Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1948-05-14 · 44 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:262, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

1

Nr 262.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 14 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 14 maj 1948.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet

Sträng.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med år

1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats

ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 262.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och

bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning

av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot det att

sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit

representerad av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta

Sveriges sockerfabriksaktiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,

att Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i Svenska

sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett

kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit i överensstämmelse

med beslut av 1947 års riksdag (prop. nr 258, r. skr. nr 350) och gälla

för tiden till och med den 31 juli 1948.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 27 juni 1947 (nr 327) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1947, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 31 juli 1948. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande har

dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel.

Jämlikt 1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av

införselförbjudna varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr

252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den,

åt vilken Kungl. Maj :t överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen

nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav. Vara, som

på grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas, må, därest

densamma icke är enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel att anse såsom

olovligen införd, åter utföras, under de villkor och i den ordning, som

tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget har återgivits

i Kungl. Maj :ts brev till generaltullstyrelsen den 27 juni 1947 angående

åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande, vilket brev intagits i SFS

nr 328. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda

författning. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i nyssnämnda

brev tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska sockerfabriksaktiebolaget

för tiden från och med den 1 augusti 1947 till och med den 31 juli 1948

överlåtit rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 262.

3

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1947.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—1947 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna

priser och bestämmelser.

Vad särskilt angår betpriset har under tiden 1932—1939 enligt överenskommelser

mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regel,

att till grund för beräkning av hetpriset för visst år skulle läggas medelpriset

å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars

det år, betorna odlats, till den 28 februari nästfoljande år, sedan därifrån

dragits den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av

bruttopriset. Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skulle utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med

16 procent sockerhalt skulle priset utgöra 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).

För varje y10 procent ökning eller minskning i medelsockerhalten

skulle betpriset röna ett tillägg eller avdrag med 1/1C0 av grundpriset. Till

följd av statsmakternas åtgärder hade för 1932—1939 års betodling denna

regel om betprisets fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd,

att odlaren -— oberoende av sockerprisets eventuella växlingar — garanterades

ett visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnade

en förbindelse rörande betarbetarlönerna. Ifrågavarande minimipris,

som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt, undergick senare höjning och utgjorde för

1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre. För 1940 års odling tillämpades

en ny beräkningsgrund av innebörd att priset på sockerbetor skulle bestämmas

med hänsyn till variationerna i medelhektarskörden. För 1941 års odling

bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt till 4 kronor 10 öre, därest den totala uppmätta betarealen uppgick

till eller översteg 85 procent av 1940 års odling, och till 3 kronor 80 öre vid

en uppmätt areal understigande 85 procent av samma odling. Beträffande

odlingen under åren 1942—1944 bestämdes grundpriset för 100 kilogram

sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 4 kronor 50 öre. För odlingen

under åren 1945—1947 sattes grundpriset till respektive 4 kronor 65 öre,

4 kronor 65 öre och 5 kronor, varjämte odlarna inom vissa områden erhållit

ett arealtillägg.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. in. från och med kampanjåret

1936/37 torde följande uppgifter få meddelas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Kampanjår

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betareal

för hela

riket

Betskörd, inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1936/37 ....

51 368

1 799 565

350

18''19

225-00

30-80

1200

267-80

1937/38 ....

55 241

2 076 740

376

18-11

255''00

33-63

—

288-63

1938/39 ....

50 760

1834 081

361

17-58

270-00

26-66

—

296-66

193H/40 ....

50 750

19u2 212

375

17-69

270oo

28-52

—

298-52

1940/41 ....

54 439

1859 635

341

17-82

310-00

35-26

—

345-26

1941/42 ....

53 403

1 843 680

345

18-07

410-00

53-04

—

463''04

1942/43 ....

53 255

1 733 660

325

16-89

450''00

25-03

—

475-03

1943/44 ....

50 335

1 868 260

371

17-10

45(i-00

30-80

—

480-80

1944/45 ....

54 979

1 803 350

328

17-04

459-00

29-12

—

479-12

1945/46 ....

54 586

1814 414

332

17-61

465''00

43-88

—

1 508-88

1946/47 ....

54 664

1 777 062

325

17-60

465-00

43-72

—

1 508-72

1947/48 ....

48 203

1493 143

310

17-80

500-00

56-25

—

1 556-25

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

Tillverkad

råsocker, ton

raffinad, ton

1936/37 ...........

.......... 298 278

258 093

1937/38 ...........

.......... 345 428

292 127

1938/39 ...........

.......... 292 359

272 764

1939/40 ...........

.......... 308 411

313 727

1940/41 ...........

.......... 300 263

263 782

1941/42 ...........

.......... 308 580

262 650

1942/43 ...........

.......... 263 983

237 237

1943/44 ...........

.......... 290 907

239 641

1944/45 ...........

.......... 278 829

273 575

1945/46 ...........

.......... 294 405

233 778

1946/47 ...........

.......... 289 130

248 244

1947/48 ...........

.......... 243 333

226 714

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna å övriga

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljdes

av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter världsmarknaden,

varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort ej behövde

tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande

tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet. 1

1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1947 tecknat kontrakt med Mörbylånga,

Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget på dessa

odlares betskörd — utgjorde 8''33 öre per deciton för år 1945, 7''96 öre per deciton för år 1946

och 8"85 öre per deciton för år 1947

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Monopolåret

1/3 1936—28/a 1937

1/3 1937 —28/a 1938

1/3 1938—29/a 1940

Fastställda minimipriset å K 5

131 öre per kg för tiden 1/3—20/u 1936

130 öre per kg därefter

32 öre per kg

32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.

Det har förutsatts, att priserna skola av Kungl. Maj :t så avvägas, att

den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets

sockerförsäljningar, en princip som emellertid under de senaste åren,

i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra följas.

Rörande de under senare år faktiskt tillämpade priserna å socker av de

viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

sockerbolagets noteringar

Krossmelis Bitsocker Toppsocker

Tidsperiod

28/!

22/i

4/''5

24/7

31/7

1937—21A 1939 ............................ 32

1939— 3/6 1939 ............................ 33

1939—23/t 1939 ............................ 34

1939—30/7 ^39............................ 33

1939— 6/i2 1939 ..........................

7/12 1939—31/3 1940 ..........................

1/4 1940—28/2 1941 ..........................

1/3 1941— */» 1941..........................

~ 1942 ..........................

1947 ..........................

1947 ..........................

1948 ..........................

5/u 1941—12/t

lä/7 1942—Vi

2/i 1947— e/s

7/5 1947—17/s

is/b 1948-

32

34

38

41

45

49

60

63

65''25

38

39

40

39

38

40

44

47

51

55

66

69

71-25

39

40

41

40

39

41

45

48

52

56

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste

räkenskapsåren, ett vart omfattande tiden från och med den 1 augusti ena

året till och med den 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter.

1937/38

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

271812 ton

293 221 »

326 387 »

252 023 »

245 954 »

264 752 »

228 423 »

276 275 i>

245 977 »

246 391 »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till

normalt ungefär 270 000 ton per år. Den för året 1938/39 angivna siffran

innebär en ökad expedition av drygt 20 000 ton, till stor del förorsakad av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

vissa av kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo

i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets försäljning

av socker under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke

mindre än cirka 40 000 ton översteg den för samma månader normala försäljningen.

Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till dess ransonering infördes

den 10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november 1940 ingår även

sirap i ransoneringen. Vid ransoneringen bar man utgått ifrån en beräknad

raffinadlörbrukning av omkring 250 000 ton per år. Den låga försäljningssiffran

för 1943/44 beror på att under den våren och försommaren 1944 rådande

strejken i sockerfabrikerna intet socker kunde expedieras från fabrikerna.

Statens sockernämnds verksamhet m. in.

Sedan Kungl. Maj :t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj :t den 10 maj

1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända till

efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens

sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt den

nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska sockerbolagets

verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet

beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild

författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för

utförande av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen

på särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens

uppdrag bedrivna sockerimporten.

I skrivelse den 25 mars 1948 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det senaste året.

I skrivelsen har nämnden till en början upptagit en redogörelse för

granskningen av sockerbolagets verksamhet. Härutinnan

anföres följande.

Sockerbolagets verksamhet, i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter

samt statens förhållande därtill, har alltsedan den nuvarande sockernämndens

tillkomst, alltså för åren 1939/40—1947/48, reglerats genom

av riksdagen årligen godkända kontrakt mellan staten och bolaget, innebarande

bland annat, att staten för de båda första kontraktsåren helt och

tor de därefter följande åren i nedan angiven begränsad utsträckning svajat

i täckning av bolagets kostnader för sockrets och dess biprodukters

tillverkning och försäljning ävensom för åren 1939/40—1942/43 visst vinstbelopp

(kapitalränta), mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt för

sina inkomster av samma rörelse, allt enligt vissa i kontrakten närmare angrvna

bestämmelser. Frånsett de två första åren hava avtalens giltighet begränsats

till ett år, men hava avtalen efter förhandlingar årligen förnyats,

varje gång med vissa ändringar, förestavade av det senast gångna kontraktsårets

erfarenheter. De ursprungliga bestämmelserna ändrades sålunda i

1941 års kontrakt bland annat därutinnan, att vissa fasta kostnadsposter

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

utbrötos ur statsgarantien och lastlåstes vid ett visst fixerat belopp — 4,45

öre _ per kilogram tillverkat råsocker oavsett tillverkningens storlek. I

1942 års kontrakt medgavs vid i stort sett oförändrade bestämmelser i övrigt

en höjning av den på angivet sätt låsta kostnadsposten från 4,45 till

5,22 öre, beroende på den genom krisen förorsakade kostnadsstegringen å

löner och material. I 1943 års kontrakt utsträcktes den låsta kostnadsposten

att omfatta förutom de tidigare däri ingående kostnadsposterna flertalet av

bolagets övriga kostnader för sockrets tillverkning och försäljning ävensom

förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Utanför den låsta posten

kommo huvudsakligen att ligga sådana på förhand mera svårfixerbara

kostnader såsom betkostnader, bränsleutgifter, emballage, räntor och frakter.

I samband härmed höjdes den låsta kostnadsposten från 5,22 till 17,22

öre per tillverkat kilogram råsocker, siffran baserad dels på en råsockertillverkning

av 272 000 ton eller samma som tidigare år, dels på den före

prisstoppet den 1 november 1942 radande löne- och kostnadsnivån. Från

och med 1943 års kontrakt är bolaget sålunda hänvisat till att inom den

låsta posten finna förräntning av bolagets i sockerrörelsen investerade kapital,

vilket givetvis för bolaget innebär utsikter till såväl vinster som förluster,

växlande allt efter skördeutfallet och bolagets möjligheter att sänka de

inom den låsta posten liggande kostnaderna. I 1944 års kontrakt bibehölls

den låsta posten oförändrad och även i övriga avseenden gällde i stort sett

samma bestämmelser som föregående år, med den avvikelsen likväl, att staten

garanterade bolaget att till visst pris få avyttra det lager av melass, som

vid kontraktsårets utgång överstege ett till 2 500 ton beräknat normallager,

varjämte vissa uttalanden gjordes rörande ifrågasatt avveckling av rekonstruktionsfonderna,

i vad bestämmelserna hänförde sig till mindre betydande

förnödenheter. 1945 års kontrakt innefattade i huvudsak samma

bestämmelser som det närmast föregående, dock med avvikelse i två avseenden.

Sålunda höjdes den låsta posten från 17,22 till 17,33 öre per kilogram

tillverkat råsocker, därigenom att i denna post för enkelhetens skull inräknades

ett belopp av cirka 300 000 kronor (= cirka 0,n öre per kilogram råsocker),

vilket belopp genom Kungl. Maj :ts sommaren 1944 meddelade beslut

garanterats bolaget för täckande av dettas merkostnader till följd av

den då träffade avtalsuppgörelsen i lönekonflikten. Härjämte intogs på

hemställan av bolaget en ny bestämmelse i kontraktet, enligt vilken bolaget

på i kontraktet närmare angivna villkor medgavs rätt att nedskriva ersättnings-

och surrogatvaror för bränsle och emballage till en prisnivå, som

motsvarade bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående

varor. I 1946 års kontrakt lämnades oförändrade bestämmelserna i

föregående års kontrakt med undantag för den låsta posten, vilken sänktes

från 17,33 till 17,15 öre per kilogram tillverkat råsocker. Vad slutligen angår

innevarande verksamhetsår, alltså 1947/48, gälla oförändrade samma bestämmelser

som i 1946 års kontrakt med den avvikelsen enbart, att den

låsta posten på grund av den betydande ökningen av kostnaderna, särskilt

av lönerna, höjdes från 17,is till 18,43 öre per kilogram tillverkat råsocker,

beloppet 18,43 öre hänförande sig till s. k. skärpt krisraffinad. Det nu gällande

kontraktet utgår den 31 juli 1948, dock med vissa övergångsstadganden

rörande lagerdispositioner och lagervärderingar samt rörande salupriset

å utgående socker- och melasslager.

Beträffande den av bolaget på statens uppdrag bedrivna importverksamheten

finnas i kontrakten alltsedan 1942 intagna vissa grundläggande bestämmelser,

enligt vilka bland annat importverksamheten skall bedrivas

såsom eu från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse,

reglerad genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

äro förenade med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna

röielse investerat kapital), lagring, försäljning in. m., skola därför icke

ingå under statens garanti enligt kontrakten, utan gäller angående dylika

utgifter liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande

inkomsterna, vad därom i särskild ordning överenskommes mellan

staten och bolaget. I det i anslutning härtill mellan Kungl. Maj :t och bolaget

ingångna särskilda avtalet om sockerköp från utlandet stadgas bland

annat, att importsockret skall användas för ändamål och enligt anvisningar

och bestämmelser om pris m. in., som må vara meddelade av Kungl. Maj :t

eller den myndighet, åt vilken Kungl. Maj :t därtill lämnar behörighet. Staten

åtager sig å sin sida att svara för täckning av bolagets nödiga kostnader

för uppdragets utförande, mot det att bolaget gent emot staten redovisar

sina samtliga inkomster å samma rörelse.

Nämnden har jämlikt sin instruktion utövat en fortlöpande tillsyn över

sockerbolagets verksamhet, i vad denna beröres av gällande kontrakt och

avtal, och har vid fullgörande av denna uppgift ägnat särskild uppmärksamhet

åt frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 g i kontraktet,

avseende bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster samt

statens åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader. I sådant syfte

har nämnden i likhet med vad fallet varit tidigare år och efter enahanda

grunder, som omnämnts i tidigare verksamhetsberättelser, granskat bolagets

verksamhet, tagit del av styrelsens protokoll samt genom auktoriserad

revisor och en biträdande revisor fortlöpande och ingående genomgått och

granskat såväl huvudkontorets som brukens räkenskaper. "Resultaten av

granskningsarbetet hava framlagts för nämnden i form av rapporter och

ingående hela sockerrörelsen berörande analyser av bolagets balans- samt

vinst- och förlusträkningar. Härigenom ävensom ur handlingar i övrigt

berörande sockerrörelsen och dess biprodukter, genom fortlöpande överläggningar

med bolagets ledning, genom förhandsinformationer samt genom

inspektion av bruk och andra anläggningar har nämnden följt och

bildat sig en uppfattning om de viktigare affärshändelserna. Slutligen har

nämnden för fullgörande av sina åligganden jämlikt § 5 e i instruktionen

genom periodvis upprättade räkenskapssammandrag för huvudkontor och

bruk ävensom genom kalkyler och kostnadsberäkningar för den ej tilländalupna

tiden av kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna och deras förändringar

i fråga om socker och dess biprodukter, vilket föranlett anmälan

till Kungl. Maj :t rörande differensen mellan sockrets tillverkningskostnader

och dess försäljningspris.

Rörande granskningen av sockerbolagets verksamhet under tiden den 1

augusti 1946—31 juli 1947 har nämnden anfört.

Vad först angår de allmänna betingelserna för betodling och sockerproduktion

under här förevarande verksamhetsår förete dessa en viss försämring

gent emot det närmast föregående synnerligen gynnsamma året.

Arealen företedde visserligen en mindre ökning från 54 586 till 54 664 hektar,

men betskörden per hektar hade sjunkit från 33 240 till endast 32 509 kilogram

per hektar. I övrigt voro emellertid kampanj siffrorna närmast gynnsamma

tör såväl betodlare som sockerbolaget. För jordbrukets del motverkades

sålunda det låga arealutbytet av den alltjämt höga sockerhalten,

17,50 procent, och det av denna anledning alltjämt tillfredsställande betpriset.

Detta hade under året endast nedgått från 509,u till 508,72 öre per

deciton och befann sig sålunda alltjämt i nivå med 1945/46 års pris. Härtill

kom sedan det särskilda arealtillägget vid vissa bruk ävensom täckningskostnaderna,

varigenom det totala genomsnittliga betpriset kom att

utgöra 514,58 mot 514,90 öre per deciton närmast föregående år. Betinkoms
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr

262.

ten i kronor per hektar blev härigenom 1946/47 trots det minskade arealutbytet

endast cirka 2,i procent lägre än närmast föregående ar. hor sockerbolaget

innebar givetvis angivna kampanj siffror en minskning i tillverkningen

och därmed i årsresultatet. Råsockertillverkningen hade hkval minskat

endast med cirka 5 300 ton eller från 294 40a ar 194a/4b till 289 130

ton det gångna året. Den tillverkade råsockerkvantiteten motsvarade etter

avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga råsockerkvantiteten en

raffinadlillverkning å cirka 253 000 ton, vilken tillverkningskvantitetet något

översteg landets behov vid rådande ransonering och darfor aven föranledde

lagerökning i årets bokslut. „

Beträffande själva sockertillverkningen hava av årets rasockerproduktion

284 863 ton förarbetats till raffinad och sirap. Då den i kontraktet

låsta posten beräknats på en mot råsockerproduktionen svarande ratiinadtillverkning

har bolagets för året redovisade driftsresultat i viss man

i förbättrande riktning påverkats av den i förhållande till råsockerproduktionen

minskade raffinadtillverkningen. Den under året låsta posten har

liksom de senaste tre verksamhetsåren omfattat kostnadsposterna underhåll,

avskrivningar, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria

förfogande stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

körsel, vagnshvra, betfrö, försäkringar samt förräntningen av

bolagets eget kapital (vinst). Bolaget har haft att själv täcka dessa kostnader

mot det att bolaget oavsett råsockerproduktionens storlek fatt tillgodoräkna

sig 17,15 öre för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat

kilogram råsocker, beloppet vad raffinadtillverkningen betraffar hänförande

si^ till s. k. skärpt krisraffinad. Nämnden har ingående granskat saval

de lå^sta som de garanterade kostnadernas utveckling och har nämndens

granskningsarbete härvid fortgått efter enahanda linjer, som angivits i tidigare

års berättelser. När så ansetts önskvärt eller erforderligt har nämnden

härjämte föranstaltat om utredningar och undersökningar rörande

olika sidor i bolagets ekonomiska och industriella verksamhet. Dylika undersökningar

och utredningar hava verkställts rörande över- och undeivikter

vid bruken och den därav betingade råsockeryolymen och dennas

omräkning i förkrigstillverkning, rörande inköp och försäljning av importsocker,

rörande kostnaderna vid eventuellt upptagande av adantsockeiti - verkningen, rörande ifrågasatt avveckling av rekonstruktionsfonderna för

mindre betydande förnödenheter, rörande enhetspris å socker arauom rörande

bolagets torv- och vedomkostnader, merkostnader för hanterin-, .

svenska kol, oljeomkostnader in. m. Genom utredningen rörande rasocke - volvmen har med tillämpande av i tidigare verksamhetsberättelser angivna

"runder för fastställande av över- och undervikter vid bruken och foi de

nuvarande kvaliteternas omräknande i råsocker i avtalets mening den lasockerkvantitet,

som skall ligga till grund för beräkningen avdet be opp

bolaget enligt kontraktets 5 ä 1 mom. ager tillgodoräkna sig foi hukaiukt

av de låsta kostnaderna, fastställts utgöra 2 891 304 deciton mot i bokslutet

an-dvna 2 897 418 deciton. Statsregleringen kommer dart or att i innevaran

de^års bokslut gottskrivas ett belopp av 104 855 kronor 10 ore. Statsregleringens

konto kommer sannolikt att ytterligare krediteras för vissa vid rakenskapsgranskningen

vid bruken påtalade kostnader, varom överenskommelse

likväl ännu ej träffats med bolaget. Kostnaderna för eldning med

kristidsbränslen äro vidare ännu ej slutgranskade, vadan ändringar i bada

riktningarna här kunna ifrågakomma. Även Övriga verkställda utredningar

liksom granskningen av bolagets räkenskaper och verksamhet i övrigt

komma sannolikt alt under innevarande år föranleda korrigeringar a statsrcgleringens

konto.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Beträffande kostnaderna har sockernämnden ytterligare anfört, att nämnden

ingående granskat inköps-, förbruknings- och lagervärden ävensom

kostnaderna för de viktigare förnödenheterna, särskilt i vad avsåge de statsgaranterade

kostnaderna såsom för bränsle och emballage. Härvid har

nämnden framhållit bland annat följande.

För verksamhetsåret 1946/47 hava bränslekostnaderna per deciton råsocker

och raffinad gentemot närmast föregående år ytterligare nedgått för råsockerbruken

med 11,5 och för raffinaderierna med 11,i procent. Rekonstruktionen

av stenkolslagren har emellertid väsentligt ökat under året. Den den

1 augusti 1945 införda bränslebesparande krisraffineringen, s. k. »skärpt

krisralfinad», har fortsatts jämväl det senast gångna året, varigenom inbesparats

betydande kvantiteter kol, varjämte även andra besparingar kunnat

goras, särskilt i fråga om arbetskraften.

Av övriga statsgaranterade kostnader förete emballagekostnaderna trots

den genom E-sockrets bortfallande alltjämt minskande paketförsäljningen

uppgång, beroende på den starka stegringen av kostnaderna för sockerlådor,

lororsakad av högre lådpris och ökad tillverkning av bitsocker i lådor. Sjöfrakterna

för råsocker och raffinad hava för året ökat, beroende beträffande

de förstnämnda på den genom den större raffineringen ökade framtransporten

av råsocker till raffinaderi, beträffande de senare på den ökade raffinadexpeditionen.

I den mån transporterna ägt rum med egna eller dotterföretags

båtar hava de debiterade fraktsatserna konstaterats icke överstiga

de i marknaden gällande.

Vidare har nämnden rörande verksamhetsåret 1946/47 anfört i huvudsak

följande.

„ Boh5els investeringsverksamhet i fråga om sockerrörelsen bär senaste

aret okat fiån 6 483 000 till 8 044 000 kronor, ökningen huvudsakligen föranledd

av ombyggnaden av rasockerbruket i Köpingebro. I övrigt företer denna

investeringsverksamhet en av tidsförhållandena och på bristen av material

och arnefskraft betingad begränsning gentemot tidigare år, särskilt i betraktande

av att i kostnaderna innefattas betydande sådana för tidigare ej förelintliga

valfardsanordningar särskilt vid råsockerbruken. De allt mera ökae

svårigheterna att anskaffa nödig och duglig personal för råsockerkampanjerna

hava sålunda tvingat bolaget att i ökad utsträckning de två senare

aren uppfora arbetarkaserner och kampanjhem samt ombygga och moderJlls<rr''f

d1re dyllka ävensom att i ökad utsträckning tillgodose personalens

bostadsbehov. Anslagen för angivna ändamål hava året 1945/46 utgjort

eu ka 3 000 000 kronor och for det senast gångna året cirka 1 700 000 kro
Bolagets

likviditetsställning har under det senast gångna året skenbart försämrats,

i det de främmande skulderna, som under 1944/45 minskade med

cirka 15 000 000 kronor samtidigt som de lätt realiserbara tillgångarna ökade

med cirka 27 500 000 kronor, under de två senast gångna åren visserligen

ytterligare minskat med respektive 13 400 000 och'' 1 300 000 kronor eller

sammanlagt med cirka 14 700 000 kronor men samtidigt hava de lätt reali1

nOM3 tillgångarna minskat mera eller med respektive cirka 6 600 000 och

10 800 000 kronor eller sammanlagt med cirka 17 400 000 kronor. Lagertiligangarna

hava emellertid samtidigt ökat, de båda senaste åren med respektive

2 o00 000 och 12 700 000 kronor eller sammanlagt med cirka 15 000 000

kronor, vadan försämringen endast innebär en omvandling av bank- och

liknande rorelsemedel i under nuvarande förhållanden och under förutsätt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Mcij:ts proposition nr 262-

ning av fortsatt drift mindre iiitt realiserbara varutillgångar. Sammanställer

man därför samtliga främmande skulder, däri inräknade jämväl riskoch

pensionsfonderna, med rörelsemedel av första och andra ordningen, löreligger

en likviditetsförbättring även för de senaste två åren med cirka

2 700 000 kronor. En följd av den förbättrade likviditetsställningen har blivit,

att den bolaget tillförsäkrade krediten i riksbanken även för det senast

gångna året endast tillfälligtvis behövt tagas i anspråk. Den återupptagna

importen från Danmark och nu senast från Cuba har emellertid föranlett

nya kreditanspråk på riksbanken, vilka sannolikt inom den närmaste framtiden

komma att ytterligare öka.

Beträffande uträknandet av rekonstruktionsfonderna å låsta konti har bolaget

enligt tidigare överenskommelse med nämnden inskränkt sig till att

konstatera värdeförändringarna inom normallagret gentemot närmast föregående

år, varvid vid eventuell ökning eller minskning motsvarade justeringar

ägt rum i de utgående rekonstruktionsfonderna. Sockerbolaget har

numera hos nämnden hemställt, att på sätt, som lörutsågs i 1944 års avtal,

de i gällande avtals 5 g 2 mom. intagna bestämmelserna om rekonstruktionsfonder

och andra lagervärdeberäkningar måtte avvecklas, i vad bestämmelserna

hänföra sig till mindre betydande förnödenheter, såsom annat än

bränsle, emballage och kalksten. Framställningen har av nämnden med

tillstyrkande överlämnats till 1948 års sockerdelegation att tagas i övervägande

vid de pågående förhandlingarna rörande åstadkommandet av nya avtal

mellan staten och bolaget rörande 1948/49 års sockerproduktion.

Den av bolaget på Kungl. Maj :ts uppdrag omhänderhavda sockerimporten

har av bolaget bedrivits efter enahanda linjer som tidigare år. Under den

nya importperioden, som började den 1 januari 1946, har av bolaget från

Danmark importerats sammanlagt 21 634,7 ton socker, därav 14 634,7 ton

sist förflutet verksamhetsår. Härav hava under anförda tidsperioder till

industriella förbrukare i Sverige försålts resp. 12 336,7 och 10 787,s ton. Utgående

lagret danskt socker redovisas per den 31 juli 1947 med 9 093,3 ton

och har i bokslutet värdesatts efter enahanda principer som tidigare år eller

inköpspriset + havda kostnader med avdrag för den vid försäljningen uppkommande

differensen mellan självkostnaden och det av livsmedelskommissionen

fastställda försäljningspriset. Vinst på importen redovisas sålunda

tills vidare icke, ehuru denna, om lagret värdesättes till självkostnaden, är

betydande. För täckande av sina interna kostnader för distributionen av importsockret

till industriella förbrukare har bolaget jämlikt särskilt Kungl.

Maj :ts beslut medgivits rätt att tillgodoräkna sig 1 öre per kilogram på den

svenska marknaden försålt socker. I enlighet härmed har bolaget i senaste

bokslut påfört kontot »Danskt socker» ett belopp av 123 366: 58 kronor. Under

innevarande verksamhetsår har förutom raffinadsocker från Danmark

jämväl råsocker från Cuba kunnat importeras och har bolaget från sistnämnda

land inköpt 20 000 ton råsocker, avsett att raffineras vid bolagets

raffinaderi i Göteborg.

Vid sin granskning av sockerbolagets verksamhet året 1946/47 har nämden

slutligen ingått på bolagets bokslut för sagda tidsperiod. I detta hänseende

har nämnden anfört.

Sockerbolagets bokslut för verksamhetsåret V» 1946—m/7 1917 företer, sedan

de under det låsta beloppet 17,is öre per kilogram tillverkat råsockei innefattade

kostnaderna och kapitalränta ävensom de garanterade kostnaderna

blivit täckta, eu bolagets skuld til! statsregleringen å 4 268 298 kronor 60

öre. A statsregleringens konto inbalanserades vid verksamhetsårets ingång

eu statsregleringens skuld lil! bolaget å 21 504 547 kronor 51 öre, vilket be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

lopp enligt överenskommelse mellan nämnden och bolaget tills vidare fick

kvarstå oreglerat. För skuldens gäldande hade riksdagen anvisat ett reservationsanslag

å 22 000 000 kronor, vilket enligt Kungl. Maj :!s beslut den 24

maj 1947 skulle utbetalas till bolaget å tidpunkt, som sockernämnden efter

överenskommelse med bolaget hade alt med hänsyn tagen till bolagets behov

av likvida medel bestämma. Inför betkampanjen med dess stora krav på likvida

medel utbetalades beloppet av statskontoret till bolaget i oktober 1946 och

statsregleringen krediterades i enlighet härmed. Denna har vidare krediterats

med 20 137 kronor 46 öre, beroende på att den i 1945/46 års bokslut till

grund för den låsta posten, 17,33 öre, liggande råsockerkvantiteten efter bokslutstillfället

minskats med per den 30 september 1946 framkomna undervikter.

Slutligen har kontot krediterats för det under verksamhetsåret å

själva sockerrörelsen uppkomna överskottet 3 752 708 kronor 65 öre. På

grund av att socker- och sirapspriserna icke tillåtits stiga i nivå med den

under krisåren fortgående ökningen i tillverkningskostnaderna, hava å sockerrörelsen

under åren före 1946/47 ständigt redovisats betvdande förluster,

vilka de senaste tre åren utgjort resp. 21 084 923 kronor 34 öre, 18 839 641

kronor 74 öre och 28 136 901 kronor 70 öre, vilka förluster jämlikt avtalen

mast täckas medelst särskilda av riksdagen beviljade anslag. I samband

med omsättningsskattens avveckling den 1 januari 1947 har emellertid

Kungl. Maj it ansett lämpligt låta kostnaderna för jordbruksregleringarna —

däribland sockerregleringen — slå igenom i konsumentpriserna och som en

följd härav hava socker- och sirapspriserna höjts. Härigenom hava de tidigare

åi liga förlusterna kunnat elimineras och under det senast gångna

året även ett överskott kunnat åvägabringas. En prisförhöjning å socker

och sirap medför nämligen icke blott en ökad inkomst å de under året till

det ökade priset försålda socker- och sirapskvantiteterna utan jämlikt lagervärderingsreglerna

i 5 § 3 mom. i gällande avtal första året jämväl en

motsvarande uppskrivning av utgående sockerlagrets värde, vilken uppskrivning

gottskrives statsregleringen. Genom prisökningen och den därmed

förenade lageruppskrivningen, genom överskottet, 495 452 kronor 49

ore, å det av statskontoret utbetalade beloppet å 22 000 000 kronor ävensom

genom något minskade tillverkningskostnader har statsregleringen i det

föregående redovisade fordran, 4 268 298 kronor 60 öre, framkommit. Denna

är givetvis liksom tidigare år ej heller för det senast gångna året definitiv

utan kommer att öka eller minska med belopp, som kunnat gottskrivas

eller belastas statsregleringen först i innevarande års räkenskaper. Den

till giund för den låsta posten, 17,15 öre, liggande råsockerkvantiteten har

sålunda i bokslutet på grund av framkomna undervikter beräknats 6 114

deciton för hög, vilket i innevarande års räkenskaper kommer att föranleda

en kreditering av stat sregleringens konto med 6 114 X 17,is = 104 855

kronor 10 öre. Kontot kommer sannolikt ytterligare att krediteras för vissa

vid räkenskapsgranskningen vid bruken påtalade kostnader, varom överenskommelse

likväl ännu ej träffats med bolaget. Kostnaderna för cldning

med kristidsbränslen äro vidare ej slutgranskade, vadan ändringar i

båda riktningarna här kunna ifrågakomma. Å kontot »Danskt socker» förefinnes

slutligen såsom redan omnämnts en betydande vinst, vilken likväl

för närvarande ej redovisas synligt, varjämte vid nämndens fortgående

granskning av bolagets verksamhet kunna framkomma poster, viika

kunna komma att påverka bolagets i bokslutet redovisade skuld till statsregleringen.

Beträffande verksamhetsåret 1947/48 har nämnden yttrat följande.

Gentemot närmast föregående år företer av kända orsaker betarealen en

mycket stark minskning från 54 664 till 48 173 hektar eller med ca 12 pro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr

262.

13

cent Betskölden per hektar har nedgått från o2 a09 till aö 99b ton och i t

<>ör därmed den lägsta hittills under statsregleringsperioden förekommande.

I övrigt äro emellertid siffrorna för jordbrukets del fortfarande narmast

tillfredsställande. Undervikten har för året förvandlats i Övervikt en tordel,

som likväl kommer enbart sockerrörelsen till godo, smutsprocenten ar exceptionellt

låg, sockerhalten god och har okat från 17,.so till It,«) piocent,

varjämte priset under året ökat från 508.7, till 555,94 ore per 100 kilogram.

Härtill kominer sedan det genom nedgången av betodlingen i ytteronn adena

under året minskade arealtillägget, 156 755 kronor, ävensom tacknmgskostnaderna,

varigenom totala hetpriset okat från 514,sa till 56-,38 ore per deci

ton. Betinkomsten i kronor per hektar beräknas härigenom trots det onoimalt

låga arealutbytet komma att öka från 1 673 till 1 /43 kronor eller med

4 i procent. För sockerbolaget innebära däremot kampanj siffrorna en mycket

stark försämring gent emot tidigare år. Inköpta betmängden har nedgått

från 1 777 000 till 1 493 000 ton eller med ca 16 procent, vilket ioranlett

ett förlustbringande temporärt nedläggande av driften vid räsockerbruken

i Hälsingborg, Ivävlinge och Svedala, vilkas betmatenal mast fördelas

på kringliggande bruk med därav föranledda okade fraktkostnader.

Genom den minskade betmängden beräknas råsockertillverkningen hava

minskat från 289 100 till 243 300 ton eller med ca 16 procent. Uttryckt i

raffinad beräknas tillverkningen, sedan hänsyn tagits till den för sirapstillverkningen

erforderliga råsockerkvantiteten, komma att nedga från ca

953 000 till ca 210 000 ton eller med ca 17 procent, vilken kvantitet vid nuvarande

ransoners bibehållande nödvändiggör sockerimport från utlandet.

Beträffande det ekonomiska resultatet for innevarande verksamhetsår

är det givetvis vanskligt att redan nu, då endast halva verksamhetsaret

förflutit göra några bestämdare uttalanden. Råsockerkampanjen ar visserligen

avslutad och bokslut föreligger per den 17 januari 1948, men ovisshetsmomenten

äro mångahanda. Nämnden har härjämte genom forkalkyler

och kostnadssanunanställningar sökt bilda sig en uppfattning om det sannolika

utfallet av årets sockerrörelse. Beträffande raffinadtillverknmgens

omfattning torde den vid raffinering av hela årsproduktionen av rasocker

_ 243 300 ton och efter avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga"

råsockerkvantiteten komma att utgöra cirka 210 000 ton, vilken kvantitet

icke täcker landets konsumtion vid nuvarande ransonering. Betraftande

tillverkningskostnaderna komma de 1 den lasta posten innefattade kostnaderna

att öka från 17,15 till 18,43 öre per kilogram tillverkat rasocker, da

denna post på grund av ökningen av kostnaderna, särskilt av lönerna, underkastades

motsvarande ökning i 1947 års avtal. Av de garanterade kostnaderna

torde den ojämförligt största och betydelsefullaste kostnaden —

betkostnaden, utgörande 1946/47 cirka 76,6 procent av totala rasockerkostnaden

— komma att förete en betydande ökning. Grundpriset for 16-procentiga

betor höjdes i 1947 års avtal från 465,00 till

och tilläggspriset för högre sockerhalt - vilken högre sockerhaU dock av

tekniska orsaker icke kunnat av bolaget utvinnas — bcraknas till foljd harav

öka från 43,72 till 55,94 öre per deciton. Härtill komina sedan de för aret

ökade täckningskostnaderna ävensom arealtillagget av 20 kronor per hektar

för odlare, som tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings och

Lidköpings sockerbruk. Totalt beräknas betpriset härigenom komma att

öka från 514,58 till 562,38 öre per deciton. Totala ogen liga ^kostnaden, beräknas

däremot på grund av den låga arealen och den lag aroal l or ci

komma all minska med cirka 7 300 000 kronor, medan *e kostnaden per

kilo-ram råsocker beräknas komma att oka från 3Las till 34.23 ore. av

Övriga garanterade kostnader beräknas emballagekostnaderna icke oväsentligt

öka huvudsakligen på grund av eu betydande stegring 1 pnsc p

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

JsoGkeriåtlGr. Kostnadsökning förete vidare frakterna, beroende i någon män

pa ökning av fraktsatserna för sjötransporter, men huvudsakligen på den

stegring med cirka 15 20 procent, som från och med den 1 januari 1948

agt rum i fråga om statens järnvägars fraktsatser. För innevarande år

beraknas vid nuvarande krisraffinering någon större kostnadsförändring

lc„. m^rada i fråga om bränslekostnaderna i annan mån än att dessa vid

raffinaderierna på grund av lägre bränslepris, beräknat per värdeenheter

nagot komma att nedgå. Övergång helt eller delvis till fredsraffinerin»- skulle däremot givetvis medföra kostnadsfördyring. Förhållandena på

J)r.?“slemarknaden äro emellertid ovissa. Skulle svårigheter framkomma betraffande

brukens tillförsel av olja eller kol och i stället ersättningsbränsien

ta tillgripas, bliva givetvis de beräknade bränslekostnaderna väsentligt

högre. Övriga garanterade kostnader såsom vågstationer, betfrakter och räntor

beraknas icke förete några större förändringar. Slutligen kan nämnas,

att a inkomstsidan intäkterna av biprodukter beräknas väsentligt komma att

oka. Sasom tidigare berörts har den högre sockerhalten icke kunnat utvinnas

i form av råsocker utan i stället föranlett en ökad melassutvinning

Ökningen torde utgöra cirka 10 000 ton melass, vilken merkvantitet torde

representera en inkomstökning å cirka 1 200 000 å 1 300 000 kronor.

Huru sockerindustriens tillverkningskostnader gestaltat sig under statsregleringsperioden

tramgår av följande av nämnden uppgjorda sammanställning

över kostnadsutvecklingen per deciton tillverkad "raffinad. Såsom

basår har nämnden härvid valt förkrigsåret 1938/39, då kostnaderna ännu

icke påverkats av kristidens prisförhöjningar och svårigheter med materialoch

förnödenhetsanskaffningen. Raffinadtillverkningen förkrigsåret var

emellertid 272 764 ton, medan samma tillverkning med några undantag de

senare åren varit väsentligt lägre. De fasta kostnadernas inverkan på kostnadsutvecklingen

torde därför ihågkommas vid bedömandet av kostnaderna

de olika krisåren med deras kvantitativt starkt varierande tillverkningssittror.

1938/39 års kostnader hava i sammanställningen angivits = 100.

Betor ..............

Avlöningar.........

Materialier:

förbrukningsartiklar

emballage.........

Bränsle ...........

Underhåll ..........

Råsockerfrakter.....

Raffinadfrakter.....

Skatter.............

Räntor.............

Avskrivningar......

Kapitalränta (vinst) .

Övriga.............

Summa kostnader

Härav:

Betkostnad........

Övriga kostnader ..

Tillverkning

Råsocker ton......

Raffinad ton.......

1938/39

1939/40

1940/41

j 194F42:'' 1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

KO

99-6

117-0

148-5

167-3

|

| 1H6-2

166-6

168-7

166-9

100

94-0

119-5

121-3

144-8

131-5

137-6

137-5

146-3

100

118-5

137-o

146-3

181-1

150-0

161-1

159-3

170-4

100

111-8

157-4

191-2

223-5

217-6

1941

204-t

225''0

100

166-2

238-4

207-9

260-9

259-6

315-9

291-7

260''3

100

101-3

147-1

109-8

128-8

148-s

1281

161-4

162-7

100

1 25''3

165-3

157 3

173-3

158-7

150-7

158-7

158-7

100

112-8

143-ii

130-8

171-8

139-7

138 5

128-2

126-9

loo

256 5

148-4

174-2

200-0

221-0

182-3

262-9

185-5

lön

I3''6

—

77.3

136-4

100-0

72-7

45-9

31 8

lnO

89-9

110-1

134-8

144-3

165-8

139-9

111-1

146-2

101)

7<-5

87-8

86-0

98 8

97-1

94-2

101-7

79T

100

100-9

105-6

140-2

197-2

213-1

174-8

186-0

152-3

100

103-3

123-2

141 8

164 0

162-3

161-3

164-9

161-2

100

99-fi

117-0

148-5

167-3

166-2

166-6

168-7

166-9

100

108-1

131-5

133-2

159-7

157-4

154-4

160-0

153-8

292 359

308 411

300 263

308162

263 983

290 907

278 668

294 4i 15

289 130

272 764

343 727]

263 782

262 650

i 37 237

239 6411

273 575

233 778

248 244

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 202

1 anslutning till sammanställningen har nämnden anlört.

Totala tillverkningskostnaden har under hela statsregleringsperioden stegrats

med 01,2 procent men företer från och med 1943/44 eu fortgående nedgång,

frånsett året 1945/46, då på grund av betprisels stegring och den osedvanligt

låga raffinadtiliverkningen en ökning föreligger. Den för sockerprisets

höjd mest avgörande kostnadsposten är givetvis betkostnaden, vilken senaste

verksamhetsår utgjorde 70,6 procent av råsockerkostnaden och 58,6 procent

av totala raffinadkostnaden. Betkostnaden har under statsregleringsperioden

stegrats med cirka 07 procent och har legat i det närmaste oförändrad de

senaste lem åren, frånsett 1945/40 då en mindre ökning föreligger pa grund

av det detta år med 15 öre per deciton ökade betpriset. Av övriga kostnader

förete senaste verksamhetsåret avlöningar, förbrukningsartiklar, emballage

och avskrivningar de största stegringarna. Kostnadsstegringen för lönerna

är eu följd av 1940 och 1947 års löneavtal och har ej i motsats till vad fallet

varit närmast föregående ar genom rationalisering eller förenklade

tillverkningsmetoder kunnat neutraliseras. Ökningen av kostnaderna för

förbrukningsartiklar har föranletts av prisstegringar och ökad rekonstruktion

särskilt i fråga om kalksten. Kostnadsökningen för emballage är en

följd av väsentligt ökade lådpris och en mer än fördubblad tillverkning av

bitsocker i lador, kostnadsstegringen likväl delvis motvägd av den väsentligt

minskade pakettillverkningen. Avskrivningarna slutligen förete ökning

på grund av stegringen i avskrivningarna för krigsmerkostnader. Jämförelsevis

oförändrade senaste verksamhetsåret äro underhåll, råsocker- och raffinadfrakter,

medan bränslekostnader, skatter, räntor och kapitalränta väsentligt

nedgått, de två senare även gent emot förkrigsåret. Bränslekostnaderna

— en av bolagets större kostnadsposter — hava de båda senaste åren

nedgått från 315,9 till 203,3 procent. Nedgången, som är särskilt framträdande

senaste verksamhetsåret trots en detta år starkt ökad lagerrekonstruklion,

har huvudsakligen föranletts för år 1945/40 av rationaliseringen

och den för året skärpta krisraffineringen ävensom av lägre förbrukningspris

å stenkolen, för ar 1940/47 åter av väsentligt minskad användning av

ersättningsbränslen ävensom av en markerad nedgång i merkostnaderna för

hantering av dylika bränslen. Nedgången i skattekostnaden är närmast eu

följd av den för året minskade kapitalräntan men är delvis skenbar, enär

1945/40 års drift fick hära icke endast samtliga under räkenskapsåret utbetalda

skatter utan även den vid 1940 års slut förfallande kronoskatten.

Räntekostnaderna visa de tre senaste åren en fortgående nedgång och utgjorde

senaste året endast 31,s procent av förkrigsräntorna. Nedgången är

en följd av bolagets genom minskningen i sockerimporten och minskade

lager ävensom genom innehållna vinstmedel starkt ökade likviditet ävensom

av atl räntan å det av riksbanken vid förefallande behov tillhandahållna

finansieringskapitalet nedsatts till 0,5 procent. Nedgång företer slutligen

även kapitalräntan (vinsten), liggande inom den låsta posten 17,15 öre.

Kapitalräntan har under alla de statsreglerade åren, frånsett 1945/40, legat

under förkrigsnivån och utgjorde senaste verksamhetsåret endast 79,i procent

av denna. Resultatförsämringen detta senare år är en följd av den med

cirka 5 300 ton minskade råsockertillverkningen men även och övervägande

av de under ärel väsentligi ökade tjänstemanna- och arbetarelönerna. Totalt

har tillverkningskostnaden senaste verksamhetsår nedgått från 104,9

till 101,2, varav betkostnaden sjunkit från 108,7 till 100,9 och övriga kostnader

från 100,o till 153,s, allt i procent av förkrigskostnaden.

Differensen mellan tillverkningskostnaderna och bolagets medelförsäljningspris

belyses av följande sammanställning, däri siffrorna för året

15)38/35) angivits med 100.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

1938/

39

1939/

40

1940/

41

1941/

42

1942/

43

1913/

44

1944/

45

1945/

46

1946/

47

Betkostnad .....................

100

99 6

117-0

148-6

167-3

166-2

166-G

168-7

166''9

Övriga tillverkningskostnader ....

100

108-1

131-5

133-2

159-7

157-4

154-4

160-0

153-8

Summa tillverkningskostnader

100

103-3

1233

141-8

164-0

162-3

161-3

1649

161-2

Biprodukter, sirap och fraktdiffe-

renser......................

100

102-4

123-2

174-7

137-7

135-5

115-1

93-1

92-5

Summa tillverkn.kostnader

•/. biprodukter.........

100

1051

125-3

141-0

169-2

167-5

168-4

174 5

1704

Medelförsäljningspris i Sverige____

100

105-3

119-4

132-7

147-2

1481

147-4

146-2

164-5

Medelförsäljningspris inkl. export.

100

—

148-7

146-3

— 1

Under hänvisning till sammanställningen har nämnden framhållit, att

spänningen mellan tillverkningskostnader och försäljningspris under 1946/

47 kraftigt minskats dels på grund av nedgången i de förra på grund av den

låsta postens sänkning från 17,33 till 17,15 öre samt minskade bränslekostnader

dels ock huvudsakligen på grund av sockerprisets förut berörda ökning

från 49 till 63 öre per kilogram, vilken ökning likväl endast påverkat

socker försäljningar, gjorda efter det ökningen genomförts eller efter respektive

den 2 januari och den 7 maj 1947, och dessutom motverkats av

överprisets under året mycket betydande nedgång. Av dessa orsaker ävensom

på grund av att den senaste prisökningen begränsades till 3 öre genom

att fördela dennas effekt på längre tidsperiod än ett år förelåge enligt

nämnden även för det senast gångna året alltjämt en differens mellan kostnader

och försäljningspris av storleksordning, som framginge av sammanställningen.

Denna differens mer än utjämnades likväl genom den i bokslutet

jämlikt avtalet gjorda uppskrivningen av utgående sockerlagret, vilken

uppskrivning helt föranlett det å sockerrörelsen senaste verksamhetsår

redovisade överskottet. Enligt vad nämnden uttalat kunde för innevarande

år förutses, att kostnaderna ånyo komme att öka på grund av betprisets

och den låsta postens ökning med respektive 35 öre per deciton betor och

1,28 öre per kilogram råsocker, men å andra sidan komme 1946/47 års prisförhöjningar

att verka hela innevarande år, varigenom under förutsättning

av oförändrad kostnadsnivå i övrigt och under eljest lika förhållanden å

den normala sockerrörelsen jämväl för verksamhetsåret 1947/48 ett överskott

kunde beräknas föreligga.

I sin skrivelse har sockernämnden slutligen rörande bidrag till

lastnings- och 1 ossningsanordningar för sockerbetor

vid enskilda järnvägar meddelat, att därest hänsyn toges till

beviljade men ännu icke till sitt slutgiltiga belopp fastställda dylika bidrag,

å för ändamålet anvisade medel kunde beräknas restera 4 661 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

17

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Genom beslut den 5 december 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt en delegation,

bestående av landshövdingen B. Hammarskjöld, ordförande, jämte ordförandena

i statens sockernämnd, statens livsmedelskommission och statens

priskontrollnämnd, att vidtaga de förberedande åtgärder med avseende å

sockerbetsodling och sockertillverkning samt därmed sammanhängande

frågor, som ansågos påkallade för möjliggörande av att avtal i god tid skulle

kunna träffas rörande 1948 års sockerproduktion in. m. Med anledning

därav har nämnda delegation verkställt erforderliga utredningar samt förhandlat

med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter

för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1948

års betodling och sockerproduktion. I skrivelser den 6 och den 30 mars 1948

har delegationen framlagt en redogörelse för förhandlingarna jämte vissa

förslag rörande sockerbetsodlingen under 1948.

Beträffande vad vid delegationens förhandlingar med

Sveriges betodlares centralförening förekommit har delegationen

i skrivelsen den 6 mars 1948 anfört i huvudsak följande.

1. Odlarna begärde först, att grundpriset per 100 kilogram betor skall

höjas till 5 kronor 40 öre jämte tillägg motsvarande ackordsprishöjningen

i blivande betarbetaravtal, uppskattad till 2 öre per procent, varmed sådan

höjning skedde.

2. Redan vid förhandlingarnas början meddelade odlarna, att de fäste

synnerligen stor vikt vid att odlingen icke skulle belastas med extra kostnader,

förorsakade av att sockerbolaget i rationaliseringssyfte eller av andra

skäl stillade bruk — såsom skett i fjol i Svedala, Kävlinge och Hälsingborg —

med förlängd kampanj vid övriga bruk såsom följd. Odlarna ha därför först

såsom ett huvudkrav påyrkat, att särskilt tilläggspris med 10 procent av

grundpriset skall utgå för betor, som levereras efter det kampanjen vid ett

bruk pågått i 60 dygn, och att sådana betor icke skola medräknas vid sockerhaltsbestämningen.

Sedermera ha betodlarföreningen och sockerbolaget

vid direkt förda förhandlingar bl. a. enats om ett förslag i här berörda fråga,

enligt vilket förutnämnda bestämmelser skulle tillämpas för betor, som invägas

sedan avverkningen vid bruket pågått 63 dygn, driftavbrott på grund

av force majeure frånräknade, dock med viss spärr vid särskilt höga

skördar.

Till förekommande av förlust genom sockerhaltsminskning under lagringen

har på odlarnas begäran överenskommelse träffats om huru betorna

skola uttagas ur de s. k. svämmorna.

3. Så kallad täckningskostnadsersättning har under en följd av år utgått

med 20 öre per deciton för sådana betor, som levereras efter den 15

november. Odlarna anse, att sagda ersättning ej motsvarar de extra kostnader,

som äro förenade med betornas bopkörning och täckning, och ha begärt

en höjning av ersättningen till 40 öre per deciton. Vid förutnämnda

direkta förhandlingar mellan betodlarföreningen och sockerbolaget har bolaget

förordat en böjning av täckningskostnadsersättningen till 30 öre per

deciton betor. Delegationen anser emellertid alt, därest dess förslag i betprisfrågan

i övrigt antages av odlarna, täckningskostnadsersättning bör få

utgå med det av odlarna begärda beloppet.

2 Bihang till riksdagens protokoll 194N. I so ml. Nr 202.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

4. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilt fall plöja upp besått

betfält har betodlarföreningen begärt, att styrelseledamot i lokal betodlarförening

skall tillsammans med sockerbolagets betodlingsinspektör avgöra

lämpligheten av upplöjning. Vid de direkta förhandlingarna mellan

föreningen och sockerbolaget har bolaget icke velat allmänt binda sig vid

visst förfaringssätt men förklarat sig berett att i samråd med odlarna i möjligaste

mån påskynda behandlingen av dylika frågor.

5. Beträffande tilldelningen av kvävegödselmedel ha odlarna önskat ökning

i vad år 1947 utgått. Livsmedelskommissionen har ställt i utsikt 450

kilogram chilesalpeter per hektar sockerbetor.

6. Beträffande de i propositionen 258/1947 (s. 34) upptagna punkterna

10—12 har betodlarföreningen framställt önskemål om oförändrade förhållanden

i år jämfört med föregående år.

7. Vad angår betfrakterna på järnväg finnes i betodlingskontraktet sedan

1930 en tabell för fraktkostnadsberäkning av följande utseende:

Fraktkostnad per Betodlarnas Fraktkostnad per Betodlarnas

100 kg betor andel luO kg betor andel

Intill 8 öre............. hälften 16 intill 20 öre 6 öre

8 intill 12 öre.......... 4 öre 20 intill 24 > 7 »

12 intill 16 öre......... 5 » 24 öre och däröver 8 »

Minimifrakten enligt 1947 års fraktsatser låg vid 19,s öre, varför tabellens

vänstra del redan i fjol ägde enbart historiskt intresse. Genom den

taxehöjning, som under 1948 trätt i kraft, ökas fraktkostnaderna väsentligt.

För betor beräknas de vid 1946 års fördelning stiga 22,i procent. Lägsta

frakt efter nya taxan blir 26,6 öre per 100 kilogram betor.

Sockerbolaget, som ansett det rimligt att odlarna deltaga i kostnaderna

för betfrakter i samma proportion som hittills, har avgivit förslag till ny

fraktkostnadsberäkning. Betodlarföreningen har å sin sida föreslagit, att

8-öresgränsen skall bibehållas och har i övrigt biträtt ett förslag till fraktkostnadsberäkning,

som i det följande redovisas tillsammans med sockerbolagets

förslag.

Fraktkostnad per

100 kg betor

Intill 27 öre.......

27 intill 29 öre

29 öre och däröver

Förslag beträffande odlarnas andel

av socker- av betodlar
bolaget

föreningen

8 öre 6 öre

9 » 7 »

10 » 8 »

Föreningen har vidare anfört att, därest dess förslag till fraktkostnadsberäkning

beträffande betorna accepterades, den vore beredd att godtaga

ett av järnvägsstyrelsen i skrivelse till kommunikationsdepartementet framfört

förslag, avseende dels utjämning och höjning av fraktsatserna vid transporter

av betmassa, dels en höjning av tidigare tillämpade nedsatta fraktsatser

vid de förhållandevis obetydliga transporterna av betor huvudsakligen

från Halland till Ängelholm samt på smalspårslinjerna till sockerbruken

i Karlshamn och Mörbylånga, ävensom vid vissa mindre samtrafikstransporter

i Skåne.

Delegationen har i skrivelsen den 6 mars 1948 härefter övergått till en

redogörelse för överläggningarna beträffande betpris

e t. Enligt vad delegationen framhållit har det statistiska underlaget främst

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 262

utgjorts av två kalkyler — den ena uppgjord inom betodlarföreningen, den

andra inom livsmedelskommissionen — avsedda att belysa den kostnadsstegring

för sockerbetsodlingen, som nu kan beräknas för år 1948 i jämförelse

med fjolåret. Kalkylresultaten ha återgivits i följande sammanställning.

Kostnadsförändring,

kr/ha

Betodlar-

Livsmedels-

föreningen kommissionen

Manuellt arbete exklusive ackordslöner.....

+ 57-83

4-

430

Dragarearbete............................

+ 16-92

+

14-3

Gödselmedel .............................

- 4-74

—

2-2

Frakter..................................

+ 5-54

+

120

Räntor ..................................

+ 3-32

+

32

Övriga kostnader.........................

+ 7-60

+

50

Summa

+ 86-47

+

75-3

Avgår betmassa och blast, netto ...........

19-10

25''8

Återstår kostnadsökning utöver höjning av

ackordslöner...........................

67-37

49-5

D:o per deciton betor ....................

21 öre

14 öre

anslutning till sammanställningen har deleg

ationen bland

annat anfört

följande.

Vid beräkningen av kostnadsstegringen per hektar har man i båda kalkylerna

utgått från det sista 3-årsmedeltalet för hektarskördarna i riket, vilket

utgjorde 322 deciton. I sammanställningen angivna öresbelopp äro avsedda

att i respektive fall tilläggas grundpriset för betor med 16 procent sockerhalt.

Hänsyn till att sockerhalten normalt utgör omkring 17,5 procent har

tagits i kommissionens kalkyl på så sätt att 3-årsmedeltalet omräknats till

betor med 16 procent sockerhalt. Kronbeloppet 49,5 har därför utslagits på

(QOO V 17 5 \

-—V=| 352 deciton. Vid en sockerhalt av 17,5

procent skulle sålunda betpriset inklusive tillägget för högre sockerhalt en
,

. .. / 17,5 4 950

ligt kommissionens kalkyl stiga med omkring lo,5 ore 14 x 1(.- = 322 =

15,4), varvid full täckning skulle erhållas för kostnadsstegring enligt sagda

kalkyl i avseende å de i sammanställningen medtagna posterna. Enligt betodlarföreningens

kalkyl utslås däremot kronbeloppet 67,37 på en skörd av 322

deciton. Vid en sockerhalt av 17,5 procent skulle därför enligt föreningens

kalkyl betpriset inklusive tillägg för högre sockerhalt stiga med omkring 23

öre, motsvarande ett inkomsttillskott per hektar av (322 X 0,23 =) 74,06 kronor,

vilket belopp med i runt tal 10 procent överstiger den av föreningen beräknade

kostnadsökningen. Tillämpas det av kommissionen begagnade beräkningssättet,

motsvaras det av föreningen beräknade kronbeloppet av omkring

19 öre per deciton betor med 16 procent sockerhalt. Av skillnaden på 7 öre

mellan öresbeloppen enligt de båda kalkylerna beror sålunda omkring 2 öre

på metodiska olikheter vid övergången från den beräknade kostnadsstegringen

per hektar till motsvarande stegring i ören per deciton betor.

Vad beträffar de enskilda kostnadsposterna må först nämnas, att de beräknade

kostnadsförändringarna för dragarearbete, gödselmedel, räntor och

övriga kostnader tillsammantagna ge nära överensstämmande resultat i de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

båda kalkylerna. Däremot förekomma relativt betydande avvikelser i fråga

om kostnaderna för manuellt arbete, frakter och avdragsposten betmassa

och blast.

I fråga om kostnaderna för manuellt arbete exklusive ackordsarbete beror

skillnaden, som per deciton betor sammanlagt motsvaras av mellan 4 och

5 öre, på tre olika faktorer, nämligen för det första på att i betodlarföreningens

kalkyl kostnadsstegringen räknats på ett högre antal manstimmar än i

livsmedelskommissionens kalkyl, för det andra på att i kommissionens kalkyl

räknats med en minskning av arbetsvolymen för annat arbete än

ackordsarbete med 1 procent per år medan föreningen räknat med konstant

arbetsvolym, samt för det tredje på att föreningen i sin kalkyl räknat med

obetydligt starkare timlöneökning än kommissionen.

Vad angår avdragsposten betmassa och blast beror skillnaden, som per

deciton betor motsvaras av omkring 2 öre, i huvudsak på olika uppfattning

om stegringen av priset per foderenhet. I kommissionens kalkyl har sålunda

räknats med en ökning av priset per foderenhet med 1,5 öre, medan betodlarföreningen

utgått från en ökning av 1 öre.

Beträffande fraktkostnaderna sammanhänger skillnaden dels med att betfrakterna

på järnväg i kommissionens kalkyl antagits stiga i samma proportion

som fraktsatserna, medan föreningen utgått från den förut omnämnda

8-öreslinjen för betfrakterna, vilken skillnad motsvaras av drygt 1 öre högre

kostnader per deciton betor i kommissionens kalkyl, dels med att även andra

frakthöjningar än för betor och betmassa beaktats i kommissionens kalkyl,

vilket motsvaras av knappt 1 öre högre kostnader per deciton betor i sagda

kalkyl.

Enligt vad delegationen uttalat komme till de i det föregående återgivna

kalkylmässiga kostnadsökningarna kostnadsökningen för ackordsarbete. Någon

slutgiltig uppgörelse i ackordsfrågan hade emellertid icke uppnåtts.

Dock förelåge ett medlingsförslag innebärande en höjning av ackordslönerna

med 8 procent. Delegationen har räknat med denna ökning — motsvarande

omkring 16 öre per deciton betor — i sitt prisförslag för 1948 års betodling.

Samtidigt har delegationen understrukit, att förslaget — enligt uttrycklig förklaring

till betodlarnas representanter — endast gällde under förutsättning

att nämnda medlingsförslag beträffande ackordslönerna godtoges utan ytterligare

villkor.

Summan av de av betodlarföreningen beräknade kostnadsstegringarna

jämte den förutsatta ackordslönehöjningen utgör, anför delegationen vidare,

(21 + 16 -—) 37 öre per deciton betor. Ursprungligen yrkades, att

denna kostnadsstegring skulle läggas på det av betodlarna i fjol fordrade

priset 5 kronor 10 öre. Dessutom har från betodlarföreningen framförts

önskemål om ökning av förra årets grundpris med 10 öre på grund av att

det löpande 3-årsmedeltalet för skörden per hektar sjunkit från 328 till 322

deciton.

Emellertid har betodlarföreningen till slut framfört förslag till nytt grundpris

å 5 kronor 47 öre, innebärande summan av fjolårets grundpris 5 kronor,

den beräknade kostnadsstegringen 37 öre samt beloppet 10 öre för sänkt 3- årsmedeltal. Beträffande beräkningen av nämnda belopp av 10 öre har delegationen

framhållit följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Förändringarna i den faktiska skörden från år till år äro i regel så betydande,

att de märkbart påverka medelavkastningen under så korta tidsperioder

som tre skördeår. Delegationen finner det varken för odlarna eller

folkhushållet ändamålsenligt, att grundpriset skall, utöver de förändringar

som äro betingade av kostnadsutvecklingen, variera nedåt eller uppåt allt

efter som skörden under året närmast före det år, då prissättningen för

nästa skörd äger rum, varit god eller dålig. Av stor betydelse är vidare utgångspriset

i en kalkyl av det slag föreningen tillämpat. Delegationen vill

vidare framhålla att, eftersom betorna betalas efter sockerinnehållet, man

jämväl bör beakta sockerhalten, om prisbestämningen göres beroende av

växlingarna i 3-årsskörden.

Med utgångspunkt från det anförda har delegationen icke funnit skäl

att frångå föregående års grundpris som basis för kostnadskalkylen beträffande

1948 års betodling. Kostnadsstegringen har av delegationen, som nyss

nämnts, beräknats till 14 öre, vartill komrne den förutsatta ökningen av

ackordslöner enligt medlingsförslaget motsvarande 16 öre per deciton betor.

Delegationen har sålunda ansett sig kunna förorda, att grundpriset höjes

från 5 kronor till 5 kronor 30 öre.

I anslutning till vad sålunda förekommit har delegationen framlagt följande

förslag till villkor i avseende å 1948 års betodling.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt bestämmes

till 5 kronor 30 öre. Dessutom erhålla de odlare, som år 1948 teckna

kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade

betor, dock att för odling, som ej överstiger en kvarts hektar, areal till ägget

skall utgå med allenast 5 kronor.

2. För betor, som invägas sedan avverkningen vid visst bruk, driftavbrott

frånräknade, pågått 63 dygn, utgår en extra ersättning av 7,„ av grundpriset.

Överstiger hektarskörden för den areal, varifrån betorna vid ifrågavarande

bruk avverkats, 36 ton, utgår dock ersättning först efter det närmaste

antal hela dygn, som erhålles, då 63 multipliceras med VS6 av medelskörden.

Samtidigt med att denna extra ersättning börjar utgå, upphör den sockerhaltbestämning,

som tages i beräkning vid prisbestämningen. Driftavbrott

på grund av force majeure skall för att i nu förevarande avseende tagas i

betraktande omfatta minst 8 timmar i sträck.

Ersättningen för extra täckningskostnader för sockerbetor, som levereras

efter den 15 november (jfr 8 § i betodlingskontraktet), höjes till 40 öre per

100 kilogram betor.

Prisbestämmelserna å sockerbetor i övrigt behållas oförändrade från år

1947.

3. Det förutsättes, att vad som närmast föregående år överenskoms och

uttalades om betarealen och teckningsrätten för en var odlare behålles oförändrat

för år 1948. Alltså lämnas odlingen i princip så till vida fri, att en

var odlare får själv bestämma den areal han år 1948 vill teckna, men därjämte

skall särskilt iakttagas, att odlingen i Västergötland och Östergötland

ävensom de åren 1944—1948 nytillkommande odlingarna samt odlingar, där

teckningen år 1948 ej överstiger 2 hektar, lämnas helt fri, medan sammanlagda

teckningen år 1948 från andra odlare än nyss nämnda ej får överstiga

den areal, som sistnämnda grupp odlare sammanlagt odlat år 1942.

Vad hetodlarföreningens styrelse den 1 mars 1944 uttalat mot propaganda

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

för arealminskning och för uppnående av 1942 års areal skall gälla även

beträffande teckningen år 1948 med iakttagande tillika av vad som år 1946

överenskoms därom, att funktionärer inom betodlarorganisationer ej vore

betagna rätten att lämna rent sakliga uppgifter och därpå grundade åsikter

om betodlingen och betingelserna härför. — Det förutsättes, att sockerbolaget

ej självt eller genom sina funktionärer å sin sida bedriver propaganda

beträffande betesarealerna; dock att ej heller bolaget skall vara betaget rätten

att låta framföra sakliga synpunkter och därpå grundade åsikter rörande

för odlingen betydelsefulla frågor, varjämte det undantaget gäller,

att hinder ej möter för bolaget att propagera för säkerställande av en för

bruken i Karlshamn, Lidköping och Linköping erforderlig areal (för Karlshamn

dock endast beträffande odlingar utanför Skåne) samt för återvinnande

av den areal, som bortfallit på Gotland.

4. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått

betfält antecknas, att betodlarföreningen och sockerbolaget överenskommit

om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

5''_ Här..ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt

behålles jämväl för år 1948 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid de direkta förhandlingarna mellan betodlarföreningen och sockerbolaget.

6. Beträffande melasstilldelningen år 1948 erhåller betodlare ett fat om

cirka 250 kilogram per påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram

beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram

beträffande därefter uttagen kvantitet. Uttages mer än ett fat per hektar,

betalas överstigande del efter 14 öre per kilogram.

7. Beträffande tilldelningen av kvävegödselmedel antecknas, att betodlarna

enligt vad statens livsmedelskommission meddelat komma att år 1948

tilldelas 450 kilogram chilesalpeter till ett pris av 23 kronor per 100 kilogram.

8. Beträffande frågan om gummihjulsutrustningen för betkörningsvagnarna

antecknas, att statens industrikommission ställt i utsikt lika välvillig

behandling som i fjol.

9. I avseende å traktortågen antecknas, att den intill den 31 december

1947 gällande dispensförordningen förlänats förlängd giltighet till och med

den 31 december 1948.

10. Betodlarnas önskemål om bibehållande för år 1948 av vad hittills gällt

om visst statsbidrag till kockahushåll för betarbetare samt reseersättning för

dylika arbetare torde, enligt vad som inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen,

bliva tillgodosedda.

11. Det förutsättes, att arbetsförmedlingsmyndigheterna effektivt medverka

till att erforderlig arbetskraft för betornas skötsel och upptagning

finnes till förfogande.

12. Statsdelegerade förorda dels att odlarnas andel av järnvägsfrakterna

per 100 kilogram betor skall utgöra 6 öre, 7 öre respektive 8 öre vid fraktsatser

intill 27 öre, 27 intill 29 öre respektive 29 öre och däröver, dels ock

att fraktsatserna vid transporter av betmassa m. in. på järnväg skola ändras

i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag i skrivelse till Kungl. Maj:t av

den 4 februari 1948.

13. Statsdelegerade förorda, att höjning av frakter för betor, där transporten

genom sockerbolagets försorg skedde per bil eller båt, ej vidtages för

nästa kampanj.

14. Beträffande betlastningsanläggningarna m. in. antecknas att delegationen

ville på allt sätt medverka till färdigställandet av redan beslutade

nyanläggningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

15. Det i detta förslag angivna betpriset är det längst gående bud, vartill

statsdelegerade utifrån sakliga grunder ansett sig kunna gå. Delegerade

ha därför enträget vädjat till betodlarföreningen att biträda förslaget och

vid den stämma med föreningen, som skall hållas omkring mitten av denna

månad, medverka till att förslaget antages.

Delegationen har i samband med nu återgivna villkor uttalat, att desamma

medförde en större faktisk prisförbättring än den föreslagna höjningen

av grundpriset med 30 öre. Den i pristörslaget förordade höjningen av täckningskostnadsersättningen

från 20 till 40 öre per deciton betor motsvarade

sålunda, utslagen på alla betor, enligt vad som upplysts delegationen genomsnittligt

omkring 4 öre per deciton. Förslaget om tilläggspris med 10

procent av grundpriset samt slopad sockerhaltsbestämning efter 63 dygns

avverkning kunde — främst i trygghetsavseende — anses utgöra en betydande

vinst för odlarna, även om det vore svårt att beräkna hur mycket

detta ett visst år betydde i pengar. Vidare har delegationen erinrat om den

av delegationen förordade fraktliudringen beträffande bettransporterna på

järnväg, som kunde beräknas motsvara 1 öre per deciton betor.

I skrivelsen den 30 mars 1948 har delegationen meddelat, att i det föregående

återgivna förslag vid stämma med centralföreningen den 18 mars

1948 på styrelsens tillstyrkan antagits.

Delegationen har i sistberörda skrivelse härefter övergått till en redogörelse

för förhandlingarna med sockerbolaget. Till förhandlingarna hade på

sedvanligt sätt från bolaget införskaffats erforderligt siffermateriel in. m.,

Enligt

Enligt sockerbolagets kalkyler februari 1948

socker-

bolagets

För

För 1948/49 vid en råsockerkvantitet av

bokslut för

1946/47

1947/48

240 milj. kg

250 milj. kg

260 milj. kg

Underhåll..............

6 636

5312

5 862

5 862

5 862

Avskrivningar..........

6198

6 500

6 630

6 630

6 630

Skatter.................

3 000

1 122

3 700

3 700

3 700

Till fri disposition.......

300

300

300

300

300

Avlöningar.............

20 432

21018

21367

21688

22 007

Pensioner...............

1199

1168

1281

1281

1281

Förbrukningsartiklar ....

2 467

2 432

2 531

2 613

2 698

Omkostnader ...........

2 632

2 503

2 603

2 603

2 603

Körsel..................

272

293

372

372

390

; Vagnshyra..............

128

130

130

130

130

I Hetfrö..................

2178

2 264

2 418

2 469

2 469

Försäkringar............

618

679

676

688

716

Holagets kapitalränta....

3 5.61

1020

4100

4 100

4 100

Regleringskonto.........

20

105

—

—

Summa

49 691

44 846

51970

52 436

52886

I Förslag till låsning av ytter- ligare följ. poster:

1 Hetfrakter............

2 551

3 262

3 399

3 534

Vågstationer..........

807

978

1017

1056

Totalsumma

48 204

56210

56 852

57 476

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

vilket utredningsmateriel legat till grund för dessa. Rörande innebörden av

de av bolaget för verksamhetsåret 1948/49 gjorda kalkylerna, i vad dessa

avse den låsta posten, har delegationen hänvisat till å sidan 23 intagna sammanställning,

däri till jämförelse även intagits vissa uppgifter, avseende

motsvarande kostnadsposter innevarande och närmast föregående år (belopp

i 1 000-tal kronor).

Angående förhandlingarna med sockerbolaget om den

låsta kostnadsposten har delegationen i nu förevarande skrivelse

anfört i huvudsak följande.

År 1946/47 medförde för sockerbolagets del trots någorlunda tillfredsställande

råsockermängd ett mindre gynnsamt ekonomiskt resultat. För det

nu löpande verksamhetsåret beräknas en ytterligare stark försämring av

det ekonomiska resultatet. Årets låga betskörd har sålunda föranlett inställande

av driften vid råsockerbruken i Hälsingborg, Kävlinge och Svedala,

och bolagets kapitalränta, som i sammanställningen kunnat upptagas

till endast 1 020 000 kronor, beräknas av bolaget sjunka ytterligare

till följd av lönehöjningar fr. o. m. den 1 februari i år. Dessa lönehöjningar,

vilka för innevarande år beräknas medföra en ökning av lönekontot utöver

tabellsammanställningens uppgifter med 233 000 kronor, skola avtalsenligt

bäras av bolaget.

Vid förhandlingarna om multipelns storlek för tillverkningsåret 1948/49

har bolaget som sin uppfattning hävdat, att råsockermängden med stor sannolikhet

kommer att bli väsentligt lägre än den myckenhet av 285 miljoner

kilogram, varmed räknades vid föregående års förhandlingar. Som ett maximialternativ

har bolaget i sina kalkyler ställt upp medelhektarskörden för

de sista fem åren, vilken vid en areal om 49 000 hektar skulle ge en råsockermängd

av omkring 260 miljoner kilogram. I två av bolaget som mera sannolika

ansedda alternativ har bolaget räknat med råsockermängderna 250

respektive 240 miljoner kilogram. Enligt delegerades mening borde, om en

så stark sänkning av den kalkylerade råsockermängden skulle ifrågasättas

i förhållande till den vid tidigare kalkyltillfällen förutsatta mängden, nedräknas

icke blott de beräknade beloppen för förbrukningsartiklar, betfrö,

betfrakter etc. på sätt som bolaget gjort, utan även beloppen för underhäll

och avlöningar. Så har även skett i bolagets kalkyler.

I avskrivningsbeloppet har i sammanställningen inräknats — förutom

s. k. tabellenliga normala avskrivningar in. m. — ett belopp av omkring 1

miljon kronor för omedelbar avskrivning av kristidens merkostnader å

årets nyanläggningar (hälften av krismerkostnaden). Delegationen har

emellertid i likhet med föregående vid beräkningarna rörande muitipelns

storlek reducerat avskrivningsbeloppet med 1 miljon kronor.

Under rubriken bolagets kapitalränta har liksom vid tidigare kalkyltillfällen

upptagits ett belopp av 4 100 000 kronor.

Till de icke statsgaranterade kostnaderna har bolaget denna gång velat

hänföra kostnadsposterna betfrakter och vågstationer. Delegationen, som

anser att detta önskemål bör kunna biträdas, har vad angår betfrakterna

vid förhandlingarna med betodlarnas centralförening förordat, att ökningen

av järn vägsfrakterna till större delen skulle falla på sockerbolaget. Bolaget

har i sina kalkyler räknat med samma proportionella fördelning av

frakterna mellan odlarna och bolaget som hittills men har det oaktat förklarat

sig kunna godtaga delegerades förslag, givetvis dock under förutsätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

ning att den kostnadsökning, som bolaget därvid kommer att vidkännas,

till fullo beaktas vid beräkningen av multipelns storlek.

De löneförhöjningar, som inträtt fr. o. in. den 1 februari i år, ha ej inräknats

i sammanställningen över de icke statsgaranterade kostnaderna.

Efter justering av löneposten samt posterna avskrivningar och betfrakter

ha erhållits i följande sammanställning angivna alternativa totalsummor

samt belopp per kilogram råsocker för år 1948/49.

Tillverkat råsocker, milj. kg ......................

Summa kostnader enligt sockerbolagets kalkyler,

1 000 kr.....................................

Avgår av delegationen förordad minskning av avskrivningar,

1 000 kr................................

Tillkommer löneökningar, 1 000 kr.................

justering av betfrakter, 1 000 kr........

Summa, 1 000 kr 56 390 57 062 57 716

Öre per kg råsocker 23-50 22''82 22 20.

I anslutning till sammanställningen har delegationen anfört, att oavsett

råsockermängden kostnaderna för betfrakter och vågstationer i sammanställningen

utgjorde 1,85 öre per kilogram råsocker. Minskades den för 260

miljoner kilogram beräknade multipeln med sagda örebelopp, erhölles beloppet

20,35 öre. I förhållande till den för innevarande år gällande för en

råsockermängd av 285 miljoner kilogram bestämda multipeln 18,43 öre kunde

sålunda beräknas en ökning med 1,92 öre per kilogram råsocker. Förutsattes

en lägre råsockermängd än 260 miljoner kilogram, bleve skillnaden i förhållande

till den nu gällande multipeln självfallet större, medan densamma

vid en förutsatt högre råsockermängd bleve mindre.

Enligt vad delegationen framhållit har under senare år multipeln, sedan

den väl fastställts, blivit bestående oavsett råsockerproduktionens verkliga

storlek. Sockerbolaget har sålunda helt tått stå för de risker, som äro

förknippade med en svag skörd, men har å andra sidan tillfullo fått utnyttja

de fördelar, som medfölja en god skörd. Till följd av de senaste årens

starka förändringar i odlingens omfattning och i hektarskördarnas storlek

har det, framhåller delegationen, vid de nu förda förhandlingarna visat sig

vara synnerligen svårt att fixera ett normaltal för råsockerproduktionen

att tillämpa vid beräkningen av multipelns storlek för år 1948/49. Efter ingående

överläggningar med bolagets representanter har delegationen kommit

till den uppfattningen, att vid nyssnämnda förhållanden den hittills

tillämpade metoden för bestämning av multipeln medför, att skördeutfallet

inverkar oproportionerligt starkt på bolagets ekonomiska resultat. Å andra

sidan har delegationen ansett, att det belopp per kilogram råsocker, som

bolaget skall äga rätt att tillgodoräkna sig, icke bör göras helt beroende av

mängden tillverkat råsocker. I silt förslag till beräkning av multipeln har

delegationen därför utgått ifrån att viss del av beloppet per kilogram råsocker

skall vara fixerat, medan återstående delen skall göras rörlig på

sådant sätt, att den är proportionell mot det belopp, som nu kan beräknas

Tillverkningsåret

1948/49

240

250

260

56 210

56 852

57 476

1 000

1000

1 000

981

1 002

1 023

199

208

217

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

per kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera. Beträffande

den närmare beräkningen av multipeln har delegationen anfört följande.

Den fixerade delen av beloppet ingår i delegationens förslag med hälften

av det enligt det föregående beräknade öretalet vid 260 miljoner kilogram

rasocker. Den rörliga delen har beräknats som hälften av kvoten mellan de

icke statsgaranterade kostnaderna och kvantiteten råsocker. Beräkningssättet

belyses närmare av följande formel (beteckningar: t = totala icke

statsgaranterade kostnader i 1 000-tal kronor; r = kvantitet tillverkat råsocker

i miljoner kilogram; a == beräknad kostnadsändring i 1 000-tal kronor

per 1 miljon kilogram tillverkat råsocker; mr = multipel vid råsockermängden

r;. m26o = multipel vid 260 miljoner kilogram råsocker; m* =

multipel enligt det föreslagna beräkningssättet)

mr — | (m260 + m r)

där mr beräknas ur relationen

10 m- = — = *260 + a (r — 260) _ 57 716 + 66-3 (r — 260)

r r — r

Vid formelns tillämpning torde faktiskt utvunnen råsockerkvantitet böra

avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Delegationen anser

vidare, att multipeln icke skall överstiga det belopp, som kan beräknas för

230 miljoner kilogram råsocker (23,21 öre), och icke heller understiga det

belopp, som kan beräknas för ''290 miljoner kilogram råsocker (21,39 öre).

Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna kvantiteter råsocker.

Utvunnen råsockerkvanti- Belopp i ören per kg

tet, milj. kg (r) råsocker (m* )

intill 230................... 23 21

vid 240................... 22 85

vid 250................... 22-51

vid 260................... 22-20

vid 270................... 21 91

vid 280................... 21 64

vid 290 och däröver....... 21 39

Delegationen har i skrivelse den 30 mars 1948 vidare behandlat frågan om

en avveckling av rekonstruktionsf onderna å samtliga

låsta konton. I detta hänseende har delegationen anfört i huvuksak

följande.

Hithörande bestämmelser, vilka återfinnas i 4 § 2 mom. i gällande avtal

mellan staten och sockerbolaget, äro på grund av sin natur invecklade och

svårkontrollerbara. I syfte att ernå förenkling och besparing i bokföringsoch

kontrollarbetet har därför vid olika tillfällen diskuterats, huruvida ej

en avveckling av hithörande bestämmelser skulle kunna ske. Viss förenkling

av arbetsmetoderna för framräkning av rekonstruktionsfonderna har

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

redan vidtagits. Fortfarande är dock arbetet med framräkning av rekonstruktionsfonderna

och redovisningen av förnödenheterna enligt avtalsbestämmelserna

tidsödande. Bolagets rationaliseringssträvanden motverkas

även i övrigt i så hög grad, att en uppgörelse mellan staten och bolaget beträffande

kostnaderna för under tiden 1 augusti 1939—31 juli 1941 respektive

31 juli 1943 förbrukade varor av 1939 års lager å låsta konton enligt

bolagets uppfattning är synnerligen önskvärd. , , .

Den för en avveckling av rekonstruktionsfonderna erforderliga utredningen

har under året verkställts av sockerbolaget med utgångspunkt från de

i december 1947 gällande priserna å de förbrukade varorna. Av denna utredning

framgår, att det erforderliga rekonstruktionsbeloppet uppgår till

1 108 660 kronor. Då de balanserade rekonstruktionsfonderna, för vilka

statsregleringen burit kostnaderna, utgöra sammanlagt 985 542 kronor, föreligger

ett belopp av 123 118 kronor att ytterligare påföras sockerregleringen.

Enligt vad delegationen uppgivit har statens sockernämnd, då några anmärkningar

mot den av bolaget verkställda utredningen icke kunnat göras,

tillstyrkt en avveckling efter nu ifrågasatta grunder. För egen del har delegationen

icke heller hatt något att erinra häremot.

I förevarande skrivelse har delegationen ytterligare meddelat, att delegationen

vid förhandlingarna förklarat sig vilja tillstyrka att tillverkningen

av s. k. adantsocker snarast möjligt finge återupptagas, vilken tillverkning

i samband med övergången till skärpt krisraffinering den 1 augusti 1945

inställts, en åtgärd som i förening med den därefter alltmera ökade bristen

på arbetskraft medfört i hög grad minskade möjligheter att tillgodose behovet

av bitsocker.

I anslutning till de förda förhandlingarna har delegationen utarbetat förslag

till överenskommelse rörande villkoren för sockertillverkningen

in. in. under reglering såret 194 8/

4 9. Förslaget, som i princip godtagits av sockerbolagets representanter vid

sammanträde med delegationen den 3 mars 1948, innebär följande.

a) Det för tiden 1 augusti 1947—31 juli 1948 gällande kontraktet mellan

svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

in. in. förnyas att gälla för tiden 1 augusti 1948—31 juli 1949,

därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—f) angivna and
rade

bestämmelser. . .

b) Vad i det äldre kontraktet säges om tiden 1 augusti 194/—31 juli 1948

skall i stället gälla liden 1 augusti 1948—31 juli 1949, liksom vad i det aldre

kontraktet säges rörande förhållandena den 31 juli 1948 i stallet skall avse

den 31 juli 1949.'' .

c) Beträffande det i 2 $ omnämnda betpriset in. in. skall i stallet galla

vad som efter slutförda förhandlingar mellan statsdelegerade och styrelsen

för Sveriges betodlares centralförening må varda överenskommet.

d) 4 § 1 inom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse. »Statens

garanti_______betfrö, betfrakter, vågstationer och försäkringar----—

mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Vid beräkningen av detta

belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade kvantiteten råsocker avrundas

uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten

uppgår till 260 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra 22,20

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 260 miljoner kilogram,

skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under det att återstående

beloppet göres rörligt och beräknas som hälften av kvoten mellan

de låsta kostnaderna och den tillverkade kvantiteten råsocker, därvid sagda

,som ^60 miljoner kilogram råsocker beräknats utgöra

57 716 000 kronor, skola minskas respektive ökas med 66 300 kronor för

varje miljontal kilogram, som den avrundade råsockerkvantiteten understiger

respektive överstiger 260 miljoner kilogram. Det sammanlagda beloppet

skall dock icke överstiga 23,21 öre och ej heller understiga 21,39 öre per

kilogram råsocker.» '' r

Orden »belopp av 18,43 öre» i tredje stycket i samma moment ersättas med

orden »belopp per kilogram råsocker».

Mellan fjärde och femte styckena i samma moment inskjutes följande nya

SIVCJKG I

»Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalsåret använda

myckenheten svenskt råsocker överstigit, respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första

stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens sockernamnd

granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.»

e) I § 4 mom. 2 införes sist följande nya stycke:

»Vad i detta moment sägs avser ej förnödenheter, som ingå i någon av

* * inom. törsta stycket omförmälda kostnadsposterna.»

f) I »Allmänna uttalanden från förhandlingarna» punkt 3 ersättas orden

»beloppet av 18,43 öre» resp. »beloppet 18,43 öre» med orden »beloppet per

kilogram rasocker» resp. »sagda belopp». I omedelbar anslutning till punkt

3 goras följande tillägg: »Vid förhandlingarna ha dock statsdelegerade förklarat

sig vilja tillstyrka, att tillverkningen av adantsocker får snarast

möjligt återupptagas.

. 4; Det förutsättes, att bestämmelsen i 4 § 1 mom. femte stycket skall

tillampas jämväl i avseende å ett vart av avtalsåren 1941/42—1947/48, skolande

i anslutning härtill den i Kungl. Maj :ts brev den 12 december’ 1947

angaende uppdrag åt Svenska sockerfabriksaktiebolaget att inköpa danskt

socker m. m. intagna föreskriften om viss redovisning från bolaget till staten

beträffande råsocker till bryggerierna ej vidare "gälla.

5. I anslutning till bestämmelsen ovan i 4 § 2 mom. fjärde stycket har

overenskommits, att avveckling redan under avtalsåret 1947/48 skall ske

av de i 4 § 2 mom. tredje stycket av det för sistnämnda år gällande avtalet

angivna bestämmelser om rekonstruktionsfonder för sådana förnödenheter,

som omfattas av i 4 § 1 inom. första stycket omförmälda kostnadsposter!

Dylik avveckling förutsättes skola ske genom överenskommelse mellan

staten, företrädd av statens sockernämnd, och bolaget.

6. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än

etter medgivande av statens livsmedelskommission.»

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor ha sedan år 1940

särskilda åtgärder vidtagits genom byggande vid olika järnvägsstationer

inom betdistrikten av arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning

av betor. För ändamålet ha anvisats dels till Bidrag till lastnings- och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

lossningsanordningar för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till Anordningar

för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar

sammanlagt 4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag

ha dessutom tagits i anspråk 980 300 kronor för dylika anordningar

vid statens järnvägar. Kungl. Maj :t har den 21 juni 1940 utfärdat

kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till lastningsoch

lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats genom

kungörelsen nr 199/1943.

I skrivelse den 29 augusti 1947 har Sveriges betodlares centralförening —

under framhållande av den avgörande betydelse tillfredsställande lastningsanordningar

numera hade för en rationellt bedriven sockerbetsodling —

hemställt, att följande lastningsanordningar för sockerbetor måtte komma

till stånd inom III distriktet vid statens järnvägar.

Nyan läggn ingar.

Skopkranar av AB Landsverks vanliga konstruktion vid:

Rynge .......................... kronor 95 000

Klasaröd .......................... » 105 000

Sjöbo .......................... » 54 000

Ekeby ............................ * 66 000

Skånes Viby .................... » 70 000

Klippan ........................ » 55 000

Kaj 2,o in hög vid:

Klagstorp ...................... » 35 000

Utbyte.

Ystad (Elevator utbytes mot skopkvarn

av nyssnämnda konstruktion)

........................ * 105 000

Kompletteringar av äldre anläggningar:

10 st. nockspel för framdragning av

järnvägsvagnar .................. » 40 000

12 st. telfrar för tippning av betlass » 48 000

Summa kronor 673 000.

Betodlarföreningen har vidare i nämnda skrivelse meddelat, att önskemål

framställts om mekaniska lastningsanordningar vid järnvägstationerna i

Sylfaste och Fidenäs, vilka stationer tillhörde de linjer som statens järnvägar

nyligen övertagit å Gotland. Enligt vad föreningen uttalat kunde ett par

äldre elevatorer, som genom redan beviljade utbyten komrne att frigöras

inom statens järnvägars III distrikt, placeras därstädes. Någon kostnadsberäkning

härför hade emellertid ännu ej verkställts, men de huvudsakliga

kostnaderna skulle komma att avse anläggande av fundament och eventuellt

omläggning av tillfartsvägar och spår.

över föreningens skrivelse ha yttranden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen,

statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission

och statens sockernämnd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

Liksom tidigare har betodlarföreningen även nu av distriktschefen vid

III distriktet erhållit kostnadsuppgifter rörande de föreslagna anordningarna,

utan att denne därigenom tagit ställning till behovet eller lämpligheten

av de ifrågasatta åtgärderna. Föreningens för de olika stationerna lämnade

kostnadsuppgifter äro — med undantag för Klagstorp — desamma som

distriktschefen angivit och kunna alltså vitsordas. Beträffande Klagstorp

förefinnes emellertid en divergens mellan föreningens förslag och det, distriktschefen

anser sig kunna biträda. Föreningen önskar nämligen få på

denna station anlagd en 2,o in hög kaj för betornas lastning å järnvägsvagn

genom direkt tippning från vägfordon i järnvägsvagnen, en anordning, som

distriktschefen anser olämplig. Distriktschefen föreslår i stället, att även i

Klagstorp måtte uppsättas en betlastningsapparat, vilket ställer sig 5 000

kronor billigare.

Beträffande behovet av de ifrågasatta nya betlastningsanordningarna må

nämnas, att nu för sådan utrustning ytterligare föreslagna betstationer —

med undantag för Ystad — tillhöra de mindre. Detta synes tyda på, att

samma behov av nya betlastningsanordningar, som förefunnits tidigare om

åren, nu icke längre föreligger. Å andra sidan har bristen på arbetskraft

för jordbruket och därav dess behov av mekaniska hjälpmedel på senare

åren skärpts så kännbart, att styrelsen på den grund — om ock med tvekan

icke vill direkt motsätta sig bifall till föreningens framställning. Styrelsen

utgår härvid från att det investeringsanslag, som med anledning härav

kan komma att anvisas för ändamålet, avskrives i minst samma utsträckning

som motsvarande tidigare beviljade medel.

Emellertid torde anskaffningen av nya betlastningsapparater med hänsyn

till de under nuvarande förhållanden långa leveranstiderna icke kunna

ske till betkampanjen 1948, men även om man sålunda tvingas taga sikte

på det följande året är det av vikt, att statsmakterna, därest arbetena skola

utföras, meddela beslut härom så snart ske kan under år 1948.

Statskontoret har, under erinran om vissa av järnvägsstyrelsen tidigare

framförda synpunkter, vilka alltjämt syntes äga giltighet, ansett att —

därest tillstånd till inrättande av ytterligare anordningar för ifrågavarande

ändamål i nuvarande ekonomiska läge över huvud borde beviljas — kostnaderna

därför borde fördelas mellan staten, betodlarföreningen och eventuellt

även sockeraktiebolaget, förslagsvis så att statsbidraget begränsades till

högst hälften av kostnaderna. Vidare har statskontoret framhållit, att —

såvitt statskontoret hade sig bekant — av ämbetsverket tidigare i liknande

sammanhang, senast den 8 november 1946, efterlysta garantier för att järnvägarna

även under fullt normala kommunikationsförhållanden komme att

anlitas för bettransporter i större omfattning, alltjämt saknades.

Statens arbetsmarknadskommission har förklarat, att då de föreslagna åtgärderna

syftade till att spara arbetskraft, kommissionen ansåge sig böra

tillstyrka framställningen. Eftersom de ifrågavarande anläggningarna vore

relativt kostnads- och materialkrävande, och det syntes tveksamt, om arbetskraft

och material kunde ställas till förfogande för att under närmaste tiden

utföra arbetena i sin helhet, borde det emellertid enligt kommissionen ankomma

på vederbörande länsarbetsnämnd att med hänsyn till förhållandena

på arbetsmarknaden besluta om tid för påbörjande av arbetena samt, i den

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

män nämnden så funne erforderligt, om avbrott i desamma. Vid arbetena

borde, framhåller kommissionen vidare, vid varje tid sysselsättas allenast

det antal arbetare, som länsarbetsnämnden bestämde.

Statens industrikommission har uttalat, att kommissionen icke hade något

att erinra mot att erforderliga medel ställdes till förfogande för utförande

av de av föreningen ifrågasatta arbetena. Kommissionen har emellertid framhållit,

att anläggningarna knappast kunde väntas bliva färdiga förrän till

betkampanjen år 1949, enär stora orderanhopningar rådde hos verkstäderna

samt avsevärda svårigheter med materielanskaffningen förelåge.

Statens sockernämnd har anfört, att nämnden visserligen starkt ville betona

betydelsen ej minst ur arbetsbesparingssynpunkt av lastningsanordningarna,

men att nämnden å andra sidan ej kunde fritaga sig från intrycket,

att anordningarnas anläggande droge höga kostnader och att det närmast

syntes vara järnvägens och betodlarnas sak att stå för dessa. Huruvida även

nu staten borde bevilja anslag syntes enligt nämnden böra övervägas och

prövas i samband med blivande förhandlingar om betpriset.

Sedermera har Sveriges betodlares centralförening i skrivelse den 25 mars

1948 anhållit, att erforderligt belopp skulle ställas till järnvägsstyrelsens förfogande

för åstadkommande av lämpliga lastningsanordningar jämväl vid

järnvägsstationerna i Ramlösa Brunn, Gyhult och Börringe inom III distriktet

vid statens järnvägar. Föreningen har därvid till motivering av framställningen

anfört i huvudsak följande.

Sockerbolaget har meddelat, att det såge sig nödsakat att definitivt nedlägga

sockerbruken i Hälsingborg och Svedala. Vid bruket i Hälsingborg kommer

äll betemottagning att upphöra, varför leverantörerna dit hänvisas till

leverans vid järnvägsstationer i stadens omgivningar. Bolaget erbjuder sig

att låta uppsätta vågar och våghus vid järnvägsstationerna i Ramlösa Brunn

och i Gyhult, dit större delen av de tidigare direkt till brukets körvåg transporterade

betorna kunna väntas bliva levererade. I Svedala ordnar bolaget

en vågstation vid det nedlagda bruket samt en våg i Börringe, dit en ganska

betydande del av nuvarande direktleverantörerna till Svedala kunna väntas

köra. Det synes föreningen nödvändigt, att mekaniska lastningsanordningar

snarast komma till stånd vid angivna tre järnvägsstationer.

I anslutning till det anförda har centralföreningen meddelat, att distriktschefen

vid statens järnvägars III distrikt lämnat uppgift om kostnaderna

för åstadkommande av tillfredsställande lastningsanordningar vid ifrågavarande

tre stationer i enlighet med följande sammanställning.

Nyanläggningar

Skopkran: Ramlösa Brunn...

Börringe.........

Hässleholm selevator:

Gyhult...........

Lastnings- rn askin

....... 39 000

....... 37 000

....... 15 000

Tillfarter, fundament,

lossningsplan för bet- massa, spel och el.

anslutning

18 000

38 000

39 000

Summa

57 000

75 000

54 000

Summa

kronor 91 000

95 000

180 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

I remissutlåtande den 1 april 1948 över betodlarföreningens nu förevarande

framställning har statens sockernämnd tillstyrkt bifall till densamma,

därvid dock ifrågasatts om icke statens järnvägar liksom förra året borde

bemyndigas att utan direkt anslag bekosta anordningarna i fråga. Tillika

har nämnden framhållit, att statens järnvägar enligt vad sockerbolaget uppgivit

genom nedläggandet av sockerbruken i Hälsingborg och Svedala komme

att tillföras ökade fraktinkomster med 180 000—200 000 kronor.

Föredraganden.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det

att bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder, varjämte till och med år

1945 gällt, att odlingskontrakt med det bestämda betpriset icke skulle få slutas

med mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna.

Sedan ett antal år tillbaka garanterar staten därjämte bolaget täckning av

vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot det att bolaget är

redovisningsskyldigt för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.

I huvudsak synas även för nästa tillverkningsår samma principer

som hittills tillämpats böra gälla för sockernäringens reglering. Ett avtal

mellan staten och sockerbolaget rörande sockerproduktionen bör alltså även

i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan å ena sidan en delegation, bestående av landshövdingen

B. Hammarskjöld, ordförande, jämte ordförandena i statens sockernämnd,

statens livsmedelskommission och statens priskontrollnämnd,

samt å andra sidan styrelsen för Sveriges betodlares centralförening har

delegationen framlagt förslag rörande villkoren för sockerbetsodlingen under

år 1948. Dessa villkor ha sedermera godkänts vid föreningsstämma den

18 mars 1948. Enligt villkoren för 1948 års odling skall grundpriset bliva 30

öre högre än för 1947 års odling eller 5 kronor 30 öre för 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt. Dessutom skall till odlare, som år 1948

tecknar kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar

odlade betor. För odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, skall arealtillägget

dock utgå med allenast 5 kronor. Tillika skall — vilket tidigare

icke gällt — för betor, som invägas sedan avverkningen vid visst bruk, driftavbrott

frånräknade, pågått 63 dygn eller under viss förutsättning längre,

utgå en extra ersättning av en tiondedel av grundpriset. Samtidigt med att

denna extra ersättning börjar utgå, skall den sockerhaltbestämning, som

tages i beräkning vid prisbestämningen, upphöra. Vidare har ersättningen för

extra täckningskostnader för sockerbetor som levereras efter den 15 novem
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

33

ber höjts till 40 öre per kilogram betor. Reglering av priset efter sockerhalt

skall, med nyssnämnda undantag, ske enligt tidigare tillämpade grunder. I

fråga om melasstilldelningen skall gälla detsamma som för år 1947. Sålunda

skall betodlare erhålla ett fat melass om ungefär 250 kilogram per påbörjat

hektar odlade sockerbetor till ett pris att 3 öre per kilogram beträffande

före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram beträffande

därefter uttagen kvantitet. Därest mer än ett fat per hektar uttages, skall

den överstigande delen betalas efter 14 öre per kilogram. Tilldelningen av

kvävegödselmedel skall fastställas till 450 kilogram chilesalpeter per hektar.

Priset har satts till 23 kronor per 100 kilogram eller lika med föregående

år. I den mån intet särskilt omnämnts i det av delegationen framlagda förslaget

skall gälla vad förra året tillämpades. De sålunda upptagna villkoren

rörande sockerbetsodlingen under år 1948 synas böra godtagas.

Härefter torde jag till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Enligt det gällande avtalet omfattar statens kostnadsgaranti

ej avskrivningar, underhåll, skatter, visst mindre belopp till

bolagsstyrelsens fria disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntning

av bolagets eget kapital (vinst), utan bolaget får för täckande av dessa

poster tillgodoräkna sig ett belopp av 18,43 öre per kilogram tillverkat råsocker

(den s. k. låsta kostnadsposten). Nyssnämnda belopp har beräknats

med utgångspunkt från en råsockermängd av 285 miljoner kilogram. Under

senare år har beträffande ifrågavarande kostnadspost gällt, att sedan

den väl fastställts densamma blivit bestående oavsett råsockerproduktionens

verkliga storlek, vilket medfört att sockerbolaget helt fått stå för de

risker en svag skörd föranleda men å andra sidan tillfullo kunnat utnyttja

fördelarna av en god skörd. På grund härav och då det visat sig synnerligen

svårt att fixera ett normaltal för råsockerproduktionen att tillämpa vid

beräkningen av den låsta kostnadspostens storlek för år 1948/49, har delegationen

kommit till den uppfattningen, att den hittills tillämpade metoden

för bestämmande av posten medförde att skördeutfallet inverkade oproportionerligt

starkt på bolagets ekonomiska resultat. Å andra sidan har delegationen

ansett ifrågavarande post icke böra göras helt beroende av mängden

tillverkat råsocker. Med hänsyn till det anförda har delegationen därför

föreslagit, att viss del av den låsta kostnadsposten skall vara fixerad,

medan återstående del skall göras rörlig på så sätt att den är proportionell

mot det belopp som nu kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden

tillätes variera. Då enligt min mening ett genomförande av förevarande

förslag otvivelaktigt kommer att medföra en rättvisare beräkning

av den låsta kostnadspostens storlek, anser jag mig böra tillstyrka förslaget

i fråga.

Delegationen har tillika i enlighet med från bolaget uttalade önskemål

förordat, alt till de icke statsgaranterade kostnaderna även skola hänföras

kostnaderna för betfrakter och vågstationer. Enligt verkställda beräkningar

skulle delta medföra eu ökning av den låsta kostnadsposten med 1,85 öre,

3 Bihang till riksdagens protokoll 10\8. 1 samt. Nr 262.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 262-

oavsett råsockermängden. Ej heller detta förslag möter någon erinran från

min sida.

Med tillämpning av nu angivna grunder samt med utgångspunkt från en

råsockermängd av 260 miljoner kilogram — eller den kvantitet sockerbolaget

högst räknat med för år 1948/49 — har delegationen beräknat den

låsta kostnadsposten till 22,20 öre. Tillika har delegationen uttalat, att posten

icke bör överstiga det belopp som enligt samma grunder kan beräknas

för 230 miljoner kilogram råsocker, eller 23,21 öre och icke heller understiga

beloppet för 290 miljoner kilogram, eller 21,39 öre. I detta sammanhang

må slutligen tilläggas, att det vid bestämmandet av den låsta kostnadsposten

förutsatts, att bolaget självt utan vidare anspråk på staten svarar

för de ökade löneutgifter, som kunna uppstå under tiden tills kontraktet

utlöper samt att den låsta kostnadspostens belopp hänför sig till s. k.

skärpt krisraffinad utom såvitt gäller tillverkningen av adantsocker, vilken

tillverkning jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 16 april 1948 åter må äga

rum.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har delegationen vidare

ifrågasatt, att en uppgörelse skulle träffas mellan staten och sockerbolaget

om avveckling av de s. k. rekonstruktionsfonderna å samtliga låsta

konton på grundval av de i december 1947 gällande priserna. I sak skulle

detta innebära, att sockerregleringen skulle påföras ytterligare ett belopp

av i runt tal 123 000 kronor. Enligt vad delegationen uppgivit har statens

sockernämnd icke haft något att erinra mot en dylik åtgärd. Då härigenom

även en betydande förenkling och besparing i bokförings- och kontrollarbetet

synes kunna uppnås, vill icke heller jag framställa någon erinran mot

åtgärden i fråga.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mellan

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under tiden den 1 augusti 1948—den 31 juli 1949 med därtill

fogade allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Förslaget, som

godtagits av sockerbolaget, ansluter sig med i det föregående angivna undantag

i det väsentliga till nu gällande kontrakt. I övrigt tillåter jag mig

hänvisa till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under

tiden den 1 augusti 1948—den 31 juli 1949. Såsom framgår av avtalets

innehåll komma emellertid vissa av bestämmelserna att få giltighet även

efter sistnämnda tidpunkt.

Grunderna för avtalet'' böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under

avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats

av riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så av

väsentligt ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskom
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 262-

ma om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1949, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Meddelande av

erforderliga närmare föreskrifter torde få ankomma på Kungl. Maj :t. Det

bör givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra

och tredje styckena av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt

då införselmonopolet'' skall utlöpa, är att märka, att, ehuru avtalet

med bolaget är avsett att utgå den 31 juli 1949, det med hänsyn till statens

garanti rörande bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt,

att riksdagens beslut om införselmonopolet får den innebörd, att

Kungl. Maj :t har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill

dess garantien infriats genom lagrets försäljning, vilket kan antagas ha

skett vid ingången av februari månad 1950.

Av statens sockernämnds i det föregående återgivna redogörelse framgår,

att man torde kunna räkna med att å sockerrörelsen vid utgången av verksamhetsåret

1947/48 skall förefinnas ett överskott, som skall tillgodoräknas

staten. Detta överskott torde dock behöva tagas i anspråk för löpande utgifter

under året 1948/49. Något anslag i anledning av statsgarantien till

sockerbolaget är emellertid under dessa omständigheter icke för närvarande

erforderligt.

Tillika torde jag få erinra, att Kungl. Maj :t tidigare denna dag bemyndigat

järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars dispositionsanslag taga i

anspråk högst 673 000 kronor för vidtagande av ytterligare betlastningsanordningar

vid statens järnvägar. Frågan om avskrivning av investeringsbeloppet

lärer framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet. Vid

bedömandet av denna fråga torde hänsyn böra tagas till att betlastmngsanordningarnas

utförande ingår såsom ett led i den med betodlarna träffade

uppgörelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari

1949 till och med dag, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock

senast den 31 januari 1950, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Maj :t

stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 262-

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Lixzell.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 262-

37

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1948—31 juli 1949.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1948 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges hetodla
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

res centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 5 kronor 30 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1948 tecknar

kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade

betor, dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget

skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförf arande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings,

Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma

grunder, som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Maj :t.

4 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1948—31 juli 1949 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att -— med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader.

Därvid skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

körsel, vagnshyra, betfrö, befrakter, vågstationer och försäkringar samt ej

heller förräntning av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt

täcka dessa kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 262-

lopp för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker.

Vid beräkningen av detta belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade

kvantiteten råsocker avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram.

Om råsockerkvantiteten uppgår till 260 miljoner kilogram skall ifrågavarande

belopp utgöra 22,20 öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller

större än 260 miljoner kilogram, skall av nyssnämnda belopp hälften bil

bestående, under det att återstående beloppet göres rörligt och beräknas som

hälften av kvoten mellan de låsta kostnaderna och den tillverkade kvantiteten

råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 260 miljoner kilogram råsocker

beräknats utgöra 57 716 000 kronor, skola minskas respektive ökas

med 66 300 kronor för varje miljontal kilogram, som den avrundade råsockerkvantiteten

understiger respektive överstiger 260 miljoner kilogram.

Det sammanlagda beloppet skall dock icke överstiga 23,21 öre och ej he er

understiga 21,39 öre per kilogram råsocker.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokforas a 1 detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivmngar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverknmg, kolkranen,

cisternvagnarna in. in. och vilka tidigare avförts före bokslutet a

respektive konton. .......

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1949 sadana forandnngar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter intrada

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma harav

föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.

1 den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalsåret använda myckenheten

svenskt råsocker överstigit, respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget for överskottet, respektive

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt

första stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens

sockernämnd granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

I den män under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma pa grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 262-

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Det törutsättes, att den under år 1940 tillämpade utdelningen till bolagets

aktieägare ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1949, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt

normallager samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager

och lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockertabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrorelsen

med högst gallande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

aststallts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberaknmgar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1949 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

°

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1949 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall betraltande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebar i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det _med ut
gångspunkt

från ä ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

forslar tor lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, har benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunk

från a ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret tor varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid pristall a varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret I sylte att åter anskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande ateranskaffningen samråda med statens sockernämnd

eher annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran

tdl staten overlamna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmatenaher

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har

förråd av eHer kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst

anskaffa tor att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

41

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvarar

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normallagret

och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvanlitet än som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Därest

enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i

detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det

statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall dylik tvistefråga

avgöras av skiljemän enligt lag.

Vad i detta moment sägs avser ej förnödenheter, som ingå i någon av de

i 1 mom. första stycket omförmälda kostnadsposterna.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1948/49 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj :t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej

intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

4 Dihang till riksdagens protokoll IDAS. 1 samt. Nr 2G2.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

icke äro kontraktsenligt berättigade alt köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, soin redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivandet i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest

annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj :t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

6 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj :t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj :t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter,

gälla sagda myndighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4a

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämiuden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 4 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Maj :t närmare

föreskrifter.

8 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

9 §•

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1948 till och

med den 31 juli 1949 eller, i den mån det av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40

i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid bestämmandet av det i 4 § 1 mom. avsedda beloppet per

kilogram råsocker förutsatts, dels att bolaget självt, utan vidare ansprak

på staten, svarar för de ökade löneutgifter, som kunna uppstå under den

tid, som återstår tills kontraktet 1948/49 utlöper, dels ock att sagda belopp

hänför sig till s. k. skärpt krisraffinad. Vid förhandlingarna har dock statsdelegerade

förklarat sig vilja tillstyrka, att tillverkningen av adantsocker

får snarast möjligt återupptagas.

4. Det förutsättes, att bestämmelsen i 4 § 1 mom. femte stycket skall

tillämpas jämväl i avseende å ett vart av avtalsåren 1941/42—1947/48, skolande

i anslutning härtill den i Kungl. Maj :ts brev den 12 december 1947

angående uppdrag åt Svenska sockerfabriksaktiebolaget att inköpa danskt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

socker m. in. intagna föreskriften om viss redovisning från bolaget till staten

beträffande råsocker till bryggerierna ej vidare gälla.

5. I anslutning till bestämmelsen ovan i 4 § 2 mom. fjärde stycket har

överenskommits, att avveckling redan under avtalsåret 1947/48 skall ske

av de i 4 § 2 mom. tredje stycket av det för sistnämnda år gällande avtalet

angivna bestämmelser om rekonstruktionsfonder för sådana förnödenheter,

som omfattas av i 4 § 1 mom. första stycket omförmälda kostnadsposter.

Dylik avveckling förutsättes skola ske genom överenskommelse mellan staten,

företrädd av statens sockernämnd, och bolaget.

6. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än

efter medgivande av statens livsmedelskommission.

487510. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 5 juni 1942 s. 4 i texten
  2. BevU 1948:51 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av socker näring en i riket in. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten