Angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler
1948-05-08 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:259, Angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 259.
1
Nr ‘459.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler;
given Stockholms slott den 8 maj 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av ''bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Propositionens ''huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att aktiekapitalet i Aktiebolaget Svenska gods
centraler
vilket till hälften äges av staten och enskilda järnvägar _
skall ökas med 2 500 000 kronor, varav statens järnvägar skola teckna 1 250 000
kronor.
1 —949 48 llihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 259.
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 259.
Utdrag av protokollet övei’ kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten
i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga angående
anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler samt anför
därvid följande.
Inledning.
Vid ett flertal under 1930-talet företagna utredningar rörande transportväsendet
har frågan om en samordning mellan järnvägarna, biltrafiken och
sjöfallen uppmärksammats. En dylik samordning ansågs därvid nödvändig
för att vinna en god allmän transporthushållning. Såsom ett led i dessa strävanden
övertogo statens järnvägar och vissa enskilda järnvägar år 1942 hälften
av aktierna i Aktiebolaget Svenska godscentraler, Aktiebolaget Landtransport
och Aktiebolaget Nordisk biltjänst. Den ursprungliga ägaren av bolagen,
Stockholms Rederiaktiebolag Svea, behöll den andra hälften av aktierna.
Värdet för statens järnvägars vidkommande av transaktionen ansågs i
huvudsak bestå däri, att på olika orter kontakt åstadkommes mellan järn vägsförvaltning
och ibilorganisation och indirekt även mellan järnvägs- och sjöfartsintressen.
Detta förhållande antogs kunna medverka till en önskvärd förbättring
av landets transporthushållning.
Då ifrågavarande transportföretag på detta sätt övergingo till att bli av Rederiaktiebolaget
Svea och järnvägarna gemensamt och till lika delar ägda
företag, träffades mellan intressenterna ett särskilt avtal, som bl. a. innehöll
bestämmelser om sättet för utseende av företagens ledning och allmänna
riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Enligt detta avtal handhaves den
gemensamma administrationen av Aktiebolaget Svenska godscentraler (i fortsättningen
benämnt ASG). Finansiellt äro företagen sidoordnade.
De första åren efter det järnvägarna vunnit delägarskap i dessa närmast
för landsvägstransporter grundade företag hämmades dessas verksamhet och
utveckling av rådande, genom kriget och avspärrningen föranledda förhållanden
— bl. a. knappheten på gummi och drivmedel och de på grund därav införda
restriktionerna. Med tanke på de gynnsammare förhållanden, som
kunde väntas inträda i och med krigets slut ansåg sig bolagens gemensamma
ledning emellertid böra planera för att, sedan mera normala förhållanden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 259. 3
inträtt, kunna utvidga verksamheten och bedriva densamma på ett mera rationellt
sätt.
Som ett led i denna planering vände sig bolagsledningen år 1945 till
aktieägarna med hemställan att dessa måtte i förhållande till sina aktieinnehav
såsom lån mot förlagsbevis tillhandahålla för ändamålet erforderliga
medel.
Dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet ansåg skäl föreligga,
att staten i samma män som de enskilda aktieägarna medverkade vid anskaffandet
av det kapitaltillskott, som erfordrades för att bolagen skulle kunna
genom rationaliseringar och utvidgningar förbereda den transportverksamhet,
som beräknades ankomma på dem, då trafiken åter uppnådde eller överskred
förkrigstidens nivå. Det lämpligaste tillvägagångssättet för statens medverkan
vid kapitalanskaffningen ansågs emellertid vara, att järnvägsstyrelsen erhöll
bemyndigande att å kronans vägnar åtaga sig borgensansvar för lån till
ASG och därmed samförvaltade bolag intill ett belopp av 2 000 000 kronor.
Hinder borde dock icke möta för de enskilda intressenterna att, om de så
önskade, i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt ägda
företagen, själva utlåna medel till dessa i den män icke högre ränta krävdes
än som mot statens borgen kunde erhållas i den allmänna marknaden.
I övrigt förutsattes, att borgensåtagandets omfattning för varje delägare
skulle vara proportionellt mot vederbörandes aktieinnehav samt att Kungl.
Maj:t skulle äga utse en revisor i det eller de bolag, som upptagit lån mot
borgen av järnvägsstyrelsen.
Sedan proposition av detta innehåll bifallits av riksdagen år 1945 (riksdagens
skrivelse nr 325), har järnvägsstyrelsen under 1946 och 1947 utfärdat
borgensförbindelser för lån till ASG och därmed samförvaltade bolag intill
ett högsta belopp av 2 000 000 kronor. De aktieägande enskilda järnvägarna
lämnade i sin tur en gemensam underborgen till styrelsen för sin delaktighet
i borgensåtagandet.
Framställning om ytterligare aktieteckning.
1 skrivelse den 27 november 1947 har järnvägsstyrelsen nu meddelat, att
styrelsen för ASG hänvänt sig till sina huvudintressenter — järnvägsstyrelsen
och Rederiaktiebolaget Svea — med hemställan, att aktiekapitalet i ASG
måtte ökas genom nyteckning.
Bolagsstyrelsen har därvid framhållit, att den av ASG och de därmed samordnade
företagen bedrivna rörelsen under de senare åren avsevärt ökat i omfattning.
Ökningen är huvudsakligen en följd av det förvärv av Aktiebolaget
Transportkompaniets verksamhet, som ägde rum den 1 juli 1946, men rörelsen
har även i övrigt ej oväsentligt utvecklats.
För belysande av sin framställning bär bolagsstyrelsen företett balansräkningar
för åren 1945, 1946 och 1947 av följande innehåll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Maj-.ts proposition nr 259.
Balansräkningar för Aktiebolaget Svenska godscentraler.
Tillgångar.
31/is 1945
»VA 1946
3,/u 1947
Fastigheter............................
386 000
1 330 000
1 775 800
Inventarier............................
120 000
381 000
512 000
Kassa..................................
395 000
1 022 000
1 998 700
Närstående företag ..................
—
657 000
811 100
Diverse debitorer....................
800 000
2 429 000
3 186 600
Goodwill..............................
—
1 150 000
1 100 000
Övervärde å aktier ..................
28 000
28 000
29 000
Summa tillgångar
1 729 000
6 997 000
9 413 200
Skulder.
Aktiekapital ..........................
500 000
500 000
500 000
Reservfond............................
7000
9 000
29 300
Lån....................................
430 000
4 075 000
4 720 000
Diverse kreditorer....................
790 000
2 281 000
4 069 100
Vinstmedel ..........................
2 000
132 000
94 800
Summa skulder
1 729 000
6 997 000
9 413 200
Sammandrag av balansräkningar för Aktiebolaget Svenska godscentraler,
Aktiebolaget Landtransport och Aktiebolaget Nordisk biltjänst.
Tillgångar.
31/u 1945
3I/u 1946
3l/i» 1947
Fastigheter............................
768 000
1 699 000
2 206 700
Inventarier............................
563 000
996 000
1 124 200
Kassa..................................
452 000
1 124 000
2 099 700
Diverse debitorer....................
1 207 000
2 861 000
3 671 600
Varulager ............................
37 000
64 000
190 900
Goodwill ..............................
—
1 150 000
1 100 000
Övervärde å aktier ..................
295 000
352 000
353 100
Balanserad förlust ..................
75 000
36 000
15 500
Summa tillgångar
3 397 000
8 282 000
10 761 700
Skulder.
Aktiekapitalet ........................
1 275 000
1 275 000
1 275 000
Reservfond............................
14 000
33 000
56 700
Lån....................................
990 000
4 275 000
4 927 700
Diverse kreditorer....................
1 093 000
2 552 000
4 392 200
Vinstmedel............................
25 000
147 000
110 100
Summa skulder
3 397 000
8 282 000
10 761 700
Bolagens låneskulder till utomstående ha för åren 1945 och 1946 utgjort
resp. 870 000 och 4 155 000 kronor samt var vid 1947 års slut 4 860 000 kronor.
Till belysande av omsättningsökningen inom resp. bolag meddelas följande
uppgifter rörande omsättningen under 1945—1947.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2ö9.
5
| första halvåret........................
ASG andra » ........................
1945
3 184
4 459
1946
1 000-tal kronor
5 601
12 185
1947
12 737
13 091
1 Summa
7 643
17 786
25 828
Aktiebolaget Landtransport ................
2 419
2 383
2 611
» Nordisk biltjänst..............
875
925
1 405
Totalsumma
10 937
21 094
29 844
Då det av rörelsens ökning föranledda kapitalbehovet hittills tillgodosetts
endast genom ökning av förlagslånen, föreligger enligt bolagsstyrelsens förmenande
starka skäl för att man genom aktieteckning åstadkommer en mera
rimlig proportion mellan eget och främmande kapital i rörelsen.
I detta sammanhang erinras även om den säregna beskaffenheten av ASG:s
verksamhet, i det att redan företagna eller planerade investeringar i byggnader
o. d. till övervägande del avse magasinsbyggnader å statens järnvägar
tillhörig mark, d. v. s. å ofri grund, vilka av denna anledning icke kunna bliva
föremål för bankmässig belåning, ehuru de häremot svarande investeringarna
uppenbarligen äro lika säkra som om byggnad skett å egen mark. Detta förhållande
innebär, framhålles det, att bolaget på ett helt annat sätt än som
eljest skulle vara fallet blir beroende av eget kapital resp. finansieringsbidrag
eller medverkan i form av borgen från intressenternas sida.
I anslutning till det anförda hemställer bolagsstyrelsen, att huvuddelägarna
måtte taga under övervägande att medverka till en ökning av aktiekapitalet
i ASG med 2 500 000 kronor till 3 000 000 kronor, varvid järnvägsstyrelsen
och Rederiaktiebolaget Svea skulle vardera till pari teckna aktier
till ett belopp av 1 250 000 kronor.
De genom aktiekapitalets ökning influtna medlen avser bolaget att i första
hand använda till inlösen eller nedbringande av vissa skulder, vilka nu kräva
relativt hög ränta. Härför erfordras ett belopp av högst 040 000 kronor. Den
på grund av rörelsens ökade omfattning erforderliga ökningen av rörelsekapitalet
lärer, framhåller bolagsstyrelsen vidare, kunna maximeras till
360 000 kronor. Till nedbetalning å de krediter, som lämnats av, resp. tillkommit
under medverkan av, huvudintressenterna, skulle sålunda återstå ett
belopp av 1 500 000 kronor.
Stockholms Rederiaktiebolag Svea har den 29 april 1948 förklarat sig vilja
biträda bolagsstyrelsens förslag och utfäst sig att teckna aktier till halva det
belopp varmed aktiekapitalet i ASG kommer att ökas.
Med anledning av bolagsstyrelsens framställning anför järnvägsstyrelsen
följande.
Då frågan om tillhandahållande av förlagskapital åt ASG år 1945 var föremål
för prövning bedömdes behovet av kapitaltillskott främst ur synpunkten
att bolaget ansågs böra beredas möjlighet att genom rationaliseringar och
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 259.
utvidgningar efter återinträdet av mera normala förhållanden på transportmarknaden
bedriva sin verksamhet på ett fullt ändamålsenligt sätt. Den vid
detta tillfälle ifrågasatta kapitalinsatsen var med andra ord huvudsakligen
avsedd att disponeras för uppförande av nya magasinsbyggnader och andra
inom den dåvarande organisationens ram erforderliga anläggningar. Däremot
räknade varken bolaget eller dess förlagsgivare vid denna tidpunkt med att
ASG:s verksamhetsområde och ''bolagets behov av kapital skulle komma att
öka så snabbt och kraftigt, som senare visade sig bliva fallet i och med att
ASG den 1 juli 1946 övertog den av Aktiebolaget Transportkompaniet dittills
bedrivna inrikes samlastningsrörelsen med tillhörande fastigheter och inventarier.
Detta förvärv, varom avtal träffades i april 1946 och som enligt styrelsens
mening i och för sig måste anses välbetänkt, eftersom därigenom den
tidigare rådande dubbelorganisationen i fråga om den inrikes samlastningsverksamheten
blev eliminerad, medförde i ett slag en fördubbling av ASG:s
samlastningsrörelse och därmed ett högst avsevärt ökat behov av likvida
medel för rörelsens bedrivande, ävensom en ej oväsentlig ökning av bolagets
skuldbörda. Köpeskillingen för den sålunda förvärvade egendomen belöpte
sig till 2 350 000 kronor, varav 500 000 kronor erlades kontant och 1 850 000
kronor gäldades i form av en skuldförbindelse, för vilken Rederiaktiebolaget
Svea och trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle gemensamt iklädde
sig borgen och som skall infrias inom en tid av tio år. Å ifrågavarande skuldförbindelse
skall alltså amorteras minst 185 000 kronor per år.
Bolagsstyrelsens nu gjorda framställning anser järnvägsstyrelsen närmast
vara föranledd av nämnda affärstransaktion, som bundit likvida medel och
ökat bolagets skuldbörda i en år 1945 ej förutsedd omfattning. Järnvägsstyrelsen
finner det därför motiverat att bolaget tillföres visst ytterligare kapital.
Järnvägsstyrelsen framhåller vidare, att av det till nyteckning föreslagna
beloppet om 2 500 000 kronor äro endast 360 000 kronor avsedda som förstärkning
av bolagets rörelsekapital, medan återstoden eller 2 140 000 kronor är
avsedd att användas till ändring av proportionen mellan eget och främmande
kapital i rörelsen.
Styrelsen finner, att den rådande proportionen mellan eget och främmande
kapital icke kan betraktas som väl avvägd och att den föreslagna åtgärden
därför måste anses motiverad.
Av det i bolaget sysselsatta kapitalet utgjorde sålunda vid 1947 års slut
aktiekapitalet endast 5 % medan låneskulderna uppgick till 50 %. Genom
nyteckningen och genom att de erhållna medlen disponerades på sätt förut
angivits skulle aktiekapitalets andel komma att ökas till 31 % och låneskulderna
att nedbringas till 26 %.
Beträffande bolagsstyrelsens förslag, att endast huvuddelägarna i ASG,
järnvägsstyrelsen och Rederiaktiebolaget Svea, skulle verkställa nyteckningen,
framhåller järnvägsstyrelsen, att genom redan verkställda eller pågående förstatliganden
av enskilda järnvägar torde statens järnvägars andel i de till
järnvägsintressenter överlåtna aktierna i ASG fr. o. m. den 1 juli 1948 komma
att uppgå till 84 %. Då det vidare endast är en tidsfråga, när även övriga av
enskilda järnvägar ännu innehavda aktier på samma sätt komma att övergå i
statens järnvägars ägo, finner järnvägsstyrelsen sig icke ha anledning framställa
någon erinran mot bolagsstyrelsens förslag, att de aktieägande enskilda
järnvägarna icke skola deltaga i nyteckningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 259. 7
Järnvägsstyrelsen hemställer därför om Kungl. Maj:ts bemyndigande att
nyteckna aktier i ASG till ett belopp av 1 250 000 kronor. Ehuru av detta
belopp omkring 750 000 kronor komma att användas för nedbringande av de
lån för vilka järnvägsstyrelsen iklätt sig borgen och det verkliga nyengagementet
således omfattar endast 500 000 kronor, blir det nödvändigt, att hela
det mot aktieteckningen svarande beloppet anvisas å riksstaten.
Departementschefen.
Vid den tid då statens och de enskilda järnvägarna inträdde såsom hälftendelägare
i ASG-koncernen voro förhållandena i olika avseenden andra än nu.
Jag torde här få erinra om att 1939 års principbeslut om det svenska järnvägsnätets
enhetliggörande då ännu endast till en del blivit realiserat, medan detsamma
nu får anses vara i huvudsak fullbordat. I samband med statsförvärven
av enskilda järnvägar har även biltrafik i betydande omfattning överförts
till statsbaneföretaget. De största av dessa biltrafikföretag äro Svenska
lastbilaktiebolaget, som förvärvades samtidigt med Västeråsbanorna, samt
GDG biltrafik aktiebolag. Järnvägarnas biltrafik, som under tiden efter 1942
tillvuxit avsevärt, utökas alltjämt, bl. a. ha statsmakterna förra året och
i år beslutat anvisa medel för utvidgning av Svenska lastbilaktiebolagets
verksamhet. Samtidigt har även, såsom framgår av den föreliggande framställningen,
ASG-koncernens rörelse kraftigt ökat.
Järnvägarnas inträde i ASG-koncernen ägde från början rum såsom ett led
1 de allmänna strävandena att åstadkomma en samordning av olika trafikmedel.
En sådan samordning kan emellertid uppnås på olika vägar och hur man därvid
förfar är för statens järnvägar av betydelse i olika avseenden, t. ex. i fråga om
kundservicen, trafikvärvningen, organisationen av statens järnvägars biltrafik
in. in. Med hänsyn till de förändringar i läget som, enligt vad jag förut
antytt, numera inträtt, kan anledning uppkomma att upptaga frågan om det
framtida förhållandet till ASG till förnyat övervägande.
I detta läge måste jag ställa mig i viss mån tveksam inför ett förslag om
ökning av ASG:s aktiekapital, i den mån syftet härmed är att väsentligt vidga
statens järnvägars engagement i företaget. Av järnvägsstyrelsens föreliggande
framställning framgår emellertid, att den nu föreslagna kapitalökningen å
2 500 000 kronor — varav hälften skulle belöpa på statens järnvägar och
hälften på Stockholms Rederiaktiebolag Svea — är motiverad väsentligen av
att proportionen mellan aktiekapital och lån nu är otillfredsställande och att
aktiekapitalet därför behöver ökas i förhållande till låneskulderna. Järnvägsstyrelsen
räknar med att det av 1945 års riksdag lämnade bemyndigandet för
Kungl. Maj:t att medgiva järnvägsstyrelsen rätt att åtaga sig borgensansvar
för lån till ASG och därmed samförvaltade bolag intill ett belopp av 2 000 000
kronor efter kapitalökning ej skall behöva tagas i anspråk intill högre belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 259.
än 1 250 000 kronor, varför statens järnvägars nyengagement alltså skulle begränsas
till 500 000 kronor.
Med hänsyn till de skäl styrelsen anfört till stöd för sitt förslag och då
frågan om statens järnvägars ställning till ASG framdeles torde få bli föremål
för ett förnyat ställningstagande från statsmakternas sida, anser jag mig böra
biträda den nu föreslagna kapitalökningen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler
å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av ............................................................ 1 250 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem
ställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven G. Karlson.
Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående klassificering av trafikanstalterna vid postoch telegrafverken samt statens järnvägar. a1 i texten
- SU 1948:142 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler. s. 17 i texten