Sök i Ratio Lex

Angående klassificering av trafikanstalterna vid postoch telegrafverken samt statens järnvägar

1948-05-08 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:240, Angående klassificering av trafikanstalterna vid postoch telegrafverken samt statens järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

1

Nr 240.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående klassificering

av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt

statens järnvägar; given Stockholms slott den 8 maj

1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 8 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

Den 17 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom departementet

biträda med utredning rörande ändrade grunder för klassificering av trafik
1

llihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 240.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

anstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar ävensom avgiva

de förslag till klassificering av verkens trafikanstalter, till vilka utredningen

kunde föranleda. Med stöd av bemyndigandet tillkallade jag den 22

maj 1946 såsom sakkunniga kanslirådet O. A. Berger, tillika ordförande,

byråcheferna G. A. Hultman och S. G. Wold samt överinspektören H. E.

Oredsson. De sakkunniga, som antogo benämningen 1946 års klassificeringskommitté,

avgåvo den 22 december 1947 betänkande i ämnet (SOU 1947:

78). I betänkandet sammanfattar kommittén de viktigare synpunkter och

förslag, som kommittén framfört, i följande sju punkter.

1. Klassificeringen bör i största möjliga utsträckning ske efter samma

principer vid de tre verken. På grund av arbetsuppgifternas olikhet är det

emellertid icke möjligt att åstadkomma ett fullt enhetligt klassificeringssystem.

2. För allmänna klassificeringar bör icke i förväg fastställas någon viss

periodicitet. Ändring av en trafikanstalts klass eller av grunderna för klassificeringen

bör kunna ske, när övertygande skäl därtill föreligga. Urvalet av

trafikfaktorer bör vara sådant, att verksstyrelserna och personalen kunna

årligen följa utvecklingen. Kommittén har medtagit endast sådana faktorer,

vilkas storlek kan utläsas ur befintlig statistik.

3. Kommittén föreslår, att nuvarande klass 4 samt vid postverket och

statens järnvägar nuvarande klass 1 A slopas. De trafikanstalter, som tillhöra

dessa klasser, föreslås fördelade på övriga klasser efter rörelsens storlek.

Vidare föreslår kommittén, att en ny högsta klass inrättas två lönegrader

ovanför den nuvarande högsta klassen.

4. De hittills använda klassbeteckningarna föreslås utbytta mot numren

på de lönegrader, i vilka föreståndarna för vederbörande trafikanstalter äro

placerade. Vidare föreslår kommittén, att klassbeteckningarna utgå ur föreståndarbefattningarnas

benämning samt att tjänstetitlarna överpostmästare

och överinspektör utbytas mot postmästare respektive stationsinspektor.

5. I fråga om de föreståndartjänster, vilkas antal bestämmas av Kungl.

Maj :t, böra verksstyrelserna givas samma befogenhet, som för närvarande

tillkommer dem beträffande andra tjänster, d. v. s. att inom ramen av fastställd

personalstat vidtaga utbyten. Motsvarande befogenhet synes böra av

riksdagen utverkas för Kungl. Maj :t beträffande de tjänster, vilkas antal

bestämmas av riksdagen.

6. Till grund för kommitténs fördelning av trafikanstalterna på de olika

klasserna ha legat för varje verk uppgjorda poänglistor, i vilka anstalterna

ordnats efter fallande poäng. Fördelningen har skett efter erfarenhetsmässig

bedömning. Sedan ungefärliga gränslinjer uppdragits på poänglistorna, ha

trafikanstalterna inom gränsområdena ägnats närmare studium. Resultaten

av fördelningen redovisas genom uppräkning av de anstalter, som enligt

kommitténs förslag böra hänföras till de skilda klasserna.

7. Kostnaderna för genomförande av kommitténs förslag uppgå för år

räknat till 320 000 kronor och fördela sig med 107 000 kronor på postverket,

52 000 kronor på telegrafverket och 161 000 kronor på statens järnvägar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunffl. Maj.ts proposition nr 240.

3

Kommittén har under utredningsarbetets fortgång haft överläggningar

med representanter för Postmästareföreningen, Posttjänstemännens förening,

Svenska postmannaförbundet, Sveriges poststationsföreståndareförening,

Kvinnliga telegraf personalens förening, Svenska telegraf tjänstemännens

förening, Statens järnvägars befälsförbund, Svenska järnvägarnas kontorspersonal-

och arbetsledareförbund samt Svenska järnvägsmannaförbundet.

Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av generalpoststyrelsen den 27

januari 1948, telegrafstyrelsen den 12 januari 1948, järnvägsstyrelsen den

28 januari 1948 och statens lönenämnd den 27 februari 1948.

Vad kommittén föreslagit anser jag mig böra tillstyrka med den jämkning

allenast, som föranledes av vad järnvägsstyrelsen anfört beträffande tre i

förslaget ingående trafikanstalter.

Kommitténs allmänna synpunkter.

Kommittén erinrar inledningsvis, att allmän klassificering av trafikanstalterna

vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar senast ägt rum

år 1938. Denna byggde på förslag av 1936 års klassificeringskommitté. I

avvaktan på ny allmän klassificering har en provisorisk klassificering verkställts

år 1946.

Klassificeringens praktiska syfte är att få fram ett underlag för bestämmande

av föreståndarnas lönegradsplacering. Det gäller därför i första hand

att finna ett siffermässigt uttryck för rörelsens omfattning vid de olika anstalterna.

Detta anser kommittén liksom tidigare böra ske genom att utvälja

och poängsätta vissa för trafikarbetet representativa faktorer, i det följande

benämnda trafikfaktorer. Det sammanlagda poängtalet uträknas därefter för

envar anstalt och anstalterna ordnas i storleksordning efter fallande poäng.

Med ledning av den sålunda erhållna poängserien och efter erfarenhetsmässig

bedömning fördelas anstalterna på skilda klasser.

Kommittén anför därefter i huvudsak följande.

Enhetligt klassificeringssystem för de tre verken. Eltersom lönerna äro

enhetligt reglerade vid de tre verken, ligger den frågan nära till hands, huruvida

icke ett enhetligt system skulle kunna användas vid klassificeringen av

verkens trafikanstalter. Kunde så ske, skulle uppenbarligen vissa fördelar

vinnas. Erinras må exempelvis, att post-, telegraf- och järnvägsanstalterna

på samma ort ofta äro och även måste bli placerade i olika klasser. Förståelsen

härav skulle givetvis underlättas, om ett enhetligt system tillämpats

vid klassificeringen.

Enligt kommitténs mening bör klassificeringen i största möjliga utsträckning

ske enligt samma principer vid de tre verken. Kommittén har emellertid

funnit, att ett fullt enhetligt klassificeringssystem tyvärr icke kan åstadkommas,

enär arbetsuppgifterna vid de tre verken äro alltför olika. Valet

av trafikfaktorer och poängsättningen av dessa har därför måst ske med

hänsyn till varje verks speciella förhållanden i fråga om arbete och organisation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Klassificeringarnas periodicitet. Tidigare räknade man med att en allmän

översyn av trafikanstalternas klassificering skulle ske med bestämda intervaller.

Vid 1938 års klassificering framlades icke något förslag i sådan riktning.

Det uttalades dock, att allmänna revisioner av klassindelningen som

regel icke borde ske med kortare mellanrum än fem år.

I praktiken har någon regelbundenhet på detta område icke kunnat upprätthållas.

Allmänna revisioner ha kommit till stånd då så efter framställning

av vederbörande verksstyrelser ansetts påkallat.

Enligt kommitténs mening finns icke anledning att i strid mot gjorda

erfarenheter fasthålla vid tanken på viss i förväg fastställd periodicitet. En

sådan måste för övrigt ur flera synpunkter betraktas såsom olämplig.

Enligt hittills tillämpad ordning ha grunderna för klassificeringen kunnat

ändras endast vid klassificeringstillfällena. Härigenom har uppkommit en

i och för sig önskvärd stabilitet. Man har emellertid samtidigt förlorat möjligheten

att under en klassificeringsperiod vidtaga sådana ändringar, som

av ett eller annat skäl kunna vara nödvändiga eller önskvärda, t. ex. till

följd av att en ny rörelsegren tillkommit eller en viss rörelsegren fått ändrad

betydelse. Man bör ej heller bortse från det förhållandet, att en periodisk

omprövning av klassificeringssystemet kan tänkas innebära en frestelse att

vid klassificeringstillfällena begagna den möjlighet, som då erbjuder sig och

som icke förrän om åtskilliga år återkommer, till att genomföra sådana

ändringar av grunderna, beträffande vilka man eljest skulle ha iakttagit

större försiktighet.

Hittillsvarande praxis har vidare inneburit, att föreståndartjänsternas lönegradsplacering

som regel upptagits till omprövning endast vid klassificeringstillfällena.

Detta har lett till att en av sakliga skäl betingad förbättring av en

föreståndartjänsts lönegradsplacering måst uppskjutas i avvaktan på nästa

allmänna klassificering. På grund härav ha föreståndartjänsterna kommit i

en sämre ställning än övriga tjänster, vilkas inplacering på löneskalan kan

omprövas, så snart behov därav uppstår. Å andra sidan har en sakligt motiverad

nedflyttning i klass av en trafikanstalt — även vid inträffande vakans

på föreståndarbefattningen — måst uppskjutas. Det sistnämnda innebär en

onödig kostnad för statsverket.

Kommittén har sålunda kommit till den uppfattningen, att någon i förväg

fastställd periodicitet icke bör ifrågakomma. Detta innebär, att kommittén

med fullföljande av de tankegångar, som kommo till uttryck vid 1938 års

klassificering, accepterar det faktiska förhållandet, att periodiciteten icke

kunnat tillämpas i praktiken.

Det förutsättes härvid, att de trafikfaktorer, som utvalts såsom representativa

för arbetet på en trafikanstalt, skola ingå i klassificeringen, så länge

arbetsuppgifterna i fråga finnas kvar och äro av betydelse för värdesättningen

av anstalterna. Nya faktorer böra icke införas i systemet, såvida icke

nya väsentliga uppgifter tillkommit. Vidare bör poängsättningen av trafikfaktorerna

bibehållas oförändrad, så länge arbetsformerna, de organisatoriska

betingelserna och förhållandena i övrigt äro oförändrade. Detta inne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

5

bär med andra ord, att grunderna för klassificeringen icke böra ändras utan

att starka skäl därtill föreligga. Behovet av sådana ändringar bör i första

hand prövas av respektive verksstyrelser, på eget initiativ eller efter förslag

från personalorganisationerna. Frågan bör därefter underställas statens lönenämnd,

som vid framställning från visst verk undersöker konsekvenserna

beträffande de övriga verken.

Urvalet av trafikfaktorer bör ske så, att möjlighet skapas för verksstyrelserna

och för personalen att årligen följa utvecklingen på hithörande område.

För att nå detta syfte bar kommittén medtagit endast sådana trafikfaktorer,

vilkas storlek kan utläsas ur befintlig statistik, d. v. s. statistik

som föres av andra skäl än för klassificeringsändamål.

Såsom förut antytts åsyftar kommitténs förslag bl. a. att åstadkomma likställighet

mellan föreståndare för trafikanstalt och innehavare av tjänst,

vars lönegradsplacering kan omprövas närhelst så finnes påkallat. Detta får

emellertid i den praktiska tillämpningen icke leda till en favorisering av

föreståndartjänsternas innehavare. Så skulle ske, om varje överskridande av

en tidigare tillämpad klassgräns skulle medföra uppflyttning i klass. Vid

sidan av poängberäkningen hör städse göras en erfarenhetsmässig prövning,

huruvida sådana bestående förhållanden föreligga, att höjning eller sänkning

i klass bör ske. Det bör i detta sammanhang beaktas, att varje statens

tjänsteman måste anses skyldig att inom skäliga gränser utan anspråk på

uppflyttning i lönegrad underkasta sig den ökade arbetsbörda, som till följd

av vederbörande verks normalt fortgående utveckling pålägges honom.

Nuvarande klasser. De nu förekommande klasserna samt föreståndartjäns

ternas nuvarande lönegradsplacering framgå av följande tablå.

Tjänst i

lönegrad

Ca

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

11

stationsmästare kl. 9

—

_

13

stationsmästare kl. 8

—

—

16

stationsmästare kl. 7

—

stationsmästare kl. 7

18

stationsmästare kl. 6

—

stationsmästare kl. 6

19

—

telegrafkommissarie kl. 6

—

20

stationsmästare kl. 5

—

stationsmästare kl. 5

21

—

telegrafkommissarie kl. 5

—

22

postmästare kl. 4

telegrafkommissarie kl. 4

stationsinspektor kl. 4

23

postmästare kl. 3

tclegrafkommissarie kl. 3

stationsinspektor kl. 3

25

postmästare kl. 2

telegrafkommissarie kl. 2

stationsinspektor kl. 2

27

postmästare kl. 1 B

telegrafkommissarie kl. 1 B

stationsinspektor kl. 1 B

28

postmästare kl. 1 A

—

stationsinspektor kl. 1 A

29

överpostmästare

telegrafkommissarie kl. 1 A

överinspektör

Utanför klassificeringen falla sedan gammalt vissa större förvaltnings

enheter vid telegrafverket, vilka tidigare benämnts huvudstationer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Såsom framgår av tablån äro telegraf kommissarietjänsterna av klass 6 och

5 placerade en lönegrad högre än närmast motsvarande stationsmästartjänster

vid postverket och statens järnvägar. Detta har sin grund bl. a. däri, att

ifrågavarande anstalter äro organiserade på samma sätt som telegrafverkets

övriga centralstationer, d. v. s. ha underlydande områden, samt att för innehav

av dessa tjänster kräves fullständig telegrafutbildning motsvarande lägst

fordringarna för anställning som telegrafexpeditör.

Borttagande av vissa klasser. Befordran inom var och en av föreståndarkarriärerna

vid respektive verk medför i flertalet fall uppflyttning minst två

lönegrader. Så är ock i allmänhet fallet vid befordran till de ifrågavarande

karriärerna.

I följande fall erhålles dock uppflyttning endast en lönegrad:

1) vid befordran till föreståndartjänst av klass 4 (Ca 22), som i regel sker

inom postverket från förste postassistent (Ca 21), inom telegrafverket från

förste telegrafassistent (Ca 21) och inom statens järnvägar från förste stationsskrivare

(Ca 21),

2) vid befordran till föreståndartjänst av klass 3 (Ca 23) från Ca 22.

3) vid befordran inom postverket och statens järnvägar till föreståndartjänsl

av klass 1 A (Ca 28) från Ca 27 samt

4) vid befordran inom postverket och statens järnvägar till överpostmästare

respektive överinspektör (Ca 29) från Ca 28.

Inom de grupper av föreståndare, som omfatta stationsmästarna vid postverket

och statens järnvägar samt telegraf kommissarierna av klass 6 och 5,

medför alltså befordran i samtliga fall en uppflyttning av minst två lönegrader.

Inom de karriärer, som omfatta lönegraderna Ca 21—Ca 29, är befordringsgången

däremot ojämn, i det att befordran i vissa fall medför

uppflyttning två lönegrader och i andra fall endast en lönegrad.

Den nuvarande ordningen med ett relativt stort antal klasser inom de sistnämnda

karriärerna har visat sig leda till att byte av föreståndare sker

mycket ofta vid ifrågavarande anstalter. Dessa täta ombyten av föreståndare

kunna uppenbarligen icke vara till fördel vare sig för verken eller för personalen.

Förutom de påtagliga olägenheter, som alltför täta föreståndarbyten

innebära ur tjänstens synpunkt, medföra bytena avsevärda kostnader

för staten i form av flyttningsersättningar och omplaceringstraktamenten

m. m. För personalen äro ofta återkommande flyttningar mindre önskvärda,

särskilt när befordran innebär uppflyttning endast en lönegrad. I sistnämnda

fall uppväger nämligen den högre lönen ej alltid nackdelarna av förflyttningen.

Med hänsyn till de olägenheter för både verk och personal, som det nuvarande

antalet klasser och den nu gällande lönegradsplaceringen av föreståndartjänsterna

sålunda medföra, anser kommittén, att trafikanstalterna

av klass 4 (Ca 22) samt vid postverket och statens järnvägar trafikanstalterna

av klass 1 A (Ca 28) böra utgå. De trafikanstalter, som för närvarande

tillhöra dessa klasser, böra fördelas på övriga klasser alltefter rörelsens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

storlek. Härigenom skulle vid normal befordran till ifrågavarande karriärer

och vid all befordran inom karriärerna uppflyttning ske minst två lönegrader.

Genom att slopa förestånöartjänsten i Ca 28 vid postverket och statens

järnvägar, till vilken någon motsvarighet icke finns vid telegrafverket, vinnes

dessutom en ökad likformighet mellan de tre verken.

En ny högsta klass. Ehuru stor återhållsamhet städse iakttagits beträffande

uppflyttning av trafikanstalter till den nuvarande högsta klassen, har

denna kommit att bliva mycket heterogent sammansatt. Kommittén har ingående

prövat frågan om dessa trafikanstalters placering i klass och därvid

kommit till den uppfattningen, att trafikarbetet på några av de största anstalterna

numera nått en sådan storlek, att det måste anses skäligt och rättvist

att en ny högsta klass inrättas. I enlighet med den förut förordade

principen om två lönegraders skillnad mellan föreståndartjänsterna inom de

olika karriärerna föreslås, att föreståndare för trafikanstalt inom denna

högsta klass placeras i Ca 31.

Förslaget om en föreståndartjänst i sistnämnda lönegrad kan för post- och

telegrafverkens del genomföras utan att några organisatoriska svårigheter

uppkomma. För statens järnvägars del leder däremot förslaget till att föreståndaren

blir placerad en lönegrad över sin närmaste förman, förste trafikinspektören

(Ca 30). Kommittén har för sin del räknat med att de förste

trafikinspektörer, som beröras av kommitténs förslag, böra givas en förbättrad

löneställning. I avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande

statens järnvägars organisation böra de tilldelas förordnande i högre lönegrad.

Postexpeditioner av klass 8 och 9. Dylika postexpeditioner ha funnits sedan

den 1 juli 1923. Först år 1938 medtogos de vid klassificeringen.

Kommittén kan icke finna, att någon olägenhet skulle behöva uppstå genom

att dessa postexpeditioner, i överensstämmelse med vad som tidigare

varit fallet, lämnades utanför den för kommunikationsverken gemensamma

klassificeringen. De trafikanstalter vid statens järnvägar, som närmast motsvara

ifrågavarande postexpeditioner, ingå icke i klassificeringen och någon

ändring härutinnan har icke ifrågasatts.

Enligt kommitténs mening är det rationellt och i god överensstämmelse

med nutida strävan till decentralisering att icke vidare betunga statsmakterna

med dessa relativt små trafikanstalters klassificering. Denna angelägenhet

synes med fördel kunna överlåtas åt generalpoststyrelsen.

Kommittén föreslår alltså, alt postexpeditionerna med föreståndare i lägre

lönegrad än Ca 16 icke vidare medtagas i de för kommunikationsverken gemensamma

klassificeringarna.

Ändrade benämningar. Det nuvarande systemet med klassbeteckningarna

i nummerföljd medför, att i vissa fall klassnumren måste ändras, om någon

klass tillkommer eller utgår. Detta anser kommittén vara mindre rationellt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

och föreslår, att som beteckning på en trafikanstalts klass i stället användes

numret på den lönegrad, i vilken föreståndartjänsten är placerad. I stället

för postexpedition av klass 7, 6 och 5 skulle alltså användas benämningarna

postexpedition av klass 16, 18 och 20, postkontoren skulle benämnas postkontor

av klass 23, 25, 27, 29 och 31. På motsvarande sätt skulle förfaras

beträffande telegrafverket och statens järnvägar. Vid en sådan ordning föranleder

tillkomsten eller slopandet av en klass icke ändring i beteckningen

för övriga klasser. Dessutom erhålles en klassbeteckning, som samtidigt

direkt anger föreståndartjänstens lönegradsplacering.

Vad föreståndarbefattningarnas benämning angår föreslår kommittén, att

klassbeteckningarna utgå och att befattningarna benämnas vid postverket

stationsmästare (Ca 16, 18, 20) och postmästare (Ca 23, 25, 27, 29, 31) samt

motsvarande beträffande telegrafverket och statens järnvägar. En konsekvens

härav blir, att de nuvarande benämningarna överpostmästare och överinspektör

försvinna. Kommittén anser nämligen i likhet med 1936 års klassificeringskommitté,

att dessa benämningar äro missvisande, enär de trafikanstalter,

som tjänstemännen i fråga förestå, i organisatoriskt hänseende

icke skilja sig från övriga större anstalter vid respektive verk. De nuvarande

innehavarna av tjänstetitlarna överpostmästare och överinspektör böra dock

bibehållas vid dessa titlar.

Föreslagna klasser. Kommitténs förslag beträffande antalet klasser och

föreståndartjänsternas lönegradsplacering framgår av följande tablå.

Trafik- anstalt

av klass

Förestås av

vid postverket

vid telegrafverket

vid statens järnvägar

16

stationsmästare i Ca 16

—

stationsmästare i Ca 16

18

stationsmästare i Ca 18

—

stationsmästare i Ca 18

20

stationsmästare i Ca 20

—

stationsmästare i Ca 20

21

—

telegrafkommissarie i Ca 21

—

23

postmästare i Ca 23

telegrafkommissarie i Ca 23

stationsinspektor i Ca 23

25

postmästare i Ca 25

telegrafkommissarie i Ca 25

stationsinspektor i Ca 25

27

postmästare i Ca 27

telegrafkommissarie i Ca 27

stationsinspektor i Ca 27

29

postmästare i Ca 29

telegrafkommissarie i Ca 29

stationsinspektor i Ca 29

31

postmästare i Ca 31

telegrafkommissarie i Ca 31

stationsinspektor i Ca 31

Telegrafkommissarietjänst i Ca 19 (nuvarande klass 6) har icke medtagits,

enär kommitténs förslag icke upptager några telegrafstationer i häremot

svarande klass 19. Enligt vad som från telegrafstyrelsen inhämtats

räknar man där med att om framdeles nya centralstationer inrättas, dessa

redan från början komma att vara av sådan storlek, att lägre placering än

i klass 21 icke kan ifrågakomma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj.ts proposition nr 240.

Befogenhet för verksstyrelse att i vissa fall ändra trafikanstalts klass.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 februari 1945 har järnvägsstyrelsen

hemställt att vid uppkommande vakans få genom omflyttning i mån av behov

disponera det i personalstaten medgivna antalet stationsmästarbefattningar

i dåvarande lönegraderna A 12, A 14 och A 16 utan att behöva underställa

Kungl. Maj :ts prövning frågan om till vilken klass en viss station

skall vara hänförd. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 november 1945 har

järnvägsstyrelsen upprepat denna sin framställning.

Allmänna lönenämnden framhöll i utlåtande häröver den 18 december

1945, att vissa skäl syntes tala för den föreslagna anordningen. Det kunde

emellertid ifrågasättas, om ej generalpoststyrelsen borde erhålla ett motsvarande

bemyndigande beträffande postexpeditionerna. Spörsmålet syntes

lönenämnden lämpligen kunna upptagas till behandling i samband med

utredningen angående ändrade klassificeringsgrunder.

Den ifrågasatta anordningen innebär, att vederbörande verksstyrelse

skulle äga vidtaga höjning i klass av viss anstalt, om detta kombineras med

samtidig sänkning i klass av annan anstalt. Antalet föreståndarbefattningar

i de olika klasserna enligt fastställd personalstat skulle således icke härigenom

ändras.

Kommittén har funnit, att det begärda bemyndigandet skulle medföra en

smidigare och mera rationell ordning än den nuvarande. Bemyndigandet bör

gälla ej blott de nämnda befattningarna utan alla föreståndartjänster i högst

Ca 23 vid samtliga tre verk. Det bör gälla även vid byte mellan sådan föreståndartjänst

i högst nämnda lönegrad, som ingår i denna klassificering,

och föreståndartjänst, som ligger utanför klassificeringen, t. ex. byte vid

statens järnvägar mellan stationsmästartjänst och tjänst som föreståndare

för trafikplats.

Vidare anser kommittén, att föreståndartjänst i högst Ca 23 bör, i likhet

med vad som gäller beträffande övriga tjänster inom ifrågavarande lönegrader,

kunna genom beslut av verksstyrelse utbytas mot föreståndartjänst

i lägre lönegrad utan samtidig höjning i klass av annan anstalt.

Det förutsättes, att verksstyrelserna i här berörda frågor överlägga med

vederbörande personalorganisationer.

Vidare förordar kommittén, att Kungl. Maj :t utverkar motsvarande befogenheter

gentemot riksdagen i vad avser befattningar i högre lönegrad än

Ca 23.

Kommitténs förslag till klassificering

av trafikanstalterna.

Inledning. Kommitténs klassificeringsförslag bygger på 1946 års trafiksiffror.

Det har nämligen synts kommittén angeläget att till grund för klassificeringen

välja trafiksiffror, som ligga klassificeringstillfället så nära som

möjligt. Härtill kommer att 1946 utgör det första hela fredsåret.

Kommittén har i avvaktan på 1946 års trafiksiffror poängberäknat trafikanstalterna

på grundval av 1945 års siffror. Det har kunnat konstateras, att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 240-

en klassificering på det ena eller andra årets trafiksiffror skulle leda till i

stort sett samma resultat.

Vid beräkningarna har varje trafikfaktor upptagits med två decimaler.

Avrundning till helt tal har gjorts i slutsumman.

Såsom i det föregående antytts har fördelningen av anstalterna på de olika

klasserna skett med ledning av de uppgjorda poänglistorna och efter erfarenhetsmässig

bedömning. Kommittén har under arbetets gång rådgjort

med de tjänstemän inom respektive verksstyrelser, som besitta ingående

sakkunskap på ifrågavarande område, samt med distriktsbefälet.

Sedan på poänglistorna uppdragits ungefärliga gränslinjer mellan de olika

klasserna, har ett närmare studium ägnats de anstalter, vilkas poängtal ligga

på eller i närheten av dessa gränser. I mera svårbedömbara fall har kommittén

genom besök på platsen förskaffat sig en klarare uppfattning om

föreståndarens arbete och dettas svårighetsgrad.

Anstalter, vilkas rörelse är av speciell natur och beträffande vilka en

poängberäkning efter de allmänt tillämpade grunderna icke ger ett tillfredsställande

underlag för bedömningen, ha placerats i klass med hänsyn till

det särskilda ansvar och de särskilda arbetsuppgifter, som påvila föreståndaren.

Där i vissa hänseenden speciella krav måste ställas på en anstalts föreståndare,

har detta förhållande, vilket icke kommer till uttryck i poängsättningen,

såtillvida påverkat förslaget, att vederbörande anstalt i vissa fall

placerats en klass högre än som skulle följa av poängtalet.

Ä andra sidan har stark återhållsamhet iakttagits i fråga om sådana anstalter,

vilkas poängtal i och för sig motivera en uppflyttning i klass men

där rörelsen är av mera ensidig karaktär eller förenklad och underlättad av

särskilda förhållanden. Avvikelser från poängföljden i nedåtgående riktning

ha vidare företagits i sådana fall, där rörelsen under år 1946 konstaterats

vara större än normalt på grund av alltjämt kvarstående krisförhållanden.

Försiktigheten bjuder att beträffande sistberörda anstalter låta med en av

poängtalet motiverad höjning i klass anstå i avvaktan på rörelsens vidare

utveckling.

Vid postverket och telegrafverket, där trafikarbetet i stort sett är i stadig

tillväxt och nedgång i en anstalts rörelse som regel förekommer endast i

samband med organisatoriska förändringar (nyinrättande och indragning

av anstalter), ha avvikelserna från poängföljden kunnat göras relativt fåtaliga.

Vid statens järnvägar åter, där rörelsen av kända skäl är mera konjunkturkänslig

och fluktuerande, har det under årens lopp visat sig, att oavlåtliga

omkastningar i stationernas inbördes ordningsföljd förekomma. Väd

förut sagts rörande ensidighet i vissa anstalters rörelse har också vid statens

järnvägar tillämpning i högre grad än vid de övriga verken. Då det med

hänsyn till det stora antal anstalter vid statens järnvägar, som ingå i klassificeringen,

icke är möjligt att undersöka förhållandena i sådant avseende

vid varje särskild anstalt, har det befunnits nödvändigt att vid sidan av po
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

ängberäkningen införa en kompletterande regel. Denna innebär, att en anstalt

skall för att hänföras till klassificerad station ha att besörja person-,

gods- och posttrafik i sådan omfattning, att summan av poängen för faktorerna

biljetter, resgods, gods, godsvagnar, omlastning, gemensam allmän

tjänst, uppbörd, posttjänst och biltrafik jämte motsvarande poäng från underlydande

platser uppgår till minst 10. Anstalt, för vilken nämnda summa

uppgår till lägst 10 och högst 14, placeras en klass lägre än den anstalten

skulle tillhöra, om hänsyn tages enbart till totalpoängen.

Vidare har vid statens järnvägar, i syfte att undvika ett stort antal höjningar

och sänkningar i klass, vilka måhända snart nog måste återgå, i

avvaktan på den fortsatta trafikutvecklingen den regeln tillämpats, att station,

vars poängtal befinner sig i gränsområdet mellan två klasser, tills vidare

bibehålies i sin nuvarande klass eller vid uppflyttning placeras en klass

lägre än poängtalet anger.

Grunder för poängberäkningen. Vid postverket ha följande faktorer medtagits

vid poängberäkningen, nämligen personal, underlydande anstalter,

avgående vanlig brevpost, avgående postabonnerade tidningar, ankommande

vanlig brev- och tidningspost, värdeförsändelser m. m„ skatteanvisningar,

uppbörd, penningförmedling och postdiligenstrafik, tillhopa 10 faktorer.

Vid telegrafverket äro faktorerna följande, nämligen personal, underlydande

anstalter, telegraftrafik, rikstrafik, lokal- och landstrafik, täxeområden,

automatik, telefonabonnemangsrörelsen, radiolicensrörelsen, nyanläggning

och underhåll, arbetsorder samt uppbörds- och räkenskapsväsen, tillhopa

12 faktorer.

Vid statens järnvägar räknas med följande faktorer, nämligen säkerhetstjänst,

tågutrustning, biljetter, resgods, gods, godsvagnar, omlastning, gemensam

allmän tjänst, uppbörd, posttjänst, biltrafik, personal samt underlydande

anstalter, tillhopa 13 faktorer.

Beträffande de olika faktorernas poängsättning torde här få hänvisas till

betänkandet (s. 21—22, 28—29 och 31—33).

Fördelning av trafikanstalterna på olika klasser. Kommittén har i särskilda

tabeller för de tre verken fördelat trafikanstalterna på de av kommittén

föreslagna klasserna. I tabellerna angivas anstalternas sammanlagda

poängtal. De anstalter, beträffande vilka föreslås ändring i klass, äro angivna

med kursiv stil och med nuvarande klass inom parentes.

De tre tabellerna torde få såsom bilaga fogas härvid (Bilaga).

Beträffande postverket framhåller kommittén, att postdiligenstrafiken hittills

praktiskt taget lämnats åsido vid klassificeringarna. Vederbörande

postmästare ha i stället kompenserats genom särskild ersättning (gratifikation)

med högst 400 kronor för år.

För närvarande trafikerar postverket ett 30-tal diligenslinjer med en sammanlagd

längd av över 4 000 km. Vagnparken utgöres av 125 bussar och

13 lastbilar. Antalet postkontor med underlydande diligenslinjer uppgår till

14, varav 13 i Norrland.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I2 Kungl. Maj.-ts proposition nr 240.

Enligt kommitténs mening bör det hittillsvarande gratifikationssystemet

avvecklas och diligenstrafiken medtagas vid poängberäkningen. Den omständigheten

att endast relativt få postkontor ha underlydande diligenslinjer

bör icke utgöra hinder för en sådan ändring, önskvärd likformighet skulle

härigenom vinnas med statens järnvägar.

Kommittén framhåller vidare, att vid poängtalens fastställande förutsatts,

att postexpeditionerna Stockholm 32 och Hammarbyhöjden utbytas mot

postkontor, att postkontoren Limhamn och Göteborg It utbytas mot postexpeditioner

och förläggas under postkontoren Malmö 1 respektive Göteborg

1, att postkontoren Malmberget, Höör och Lilla Edet utbytas mot postexpeditioner

och med sina underlydande anstalter förläggas under postkontoren

Gällivare respektive Eslöv och Trollhättan 1 samt att postkontoret

Skänninge utbytes mot postexpedition och jämte poststationerna Appuna

och Bjälbo förlägges under postkontoret Mjölby, medan kontorets övriga

poststationer tillföras postkontoret Linköping 1.

Kostnadsberäkning. De årliga kostnadsökningarna vid genomförandet av

kommitténs förslag har kommittén beräknat på följande sätt.

Postverket.

Uppfinningar i klass.

Antal

Från överpostmästarklass

till

klass 31........

.............. 3

» klass

1 A

29........

.............. 24

» >

1 B

2>

29........

.............. 2

> »

2

27........

.............. 11

» »

6

»

2>

27........

» »

3

25........

.............. 14

» i>

4

25........

.............. 1

4

>

23........

» •»

5

>

2>

23........

.............. 2

2> »

6

$

20........

5> T>

7

>

>

20........

» 3>

7

>

18........

.............. 13

> *

8

18........

.............. 5

> 3>

9

2>

}

18........

.............. 3

» »

8

1

16........

» >

9

>

>

16........

.............. 4

Summa 158

Kostnadsökning per år ca 139 000 kronor.

Nedflyttningar i klass. Antal

Från klass 2 till klass 23.................................. 3

» » 4 » » 20.................................. 6

» » 5 » » 18.................................. 3

» » 6 » > 16.................................. 1

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 240. 13

Från klass 6 till klass 13—11.............................. 2

» > 7 » 13—11.............................. 3

Summa 18

Kostnadsminskning per år ca 23 000 kronor.

Från kostnadsökningen böra avgå kostnaderna för av Kungl. Maj :t tidigare

beslutade uppflyttningar i klass, vilka beräknas uppgå till ca 4 000 kronor,

samt kostnaden för bortfallande gratifikationer till postmästare vid

diligenspostkontor, ca 5 000 kronor.

Nettokostnadsökning per år ca 107 000 kronor.

Telegrafverket.

Uppflyttningar i klass. Antal

Från klass 1 A till klass 31............................... 3

» > 1 B » » 29............................... 6

» » 2 » » 27............................... 5

: > 3 » » 25..................... 17

» » 4 » > 23............................... 16

i »6 » » 21............................... 3

Summa 50

Kostnadsökning per år ca 54 500 kronor.

Nedflyttningar i klass. Antal

Från klass 4 till klass 21.................................. 4

Kostnadsminskning per år ca 2 500 kronor.

Nettokostnadsökning per år ca 52 000 kronor.

Statens järnvägar.

Uppflyttningar

i klass.

Antal

Från

överinspektorsklass till klass

31...........

........... 4

»

klass

1 A

>

29...........

........... 13

>

*

1 B

29...........

........... 3

»

>

2

>

>

27...........

........... 9

3

>

25...........

........... 11

y>

3>

4

2>

>

23...........

........... 67

»

»

5

>

23...........

........... 5

»

6

»

20...........

........... 32

»

»

7

»

20...........

........... 1

>

»

7

>

2>

18...........

........... 67

,

expeditionsställe

7>

»

18...........

........... 3

»

>

16...........

........... 5

»

trafikplats

>

18...........

........... 2

>

7>

>

16...........

........... 60

Kostnadsökning per år ca 281 000 kronor.

Summa 282

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Nedflyttningar i klass. Antal

Från klass 1 A till klass 27............................... 1

t> »2 » » 23............................... 2

» » 4 > » 20............................... 16

» t> 5 » » 18............................... 19

» »6 d > 16............................... 19

» >6 > trafikplats............................. 2

» » 7 > » ............................. 46

Summa 105

Kostnadsminskning per år ca 120 000 kronor.

Nettokostnadsökning per år ca 164 000 kronor.

Kostnaderna för genomförande av kommitténs förslag uppgå alltså sammanlagt

vid de tre verken till 320 000 kronor per år.

Utlåtandena.

Generalpoststyrelsen. Enligt styrelsens uppfattning äro de föreslagna ändringarna

i vissa postmästartjänsters lönegradsplacering och i de nu gällande

reglerna för postanstalternas klassificering väl grundade med hänsyn till de

förändringar, som inträtt i postverkets rörelse sedan föregående allmänna

klassificering. Postanstalternas fördelning på de skilda klasserna synes innebära

en riktig värdering av föreståndarnas arbetsuppgifter och ansvar.

Då de sakkunnigas förslag jämväl i övrigt synes lämpligt, får styrelsen ansluta

sig till detsamma och förorda dess genomförande så snart så låter sig

göra.

Förslaget innebär bland annat, att postdiligenstrafiken inräknas såsom

klassificeringsfaktor, vilket tidigare icke varit fallet. Enligt Kungl. Maj :ts

brev till styrelsen den 18 oktober 1935 äger styrelsen att, så länge postdiligenslinje

icke ingår såsom faktor vid postkontorens klassificering, utbetala

särskild ersättning (gratifikation) med högst 400 kronor för år till

postmästare vid sådant postkontor, under vilket postdiligenslinje lyder. I

och med förslagets genomförande skulle således styrelsens rätt att utdela

dylik gratifikation bortfalla. Detta förhållande skulle emellertid innebära,

att postmästarna vid sex postkontor med diligensrörelse, vilka postkontor

enligt förslaget icke äro avsedda att höjas i klass, skulle få vidkännas en

inkomstminskning, vilket enligt styrelsens uppfattning icke vore skäligt.

Styrelsen hemställer därför om bemyndigande att till de postmästare, som

vid tiden för förslagets eventuella genomförande förestå ifrågavarande sex

postkontor, övergångsvis utbetala gratifikation på sätt tidigare skett så

länge postmästarna kvarstå i de innehavda befattningarna.

Telegrafstyrelsen. Från styrelsens sida finnes icke något att erinra mot i

betänkandet framlagda förslag, i vad desamma beröra telegrafverket. Styrelsen

vill endast framhålla, att jämlikt beslut av styrelsen förvaltningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

av Hultfreds redovisningsområde kommer att överflyttas från Hultsfred till

Vimmerby, räknat från och med den 16 januari 1948, från vilken tidpunkt

områdets centralstation sålunda blir förlagd till sistnämnda ort.

Det synes styrelsen angeläget, att de ifrågasatta ändringarna i klassindelningen

m. m. för telegrafverkets stationer komma till stånd snarast möjligt.

Styrelsen får därför föreslå, att ändringarna — i den mån så låter sig

göra med hänsyn till den prövning, som ankommer på riksdagen beträffande

ordinarie befattningar i lägst Ca 24 — genomföras från och med den

1 juli 1948.

Järnvägsstyrelsen. Styrelsen har i stort sett icke något att erinra mot förslaget

och de allmänna synpunkter, som de sakkunniga lagt till grund för

detta. Särskilt vill styrelsen understryka vikten av att den föreslagna befogenheten

för styrelsen att i vissa fall ändra trafikanstalts klass kommer

till stånd. Genomförandet av detta förslag skulle nämligen i hög grad underlätta

en anpassning av trafikanstalternas inplacering i klass efter den

ofta snabbt fluktuerande trafiken och inträdande ändrade organisatoriska

förhållanden m. m. Behov av sådana ändringar uppkommer numera i allt

större utsträckning på grund av bland annat biltrafikens utveckling och

organisation, förändringar i fråga om postgöromålens förenande med järnvägsgöromålen

o. s. v.

De sakkunniga föreslå inrättandet av en ny högsta klass. Detta medför,

såsom de sakkunniga framhållit, vissa olägenheter vid statens järnvägar.

Därest en sådan högre klass införes vid post- och telegrafverken, vill styrelsen

emellertid under de av de sakkunniga angivna förutsättningarna icke

motsätta sig förslaget för statens järnvägars del. Dess genomförande torde

dock få till följd att uppflyttning i lönegrad även av ett flertal andra tjänster

måste äga rum.

Vad angår förslaget till klassificering av statens järnvägars trafikanstalter

har styrelsen icke något att erinra mot de tillämpade grunderna för

poängberäkningen. Beträffande inplaceringen i klass av de olika trafikanstalterna

vid statens järnvägar föreslår styrelsen med hänsyn till inträdda,

ändrade trafikförhållanden m. m. följande justeringar i de sakkunnigas

förslag.

Bastuträsk (klass 23). De sakkunniga, som föreslagit bibehållande av denna

station i klass 23 (nuvarande klass 3), ha utgått ifrån att 1946 års trafik

inkluderade viss betydande kristrafik och ha ansett, att trafikutvecklingen

borde avvaktas innan höjning i klass ägde rum. Sedan nu trafiksiffrorna

för år 1947 föreligga, visar det sig emellertid, att den kristrafik,

som funnits där och som försvunnit, i betydande grad ersatts med annan

trafik, som enligt vad nu kan bedömas är av bestående art. På grund härav

och med hänsyn till det höga poängtalet synes skäligt, att stationen redan

nu hänföres till klass 25.

Vretstorp (klass 20). Trafiken vid platsen har visat sådan nedgång, att

stationen bör hänföras till klass 18.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Vinnö (klass 18). Denna trafikanstalt, som hittills varit självständig

trafikplats, kommer att förändras till expeditionsställe under Karpalunds

station och bör sålunda utgå ur förslaget såsom klassificerad station.

Styrelsen hemställer, att klassificeringsförslaget genomföres från och

med den 1 juli 1948.

Statens lönenämnd. Mot de i betänkandet angivna principerna för klassificering

av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar

har lönenämnden icke funnit anledning till erinran.

Lönenämnden har ej heller funnit anledning till erinran mot förslaget

om inrättande av en ny högsta klass i 31 lönegraden. Beträffande de tre

förste trafikinspektörer i Stockholm, Göteborg och Malmö, som beröras av

förslaget, förordar lönenämnden, att de tills vidare tilldelas förordnande

i 32 lönegraden. Några ytterligare förändringar synas — såsom kommittén

jämväl ansett — icke för närvarande böra vidtagas.

De av järnvägsstyrelsen i utlåtande över betänkandet förordade ändringarna

i klassificeringen av vissa trafikanstalter föranleda icke någon erinran

av lönenämnden. Lönenämnden har ej heller funnit något att invända

mot generalpoststyrelsens hemställan, att vissa postmästare övergångsvis

skulle få bibehållas vid nu utgående gratifikationer på grund av bestyr med

postdiligensrörelsen.

Departementschefen.

De allmänna synpunkter beträffande klassificeringen av trafikanstalterna

vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar, vilka 1946 års klassificeringskommitté

givit uttryck åt och vilka icke mött några gensagor från

de i ärendet hörda myndigheterna, föranleda ej heller från min sida någon

erinran. Jag anser sålunda, att klassificeringen i största möjliga utsträckning

bör ske efter samma principer vid de tre verken. Likaså delar jag kommitténs

uppfattning om att någon periodicitet icke bör i förväg fastställas

för allmänna klassificeringar. Härav följer att ändring av en trafikanstalts

klass eller av grunderna för klassificeringen bör kunna ske, närhelst övertygande

skäl därtill föreligga, samt att trafikfaktorerna i enlighet med kommitténs

förslag böra utväljas så att de kunna utläsas ur befintlig statistik.

Kommitténs förslag rörande föreståndartjänsternas inplacering i löneskalan,

vilket lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna, anser jag

mig böra tillstyrka. Jag har ej heller funnit anledning till erinran mot de av

kommittén föreslagna nya klass- och tjänstebenämningarna.

I detta sammanhang skall jag något beröra frågan om de konsekvenser,

som införandet av en ny högsta föreståndarklass kan tänkas få beträffande

vissa högre tjänster vid statens järnvägar.

Kommittén har framhållit, att ett bifall till förslaget skulle leda till att

föreståndaren (Ca 31) blir placerad en lönegrad över sin närmaste förman,

förste trafikinspektören (Ca 30). Fördenskull har kommittén räknat med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

17

att de tre förste trafikinspektörer, som beröras av kommitténs förslag, nämligen

förste trafikinspektörerna vid 24 trafiksektionen i Stockholm, vid 5

trafiksektionen i Göteborg och vid 10 trafiksektionen i Malmö, borde erhålla

en förbättrad löneställning. I avvaktan på resultatet av pågående utredning

rörande statens järnvägars organisation torde de enligt kommitténs

mening böra tilldelas förordnande i högre lönegrad. Järnvägsstyrelsen har

framhållit, att ett genomförande av förslaget om en ny högsta klass, vilket

styrelsen icke velat motsätta sig, torde få till följd uppflyttning i lönegrad

av även ett flertal andra tjänster. Statens lönenämnd slutligen förordar,

att de tre förste trafikinspektörer, om vilka här är fråga, tills vidare

tilldelas förordnande i 32 lönegraden. Några ytterligare förändringar synas

lönenämnden icke för närvarande böra vidtagas.

För egen del ansluter jag mig till förslaget om att förenämnda förste

trafikinspektörer tills vidare tilldelas förordnande i 32 lönegraden. I samband

därmed torde böra övervägas, huruvida icke samma förfaringssätt

bör tillämpas beträffande de fyra överinspektörerna vid statens järnvägar.

För närvarande äga verksstyrelserna att beträffande andra tjänster än

föreståndare för trafikanstalt vid uppkommande ledighet å tjänst inom

högst Ca 23 utbyta den lediga tjänsten mot tjänst inom lägre lönegrad.

Kommittén har med tillstyrkan av remissmyndigheterna föreslagit, att detta

bemyndigande utsträckes till att omfatta även föreståndartjänsterna för

trafikanstalter. I praktiken skulle detta betyda, att verksstyrelse skulle äga

att höja viss anstalt i klass, om höjningen kombineras med samtidig sänkning

i klass av annan anstalt, men vidare att verksstyrelse skulle äga att

sänka viss anstalt i klass utan samtidig höjning i klass av annan anstalt.

Bemyndigandet bör enligt förslaget gälla vid byte även mellan föreståndartjänst

i högst Ca 23, som ingår i klassificeringen, och föreståndartjänst, som

ligger utanför klassificeringen, t. ex. vid statens järnvägar byte mellan stationsmästartjänst

och tjänst som föreståndare för trafikplats.

Mot vad sålunda föreslagits finner jag icke anledning till erinran. Jag

anser mig vidare böra förorda, att i enlighet med kommitténs av remissmyndigheterna

tillstyrkta förslag motsvarande befogenhet må tillkomma

Kungl. Maj :t beträffande befattningar i högre lönegrad än Ca 23. Den utsträckning,

i vilken berörda möjligheter kunna komma att utnyttjas, bör

anmälas av verksstyrelserna för Kungl. Maj :t beträffande befattningar i högst

Ca 23 och av Kungl. Maj :t för riksdagen beträffande befattningar i högre

lönegrad än Ca 23.

Vad generalpoststyrelsen anfört rörande utbetalande övergångsvis av gratifikation

till vissa postmästare vid postkontox-, under vilka diligenslinje lyder,

föranleder icke någon erinran från min sida.

Kommitténs förslag i fråga om fördelningen av trafikanstalterna på olika

klasser anser jag mig beträffande post- och telegrafverken böra oförändrat

tillstyrka. Det bör dock såsom telegrafstyrelsen framhållit uppmärksammas,

att enligt beslut av styrelsen förvaltningen av Hultsfreds redovisningsområde

numera överflyttats från Hultsfred till Vimmerby. För statens järn
2

Hilvimj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 240.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

vägars del förordar jag, att de av järnvägsstyrelsen föreslagna, av lönenämnden

tillstyrkta ändringarna i kommitténs förslag vidtagas. Dessa innebära,

att Bastuträsk uppflyttas från klass 23 till klass 25, att Vretstorp

nedflyttas från klass 20 till klass 18 samt att Vinnö utgår ur förslaget.

Den nya klassificeringen synes böra genomföras från och med den 1 juli

1948. Det torde därvid få ankomma på Kungl. Maj :t att efter verksstyrelsernas

förslag meddela eventuellt erforderliga övergångsbestämmelser.

Åt 1946 års klassificeringskommitté har uppdragits att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande klassificering av trafikanstalterna vid

bl. a. Västergötland—Göteborgs och trafikförvaltningens Göteborg—Dalarne—Gävle

järnvägar. Vid nämnda järnvägars förstatligande erfordras med

nuvarande benämningar och lönegradsplacering 1 stationsinspektor av klass

1 A i Ca 28, 5 stationsinspektörer av klass 1 B i Ca 27 och 5 stationsinspektorer

av klass 2 i Ca 25. Bemyndigande torde böra inhämtas för Kungl. Maj :t

att vidtaga de ändringar i den av riksdagen fastställda personalförteckningen

för statens järnvägar, som föranledas av statsförvärvet och till vilka utredningen

må giva anledning.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle i stället för i respektive

verks av riksdagen fastställda personalf örte ckn

i n g a r upptagna befattningar såsom föreståndare för trafikanstalt införas

vid postverket 3 postmästare i Ca 31, 30 postmästare i Ca 29, 48 postmästare

i Ca 27 och 60 postmästare i Ca 25, vid telegrafverket 3 telegrafkommissarier

i Ca 31, 22 telegrafkommissarier i Ca 29, 22 telegrafkommissarier

i Ca 27 och 31 telegrafkommissarier i Ca 25 samt vid statens järnvägar

4 stationsinspektörer i Ca 31, 21 stationsinspektörer i Ca 29, 34 stationsinspektorer

i Ca 27 och 34 stationsinspektörer i Ca 25.

I stället för i respektive verks av Kungl. Maj: t fastställda

personalförteckningar upptagna befattningar såsom föreståndare

för trafikanstalt skulle införas vid postverket 94 postmästare i Ca 23, 65

stationsmästare i Ca 20, 36 stationsmästare i Ca 18 och 41 stationsmästare

i Ca 16, vid telegrafverket 24 telegrafkommissarier i Ca 23 och 16 telegrafkommissarier

i Ca 21 samt vid statens järnvägar 116 stationsinspektörer i

Ca 23, 171 stationsmästare i Ca 20, 214 stationsmästare i Ca 18 och 236

stationsmästare i Ca 16.

I tjänsteförteckningen skulle de förändringar vidtagas, som

framgå av redogörelsen för förändringarna i personalförteckningarna. Vidare

böra vid postverket stationsmästare av klass 8 (Ca 13) och stationsmästare

av klass 9 (Ca 11) utbytas mot stationsmästare utan klassbeteckning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1 :o) godkänna av mig förordade grunder för klassificering

av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt

statens järnvägar;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

19

2:o) besluta, att antalet av följande befattningar skall

från och med den 1 juli 1948 utgöra:

vid postverket

3 postmästare ................................ Ca 31

30 postmästare ................................. Ca 29

48 postmästare ................................ Ca 27

60 postmästare ... .............................. Ca 25

vid telegrafverket

3 telegrafkommissarier ........................ Ca 31

22 telegrafkommissarier ........................ Ca 29

22 telegrafkommissarier .......................... Ca 27

31 telegraf kommissarier ........................ Ca 25

vid statens järnvägar

4 stationsinspektorer .......................... Ca 31

21 stationsinspektorer ......................... Ca 29

34 stationsinspektorer .......................... Ca 27

34 stationsinspektorer ........................ Ca 25;

3:o) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens järnvägar vidtaga de ändringar, som beträffande

stationsinspektorstjänster föranledas av förstatligandet av

Västergötland—Göteborgs och trafikförvaltningens Göteborg

—Dalarne—Gävle järnvägar och till vilka pågående klassificering

av trafikanstalterna vid nämnda järnvägar kan giva

anledning;

4:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av

mig i det föregående förordade ändringar;

5:o) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av klassificeringen må

erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Karlson.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Bilaga.

1946 års klassificeringskommittés förslag till fördelning å

klasser av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken

samt statens järnvägar.1

Göteborg 1 (öpm) ..

It 400

Postverket.

Klass 31

Malmö 1 (öpm) ...

7 075

Stockholm 1 (öpm) .

6 540

Stockholm Ban ...

4 150

Klass 29

Stockholm 5 (1 A) .

2 315

3 st.

Umeå 1 (1 A).....

1 720

Stockholm 16 (1 A).

2 977

Hälsingborg 1 (1 A)

2 287

Halmstad 1 (1 A)..

1 679

Borås 1..........

2 894

Karlstad 1 (1 A) ..

2 238

Karlskrona 1 (1 A).

1 643

Uppsala 1........

2 805

Västerås 1 (1 A)...

2 223

Eskilstuna 1 (1 A).

1 636

Örebro 1.........

2 792

Stockholm 7 (1 A) .

2 117

Kalmar 1 (1 A) ...

1 607

Linköping 1 (1 A) .

2 572

Sundsvall 1 (1 A)..

2 117

Visby 1 (1 A).....

1 602

Östersund 1 (1 A)..

2 487

Jönköping 1 (1 A) .

2 059

Skellefteå (1 B)....

1 558

Stockholm 12 (1 A).

2 413

Kristianstad 1 (1 A)

1 984

Örnsköldsvik (1 B).

1 540

Norrköping 1 (1 A)

2 349

Stockholm 3 (1 A) .

1 873

Stockholm 6 (1 A) .

1 437

Gävle 1(1 A).....

2 334

Växjö (1 A)......

1 729

Falun 1 (1 A).....

1 385

Stockholm 2......

1 931

Klass 27

Härnösand.......

1 053

30 st.

Stockholm 20.....

783

Lund 1..........

1 296

Vänersborg 1.....

1 020

Lidköping........

783

Sollefteå.........

1 295

Nässjö...........

991

Ystad...........

778

Äppelviken......

1 281

Landskrona 1 . . . .

973

Eslöv (2).........

772

Värnamo........

1 246

Trollhättan 1.....

964

Motala (2).......

754

Luleå 1..........

1 240

Falköping 1......

884

Skara...........

751

Norrtälje........

1 224

Sala.............

881

Råda (3).........

747

Stockholm 9 (2)....

1 217

Karlshamn.......

877

Oskarshamn......

739

Hudiksvall.......

1 196

Karlskoga 1 (2) ...

869

Stockholm 19 (2)...

737

Boden 1.........

1 196

Gällivare (2)......

869

Söderhamn (2) ....

715

Stockholm 4......

1 169

Kristinehamn 1 ...

866

Eksjö...........

714

Nyköping 1......

1 159

Borlänge.........

856

Ludvika.........

703

Uddevalla 1......

1 146

Sundbyberg (2) ....

828

Mariestad........

701

Skövde ..........

1 110

Hässleholm 1 (2) . .

827

Nälden (2).......

701

Bollnäs..........

1 105

Arvika 1.........

811

Katrineholm.....

692

Södertälje 1......

1 079

Enköping 1 (2)____

790

Trelleborg........

557

1 De anstalter, beträffande

vilka föreslås ändring

i klass,

48 st.

äro angivna med kursiv stil och

med nuvarande klass inom parentes.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

21

Köping.......... 693

Munkedal........ 684

Falkenberg....... 673

Enskede 1 (3)..... 673

Vännäs.......... 672

Göteborg 5....... 664

Strömsund....... 659

Stenungsund..... 650

Västervik........ 647

Mjölby.......... 646

Tranås.......... 646

Varberg......... 642

Göteborg 2....... 639

Vara............ 619

Ljusdal.......... 618

Ängelholm....... 605

Åsele............ 601

Ulricehamn...... 598

Piteå............ 597

Krylbo.......... 583

Sunne........... 435

Laholm.......... 434

Lidingö 1........ 434

Osby............ 433

Leksand (4)...... 433

Stockholm 15..... 417

Arboga.......... 414

Klippan (4)...... 413

Nynäshamn 1..... 411

Finspång........ 407

Vilhelmina....... 403

Bräcke.......... 397

Lysekil (2)....... 395

Va:stanfors (4) .... 390

Göteborg 8....... 389

Kalix............ 386

Sävsjö........... 381

Hallsberg........ 380

Lindesberg....... 379

Kramfors........ 375

Nybro........... 371

Stockholm 17..... 370

Stockholm 8 (2).. .. 369

Åmål............ 369

Göteborg 3 (2)..... 369

Torsby.......... 361

Herrljunga....... 360

Klass 25

Ljungby......... 580

Jörn (3).......... 579

Mora............ 575

Storuman........ 574

Tomelilla........ 573

F/en (3).......... 568

Djursholm 1 (3) ... 564

Tierp (3)......... 564

Ånge............ 564

Övertorned (3)..... 556

Kiruna.......... 547

Stockholm 21..... 538

Sveg (3).......... 536

Alvesta.......... 536

Strömstad....... 533

Älvsjö 1......... 531

Alingsås......... 530

Malung.......... 526

Arvidsjaur....... 524

Sölvesborg....... 521

Klass 23

Stockholm 14..... 357

Älvsbyn......... 350

Kungsbacka...... 344

Vadstena (4)...... 341

Malmö 2......... 340

Bengtsfors....... 338

Ragunda......... 332

Årjäng (4)....... 331

Stockholm 11..... 328

Höganäs......... 328

Färjestaden...... 328

Stockholm 26 (4)... 327

Åtvidaberg (4)..... 325

Vimmerby....... 325

Svenljunga (4) .... 321

Nora............ 321

Gamleby......... 319

Rättvik (4)....... 315

Kumla.......... 312

Stockholm 10..... 312

Borgholm (4)..... 305

Huskvarna (4) .... 303

Töreboda (4)...... 297

Simrishamn (4) ... 290

Vansbro (4)...... 290

Markaryd (4)..... 288

Skurup (4)....... 288

Hedemora (3)..... 519

Lycksele (3)...... 516

Storvik (3)....... 514

Kinna........... 508

Åstorp (3)........ 498

Vetlanda......... 497

Säffle............ 495

Hultsfred (3)...... 495

Mölndal 1 (3)..... 494

Sandviken 1...... 493

Strängnäs........ 491

Göteborg 7....... 490

Kil.............. 486

Älmhult......... 486

Ronneby (3)...... 486

Solna 1 (4)....... 475

Malmö 4......... 473

Filipstad......... 454

Stockholm Tull .. .

Göteborg 121......

60 st

Nyland.......... 288

Vingåker (4)...... 288

Kävlinge......... 285

Malmö 1 (4)...... 283

Stockholm 18..... 282

Åseda (4)......... 281

Haparanda....... 280

Tidaholm........ 278

Söderköping...... 275

Mellerud......... 272

Norrköping 2..... 271

Malmö 6 (4)...... 271

Mönsterås (4)..... 264

Nordmaling (4)____ 261

Hörby (4)........ 259

Karlsborg (4)..... 258

Valdemarsvik (4) .. 258

Stockholm 32 (5)... 253

Hjo (4).......... 250

Göteborg 6....... 250

Gnesta.......... 244

Charlottenberg. .. . 243

Limmared (4)..... 238

Laxå............ 236

Svedala (4)....... 235

Malmö 3 (4)...... 230

Kisa (4)......... 229

1 Nyinrättad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Hammarbyhöjden(5) 228

Båstad 1 (4)...... 226

Avesta (4)........ 223

Stockholm 23 (4).. . 219

Smedjebacken (4) .. 218

Orsa (4).......... 217

Hällefors (4)...... 217

Askersund (4)..... 217

Ockelbo (4)........ 215

Göteborg 4(4)..... 213

Ed (4)........... 212

Grängesberg (4)... . 212

Kopparberg (4).... 211

94 st.

Klass 20

Stockholm 22 ..... 225

Limhamn (4)...... 192

Göteborg 11 (4)____ 185

Göteborg 13...... 180

Hallstahammar ... 173

Stockholm 28..... 165

Stockholm 13..... 161

Göteborg 15...... 151

Sollentuna........ 150

Stockholm 33..... 149

Malmberget (4). ... 145

Hälsingborg 2 .... 140

Tibro............ 140

Uppsala 3........ 139

Fagerst a......... 139

Hagalund........ 139

Höör (4)......... 135

Hagfors.......... 135

Norrköping 6..... 134

Degerfors........ 132

Stocksund....... 131

Hofors 1......... 129

Ängby 1......... 128

Stockholm 29..... 127

Malmö 11 (6)..... 126

Bofors........... 125

Skelleftehamn .... 125

Lilla Edet (4)..... 123

Uppsala 2........ 123

Kungälv......... 119

Götene (6)........ 119

Göteborg 19 (6)____ 118

Gislaved......... 118

Linköping 2...... 117

Bords 5 (6)....... 116

Spånga.......... 114

Göteborg 17 (6) .... 114

Saltsjöbaden 1____ 111

Jönköping 2 (6) ... 110

Halmstad 3(6)____ 110

Munkfors 1....... 109

Motala verkstad . . 106

Insjön........... 105

Ljungbyhed...... 104

Östhammar...... 103

Malmö 10 (6)..... 103

Surahammar..... 103

Skänninge (4)..... 102

Jönköping 3 (6) ... 102

Kungsör......... 101

Göteborg 24 (6) .... 100

Vaxholm......... 99

Huddinge........ 99

Korsnäs (6)....... 97

Ödeshög......... 96

Tyringe.......... 96

Sjöbo (6)......... 94

Säter............ 93

Stuvsta (7)....... 93

Ljusne........... 92

Örebro 3 (6)....... 92

Oxelösund....... 92

Örebro 2 (6)....... 92

Åhus............ 91

Svalöv........... 91

65 st.

Forshaga........ 105

Iggesund (7)...... 100

Tannefors (7)..... 96

Stockholm 60 (8)... 95

Grästorp (7)....... 94

Göteborg 36 (9)____ 90

Skillingaryd...... 90

Fritsla........... 89

örkelljunga (8). ... 89

Grums (9)........ 88

Arjeplog......... 87

Vindeln.......... 86

Klass 18

Boden 19 (7)...... 86

Jokkmokk (7)..... 85

Jårvsö (7)........ 84

Enskede 5 (9)..... 83

Storfors (8)....... 83

Norberg......... 83

Linköping 3 (7)____ 82

Sigtuna (7)....... 81

Stockholm 25 (5)... 81

Holmsund (7)..... 80

Traneberg (7)...... 80

Midsommarkransen(S) 80

Emmaboda...... 80

Stockholm 34..... 80

Vinslöv.......... 80

Perstorp......... 79

Fränsta (7)....... 79

Kilafors (7)....... 79

Upplands Väsby (8) 79

Norrahammar (5).. 78

Älvdalen (5). . ____ 77

Halmstad 2...... 76

Lund 2.......... 76

Långsele (7)...... 75

36 st.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240

23

Lerum (9)........ 75

Malmö 12 (8)..... 75

Stockholm 30 (8)... 75

Vårgårda........ 75

Skoghall (8)....... 74

Delsbo........... 74

Bodafors (8)...... 74

Sorsele (8)........ 74

Anderstorp (9) .... 73

Lilla Essingen (8) . 73

Sävedalen (9)..... 73

Bredbyn (8)....... 73

Högsby (8)........ 73

Abrahamsberg (8).. 72

Klass 16

Knivsta......... 72

Husum.......... 70

Molkom......... 70

Tingsryd......... 69

Stora Essingen (8) . 69

Västerås 2 (8)..... 69

Bjärnum......... 69

Mälarhöjden (9) ... 68

Arlöv............ 68

Arbrå (8)........ 68

Aneby (8)......... 67

Virserum (8)...... 67

Stockholm 41..... 67

Mariefred........ 67

Ljungsbro........ 67

Vislanda......... 66

Tollarp (8)....... 66

Smålandsstenar (8). 66

Tumba.......... 66

Örebro 4 (8)....... 66

Pajala (8)........ 66

Fellingsbro....... 66

Hälsingborg 3 . ... 66

Gränna (6)....... 66

Öregrund........ 66

Stenstorp........ 52

Stockholm 361..... —

41 st

Postexpeditionerna av klass 6 Älvsered och Marstrand samt av klass 7

Åkarp, Nockeby och Ålsten föreslås sänkta till lägre klasser än klass 16.

Telegrafverket.

Örebro (1 A)...... 3 244

Borås........... 2 645

Linköping........ 2 581

Östersund........ 2 565

Halmstad........ 2 461

Uppsala......... 2 426

Hälsingborg...... 2 385

Sundsvall........ 2 376

Jönköping....... 2 078

Mora............ 1 326

Lund............ 1 325

Visby........... 1 294

Luleå............ 1 209

Skövde.......... 1 208

Vänersborg....... 1 142

Boden........... 1 098

Filipstad......... 1 066

Klass 31

Gävle il A)....... 3 222

Klass 29

Falun........... 2 045

Skellefteå........ 2 039

Göteborg (telegraf). 2 007

Kristianstad...... 1 954

Karlstad......... 1 940

Västerås......... 1 906

Kalmar.......... 1 778

Klass 27

Härnösand....... 1 019

Nyköping........ 1 009

Hudiksvall....... 994

Landskrona...... 986

Arvika.......... 960

Sala............. 936

Uddevalla........ 918

Norrköping (1 A).. 2 868

3 st

Umeå........... 1 775

Växjö (1 B)...... 1 687

Eskilstuna (1 B) .. 1 650

Hässleholm (1 B) .. 1 591

Karlskrona (1 B) .. 1 574

Ystad {1 B)....... 1 487

Örnsköldsvik il B). 1 379

22 st

Västervik i2)...... 916

Nässjö (2)........ 907

Norrtälje........ 903

Varberg (2)....... 872

Ludvika......... 864

Hultsfred i2)...... 862

Sollefteå i2)....... 851

1 Nyinrättad.

22 st.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Klass 25

Lycksele (3)......

878

Söderhamn.......

728

Trelleborg........

625

Falköping.......

846

Motala..........

697

Haparanda (3) ... .

615

Vara...........

811

Lidköping (3).....

687

Alingsås (3)......

612

Katrineholm ....

807

Bollnäs (3)........

683

Klippan (3).......

597

Karlskoga.......

796

Enköping........

683

Mariestad (3).....

585

Trollhättan.....

787

Vilhelmina (3).....

669

Kalix (3).........

582

Piteå (3).........

782

Eslöv............

667

Lysekil (3)........

580

Karlshamn......

774

Oskarshamn (3)____

640

Kramfors (3)......

570

Kristinehamn . . .

755

Värnamo (3)......

638

Skara (3).........

562

Södertälje.......

737

Ljusdal (3).......

625

Mjölby (3)........

562

Ängelholm......

736

Klass 23

31 st.

Köping.........

548

Krylbo..........

500

Nordmaling (4)....

417

Falkenberg......

541

Sunne (4)........

493

Säffle (4).........

404

Arvidsjaur (4) . ..

540

Ulricehamn (4)....

474

Kiruna..........

395

Strömstad......

535

Gällivare.........

461

Lindesberg (4) ....

391

Simrishamn.....

529

Vetlanda (4)......

455

Gnesta (4)........

387

Hedemora......

. 527

Eksjö (4).........

440

Norberg (4).......

386

Strängnäs (4) .. ..

512

Strömsund (4) ....

425

Flen (4)..........

378

Tranås (4)......

. 512

Varekil (4).......

424

Sveg (4)..........

374

24 st.

Klass 21

Ljungby ........

371

Vadstena........

311

Nora............

245

Ronneby (4) .....

358

Borgholm........

289

Valdemorsvik (6) ..

229

Hörby (4).......

354

Ånge .;..........

267

Östhammar......

223

Arboga (4)......

349

Åmå!............

263

Askersund (6).....

214

Höganäs (4).....

318

Leksand .........

257

Mönsterås (6).....

196

Finspång.......

. 312

16 st.

Statens järnvägar.

Klass 31

Stockholm C (öins)

5 895

Stockholm N (Öins)

5 012

Göteborg C (Öins)..

3 028

Malmö C (öins)...

5 362

Klass 29

4 st.

Olskroken........

3 370

Borås C (1 A).....

1 617

Linköping C (1 A).

1 272

Hallsberg........

2 936

Krylbo (1 A)......

1 541

Jönköping C (1 A)

1 271

Nässjö...........

2 777

Stockholm S (1 A) .

1 537

Sundsvall C (1 B) .

1 241

Örebro C........

2 012

Kristianstad C (1 B)

1 482

Karlstad C (1 A) ..

1 222

Hälsingborg C____

1 997

Hässleholm (1 A) . .

1 341

Östersund C (1 A) .

1 191

Ånge (1 A).......

1 972

Uppsala C (1 A) ..

1 298

Halmstad C (1 B) .

1 166

Norrköping C (1 A)

1 686

Falköping C (1 A).

1 282

Kristinehamn (1 A)

1 081

21 st.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Åstorp.......... 1 215

Alvesta.......... 1113

Växjö........... 1 040

Västerås C....... 1 029

Boden C......... 1 029

Kalmar C........ 1 002

Eslöv............ 926

Södertälje S...... 925

Skövde.......... 906

Mjölby.......... 895

Uddevalla C...... 893

Älvsjö........... 887

Stockholm stadsg.(3) 549

Hudiksvall....... 519

Sala............. 510

Kävlinge......... 510

Umeå........... 509

Ljusdal.......... 495

Mora............ 479

Norsholm........ 478

Motala C......... 475

Söderhamn C..... 473

Hultsfred (3)...... 472

Bastuträsk....... 330

Ronneby......... 324

Skelleftehamns övre 317

Markaryd....... 313

Kumla.......... 310

Vänersborg....... 309

Emmaboda...... 305

Oskarshamn...... 304

Orsa............ 301

Mellansel (4)...... 296

Kilafors......... 287

Tranås.......... 284

Stenstorp (2)...... 279

Limmared....... 279

Ockelbo......... 278

Jörn............ 273

Spånga (4)....... 269

Landeryd (4)..... 265

Arlöv (2)......... 260

övertorneå....... 252

Vetlanda......... 250

Eksjö........... 246

Klass 27

Kiruna C........ 883

Bollnäs.......... 874

Gällivare......... 868

Katrineholm..... 856

Kil.............. 831

Luleå............ 830

Lund C.......... 826

Ängelholm C..... 826

Värtan (2)....... 745

Karlskrona C..... 744

Sundbyberg (2)____ 728

Klass 25

Värnamo......... 452

Nyköping C...... 449

Härnösand....... 434

Skellefteå stad____ 424

Älmhult......... 412

Laxå............ 407

Arvika........... 398

Örnsköldsvik C (3). 393

Kolbäck (3)....... 390

Vislanda......... 386

Tillberga (3)...... 376

Klass 23

Arvidsjaur....... 244

Nybro........... 235

Billesholm....... 235

Ulricehamn...... 234

Ljungby......... 232

Tomelilla........ 230

Älvsbyn (4)....... 228

Almedal......... 222

Fagersta bruk (4) .. 218

Kungsbacka...... 216

Sollefteå......... 216

Teckomatorp..... 215

Ervalla (4)........ 214

Strömtorp....... 214

Dingle........... 214

Lycksele......... 212

Tierp............ 211

Gislaved (4)....... 208

Vara............ 206

Hällnäs.......... 205

Sävsjö........... 204

Vaggeryd........ 199

Herrljunga....... 717

Storvik.......... 667

Långsele (2)....... 642

Frövi (2)......... 619

Vännäs (2)....... 615

Landskrona (2).... 606

Trelleborg C (1 A) . 589

Varberg......... 566

Vansbro (2)...... 543

Köping (2)....... 537

Ystad (2)........ 503

84 st.

Karlshamn C..... 373

Falkenberg (3) .... 370

Sveg (3).......... 362

Enköping........ 361

Gårdsjö (3)....... 360

Flen............. 359

Klippan (3)...... 332

Fagersta C (3)..... 321

Sölvesborg (3)..... 319

Alingsås......... 318

Charlottenberg.... 221

33 st.

Kungälvs Ytterby. 198

Håkantorp (4)..... 196

Osby............ 191

Storuman (4)...... 190

Malung (4)....... 185

Åkers styckebruk . 182

Degerjors (4)...... 180

Bräcke (4)........ 179

Surahammar (4)... 177

Mölndals nedre (4). 176

örtofta (4)........ 175

Lysekil (4)........ 173

Kattarp......... 173

Billeberga (4)...... 172

Hoting (4)........ 171

Skutskär (4)...... 170

Haparanda....... 170

örbyhus (4)....... 169

Huddinge (4)...... 169

Strömstad (4)...... 167

Höganäs (4)...... 167

Vimmerby (4)..... 166

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Norberg (4)....... 165

Åhus (4)......... 165

Vilhelmina (5) ... . 165

Orrskog (5)....... 161

Bjuv (4)......... 160

Pålsboda (4)...... 158

Smedjebacken (4) .. 158

Strömsnäsbruk (5) . 158

Simrishamn (4) ... 158

Skänninge (4)..... 154

Svedala.......... 154

Dalby (4)......... 154

Åby {4).......... 151

Järna (4)......... 150

Piteå (4).......... 150

Strängnäs (4)...... 149

Tureberg (4)....... 148

Hässelby villastad. 167

Olofström........ 159

Ulriksfors........ 148

Holmsund....... 122

Nykroppa........ 121

Forserum........ 120

Krampen........ 118

Svartå........... 118

Vårgårda........ 117

Reftele.......... 115

Lerbäck......... 114

Lerum (4)........ 114

Habo............ 114

Jämtl. Sikås (6) ... 114

Oskars tröm...... 114

Höör (4).......... 113

Liatorp.......... 113

Karungi......... 113

Hillared......... 112

Sömmen......... 110

Byvalla (4)....... 110

Kallinge......... 110

Hyltebruk (6)...... 109

Moheda.......... 108

Fors (4).......... 108

Dannemora (4). ... 107

Mölndals övre .... 107

Torsås........... 106

Partille (4)....... 105

Tibro............ 105

Persberg......... 105

Lamhult......... 105

Perstorp......... 105

Fågelsta (4)....... 148

Boxholm (4)....... 148

Kinna........... 148

Hallstahammar (4). 147

Järpen (4)........ 142

Vingåker (4)...... 141

Åseda (4)......... 141

Stenungsund (4) . .. 140

Hästveda (4)...... 139

Horndal (4)....... 139

Heby (4).......... 138

Töreboda (4)...... 138

Lomma (4)........ 137

Ängelsberg (5)..... 135

Berga (5)......... 133

Upplands Väsby (4) 132

Karlsborg (4)..... 132

Klass 20

Älvkarleö........ 104

Krokek.......... 104

Björneborg....... 104

Bromölla........ 104

Skebokvarn...... 103

Solberga......... 103

Vellinge (4)....... 103

Harmånger....... 103

Iggesund (4)...... 101

Morjärv......... 101

Nyåker.......... 101

Vagnhärad....... 100

Sösdala.......... 100

Brunflo.......... 100

Ljusne........... 99

Skurup (4)....... 98

Vitvattnet (6)..... 98

Rotebro (4)........ 97

Kållered......... 97

Johannisberg..... 97

Svenljunga....... 97

Mörsil (6)........ 96

Timrå (6)........ 96

Ursviken......... 96

Sävsj öström...... 96

Stockaryd........ 95

Ödåkra.......... 95

Hörby............ 95

Grästorp......... 95

Björbo.......... 94

Ramnäs......... 94

Lesjöfors......... 94

Fristad.......... 94

Kramfors (4)...... 130

Edsbyn (4)....... 130

Gnesta (4)........ 129

Storfors (4)....... 128

Munkedal (4)..... 128

Köpingebro (4) . . .. 127

Staffanstorp (4) ... 126

Norrahammar (4). . 126

Gärsnäs (4)....... 125

Smålands Taberg(4) 125

Båstad (4)........ 124

Kisa (4).......... 122

Veinge(4)........ 118

Moholm (4)....... 116

Laholm (4)........ 115

Svalöv (4)........ 115

Storlien.......... 104

117 sb

Skillingaryd...... 94

Bjärka-Säby..... 93

Bergvik.......... 93

Lessebo (4)....... 93

Sjöbo (4)......... 92

Arbrå........... 92

Stuvsta (6)....... 91

Krokom......... 91

Snyten.......... 90

Dyltabruk....... 90

Bjärnum (4)...... 90

Porjus (6)........ 90

Forsmo (6)....... 90

Hestra........... 90

Bankeryd........ 88

Tyringe.......... 88

Strömsund....... 88

Östavall......... 88

Järvsö........... 88

Mulls jo.......... 87

Åkarp (6)........ 87

Dorotea......... 87

Sandarne........ 87

Ruda............ 87

Kungsängen...... 86

Floby........... 86

Bodafors......... 86

Rydsgård........ 86

Ryd (6).......... 86

Tumba (4)........ 85

Fiskeby.......... 85

Ljungbyhed...... 85

Åsarna (6)....... 85

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 240. 27

Jokkmokk (6)..... 85

Kinnared........ 85

Lindome (6)....... 84

Karpalund {6) .... 84

Vattjom......... 84

Marmaverken .... 84

Rörvik (6)........ 83

Torup........... 83

Floda........... 82

Skåre (6)......... 82

Diö (6).......... 82

Mariannelund .... 82

Nyland.......... 82

Holmsveden (6) ... 82

Abisko östra..... 82

Jakobsberg....... 81

Åmotfors (6)...... 81

Mariefred (4)..... 81

Börringe......... 80

Vinslöv.......... 80

Vindeln (6)....... 80

Viskafors........ 80

Härryda (6)...... 79

Furulund........ 79

Hasslarp......... 79

Kälarne......... 89

Lottefors........ 86

Ramsjö (7)....... 82

Ådalsliden (7)..... 79

Ragunda......... 73

Skästra (7)........ 73

Lörstrand (7)...... 73

Åshammar....... 73

Hovsta.......... 72

Bålsta........... 72

Hörnsjö (7)....... 72

Anneberg......... 71

Eneryda (7)...... 71

Stavreviken...... 71

Njurunda (7)..... 71

Jularbo.......... 71

Mönsterås........ 71

Järlåsa.......... 70

Åsbro........... 70

Mölnbo.......... 70

Borgholm (—)..... 70

Malmbiick....... 70

Getinge.......... 69

Eldsberga........ 69

Vivstavarv....... 69

Anderstorp....... 79

Märsta.......... 78

Jonsered......... 78

Tvååker (6)....... 78

Gemla........... 78

Landsbro (6)...... 78

Malmköping...... 77

Tenhult (6)....... 77

Målilla........... 77

Kågeröd......... 77

Lingbo (6)........ 77

Skene........... 77

Vretstorp (6)...... 76

Alby............ 76

Vallsta (6)........ 76

Gnosjö.......... 76

Vargön.......... 76

Älgards (6)....... 75

Skattkärr (6)...... 75

Tallåsen (7)...... 75

Tidan........... 74

Väring (6)....... 74

Ljungskile....... 74

Grevie........... 74

Klass 18

Torsåker......... 69

Morgongåva...... 68

Åsa............. 68

Väröbacka (7)..... 68

Flädie........... 68

Killeberg (7)...... 68

Trönninge........ 68

Järbo........... 68

Notviken........ 68

Torskors (7)....... 68

Tärnsjö.......... 67

Särna........... 67

Landvetter....... 67

Timsjors (7)...... 67

Rödeby (7)........ 67

Sandbäck........ 67

Stenkullen (5)..... 66

Påarp........... 66

Stöde............ 66

Näsviken........ 66

Hamrångejjärdenfö) 66

Furudal......... 66

Spjutsbygd (7)..... 66

Sandbäckshult .... 66

Frillesås......... 65

Mattmar (6)...... 74

Fritsla (4)........ 74

Knivsta......... 73

Sparreholm...... 73

Vartofta......... 72

Mölnlycke........ 72

Aneby........... 72

Bispgården....... 72

Bollebygd........ 71

Örkelljunga...... 71

Vikingstad....... 70

Hindås.......... 70

Smålandsstenar ... 69

Stålboga......... 68

Alfta............ 68

Skruv........... 68

Sköldinge........ 67

Valla............ 67

Förslövsholm..... 67

Sorsele.......... 67

Billingsfors....... 66

Virserum........ 64

Åre............. 60

Vassijaure (6) . . .. 43

172 st.

Genevad......... 65

Flököpinge....... 65

Pilgrimstad (7)____ 65

Kinnahult....... 65

Tystberga (7)...... 64

Hjulsbro......... 64

St järnhov........ 64

Kilsmo.......... 64

Tullinge (xst)..... 64

Helgum (7)....... 64

Nykvarn......... 63

Nässundet....... 63

Fjärås........... 63

Harplinge........ 63

Rävlanda (5)...... 63

Mörarp.......... 63

Bjärsjölagård (5) .. 63

Vinnö (/p/)....... 63

Gällö (7).......... 63

Torpshammar .... 63

Delsbo........... 63

Voxna........... 63

Gammelstad...... 63

Axelfors......... 63

Tingsryd (5)...... 63

s. 28 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr

28

Ullared.......... 63

Vittinge......... 62

Skinnskatteberg... 62

Fjugesta (5)....... 62

Rönninge........ 62

Långås (7)........ 62

Sandared (7)...... 62

Vittsjö.......... 62

Ramlösabrunn (xst) 62

Anundsjö (7)..... 62

Jönåker......... 61

Mariedam........ 61

Högfors (7)....... 61

Trångsviken...... 61

Horred (5)........ 61

Lenhovda (7)...... 61

Finnerödja....... 60

T ollar p (5)........ 60

Nälden.......... 60

Söråker.......... 60

Åstråsk (7)....... 60

Trehörningsjö .... 60

Räppe (7)......... 60

Blomstermåla .... 60

Hovslätt (7)....... 60

Norrviken (S)..... 59

Hölö (7).......... 59

Tågarp.......... 59

Marieholm (5)..... 59

Kvidinge (5)...... 59

Knislinge (7)...... 59

Håggenås (7)...... 59

Norr fors (7)....... 59

Björna.......... 59

Trekanten....... 59

Slöinge (7)....... 58

Stehag........... 58

Silverdalen (7)..... 58

Harlösa (ö)....... 58

Önnestad........ 58

Moskosel (7)...... 58

Västerljung (7). ... 57

Ålberga.......... 57

Säve............ 57

Borrby.......... 57

Lönsboda (7)...... 57

Dynäs........... 57

Tågsj Öberg....... 79

Läggesta (xst)..... 77

Hennan.......... 69

Stråisnäs......... 68

Nattavara (7)..... 57

Skorped (7)....... 57

Simonstorp (7). . . . 56

Baggetorp (7)...... 56

Undersåker....... 56

Murjek (7)........ 56

Hovmantorp (5) ... 56

Godegård (7)...... 55

Ärla............. 55

Rögle........... 55

Klagstorp (5)..... 55

Fränsta.......... 55

Nättraby........ 55

Bredåkra (7)...... 55

Malmslätt........ 54

Södra Vi (7)...... 54

Väse (7).......... 54

Tanum.......... 54

Vall b er ga........ 54

Veda (5).......... 54

Sundsbruk (7)..... 54

Svenstavik (7)..... 54

Hillerstorp....... 54

Ljung (7)......... 54

Vissefjärda....... 54

Vegby........... 54

Syo (7)........... 53

Bro............. 53

Spannarp........ 53

Skånes Fagerhult.. 53

Skälderviken (xst).. 53

Vitaby (7)........ 53

Smedby......... 53

Färjestaden (—)... 53

Rönneshytia (7)____ 52

Östansjö (5)...... 52

Heberg (7)........ 52

Knäred.......... 52

östra Ljungby.... 52

Smål. Rydaholm .. 52

Svängsta (7)....... 52

Bredarvd........ 52

Mantorp (7)...... 51

Sällinge (7)....... 51

Karlsby (7)....... 51

Lillhagen (7)...... 51

Klass 16

Simeå (6)......... 66

Fåglavik (6)...... 65

Hästbo.......... 65

Lagmansholm (6) .. 64

240.

Vallåkra (7)...... 51

Frinnaryd (7)..... 51

Röjan (7)......... 51

Latorpsbruk...... 50

Grillby.......... 50

Skottorp......... 50

Jordberga (7)...... 50

Hanaskog (tpl).... 50

Duved (7)........ 50

Bollstabruk (5) .... 50

Vallvik (7)....... 50

Vännäsby (7)..... 50

Runhällen....... 49

Strångsjö (7)...... 49

Rimforsa (7)...... 49

Hultafors (7)...... 49

Vejbyslätt....... 49

Mölle............ 49

Sprängsviken..... 49

Björketorp....... 49

T obo (7).......... 48

Emmaljunga...... 48

Vollsjö.......... 48

Klågerup........ 47

Hede............ 47

Österkorsberga ... 47

Mjöhult.......... 46

Hammenhög..... 46

Dalsjöfors (5)..... 46

Hohultslätt...... 46

Bräkne-Hoby..... 46

Bengtsfors västra . 45

Lövestad........ 45

Glimåkra........ 45

Lj ungby holm..... 45

Skultuna......... 44

Skultorp (5)....... 44

östra Grevie..... 44

Röstånga........ 44

Lagan........... 44

Sibbhult......... 44

Bergby.......... 44

Rydboholm...... 44

Konga........... 44

Rockneby........ 40

Björkliden (7)..... 32

214 st.

Ballingslöv (6) .... 64

Nyhem.......... 63

Mellansjö........ 63

Lidnäs (6)........ 62

s. 29 Kontrollera mot PDF

Björnlunda (6). . ..

Hammerdal (tpl)...

Remmenedal.....

Skoghult.........

Källeryd (tpl).....

Norrvidinge (6)....

Tvårålund (tpl)....

Broddbo .........

Hås jo...........

Högsjö (6)........

Munkflohögen ....

Dockmyr........

Gånghester (tpl)____

Marma...........

Äng (tpl).........

Niemisel (tpl).....

Rosshyttan......

Brunna (6) .......

Smedberg (tpl).....

Norsesund.......

Söräng ..........

Sävast...........

Tvärdbäck (tpl)....

Rosersberg.......

Väderstad........

Kallhäll (xst)......

Alster...........

Hasselfors........

Neva............

Stora Höga......

Mörlunda........

Tommarp........

Degeberga.......

Sandhem ........

Limedsforsen.....

Flisby...........

Ingatorp .........

Lit..............

Viksjöfors........

Runemo (6).......

Kusfors..........

Själevad.........

Mörbylånga (—)...

Linghem .........

Åskloster........

Tjörnarp .........

Sankt Olof.......

Skivarps sockerbruk

(xst).......

Broby ...........

Graninge.........

Nissafors (tpl).....

Å led (tpl).........

Skee (tpl)......... 45

ödsmål.......... 45

Traryd.......... 45

Eriksdal (tpl)..... 45

Arkelstorp....... 45

Myrheden........ 45

Holmsjö......... 45

Braås........... 45

Påryd (tpl)....... 45

Ätran (tpl)....... 45

Tranemo östra .... 45

Örsundsbro...... 44

Gripenberg....... 44

Bruzaholm....... 44

Landafors........ 44

Uttran (xst)....... 43

Dala Järna....... 43

Virsbo........... 43

Ransta.......... 43

Västra Torup (tpl). 43

Hyllstofta (tpl) .... 43

Åsljunga......... 43

Rinkaby......... 43

Everöd.......... 43

Färlöv (tpl)....... 43

Frånö........... 43

Forsa............ 43

Fjälkinge........ 43

Hällevik......... 43

Nyhammar....... 42

Munkaljungby (tpl) 42

Backe........... 42

Målsryd......... 42

Länghem........ 42

Hjortsberga (tpl)... 42

Vedum.......... 42

Veddige (6)....... 42

Högsby (6)........ 42

Hidingebro....... 41

Torgåsmon (tpl) ... 41

Vittaryd (tpl)..... 41

Håslöv.......... 41

Ytterån (tpl)...... 41

Ramvik......... 41

Erikslund........ 41

Ovanåker........ 41

Lakaträsk........ 41

Långträsk........ 41

Aplared.......... 41

Vessigebro....... 41

Kvarnamåla...... 41

Gistad........... 40

Ilallinden (tpl).... 40

Falsterbo........ 40

Näsum (tpl)....... 40

240. 29

Gnarp........ 40

Viskan.......... 40

Fredriksfors...... 40

Hökerum........ 40

Borgstena........ 40

Orrefors......... 40

Bäckaskog....... 40

Hok............. 40

Smål. Burseryd ... 40

Mullhyttemo..... 39

ödeborg......... 39

Stångby......... 39

Dösjöbro......... 39

Gärdsköpinge (tpl) . 39

Blattnicksele (tpl). . 39

Målerås.......... 39

Jämjöslätt (tpl).... 39

Mörrum (6)....... 39

Gualöv (tpl)....... 39

Fridafors........ 39

Urshult.......... 39

Ekebybruk (tpl).... 38

Mosås........... 38

Ottebol.......... 38

Brodalen (tpl)..... 38

Löderup......... 38

Veberöd......... 38

Nävragöl........ 38

Opphem......... 37

Näs (tpl)......... 37

Mölltorp (tpl)..... 37

Madängsholm (6). . 37

Sälen (tpl)........ 37

Färgelanda....... 37

Grimstorp (tpl) .... 37

Nyhamnsläge..... 37

Koler (tpl)........ 37

Ålem............ 37

Vassmolösa...... 37

Myresjö (tpl)..... 37

Hallabro......... 37

Lister-Mjällby (tpl). 37

Vad (tpl)......... 36

Brastad (tpl)...... 36

Billinge.......... 36

Älvsered......... 36

Ekenässjön (tpl) ... 36

Klavreström (6) ... 36

Kvillsfors (tpl) .... 36

Ingelstad........ 36

Rolfstorp........ 36

Gullringen....... 35

Malmby (tpl)..... 35

Söderbärke....... 35

Kungl. Maj.ts proposition nr

61

61

60

58

57

57

57

55

55

54

54

53

53

52

52

52

51

51

51

49

49

49

49

48

48

48

48

48

48

48

48

48

48

47

47

47

47

47

47

47

47

47

47

46

46

46

46

46

46

46

46

46

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition

nr

240.

Sägen (tpl)......

35

Brittatorp.......

34

Åsarp...........

32

Sörsjön (tpl) ....

35

Älghultsby.......

34

Vika............

31

Löberöd (6).....

35

Järnforsen (tpl)____

34

Askeröd (tpl).....

31

Alstad.........

35

Hedesunda.......

33

Bor.............

31

Östratorp......

35

Högboda .........

33

Örsjö............

31

Ånn...........

35

Långban .........

33

Läckeby .........

31

Hybo..........

35

Högsäter.........

33

Rydöbruk (tpl) .. ..

31

Fåker .........

35

Hjältevad (tpl) ....

33

Folkabo (tpl)......

30

Saleboda.......

35

Bosenfors........

33

Hamneda (tpl) ....

30

Gårdveda (tpl). ■.

35

Ekeby (xst).......

33

Rynge (tpl).......

30

Norrhult (6).....

35

Äsperöd.........

33

Smedstorp.......

30

Fliseryd.......

35

Svenstorp (tpl) ....

33

Skivarp (6).......

30

Klevshutt (tpl)...

35

Enafors..........

33

Vilshult (tpl).....

30

Blidsberg......

35

Rottne..........

33

Tofta............

30

Bergsbrunna . . .

34

Asarum..........

33

Lidhult (—)......

30

Gysinge........

34

Skeppshult.......

33

Glemmingebro ... .

29

Lillsjödal (tpl)...

34

Asmundtorp (tpl). .

32

Överlida.........

29

Stidsvig (tpl)....

34

Ovesholm (tpl).....

32

Hemsjö..........

29

Linderöd.......

34

Sandträsk........

32

Grönskåra.......

28

Bergsjö (6)......

34

Fröseke..........

32

Anderslöv........

27

Horda (tpl).....

34

Alsterbro.........

32

Lilla Harrie......

26

236 st,

Följande 48 stationer, av vilka Jordholmen och Stäket tillhöra klass 6 samt

övriga klass 7, föreslås sänkta till trafikplatser:

Arrie

Axelvold

Blädinge

Bolmen

Broaryd

Brännarp

Edane

Enstaberga

Enånger

Fagerås

Forsheda

Granbo

Graversfors

Gullbrandstorp

Himle

Ingelsträde

Johannishus

Jordholmen

Jörlanda

Kar sjö

Kinstaby

Korsträsk

Kättilstorp

Lästringe

Morshyttan

Märserum

Mässbacken

Norra Sunderbyn

Odensberg

Porla

Skegrie

Skyttorp

Skytts Vemmerlöv

Stavre

Storvreta

Stäket

Svenshögen

Söderåkra

Södra Åby

Torp

Tygelsjö

Vattholma

Vegeholm

Vintrie

Västra Bodarne

Ålandsdal

Åryd

Ölme

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

481210

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående klassificering av trafikanstalterna vid postoch telegrafverken samt statens järnvägar. a1 i texten
  2. SU 1948:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående klassificering av trafikanstalterna vid postoch telegrafverken samt statens järnvägar. s. 11 i texten