvägsmannaförbundet har tillstyrkt utredningens förslag.
Svenska järnvägarnas kontorspersonal- och arbetsledareförbund förordar
för sin del, att kontoristerna och förste kontoristerna vid trafikavdelningen
placeras i Ca 14 respektive Ca 16. Därjämte förordar förbundet, att de kamerala
kontoristerna å styrelsens byråer och kontor, å distriktskanslierna, å
ban-, maskin- och förrådsavdelningarnas kamerala kontor och expeditioner
samt å verkstadskontoren placeras i Ca 14.
Departementschefen.
Frågan om kontoristernas och förste kontoristernas löneställning vid statens
järnvägar har sedan länge varit föremål för diskussion. Av den lämnade
redogörelsen framgår att det nu föreliggande förslaget framlagts av en av
chefen för finansdepartementet tillsatt utredning. Vid ärendets beredning
inom finansdepartementet har ansetts, att frågan bör underställas årets riksdag.
De betänkligheter, som framförts mot förslaget, äro förklarliga. Å andra
sidan kan — särskilt vid jämförelse med förhållandena inom statsförvaltningen
i övrigt — med fog göras gällande, att löneställningen för vissa kontoristgrupper
vid statens järnvägar icke är tillfredsställande. Mot denna bakgrund
synes mig det nu framlagda förslaget utgöra en godtagbar lösning.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag alltså, att
befattningarna kontorist i Ca 13 och förste kontorist i Ca 15 införas vid statens
järnvägar. Å Kungl. Maj :t torde få ankomma att efter förslag från järnvägsstyrelsen
bestämma antalet befattningshavare i de bägge nya tjänstegraderna.
Införande av båtsman och förste motorman å tågfärja i Ca 11 samt motor
man å tågfärja i Ca It). Frågan har aktualiserats av svenska järnvägsmannaförbundet,
som i skrivelse den 3 december 1946 föreslog att befattningarna
båtsman och motorman å tågfärja skulle införas i A 8 (Ca 12). Befattning
som motorman å tågfärja skulle finnas å statens järnvägars dieselmotor
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
drivna tågfärja Malmöhus, medan båtsmanstjänst skulle inrättas även vid
de båda tågfärjorna Konung Gustav V och Drottning Victoria, över järnvägsmannaförbundets
framställning ha utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen
den 2 maj 1947 och av statens lönenämnd den 19 september 1947.
Svenska järnvägsmannaförbundet.
I samband med att statens järnvägars nybyggda tågfärja Malmöhus insattes
i trafik å routen Malmö—Köpenhamn, överfördes sådan eldarpersonal
från tågfärjan Malmö, som genomgått utbildning såsom dieselmotorskötare,
för tjänstgöring såsom eldare ombord å den nya tågfärjan. I mån av ytterligare
behov nyanställdes personal, som tidigare innehaft anställning på
varv och där genomgått utbildning i maskinuppsättning och skötsel av dieselmotorer.
Det sammanlagda antalet personal, som förutom erforderligt antal maskinister
erfordras för tjänsten i maskinrummet, uppgår till åtta.
Vid såväl uttagning bland tidigare anställd eldarpersonal som vid nyanställning
har endast kunnat ifrågakomma personer, som innehaft de högsta
kvalifikationerna och förvärvat god yrkesskicklighet inom det maskintekniska
facket och inom olika specialyrkesgrenar.
Under tid, då fartyget är i trafik, skall maskinpersonalen kunna företaga
förekommande reparationsarbeten av rör- och kylvattenledningar, kranar,
kylmaskiner, kopparslageriarbeten, svetsnings- och svarvningsarbeten m. m.
Under fartygets uppläggning, antingen i hamn eller på varv, skola motorskötarna
under ledning av maskinisterna deltaga i alla förekommande revisionsarbeten
av huvud- och hjälpmaskiner.
De arbetsuppgifter, som sålunda åligga denna kategori av tågfärjans besättning,
torde till sin karaktär vara sådana, att de väl försvara en väsentligt
högre löneställning än den som svarar mot A 5 (Ca 9). På grund av de
fordringar, som sålunda uppställas på dessa befattningshavare, synas starka
skäl föreligga för att befattningen motorman å tågfärja införes i tjänsteförteckningen
och placeras i A 8 (Ca 12).
I allmän sjöfart, då fartyg medföra passagerare, är i regel båtsman anställd
ombord, vilken har till åliggande att vara närmaste arbetsledare för
däckspersonalen, då rengöring av däck och fartygssidor, putsning av fönster,
mässing och dylikt skall företagas. Sådana arbeten, med undantag
av vaskning av fartygssidorna, förekomma dagligen ombord å statens järnvägars
tågfärjor och får då i regel någon av styrmännen, eller om uppdrag
lämnas åt någon av matroserna, denne tjänstgöra såsom arbetsledare. Utöver
arbetet som arbetsledare finnas även andra arbetsuppgifter, som böra
anförtros åt sådan tjänstehavare, såsom handhavandet av fartygens förråd
och tillsyn av livbåtar och livräddningsmaterial. Därjämte bör åt båtsman
lämpligen anförtros kontroll av inskrivet resgods in. m.
På grund av de relativt korta tider, som äro fastställda för gång mellan
de olika hamnarna, äro samtliga styrmän fullt sysselsatta med navigation,
expeditionsarbete och inspektion av salonger, och kunna av denna anled
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
ning icke medhinna den allmänna tillsyn, som i olika detaljer får anses
vara erforderlig. Från befälhavarnas och övrigt däcksbefäls sida torde det
otvivelaktigt också vara till gagn att veta sig ha tillgång till särskilda
befattningshavare för handhavandet av nämnda tjänsteuppdrag.
Med hänsyn till arbetsuppgifterna och det kvalitativa värde, som torde
ligga i desamma, får det anses vara skäligt, att båtsmansbefattning bör
vara placerad i A 8 (Ca 12).
JÄRNVÄGSSTYRELSEN.
Då av infordrad utredning från distriktschefen i Malmö framgår, att
ifrågavarande förslag äro väl motiverade med hänsyn till motsvarande befattningshavares
ställning vid handelsflottan tillstyrker styrelsen att följande
befattningar införas i tjänsteförteckningen, nämligen båtsman och
förste motorman å tågfärja i A 7 (Ca 11) samt motorman å tågfärja i A 6
(Ca 10). Styrelsen anser sig alltså icke böra tillstyrka järnvägsmannaförbundets
förslag oförändrat.
Enligt distriktschefens utredning skulle de fem eldarbefattningarna i
Ca 9 å tågfärjan Malmöhus ombildas till befattningar som motorman å tågfärja
samt de tre maskinvakttjänsterna å samma färja i Ca 10 till befattningar
som förste motorman å tågfärja.
Statens lönenämnd.
För bedömande av de framförda förslagen om inrättande av nya tjänster
å statens järnvägars tågfärjor har statens lönenämnd, sedan tillstånd härtill
lämnats av cbefen för finansdepartementet, företagit en resa till Malmö
samt medföljt tågfärjan Malmöhus å en tur Malmö—Köpenhamn och åter.
Under resan överlädes med vederbörande befäl samt bereddes tillfälle för
representanter för nu ifrågavarande personalkategorier att framföra sina
synpunkter. För lönenämnden demonstrerades den berörda personalens arbete
under färjans gång.
Beträffande eldar- och maskinvaktpersonalen å Malmöhus inhämtades,
att förevarande befattningshavare ha arbetsuppgifter, som väsentligt avvika
från dem som ankomma på motsvarande befattningshavare vid de båda ångdrivna
tågfärjorna. Eldarna på Malmöhus hade sålunda att under färjans
gång ombesörja smörj ning och tillsyn av maskineriet, pejling av tankar
in. in. samt att vid uppehåll i hamn eller uppläggning deltaga i erforderliga
underhålls- och reparationsarbeten. De nuvarande maskinvakterna hade att
utföra ett kvalificerat arbete, som krävde stor precision och yrkesskicklighet.
Vidkommande förslaget om inrättande av båtsmansbefattning avsågs, att
båtsmannen skulle intaga en förhandsställning framför matroserna och i
sådan egenskap fördela arbetet bland däcksmanskapet. Båtsmannen skulle
förestå vissa förråd samt se till att förråden vid behov kompletterades och
alt förbrukningsartiklar för löpande arbeten icke utlämnades i större ut
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
sträckning än som vore erforderligt. Han skulle vidare svara för ifrågakommande
målningsarbeten, slipning av golv m. m.
Med ledning av vad sålunda inhämtats har nämnden kommit till den
uppfattningen, att den nuvarande löneställningen för eldarna och maskinvakterna
å tågfärjan Malmöhus icke svarar mot på dessa befattningshavare
ankommande göromål. Nämnden anser sig emellertid icke kunna tillstyrka
järnvägsmannaförbundets hemställan, att förevarande personalgrupper
skulle uppflyttas till Ca 12. Erinras må nämligen, att de härigenom skulle
komma att inplaceras i samma lönegrad, som gäller för den å tågfärjan
tjänstgörande maskinskötaren, vilkens arbetsuppgifter torde få anses mera
kvalificerade än eldarnas och maskinvakternas. Lönenämnden anser sig
därför endast kunna förorda, att eldar- och maskinvaktstjänsterna uppflyttas
till de lönegrader, som järnvägsstyrelsen föreslagit. De tilltänkta
båtsmansbefattningarna synas jämväl böra inplaceras i den av styrelsen
föreslagna lönegraden. I delta sammanhang vill lönenämnden meddela, att
vid nämndens besök å tågfärjan från personalhåll uttalades önskemål om
uPpfIyttning i lönegrad av rorgängaren och timmermannen samt av -de
matroser, som hade hand om biljettkontrollen.
Ledamoten av lönenämnden Sjöberg har vid ärendets behandling anslutit
sig till järnvägsmannaförbundets förslag.
Departementschefen.
Liksom svenska järnvägsmannaförbundet och de i ärendet hörda myndigheterna
anser jag, att de befattningshavare å tågfärjorna, om vilka här
är fråga, bör beredas förbättrad löneställning. Jag anser mig emellertid böra
stanna vid att förorda det av järnvägsstyrelsen utformade och av lönenämnden
biträdda förslaget. Vid bifall härtill böra befattningarna båtsman
och förste motorman å tågfärja i Ca It samt motorman å tågfärja i Ca 10
införas vid statens järnvägar. Å Kungl. Mai :t torde få ankomma att efter
förslag från järnvägsstyrelsen fastställa antalet befattningar i de tre tjänstegraderna.
Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har
vidare föreslagit uppflyttning av dels 1 förste byråsekreterare å förrådsbyrån
från Ca 30 till byrådirektör i Ca 31, dels 1 förste byråingenjör å maskintekniska
byråns motor- och ångloksavdelning från Ca 30 till byrådirektör
i Ca 31, dels 1 förste byråsekreterare å persontrafikbyråns vagnavdelning
från Ca 27 till Ca 30, dels 1 ingenjör å maskintekniska byråns bromsavdelning
från Ca 25 till byråingenjör i Ca 29, dels 2 förste byråsekreterare, den
ene å försvarsbyrån och den andre å reklamavdelningen, från Ca 27 till
Ca 29, dels 4 byråsekreterare, en å driftjänstbyråns allmänna avdelning, en
å samma byrås räkenskapsavdelning, en å maskintekniska byråns allmänna
avdelning och en å persontrafikbyråns reseavdelning, från Ca 24 till förste
byråsekreterare i Ca 27, dels 1 ingenjör å distriktskansliet i Malmö från
Ca 25 till Ca 27, dels 1 ingenjör å statens järnvägars elektrotekniska labora
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 239.
31
torium i Älvsjö, från Ca 23 till Ca 27, dels 3 ingenjörer, en å elektrotekniska
byrån, en å 28 bansektionen med huvudort i Ystad och en å lokstationen i
Halmstad, från Ca 23 till Ca 25, dels ock 2 bokhållare, en å godstrafikbyråns
vagnavdelning och en å statistiska kontorets avdelning för lok- och
vagnstatistik, från Ca 21 till byråsekreterare i Ca 24.
J ÄRN VÄGS STYRELSEN.
Å förrådsbyrån fungerar som förrådsdirektörens närmaste man och ställföreträdare
en förste byråsekreterare i Ca 30. Hans arbetsuppgifter äro utöver
dem, som tillkomma honom i förenämnd egenskap, förutom skötseln
av löpande ärenden, bland annat handläggning av upphandlingsärenden
och personalfrågor, ledning och fördelning av arbetet å förrådsbyrån samt
övervakning av linjeförrådens skötsel. Därutöver tillkomma arbetsuppgifter
av tillfällig art ävensom utredningar och kostnadskalkyler av olika slag
in. in. I detta sammanhang må framhållas, att linjepersonalen å förrådsavdelningen
är direkt underställd styrelsen.
I och med den ansvällning av förrådsrörelsen, som förorsakats av det
fortgående förstatligandet av enskilda järnvägar med tillhörande billinjer
och inträffad trafikstegring, har arbetet å förrådsbyrån avsevärt ökats såväl
kvantitativt som kvalitativt, och handläggandet av de stora och betydelsefulla
frågor, som förekomma vid statens järnvägars hela landet omspännande
förrådsrörelse, har för nämnde förste byråsekreterares del medfört
mera självständig handläggning av vissa ärenden.
För bedömandet av förrådsrörelsens stegrade omfattning kan nämnas, att
omslutningen, som år 1933 belöpte sig till ca 33 miljoner, år 1946 stigit till
ca 143 miljoner och kan efter ett fullföljt förstatligande beräknas röra sig
om ungefär 175 miljoner kronor årligen.
Såsom föreståndare för maskintekniska byråns motor- och ångloksavdelning,
som har en personaluppsättning av 32 personer, tjänstgör en förste
byråingenjör. På honom ankommer att leda och övervaka arbeten rörande
konstruktion och inköp av ånglok, motorlok, motorvagnar, rälsbussar, lokomotorer,
landsvägsbussar, bilar samt motorförscdda specialfordon. Under
honom sorterar dessutom byråns ritarkiv och den för hela styrelsen gemensamma
kopieringsanstalten. Avdelningen handhar även besiktning och
tillverkningskontroll av de omnämnda typerna av järnvägsfordon.
Avdelningens arbetsuppgifter äro mycket mångsidiga, enär densamma
svarar för konstruktion av såväl vagnskorgar, boggier och inredning som
maskinanläggningar och kraftöverföringar å motorfordonen. Dessa arbeten
äro i allmänhet av speciell art, särskilt på grund av kravet på lättviktskonstruktioner,
när det gäller motorfordonen.
Vid avdelningen bedrives undersöknings- och forskningsarbete i avsikt
all få fram för svenska förhållanden lämpliga typer av motorlok samt rälsbussar,
avsedda även för mera omfattande persontrafik. Allt i avsikt att
erhålla billigare driftformer för de linjer, som nu drivas med ånglok.
När det gäller landsvägstrafiken har avdelningen att leda den tekniska
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
utvecklingen för att erhålla för statens järnvägars person-, turist- och godstrafik
lämpliga buss- och biltyper.
I fråga om ånglok är nyanskaffningen numera icke så stor, men i stället
äger ett omfattande arbete rum för modernisering och standardisering av
särskilt de med övertagna banor erhållna ångloken.
Då avdelningen har icke endast mycket mångsidiga utan även synnerligen
speciella arbetsuppgifter och då de moderna motorfordonen äro tekniskt
sett mycket komplicerade maskiner, inkluderande förutom motorer
även kraftöverföringar av såväl elektriska, hydrauliska och mekaniska typer,
måste stora krav ställas på föreståndarens kunnighet och ansvar samt
förmåga att leda arbetet.
De arbetsuppgifter, som åvila persontrafikbyråns vagnavdelning, ha under
de senare åren stadigt ökat. Det avsevärda merarbete, som genom ökningen
ålagts avdelningen, har också blivit mera komplicerat, dels genom
det ojämna förhållandet mellan tillgång och behov av rullande materiel,
dels genom att större delen av det ökade antalet vagnar tillförts statens
järnvägar i samband med förstatligandet av enskilda järnvägar. De med
dessa järnvägar övertagna vagnarna äro nämligen i regel mycket olika
såväl i byggnads- och inrednings- som i tekniskt utrustningshänseende,
vilket i sin tur medför svårigheter vid dispositionen och användningen
av dem; ett förhållande som kommer att ytterligare accentueras, då inom
kort tid även trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävles stora personvagnspark
skall handhavas av persontrafikbyrån.
De svårigheter att tillhandahålla erforderliga personvagnar för trafikens
avveckling, som rådde under krigsåren, ha icke blivit mindre utan tvärtom
större efter krigsslutet. Någon lättnad torde ej heller vara att förvänta,
främst på grund av den allmänna stegringen i resandefrekvensen och den
till följd därav utvidgade tågplanen.
Även sovvagnstrafiken har under senare år varit i en fortgående stark
utveckling, vilket i sin tur nödvändiggjort, att fördelningen av sovvagnar
måst i väsentlig omfattning förläggas centralt till persontrafikbyrån, detta
med hänsyn till den otillräckliga tillgången på sovvagnar.
Under senare år ha rälsbussar och rälsbussläpvagnar kommit till stor användning
och torde detta framdeles bliva än mera fallet. Arbetet med en
ur såväl teknisk som trafikteknisk synpunkt lämplig disposition av dessa
ur flera synpunkter olika fordon handhaves av vagnavdelningen.
Förutom förslag till nyanskaffning och ur resandesynpunkt lämplig inredning
och utrustning av motorvagnar, rälsbussar och rälsbussläpvagnar
skall även förslag till nyanskaffning och modernisering av personvagnar
uppgöras av vagnavdelningen. Med hänsyn till de varierande trafikbehoven,
den med tiden allt mer framträdande konkurrensen med andra trafikmedel,
tillgodoseendet av allmänhetens efter kriget allt större önskemål m. in. kräver
detta arbete en ur såväl praktisk och teknisk som ekonomisk synpunkt
väl genomtänkt planläggning.
Genom vagnparkens ökning har även frågan om underhållet blivit allt
Kungl. Maj:ts proposition nr 239
33
mer framträdande och de revisionsplaner, som varje månad uppgöras på
vagnavdelningen måste ägnas en särskild omsorg, för att de skola dels i
minsta möjliga mån inverka hindrande på det dagliga trafikarbetet, dels
täcka de olika verkstädernas behov av ur arbets- och materielsynpunkter
lämpliga arbetsobjekt. Dessa båda krav äro ofta mycket svåra att samtidigt
tillgodose, särskilt under sommaren och vid helgtrafik.
Samtidigt som arbetet inom vagnavdelningen ökar, stiga också fordringarna
på vederbörande tjänstemän, främst då på avdelningsföreståndaren,
som inför byråchefen är närmast ansvarig för ärendenas rätta handläggning
och för det avdelningen åliggande arbetet. Det arbete och ansvar, som
åvilar honom, kommer också att öka allteftersom trafiken utvecklas, förstatligandet
av de återstående enskilda järnvägarna fortskrider och möjligheterna
bliva större att avhjälpa bristen på personvagnar.
På grund av vad här anförts har styrelsen också sedan den 1 juli 1947
förordnat avdelningsföreståndaren, en förste byråsekreterare i Ca 27, till
extra ordinarie förste byråsekreterare i Ce 30.
Å maskintekniska byråns bromsavdelning handläggas ärenden rörande
bromsar å all rullande materiel, d. v. s. å ellok, ånglok, motorvagnar, lokomotorer,
rälsbussar, person-, gods- och specialvagnar. Arbetet inom förevarande
arbetsområde har med åren ökat mer och mer. I och med övertagande
av enskilda järnvägar har avdelningen ävenledes tillförts betydande arbetsuppgifter.
Med den utveckling här ifrågavarande arbetsområde numera undergått,
synes lämpligt ombilda avdelningen ifråga, som hittills sorterat under föreståndaren
för byråns godsvagnsavdelning, till en särskild, fristående avdelning,
som givetvis har att intimt samarbeta med de övriga avdelningarna
inom maskintekniska byrån.
Med hänsyn till de omfattande och krävande arbetsuppgifterna, som falla
inom förevarande specialområde, samt de speciella kunskaper, som erfordras
av föreståndaren för avdelningen ifråga, anses han böra erhålla byråingenjörs
tjänstegrad. Ifrågavarande tjänsteman, som är ordinarie ingenjör
i Ca 25, har med hänsyn till ovan anförda förhållanden av styrelsen
förordnats att innehava befattning som extra ordinarie byråingenjör i Ce 29.
Å försvarsbyrån finnes nu en förste byråsekreterartjänst i Ca 27, vilkens
innehavare är byråchefens närmaste man å den civila sidan av byrån.
På denne tjänsteman har efter hand och särskilt som följd av det
senaste världskriget kommit att läggas allt mera kvalificerade uppgifter,
i vilket avseende må angivas följande.
Arten och omfattningen av såväl allmänna som författningsärenden följa
utvecklingen överhuvud på transportväsendets område och ställa därigenom
— på såväl försvarsbyrån som andra järnvägens tjänsteställen —
ökade krav på kvalificerad handläggning. För försvarsbyrån tillkommer
såsom något speciellt att bevaka författnings- och organisationsförhållanden
av militär eller annan beredskapsnalur, vilka förhållanden även de genom
3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 239.
34
Kungi. Maj:ts proposition nr 239.
utvecklingens gång blivit väsentligt vidgade och mera svårbemästrade än
förr. Särskilt aktuellt är arbetet med att i byråns författningar m. m.
omsätta krigserfarenheter och omdaningar på olika områden. Samtidigt
föranleda remisser m. m. i samma syfte utredningar och utlåtanden samt i
sinom tid nya tjänsteföreskrifter från byrån. Vidare skola beredskapstidens
mer eller mindre improviserade bestämmelser och publikationer rationaliseras
och personalen härigenom befrias från otillfredsställande instruktionsförhållanden.
De sålunda antydda arbetena äro betydligt mera
omfattande än förra efterkrigstidens och fordra mera av befattningens innehavare
än tidigare. Bidragande härtill är även att det totala kriget numera
berör allt större områden av den civila förvaltningen och att en viss
enhetlighet skilda verk emellan eftersträvas.
Granskning, redigering, utredningar o. d. göromål, som utöver nämnda
ärenden ankomma på förste byråsekreteraren, påverkas både kvantitativt
och kvalitativt av de nya verksamhetsgrenar, som byrån fått sig pålagda
under de senare åren och som, ehuru med andra tjänstemän såsom närmast
föredragande, på nämnda sätt jämväl beröra befattningshavaren i fråga.
På senaste tiden har även bl. a. statens järnvägars driftvärn tillkommit,
vilket i sin mån pålagt förste byråsekreteraren arbetsdetaljer av i många
fall svårbemästrat och komplicerat slag.
Uppskovsärenden (sammanfattande uttryck för ärenden angående järnvägspersonalens
uppskov, hemförlovning, hempermittering m. m. från militärtjänstgöring
under beredskap och krig) ha sedan krigsutbrottet varit och
äro alltjämt en omfångsrik och komplicerad ärendesgrupp. Dragkampen
mellan militära och järnvägsintressen fortsätter även efter beredskapen och
kräver en oavlåtlig uppmärksamhet med ingripande och framställningar.
Till denna arbetsgrupp höra även frågor om järnvägspersonalens beredskapsregistrering
och dess militära tjänstgöringsförhållanden i fred, såsom
anstånd med repetitionsövningar, orienteringar till linjebefälet om inkallelser
m. m., allt numera av helt annan omfattning än förr resp. nytillkomna
företeelser med därav betingade nya krav på förste byråsekreteraren.
Informationer till militära och andra statsmyndigheter, statens järnvägars
och enskilda järnvägars tjänsteställen på alla avdelningar, militära resande
m. fl. bilda tillsammans med hithörande händelserapporter, klagomål, tolknings-
och tillämpningsfall en fr. o. m. detta kriget särskilt framträdande
arbetsdetalj. Denna upplysningsverksamhet har visat sig vara av stort värde
bl. a. för tjänsteställenas personalbefäl och tjänar framför allt att minska
oregelmässigheter och andra friktionsanledningar i förhållandet mellan järnvägspersonalen
och militära resande. Den kräver emellertid speciella insikter
av sin utövare och tar en dryg del av hans arbetstid i anspråk.
Statens järnvägars reklamverksamhet är sedan den 1 januari 1941 sammanförd
till reklamavdelningen, sorterande under persontaxebyrån. Centraliseringen
till ett tjänsteställe inom styrelsen av all reklamverksamhet medförde
— förutom ökning av arbetsuppgifterna — en effektivisering av reklamen.
Statens järnvägars reklam får icke stå efter i kvalitet och effek
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
35
tivitet vid jämförelse med andra affärsföretags för att rätt kunna tjäna
statens järnvägar såsom Nordens största transportföretag.
Statens järnvägars reklamverksamhet utåt är dels trafikvärvande propaganda
och dels upplysningsverksamhet. Härtill har under sista tiden tillkommit
en icke obetydlig inre reklamverksamhet, i form av upplysningsoch
undervisningsverksamhet bland statens järnvägars personal för att
denna på bästa sätt skall kunna tjäna verket och dess trafikanter.
Reklamavdelningens arbetsuppgifter äro att i statens järnvägars egen regi
skapa reklammässigt högt stående produkter av film, fotografier, broschyrer,
affischer, skyltningar, utställningar och annonser. Krigsslutet har medfört
krav på nya och omedelbara reklamåtgärder. Förstatligandet av många
enskilda järnvägar under de senaste åren och återupptagandet efter kriget
av förbindelserna med utlandet ha betydligt vidgat arbetsfältet; statens
järnvägars framtidsplaner visa vidare på att ökade reklamuppgifter av vitt
skilda slag komma att påvila avdelningen.
Föreståndaren för reklamavdelningen fungerar på samma sätt som
reklamchefen i ett enskilt företag. Han har att taga initiativ till samt bereda
och föredraga förslag till reklamåtgärder ävensom att leda och övervaka
utförandet av de mångskiftande uppgifterna. På denne tjänsteman måste
följaktligen ställas stora krav i olika hänseenden. Han har fr. o. m. den 1
januari 1947 förordnats till extra ordinarie förste byråsekreterare i Ce 29.
Såsom närmaste man till föreståndaren för drifttjänstbyråns allmänna
avdelning tjänstgör en byråsekreterare. Det denna avdelning åvilande arbetet
har under de senaste åren uppvisat en ständig stegring såväl kvalitativt
som kvantitativt. Särskilt har arbetsbördan från år 1947 ökat genom
tillkomsten av nya författningar och förhandlingsöverenskommelser, som
intimt beröra driftsavdelningens stora personalstock och som, förutom att
de medfört och medföra ett vidlyftigt utredningsarbete, bidraga till att
än mer än förut öka antalet hänvändelser till byråns allmänna avdelning
från linjeexpeditioner, från personalorganisationer och från enskilda tjänstemän.
Från den 1 juli 1948 beräknas dessutom trafikförvaltningens Göteborg—Dalarne—Gävle
järnvägar och möjligen även några andra enskilda
järnvägar bliva inlemmade i statens järnvägar, varmed följa nya arbetsuppgifter,
som i stor utsträckning komma alt belasta denna avdelning.
Såsom föreståndare för drifttjänstbyråns råkenskapsavdelning tjänstgör
en byråsekreterare.
Handläggningen av på drifttjänstbyrån ankommande ärenden, berörande
räkenskapsväsendet, driftsekonomien och statistiken, ombesörjes — i den
mån hänvisning till någon av överinspektörerna ej äger rum — av byråns
avdelning för räkenskaps- och ekonomiärenden. Bland de viktigare arbetsuppgifter,
som ankomma på nämnda avdelning, må nämnas följande.
Avdelningen har att under överdirektören och i samarbete med vederbörande
överinspektörer verkställa granskning av de från distriktscheferna
och föreståndarna för statens järnvägars resebyråer i utlandet årligen inkommande
förslagen till kostnadsstater för drift och underhåll samt hyres
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
verksamhet, att utföra härför erforderliga sammanställningar, undersökningar
och beräkningar i och för kontroll av att begärda anslag äro rätt
avvägda ävensom att utarbeta motiveringar för järnvägsstyrelsens framställningar
på detta område till Kungl. Maj :t. Avdelningen åligger även att
utöva fortlöpande kontroll över penninghushållningen inom drifttjänsten
samt över de bokförda utgifternas förhållande såväl till de fastställda anslagen
för olika tjänsteställen — numera uppgående till ett 100-tal — som till
det presterade trafikarbetet in. in. ävensom att verkställa härav betingade
kostnadsanalyser och ifrågakommande andra utredningar.
Vidare har avdelningen att ombesörja ett rätt omfattande statistiskt arbete,
varibland särskilt må nämnas utarbetandet av lönestatistik beträffande
statens järnvägars ban- och byggnadsarbetare. I nära samband härmed
står åliggandet att fortlöpande övervaka denna personalgrupps ackordslön
änster.
Förutom ovan nämnda arbetsuppgifter ankommer på avdelningen handläggning
av en mångfald löpande ärenden, avseende driftsekonomien, räkenskapsväsendet
och statistiken in. m. Hit höra exempelvis verkställandet
av speciella kostnads- och andra dylika utredningar, behandlingen av frågor,
avseende föreskrifterna för utgiftsbokföringen och dessa föreskrifters
praktiska tillämpning inom olika områden av drifttjänsten, samt beredningen
av kollektivavtalsfrågor beträffande den stora personalgruppen banoch
byggnadsarbetare.
Framför allt på grund av bannätets tillväxt genom förvärv av enskilda
järnvägar men även av andra orsaker har under senare år avdelningens
verksamhetsområde kraftigt utvidgats och därmed har också föreståndarens
arbetsbörda och ansvar i motsvarande grad ökats. Såsom i sin mån
belysande härför kan förtjäna nämnas, att summan av de årliga belopp,
varöver avdelningen har att utöva fortlöpande kontroll under de senaste
fem åren stegrats från omkring 250 miljoner kronor till 470 miljoner kronor,
d. v. s. med icke mindre än 88 procent.
Såsom föreståndare för avdelningen fungerade före den 1 juli 1942 en
extra ordinarie befattningshavare i 21 lönegraden (extra ordinarie notarie).
Efter av 1938 års personalkommission framställt, av järnvägsstyrelsen tillstyrkt
förslag förändrades fr. o. in. nyssnämnda tidpunkt befattningen till
ordinarie i samma lönegrad. Med en i och för sig motiverad höjning av befattningen
ansåg kommissionen böra anstå i avvaktan på den vidare utvecklingen.
Då, såsom ovan påvisats, föreståndarens arbetsbörda och ansvar under
de senare åren ökats i mycket hög grad, synes tiden nu vara inne att vidtaga
den höjning av befattningen, som personalkommissionen haft under
övervägande redan år 1942.
Föreståndaren för maskintekniska byråns allmänna avdelning innehade
tidigare tjänsteställning som sekreterare i 24 lönegraden (Ca 27), men
denna sänktes till 21-gradstjänst (Ca 24) i samband med att bl. a. maskinavdelningens
personalärenden överflyttades till den år 1932 nyinrättade
Iiungl. Maj:ts proposition nr 239.
37
drifttjänstbyrån. Sedan nämnda tid har byrån emellertid tillförts en elektrolokavdelning
(1939) samt en bilfordonsavdelning (1942), vilka båda tillskott
för den allmänna avdelningens vidkommande även medfört en hel del
arbetsuppgifter av fullständigt ny art.
Inom nämnda avdelning, som har en personaluppsättning på 17 personer,
handläggas bl. a. upphandlingsärenden, kostnadsstater, investeringsstater,
bokföringsärenden, utgivandet av särtrycken 77 (inventarieförteckningen
över all statens järnvägars rullande materiel) och 164 (bestämmelser
angående ändring och underhåll av rullande materiel in. in.), uppgörandet
av diverse statistiska uppgifter för olika publikationer, förandet av
journaler och liggare över rullande materiel, specialbokföring för postvagnar,
bearbetning av tjänsterapporter och därav föranledda åtgärder, varjämte
givetvis byråns personalärenden, antagningar, befordringar, avlöningsärenden
och dylikt handhaves av denna avdelning liksom ock likvidering
av all nyinköpt rullande materiel med åtföljande bokföringsåtgärder
och redovisningar. Härjämte har allmänna avdelningen att biträda byråns
samtliga fyra tekniska avdelningar i ärenden, som avse affärsuppgörelser,
kontraktsärenden, anslagsärenden och annat mer eller mindre kameralt
arbete, vilket givetvis medfört att avdelningen fått sina arbetsuppgifter såväl
kvalitativt som kvantitativt ökade i proportion till de tekniska arbetsuppgifternas
ökning. Ökningen i avdelningens arbetsbörda kan med tydlighet
även utläsas i bl. a. följande siffror. Värdet av de genom avdelningen kontrakterade
nybeställningarna uppgick år 1937 till i runt tal 6,5 miljoner för
att för budgetåret 1946/47 stiga till ungefär 40,o miljoner kronor. Anskaffningsvärdet
av den rullande materielen, som handhaves och redovisas av
maskintekniska byrån, uppgick år 1937 till 342 miljoner för att den 1 januari
1947 vara uppe i 646 miljoner kronor. Dessa ökningar återspegla sig i
sin tur direkt i de anslagsäskanden, som handläggas av föreståndaren för
allmänna avdelningen och vilka därjämte, sedan byråns arbetsområde kommit
att omfatta olika skengående motorfordon och motorfordon för landsvägsdrift,
blivit allt mer komplicerade.
Av föreståndaren för avdelningen fordras en ingående kännedom icke
blott om de rent kamerala ärendena utan även om en hel del av de å de
tekniska avdelningarna förekommande och han måste ha god kännedom
om den rullande materielen. Han har förordnats till extra ordinarie förste
byråsekreterare i Ce 27.
På persontrnfikbijråns resecwdelning har arbetet kraftigt ökat år från
år. Under och efter senaste världskriget har denna ökning varit mest markant.
Den sammanhänger med att statens järnvägars arbetsområde under
de senaste åren betydligt utvidgats och att persontrafiken ökat i intensitet.
Vidare ha allmänhetens anspråk på särskilda transportanordningar
för resor till större evenemang och stora sammankomster samt för gruppresor
ökat efter hand samtidigt som styrelsen strävat efter att på olika sätt
göra anordningar för sådana resor så bekväma som möjligt. Arbetet på
ifrågavarande avdelning väntas att ytterligare öka såväl kvantitativt som
38 Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
kvalitativt bl. a. med anledning av det fortsatta förstatligandet av enskilda
järnvägar.
På grund av den arbetsbörda, som sålunda påvilar föreståndaren för reseavdelningen,
har styrelsen redan den 1 juli 1946 meddelat förordnande
för denne att tills vidare bestrida göromål som eljest ankomme på förste byråsekreterare
i A 24 (Ca 27), vilket förordnande den 1 juli 1947 utbyttes
mot en extra ordinarie förste byråsekreterarbefattning i Ce 27.
Förste maskiningenjören å distriktskansliet i Malmö intager en särställning
bland de experter, som äro placerade på distriktskanslierna, i det att
han förutom att fullgöra samma åligganden, som tillkomma maskinexperterna
å de övriga distriktskanslierna, fungerar som sektionsföreståndare
för tågfärjelinjerna och även är maskintekniskt sakkunnig för den fartygsförbindelse
Malmö-Köpenhamn, som bedrives av det numera statsägda Svenska
Rederiaktiebolaget Öresund. Detta utökade arbetsområde inverkar givetvis
även på tjänsteförhållandena för förste maskiningenjörens närmaste
man, vilken åligger att vara hans medhjälpare och ställföreträdare även
vad beträffar hans egenskap av fartygsexpert. Sedan 1944 har denne tjänsteman
på grund av de särskilda kvalifikationer, som krävas av honom, varit
placerad i A 22 (Ca 25). Då allt för täta ombyten äro synnerligen olämpliga
för detta arbetes behöriga skötsel och göromålen dessutom numera äro
så kvalificerade, att även ur den synpunkten en höjning ansågs motiverad,
har styrelsen funnit skäligt att efter ledigförklarande i vanlig ordning antaga
den tjänsteman, som fullgör denna tjänst, såsom extra ordinarie
ingenjör i Ce 27.
Det elektrotekniska laboratoriet i Älvsjö ersätter ett tidigare inom järnvägsstyrelsens
lokaler inrymt laboratorium. Verksamheten har hittills letts
av en verkstadsmästare, som i avseende på riktlinjerna för arbetet erhållit
direktiv från elektrotekniska byråns olika tekniska avdelningar, närmast
kraftförsörjningsavdelningen, under vilken laboratoriet sorterar.
Efter utflyttningen till Älvsjö kommer verksamheten icke i samma utsträckning
som nu är fallet att kunna omedelbart repliera på byråns ingenjörskrafter.
Denna omständighet i förening med ökningen av arbetsuppgifterna
gör, att ledningen av laboratorieverksamheten bör anförtros en kvalifiserad
ingenjör med ingående kännedom om och vana vid de härmed förenade
arbetsuppgifterna. Förutom de inom laboratoriet förekommande göromålen
skall denne ingenjör även planlägga och genomföra de undersökningar
av bl. a. kontaktledningsnätets egenskaper och tillstånd, för vilka
nyligen anskaffats en specialbyggd mätvagn.
1 planeringen av det nya laboratoriet och mätutrustningen i den ovannämnda
mätvagnen har varit engagerad en högskoleingenjör med placering
i Ca 23, vilken, sedan uppförandet av laboratoriet påbörjades och mätvagnen
togs i drift, innehar förordnande i 27 lönegraden.
Det förutses, att de arbetsuppgifter, som längre fram komma att påvila
föreståndaren för laboratoriet, bliva av sådan omfattning och art, att en
byråingenjör stjänst vore motiverad. I avvaktan på att verksamheten sta
-
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
biliserats och nått full omfattning anses dock, att för laboratörieföreståndaren
tills vidare bör inrättas en ingenjörstjänst i Ca 27.
På grund av den alltmer ökade tåghastigheten och det ökade tågantalet
ha signalsäkerhetsanläggningar visat sig behövliga i en mycket stor omfattning.
Projekteringen av dessa anläggningar, som blivit allt mer komplicerade,
kräver numera en högt kvalificerad personal. För att avverka de härmed
förenade arbetena har inom elektrotekniska byrån måst avdelas största
möjliga antal kompetenta arbetskrafter. Bland dessa finns för närvarande
en grupp, som arbetar med projektering av större elektriska ställverksanläggningar.
Denna grupp ledes av en ingenjör i 23 lönegraden, vilken på
grund av de honom därvid åvilande arbetsuppgifterna meddelats förordnande
i 25 lönegraden.
På de mest arbetstyngda bansektionerna är som sektionsföreståndarens
närmaste man placerad en ingenjör i Ca 25, medan på de mindre sektionerna
närmaste mannen är placerad i Ca 23. Någon direkt poänggräns har
därvid icke angivits av 1938 års personalkommission, vars utredningar
legat till grund för bedömandet av denna fråga, men med hänsyn till
poängtalen å de sektioner, som hittills tilldelats ingenjörsbefattningar i
Ca 25, torde poänggränsen kunna beräknas ligga vid omkring 1800.
Sedan personalkommissionen slutfört sitt uppdrag, hava — såsom en
följd av förstatligandet av enskilda järnvägar — flera nya bansektioner
tillkommit, bl. a. 28 bansektionen med huvudort i Ystad. Poängtalet för
denna sektion, som ökat med 194 km huvudspår sedan år 1942, uppgick
redan vid en till 1938 års prisnivå reducerad beräkning, baserad på förhållandena
åren 1941—1943, till angivna gränsvärde och bör således nu
ligga väsentligt högre. För sektionsföreståndaren har i anledning härav
fr. o. in. den 1 juli 1946 inrättats en förste baningenjörsbefattning. Då de
arbetsuppgifter, som åvila sektionsföreståndares närmaste man, äro av
så kvalificerad art, att de motivera en höjning av befattningen till Ca 25,
tilldelades innehavaren av nämnda befattning enligt beslut av styrelsen förordnande
såsom ingenjör i Ca 25 under år 1947.
Den med Halmstad—Nässjö järnvägar övertagna verkstaden i Halmstad
drevs t. o. m. september 1946 som huvudverkstad och var som sådan underställd
verkstadsbyrån, men övergick sedan till maskinavdelningen som
driftverkstad. Härigenom fick lokstationen i Halmstad en helt annan karaktär
än tidigare. Fr. o. m. den 1 januari 1947 placerades därför som föreståndare
för denna lokstation en ingenjör i Ca 23, vilken samtidigt —- efter
ledigförklarande i vanlig ordning — erhöll förordnande som ingenjör i
Ca 25. Detta skedde dels på grund av lokstationens storlek, dels emedan
till driftverkstaden förlagts en stor del av ångloksunderhållet såväl för 25
maskinsektionen som ock för de lok, vilka inom 10 maskinsektionen trafikera
linjen Nässjö—Oskarshamn. Dessutom tillkom, att lokstationsföreståndaren
måste tilldelas en relativt självständig ställning på grund av avståndet
till sektionens huvudort (Borås).
Vid en i början av innevarande år av särskilt tillkallade sakkunniga före
-
40
Kungi. Maj-.ts proposition nr 239.
tagen värdering av den arbetsbörda, som åvilar föreståndarna för statens
järnvägars lokstationer, har det också visat sig, att Halmstads lokstation
fått poängvärdet 552, vilket enligt för klassificering av lokstationer tillämpade
grunder berättigar till föreståndarens placering i Ca 25.
Arbetet å godstrafikbyråns vagnavdelning har under de senaste åren oavbrutet
ökat. Antalet å statens järnvägar lastade vagnar utgjorde år 1939
1 260 000 och år 1946 2 910 000. Ehuru vagnbehovet sålunda ständigt ökat,
har antalet godsvagnar ej ökat i motsvarande grad. Byrån har därför länge
haft och har allt fortfarande att kämpa med följderna av en allvarlig vagnsbrist.
Detta försvårar i hög grad arbetet och nödvändiggör en oavlåtlig och
noggrann kontroll av vagnomsättningen, vagnanvändningen, vagnomloppet
och fördelningen av vagnar mellan olika trafiksektioner in. m.
Den i övrigt allmänt ökade arbetsbördan å avdelningen har gjort det nödvändigt
att avlasta en del arbeten från avdelningens föreståndare. Från och
med den 1 september 1947 vidtogs därför den organisatoriska förändringen,
att vissa mera krävande arbeten anförtroddes åt en av avdelningens bokhållare,
för vilken samtidigt en extra ordinarie byråsekreterarbefattning inrättades.
Då det kan förutses, att avdelningens arbeten framdeles vad beträffar
såväl kvantiteten som kvaliteten komma att öka, bland annat till följd
av att trafikförvaltningens Göteborg—Dalarne—Gävle omfattande linjenät
fr. o. m. den 1 juli 1948 torde komma att införlivas med statens järnvägar,
äro de arbeten, som påvila ifrågavarande tjänst, av sådan art, att dess placering
i Ca 24 är väl motiverad.
Arbetsmängden å statistiska kontorets avdelning för lok- och vagnstatistik
torde komma att öka avsevärt på grund av bland annat övertagandet
av Göteborg—Dalarne—Gävle-koncernen. Då arbetsledaren å kontorets avdelning
för varu- och tariffstatistik fr. o. m. den 1 juli 1947 innehar
tjänsteställning som byråsekreterare, synes samma tjänsteställning böra
beredas föreståndaren för avdelningen för lok- och vagnstatistik.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden tillstyrker uppflyttning av förste byråsekreteraren å förrådsbyrån
och förste byråingenjören å maskintekniska byråns motor- och
ångloksavdelning till byrådirektörer i Ca 31, uppflyttning av ingenjören i Ca
23 å elektrotekniska laboratoriet i Älvsjö och ingenjören i Ca 25 å distriktskansliet
i Malmö till ingenjörer i Ca 27 samt de föreslagna uppflyttningarna
till byråsekreterare å godstrafikbyråns vagnavdelning och statistiska
kontorets avdelning för lok- och vagnstatistik.
I övrigt ha järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag icke föranlett något
särskilt uttalande från lönenämndens sida.
Departementschefen.
De av järnvägsstyrelsen föreslagna uppflyttningarna av här omförmälda
befattningar böra ses mot bakgrunden av de ökade arbetsuppgifter, som
41
Kungi. Maj:ts proposition nr 239.
föranletts icke endast av rörelsens allmänna utveckling utan framförallt
förstatligandet av enskilda järnvägar främst trafikförvaltningen Göteborg—
Dalarne—Gävle. Det av nämnda förhållanden aktualiserade behovet av förbättrad
löneställning för vissa befattningshavare föranleder icke någon
erinran från min sida. Jag är alltså beredd tillstyrka styrelsens förslag.
Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut
om minskning vid styrelsen av antalet ingenjörsbefattningar i Ca 23 med
2 och antalet bokhållarbefattningar med 2 samt vid driftsavdelningen av
antalet ingenjörsbefattningar i Ca 23 med 2.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag
i det föregående redogjort, har järnvägsstyrelsen hemställt dels om inrättande
av 1 ingenjör stjänst i Ca 27 å bantekniska byråns husbyggnadsavdelning,
1 byråsekreterartjänst i Ca 24 å persontrafikbyråns vagnavdelning
och 5 förrådsmästartjänster i Ca 18, dels ock om uppflyttning av 2
förste byråingenjörer å förrådsbyråns tekniska avdelningar från Ca 30 till
''byrådirektörer i Ca 31, 1 byråingenjör å bantekniska byråns broavdelning
från Ca 29 till förste byråingenjör i Ca 30, 1 verkstadsingenjör vid
huvudverkstaden i Örebro från Ca 29 till förste verkstadsingenjör i Ca 30,
1 byråsekreterare å persontaxebyråns inländska avdelning från Ca 24 till
förste byråsekreterare i Ca 27, 3 ingenjörer, en å elektrotekniska byråns
kraftförsörjningsavdelning och de bägge övriga vid huvudverkstäderna,
från Ca 25 till Ca 27, 1 ingenjör å elektrotekniska byråns ledningsavdelning
från Ca 23 till Ca 27, 3 ingenjörer vid maskinavdelningen från Ca 23 till
Ca 25, 2 bokhållare, den ene å reklamavdelningen och den andre å persontrafikbyråns
reseavdelning, från Ca 21 till byråsekreterare i Ca 24 samt 4
byråassistenter å kontrollkontoret från Ca 23 till kontrollörer i Ca 24.
Statens lönenämnd har avstyrkt ifrågavarande förslag.
Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida
än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka styrelsens förslag.
Nya tjänster i anledning av statsförvärv av enskilda järnvägar. Riksdagen
har numera bifallit Kungl. Maj :ts i propositionen nr 191 framlagda förslag
om införlivning av vissa järnvägar i det statliga järnvägsnätet. På grund
härav samt i anledning av tidigare beslut om förvärv av Gotlands järnvägar
erfordras följande ordinarie befattningar i Ca 24 och högre lönegrader, nämligen
dels från och med den 1 juli 1948 1 förrådsintendent i Ca 30, 3 förste
baningenjörer i Ca 30, 1 förste byråingenjör i Ca 30, 2 förste maskiningenjörer
i Ca 30, 4 förste trafikinspektörer i Ca 30, 2 förste verkstadsingenjörer
i Ca 30, 1 maskiningenjör i Ca 29, 2 trafikinspektörer i Ca 29, 1 ingenjör
i Ca 27, 6 ingenjörer i Ca 25, 5 byråassistenter i Ca 24, 3 expeditionsföreståndare
i Ca 24 och 2 kontrollörer i Ca 24, dels ock från och med den
1 januari 1949 1 baningenjör i Ca 29 och 1 byråassistent i Ca 24. I samband
härmed kan antalet verkstadsingenjörer i Ca 29 från och med den 1
juli 1948 minskas med 1. Vidare erfordras ett antal stationsinspektorstjäns
-
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
ter. Härtill återkommer jag vid min anmälan av 1946 års klassificeringskommittés
betänkande.
Därutöver erfordras vissa befattningar å övergångsstat, bl. a. beroende på
att vissa övertagna befattningar i anledning av pågående utredning rörande
statens järnvägars distriktsorganisation icke nu böra uppföras å ordinarie
stat. Kungl. Maj :t torde bemyndigas att fatta beslut härom.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
dels den 1 juli 1948 införande av 1 verkstadsöveringenjör i Cp 11, uteslutning
av 1 verkstadsöveringenjör i Cp 10, ökning av antalet byrådirektörer
i Ca 31 från 19 till 21, införande av 1 lantmätare i Ca 31, ökning av antalet
förrådsintendenter i Ca 30 från 3 till 4, ökning av antalet förste baningenjörer
i Ca 30 från 25 till 28, ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca
30 från 7 till 8, ökning av antalet förste maskiningenjörer i Ca 30 från 19
till 21, ökning av antalet förste trafikinspektörer i Ca 30 från 29 till 33,
ökning av antalet förste verkstadsingenjörer i Ca 30 från 2 till 4, uteslutning
av 1 lantmätare i Ca 30, ökning av antalet befälhavare å tågfärja i Ca
29 från 3 till 4, ökning av antalet byråingenjörer i Ca 29 från 18 till 19,
ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca 29 från 4 till 6, ökning av
antalet maskiningenjörer i Ca 29 från 2 till 3, ökning av antalet trafikinspektörer
i Ca 29 från 5 till 7, minskning av antalet verkstadsingenjörer
i Ca 29 från 5 till 4, ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca 27 från
14 till 15, ökning av antalet ingenjörer i Ca 27 från 22 till 25, ökning av
antalet överkontrollörer i Ca 27 från 3 till 4, ökning av antalet ingenjörer i
Ca 25 från 62 till 69, ökning av antalet byråassistenter i Ca 24 från 39 till 44,
ökning av antalet expeditionsföreståndare i Ca 24 från 26 till 30, ökning
av antalet kontrollörer i Ca 24 från 14 till 16, ökning av antalet revisorer
i Ca 24 från 5 till 6 och ökning av antalet övermaskinister i Ca 24 från
3 till 4, dels ock den 1 januari 1949 ökning av antalet baningenjörer i Ca 29
från 12 till 13 och ökning av antalet byråassistenter i Ca 24 från 44 till 45.
I tjänsteförteckningen skulle verkstadsöveringenjör införas i Cp 11 och
uteslutas i Cp 10, lantmätare införas i Ca 31 och uteslutas i Ca 30, förste
kontorist införas i Ca 15, kontorist införas i Ca 13, båtsman och förste motorman
å tågfärja införas i Ca 11 samt motorman å tågfärja införas i Ca 10.
Statens vattenfallsverk.
Uppflyttning av 2 driftchefer från Cp 10 till kraftverksdirektörer i Cp 15.
Befattningshavarna i fråga förestå Västerås respektive Mellersta Norrlands
kraftverk.
Vattenfallsstyrelsen.
I fråga om Västerås kraftverk innebär styrelsens förslag en återgång
till vad som tidigare varit förhållandet. Fr. o. m. den 1 juli 1940 inrättades
nämligen en personlig kraftverksdirektörsbefattning för dåvarande
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
43
föreståndaren för kraftverket. Denna befattning indrogs år 1944 i samband
med innehavarens övergång till privat tjänst.
Under en lång följd av år ha vattenkraftstationer utbyggts i ett forcerat
tempo. Någon utbyggnad av ångkraftverket har emellertid icke skett sedan
år 1937. Då därigenom den tillgängliga ångeffekten blivit för låg i förhållande
till vattenkrafteffekten måste styrelsen under de närmaste åren utöka
ånganläggningarna avsevärt. I första hand planeras en utökning av
Västerås kraftverk till den tekniskt lämpliga gränsen genom installationen
av ytterligare två turbingeneratorer med tillhörande ångpannor. Byggnadsarbetet
för det första aggregatet pågår för närvarande, men även vissa arbeten
för det andra aggregatet, som beräknas komma i drift år 1951, ha
påbörjats. Konstruktionsarbetet i samband med stationens utbyggnad handhas
av en ångteknisk specialist med byrådirektörs tjänsteställning.
Vid sidan av ångkraftverket har verkschefen befälet över vattenfallsverkets
centralverkstad. I denna tillverkas huvudsakligen kraftledningssmiden,
järnkonstruktioner, ställverksapparater m. m. för verkets behov. Vidare utföras
omfattande reparationsarbeten å maskiner för styrelsens övriga byråer.
I en bilverkstad utföras renoveringar å hela vattenfallsverkets bilpark.
Nyligen har en stålverkstad för tillverkning av större järnkonstruktioner
uppförts, i vilken stora tillverkningar för den nya kraftledningen Harsprånget—Hallsberg
ha påbörjats. För varmförzinkning av dessa håller den
befintliga förzinkningsanläggningen på att kompletteras med en ny stor
anläggning. Varmförzinkningsarbeten utföras i stor omfattning även för
andra statliga verk samt enskilda företag.
Den verkschefen underställda personalstyrkan uppgår inalles till 435
man, vilket är den största styrka något statligt kraftverk med undantag av
Trollhätte kraftverk förfogar över.
Statens vattenfallsverks anläggningar i Norrland sorterade före år 1942
under en gemensam lokalförvaltning, Norrländska kraftverken, med huvudkontor
i Umeå. På grund av den allt större omfattning och betydelse som
kraftanläggningarna i Indalsälven och närliggande vattendrag fingo, visade
det sig nödvändigt att från och med nämnda år inrätta en särskild lokalförvaltning
för dessa, Mellersta Norrlands kraftverk. Efter sin tillkomst
har förvaltningen undergått en kraftig utveckling. I Gimån har tillkommit
Leringsforsens kraftstation. I Indalsälven pågår utbyggandet av Hölleforsens
kraftstation, vilken beräknas bliva färdig att börja producera energi i
början av år 1949. I Ångermanälvens vattensystem ha nya anläggningar tillkommit
eller äro under utbyggnad. I huvudälven har sålunda Nämforsens
kraftstation redan tagits i drift och väntas Forsmo kraftstation bliva driftklar
under våren 1948. I bifloden Fjällsjöälven har utbyggande av Kilforsens
kraftstation påbörjats. I denna älv ha nya regleringsanläggningar vid
Flåsjön, Tåsjön och Storsjouten tagits i bruk och under de närmaste åren
väntas ytterligare sådana tillkomma i Hoting, Fjällsjö och Bodum. Dessa
beräknas bliva färdiga att tagas i bruk samtidigt med att Kilforsens kraftstation
köres igång. Vidare bar arbetet med reglering av Vojmsjön i Åseleälven
igångsatts.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
Ett omfattande samarbete sker med Indalsälvens flottningsförening och
Gimåns flottningsförening för tillvaratagande av möjligheterna till korttidsreglering
under flottningstid. Motsvarande samarbete med flottningsintresset
i Ängermanälven kommer att handhas av förvaltningen.
Vattenfallsverket har nyligen ingått som delägare i Faxälvens regleringsförening
och har med denna avtalat, att viss del av det i Faxälvens sjömagasin
uppsamlade vattnet skall utnyttjas i Fjällsjöälven. Det lokala samarbetet
med Faxälvens regleringsförening kommer att handhas av förvaltningen.
Det för kraftöverföringen från mellersta Norrland till Mellansverige erforderliga
systemet av 200 kV kraftledningar sorterar under förvaltningen,
vilken själv direkt handhar drift och underhåll på halva linjelängden mellan
Indalsälven och mottagningsstationerna i Mellansverige, medan övriga
delar omhänderhas av Motala respektive Älvkarleby kraftverk. Till förvaltningen
hör även ett antal 130 kV linjer och transformatorstationer, anslutna
till 200 respektive 130 kV näten.
Antalet vid förvaltningen anställda tjänstemän och arbetare utgjorde år
1942 25 respektive 30 och beräknas år 1949 uppgå till 115 respektive 100.
Statens lönenämnd.
Med hänsyn till vad av vattenfallsstyrelsen anförts som stöd för de förordade
tjänsteförändringarna har lönenämnden ansett sig böra tillstyrka
desamma.
Departementschefen.
Den utveckling, som ägt rum och som ytterligare är att motse beträffande
såväl Västerås kraftverk som Mellersta Norrlands kraftverk, synes mig
böra leda till att cheferna för ifrågavarande kraftverk i lönehänseende likställas
med kraftverksdirektörerna i Cp 15. Liksom lönenämnden anser jag
mig därför böra tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag.
Uppflyttning av 1 byrådirektör från Ca 31 till Cp 9. Befattningshavaren
förestår elektrobyggnadsbyråns linjeavdelning. Befattningen inrättades år
1925.
Vattenfallsstyrelsen.
Konstruktionsarbetet för elektriska kraftledningar tillhöriga statens vattenfallsverk
har sedan omkring 1911 varit förlagt till Stockholm, där ett
par år senare linjeavdelningen organiserades. Ungefär samtidigt upptogs
arbetet med värdering av intrång och skadegörelser vid kraftledningars
framdragning. Omkring år 1916 utökades verksamheten att omfatta såväl
upphandling som i viss utsträckning även impregnering av trästolpar. Samtliga
verksamhetsgrenar ha nu mångdubbelt utökats, varjämte år 1943 tillkom
en redskapsavdelning, som har till uppgift att konstruera för kraftledningars
byggnad och underhåll erforderliga specialverktyg och redskap. Sedan
början av år 1945 har dessutom till linjeavdelningen förlagts en avdel
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 239. 45
ning med uppgift att ritningstekniskt granska alla på elbyrån uppgjorda
verkstadsritningar.
Den årliga ökningen av högspänningsledningarnas längd har under de
senaste sexton åren ungefär fyrdubblats, medan ökningen av anläggningskostnaderna
i medeltal åttafaldigats. Det sistnämnda höga värdet beror på
att ett flertal dyrbara ledningar för höga spänningar utförts på senare tid.
Antalet per år uppgjorda ritningar har under samma tid åttafaldigats. De
årligen utbetalda skadeersättningarnas storlek har mer än tredubblats.
Mängden inköpt och impregnerat virke har under vart och ett av de senaste
åren varit två å tre gånger så stor som år 1930.
Samtidigt med att arbetsbördan ökat kvantitativt, har den kvalitativa ökningen
varit minst lika stor. Främst har den föranletts av ökad standardisering,
införande av högre spänningar, införande av större ledarareor samt
införande och utnyttjande av nya material och nya arbetsmetoder. Kvalitetsökningen
har framtvungit en ökning av den högskoleutbildade personalen
såväl inom konstruktions- som inom skogsfacket.
Den avsevärda ökningen på linjeavdelningens alla verksamhetsområden
har icke kunnat försiggå utan en avsevärd utökning av personalen. När den
nuvarande föreståndartjänsten inrättades år 1925, omfattade den övriga
personalen på avdelningen nio personer, varav fyra ingenjörer och ritare, en
jägmästare, en forstmästare, en skogvaktare och två kanslibiträden. Nu består
personalen av 75 personer.
Statens lönenämnd.
Enligt tillämpade evalveringsprinciper motsvarar lönegraden Cp 9 närmast
lönegraden Ca 31. Förslaget kan således icke anses innebära någon
direkt uppflyttning av tjänsten. Lönenämnden ifrågasätter därför om tillräcklig
anledning föreligger för bifall till vattenfallsstyrelsens hemställan.
I sammanhanget erinrar lönenämnden, att 1947 års riksdag uttalat vissa
betänkligheter mot att hänföra allt flera befattningar till dåvarande löneplan
C.
Departementschefen.
För närvarande finnas två byrådirektörsbefattningar i Cp 9 vid statens
vattenfallsverk. Innehavarna av bägge dessa befattningar äro föreståndare
för byråavdelningar. Sålunda förestår den ene vattenbyggnadstekniska byråns
mekaniska avdelning och den andre elektrobyggnadsbyråns ångkraftavdelning.
Den nu till uppflyttning föreslagna befattningen är avsedd för
föreståndaren för sistnämnda byrås linjeavdelning. Vattenfallsstyrelsens förslag
innebär följaktligen icke något avsteg från de principer för lönegradsplacering
av vissa högre befattningar vid statens vattenfallsverk, som
tidigare vunnit statsmakternas godkännande.
Med anledning av lönenämndens hänvisning till 1947 års riksdags uttalade
betänkligheter mot att allt flera befattningar hänfördes till dåvarande
löneplan C, anser jag mig böra erinra om att riksdagens uttalande i detta
fall avsåg medicinalstyrelsen, alltså ett icke affärsdrivande verk. Det kan
46
Kungi. Maj:ts proposition nr 239.
vara av intresse att konstatera, att samma riksdag efter det ifrågavarande
uttalande gjordes biföll Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av här förut
omnämnda byrådirektörsbefattningar i Cp 9. Enligt min mening är det
fullt naturligt att i förevarande hänseende göra skillnad mellan affärsverken
och ämbetsverken inom civilförvaltningen i övrigt. Det är nämligen för
affärsdriftens rätta handhavande icke betydelselöst, att verksledningen genom
att utnyttja de möjligheter, som följa med en befattnings placering på
löneplanen Cp, kan från befattningen skilja innehavare, som av en eller annan
anledning skulle visa sig mindre lämplig för uppgiften.
De skäl, vattenfallsstyrelsen anfört till stöd för förslaget om uppflyttning
av föreståndaren för elektrobyggnadsbyråns linjeavdelning från Ca 31
till Cp 9, föranleda icke någon erinran från min sida. Jag tillstyrker därför
styrelsens förslag.
Inrättande av 2 byrådirektörstjänster i Ca 31 och 1 direktörsassistent i
Ca 30. Av byrådirektörstjänsterna är den ena avsedd för föreståndaren för
vattenbyggnadstekniska byråns arbetsledningskontor och den andra för
Älvkarleby kraftverk. Direktörsassistentbefattningen är avsedd för Norrbottens
kraftverk.
Vattenfallsstyrelsen.
Arbetsledningskontoret inom vattenbyggnadstekniska byrån organiserades
hösten 1946. Den är avsedd för handläggning av ärenden angående arbetsplaner
och organisationsfrågor vid de lokala byggnadsföretagen samt
personalärenden, jämväl inkluderande kollektivavtals- och ackordsfrågor
samt därmed sammanhängande lönestatistik beträffande byggnadsarbetarpersonalen.
Utöver de i arbetsordningen angivna ärendenas handläggning
åligger det kontorets chef att fungera som assistent till byggnadsöverdirektören
i frågor, som hänföra sig till den centrala ledningen av byggnadsföretagen.
Under ett tidigare skede har inom vattenbyggnadstekniska byrån för dessa
ärendens handläggning funnits en befattning benämnd överingenjör sassistent.
Denna befattning inrättades år 1911 och bibehölls till den 1 april
1927. Vid denna tidpunkt hade byggnadsverksamheten starkt nedgått i omfång
och vid dåvarande innehavarens förflyttning till annan befattning ansågs
ej erforderligt att återbesätta befattningen.
Anläggningsarbetenas omfång har numera stegrats och överstiger flerdubbelt
arbetsomfånget vid tiden från år 1911 till år 1927, då en överingenjörsassistentbefattning
förefanns.
För närvarande handhas hithörande ärenden av en icke ordinarie tjänsteman
(byggnadstjänsteman) i 30 lönegraden, men det är styrelsens uppfattning,
att tjänsten som arbetsledningskontorets föreståndare nu bör göras
till ordinarie.
Direktörsassistentbefattningen vid Älvkarleby kraftverk är den mest krävande
av de befattningar, som för närvarande finnas förutom vid nämnda
kraftverk vid Trollhätte, Motala och övre Norrlands kraftverk. Det har
Kungl. Maj. ts proposition nr 239.
47
nämligen under senare år utvecklat sig den praxis, att kraftverksdirektören
vid detta kraftverk erhåller speciella uppdrag, som icke direkt äga samband
med hans tjänst vid kraftverket. Så är förhållandet med den nuvarande
kraftverksdirektören och så var även fallet beträffande hans företrädare.
Den nuvarande kraftverksdirektören kommer nämligen med hänsyn till
sina erfarenheter i ångkraftfrågor bl. a. att utnyttjas för förprojekteringen
av ett nytt stort ångkraftverk, som styrelsen planerar i västra Sverige.
Den nuvarande direktörsassistenten vid Älvkarleby kraftverk har innehaft
denna tjänst sedan år 1931. Under denna tid har han haft en omfattande
arbetsbörda på grund av att han till en del fått sköta kraftverksdirektörens
åligganden. Styrelsen kan för sin del icke finna det vara tillfredsställande,
att en tjänsteman under en lång följd av år pålägges ett ansvar
och en arbetsbörda, som ingalunda svarar mot hans tjänsteställning. Som
ovan nämnts kommer arbetsbördan för direktörsassistenten icke att lätta
under de kommande åren, åtminstone icke under den tid den nuvarande
innehavaren av tjänsten är kvar. Denne, som är född 1892, har städse skött
sina åligganden på ett mycket förtjänstfullt sätt.
Den byrådirektör sbefattning i Ca 31, som styrelsen föreslår för ifrågavarande
befattningshavare, är avsedd att indragas vid inträffande ledighet
å befattningen. I avvaktan härå bör den nuvarande direktörsassistentbefattningen
i Ca 30 hållas vakant.
I personalstaten för Norrbottens kraftverk finnes icke någon befattning
som direktörsassistent. Erfarenheten under det första året visade emellertid
tydligt, att en direktörsassistent var erforderlig och att frågan om dess
inrättande icke längre kunde uppskjutas. Styrelsen ansåg sig därför nödsakad
att fr. o. in. den 1 juli 1947 förflytta en tjänsteman i Ca 30 till tjänstgöring
som direktörsassistent vid kraftverket.
De viktigaste ärendena vid kraftverket handläggas självfallet av förvaltningschefen.
De ha emellertid visat sig så omfattande, att en effektiv handläggning
icke kan ske, om icke en del av ärendena avlastas på direktörsassistenten.
Dennes arbetsuppgifter utgöras huvudsakligen av tekniska och
ekonomiska utredningar, större anläggnings- och driftärenden, planläggning
och kostnadsberäkningar, frekvensomläggningsärenden, vattenregleringsärenden,
fiskeriärenden, vissa personalfrågor samt frågor rörande utbildning
av driftpersonal, anläggningsstat samt planering för distributionens
utveckling.
Sedan de nu pågående anläggningsarbetena slutförts kommer det att vid
Norrbottens kraftverk finnas 2 primärstationer, 9 sekundärstationer samt
ett kraftledningsnät, omfattande närmare 2 000 km. Det investerade kapitalet
beräknas uppgå till omkring 185 miljoner kronor. Även om den största
återhållsamhet med inrättande av nya ordinarie befattningar bör och skall
iakttagas har styrelsen ansett det icke vara klok politik att underbemanna
Norrbottens kraftverks ledning. Såvitt man nu kan bedöma, stå vi inför en
period av stark utveckling i denna landsända, och det kräves därför att all
planering företages med den största omsorg.
48
Kungi. Maj:ts proposition nr 239.
Statens lönenämnd.
Beträffande byrådirektörsbefatlningen för föreståndaren för arbetsledningskontoret
inom vattenbyggnadstekniska byrån anser sig lönenämnden
icke böra motsätta sig styrelsens förslag.
I fråga om direktörsassistenten vid Älvkarleby kraftverk anser lönenämnden,
att det i första hand bör tagas under övervägande att bereda honom
ersättning för nierarbetet i form av vikariatsersättning enligt bestämmelserna
i statens allmänna avlöningsreglemente. Därest en dylik anordning av praktiska
skäl icke lämpligen kan komma till stånd, håller lönenämnden före,
att det icke bör inrättas en personlig byrådirektörstjänst på ordinarie stat
före direktörsassistenten, särskilt med hänsyn till att befattningen skulle
komma att finnas endast under en relativt begränsad tid. Om en särskild
tjänst i högre lönegrad anses böra uppföras i personalförteckningen för
direktörsassistenten, synes densamma böra inrättas såsom extra ordinarie
i 31 lönegraden. Vid en inplacering av direktörsassistenten i denna lönegrad
bör emellertid enligt lönenämndens mening den nuvarande tjänstebenämningen
bibehållas.
Förslaget om en direktörsassistentbefattning vid Norrbottens kraftverk
har icke föranlett något uttalande från lönenämndens sida.
Departementschefen.
Liksom lönenämnden finner jag icke anledning till erinran mot vattenfallsstyrelsens
förslag om inrättande av en byrådirektörsbefattning i Ca 31
för föreståndaren för vattenbyggnadstekniska byråns arbetsledningskontor
och en direktörsassistentbefattning vid Norrbottens kraftverk.
Ej heller synes mig något vara att erinra mot att direktörsassistenten
vid Älvkarleby beredes förbättrad löneställning''. Rörande formen härför
råda emellertid delade meningar mellan vattenfallsstyrelsen och lönenämnden.
För egen del anser jag mig böra ansluta mig till styrelsens förslag. Jag
vill erinra, att samma förfaringssätt tillämpats beträffande tvenne andra
befattningar vid statens vattenfallsverk. Jag tillstyrker alltså, att en byrådirektörsbefattning
inrättas vid Älvkarleby kraftverk. Samtidigt bör föreskrivas,
att direktörsassistentbefattningen vid nämnda kraftverk skall hållas
vakant i avvaktan på inträffande ledighet å byrådirektörsbefattningen.
Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har
vidare föreslagit uppflyttning av dels 1 byråingenjör sbefattning vid Trollhätte
kraftverk från Ca 29 till förste byråingenjör i Ca 30, dels 1 driftsingenjör
vid Västerås kraftverk från Ca 29 till förste driftsingenjör i Ca
30, dels ock befattningen såsom lantmätare hos styrelsen från Ca 27 till
Ca 29.
Vattenfallsstyrelsen.
Byråingenjören vid Trollhätte kraftverk är chef för kraftverkets anläggningsavdelning.
Befattningen tillkom år 1937. Sedan dess ha arbetsuppgifterna
för befattningshavaren avsevärt ökats.
49
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
Antalet tjänstemän och arbetare vid avdelningen utgjorde år 1937 112
och år 1947 200. På grund av den omorganisation, som nu genomförts därigenom
att kanalverkets verkstadsrörelse begränsats och motsvarande verkstadsarbeten
i stället utföras av kraftverkets verkstäder, och därigenom att
Götaälvsarbetenas kvarvarande byggnadsavdelning avvecklats, har avdelningen
ytterligare svällt. Sålunda har verkstadspersonalen utökats med 5
man och byggnadsavdelningen med ca 35 man.
Samtidigt som den underställda personalen ökat, så har avdelningschefens
totala arbetsområde också blivit större genom att kraftverkets distributionsanläggningar
vuxit i omfång och arbetsområdet blir också större
därigenom, att byggnadsavdelningen kommer att få taga hand om sådana
reparationsarbeten, som tidigare självständigt handlagts av Götaälvsarbetena.
Styrelsen har ansett, att omorganisationen medfört sådan ökning av arbetsuppgifterna
för den ifrågavarande befattningshavaren, att en höjning
av befattningen icke kunnat anstå. Styrelsen har därför den 1 juli 1947
inrättat en extra ordinarie förste byråingenjör sbefattning för befattningshavaren
i fråga.
Driftsingenjörsbefattningen vid Västerås kraftverk inrättades år 1942.
Driftsingenjörens arbetsuppgifter var ursprungligen att närmast under
driftchefen handha ledningen av driften i kraft- och stamlinjestationerna
samt montage- och underhållsarbetena å de elektriska anläggningarna. Montage-
och underhållsarbetena å de ångtekniska anläggningarna ålågo då den
dåvarande förste byråingenjören och den under honom sorterande anläggningsavdelningen.
Då sedermera anläggningsavdelningen alltmera kommit
att tagas i anspråk för nyanläggningarna, ha underhållsarbetena å de ångtekniska
anläggningarna överflyttats på driftsingenjören. Dennes arbetsbörda
och ansvar har därigenom ökat väsentligt. År 1948 kommer kraftstationen
att utökas med ytterligare ett maskinaggregat och år 1949 med
en ny ångpanna. Härigenom ökas driftsingenjörens arbetsuppgifter ytterligare.
Före idrifttagandet av dessa nya anläggningar måste driftsingenjören
deltaga i förberedelsearbetena.
Vid styrelsens juridiska hyrå finnes eu befattning som lantmätare i Ca
27. Lantmätaren åligger att vårda och ansvara för styrelsens lantmäterikartor
och övriga lantmäterihandlingar, att föra register samt utarbeta och
komplettera kartor över verkets fastigheter, att ombesörja kartläggning
över vatten- och markområden, som beröras av styrelsens verksamhet
för inköp av vattenfall samt i viss omfattning också av styrelsens utbyggnads-
och regleringsverksamhet, att verkställa lantmäteriutredningar beträffande
till inköp ifrågasatta vattenfallskomplex, alt vid lantmäteri- och
vägförrättningar vara styrelsens ombud samt att verkställa utredningar
i jorddelningsfrågor, som uppkomma vid domstolshandläggning av såväl
ägodelningsmål som utbyggnads- och regleringsmål.
Det kvalitativt mest betydelsefulla arbetet har utan tvivel varit lantmäteriutredningarna
i samband med styrelsens inköp av outbyggd vatten4
llihani/ till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 239.
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
kraft. Detta arbete bär också, sedan inköpsverksamheten under slutet av
1930-talet började forceras, tagit största delen av lantmätarens arbetstid i
anspråk.
Statens lönenämnd.
Förslagen om uppflyttning av byråingenjör sbefattningen vid Trollhätte
kraftverk och driftsingenjörsbefattningen vid Västerås kraftverk ha icke
föranlett något uttalande från lönenämndens sida.
Med hänsyn till den av 1947 års riksdag beslutade löneregleringen för
distriktslantmätarna och deras tjänstemedhjälpare, vilken lönereglering
innebar, att distriktslantmätarna placerats i Ca 32 ävensom att lantmätarbefattningar
inom distriktsorganisationen inrättats i bl. a. Ca 29, anser sig
lönenämnden böra godtaga förslaget, att befattningen som lantmätare i Ca
27 uppflyttas till Ca 29.
Departementschefen.
Ej heller jag har funnit aniedning till erinran mot vattenfallsstyrelsens
ifrågavarande förslag. Jag tillstyrker därför, att en byråingenjörsbefattning
vid Trollhätte kraftverk och en driftsingenjörsbefattning vid Västerås kraftverk
uppflyttas till förste byråingenjörs- respektive förste driftsingenjörsbefattningar
i Ca 30 samt att lantmätarbefattningen hos styrelsen uppflyttas
till Ca 29.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka
jag i det föregående redogjort, har vattenfallsstyrelsen hemställt om uppflyttning
av dels 1 byråchef från Ca 33 till ekonomidirektör i Cp 14, dels 2
byråchefer från Ca 33 till kanslidirektörer i Cp 14, dels 1 förste byråsekreterarbefattning
å kanslibyrån från Ca 29 till Ca 30, dels ock 2 ingenjörer,
den ene vid Älvkarleby kraftverks stockholmsdistrikt och den andre vid
Trollhätte kraftverks göteborgsdistrikt, från Ca 23 till Ca 25.
Statens lönenämnd anser icke, att förenämnda byråchefers löneställning
bör upptagas till fristående prövning. Lönenämnden håller i stället före, att
frågan om löneställningen för byråchefstjänsterna vid statens af färsdrivande
verk snarast möjligt bör bringas till lösning. I övrigt har lönenämnden
icke funnit tillräckliga skäl föreligga för de föreslagna uppflyttningarna.
För egen del får jag erinra, att utredning numera igångsatts rörande
löneställningen för byråchefer och högre tjänstemän inom statsförvaltningen.
I övrigt finner jag de framförda förslagen icke föranleda annat uttalande
från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka
desamma.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
ökning av antalet kraftverksdirektörer i Cp 15 från 3 till 5, minskning
av antalet driftchefer i Cp 10 från 4 till 2, ökning av antalet byrådirektörer
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
i Cp 9 från 2 till 3, ökning av antalet byrådirektörer i Ca 31 från 6 till 7,
ökning av antalet direktörsassistenter vid kraftverk i Ca 30 från 4 till 5,
ökning av antalet förste byråingenjörer i Ca 30 från 14 till 15, ökning av
antalet förste driftsingenjörer i Ca 30 från 3 till 4, minskning av antalet
byråingenjörer i Ca 29 från 9 till 8, minskning av antalet driftsingenjörer
i Ca 29 från 2 till 1, införande av 1 lantmätare i Ca 29 och uteslutning av
1 lantmätare i Ca 27.
I tjänstcförteckningen skulle lantmätare införas i Ca 29 och uteslutas i
Ca 27.
Luftfartsverket.
Uppflyttning av 2 byråchefer från Ce 33 till Ca 33, 1 förste byråingenjör
från Ca 29 till byrådirektör i Ca 31 samt 2 förste byråsekreterare från Ce
29 till Ca 29. Ifrågavarande befattningshavare tillhöra luftfartsstyrelsen. Byråcheferna
förestå marktjänstbyrån respektive kanslibyrån. Förste byråingenjören
tjänstgör å marktjänstbyrån och de två förste byråsekreterarna å
kanslibyrån.
Luftfartsstyrelsen.
Byråchefsbefattningarna tillkommo år 1945. Någon tvekan kan numera
icke råda om behovet för framtiden av befattningarna. Då cheferna för
luftfartsinspektionen och trafikbyrån äro placerade på ordinarie stat, anser
styrelsen, att även cheferna för marktjänst- och kanslibyråerna böra placeras
på ordinarie stat.
Marktjänstbyrån är organiserad på fyra sektioner, däribland den s. k.
förvaltningssektionen. Denna förestås av en förste byråingenjör i Ca 29.
Förslag om befattningens förändring till byrådirektörsbefattning framfördes
av styrelsen i personaläskandena för innevarande budgetår. Förslaget
föranledde emellertid icke någon åtgärd, då det ansågs, att ytterligare erfarenhet
borde avvaktas. Personalen å sektionen är numera av sådan storleksordning,
att sektionen sysselsätter fler befattningshavare än vardera av luftfartsinspektionen
och trafikbyrån. På grund härav och med hänsyn till arbetsuppgifternas
natur och omfattning är enligt styrelsens mening en högre
löneställning för sektionschefen berättigad. Dennes arbetsbörda kommer att
ytterligare öka under den närmaste framtiden på grund av storflygplatsens
fortsatta utbyggnad.
Vad styrelsen anfört beträffande byråcbefsbefattningarna å marktjänstoch
kanslibyråerna gäller även de bägge förste byråsekreterarbefattningarna
i Ce 29 å sistnämnda byrå. Styrelsen föreslår därför, att de uppföras å
ordinarie stat.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har icke funnit luftfartsstyrelsens ifrågavarande förslag
föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 239.
Departementschefen.
Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot luftfartsstyrelsens förslag.
Jag tillstyrker därför, att cheferna för marktjänst- och kanslibyråerna
samt de bägge förste byråsekreterarna å sistnämnda byrå uppföras å ordinarie
stat med placering i Ca 33 respektive Ca 29. Vidare tillstyrker jag, att
föreståndaren för marktjänstbyråns förvaltningssektion uppflyttas från
förste byråingenjör i Ca 29 till byrådirektör i Ca 31.
Uppflyttning av 2 flygplatschefer från Ca 28 till distriktschefer i Ca 31 och
1 flygplatschef från Ca 28 till Ca 31. Av ifrågavarande befattningshavare äro
de två förstnämnda chefer för Bulltofta respektive Torslanda flygplatser,
medan den sistnämnde är platschef å Bromma.
Luftfartsstyrelsen.
Ftygplätscheferna ha numera, huvudsakligen på grund av ökningen av
flygtrafikens omfattning men även på grund av att taxa fastställts att gälla
för samtliga civila flygplatser, erhållit ökad arbetsbörda och ökat ansvar.
Då härtill kommer, att flygplatscheferna i många avseenden intaga en nyckelställning
i den hela landet omspännande förvaltningsapparat, som skall
tillvarataga luftfartsverkets intressen — på den ankommer t. ex. att direkt
samarbeta med länsstyrelser samt andra verks lokala organisationer, kommunala
förvaltningsorgan, in- och utländska flygbolag m. m. — finner styrelsen
en höjning av befattningshavarnas löneställning påkallad. För att erhålla
en benämning, som riktigare anger vederbörandes uppgift och ställning,
anser styrelsen, att cheferna för Bulltofta och Torslanda flygplatser
(malmö- och göteborgsdistrikten) böra benämnas distriktschefer, medan
chefen för Bromma flygplats tills vidare bör bibehållas vid benämningen
flygplatschef.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har icke funnit luftfartsstyrelsens ifrågavarande förslag
föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.
Departementschefen.
Även jag anser mig böra tillstyrka luftfartsstyrelsens förslag.
I detta sammanhang anser jag mig böra erinra, att för närvarande finnas
särskilda personalförteckningar för luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen.
Någon anledning att för framtiden bibehålla denna uppdelning
synes mig icke förefinnas. Liksom beträffande övriga kommunikationsverk
böra styrelsens och lokalförvaltningens befattningar sammanföras i en för
luftfartsverket gemensam personalförteckning. Förändringen bör genomföras
från och med nästa budgetår.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör beträffande
den för luftfartsverket av mig förordade gemensamma personal
-
Kungi. Maj.ts proposition nr 239.
53
förteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande av 2 byråchefer
i Ca 33, införande av 1 byrådirektör i Ca 31, införande av 2 distriktschefer
i Ca 31, införande av 1 flygplatschef i Ca 31, uteslutning av 1 förste
byråingenjör i Ca 29, införande av 2 förste byråsekreterare i Ca 29 och uteslutning
av 3 flygplatschefer i Ca 28.
Beträffande tjänsteförteckningen skulle följande förändringar vidtagas,
nämligen införande av byråchef i Ca 33, byrådirektör, distriktschef och flygplatschef
i Ca 31 samt förste byråsekreterare i Ca 29 ävensom uteslutning av
förste byråingenjör i Ca 29 och flygplatschef i Ca 28.
Södertälje kanalverk.
Införande av trafikbiträde i Ca 10. Vid Södertälje kanalverk äro anställda
5 vakter i Ca 9. Fyra av dessa befattningar föreslås nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppflyttade till trafikbiträden i Ca 10. Förslaget har ursprungligen
framförts av civilförvaltningens personalförbund. Ifrågavarande
befattningshavare tjänstgöra vid den s. k. Mälarbron. Förbundet anser,
att dessa vakters arbetsuppgifter i allt väsentligt motsvara de som åligga
trafikbiträden i Ca 10 vid Trollbätte kanalverk. Styrelsen framhåller, att
vid sistnämnda kanalverk finnas 19 trafikbiträdestjänster i 10 lönegraden.
Med hänsyn härtill och då anställningsförhållandena vid de två kanalverken
synas böra vara så likartade som möjligt tillstyrker styrelsen förbundets
framställning.
Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot de föreslagna
uppflyttningarna.
Även jag anser mig böra tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.
Vid bifall härtill bör i tjänsteförteckningen införas tjänstetiteln trafikbiträde
i Ca 10 under Södertälje kanalverk.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
förslå riksdagen att
1 :o) bemyndiga Kungl. Maj :t att i de av riksdagen godkända
personalförteckningarna för post- och telegrafverken, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, luftfartsverket och
Södertälje kanalverk vidtaga de ändringar, jag i det föregående
förordat;
2:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av
mig i det föregående förordade ändringar;
3:o) bemyndiga Kungl. Maj :t att å övergångsstat uppföra
de befattningar och utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt,
som vid genomförandet av förberörda förslag må erfordras.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 239.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Karlson.
Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
481282
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda förslag om anslag för budgetåret året 1948/49 till oförutsedda utgifter. a1 i texten
- SU 1948:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommuni s. 6 i texten