Sök i Ratio Lex

Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1947/48 m. m

1948-05-21 · 58 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:266, Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1947/48 m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering

av riksstaten för budgetåret 1947/48 m. m.; given

Stockholms slott den 21 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1947/48 bör, såvitt

möjligt, lämnas en samlad överblick över utfallet av budgetens inkomsttitlar

och utvecklingen av statsutgifterna under nämnda budgetår. Översikten

bör omfatta såväl riksstaten, sådan denna fastställdes i juni 1947,

som tilläggsstat I och tilläggsstat II, å vilka uppförts de medelsanvisningar

avseende löpande budgetår som beslutats av fjolårets riksdag och av den

nu samlade riksdagen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 260.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 266.

Äskandena å tilläggsstat II ha till väsentliga delar sammanförts i tillläggsstatspropositioner,

en vid riksdagens början (nr 2) och en vid den

ordinarie proposilionstidens utgång (nr 163). Vid sidan av dessa propositioner

och även efter anmälan av sistnämnda proposition har emellertid

ett antal propositioner avseende anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats

av Kungl. Maj :t. På hemställan av vederbörande departementschefer har

Kungl. Maj :t vidare enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna

dag (bil. 1—10) fattat beslut om äskande av ytterligare tilläggsstatsanslag.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som Kungl. Maj :t utöver de i propositionerna

nr 2 och 163 upptagna till och med denna dag beslutat eller, i

förekommande fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen

ha sammanfattats i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende (bihang).

Sammanställningen visar att, efter det proposition nr 163 anmäldes, å

tilläggsstat äskats anslag å tillhopa 37,8 miljoner kronor å driftbudgeten, varav

3,8 miljoner kronor för avskrivningsändamål, samt 1,2 miljoner kronor

å kapitalbudgeten. Bland utgifterna å driftbudgeten märkas under sjätte

huvudtiteln ett anslag å 1 miljon kronor till vägunderhållet och ett anslag

å 1,3 miljoner kronor till ersättning för viss fastighet samt under nionde huvudtiteln

ett anslag å 30 miljoner kronor till kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet. I övrigt fördela sig anslagen utom avskrivningarna

med smärre belopp under justitie-, utrikes-, försvars-, inrikes-,

ecklesiastik- och jordbruksdepartementens huvudtitlar. Av utgifterna på kapitalbudgeten

avse 0,9 miljon kronor olika anslag till iståndsättande av beskickningsfasligheter

i utlandet.

En sammanfattande översikt över dels driftbudgetens inkomster

och utgifter enligt den ursprungliga riksstaten, dels samtliga utgifter å tillläggsstat

lämnas i följande tabell (s. 4—5), där även det nu motsedda utfallet

av riksstaten för budgetåret 1947/48 angives. Utfallssiffrorna grunda

sig på beräkningar, vilka av riksräkenskapsverket överlämnats med skrivelse

den 3 maj 1948. Dessa utfallsberäkningar ha kompletterats med beloppet

av denna dag äskade anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II samt med övriga anslagsäskanden, vilka icke varit

kända för riksräkenskapsverket vid beräkningens utarbetande.

Av tabellen framgår, att medelsanvisningarna och anslagsäskandena å

tilläggsstat II uppgå till ett sammanlagt belopp av 209,2 miljoner kronor,

varav 205,4 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 3,8 miljoner

kronor avskrivningar. Den totala anslagssumman på driftbudgeten skulle

vid bifall till nämnda äskanden uppgå till 4 194,3 miljoner kronor. Till jämförelse

har i tabellen angivits summan av anslagsanvisningarna å den ursprungliga

riksstaten, vilken summa utgör 3 406,5 miljoner kronor. Sammanlagda

beloppet av redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår

sålunda till 787,8 miljoner kronor. Härav belöpa 578,6 miljoner kronor å

de anslag, vilka icke hunno slutbehandlas av riksdagen före riksstatens fastställande

och vilka därför av riksdagen upptogos å tilläggsstat I.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I sin nyssnämnda skrivelse har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstutfallet

skall visa en sammanlagd merinkomst av 346,5 miljoner kronor;

såsom i statsverkspropositionen redovisats beräknades detta överskott

tidigare av ämbetsverket till 176 miljoner kronor. Inkomsterna av de till specialbudgeterna

hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att överstiga de

i riksstaten ursprungligen beräknade med 15,i miljoner kronor, och för de

inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas i

riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst av 331,4 miljoner

kronor.

Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten framkommer

såsom ett saldo mellan överskott respektive brist för olika inkomsttitlar.

Av de direkta skatterna förutses överskott för preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet med 75 miljoner kronor samt för krigskonjunkturskatten

med 10 miljoner kronor. Arvsskatten och gåvoskatten beräknas öka med 25

miljoner kronor samt posten omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

med 5 miljoner kronor. Bland övriga bevillningar, för vilka redovisas överskott,

må nämnas tullmedel med 95 miljoner kronor, varuskatt med 60 miljoner

kronor, tobaksskatt med 30 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag med 9 miljoner kronor, omsättnings- och ut
-

Merutgifter

Besparingar

Milj. kr.

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.................

—

0-0 2

II. Justitiedepartementet.........................

—

1'' 36

III. Utrikesdepartementet.........................

1-79

—

IV. Försvarsdepartementet........................

2''07

—

V. Socialdepartementet...........................

—

7-93

V a. Inrikesdepartementet..........................

17-76

—

VI. Kommunikationsdepartementet.................

—

12-56

VII. Finansdepartementet..........................

—

35 73

VIII. Ecklesiastikdepartementet......................

4''00

—

IX. Jordbruksdepartementet.......................

—

24-oo

X. Handelsdepartementet.........................

3-74

—

XI. Folkhushållningsdepartementet.................

10-05

—

XII. Pensionsväsendet.............................

6-19

—

XIII. Oförutsedda utgifter..........................

—

0''6 9

XIV. Riksdagen och dess verk. m. m................

—

0‘ 2 5

Säger

45-60

8254

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden...............................

5-50

—

II. Riksgäldsfonden..............................

—

—

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster..

—

—

Säger

5-50

—

Summa

51‘io

82’ 5 4

Nettobesparing

31" 44

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Statsregleringen för

Riksstaten

Beräknat

utfall

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ...................

II. Uppbörd i statens verksamhet

III. Folkpensionsavgifter ........

IV. Diverse inkomster..........

Säger

Milj. kr.

Milj. kr.

3 605-2

65-7

lOO-o

92-o

3 978-3

73-3

lOO-o

94-1

3 862-9

4 245-7

B.

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

Inkomster av statens kapitalfonder:

Statens affärsverksfonder ........

Riksbanksfonden ...............

Statens allmänna fastighetsfond ..

Försvarets fonder ..............

Statens utlåningsfonder .........

Fonden för låneunderstöd .......

Fonden för statens aktier .......

Statens pensionsfonder ..........

Diverse kapitalfonder ...........

Säger

Summa

4

165-0

0-o

11- 7

19-7

28-6

16-9

12- 8

32-7

24-5

311-9

174-8

4

109-9

11-7

20-4

23-6

18-o

22-2

32''6

22-1

260-5

506-2

skänkningsskatt å spritdrycker och vin med tillhopa 35 miljoner kronor,

maltdrycksskatt med 7 miljoner kronor samt skatt å läskedrycker och statlig

nöjesskatt med vardera 8 miljoner kronor. Bland beräknade brister å

skattetitlarna i förhållande till riksstaten må nämnas 4 miljoner kronor för

rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag. För uppbörd i statens

verksamhet beräknas ett nettoöverskott av 7,6 miljoner kronor. Under titeln

diverse inkomster beräknas posterna totalisatormedel, tipsmedel och lotterimedel

utfalla med tillhopa 10 miljoner kronor högre belopp än i riksstaten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

5

budgetåret 1947/48.

Riks-

staten

Tilläggs-

stat

I

Tilläggs-

stat

II

Summa

Beräknat

utfall

Bespa- ring(-)Mer- utgift (+)

Tillsam-

mans

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

TT. Justitiedepartementet........

2-6

39''3

—

o-i

2''6

39-4

— 0*o

— 1*4

2-6

38o

TTT. Utrikesdepartementet........

17-6

_

2-5

20-1

+ 1-8

21-9

IV. Försvarsdepartementet ......

798-6

___

o-i

798-7

+ 2-1

800‘s

V. Socialdepartementet .........

688-1

267-7

9-8

965-6

— 7-9

957-7

V a. Tn r i k esd ep a r t em en t et.........

211-2

0-6

211-s

+ 17-8

229-6

VI. Kommunikationsdepartementet

VTT. Finansdepartementet ........

3011

132-7

—

2-4

0-1

303-5

132-8

— 12-6

— 35-7

290-9

97-1

VIII. Ecklesiastikdepartementet ....

TX. Jordbruksdepartementet .....

439-7

111-8

218o

37-7

135-6

477-4

465-4

+ 4-o

— 24-o

481-4

441-4

X Handelsdepartementet .......

49-5

15i

64-6

+ 3-7

68-3

XI. Folkhushållningsdepartementet

XTT. Pensionsväsendet ...........

58-4

137-2

—

1‘4

59-8

137-2

+ 10-1

+ 6-2

69-9

143-4

XTTT. Oförutsedda utgifter ........

1*0

_

_

l-o

— 0-7

0*3

XIV. Riksdagen och dess verk.....

9-4

—

—

9-4

— 0-3

9-i

Säger

2 998-2

485-7

205-4

3 689-3

-— 36"9

3 652 4

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

T T.nf tf artsfonden .............

0-o

_

—

0-o

+ 5-5

5-5

TT. Riksgäldsfonden ............

311-0

_

_

311-0

—

311o

III. Avskrivning av nya kapitalin-

47-3

92-9

3-8

144-0

1440

IV. Avskrivning av oreglerade kapi- talmedelsförluster..........

50-o

_

50-o

__

50''o

Säger

408-3

92-9

3-8

505-o

+ 5-5

510-5

Summa

3 406-5

578-6

209-2

4 194-3

— 31-4

4 162-9

Överskott att tillföras statens budgetut- jämningsfond ...................

343-3

upptagits för desamma, medan posten övriga diverse inkomster under samma

titel förutses minska med 8 miljoner kronor. Statens affärsverksfonder

utvisa i förhållande till riksstatens beräkningar en sammanlagd nettominskning

å 55,i miljoner kronor. Inkomsterna från statens utlåningsfonder beräknas

i förhållande till riksstaten minska med 5 miljoner kronor, medan

inkomsterna från fonden för statens aktier förutses öka med 9,4 miljoner

kronor.

Utgifterna å riksstatens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna

enligt vad riksräkenskapsverket anför beräknas komma att understiga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Kapitalbudgeten

Fond

I n v e s t e-

Riksstat

Milj. kr.

Tilläggsstat I

Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond..........................

5-6

—

Telegrafverkets fond.......................

145-2

•—

Statens järnvägars fond....................

185-3

—

Staten; vattenfallsverks fond................

86-7

—

Domänverkets fond........................

0-9

—

I a. Riksbanksfonden............................

—

—

II. Luftfartsfonden..............................

I8i

—

III. Statens allmänna fastighetsfond...............

46-s

—

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond ...................

41-3

—

Försvarets fabriksfond.....................

2-4

—

V. Statens utlåningsfonder.......................

33-2

185-0

VI. Fonden för låneunderstöd ....................

4*4

120-6

VII. Fonden för statens aktier.....................

44-0

—

VIII. Fonden för förlag till statsverket..............

6-e

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond ..

14-9

—

Fonden för kreditgivning till utlandet........

200-o

-—

Summa

835-4

305-6

Avgår avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster.................................

den totala anslagssumman med netto 31,4 miljoner kronor enligt en av riksräkenskapsverket

upprättad sammanställning, vilken återgivits å s. 3.

I fråga om utfallsberäkningen anför riksräkenskapsverket följande.

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av

beräknade nettomerutgifter å inrikesdepartementets och folkhushållningsdepartementets

huvudtitlar om respektive 17,76 miljoner kronor och 10,os

miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar å kommunikationsdepartementets,

finansdepartementets och jordbruksdepartementets huvudtitlar

om respektive 12,56 miljoner kronor, 35,73 miljoner kronor och 24,oo

miljoner kronor. För försvarsdepartementets huvudtitel skulle alltså utfallet,

såvitt nu är fråga, icke i mera väsentlig grad påverka budgetutjämningsfondens

ställning. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma

å inrikesdepartementets huvudtitel, må framhållas, att anslagen till

avlöningar och omkostnader för statens sinnessjukhus samt anslagen till

överståthållarämbetet och landsstaten, till polisväsendet och till ersättning

till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden beräknas kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

7

budgetåret 1947/48.

ringsanslag

Avskrivningsmedel m. m.

Investe-

rings-

bemyn-

digande

Tilläggsstat II

Summa

Riksstat

Tilläggsstat I

Tilläggsstat II

Summa

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

5-6

1-6

1-6

4''0

7-0

152-2

51-0

—

—

51-0

101-2

_

185-3

185-3

—

—

185-3

0''0

27-1

113-8

23-0

—

—

23-o

908

Oo

0-9

0-4

—

—

0-4

0-5

5-0

5-0

—

—

—

■—

5-0

05

18-6

0-o

—

—

0-o

18-6

7-1

53-9

24-1

—

3-3

27-4

26-5

0''2

41-5

27-2

o-i

27-3

14-2

2-4

1-3

—

—

1-3

It

o-i

218-3

3-o

77-7

o-i

80-8

137-5

_

125-0

4-3

15‘2

—

19-5

105-5

_

44-0

—

—

—

—

44-o

—

6-o

0’0

—

—

0-o

6-6

14-9

5-1

_

_

5i

9-8

—

200-o

1''0

—

—

l-o

199''o

47-o

1 188-0

327-3

92-9

3-5

423-7

764-3

_

_

50-o

—

—

—

50-o

714-3

ma att överskridas med tillhopa (6,59 -f- 4,24 + 2,40 -f- 2,38=) 15,61 miljoner

kronor; mot överskridandet av det sistnämnda anslaget svarar dock en besparing

å enahanda belopp å anslaget under socialdepartementets huvudtitel

till ersättning till byggnadsstyrelsens delfond. Den för folkhushållningsdepartementets

huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger

med att praktiskt taget samtliga anslag till avlöningar och omkostnader för

statens krisorgan beräknas komma att i avsevärd mån överskridas. Till

förklaring av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade

nettobesparingen må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes

på grund av uppkommande merinkomster å de till automobilskattemedlens

specialbudget hörande inkomsttitlarna kunna via anslaget till avsättning

till statens automobilskattemedelsfond tillföras 14,83 miljoner kronor; realiserandet

av budgeten beräknas alltså icke blott eliminera underskottet å

automobilskattemedlens specialbudget enligt riksstaten, 10,54 miljoner kronor,

utan även medföra en minskning av vid budgetårets ingång å budgetutjämningsfonden

balanserad brist avseende tidigare från budgetutjämningsfonden

täckta underskott å automobilskattemedlens specialbudget med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

4,29 miljoner kronor från 333,04 miljoner kronor till 328,75 miljoner kronor.

Beträffande den för finansdepartementets huvudtitel beräknade nettobesparingen

må framhållas, att det förutsatts, att de utgifter, som avses med

det under denna huvudtitel uppförda anslaget till täckning av beräknat

överskridande av anslagsmedlen för rörliga löne- och pensionsförmåner,

skola slutligt redovisas å respektive avlönings- och pensionsanslag och att

alltså ifrågavarande anslag å 40 miljoner kronor i sin helhet skall överföras

till budgetutjämningsfonden. Den nettobesparing, som beräknas för jordbruksdepartementets

huvudtitel, sammanhänger med att å anslaget till prisrabattering

å vissa livsmedel förutsättes uppkomma en besparing å 23,oo

miljoner kronor.

Enligt den i det föregående lämnade sammanfattande översikten över

driftbudgetens såväl mot budgetutjämningsfonden reglerade inkomster och

utgifter som det motsedda utfallet av dessa (s. 4 och 5) beräknas ett budgetöverskott

uppkomma å (4 506,2 — 4 162,9 =) 343,3 miljoner kronor.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftsida i vad avser de mot budgetutjämningst

onden reglerade anslagen har vidare riksräkenslcapsverket beräknat,

att budgetutjämningsfonden skulle komma att tillföras besparingar

å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor, varvid ämbetsverket

dock ej tagit hänsyn till den reservationsindragning under fjärde huvudtiteln,

som kunde komma att äga rum i anledning av vad som föreslagits i

proposition nr 208 till årets riksdag. Enligt inom försvarsdepartementet

gjorda beräkningar torde de reservationsbesparingar, som vid budgetårsskiftet

skulle bli möjliga genomföra å vissa materielanslag, kunna uppskattas

till omkring 135 miljoner kronor. Utöver angivna överskott å 343,3 miljoner

kronor skulle således budgetutjämningsfonden komma att tillföras reservationsbesparingar

å tillhopa 145 miljoner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och utbetalningarna å

driftbudgetens anslag skall överskottet korrigeras med hänsyn till inträffade

förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten. Riksräkenskapsverket

har verkställt en beräkning av utgifterna å driftbudgetens reservationsanslag.

En sammanfattning av beräkningen av förändringen i beloppet av

kvarstående behållningar å reservationsanslag, bortsett från reservationer,

som enligt det föregående av ämbetsverket beräknats komma att överföras

till budgetutjämningsfonden, lämnas i följande sammanställning.

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet

V. Socialdepartementet . .

VI. Kommunikationsdepartementet........

VII. Finansdepartementet.................

IX. Jordbruksdepartementet..............

X. Handelsdepartementet................

XI. Folkhushållningsdepartementet........

Övriga huvudtitlar..................

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Minskning ( —)

resp. ökning( + )

Milj. kr.

+ 50 00

— 15oo

+ 50-oo

— 30-oo

— 40-oo

+ 15''oo

+ 10-oo

+ 10-oo

+ 70-oo

Summa + 120''00.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. y

Angivna reservationsförändring har sålunda av ämbetsverket uppskattats

till en ökning med 120 miljoner kronor. Sistnämnda belopp torde emellertid

komma att ytterligare öka med hänsyn till att det under nionde huvudtiteln

å tilläggsstat II äskade reservationsanslaget till kostnader för Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet å 30 miljoner kronor endast delvis torde

tagas i anspråk före budgetårets utgång. Enligt det föregående har man å

andra sidan att räkna med en reservationsminskning å 145 miljoner kronor

genom de besparingar å reservationsanslag, som tillföras budgetutjämningsfonden.

Då sistnämnda minskning i stort sett kan antagas komma att uppväga

den beräknade reservationsökningen, skulle någon förändring i behållningen

av reservationer icke uppkomma. Det förut framräknade budgetöverskottet

å tillhopa (343,3 + 145) i runt tal 490 miljoner kronor skulle

alltså bli det belopp, varmed inkomsterna beräknas komma att överstiga de

sammanlagda utgifterna under innevarande budgetår.

Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet

icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningarna under budgetåret

1947/48 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,

som förekomma vid sidan av budgeten.

Kapitalbudgeten enligt den fastställda riksstaten omfattade investeringsanslag

å 835,4 miljoner kronor. Å tilläggsstat I har fjolårets riksdag

uppfört anslag å tillhopa 305,6 miljoner kronor, medan å tilläggsstat II

anslag äskats eller i förekommande fall av årets riksdag anvisats med sammanlagt

47 miljoner kronor. Anslagen till investeringar å den slutliga riksstaten

uppgå alltså till sammanlagt 1 188 miljoner kronor med den fördelning

på de olika fonderna som framgår av föregående sammanställning.

Investeringsbemyndigandena å riksstaten jämte tilläggsstat I uppgingo sammanlagt

till 670,s miljoner kronor. Anslagen å tilläggsstat II medföra en höjning

av investeringsbemyndigandenas slutsumma till 714,3 miljoner kronor,

vilket belopp alltså motsvarar de för kapitalbudgetens balanserande erforderliga

lånemedlen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1 10) fattat be
slut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

11

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 maj 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt

anför därvid följande.

G. Diverse.

[1.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Detta anslag är i gällande riksstat uppfört med 425 000 kronor. Härtill kom

en reservation om ungefär 43 000 kronor och ett mindre belopp inkomster.

Å anslaget ha alltså under budgetåret funnits att tillgå icke fullt 471 000

kronor. Under budgetårets tre första kvartal förbrukades sammanlagt omkring

389 000 kronor, därav under mars månad omkring 48 000 kronor. Den

1 april 1948 återstodo således ungefär 82 000 kronor. Utgifterna under budgetårets

sista kvartal kunna beräknas till 45 000 kronor i månaden eller

sammanlagt 135 000 kronor.

Under den hittills förflutna delen av budgetåret ha inom justitiedepartementet

två nya utredningar tillsatts (sakkunniga för lagstiftning rörande

artificiell insemination och utredningen om vissa frågor angående rättsskipningen

i krig). Tre kommittéer ha under budgetåret slutfört sina uppdrag

(1944 års tryckfrihetssakkunniga, 1946 års riksdagsarbetsutredning och

1947 års kommitté för åtgärder mot spekulation i vattenkraft). Flera andra

utredningar, som icke kunnat avslutas, ha begränsat sin verksamhet i syfte

att nedbringa utgifterna å kommittéanslaget. Då de inom justitiedepartementet

anlitade sakkunniga till jämförelsevis stor del äro helt sysselsatta

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

med kommittéarbete och således från kommittéanslaget åtnjuta ersättning

för mistad lön i annan statstjänst, har den höjning av de statliga befattningshavarnas

löner som ägde rum den 1 juli 1947 medfört ökad belastningav

anslaget.

Enligt vad förut anförts torde anslaget behöva förstärkas med 50 000

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 50 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Rudhe.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

13

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 21 maj 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär

personal m. m., förslagsanslag. Kungl. Maj :t har genom beslut den 30

juni 1947 i enlighet med riksdagens beslut (skr. nr 3) fastställt avlöningsstat

under förevarande anslag, varvid bl. a. upptagits en obetecknad anslagspost

till prisutjämningstillägg med ett belopp av 450 000 kronor. Sedermera

har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (prop. 2/1948; rd.

skr. 38/1948) medgivit, att ifrågavarande anslagspost må för budgetåret

1947/48 överskridas med högst 150 000 kronor.

Under den senaste tiden har såväl genom levnadskostnadernas fortgående

stegring som genom valutaåtgärder i vissa främmande länder blivit nödvändigt

att i form av prisutjämningstillägg bereda därvarande tjänstemän ersättning

för deras ökade utgifter. Det för ändamålet tillgängliga beloppet

lämnar emellertid ej utrymme härför. Enligt verkställda beräkningar erfordras

sålunda under nu ifrågavarande post ytterligare ett belopp av 100 000

kronor. Riksdagens medgivande att överskrida posten med jämväl detta

belopp torde böra inhämtas. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär

personal in. m. upptagna delposten till prisutjämningstillägg

må för budgetåret 1947/48 överskridas med ytterligare högst

100 000 kronor.

[2.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, förslagsanslog.

I gällande avlöningsstat har under detta anslag upptagits bl. a. en obetecknad

anslagspost till prisutjämningstillägg med 50 000 kronor. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (prop. nr 2; rd skr. 38/1948) har riksdagen medgivit,

att ifrågavarande delpost må för budgetåret 1947/48 överskridas med

högst 15 000 kronor. Av skäl, som anförts under nästföregående punkt, erfordras

under innevarande budgetår för prisutjämningstillägg till attachéer

därutöver 10 000 kronor. Riksdagens medgivande att överskrida posten med

ytterligare detta belopp torde böra inhämtas.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för attachéer upptagna delposten

till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1947/48 överskridas

med ytterligare högst 10 000 kronor.

[3.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer, förslagsanslag.

I gällande avlöningsstat under detta anslag har upptagits bl. a. en

obetecknad anslagspost till prisutjämningstillägg med 10 000 kronor. Av

skäl, som anförts i det föregående, erfordras under innevarande budgetår

för prisutjämningstillägg till pressattachéerna därutöver 30 000 kronor.

Riksdagens medgivande att överskrida posten med detta belopp torde böra

inhämtas. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva

att den i avlöningsstaten för pressattachéer upptagna delposten

till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1947/48

överskridas med högst 30 000 kronor.

[4.] 4 a. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Ytterligare medel till

skrivbiträden, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår har

till avlöningar åt skrivbiträden vid beskickningar och konsulat uppförts ett

reservationsanslag av 1 520 000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj :ts för.

slag (prop. 2/1948; rd. skr. 38/1948) har riksdagen sedermera å tilläggsstat

11 till riksstaten för innevarande budgetår för ändamålet därutöver anvisat

ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. Av nyss anförda skäl erfordras

emellertid under budgetåret 1947/48 härför ytterligare ett belopp

av 60 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Ytterligare

medel till skrivbiträden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ............................... kronor 60 000.

[5.] 5 a. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Ytterligare medel till

extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande

budgetår har till avlöningar åt ifrågavarande personal uppförts ett

reservationsanslag av 415 000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(prop. 2/1948; rd. skr. 38/1948) har riksdagen sedermera å tilläggsstat II

till riksstaten för innevarande budgetår för ändamålet därutöver anvisat

ett reservationsanslag av 385 000 kronor. Av förut anförda skäl erfordras

emellertid under budgetåret 1947/48 härför ytterligare ett belopp av 50 000

kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Ytterligare

medel till extra biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 50 000.

D. Diverse.

[6.] 5. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Såsom framgår

av statsverkspropositionen under förevarande anslagspunkt till innevarande

års riksdag (III ht., s. 30) anhöll Svenska institutet i skrivelse den 8

oktober 1947, att å tilläggsstat för budgetåret 1947/48 måtte anvisas 125 000

kronor, dels till täckandet av bristen från föregående budgetår, dels till

en sådan ökning av statsbidraget för innevarande budgetår, att verksamheten

skulle kunna fullföljas i planerad och påbörjad omfattning. Jag var

icke beredd att redan i statsverkspropositionen taga ställning till denna

fråga. Det syntes av statsfinansiella skäl böra omsorgsfullt undersökas,

huruvida verksamheten kunde utan olägenhet i någon mån tillfälligt begränsas

och huruvida någon utväg stode till buds att med finansiering från

enskilt håll avhjälpa de aktuella svårigheterna.

Institutet hade ursprungligen för budgetåret 1947/48 beräknat utgifterna

till 1 050 000 kronor, medan de enskilda bidragen hade beräknats inflyta

med 350 000 kronor. Institutet hade därför hemställt om ett statsbidrag av

minst 700 000 kronor, innebärande en ökning å 250 000 kronor i förhållande

till budgetåret 1946/47 (prop. 238/1947, s. 7). Över denna framställning

hade yttrande inhämtats från 1946 års sakkunniga för upplysningsverksamheten

i utlandet. De sakkunniga ha visserligen funnit det önskvärt,

att statsmedel ställas till institutets förfogande i den av institutet föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

omfattningen, men i rådande läge ansett sig nödsakade räkna med ett i huvudsak

oförändrat statsbidrag för budgetåret 1947/48, under uttalande att

denna lösning borde betraktas som provisorisk.

I enlighet med förslag i propositionen beviljade 1947 års riksdag under

förevarande anslag 455 000 kronor, och den reducerade budget, som institutet

därefter framlade, slutade på en utgiftssumma av 905 000 kronor. Vid

uppgörandet av denna budget förutsattes fortfarande, att 350 000 kronor

skulle erhållas i enskilda bidrag, medan återstående belopp, 100 000 kronor,

beräknades kunna täckas med medel, som det ansågs möjligt att inbespara

under budgetåret 1946/47 genom en inskränkning av verksamheten.

Emellertid har institutet icke kunnat fasthålla vid dessa beräkningar. Vad

inkomsterna beträffar synas medlemsavgifterna för budgetåret, i stället för

ursprungligen beräknade 350 000 kronor, böra upptagas till allenast 300 000

kronor. Jag torde få på denna punkt hänvisa även till vad institutet tidigare

anfört angående de svårigheter, som numera möta vid utverkandet av

enskilda bidrag (statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, III

ht., s. 32). I stället för det beräknade överskottet på 100 000 kronor för budgetåret

1946/47 uppstod ett underskott på 15 000 kronor, till en del likaså

beroende på bortfall av beräknade medlemsavgifter. Sammanlagt skulle alltså

tillgångarna komma att uppgå till 740 000 kronor för innevarande budgetår

(455 000 kronor i statsbidrag -j- 300 000 kronor i medlemsavgifter

— 15 000 kronor, utgörande underskott för budgetåret 1946/47). Vad utgifterna

beträffar ha som nämnts dessa tidigare beräknats till 905 000 kronor

(se statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, III ht., s. 31).

Till följd av redan under budgetåret 1946/47 gjorda åtaganden och framför

allt till följd av de ständigt stegrade anspråk, som ställts på institutets

allmänna verksamhet såväl från utlandet som från svenska myndigheter

och organisationer, har det icke visat sig möjligt att nedskära utgifterna

till det belopp, som för närvarande står till institutets förfogande. Efter

en omsorgsfull prövning har jag kommit till den slutsatsen, att institutets

verksamhet under innevarande budgetår icke kan i skälig omfattning upprätthållas

under en kostnadsgräns av 865 000 kronor. Icke minst ha hänsyn

till dagens internationella läge nödvändiggjort för institutet att fullfölja

de arbetsuppgifter, som kunnat inrymmas inom denna kostnadsram.

För institutets fortsatta arbete inom denna ram skulle alltså erfordras

ett ytterligare bidrag av (865 000 — 740 000 =) 125 000 kronor. Jag får sålunda

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av .................... kronor 125 000.

[7.] 11 a. Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag. I gällande riksstat har för detta ändamål uppförts

ett reservationsanslag av 15 000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

17

slag (prop. 2/1948; rd. skr. 38/1948) har riksdagen sedermera å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår härför därutöver anvisat ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

Den ökning av kostnaderna under förevarande anslag, till vars täckande

medel sålunda redan äskats och beviljats å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår, hänför sig i främsta rummet till utgifter för utgivandet

av framställningar över Sveriges utrikespolitik under det andra

världskriget och för de sakkunniga för utredning av frågan om den slutliga

dispositionen av vissa tyska tillgodohavanden i Sverige (tyskmedelskommittén).

Dessa kostnader ha kommit att belasta anslaget med avsevärt större

belopp än vad tidigare förutsetts. Verkställda beräkningar ge vid handen, att

med anledning härav en förhöjning av anslaget med ytterligare 40 000 kronor

erfordras.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .....................................kronor 40 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Tore Högstedt.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 samt. Nr 266.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

19

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1948.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne. Kock.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför

därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

[1.] 1. Försvarsstaben: Avlöningar. I den av riksdagen för innevarande

budgetär fastställda avlöningsstaten för försvarsstaben är under anslagsposten

Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer

uppförd en obetecknad delpost å 19 000 kronor till prisutjämningstillägg.

Vid anmälan till propositionen 1948:209 (s. 47) av försvarsstabens

avlöningsanslag för nästa budgetår har jag förordat, att berörda delpost uppräknas

till 60 000 kronor för att Kungl. Maj:t skulle äga möjligheter att anpassa

försvarsattachéernas avlöningsförhållanden till dem som gällde för

övrig personal vid beskickningarna.

Vid anmälan förut denna dag av fråga om överskridande av motsvarande

delpost i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär personal m. m. har

ministern för utrikes ärendena framhållit, att det under senaste tiden såväl

genom levnadskostnadernas fortgående stegring som genom valutaåtgärder i

vissa främmande länder blivit nödvändigt att i form av prisutjämningstillägg

bereda därvarande tjänstemän ersättning för deras ökade utgifter.

Av samma anledning ha vissa försvarsattachéer måst beredas motsvarande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ersättning. Detta medför emellertid, att förenämnda i försvarsstabens avlöningsstat

upptagna delpost till prisutjämningstillägg behöver överskridas.

Med godtagande av en av chefen för försvarsstaben i skrivelse den 14 maj

1948 framlagd beräkning uppskattar jag det ytterligare medelsbehovet under

delposten i fråga till 40 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för försvarsstaben upptagna delposten

till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1947/48

överskridas med högst 40 000 kronor.

E. Diverse.

[2.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett

belopp av 350 000 kronor. Av uppgift å anslagets ställning, som lämnats

av försvarets civilförvaltning, framgår, att av anslaget under budgetårets

tre första kvartal förbrukats drygt 325 000 kronor, varför icke fullt 25 000

kronor återstodo för det sista kvartalet. Under budgetåret ha vissa större

utredningsarbeten, främst 1945 års försvarskommittés, slutförts. Å andra

sidan pågå fortfarande vissa kostnadskrävande utredningar, främst 1946

års militära förvaltningsutredning och de på dennas initiativ igångsatta

organisationsundersökningarna inom den centrala försvarsförvaltningen. Det

är därför nödvändigt att anslaget förstärkes. Anslagsbelastningen under

första kvartalet 1948 utgjorde i runt tal 130 000 kronor. Jag räknar emellertid

med att utgifterna under budgetårets sista kvartal skola kunna nedbringas

till omkring 100 000 kronor. Då inemot 25 000 kronor voro odisponerade

vid kvartalets början, skulle ett förstärkningsanslag av 75 000 kronor

vara erforderligt. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av..............kronor 75 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

S. Roswall.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

21

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Va huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför

därvid följande.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[1.] överståthållarämbetet: Avlöningar. I avlöningsstaten för överståthållarämbetet

för budgetåret 1945/46 upptogs en anslagspost på 112 800 kronor

för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Den 29 juni 1945 medgav

Kungl. Maj :t, att anslagsposten finge överskridas med ett belopp, som erfordrades

för bestridande av avlöningskostnaden för en barnavårdsassistent,

för vilket ändamål ämbetet under nämnda budgetår utbetalat 2 818 kronor

9 öre. Efter framställningar från ämbetet den 1 februari och den 18 april

1946 medgav Kungl. Maj :t vidare genom två särskilda brev av den 10 maj

samma år, att posten finge överskridas med tillhopa 39 600 kronor. Med anledning

av en av ämbetet den 5 juni 1946 gjord framställning anbefalldes

slutligen statskontoret genom beslut den 21 juni 1946 att för förstärkning

av ifrågavarande anslagspost till ämbetet utbetala högst 5 000 kronor från

femte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Till ämbetets förfogande

för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal stodo alltså under

budgetåret 1945/46 sammanlagt (112 800 + 2 818:09 + 39 600 5 000)

160 218 kronor 9 öre.

Den stora stegringen av ämbetets medelsbehov under budgetåret 1945/46

berodde väsentligen på en fortgående kraftig ökning av antalet passansök
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ningar. I sin skrivelse den 5 juni 1946 anförde ämbetet sålunda bl. a. alt,

medan ämbetet vid avgivandet av framställningen om anslagsöverskridande

den 1 februari samma år ansett sig kunna räkna med i genomsnitt 120 passansökningar

om dagen, antalet sådana ansökningar undan för undan ökats

till omkring 300 om dagen. Antalet biträden på passbyrån hade därför måst

ökas från 5 till 10. Det oaktat och trots övertidsarbete hade endast en mindre

del av passen hunnit utskrivas av passbyråns personal, beroende på alt denna

under större delen av arbetstiden vore sysselsatt med mottagning av besökande.

Det stora flertalet pass hade därför måst utlämnas till personer utom

ämbetet för utskrift mot ackordsersättning.

I skrivelse den 4 november 1946 framhöll överståthållarämbctet, att antalet

passansökningar under juni månad 1946 stigit till i medeltal 500 om

dagen. På grund därav hade det blivit nödvändigt att öka antalet biträden

på passbyrån från 10 till omkring 25. Trots detta hade alltjämt flertalet

pass måst utlämnas för utskrift till personer utom verket. De för avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal avsedda medlen hade visat sig otillräckliga

och posten hade måst överskridas med 948 kronor 41 öre. Ämbetet hemställde,

att Kungl. Maj :t täcktes medgiva, att vid överskridandet finge bero.

Framställningen föranledde icke någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida,

enär — enligt vad verkställd undersökning givit vid handen — hinder icke

syntes föreligga mot att överföra de utgifter, som orsakat överskridandet,

till räkenskaperna för budgetåret 1946/47, varom ämbetet underrättades

under hand. Denna möjlighet att reglera överskridandet har, enligt vad

som numera framkommit, icke utnyttjats av ämbetet. För det belopp, varmed

anslagsposten överskridits, saknas alltså alltjämt täckning.

Vid 1947 års riksdag beslöts en omorganisation av överståthållarämbetet,

vilken innebar, att ur ämbetet utbrötos sådana delar, som handhade kommunala

uppgifter, och att kvarstående delar, med i huvudsak samma uppgifter

som en länsstyrelse, i sin helhet uppfördes på riksstaten (proposition

nr 192, riksdagens skrivelse nr 334). Ämbetet skulle därefter bestå av tre

huvudavdelningar, nämligen första och andra kansliavdelningen samt skatteavdelningen,

ävensom vissa underavdelningar, däribland en särskild trafikavdelning

under andra kansliavdelningen. Omorganisationen trädde i kraft

den 1 januari 1948.

Genom beslut den 30 juni 1947 fastställde Kungl. Maj:t avlöningsstater

för ämbetet dels för tiden 1 juli—31 december 1947 och dels för tiden 1

januari—30 juni 1948. För den sistnämnda tiden avsågos särskilda belopp

för kansliavdelningarna och för skatteavdelningen. För kansliavdelningarna

upptogs bl. a. en post till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å

114 700 kronor. Samtidigt anbefalldes överståthållarämbetet att inkomma

med utredning om medelsbehovet under bl. a. nämnda post jämte redogörelse

för den personaluppsättning, som avsetts med beräkningen av medelsbehovet

under budgetbehandlingen. Sedan utredningen inkommit, föreskrev

Kungl. Maj :t genom beslut den 31 oktober 1947, att av anslagsposten finge

tagas i anspråk högst 108 500 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

23

I två särskilda skrivelser den 23 februari och den 20 april 1948 har överståthållarämbetet

hemställt om ytterligare medel för avlönande av icke-ordinarie

personal.

I skrivelsen den 23 februari 19i8 har ämbetet framhållit, att kostnaderna

för avlöningar åt den icke-ordinarie personalen å kansliavdelningarna under

tiden 1 januari—30 juni 1948 kunde beräknas komma att uppgå till omkring

131 000 kronor, d. v. s. till ett omkring 22 500 kronor högre belopp än som

anvisats. Anledningen till denna ökning av medelsbehovet berodde bl. a. på

att 9 ordinarie kontorsbiträdestjänster vore vakanta på grund av den reglerade

befordringsgången för biträdespersonal och att till följd härav ickeordinarieposten

belastades med avlöningskostnader för ett lika stort antal

biträden utöver vad som beräknats. Vidare uppehölles en vakant ordinarie

kanslisttjänst av en pensionerad polisman, som avlönades från samma post.

Innan jag närmare går in på innehållet i ämbetets framställning av den

20 april 1948 torde jag få erinra, att Kungl. Maj :t den 30 januari 1948 förordnat,

att för fullgörande av arbetsuppgifter enligt kungörelsen den 15

november 1945 (nr 706) angående reglering av handeln med och användningen

av bilgummi samt för lämnande av biträde åt länstrafikledaren, hos

länsstyrelserna må under senare hälften av löpande budgetår finnas anställda

tillfälliga befattningshavare. I en med anledning härav den 23 februari 1948

inom överståthållarämbetet upprättad promemoria har framhållits, att för

ifrågavarande arbetsuppgifter viss ytterligare personal behövde anställas vid

ämbetets trafikavdelning fr. o. in. den 1 mars 1948, nämligen 1 föreståndare

med lön enligt lönegrad Cg 21, 3 assistenter med arvode av 700 kronor

i månaden och 3 biträden med arvode av 355 kronor i månaden. För budgetåret

1947/48 erfordrades för avlöning av dessa befattningshavare ävensom

för ackordsersättning för utskrift av listor ur bilregistret för prägling av

plåtar till adressograf sammanlagt 36 733 kronor, varav 3 935 kronor tör

rörligt tillägg.

Jag vill vidare erinra, att Kungl. Maj :t den 9 april 1948 förordnat, att

länsstyrelserna må för återstoden av innevarande budgetår anställa tillfälliga

befattningshavare för handläggningen av de ärenden, som ankomma på

länsstyrelserna enligt kungörelsen den 19 mars 1948 (nr 136) angående

reglering av försäljningen och förbrukningen av flytande bränsle in. m.

I skrivelsen den 20 april 19^8 har ämbetet anmält, att de med regleringarna

å trafikväsendets område sammanhängande arbetsuppgifterna nödvändiggjort

anställande av viss tillfällig personal vid ämbetets trafikavdelning. Den

i promemorian av den 23 februari 1948 förutsatta utökningen av personalen

å trafikavdelningen hade icke kommit till stånd förrän fr. o. m. april månad.

Utökningen hade emellertid som följd av bensinransoneringen blivit

något större än som beräknats. I stället för 3 assistenter med 700 kronor

i månaden hade sålunda anställts 9 sådana befattningshavare med 400 kronor

i månaden. Biträdenas antal hade ökats med 7 i stället för med 3. Härtill

komme ackords- och övertidsersättningar på tillhopa 7 625 kronor, som

icke medräknats i promemorian. Sammanlagt skulle de i promemorian an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

givna kostnaderna behöva höjas med 13 220 kronor, varav för rörligt tilllägg

1 416 kronor.

Ämbetet har upplyst, att såsom assistenter skulle anlitas polismän, vilka

vore kommenderade till tjänstgöring vid poliskammarens trafikexpedition.

Den statliga andelen av kostnaderna för deras avlönande hade preliminärt

fastställts till belopp motsvarande något mer än halva avlöningen till poliskonstapel

med slutlön.

Sammanfattningsvis har ämbetet i de båda framställningarna av den 23

februari och den 20 april 1948 hemställt, att — utöver det belopp av 108 500

kronor, som ämbetet jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 31 oktober 1947

äger använda för avlöningar åt icke-ordinarie personal — för samma ändamål

få taga i anspråk ytterligare (22 500 + 36 733 — 3 935 + 13 220 —

1 416) 67 102 eller i runt tal 67 000 kronor.

Avlöningarna under nästa budgetår åt den i framställningen av den 20

april 1948 angivna tillfälliga personalen ha slutligen av ämbetet beräknats

komma att draga en kostnad för månad räknat av 11 085 kronor, varav

1 187 kronor för rörligt tillägg.

Departementschefen. Överståthållarämbetets i framställningen den 4 november

1946 gjorda hemställan, att vid överskridandet av ämbetets ickeordinariepost

för budgetåret 1945/46 måtte få bero, föranleder icke någon

erinran från min sida. Ärendet är emellertid av beskaffenhet att böra underställas

riksdagens prövning.

Ämbetets hemställan om förstärkning av den för senare hälften av budgetåret

1947/48 avsedda icke-ordinarieposten anser jag mig likaledes böra

biträda. Vissa av merkostnaderna torde vara av den art att Kungl. Maj:t

enligt riksdagens bemyndigande äger rätt att för deras bestridande medgiva

överskridande av anslagsposten. Emellertid torde vara lämpligt att i ett

sammanhang underställa riksdagen hela frågan om anslagspostens överskridande.

För nästa budgetår har anslagsposten upptagits förslagsvis. Jag utgår

från att Kungl. Maj :t för samma budgetår skall äga medgiva överskridande

av posten för avlönande av den tillfälliga personal, som må bliva erforderlig

för handhavandet av regleringarna på trafikväsendets område.

På grund av det anförda får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna det skedda överskridandet med 948 kronor

41 öre av den i överståthållarämbetets avlöningsstat för

budgetåret 1945/46 upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal,

dels ock medgiva, att den i avlöningsstaten för överståthållarämbetet

upptagna anslagsposten till övrig icke-ordinarie

personal vid kansliavdelningarna må för tiden 1 januari—30

juni 1948 överskridas med högst 67 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

25

E. Polisväsendet.

[2.] Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. I avlöningsstaten för

statens kriminaltekniska anstalt för budgetåret 1946/47 upptogs en anslagspost

på 47 000 kronor för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 20 mars 1947 hemställde styrelsen för anstalten, att Kungl.

Maj :t måtte medgiva, att posten finge överskridas med ett belopp av 11 756

kronor. Styrelsen uttalade, att posten tydligen beräknats så, att den skulle

medgiva utbetalande av avlöningar åt den icke-ordinarie personal, som

funnits anställd vid anstalten vid budgetårets ingång. För detta ändamål

erfordrades enligt styrelsens beräkningar 44 554 kronor. Till bestridande

av oförutsedda utgifter skulle alltså till styrelsens förfogande stå ett belopp

av 2 446 kronor. Beträffande orsaken till det beräknade underskottet

å posten upplyste styrelsen, att tre extra kontorsbiträden hade förordnats

att under hela budgetåret uppehålla tre extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningar,

vilkas innehavare uppehölle ordinarie tjänster, att under budgetårets

sista två månader ett extra kontorsbiträde beräknades skola vara

tjänstledigt för havandeskap, att ett ordinarie kontorsbiträde fr. o. m. den

1 september 1946 varit förordnat som kanslibiträde mot arvode, som utgått

från icke-ordinarieposten, att anstalten nödgats anlita extra skrivhjälp

samt utbetala övertidsersättning i större utsträckning än tidigare,

huvudsakligen på grund av att anstalten under budgetåret ålagts att upprätta

visst spärregister men även med hänsyn till skriftexperternas ökade

arbetsbörda samt att med hänsyn till läget på arbetsmarknaden expeditionsvaktsbiträdets

arvode fr. o. in. den 16 oktober 1946 ökats från 180

kronor till 250 kronor i månaden. De vid anslagsberäkningen icke förutsedda

utgifterna uppgingo till följande belopp.

3 kontorsbiträden under 12 månader ä 213:50 .......... kronor

1 kontorsbiträde under 2 månader å 213:50 ............

1 kanslibiträde under 10 månader å 405: —.............. »

Extra skrivhjälp ......................................

Övertidsersättning ...................................

Merkostnad för avlöning åt expeditionsvaktsbiträdet ...... »

Summa kronor

Då, såsom förut framhållits, ett belopp av 2 446 kronor beräknades stå till

styrelsens förfogande för oförutsedda utgifter, kunde överskridandet antagas

komma att uppgå till (14 202 —- 2 446) 11 756 kronor.

Med anledning av berörda framställning medgav Kungl. Maj :t genom beslut

den 2 maj 1947 att anslagsposten finge för bestridande av oundgängliga

utgifter för de med framställningen avsedda ändamålen överskridas med

högst 8 113 kronor.

7 686

427

4 050

294

1 150

595

14 202.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I skrivelse den 12 december 1947 har styrelsen för anstalten anmält, att

anstaltens icke-ordinariepost för budgetåret 1946/47 överskridits med 2 719

kronor 66 öre utöver det av Kungl. Maj :t medgivna beloppet 8 113 kronor.

Styrelsen framhåller, att utgifterna för de med anslagsposten ursprungligen

avsedda ändamålen vid budgetårets utgång hade uppgått till 44 207 kronor

86 öre. För oförutsedda utgifter vore därför ett belopp av 2 792 kronor 14

öre disponibelt mot förut beräknade 2 446 kronor. För ändamål, vartill hänsyn

icke tagits vid anslagsberäkningen, hade posten belastats med utgifter

pa sammanlagt 13 624 kronor 80 öre enligt följande fördelning.

3 kontorsbiträden ................................. kronor

1 kanslibiträde (10 månader) ...................... j,

Extra skrivhjälp .............................. s

Övertidsersättning .......................... 5

Merkostnad för expeditionsvaktsbiträde .............. »

Summa kronor 13 624:80.

Sedan detta belopp minskats dels med det belopp, varmed Kungl. Maj :t

medgivit överskridande och dels med den uppkomna »besparingen» å anslagsposten

kvarstode 2 719 kronor 66 öre utan täckning.

Styrelsen har vidare framhållit, att under budgetåret 1946/47 en besparing

å 10 395 kronor uppstått på den för avlöningar åt anstaltens ordinarie

tjänstemän avsedda anslagsposten, vilket belopp icke hade behövt tagas i

anspråk, enär motsvarande utgifter belastat icke-ordinarieposten.

Styrelsen har hemställt, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådan åtgärd, att

det uppkomna underskottet å icke-ordinarieposten bleve reglerat.

Departementschefen. Jag finner icke anledning att framställa erinran mot

det av styrelsen anmälda anslagsöverskridandet. Enär räkenskaperna för

budgetåret 1946/47 numera äro avslutade, synes det icke lämpligen böra ifrågakomma

att vidtaga någon åtgärd till förstärkning av anslagsposten med

ett mot överskridandet svarande belopp. I stället synes böra förklaras, att

vid överskridandet får bero. På grund härav och då ärendet är av beskaffenhet

att böra underställas riksdagens prövning får jag hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna det skedda överskridandet med 2 719 kronor

66 öre av den i avlöningsstaten för statens kriminaltekniska

anstalt för budgetåret 1946/47 upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

7 617: 83

3 901:37

293:55

1 217: 05

595: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

27

H. Diverse.

[3.] 8 a. Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag. Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört med 400 000 kronor. Å tilläggsstat II har riksdagen för samma

ändamål anvisat ett reservationsanslag av 125 000 kronor (prop. nr 2/1948,

bil. 5, p. 4, riksd. skriv, nr 34). Därjämte har Kungl. Maj:t, efter riksdagens

hörande, genom beslut den 19 mars 1948 föreskrivit, att ett belopp av 55 000

kronor skall överföras till V a huvudtitelns kommittéanslag från V huvudtitelns

motsvarande anslag. Det för bestridande av inrikesdepartementets

kommittékostnader disponibla beloppet uppgår för budgetåret således till

(400 000 + 125 000 + 55 000) 580 000 kronor. Förbrukningen under budgetårets

första tio månader har utgjort sammanlagt omkring 530 000 kronor,

däri inräknat ett belopp av omkring 14 000 kronor, som i början av

innevarande månad utbetalats till gäldande av vissa tryckerikostnader. Anslagsbelastningen

har således för månad räknat hittills i genomsnitt uppgått

till cirka 53 000 kronor. Vid fortsatt oförändrad medelsåtgång skulle

alltså utgifterna under budgetårets två sista månader kunna beräknas till

106 000 kronor. En förstärkning av anslaget med (530 000 + 106 000 —

580 000) 56 000 kronor synes därför vara nödvändig. Med hänsyn dels till

att två större kommittéer för utredning av länsstyrelsernas organisation

m. m. och av skyddsrumsfrågan nyligen börjat sin verksamhet, dels och till

att utgifterna för kommittéer visa en regelmässig ökning under budgetårets

sista månader, finner jag emellertid en förstärkning med 60 000 kronor erforderlig.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 60 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

29

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] 7. Vägunderhållet, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj :ts

i 1947 års statsverksproposition framlagda förslag har riksdagen för budgetåret

1947/48 till Vägunderhållet anvisat ett reservationsanslag av

124 200 000 kronor, vilket genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1947

i sin helhet ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande, att

av styrelsen användas för därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 30 april 1948 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt

om anvisande av ytterligare anslagsmedel till vägunderhållet för budgetåret

1947/48.

Styrelsen erinrar i sin skrivelse till en början om att styrelsen i sina petita

för innevarande budgetår framhållit, att det av styrelsen äskade anslaget

till vägunderhållet beräknats på grundval av 1946 års löne- och prisnivå.

Sedan ifrågavarande beräkning gjordes ha emellertid vissa omständigheter

tillkommit som inverkat fördyrande på vägunderhållet. Dessa äro

enligt styrelsen följande, nämligen dels det på våren 1947 träffade avtalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

mellan styrelsen och svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet rörande

vägunderhållet, vilket ägde giltighet från den 1 januari 1947 och

medfört kostnadshöjningar under hela budgetåret 1947/48, dels motsvarande

i april 1948 träffade avtal mellan samma parter, som äger giltighet

från den 1 januari 1948 och medför kostnadshöjningar under andra hälften

av budgetåret (första halvåret 1948), dels ock de från den 1 april 1948 höjda

priserna för bensin och brännolja, vilka öka underhållskostnaderna för

budgetårets sista kvartal (andra kvartalet 1948).

Under förutsättning att vägunderhållsarbetet under budgetåret 1947/48

genomföres i den omfattning som avsågs vid underhållsanslagets beräknande,

borde detta anslag enligt styrelsens på uppgifter från vägförvaltningarna

grundade beräkningar egentligen förstärkas med följande belopp:

Med hänsyn till löneökningar på grund av 1947 års avtal,

för hela budgetåret 1947/48 .................. kronor

Med hänsyn till löneökningar på grund av 1948 års avtal,

för första halvåret 1948 ...................... »

Med hänsyn till höjningen av priserna på bensin och

brännolja, för andra kvartalet 1948 ................ »

5 200 000

3 547 000

1 848 000

Summa kronor 10 595 000.

Styrelsen har emellertid av i det följande angivna skäl kommit till att

medelstillskottet för innevarande budgetår kan väsentligt begränsas.

För budgetåret 1947/48 ha vägförvaltningarna till sitt förfogande haft

följande vägunderhållsmedel i avrundade tal:

Reserverade medel från budgetåret 1946/47 .......... kronor 4 787 000

Lagrat grus m. in., som betalats med tidigare års medel » 2 605 000

Av styrelsen fördelade medel för budgetåret 1947/48 . . » 116 225 000

Summa kronor 123 617 000..

Vid fördelningen mellan vägförvaltningarna av vägunderhållsanslaget för

budgetåret 1947/48 reserverade styrelsen för oförutsedda utgifter ett belopp,

som — frånsett vissa för särskilda ändamål avsatta medel och efter avräknande

av vissa mindre under budgetåret disponerade summor — nu uppgår

till 7 149 050 kronor.

Den rådande bristen på arbetskraft har medfört att vägunderhållsarbetet

icke kunnat bedrivas i avsedd omfattning. Av denna anledning beräknas

vid budgetårets utgång i sju län uppstå ett överskott å de fördelade medlen

om sammanlagt 1 910 000 kronor. Hänsyn har emellertid härvid icke

tagits till kostnadsökningarna på grund av 1948 års löneavtal och höjningen

av bensin- och brännoljepriserna. För de Övriga länens vidkommande väntas

de redan fördelade medlen med tillskott av 2 690 000 kronor från det

hos styrelsen reserverade beloppet vara tillräckliga för att finansiera under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

hålisar betet till budgetårets utgång, doek endast inom ramen för 1947 års

löneavtal.

Till täckande av de förut angivna kostnadsökningarna i anledning av

1948 års löneavtal och höjningen av bensin- och brännoljepriserna om sammanlagt

(3 547 000 + 1 848 000) 5 395 000 kronor säger sig styrelsen ha

till sitt förfogande förenämnda för oförutsedda utgifter avsedda belopp av

7 149 050 kronor, minskat med det för tilldelning till vissa vägförvaltningar

beräknade beloppet av 2 690 000 kronor, eller alltså 4 459 050 kronor. Till

detta belopp skulle alltså erfordras ett tillskott av nya medel med (5 395 000

_ 4 459 050) 935 950 kronor. För att giva styrelsen möjlighet att möta även

extra utgifter, som för vägunderhållet eventuellt kunna uppkomma under

nu löpande budgetår, bör emellertid enligt styrelsens mening tilläggsanslaget

icke sättas lägre än 1 500 000 kronor. Styrelsen hemställer, att detta belopp

måtte anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1947/48, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad angår verkningarna av 1948 års löneavtal samt bensin- och brännoljeprisernas

höjning på anslagsberäkningen för budgetåret 1948/49 meddelar

styrelsen, att man härvidlag måste räkna med kostnadsstegringar om sammanlagt

16 940 000 kronor, därav 8 400 000 kronor för löne- och 8 540 000

kronor för prisstegringar. Detta skulle innebära en ökning med ca 13 % på

den för vägunderhållet beräknade kostnaden av 134 000 000 kronor, vilket

belopp av innevarande års riksdag beviljats för budgetaret 1948/49.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att det med hänsyn till arbetenas

rationella bedrivande, kravet på att bereda de anställda ett så vitt möjligt

kontinuerligt arbete m. m. är nödvändigt att arbetenas avsedda omfattning

är känd redan före budgetårets ingång. På grund av de nu inträffade kostnadsökningarna

torde man, fortsätter styrelsen, ha att välja mellan ettdera

av följande två alternativ, nämligen antingen att med bibehållande av den

beräknade kostnadsramen, 134 000 000 kronor, minska omfattningen av de

planerade arbetena eller ock att med bibehållande av arbetenas avsedda omfattning

tillförsäkra väg- och vattenbyggnadsverket de härför erforderliga

ytterligare medlen. Vid val mellan dessa bada alternativ anser styrelsen, att

det senare obetingat bör väljas, och framhåller i detta sammanhang följande.

Styrelsen har vid skilda tillfällen framhållit, att vägarna oundgängligen

måste bliva föremål för såväl egentligt underhåll som ett betydande upprustningsarbete.

De medel, som styrelsen äskat för vägunderhåll, ha regelbundet

beviljats. Däremot ha styrelsens äskanden för upprustningsarbeten

av olika slag skurits ned. De löne- och prishöjningar, som styrelsen nu anmält,

komma att inverka även på upprustningsarbetena. Då styrelsen icke

anser sig kunna begära ytterligare medel för att möjliggöra upprustningsarbetenas

utförande i den vid anslagens beviljande avsedda omfattningen,

komma dessa arbeten att ytterligare skäras ned motsvarande den nu ifrågavarande

löne- och prishöjningen. Att vid sådant förhållande minska jämväl

den avsedda omfattningen av vägunderhållet kan icke vara välbetänkt.

Styrelsen anmäler nu, att styrelsen avser att — om Kungl. Maj :t ej uttalar

erinran däremot — för budgetåret 1948/49 planera och utföra vägun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

derhållet i den omfattning, som i samband med anslagsberäkningen avsetts,

ävensom att framdeles avgiva framställning om anslagsförstärkning å tillläggsstat

för en nu till 16 940 000 kronor beräknad kostnadsökning.

Styrelsen har slutligen i förevarande sammanhang till förnyad prövning

upptagit frågan om gottgörelse Till vågmästare som upplåter expeditionslokal

i sin bostad.

Denna fråga behandlades vid 1945 års riksdag. I skrivelse den 16 mars 1944

hade styrelsen — med förmälan att ett stort antal vågmästare gjort framställning

om ersättning för att de måste taga i anspråk del av sin bostad till

vägmästarkontor - hemställt om bemyndigande att utbetala ersättning med

belopp som styrelsen funne skäliga. Sedan allmänna lönenämnden i avgivet

yttrande bland annat förordat att visst maximibelopp, förslagsvis 240 kronor

för år, skulle fastställas, upptogs frågan i propositionen 1945: 261 angående

anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna

m. m. I enlighet med i nämnda proposition framlagt, av riksdagen godkänt

förslag medgav Kungl. Maj :t i skrivelse den 15 juni 1945, att styrelsen

finge till vågmästare, som uppläte expeditionslokal i sin bostad, utbetala

gottgörelse härför med högst 240 kronor för år, därvid Kungl. Maj :t förklarade

Sig vilja framdeles, efter framställning av styrelsen, pröva huruvida

gottgörelse i undantagsfall skäligen finge utgå med högre belopp.

Sedan styrelsen efter förhandling med Sveriges arbetsledareförbund utarbetat

vissa normer för beräknandet av här avsedd gottgörelse, inkommo

från vägförvaltningarna i början av år 1946 redogörelser för verkställda

beräkningar och förslag till gottgörelse åt cirka 145 vågmästare. Det framgick

därvid att vägmästarna i stor omfattning ansågo de på de angivna

normerna verkställda beräkningarna vara otillfredsställande och att antalet

fall, där gottgörelse utöver maximibeloppet ansåges böra utverkas, var

mycket stort och ingalunda inskränkt till undantagsfall. Såväl styrelsen

som arbetsledareförbundet hade nu kommit till den uppfattningen, att

det knappast skulle bliva möjligt för Kungl. Maj :t att med tillämpande av

de av riksdagen godkända beräkningsgrunderna bifalla, helt eller delvis,

de många ansökningarna om högre gottgörelse.

På grund härav beslöt arbetsledareförbundet att vid domstol få frågan

om vägmästarnas rätt i förevarande avseende prövad, och på föranstaltande

av förbundet stämde en vågmästare Kungl. Maj :t och kronan med yrkande

om sådan gottgörelse, varom här är fråga. Med anledning härav

överenskommo styrelsen och förbundet om att ärendet i övrigt skulle vila

tills vidare. Det instämda målet — vilket i allt väsentligt anses representativt

för här förevarande spörsmål — fullföljdes till högsta instans. Högsta

domstolen förklarade, att vid kronans övertagande av den allmänna väghållningen

några bestämmelser icke meddelats, av vilka följde skyldighet

för kronan att till käranden i hans egenskap av vågmästare upplåta expeditionslokal

eller ersätta kostnaderna för sådan lokal. Skyldighet i dessa

hänseenden förelåge ej heller på grund av andra rörande statstjänstemännens

avlöning gällande föreskrifter. Käranden vore följaktligen, till

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

dess annat bleve bestämt, pliktig såväl att själv hålla expeditionslokal som

att svara för de därmed förenade kostnaderna. Vid angivna förhållanden

vore käranden icke berättigad att utfå ersättning för nämnda kostnader

till högre belopp eller i annan ordning än som angivits i Kungl. Maj :ts

skrivelse den 15 juni 1945.

I anslutning till vad som sålunda förekommit i ärendet framhåller vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att, även om vågmästare i enlighet med nyssnämnda

dom icke är juridiskt berättigad till gottgörelse, det enligt styrelsens

mening är självklart att gottgörelse skall utgå och att denna skall

bestämmas till skäligt belopp. Styrelsen anför vidare bl. a. följande.

Den i Kungl. Maj :ts dom fastslagna skyldigheten för vågmästare att själv

hålla expeditionslokal innebär uppenbarligen en börda för vågmästaren.

Han måste finna sig i att ett av hans bostadsrum hela dagen är oanvändbart

för sitt egentliga ändamål, då där i allmänhet är placerat ett biträde

och trafiken av besökande ofta är stor såväl under som efter tjänstetiden.

Den ökning av städningsarbetet, som följer av besöksfrekvensen, torde

också i allmänhet vara mycket påtaglig.

De vid 1945 års riksdag fastställda beräkningsgrunderna medgiva endast

i ringa omfattning vad som enligt styrelsens mening kan betecknas

som skälig gottgörelse. Enligt de från vägförvaltningarna inkomna beräkningarna

— vilka baserats på närnnda av styrelsen fastställda normer och,

frånsett enstaka undantag, synas vara fullt riktiga — skulle i ett 70-tal

fall vågmästarens kostnader uppgå till 500 kronor eller mera per ar. Det

fastställda maximibeloppet täcker icke ens halva denna kostnad. Endast

i omkring 20 fall beräknas kostnaderna vara så låga att maximibeloppet

motsvarar 70—80 procent, vilka procentsatser styrelsen räknat med i små

normer Lägre procentsats bör enligt styrelsens mening icke ifrågakomma.

Enligt vad styrelsen erfarit ha de gällande beräkningsgrunderna utlöst

mycken bitterhet inom vägmästarkåren, vars medlemmar ha svårt att förstå

det rätta i systemet. En justering av beslutet till vägmästarnas förmån

skulle därför mycket bidraga till arbetsglädje och trevnad.

Styrelsen hänvisar slutligen till att skogsstyrelsen jämlikt bemyndigande

utfärdat bestämmelser om ersättning för hållande av tjänsterum, vilken

ligger avsevärt högre än vad som bestämts för vägmästarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts föreslår styrelsen, att den år

1945 beslutade maximeringen borttages och att principen blir, att skälig

gottgörelse skall utbetalas. Den kostnadsökning, som skulle bli en följd

av ändringen, uppskattas till omkring 15 000 kronor per år. Styrelsen förordar

vidare, alt beslutanderätten i här avsedda ärenden helt decentraliseras

till styrelsen. Med hänsyn till att frågan om gottgörelsens storlek hitintills

blivit slutligt löst endast för en ringa del av de ifrågavarande vägmästarna,

föreslår styrelsen slutligen, att de nya bestämmelserna givas retroaktiv verKan

från och med den 1 januari 1944.

Departementschefen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har det

senaste löneavtalet för vägarbetarna samt den ökade beskattningen på bensin

och brännolja i väsentlig mån ändrat förutsättningarna för kostnadsberäkningen

med avseende på såväl innevarande som nästa budgetars vägunderhållsanslag.

Ehuru de inträdda kostnadsstegringarna i och lör sig

!{ liili(int) till riksdagens protokoll 1948. 1 smnl. Å r 266.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kunyl. Maj.ts proposition nr 266.

skulle kunna motivera ett större medelstillskott för nu löpande budgetår, har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med hänsyn till de av bristen på arbetskraft

betingade svårigheterna att forcera vägunderhållsarbetet funnit sig

böra begränsa sina anspråk på ytterligare anslagsmedel för detta budgetår

till 1 500 000 kronor. För egen del anser jag visserligen att även detta medelsbehov

— i betraktande av de överskott å fördelade medel som av styrelsen

redovisats för vissa län — skulle kunna täckas inom ramen för det redan

anvisade anslaget. Då emellertid dessa överskott helst böra användas

för att återhämta eftersläpningen av arbetet inom de län, där de uppkommit’

och då en förstärkning av vägunderhållsanslaget i alla fall synes få ske

för nästa budgetår, har jag icke velat motsätta mig att ytterligare medel anvisas

å tilläggsstat. Därest det av styrelsen anmälda behovet av medel för

oförutsedda utgifter om ca 500 000 kronor skulle aktualiseras, torde dock

detta för den korta tid av budgetåret som nu återstår utan olägenhet kunna

täckas med anlitande av befintliga överskottsmedel. Jag föreslår därför, att

tilläggsanslaget begränsas till 1 000 000 kronor.

Vad angår vägunderhållsarbetet för nästa budgetår innebär väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag att detta skulle få planeras med sikte på att

underhållsanslaget för nämnda budgetår efter framställning till riksdagen

skulle kunna i mån av behov förstärkas med högst 16 940 000 kronor. Enligt

vad jag inhämtat kunna intäkterna av bensinskatten, bortsett från den

extraskatt som beslutats av årets riksdag, nu uppskattas till 15 miljoner

kronor mer än det belopp som i statsverkspropositionen beräknats och mot

vilket vägutgifterna balanserats. Jag får därför förorda, att — om riksdagen

icke finner anledning till erinran däremot — vägunderhållsarbetena för

nästa budgetår få planeras i stort sett med den omfattning som vid anslagsberäkningen

förutsatts. I den mån en anslagsförstärkning med hänsyn härtill

befinnes påkallad för nästa budgetår, utgår jag sålunda från att denna

kommer att kunna hållas inom ramen av angivna merinkomst av automobilskattemedlen.

Vad slutligen beträffar frågan om gottgörelse till vägmästärna för hållande

av expeditionslokal har jag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse

blivit övertygad om att de nu gällande bestämmelserna i ämnet icke

kunna anses tillfredsställande och att en förbättring av dessa ersättningar

ar påkallad. Då styrelsens framställning inkommit så sent att ärendet icke

hunnit remissbehandlas, är jag emellertid icke i tillfälle att framlägga något

utformat förslag till ändring i ersättningsgrunderna. Frågan synes mig dock

vara av så begränsad ekonomisk räckvidd att det — om riksdagen icke framställer

erinran däremot -— bör få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga

beslut utan att ärendet ytterligare underställes riksdagens prövning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av kronor

1 GOD 000, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

35

I. Diverse.

[2.] 2 a. Ersättning för viss fastighet, reservationsanslag. Sedan härvarande

norska legation uttryckt önskan att förvärva en tomt för uppförande av

byggnad för legationen, överlämnade dåvarande djurgårdskommissionen

med skrivelse den 17 juni 1947 och utrikesdepartementet med skrivelse den

20 juni 1947 för Kungl. Maj :ts prövning ett efter samråd mellan kommissionen

och byggnadsstyrelsen upprättat preliminärt förslag till avtal angående

överlåtelse till legationen av den Kungl. Maj :t och kronan tillhöriga,

numera rättsligt bildade tomten nr 1 i kvarteret Kompaniet å Östermalm.

Genom beslut den 11 juli 1947 medgav Kungl. Maj :t, att ifrågavarande

tomtmark finge förvärvas av norska legationen i huvudsaklig överensstämmelse

med de villkor som angivits i avtalsförslaget, samt uppdrog åt djurgårdsnämnden

att ombesörja försäljningen. I avtalsförslaget hade köpeskillingen

bestämts till 1 268 500 kronor. Någon överlåtelse kom emellertid ej

till stånd vid denna tid. Frågan har emellertid senare ånyo aktualiserats i

annat sammanhang.

I samband med de förhandlingar, som förts rörande regleringen av de

svensk-norska handels- och betalningsförhållandena under år 1948 har från

norsk sida i en framställning den 22 oktober 1946 hemställts om restitution

av omsättningsskatt m. m. för vissa varor som utförts till Norge. Ansökan

avser ett belopp på högst 1 501 192 kronor 86 öre och lägst 1 087 567 kronor

29 öre. Vidare har begärts restitution av ett belopp på 315 863 kronor 12 öre,

utgörande erlagda tullavgifter för till Norge utförda automobiler. En framställning

i sistnämnda ärende har av formella skäl av svenska regeringen

lämnats utan bifall genom beslut den 5 januari 1946.

Å andra sidan har från svensk sida begärts ersättning med ett belopp på

1 513 138 kronor 94 öre utgörande kostnader i samband med interneringen

av vissa norska trupper, som under krigshandlingarna våren 1940 överskredo

gränsen till Sverige. Ett motkrav på 1 miljon kronor har från norsk

sida framställts i anledning av att vid en eldsvåda i svenska förråd förstörts

material, tillhörande de norska trupperna.

Från svensk sida har framförts önskemål om en snar reglering av här

berörda frågor. Trots de i viss mån osäkra beräkningsgrunderna för de

framställda kraven och oaktat vissa av dem av formella skäl redan avvisats,

har man från svensk sida förklarat sig beredd att tillstyrka ett förslag

som innebär, att viss gottgörelse utgår till Norge. Då det icke är möjligt

att fastställa några exakta belopp för de olika kraven och då ärendet vidare

synes vara av den art att någon beloppsfixering över huvud taget icke lämpligen

synes kunna ifrågakomma, har i stället från svensk sida föreslagits att

förut angivna krav och motkrav skulle regleras genom överlåtelse till norska

legationen av den förutnämnda tomten och att ett anslag å 1 268 500 kronor

skulle äskas av riksdagen för att utbetalas till vederbörande svenska myndighet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Från norsk sida har detta förslag till uppgörelse godtagits.

En definitiv uppgörelse enligt här angivna riktlinjer förutsätter, att riksdagen

anvisar medel för ersättning till djurgårdsnämnden för den ifrågavarande

tomtmarken. Denna ersättning bör tillgodoföras vederbörande diversemedelstitel.

Jag förordar, att för ändamålet ett anslag å 1 268 500 kronor

äskas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Anslaget

torde böra anvisas å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Ersättning för viss fastighet å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 1 268 500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 266.

37

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, och statsrådet

Quensel anmäla härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48, statsrådet Quensel beträffande punkten 1 samt

statsrådet Weijne beträffande punkten 2. Föredragandena anföra därvid

följande. ■.IjUSI

C. Kyrkliga ändamål.

ri.l Arkitekttävling rörande restaurering av Uppsala domkyrka. I enlighet

med av Kungl. Maj :t i 1944 års åttonde huvudtitel, punkten 43, framlagt

förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag

av 73 000 kronor till Arkitekttävling rörande restaurering av Uppsala

domkyrka. Genom beslut den 15 juli 1944 förordnade därefter Kungl. Maj :t,

att en pristävling för svenska arkitekter rörande restaurering av domkyrkan

skulle äga rum. Därvid tillsattes en särskild prisnämnd för granskning av

de tävlandes förslag. Vid tävlingstidens utgång den 1 november 1946 hade

25 förslag inkommit. Enär intet av de inkomna förslagen enligt prisnämndens

mening var de andra så överlägset, att det utan genomgående ändringar

kunde läggas till grund för utförande av restaureringen, ansåg sig prisnämnden

icke kunna utdela något första pris. Däremot beslöt nämnden belöna

två av förslagen med andra pris samt ett med tredje ävensom att inköpa

fem av de övriga förslagen. Prisnämnden uttalade, att dessa prisbelönta

och inköpta förslag inncbure så beaktansvärda uppslag och lösningar, att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

deras författare borde givas möjlighet att fullfölja och utveckla siua förslag

för att uppnå ett så gott slutligt resultat som möjligt. Därigenom borde

man kunna få en verklig tillfredsställande utgångspunkt för domkyrkans

gestaltning.

Prisnämnden har därför föreslagit, att en omtävling anordnades mellan

författarna till de prisbelönta och inköpta förslagen.

Byggnadsstyrelsen samt kyrkofullmäktige och domkapitlet i Uppsala ha

tillstyrkt prisnämndens förslag.

Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för en omtävling till 28 000

kronor enligt följande specifikation:

Modellstommar ...................................... kronor 1 000

Ersättning åt envar av åtta tävlande med 3 000 kronor. ... » 24 000

Diverse omkostnader ................................. » 3 000

Summa kronor 28 000.

Då det å förutnämnda reservationsanslag enligt byggnadsstyrelsens beräkningar

torde komma att uppstå en behållning av 18 000 kronor, har byggnadsstyrelsen

gjort framställning om en medelsanvisning av 10 000 kronor,

att av styrelsen jämte nämnda behållning disponeras för bestridande av sagda

kostnader, 28 000 kronor, för omtävlingen. Härvid har förutsatts, att ersättningar

och arvoden till tävlingsnämnd och dess personal, i likhet med

motsvarande kostnader för huvudtävlingen, komme att bestridas från åttonde

huvudtitelns kommittéanslag.

Föredraganden. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, råder

samstämmighet mellan prisnämnden, byggnadsstyrelsen, domkapitlet och

församlingen om att intet av de 25 vid arkitekttävlingen framkomna förslagen

är sådant, att det i oförändrat skick kan läggas till grund för domkyrkans

restaurering samt att därför en omtävling mellan vissa förslagsställare

är önskvärd. Om en dylik omtävling kommer till stånd, bör det dock vara

möjligt att nedbringa de av byggnadsstyrelsen till 28 000 kronor beräknade

kostnaderna för modellstommar, ersättning åt de tävlande och diverse omkostnader

för tävlingens anordnande. I den mån förefintlig reservation å det

för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget till Arkitekttävling rörande

restaurering av Uppsala domkyrka icke förslår till att bestrida erforderliga

utgifter i berörda avseenden, torde de medel, som ytterligare erfordras

härför, böra anvisas att utgå från åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Från detta anslag böra vidare, såsom byggnadsstyrelsen förutsatt, bestridas

ersättningar och arvoden till tävlingsnämnd och dess personal. Då innevarande

budgetår är det tredje efter det, varunder förstnämnda anslag uppfördes

å riksstaten, får anslaget enligt gällande grunder icke disponeras under nästa

budgetår. Jag vill därför föreslå, att riksdagens medgivande att disponera

anslaget även under budgetåret 1948/49 inhämtas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 39

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1947/48 befintlig

reservation å det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget

till Arkitekttävling rörande restaurering av

Uppsala domkyrka må disponeras intill utgången av budgetåret

1948/49.

H. Allmänna läroverken m. m.

[2.] 32 a. Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare, reservationsanslag.

I skrivelse den 27 maj 1947 framlade 1946 års skolkommission,

i syfte att avhjälpa den rådande lärarbristen, förslag angående vissa

åtgärder, huvudsakligen berörande de högre statliga eller kommunala skolornas

rekrytering med akademiskt utbildad lärarkraft. Sedan framställningen

remitterats till skolöverstyrelsen för yttrande, har överstyrelsen med

skrivelse den 18 april 1948 inkommit med utlåtande i ämnet. Överstyrelsen

har därvid till behandling upptagit såväl de i skolkommissionens skrivelse

ifrågasatta åtgärderna som vissa andra åtgärder, som kunna tänkas bidraga

till en lindring i lärarbristen. Till grund för överstyrelsens ställningstagande

i frågan har legat en inom överstyrelsen verkställd omfattande utredning

rörande den nuvarande lärarbristens omfattning i såväl teoretiska som tekniska

ämnen och handelsämnen vid samtliga allmänna läroverk, folk- och

småskoleseminarier, högre kommunala och privata skolor samt försvarets

läroverk. I förevarande sammanhang skall resultatet av ifrågavarande utredning

endast i största korthet beröras; i övrigt torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

Den 1 oktober 1947 uppgick den undervisning, som på grund av lärarbristen

anförtrotts lärare utan vitsordad utbildning i vederbörande ämne,

till sammanlagt 5 312 veckotimmar, vilket kan sägas innebära, att det då

förelåg en brist på omkring 200 lärare med full tjänstgöring. Av denna

brist hänförde sig cirka 150 tjänster till ämnena matematik, biologi, fysik,

kemi och geografi, cirka 30 tjänster till ämneskombinationen modersmålethistoria,

cirka 10 tjänster till moderna språk och likaledes cirka 10 tjänster

till ämnet kristendom i kombination med modersmålet eller historia.

Överstyrelsen har vidare ansett det vara av intresse att på olika, bl. a.

efter utbildningens grad ordnade grupper fördela de i teoretiska läroämnen

undervisande lärare, som icke ha anställning som ordinarie, extra ordinarie

eller extra lärare i läroämnen. Härvid framgår bland annat, att 99 folkskollärare

åtagit sig tjänstgöring vid de högre skolorna, till nära två tredjedelar

med full tjänstgöring. Till förfogande ha 254 gifta kvinnor ställt sig,

därav 17 med full, 211 med partiell helterminstjänstgöring. 20 övningslärare

(gymnastiklärare) ha engagerats för undervisning i teoretiska läroämnen

[matematik, fysik, biologi, geografi, historia (2 fall), kemi (1 fall),

modersmålet (1 fall)]. 25 studerande vid filosofisk eller teologisk fakultet

ha full, 37 partiell tjänstgöring för hel termin.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

Överstyrelsen har framlagt vissa prognoser för utvecklingen i fråga om

lärarbristen under åren 1948—1953. Beräkningarna, vilka bygga på den

förutsättningen, att under ifrågavarande tid ingen ändring i nuvarande

skolorganisation sker och att någon snabb förskjutning icke äger rum i den

akademiskt utbildade arbetskraftens procentuella fördelning mellan olika

yrkesgrupper, giva vid handen, att en lärarbrist av följande omfattning kan

förväntas år 1950 respektive år 1953.

Brist

1950

1953

Humanister......

...... 345

1 030

Naturvetare......

...... 405

845

Teologer.........

...... 95

235

Skolöverstyrelsen har därefter framlagt förslag till åtgärder för att stimulera

redan utbildade eller under utbildning varande lärare att i möjligaste

man ställa sina krafter till förfogande. Flertalet av de ifrågavarande

åtgärderna äro av sådan beskaffenhet, att riksdagens medverkan för ett

eventuellt genomförande av desamma icke påkallas.

Jag inskränker mig därför här i huvudsak till att beröra ett förslag, avseende

anvisande av 36 000 kronor till fortbildningskurser i fysik och kemi

för folkskollärare och vissa övningslärare. Härom har överstyrelsen närmare

anfört följande.

Det är givetvis av stor vikt, att de folkskollärare, som bestrida lärartjänst i

de högre skolorna, ha bästa möjliga utbildning. Metodiskt och kunskapsmässigt

sett ha deras utbildning vid seminarierna inriktats på undervisning i

lägre skolformer. När det gäller undervisning på ett högre stadium — åtminstone

inom de naturvetenskapliga ämnena med deras större krav på

experimentell erfarenhet — torde emellertid denna senare böra utvidgas för

att sätta vederbörande i stånd att behärska de ingalunda obetydliga svårigheter,

som kunna möta främst lärare i fysik och kemi.

Skolkommissionen har ifrågasatt efterutbildning av folkskollärare under

pågående läsår. Överstyrelsen hyser betänkligheter mot detta förslag av det

skälet, att välbehövlig lärarkraft därigenom skulle undandragas undervisningen.

Ehuru korta sommarkurser givetvis icke kunna giva samma utbyte

som kurser, vilka omfatta hel termin, har överstyrelsen dock stannat vid

att förorda, att fortbildningskurser i ämnena fysik och kemi försöksvis anordnas

om möjligt redan under sommaren 1948. Kurserna, som böra omfatta

en månad, synas böra förläggas till tre högre allmänna läroverk, förslagsvis

till de i Lund, Uppsala och Umeå befintliga, med ett elevantal av ca 25 på

vartdera stället. Undervisningen bör huvudsakligen avse metodisk och experimentell

genomgång av realskolans lärostoff, åtföljd av examinationer. Enligt

följande specificering uppskattas kostnaderna för kurserna till förslaqsvis

36 000 kronor.

Arvoden åt ledare med biträden 3 X 2 X 1 500 .......... kronor 9 000

Traktamenten åt deltagare 75 X 300 .................... » 22 500

Resebidrag 75 X 25 » l 875

Materielkostnad in. in................................. » 2 500

Summa kronor 35 875.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Av tillgängliga upplysningar framgår, att ett 20-tal övningslärare så vitt

känt uteslutande gymnastiklärare — i början av höstterminen 1947 bestredo

undervisning även i teoretiska läroämnen, huvudsakligen matematiskt-naturvetenskapliga.

Förhållandet kan säkerligen icke enbart sättas i relation till

lärarbristen inom de teoretiska ämnena. Svårigheten att vid de små skolor,

det här företrädesvis gäller, erhålla övningslärare beror givetvis pa det laga

timtalet, som ger respektive befattningshavare en alltför låg inkomst. Nar

det gällt för rektorerna att säkerställa behovet av lärarkraft, har det sannolikt

legat nära till hands att kombinera undervisning i övningsämnen och

teoretiska ämnen, och främst har därvid blicken riktats mot gymnastiklärarna,

vilka numera i stor utsträckning avlagt studentexamen.

Vid upprepade tillfällen — man kan gå så långt tillbaka som till 1910 —

har nämnda kombination av övningsämnen och teoretiska ämnen varit pa

tal. 1941 års lärarsakkunniga ifrågasätta, om icke medgivande borde lämnas

åt redan utbildade övningslärare — i den mån de voro berättigade att inskrivas

vid universitet och högskolor — att avlägga tentamina i ett eller flera

skolämnen efter fordringarna för magisterexamen.

Inför föreliggande lärarbrist finner överstyrelsen det lämpligt, att aven

övningslärare, i den mån de avlagt studentexamen på reallinjen, beredas

tillfälle deltaga i de fortbildningskurser, varom överstyrelsen nyss talat. Samtidigt

vill överstyrelsen livligt understryka önskvärdheten av att frågan om

övningslärarnas »kombinerade utbildning» snarast löses. Den synes överstyrelsen

vara av största betydelse, särskilt för de mindre skolornas vidkommande.

Det må vidare nämnas att överstyrelsen föreslagit sådan ändring av de i

kungörelsen 1947: 680 meddelade bestämmelserna angående timarvoden till

vissa lärare vid civila och militära skolor, att vid högre skolor timarvodet

till ordinarie eller extra ordinarie lärare för undervisning utöver full tjänstgöring

(s. k. övertimmar) må beräknas efter lägsta löneklassen för extia ordinarie

i stället för, som nu är fallet, för extra lärare. Beträffande samma

kungörelse föreslås vidare, att timarvode i teoretiska läroämnen må utgå enligt

löneldass 21 — för närvarande löneklass 20 — till teologie kandidater

och till de filosofie kandidater, vilkas kandidatexamen omfattar lägst betyget

med beröm godkänd i minst två av de ämnen, som avses i 4 § tredje stycket

nämnda kungörelse, samt enligt löneklass 20 — för närvarande löneklass

17 _ till lärare, som undergått godkänd tentamen för teologie kandidat
examen

i kyrkohistoria och nya testamentets exegetik. Överstyrelsen har

tillika föreslagit, att arvodet till pensionerad lärare, som avses i kungörelsen

1947: 965, må beräknas efter lägsta löneklassen för extra ordinarie i stället

för, som nu är fallet, för extra lärare.

Departementschefen. Den alltmer framträdande bristen på lärare — f. n.

särskilt i de naturvetenskapliga ämnena — vid de högre skolorna ar agnad

att inge allvarliga bekymmer. Det är uppenbart, att särskilda åtgärder äio

av nöden för att tillförsäkra undervisningen vid dessa skolor goda lararkrafter.

Skolöverstyrelsen har, såsom i det föregående berörts, lor sin del

framlagt förslag, vilka syfta i första band till att stimulera redan utbildade

eller under utbildning varande lärare att i möjligaste män ställa sina kraiter

till förfogande och i andra hand till att väcka håg och intresse för läraiyrket

i allmänhet. Otvivelaktigt kunna vissa av de förordade åtgärderna

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 266-

vara ägnade att gynnsamt påverka lärarsituationen vid de högre skolorna.

I den mån de icke påkalla medverkan från riksdagens sida torde det få ankomma

pa Kungl. Maj :t att träffa de avgöranden, som må befinnas lämpliga.

Jag vill framhålla, att utvecklingen sannolikt kan komma att framtvinga

till sina konsekvenser än mer genomgripande åtgärder än de överstyrelsen

nu ifrågasatt.

För närvarande anlitas ett antal folkskollärare för undervisning i de

högre skolorna. Såsom överstyrelsen framhållit synes det angeläget, att den

utbildning, dessa lärare erhållit i seminarierna, kompletteras för att de

bättre skola bli i stånd att behärska de svårigheter, som möta vid undervisning

i de högre skolformerna. Särskilt gäller detta ämnena fysik och

kemi med de större krav på experimentell erfarenhet, som där ställas på

lararen. Jag biträder därför överstyrelsens förslag om anordnande av fortbildningskurser

i dessa ämnen för folkskollärare, om möjligt redan instundande

sommar. Jag finner även skäl tala för att, såsom överstyrelsen ifrågasatt,

kurserna stå öppna jämväl för övningslärare, i den mån de avlagt

studentexamen på reallinjen. Vad överstyrelsen anfört rörande omfattningen

av ifrågavarande kursverksamhet och de beräknade kostnaderna för

densamma ha icke givit mig anledning till erinran. För ändamålet torde

sålunda böra anvisas ett reservationsanslag av 36 000 kronor. Med hänsyn

till ovissheten rörande den närmare tidpunkten för kursernas anordnande

och då under alla omständigheter vissa utgifter för förberedande åtgärder

föi desamma torde vara erforderliga redan innevarande budgetår, torde

anslaget böra anvisas å tilläggsstat för detta budgetår.

Beträffande de av överstyrelsen föreslagna ändringarna i fråga om gällande

bestämmelser angående timarvoden vill jag erinra, att riksdagen i

fjol lämnade utan erinran ett av chefen för finansdepartementet i propositionen

1947: 281 gjort uttalande, att det borde ankomma på Kungl. Maj :t

att i enlighet med vissa angivna för lönesättningen grundläggande regler

utfärda bestämmelser angående avlöningsförmånerna för olika slag av timlärare.

I anslutning härtill torde det jämväl få ankomma på Kungl. Maj :t

att vidtaga de ändringar av ifrågavarande bestämmelser, som kunna befinnas

påkallade ur rekryteringssynpunkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte förslå riksdagen

att till Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 36 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Ljungberg.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

43

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter

under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför

därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 13 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Ytterligare bidrag till Sveriges

utsädesförening. Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag

till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för innevarande budgetår är anslaget

uppfört med ett belopp av 420 400 kronor, varjämte 1948 års riksdag

å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår anvisat ett anslag av

23 600 kronor.

I skrivelse den 25 mars 1948 har Sveriges utsädesförening anhållit, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten anvisa

ytterligare dels ett belopp av 44 550 kronor för täckande av vissa kostnader

för ökade löner åt föreningens arbetare och avdelningsbiträden under tiden

1 januari—30 juni 1948, dels ett belopp av 29 700 kronor för täckande av

vissa kostnader för samma ändamål under budgetåret 1948/49. I ärendet

ha utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen den 8 april 1948 och av statskontoret

den 22 april 1948.

Såsom skäl för ansökan om ytterligare statsbidrag har föreningen åberopat

de osedvanligt starka lönehöjningar föreningen nödgats vidtaga genom

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kunc/I. Maj:ts proposition nr 266.

ett nyligen för år 1948 träffat löneavtal med föreningens arbetare, vilka vore

anslutna till Svenska lantarbetareförbundet. Dessa lönehöjningar hade medfört

betydligt större kostnadsökningar än som av föreningens styrelse kunnat

beräknas vid tiden för ingivandet av framställningarna om anslag för innevarande

och nästa budgetår.

Föreningen har framhållit, bland annat, att de enligt kollektivavtal reglerade

lönerna under de senaste åren undergått högst betydande ökningar.

Lönerna hade sålunda ökats genom 1945 års löneavtal med i genomsnitt

cirka 12 procent samt genom det för åren 1946 och 1947 gällande avtalet

med ciika 17,9 procent av de under år 1945 tillämpade lönerna. Från och

med den 1 maj 1947 hade genomförts en förhöjning av det rörliga tillägget

till lantarbetarlönen med 5 procent varefter slutligen från och med den 1

november samma år skett en löneökning för här ifrågavarande arbetare

med 15 öre per timme för manlig och 12 öre per timme för kvinnlig anställd.

De av lönehöjningarna orsakade kostnadsökningarna, vilka i regel

icke kunnat förutses vid uppgörande av statförslagen för respektive år, hade

täckts dels genom opåräknat stora inkomster antingen i tilläggsavgift från

Allmänna s"\enska utsädesaktiebolaget eller från de kemiska och cereala

laboratorierna, dels genom statsanslag anvisade på tilläggsstat. Angående

verkningarna av det förenämnda för innevarande kalenderår gällande löneavtalet

och angående möjligheterna för föreningen att täcka de av detsamma

föranledda löneökningarna har föreningen anfört följande.

Enligt avtalet ökas timlönerna i medeltal för alla åldersgrupper av anställda

nied cirka 27 öre och för de högsta åldersgrupperna med ända till

33 öre, jämfört med de efter indexökningen den 1 maj 1947 utgående

lönerna. Dessa lönestegringar innebära för första halvåret 1948 en kostnads
ooV.

1-1!,8 f°r utsädesföreninHen 0111 44 550 kronor — därav för huvudanstalten

28 God kronor och för filialerna 15 900 kronor. I summan ingår dock ej

utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra medel än

statsmedel, nämligen kromosomlaboratoriets verksamhet, den del av kontrollbyråns

verksamhet, som gäller kontroll av Allmänna svenska utsädesaktiebolagets

saluförda produkter, den del av kemiska och cereala laboratoriernas

verksamhet, som rör analyser åt främmande uppdragsgivare, samt

den förädlingsverksamhet med nya kulturväxter, som bekostas av enskilda

intressenter. Den i statförslaget för budgetåret 1947/48 beräknade kostnadsramen

lämnar icke rum för någon lönehöjning. Opåräknade utgifter av det

slag, varom har är fråga, ha visserligen under tidigare år stundom kunnat

tackas genom okade inkomster från Allmänna svenska utsädesaktiebolaget

— såsom skett 1947 samt genom den verksamhet för utomstående uppdragsgivare,

som bedrives vid kemiska och cereala laboratorierna. Vad den

första inkomstposten beträffar, torde det emellertid icke vara att påräkna,

att inkomsterna från bolaget under instundande budgetår skola bliva nämnvärt

större än som i statförslaget för sagda tid beräknats. Utgifterna för föreningens

kontrollverksamhet ha dessutom på grund av lönehöjningarna under

de senaste åren ökats avsevärt, utan att någon ökning ägt rum av den

härför utgående ersättningen, vilken regleras i ett till år 1950 löpande avtal

mellan föreningen och statens centrala frökontrollanstalt. Ej heller vågar

toreningen rakna med något mera betydande inkomstöverskott från kemiska

och cereala laboratoriernas verksamhet, vilket skulle kunna användas för

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

att täcka omkostnaderna för den beslutade löneökningen, då ifrågavarande

verksamhet under senare tid varit av mindre omfattning än förut — beroende

bl. a. på att ingen nämnvärd spannmålslagring för närvarande ager

rum inom landet — och då den under senare år även för personalen vid

ifrågavarande laboratorier inträffade starka lönestegringen medfört utgiftsökningar,

som hittills icke kompenserats genom ökade analystaxor.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande förordat, att föreningen tilldelades

erforderligt statsbidrag för täckande av ifrågavarande merutgifter. Lantbruksstyrelsen

har dessutom framhållit, att styrelsen genom beslut den

24 mars 1948 förordnat, att de för undersökning och provtagning vid statens

lantbrukskemiska kontrollanstalt och med statsmedel understödda lokala

lantbrukskemiska kontrollstationer fastställda taxeavgifterna, vilka

jämväl tillämpades beträffande vid utsädesföreningens kemiska laboratorium

utförda analyser, från och med den 1 april 1948 tills vidare skulle

utgå med en förhöjning av 30 procent. Med hänsyn till omfattningen av

den för närvarande vid utsädesföreningens kemiska laboratorium bedrivna

verksamheten syntes emellertid, enligt vad styrelsen inhämtat, detta förhållande

icke kunna förväntas utöva någon mera påtaglig inverkan på föreningens

ekonomiska ställning. Det syntes därför icke vara anledning att

på grund av den genomförda taxehöj ningen ifrågasätta någon reducering

av det utav föreningen begärda beloppet.

Statskontoret har ansett, att de av utsädesföreningen begärda bidragsbeloppen

i första hand borde nedsättas med de belopp, varmed föreningens

inkomster komme att öka på grund av de vidtagna höjningarna av taxeavgifterna

för de analyser, som utfördes vid föreningens kemiska laboratorium.

Det hade emellertid visat sig icke vara möjligt att för närvarande

kunna erhålla någon bestämd uppgift beträffande storleken av den ökning

av föreningens inkomster, som kunde bliva en följd av taxeökningen. Härutöver

ville statskontoret föreslå, att de av föreningen tillämpade taxorna

för speciella undersökningar vid de kemiska och cereala laboratorierna genomgående

underkastades en skyndsam revision i syfte att så förbättra

föreningens inkomster, att särskilda bidrag av statsmedel av här ifrågavarande

slag icke behövde ifrågakomma.

Departementschefen. Av den föregående redogörelsen framgår att det

mellan Sveriges utsädesförening och Svenska lantarbetareförbundet för år

1948 träffade kollektivavtalet medför väsentligt ökade löneomkostnader för

föreningen under sagda år. Mot beräkningen av den ifrågavarande utgiftsökningen

har jag intet att erinra.

Såsom skett vid tidigare tillfällen synes föreningen även denna gång principiellt

böra komma i åtnjutande av bidrag av statsmedel till täckande

av de beräknade kostnadsökningarna, vilka icke helt kunnat förutsättas

vid uppgörandet av föreningens stat. I likhet med vad statskontoret föreslagit

förutsätter jag emellertid därvid, att de speciella taxor, som äga

tillämpning beträffande undersökningar utförda vid de kemiska och cereala

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

laboratorierna åt utomstående uppdragsgivare, skyndsamt omprövas och de

taxehöjningar vidtagas som ur olika synpunkter te sig lämpligast. Härigenom

torde i framtiden de höjda arbetslönerna kunna motvägas.

Vad beträffar det av föreningen för tiden den 1 januari—30 juni 1948 begärda

beloppet, 44 550 kronor, synes detta på sätt statskontoret föreslagit

böra reduceras med det belopp, varmed föreningens inkomster komma att

öka på grund av de redan genom lantbruksstyrelsens beslut den 24 mars

1948 vidtagna taxehöjningarna. Såsom statskontoret i sitt yttrande anfört

torde emellertid svårigheter möta att med säkerhet kunna beräkna sistnämnda

belopp. Jag anser mig likväl böra föreslå att det av föreningen begärda

bidraget minskas till ett avrundat belopp av 40 000 kronor.

Vad slutligen angår den i utsädesföreningens skrivelse gjorda framställningen

om statsbidrag för täckande av de ökade löneomkostnaderna under

nästkommande budgetår synes denna fråga böra behandlas i ett senare sammanhang,

då ökade möjligheter att överblicka föreningens inkomster kunna

förväntas föreligga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Ytterligare

bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 40 000.

[2.] Förberedande organisatoriska åtgärder i samband med jordbrukets

rationalisering m. m. För ifrågavarande ändamål har å riksstaten för innevarande

budgetår uppförts ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

Till undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer och brukningskostnader

har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 (prop.

nr 163, bil. 7, punkt 2) anvisats ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Genom beslut den 2 maj 1947 har Kungl. Maj :t för ledningen av förenämnda

undersökningar tillsatt en kommitté, vilken sedermera antagit namnet

fältarronderingskommittén.

Fältarronderingskommittén har den 16 mars 1948 gjort framställning om

att för komplettering av vissa fältundersökningar få disponera ett belopp

av 20 000 kronor utöver förenämnda anslag å 70 000 kronor, vilket ställts

till kommitténs förfogande. Kommittén har därvid anfört, att kommittén

under det gångna året i samarbete med svenska lantarbetsgivareföreningen

utfört ett stort antal tidsstudier över de vanligaste detaljerna av fältarbetet

inom olika delar av landet. Ett antal tidigare under år 1946 i samarbete

mellan vattenfallsstyrelsen och lantarbetsgivareföreningen utförda undersökningar

hade även ställts till kommitténs förfogande. Det hade emellertid

visat sig, att det hittills erhållna materialet i vissa avseenden behövde kompletteras

för att på ett mera betryggande sätt tillåta en sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Ett starkt skäl för en komplettering av materialet vore jämväl att den extrema

torka, som rått under större delen av år 1947, i viss utsträckning

kunde antagas ha påverkat vissa detaljer särskilt inom plöjnings- och skördearbetet.

Kommittén har upplyst, att av de för dess undersökningar tidigare anvisade

medlen återstode omkring 15 000 kronor. För att fältundersökningarna

skulle kunna fortsättas erfordrades ytterligare 20 000 kronor. I detta sammanhang

har kommittén framhållit fördelen av att arbetet finge slutföras

med den personal, som nu vore insatt i detsamma. Då kommittén förutsatt,

att resultaten av dess undersökningar komme att bliva till stort gagn även

vid genomförandet av rationaliseringsprogrammet för jordbruket, har kommittén

begärt att till dess förfogande måtte ställas 20 000 kronor av de

medel, som anvisats centrala lantbrukskommittén.

I remissutlåtande den 26 mars 1948 har centrala lantbrukskommittén förklarat

sig icke ha något att erinra mot att fältarronderingskommittén anvisades

ett tilläggsanslag av 20 000 kronor ur anslaget till Förberedande organisatoriska

åtgärder i samband med jordbrukets rationalisering m. m.

Lantbrukskommittén har därvid uttalat, att resultaten av de undersökningar,

med vilka fältarronderingskommittén för närvarande vore sysselsatt,

kunde väntas bliva av stort värde för lantbruksnämnderna i deras

arbete med jordbrukets yttre och inre rationalisering. Härigenom vunnes

ett säkrare underlag för bedömande av den ekonomiska effekten av åtgärder

för att förändra fältens form och storlek genom olika grundförbättringsarbeten.

Vidare vore undersökningarna av grundläggande betydelse för

olika fastighetstekniska spörsmål, särskilt utformningen av väg- och dikessystemen.

Lantbrukskommittén har upplyst att av anslaget till Förberedande organisatoriska

åtgärder i samband med jordbrukets rationalisering in. m. intill

den 26 mars 1948 tagits i anspråk sammanlagt cirka 150 000 kronor.

Betydande utgifter framför allt under maj och juni månader i år återstode,

men enligt kommitténs uppskattning komme dock under alla omständigheter

en behållning av 20 000 kronor att finnas å anslaget den 1 juli 1948.

Departementschefen. Enligt vad fältarronderingskommittén anfört skulle

de undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer och brukningskostnader,

till vilka 1947 års riksdag anvisat medel, behöva kompletteras

med vissa ytterligare arbetsstudier. Då jag finner det angeläget, att resultaten

av dessa undersökningar bliva så tillförlitliga som möjligt, vill jag

tillstyrka, att den föreslagna kompletteringen kommer till stånd. Med hänsyn

till att undersökningarna väntas få stor betydelse för verksamheten

med jordbrukets rationalisering anser jag, att kostnaderna för de ytterligare

fältundersökningarna, vilka beräknats uppgå till 20 000 kronor, böra

bestridas från det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget

till Förberedande organisatoriska åtgärder i samband med

jordbrukets rationalisering m. in. Härtill torde riksdagens medgivande erfordras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att av det å riksstaten för budgetåret 1947/

48 anvisade reservationsanslaget till Förberedande organisatoriska

åtgärder i samband med jordbrukets rationalisering

in. in. må till fortsatta undersökningar rörande sambandet

mellan ägofigurer och brukningskostnader tagas i anspråk

högst 20 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hanns Otto Duselius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

49

Bilaga 8.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor om

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang

äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet

med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avslcrivningsbehovet

för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga

avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov

uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar

liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och

jämkningar vidtagas av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar

avskrivning är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens af färsverksf onder. Från statens järnvägars dispositionsanslag

ha enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 maj 1948 (jfr prop. nr

1948/262) bestritts vissa kostnader för anordningar för lastning och lossning

av sockerbetor å tillhopa 673 000 kronor. Tidigare för samma ändamål

särskilt anvisade investeringsanslag ha avskrivits med 50 procent. Då samma

grunder för avskrivning fortfarande böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag

av 336 500 kronor uppföras under rubriken Statens järnvägars

dispositionsanslag.

Statens allmänna fastighetsfond. Anslaget till iståndsättande

av vissa beskickningsfastigheter å 300 000 kronor torde med hänsyn

till att investeringarna huvudsakligen avse löpande underhåll och så
4

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. iSr 266.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj:ts proposition nr 266.

lunda icke kunna sägas väsentligt höja fastighetsvärdena böra i sin helhet

avskrivas. Likaledes bör anslaget till inlösen av garage vid landsfiskalsbostället

i Arjeplog å 5 500 kronor helt avskrivas med hänsyn till investeringens

art. Anslagen till iståndsättande av beskickningsfastigheten i London

å 250 000 kronor, till iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris

å 80 000 kronor, till iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors

å 80 000 kronor, till inköp och iståndsättande av fastigheter i New York å

440 000 kronor, till anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge

distrikt å 15 300 kronor samt till om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats

å 1 000 000 kronor torde i enlighet med hittills tillämpade principer böra

avskrivas med 25 procent. Anslaget till merkostnader för vissa byggnadsarbeten

å 3 500 000 kronor avser byggnadsföretag, för vilka olika grundavskrivningsprocent

— 50 eller 25 procent — tillämpats. Då samtliga byggnadsföretag

i nuvarande bristläge icke ansetts kunna utföras samtidigt, har

investeringsanslaget endast upptagits till ungefär hälften av de för byggnadsföretagen

beräknade totala merkostnaderna. Det är således ej möjligt

att på förhand närmare angiva till vilka byggnadsföretag investeringsanslaget

kommer att användas. Avskrivningsanslaget torde därför böra beräknas

till 50 procent av investeringsbeloppet. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela närmare bestämmelser rörande anslagets disposition.

Övriga anslag, nämligen till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. å 259 500 kronor, till nybyggnad för meteorologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala å 12 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid

småskoleseminarierna å 960 000 kronor samt till nybyggnad av skolhus för

Skytteanska skolan i Tärna å 195 000 kronor, torde enligt gällande grunder

böra avskrivas med 50 procent.

Försvarets fastighetsfond. Anslaget till flyttning av vissa

drivmedelscisterner på Gotland å 245 000 kronor torde enligt gällande regler

böra avskrivas med 50 procent. Avskrivningsbeloppet bör uppföras under

det för investeringar i arméns delfond gemensamma avskrivningsanslaget.

Statens utlåningsfonder. Investeringsanslaget till värnpliktslånefonden

å 100 000 kronor torde helt böra avskrivas, då från fonden utlämnade

lån löpa räntefritt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

Statens järnvägars dispositionsanslag . . kronor 336 500

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

51

Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

Islåndsättande av beskickningsfastighe
ten

i London .................... kronor 62 500

1 ståndsättande av vissa beskicknings
fastigheter

...................... » 300 000

Iståndsättande av beskickningsfastighe
ten

i Paris ...................... » 20 000

Iståndsättande av beskickningsfastighe
ten

i Helsingfors.................. » 20 000

Inköp och iståndsättande av fastigheter

i New York ...................... » 110 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m................. » 129 800

Anordnande av tjånstebostad åt landsfiskalen

i Föllinge distrikt ........ » 3 800

Inlösen av garage vid landsfiskalsbo
stället

i Arjeplog ................ » 5 500

Kommunikationsdepartemen
tet:
Om-

och tillbuqqnad av Arvfurstens palats

............................ » 250 000

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

............................ » 1 750 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för meteorologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala .. » 6 000

Vissa byggnadsarbeten vid småskolese
minarierna

...................... » 480 000

Nybyggnad av skolhus för Skytteanska

skolan i Tärna .................. » 97 500

Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond .................. » 122 500

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Statens utlånings fonder.

Försvarsdepartementet:

Värnpliktslånefonden ................ kronor 100 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl Olof Sommar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

53

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 maj 19k8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 7 b. Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter. För detta ändamål

har riksdagen anvisat dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 ett investeringsanslag av 150 000 kronor, dels ock å riksstaten

för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag av 100 000 kronor eller

sammanlagt 250 000 kronor. Enligt vad vid anmälan av ifrågavarande

ärende anfördes ha med kriget sammanhängande förhållanden medfört, att

statens fastigheter i vissa tidigare krigförande eller ockuperade länder skadats

eller att erforderliga reparationer måst uppskjutas. Därjämte framhöll

jag, att det i dåvarande läge icke vore möjligt närmare ange anslagsbehovets

storlek, varför reservation gjordes för eventuellt ytterligare uppkommande

medelsbehov. I enlighet med nämnda uttalande beträffande anslagets användande

ha därav bestritts kostnader för iståndsättande av beskickningsfastigheterna

i Bryssel, Oslo, Reykjavik och Warszawa.

På grund av förhållanden, som sammanhänga med kriget, ha reparationsoch

underhållsarbeten jämväl å andra fastigheter måst eftersättas under

krigsåren och först på senare tid kunnat utföras. Den för normala underhållsarbeten

avsedda, för innevarande budgetår i staten för statens allmänna

fastighetsfond, utrikesdepartementets delfond, med 185 000 kronor upp
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts proposition nr 266.

tagna anslagsposten för reparations- och underhållsarbeten har visat sig

otillräcklig för bestridande även av de kostnader för eftersatta reparationsarbeten,

som måst utföras. Gjorda beräkningar giva vid handen, att för dvlika

reparations- och underhållsarbeten under innevarande budgetår erfordras

ett belopp av 100 000 kronor. Det syntes lämpligt, att nämnda belopp äskas

under särskilt anslag. Därutöver behövas emellertid för iståndsättningsarbeten

av mera omfattande art å vissa beskickningsfastigheter ytterligare

ett belopp av omkring 200 000 kronor. Därav hänför sig största delen eller

omkring 174 000 kronor till arbeten å den av statens fastigheter i Washington,

i vilken sändebudets bostad är inrymd; dessa arbeten gälla i främsta

rummet installation av hiss. Vidare påkallas vissa reparationsarbeten å beskickningsfastigheten

i Madrid; de avse huvudsakligen iståndsättande av fasaderna

samt fuktisolerings- och målningsarbeten i källaren. Kostnaderna

härför ha beräknats till 23 000 kronor. Sammanlagt erfordras alltså för ändamålet

(100 000 -j- 174 000 -j- 23 000) i runt tal 300 000 kronor. Jag hemställer

sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av .. kronor 300 000.

[2.] 7 c. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (prop. 2/1945) anvisade riksdagen å tilläggsstat II för

budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av 75 000 kronor för iståndsättande

av beskickningsfastigheten i Paris. Detta belopp har till fullo förbrukats,

huvudsakligen för iståndsättande av fastigheten Avenue Marceau

58, i vilken sändebudets bostad är inrymd. Det har emellertid sedermera

visat sig vara av behovet påkallat att verkställa ytterligare reparationsarbeten

avseende i främsta rummet kanslibyggnaden vid Rue de Bassano och

det å gården till fastigheten uppförda bostadshuset. En å fastigheterna företagen

syn har nämligen givit vid handen, att vissa in- och utvändiga reparationsarbeten

äro oundgängligen nödvändiga. De sammanlagda kostnaderna

för dessa arbeten ha beräknats till ca 80 000 kronor, varav för reparation

av kanslibyggnadens och gårdshusets tak och fasader 24 000 kronor,

för inre reparationsarbeten i dessa byggnader 36 500 kronor samt för uppförande

av ett garage 12 000 kronor.

Under hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av..............kronor 80 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

[3.] 7 d. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors. För ifrågavarande

ändamål ha anvisats två investeringsanslag å tillhopa 330 000

kronor, varav dels 240 000 kronor å tilläggsstat II för budgetåret 1944/45

(rd. skr. nr 39/1945), dels ock 90 000 kronor å tilläggsstat I för budgetåret

1945/46 (rd.skr. nr 544/1945).

Under arbetets gång har det befunnits nödvändigt att för fastighetens

fullständiga iståndsättande låta utföra arbeten av större omfattning än vad

tidigare förutsetts. Då därjämte arbetskostnaderna stigit avsevärt under

byggnadstiden, ha nämnda anslag visat sig otillräckliga för ändamålet. För

beskickningsfastighetens fullständiga iståndsättande erfordras därför enligt

verkställda beräkningar ytterligare ett belopp av 80 000 kronor, och jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i

Helsingfors å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av .................................... kronor 80 000.

[4.] 7 e. Inköp och iståndsättande av fastigheter i New York. Riksdagen

bär för inköp och iståndsättande av ifrågavarande fastigheter anvisat sammanlagt

2 532 000 kronor, nämligen dels för inköpet av fastigheterna å

tilläggsstat I för budgetåret 1946/47 1 865 000 kronor och å riksstaten för

budgetåret 1947/48 242 000 kronor, dels ock för iståndsättandet å tilläggsstat

1 för budgetåret 1946/47 425 000 kronor.

Under byggnadsarbetenas gång har det visat sig, att mer omfattande reparationsåtgärder

än vad som ursprungligen förutsetts blivit erforderliga

för att fastigheterna skulle sättas i ett tillfredsställande och för sina ändamål

lämpat skick. Då därtill kommit den i Amerikas Förenta Stater inträffade

stegringen i arbetskostnaderna ha för byggnadsarbetena beviljade anslag

visat sig otillräckliga. Vidare ha kostnaderna för inköpen av fastigheterna

på grund av oförutsedda merutgifter i samband med köpen (avgifter

m. m.) kommit att något överstiga beräknade belopp. För iståndsättandet

av fastigheterna erfordras sålunda ytterligare 415 000 kronor och

för inköpen av desamma ytterligare 25 000 kronor. Jag hemställer därför,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp och iståndsättande av fastigheter i New

York å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av.......... kronor 440 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Tore Högstedt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

57

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Inrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 19k8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler härefter

under inrikesdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 9. Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge distrikt.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 till 1947 års riksdag

framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 233) för budgetåret 1947/48

under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, ett investeringsanslag

av 80 000 kronor till anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen

i Föllinge distrikt.

Genom beslut den 13 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt länsstyrelsen i

Jämtlands län att för en kostnad av högst 80 000 kronor låta å kronans

fastighet Lägden 1=°, Föllinge kyrkby, uppföra ifrågavarande tjänstebostad.

Därjämte föreskrevs, att byggnaden skulle uppföras i huvudsaklig överensstämmelse

med ritningar, vilka upprättats genom byggnadsstyrelsens försorg,

länsstyrelsen dock obetaget att i samråd med länsarkitekten och

byggnadsstyrelsen vidtaga sådana ändringar, som kunde visa sig erforderliga

för begränsning av kostnaderna inom angivna kostnadsram eller som

eljest befunnos lämpliga och kunde vidtagas utan kostnadsökning. Anslaget

ställdes till byggnadsstyrelsens förfogande, att på rekvisition, i mån av arbetets

utförande, utbetalas til! länsstyrelsen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I skrivelse den 17 oktober 1947 har byggnadsstyrelsen anmält, att länsstyrelsen

gått i författning om ett successivt genomförande av arbetet.

Länsstyrelsen hade i skrivelse till byggnadsstyrelsen framhållit, att det

finge anses uppenbart, att landsfiskalsbostaden icke kunde uppföras för

den beräknade kostnaden av högst 80 000 kronor. Vid rådande pris- och löneläge

syntes byggnaden komma att betinga en kostnad av mellan 90 000 och

95 000 kronor, varför ett tilläggsanslag komine att bliva erforderligt. Byggnadsstyrelsen

hade för avsikt att så snart närmare kostnadsuppgifter erhållits

från länsstyrelsen inkomma med slutgiltig framställning beträffande

dylikt tilläggsanslag.

Under förmälan att länsstyrelsen numera uppgivit byggnadskostnaderna

till sammanlagt cirka 95 300 kronor, varvid dock någon förskjutning av

totala kostnadsbeloppet i ena eller andra riktningen kunde förväntas, har

byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 mars 1948 meddelat, att styrelsen icke

hade något att erinra mot nämnda kostnadsuppgift.

Departementschef en. Uppförandet av landsfiskalsbostaden i Föllinge har

numera fortskridit så långt, att byggnaden befinner sig under tak och inredningsarbetet

pågår. Med hänsyn härtill och då de slutliga byggnadskostnaderna,

enligt vad länsstyrelsen under hand upplyst, komma att uppgå

till det av styrelsen förut uppgivna beloppet 95 300 kronor, förordar jag, att

på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett anslag

av (95 300—80 000) 15 300 kronor för att täcka de uppkomna kostnadsökningarna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i

Föllinge distrikt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av .................................... kronor 15 300.

[2.] 10 a. Inlösen av garage vid landsfiskalsbostället i Arjeplog. Vid den

28 september 1947 å landsfiskalsbostället i Arjeplogs landsfiskalsdistrikt

hållen av- och tillträdessyn yrkade avgående landsfiskalen H. E. Svenonius

ersättning av statsverket för bl. a. ett av honom i bostadens källarvåning

åren 1939 1940 inrett garage med 7 000 kronor. I en till länsstyrelsen i

Norrbottens län ingiven skrivelse till Kungl. Maj :t av den 5 februari 1948

har Svenonius bl. a. framhållit, att han under en lång följd av år varit

tvungen att hålla sig med egen bil, att han, då garage icke stått att hyra,

funnit sig nödsakad att låta inreda ett dylikt samt att hans efterträdare,

landsfiskalen B. Rosenlund, som också hade egen bil, tagit garaget i bruk.

Rosenlund hade i ett vid skrivelsen fogat intyg vitsordat behovet av garage

på landsfiskalsbostället.

Länsstyrelsen har med överlämnande av ifrågavarande framställning tillstyrkt

bifall till densamma.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungi. Maj:ts proposition nr 266.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande över framställningen förklarat, att garaget

inretts utan styrelsens vetskap och tillstånd, men att, därest det vore

nödvändigt för landsfiskalen att ha tillgång till garage, styrelsen icke hade

något att erinra mot att sökanden erhölle ersättning för sina kostnader å

garaget. Enligt av länsarkitektkontoret på uppdrag av styrelsen verkställda

beräkningar kunde byggnadskostnaderna uppskattas till 5 500 kronor, vilket

belopp av styrelsen tillstyrktes såsom i och för sig skälig ersättning.

Departementschefen. Vid samtliga av staten för landsfiskaler anordnade

tjänstebostäder (Karesuando, Tärna, Särna och Arjeplog) finnas garage inrättade.

Garagen ha utom beträffande Arjeplog bekostats av statsverket. Vid

den under uppförande varande landsfiskalsbostaden i Föllinge distrikt inredes

garage på statens bekostnad. Med hänsyn härtill och då det ur tjänstesynpunkt

torde vara värdefullt att landsfiskalen i distriktet har egen bil,

men vissa svårigheter finnas att i orten förhyra lämpligt garage, får jag

föreslå att staten inlöser det av Svenonius inredda garaget. I överensstämmelse

med byggnadsstyrelsens förslag bör ersättning utgå med 5 500 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Inlösen av garage vid landsfiskalsbostället i Arjeplog

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av............ kronor 5 500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

61

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1948 äskade, eller, i förekommande

fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat 11 till

riksstaten för budgetåret 1947/48 utöver de i propositionerna nr 2

och 163 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartemente

G: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

...............................................

Kronor

50 000

III. Utrikesdepartementet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 4 a Ytterligare medel till skrivbiträden, reservationsanslag----

B- 5 a Ytterligare medel till extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag

.................t.....................

D: 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige .......

D: 5 a Svenska kyrkans deltagande i Augustana-Synodens 100-årsjubileum,

reservationsanslag .............• • • ■ • •

D: 5 b Sveriges deltagande i pionjär jubileet i Amerikas Förenta Stater

1948, reservationsanslag.................:.............•

D: 11 a Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag...........................-_j_

60 000

50 000

125 000

56 000

165 000

40 000

496 000

IV. Försvarsdepartementet.

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

...............................................

75 000

C:

H:

V a. Inrikesdepartementet.

4 a

8 a

Fortsatt ombyggnad av statens uppfostringsanstalt å Bona,

reservationsanslag..................................... •

Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag..............................

303 000

60 000

363 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen,

där kronan är väghållare:

Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot auto
-

mobilskattemedlen.................................. 1 000 000

I: 2 a Ersättning för viss fastighet, reservationsanslag............ 1 268 500

2 268 500

VII. Finansdepartementet.

E: 10 a Spärrkontonämnden, reservationsanslag.................... 20 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

B: 40 Arkivstudier i Berlin, reservationsanslag................... 44 QOO

H: 32 a Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare, reservationsanslag

...................................’ gg QOO

1S7. 1 / a Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag............................. 150 000

230 000

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 13 a Ytterligare bidrag till Sveriges utsädesförening........... 40 000

Skogsvård m. m.:

J: 28 a Kostnader för åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter,

reservationsanslag................................... 486 000

G: 54 Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet, reservationsanslag......................... 30 000 000

_________ 30J>26000

Säger för egentliga statsutgifter 34 028 500

3

7 a

7 b

7 c

7 d

7 e

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

Statens järnvägars dispositionsanslag (I: C: 53), reservationsanslag

.......................................... 336 500

B. Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

Iståndsättande av beskickningsfastigheten i London (III: 7 a),

reservationsanslag....................................’ 62 500

Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter (III: 7 b),

reservationsanslag................................... 300 000

Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris (III: 7 c),

reservationsanslag.................................... 20 000

Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors (III:

7 d), reservationsanslag.............................. 20 000

Inköp och iståndsättande av fastigheter i New York (III: 7 e),

reservationsanslag....................................’ 110 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

63

8

9

10 a

12 a

29 a

32

45 a

45 b

1

Kronor

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (III:

8), reservationsanslag................................

Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge

distrikt (III: 9), reservationsanslag......• ..........

Inlösen av garage vid landsfiskalsbostället i Arjeplog (III:

10 a), reservationsanslag.............................

Kommunikationsdepartementet:

Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats (III: 12 a), re
.

servationsanslag......................................

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 29 a), reservationsanslag

.........................................

129 800

3 800

5 500

250 000

1 750 000

E

cklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala (III: 32), reservationsanslag..................

Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna (III: 45 a),

reservationsanslag....................................

Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna (III:

45 b), reservationsanslag..............................

6 000

480 000

97 500

3 235 100

C. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (IV: A: 7 a), reservationsanslag

122 500

D. Statens utlånings fonder.

Försvarsdepartementet:

aa Värnpliktslånefonden (V: aa), reservationsanslag.......... 100 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 3 794100

Summa för driftbudgeten 37 822 600

7 b

7 c

7 d

7 e

8

9

10 a

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter ..........

lståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris........

Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors----

Inköp och iståndsättande av fastigheter i New York.......

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.....

Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge

distrikt ...........................................

Inlösen av garage vid landsfiskalsbostället i Arjeplog----

Säger för kapilalbudgeten

300 000

80 000

80 000

440 000

259 500

15 300

5 500

1 180 300

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

19 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (19)

19 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:382 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1947/48 m. m., i vad propositionen avse a1 i texten
  2. Rskr. 1948:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande skärgårdstrafiken jämte i ämnet väckta motioner. s. 11 i texten
  3. Rskr. 1948:393 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till avsättning till försäkringsexpeditionens fond m. m. a1 i texten
  4. Rskr. 1948:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1947/48 in. m., i vad propositionen avs a1 i texten
  5. SU 1948:229 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten

Visa alla 19