Sök i Ratio Lex

Angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler

1948-05-08 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:259, Angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

1

Nr ‘459.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler;

given Stockholms slott den 8 maj 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av ''bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens ''huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att aktiekapitalet i Aktiebolaget Svenska gods
centraler

vilket till hälften äges av staten och enskilda järnvägar _

skall ökas med 2 500 000 kronor, varav statens järnvägar skola teckna 1 250 000

kronor.

1 —949 48 llihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 259.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 259.

Utdrag av protokollet övei’ kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten

i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga angående

anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler samt anför

därvid följande.

Inledning.

Vid ett flertal under 1930-talet företagna utredningar rörande transportväsendet

har frågan om en samordning mellan järnvägarna, biltrafiken och

sjöfallen uppmärksammats. En dylik samordning ansågs därvid nödvändig

för att vinna en god allmän transporthushållning. Såsom ett led i dessa strävanden

övertogo statens järnvägar och vissa enskilda järnvägar år 1942 hälften

av aktierna i Aktiebolaget Svenska godscentraler, Aktiebolaget Landtransport

och Aktiebolaget Nordisk biltjänst. Den ursprungliga ägaren av bolagen,

Stockholms Rederiaktiebolag Svea, behöll den andra hälften av aktierna.

Värdet för statens järnvägars vidkommande av transaktionen ansågs i

huvudsak bestå däri, att på olika orter kontakt åstadkommes mellan järn vägsförvaltning

och ibilorganisation och indirekt även mellan järnvägs- och sjöfartsintressen.

Detta förhållande antogs kunna medverka till en önskvärd förbättring

av landets transporthushållning.

Då ifrågavarande transportföretag på detta sätt övergingo till att bli av Rederiaktiebolaget

Svea och järnvägarna gemensamt och till lika delar ägda

företag, träffades mellan intressenterna ett särskilt avtal, som bl. a. innehöll

bestämmelser om sättet för utseende av företagens ledning och allmänna

riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Enligt detta avtal handhaves den

gemensamma administrationen av Aktiebolaget Svenska godscentraler (i fortsättningen

benämnt ASG). Finansiellt äro företagen sidoordnade.

De första åren efter det järnvägarna vunnit delägarskap i dessa närmast

för landsvägstransporter grundade företag hämmades dessas verksamhet och

utveckling av rådande, genom kriget och avspärrningen föranledda förhållanden

— bl. a. knappheten på gummi och drivmedel och de på grund därav införda

restriktionerna. Med tanke på de gynnsammare förhållanden, som

kunde väntas inträda i och med krigets slut ansåg sig bolagens gemensamma

ledning emellertid böra planera för att, sedan mera normala förhållanden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 259. 3

inträtt, kunna utvidga verksamheten och bedriva densamma på ett mera rationellt

sätt.

Som ett led i denna planering vände sig bolagsledningen år 1945 till

aktieägarna med hemställan att dessa måtte i förhållande till sina aktieinnehav

såsom lån mot förlagsbevis tillhandahålla för ändamålet erforderliga

medel.

Dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet ansåg skäl föreligga,

att staten i samma män som de enskilda aktieägarna medverkade vid anskaffandet

av det kapitaltillskott, som erfordrades för att bolagen skulle kunna

genom rationaliseringar och utvidgningar förbereda den transportverksamhet,

som beräknades ankomma på dem, då trafiken åter uppnådde eller överskred

förkrigstidens nivå. Det lämpligaste tillvägagångssättet för statens medverkan

vid kapitalanskaffningen ansågs emellertid vara, att järnvägsstyrelsen erhöll

bemyndigande att å kronans vägnar åtaga sig borgensansvar för lån till

ASG och därmed samförvaltade bolag intill ett belopp av 2 000 000 kronor.

Hinder borde dock icke möta för de enskilda intressenterna att, om de så

önskade, i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt ägda

företagen, själva utlåna medel till dessa i den män icke högre ränta krävdes

än som mot statens borgen kunde erhållas i den allmänna marknaden.

I övrigt förutsattes, att borgensåtagandets omfattning för varje delägare

skulle vara proportionellt mot vederbörandes aktieinnehav samt att Kungl.

Maj:t skulle äga utse en revisor i det eller de bolag, som upptagit lån mot

borgen av järnvägsstyrelsen.

Sedan proposition av detta innehåll bifallits av riksdagen år 1945 (riksdagens

skrivelse nr 325), har järnvägsstyrelsen under 1946 och 1947 utfärdat

borgensförbindelser för lån till ASG och därmed samförvaltade bolag intill

ett högsta belopp av 2 000 000 kronor. De aktieägande enskilda järnvägarna

lämnade i sin tur en gemensam underborgen till styrelsen för sin delaktighet

i borgensåtagandet.

Framställning om ytterligare aktieteckning.

1 skrivelse den 27 november 1947 har järnvägsstyrelsen nu meddelat, att

styrelsen för ASG hänvänt sig till sina huvudintressenter — järnvägsstyrelsen

och Rederiaktiebolaget Svea — med hemställan, att aktiekapitalet i ASG

måtte ökas genom nyteckning.

Bolagsstyrelsen har därvid framhållit, att den av ASG och de därmed samordnade

företagen bedrivna rörelsen under de senare åren avsevärt ökat i omfattning.

Ökningen är huvudsakligen en följd av det förvärv av Aktiebolaget

Transportkompaniets verksamhet, som ägde rum den 1 juli 1946, men rörelsen

har även i övrigt ej oväsentligt utvecklats.

För belysande av sin framställning bär bolagsstyrelsen företett balansräkningar

för åren 1945, 1946 och 1947 av följande innehåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 259.

Balansräkningar för Aktiebolaget Svenska godscentraler.

Tillgångar.

31/is 1945

»VA 1946

3,/u 1947

Fastigheter............................

386 000

1 330 000

1 775 800

Inventarier............................

120 000

381 000

512 000

Kassa..................................

395 000

1 022 000

1 998 700

Närstående företag ..................

—

657 000

811 100

Diverse debitorer....................

800 000

2 429 000

3 186 600

Goodwill..............................

—

1 150 000

1 100 000

Övervärde å aktier ..................

28 000

28 000

29 000

Summa tillgångar

1 729 000

6 997 000

9 413 200

Skulder.

Aktiekapital ..........................

500 000

500 000

500 000

Reservfond............................

7000

9 000

29 300

Lån....................................

430 000

4 075 000

4 720 000

Diverse kreditorer....................

790 000

2 281 000

4 069 100

Vinstmedel ..........................

2 000

132 000

94 800

Summa skulder

1 729 000

6 997 000

9 413 200

Sammandrag av balansräkningar för Aktiebolaget Svenska godscentraler,

Aktiebolaget Landtransport och Aktiebolaget Nordisk biltjänst.

Tillgångar.

31/u 1945

3I/u 1946

3l/i» 1947

Fastigheter............................

768 000

1 699 000

2 206 700

Inventarier............................

563 000

996 000

1 124 200

Kassa..................................

452 000

1 124 000

2 099 700

Diverse debitorer....................

1 207 000

2 861 000

3 671 600

Varulager ............................

37 000

64 000

190 900

Goodwill ..............................

—

1 150 000

1 100 000

Övervärde å aktier ..................

295 000

352 000

353 100

Balanserad förlust ..................

75 000

36 000

15 500

Summa tillgångar

3 397 000

8 282 000

10 761 700

Skulder.

Aktiekapitalet ........................

1 275 000

1 275 000

1 275 000

Reservfond............................

14 000

33 000

56 700

Lån....................................

990 000

4 275 000

4 927 700

Diverse kreditorer....................

1 093 000

2 552 000

4 392 200

Vinstmedel............................

25 000

147 000

110 100

Summa skulder

3 397 000

8 282 000

10 761 700

Bolagens låneskulder till utomstående ha för åren 1945 och 1946 utgjort

resp. 870 000 och 4 155 000 kronor samt var vid 1947 års slut 4 860 000 kronor.

Till belysande av omsättningsökningen inom resp. bolag meddelas följande

uppgifter rörande omsättningen under 1945—1947.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ö9.

5

| första halvåret........................

ASG andra » ........................

1945

3 184

4 459

1946

1 000-tal kronor

5 601

12 185

1947

12 737

13 091

1 Summa

7 643

17 786

25 828

Aktiebolaget Landtransport ................

2 419

2 383

2 611

» Nordisk biltjänst..............

875

925

1 405

Totalsumma

10 937

21 094

29 844

Då det av rörelsens ökning föranledda kapitalbehovet hittills tillgodosetts

endast genom ökning av förlagslånen, föreligger enligt bolagsstyrelsens förmenande

starka skäl för att man genom aktieteckning åstadkommer en mera

rimlig proportion mellan eget och främmande kapital i rörelsen.

I detta sammanhang erinras även om den säregna beskaffenheten av ASG:s

verksamhet, i det att redan företagna eller planerade investeringar i byggnader

o. d. till övervägande del avse magasinsbyggnader å statens järnvägar

tillhörig mark, d. v. s. å ofri grund, vilka av denna anledning icke kunna bliva

föremål för bankmässig belåning, ehuru de häremot svarande investeringarna

uppenbarligen äro lika säkra som om byggnad skett å egen mark. Detta förhållande

innebär, framhålles det, att bolaget på ett helt annat sätt än som

eljest skulle vara fallet blir beroende av eget kapital resp. finansieringsbidrag

eller medverkan i form av borgen från intressenternas sida.

I anslutning till det anförda hemställer bolagsstyrelsen, att huvuddelägarna

måtte taga under övervägande att medverka till en ökning av aktiekapitalet

i ASG med 2 500 000 kronor till 3 000 000 kronor, varvid järnvägsstyrelsen

och Rederiaktiebolaget Svea skulle vardera till pari teckna aktier

till ett belopp av 1 250 000 kronor.

De genom aktiekapitalets ökning influtna medlen avser bolaget att i första

hand använda till inlösen eller nedbringande av vissa skulder, vilka nu kräva

relativt hög ränta. Härför erfordras ett belopp av högst 040 000 kronor. Den

på grund av rörelsens ökade omfattning erforderliga ökningen av rörelsekapitalet

lärer, framhåller bolagsstyrelsen vidare, kunna maximeras till

360 000 kronor. Till nedbetalning å de krediter, som lämnats av, resp. tillkommit

under medverkan av, huvudintressenterna, skulle sålunda återstå ett

belopp av 1 500 000 kronor.

Stockholms Rederiaktiebolag Svea har den 29 april 1948 förklarat sig vilja

biträda bolagsstyrelsens förslag och utfäst sig att teckna aktier till halva det

belopp varmed aktiekapitalet i ASG kommer att ökas.

Med anledning av bolagsstyrelsens framställning anför järnvägsstyrelsen

följande.

Då frågan om tillhandahållande av förlagskapital åt ASG år 1945 var föremål

för prövning bedömdes behovet av kapitaltillskott främst ur synpunkten

att bolaget ansågs böra beredas möjlighet att genom rationaliseringar och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

utvidgningar efter återinträdet av mera normala förhållanden på transportmarknaden

bedriva sin verksamhet på ett fullt ändamålsenligt sätt. Den vid

detta tillfälle ifrågasatta kapitalinsatsen var med andra ord huvudsakligen

avsedd att disponeras för uppförande av nya magasinsbyggnader och andra

inom den dåvarande organisationens ram erforderliga anläggningar. Däremot

räknade varken bolaget eller dess förlagsgivare vid denna tidpunkt med att

ASG:s verksamhetsområde och ''bolagets behov av kapital skulle komma att

öka så snabbt och kraftigt, som senare visade sig bliva fallet i och med att

ASG den 1 juli 1946 övertog den av Aktiebolaget Transportkompaniet dittills

bedrivna inrikes samlastningsrörelsen med tillhörande fastigheter och inventarier.

Detta förvärv, varom avtal träffades i april 1946 och som enligt styrelsens

mening i och för sig måste anses välbetänkt, eftersom därigenom den

tidigare rådande dubbelorganisationen i fråga om den inrikes samlastningsverksamheten

blev eliminerad, medförde i ett slag en fördubbling av ASG:s

samlastningsrörelse och därmed ett högst avsevärt ökat behov av likvida

medel för rörelsens bedrivande, ävensom en ej oväsentlig ökning av bolagets

skuldbörda. Köpeskillingen för den sålunda förvärvade egendomen belöpte

sig till 2 350 000 kronor, varav 500 000 kronor erlades kontant och 1 850 000

kronor gäldades i form av en skuldförbindelse, för vilken Rederiaktiebolaget

Svea och trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle gemensamt iklädde

sig borgen och som skall infrias inom en tid av tio år. Å ifrågavarande skuldförbindelse

skall alltså amorteras minst 185 000 kronor per år.

Bolagsstyrelsens nu gjorda framställning anser järnvägsstyrelsen närmast

vara föranledd av nämnda affärstransaktion, som bundit likvida medel och

ökat bolagets skuldbörda i en år 1945 ej förutsedd omfattning. Järnvägsstyrelsen

finner det därför motiverat att bolaget tillföres visst ytterligare kapital.

Järnvägsstyrelsen framhåller vidare, att av det till nyteckning föreslagna

beloppet om 2 500 000 kronor äro endast 360 000 kronor avsedda som förstärkning

av bolagets rörelsekapital, medan återstoden eller 2 140 000 kronor är

avsedd att användas till ändring av proportionen mellan eget och främmande

kapital i rörelsen.

Styrelsen finner, att den rådande proportionen mellan eget och främmande

kapital icke kan betraktas som väl avvägd och att den föreslagna åtgärden

därför måste anses motiverad.

Av det i bolaget sysselsatta kapitalet utgjorde sålunda vid 1947 års slut

aktiekapitalet endast 5 % medan låneskulderna uppgick till 50 %. Genom

nyteckningen och genom att de erhållna medlen disponerades på sätt förut

angivits skulle aktiekapitalets andel komma att ökas till 31 % och låneskulderna

att nedbringas till 26 %.

Beträffande bolagsstyrelsens förslag, att endast huvuddelägarna i ASG,

järnvägsstyrelsen och Rederiaktiebolaget Svea, skulle verkställa nyteckningen,

framhåller järnvägsstyrelsen, att genom redan verkställda eller pågående förstatliganden

av enskilda järnvägar torde statens järnvägars andel i de till

järnvägsintressenter överlåtna aktierna i ASG fr. o. m. den 1 juli 1948 komma

att uppgå till 84 %. Då det vidare endast är en tidsfråga, när även övriga av

enskilda järnvägar ännu innehavda aktier på samma sätt komma att övergå i

statens järnvägars ägo, finner järnvägsstyrelsen sig icke ha anledning framställa

någon erinran mot bolagsstyrelsens förslag, att de aktieägande enskilda

järnvägarna icke skola deltaga i nyteckningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 259. 7

Järnvägsstyrelsen hemställer därför om Kungl. Maj:ts bemyndigande att

nyteckna aktier i ASG till ett belopp av 1 250 000 kronor. Ehuru av detta

belopp omkring 750 000 kronor komma att användas för nedbringande av de

lån för vilka järnvägsstyrelsen iklätt sig borgen och det verkliga nyengagementet

således omfattar endast 500 000 kronor, blir det nödvändigt, att hela

det mot aktieteckningen svarande beloppet anvisas å riksstaten.

Departementschefen.

Vid den tid då statens och de enskilda järnvägarna inträdde såsom hälftendelägare

i ASG-koncernen voro förhållandena i olika avseenden andra än nu.

Jag torde här få erinra om att 1939 års principbeslut om det svenska järnvägsnätets

enhetliggörande då ännu endast till en del blivit realiserat, medan detsamma

nu får anses vara i huvudsak fullbordat. I samband med statsförvärven

av enskilda järnvägar har även biltrafik i betydande omfattning överförts

till statsbaneföretaget. De största av dessa biltrafikföretag äro Svenska

lastbilaktiebolaget, som förvärvades samtidigt med Västeråsbanorna, samt

GDG biltrafik aktiebolag. Järnvägarnas biltrafik, som under tiden efter 1942

tillvuxit avsevärt, utökas alltjämt, bl. a. ha statsmakterna förra året och

i år beslutat anvisa medel för utvidgning av Svenska lastbilaktiebolagets

verksamhet. Samtidigt har även, såsom framgår av den föreliggande framställningen,

ASG-koncernens rörelse kraftigt ökat.

Järnvägarnas inträde i ASG-koncernen ägde från början rum såsom ett led

1 de allmänna strävandena att åstadkomma en samordning av olika trafikmedel.

En sådan samordning kan emellertid uppnås på olika vägar och hur man därvid

förfar är för statens järnvägar av betydelse i olika avseenden, t. ex. i fråga om

kundservicen, trafikvärvningen, organisationen av statens järnvägars biltrafik

in. in. Med hänsyn till de förändringar i läget som, enligt vad jag förut

antytt, numera inträtt, kan anledning uppkomma att upptaga frågan om det

framtida förhållandet till ASG till förnyat övervägande.

I detta läge måste jag ställa mig i viss mån tveksam inför ett förslag om

ökning av ASG:s aktiekapital, i den mån syftet härmed är att väsentligt vidga

statens järnvägars engagement i företaget. Av järnvägsstyrelsens föreliggande

framställning framgår emellertid, att den nu föreslagna kapitalökningen å

2 500 000 kronor — varav hälften skulle belöpa på statens järnvägar och

hälften på Stockholms Rederiaktiebolag Svea — är motiverad väsentligen av

att proportionen mellan aktiekapital och lån nu är otillfredsställande och att

aktiekapitalet därför behöver ökas i förhållande till låneskulderna. Järnvägsstyrelsen

räknar med att det av 1945 års riksdag lämnade bemyndigandet för

Kungl. Maj:t att medgiva järnvägsstyrelsen rätt att åtaga sig borgensansvar

för lån till ASG och därmed samförvaltade bolag intill ett belopp av 2 000 000

kronor efter kapitalökning ej skall behöva tagas i anspråk intill högre belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

än 1 250 000 kronor, varför statens järnvägars nyengagement alltså skulle begränsas

till 500 000 kronor.

Med hänsyn till de skäl styrelsen anfört till stöd för sitt förslag och då

frågan om statens järnvägars ställning till ASG framdeles torde få bli föremål

för ett förnyat ställningstagande från statsmakternas sida, anser jag mig böra

biträda den nu föreslagna kapitalökningen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler

å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av ............................................................ 1 250 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem

ställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående klassificering av trafikanstalterna vid postoch telegrafverken samt statens järnvägar. a1 i texten
  2. SU 1948:142 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler. s. 17 i texten