Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område

1948-04-08 · 194 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 194 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:275, Angående åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1

Kr 2?5.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

sgfte på jordbrukets område; given Stockholms

slott den 21 maj 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändring i och

fortsatt giltighet av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift

å mjölk, grädde och ost;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

statsrådet hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att jordbruket i enlighet med den överenskommelse,

som träffats mellan statens livsmedelskommission och jordbrukets organisationer,

skall tillföras en inkomstökning av 163 miljoner kronor. För

undvikande av större prisstegringar i konsumentledet föreslås, att av nämnda

belopp 120,5 miljoner kronor skola tillskjutas av statsmedel i torm av

subvention för mejeri- och slaktdjursprodukter. Återstoden skall enligt propositionen

komma jordbruket till godo genom prishöjningar. Av beloppet

på 120,5 miljoner kronor avses 90 miljoner kronor skola användas för att

möjliggöra i stort sett oförändrade priser på mjölk, smör, ost och grädde

genom utbetalande av ett mjölkpristillägg med i genomsnitt 70 öre per kilogram

mjölkfett från och med den 1 september 1948. Återstående 30,5 miljoner

kronor föreslås skola utbetalas i form av statliga pristillägg på slaktdj

ursprodukter, varigenom priserna på kött och charkuterivaror väntas kunna

bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. I propositionen framhålles, att

eu del av sistnämnda belopp kan komma att utbetalas redan sommaren

1948. Vidare föreslås, att ett belopp av 6 miljoner kronor anvisas till förbättring

av mjölkhandelns marginaler. Denna summa är avsedd att komma

detaljhandeln till godo.

I Bihang till riksdagens protokoll 1048. 1 samt. Nr 274.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Härjämte framläggas vissa förslag till åtgärder för stödjande av avsättningen

av inhemsk ull.

Till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område äskas för budgetåret

1948/49 ett reservationsanslag av 155 miljoner kronor. Slutligen begäres till

Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet dels

ett reservationsanslag av 65 miljoner kronor för budgetåret 1948/49 dels

ock ett reservationsanslag av 30 miljoner kronor å tilläggsstat för budgetåret

1947/48.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

3

Förslag

till

förordning angående ändring i och fortsatt giltighet av förordningen

den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å

mjölk, grädde och ost.

Härigenom förordnas dels att 1, 2 och 4 §§ förordningen den 10 juli 1947

om viss avgift å mjölk, grädde och ost, vilken förordning gäller till och med

den 31 augusti 1948, skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att förordningen -i sålunda ändrat skick skall äga fortsatt giltighet till

och med den 31 augusti 1949.

(Gällande lydelse.)

1 §

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, statens livsmedelskommission

må, i den mån så

prövas erforderligt för att åstadkomma

en utjämning av intäkterna från

olika grenar av mejerirörelse, förordna,

att särskilt avgift (utjämningsavgift)

skall upptagas för

mjölk, grädde och ost, som från

mejeri försäljes till annan än mejeri,

samt för grädde och ost, som vid mejeri

användes för tillverkning av glass

respektive smältost.

Med mejeri---- 1936 (nr 174).

2

I den utsträckning Kungl. Maj :t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

livsmedelskommissionen förordnar

skall utjämningsavgift upptagas

jämväl för mjölk, grädde och ost,

som från mjölkproducent försäljes

till annan än mejeri.

(Föreslagen lydelse.)

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, statens livsmedelskommission

må, i den mån så

prövas erforderligt för att åstadkomma

en utjämning av intäkterna från

olika grenar av mejerirörelse, förordna,

att särskild avgift (u t j ä mningsavgift)

skall upptagas för

mjölk, grädde och ost, som från mejeri

levereras till annan än mejeri eller

av mejeri användes för tillverkning

av andra varor än smör, grädde

och ost.

Med mejeri--- 1936 (nr 174).

§•

I den utsträckning Kungl. Maj :t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

livsmedelskommissionen förordnar

skall utjämningsavgift upptagas

jämväl

a) för margarinost, som säljes av

annan tillverkare än mejeri; samt

b) för mjölk, grädde och ost, som

från mjölkproducent säljes till annan

än mejeri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Utjämningsavgift skall erläggas, i

fall som avses i 1 § av mejeriet och i

fall som avses i 2 § av mjölkproducenten

eller, där varan försäljes till

företag som idkar handel med mjölk

eller mejeriprodukter, av köparen.

§•

Utjämningsavgift skall erläggas, i

fall som avses i 1 § av mejeriet, i fall

varom förmäles i 2 § a) av tillverkaren

samt i fall som i 2 § b) sägs av

mjölkproducenten eller, där varan

säljes till företag som idkar handel

med mjölk eller mejeriprodukter, av

köparen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Sträng fråga om åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets

område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet beräkna för budgetåret 1948/49 dels (p. 81) till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 30 000 000 kronor,

dels ock (p. 82) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 65 000 000 kronor.

Jag torde få erinra, att statens livsmedelskommission i skrivelse den 6

april 1948 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter.

Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns bland annat fogat utlåtande

i ärendet från statens priskontrollnämnd. I anledning av livsmedelskommissionens

framställning har Kungl. Maj :t den 9 april och den 14 maj

1948 meddelat beslut i prisfrågan.

I skrivelse den 19 maj 1948 har statens livsmedelskommission därefter

framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med första kvartalet 1947, hänvisas, utöver vad i det följande

anföres, till propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944,

303/1945, 267/1946 och 280/1947.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Mcij:ts proposition nr 27-5.

Brödsädsregleringen. Med hänsyn till den dåliga skörden av vete och råg

år 1947 har även korn måst i stor utsträckning användas till människoföda

under innevarande regleringsår. Enligt livsmedelskommissionens cirkulär

nr 2913 och de bestämmelser kommissionen utfärdat angående spannmålsregleringen

under regleringsåret 1947/48 (cirkulär nr 2936 a och b) har

därför utfodringsförbud beträffande korn från och med den 9 augusti 1947

gällt inom Götaland, Svealand och Gävleborgs län med undantag av vissa

socknar i norra delen av området. Såsom korn anses även blandsäd, vilken

innehåller minst 70 procent korn. Förutom till gryn har havre i år i viss

utsträckning även måst användas för inblandning i mjöl.

Tidigare har inleverans av brödsäd genom försäljning till handeln och

kvarnarna i regel skolat ske senast den 15 juni. För 1947 års skörd av vete,

råg och korn har däremot den 1 mars satts som sista leveransdag.

För regleringsåret 1947/48 ha på liknande sätt som skett alltsedan regleringsåret

1944/45 fastställts normalpriser på brödsäd, utformade efter en

stigande skala. Medan prisstegringen, såvitt försäljning från odlare angår,

tidigare pågått under tiden september—maj, har den i år avbrutits den 1

mars. Under den tid, skalan omfattar, har priset stigit med 5 öre per deciton

för varje tiodagarsperiod. Utgångspriset den 1 september var för vårvete

av normalkvalitet 31 kronor 5 öre per deciton samt för höstvete och

råg av normalkvalitet 28 kronor 5 öre per deciton. Dessa priser ligga 3 kronor

respektive 2 kronor 25 öre högre än motsvarande priser föregående

regleringsår. Även för korn ha fastställts normalpriser, som stigit med 5 öre

per deciton och tiodagarsperiod under tiden september—februari. Utgångspriset

den 1 september var för korn av normalkvalitet 26 kronor 5 öre per

deciton, d. v. s. 4 kronor 15 öre högre än föregående regleringsår. För icke

fullgod spannmål av vete och råg samt för sådan spannmålsblandning eller

blandsäd, som varit att betrakta såsom brödsäd och som kunnat iordningställas

till fullgod fodervara, har gällt ett minimipris, som med en krona

per deciton understigit det vid leveranstillfället gällande normalpriset på

korn. Vidare har från regleringsårets början gällt skyldighet för Svenska

spannmålsaktiebolaget och auktoriserad spannmålshandlare att för vara,

som uppfyller samtliga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd med det undantaget,

att mältningsgraden uppgår till mer än 5 procent, erlägga betalning

efter den prisregleringsskala, som anknyter till priset på fullgod spannmål,

varvid dock avdrag för mältningsgrad göres även för halten mältade

kärnor utöver 5 procent. Priset på fullgod brödsäd har icke fått understiga

det vid leveranstillfället gällande priset på icke fullgod brödsäd. Systemet

med prisorter för södra och mellersta Sverige har bibehållits. I norra Sverige

gälla normalpriserna vid försäljning från odlare fritt av köparen anvisad

mottagningsplats. Vid överlåtelse av brödsäd till kvarn från spannmålsbolaget

och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85 respektive

50 öre högre än priset till odlare. Leverans från spannmålsbolaget sker

fraktfritt eller eif kvarnort. Vid leverans från spannmålshandlare skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kvarnen ersätta säljaren den del av fraktbeloppet som icke erlägges av

spannmål sbolaget. Bolaget gottgör handlanden den del av fraktkostnaden,

som överstiger 25 öre per deciton, dock högst 1 krona 25 öre per deciton. Vid

här avsedda försäljningar fortgår den successiva stegringen av priset ända

fram till den 31 augusti 1948 (cirkulär nr 2936 a och b).

De under regleringsåret 1947/48 gällande bestämmelserna om kvalitetsfordringar

och prisregleringsskalor för brödsäd innebära vissa ändringar i

förhållande till de förut gällande. Eftersom korn betraktats som brödsäd ha

sålunda prisregleringsbestämmelser införts även beträffande detta sädesslag.

I fråga om råg har bestämts, att halten av mältade kärnor får uppgå

till 3 (förut 2) procent, innan prisreglering skall förekomma. För såväl råg

som vete ha vissa ändringar gjorts i fråga om prisregleringen för rymdvikt,

i det att pristilläggen för vikter, högre än normalvikten, något höjts, liksom

också prisavdragen höjts för vikter lägre än normalvikten. Vidare ha vissa

ändringar i fråga om prisreglering för vattenhalt vidtagits.

I likhet med vad tidigare gällt vid övergången från ett regleringsår till

ett annat har med hänsyn till den successiva prisstegringen under regleringsåret

1946/47 genom spannmålsbolaget verkställts prisreglering beträffande

kvarvarande lager av spannmål hos handeln och kvarnarna den 31

augusti 1947. Härvid har hänsyn tagits till den för regleringsåret 1947/48

genomförda höjningen av prisnivån för spannmål.

I bestämmelserna om förinalning av brödsäd ha fr. o. in. den 1 juni 1947

vidtagits i huvudsak de ändringar, som i det följande angivas (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 2878, 2929, 2981, 2999, 3020, 3031, 3058). Föreskrifterna

om inblandning av vårvete vid förinalning av spannmål till vetemjöl

bibehöllos oförändrade — lägst 10 och högst 20 procent vårvete (och/

eller La Plata-vete) — till den 1 september 1947. Fr. o. in. denna dag har

gällt, att vete, som förmales, till minst 30 procent skall bestå av vårvete.

Under september månad var minimiprocenten dock 25. Någon maximiprocent

har icke föreskrivits. I fråga om utmalningsprocenten har sedan den 1

juni 1947 icke gjorts någon annan ändring än ätt det genomsnittliga minimiprocenttalet

för samsikt fr. o. in. den 1 september höjts från 80,5 till 85.

För korn, havrekärna och majs, som förmales för inblandning i annat mjöl,

ha fastställts genomsnittliga minimiprocenttal på respektive 65, 90 och 60,

att gälla fr. o. in. den 1 september. Uttagningsprocenten för siktat vetemjöl

av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet som i genomsnitt utnyttjas

för kvarnens saluförda vetemjöl) sänktes den 1 september från 79 till 78,5

och den 1 februari till 78.

Mallönen (d. v. s. den ersättning kvarnarna äga betinga sig för lönelörmalning)

har såvitt valssiktning angår fr. o. in. den 1 januari höjts på sätt

framgår av nedan intagna uppställning, däri de gamla beloppen angivas

inom parentes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Öland och

Gotland

Mallön (kr för 100 kg)

Norrland

Riket i

övrigt

6: 50 (5: 50)

6: 35 (5: 35)

5: 50 (4: 50)

De nya bestämmelserna om mallön avse i motsats till de tidigare gällande

icke blott brödsäd utan även korn. För skrädning jämte sammalning eller

siktning av korn får uttagas samma ersättning som för samsiktning.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel. På grund av 1947 års svaga

skörd har tillgången på fodersäd under innevarande regleringsår varit

ännu mera otillräcklig än under regleringsåret 1946/47. En mycket sträng

ransonering har därför måst upprätthållas. Det har även befunnits ofrånkomligt

att liksom under tidigare år fordra avstående av fodersäd till

det allmänna. Såsom förut anförts har korn i stor utsträckning måst användas

till människoföda. Knappheten på foder har ytterligare ökats därigenom

att havre i viss utsträckning måst användas för inblandning i mjöl.

För utfyllande av fodersädstillgångarna har en stor del av fodermedelstilldelningen

utgått i form av kli och betfor. Även en viss kvantitet oljekraftfoder

har måst tagas i anspråk som ersättning för fodersäd. Fodercellulosa

har icke varit tillgänglig under året och någon kompensation i

form av andra fodermedel har på grund av foderläget icke kunnat lämnas

åt sådana kreatursinnehavare, som tidigare brukat använda fodercellulosa.

Foderförsörjningen under året har kommit i försämrat läge även därigenom,

att skörden av stråfoder, framför allt hö, blev svag år 1947.

Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel återfinnas för

tiden 1 juni—31 augusti 1947 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2872,

för september 1947 i cirkuläret nr 2933, för tiden 1 oktober—31 december

1947 i cirkuläret nr 2965, för tiden 1 januari—14 mars 1948 i cirkuläret

nr 3007 och för tiden 15 mars—31 maj 1948 i cirkuläret nr 3059.

Bestämmelserna om avstående av fodersäd under regleringsåret 1947/48,

vilka återfinnas i cirkuläret nr 2980, överensstämma i huvudsak med de

under närmast föregående år gällande. Dock har föreskrivits, att leverans

i första hand skall fullgöras genom försäljning av korn samt att korn skall

vara inlevererat senast den 1 mars (i stället för såsom tidigare 16 april).

För fodersäd har liksom för brödsäd fastställts normalpriser efter en

successivt stigande skala. Såsom ovan anförts har skalan beträffande korn

utformats på samma sätt som för brödsäd, d. v. s. med stegring av 5 öre

per deciton och tiodagarsperiod under tiden september—februari. För övriga

slag av fodersäd stiger priset däremot — liksom under regleringsåret

1946/47 — med 10 öre per deciton och halvmånadsperiod t. o. in. den 1

april 1948. Prisnivån från föregående regleringsår har höjts. Utgångspriset

för annan fodersäd än korn ligger sålunda 2 kronor högre per deciton än

förra året. I fråga om korn är höjningen 4 kronor 15 öre per deciton. Beträffande

handelns och kvarnarnas lager av fodersäd den 31 augusti 1947 har

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

prisskillnadsreglering genomförts efter i huvudsak samma grunder som i

fråga om brödsäd.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande

regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret

1946/47. Dock har i år även utgått en hela landet omfattande tilldelning

av kli med viss myckenhet per ko. Denna tilldelning kunde erhållas

redan på sommaren 1947. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs

län ha således erhållit dels en viss kvantitet oljekraftfoder och kli per

mjölkko (oberoende av mjölkavkastningens storlek) och dels en tilldelning

av oljekraftfoder och kli, vilken baserats på sådan mjölkproduktion som legat

över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra nordligaste länen

har, förutom den tilldelning av kli som utgått med viss myckenhet per ko,

vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande

för utdelning (cirkulär nr 2934). De ordinarie tilldelningarna äro

rätt avsevärt högre än under föregående regleringsår. Särskilt starkt har tilldelningen

av kli ökats. Några allmänna extratilldelningar av oljekraftfoder

och kli för mjölkproduktionen senare under vintern eller våren ha emellertid

i år — till skillnad från förra regleringsåret — på grund av den knappa tillgången

icke kunnat lämnas. — Även under innevarande konsumtionsår ha

odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild tilldelning av oljekrattfoder

(cirkulär nr 2934).

Någon allmän tilldelning av melass har under konsumtionsåret icke utgått.

För tilldelning inom de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna

av Kopparbergs och Värmlands län — där allmän tilldelning utgick föria

året_har emellertid till respektive kristidsstyrelsers förfogande ställts vissa

mindre kvantiteter melass. Vidare har till förfogande för kristidsstyrelserna

i de områden av landet, där 1947 års foderskörd blev särskilt dålig — företrädesvis

västra Sverige — ställts vissa myckenheter melass att efter styrelsernas

prövning utdelas till särskilt behövande innehavare av kor inom

respektive områden.

Liksom under regleringsåret 1946/47 har för innevarande regleringsår

medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga (cirkulär

nr 2990). Denna tilldelning är närmast avsedd som en ersättning för

fodersäd, vilken djurinnehavaren måst avstå till det allmänna. Några extra

tilldelningar av kli för suggor eller fargaltar av det slag, som under förra

regleringsåret lämnades vid upprepade tillfällen, ha däremot på grund av den

allmänna knappheten på foder säd och ersättningsmedel för fodersäd icke

kunnat utgå i år. För digivande modersuggor erhålles fortfarande en extratilldelning

av 50 kilogram fodermedel för varje grisning. Från och med den

1 februari 1948 kan denna tilldelning efter djurägarens val uttagas i form

av kli eller fodersäd (cirkulär nr 3028).

Enligt kungörelse den 15 augusti 1947 (nr 601) har stråfoder fr. o. m.

den 17 augusti 1947 åter underkastats beslag och handelsreglering. Även

i fråga om transport av hö gälla vissa restriktioner, överlåtelse och trans
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

port av halm får tills vidare ske fritt (cirkulär nr 2966). Enligt kungörelse

den 26 september 1947 (nr 697), som trätt i kraft den 1 oktober samma

åi, tår stråloder icke brännas utan tillstånd av livsmedelskommissionen

eller, efter kommissionens bemyndigande, av kristidsstyrelse eller kristidsnämnd.

Genom lag den 20 februari 1948 om rätt för arrendator att bortlöia

stråtoder bär arrendator beretts möjlighet att — liksom under år 1946

och tidigare — efter anvisning av kristidsmyndighet bortföra stråfoder från

av honom arrenderad fastighet utan hinder av vad i arrendeavtalet eller

eljest finnes stadgat rörande förbud mot sådant bortförande. Lagen gäller

till och med den 30 juni 1949.

Även tran har tr. o. in. den 27 november 1947 ånyo underkastats beslag

och handelsreglering (kungörelse den 21 november 1947, nr 834). Enligt de

tillämpningsföreskrifter tfll kungörelsen, som livsmedelskommissionen

meddelat, tår lodertran dock alltjämt säljas utan mottagande av inköpsbevis.

1 fråga om kvalitetskontrollen på fodertran har någon ändring icke

skett sedan föregående regleringsår.

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen

den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade

bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet

även under tillverkningsåret 1947/48.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör

tör potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av

för fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1947/48 liksom

tör närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl.

Maj :t fastställts av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal

mellan livsmedelskommissionen, å ena, och Sveriges stärkeiseproducenters

förening u. p. a., å andra sidan, vilket avtal underställts Kungl. Maj :t för

godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Maj :t förelagts

riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har föreningen utfäst sig att

inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser

upp till en fastställd maximikvantitet, med undantag för

vad som får användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer.

Ä andra sidan har kommissionen, under förutsättning av statsmakternas

godkännande, åtagit sig att vidtaga eller föranstalta om åtgärder

från statens sida för att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett

visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande

lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning

tör ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager,

med visst avdrag, under tre månader från tillverkningsårets utgång. Bestämmelserna

i ämnet för tillverkningsåret 1947/48 återfinnas i Kungl.

Maj:ts brev den 3 oktober 1947.

1 förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen den 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

juni 1943 (nr 484) förlängts att gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid

införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt

dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel innehållande dextrin,

stärkelse, glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt

tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

Beträffande regleringen av handeln med och användningen av potatis och

potatisprodukter har icke skett någon ändring sedan föregående år.

På grund av eftersommarens ihållande torka blev 1947 års potatisskörd

mindre än vad man från början räknat med. Av denna anledning har livsmedelskommissionen

— med vissa undantag — icke medgivit någon tillverkning

av potatissprit under innevarande år.

Vad potatispriset angår låg detta redan under höstmånaderna 1947 högre

än under motsvarande period 1946. Konsumentpriset på potatis var intill

dess normalpriser fastställdes påfallande oenhetligt. Efter erfarenheterna

från vintermånaderna 1947, då potatispriserna på grund av rådande långvarig

kyla undergingo en avsevärd stegring, ansågs det icke tillrådligt att i

år riskera en ytterligare stegring av potatispriset i händelse av en inträdande

köldperiod. På grund härav men även med syfte att nedpressa detaljpriserna

på de konsumtionsorter, där priserna tidigare varit oskäligt höga,

beslöt livsmedelskommissionen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23

januari 1948 att från och med den 7 februari 1948 införa normalpris på

potatis. Vid fastställandet av normalpriserna har man i huvudsak accepterat

de producentpriser, som vid tillfället tillämpades i Skåne. På grundval

härav ha producentpriserna inom de olika prisområdena bestämts efter en

från söder till norr stigande prisskala med slutresultat, att producentpriset

i det nordligaste prisområdet, omfattande Norrland samt Värmlands och

Kopparbergs län, bortsett från s. k. köldtillägg, blivit 18 öre per kilogram

eller 4 öre högre än producentpriset i Skåne.

På grund av den uteblivna potatisbränningen ha potatisodlarna inom

bränneridistrikten hänvisats att leverera den potatis, som icke funnit avsättning

för konsumtionsändamål, till stärkelsefabriker. För att kompensera

odlarnas ökade kostnader för transport av potatis från brännei idistrikten

till stärkelsefabriker har livsmedelskommissionen enligt Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 10 oktober 1947 medgivit utbetalning av visst

fraktbidrag i de fall, då transportvägen överstigit 3 kilometer. Fraktbidraget

har utgjort lägst 35 öre och högst 1 krona per deciton potatis, beroende

på transportvägens längd. Enär stärkelsefabrikerna från början icke i önskvärd

utsträckning kunde mottaga potatis från bränneridistrikten, lämnade

livsmedelskommissionen på senhösten 1947 tillstånd till export av 5 000

ton potatis från bränneridistrikten. Samtidigt medgavs export av 5 000 ton

utsädespotatis. Bland annat beroende pa fraktförhållandena kunde dock endast

4 000 ton bränneripotatis och eu obetydlig kvantitet utsädespotatis exporteras

före årsskiftet. Under februari 1948 visade det sig att inom bränneridistrikten

alltjämt tunnos kvar så stora polatispartier, som lagiats töi

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

konsumtionsändamål, att man icke kunde räkna med att de skulle bli använda

för direkt konsumtion. Vidare blev det undan för undan tydligt att

även inom andra delar av riket funnos större överskottspartier än man från

början ansett. På grund härav och då det alltjämt förelåg ett stort behov av

ytterligare tillverkning av potatismjöl har livsmedelskommissionen ansett

det lämpligt att bereda potatisodlarna inom bränneridistrikten avsättning

för sina överskottspartier av potatis genom att hålla i gång eller igångsätta

erforderligt antal stärkelsefabriker under den tid, som kan visa sig erforderlig

för avverkning av bränneripotatisen. Då avverkningsperioden emellertid

blivit väsentligt framskjuten, kommer det pris, stärkelsefabrikerna

ha att betala vid inköp av potatis, icke att innebära skälig ersättning till

odlarna av bränneripotatis. Livsmedelskommissionen har därför enligt

Kungl. Maj :ts medgivande den 5 mars 1948 beslutat tillförsäkra dessa odlare

ett minimipris av 9 öre per kilogram. I syfte att undvika en höjning

av potatismjölspriset har livsmedelskommissionen vidare enligt Kungl.

Maj :ts nyssnämnda bemyndigande låtit Svenska spannmålsaktiebolaget till

stärkelsefabrikerna utbetala skillnaden mellan minimipriset och det med

ledning av potatisens stärkelsehalt beräknade priset. Då emellertid potatismjölsfabrikationen

under den framskjutna avverkningsperioden likväl av

olika skäl skulle bliva förlustbringande med det tidigare fastställda potatismjölspriset,

har livsmedelskommissionen ävenledes enligt Kungl. Maj :ts

nyssberörda bemyndigande utfäst sig att betala särskild ersättning till stärkelsefabrikerna

för den fortsatta potatismjölstillverkningen. Denna ersättning

har bestämts till 1 krona per hektoliter avverkad potatis för en avverkningskvantitet

av högst 5 000 hektoliter vid varje stärkelsefabrik. För överskjutande

avverkning utgår en reducerad ersättning.

I förevarande sammanhang må även nämnas, att under april i år vissa

mängder matpotatis exporterats till behövande länder i Europa.

Såsom förut framhållits har det icke varit möjligt att helt tillgodose den

inhemska efterfrågan på potatismjöl. För att dock kunna i huvudsak fylla

de mest angelägna behoven har livsmedelskommissionen kraftigt reducerat

tilldelningen av potatismjöl till glykosindustrien, som försäljer den huvudsakliga

delen av sin produktion till choklad- och karamellindustrien. 1

stället ha glykosfabrikerna fått importera vissa kvantiteter potatismjöl för

tillverkning av glykos, och chokladindustrien har därjämte tillåtits importera

vissa kvantiteter glykos.

Slutligen kan nämnas att livsmedelskommissionen enligt överenskommelse

med Sveriges bränneriidkareförening — mot det att potatisodlarna i

bränneridistrikten bibehölle den tidigare odlingen under år 1947 — förbundit

sig att vid en totalskörd av 1 800 000 ton potatis bereda avsättning för

170 000 ton för andra ändamål än inhemsk direktförbrukning eller utfodring.

För den händelse skörden skulle uppgå till 1 900 000 ton respektive

2 000 000 ton har avsättningsgarantien förklarats skola omfatta 200 000 respektive

240 000 ton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Mjölk- och matfettsregleringen. Den redogörelse, som i propostitionen nr

280/1947 lämnats beträffande förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående

mjölkavgift och förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å

margarin och vissa andra fettvaror samt beträffande dessa författningars

tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande om uttagande av

mjölkavgift hav alltså fortfarande icke meddelats och någon ändring av

accisen på margarin in. m. har icke förekommit efter den 13 mars 1947.

Tull å margarin och konstister utgår alltjämt med belopp, motsvarande

accisen och tilläggsaccisen på dessa varor med tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel

budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg

för mjölk in. in. i dess nuvarande lydelse utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag,

producentbidrag, utjämningsbidrag och missväxtbidrag.

Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den

5 september 1942 (nr 748), den 2 april 1943 (nr 136), den 16 juni 1943 (nr

625), den 31 juli 1945 (nr 598), den 30 december 1946 (nr 893), den 26

september 1947 (nr 708) och den 31 oktober 1947 (nr 808).

Den i propositionen nr 280/1947 lämnade redogörelsen för mjölkpristilllägget

äger alltjämt giltighet.

Lantsmörsbidrag utgår alltsedan den 1 januari 1947 endast för i viss ordning

försålt smör, vilket beretts av mjölkproducent, bosatt i Norrland annorstädes

än i Gästrikland. Bidraget utgår med 25 öre per kilogram lantsmör.

Fr. o. in. den 1 mars 1948 har det i propositionen nr 280/1947 beskrivna

sättet för utbetalningen av bidraget ändrats. Enligt bestämmelser,

utfärdade av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 3045), skall sålunda för

lantsmör, som av producent försålts under tiden den 1 mars den 30 juni

1948, bidraget utbetalas till producenten direkt från Svenska mejeriernas

riksförening.

Den ändring i kungörelsen den 28 november 1941, som trädde i kraft den

1 oktober 1947, innebär att arealgränsen för producentbidraget sänkts från

25 till 15 hektar. I övrigt gälla alltjämt de grunder för utbetalande av producentbidraget,

för vilka redogjorts i propositionen nr 280/1947.

Genom den höjning av normalpriserna på mjölk, grädde och ost, som

ägde rum den 10 juni 1947, försämrades lönsamheten av smörberedning

samt tillverkning av torr- och kondensmjölk i förhållande till lönsamheten

av Övriga mejerigrenar. I syfte alt utjämna denna olikhet utfärdade Kungl.

Maj:t den 10 juli 1947 förordning om upptagande av utjämningsavgift å

mjölk, grädde och ost, som från mejeri försäljes till annan än mejeri, samt

å grädde och ost, som vid mejeri användes för tillverkning av glass respektive

smältost. Avgiftsmedlen skulle användas för utbetalande av utjämningsbidrag

för mjölk''. Avgiftens storlek bestämdes i förordningen till liögst 3 öre

per kilogram för mjölk och till högst 50 öre per kilogram för grädde och

ost. Livsmedelskommissionen föreskrev (i cirkulär nr 2904) med vederböiligt

bemyndigande, att utjämningsavgift från och med den 1 augusti 1947

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

tills vidare skulle utgå med 2 öre per liter för mjölk och med 30 öre per

kilogram för grädde och ost. För tiden 10 juni—31 juli 1947 inbetalades

motsvarande avgift från mejerierna till Svenska mejeriernas riksförening i

enlighet med överenskommelse mellan föreningen och livsmedelskommissionen.

Utjämningsavgiften för grädde höjdes sedermera från och med

den 1 november 1947 till 40 öre per kilogram färsk vara och 35 öre per kilogram

steriliserad vara (cirkulär nr 2985).

Den ändring i kungörelsen den 28 november 1941, som tillkom genom

kungörelsen den 31 oktober 1947 innebar, att två nya former av mjölkbidrag

infördes, nämligen utjämningsbidrag och missväxtbidrag.

Genom utbetalande av utjämningsbidrag fördelas de medel, som inflyta

genom upptagande av utjämningsavgiften. Livsmedelskommissionen har i

cirkuläret nr 2985 utfärdat närmare bestämmelser angående utjämningsbidraget.

Enligt dessa bestämmelser utgår bidraget med visst belopp per

kilogram fett i den mjölk, som från och med den 1 september 1947 inväges

vid mejeri direkt från producenter.

Missväxtbidraget utgår i motsats till utjämningsbidraget av statsmedel

och innebär viss ersättning till jordbruket för den inkomstminskning, som

blivit en följd av det försämrade skördeutfallet år 1947. Missväxtbidrag utbetalas

dels i form av allmänt missväxtbidrag, dels i form av differentierat

missväxtbidrag till de av missväxten hårdast drabbade områdena och dels i

form av särskilt missväxtbidrag till lantsmörsproducenter. Det allmänna

missväxtbidraget skall enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 augusti 1947

tills vidare utgå med 1,5 öre per kilogram mjölk, som under tiden från och

med den 1 september 1947 inväges vid mejeri. Livsmedelskommissionen

har emellertid med vederbörligt bemyndigande omräknat bidraget på

grundval av fettmängden i den invägda mjölken till 41 öre per kilogram

mjölkfett (cirkulär nr 2985). Differentierat missväxtbidrag utbetalas

enligt en av Kungl. Maj:t den 19 december 1947 godkänd fördelningsplan

(cirkulär nr 3025). Planen innebär, att det totala bidragsbeloppet,

ungetär 27 miljoner kronor, fördelas mellan de av missväxten hårdast

drabbade områdena med lägst V2 och högst 3 öre för varje kilogram mjölk,

som under tiden september 1946—maj 1947 invägts vid mejerier inom

respektive område. Fördelningen på de olika mejerileverantörerna sker

i törhållande till summan av varje producents leveranser av mjölk till

mejeri under tidsperioderna september 1946—maj 1947 och september 1947

—maj 1948. Det särskilda missväxtbidraget till lantsmörsproducenter utgår

enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 6 februari 1948 med 65 öre per kilogram

lantsmör, som under tiden september 1947—juni 1948 försäljes till mejeri

eller lantsmörshandlare. Utbetalningen verkställes av Svenska mejeriernas

riksförening direkt till vederbörande producenter (cirkulär nr 3045).

I enlighet med beslut av 1947 års riksdag (skrivelse nr 470) har Kungl.

Maj :t liksom under tidigare år medgivit, att till mejerierna få utbetalas

vissa särskilda mjölkbidrag. Under budgetåret 1947/48 ha för detta ändamål

anvisats högst 5 500 000 kronor. De bidrag, som här avses, äro dels de

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av

konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till

de större konsumtionsorterna, dels ock bidrag för upprätthållande av mejeriernas

körlinjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion

transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Sistnämnda

bidrag utgår i Norrland med undantag av Gästrikland för tiden 1 juli 1947—30

juni 1948 samt i övriga delar av riket för tiden 1 oktober 1947—31 maj 1948.

Körlinjebidraget utbetalas månadsvis till mejeri, för vilket den genomsnittliga

kostnaden för intransport av mjölk till mejeriet under månaden överstigit

1,2 öre per kilogram, samt utgår med ett belopp, motsvarande hälften

av den summa, varmed sagda kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per

kilogram. Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj :t erhållit befogenhet förordna,

att ifrågavarande belopp å 5 500 000 kronor må användas för tillgodoseende

jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild

betydelse för mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad i propositionen nr 280/1947 sägs om import av hithörande varor gäller

alltjämt.

De under konsumtionsåren 1940/41—1946/47 vidtagna åtgärder i syfte

att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av

matfett, om vilka förmäles i propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/

1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946 och 280/1947, ha bibehållits. Den ordinarie

tilldelningen av matfett till enskilda förbrukare har intill den 11 oktober

1947 utgått i valfritt slag av matfett. Från och med sistnämnda dag

har halva ransonen utgått i form av annat matfett än smör. Mjölkproducenter

ha dock även efter den 11 oktober 1947 ägt rätt att uttaga hela sin

matfettsranson i form av smör. De bestämmelser angående begränsning av

fetthalten i ost, för vilka redogjorts i propositionen nr 267/1946, gälla alltjämt.

Något allmänt medgivande till framställning av ost med högre fetthalt

i torrsubstansen än 33 procent har fortfarande icke lämnats.

Såsom tidigare nämnts har Kungl. Maj :t förordnat om beslag å samt reglering

av handeln med tran. Denna åtgärd har närmast föranletts av önskemålet

att reglera handeln med sillolja. Livsmedelskommissionen har därför

med stöd av i kungörelsen givet bemyndigande föreskrivit, att handelsregleringen

icke skall omfatta sådan tran, som har ett jodtal överstigande 130

och dessutom antingen uppfyller gällande fordringar för fodertran eller

medicinaltran eller har en halt av fria fettsyror av minst 5 procent (cirkulär

nr 2998). Den handelsreglerade tranen får överlåtas mot inköpsbevis

för matfett och mot särskilda licenser.

Slaktd jursregleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946

lämnats för regleringen av införseln av levande nötkreatur, får och svin,

kött av nötkreatur, får och häst, fläsk samt konserver av dylikt kött eller

av fläsk ävensom angående införselavgift för dylika köttvaror samt angående

s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen

av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. I propositionen

nr 267/1946 redogjordes för vissa ändringar, som nämnda kungörelse

undergått. Enligt kungörelse den 5 december 1947 (nr 914) har i kungörelsen

173/1941 gjorts ytterligare en ändring, innebärande, att numera

fordras särskilt tillstånd icke blott för slakt av eget djur utan även för slakt

av djur, som tillhör annan.

Under tiden efter avgivandet av propositionen nr 280/1947 ha vissa ändringar

genomförts i livsmedelskommissionens på kungörelsen 173/1941

grundade bestämmelser. Sålunda har kommissionen i viss utsträckning

återinfört en reglering av handeln med levande nötkreatur, svin och hästar.

Vidare har kommissionen återinfört en fortlöpande, genom slaktgodemännen

utövad kontroll över djurbesättningarna ävensom på nytt lagt hästkött

och vissa charkuterivaror under ransonering. Slutligen har en skärpning

av bestämmelserna om yrkesmässig slakt genomförts i södra och mellersta

Sverige, varigenom slakten där koncentrerats till offentliga slakthus,

kontrollslakterier och vissa andra av livsmedelskommissionen godkända

slakterier. Dessa åtgärder ha genomförts i olika etapper under februari och

mars 1948. Bestämmelser härom ha intagits i livsmedelskommissionens

cirkulär nr 3012, 3024, 3044, 3050 och 3060.

Vad i propositionen nr 280/1947 sägs om beslag å tarmar samt handelsoch

införselreglering beträffande tarmar gäller alltjämt.

I likhet med föregående år ha under år 1947 tidvis utbetalats vissa statliga

pristillägg för kött och fläsk. Livsmedelskommissionen har sålunda

utbetalat pristillägg för kött av storboskap under tiden den 17 februari—

den 30 mars 1947 samt under tiden den 16 juni—den 26 oktober 1947, för

fläsk under tiden den 5 maj—den 9 november 1947 samt för kött av spädkalv

under tiden den 9 juni—den 14 september 1947. Kungl. Maj :t har genom

beslut den 5 och den 13 juni 1947 bemyndigat livsmedelskommissionen

att för här avsett ändamål disponera sammanlagt 11 miljoner kronor av

reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Äggregleringen. De bestämmelser angående regleringen av in- och utförseln

av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade

ägg, för vilka redogjorts i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt

i kraft.

Under tiden den 8 september 1947—den 4 april 1948 ha normalpriser på

varit gällande.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 19 maj 1948 fogat

vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1946

och 1947 samt januari—mars 1948. Dessa sammanställningar torde såsom

särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kuriffl. Maj:ts proposition nr 275.

rörande produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens

skrivelse.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 3 och 4.) Beträffande de fr. o. in. år 1938

skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning, som

hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för 1947 äro

preliminära.

År

Areal

i hektar av

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8 171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ............

190 296

83 137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822

1945 ............

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4 143

156 738

459 538

1947 ............

140 865

151 600

292 465

110 392

4 765

115157

407 622

Den sammanlagda brödsädsarealen var år 1947 som synes väsentligt lägre

än något annat i sammanställningen upptaget år. I förhållande till närmast

föregående år utgör arealminskningen 11,3 procent. Nedgången, som sammanhängde

med de ogynnsamma väderleksbetingelserna vid höstsådden

och den omfattande utvintringen av höstsäden kompenserades endast delvis

av den rekordartat stora vårveteodlingen.

Utvintringens storlek kan för senare år direkt angivas. En jämförelse

mellan en höstinventering och påföljande sommarinventering visar nämligen

den omfattning, i vilken utvintring förekommit. I följande tablå har

en sådan jämförelse gjorts i fråga om höstvete och höstråg inom Svea- och

Götaland, varjämte uppgifter även lämnas från den senaste höstens arealinventering.

Sädesslag

10/io

1940

3/e

1941

Skillnad

91/lO

1941

Ve

1942

Skillnad

3I/io

1942

Ve

1943

Skillnad

Höstvete. ..

230 216

176 386

53 830

189 701

163 402

26 299

157 028

152 706

4 322

Höstråg----

203 404

197 416

5 988

250 332

243151

7 181

221 625

210 857

10 768

Summa

433 620

373802

59 818

440033

406 553

33480

378 653

363 563

15 090

Sädesslag

20/io

1943

Ve

1944

Skillnad

33/l0

1944

Ve

1945

Skillnad

22/io

1945

Va

1946

1

Skillnad

Höstvete...

194 288

191 247

3 041

207 802

207 180

622

217 307

211844

5 463

Höstråg....

202 988

195 847

7 141

173 772

165 230

8 542

157 107

152 104

5 003

Summa

397 276

387 094

10 182

381574

372 410

9164

374 414

363948

10 466

2 liiliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

Sädesslag

22/io

1946

%

1947

Skillnad

■»/jo

1947

Höstvete____

180 298

140 309

39 989

201254

Höstråg ....

127 465

109 829

17 636

164 724

Summa

307 763

250138

57 625

365 978

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande

utvintring av höstvete (23 respektive 14 procent), medan höstrågen

klarade sig relativt bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43

—1945/46 var utvintringen ej särskilt betydande och varierade för höstvete

mellan 1 och 3 procent och för höstråg mellan 3 och 5 procent av den

besådda arealen. De svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde

däremot, att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och 14 procent

av höstrågarealen måste plöjas upp och sås om.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till följande

uppgifter ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för år 1947

äro preliminära).

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1250

1 630

1 570

1 200

1941.........

1 070

1290

1 370

910

1942 .........

1 780

1580

1 820

1 120

1943 .........

2 330

1450

1 870

1 060

1944 .........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 230

1 540

1 660

1 no

1946 .........

2 470

1 740

1 860

1 190

1947 .........

1 210

1 450

1 250

930

Det senaste årets hektarskördar äro som synes de lägsta, som redovisats

sedan missväxtåret 1941, och ligga i fråga om höstvetet vid knappt hälften

av 1946 års tal.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens

uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1938. Uppgifterna för

1947 äro preliminära.

Å r

Skörd i ton av

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141 128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864 535

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289 171

970 023

1947 .........

170 086

220 005

390 091

137 709

4 455

142 164

532 255

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

19

Brödsädsskörden år 1947 är den lägsta, som över huvud redovisats under

den i tablån angivna tiden, och utgör endast 55 procent av 1946 års brödsädsskörd.

En viss del av den uppkomna bristen på brödsäd täckes dock

genom ökat ianspråktagande av korn och havre som människoföda. Vinsten

härav (= merförmalningen av nämnda båda sädesslag i förhållande till

närmast föregående år) kan för konsumtionsåret 1947/48 uppskattas till

ca 60 000 ton, medan hittills företagen samt förväntad import av brödsäd

under året beräknas till i runt tal 225 000 ton. Under år 1946/47 utgjorde

importöverskottet av brödsäd 17 000 ton.

Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kunna

följande sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur

den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1947.

Å r

Areal i hektar av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1938........

101 518

660839

252 838

1 015 195

70 985

1 726 755

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 711 918

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 694 101

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 652 068

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 656 661

1943........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 665 580

1944........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1 556 727

1945........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 581 723

1946........

89 556

531 215

277 040

897 811

65 372

1 586 878

1947........

100 116

529 513

287 622

917 251

60 977

1 590 868

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1 230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1 550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 810

1390

1 670

32 140

3 880

1 400

1946 .......

2 040

1 470

1 860

32 550

4 000

1 380

1947 .......

1 810

1 290

1 510

27 470

2 340

1 150

Fodersädsskörden år 1947 var som synes den lägsta som redovisats under

den betraktade perioden och nära 13 procent lägre än 1946 års i och

för sig ej särskilt stora skörd av fodersäd. Höskörden det gångna året var

40 procent lägre än 1946 års skörd, men låg dock ungefär lika högt över

1941 års rekordlåga skörd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

År

Skörd

ton av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .......

168 750

754 895

462 660

1 386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .......

182 770

782 750

515 051

1 480 571

2 127 674

5 715 087

1947 .......

180 980

680 490

434 026

1 295 496

1 675 273

3 439 581

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och en delegation inom livsmedelskommissionen

beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli

(av såväl inhemskt som utländskt ursprung, jfr tab. 11) redovisas i följande

tablå produktionsårsvis.

Produktionsår

Förbrukning i ton av

Oljekraftfoder

Kli

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158 000

174 000

1941/42 ......................

125 000

151000

1942/43 ......................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 ......................

179 000

168 000

1945/46 ......................

175 000

199000

1946/47 ......................

156 000

272 000

1947/48 (prognos).............

200 000

225 000

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli beror

främst på fluktuationer i importen.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för år 1947 äro preliminära.

Å r

Skörd,

ton

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

1935/39 ............

1 813 408

131 711

13 770

1940 ..............

2 294 417

134 816

17 020

1941..............

2 071 086

137 375

15 080

1942 ..............

1 840 136

142 096

12 950

1943 ..............

2 171 118

147 307

14 740

1944 ..............

1 434 574

138 174

10 340

1945 ..............

1 658 874

145 252

11 420

1946 ...............

1 941 019

143 297

13 550

1947 ...............

1 678 616

142 221

11 800

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Av tablån framgår, att 1947 års potatisskörd blev förhållandevis klen och

betydligt lägre än skörden under exempelvis de eljest svaga åren 1940 och

1941. I förhållande till år 1946 utgör nedgången drygt 13 procent.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta

statistiska uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen

verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna kon
-

sumtion.

1938/39 ........

...... 755 000 ton

1943/44........

...... 950 000

ton

1939/40 ........

...... 755 000 »

1944/45........

...... 900 000

1940/41 ........

...... 810 000 »

1945/46........

...... 900 000

1941/42 ........

...... 975 000 »

1946/47........

...... 900 000

»

1942/43 ........

...... 1 000 000 »

1947/48........

...... 900 000

»

Fram t. o. m. år 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning,

främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen

av matpotatis åter ha gått något tillbaka per capita räknat, även

om den under senare år antages ha hållit sig ganska oförändrad totaliter

sett.

Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. m. konsumtionsåret 1938/39

uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 .............. 273 000 ton

1939/40 .............. 267 000 »

1940/41 .............. 255 000 »

1941/42 .............. 202 000 »

1942/43 .............. 230 000 *

1943/44 .............. 270 000 ton

1944/45 .............. 60 000 »

1945/46 .............. 177 000 »

1946/47 .............. 200 000 »

1947/48 (prognos) .... 155 000 »

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 5—8.) Inom delegationen

utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts

i efterföljande tablå.

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 595 000 »

1940/41 ............. 4 084 000 »

1941/42 ............. 3 658 000 »

1942/43 ............. 3 840 000 »

1943/44 ............. 4 180 000 ton

1944/45 ............. 4 350 000 »

1945/46 ............. 4 627 000 »

1946/47 ............. 4 610 000 »

1947/48 (prognos) .... 4 340 000 >

Mjölkproduktionen innevarande år väntas sålunda komma att med 7,9

procent understiga 1938/39 års tal. Medelkoantalet 1947/48 beräknas utgöra

1 815 000 djur mot 1 920 000 år 1938/39 eller 5,5 procent färre än sistnämnda

år. Den genomsnittliga avkastningen per ko beräknas följaktligen i år

komma att ligga något under förkrigsnivån.

Under kalenderåret 1947 har mjölkinvägningen nedgått med 2,8 procent

i förhållande till år 1946. I jämförelse med år 1939 har den dock varit

6,8 procent högre. Anledningen härtill är främst att antalet mejerileverantörer

numera är betydligt högre än tidigare (jlr tab. 6). Jämsides härmed

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

har försäljningen av mjölk från producent direkt till förbrukare successivt

minskat liksom tillverkningen och försäljningen av lantsmör. Av följande

uppställning framgår den vid mejerier invägda mjölkens relativa andel av

den totala mjölkproduktionen.

Invägning i %

År av totalproduk- År

tionen

1938/39 .................... 66-4 1943/44

1939/40 .................... 67-7 1944/45

1940/41 .................... 67-2 1945/46

1941/42 .................... 690 1946/47

1942/43 .................... 70-8

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande

två tablåer.

Invägning i %

av totalproduktionen
.

. . 73 4

... 75-0

... 76-0

... 76-4

Å r

Invägd

mjölk

ton

Därav

använd för

produktbered- ning

ton

försåld

såsom konsum- tionsmjölk1

ton

försåld grädde

(omräknad till

mj ölk) samt svinn

ton

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235 .

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 ...................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

1947 .................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

Å r

Produktmjölk

Konsumtionsmj ölk1 2

Grädde (i mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 .........

100-O

74-7

100-O

15-4

100-0

9-9

100-0

25-3

1940 .........

92-0

73-7

105-1

17-4

84-4

8-9

97-0

26-3

1941.........

81-0

73-0

120-6

22-4

38-9

4-6

88-7

27-0

1942 .........

72-6

69-1

144-5

28-4

20-1

2-5

96-0

30-9

1943 .........

82-0

68-8

165-1

28-6

22-9

2-6

109-7

31-2

1944 .........

91-2

70-3

159-0

25-3

43-7

4-4

114-0

29-7 |

1945 .........

101-1

71-7

158-5

23-2

53-8

5-i

117-6

28-3

1946 .........

107-1

72-8

156-3

22-0

58-1

5-2

118-0

27-2

1947 .........

102-3

71-6

158-5

22-9

60-0

5-5

120-1

28-4

Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning

absolut sett nådde ett minimum år 1942; i förhållande till invägningen

nåddes minimum under 1943, varefter skett en ökning. År 1946 var kvantiteten

produktmjölk drygt 7 procent högre än 1939 men hade dock icke

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

2 Mjölk av medelfetthalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

nått samma relativa andel av invägningen som under det sista förkrigsåret.

Under år 1947 har den uppåtgående utvecklingen avbrutits, enär den för

produktberedning använda mjölkmängden sjunkit med 4,5 procent i förhållande

till 1946. Försäljningen av konsumtionsmjölk har, såsom framgår

av de båda tablåerna, visat en mycket kraftig stegring fram till år 1943,

då ett maximum nåddes. Under de tre följande åren höll sig försäljningen

vid ca 940 000 ton för att år 1947 stiga till 954 000 ton. Sistnämnda kvantitet

ligger 93 procent över 1939 års tal. Därvid bör emellertid märkas, att

den sedan november 1941 försålda mjölken varit standardiserad. Räknat i

helmjölk låg mjölkförsäljningen år 1947 58,5 procent högre än vad den

gjorde år 1939. Den ökning av försäljningen av konsumtionsmjölk, som

här redovisats, motsvaras icke helt av en verklig konsumtionsstegring, enär

som förut påpekats samtidigt en nedgång ägt rum i försäljningen av mjölk

från producent direkt till konsument.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

fetthalt (liksom den under tiden */n 1941—1“A 1944 gällande ransoneringen

av grädde) har medfört, att för gräddför sälj ningen tagits i anspråk en betydligt

mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen

har medfört, att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningens

andel av invägningen stigit relativt måttligt sedan förkrigstiden.

Mejeriernas produktion av smör har under år 1947 visat en nedgång men

produktionen av ost en uppgång sedan år 1946, vilket framgår av följande

sammanställning.

Å r

Produktion ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21 296

1944 ..........

87 304

29 924

1945 ..........

94 058

38 102

1946 .........

99 622

44 412

1947 ..........

94 954

47 690

Trots nedgången i förhållande till år 1946 var smörproduktionen ar 1947

betydligt högre än före kriget. Från 1939 utgör ökningen 11 200 ton eller

13,4 procent. Lantsmörsproduktionen beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit

från 16 200 till 5 600 ton, varför totalproduktionens uppgång stannar

vid endast omkring 600 ton. Det bör här anmärkas, att en smörexport om

icke mindre än i runt tal 26 000 ton förekom under år 1939.

Ostproduktionen år 1947 är den största som hittills förekommit och överträffar

1939 års tal med 9,2 procent. Osttillverkningen under det sistnämnda

året avsåg emellertid till största delen helfet ost, medan tillverkningen under

de sista åren i huvudsak har omfattat halvfet ost.

Att den för landets fettförsörjning så viktiga smörproduktionen kunnat

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

hållas så väl uppe beror på alt väsentliga smörtillskott erhållits genom

fetthaltsbegränsande åtgärder. Genom standardisering av konsumtionsmjölken

och sänkning av fetthalten hos grädde och ost vanns sålunda år

1947 ca 19 000 ton smör, motsvarande 20 procent av mejeriernas totala

smörtillverkning nämnda år.

Margarinet utgör vid sidan av smöret den viktigaste fettprodukten i folkhushållet.

I följande tablå lämnas några uppgifter om produktionen härav.

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

35 444

5 391

40 835

1943 ..............

31 578

5 424

37 002

1944 ..............

30 582

8 378

38 960

1945 ..............

36 580

12 343

48 923

1946 ..............

14 703

9 556

24 259

1947 ...............

22 708

9 983

32 691

Som synes har margarintillverkningen (av såväl importerad som inhemsk

råvara) år 1947 legat ca 8 400 ton högre än 1946, varigenom den samtidiga

nedgången av smörproduktionen mer än uppvägts.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 9 och 10). Till följd av den övernormala

utslaktningen av storboskap och häst under år 1947 visade den saluförda

kvantiteten kött och fläsk en ökning från året förut med 23 700 ton eller

ll,i procent. I följande tablå redovisas den saluförda slakten i genomsnitt

under perioden 1937/39 samt för vart och ett av åren 1942—1947 (enligt

beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté och livsmedelskommissionen).

Slakten av häst samt av får och getter har för de senaste åren måst

beräknas med utgång från bl. a. förefintlig statistik över den besiktigade

slakten.

1937/39

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Storboskap ..............

88 700

46 000

56 700

69 900

69 500

79 400

97 100

Större kalv..............

32 300

11 300

11 800

13 500

13 400

19 600

19 000

Mindre kalv.............

10 500

9 200

12 600

13 700

11 800

12 600

13 300

Får och getter...........

2 700

1 600

2 900

3 400

3 300

3 400

3 300

Häst...................

11 000

6 500

7 600

9 400

9 900

12 800

16 800

S:a kött

145 200

74 600

91 600

109 900

107 900

127 800

149 500

Svin....................

118 200

45 300

65 500

95 600

83 300

91 300

93 300

S:a kött och fläsk

Relativtal (1937/39 = 100)

263 400

119 900

157 100

205 500

191 200

219 100

242 800

Kött....................

100-O

51-4

63-1

75-7

74-3

88-0

103-0

Fläsk ...................

100-O

38-3

55-4

80-9

70-5

77-2

78-9

Summa

100 o

45 5

59-6

78-0

72-6

83-2

92-2

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition m 275.

Vid bedömandet av utvecklingen mellan 1946 och 1947 måste hänsyn

tagas till den fortsatta minskningen av hemslakten. Antalet behållna hemslaktade

svin sjönk sålunda från 416 400 år 1946 till 379 500 år 1947 eller

med 9 procent. Efter en genomsnittlig vikt på hushållssvin av 90 kilogram

skulle detta innebära en minskning från 37,5 till 34,2 milj. kg. Samtidigt

har hemslakten av storboskap och kalv sjunkit från 1,7 till 1,5 milj. kg.

Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en tid av ett år framåt

på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under

1946 betäcktes i Svea- och Götaland 178 266 suggor. År 1947 var antalet

betäckningar 195 122 eller 9,5 procent fler än året förut. Under förutsättning

av oförändrad slaktvikt skulle man alltså ha att vänta en motsvarande

ökning i fläskproduktionen till 1948. På grund av bl. a. den under

år 1947 ovanligt stora slakten av smågrisar (ca 74 000 djur mot normalt

ett eller annat tusental) torde emellertid den ökning, som man eljest hade

anledning vänta, bli betydligt mindre än vad betäckningsstatistiken tyder

på.

Importen av kött och fläsk — räknat i vara med ben har under 1947

uppgått till 14 100 ton, vilket är 2 800 ton mer än 1946. Någon nämnvärd

export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen

verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas

i följande tablå.

Å r

Antal

värphöns

Äggproduktion

per höna, st

Äggproduktion

ton

1938/39 ............

9 210 000

112

60 860

1939/40 ............

9 249 000

no

60 026

1940/41 ............

8 542 000

103

51 910

1941/42 ............

6 298 000

101

37 530

1942/43 ............

5 689 000

106

35 579

1943/44 ............

6 650 000

112

43 943

1944/45 ............

7 600 000

112

50 220

1945/46 ............

9 025 000

112

59 640

1946/47 ............

9 840 000

112

OÖ 000

1947/48 (prognos) ...

9 840 000

114

06 200

Produktionen av ägg har som synes snabbt återhämtat sig och ligger för

närvarande ca 9 procent högre än åren närmast före kriget. Medan för åren

1938 och 1939 redovisas en nettoexport av 5 300 respektive 4 700 ton ägg,

uppnåddes under åren 1946 och 1947 en nettoimport av 3 900 respektive

2 100 ton ägg. Den inhemska marknaden har i själva verket på senare år

absorberat en icke obetydligt större kvantitet än någonsin tidigare.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938 1947.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

År

Invägning

År

Invägning

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

1938........

27 570

100-0

1943

11 767

42*7

1939........

28 025

101-7

1944 .

17 205

1940........

26 658

96-7

1945 .

22 397

1941........

18 960

68-8

1946

27 440

99-5

1942........

10 538

38-2

1947........

26 625

95-0

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under

1947 visat någon minskning i förhållande till närmast föregående år,

sammanhängande med en ökning av det lokala utbudet inom de viktigare

produktionsområdena.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt

på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 19

maj 1948 lämnad redogörelse må anföras följande uppgifter angående nu

gällande priser på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets

behov.

Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla från

och med september 1947 följande normalpriser i fråga om vete, råg och

korn i kronor per deciton.

Leveranstid

Vårvete

Höstvete

och råg

Korn

1—10 september 1947................

31-05

28-05

26-05

11—20 »

1947................

31-10

28-10

26-10

21—30 *

1947................

31-15

28-15

26-15

1—10 oktober

1947................

31-20

28-20

26-20

11—20 »

1947................

31-25

28-25

26-25

21—31 »

1947................

31-30

28-30

26-30

1—10 november

1947................

31-35

28-35

26-35

11—20

1947................

31-40

28-40

26-40

21—30 »

1947................

31-45

28-45

26-45

1—10 december

1947................

31-50

28-50

26-50

11—20 *

1947................

31-55

28-55

26-55

21—31 ►

1947................

31-60

28-60

26-60

1—10 januari

1948................

31-65

28*65

26-65

11—20 *

1948................

31-70

28-70

26-70

21—31 »

1948................

31-75

28-75

26-75

1—10 februari

1948................

31-80

28-80

26-80

11—20

1948................

31-85

28-85

26-85

fr. o. m. den 21 februari 1948 ........

31-90

28-90

26-90

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

För fodersäd, annan än korn, gälla följande normalpriser i kronor per

deciton.

Leveranstid

Vithavre

Svart-

havre

Strå-

blandsäd

Vicker o.

foderärter

20-30

19-80

21-30

27-30

16—30 *

1—15 oktober

16 31 »

1947 ...............

20-40

19-90

21-40

27-40

1947 ...............

20-50

20-00

21-50

27-50

1947 ...............

20-60

20-10

21-60

27-60

1—15 november

16 30 *

1947 ...............

20-70

20-20

21-70

27-70

1947 ...............

20-80

20-30

21-80

27-80

1-—15 december

1947 ...............

20-90

20-40

21-90

27-90

1947 ...............

21-00

20-50

22-00

28-00

1—15 januari

16—31 *

1—15 februari

ic oq »

1948 ...............

21-10

20-60

22-10

28-10

1948 ..............

21-20

20-70

22-20

28-20

1948 ...............

21-30

20-80

22-30

28-30

1948 ...............

21-40

20-90

22-40

28-40

1—15 mars

1948 ...............

21-50

21-00

22-50

28-50

1 ‘U8 ..............

21-60

21-10

22-60

28-60

t fr. o. m. den 1 april 1948 ............

21-70

21-20

22-70

28-70

Samtliga angivna priser avse fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod

vara av annan kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För försäljning

av utsädesspannmål från odlare har det dock icke ansetts erforderligt

att utfärda särskilda pris- och kvalitet sbestämmelser.

Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare gällde under tiden den 19

april_den 20 juni 1947 ett normalpris av 16 kronor 75 öre per deciton.

Från och med sistnämnda dag sänktes priset till 13 kronor. Den 1 augusti

1947 höjdes priset till 15 kronor, och från och med den 25 augusti 1947

har gällt ett pris av 20 kronor per deciton. För övriga slag av stråfoder

gälla inga normalpriser. Ej heller gälla de allmänna reglerna om prisstopp

för övriga slag av stråfoder. Nämnda normalpris för hö gäller för med järntråd

bunden pressad vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara ävensom

för s. k. tröskverkspressad vara skall priset vara lägre - från och med

den 25 augusti 1947 minst 1 krona 75 öre lägre per deciton.

Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av olika slag av kraftfodermedel

gälla för närvarande följande priser per deciton, nämligen för

oljekraftfoder (innehållande lägst 44 procent råprotein och råfett) samt

för linkakmjöl och linfröexpeller 36 kronor, för vetekli 21 kronor, för rågkli

18 kronor, för havrekli och kornkli 14 kronor, för vanlig standardiserad

hönsfoderblandning 35 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning 37

kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning 37 kronor, för blodmjöl

45 kronor, för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,o procent fosforsyra,

39 kronor, innehållande mindre än 38,o men lägst 36,o procent fosforsyra,

36 kronor 50 öre samt innehållande mindre än 36,o men lägst 34,o procent

fosforsyra 34 kronor, för foderbenmjöl i prisklass I (innehållande lägst

30,o procent fosforsyra) 26 kronor och i prisklass II (23,o 29,9 procent

fosforsyra) 24 kronor, för foderbenmjöl innehållande järn och jod samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

lägst 31 procent fosforsyra 30 kronor i Götaland och Svealand samt 33 kronor

i Norrland, för köttfodermjöl och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass

II 35 kronor och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl med en

råproteinhalt av 11,4 procent och därunder 22 kronor, av 11,5—13,4 procent

29 kronor 50 öre, av 13,5—14,9 procent 32 kronor 50 öre samt av 15,o procent

och däröver 35 kronor, för fälttorkat hömjöl 22 kronor, för maltgroddar

17 kronor, för melass 14 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad

betmassa 2 kronor, för betfor 21 kronor 50 öre i södra och mellersta

Sverige samt 22 kronor i norra Sverige samt för vetefodermjöl 20 kronor

50 öre. Till samtliga nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven

plats (tariffhamn, kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan

från leveransorten till den ort där varan avhämtas av köparen. De för foderbenmjöl

med lägst 31 procent fosforsyra in. m. angivna priserna gälla

dock fritt butik.

I fråga om majs har under innevarande regleringsår — liksom för annan

fodersäd — en successivt stigande prisskala tillämpats. Vid försäljning av

majs för förmalning och utfodring ha från och med den 1 september 1947

följande normalpriser i kronor per deciton varit gällande.

Leveranstid

Pris

Leveranstid

Pris

1—15 september 1947 ........

25''—

1—15 januari 1948 ............

25-80

16—30 » 1947 ..

25-10

16-31 • 1948 ............

25-90

1—15 oktober 1947 ..........

25-20

1—15 februari 1948 ............

26-—

16—31 > 1947 ..

25-30

16—29 » 1948 ............

26-10

1—15 november 1947 ..........

25-40

1—15 mars 1948 ............

26-20

16—30 > 1947 ..

25-50

16-31 . 1948 ............

26-30

1—15 december 1947 ......

16—31 > 1947 ..........

25-60

25-70

Fr. o. m. den 1 april 1948 ......

26-40

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har livsmedelskommissionen

för tillverkningsåret 1947/48 fastställt de priser, som tillverkare av

potatisstärkelse eller potatisbrännvin ha att vid inköp av potatis för fabriksändamal

av normalkvalitet erlägga till leverantören. Priserna äro: under

tiden från kampanjens början till och med 31 oktober 1947 32 öre, 1 november—31

december 1947 33 öre, 1—31 januari 1948 34 öre samt från och

med den 1 februari 1948 till kampanjens slut 35 öre, allt räknat per stärkelseprocent

och hektoliter fritt fabrik.

Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2.) Bestämmelserna rörande

prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter ha såsom av det föregående

framgår under närmast föregående och nu löpande regleringsår undergått

betydande förändringar.

Riksnoteringen på runmärkt smör har sedan höjningen den 1 januari

1947 varit oförändrad 4 kronor 55 öre per kilogram. Normalpriset vid försäljning

av smör (såväl mejerismör som lantsmör) till förbrukare höjdes

den 2 januari 1948 med 10 öre till 5 kronor 20 öre per kilogram. Då denna

höjning var avsedd att komma detaljhandeln till godo skedde icke mot
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

svarande höjning vid frivillig försäljning av mejerismör till detaljhandlare

utan här gäller fortfarande ett normalpris av 4 kronor 70 öre per kilogram.

Den 3 februari 1948 fastställdes ett särskilt normalpris för osaltat mejerismör.

Detta normalpris, som gäller fr. o. m. den 16 februari 1948, utgör vid

försäljning till detaljhandlare 4 kronor 80 öre per kilogram och vid försäljning

till förbrukare 5 kronor 30 öre per kilogram.

Fr. o. m. den 10 juni 1947 höjdes normalpriserna för svensk ost med i

genomsnitt 30 öre per kilogram.

Priset på konsumtionsmjölk höjdes den 10 juni 1947 med i genomsnitt

två öre per liter. Samtidigt fastställdes normalpriser på grädde. Dessa normalpriser

överstego de hittills gällande med i genomsnitt 30 öre per liter.

Den 13 oktober 1947 höjdes normalpriset på grädde inom vissa områden så

att det lägsta normalpriset kom att utgöra 2 kronor per liter och att höjningen

för samtliga orter jämfört med priserna före den 10 juni 1947 blev

minst 30 öre per liter.

Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade

Kungl. Maj :t livsmedelskommissionen att i samråd med statens

priskontrollnämnd fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av

gällande reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande

fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels

kroppar av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla fr. o. in. den 19

maj 1942. Dessa normalprisbestämmelser utvidgades fr. o. m. den 29 juni

1942 att omfatta även spädkalv samt fr. o. m. den 15 februari 1943 att omfatta

även hela och halva kroppar av får och lamm.

Normalpriserna på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl ha sedermera

upphävts fr. o. m. den 23 september 1946. I fråga om de normalpriser på

hela och halva kroppar av olika slaktdjur, som gällt fram till den 16 juni

1947, hänvisas till propositionerna nr 253/1944, 303/1945, 267/1946 och

280/1947. Fr. o. m. nämnda dag sänktes normalpriserna vid partiförsäljning

av storboskap med 5 öre per kilogram. Fr. o. m. den 15 september 1947

höjdes normalpriserna på hela och halva kroppar av storboskap med 12

öre, större kalv med 15 öre, mindre kalv med 60 öre, galt med 51 ore, gödsvin

med 22 öre och sugga med 40 öre per kilogram. Fr. o. m. den 27 oktober

1947 höjdes normalpriserna vid partiförsäljning av storboskap och

svin med 5 öre samt större kalv med 10 öre per kilogram. Fr. o. in. den 19

januari 1948 sänktes normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar

av nötkreatur och svin vid partiförsäljning med ungefär 4 procent. Normalpriserna

gälla dock endast fryshuslagrade varor samt färska varor under

tid, då statligt stöd lämnas för infrysning av ifrågavarande varugrupp. I

övrigt äro normalpriserna upphävda, dock att efter nämnda datum skola

gälla vissa högsta priser. De högsta priser, som sålunda få uttagas, motsvara

den vid försäljningstillfället av Sveriges slakteriförbund i Stockholm

tillämpade partiprisnoteringen med vissa avdrag eller tillägg inom olika

prisområden. Fr. o. m. den 19 januari 1948 gälla följande normalpriser för

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

fryshuslagrade varor inom första prisområdet (putsad vara, öre per kilogram).

I detaljhandeln gälla normalpriserna oförändrade.

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd-

kalv

I.......

169

179

169

221

288

171

III.......

146

151

151

197

230

152

Klass

Galt-

fläsk

Hel eller

halv kropp

av göd svin

med huvud

och fotter

Hel eller

halv kropp

av gödsvin

utan huvud

och fotter

Prima ....

182

246

255

Klass

Suggfläsk, icke

renskuret

i.........

197

För att stimulera leveranserna av slaktdjur ha statliga pristillägg utbetalats

vid slakt av vissa djurslag. För storboskap har tillägget utgjort 10 öre

per kilogram under tiden 17 februari—16 mars 1947 och 5 öre per kilogram

under tiden 17 mars—30 mars 1947. För mindre kalv har tillägget under

tiden 9 juni—14 september 1947 utgått med 30 öre per kilogram. För svin

har tillägget utgjort 10 öre fr. o. m. den 9 juni, 25 öre fr. o. m. den 14 juli

och 5 öre per kilogram fr. o. m. den 15 september t. o. m. den 9 november

1947. Slutligen må nämnas, att statliga pristillägg utgått med 5 öre per kilogram

för svin och storboskap under sommaren och hösten 1947. De statliga

tilläggen voro avsedda att kompensera partiprissänkningar med samma belopp

per kilogram och utgingo för svin under tiden 5 maj—26 oktober 1947

samt för storboskap under tiden 16 juni—26 oktober 1947.

Ägg. (Jfr tab. 2.) Svensk äggnotering (= producentpriset på ägg i de viktigaste

produktionsområdena i Götaland enligt Sveriges lantbruksförbund)

stod veckorna fram till påsken 1947 i 3 kronor 20 öre per kilogram, men

sänktes därefter från och med den 5 april till 2 kronor 65 öre. Härefter

följde en successiv uppgång av priset. Noteringen höjdes den 28 april till

2 kronor 85 öre, den 12 maj till 3 kronor och den 30 juni till 3 kronor 25

öre. Noteringen förblev härefter oförändrad intill den 8 september, från

vilken dag infördes normalpriser på ägg. Producentpriset inom första prisområdet

(— Götaland med undantag av Östergötlands och Jönköpings län

samt Kalmar läns norra kristidsstyrelseområde jämte städerna Göteborg

och Borås med omnejd) sattes då till 3 kronor 30 öre per kilogram. Detta

normalpris kvarstod oförändrat intill den 5 april 1948, då prisbildningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

gavs fri. Redan den 27 mars hade emellertid lantbruksförbundet återupptagit

svensk äggnotering, vilken från och med nämnda dag sattes till 2 kronor

80 öre per kilogram.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare

under 1947/48 framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under

l:a tilldelnings- perioden

(Vt-30/» W47)

2:a tilldelnings- perioden

(Vio 1947—31/i 1948)

3:e tilldelnings- perioden

(V»-80/6 1948)

Priset avser

leverans

banfritt å

följande

platser

Superfosfat...........

Superfosfat, kornad ...

Thomasfosfat ........

Kali, 40 %..........

Kaiksalpeter..........

Kalkkväve, 18 %.....

Ammoniumsulfat......

Ljunga- och köping

salpeter ............

10: 45 pr Vio 47

10: 70

11:25

11:50

10: 45

10: 70

18: 80

19:20

48

/» 47

I, 48

7» 47

7. 48

■It. 47

I, 48

20: 40 kontant

16: 95

10: 85 pr */,

11: 05

11:65

11:85

10: 85

11:05

19: 35

19: 70

22: 25

20: 80

23:65

17: 40

48

V. 48

V. 48

48

o V, 48

► V. 48

• V. 48

o V. 48

kontant

11: 45 pr Vo 48

'' " 7n 48

7. 48

7u 48

V. 48

/» 48

7. 48

7n 48

22: 95 kontant

21: 50

24:10 »

17:95 »

11: 75

12: 25

12: 55

11:45

11:75

20:00

20: 40

fabrikshamn

>

Domnarvet

tariffhamn

Svartvik

Ljungaverk

fabrik

Normalpriset på chilesalpeter står sedan april 1947 oförändrat i 23 kronor

per deciton banfritt tariffhamn.

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket

och därvid bland annat erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,

som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden

som olika storleksgrupper av jordbruk, har livsmedelskommissionen tidigare

(genom sin statistiska byrå) låtit bearbeta cirka 11 000 av jordbrukare

avgivna självdeklarationer för vart och ett av åren 1938 samt 1940—

1945. Efter vederbörligt bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja

denna undersökning genom en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer

för år 1946. För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig

redogörelse i en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 2 torde få

fogas till detta protokoll. I det följande återgivas endast vissa av undersökningens

huvudresultat.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på

den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande

jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp

för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta

Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till

totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde

med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena sidan

samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom respektive

områden och storleksgrupp. Här skall vidare framhållas, att arealerna enligt

1937 års jordbruksräkning kommit till användning vid uppräkning av

1938 års uppgifter, medan 1944 års arealer använts för 1944—1946 års uppgifter.

Detta innebär, att här publicerade siffror för åren 1945 och 1946

komma att i mindre utsträckning avvika från tidigare publicerade, på grundval

av 1937 års arealer beräknade siffror för dessa båda år. Dessa ändringar

ha ansetts befogade, då härigenom enhetligt beräknade och sålunda fullt

jämförbara talserier för de tre senast undersökta åren kunnat framläggas.

Vid framräkningen av siffror per hektar jordbruksjord har ängsarealen

reducerats till åker med ledning av det i den officiella jordbruksstatistiken

redovisade förhållandet mellan åkerns och ängsmarkens avkastning. För

1938 års uppgifter har avkastningen under åren 1936—1940 lagts till grund

och för åren 1944—1946 avkastningen under åren 1941—1945. Utöver de på

dessa båda sätt redovisade kontanta inkomsterna respektive utgifterna ha

bland annat jordbrukarnas nettointäkter samt den jordbrukarfamiljerna tillkommande

arbetslönen framräknats med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.

Vid bedömandet av resultaten måste beaktas, att de i undersökningen ingående

egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något högre

produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.

Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna totalbeloppen

för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras huvudsakliga

uppgift är emellertid att avspegla de från år till år inträffade förändringarna

i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att angiva

dessa posters absoluta storlek.

Förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter enligt det

bearbetade deklarationsmaterialet framgå av följande sammanställning:

1938

1944

1945

1946

Samtliga kontanta inkomster, miljoner kronor

Index .....................................

1 506-7

100-0

2 481-2

164-7

2 563-4

170-1

2 982-1

197-9

Därav för försålda jordbruksprodukter, mil-

1161-1

1 951-0

2 036-8

2 231-1

100-0

168-0

175-4

192-2

Samtliga kontanta utgifter, miljoner kronor...

Index......................................

1 090-0

1000

1 736-4

159-3

1 787-7

164-0

1951-5

179-0

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att såväl

inkomster som utgifter under år 1946 stigit kraftigt i förhållande till

år 1945, de förra med 16,3 procent och de senare med 9,2 procent. Den stora

inkomstökningen mellan de båda åren hänför sig i första hand till försäljningen

av skog och skogsprodukter, vilken post visar en uppgång med 50,9

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

33

procent. Även inkomsterna av försålda vegetabiliska och animaliska produkter

ha ökats, inkomsterna av vegetabiliska produkter med 10,6 procent och

av animaliska med 9,4 procent. Orsakerna till den kraftiga stegringen i intäkterna

från skogsbruket äro att söka dels i de förbättrade priserna på

skogsprodukter efter prisstoppets upphävande den 1 juli 1946 och dels i

de stora avverkningar och försäljningar, som under år 1946 företogos på

grund av den förestående omläggningen av taxeringsförfarandet.

Mellan åren 1945 och 1946 ha jordbrukarnas kontanta utgifter som förut

nämnts stigit med 9,2 procent. Denna ökning beror framför allt på stegrade

underhållskostnader för inventarier och byggnader samt ökade arbetskostnader,

de senare sammanhängande dels med de stora skogsavverkningarna

under år 1946 och dels med de höjda arbetslönerna. Ränteutgifterna, vilka

stego under de första krigsåren, ha sjunkit med 3,9 procent i jämförelse med

år 1938 och med 1,4 procent i jämförelse med närmast föregående undersökningsår.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena

föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen varit

i norra Sverige, där den från år 1938 räknat uppgår till 114,5 procent. För

södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder redovisas en ökning av

de kontanta inkomsterna med 110,6 procent, medan för slättbygderna i samma

delar av landet inkomststegringen stannar vid 86,o procent. Det är framför

allt olikheterna i den relativa betydelsen av inkomsterna från skogen,

som orsakat den nyss anförda ordningsföljden. För alla tre områdena har

vidare under denna tid inkomstökningen varit avsevärt större än utgiftsökningen,

och relationen mellan dessa båda poster har år 1946 varit gynnsammast

för norra Sveriges vidkommande.

1938

1944

1945

1946

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

100-0

162-9

167-0

186-0

» » » » skogs- och dalbygder

100-0

175-0

182-8

210-6

Norra Sverige .................................

100-0

150-3

164-9

214-5

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

100-0

162-0

167-7

183-9

» » » » skogs- och dalbygder

100-0

167-8

1 /6*i

191-7

Norra Sverige .................................

100-0

229-2

249-5

275-8

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

100-0

157-3

162-5

176-8

» » » » skogs- och dalbygder

100-0

165-ä

172-0

185-0

Norra Sverige ...................................

100-0

154-7

153-8

175-9

I syfte att ytterligare belysa de ekonomiska förändringarna inom jordbruket

ha även självdeklarationernas uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter

bearbetats. Beträffande nettointäkterna av jordbruksfastighet, som i detta

sammanhang främst äro av intresse, kunna de erhållna resultaten sammanfattas

i följande sammanställning.

•5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 275.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1938

1944

1945

1946

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

100-0

172.2

175-0

199-6

* * * * skogs- och dalbygder

100-O

183-7

190-1

232-7 .

Norra Sverige.................................

100-0

155-5

164-7

250-0 1

Hela riket

100-o

172 6

178-0

222-1

Det framgår av denna sammanställning, att nettointäkterna av jordbruksfastighet

från år 1938 till år 1946 i genomsnitt stigit med 122,i procent. Stegringen

är störst i norra Sverige, där den uppgår till 150,o procent, och lägst

inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige, där den uppgår till 99,6

procent. Skogs- och dalbygderna intaga en mellanställning mellan de båda

anförda områdena. Det är skillnaderna i skogsbrukets omfattning inom olika

delar av landet och den starkt markerade stegringen mellan åren 1945 och

1946 i skogsskötselns lönsamhet, som givit norrlandsjordbruken denna gynnsamma

ställning.

Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter

under regleringsåret 1948/49.

Prisfrågan under regleringsåret 1947/48.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 6 april 1947 lämnat

en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets

område som tillämpats under regleringsåret 1947/48 och härvid bland

annat framhållit följande.

Från och med år 1943 ha priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter

fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de för innevarande

regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan under föråret

1947 på sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader.

I metodiskt hänseende anslöt sig denna förkalkyl till den kalkyl för

produktionsåret 1946/47, som på våren 1946 upprättats till ledning för det

då fattade prisbeslutet utom beträffande posterna arbetskostnader, kostnader

för maskiner och redskap (inklusive traktorer) samt för grundförbättringar.

Kalkylen avsåg sålunda den produktion, som vid normala väderleksförhållanden

kunde förväntas inom jordbruket. Priserna på jordbrukets

produkter och förnödenheter förutsattes i beräkningarna förbliva oförändrade

utom i de fall, där beslut eller förslag om prisjusteringar förelågo

eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar med en viss grad

av säkerhet kunde förutses.

De allmänna riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets produkter

regleringsåret 1947/48 uppdrogos av Kungl. Maj :t genom beslut den 11 april

1947 — rörande vårvetet — och den 5 juni 1947. Sistnämnda beslut, vilka

hade föregåtts av direkta förhandlingar mellan regeringen och representanter

för jordbruksnäringen utan att någon överenskommelse därvid hade

kunnat träffas, förelädes riksdagen i propositionen nr 280/1947 och lämnades

utan erinran (r. skr. nr 470/1947).

Beslutet den 5 juni 1947 innebar, att jordbruket skulle tillföras ett belopp,

vilket på jordbrukskalkylens inkomstsida uppgick till 156 miljoner

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

kronor, och att de för regleringsåret 1947/48 fastställda priserna på jordbrukets

produkter och förnödenheter skulle justeras, därest vid omräkning

av kalkylen i augusti uppkomme ett över- eller underskott, som med mer

än 4 procent överstege jordbrukets sammanlagda inkomster enligt vårkalkylen

— inklusive nämnda inkomstökning på 156 miljoner kronor — d. v. s.

ett belopp av omkring 100 miljoner kronor.

För att säkerställa en betryggande brödsädsodling under 1947/48 beslöt

Kungl. Maj :t tillika den 4 juli 1947, att särskilda bidrag skulle utgå till

odlare för under hösten 1947 besådda vete- och rågarealer.

Efter att ha erinrat, att omräkningen av kalkylen i augusti månad visat

ett underskott å 196 miljoner kronor, nyssnämnda belopp av 156 miljoner

kronor inräknat, samt att av detta underskott jordbruket jämlikt 4-procentsregeln

hade att stå en självrisk av 100 miljoner kronor men borde erhålla

kompensation för återstående 96 miljoner kronor, har livsmedelskommissionen

vidare anfört.

Den 29 augusti 1947 meddelade Kungl. Maj :t beslut om storleken av och

formen för den kompensation, som sålunda skulle komma jordbruket till

del under regleringsåret 1947/48 på grund av det dåliga skördeutfallet år

1947. Beslutet innebar bifall till ett av livsmedelskommissionen i skrivelse

den 15 augusti 1947 framlagt förslag i ämnet, vilket förslag efter direkta

förhandlingar vunnit godkännande av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

landsbygdens folk samt biträtts av livsmedelskommissionens råd.

Innebörden av beslutet var i huvudsak, att ifrågavarande kompensation till

större delen eller till ett belopp av 78 miljoner kronor skulle tillföras jordbruket

såsom missväxtbidrag för mjölk. Härjämte förutsattes jordbruket

genom prisförbättringar på slaktdjursprodukter samt på bo in. m. komma

att tillföras ytterligare 15 respektive 5 miljoner kronor. Av missväxtbidraget

för mjölk ansågos omkring 3 miljoner kronor böra bokföras som inkomststegring

belöpande på viss del av den hemmaförbrukade mjölken, medan

återstående 75 miljoner kronor skulle utgå kontant av statsmedel. Härav

skulle y„ eller 50 miljoner kronor (= 1.5 öre per kilogram invägd mjölk)

utgå till samtliga mejerier som allmänt bidrag och resterande 25 miljoner

kronor till de av missväxten hårdast drabbade områdena såsom differentierat

bidrag. Vid fastställandet av det belopp, varmed missväxtbidraget

skulle utgå förutsattes, att invägningen av mjölk vid mejerier under tiden 1

september 1947—30 april 1948 skulle komma att uppgå till 1 960 miljoner

kilogram. Komme den verkliga invägningen att avvika från denna kvantitet,

skulle vissa justeringar företagas i missväxtbidragens belopp. Därest sådana

oförutsedda händelser komme att inträffa, som väsentligen ändrade

förutsättningarna för överenskommelsen med jordbrukets organisationer,

skulle, om så efter överläggningar med representanter för vederbörande organisationer

prövades lämpligt, justering av missväxtbidraget ske i januari

1948 på grundval av en fullständig omräkning av jordbrukskalkylen. Någon

dylik omräkning har emellertid icke behövt ske. Beslutet innefattade vidare

i fråga om de av Kungl. Maj :t den 4 juli samma år beslutade arealbidragen,

alt dessa skulle utbetalas snarast möjligt efter den 1 mars 1948. Del må erinras

om att dessa bidrag icke ingå i nu berörda kompensation till jordbruket.

I detta sammanhang må slutligen nämnas, att Kungl. Maj:t sedermera

genom beslut den 6 februari 1948 förordnat, alt även lantsmörsproducenter

skola erhålla missväxtbidrag för mjölk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret

1948/49.

Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets

produkter under regleringsåret 1948/49 har livsmedelskommissionen

på sätt som under de närmast föregående åren genom en delegation, av vars

medlemmar i ärendets handläggning deltagit den sakkunnige i konjunkturinstitutet

fil. lic. G. Cederwall, direktören i Sveriges lantbruksförbund A. H.

Stensgård, livsmedelskommissionens ordförande hovrättsrådet O. Söderström

samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. R. Ytterborn, låtit utarbeta en

kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under nämnda regleringsår.

I sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.

Enligt vad livsmedelskommissionen anmält har kalkylen granskats av

livsmedelskommissionens råd. Därvid hade rådet godkänt kalkylen men

samtidigt uttalat, att man vid kalkylens användande i samband med prissättningen

borde beakta vissa av bensinprisets höjning förorsakade kostnadsökningar

för slakteriernas biltransporter. Denna uppfattning har kommissionen

förklarat sig biträda. Kommissionen har härefter anfört i huvudsak

följande beträffande innebörden av kalkylen.

I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen — med

undantag för bland annat ekonomibyggnader — till de under senare år utförda

inkomst- och kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för den preliminära

prissättningen på jordbruksprodukter. Förkalkylen har karaktären

av normkalkyl såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget

under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförändrade

löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produkter

och förnödenheter. I de fall, där vid kalkylens upprättande beslut eller

förslag redan förelegat rörande prisjusteringar eller där sådana med hänsyn

till marknadsläget kunnat förutses med en viss grad av sannolikhet, har

hänsyn tagits till dessa förhållanden.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, företagen med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen. Den härvid använda metodiken

avviker i den nu upprättade kalkylen på några punkter från den som

använts under tidigare år.

De för produktionsåret 1948/49 (1948 års skörd) kalkylerade arealerna

ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med ledning av arealinventeringen

i oktober 1947, varvid från de enligt denna inventering besådda

arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». I tidigare inkomstkalkyler

ha dylika avdrag icke gjorts. Även om ett beaktande av utvintringen såsom

nu skett i praktiken medför en endast obetydlig förändring av de beräknade

inkomsterna av brödsäd, får det anses principiellt riktigare att tillämpa

detta nya beräkningssätt. Delegationen har räknat med en betydande

ökning av brödsädsarealen, nämligen från 407 600 hektar år 1947 till

488 000 hektar år 1948. Denna ökning har emellertid praktiskt taget fått

sin fulla motsvarighet genom arealinskränkningar för andra grödor. Den

kraftigaste nedgången har förutsatts drabba foderväxterna, i synnerhet slåttervallen.

Foderväxtarealen har nämligen antagits sjunka från 1 844 000

hektar 1947 till 1 790 000 hektar 1948. Även i fråga om fodersäden har räknats

med viss nedgång, ehuru ganska måttlig.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

37

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har beträffande

flertalet växtslag skett på samma sätt som tidigare, d. v. s. de observerade

hektarskördarna ha med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena

omräknats till normerade hektarskördar, varefter med ledning av dessa

senare en uppskattning skett av normskördarna. Delegationen har emellertid

nu uttalat, att man i högre grad än som förut varit fallet borde taga

hänsyn till den faktiska skördeutvecklingen alltsedan 1930-talets början.

I fråga om vårvetet har ansetts tillkomma den omständigheten, att den

stora arealen härav torde medföra en sänkning av medelskörden per hektar

på grund av ianspråkstagande i viss utsträckning av mindre väl lämpade

jordar för denna odling. Därjämte har tagits i beaktande, att tilldelningen

av kvävegödselmedel i år torde bli drygt 20 procent lägre än förra året. Av

nu berörda skäl har delegationen ansett sig böra företaga en reduktion av

normskördarna för vissa växtslag. För vete och höstråg har minskningen

upptagits till 50 kilogram per hektar, vilket även är fallet i fråga om ärter.

Även normskörden av foderrotfrukter har sänkts, nämligen med 2 000 kilogram

per hektar. Sistnämnda reduktion har skett med hänsyn till det förhållandet,

att bristen på arbetskraft medfört, att mindre tid numera ägnas

odlingar av detta arbetskrävande slag.

Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen

vidare anfört bland annat följande.

På grundval av de sålunda antagna hektarskördarna (normskördarna)

samt föreliggande uppgifter rörande arealerna av olika grödor har beräkning

skett av den vegetabiliska produktionen. Kvantiteterna brödsäd ha

därvid framkommit, sedan den erhållna totalskörden reducerats för lagringsförluster,

avrens och utsäde. Beträffande vete har härutöver på samma

sätt som i tidigare kalkyler en viss justering vidtagits av de med ledning

av skördeberäkningarna erhållna kvantiteterna, vilket skett med hänsyn

till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt blivit större av höstvete men

mindre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning antaga. Av korn har i

kalkylen utöver husbehovsförmalningen endast inedtagits de kvantiteter,

som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar, bryggerier och brännerier.

På motsvarande sätt har av havre, hö och halm medtagits endast den beräknade

förbrukningen av havre vid grynkvarnarna, arméns och åkeriernas

inköp av fodersäd och stråfoder, användningen av dessa varuslag för

skogskörslor samt den industriella förbrukningen av halm. Härutöver har

exporten av hithörande varuslag beaktats.

Beträffande priserna på brödsäd under produktionsåret 1948/49 har delegationen

räknat med de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna

för säd av normal kvalitet. Kornpriset har beräknats med utgångspunkt från

innevarande års pris med avdrag för den extra höjning av kornpriset

för 1947 års skörd (med 2 kr/dt), som företogs i samband med att korn

jämställdes med brödsäd. Priserna på havre och ärter ha slutligen upptagits

till samma belopp som under innevarande år. Jordbrukets sammanlagda

inkomster av brödsäd år 1948/49 stiga i kalkylen till inalles 215,2

miljoner kronor mot nu beräknade 142,5 miljoner kronor är 1947/48, medan

för övrig spannmål inkomsterna år 1948/49 beräknats till 50,n miljoner

kronor mot (>3,s miljoner kronor 1947/48. Innevarande års höga siffror

förklaras av att framför allt korn men även havre i viss utsträckning inblandats

i vete och råg samt mjöl därav.

Hö- och halmförsäljningen beräknas tillföra jordbruket 9,9 miljoner kronor

1948/49 mot 17,9 miljoner kronor under innevarande år. Nedgången

beror på all priserna, vid antagen normskörd, väntas sjunka ganska betyd
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Förbrukningen av niatpotatis under år 1947/48, vilken i 1947 års vårkalkyl

upptogs till 875 000 ton men i augustikalkylen höjdes till 915 000

ton (inklusive export), har antagits bli oförändrad under år 1948/49. Priset

på niatpotatis har för år 1947/48 beräknats till 14,15 och för 1948/49 upptagits

till 14,oo kronor per deciton.

Därest den förutsatta potatisskörden erhålles, beräknas 250 miljoner kilogram

potatis kunna komma att användas för industriella ändamål. Nämnda

kvantitet får närmast betraktas som en beräknad avsalukvantitet, då

det ännu icke är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen

kommer att ske. Priset har upptagits oförändrat från 1947/48

till 8 ,25 kronor per deciton vid en stärkelsehalt av 17,5 procent. Inkomstsumman

för all potatis (mat- och fabrikspotatis) utgör i kalkylen 148,7 miljoner

kronor för 1948/49 mot 142,7 miljoner kronor innevarande år.

Skörden av sockerbetor har beräknats till 1 675 miljoner kilogram. Sockerhalten

har antagits bli 17,5 procent, vilket vid oförändrade prisbestämmelser

innebär ett genomsnittspris av 5,47 kronor per deciton. Värdet av

sockerbetsproduktionen beräknas i kalkylen till 91,6 miljoner kronor 1948/

49 mot 83,i miljoner kronor år 1947/48.

Inkomsterna av oljeväxtodlingen, som år 1947/48 beräknats till 41,1 miljoner

kronor, väntas till följd av något utvidgade arealer samt högre priser

år 1948/49 stiga till 51,7 miljoner kronor. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter

beräknas öka från 4,9 miljoner kronor 1947/48 till 5,4 miljoner

kronor år 1948/49.

Jordbrukets inkomster av fältmässigt odlade köksväxter ha denna gång

medtagits i jordbrukskalkylen. Basårets (1938/39) inkomstbelopp av här

avsedd odling har beräknats till 13,9 miljoner kronor, motsvarande belopp

1947/48 till 36,8 miljoner kronor och 1948/49 till 38,8 miljoner kronor.

Den totala mjölkproduktionen har för år 1947/48 beräknats till 4 340

miljoner kilogram, varav 3 300 miljoner kilogram komma på invägningen

vid mejerier. I förhållande till närmast föregående år innebära de angivna

talen en nedgång med 5,9 respektive 6,3 procent. Vid sin uppskattning av

mjölkproduktionens storlek under det kommande produktionsåret har delegationen

som vanligt utgått från förutsättningen av normal tillgång på

foder för mjölkkorna och med anledning härav räknat med att den på

längre sikt fortgående stegringen i mjölkproduktionen per ko åter skall

göra sig gällande. Det har emellertid synts riktigast att ej antaga samma

ökningstakt som under mellankrigstiden, då den årliga stegringen utgjorde

1,5 procent. Mjölkproduktionen per ko under år 1948/49 har sålunda uppskattats

till 2 510 kilogram mot 2 391 kilogram under innevarande missväxtår

och 2 485 kilogram under år 1946/47. Produktionen per ko år 1938/

39 utgjorde 2 455 kilogram, varför den kalkylerade mjölkmängden endast

med 55 kilogram eller 2,2 procent överstiger talet för sistnämnda år. Antalet

mjölkkor har antagits förete en mindre ökning under år 1948/49. Medelkoantalet

beräknas dock bli oförändrat i jämförelse med innevarande år.

Den stegring av mjölkproduktionen från 4 340 till 4 557 miljoner kilogram,

som räknas med i kalkylen, beror därför uteslutande på den stegrade avkastningen

per ko. Det kommande årets produktion enligt kalkylen ligger

3,3 procent lägre än basårets mjölkproduktion. Mejeriinvägningen har däremot

beräknats ligga 11,9 procent högre under 1948/49 än det nämnda förkrigsåret.

Beträffande producentpriset på vid mejerier invägd mjölk har en omläggning

av prisberäkningarna skett, i det statistiken över avräkningspriser

kommit till användning. Härigenom ha vissa merinkomster, som uppkommit

sedan basåret genom ökad tillverkning av mesvaror och andra special
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

produkter, kunnat infångas mera fullständigt än som varit fallet med tilllämpande

av den gamla beräkningsmetoden. Den för jordbruket kalkylerade

totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter under regleringsåret

1948/49 uppgår till 1 171,9 miljoner kronor mot 1 192,i miljoner kronor

under innevarande år. I dessa belopp ha inräknats statliga mjölkbidrag av

olika slag och det från och med den 1 juli 1948 utgående kontantbidraget.

De nu utgående missväxtbidragen för mjölk ha antagits skola slopas vid utgången

av innevarande regleringsår och ha sålunda ej upptagits bland 1948/

49 års inkomster.

Den uppgång av hönsantalet och därmed äggproduktionen, vilken delegationen

vid upprättandet av förkalkylen för år 1947/48 räknade med för

nämnda år, har till följd av foderbristen hösten 1947 antagits bli förskjuten

ett år framåt. Antalet värphöns har sålunda beräknats utgöra 9 840 000 djur

1947/48, eller samma antal som år 1946/47, och väntas stiga till 10 700 000

år 1948/49. Äggpriset, som beräknats uppgå till 317 öre per kilogram 1947/

48 har i kalkylen upptagits oförändrat under det kommande året. Jordbrukets

totalinkomster av ägg och slaktdjur av fjäderfä ha beräknats till 178,7

miljoner kronor 1947/48"och 193,7 miljoner kronor 1948/49.

En nedgång har förutsatts i fråga om jordbrukets inkomster av kött- och

fläskproduktionen, nämligen från 688,i miljoner kronor 1947/48 till 614,o

miljoner kronor 1948/49. Nedgången beror på en kraftig minskning av slakten

i jämförelse med den under innevarande år till följd av foderbristen

onormalt stora utslaktningen. Antal slaktdjur av storboskap väntas sjunka

från 480 000 till 360 000 djur och antalet slaktsvin från 1 668 000 till

1 561 000 stycken. Produktpriserna ha antagits förbli i huvudsak oförändrade

i förhållande till de som jordbrukarna tillförsäkrats innevarande år.

Under innevarande produktionsår har jordbrukets inkomster av export

av levande hästar och nötkreatur väntats komma att uppgå till 31 miljoner

kronor. För år 1948/49 har tills vidare endast kalkylerats med en mindre

utförsel av nötkreatur, medförande en inkomst för jordbruket på några få

miljoner kronor. Mot en beräknad nedgång av kreaturskapitalet under

1947/48 med ej mindre än 61,3 miljoner kronor väntas svara en uppgång

under år 1948/49 med 11,2 miljoner kronor. I kalkylen har icke medtagits

någon post avseende jordbrukets förråd av fodermedel. För ett borttagande

av denna post har ansetts tala, att man alltsedan införandet av prognosberäkningar

med förutsatta normalskördar icke tagit hänsyn till uppkomna

förändringar i varuförråden.

Sammanlagt har delegationen i kalkylen för produktionsåret 1948/49 upptagit

jordbrukets inkomster till ett belopp av 2 609,7 miljoner kronor, mot

2 565,7 miljoner kronor för innevarande år. I anslutning härtill har livsmedelskommissionen

framhållit, att summan för 1948/49 låge 91,o procent

högre än motsvarande belopp år 1938/39.

Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader har livsmedelskommissionen

framhållit, att dessa i vad gällde kalkylens karaktär av normberäkning

anslöle sig till tidigare kalkyler. Beräkningarna grundade sig sålunda

på förutsättningen av ett i förhållande till år 1947/48 oförändrat

löne- och ränteläge samt även oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter

utom där beslut rörande prisändringar redan förelegat vid kalkylens

upprättande eller dylika med säkerhet kunnat beräknas komma till stånd på

grund av förändringar i marknadsläget. Kommissionen har vidare anfört,

att i fråga om vissa delposter nya beräkningsmetoder tillämpats på grund
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

val av resultaten av undersökningar, som verkställts av de av chefen för

jordbruksdepartementet enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj

1946 tillkallade sakkunniga för utredning rörande jordbrukets arbetskostnader.

Detta gällde posterna kostnader för maskiner och redskap, jordbrukets

arbetskostnader samt kostnader för ekonomibyggnader.

I lraga om de särskilda posterna i kostnadskalkylen har livsmedelskommissionen

anfört bland annat följande.

Hu\udsakligen på grund av kalkylerad stegring i kalksalpeterförbrukmngen

väntas jordbrukets kostnader för handelsgödsel (inklusive jordbrukskalk)

stiga från 113,8 miljoner kronor 1947/48 till 120,4 miljoner kronor

1948/49. J

En motsatt kostnadsutveckling förutses i fråga om köpfodermedel, i det

denna post beräknas sjunka från 151,4 miljoner kronor under innevarande

ai till 127,3 miljoner kronor år 1948/49. Nedgången kommer nästan helt på

kraftfoder och beror bland annat på en antagen minskad användning av

importfoder. I likhet med vad som för första gången skedde i vårkalkylen

fö.r ett år sedan har även denna gång gjorts avdrag för de kostnader för

köpfodermedel, som beräknas falla på äggproduktionen utanför jordbruket.

De under tidigare år utförda kalkylberäkningarna av kostnaderna för

maskiner och redskap ha tillgått på så sätt, att basårets kostnadsbelopp

uppräknats för de följande åren med hjälp av en index över prisutvecklingen

lör maskiner och redskap. Såväl avskrivnings- som underhållskostnaderna,

vilka varit sammanförda i en post, ha sålunda i kalkylen ingått med

en fast volym och hänsyn har endast tagits till prisförändringarna de olika

aren. 1 enlighet med förslag av förenämnda sakkunniga ha kostnaderna nu

uppdelats på avskrivnings- respektive underhållskostnader. Förändringarna

för de förra kostnadernas del besta däri, att utvecklingen av maskinparkens

volym beaktats, varvid tillämpats en 15-årig avskrivningstid. Underhållskostnaderna

enligt de nya beräkningarna ha erhållits ur livsmedelskommissionens

undersökningar av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

Avskrivning och underhåll av maskiner och redskap beräknas år 1948/49

belasta jordbruket med 183,2 miljoner kronor mot 173.s miljoner kronor

1947/48.

I och med att kostnaderna för avskrivning och underhåll av traktorer

sammanförts med motsvarande kostnader för maskiner och redskap ha de

förut under traktorkostnaderna upptagna kostnaderna för driv- och smörjmedel

kommit att redovisas separat. Denna post beräknas stiga från 40,s

miljoner kronor innevarande år till 51,6 miljoner kronor 1948/49.

Beträffande de poster, som i kalkylen redovisas under rubriken »diverse

kostnader», ma nämnas, att den av arets riksdag beslutade höjningen .av

bensinskatten medför en betydande ökning av kostnaderna för bilfrakler av

olika slag. Främst på grund härav visar ifrågavarande samlingspost en uppgång

från 221,4 miljoner kronor 1947/48 till 230,7 miljoner kronor det kommande

året. Hittills ha jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader beräknats

med avskrivning på förkrigsårens värden. Inom statens forskningskommitté

för lantmannabyggnader har emellertid i samarbete med berörda

sakkunniga utförts en utredning rörande jordbrukets byggnadskostnader,

varvid avskrivningskostnaderna beräknats med utgångspunkt från återanskaffningsvärdena.

Resultatet av denna utredning har kommit till användning

i nu föreliggande kalkyl och jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader

ha i anslutning härtill upptagits till 140,9 miljoner kronor 1947/48

och 142,4 miljoner kronor det kommande året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Kostnaderna för grundförbättringar väntas stiga från 16,4 miljoner kronor

innevarande år till 1(5,9 miljoner kronor 1948/49.

Frågan efter vilka principer arbetskostnaderna borde beräknas, sedan

statlönesystemet för de enligt kollektivavtal anställda lantarbetarna avskaffats,

bär varit föremål för prövning hos förenämnda sakkunniga. Vid kalkyltillfället

våren 1947 förelåg en preliminär utredning, däri beräkningarna

byggde på uppgifter om dels arbetsförbrukningen per hektar jordbruksjord

vid de räkenskapskontrollerade jordbruken, dels storleken av arealen jordbruksjord

och dels lönen per timme för olika yrkeskategorier och löneformer

enligt lönestatistiken. De sakkunnigas fortsatta undersökningar ha i

fråga om den successiva minskningen av jordbrukets arbetskraft lett till det

resultatet, att densamma under perioden 1938/39—1945/46 beräknas motsvara

1,2 procent per år av arbetsförbrukningen under basåret 1938/39. Statistiken

över den inrikes omflyttningen liksom taxeringsstatistiken visar,

att nedgångstakten varit snabbare de senaste åren än förut. De sakkunniga

ha därför ansett sig böra räkna med en minskning av arbetskraftsvolymen

med 1,5 procent från och med 1946/47. Härvid har procenttalet applicerats

på närmast föregående års volym, varför nedgången i förhållande till volymen

i basåret för närvarande utgör omkring 1,35 procent. De totala arbetskostnaderna

ha enligt kalkylen beräknats uppgå till 1 878,7 miljoner kronor

innevarande år och väntas öka till 1 907,4 miljoner kronor 1948/49.

Beräkningen av kapitalkostnaderna (räntekostnaderna) har utförts på

samma sätt som tidigare och utvisar en obetydlig förändring av hithörande

kostnader mellan 1947/48 och 1948/49 (från 199,6 till 200,i miljoner kronor).

I anslutning till vad sålunda anförts har livsmedelskommissionen meddelat,

att sedan kalkylen uppgjordes ytterligare statistiska och andra uppgifter

kommit till kommissionens kännedom, vilka kunde ge anledning till en

justering på vissa punkter av de utförda beräkningarna. Kommissionen har

emellertid efter gjorda överslagsberäkningar kommit till den uppfattningen,

att ett beaktande av dessa faktorer skulle lämna kalkylresultatet i stort sett

opåverkat. Med anledning härav har kommissionen icke ansett att en i detalj

gående justering av kalkylen nu vore av behovet påkallad.

Med utgångspunkt från de i det föregående angivna priser och beräkningsmetoder

rörande jordbrukets inkomster och kostnader har livsmedelskommissionen

kommit fram till ett kalkylmässigt inkomstunderskott av 174,7

miljoner kronor för år 1948/49. Härtill kornine den förut omnämnda ökningen

av slakteriernas kostnader för biltransporter, vilken ej beaktats i kalkylen.

Denna kostnadsökning har av kommissionen preliminärt uppskattats

till 3 miljoner kronor, varför kalkylunderskottet kunde angivas till omkring

178 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 6 april 1948 upptagit

frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter

under regleringsåret 1948/49. Kommissionen har därvid till en början framhållit

önskvärdheten av att jordbruksproduktionen under delta år uppehälles

vid högsta möjliga nivå. Kommissionen har härom i huvudsak anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vårt försörjningsläge efter krigsslutet har kännetecknats av en spänning

mellan tillgång och efterfrågan på livsmedel, som icke har varit märkbart

svagare än under krigsåren. På grund av föregående års osedvanligt svaga

skörd här i landet har denna spänning under innevarande regleringsår snarare

till- än avtagit. Den av foderbristen föranledda reduktionen av husdjur

sbeståndet kommer att medföra fortsatta återverkningar på animalieproduktionen

icke endast under återstoden av innevarande produktionsår

utan även under det kommande året. Särskilt mjölkproduktionen och slakten

av nötkreatur väntas bli avsevärt lägre under år 1948/49 än som eljest

hade varit att räkna med.

Mot bakgrunden av den tilltagande politiska oron i världen göra sig för

vår del beredskapssynpunkterna ånyo starkt gällande. Vår import av viktigare

livsmedel och jordbruksförnödenheter, främst fodermedel av olika slag,

har under innevarande regleringsår fått vidkännas särskilda inskränkningar

i samband med de åtgärder, som vidtagits för att uppnå balans i handeln

med s. 1c. hårdvalutaländer. Man torde av dessa skäl för det kommande regleringsäret

knappast kunna förutsätta en mera betydande import av jordbruksprodukter.

Den fortsatta och om möjligt stärkta beredskapen på livsmedelsförsörjningens

område måste vi därför i huvudsak alltjämt grunda på

den egna jordbruksproduktionen.

Av vad ovan anförts torde framgå önskvärdheten av att jordbruksproduktionen

under det år, som nu är aktuellt, uppehälles vid högsta möjliga nivå.

Med hänsyn till våra knappa lager av brödsäd och de begränsade importmöjligheterna

är det av största vikt att alla ansträngningar göras för att 1948

års skörd av spannmål, i synnerhet brödsäd, skall bli så stor som möjligt.

Även i övrigt böra från jordbrukets sida åtgärder vidtagas för att så långt

det är möjligt söka höja avkastningen från växtodlingen och öka produktionen

av animaliska livsmedel.

Livsmedelskommissionen har härefter behandlat frågan om vilket belopp

som borde tillföras jordbruket med hänsyn till det beräknade kalkylmässiga

inkomstunderskottet å 178 miljoner kronor. Kommissionen har härvid framhållit,

att genom den höjning av lönerna inom jordbruket, som under de

sista åren ägt rum, en viss utjämning av klyftan mellan jordbruksbefolkningens

och industribefolkningens reala inkomster skett. En viss skillnad i

inkomsthänseende mellan dessa befolkningsgrupper förefinnas dock alltjämt.

Emellertid syntes det icke möjligt att vid den låga volym, på vilken

jordbruksproduktionen för närvarande till följd av krigsförhållanden och

efterverkningar av 1947 års missväxt befunne sig, realisera önskemålet att

i någon mera betydande omfattning utjämna den kvarstående klyftan mellan

lönenivån inom industrien och lönenivån inom jordbruket. En sådan ytterligare

utjämning skulle, uttalar kommissionen, i varje fall icke kunna

ske utan betydande återverkningar på livsmedelspriserna. I rådande läge vore

det självfallet mycket angeläget att alla samhällsgrupper iakttoge största återhållsamhet

i fråga om åtgärder, som direkt eller indirekt ledde till en höjning

av prisnivån. Enligt vad kommissionen anfört hade med hänsyn härtill kommissionens

ordförande vid förberedande överläggningar med representanter

för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk ansett

sig böra föreslå att jordbruksrepresentanterna i år skulle avstå från att påtordra

täckning för större del av det kalkylmässiga underskottet än 163

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

miljoner kronor. Därest enighet uppnåddes härom, skulle något kalkylmässigt

utrymme för en ytterligare höjning av arbetslönen undei nästa regleringsår

icke förefinnas. Vid framläggandet av detta förslag hade emellertid

förutsatts att, när sviterna efter missväxten övervunnits och importen av

förnödenheter av olika slag åter möjliggjorde en utvidgning av produktionsvolymen,

önskemålet om utjämning i största möjliga utsträckning skulle

vinna beaktande.

Sedan vid nämnda överläggningar jämväl behandlats spörsmålet om hur

ifrågavarande belopp borde fördelas pa olika produkter med hänsyn tagen

till försörjningsintresset och inkomstavvägningen inom jordbruket hade, anför

kommissionen vidare, enighet uppnåtts om att livsmedelskommissionens

råd skulle föreläggas följande förslag till uppgörelse rörande prissättningen

på jordbrukets produkter och förnödenheter under det kommande regleringsåret.

1. Den av delegationen uppgjorda inkomst- och kostnadskalkylen för regleringsåret

1948/49 godtages såsom bas för prissättningen under nämnda år.

Det konstateras, att nämnda kalkyl visar ett inkomstunderskott av omkring

178 miljoner kronor. Det antecknas vidare, att en viss del av underskottet

beror på att kvantiteten animalier av olika slag — särskilt mjölkproduktionen

_ till följd av efterverkningar av 1947 års svaga skörd beräknas bli ej

obetydligt lägre än vad som normalt är fallet. .

2 Beaktande angelägenheten av att alla samhällsgrupper i radande lage

iaktta största återhållsamhet i fråga om åtgärder, som direkt eller indirekt

leda till en höjning av prisnivån, avstå jordbrukets representanter från att

påfordra täckning "för större del av det kalkylmässiga underskottet än 163

miljoner kronor. Något kalkylmässigt utrymme för en ytterligare höjning av

arbetslönen under nästa regleringsår förefinnes härefter icke. Da jordbruksorganisationerna

biträda uppgörelsen, förutsättes från deras sida, att det

allmänna löneläget, sedan lönerna för olika grupper blivit justerade genom

nvligen avslutade eller nära förestående avtalsuppgörelser, hålles stabilt under

den tid här avses. Skulle denna förutsättning rubbas, förbehålla sig jordbruksorganisationerna

rätt att påkalla jämkning i uppgöielsen.

3. Jordbruksorganisationerna ha intet att erinra mot att nämnda belopp,

omkring 163 miljoner kronor, fördelas på olika produkter i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av kommissionens ordförande vid överläggningarna

framlagt förslag. Enighet råder om att nämnda belopp är att betrakta

såsom missväxtbidrag till den del, som det avser att täcka underskott, som

föranletts av efterverkningarna av 1947 års svaga skörd.

4. Under förutsättning att ifrågavarande uppgörelse bitrades av Kungi.

Mai t och riksdagen, förbinda sig Sveriges lantbruksforbund och Riksförbundet

landsbygdens folk att på allt sätt medverka till att produktionen av

jordbruksprodukter under nästa regleringsår blir så stor som möjligt och

till alt jordbruksprodukterna i största möjliga utsträckning tillföras den

legala marknaden.

Enligt vad livsmedelskommissionen meddelat har förevarande förslag sedermera

tillstyrkts av kommissionens råd samt godkänts av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet landsbygdens folk. Även livsmedelskommissionen

har för sin del beslutat biträda den träffade överenskommelsen.

Beträffande frågan hur förenäinnda belopp av 163 miljoner kronor länip
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

ligen borde löidelas på olika produktslag har livsmedelskommissionen anfört

följande.

Vid bedömande av detta spörsmål ha anlagts i huvudsak samma synpunkter

som vid prissättningen föregående år.''Hänsyn har sålunda i första

hand tagits till de försörjningspolitiska aspekterna. Härvid har främst önskemålet

om en utökad odling av brödsäd framställt sig. I andra hand har det

ansetts angeläget att tillse, att prissättningen skänker önskvärd rättvisa åt

olika landsdelar och olika grupper av jordbrukare. I den mån så varit möjligt

har vidare beaktats, att konsumentgrupper med låg inkomst icke skulle

oskäligt belastas genom prissättningen. I enlighet härmed har en relativt

större del av beloppet lagts på mera umbärliga varor såsom grädde, ägg,

ost, storre kalv och sådana organvaror, som försäljas över disk, under det

att någon prishöjning icke föreslagits på nötkött eller fläsk.

Kommissionen är liksom föregående år av den principiella uppfattningen,

att de erforderliga prishöjningarna böra få slå igenom i konsumentpriserna.

Denna uppfattning synes i år vara särskilt väl berättigad med hänsyn

till att subventioner till jordbruket icke kunna väl förenas med de åtgärder,

som vidtagits i syfte att åstadkomma en överbalansering av budgeten. Emellertid

har såsom tidigare framhållits föregående års missväxt medfört, att

jordbruksproduktionen och särskilt mjölkproduktionen under år 1948/49

vantas bli avsevärt lägre än som eljest skulle varit att räkna med. Med anledning

härav synes det enligt kommissionens åsikt försvarligt att låta någon

del av beloppet å 163 miljoner kronor täckas i form av ett fortsatt utbetalande

av missväxtbidrag även under regleringsåret 1948/49.

Under åberopande av det anförda har kommissionen framlagt följande

förslag till prissättning på jordbrukets produkter och förnödenheter för

regleringsåret 1948/49. Förslaget avser i huvudsak sådana varor, som nu

äro föremål för statlig prissättning i någon form. I den mån fri prisbildning

för närvarande råder på produkter eller förnödenheter, som frambringas

i eller förbrukas inom jordbruket, har kommissionen förutsatt, att

denna fria prisbildning skall kvarstå även under det nya regleringsåret, så"sida

icke exceptionella förhallanden gör en bindning av priserna nödvändig.

I fråga om priserna å brödsäd har livsmedelskommissionen yttrat.

Såsom redan anförts är det angeläget, att en betydande vårveteodling

kommer till stånd innevarande vår. Det torde därför vara lämpligt att vårvetepriset

höjes med 3 kronor per deciton. Samtidigt föreslås att övrig spannmål

(utom ärter) höjes med 1 krona per deciton.''Härigenom skulle''pristillför

vårvete av normal kvalitet i förhållande till motsvarande pris

på höstvete stiga till 5 kronor per deciton. Fn dylik höjning av pristillägget

innebär visserligen, att vårvetepriset ur avsättningssynpunkt kommer upp

i ett olämpligt förhållande till priset på höstvete,''vilket bland annat medför

okade risker för inblandning av höstvete i vårvete. Med hänsyn till

önskvärdheten ur beredskapssynpunkt av en ökad brödsädsodling torde

dock de olägenheter, som åtfölja den föreslagna prissättningen, böra tagas

Därest förslaget vinner Kungl. Maj:ts bifall, kommer priset på höstvete och

rag av normalkvalitet under det nya regleringsåret att i genomsnitt för

hela aret utgöra 29 kronor 50 öre per deciton, medan priset för vårvete av

normalkvalitet blir 34 kronor 50 öre per deciton.

Vad beträffar priserna å övrig spannmål har livsmedelskommissionen föreslagit

följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

45

Med hänsyn till önskvärdheten av att de jordbrukare särskilt i Mellansverige,

vilkas produktion i hög grad är inriktad på odling av fodersäd för

försäljning, icke skola försättas i ett försämrat läge, jämfört med övriga

producenter, föreslår kommissionen, som förut antytts, att priserna på

havre och blandsäd skola höjas med 1 öre per kilogram. Denna ändring

synes böra föra med sig att även kornpriset liöjes med samma belopp. I den

föreliggande jordbrukskalkylen har räknats med att utfodringsförbud för

korn icke skulle gälla under det kommande regleringsåret. Det pristillägg

för korn om 2 kronor per deciton, som utgått under innevarande år, har

med hänsyn härtill icke upptagits i kalkylen för 1948/49. För den händelse

kornet skulle komma att jämställas med brödsäd och inlevereras till handeln

och kvarnarna, har delegationen ansett, att såsom inkomstökning för

jordbruket borde upptagas endast nämnda pristillägg (för hela avsalukvantiteten)

men däremot icke det inkomstbelopp, som i dylikt fall tillfördes

jordbruket genom ökade kornleveranser. Livsmedelskommissionen anser det

angeläget att största möjliga del av 1948 års spannmålsskörd tillvaratages

som människoföda. I överensstämmelse härmed kommer kommissionen sannolikt

att besluta att korn även under år 1948/49 skall jämställas med brödsäd

inom södra och mellersta Sverige. Den merinkomst, som under sådana

förhållanden i enlighet med den av delegationen rekommenderade beräkningsmetoden

skall tillföras jordbruket, utgör 2,5 miljoner kronor. Detta

belopp är beräknat under förutsättning av att pristillägget liksom föregående

år bestämmes till 2 kronor per deciton.

Beträffande matärter är det ur försörjnings- och beredskapssynpunkt

önskvärt att odlingen hålles väl uppe. Kommissionen vill därför föreslå att,

om normalpriserna på matärter behållas under år 1948/49, dessa avpassas

så, att det genomsnittliga priset till odlare kommer att ligga 5 kronor per

deciton högre än medelpriset under innevarande år.

Vidkommande priserna å potatis har kommissionen yttrat.

Av försörjningsskäl är det i nuvarande situation angeläget att skörden

av potatis blir så stor som möjligt. Med hänsyn härtill är det erforderligt

att vidtaga vissa särskilda åtgärder till stöd för potatisodlingen. Dessa åtgärder

synas i första hand böra taga sig uttryck i en höjning av det pris,

som tillverkare av potatisstärkelse och brännvin skola erlägga till leverantörer

vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet. Det synes

rimligt, att detta pris höjes med 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent,

motsvarande 75 öre per deciton vid en stärkelsehalt av 17,5 procent. Från

odlarehåll har en starkare stegring ifrågasatts. De priser för fabrikspotatis,

som komma att tillämpas efter nämnda höjning, måste emellertid anses tillfredsställande

och i varje fall lika tillfredsställande som priserna på övriga

jämförbara jordbruksprodukter. I detta sammanhang bör erinras om att

fabrikspotatispriset även förra året höjdes med 3 öre per hektoliter och

stärkelseprocent.

Fabrikspotatisodlingen torde vidare böra lämnas samma avsättningsgaranti,

som gällt för innevarande år. Denna garanti innebär, att statsmakterna

utfästa sig, att därest potatisskörden blir av viss storlek och försörjningsläget

ej föranleder till annat, eu angiven kvantitet skall vinna avsättning

för andra ändamål än inhemsk direktkonsumtion eller utfodring. Vid eu

lotal skörd av 1 800 000 lon skall enligt garantien avsättning för nyssnämnda

ändamål, varmed närmast avses potalismjölstillverkning och bränning eller

export, garanteras för 170 000 ton potatis. Vid eu skörd av 1 900 000 ton

utsträckes garantien att gälla 200 000 ton och vid en skörd av 2 miljoner

ton utgör (len garanterade avsättningskvantiteten 240 000 ton. Kommissio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

nen har kompletterat denna statliga avsättningsgaranti med ett avtal med potatisodlarnas

organisationer, varigenom dessa liksom tidigare åtagit sig att

verka för att potatisodlingen vidmakthålles och att den i viss omfattning inriktas

på sådana potatissorter, som lämpa sig för såväl direkt konsumtion

som för industriella ändamål.

Beträffande matpotatis, som sedan den 7 februari 1948 varit föremål för

statlig prisreglering, torde man enligt kommissionens åsikt för det kommande

regleringsåret höra räkna med en höjning utöver det i jordbrukskalkylen

upptagna priset med 50 öre per deciton. En ökning synes nämligen

motiverad med hänsyn till att kommissionen föreslagit en ännu större ökning

av fabrikspotatispriset och att matpotatispriset kan väntas följa med i

den allmänna höjning av jordbrukspriserna som kommissionens förslag i

övrigt förutsätter.

Rörande priset på sockerbetor har kommissionen erinrat, att efter särskilda

förhandlingar ett grundpris av 5 kronor 30 öre per deciton för 1948

års skörd godtagits av Sveriges betodlares centralförening, innebärande en

ökning av nu gällande grundpris med 30 öre per deciton. Kommissionen har

förutsatt, att ifrågavarande höjning finge slå igenom i sockerpriset till den

del den icke kunde utjämnas genom vinst på sockerrörelsen under innevarande

år.

I fråga om hö har kommissionen i sitt förslag räknat med ett pris av 12

kronor per deciton, vilket är 2 kronor högre än det i jordbrukskalkylen upptagna

priset.

Vad härefter angår priserna å mjölk och mejeriprodukter har livsmedelskommissionen

uttalat i huvudsak följande.

Därest prishöjningarna i sin helhet skola slå igenom i konsumentpriserna,

finner kommissionen det oundvikligt att priserna på såväl smör som

konsumtionsmjölk få undergå höjning. Såsom ett huvudalternativ vill kommissionen

föreslå, att smörpriset höjes med 40 öre per kilogram och mjölkpriset

med omkring 1 V* öre per liter. Jordbruket skulle härigenom för helt

år räknat tillföras ett belopp av 66,3 miljoner kronor, varav 39,6 miljoner

kronor vid försäljningen av mejerismör, 2,2 miljoner kronor för lantsmör,

13,3 miljoner kronor vid försäljningen av konsumtionsmjölk från mejeri och

ll,o miljoner kronor vid försäljningen av övrig konsumtionsmjölk samt för

hemmaförbrukad mjölk. Den föreslagna höjningen av smörpriset synes icke

böra föranleda någon förändring av priserna på margarin. I samband med

en höjning av priset på konsumtionsmjölken torde frågan om en justering

av detaljhandelsmarginalen på mjölk inom vissa områden komma upp. Kommissionen

räknar i sitt förslag med en genomsnittlig marginalökning av omkring

V,, öre per liter. Priset till konsumenter skulle sålunda stiga med i genomsnitt

2 öre per liter. I stället för att låta beloppet 39,6 miljoner kronor i

sin helhet slå igenom i priset på mejerismör kan man emellertid tänka sig,

att det allmänna missväxtbidraget för mjölk, som innevarande år utgår med

i genomsnitt 1,5 öre per kilogram invägd mjölk, skall helt eller delvis utgå

även under nästa regleringsår. Vid den i kalkylen förutsatta mjölkinvägningen

för år 1948/49 skulle jordbruket, därest bidraget utginge med oförändrat

l,s öre per kilogram invägd mjölk från och med den 1 september 1948, tillföras

52,s miljoner kronor. Samtidigt bortfaller emellertid nyssnämnda kalkylmässiga

inkomstbelopp av 2,2 miljoner kronor för lantsmör. Önskar man

ersätta även den föreslagna prisökningen på konsumtionsmjölk med kontanta

bidrag, bör missväxtbidraget för tiden från och med den 1 september

1948 höjas till 2 öre per kilogram vid mejerier invägd mjölk. I sådan händelse

bortfaller förutnämnda inkomstbelopp av 11 miljoner kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kommissionen föreslår vidare att priserna på ost och grädde få höjas från

och med den 1 juni 1948, beträffande ost med 30 öre per kilogram och beträffande

grädde med 20 öre per liter. Härigenom beräknas mejerierna erhålla

eu inkomstförbättring av sammanlagt 21,3 miljoner kronor för helt år

räknat. Därjämte föreslås en extra höjning av gräddpriserna med 10 respektive

20 öre per liter inom områden, där normalpriset för närvarande utgör

2 kronor 10 öre respektive 2 kronor per liter. Sistnämnda prishöjningar

beräknas medföra en ökning av jordbrukets inkomster med 2,2 miljoner kronor

under det kommande regleringsåret. I den mån ovan föreslagna prishöjningar

på mejeriprodukter genomföras, böra de belopp som härigenom

tillföras jordbruket bli föremål för prisutjämning på samma sätt som nu

sker beträffande grädde, ost och konsumtionsmjölk.

Priset på sådan skummjölk, som försäljes till andra än mjölkleverantörer,

har icke undergått någon höjning under de senaste åren och är synnerligen

varierande inom olika delar av landet. Från Svenska mejeriernas riksförening

har det vid olika tillfällen framförts önskemål, att priset på skummjölk

till andra än mjölkproducenter måtte få höjas. Då en sådan höjning

även ur kommissionens synpunkt anses lämplig, töreslås att prishöjningar

på skummjölk få företagas intill ett belopp, motsvarande eu inkomstökning

för mejerierna på 1 miljon kronor. Detta innebär att genomsnittspriset i

parti, som för närvarande utgör 9,7 öre per liter, höjes till 12 öre per liter.

Framställningar ha även gjorts från mejerierna att få höja de tillägg, som få

göras till normalpriserna, ifall mjölken levereras i med kapsyl tillsluten

flaska. Detta tillägg utgör för närvarande i Stockholm och Göteborg högst 4

öre per flaska och i övriga delar av landet högst 3 öre per flaska. Från,

Svenska mejeriernas riksförening har framhållits, att ett tillägg av 3 öre per

flaska icke täcker kostnaderna. Kommissionen föreslår med hänsyn härtill

att tillägget inom hela landet fastställes till högst 4 öre per flaska. Vid skilda

tillfällen ha vidare mejeriföreningar inkommit med framställningar att tå

höja normalpriserna på mjölk inom vissa orter och områden. I en del fall ha

framställningarna motiverats med att utbytet vid konsumtionsmjölkförsäljning

blir lägre än utbytet vid annan tillverkning. Kommissionen anser, att

det skulle vara av stort värde, ifall elt visst belopp — förslagsvis 1,5 miljoner

kronor — ställdes till förfogande för prishöjningar på konsumtionsmjölk

inom sådana orter och sådana områden, där riksföreningen anser justeringar

i första hand nödvändiga. Denna justering av normalpriserna bör givetvis

icke resultera i någon höjning av utjämningsavgiften för konsumtionsmjölk.

Slutligen är i fråga om mjölk, som användes lör tillverkning av torrmjölk

och kondensmjölk etc., prishöjning motiverad, motsvarande eu inkomstliöjning

för mejerierna på 1,5 miljoner kronor för nästa regleringsår. I samband

härmed torde det vara lämpligt alt utjämningsavgift även uttages för sådan

mjölk, som användes för dessa ändamål.

Beträffande priserna a ägg har livsmedelskommissionen förklarat sig

anse det nu tillämpade systemet med å ena sidan ett högsta pris och ä andra

sidan ett lägsta boltenpris, vid vilket stödåtgärder inträder, såsom lämpligt

ur regleringssynpunkt. För nästkommande regleringsår borde topp-priset

lämpligen fastställas till 3 kronor och 50 öre per kilogram och stödpriset

till 2 kronor och 50 öre per kilogram. Genom en sådan avvägning förelåge

ökade möjligheter all undvika normalprissätlning på ägg, vilket ur flera

synpunkter vore mycket önskvärt. Del genomsnittliga priset har av kommissionen

beräknats till 3 kronor och 30 öre per kilogram, d. v. s. 13 öre

högre per kilogram än det pris, som beräknats för innevarande regleringsår.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Rörande priserna å kött och fläsk har livsmedelskommissionen i huvudsak

anfört följande.

Någon höjning av priset på fläsk från gödsvin är knappast befogad. Priset

på suggfläsk i förhållande till priset på fläsk från gödsvin har emellertid

under de senaste åren varit väl lågt, varför en ytterligare höjning av

priset på dylikt suggfläsk med 20 öre per kilogram ‘torde vara fullt motiverad.

Efterfrågan på kalvkött i förhållande till efterfrågan på övriga köttvaror

är sådan, att ur reglerings- och fördelningssynpunkt en ytterligare höjning

av piiset pa kalvkött är önskvärd. Denna höjning föreslås till för större

kalv i genomsnitt 20 öre per kilogram samt för mindre kalv 30 öre per kilogram.

Vad större kalv beträffar torde det, med hänsyn till försörjningsläget

för mjölk, vara lämpligast att prishöjningen i möjligaste mån koncentreras

till kött från skummjölkskalv.

Priserna på organ och inälvor undergingo i höstas vissa höjningar. Med

hänsyn till den starka efterfrågan, som finnes på dessa varor, är det önskvärt,

att vissa justeringar företagas. På grund av den betydelse, som vissa

charkuterivaror, i vilka ingå organ och inälvor, ha för de mindre bemedlade,

anser kommissionen, att prishöjningarna i möjligaste mån böra koncentreras

till tunga, lever och njure, d. v. s. varor av mera lyxbetonad

natur.

Eftersom prisläget på importerade hudar ligger betydligt högre än på

svenska hudar, har det blivit nödvändigt med en subventionering av importen.

En höjning av den inhemska prisnivån synes därför fullt° motiverad.

Att nu ange vilka priser de svenska hudarna skola betinga för att någon

subventionering av importen ej skall behövas, är emellertid svårt, enär

den internationella marknaden på detta område för närvarande är mycket

varierande. En inkomstökning på ca It miljoner kronor förutsätter en höjning

av priset på de svenska hudarna med omkring 70 öre per kilogram.

Kommissionen avser att snarast i samråd med industrikommissionen och

priskontrollnämnden inkomma med närmare förslag i ämnet.

Priserna på inhemskt slakterifett ligga, trots de i höstas företagna prishöjningarna,

fortfarande icke obetydligt under de priser, som gälla för

importerat slakterifett. Dels med hänsyn härtill och dels med hänsyn till

önskvärdheten att få ett bättre tillvaratagande av fettet anser livsmedelskommissionen

det lämpligt att ytterligare något höja priserna på inhemskt

slakterifett. En prishöjning på de olika slagen av slakterifett, totalt motsvarande

en inkomstökning på 3 miljoner kronor torde få anses lämplig.

Kommissionen har i förevarande sammanhang slutligen uttalat, att samtidigt

med priserna på fodersäd priserna på kli och biandfodermedel (andra

än oljekraftfoder) borde undergå höjning. Även konstgödselpriserna torde

enligt kommissionen komma att öka något under år 1948/49, varjämte kunde

tillkomma vissa smärre kostnadsökningar för andra förnödenheter. Kommissionen

har i sitt prisförslag räknat med att nu nämnda ökningar av kostnaderna

för jordbrukets förnödenheter under regleringsåret 1948/49 tillhopa

komine att uppgå till ett belopp, som på kalkylens inkomstsida skulle

motsvaras av omkring 6 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis har livsmedelskommissionen uppgjort i det följande

intagna sammanställning rörande fördelningen å olika produkter av det inkomstbelopp

å 183 miljoner kronor, som avsett skola tillföras jordbruket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 275.

49

Miljoner kronor

1. Höstvete...................................... + 1 öre/kg 3-6

2. Vårvete...................................... + 3 » » 4-6

3. Råg .......................................... + 1 » » 2-2

4. Korn........................................ + 31 > » 3-8

5. Havre........................................ + 1 » » 1''2

6. Blandsäd .................................... + 1 » » —

7. Matärter..................................... + 5 » » O-9

8. Matpotatis .................................... + 50 öre/dt 4-6

9. Fabrikspotatis................................ + 751 2 » * 1*9

10. Sockerbetor................................... + 30 öre/dt 5''5

11. Hö........................................... + 2 öre/kg 1-7

12. Mejerismör................................... + 40 » » 39-6

13. Lantsmör..................................... + 40 » » 2-2

14. K-mjölk från mejeri + ca 15 öre/l ................ 13-5

15. K-mjölk utanför mejeri + ca hemmaförbrukad k-mjölk samt

15 resp. 2 öre/l.......................................... Il o

16. K-mjölk, särskild höjning3 .................................. 1''5

17. Kapsylerad mjölk4.......................................... 0 4

18. Torrmjölk, kondensmjölk m. in............................. T0

19. Skummjölk................................................. T5

20. Grädde....................................... + 20 öre/kg 8 6

21. » extra höjning5 6 ...................................... 2-2

22. Ost........................................... + 30 öre/kg 12 7

23. Ägg .......................................... + 13 » » 7 3

24. Större kalv.................................... + 20 » » 3-8

25. Mindre kalv .................................. + 30 » » 4''8

26. Suggfläsk .................................... + 20 » » T 4

27. Organ, m. m.............................................. 5-0

28. Slakterifett.................................................. 3 0

29. Hudar...................................................... 1T0

Prishöjningar på vissa produkter under tiden t. o. m. 31/s 1948 8 5

Summa 169-0

Avgår kostnadsökningar..................................... 6 0

Återstår 163-0

Såsom av sammanställningen framgår har livsmedelskommissionen utgått

från att prishöjningarna på vissa av de däri angivna produkterna skulle

träda i kraft redan före ingången av regleringsåret 1948/49. Härom har

kommissionen yttrat följande.

Därest priserna på de med nr 16—22 och 24—28 betecknade varuslagen

höjas redan i juni månad 1948, kan jordbruket beräknas erhålla ett sam
-

1 Ökning med 3 öre utöver det i kalkylen upptagna priset (med 1 öre utöver nu gällande

pris).

2 Motsvarar 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

3 Extra höjning av normalpriset inom vissa orter.

4 Höjning av ersättningen för kostnader, sammanhängande med försäljningen, från 3 till

högst 4 öre per flaska.

6 Extra höjning av gräddpriset med 10 resp. 20 öre per liter inom områden, där normalpriset

för närvarande är 2 kronor 10 öre resp. 2 kronor per liter.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

en särskild post i sammanställningen. För övriga varuslag föreslås prishöjningarna

ske från och med den 1 september 1948. Kommissionen vill

emellertid tillägga att, om den föreslagna prishöjningen på smör får träda

i kraft redan den 1 juli i år, ytterligare omkring 7 miljoner kronor skulle

komma jordbruket tillgodo. Eti belopp av ungefär denna storlek kan beräknas

vara erforderligt såsom kompensation för den kostnadsökning, som

jordbruket får vidkännas innevarande år till följd av prishöjningen på

bensin.

Den allmänna prishöjningen på konsumtionsmjölk och prishöjningar på

smör kunna som förut nämnts helt eller delvis undvikas genom att systemet

med statliga missväxtsubventioner bibehållas även under regleringsåret

1948/49. Kommissionen vill till belysning av ett dylikt alternativ nämna,

att ett bidrag med i genomsnitt 2 öre per kilogram invägd mjölk kan

beräknas tillföra jordbruket omkring 70 miljoner kronor. Sagda belopp

överstiger summan av de i sammanställningen under nr 12—15 upptagna beloppen

med 3,7 miljoner kronor. I form av prishöjningar under tiden t. o. in.

31 augusti i år skulle sålunda i dylikt fall endast (8,5 — 3,7=) 4,8 miljoner

kronor behöva uttagas. Emellertid bör man även här — på liknande sätt

som i kommissionens huvudalternativ — räkna med att omkring 7 miljoner

kronor behöva tillföras jordbruket som kompensation för bensinprishöjningen.

Detta kan exempelvis ske genom att de ifrågasatta prishöjningarna

före den 31 augusti i år få träda i kraft redan omkring den 1 juni.

Beträffande de ifrågasatta prisjusteringarnas inverkan på levndskostnaderna

har livsmedelskommissionen anfört.

De nu föreslagna prisjusteringarna komma givetvis att taga sig uttryck i

en höjning av index för levnadskostnaderna. Därest prishöjningarna i sin

helhet få slå igenom i konsumentledet, vilket kommissionen principiellt

har förordat, torde stegringen i socialstyrelsens levnadskostnadsindex med

år 1914 som bas komma att utgöra mellan 3 och 3 ’/2 enheter, sedan alla

prisjusteringar genomförts. Härvid har kommissionen bland annat räknat

med att prishöjningen på standardiserad konsumtionsmjölk motsvarar 0,so

enheter, på smör 0,65 enheter, ost 0,3o enheter, ägg 0,15 enheter, socker 0,i5

enheter, köttvaror 0,so enheter samt brödsäd omkring 0,20 enheter. Därest

de föreslagna prishöjningarna på smör och mjölk ersättas med missväxtsubventioner

för mjölk torde stegringen i levnadskostnadsindex endast komma

att utgöra mellan 1 V, och 2 enheter.

Livsmedelskommissionen har vidare uttalat att i överensstämmelse med

de bestämmelser, som enligt beslut av Kungl. Maj :t tillämpats för jordbrukets

prisreglering under innevarande regleringsår, en omräkning av inkomst-

och kostnadskalkylen borde äga rum i augusti månad med ledning

av då föreliggande uppgifter rörande skördeutfallet. Kommissionen har härom

anfört följande.

Därest det skulle visa sig, att ett kalkylmässigt överskott uppkommer,

överstigande omkring 110 miljoner kronor (4 procent av den i nu föreliggande

justerade kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 163 miljoner

kronor) böra priserna i enlighet med den s. k. 4-procentsregeln justeras,

så att överskottet begränsas till sistnämnda belopp. Om å andra sidan

ett kalkylmässigt underskott, överstigande 110 miljoner kronor skulle uppkomma,

bör detta på motsvarande sätt nedbringas till sagda 110 miljoner

kronor. Beträffande frågan, vilka grenar av produktionen som främst skola

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

51

bli föremål för en enligt 4-procentsregeln företagen justering, torde liksom

hittills böra gälla den principen, att justeringen i första hand skall beröra

de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet. Prisjusteringarna

böra dock icke ske efter rent mekaniska grunder, utan hänsyn

bör även tagas till försörjningsläget. Med tanke på möjliga förskjutningar

i försörj ningsläget böra vidare ur försörj ningssynpunkt erforderliga

justeringar av priserna få företagas även utan att förutsättningar föreligga

för en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar böra emellertid

avvägas på sådant sätt, att relationen mellan inkomst- och kostnadssunnnan

i kalkylen icke påverkas. Därest prissänkningar på sådana jordbruksprodukter,

som icke äro underkastade statlig prissättning, skulle komma

till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, böra myndigheterna

däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom

prishöjningar på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter. I

allmänhet torde inverkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar på

jordbrukarnas inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning,

enär en dylik i regel får förutsättas utgöra anledning till prissänkningen

av detta slag.

Livsmedelskommissionen har hemställt om Kungl. Maj :ts beslut i enlighet

med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

I ett vid livsmedelskommissionens förevarande skrivelse fogat särskilt

yttrande har ledamoten av kommissionen fru Nordgren framhållit, att de

föreslagna prishöjningarna såvitt avsåge andra organ och inälvor än lever,

tunga och njure ävensom suggfläsk och mindre kalv skulle komma att bli

mycket kännbara för de mindre inkomsttagarna. Med hänsyn härtill har

fru Nordgren förklarat sig anse, att ifrågavarande prishöjningar, vilka beräknats

till 7 miljoner kronor, i stället borde tagas ut i form av en höjning

av priserna å storboskap, varvid i detaljhandeln prishöjningarna på köttvaror

i första hand borde läggas på sådana delar, som ansåges vara minst

efterfrågade av de mindre köpstarka hushållen. Beträffande prishöjningarna

å mjölk och övriga mejeriprodukter har samma ledamot uttalat, att i

stället statssubvention borde utgå med belopp, som motsvarade den beräknade

inkomstökningen för dessa produkter. Vidare bär ledamoten herr Bonow

med hänsyn till önskvärdheten av att största möjliga del av höstveteskörden

inlevererades till kvarnarna föreslagit, att priset å höstvete höjdes

med 1 öre per kilogram utöver vad kommissionen ifrågasatt. Härigenom

skulle jordbruket tillföras en inkomstökning å 3,6 miljoner kronor. Motsvarande

belopp borde emellertid fråndragas jordbrukets totala inkomster genom

att prishöjningen på ägg begränsades till 0 öre per kilogram i stället

för den av kommissionen föreslagna höjningen med 13 öre per kilogram.

I livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt sålt behandlat ärendet,

ha vissa detaljerinringar framställts mot kommissionens prisförslag.

Vidare ha delade meningar rått i frågan huruvida de föreslagna prishöjningarna

skulle slå igenom i konsumentledet eller subventioneras. Sålunda ha

herrar Bonow, Axel Johansson, Meidner, Möller samt fruarna Alvén, Jonsson

och Nordgren förordat eller icke velat motsätta sig alt prishöjningarna

i nuvarande läge till större eller mindre del subventionerades. Å andra si
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

dan ha herrar Alfr. Andersson, Liedberg och Lindberger ansett subvention

böra undvikas.

Statens priskontrollnämnd har uttalat, att man icke nu borde företaga

en sådan omläggning av beräkningen av kostnaderna för jordbrukets ekonomibyggnader

som föreslagits utan att till grund för beräkningen av avskrivningarna

på anläggningsvärdena liksom hittills skett borde läggas förkrigsvärdena.

Med utgångspunkt härifrån har nämnden ansett det av livsmedelskommissionen

angivna kalkylmässiga inkomstunderskottet kunna

minskas med omkring 40 miljoner kronor till omkring 135 miljoner kronor.

Nämnden har förordat, att jordbruket tillföres ett belopp av denna storlek,

samt föreslagit, att beloppet skulle fördelas på olika produkter i enlighet med

följande sammanställning.

Prishöjning

Miljoner kronor

Höstvete .................................

1 öre/kg

3-6

Vårvete ..................................

3 » »

4-6

Råg......................................

i » »

2-2

Korn.....................................

2 » »

2-0

Matärter .................................

5 » »

0-9

Matpotatis...............................

100 öre/dt

9-0

Fabrikspotatis.............................

50 » »

1-2

Sockerbetor...............................

30 » »

5-5

Hö ......................................

2 öre/kg

1-7

Smör.....................................

20 » »

20-0

K-mjölk..................................

■ • +

| öre/lit.

4-7

Ägg......................................

13 öre/kg

7-3

Större kalv................................

. . . +

20 » »

3-8

Mindre kalv...............................

. . . +

30 » »

4-8

Får......................................

. . . +

10 » D

0-3

Suggor ....................................

. . . +

20 » »

1-4

Hudar (ej får).............................

. . +

70 » » \

11-4

Fårhudar .................................

. . +

50 » » j

Organ m. m.............................

5-0

Slakterifett................................

3-0

Grädde (allmän höjning)...................

. . . +

ö0 öre/kg

11-0

» (extra ökning i områden där priset

är 2-00 resp. 210).

2-2

Ost.......................................

... +

30 öre/kg

13-1

Skummjölk...............................

1-0

Torrmjölk och kondensmjölk..............

1-1

K-mjölk, vissa orter.......................

1-5

122-3

Prishöjningar för vissa animaliska produkter före 1/a 1948 ........ 17-7

1400

Avgår kostnadsökningar handelsgödsel och kli.................... 5 0

Summa 135-0

Nämnden har slutligen erinrat om sin i tidigare sammanhang deklarerade

uppfattning, att ofrånkomliga prisstegringar i nuvarande läge som regel

borde uttagas av konsumenterna. Emellertid kunde enligt nämndens me
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ning avsteg från denna princip i förevarande sammanhang motiveras av

att berörda prishöjningar vore en övergående följd av fjolårets missväxt.

Inom priskontrollnämnden ha särskilda yttranden avgivits av dels herrar

Lindskog, Lundberg och Ohlin och dels herr Jönsson. Förstnämnda tre ledamöter

ha icke velat acceptera förslaget att en del av det erforderliga inkomstillskottet

till jordbruket täcktes genom subventioner som belastade

statsbudgeten. Herr Jönsson har bland annat funnit sig icke kunna biträda

nämndens förslag att sänka kostnaderna för jordbrukets ekonomibyggnader

med 40 miljoner kronor. I anslutning härtill och under framhållande

av att en förhandskalkyl om möjligt borde vara indexmässigt balanserad

har denne ledamot ansett, att en kompensation till jordbruket borde framräknas

som lägst täckte den i kalkylen angivna inkomstbristen av 175 miljoner

kronor.

Enligt vad priskontrollnämnden meddelat har nämndens råd vid behandling

av förevarande prisfråga anslutit sig till nämndens förslag och tillika

uttalat sig för att det erforderliga inkomsttillskottet i sin helhet skulle få

slå igenom i priserna och icke täckas genom subvention från staten. Även

inom priskontrollnämndens råd ha emellertid reservationer avgivits. Herr

Vahlberg, till vars yttrande herr Hallnäs anslutit sig, har sålunda med hänsyn

till läget på arbetsmarknaden ansett önskvärt, att så stor del som möjligt

av de ifrågasatta prishöjningarna på de animaliska produkterna genom

subventionering av staten hindrades från att slå igenom i priserna.

Fru Öhman har anfört, att jordbruket borde tillföras hela det belopp till

vilket det kalkylmässiga underskottet uppginge då avskrivningarna på ekonomibyggnaderna

beräknades enligt återanskaffningsprincipen, samt att

detta inkomstbelopp i nuvarande läge i sin helhet borde utgå i form av subventioner

från staten. Slutligen ha fröken Collin och herr Nilsson framställt

ett flertal erinringar mot de i kalkylen använda beräkningsgrunderna

och med hänsyn härtill förklarat sig icke kunna taga ställning till de prishöjningar,

som erfordrades för att få balans i kalkylen.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj :t dels den

9 april 1948 och dels den 14 maj 1948 meddelat beslut angående prisregleringen

på jordbrukets produkter och förnödenheter under regleringsåret

1948/49. Jag torde få erinra, att dessa beslut innebära i huvudsak följande.

Jordbruket kommer att erhålla det belopp på 163 miljoner kronor, varom

överenskommelse träffades vid de förberedande överläggningarna mellan

livsmedelskommissionen och jordbrukets organisationer. För att undvika

större prisstegringar i konsumentledet kommer Kungl. Maj :t att hos riksdagen

begära alt 120,5 miljoner kronor härav skall tillskjutas av statsmedel

i form av subvention för mejeri- och slaktdjursprodukter. Återstoden skall

komma jordbruket till godo genom prishöjningar. Av beloppet på 120,5 miljoner

kronor skall 90 miljoner kronor användas för att möjliggöra i stort

sett oförändrade priser på mjölk, smör, ost och grädde. Detta resultat erhål
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

les genom att ett'' mjölkpristillägg utbetalas med i genomsnitt 70 öre per

kilogram mjölkfett. Tillägget skall utgå från och med den 1 september 1948.

Återstående 30,5 miljoner kronor skola utbetalas i form av statliga pristillägg

på slaktdjursprodukler, varigenom priserna på kött och charkuterivaror

kunna bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. En del av sistnämnda

belopp torde komma att utbetalas redan sommaren 1948. Kungl. Maj:t

kommer vidare att föreslå riksdagen att anvisa 6 miljoner kronor till förbättring

av mjölkhandelns marginaler. Detta belopp är avsett att komma detaljhandeln

till godo.

Beslutet innebär i övrigt att priset på höstvete och råg av normalkvalitet

höjes med 1 krona per deciton. Vårvetet har tidigare höjts med 3 kronor per

deciton. Fodersädspriserna höjas över lag med 1 krona per deciton. Om normalpriserna

på matärter komma att bibehållas, skola dessa avpassas så, att

det genomsnittliga priset till odlare kommer att ligga 5 kronor per deciton

högre än i år. Priset på fabrikspotatis skall stiga med i genomsnitt 3 öre per

hektoliter och stärkelseprocent. Priset på socker stiger med 3 öre per kilogram.

Vidare kommer ett belopp av omkring 6 miljoner kronor för helt

år räknat att tillföras jordbruket genom prisjusteringar på konsumtionsmjölk,

flaskmjölk och grädde inom ett begränsat antal orter och områden

samt pa skummjölk, kärnmjölk och mjölk för tillverkning av torrmjölk

m. m. Priserna på slakterifett skola undergå höjningar motsvarande en inkomstökning

av 3 miljoner kronor för helt år räknat.

Den närmare fördelningen av förberörda inkomstbelopp av 163 miljoner

kronor framgår av följande sammanställning.

Höstvete.....

Vårvete......

Råg.........

Korn........

Havre.......

Blandsäd

Matärter.....

Matpotatis ...

Fabrikspotatis

Sockerbetor ..

Hö..........

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

Allmänt mjölkpristillägg för all invägd mjölk med 70

mjölkfett............................

K-mjölk, särskild höjning.............................

Kapsylerad mjölk....................................

Mjölk för tillverkning av torrmjölk, kondensmjölk m. m

Skum- och kärnmjölk.................................

Grädde, särskild höjning..............................

Ägg.............................................. +

Inkomstökning

miljoner kronor

1 öre kg 3-6

3 » » 4-6

1 » » 2''2

3 » » 3-8

1 » » p 2

1 » » —

5 » » 0 9

50 öre dt 4-6

75 » » 1''9

30 » » 5-5

2 öre kg P7

öre per kg

.......... 900

.......... 1-5

.......... 0-4

.......... 1-0

.......... 1-0

.......... 2-2

13 öre kg 7 3

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

55

Inkomstökning

miljoner kronor

Pristillägg på slaktdjursprodukter................................ 30-5

Slakterifett .................................................... 30

Prishöjningar på vissa produkter under tiden Ve—iJ1/s 1948........ 21

Summa 169''0

Avgår kostnadsökningar......................................... 6-0

Återstår 1G30

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder

för regleringsåret 1948/49.

Såsom förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den

19 maj 1948 förslag till fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område

utöver de i skrivelsen den 6 april behandlade. Vid sammanträde den 19 april

1948 har livsmedelskommissionens råd enhälligt förklarat sig icke ha något

att erinra mot de i skrivelsen framlagda förslagen. I samband med utarbetandet

av sina förslag har kommissionen haft till övervägande bland annat

en skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget den 27 februari 1948.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har framhållit, att vid ingången

av regleringsåret 1947/48 landets försörjning med livsmedel uppvisade

en betydande försämring till följd av 1947 års mycket svaga skörd. Det

allmänna försörj ningsläget hade emellertid under loppet av innevarande regleringsår

tett sig ljusare än man hade anledning att räkna med i höstas. De

främsta orsakerna härtill vore dels att leveranserna av brödsäd blivit större

än man ansåg sig kunna förvänta med ledning av de preliminära skörderapporterna

per den 15 oktober, dels att importen av brödsäd, fodermedel och

margarinråvaror hittills visat en förhållandevis gynnsam utveckling. Behovet

av brödsäd vore sålunda vid nuvarande ransonering säkrat fram till

dess den nya skörden konnne i marknaden, och lagren av brödsäd borde,

därest återstående utlovad import komme till stånd, kunna medge en friktionsfri

övergång till det nya regleringsåret. Ur beredskapssynpunkt vore

emellertid lagren av brödsäd otillräckliga. Kommissionen har därför ansett,

att man borde tillvarataga de möjligheter att öka lagren, som kunde framkomma.

I allt fall syntes det lämpligt att även vid en normal brödsädsskörd

fortsätta med inblandning av korn i brödsäden, därest så ansåges erforderligt

för att beredskapen skulle uppnås.

i fråga om socker hade, fortsätter kommissionen, nedgången i 1947 års

produktion kunnat uppvägas genom import. Avslut hade vidare gjorts om

import av vissa myckenheter socker för nästa konsumlionsår. Då en del av

denna import torde inkomma till landet före den 1 oktober 1948, syntes

man kunna räkna med någon ökning av övergångslagren av socker vid konsumtionsårets

början. Med hänsyn till att storleken av nämnda lager ändock

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

måste anses vara otillfredsställande ur beredskapssynpunkt, kunde man för

närvarande icke ställa i utsikt några nämnvärda lättnader i sockerransoneringen,

särskilt som 1948 års inhemska sockerbetsareal syntes bli något

lägre än 1947 års. Beträffande fett varorna finge nämnas, att nedgången i

mjölkproduktionen icke föranlett någon mera påtaglig skärpning av ransoneringarna

(bortsett från att valfrihet mellan olika slag av matfett icke

kunnat beredas konsumenterna under vinterhalvåret), vilket sammanhängde

med att en relativt tillfredsställande import av margarinråvaror kunnat

ske. Det rådande läget nödvändiggjorde emellertid en fortsatt ransonering av

matfettet, standardisering av konsumtionsmjölken samt maximering av ostens

och gräddens tetthalt. Vad anginge kött och fläsk hade höstens stora

utslaktning av nötkreatur och häst som väntat efterträtts av en period med

undernormal slakt av dessa djurslag. Försörjningsläget på detta område

konime sannolikt att undergå en försämring under återstoden av innevarande

regleringsår och kunde väntas bli ansträngt även under det kommande

året.

Kommissionen har härefter understrukit, att livsmedelsförsörjningen i

landet påverkades även av det internationella läget på jordbrukets område.

Världsproduktionen av livsmedel torde bli något större innevarande

produktionsår än under året 1946/47. Till följd av folkökningen läge emellertid

produktionen per capita och därmed även konsumtionen betydligt

under förkrigsnivån. Trots den genomsnittliga ökningen av produktionen

innevarande produktionsår vore livsmedelsunderskottet i vissa delar av världen

större än under föregående år. Den nedgång i produktionen, som föranletts

av den ogynnsamma väderleken i Västeuropa under 1947, hade sålunda

tvingat en del underskottsländer att minska de redan förut små livsmedelsransonerna.

Den rådande knappheten på livsmedel i världen kunde

väntas medföra ett ogynnsamt inflytande på våra importmöjligheter under

det kommande regleringsåret. Härtill konime att valutasituationen måste

medföra inskränkningar i vår import av livsmedel och jordbruksförnödenheter.

Mot bakgrunden av vad nu anförts borde man enligt kommissionens mening

räkna med att handels- och förbrukningsregleringarna beträffande

livsmedel och jordbruksförnödenheter konime att bliva erforderliga under

nästa regleringsår i ungefär samma omfattning som under innevarande år.

Möjligheter borde dock givetvis hållas öppna att under loppet av nästkommande

år vidtaga de förändringar i regleringssystemet, som kunde bli påkallade

av förskjutningar i försörjningsläget.

Efter att ha erinrat om vissa delar av innehållet i livsmedelskommissionens

skrivelse den 6 april 1948 och Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan har

kommissionen uttalat, att de av Kungl. Maj :t fastställda priserna borde

gälla under regleringsåret 1948/49, såvida icke inkomst- och kostnadsbetingelserna

skulle utveckla sig på sådant sätt, att enligt de fastställda beräkningsgrunderna

ett kalkylmässigt över- eller underskott skulle uppkom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

nia, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets produktionsvolym enligt

den upprättade kalkylen.

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till ovissheten om hur förhållandena

kunde komma att gestalta sig i fortsättningen, Kungl. Maj :t

även för nästa regleringsår skulle erhålla lika vidsträckta befogenheter med

avseende å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret.

Nu gällande regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande

regleringsår, d. v. s. intill den 1 september 1948. Den nya regleringsfullmakten

borde gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden från och med den

1 september 1948 till och med den 31 augusti 1949, och innefatta samtliga

de regleringsbemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat under krisåren

och som icke begränsats till visst regleringsår. Kungl. Maj :t borde vidare

äga befogenhet att under regleringsåret vidtaga av omständigheterna

påkallade ändringar i jordbruksregleringen, dock att riksdagen, då så utan

olägenhet kunde ske, syntes böra höras över mera genomgripande ändringar

i regleringsåtgärderna.

Brödsädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uttalat haae man,

såsom redan förut nämnts, anledning räkna med att övergångslagret av brödsäd

vid slutet av innevarande regleringsår komme att bli något så när tillfredsställande,

om hänsyn endast toges till kvarnarnas löpande behov av

spannmål. I fråga om förutsättningarna för brödsädsförsörjningen under år

1948/49 har kommissionen därutöver anfört i huvudsak följande.

Sådden av höstsäd i riket hösten 1947 för skörd 1948 omfattade en areal

av omkring 367 000 hektar mot 382 000 hektar hösten 1945. Såvitt hittills

kan bedömas har höstsäden i allmänhet övervintrat väl. En omsådd av

vissa arealer har emellertid blivit nödvändig i större utsträckning än som

normalt brukar vara fallet. Under förutsättning av en vårveteodling, som

icke väsentligt understiger fjolårets rekordareal samt normalt hektarutbyte

av de olika brödsädsslagen kan 1948 års skörd av brödsäd väntas täcka konsumtionsbehovet

vid nuvarande ransonering. Med hänsyn till önskvärdheten

av att ett beredskapslager av brödsäd upplägges torde det dock, som förut

nämnts, sannolikt bli erforderligt att jämväl under nästa regleringsår inblanda

korn i brödsäden. Beträffande läget på brödsädsområdet må i övrigt

tilläggas, att förhandlingar för någon tid sedan avslutades i Washington mellan

representanter för 36 nationer för ingående av ett veteavtal. Avtalet är

avsett att träda i kraft den 1 augusti 1948 och skall gälla för fem år framåt.

För Sveriges vidkommande innebär avtalet i huvudsak rätt att i man av

behov — årligen under avtalsperioden inköpa 75 000 ton vete till visst maximipris.

Å andra sidan skulle Sverige, därest exportländerna i en överskottssituation

så påfordrade, utfästa sig att årligen inköpa samma kvantitet vete

till visst minimipris.

Det system med fasta under året successivt stigande priser pa brodsad,

som varit gällande under de senare regleringsåren, synes böra bibehållas

även för år 1948/49. På grund av den allt vanligare övergången till direkt

tröskning och användningen av skördetröskor ha leveranserna av brödsäd

från jordbrukarna under senare år tenderat att gå i hastigare takt och alltmer

koncentreras till de tidiga höstmånaderna. Prisskalans utformning hai

måhända även i någon mån bidragit härtill. Även om vissa svårigheter kun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

na — i synnerhet om regnig väderlek under skördtiden kommer att råda —

uppstå för torkanläggningar och lagerhus att emottaga brödsäden under

hösten synes anledning saknas att söka påverka leveranstiderna genom en

ändring av prisskalan. Sagda skala torde sålunda böra utformas med samma

successiva stegring som under innevarande år.

I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 27 februari 1948 har

Svenska spannmålsaktiebolaget framhållit, att med hänsyn till de stora

myckenheter brödsäd, som skola importeras våren och sommaren 1948, det

ur bolagets synpunkt vore önskvärt, att sådana anordningar träffades att

kvarnindustrien komme att mottaga importspannmål i av bolaget önskad

omfattning. Enligt bolagets mening syntes detta syfte ej kunna nås, om

icke kvarnarna antingen erhölle prisfallsersättning för all den 31 augusti

1948 i lager befintlig brödsäd eller ock alla kvarnar, oavsett om de innehade

en månads brödsädslager eller icke, belastades med kostnader motsvarande

prisfallsförlusten å en myckenhet brödsäd svarande mot en månads

förmalning. Spannmålsbolaget har ansett det första alternativet vara att

föredraga. Med anledning av vad bolaget sålunda anfört har livsmedelskommissionen

uttalat att — för att mottagandet av importspannmålen på lämpligt

sätt skulle kunna ordnas — det icke syntes orimligt kräva att kvarnarna

hjälpte till med lagringen därav i sådan omfattning, att de den 31 augusti

1948 i den mån så av spannmålsbolaget påfordrades innehade minst så

mycket sådan spannmål, att den tillsammans med kvarns lager av äldre

svensk brödsäd motsvarade en tolftedel av årsförmalningen. För att samtliga

kvarnar härutinnan skulle bli likställda har kommissionen ansett böra

föreskrivas, att kvarn, som den 31 augusti 1948 icke innehade spannmålslager

av nämnd storlek, skulle vara skyldig att, då kvarnen sedermera inköpte

importspannmål, för en myckenhet motsvarande bristen i nämnda

lager per den 31 augusti 1948, erlägga ett pris, som med belopp motsvarande

prisfallsersättningen överstege eljest gällande pris. Härigenom syntes

spannmålsbolagets önskemål bli tillgodosedda. Några ändrade bestämmelser

i övrigt om prisfallsersättningen vore enligt kommissionens uppfattning ej

erforderliga.

Kommissionen har vidare föreslagit, att därest korn behövde tagas i anspråk

för inblandning i brödsäden, för korn samma bestämmelser i fråga

om prissättning och leveransvillkor som under innevarande år skulle gälla

även för året 1948/49.

Sammanfattningsvis har kommissionen anfört, att några väsentliga ändringar

i nu rådande system i fråga om brödsädsregleringen, såvitt nu kunde

bedömas, sålunda icke syntes vara påkallade för instundande år. Tillika har

emellertid kommissionen framhållit, att därest sådana omständigheter, som

kunde motivera ändringar (t. ex. beträffande gällande kvalitetsbestämmelser)

uppstode längre fram, hänsyn härtill kunde tagas i höst i samband med

utfärdandet av regleringsbestämmelserna i avseende å 1948 års skörd av

brödsäd.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel. Enligt vad livsmedelskommissionen

uppgivit uppgingo lagren av fodersäd (exklusive utsädeshandelns

lager) vid ingången av det nu löpande regleringsåret till 50 000 ton, varav

omkring 15 000 ton importerad havre. Skörden av fodersäd år 1947 uppgick

enligt den preliminära redogörelsen för årsväxten till sammanlagt

endast 1 295 000 ton. I jämförelse med 1946 års skörd innebär den angivna

kvantiteten en minskning med omkring 185 000 ton. I förhållande

till medelskörden åren 1930—1939 föreligger en nedgång med omkring

665 000 ton.

Vid uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd för innevarande år

räknade livsmedelskommissionen med att genom fodersädsavståendet uttaga

omkring 262 000 ton fodersäd. Enligt tillgängliga uppgifter syntes odlarleveranserna

ha fullgjorts planenligt. Till följd av den knappa skörden

måste man, anför kommissionen vidare, dock räkna med att fodersäclslagren

komme att vara betydligt mindre vid ingången till det nya regleringsåret

än som var fallet vid närmast föregående regleringsårsskifte. Möjligheterna

till import av fodersäd under det kommande året vore vidare mycket

ovissa, varför man borde räkna med att försörjningsläget beträffande

fodersäd i huvudsak komme att bli beroende av 1948 års inhemska skörd.

Med hänsyn till det anförda har kommissionen funnit det icke möjligt att

för närvarande fatta definitiv ståndpunkt till frågan om fodersädsregleringens

gestaltning under år 1948/49. De ovissa framtidsutsikterna beträffande

såväl skörden som importen syntes dock böra föranleda, att fodersädsransoneringen

bibehölles under det kommande regleringsåret. Ett bibehållande

av denna ransonering syntes även göra det ofrånkomligt att i likhet med

vad som gällde under innevarande regleringsår kräva avstående av fodersäd

till det allmänna. Nu gällande regleringssystem borde alltså tills vidare

kvarstå i huvudsak oförändrat. Kungl. Maj :t och livsmedelskommissionen

böra dock äga vidtaga de förändringar i detsamma, som betingades av förskjutningarna

i försörj ningsläget och, i den mån så visade sig möjligt, avveckla

regleringen.

I sin förut omnämnda skrivelse till livsmedelskommissionen den 27 februari

1948 har Svenska spannmålsaktiebolaget bland annat anfört, att vissa

tecken tydde på att tillgångarna på världsmarknaden av oljekraftfoder

komme att bli bättre än under innevarande regleringsår. Ä andra sidan,

anför bolaget, vore det knappast troligt, att handeln med oljekraftfoder på

den internationella marknaden komme att bli fri och än mindre sannolikt,

att landets valutatillgångar skulle bli så rikliga, att vid en eventuellt friare

marknad för oljekraftfoder skulle kunna inköpas så stora myckenheter

därav, som jordbruket vid nuvarande priser på oljekraftfoder eftersträvade.

Då dessutom under nu löpande konsumtionsår i stor utsträckning förbrukas

de tidigare lagren av oljekraftfoder, syntes enligt bolaget mycket tala för,

att kraftfodertillgångarna under konsumtionsåret 1948/49 för det svenska

jordbruket komme att bli mindre än under innevarande konsumtionsår.

Spannmål sbolaget har därför funnit en fortsatt reglering av handeln med

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

oljekraftfoder och en ransonering av tillgångarna vara oundviklig, även om

behovet av kraftfoder vid en normal fodersädsskörd kunde beräknas nedgå

något i förhållande till innevarande regleringsår. Därav har bolaget ansett

följa, att en reglering jämväl av klitillgångarna på ungefär samma sätt som

för närvarande måste upprätthållas.

Livsmedelskommissionen har därför förklarat sig dela spannmålsbolagets

uppfattning att man såvitt nu kunde bedömas borde räkna med att regleringarna

med avseende på oljekraftfoder och kli finge bibehållas även under

nästkommande regleringsår samt att dessa borde genomföras efter

samma grunder som för närvarande.

Vad beträffar stråfoder har Svenska spanninålsaktiebolaget förordat, att

den under nu löpande konsumtionsår återinförda regleringen av stråfodermarknaden,

om så befunnes möjligt, snarast upphävdes. Vid upphävandet av

själva regleringsanordningarna borde emellertid enligt bolagets åsikt alltjämt

bibehållas möjligheten att med kort varsel återinföra stråfoderregleringen.

Att helt avföra författningsbestämmelserna beträffande stråfoder

syntes därför icke böra ifrågasättas, förrän försörjningsläget över huvud

bleve ett annat, än vad det varit och vad det kunde beräknas bli under

den närmaste tiden.

Med hänsyn till den tidiga betesgången har livsmedelskommissionen ansett

det möjligt att redan från och med den 24 maj 1948 upphäva stråfoderregleringen,

varjämte beslut även fattats om att slopa normalpriset på

hö. Därest årets skörd av hö och annat stråfoder bleve av normal storlek

avsåge kommissionen att även fortsättningsvis låta handeln med nämnda

varor vara fri. Författningarna om statsbeslag på stråfoder syntes emellertid

böra kvarstå tills vidare.

Vad beträffar övriga varuslag inom fodermedelsregleringen har Svenska

spannmålsaktiebolaget icke förutsatt, att några större förändringar i regleringsanordningarna

skulle bli aktuella. Bolaget har emellertid även i år

föreslagit, att fiskmjöl av lägre kvalitet lämnades utanför regleringen.

Jämväl beträffande regleringen av nu nämnda övriga varuslag har livsmedelskommissionen

förklarat sig i huvudsak dela spannmålsbolagets uppfattning.

Kommissionen har dock lika litet som förra året funnit sig kunna

törorda bolagets förslag att lämna fiskmjöl av lägre kvalitet utanför regleringen.

I betraktande av mineralfoderregleringens värde för förbrukarna på

grund av dess kvalitets- och priskontroll samt med hänsyn till det osäkra i

fråga om möjligheterna att upprätthålla en tillräcklig import av foderfosfater,

har kommissionen tills vidare ansett det lämpligt att bibehålla ifrågavarande

reglering oförändrad. Det vore emellertid icke osannolikt att denna

kunde slopas under regleringsåret 1948/49. I dylikt fall syntes de i lagen

om handel med fodermedel (SFS 611/1938) ingående bestämmelser böra

sättas i kraft, vilka avse skyldighet för tillverkare av mineralfoder och mineralfoderblandningar

att deklarera varornas sammansättning in. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Potatisregleringen. Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1948 innebär att det

pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin under regleringsåret

1948/49 skall erlägga till leverantör vid inköp av potatis av för fabriksändamål

normal kvalitet fastställes till ett belopp, som med 3 öre per hektoliter

och stärkelseprocent överstiger det under innevarande tillverkningsår gällande

priset.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har livsmedelskommissionen med

Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse

rörande föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden

den 1 oktober 1947—den 30 september 1948. Avtalet innebär bland annat, att

föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade

tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton med undantag av vad

som erfordras till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer

varjämte i den mån livsmedelskommissionen så påfordrar, föreningen är villig

att verkställa import av stärkelse och stärkelseprodukter samt att utan

anspråk på handelsvinst försälja importerad vara. Enligt 8 § i avtalet åtager

sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande och

om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1948/49, att

vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen

möjlighet att erhålla dels minst 64 kronor per deciton för den 1

oktober 1948 inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,

dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och

lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande

lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000

deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober 1948. Vid

lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda avtal

har Kungl. Maj :t gjort förbehåll för att den i 8 § i avtalet gjorda utfästelsen

vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning

härom till riksdagen. Kommissionen har nu hemställt, att dylikt godkännande

måtte inhämtas.

I detta sammanhang har kommissionen tillika meddelat, att kommissionen

med Sveriges bränneriidkareförening träffat överenskommelse rörande

potatisodlingen 1948, därvid kommissionen förbundit sig att för regleringsåret

1948/49 lämna samma avsättningsgaranti, som gällt för innevarande

år. Enligt denna överenskommelse har kommissionen jämväl förbundit sig

tillse, att potatisodlarna under tiden före den 1 januari 1949 skola ha möjlighet

att exportera och/eller till stärkelsefabriker eller brännerier leverera

hälften av de potatiskvantiteter, för vilka kommissionen garanterat avsättningsmöjlighet.

Mjölk- och matfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att

de statliga regleringsåtgärderna beträffande mjölk och matfett in. in., vilka

avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, tillsvidare

borde bibehållas i stort sett oförändrade. Liksom tidigare syntes det böra

få ankomma på Kungl. Maj :t att under hänsynstagande till utvecklingen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

försörjningsläget besluta om åtgärdernas fortsatta bestånd eller om de ändringar

däri, som kunde anses påkallade.

I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 14 maj 1948 skola normalpriserna

på slakterifett höjas så, att jordbruket för helt år räknat erhåller en inkomstförbättring,

som motsvarar omkring 3 miljoner kronor. Enligt livsmedelskommissionens

mening borde det ankomma på kommissionen att efter samråd

med vederbörande organisationer bestämma storleken av de justeringar av

normalpriserna på olika slag av slakterifett, som därvid erfordrades. Såsom

en förutsättning borde givetvis gälla, att priserna så avpassades, att tillvaratagandet

av fett i möjligaste mån stimulerades.

I övrigt har kommissionen funnit det nuvarande systemet för prissättningen

på smör och annat matnyttigt fett i stort sett böra bibehållas oförändrat,

vilket bland annat innebure, att importen av fett och fettråvaror fortfarande

borde bli föremål för prisutjämning. Denna prisutjämning skedde

för närvarande dels genom upptagande av viss accis på margarin, dels genom

upptagande av rörlig clearingavgift vid import av fettämnen, motsvarande

i varje särskilt fall skillnaden mellan det s. k. clearingpriset och den

faktiska anskaffningskostnaden för varan i fråga. Med hänsyn till prisutvecklingen

på fett har kommissionen ansett rimligt, att en viss höjning företoges

av det clearingpris, som under de senaste åren rått på vegetabiliskt

fett. Denna höjning borde dock icke få påverka margarinpriserna, vilket

kunde undvikas genom att margarinfabrikerna erhölle en clearingersättning

från kommissionens clearingkassa för fettvaror in. m„ motsvarande merkostnaden

på grund av prishöjningen på råvaran. I samband med denna

höjning av priserna på vegetabiliskt fett borde, uttalar kommissionen vidare,

priserna på annat importerat animaliskt fett än slakterifett höjas i

motsvarande mån. Vid import av slakterifett borde såsom clearingpris givetvis

gälla de nya normalpriserna.

Enligt vad kommissionen anfört borde det liksom för innevarande regleringsår

stå Kungl. Maj :t fritt att i den mån så prövades lämpligt genomföra

en omläggning av berörda system med acciser och rörliga clearingavgifter

på så sätt, att fasta importavgifter i stället kunde uttagas på olika slags fett

och fettråvaror för framställning av margarin och matnyttigt fett. Med

hänsyn till utvecklingen av försörj ningsläget syntes det dock mindre sannolikt,

att denna befogenhet skulle komma att utnyttjas under nästa regleringsår.

I fråga om prissättningen på matfett i övrigt har kommissionen förklarat,

att det nuvarande prissystemet i stort sett borde bibehållas oförändrat.

Enär Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 14 maj 1948 icke medförde

någon generell höjning av priserna på konsumtionsmjölk, grädde, smör eller

ost, har kommissionen funnit några större ändringar icke böra företagas i

de allmänna bestämmelser, som för närvarande gällde angående uttagande

av utjämningsavgift och lämnande av utjämningsbidrag. I förordningen den

10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost borde dock

några smärre jämkningar vidtagas. Utjämningsavgift borde nämligen kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

uttagas för all mjölk, grädde och ost, som — utan att ha varit föremål för

överlåtelse från mejeri till annan än mejeri — användes för andra ändamål

än smör-, grädde- eller osttillverkning. Systemet med utjämningsavgifter

skulle härigenom bli tillämpligt jämväl på all mjölk, som användes

för tillverkning av exempelvis torrmjölk och kondensmjölk. Ur utjämningssynpunkt

borde denna mjölk lämpligen jämföras med konsumtionsmjölk.

I samband med nyssnämnda ändring borde förordningen därjämte jämkas

så att utjämningsavgift för margarinost kunde uttagas jämväl i fall att tillverkningen

skett vid företag, vilkas lokaler icke vore godkända som mejeri.

I samband med införandet av kontantbidragen borde enligt vad kommissionen

framhållit samtliga lantsmörsbidrag slopas.

I fråga om de mjölkpristillägg, som i norra samt vissa delar av mellersta

Sverige utgå med varierande belopp i öre per kilogram mjölkfett å den vid

mejeri invägda mjölken, bar kommissionen förordat, att desamma skulle

utgå enligt oförändrade grunder även under nästa regleringsår. Kostnaderna

för desamma ha av kommissionen i samråd med Svenska mejeriernas riksförening

beräknats till 17,5 miljoner kronor för år 1948/49.

Beträffande övriga åtgärder för stödjande av mjölkproduktionen har livsmedelskommissionen

slutligen framhållit följande.

Körlinjebidrag och s. k. merfrakttillägg ha i kalkylen för jordbrukets inkomster

för år 1948/49 upptagits till belopp av 4,o respektive 0,5 miljoner

kronor. Även under nästkommande regleringsår torde det bliva nödvändigt

att för lösande av mjölkförsörjningsproblemet bibehålla de s. k. regleringskostnadstilläggen

och ersättningen för behandling av supplementär konsumtionsmjölk.

Totalt torde härför åtgå cirka 1 miljon kronor.

För innevarande regleringsår ha nu nämnda särskilda mjölkbidrag sammanförts

till en anslagspost, vilken upptagits till 5,5 miljoner kronor. Svårigheterna

att bedöma och med säkerhet beräkna medelsåtgången för varje

särskilt ändamål gör, att det enligt kommissionens mening synes lämpligt,

att dessa bidrag på samma sätt som skett tidigare för nästa regleringsår

sammanföras till ett anslag. Detta torde för nästa regleringsår böra upptagas

till 5,5 miljoner kronor. Liksom fallet varit under innevarande år, synes

Kungl. Maj :t böra äga möjlighet att disponera detta anslag även för andra

ändamål, soin äro av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande.

I förevarande sammanhang har livsmedelskommissionen vidare erinrat,

att Svenska mejeriernas riksförening för närvarande åtnjöte ett årligt anslag

på cirka 0,5 miljoner kronor för täckande av de kostnader, som vore

förbundna med handhavandet av vissa regleringsåtgärder på matfettsområdet.

Sedan jordbrukets inkomster av mjölkproduktionen numera beräknades

på basis av mejeriernas avräkningspriser, vilka vore nettopriser, bar

kommissionen ansett lämpligt, att riksföreningen själv bekostade utgifterna

i samband med nämnda uppgifter. Då en sådan omläggning emellertid

icke förutsatts i den nu upprättade jordbrukskalkylen för 1948/49, vore

det icke möjligt att vidtaga densamma under det kommande regleringsåret.

Med hänsyn härtill bar kommissionen funnit berörda fråga icke kunna upptagas

till prövning förrän i samband med att kalkylen för regleringsåret

1949/50 upprättades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 275

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk- och mejeriprodukter.

Kommissionen har ansett det önskvärt, att det nuvarande prissystemet på

ägg även tillämpades under nästkommande regleringsår. I enlighet härmed

borde ett visst bottenpris fastställas på ägg, vid vilket myndigheterna lämnade

stöd. Detta stöd borde lämnas i form av säsongmässig lagring, ifall

priset till producenterna på ägg i södra Sverige (Sveriges lantbruksförbunds

äggprisnotering) skulle komma att understiga 2 kronor och 50 öre per kilogram.

Ifall priset till producenterna skulle stiga till 3 kronor och 50 öre per

kilogram, borde å andra sidan en ytterligare prisstegring motverkas genom

att en efter läget avpassad import medgåves och eventuellt borde i så fall

normalpriser införas. Livsmedelskommissionen har härjämte uttalat, att

ifrågavarande system givetvis icke borde utgöra hinder för kommissionen

att i samråd med vederbörande ägghandelsorganisationer medgiva import

av ägg i tillfälliga bristlägen.

Vad gäller köttvaror har livsmedelskommissionen föreslagit att det nuvarande

prissystemet i stort sett skulle bibehållas oförändrat under nästkommande

regleringsår. Liksom skett under innevarande regleringsår borde

viss statlig medverkan lämnas till infrysning och lagring. Men hänsyn till

att hästköttet nu införts under ransoneringen, har kommissionen ansett

önskvärt att möjligheter även skulle föreligga för kommissionen att, då så

prövas påkallat av försörjningsskäl, lagra annat kött än nötkött och fläsk

med statligt stöd.

Kommissionen har vidare förordat, att systemet med statliga pristillägg

på kött och fläsk skulle få administreras på liknande sätt som skett under

tidigare år, då dylika tillägg utgått.

Därest försörjningsläget skulle medgiva en fri prisbildning på köttvaror,

borde enligt kommissionens mening den centralisering av import och export

av kött och fläsk genomföras, vilken föreslagits av 1942 års jordbrukskommitté

och tillstyrkts i Kungl. Maj :ts proposition nr 75/1947 och som

vunnit riksdagens godkännande.

Konstgödselregleringen. I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 6 april 1948

har livsmedelskommissionen icke funnit anledning att föreslå någon ändring

av priserna på konstgödselmedel men samtidigt framhållit, att en viss

höjning av priserna vore att förvänta under år 1948/49.

Av statsmedel har till kommissionens clearingkassa för konstgödsel för

innevarande budgetår anvisats 3 miljoner kronor till täckande av kostnader

för elektrisk stödkraft vid Stockholms superfosfatfabriksaktiebolags anläggningar

vid Stockvik och Ljungaverk. Enligt vad kommissionen uppgivit,

kunde för närvarande ej med säkerhet bedömas, huruvida något tillskott

till kassan bleve .erforderligt för nästa budgetår. Därest så skulle bli fallet,

syntes medel för ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader

i samband med jordbruksregleringen, som kommissionen komme att

äska. I övrigt har kommissionen icke nu ifrågasatt någon ändring av gällande

regleringsanordningar beträffande konstgödsel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader. I sin förut omnämnda skrivelse

till livsmedelskommissionen den 27 februari 1948 har Svenska spannmålsaktiebolaget

redogjort för kostnaderna i samband med sin verksamhet regleringsåren

1946/47 och 1947/48 samt upptagit till behandling frågan om

motsvarande kostnader år 1948/49.

Enligt vad bolaget meddelat utvisade det godkända bokslutet för år

1946/47 ett underskott av 61,5 miljoner kronor. I fråga om år 1947/48 har

bolaget verkställt en beräkning, som slutar på ett underskott av 130 miljoner

kronor. Förlusterna, inklusive tull, under innevarande regleringsår intill

tidpunkten för berörda skrivelses avlåtande på inköpta cirka 130 000

ton vete har beräknats till nära 45 miljoner kronor. För inköpta 31 000 ton

råg har förlusten uppskattats till 12 miljoner kronor. Härutöver har bolaget

räknat med en förlust på 5 miljoner kronor i samband med inköp av ytterligare

25 000 ton vete. Av majs har för hela året beräknats en import av

68 000 ton. Förlusten har här uppskattats till 18 miljoner kronor. I fråga

om oljekraftfoder och kli har beräknats en förlust av 25 respektive 9 miljoner

kronor. Förlusterna berodde huvudsakligen, framhåller bolaget, på att

inköpspriserna för importvarorna varit och ännu vore så väsentligt högre

än inom landet tillämpade försäljningspriser.

Vid uppskattningen av kostnaderna för sin verksamhet år 1948/49 har

bolaget förutsatt dels att årets skörd inom landet skulle bli av ungefär normal

omfattning och beskaffenhet, dels ock att prisläget inom landet å de

varor, som berörde bolagets verksamhet, förbleve i stort sett oförändrat. I

anslutning härtill har bolaget framhållit, att en eventuell justering uppåt av

priserna borde medföra en motsvarande justering av bolagets beräknade

kostnader.

Under nu angivna förutsättningar har bolaget beräknat förlusterna för

verksamheten 1948/49 till sammanlagt 65 miljoner kronor i enlighet med

följande sammanställning.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för inhemsk brödsäd............... 6 000 000

2. » » » fodersäd............... 4 000 000

3. Kostnader och förluster vid import och

försäljning av

vete 100 000 ton.................. 16 000 000

majs 60 000 » .................. 9 000 000 25 000 000 35 000 000

B- Fodermedelssektioenen.

1. Kostnader och förlust vid inköp och

försäljning av oljekraftfoder

utländskt 100 000 ton............. 10 000 000

svenskt 40 000 » ............. 8 000 000 18 000 000

2. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning

av kli 75 000 ton.........................

5 Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

6 000 000 24 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

C. Oförutsedda kostnader.................................... 2 000 000

D. Räntor................................................... 2 200 000

E. Allmänna omkostnader................................... 1800 000

Summa kronor 65 000 000.

Med anledning av vad spannmålsbolaget sålunda anfört har livsmedelskommissionen

för sin del uttalat, att på grund av vad som i olika hänseenden

inträffat sedan bolaget avgav sin skrivelse, särskilt det i det föregående

omnämnda internationella veteavtalet, vissa korrigeringar av bolagets beräkningar

nu syntes kunna företagas. Härom har kommissionen anfört följande.

Importkvantiteten vete torde kunna sänkas till 75 000 ton och de totala

förlusterna å veteimporten sänkas från 16 till 9 miljoner kronor. Å andra

sidan torde bolaget komma att få övertaga minst 50 000 i stället för tidigare

beräknade 40 000 ton oljekraftfoder av svenskt ursprung, medförande ökade

kostnader för dylikt oljekraftfoder med omkring 2 miljoner kronor. Under

av bolaget tidigare i övrigt angivna förutsättningar torde bolagets totala

kostnader för verksamhetsåret 1948/49 sålunda kunna sänkas från 65 till 60

miljoner kronor. Vad angår de av bolaget i övrigt redovisade beräkningarna

må därutöver nämnas, att de av Kungl. Maj :t nu fastställda priserna för

år 1948/49 innebära, att skillnaden mellan importpriserna och de försäljningspriser,

som skola tillämpas inom landet, nedbringas i viss utsträckning.

Den härvid uppkommande besparingen för spannmålsbolaget har av kommissionen

beräknats till omkring 5 miljoner kronor. Härvid har kommissionen,

bland annat, räknat med en höjning av de inhemska priserna på oljekraftfoder,

kli och majs med ett öre per kilogram. På grund härav kan

spannmålsbolagets för verksamhetsåret 1948/49 beräknade förlust nedsättas

till omkring 55 miljoner kronor.

Vidkommande slutligen anslagsbehovet har livsmedelskommissionen anfört,

att enligt vad spannmålsbolaget uppgivit av de medel, som rikdagen tidigare

anvisat för ändamålet, återstode 88,5 miljoner kronor. Då den å åren

1947/48 och 1948/49 belöpande förlusten såsom förut nämnts kunde upptagas

till (130 -j- 55 =) 185 miljoner kronor, har kommissionen angivit det

ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1948/49 till omkring 95 miljoner

kronor.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen

i det föregående framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen

föreslagna åtgärderna, uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår till sammanlagt

omkring 245 miljoner kronor. Följande sammanställning utvisar,

hur detta belopp fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Allmänt mjölkpristillägg .......................... kronor 90 000 000

Mjölkpristillägg inom vissa delar av landet.......... » 17 500 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktbidrag m. in.) ...... » 5 500 000

Bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler .. » 6 000 000

Pristillägg för slaktdjursprodukter.................. » 30 500 000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 95 000 000

Summa kronor 244 500 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Utöver nämnda belopp av omkring 245 miljoner kronor har livsmedelskommissionen

ansett att i likhet med tidigare år medel borde anvisas för

bestridande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av

dessa medel skulle, bland annat, bestridas ersättning till Svenska mejeriernas

riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringarna

sammanhängande uppgifter, vissa bidrag till Mjölkpropagandan

samt till utgifter för ersättande av förluster i samband med lagring av

livsmedel andra än spannmål. Kommissionen har föreslagit att för ifrågavarande

ändamål skulle anvisas ett belopp av 5 miljoner kronor, vilket belopp

överensstämmer med det anslag, som stått till förfogande för diverse

utgifter under innevarande budgetår.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond

för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive

500 000, 600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder

på jordbrukets område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För ett vart av budgetåren 1940/41—1947/48 har medgivits att ett

belopp av 900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t

fördelats mellan hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 30 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

budgetåret 1948/49 måtte till bidrag til produktionsbefrämjande åtgärder å

jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas

samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen

har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Åtgärder till främjande av ullproduktionen.

Genom beslut den 25 oktober 1946 föreskrev Kungl. Maj :t, att 1942 års

jordbrukskommittés arbete skulle upphöra utom såvitt gällde bland annat

frågan om åtgärder till stödjande av ullproduktionen, samt att utredningsarbetet

beträffande denna fråga skulle omhänderhavas av en delegation

inom kommittén bestående av kommitténs ordförande och vice ordförande

samt ledamöterna av kommittén direktören A. H. Stensgård och ordföranden

i statens livsmedelskommission, hovrättsrådet O. A. V. Söderström.

I skrivelse den 15 april 1948 har 1942 års jordbrukskommitté nu framlagt

förslag rörande vissa åtgärder till främjande av ullproduktionen. Kommittén

har härvid haft till övervägande ett flertal förslag eller framställ
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ti proposition nr 275.

ningar berörande den svenska fåraveln och ullproduktionen. Bland dessa

må nämnas dels ett förslag 1940 av statens livsmedelskommission om inrättande

av en lånefond för inköp av avelstackor, dels en skrivelse samma

år från riksdagens militieombudsman angående åtgärder att förse arméns

och flottans manskap med bättre och av svensk ull förfärdigade plagg, dels

ett av statens industrikommission 1941 avgivet betänkande med förslag

till åtgärder för åstadkommande av en ökad inhemsk produktion av ull

och dels ett förslag 1944 av statens livsmedelskommission angående åtgärder

till stödjande av fårskötseln inom landet.

Över jordbrukskommitténs förslag ha utlåtanden avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, kommerskollegium, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

och statens livsmedelskommission. Kommerskollegium har

vid sitt utlåtande fogat yttrande från svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund

ävensom promemorior upprättade av statens instruktör i hemslöjd

samt textilrådet. Sedermera har textilrådet inkommit med yttrande i ärendet

från Ullspinneri- och väveriföreningen. Jag torde nu få anmäla ifrågavarande

förslag för Kungl. Maj :t.

Efter att inledningsvis ha redogjort i korthet för tidigare förslag i ämnet

har jordbrukskommittén till en början diskuterat frågan huruvida ett statligt

stöd åt ullproduktionen vore av behovet påkallat. Härvid har kommittén

kommit till den uppfattningen, att ett dylikt stöd vore motiverat ur flera

synpunkter. Härom har kommittén anfört i huvudsak följande.

Tidigare förslag om statligt stöd åt ullproduktionen ha huvudsakligen

motiverats av beredskapssynpunkten och med hänsyn till önskvärdheten

att hindra, att fårstammen skulle nedgå alltför starkt innan definitivt beslut

fattats angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken och

det därigenom blivit möjligt att säkrare bedöma, i vilken utsträckning utrymme

kunde komma att finnas för en lönande fåravel i landet.

Vad först angår beredskapssynpunkten är det knappast tänkbart, att fårstammen

skulle kunna ökas så kraftigt, att hela eller ens större delen av

det normala behovet av ull skulle kunna täckas genom inhemsk produktion.

Däremot torde det väl ligga inom det möjligas gräns att uppehålla en

ullproduktion, som är tillräckligt stor för att tillgodose det absolut oundgängliga

behovet under en avspärrning. Det kan enligt kommitténs uppfattning

icke råda någon tvekan om att den nuvarande fårstammen utgör

ett minimum av vad som är erforderligt ur beredskapssynpunkt, eller måhända

till och med ligger under sagda minimum. Ett statligt stöd för att

hindra en ytterligare minskning av fårstammen är under sådana förhållanden

enligt kommitténs mening väl motiverat av beredskapsskäl.

Jordbrukskommittén vill vidare erinra om att de beslut, som statsmakterna

år 1947 fattade angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken,

bland annat innebära att importreglerande åtgärder i princip skola

kunna vidtagas beträffande alla slag av animaliska och vegetabiliska livsmedel,

i den mån så erfordras för att uppehålla en skälig prisnivå på den

inhemska marknaden. Den importreglering, som är avsedd att upprätthållas

beträffande köttvaror, bör givetvis även avse fårkött och för övrigt

jämväl beträffande andra köttvaror handhavas så, att ett skäligt pris å

den inhemska fårköttsproduktionen stödjes. Däremot innebära de hittills

fattade besluten ej, att inom jordbruksregleringens ram något importskydd

skall lämnas den inhemska ullproduktionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G9

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Detta utgör självfallet icke i och för sig något skäl för att statligt stöd i

annan form skall lämnas åt ullproduktionen. Avgörande för bedömningen

av huruvida ett särskilt stöd åt denna bör utgå eller ej, måste ju i stället

vara, huruvida ett sådant stöd behöves för att fårskötseln skall kunna få

den lönsamhetsgrad, som erfordras för att ullproduktionen skall kunna

uppehållas i avsedd omfattning. Det är emellertid för närvarande knappast

möjligt att avgöra, om ur denna synpunkt ett särskilt stöd åt ullproduktionen

kan anses motiverat på längre sikt. Det är sålunda till en början svårt

att bedöma den sannolika prisutvecklingen på världsmarknaden. Vidare

saknas tillförlitligt material rörande lönsamheten av fårskötsel vid besättningar

av varierande storlek. För bedömande av fårskötselns nuvarande lönsamhet

är man i huvudsak hänvisad till vissa jämförelser mellan prisutvecklingen

för ull och fårkött och prisutvecklingen för andra jordbruksprodukter.

Kommittén har införskaffat vissa uppgifter härom. Av dessa uppgifter

framgår, att prisutvecklingen för fårskötselns vidkommande varit förhållandevis

gynnsam, i det att priserna åtminstone för tår- och lammkött

stigit proportionsvis betydligt mer än priserna å andra jordbruksprodukter

och för ull stigit ungefärligen i samma grad som priserna å andra jordbruksprodukter.

Härvid är emellertid att beakta, att för får- och lammköttets vidkommande

den gynnsamma prisutvecklingen åtminstone till viss del torde

få tillskrivas det förhållandet, att dessa varor tidvis legat utanför den allmänna

köttransoneringen. Det är därför icke möjligt att draga några säkra

slutsatser beträffande de prisrelationer, som kunna komma att råda, då ransoneringen

å köttvaror slopas. Större vikt torde man, när det gäller att bedöma

fårskötselns lönsamhet, böra fästa vid den faktiska utvecklingen av

fårstammens storlek. Av vissa av livsmedelskommissionen lämnade sifferuppgifter

rörande förhållandena härvidlag under de senaste tio åren framgår,

alt fårstammen efter en förhållandevis kraftig stegring under kriget nu

åter är stadd i snabb tillbakagång. Minskningen beror otvivelaktigt delvis

på att intresset av all hålla hushållsfår och mindre fårbesättningar nu åter

är i avtagande. Även om vederbörlig hänsyn tages härtill, torde det dock förhålla

sig sä, att jämväl den egentliga yrkesmässiga fårskötseln åter är stadd

i tillbakagång och att sålunda det rådande prisläget icke utgör en tillräcklig

stimulans till alt bibehålla eller öka fårstammen.

Ett bibehållande av eu viss inhemsk ullproduktion är önskvärt även ur en

annan synpunkt än de hittills berörda. Inom hemslöjden användas ej oväsentliga

kvantiteter inhemsk ull. Från hemslöjdsliåll har uttalats, att ett bibehållande

av denna ullproduktion är av stor betydelse för hemslöjden.

Delta gäller särskilt ull från får av lantras, då denna ull med hänsyn till

sina speciella egenskaper svårligen kan ersättas av ull från de stora exportländerna.

I detta sammanhang torde få erinras om att kommittén i sitt

principbetänkande ansett eu utvidgning av hemslöjden utgöra et viktigt led

i strävandena att skapa möjligheter till biförtjänster för innehavare av ofullständiga

jordbruk.

Enligt kommitténs mening funnes ingen anledning antaga, att naturliga

förutsättningar för fårskötseln icke skulle finnas i vart fall i vissa delar av

landet. Tvärtom syntes det sannolikt, all fårskötseln bland annat skulle

komma all visa sig som ett lämpligt sätt att utnyttja åtskilliga marker, där

det av eu eller annan anledning icke ginge att uppehålla eu mera intensiv

drift. Det vore emellertid då angeläget, att fårstammen ej innan de faktiska

förutsättningarna för fårskötseln blivit klarlagda och allmänt uppfattade,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

skulle sjunka ned till en så låg nivå, att den i praktiken ej längre möjliggjorde

ett utnyttjande av dessa förutsättningar.

Av skäl soin i det föregående angivits har emellertid kommittén ansett

det icke möjligt eller lämpligt att nu fastställa något definitivt program rörande

stöd åt ullproduktionen på längre sikt. I stället borde man för närvarande

inrikta sig på åtgärder av mera provisorisk karaktär. Kommittén

har härvid funnit sig särskilt böra överväga möjligheterna att förbättra avsättningsförhållandena

för den svenska ullen och i detta hänseende anfört

följande.

En av orsakerna till de låga priser, som betalats och i viss utsträckning

alltjämt betalas för den svenska ullen, har otvivelaktigt varit de mindre tillfredsställande

förhållanden under vilka denna saluförts. Kvalitetsbetalning

har tidigare varit långt ifrån allmänt förekommande. Den omständigheten

att ullen i regel saluförts i mycket små poster med ojämn kvalitet har vidare

gjort varan mindre lämplig för yllefabrikerna. En ej oväsentlig förbättring

av den svenska ullens avsättningsmöjligheter och konkurrenskraft

skulle enligt kommitténs mening kunna ernås, om ullen kunde saluföras

i större poster av enhetlig kvalitet och efter genomförd kvalitetsbedömning.

Av stor betydelse synes också kunna bliva den utveckling, som nu börjat

med inrättande av vissa till producenterna mer eller mindre intimt anknutna

ullspinnerier. Kommittén vill här erinra om att statsmakterna år 1947

lämnade Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. ett statslån

på 300 000 kronor för förvärv och utbyggnad av ett ullspinneri i Dalarna

och att avsikten härmed i främsta rummet just var alt förbättra avsättningsmöjligheterna

för den svenska ullen. Inom Gotlands och Norrbottens län

ha vidare jordbrukarna genom sina ekonomiska organisationer bildat särskilda

föreningar för anläggning av ullspinnerier. Samtliga dessa spinnerier

äro nu i gång eller beräknas komma i gång under den närmaste tiden. Det

ligger enligt kommitténs mening i öppen dag, att ullproducenterna genom en

dylik utveckling komma att få väsentligt ökade möjligheter att för sin ull,

oavsett om denna säljes i berett eller oberett skick, få ut ett pris, som är

skäligt i förhållande till importpriset.

Med hänsyn till det anförda har kommittén kommit till den uppfattningen,

att de statliga åtgärder, som nu böra vidtagas bland annat för att hindra

en fortsatt nedgång av fårstammen, böra gå ut på att förbättra avsättningsförhållandena

för den inhemska ullproduktionen. Beträffande den närmare

utformningen av stödåtgärderna har kommittén föreslagit följande.

Ett område, där statlig medverkan nu synes påkallad, är uppsamlingen

och kvalitetsbedömningen av den inhemska ullen. Då fårägarna i stor utsträckning

äro anslutna till jordbrukarnas slakteriorganisation och sälja

sitt fårkött genom denna, ligger det enligt kommitténs uppfattning nära till

hands, att även ifrågavarande uppsamlings- och klassificeringsverksamhet

ombesörjes av denna organisation. Kommittén har därför upptagit överläggningar

i frågan med representanter för Sveriges slakteriförbund. Vid dessa

överläggningar har slakteriförbundet förklarat sig berett att självt och genom

de till förbundet anslutna slakteriföreningarna försöksvis omhänderhava

denna verksamhet från och med den 1 juli 1948, under förutsättning

att visst statligt stöd lämnas för uppehållande av ett ur producentsynpunkt

tillfredsställande ullpris. Enighet har nåtts om att verksamheten bör bedrivas

enligt i huvudsak följande riktlinjer. Slakteriorganisationen skall ge
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

nom slakteriföreningarna mottaga all ull som utbjudes från producenter - vare sig dessa äro medlemmar i sagda organisation eller ej. Eftersom det

bland annat av kostnadsskäl icke är möjligt att anordna särskild klassificering

vid varje slakteriförening, bör sådan klassificering ske endast hos vissa

föreningar. Till dessa får då översändas den ull, som mottagits vid övriga

föreningar. Slakteriorganisationen skall vidare omhänderha försäljningen av

ullen. Det statliga stödet bör bestå i ett bidrag, utgående med visst belopp

per kilogram mottagen ull. Detta bidrag bör i sin helhet av förbundet användas

på sådant sätt, att bidraget kommer ullproducenterna till godo i form

av högre avräkningspriser än som eljest kunnat hållas med hänsyn till försäljningspriserna.

Anmärkas må i detta sammanhang, att slakteriorganisationen

bör äga frihet att fördela bidraget på ull av olika kvaliteter på

lämpligt sätt.

Vad angår bidragets storlek bör beaktas, att en höjning av producentpriset

å ull är önskvärd för att motverka en fortsatt nedgång av fårstammen.

Igångsättandet av en verksamhet kommer vidare att medföra vissa kostnader

(bland annat för organiserande av klassificeringsverksamheten), vilka

måhända till en början icke kunna helt kompenseras av ett förbättrat resultat

av försäljningsverksamheten. Med hänsyn härtill finner kommittén

ett lägre bidrag än 50 öre per kilogram otvättad ull icke böra ifragasättas.

Enligt vad kommittén uttalat borde det sålunda föreslagna statliga stödet

ej ha permanent karaktär utan frågan om behovet av ett fortsatt statligt

stöd åt ullproduktionen borde omprövas, sedan verksamheten bedrivits så

lång tid, att man fått möjlighet att bedöma dess verkningar för prisbildningen

å den inhemska ullen samt för uppehållandet av fårstammen. Man

borde dock räkna med att stödet skulle utgå under en tid av minst tre år.

Kostnaderna för stödverksamheten har kommittén — efter samråd med

Sveriges slakteriförbund — ansett för det första verksamhetsåret kunna

uppskattas till 200 000 kronor, motsvarande en insamlad kvantitet av 400 000

kilogram otvättad ull. Då ifrågavarande verksamhet utgjorde ett led i den

statliga j ordbruksregleringen, har kommittén vidare funnit lämpligt, att

tillsynen över densamma omhänderhades av statens livsmedelskommission

eller det organ, som kunde komma att övertaga livsmedelskommissionens

uppgifter på detta område, samt att kostnaderna för stödet bestredes ur

medel avsedda för uppehållande av jordbruksregleringen.

Slutligen har kommittén meddelat, att man från hemslöjdens sida förklarat

sig villig att medverka till åtgärder för stödjande av den inhemska

ullproduktion. Denna medverkan skulle, enligt en av Svenska hemslöjdsföreningarnas

riksförbund lämnad preliminär utfästelse, fa den foimen, att

förbundet — under förutsättning att statligt stöd för uppsamling och klassificering

av ull anordnades enligt i huvudsak de riktlinjer som i det föregående

angivits — skulle för en tid av tre ar lämna Sveriges slakteriförbund a\- sättningsgaranti för 200 000 kilogram otvättad ull av tillfredsställande kvalitet.

Härigenom skulle alltså, framhåller kommittén avsättningen av en

betydande del av den inhemska ullproduktionen tryggas. I anslutning här*

till har kommittén uttalat, att en dylik garanti enligt kommitténs mening

vore ägnad att kraftigt bidraga till ett lyckligt resultat av de av kommittén

föreslagna statliga åtgärderna.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Lantbruksstyrelsen har förordat, att produktionen av svensk ull stöddes

i huvudsaklig överensstämmelse med det av jordbrukskommittén framlagda

förslaget. Tillika har styrelsen framhållit, att uppnåendet av förslagets

syfte — nämligen att motverka en ytterligare minskning av fårstammen —

komme att bero på icke endast de ifrågasatta stödåtgärderna, utan måhända

i än högre grad av prisutvecklingen på fårskötselns huvudprodukt, fårköttet,

ävensom på möjligheterna att kunna tillgodose behovet av lämpliga

betesmarker för får.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har uttalat, att ett stödjande

av den inhemska ullproduktionen på sätt jordbrukskommittén föreslagit

icke förefölle alt ur beredskapssynpunkt vara alltför oekonomiskt,

särskilt om man räknade med en längre tids avspärrning. En i fredstid

uppehållen fårstam vore dessutom ur beredskapssynpunkt särskilt värdefull

därigenom att denna, om så ansåges önskvärt, under en avspärrning

kunde utökas betydligt, varigenom även ullavkastningen kunde ökas. Med

hänsyn härtill samt då ifrågavarande stöd vore avsett att ingå som ett led

i regleringsåtgärderna på jordbrukets område och kostnaderna för statsbidragen

sålunda komme alt bestridas av de för jordbruksregleringen anvisade

medlen, har riksnämnden förklarat sig intet ha att erinra mot kommitténs

förslag. Riksnämnden har dock samtidigt ansett sig icke böra underlåta

att framhålla, att ullförsörjningen vid en avspärrning därmed icke

vore tryggad, utan att även andra beredskapsåtgärder kunde erfordras, enär

den ullproduktion som förslaget syftade till att upprätthålla vore mycket

ringa i förhållande till landets totala behov av ull.

Även kommerskollegium och statens livsmedelskommission ha tillstyrkt

jordbrukskommitténs förevarande förslag. Härvid har dock inom livsmedelskommissionen

av ledamöterna fru Nordgren och herr Bonow uttalats, att

de biträdde förslaget under förutsättning att om andra företag än Sveriges

slakteriförbund visade intresse för uppsamlingsverksamheten, även dessa

skulle komma i åtnjutande av statsbidrag.

Ullspinneri- och väveriföreningen, vars yttrande av textilrådet åberopats

såsom dess eget, har på närmare anförda skäl hemställt, att föreningens

medlemmar matte erhålla samma ställning som slakteriföreningarna beträffande

möjligheten att mottaga ull och erhålla gottgörelse med belopp motsvarande

det ifrågasatta subventionsbeloppet.

Statskontoret har erinrat, att 1947 års riksdag beviljat Svenska hemslöjdsföreningarnas

spinneriförening u. p. a. ett lån å 300 000 kronor och

därvid uttryckligen framhållit, att denna åtgärd skulle bliva av stor betydelse

för avsättningsmöjligheterna för den inhemska ullen. På grund härav

och då ullpriset enligt de av kommittén lämnade uppgifterna under de senaste

åren visat en stigande tendens, har statskontoret ansett sig böra förorda,

att ytterligare någon tids erfarenhet av förhållandena på ifrågavarande

område avvaktades, innan vidgade stödåtgärder övervägdes. Med hänsyn

till det anförda har ämbetsverket avstyrkt kommitténs förevarande förslag.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

73

Föredraganden.

Den internationella utvecklingen på livsmedelsområdet efter det senaste

världskriget har varit mindre gynnsam än man ursprungligen torde ha

haft anledning att förvänta. Återhämtningen i de krigshärjade ländernas

jordbruksproduktion har sålunda fördröjts till följd av mellankommande,

delvis oförutsedda svårigheter av såväl ekonomisk som politisk art. Härtill

kommer att under två av de tre efterkrigsåren skörderesultatet starkt försämrats

genom sträng kyla och svår torka. Under fjolåret voro väderleksförhållandena

sålunda särskilt otjänliga i Europa, där spannmålsskörden

enligt vissa uppskattningar blev avsevärt lägre än under 1946. Genom omfattande

nedslalctningar ha försörjningssvårigheterna temporärt mildrats

men utgångsläget för kommande försörjningsår har därigenom samtidigt

försämrats.

De europeiska skördeutsikterna te sig för närvarande förhållandevis ljusa.

Då emellertid produktionen icke kan förväntas bli tillnärmelsevis tillräcklig

ens för tillgodoseende av konsumtionen vid nu rådande, genomsnittligt

sett onormalt låga livsmedelsstandard, måste man även för nästa skördeår

räkna med en omfattande import från överskottsländerna pa det västra

halvklotet. Möjligheterna härför äro för närvarande svåra att bedöma. För

Nordamerikas vidkommande tyda skördeutsikterna på en mindre brödsädsskörd

än föregående år. Vad Sydamerika beträffar äro enligt föieliggande

rapporter veteskördarna jämförelsevis goda. Försiktigheten bjuder emellertid,

att man icke räknar med någon mera betydande ökning av för export

till Europa tillgängliga kvantiteter.

Det synes mig under dessa omständigheter uppenbart, att vårt försörjningsprogram

måste utformas på sådant sätt, att det så langt som möjligt

baseras på den inhemska jordbruksproduktionen liksom fallet varit undei

de senaste åren. De valutamässiga förhallandena göra det också önskvärt

att denna import begränsas så långt det med hänsyn till försörjningsläget

låter sig göra. Rörande möjligheterna härtill vill jag framhålla följande.

Beträffande den inhemska skörden synes denna såvitt nu kan bedömas

komma att överstiga fjolårets. Det förtjänar i detta sammanhang nämnas,

att gällande arealtillägg å höstsådd brödsäd torde ha givit en önskad stimulans

till ökad odling. Vidare har en betydande ökning skett av oljeväxtodlingen.

De livsmedelstillgångar, som kunna komma att förefinnas under

nästkommande regleringsår, torde dock icke tillåta oss att i vart fall

i någon större utsträckning genomföra lättnader i fråga om ransoneringarna,

allra helst som en viss förstärkning av inneliggande lager synes önskvärd

ur beredskapssynpunkt. Med hänsyn härtill torde även om den svenska

brödsädsskörden skulle bli avsevärt större än innevarande år möjlighet

höra hållas öppen att fortsätta inblandningen av korn i brödsäden även under

nästa regleringsår. Då sockerhetsarealen är lägre än föregående år och

storleken av inneliggande lager av socker icke kan anses betryggande synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

man icke heller i fråga om detta varuslag böra räkna med några ransoneringslättnader.

Den av fjolårets missväxt orsakade nedgången av mjölkproduktionen

kan, såsom livsmedelskommissionen framhållit, väntas komma

att förbytas mot en ökning under nästa regleringsår. Emellertid torde fodermedelstillgångarna

och nötkreatursstammen icke bli tillräckliga för att

ransoneringarna av mejeriprodukter skola kunna hävas. Av samma skäl

torde standardiseringsförfarandet beträffande konsumtionsmjölken och begränsning

av ostens och gräddens fetthalt böra bibehållas. Köttillgången som

på grund av fjolårets stora nedslaktning till följd av torkan tidvis varit förhållandevis

riklig torde icke komma att medgiva några ransoneringslättnader.

Man har snarare anledning att räkna med en åtstramning på detta område.

Tillgången på fodersäd synes heller icke bli sådan att fläskproduktionen

kan ökas i större omfattning.

Sammanfattningsvis må sålunda framhållas, att försörjningsläget i fråga

om livsmedel för nästkommande konsumtionsår enligt mitt bedömande icke

torde komma att möjliggöra några mera avsevärda lättnader på livsmedelsransoneringens

område. Sedan förra året har visserligen en förbättring inträtt

i fråga om utsikterna för brödsädsförsörjningen, men däremot ha utsikterna

för köttförsörjningen försämrats och under ett par år framåt torde

fodermedelsförsörjningen även vid i stort sett gynnsamma svenska skördar

föibliva ansträngd. Man torde därför såsom livsmedelskommissionen framhållit

böra räkna med ett bibehållande av jordbruksregleringarna även för

nästa regleringsår. För närvarande är det i varje fall icke möjligt att med

någon högre grad av säkerhet bedöma, vilka omläggningar av regleringsanordningarna,

som kunna befinnas lämpliga härunder.

Liksom föregående år har Kungl. Maj:t även i år meddelat beslut rörande

prissättningen på jordbrukets produkter. Vid bedömande av utgångsläget

för prissättningen må här erinras om att löneutvecklingen under föregående

år medfört icke oväsentliga stegringar i penninginkomsterna på de flesta

områden av näringslivet. Resultatet av lantarbetarnas avtalsrörelse under

hösten synes vidare ha inneburit att jordbrukets arbetskraft inom ramen

för den i augusti 1947 slutgiltigt träffade uppgörelsen i jordbrukets prisfrågor

tillerkändes minst motsvarande löneförbättringar som kommit Övriga

yrkeskategorier till del. Strävandena att förverkliga den av statsmakterna

för den framtida jordbrukspolitiken angivna målsättningen enligt vilken

jordbrukets yrkesutövare skola erhålla möjlighet till en med övriga yrkesgrupper

likvärdig standard ha därvid fullföljts i den utsträckning det

ekonomiska läget medgivit. En ytterligare uppräkning av arbetsinkomsterna

i allmänhet i jordbruket skulle emellertid i nuvarande läge knappast vara

förenlig med den återhållsamhet i fråga om löne- och utgiftsanspråk som

allmänt erkänts såsom nödvändig för att förhindra en försämring av den

samhällsekonomiska balansen och därmed följande inflatoriska prisstegringar.

Möjligheterna att tillföra jordbruket generella inkomstökningar framstå

därför under nuvarande förhållanden såsom mycket begränsade. Den vårkalkyl,

som i likhet med tidigare år upprättats av livsmedelskommissionen

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

och godkänts av dess råd, visar under de förutsättningar som gälla för kalkylen

och vilka bland annat innebära normalt skördeutfall ett inkomstunderskott

av 178 miljoner kronor. Härav föranledes ett belopp av omkring

90 miljoner kronor av en minskning av jordbrukets produktionsvolym till

följd av bland annat en väntad tillbakagång i mjölkproduktionen, i sin tur

orsakad av fjolårets missväxt och därmed sammanhängande nedgång i koantalet.

Jämförelse har då gjorts med det produktionsresultat som livsmedelskommissionen

på våren 1947 beräknade skulle uppnås under innevarande

regleringsår, därest väderleksbetingelserna blivit normala. Enligt de

principer, som under senare år tillämpats vid prissättningen, skulle sålunda

jordbruket i form av prishöjningar eller på annat sätt tillerkännas en inkomstökning

med 178 miljoner kronor. Såsom framgår av den tidigare lämnade

redogörelsen har Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens

folk genom beslut den 2 respektive 6 april 1948 förklarat sig vilja

dels godkänna kalkylen, dels såsom ett bidrag till strävandena att stabilisera

priserna begränsa anspråken på täckning av kalkylens inkomstunderskott

till ett belopp av 163 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionens, på grundval av nu nämnda överenskommelse

med jordbrukets organisationer, upprättade förslag rörande prissättningen

innebär att jordbrukskalkylens inkomstsida skall uppräknas med 163 miljoner

kronor genom prishöjningar på olika produktslag. Kommissionen har

härvid närmast förordat att höjningarna av produktpriserna ävensom vissa

ökningar av handelsmarginalerna helt skulle tillåtas slå igenom i konsumentpriserna.

Detta skulle i sin tur medföra en stegring av levnadskostnaderna.

Av skäl som chefen för finansdepartementet i proposition angående

grunderna för höjning av löner enligt statens löneplaneförordning, in. in.

denna dag anfört synas emellertid såsom en förutsättning för en stabil

lönenivå mera betydande höjningar av detaljhandelspriserna å livsmedel i

nuvarande läge böra undvikas. Kungl. Maj :t har därför genom beslut den

14 maj 1948 bland annat förklarat sig vilja hemställa hos riksdagen om att

ett belopp av prisregleringsmedel å sammanlagt 120,5 miljoner kronor måtte

anvisas till förhindrande av annars erforderliga höjningar i detaljhandelspriserna

å mjölk, mejeriprodukter och slaktdjursprodukter. Av nämnda

belopp skulle 90 miljoner kronor användas för att möjliggöra i stort sett

oförändrade priser på mjölk, smör, ost och grädde genom utbetalande av

ett mjölkpristillägg med i genomsnitt 70 öre per kilogram mjölkfett från

och med den 1 september 1948. Återstående 30,5 miljoner kronor skulle utbetalas

i form av statliga pristillägg på slaktdjursprodukter, till en del eventuellt

redan under sommaren 1948. Härigenom skulle priserna på kött och

charkuterivaror, hudar och skodon kunna bibehållas på i stort sett oförändrad

nivå. Vidare har Kungl. Maj :t genom berörda beslut förklarat sig ämna föreslå

riksdagen alt utöver nyssnämnda belopp å 120,5 miljoner kronor anvisa

6 miljoner kronor till förbättring av mjölkhandelns marginaler, vilka för

närvarande icke täcka distributionskostnaderna. Sistnämnda belopp skulle

komma detaljhandeln till godo. Såsom ytterligare skäl för att i nu angiven

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

form tillföra jordbruket den med jordbruksorganisationerna överenskomna

uppräkningen av jordbrukskalkylens inkomstsida torde jag få erinra om

följande. Av det enligt kalkylen redovisade inkomstunderskottet motsvaras

omkring 95 miljoner kronor av att de belopp frånräknats, som utgått av statsmedel

för innevarande regleringsår såsom kompensation för fjolårets missväxt

i enlighet med den s. k. 4-procentregeln. Då emellertid till följd härav minskade

inkomster beräknats uppkomma på mjölk- och slaktdjursproduktionens

område under regleringsåret 1948/49 synes ett fortsatt utbetalande av missväxtbidragen

i och för sig icke behöva stå i strid med bidragens ursprungliga

karaktär av övergående eller tillfälliga subventioner.

De beräkningar, för vilka jag nu redogjort, grunda sig givetvis på de förutsättningar,

som gälla för kalkylens upprättande, och utgå sålunda från

antagandet av normalt skördeutfall. I likhet med föregående år synes möjlighet

böra hållas öppen för en omprövning av priserna på grundval av i

augusti eller därefter, så snart skörderesultatet kan överblickas, företagen

omräkning av kalkylen. Om därvid ett överskott skulle konstateras motsvarande

mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomstsumma enligt

vårkalkylen inklusive den enligt överenskommelsen medgivna inkomstuppräkningen,

uppgående till ett belopp av omkring 163 miljoner kronor, torde

de i kalkylen upptagna inkomsterna eller kostnaderna böra regleras så att

överskottet nedbringas till 4 procent genom att anvisningar av i det föregående

berörda prisregleringsmedel begränsas eller genom justeringar av priserna

eller genom en kombination av båda dessa slag av åtgärder. Därest omräkningen

av kalkylen i stället till följd av försämrade skördeförhållanden

skulle giva till resultat ett underskott motsvarande mer än 4 procent av vårkalkylens

inkomstsumma torde motsvarande reglering av kalkylens inkomster

och kostnader böra vidtagas så att underskottet begränsas till högst 4 procent.

Jag förutsätter emellertid att frågan underställes riksdagen om för detta ändamål

statsmedel behöva tagas i anspråk utöver vad som i förevarande sammanhang

äskas. Därest såsom ett led i strävandena att uppnå ekonomisk stabilitet

överenskommelse träffas med jordbrukets organisationer om ändring i

grunderna för kompensation till jordbruket enligt 4-procentregeln torde vad

förut anförts ej böra utgöra hinder för fullföljande av en dylik överenskommelse.

I anslutning till vad som gällt under krigsåren och med hänsyn

till ovissheten beträffande det framtida försörjningsläget vill jag vidare förorda

att Kungl. Maj :t liksom hittills erhåller befogenhet att i övrigt inom

den anvisade anslagsramen handhava jordbruksregleringarna samt vidtaga

av omständigheterna påkallade ändringar i desamma. Med hänsyn till att

den förut berörda inkomst- och kostnadskalkylen avser tiden från och med

den 1 september 1948 till och med den 31 augusti 1949 torde på sätt livsmedelskommissionen

föreslagit Kungl. Maj :ts nyssnämnda befogenheter

böra gälla till och med sistnämnda dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande

av riksdagen antagna regleringsförfattningarna gälla tills vidare.

Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden, vilkas giltighet utgå med innevarande

regleringsår, torde liksom hittills skett, där ej annat särskilt

angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i

fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringarna.

Brödsädsregleringen.

Såsom livsmedelskommissionen anfört synas några mera väsentliga ändringar

i nu rådande system i fråga om brödsädsregleringen icke påkallas

för nästa regleringsår. Det system med fasta, under året successivt stigande

priser på brödsäd, som gäller för innevarande regleringsår torde sålunda

böra bibehållas även under regleringsåret 1948/49. Vad kommissionen uttalat

i fråga om prisskalans utformning föranleder icke någon erinran från

min sida.

För att mottagandet av importspannmål på lämpligt sätt skall kunna

ordnas synes i enlighet med livsmedelskommissionens förslag böra stadgas,

att kvarnarna skola lagra dylik spannmål i sådan omfattning, att de den

31 augusti 1948 — i den mån så av spannmålsbolaget påfordras — inneha

minst så mycket importerad spannmål, att den tillsammans med kvarns

lager av äldre svensk brödsäd motsvarar en tolftedel av årsförmalningen.

För att samtliga kvarnar skola bli likställda i nu förevarande avseende torde

böra föreskrivas, att kvarn, som nämnda dag icke innehar spannmålslager

av nyss angivna storlek, skall vara skyldig att, då kvarnen sedermera inköper

spannmål, för en myckenhet motsvarande bristen i sagda lager per den

31 augusti 1948 erlägga ett pris, som med belopp motsvarande prisfallsersättningen

överstiger eljest gällande pris. I övrigt synas några ändringar

i bestämmelserna om prisfallsersättning icke vara påkallade.

Därest det under kommande regleringsår skulle visa sig erforderligt att

taga korn i anspråk för inblandning i brödsäden, böra i fråga om prissättning

och leveransvillkor för korn gälla samma bestämmelser som under innevarande

regleringsår.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Av den föregående redogörelsen framgår, att utsikterna beträffande försörjningen

med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen

anser jag därför nödvändigt, att gällande regleringssystem tills

vidare får kvarstå i huvudsak oförändrat. Även under nästa regleringsår

bör sålunda en ransonering upprätthållas ävensom krävas avstående av

fodersäd till det allmänna. Dock bör det vara Kungl. Maj :t och livsmedelskommissionen

obetaget att företaga de jämkningar av bestämmelserna i

ämnet, som kunna påkallas av utvecklingen på detta område, liksom att avveckla

regleringen, därest detta skulle visa sig möjligt.

Jämväl beträffande oljekraftfoder och kli synes en fortsatt reglering vara

nödvändig. Några förändringar i regleringsanordningarna torde icke erford
-

ras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Mai:ts proposition nr 275.

Såsom livsmedelskommissionen anfört har det ansetts möjligt att från

och med den 24 maj 1948 upphäva stråfoderregleringen, varjämte beslut

även fattats om slopandet av normalpriset på hö. Därest årets skörd av hö

och annat stråfoder blir av normal storlek torde även i fortsättningen handeln

med dessa varor få vara fri. Försiktigheten bjuder emellertid att författningarna

om statsbeslag på stråfoder få kvarstå tills vidare.

Med hänsyn till att möjligheterna att importera foderfosfater måste bedömas

såsom osäkra anser jag liksom livsmedelskommissionen lämpligt att

mineralfoderregleringen bibehålies oförändrad. Det synes dock icke osannolikt,

att denna reglering skall kunna slopas under nästkommande regleringsår.

Skulle detta bli möjligt, torde de i lagen om handel med fodermedel

ingående bestämmelser böra sättas i kraft, vilka avse skyldighet för tillverkare

av mineralfoder och mineralfoderblandningar att deklarera varornas

sammansättning m. m.

Vad slutligen angår övriga varuslag inom fodermedelsregleringen finner

jag några ändringar i regleringsanordningarna icke erforderliga.

Potatisregleringen.

Jag torde få erinra, att Kungl. Maj :t den 3 oktober 1947 bemyndigat livsmedelskommissionen

att med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning

av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1947—30 september 1948 i huvudsaklig

överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal har

träffats mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Maj :t har emellertid

vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 8 § av kommissionen

gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet innebär,

att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt

meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag för

vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer,

varjämte, i den mån livsmedelskommissionen så påfordrar,

föreningen är villig att verkställa import av stärkelse och stärkelseprodukter

samt att utan anspråk på handelsvinst försälja importerad vara. Enligt

8 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning av statsmakternas

godkännande och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret

1948/49 att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens

sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 64 kronor

per deciton för den 1 oktober 1948 inneliggande lager av extra prima,

prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton,

dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna

grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt

prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader, räknat från

och med den 1 oktober 1948. De enligt 8 § av kommissionen gjorda åtagandena

torde nu böra underställas riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

79

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost in. m. torde,

såsom förut antytts, tills vidare böra bibehållas i stort sett oförändrade.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att med hänsyn till förskjutningar

i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd eller om eventuella

ändringar i desamma. Därest försörj ningsläget utvecklas i gynnsam riktning

synes i första hand kunna övervägas att öka matfettsransonen. I andra

hand torde en höjning av mjölkens fetthalt med bibehållande av standardiseringsförfarandet

eller en ytterligare ökning av ostens fetthalt kunna förordas.

Jag torde få erinra, att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1948

normalpriserna på slakterifett skola höjas så att jordbruket för helt år

räknat erhåller en inkomstförbättring å omkring 3 miljoner kronor. Det

torde få ankomma å livsmedelskommissionen att efter samråd med vederbörande

organisationer bestämma de justeringar av normalpriserna på olika

sla^ av slakterifett, som med anledning härav bli erforderliga, därvid bör

iakttagas att priserna så avpassas, att tillvaratagandet av fett i möjligaste

mån stimuleras. I övrigt synes det nuvarande systemet för prissättningen

i fråga om smör och annat matnyttigt fett böra bibehållas i huvudsak oförändrat.

Kungl. Maj :t torde sålunda böra äga bemyndigande dels att uttaga

tilläggsaccis å sådana varor som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr

259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror med högst 1 krona

50 öre per kilogram av varans nettovikt, dels ock att upptaga en rörlig

clearingavgift vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall

skillnaden mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden

för varan i fråga. Emellertid har livsmedelskommissionen med hänsyn till

prisutvecklingen ifrågasatt, att en viss höjning skulle företagas av clearingpriset

på vegetabiliskt fett och i samband därmed även av priserna å annat

importerat animaliskt fett än slakterifett. Häremot synes icke vara

något att erinra. Liksom för innevarande regleringsår bör det emellertid

stå Kungl. Maj :t fritt att, i den mån så prövas lämpligt, genomföra en omläggning

av förevarande system med acciser och rörliga clearingavgifter,

så att fasta importavgifter kunna uttagas på olika slags fett och fettråvaror

för framställning av margarin och matnyttigt fett.

Beträffande prissättningen på matfett i övrigt anser jag i överensstämmelse

med livsmedelskommissionen, att det nuvarande prissystemet i stort

sett bör bibehållas oförändrat.

Då Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 14 maj 1948 icke medför någon

generell höjning av priserna på konsumtionsmjölk, grädde, smör eller ost,

torde några större ändringar heller icke behöva företagas i de allmänna bestämmelser,

som gälla angående uttagande av utjämningsavgift och lämnande

av utjämningsbidrag. Såsom livsmedelskommissionen föreslagit torde

dock vissa smärre jämkningar böra ske i förordningen den 10 juli 1947

(nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost, samtidigt som förordningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

bör givas förlängd giltighet. Det synes nämligen önskvärt, att utjämningsavgift

skall kunna uttagas för all mjölk, grädde och ost, som — utan att

ha varit föremål för överlåtelse från mejeri till annan än mejeri — användes

för andra ändamål än smör-, grädd- eller osttillverkning, sålunda även

för mjölk som användes för tillverkning av exempelvis torrmjölk och kondensmjölk.

Ur utjänmingssynpunkt bör denna mjölk lämpligen jämföras

med konsumtionsmjölk. Vidare torde ifrågavarande förordning böra ändras

så att utjämningsavgift för margarinost kan uttagas jämväl i fall att tillverkningen

skett vid företag, vilkas lokaler icke äro godkända som mejeri.

I anledning härav har inom jordbruksdepartementet utarbetats förslag till

förordning angående ändring i och fortsatt giltighet av förordningen den 10

juli 1957 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost. Förslaget torde

höra föreläggas riksdagen till antagande.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.

merfrakttillägg, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av

konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm,

dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden,

där transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Med hänsyn

till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen torde

bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras till

ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen

föreslagit böra beräknas till 5,5 miljoner kronor. Kungl. Maj :t synes böra äga

möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av

annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens ordnande,

än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande

Kungl. Maj :t.

I detta sammanhang torde jag slutligen få erinra, att de hittillsvarande

producentbidragen för mjölk från och med den 1 juli 1948 avsetts skola

utgå enligt helt nya grunder. I propositionen nr 149 till årets riksdag angående

organisationen av rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område

m. in. ha sålunda framlagts förslag rörande producent- och kontantbidrag

till vissa innehavare av mindre jordbruk ävensom äskats ett förslagsanslag

av 75 000 000 kionor för utbetalande av dylika bidrag. Sedan

riksdagen godkänt vad i nämnda proposition föreslagits, skola följaktligen

de nuvarande producentbidragen upphöra att utgå. Vidare böra i anslutning

härtill såsom kommissionen uttalat samtliga lantsmörsbidrag slopas.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Vidkommande prisregleringen i fråga om ägg delar jag livsmedelskommissionens

åsikt att gällande prissystem bör tillämpas även under nästkommande

regleringsår. I enlighet härmed böra myndigheterna, därest priset

till producenterna i södra Sverige skulle komma att understiga 2 kronor

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

81

50 öre per kilogram, stödja ett bottenpris å ägg av nämnda storlek genom

säsongmässig lagring. Skulle å andra sidan priset till producenterna stiga

till 3 kronor 50 öre per kilogram, bör en ytterligare prisstegring motverkas

genom tillstånd till import och eventuellt även genom införande av normalpriser.

I fråga om köttvaror har livsmedelskommissionen föreslagit, att det nuvarande

prissystemet skall kvarstå i huvudsak oförändrat. Till detta förslag

kan jag ansluta mig. På samma sätt som under innevarande regleringsår

torde viss statlig medverkan böra lämnas till infrysning och lagring av kött.

Konstgödselregleringen.

Såsom av det förut anförda framgår har livsmedelskommissionen icke för

närvarande funnit anledning att föreslå någon ändring av priserna på konstgödselmedel.

Icke heller jag finner skäl nu föreligga för en sådan åtgärd.

Emellertid har kommissionen räknat med att en viss höjning av priserna på

konstgödselmedel skulle kunna bli nödvändig under regleringsåret 1948/49.

Därest ett tillskott till clearingkassan för konstgödsel skulle befinnas erforderligt,

torde i överensstämmelse med livsmedelskommissionens förslag

medel för ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband

med jordbruksregleringen, som jag i det följande har för avsikt att

föreslå.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I årets statsverksproposition har, med utgångspunkt från av spannmålsbolaget

verkställd uppskattning, till kostnaderna för bolagets verksamhet

för budgetåret 1948/49 upptagits ett beräknat belopp av 65 miljoner kronor.

Härutöver har emellertid bolaget i sin skrivelse den 27 februari 1948 till

livsmedelskommissionen ansett ett belopp av 40 miljoner kronor erforderligt

till täckande av ytterligare underskott för tidigare verksamhetsår. Detta underskott

har uppgivits bero på framför allt högre beräknade kostnader för

import och försäljning av brödsäd samt på icke beräknade kostnader felimport

och försäljning av majs. Då jag i likhet med livsmedelskommissionen

anser bolagets kostnader för verksamhetsåret 1948/49 kunna nedsättas

till omkring 55 miljoner kronor, skulle alltså till täckande av spannmålsbolagets

kostnader erfordras tillhopa (40 -j- 55 =) 95 miljoner kronor. Med

hänsyn till vad i det föregående anförts om kostnadernas fördelning å olika

verksamhetsår torde av nämnda belopp 30 miljoner kronor böra anvisas å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1947/48 och återstående 65 miljoner

kronor å riksstaten för budgetåret 1948/49.

C Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 275.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för

produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt

de delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i

stort sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de åtta senaste budgetåren

har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda

syfte utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör

från nämnda anslag få disponeras samma belopp.

Åtgärder till främjande av ullproduktionen.

Frågan om vidtagande av statliga åtgärder till stödjande av fåraveln i

landet har under de senaste åren vid flera tillfällen varit föremål för diskussion.

Förslag i sådant syfte ha sålunda efter av Kungl. Maj :t meddelade

uppdrag framlagts av såväl statens industrikommission som statens livsmedelskommission.

Även inom riksdagen har frågan bragts på tal, i det att

motioner i ämnet väckts vid både 1942 års och 1946 års riksdagar. Några

statliga stödåtgärder till förmån för den inhemska fåraveln i anledning av

berörda förslag och motioner ha emellertid hittills icke kommit till stånd.

Jag vill dock här erinra, att föregående års riksdag beviljat Svenska hemslöjdsföreningarnas

spinneriförening u. p. a. ett statslån å 300 000 kronor

för utbyggnad av ett hemslöjdens eget ullspinneri. Genom de ökade möjligheter

till avsättning av den inhemska ullen, som genom tillkomsten av

nämnda företag torde komma att erbjudas, har otvivelaktigt fåraveln i landet

erhållit ett visst stöd. Att frågan om mera direkta stödåtgärder icke

upptagits till behandling hittills har närmast berott på att, såsom i propositionen

nr 253 till 1944 års riksdag även framhållits, detta spörsmål ansetts

böra behandlas av 1942 års jordbrukskommitté i anslutning till kommitténs

överväganden rörande riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken.

Såsom framgår av det föregående har kommittén numera framlagt förslag

även i fråga om vissa åtgärder till stödjande av fåraveln i landet. Tiden synes

därför nu vara inne att upptaga förevarande spörsmål till närmare övervägande.

Det torde vara ostridigt att förekomsten inom landet av en fåravel i icke

obetydlig omfattning är av värde för folkhushållningen. Detta har visat sig

icke minst under krigsåren med dess avspärrning, då tillgången till den inhemska

fåravelns produkter — fårkött och ull — spelat en icke oväsentlig roll

ur försörjningssynpunkt. Under dessa år visade också, såsom i ärendet

framhållits, fårstammen en förhållandevis kraftig stegring till följd av de

gynnsamma betingelserna för fåraveln under förevarande tid. Sedan avspärrningen

numera hävts har emellertid ett motsatt förhållande inträtt, i

det att fårstammen åter visat tendens att snabbt gå tillbaka.

Enligt min mening skulle en ytterligare tillbakagång av fårstammen vara

beklaglig. Bland annat ur beredskapssynpunkt synes det önskvärt, att stam
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

83

men icke reduceras alltför kraftigt. I detta syfte torde vissa stödåtgärder böra

övervägas. Intill dess de faktiska framtida förutsättningarna för fåraveln

inom ramen för den beslutade rationaliseringen av jordbruket bättre kunna

överblickas synes emellertid detta stöd endast böra få provisorisk karaktär.

Vad angår formen för stödåtgärderna har jordbrukskommittén föreslagit, att

dessa skulle inriktas på att söka förbättra avsättningsförhållandena för den

svenska ullen. Till jordbrukskommitténs förevarande förslag kan jag i likhet

med flertalet remissmyndigheter ansluta mig.

Jag har ej heller något att erinra mot den närmare utformningen av jordbrukskommitténs

förslag. Det synes sålunda lämpligt att, i enlighet med

vad vid överläggningar mellan kommittén och Sveriges slakteriförbund överenskommits,

nämnda förbund genom de till förbundet anslutna slakteriföreningarna

mottager all ull som utbjudes från producenterna ävensom ombesörjer

klassificering och försäljning av ullen. För stödjande av denna verksamhet

bör utgå ett statligt bidrag med visst belopp per kilogram mottagen

ull att disponeras av förbundet på sådant sätt, att bidraget kommer ullproducenterna

till godo i form av högre avräkningspriser än som eljest kunnat

hållas med hänsyn till försäljningspriserna. I anslutning till vad kommittén

föreslagit förordar jag, att bidraget bestämmes till 50 öre per kilogram

otvättad ull.

Kostnaderna för nu ifrågasatta stödverksamhet ha för det första verksamhetsåret

uppskattats till 200 000 kronor, motsvarande en insamlad kvantitet

av 400 000 kilogram otvättad ull. Mot denna beräkning torde intet vara

att erinra. Då stödverksamheten utgör ett led i den statliga jordbruksregleringen

synes lämpligast, att kostnaderna för densamma bestridas från medel

anvisade för uppehållande av nämnda reglering. Av samma skäl synes

den omedelbara tillsynen över verksamheten böra omhänderhavas av statens

livsmedelskommission. Det torde emellertid få ankomma å Kungl.

Maj :t att utfärda de närmare bestämmelser i ämnet, som må befinnas erforderliga.

Slutligen vill jag här ytterligare understryka, att den av mig nu förordade

stödverksamheten endast utgör ett provisorium. Verksamheten är sålunda

av tillfällig natur och har sin största betydelse såsom en uppmuntran

till mera systematiskt och regelbundet utnyttjande av den inhemska ullproduktionen.

Såsom jordbrukskommittén framhållit torde frågan om ett

fortsatt statligt stöd åt ullproduktionen böra omprövas, då stödverksamheten

bedrivits så lång tid alt man fått möjlighet bedöma dess verkningar

i fråga om prisbildningen å den inhemska ullen samt uppehållandet av fårstammen.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i

runt tal 155 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 90 miljoner kronor

på allmänt mjölkpristillägg, 17,5 miljoner kronor på mjölkpristillägg, 5,5

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

miljoner kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag in. m., 6

miljoner kronor på bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler,

30,5 miljoner kronor på pristillägg för slaktdjursprodukter, 200 000 kronor

på kostnader för främjande av ullproduktionen samt 5 miljoner kronor på

diverse kostnader. Sistnämna belopp är enligt vad livsmedelskommissionen

upplyst i första hand avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen

sammanhängande uppgifter, till bestridande av vissa bidrag

till Mjölkpropagandan samt till utgifter för ersättande av förluster

vid lagring av andra livsmedel än spannmål. Nu ifrågavarande post torde

även få anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté

ävensom för täckande av de utgifter, som föranledas av förslagen

till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

I detta sammanhang torde jag få anmäla ett flertal framställningar till

Kungl. Maj :t rörande ersättning för förluster, som uppstått för kronan i

samband med kronans disposition över vissa jämlikt förfogandelagen upplåtna

fastigheter. Nu ifrågavarande förluster ha beräknats komma att uppgå

till cirka 25 000 kronor. Det synes lämpligt, att jämväl dessa förluster

få ersättas med anlitande av förenämnda delpost å 5 miljoner kronor till

diverse kostnader. Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad jag

sålunda föreslagit, torde jag sedermera ånyo få anmäla berörda ärenden

för Kungl. Maj :t.

Med beaktande av det förut anförda torde till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område för budgetåret 1948/49 böra anvisas ett reservationsanslag

av 155 000 000 kronor. Till bestridande av kostnaderna för

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet torde i enlighet med vad jag

förut förordat böra anvisas dels 30 miljoner kronor å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1947/48, dels ock 65 miljoner kronor å riksstaten

för budgetåret 1948/49.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under nästkommande regleringsår av

produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets

område i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det

föregående angivna riktlinjer;

dels medgiva Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förut förordade grunder vidtaga åtgärder

till främjande av ullproduktionen;

dels å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde

huvudtiteln anvisa

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av .............. kronor 155 000 000;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmåls
aktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag

av .................... kronor 65 000 000;

dels ock å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 under nionde huvudtiteln till Kostnader i samband

med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet anvisa ett

reservationsanslag av ................ kronor 30 000 000;

2) att förslaget till förordning angående ändring i och fortsatt

giltighet av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om

viss avgift å mjölk, grädde och ost måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hanns-Otto Duselius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

87

Bilaga 1.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1938/39—1947/48 jämte en förkalkyl för

produktionsåret 1948/49.1

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader

från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,

ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande tidigare

undersökningar (jfr Kungl. Maj :ts proposition 280/1947, bilga 1), dock

med vissa i det följande angivna ändringar (närmare härom under rubrikerna

Jordbrukets inkomster och Jordbrukets kostnader). Liksom dessa

tidigare undersökningar avse de nu utförda beräkningarna att ge ett mått på

den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp.

kostnader undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid

i princip endast inkomsterna av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften.

I motsats till tidigare, ha även jordbrukarnas inkomster av

fältmässiga köksväxtodlingar nu intagits i kalkylen. Jordbrukarnas inkomster

av och kostnadner för skogsbruk falla däremot utanför densamma. Likaledes

ha jordbrukarnas inkomster av körslor utanför jordbruket uteslutits.

På motsvarande sätt ha sådana kostnader, som icke beröra den egentliga

jordbruksdriften, så långt möjligt frånskilts. Helt har en dylik uppdelning

dock icke kunnat genomföras. Sålunda ingå i beräkningarna bl. a. kostnaderna

för jordbrukets hästar, även i den mån dessa användas för skogskörslor

eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Även sedan den fältmässiga köksväxtodlingen nu medtagits i kalkylen

gäller, att jordbrukets kostnader i densamma äro mera fullständigt redovisade

än inkomsterna. Härav följer, att de absoluta talen för inkomster

resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra. En jämförelse

mellan inkomster och kostnader inom jordbruket måste i stället grunda sig

på indextal för inkomster resp. kostnader. Då den ojämförligt största delen

av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften

ingår i beräkningarna, torde sådana indextal giva ett i stort sett riktigt mått

på förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomst- och kostnadssummorna.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1945/46 utförligt redovisats i tidigare

promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera

ingående redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster och

kostnader under dessa år hänvisas till Kungl. Maj :ts proposition 319/1942,

246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946 och 280/1947.) I den följande

framställningen redovisas dels inkomst- och kostnadsberäkningarna för åren

1938/39, 1946/47 och 1947/48 (siffrorna för produktionsåret 1947/48 äro

givetvis preliminära) och dels den förkalkyl över jordbrukets förväntade

inkomster och kostnader år 1948/49, vilken tjänat som gruntval för Kungl.

Maj:ts beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter

under samma år.

1 Promemorian färdigställdes den 5 mars 1948. Därefter inträdde förändringar i inkomst- och

kostnadsutvecklingen äro här ej beaktade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

V ä x t s 1 a g

År 1936/40

hektar

År 1944

hektar

År 1945

hektar

År 1946

hektar

År 1947

hektar

(prel.)

År 1948

hektar

(prognos/

Höstvetc.............

231 297

75 644

181193

8 020

190 296

83137

195 383

6 006

203 891

87 105

162 824

5 358

140 865

151 600

110 392

4 765

186 000

140 000

158 000

4 000

Vårvelc............

Höstråg..............

Vårråg..............

Summa brödsäd

496154

474 822

459178

459538

407622

488000

Korn............

102 344

656 769

259 793

95 950

550 634

277 502

93 286

100116

9ö;ooo

520000

285 000

Havre............

Blandsäd..............

277 378

OOl

277 040

ou y (ilo

287 622

Summa fodersäd

1018906

924 086

913391

897811

917251

900000

Matärter..........

| 19 727

24 038

5 042

374

A S70

15 652

17 500

5 700

300

4 500

Foderärter.........

Häst- och bondbönor . .

Vicker...........

819

4 777

345

d O/J l

376

0 oo2

293

4 542

Summa trindsäd

25 323

33826

30 871

27417

26369

28000

Summa säd

1 540 383

1 432 734

1 403 440

1 384 766

1 351 242

1 416 000

Potatis........

132 847

52 514

69 684

138 174

54 990

65 968

142 000

50 000

58 000

Sockerbetor ....

54 633

65 582

Foderrotfrukter......

65 372

60 977

Summa potatis och rotfrukter

255 045

259 132

265 467

263 456

251438

250 000

Säd till grönfoder......

98 752

1 379 444

} 231191

127 118

1 317 675

33 715

270 877

117 776

1 342 671

33128

282 853

121 377

120 000

1 300 000

40 000

330 000

Vall till slåtter.......

1 351 816

42 074

330 144

Vall till fröskörd....

Vall till bete och grönfoder...

39 200

306 342

Summa foderväxter

1 709 387

1 749 385

1 776 428

1 814 745

1 844143

1 790 000

Oljeväxter..........

Spånaisväxter........

Köksväxter............

\ 9 492

47 687

6 236

9161

6 641

39 676

6 831

9 899

6 326

29 698

6 076

44 220

5 624

7 572

7 559

45 000

6 000

7 500

7 500

Andra växtslag.........

7 603

Summa specialodlingar

9 492

69 725

62 732

51 331

64 975

66 000

Träda och obrukad åkerjord

223 040

203 668

209 112

205 433

207 933

198 000

Summa 1

3 737 347

3 714044

3 717179

3 719 731

3 719 731

3 720000;

Grunderna för den för produktionsåret 1948/49 upprättade förkalkylen.

Den förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1948/49, som framlägges i denna promemoria, ansluter sig i inetoduskt

hanseende till de under senare år utförda inkomst- och kostnadsberäkningar,

vilka legat till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter.

Förkalkylen har karaktären av en normkalkyl såtillvida,

att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande

produktmnsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförandrade

löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produ.

kier.oc1h.förnödenhet?r utom i de fall, där vid kalkylens upprättande

prisförändringar med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en

viss grad av säkerhet. I motsats till i tidigare kalkyler har LK-delegationen

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Alaj:ts proposition nr 275.

denna gång icke företagit någon särskild beräkning av stimulansinkomster.

Delegationen har därmed icke tagit ställning till frågan hur dylika inkomster

skola tagas i beaktande, när kalkylen lägges till grund för prissättningen

på jordbrukets produkter.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen. Den härvid använda metodiken

avviker i föreliggande kalkyl på några punkter från den som använts

under tidigare år. Ändringarna beröra såväl arealuppskattningen som beräkningssättet

för den vid normala väderleksförhållanden väntade avkastningen

per hektar.

I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning aren

1936/40 (medeltal), 1944—1947 samt prognos för år 1948. 1 fråga om samtliga

år, med undantag givetvis för det sistnämnda, avse uppgifterna de

enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. De i tabellen för år 1948

angivna arealerna ha för höstvete och höstråg beräknats med ledning av

arealinventeringen i oktober 1947, varvid från de enligt denna inventering

besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal utvintring». Vid upprättandet

av tidigare inkomstkalkyler har någon dylik reduktion icke företagits.

I stället ha arealerna för vårvete och vårråg upptagits lägre än som

rätteligen vore att vänta med hänsyn till normal omsådd. Delegationen har

sålunda sökt ange ett så riktigt uttryck som möjligt för den totala brödsädsarealen,

men har tidigare bortsett från den förskjutning i arealerna,

som uppkommer till följd av utvintringen. Hänsynstagande härtill medför

nämligen i praktiken endast en obetydlig förändring av de beräknade inkomsterna

av brödsäd. Emellertid får det ur principiell synpunkt anses rikligare

att reducera den besådda höstsädsarealen med hänsyn till normal

utvintring och överföra den utvintrade arealen på vårsådden. Delegationen

har nu ansett sig böra övergå till detta beräkningssätt vid fastställande av

arealerna för det kommande året. De för år 1948 (höstsådden 1947) gjorda

avdragen för normal utvintring utgöra för vete 8 procent och för råg 4 procent

av de höstsådda arealerna. Dessa tal ligga mellan motsvarande medeltal

för perioderna 1940—1946 och 1940—1947. (Statistiken rörande utvintringen

av höstsäd har hittills omfattat ett alltför ringa antal år — fullständiga

uppgifter föreligga först fr. o. in. år 1940 — för att man skall kunna

beteckna de valda procenttalen som fullt representativa. Emellertid torde

de tills vidare kunna godtagas, ehuru man framdeles, när man fått tillgång

till längre observationsserier, kan få anledning att justera desamma.)

Beträffande arealerna av de olika växtslagen år 1948 må i övrigt följande

framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar delegationen som

synes med eu betydande ökning av brödsädsarealen, nämligen från 407 600

hektar år 1947 (skördad areal) till 488 000 hektar 1948. Denna areal är av

ungefär samma storlek som 1943 års men något mindre än arealerna åren

1941 och 1942. ökningen från år 1947 beror i första hand på den utvidgning

av höstsädsodlingen, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober

1947. Vad angår vårvetet har delegationen räknat med en areal av

140 000 hektar, viiken är lägre än föregående års rekordareal men större

■in den areal, som besåddes med vårvete åren närmast efter missväxtåren

1940 och 1941.

Eftersom den totala arealen åkerjord kan förutsättas bli praktiskt taget

oförändrad, har ökningen av brödsädsarealen vid prognosens uppgörande

fått sin fulla motsvarighet genom arealminskningar på andra håll. Den

kraftigaste nedgången har förutsatts drabba foderväxterna, enkannerligen

slåttervallen. Foderväxtarealen antages sjunka från 1 844 100 hektar 1947

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 2. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—1947 samt

antagna normskördar 1946—1948.

Växtslag

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar1

Antagna norm- skördar

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1946

19471 2

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1946

1947

1946

1947

1948

Höstvete......

3 190

2 350

1920

2 470

1210

2 180

2 360

2 220

2 390

2140

2 300

2 300

2 250

Vårvete.......

1481

1820

1470

1740

1450

1 430

1 750

1680

1860

1810

1 750

1 750

1 700

Höstråg......

1640

1880

1 700

1 860

1250

1 620

1820

1 850

1920

1970

1850

1850

1 800

Vårråg.......

1 140

1340

1 060

1 190

930

1 100

1320

1300

1370

1330

120u

1 200

1 200

'' Korn.........

1 760

20.0

1 850

2 040

1810

1760

2 010

1970

2 040

2010

2 000

2 000

2 000

Havre........

1590

1 800

1390

1 470

1 290

1 580

1 790

1630

1700

1680

1550

1 600

1 600

Btandsäd.....

1940

2130

1700

1 860

1510

1910

2 140

1 880

1990

1890

1900

1 900

1 900

Arter.........

1 420

1 510

1 280

1400

31060

1 430

1530

1520

1620

1400

1 450

1 400

Potatis .......

11400

14 300

12 200

13 550

311 800

12 200

13 900

14 20o

14 020

14 000

14 000

14 000

Sockerbetor...

28 000

35 30 ''

34 000

32 420

31000

28 900

33 900

34 100

33 540

35 770

35 000

33 500

33 500

Foderrotfrukter

Hö frän odlad

32 200

37 700

32 800

32 550

3 27 470

33 400

37 100

35 500

34 880

36 000

36 000

34 000|

jord........

3 520

3 480

3 040

4 000

2 340

3 310

3 610

3 220

3 530

3 19o|

3 400

3 400

3 400|

till 1 790 000 hektar 1948. De nyinsådda vallarna grodde nämligen dåligt

under sommaren 1947 och voro till följd härav flerstädes dåligt utvecklade

vid vegetationsperiodens slut. En viss upplöjning av nyinsådda vallar utöver

den, som ägde rum hösten 1947, torde bli nödvändig våren 1948. Även

i fråga om fodersäden väntas en nedgång, ehuru ganska måttlig. Slutligen

kan nämnas, att en viss ökning av ärtodlingen svnts trolig med hänsyn till

att priset på ärter för närvarande får anses förhållandevis fördelaktigt.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har beträffande

flertalet växtslag skett på samma sätt som tidigare. De vid uppgörandet av

prognosen använda hektarskördsuppgifterna ha sammanställts i tabell 2.

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade hektarskördarna

med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas

till normerade hektarskördar. Med ledning av dessa senare sker därefter en

uppskattning av normskördarna, d. v. s. de hektarskördar, som under förutsättning

av normala väderleksförhållanden kunna förväntas det år prognosen

avser. De normerade hektarskördarna avspegla på ett tillförlitligare

sätt än de observerade sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis

till följd av växtodlingens landvinningar, förbättrad gödsling etc., och lämpa

sig därför bättre än dessa senare som underlag för en prognos. Om skördeprognosen

företages med ledning enbart av de observerade "hektarskördarna

kan man riskera, att de årliga skördefluktuationerna till följd av starka

växlingar i väderleksförhållanden få ett alltför starkt inflytande på prognosen.

Vid fastställandet av skördesiffrorna för år 1948 är det å andra sidan

nödvändigt att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även

de aktuella förutsättningarna för vegetabilieproduktionen.

1 För åren 1941—1947 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 3''0. Under

ar^A,i921''-1940 har omräkningen skett efter de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913

—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 30.

2 Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1947.

8 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördainas

storlek. Skörden av näjnnda växtslag beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning

att tioårsmedeltalet 1937/46 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran 3 0. Om

skördeutsikterna år 1947 inom ett visst län och för en viss gröda är 2''5, erhålles den beräknade

skörden genom multiplikation av tioårsmedeltalet med g/j

O. S. V.

opaginerad Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vid uppgörandet våren 1947 av inkomstkalkylen för år 1947/48 ansåg

delegationen det med anledning av förbättringar i konstgödseltillgången och

av andra orsaker motiverat med vissa mindre höjningar av normskördarna.

Uppräkningen gällde höstvete, höstråg, havre och ärter. Vid sin granskning

av kalkylen ansåg emellertid livsmedelskommissionens råd, att en dylik höjning

icke vore motiverad i fråga om höstvete och höstråg, varför i kalkylen

oförändrat sedan närmast föregående år räknades med en hektarskörd av

2 300 respektive 1 850 kilogram.

Vid sina överväganden av frågan om de normskördar, vilka borde upptagas

i inkomstkalkylen för år 1948/49, har delegationen ansett, att några

höjningar icke kunna anses vara motiverade. Tvärtom har delegationen funnit

det vara riktigast att på några punkter företaga en viss reduktion av

normskördarna i förhållande till föregående år. Delegationen har kommit

fram till den uppfattningen, att man i högre grad än vad som förut varit

fallet borde taga hänsyn till den faktiska skördeutvecklingen alltsedan 1930- talets början, vilken enligt delegationens mening ej motiverar de under närmast

föregående år kalkylerade normskördarna för framförallt vete och

höstråg. I fråga om vårvetet tillkommer den omständigheten, att den stora

arealen torde medföra en sänkning av medelskörden per hektar på grund

av ianspråktagandet i viss utsträckning av mindre väl lämpade jordar för

denna odling. Delegationen har även haft att taga i beaktande att tilldelningen

av kvävegödselmedel i år torde bli drygt 20 procent lägre än förra

året. Av nu angivna skäl har delegationen ansett det vara riktigt att genomföra

en reduktion av normskördarna för vete och höstråg. Minskningen har

upptagits till 50 kilogram per hektar. Motsvarande reduktion har skett beträffande

ärter. Slutligen har delegationen jämväl i fråga om foderrotfrukter

ansett en sänkning med 2 000 kilogram per hektar vara motiverad. Anledning

till denna sistnämnda reducering är framförallt det kända förhållandet

att bristen på arbetskraft medfört att mindre tid numera kan ägnas

odlinear av detta arbetskrävande slag.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1946/4-7. Saluöverskottet av brödsäd, exklusive försäljningen till utsädeshandeln,

har uppgått till följande kvantiteter.

Försålt till Summa

spannmåls- de större handels- saluöverskott

handeln kvarnarna

milj. kg. milj. kg. milj. kg.

Höstvete............ 387 12 399

Vårvete............ 77 3 80

Råg................ 161 5___ 166

Summa 625 20 645

Löneform alningen1 har under produktionsåret 1946/47 uppgått till 41

milj. kg vete och 23 milj. kg råg. Fördelas löneförmalningen av vete på höstoch

vårvete efter de proportioner, som gälla för ovan redovisade saluöverskott

av höst- och vårvete, erhållas följande kvantiteter försåld och för eget

behov förmald brödsäd år 1946/47.

1 Egentligen förmalning vid andra kvarnar än större handelskvarnar. Förmalningen vid dessa

kvarnar utgöres till omkring 80 procent av löncförmaluing och 20 procent av handelsförmalning.

Denna senare förmalning ingår icke under rubriken saluöverskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Höstvete............

Vårvete............

Råg................

Salu- överskott

milj. kg.

399

80

166

Löne- förmalning

milj. kg.

34

7

23

Summa

milj. kg.

433

87

189

Summa brödsäd

645

64

709

För brödsäd av normalkvalitet gällde under år 1946/47 genomsnittspriserna

26,25 kr/dt för höstvete och råg samt 28,so kr/dt för vårvete. Dessa

priser skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Med användning

av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna

kvantiteter och jordbrukarnas faktiska försäljningar varje månad enligt

Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik ha genomsnittspriserna

för höstvete, vårvete och råg (efter avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginaler

och frakter om sammanlagt 75 öre/dt) beräknats till respektive

26,13, 28,n och 26,io kr/dt.

År 1957/58. Under tiden t. o. m. december 1947 ha följande kvantiteter

brödsäd av 1947 års skörd levererats till spannmålshandeln (exklusive utsädeshandeln)

och kvarnarna.

Höstvete............

Vårvete............

Råg................

Summa brödsäd

Försalt t. o. m. december

1947 till

spannmåls- de större handels

handeln

milj. kg.

99

114

70

283

kvarnarna

milj. kg.

2

3

2

7

Summa

saluöverskott av

1947 års skörd

t. o. m. dec. 1947

milj. kg.

101

117

_72

290

Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året

under åren 1945/46 och 1946/47 samt med hänsyn tagen till leveransperiodens

längd under år 1947/48 (innebärande att leveranserna av brödsäd i

stort sett skola vara avslutade vid utgången av februari 1948 mot under

närmast föregående år senast den 15 juni) kunna brödsädsleveranserna

under tiden januari—augusti 1948 beräknas till 34 milj. kg, varav 10 milj.

kg höstvete, 17 milj. kg vårvete och 7 milj. kg råg. Det sammanlagda saluöverskottet

av brödsäd under år 1947/48 kan sålunda beräknas till 324

milj. kg, fördelat på följande sätt: höstvete 111 milj. kg, vårvete 134 milj.

kg och råg 79 milj. kg.

I fråga om löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter för tiden september

december 1947. Dessa visa i jämförelse med samma tid föregående

år beträffande vete en uppgång med 4 procent och beträffande råg en nedgång

med 10 procent. Antages dessa förändringar representativa för hela

aret, erhålles under år 1947/48 en löneförmalning av 42 milj. kg vete och

21 milj. kg råg. Löneförmalningen av vete antages fördela sig på höst- och

vårvete i samma proportioner som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna

om saluöverskott och löneförmalning erhållas följande kvantiteter

brödsäd att upptagas i kalkylen.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

93

Salu-

överskott

Löne-

förmalning

Summa

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg,

Höstvete............

in

19

130

Vårvete ............

134

23

157

Råg................

79

21

100

Summa brödsäd

324

63

387

För brödsäd av normalkvalitet gälla under år 1947/48 genomsnittspriserna

28,25 kr/dt för höstvete och råg samt 31,50 kr/dt för vårvete. Dessa priser

skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Med användning

av uppgifter rörande de av kvarnarna under september—december 1947

erlagda priserna för mottagna kvantiteter och jordbrukarnas försäljningar

varje månad enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik ha

genomsnittspriser beräknats för höstmånaderna. De så erhållna priserna

ha ökats med 5 öre/dt med hänsyn till väntade försäljningar till högre priser

(enligt den stigande prisskalan) under återstoden av produktionsåret.

Efter avdrag för handelsmarginaler och frakter om sammanlagt 75 öre/dt

ha genomsnittspriserna för höstvete, vårvete och råg beräknats till i avrundade

tal 30,65, 34,60 respektive 29,40 kr/dt.

År t958/59. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd

beräknats till 945,7 milj. kg, varav 418,5 milj. kg höstvete, 238,o milj.

kg vårvete, 284,4 milj. kg höstråg och 4,8 milj. kg vårråg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg)

samt utsäde. Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1948/49) har räknats

med samma arealer som för 1948 års skörd samt med en utsädeskvantitet

per hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för

råg (utsädeskvantiteterna per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning

av utsädesmängderna år 1946). Beräkningen av den till försäljning

och löneförmalning disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i

följande sammanställning.

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Råg

Summa

brödsäd

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg.

Skörd...................

418-5

238-0

656-5

289-2

945-7

Avgår: lagringsförlust ....

8-4

4''8

13-2

5-8

19-0

avrens ...........

33*5

19-0

52-5

28-9

81-4

utsäde...........

44-4

31-5

75-9

33-8

109-7

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning........

332-2

182-7

514-9

220-7

735-6

Som i tidigare kalkyler framhållits har det vid den slutliga redovisningen

av saluöverskott och löneförmalning visat sig, att en förskjutning från

vårvete till höstvete äger rum i förhållande till den på skördesiffrorna

grundade förkalkylen. Den

vissa kvantiteter vårvete försålts och betalats som höstvete. Liksom tidigare

har därför viss del av den ovan beräknade vårvetekvantiteten (15 procent)

förts som höstvete. Härigenom ökas höstvetekvantiteten till 360 milj.

kg, medan vårvetekvantiteten minskas till 155 milj. kg. Kvantiteten råg har

i kalkylen avrundats till 221 milj. kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition, nr 275.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

år 1938/39 samt åren 1946/47—1948/49.

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938 1946 1947- 19482

Höstvete......... 668 524 . 170 419

Vårvete.......... 137 157 220 238

Höstråg ......... 365 284 138 284

Vårråg .......... 9 5 4 5

Summa brödsäd 1 179 970 532 946

Saluöverskott och löneförmalning, milj. kg.

1938/39 1946/47 1947/481 1948/492

Vete ............ 664 520 287 515

Råg............. 247 189 100 221

Summa brödsäd 911 709 387 736

Priserna på brödsäd beräknas enligt de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna

för spannmål av normalkvalitet, d. v. s. 28,25 kr/dt för

höstvete och råg samt 31,so kr/dt för vårvete. Sistnämnda pris har ökats

med 1 kr/dt utgörande beräknat proteintillägg. I kalkylen har sålunda räknats

med ett pris av 32,so kr/dt för vårvete.

Ersättning för av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

År 1946/47. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum

i jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa

inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda

beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för

brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Då saluöverskottet av brödsäd år

1946/47 uppgått till 645 milj. kg, kan sålunda jordbruket anses ha tillförts

ett belopp av 0,6 milj. kr, svarande mot inbesparade fraktkostnader för

brödsäd.

År 1947/48. Då saluöverskottet av brödsäd av 1947 års skörd beräknats

till 324 milj. kg, kan inbesparingen av fraktkostnader för brödsäd enligt

tidigare tillämpade beräkningsgrunder angivas till 0,3 milj. kr.

År 1948/49. Under förutsättning att samma form av handelsreglering av

spannmål genomföres som under innevarande år och att antalet prisorter

blir i stort sett oförändrat, uppkommer även för år 1948/49 en inbesparing

av fraktkostnader för jordbrukarna. Antages löneförmalningen bli av samma

omfattning som under år 1947/48, erhålles för 1948/49 ett saluöverskott

av (736 — 63 =) 673 milj. kg brödsäd. Den för jordbruket uppkomna inbesparingen

av fraktkostnader kan sålunda anges till 0,/ milj. kr.

Arealtillägg.

År 1947/48. I syfte att stimulera till ökad odling av höstsäd har Kungl.

Maj :t beslutat att särskilda bidrag skola utgå till odlare för de arealer, som

hösten 1947 besåtts med vete eller råg. Bidragets belopp har bestämts till 6

kronor för varje V,„ hektar, som besåtts med vete, och 4 kronor för varje

Vi» hektar, som besåtts med råg. Med utgång från de hösten 1947 besådda

1 Preliminära beräkningar.

2 Prognos.

opaginerad Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

arealerna höstsäd har det sammanlagda bidragsbeloppet beräknats till 18,7

milj. kr. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts beslut hösten 1947 rörande prissättningen

för regleringsåret 1947/48 skall nämnda belopp upptagas som inkomst

för detta år.

Korn.

År 1946/47. Förbrukningen av korn vid gryn- och mjölkvarnar uppgick till

13,4 milj. kg samt bryggeriernas, mälteriernas och bränneriernas inköp till

29,i milj. kg. Dessutom förekom en export av 1,3 milj. kg. Lägges härtill den

beräknade husbehovsförmalningen i Norrland om ca 25 milj. kg, erhålles en

totalkvantitet av ca 69 milj. kg. Priset har under produktionsåret uppgått

till 22,so kr/dt.

År 1947/48. Under innevarande produktionsår har i södra och mellersta

Sverige korn jämställts med brödsäd och får sålunda lika litet som brödsäd

användas till foder. Under tiden t. o. in. december 1947 ha 75 milj. kg korn

levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln) och kvarnarna.

Med ledning av ''kornleveransernas fördelning på olika delar av året under

åren 1945/46 och 1946/47 samt med hänsyn tagen till leveransperiodens

längd under år 1947/48 (innebärande att leveranserna i stort sett skola vara

avslutade vid utgången av februari 1948 mot under närmast föregående år

senast den 16 april) kunna kornleveranserna under tiden januari—augusti

1948 beräknas till 9 milj. kg. Det sammanlagda saluöverskottet av korn under

år 1947/48 kan sålunda beräknas till 84 milj. kg. Härtill kommer löneförmalningen

i Norrland, vilken liksom tidigare antagits uppgå till 25 milj.

kg. Sammanlagt erhålles sålunda en kvantitet av 109 milj. kg att upptagas

i inkomstkalkylen. Priset på korn har upptagits till 26,so kr/dt.

År 1948/49. Med hänsyn till att normskörden av brödsäd är tillräcklig for

att täcka det ransonerade konsumtionsbehovet, har i denna kalkyl räknats

med att utfodringsförbudet för korn i södra och mellersta Sverige icke skall

gälla under 1948/49. Följaktligen har därför i inkomstberäkningen endast

införts de kvantiteter korn, som beräknas åtgå till grynkvarnar, bryggerier

och brännerier samt till husbehovsförmalning i Norrland. Förbrukningen av

korn vid grynkvarnar beräknas till 10 milj. kg. Husbehovsförmalningen _i

Norrland har i enlighet med tidigare uppskattning antagits uppgå till 2o

milj. kg. I fråga om bryggeriernas och bränneriernas förbrukning av korn

må först nämnas, att den tilldelning, som under de senaste åren medgivits,

inneburit en avsevärd minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen

och nödvändiggjort en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas

de skattepliktiga bryggerierna inköpa omkring 45 milj. kg korn (inkl.

förnyelse av övergångslagret, för vilket ändamal licenser ej beviljats under

de senare åren) och de''skattefria bryggerierna ca 7,5 milj. kg, vartill kommer

omkring 2,5 milj. kg till brännerierna. Tillgången på fodersäd under det

kommande året kan med hänsyn till utsikterna i fråga om fodermedelsimporten

för närvarande icke bliva så gynnsam, att de nu nämnda kvantiteterna

kunna upptagas i sin helhet i förkalkylen. Kvantiteten korn till biyggerit

r och brännerier har tills vidare upptagits till 35 milj. kg. Det böi undei

strvkas, alt det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet kan bedömas,

i vilken''utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras for

bryggeri- och bränneriändamål. Den angivna kvantiteten korn får sålunda

betraktas som eu beräknad avsalukvantitet, utan att det ännu är möjligt att

närmare angiva del ändamål, för vilket försäljningen kommer alt ske.

Den sammanlagda kvantiteten korn alt upptagas i inkomstkalkylen blir sålunda

(10 -f 25 |- 35 =) 70 milj. kg. Priset på korn upptages till 24.so kr/dt.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den extra höjning av kornpriset med 2 kr/dt, som företogs för år 1947/48 i

samband med att korn jämställdes med brödsäd, har sålunda icke medräknats

i det angivna priset.

Därest utfodringsförbud för korn skulle utfärdas även för år 1948/49,

kommer den sammanlagda kvantiteten korn i inkomstkalkylen att ökas. I

sådant fall får man emellertid räkna med att animalieproduktionen minskas

i motsvarande mån. För den händelse kornet även under nästa regleringsår

skulle jämställas med brödsäd och sålunda inlevereras till handeln och kvarnarna,

bör följaktligen i förevarande kalkyl såsom inkomstökning för jordbruket

endast upptagas den eventuella höjning av kornpriset, som kan komma

i fråga i dylikt fall.

Havre, hö och halm.

Försäljningarna av havre, hö och halm ha i samråd med livsmedelskommissionens

avdelning för vegetabiliska produkter samt arméförvaltningen

beräknats på följande sätt.

Havre, milj. kg.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

Grynkvarnarna ..

.......... 40

43

75

50

Armén..........

.......... 25

10

12

12

Åkerier.........

.......... 15

15

15

15

Skogskörslor ....

.......... 50

45

45

45

Export..........

.......... 2

5

—

—

Summa 132

118

147

122

Hö, milj. kg.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

Armén..........

.......... 10

11

11

11

Åkerier.........

.......... 20

20

20

20

Skogskörslor ....

.......... 40

55

55

55

Export..........

.......... 18

8

1

—

Summa 88

94

87

86

Halm, milj.

kg.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

Armén...........

.......... 10

9

9

9

Åkerier..........

.......... 10

10

10

10

Skogskörslor.....

.......... 20

20

20

20

Industriell förbrukning..... —

3

4

4

Summa 40

42

43

43

Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre),

som år 1938/39 utgjorde 11,57 kr/dt, har under år 1946/47 uppgått till 18,75

kr/dt. För år 1947/48 utgör genomsnittet 20,75 kr/dt. Samma pris upptages

även för år 1948/49.

Noteringen på hö, som under år 1938/39 utgjorde 5,89 kr/dt, har under år

1946/47 uppgått till 10,16 kr/dt och beräknas för år 1947/48 till 19 kr/dt.

Efter avdrag för presshyra, tråd och extra frakter (för år 1938/39 0,25 kr/dt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

97

och för åren 1946/47 och 1947/48 0,60 kr/dt) erhållas följande priser att

upptagas i inkomstkalkylen (kr/dt).

1938/39 1946/47 1947/48

5-64 9-55 18-40

För år 1948/49 har priset beräknats till 10 kr/dt.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag

för presshyra, tråd och extrafrakter beräknats till följande belopp (kr/dt).

1938/39 1946/47 1947/48

2-19 2-05 3-75

För år 1948/49 har priset beräknats till 3 kr/dt.

Matärter.

År 1946/47. Skörden av ärter uppgick år 1946 till 31,9 milj. kg. Med ledning

av arealuppgifterna kan densamma fördelas på 24,i milj. kg matärter

och 7,8 milj. kg foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning av matärter

har beräknats på följande sätt.

Skörd................................. 24''1 milj. kg.

Avgår: lagringsförluster, 1 %............. 0’2 » »

avrens, 7 %...................... 1’7 » »

utsäde.......................... 3" 8 » »

Kvarstår............................... 18’4 » »

Genomsnittspriset beräknas på grundval av lantbruksförbundets noteringar

till 36,23 kr/dt.

År 1947/48. Den totala skörden av ärter har beräknats till 22,7 milj. kg.

Med ledning av arealuppgifterna ha härav 16,5 milj. kg beräknats vara

matärter. Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder har den

till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten beräknats på

följande sätt.

Skörd.................................. 16''5 milj. kg.

Avgår: lagringsförluster, 1 %............. 0‘2 » »

avrens, 7 %...................... 1''2 > »

utsäde.......................... 4''2 » >

Kvarstår............................... 109 » »

Genomsnittspriset för år 1947/48 har på grundval av lantbruksförbundets

noteringar beräknats till 40,ss kr/dt.

År 1948/49. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande areal och antagen normskörd per hektar har skörden av matärter

beräknats till 24,5 milj. kg. Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla

kvantiteten har beräknats på följande sätt.

Skörd................................. 24 5 milj. kg.

Avgår: lagringsförluster, 1 %............. 0‘2 » »

avrens, 7 %...................... 1‘7 » »

utsäde.......................... 4''2 » »

Kvarstår............................... 18‘4 » >

Priset antages oförändrat från år 1947/48, d. v. s. 40,55 kr/dt.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. Nr 275.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Matpotatis.

Ären 1946/47—1948/49. Liksom i augustikalkylen räknas för år 1946/47

med eu inhemsk förbrukning av 900 milj. kg matpotatis, vartill kommer eu

export av 15 milj. kg. Sammanlagt upptages sålunda i kalkylen en kvantitet

av 915 milj. kg för år 1946/47. Även för åren 1947/48 och 1948/49

upptages samma kvantitet, 915 milj. kg. Under förutsättning av normal

skörd år 1948 kommer visserligen försörjningsläget i fråga om övriga vegetabilier

att bli bättre än under innevarande år, men med hänsyn till mindre

tillgång på vissa animalier jämfört med år 1946/47 synes skäl för eu

ändring av den beräknade kvantiteten matpotatis icke föreligga.

Priset på matpotatis har för år 1946/47 beräknats till 13,43kr/dt. Beräkningen

grundar sig på Stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av

månadsnoteringarna till årsmedeltal har liksom tidigare skett med ledning

av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av

året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning

(jfr Kungl. Maj ds proposition 246/1943 s. 105).

För år 1947/48 synes priset för närvarande kunna beräknas till 14,is

kr/dt. Priset under år 1948/49 har antagits uppgå till 14 kr/dt.

Fabri kspotatis.

År 1946/47. Förbrukningen av fabrikspotatis bar under år 1946/47 uppgått

till 200 milj. kg, varav 160 milj. kg för tillverkning av potatismjöl och

40 milj. kg för framställning av brännvin. Stärkelsehalten har beräknats till

17,2 procent. Priset har utgjort i genomsnitt 30 öre per hektoliter och stärkelseprocent

eller 7,37 kr/dt.

År 1947/48. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens avdelning för

vegetabiliska produkter beräknas förbrukningen av fabrikspotatis under år

1947/48 till 155 milj. kg. Praktiskt taget hela denna kvantitet skall användas

för tillverkning av potatismjöl.

Priset på fabrikspotatis beräknas till i genomsnitt 33 öre per hektoliter

och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten preliminärt beräknas till 18 procent,

erhålles ett pris per deciton av 8,50 kronor.

År 1948/49. Vid normal skörd beräknas 250 milj. kg potatis kunna komma

att användas för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt

uppgå till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat från år 1947/48 till

33 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles ett pris per deciton

av 8,25 kronor.

Det hör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella

ändamål närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att

det ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen

kommer att ske.

Justering av tidigare beräkningar. I syfte att erhålla jämförbara beräkningar

rörande värdet av fabrikspotatisförbrukningen under åren 1938/39

—1948/49 har en genomgång av beräkningarna av såvål kvantiteter som

priser verkställts. Uppgifter om kvantiteten fabrikspotatis för framställning

av potatismjöl har härvid erhållits från livsmedelskommissionens avdelning

för vegetabiliska produkter och uppgifter om kvantiteten fabrikspotatis

för framställning av brännvin från kontrollstyrelsen. Priserna ha beräknats

med utgång från det av Kungl. Maj :t för olika år fastställda priset

per hektoliter och stärkelseprocent samt uppgifter från kontrollstyrelsen

och Sveriges stärkelseproducenters förening om stärkelsehalten under olika

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

99

år. Genomgången har medfört smärre justeringar av såväl kvantiteter som

priser för åren 1938/39—1941/42. För basåret 1938/39 innebär justeringen

en sänkning av värdet med 0,5 milj. kr. De nya kvantiteterna, genomsnittspriserna

och värdena för olika år redovisas i följande sammanställning.

År

Kvantitet

Pris

Värde

År

Kvantitet

Pris

Värde

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

1938/39.

.. 273

4‘50

12''3

1944/45..

60

7-04

4’2

1939/40.

.. 267

4''69

12''5

1945/46.

. 177

7''07

12-5

1940/41.

.. 255

5''34

13-6

1946/47.

. 200

7-37

14-7

1941/42.

.. 202

5''96

12''0

1947/481

. 155

8-50

13-2

1942/43,

.. 230

7''25

16''7

1948/49 1 2

. 250

8-25

20''6

1943/44.

.. 270

717

19-4

Sockerbetor.

År 1946/47. Skörden av sockerbetor år 1946 uppgick till 1 777 milj. kg

med en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 procent. Grundpriset för betor med

en sockerhalt av 16 procent uppgick till 4,65 kr/dt. För varje tiondels procent,

varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med 1/lm av

grundpriset. Vid den angivna medelsockerhalten erhölls ett genomsnittspris

av 5,09 kr/dt.

År 1947/48. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget har

1947 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 495 milj. kg med en genomsnittlig

sockerhalt av 17,8 procent. Grundpriset för betor med en sockerhalt

av 16 procent har utgjort 5,oo kr/dt med tillägg av 1/im av grundpriset för

varje tiondels procent, varmed sockerhalten överstiger 16 procent. Vid den

angivna medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,56 kr/dt.

År 1948/49. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande areal och antagen normskörd per hektar har skörden av sockerbetor

beräknats till 1 675 milj. kg. Sockerhalten antages bli 17,5 procent,

vilket vid oförändrade prisbestämmelser innebär ett genomsnittspris av

5,47 kr/dt.

Oljeväxter.

År 1946/47. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande

dess sammanlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1946 års skörd

samt däremot svarande betalningsbelopp.

Ton

1 000-tal kronor

Höstraps ...........

............... 9 229

6 820

Vårraps ...........

............... 7 116

5180

Höstrybs...........

............... 365

274

Vitsenap ............

............... 5 808

3 612

Fiskebysenap........

............... 31

20

Vallmo.............

............... 167

133

Oljelin.............

............... 8 294

5 404

Diverse fröer.......

............... 23

14

Summa 31 033

21 457

År 1947/48. Beträffande 1947 års skörd av oljeväxter ha uppgifter om

skördade arealer och preliminära uppgifter om skörden erhållits från Olje
1

Preliminära uppgifter.

2 Prognos.

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

växtcentralen. Uppgifterna om skörden grunda sig på kvantiteter levererade

t. o. in. den 31 januari 1948 samt på beräkningar rörande återstående

leveranser.

Skörd

Skörd

Areal

kg/ha

ton

Pris

Värde

ha

(18 % vatten-

(18 % vatten-

öre/kg

milj. kr

halt)

halt)

Höstraps .....

.......... 2 577

1 143

2 946

75

2*2

Höstrybs .....

......... 409

840

344

75

0''3

Vårraps .......

......... 9 935

1306

12 975

85

11-0

Vitsenap.......

......... 13 666

1 216

16 612

75

12-5

Fiskebysenap ..

......... : 36

334

12

75

o-o

Vallmo .......

......... 75

445

33

85

o-o

Oljelin .......

......... 15 964

1 227

19 580

77

15-1

Summa 42 662

—

52 502

—

411

År 1948/49. Beträffande arealen oljeväxter till 1948 års skörd föreligga

uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober

1947 företagna arealinventeringen redovisades 15 768 respektive 1 142 hektar.

Enligt uppgifter från Öljeväxtcentralen hade emellertid vid kontraktstidens

utgång endast tecknats 15 656 hektar höstraps och 1 061 hektar höstrybs.

Dessa arealer ha före beräkningen av skörden och värdet på denna

reducerats för utvintring med i runt tal 10 procent. Arealerna vårsådda oljeväxter

ha beräknats i samråd med livsmedelskommissionens avdelning för

vegetabiliska produkter. Avkastningen per hektar har beräknats efter samma

grunder som i den på våren 1947 upprättade normkalkylen för år 1947/

48. Beträffande priserna föreligger beslut i fråga om de höstsådda oljeväxterna.

Vad angår vårraps, vitsenap och oljelin har i kalkylen upptagits

de av livsmedelskommissionen föreslagna priserna. Priset på vallmo, som

föreslås bli fritt under år 1948/49, har beräknats stiga med samma belopp

som priset på vårraps. Samtliga priser avse 18-procentig vara. Beräkningen

av inkomsterna av oljeväxtodlingen framgår av följande sammanställning.

Skörd Skörd

Areal kg/ha ton Pris Värde

ha (18 % vatten- (18 % vatten- öre/kg milj. kr

halt) halt)

Höstraps .............. 14 000 1 600 22 400 90 20*2

Höstrybs............... 950 1 300 1 235 90 1-1

Vårraps................ 7 500 1200 9 000 90 8-1

Vitsenap................ 7 500 1200 9 000 78 7-0

Vallmo................. 50 900 45 90 0-0

Oljelin................. 15 000 1200 18 000 85 15-3

Summa 45 000 — 59 680 — 51*7

Sp&nads växter.

År 1946/47. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet lin och hampa

ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)

beräknats till 3,8 milj. kr. Inkomsterna fördela sig med 2,4 milj. kr. på

linhalm, 0,5 milj. kr. på linfrö, 0,8 milj. kr. på hamphalm och 0,i milj. kr. på

hampfrö.

År 1947/48. Värdet av 1947 års odling av spånadsväxter har beräknats

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet lin och hampa.

Värdet av linhalm beräknas till 2,2 milj. kr., av linfrö till 1,2 milj. kr„ av

hamphalm till 1,3 milj. kr. och av hampfrö till 0,2 milj. kr. (Värdet av linoch

hampfrö räknat exklusive kostnaden för utsäde.) Det sammanlagda värdet

av 1947 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 4,9 milj. kr.

År 7948/49. Arealerna lin och hampa beräknas år 1948 bli ungefär desamma

som år 1947 eller 4 000 respektive 2 000 hektar. Avkastningen per

hektar har beräknats efter samma grunder som i den på våren 1947 upprättade

kalkylen för år 1947/48 utom i fråga om hampfrö, för vilket tidigare

icke upptagits någon särskild inkomst. Då numera 1''röavkastningen

av hampa överstiger det erforderliga utsädesbehovet, har även för hampfrö

gjorts en särskild inkomstberäkning. Beräkningen av inkomsterna från spåiiadsväxtodlingen

år 1948/49 framgår av följande sammanställning. De använda

priserna äro i fråga om lin- och hamphalm samt hampfrö de för normalkvalitet

av 1947 års skörd gällande och i fråga om linfrö det av livsmedelskommissionen

för 1948 års odling föreslagna priset.

Areal

Hektarskörd

Kvantitet

Pris

Värde

ha

kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Lin.

Halm .....

.. .. 4 000

3 000

12-0

22-4

2-7

Frö.......

... 4 000

450

F8

85-0

1-5

Hampa.

Halm......

.... 2 000

3 500

7-0

14-0

DO

Frö......

.... 2 000

75

02

98-4

0''2

Summa 5‘4

Fältmässigt odlade köksväxter.

Jordbrukets inkomster av fältmässigt odlade köksväxter ha tidigare icke

beaktats vid kalkylens tillämpande, ehuru vissa beräkningar över inkomstsummans

storlek gjorts i samband med jordbrukskalkylens upprättande år

1944.1

I samband med de utredningar, som verkställts av de sakkunniga för

utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. in., har på uppdrag av de sakkunniga en ny utredning verkställts.1 2

Denna har av de sakkunniga överlämnats till LK-delegationen.

I den omnämnda utredningen beräknas inkomsterna av fältmässigt odlade

köksväxter endast för skördeåren 1938 och 1946. LK-delegationen har

nu fullföljt beräkningarna för åren 1947/48 och 1948/49 enligt de i den

speciella utredningen tillämpade principerna.

Arealer. Definitiva uppgifter över arealerna av fältmässigt odlade köksväxter

år 1947 ha erhållits från statistiska centralbyrån. Den totala arealen

år 1947 uppgick till 7 375 ha (7 954 ba år 1946). 1947 års areal har tillämpats

även för skördeåret 1948.

Hektarskördar. I den speciella utredningen har beräknats såväl normalskördar

som skördesiffror för åren 1938 och 1946. För år 1947 bar i vissa fall

räknats med samma skördar per ha som år 1946. För vissa produktslag ha

uppgifter om skördarnas storlek kunnat erhållas från konservfabrikerna

(dessa uppgifter äro baserade på den inkomna skörden från kontraktsarealerna).

För skördeåret 1948 har räknats med normalskörd.

1 Kungl. Maj:ts prop. nr 253/1944, s. 123.

2 Sven Holmström: Utredning rörande jordbrukets inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar

skördeåren 1938 ocli 1946.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Priser. Priserna för 1946 års skörd äro kända. Priserna för 1947 års skörd

lia kunnat preliminärt beräknas, enär uppgifter om priserna under olika månader

förelegat till och med december månad 1947. Priserna för 1947 års

skörd ha genomsnittligt varit avsevärt högre än de för 1946 års skörd. Detta

synes stå i samband med att 1947 års skörd för flera av de fältmässigt odlade

köksväxterna varit svag på grund av den starka torkan. För några

produktslag däremot, av vilka normal skörd synes ha erhållits under 1947,

lia priserna för detta års skörd legat vid ungefärligen samma nivå som

priserna för föregående års skörd och i något fall lägre.

Då priserna för 1947 års skörd i genomsnitt varit väsentligt högre än

föregående års priser, och då detta synes stå i samband med det "dåliga

skördeutfallet 1947, har delegationen icke ansett sig böra räkna med att

1947 års priser genomsnittligt kunna uppnås för 1948 års skörd, enär det i

kalkylen förutsatts normalskörd år 1948. Delegationen har därför för produktionsåret

1948/49 tillämpat medeltalet av priserna för 1946 års skörd

och de preliminärt beräknade priserna för 1947 års skörd.

Under dessa förutsättningar erhålles en beräknad inkomstsumma för av

jordbrukarna fältmässigt odlade köksväxter uppgående till 36,85 milj. kr.

1947/48 och 38,79 milj. kr. 1948/49.

I följande översikt ha de nu beräknade inkomstsummorna för 1947/48

och 1948/49 redovisats tillsammans med de i den speciella utredningen erhållna

inkomstsummorna för basåret samt för år 1946/47.

Mili Index 1938/39

1938/39 .............. 13''9 100T)

1946/47 .............. 28-5 205''5

1947/48 .............. 36''8 264''7

1948/49.............. 38’8 279''1

Mjölk.

År 19A6/kl. Beräkningarna rörande mjölkproduktionens storlek och användning

under år 1946/47 ha utförts på samma sätt som tidigare utom beträffande

hemmaförbrukad konsumtionsmjölk. Hemmaförbrukningen av

konsumtionsmjölk har tidigare med utgång dels från en av 1938 års jordbruksutredning

företagen undersökning för år 1937/38 och dels från eu av

livsmedelskommissionen verkställd undersökning för år 1941/42 (jfr Kungl.

Maj.ts prop. 246/1943/ beräknats sjunka med 7 milj. kg per år under åren

1938/39—1941/42, varefter densamma antagits minska i takt med jordbruksbefolkningen

(minskningen tidigare beräknad till 1 procent per år) eller i

absoluta tal räknat med 5 milj. kg per år. Enligt de undersökningar, som

verkställts av de av Kungl. Maj :t tillkallade sakkunniga för utredning av

jordbrukets arbetskostnader m. in., kan emellertid numera den årliga nedgången

i den befolkning, som förbrukar ifrågavarande mjölk, beräknas till

1,5 procent. Med stöd av denna beräkning har delegationen nu justerat de

tidigare beräkningarna rörande hemmaförbrukad mjölk. Man har härvid,

liksom tidigare, antagit en från år till år oförändrad mjölkförbrukning per

person.1 Nedgången i kvantiteten hemmaförbrukad mjölk har sålunda med

1 Enligt socialstyrelsens konsumtionsundersökningar för åren 1940/41—1944/45 kan i fråga

om småbrukarhushållen konstateras en ökning av mjölkförbrukningen per person, medan i

fråga om lantarbetarhushållen mjölkförbrukningen minskat något. För båda grupperna sammantagna

kan en mindre ökning beräknas. Jämfört med socialstyrelsens hushållsundersökning av år

1933/34 har mjölkförbrukningen under krigsåren ökat betydligt i både småbrukar- och lantarbetarhushållen.

Med hänsyn till den under senare år inträdda övergången från naturalön till kontantlön,

vilken medfört att lantarbetarna övergått från att erhålla mjölk som lön till att inköpa mjölk

opaginerad Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

utgång från 1938/39 års förbrukning — 537 milj. kg — beräknats till 8 milj.

kg per år. I följande tablå har för åren 1938/39 samt 1946/47—1948/49

sammanställts uppgifter om hemmaförbrukad konsumtionsmjölk enligt tidigare

och nya beräkningar.

Tidigare Ny

Å r beräkning beräkning

milj. kg milj. kg

1938/39 ................. 537 537

1946/47 ................. 490 473

1947/48 ................. 485 465

1948/49 ................. 480 457

Minskning

milj. kg

17

20

23

År 1957/58. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under år

1947/48 föreligga uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. in.

januari 1948. Under månaderna september 1947—januari 1948 har mjölkinvägningen

uppgått till 1 229 milj. kg mot 1 351 milj. kg samma tid 1946/47,

vilket innebär en nedgång med 9 procent. För den återstående delen av produktionsåret

har man att"räkna med att nedgången genomsnittligt icke kommer

att bli lika stark. Man har härvidlag att bl. a. ta hänsyn till att mjölkproduktionen

under den kommande betesperioden i denna kalkyl skall bedömas

under förutsättning av normala väderleksförhållanden. Detta innebär,

att produktionsbetingelserna under sommaren 1948 antagas bli bättre än under

sommaren 1947. Å andra sidan har man att beakta att antalet mjölkkor

blir lägre under den kommande sommaren och att mjölkkornas kondition

torde bli sämre vid betessläppningen i år än ett år tidigare. Med hänsynstagande

till nu nämnda omständigheter har mjölkinvägningen vid mejerierna

under år 1947/48 uppskattats till 3 300 milj. kg. Med hänsyn till att nyanslutningen

till mejerier numera är tämligen ringa, har kvantiteterna utanför

mejeri försåld konsumtionsmjölk och lantsmörmjölk bibehållits oförändrade

från år 1946/47. I fråga om fodermjölk räknas med eu betydande nedgång,

beroende på en minskning av antalet gödkalvar.

År 1958/59. Som framgår av beräkningarna rörande slakten längre fram i

denna promemoria har antalet mjölkkor antagits förete en mindre ökning

under år 1948/49. Medelkoantalet beräknas dock icke bli högre än under år

1947/48. Enär grundförutsättningen för denna kalkyl är normal tillgång på

foder för mjölkkorna, har man anledning att för år 1948/49 räkna med att

den på längre sikt fortgående stegringen i mjölkproduktionen per ko åter

skall göra sig gällande, även om man ej torde böra räkna med samma ökningstakt

som under mellankrigstiden.1 Delegationen har med hänsyn härtill

uppskattat mjölkproduktionen per ko under år 1948/49 till 2 510 kg. Denna

kvantitet innebär en ökning jämfört med år 1946/47 med l,o procent och

jämfört med år 1945/46 med i,5 procent (d. v. s. i båda fallen 0,5 procent per

år). Det kan tilläggas, att den beräknade produktionen per ko år 1948/49

överstiger produktionen per ko år 1938/39 med endast 55 kg eller 2,2 procent.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen åren 1938/39 och 1945/46- 1948/49 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen

vid mejerier.

mot betalning, har man emellertid lör lantarbetarnas del att räkna med en minskning av mjölkförbrukningen.

Dessa i olika riktning gående tendenser torde medföra att en i stort sett oförändrad

genomsnittskonsumtion av mjölk per capita inom jordbruket kan förutsättas för år

1948/49 jämfört med basåret 1938/39.

1 Stegringen har inom 1942 års jordbrukskommitté beräknats till drygt 1 procent per år under

tiden efter 1880 och till omkring 1,5 procent per år under mellankrigspcrioden.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

10^ Kungl. Maj:ts proposition nr

1938/39 1945/46

Medelkoantal. 1 000-tal............ 1 920 1 872

275.

1946/47

1 855

1947/48

1 815

1948/49

1 815

Procentuell förändring sedan före- gående år ....................

+ 2-3

- 0-9

- 2-2

+ 0''0

Produktion per ko, kg...........

2 455

2 472

2 485

2 391

2 510

Procentuell förändring sedan före- gående år.....................

-f- 4-0

+ 0-5

- 3-8

-f 5''0

Total mjölkproduktion, milj. kg ..

4 714

4 627

4 610

4 340

4 557

Procentuell förändring sedan före- gående år.....................

+ 6-4

- 0-4

- 5-9

+ 5''0

Invägning vid mejerier, milj. kg ..

3 129

3 516

3 522

3 300

3 500

Procentuell förändring sedan före- gående år.....................

-J- 3-6

+ 7-8

+ 0-2

- 6-3

+ 6-1

Kvantiteterna utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk och lantsmörmjölk

ha för år 1948/49 behållits oförändrade från år 1947/48, enär skäl för någon

ändring härvidlag för närvarande icke torde föreligga. I fråga om fodermjölk

bär räknats med en uppgång under år 1948/49, beroende "på en ökad uppfödning

av rekryterings- och gödkalvar.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under år 1938/39

samt under åren 1946/47—1948/49 sammanfattas i följande tablå (milj. kg).

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

Invägning vid mejerierna..........

3 129

3 522

3 300

3 500

därav k-mjölk..................

794

967

974

974

p-mjölk..................

2 335

2 555

2 326

2 526

Konsumtionsmjölk utanför mejeri .

Konsumtionsmjölk till hemmaför-

240

170

170

170

brukning ......................

537

473

465

457

Mjölk till lantsmör...............

420

140

140

140

Fodermjölk......................

388

305

265

290

Total mjölkproduktion

4 714

4 610

4 340

4 557

Jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda mjölken har av delegationen

i tidigare kalkyler beräknats med användning av priserna på konsumtionsmjölk

och smör, varjämte i särskilda beräkningar upptagits skummjölkens

förädlingsvärde vid osttillverkningen samt jordbrukets merinkomster

av gräddförsälj ningen. Detta beräkningssätt torde under en kortare följd av

år ge ett i stort sett riktigt uttryck för hur inkomsterna från mejerimjölken

förändras. Under den period av elva år, som jordbrukskalkylen nu omspänner,

ha emellertid vissa successivt inträdda förändringar i mejerihanteringen

blivit av sådan betydelse, att de enligt delegationens mening böra beaktas.

Med användning av den hittills tillämpade beräkningsmetodiken infångas

nämligen ej tillfullo de merinkomster, som i förhållande till basåret 1938/

39 uppkommit genom ökad tillverkning i fråga om mesvaror och andra specialprodukter.

Hänsyn har ej heller kunnat tagas till effekten av vissa kvalitetsförskjutningar

in. in. Även vissa handelsvinster i samband med försäljningen

av smör och ost m. in. ha hittills legat utanför de kalkylerade

inkomsterna.

Nu nämnda merinkomster komma till uttryck i mejeriernas avräkningspriser.

De avräkningspriser (fr o. m. år 1945/46), som delegationen införskaffat

från Svenska mejeriernas riksförening, ge även vid handen, att de

till jordbrukarna utbetalda likviderna rätt avsevärt överstigit de belopp, som

framkommit med tillämpning av de i kalkylen tidigare använda beräknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

105

metoderna. Delegationen har med anledning härav funnit det nödvändigt att

vid beräkningarna av jordbrukets inkomster från den invägda mjölken nu

bygga på statistiken över mejeriernas avräkningar. Användningen av avräkningspriserna

i kalkylen förutsätter, att jämförliga beräkningar kunna åstadkommas

såväl för basåret (1938/39) som för de två ar, som ligga framåt i

tiden och för vilka avräkningspriser ej föreligga vid beräkningstillfället. I

samband med omläggningen av kalkylen på denna punkt har därför även

verkställts en mera ingående undersökning av bland annat mejerikostnaderna

för att därigenom få möjlighet till säkrare beräkning av nettointäkterna för

huvudprodukterna smör och konsuintionsmjölk samt av inkomster, som förut

icke tillfyllest infångats i beräkningarna, speciellt inkomster av osttillverkning

och gräddförsäljning. Genom sammanställning av sålunda beräknade

inkomster med de av mejerierna utbetalda likviderna erhåller man ett mått

på storleken av de inkomster, som härutöver finnas och som sålunda icke

kunnat beräkningsmässigt infångas. Vid prognosberäkningen för de närmaste

åren (nu 1947/48 och 1948/49) kan sedan tillämpas det förfaringssättet,

att den summa, som man erhåller på basis av beräknad produktion

och förutsatta priser, ökas med lika stort belopp som det, varmed likviderna

från mejerierna under de senaste åren överstigit de på motsvarande sätt beräknade

inkomsterna. Beräkningsförfarandet illustreras av tabell 3.

Till förklaring av den i tabell 3 upptagna merinkomsten av ost skall anföras

följande. Beräkningen av inkomsten utav produktmjölk baseras helt

på smörpriset, varemot ingen hänsyn tages till den erhållna skummjölkens

värde, enär denna skummjölk till större delen återtages av jordbrukarna.

Då den av dessa användes till utfodring och värdet härav sålunda kommer

in i försäljningsvärdena för kött och fläsk in. in. skulle ett generellt medtagande

av skummjölksvärdet bland inkomsterna för mejerimjölken medföra

en dubbelräkning. Vid tillverkning av ost erhålles emellertid ingen

skummjölk att återleverera till jordbrukarna. Osttillverkningen måste darior

ge en inkomst, som utöver betalning för mjölkfett med samma pris som vid

smörtillverkning innehåller betalning för minst fodervärdet av övriga beståndsdelar

i mjölken. Därjämte användas numera till ystning stora mängder

skummjölk, för vilka minst fodervärdet måste uppnås. De sålunda uppnådda

värdena utgöra inkomst för jordbruket utöver den inkomst, som

framkommer genom inkomstberäkningen på basis av smörtillverkning. Fodervärdet

för den genom osttillverkning utnyttjande skummjölken kan vid

gängse värdering (2,5 öre/kg inre kriget och 4,5 öre/kg under senare år) beräknas

motsvara för år 1938/39 nära It) milj. kr., för 1945/46 nära 21,5

milj. kr. och för 1946/47 23,7 milj. kr. Endast de belopp, varmed de beräknade

merinkomsterna för osttillverkning överstiga dessa tal, utgöra rneii

n kom st ur mejeriekonomisk synpunkt och härleda sig sålunda från att för

osten ernåtts ett liögre pris än det, som erfordrats för betalning av mjölkfettet

efter smörvärdet jämte betalning för skummjölken med dess fodervärde.

Detta fodervärde torde för närvarande kunna anses vara högre än

•4 5 öre/k <*.

'' Av tabell 3 framgår, att de nu med hjälp av reviderade metoder utförda

beräkningarna över inkomsterna av mejerimjölk givit totalsummor, som

komma ganska nära de likvidsummor, som utbetalts av mejerierna. De senare

överstiga de beräknade beloppen med 26,3 milj. kr. år 1945/46, 32,t milj.

kr år 1946/47 samt 22, 7 milj. kr. kalenderåret 1947 eller i medeltal för dessa

år med 27,i milj. kr. (Låter man 1947 års siffra inga med en tredjedel vid

medeltalsberäkningen, erhålles för tiden 1 september 1945 31 december 1947

genomsnittsbeloppet 28,t milj. kr. per ar; higges i stället eu tredjedel av 1946/

47 års siffra till beloppen för aren 1945/46 och 1947 uppgår genomsnitts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

106

Kung!. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk (milj. kr.).

1938/39

1945/46

1946/47

1947

1 1947/48

1948/49

! Beräknade inkomster.

K-mjölk (1938/39 k-mjölk o. grädde,

fr. o. m. 1945/46 standard, mjölk)

1 Grädde..........

136-5

191-5

54-5

211-8

216-4

215-4

64-4

214-7

Merinkomst av grädde....

7-0

Ou Z

böG

65/

P-mjölk.........

Merinkomst av ost1 . .

i Mjölkpristiliägg.......

247-7

15-8

421-9

27-8

65-7

460-G

31-8

36-7

459-5

29-0

-|7-r.

435-4

29-3

17-0

27-5

49-5

3 57-1

05

472-0

30-8

17-5

Differentieringsbidrag

_

3-8

14- 4

15- 0

19-3

0-5

Allmänt missväxtbidrag . .

Utjämningsbidrag.....

J Merfrakttillägg .. .

17-4

0-6

47-4

Kompensation för utebliven pris-

0’5

höjning..............

1-2

0*4

Körlinjebidrag........

—

3-4

3-4

3-5

3-7

4*0

Summa beräknade inkomster

424 4

7704

807-9

S38-7

899-8

852-6

! Mejeriernas mjölklikvider,2

796-7

840-3

861-4

Skillnad mellan mjölklikvider och

beräknade inkomster.....

Tillägg i prognosberäkningen......

26-3

32-4

22-7

27-2

• 1

27-4

Prognosens summa

927 0

880-0

Inkomst enligt äldre beräkningar

405-3 |

728-g

706-9 !

85S-C

810-7

beloppet under nämnda tidsperiod till endast 25,6 milj. kr. Ett o väst medeltal

?Y ?e?sa genomsmttsbelopp ger värdet 27,o milj. kr.) De med utgångspunkt

från produktkvantiteterna och priserna beräknade inkomsterna för

aren 1947/48 och 1948/49 ha därför höjts med motevarandö Spp" Uer c“,

k.r-’ varigenom forhandsberaknade totala likvidsummor av 927 resp

5"^: kr‘ erhallas. Vaxlmgarna i skillnaden mellan beräknad inkomst och

taktisk inkomst ar förklarlig och ar beroende såväl på ofrånkomlig osäkerhet

i berakningarna som dels växlande möjligheter för mejerierna att ernå

meiinkomster av speciella tillverkningar in. m. och dels skiftande betalningspohtik,

som vissa år kan föranleda reserveringar, vilka tagas i anspråk

for utbetalning ett annat år. Sedda i förhållande till utbetalningarnas totalsummor

aro namnda vaxlmgar i differenserna små. Om inkomstberäkningarna

enligt de nya metoderna givit resultat, som med förhållandevis små

belopp understiga de faktiska inkomsterna, så visar jämförelsen med resultaten

av tidigare beräkningar, att skillnaderna vid dessa varit tämligen stora,

eller omkring /O milj. kr. Med hänsyn till att kalkylen i främsta rummet

utgor ett instrument för mätandet av inkomsternas relativa utveckling, skulle

dylika skillnader mellan beräknad och verklig inkomst icke spela så stor

roll under förutsättning att den relativa utvecklingen koinine till uttryck på

6H ryk!lgt iSätt'' Utvecklingen inom mejerihanteringen har emellertid medfört,

att detta krav icke kan uppfyllas utan en sådan omläggning som nu företagits.

°

Ur beräkningsteknisk synpunkt har det varit lämpligt att beräkna inkomsterna

av k-mjölk, grädde, p-mjölk och merinkomst av ost exklusive mjölk- 1 2

1 Se vidare texten.

2 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,

exkl. värdet av aterlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

Motsvaras av prishöjningarna fr. o. m. 10 juni 1947 på konsumtionsmjölk, grädde och ost.

Värdet av prishöjningarna 10 juni—31 aug. 1947 ingår under regleringsåret 1947/48.

opaginerad Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

pristillägg, lokala differentieringsbidrag, 1947/48 års allmänna och differentierade

missväxtbidrag för mjölk, värdet av de fr. o. in. 10 juni 1947

beslutade prishöjningarna på konsumtionsmjölk, grädde och ost (ingår

fr. o. in. 1 september 1947 i totallikviden) samt vissa andra bidrag. Dessa

ha i stället särskilt redovisats i tabellen. Härigenom torde även beräkningsmetodiken

framstå klarare.

I de reviderade beräkningarna över mejerikostnaderna, som anvants i kalkylen,

har för produktionsåren 1947/48 och 1948/49 beaktats den höjning

av bensinpriset med 27 öre per liter, som enligt riksdagens beslut trader i

tillämpning den 1 april 1948 ävensom motsedd höjning av mejeriarbetarnas

löner, vilken preliminärt upptagits till 5 procent från ingången av 1948.

Därest lönestegringen blir större än nu nämnts, kommer detta givetvis att

medföra en viss stegring av mejerikostnaderna och därmed också en sänkning

av avräkningspriserna.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk har i följande sammanställning för de senaste åren anförts

huru stor del av likviden, räknad i öre per kilogram invägd mjölk, som är

beroende av de genom försäljningen utvunna produktpriserna resp. olika

former av bidrag.

Likvider i öre per kilogram

mejerimjölk 19kö/b6—

-1948/49.''

1945/46

1946/47

1947

1947/48

1948/49

Likvid exkl. nedanstående bidrag..

20-68

22"82

23-23

23-51

23''31

Mjölkpristillägg..................

1-87

U04

0’51

0-52

0’50

Allmänt missväxtbidrag...........

--

—

0"44

1*50

Differentierade bidrag............

0''11

—

0''42

0’83

'' ’

Utjämningsbidrag2...............

—

—

0-57

1‘73

1''33

Total likvid

22-66

23''86

25-17

28-09

25-14

De översta beloppen i kolumnen utvisa likvidernas beroende av försäljningskvantiteter,

priser och kostnader. Då prisläget exklusive den prishöjning,

som genomfördes den 10 juni 1947, är praktiskt taget samma undei

1947, som kalkylerats för 1947/48 och 1948/49, borde också genomsnittspriset

exklusive bidragen i princip vara oförändrat sedan 1947. Emellertid

har en viss prishöjning på grädde ägt rum den 13 oktober 1947, som beräknas

medföra en höjning av avrälcningspriset med 0,04 öre/kg. Viktigare ar

emellertid en förskjutning i proportionerna mellan den högre betalda konsumtionsmjölken

och grädden å ena sidan samt den lägre betalda produktmjölken

å den andra. Detta medför en höjning av genomsnittspriset under

1947/48 och en därpå följande sänkning under 1948/49, då den beräknade

ökade injölkinvägningen medför, att produktmjölken ökas i proportion till

konsumtionsmjölk och grädde. Samtidigt utövar givetvis förändringarna i

mejerikostnaderna en inverkan på genomsnittspriset.

Den genomgripande förändring delegationen nu genomfört betraftande

metodiken för beräkningen av jordbrukets inkomster av mejerimjölken för

senare år bär givetvis gjort det nödvändigt att taga motsvarande beiäkning

för basåret 1938/39 under omprövning. Riksföreningens statistik över avräkningspriserna

sträcker sig icke längre tillbaka i tiden än till 1939/40

och är för övrigt fullt jämförbar endast från år 1944 och framåt. I prin- 1

1 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efteriikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt

exklusive värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

^ Motsvaras av prishöjningarna fr. o. m. 10 juni 1947 på konsumtionsmjölk, grädde och

ost Värdet av prishöjningarna 10 juni—31 augusti 1917 ingår under reglcnngsårct 1947/48.

opaginerad Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

cip har därför det för år 1938/39 tidigare använda, nyss i korthet beskrivna

beräkningssättet bibehållits. Emellertid ha vissa justeringar av de tidigare

beräkningarna nu vidtagits. Sålunda har eu helt ny beräkning av mejerikostnaderna

tillämpats, varvid de i Statistiska centralbyråns publikation

»Mejerihantering» för åren 1938 och 1939 redovisade kostnaderna hos andelsmejerierna

uppspaltats på olika kostnadsbärare med hjälp av den kostnadsanalys,

som finnes i den av SMR utgivna publikationen »Driftsanalvser

löi svenska mejerier». Vidare har en fullständig beräkning av merinkomsten

vid osttillverkningen genomförts (se tabell 3). Förändringarna i förhållande

till den hittills tillämpade beräkningen av jordbrukets inkomster av

mejerimjölken under basåret 1938/39 framgå av följande sammanställning

(milj. kr). '' ö

Äldre Ny

beräkning beräkning

K-mjölk.......................... 119-7 i36-5

P-mjölk.......................... 275-8 247''7

Utjämningsbidrag.................. _ 17-4

Merinkomst av ost in. m........... 2''8 15''8

Merinkomst av grädde............. 7 o 7''0

Summa 405''3 424''4

Beräkningen för år 1938/39 lider av en viss osäkerhet, enär en jämförelse

icke kunnat göras med avräkningspriser av samma representativa karaktär

som för de senare åren. Vissa förhållanden tala för, att den totala mejerilikviden

1938/39 skulle varit något högre än som beräknats, enär vissa inkomstposter

icke kunnat infångas. Ä andra sidan torde det mjölkpris, på

vuket mkomstberäkningen för konsumtionsmjölk baserar sig, nämligen detaljpriset

enligt socialstyrelsens prisstatistik, ha varit högre än det genoin*n

„ uppnådda försäljningspriset i detaljhandeln. (För senare år bygger

beräkningen på ett vägt genomsnittspris för praktiskt taget hela mjölkförsaljnmgen.

) Denna omständighet torde till stor del utjämna eventuellt bristande

redovisning av andra inkomstposter. Det skall i detta sammanhang

Iramhållas, att mejeriernas inkomster av specialtillverkningar samt handelsvinster

under 1938/39 icke voro av tillnärmelsevis samma storleksordning

som för närvarande.

De nu genomförda förändringarna medföra, att en obruten serie över jordbrukets

samlade inkomster sedan basåret 1938/39 för närvarande icke kan

uppställas, eftersom jämförbara uppgifter för den viktigaste inkomstposten,

mjölken, saknas för åren 1939/40—1944/45. Nämnda förhållande saknar

betydelse, när kalkylen användes som underlag för prissättningen för det

kommande regleringsåret. Det är emellertid önskvärt, att kompletteringar

på denna punkt företagas med hänsyn till den betvdelse jordbrukets totalkalkyl

i sig själv och i förening med annat material har såsom underlag för

en tolkning av jordbrukets ekonomiska utveckling under 1940-talet.

Priset på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken har beräknats

på följande sätt.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

Minutpris enligt SMR:s statistik, öre/l

Avgår försäljningskostnader netto,

24-79

3F38

33-39

33-39

öre/I...........................

3-42

2-50

2-50

2-50

Avgår mjölkavgift, öre/l............

P55

—

Återstår, öre/l.....................

19-82

28 "88

30''89

30-89

Återstår efter korr. för svinn, öre/l..

1943

28‘31

30-28

30-28

Producentpris, öre/kg..............

18-87

27-49

29-40

29-40

opaginerad Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Som pris på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken har t. o. m.

december 1947 liksom tidigare använts det enligt särskilda beräkningar

framräknade priset på produktmjölk med tillägg av skummjölksvärdet. Värdet

av denna mjölk har sin motsvarighet på kostnadssidan i beräkningen av

värdet av den i naturalönerna ingående mjölken. Enligt det nya lantarbetaravtalet

skall mjölk, som försäljes till lantarbetare fr. o. m. januari i år, betalas

enligt för resp. län (»länet i övrigt») gällande normalpris på konsumtionsmjölk

vid utminutering. Då vid beräkningen av arbetskostnaderna hänsyn

tagits till nämnda förändring i löneförmånerna, har priset på hemmaförbrukad

mjölk upptagits enligt nyssnämnda avtal. En sammanvägning av

normalpriserna på konsumtionsmjölk för »länet i övrigt» med jordbruksbefolkningen

i olika län enligt 1940 års folkräkning ger till resultat ett genomsnittspris

för landet av 30,72 öre/kg (31,64 öre/l).

De i förevarande kalkyl använda priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk

framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1938/39 1946/47 1947/48 1948/49

13*86 23-17 28-85 3072

Priset på mjölk till lantsmör har beräknats på samma sätt som tidigare

(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943) och uppgår till följande belopp i öre

per kilogram mjölk.

1938/39 1946/47 1947/48 1948/49

10-77 17-95 20-33 18-20

Anledningen till nedgången i priset från år 1947/48 till år 1948/49 är att

de särskilda lantsmörsbidragen beräknas bortfalla, samtidigt som de nya

bestämmelserna om producentbidrag på mjölk och kontantbidrag till vissa

jordbruk träda i kraft.

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Uppgifter rörande det hittillsvarande producentbidraget (exklusive pristillägg

motsvarande besparing vid sänkning av arealgränsen för producentbidrag)

ha erhållits från Svenska mejeriernas riksförening. Uppgifter om

de fr. o. m. 1 juli 1948 utgående producent- och kontantbidragen ha erhållits

ur beräkningar, som verkställts för 1947 års centrala lantbrukskommittés

räkning.

1946/47 1947/48 1948/49

Producentbidrag......... 5P1 49"0 56"0

Kontantbidrag........... — 3''4 20''0

Summa 51" 1 52"4 76''0

Ersättning för övcrsvämningsskador.

Enligt uppgift från livsmedelskommissionens sektion för administrativa

ärenden har ersättning för översvämningsskador utgått med 1,5 milj. kr.

under år 1946/47.

Ägg och fjäderfä.

Hönsantalet 1946/47 beräknades i augustikalkylen 1947 till 10 360 000

äldre djur, varav som vanligt 95 procent eller (avrundat) 9 840 000 förutsattes

vara värphöns och resten tuppar. Med utgångspunkt från detta djur
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 27ö.

antal och med ledning av påläggets storlek enligt hönsräkningarna i april

och juni 1947 samt under antagande av normal utgallring framräknades

lör år 1947/48 en ökning av hönsstammen med ca 1 miljon äldre djur i

förhållande till närmast föregående år. Emellertid ansåg delegationen att

man med hänsyn till fodersituationen borde räkna med en nedslaktning

av äldre höns av större omfattning än som vanligtvis brukar vara fallet,

varför hönsantalet 1947/48 upptogs oförändrat i förhållande till år 1946/47.

Marknadsutvecklingen under den gångna delen av innevarande produktionsår

är visserligen svårbedömbar, men ger icke anledning till någon justering

av augustiuppskattningen av hönsantalet.

Vid uppskattningen av hönsantalet under produktionsåret 1948/49 har

delegationen som vanligt haft att beakta dels utgallringen av äldre höns

och dels påläggets storlek. Under förutsättning av normal utgallring hösten

1948 bland de yngre årskullarna (slakten av äldre höns blir däremot

liten på grund av den redan hösten 1947 företagna kraftiga utgallringen av

sådana djur) samt under antagande av att kycklinguppfödningen våren

och försommaren samma år på grund av foderbristen ej kommer att omfatta

mer än 4 500 000 djur (5 000 000 år 1947), kan hönsstammen beräknas

stiga till 11 260 000 djur (varav 10 700 000 värphöns) produktionsåret

1948/49, vilket innebär en ökning med 900 000 djur eller 9 procent från år

1947/48. Att man sålunda har att vänta en uppgång av hönsstammens storlek

trots en förutsatt minskad rekrytering i förhållande till närmast föregående

år beror på att påläggen varit relativt stora under de senaste åren.

Den onormalt stora fjäderfäslakten hösten 1947 har emellertid verkat fördröjande

på ökningen av hönsstammen.

I fråga om äggproduktionen per höna har icke vidtagits någon förändring

sedan närmast föregående kalkyl. Antalet upptages till 112 år 1946/47

och till 114 de båda följande åren.

Äggpriset (svensk äggnotering eller motsvarande normalpris med Svenska

ägghandelsförbundets månadsinköp som vägningstal) utgjorde år 1946/47

305 öre/kg och kan för år 1947/48 beräknas till 317 öre/kg. Sistnämnda

pns har även upptagits i kalkylen för år 1948/49.

Slakten av äldre höns år 1947/48 antogs i augustikalkylen till följd av

foderknappheten stiga i förhållande till närmast föregående år, och marknadsutvecklingen

motsäger icke detta antagande. För år 1948/49 har räknats

med en utgallring av normal storlek, varför hönsslakten detta år antages

nedgå i jämförelse med innevarande år. Till följd av att uppfödningen

av kycklingar våren 1949 antagits bli större än uppfödningen under 1948,

beräknas kycklingslakten stiga i motsvarande mån. Priserna på slaktfjäderfä

grunda sig på uppgifter från Svenska ägghandelsförbundet.

Jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt, vilken angives

med ledning av hönsantalet i april, utgjorde 1946/47 77 V, procent. För de

efterföljande åren har räknats med samma procenttal.

Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt ha sammanfattats

i följande tablåer.

År

1938/39.

1946/47 .

1947/48.

1948/49.

1 59 g st

Ägg produktionens storlek och värde.

Värphöns,

1 000 st.

\ ars

noo

höna i

st.

per

o. år,1

kg

Äggproduktion,

milj. kg

Totalt Jordbruket

Pris.

öre/kg

Värde,

milj. kr

Totalt Jordbruket

9 210

112

6-61

60-9

53-3

141

85-8

75-1

9 840

112

6''61

65-0

50-6

305

198-3

154-2

9 840

114

673

66-2

5P5

317

209-9

163-3

10 700

114

6''73

72-0

56''0

317

228-2

177-5

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

U tgcillringshönsens

Antal

År

till slakt,

milj. st.

1938/39.........

......... 1-61

1946/47 .........

1947/48.........

......... 2‘86

......... 4’00

1948/49 .........

......... 2''55

antal och värde.

Pris pr st.

Värde,

milj. kr

kr

Totalt

Jordbruket

1-50

2''4

2-1

3-20

9''2

7-2

250

10’0

7-8

3-50

8''9

6''9

Antal och värde av utgallrade kycklingar och ungtuppar.

Antal Pris per st., kr

År till slakt, Ung- Kyck- M:tal (''A ung
milj.

st. tuppar lingar tupp, 3/i kyckl.)

1938/39 ........ 2‘95 1-50 1-00 1''13

1946/47 ........ 5’00 2-95 1-65 1-98

1947/48 ........ 4''50 2-65 1-75 1-98

1948/49 ........ 5‘00 3.30 1’85 2-21

Värde, milj. kr

Totalt Jordbruket

3‘3 29

9‘9 7''7

8‘9 6''9

11''0 8-6

Storlek och värde av kycklingproduktionen för slakt.

År

Antal

till slakt,

milj. st.

Pris per

st. kr.

Värde,

Totalt

milj. kr

Jordbruket

1938/39 ..

...... UOO

1-00

ro

0-9

1946/47 ..

....... 0''50

1-65

0-8

0‘6

1947/48 ..

....... 0‘50

1-75

0-9

0-7

1948/49 .,

....... 0-50

1-85

0-9

07

Sammandrag av

fjäderfäslaktens värde fö

r jordbruket (milj. kr.)

1938/39

1946/47

1947/48 1948/49

Utgallringshöns

2-1

7-2

7-8 6-9

Kycklingar och ungtuppar......

3-8

8''3

7-6 9’3

Summa

5-9

15-5

15-4 16-2

Köttproduktionen.

År 19Å6/Å7. Uppgifterna rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur

den i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten

har beräknats med utgång från livsmedelskommissionens stastistik

över behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stäinplingskontrollerade

slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik.

Statistiska uppgifter saknas emellertid rörande den stämplade slakten och

hemslakten av får och häst, enär i samband med frigivandet av slakten av

dessa djurslag (hösten 1945 respektive våren 1946) den tidigare redovisningsskyldigheten

till livsmedelskommissionen för får och häst slopades.

Den stämplade slakten och hemslakten av får och häst under år 1946/47

har antagits utgöra en lika stor procentuell andel av den totala får- respektive

hästslakten, som fallet var under senast helt redovisade år. Medelslaktvikterna

på storboskap, större och mindre kalv ha framräknats med ledning

av livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktvikterna på får

och häst ha beräknats med ledning av slaktvikterna enligt livsmedelskommissionens

veckostatistik för senast kända år och förändringarna i slaktvikterna

därefter enligt Sveriges slakteriförbunds statistik över medelvikterna

av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1]2

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 4. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1946/47.

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt,

kg

Total slaktvikt, |

ton

1

Storboskap.

Besiktigad slakt.........

420 413

197-8

83158

Stämplad slakt..........

22 191

146-9

3 260

S:a avsaluslakt

442 604

195-2

86418

Hemslakt...............

844

111-3

''

94

Totala slakten

443 448

195-1

S6 512

Större kalv.

Besiktigad slakt.........

360 650

49-3

17 780

Stämplad slakt..........

17 268

53-8

930

S:a avsaluslakt

377 918

49 5

18 710

Hemslakt...............

5 564

43-2

240

Totala slakten

383 482

49-4

18950

Mindre kalv.

I

Besiktigad slakt.........

624 270

20-1

12 548

Stämplad slakt..........

42 925

19-5

839

S:a avsaluslakt

G67 195

20-1

13387

Hemslakt...............

67 288

17-6

1185

Totala slakten

734 483

198

14 572

För och getter.

Besiktigad slakt.........

192 712

Stämplad slakt1.........

8 550

.

S:a avsaluslakt

201 262

.

Hemslakt1..............

36 200

Totala slakten

237 462

1 16 7

3965

Häst.

Besiktigad slakt.........

47 746

Stämplad slakt1 ........

1835

1

*

S:a avsaluslakt

49 581

1314-0

15 568 1

Resultaten av beräkningarna rörande köttproduktionens storlek sammanfattas

i tabell 4. På grundval av dessa kvantitetsberäkningar och de på

vanligt sätt beräknade slaktdjurspriserna (inklusive statliga pristillägg

på storboskap, större och mindre kalv) kunna inkomsterna från den statistiskt

redovisade slakten av nötkreatur, får och häst angivas på följande

Djurslag Kvantitet Pris Värde

milj. kg öre/kg milj. kr.

Storboskap..................... 86-5 180 155-7

Större kalv.................... 19-0 272 51-7

Mindre kalv................... 14-6 160 23 4

Får........................... 4-0 325 13-0

Häst.......................... 15-6 135 21-1

Summa 139-7 264-9

Beräknade siffror, se härom texten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

En jämförelse mellan å ena sidan den i tabell 4 redovisade slakten (inkl.

exporten) av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur, som kan

beräknas med ledning av storleken av och förändringarna i nötkreatursantalet

från 1946/47 års början till dess slut, ger vid handen, att den totala

slakten av nötkreatur under år 1946/47 — liksom under de närmast

föregående åren — bör ha avsevärt överstigit den i slaktstatistiken redovisade.

Differensen mellan den enligt nu nämnda metod beräknade och

den redovisade slakten kan sålunda anges till omkring 181 000 djur.

Av en jämförelse mellan å ena sidan det i slaktstatistiken redovisade antalet

nötkreatur och å andra sidan antalet till garverierna levererade inhemska

hudar och skinn framgår, att under år 1946/47 föreligger en differens

av ca 215 000 djur.1

Såväl en jämförelse mellan kreatur sräkningarna och slaktstatistiken som

en jämförelse mellan slaktstatistiken och statistiken över antalet till garverier

levererade hudar och skinn visar sålunda betydande differenser, vilka

huvudsakligen torde förklaras av en ofullständig redovisning av slakten.

Med hänsyn härtill torde liksom tidigare ett tillägg för icke redovisad slakt

böra göras. Delegationen har med hänsyn bland annat till att kännedomen

om förändringarna i lagren av hudar och skinn i viss mån är ofullständig,

ansett sig böra göra detta tillägg i enlighet med resultaten från den först

gjorda jämförelsen. Den oredovisade slakten av nötkreatur har sålunda

upptagits till 181 000 djur. En bedömning av bl. a. avgången ur och rekryteringen

av storboskapsklassen ger vid handen, att ca 20 000 storboskap

under år 1946/47 icke torde ha redovisats i slaktstatistiken. Återstoden,

161 000 djur, har fördelats på större och mindre kalv efter samma proportioner

som den redovisade kalvslakten.

Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt

värdet av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och

priser som vid beräkningen av den statistiskt redovisade slakten. Den kvantitets-

och värdemässiga uppskattningen av den oredovisade slakten av nötkreatur

under år 1946/47 framgår av följande sammanställning.

Djurslag

Storboskap ......

Större kalv......

Mindre kalv.....

Antal djur

........ 20 000

........ 56 000

........ 105 000

Kvantitet,

milj. kg

3''9

2''8

2''1

Värde,

milj. kr

7''0

7‘6

34

Summa 181 000

8-8

18''0

I sammandragstabellen (tabell 7) upptages i fråga om såväl kvantiteterna

som inkomsterna summan av den redovisade och den uppskattade oredovisade

slakten av nötkreatur.

År 1957/58. Antalet nötkreatur till slakt beräknades i normkalkylen våren

1947 (jfr Kungl. Maj :ts prop. 280/1947) med utgång dels från överväganden

rörande nötkreatursstammens storlek vid början och slutet av år 1947/48

och förutsatta förändringar under året i stammens ålderssammansättning

samt dels från en viss kalvprocent (89 procent av koantalet vid årets slut).

Med ledning av de nu föreliggande preliminära resultaten av husdjursräkningen

den 2 juni 1947, den för tiden 2 juni—15 september 1947 redovisade

slakten av storboskap samt en under samma månader antagen rekrytering

1 Statistiken över leveranserna till garverier av inhemska hudar och skinn samt förfaringssättet

vid jämförelser mellan densamma och den redovisade slakten ha närmare behandlats i en artikel

i Jordbruksekonomiska uppgifter nr 10/1945. Jfr även Kungl. Maj:ts prop. 280/1947. 8

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 275.

opaginerad Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kan koantalet beräknas bli 1 831 000 djur vid början av år 1947/48. Antalet är

69 000 lägre än som antogs i normkalkylen våren 1947 och 48 000 lägre än

det faktiska antalet vid ingången av år 1946/47. Resultatet av kreatursräkningen

samt de nu tillgängliga uppgifterna om slakten och skördeutfallet

under hösten 1947 medföra vissa justeringar av de tidigare antagandena rörande

slakten under år 1947/48 och djurantalet vid 1947/48 års slut.

Slakten av storboskap under år 1947/48 har antagits komma att uppgå till

*480 000 djur. Vid denna beräkning har bl. a. hänsyn tagits till de hittills redovisade

slaktsiffrorna och den antagna säsongmässiga fördelningen på olika

delar av året samt till antalet storboskap vid årets början och väntade förändringar

i detta antal. Koantalet har vid den antagna avgången beräknats

sjunka från 1 831 000 vid 1947/48 års början till 1 800 000 vid dess slut. Ungnötsantalet

beräknas minska från 557 000 till 500 000 mellan samma tidpunkter.

Rekryteringen av ungnötsgruppen kan under nyssnämnda förutsättningar

beräknas till 400 000 livkalvar. Med hänsyn till att vid förutsatt

normal skörd en ökning av storboskapsstammen kan väntas under år 1948/49

beräknas kalvantalet stiga från 398 000 vid 1947/48 års början till 450 000

vid årets slut. Antalet under år 1947/48 födda kalvar beräknas med ledning

av koantalet vid årets slut och en kalvprocent av 89 till 1 602 000 djur. Härav

beräknas 1 150 000 kalvar till slakt. Relationen mellan större och mindre

kalv för slakt kan för år 1946/47 angivas till 34: 66. Med hänsyn till nedgången

i mjölkproduktionen och den förändrade prisrelationen mellan större

och mindre kalv (innebärande en relativ försämring av priset på större kalv)

beräknas slakten av större kalv minska relativt sett så mycket mera än slakten

av mindre kalv, att den nämnda relationen förändras till 30: 70.

Slakten av häst kan med ledning av de hittills redovisade slaktsiffrorna

och den antagna säsongfördelningen uppskattas till 40 000 djur. Härvid har

beaktats såväl den under hösten 1947 verkställda som den under våren och

sommaren 1948 väntade exporten av hästar (se härom under rubriken export

av levande djur).

Slakten av får kan, med.ledning av den hittills redovisade slakten samt med

hänsyn till den av husdjursräkningarna att döma fortgående minskningen av

stammen, uppskattas till 220 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek har i fråga om större och

mindre kalv samt får samma medelslaktvikter använts, som tidigare redovisats

för år 1946/47. För storboskap har med hänsyn till nedgången i slaktvikten

under hösten 1947 räknats med en minskning i jämförelse med år

1946/47 av ca 4 kg till 191 kg per djur. Även för häst bär medelslaktvikten

antagits bli lägre än under år 1946/47. Medelslaktvikten upptages för år

1947/48 till 310 kg mot 314 kg under år 1946/47.

Vid beräkningen av värdet av 1947/48 års köttproduktion har, liksom i

fråga om samma års fläskproduktion, använts de i augustikalkylen 1947

upptagna priserna för år 1947/48. Dessa voro beräknade på grundval av de

under år 1946/47 erlagda priserna med avdrag för statliga pristillägg. De

statliga pristilläggen och den enligt statsmakternas beslut sommaren 1947

och enligt prisöverenskommelsen hösten 1947 beslutade prishöjningen på

kött och fläsk för år 1947/48 redovisas liksom i augustikalkylen i särskilda

inkomstposter längre fram i denna promemoria.

På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och

medelslaktvikter samt årsmedelpriserna ha kvantiteter och värde för år 1947/

48 beräknats på följande sätt.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mcij.ts proposition nr 275. 115

Djurslag

Storboskap........

Större kalv.......

Mindre kalv......

Får..............

Häst.............

Antal

slaktdjur

.... 480 000

.... 345 000

.... 805 000

.... 220 000

.... 40 000

Medelslakt- vikt, kg

191-0

49-4

19-8

16-7

310-0

Köttpro- duktion,

milj. kg

91-7

17-0

15-9

3-7

12-4

Pris,

öre/kg

179

270

139

324

133

Värde,

milj. kr

164-1

46-0

22-1

12-0

16-5

Summa

140-7

260-7

Det bör i detta sammanhang nämnas, att liksom under hösten 1946 en

icke obetydlig slakt av föl ägt rum under hösten 1947. Den besiktigade

fölslakten bär sålunda under månaderna september—december 1947 uppgått

till 2 534 djur. Under samma tid 1946 uppgick slakten av föl till 3 692

djur. Under hela produktionsåret 1946/47 besiktigades 5 252 slaktkroppar

av föl mot under produktionsåren 1938/39 och 1945/46 603 respektive

1 314 stycken. Inkomsterna av fölslakten ha emellertid, i likhet med vad

tidigare varit fallet, icke upptagits i kalkylen trots att denna slakt påverkar

antalet föl i de längre fram redovisade kapitalberäkningarna. Svårigheter

föreligga nämligen att erhålla uppgifter om priser och medelslaktvikter. Ej

heller för år 1948/49 har upptagits någon inkomst av fölslakt.

År 1958/59. Med utgång från det tidigare beräknade antalet nötkreatur

samt med beaktande av åldersammansättningen inom nötkreatursstammen

vid 1948/49 års början kan slakten av storboskap uppskattas till 360 000

djur. Koantalet antages förete en mindre ökning och vid årets slut uppgå till

1 830 000 djur. Även antalet ungnöt antages öka och vid utgången av år

1948/49 uppgå till 540 000 djur. Det för rekryteringen av storboskapsstammen

erforderliga kalvantalet blir under dessa förutsättningar 450 000 djur.

Kalvantalet vid årets slut beräknas till samma antal, varvid förutsatts en

fortsatt svag uppgång i antalet storboskap under påföljande år. Antalet under

år 1948/49 födda kalvar beräknas med ledning av koantalet vid årets slut

och kalvprocenten (89 %) till 1 629 000 djur. Härav beräknas 1 199 000 kalvar

återstå till slakt. Med hänsyn till den i jämförelse med 1947/48 förbättrade

tillgången på mjölk antages relationen mellan större och mindre

kalv bli 32: 68, mot 30: 70 år 1947/48.

Avgången ur häststammen har under åren 1946/47 och 1947/48 varit

mycket stor. Rekryteringen, som under samma tid varit förhållandevis låg,

beräknas med ledning av antalet stobetäckningar bli ändå lägre under år

1948/49. Med hänsyn härtill beräknas avgången ur häststammen under sistnämnda

år bli 35 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen i sin helhet

som slakt. Någon särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.

Slakten av får synes med hänsyn till fortsatt minskning av fårstammen

kunna upptagas till 200 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1948/49 ha i

fråga om storboskap, större och mindre kalv samt får använts samma medelslaktvikter,

som tidigare redovisats för år 1946/47. I fråga om häst har

använts samma medelslaktvikt som för år 1947/48.

Beräkningen av priserna, vilken skett i samråd med livsmedelskommissionens

slaktbyrå, har verkställts med utgång från värdet av 1947/48 års

kött- och fläskproduktion enligt de i del föregående återgivna beräkningarna

ökat med det belopp om 75 milj. kr, som enligt prisöverenskommelsen

hösten 1947 skall tillföras jordbruket under år 1947/48 genom höjda priser.

Härvid ha 1946/47 års genomsnittspriser enligt augustikalkylen justerats

så, att det enligt prisöverenskoinmelsen avsedda inkomsttillskottet

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

skall erhållas. Vid denna justering ha de fr. o. m. den 15 september 1947

gällande priserna på olika djurslag varit vägledande. De på detta sätt beräknade,

för år 1947/48 erforderliga genomsnittspriserna ha lagts till

grund för beräkningen av värdet av 1948/49 års kött- och fläskproduktion.

Köttproduktionens storlek och värde under år 1948/49 har på grundval

av de i det föregående verkställda uppskattningarna beräknats på följande

sätt.

Djurslag

Storboskap.

Större kalv ,

Mindre kalv

Får........

Häst.......

Antal

slaktdjur

Medelslakt- vikt, kg

Köttpro- duktion,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

360 000

195-0

70-2

204

143-2

384 000

49-4

19-0

300

57-0

815 000

19-8

16-1

205

33-0

200 000

16-7

3-3

345

11-4

35 000

310-0

10-8

125

13-5

Summa 119-4 258-1

''Fläskproduktionen.

År 1956/47. Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande

sammanställning. Medelslaktvikterna för avsalusvinen ha beräknats med

ledning av veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten

för hemslaktade svin har antagits vara 90,o kilogram.

Antal djur

Svin.

Besiktigad slakt..... 992 244

Stämplad slakt..... 20 045

S:a avsaluslakt 1 012 289 88-9 89 953

Hemslakt.......... 383 375 9Q-Q_34 504

Totala slakten 1 395 664 89-2 124 457

Den inom ransoneringens ram verkställda slakten av svin under senare

år har liksom den redovisade slakten av nötkreatur icke helt motsvarat

den slakt, som faktiskt äger rum. Med utgång från svinräkningarna kunna

emellertid beräkningar utföras rörande totalproduktionen av svin. Bortsett

från de felkällor, som uppkomma till följd av att fullständigheten hos

svinräkningarna kan variera från år till år, giva dessa beräkningar resultat,

som äro fullt jämförbara och fria från systematiska fel. Enligt beräkningar,

som för basåret 1938/39 ge överensstämmelse med den i inkoinstkalkylen

redovisade produktionen av slaktsvin, kan totalproduktionen av

svin under år 1946/47 angivas till 1 549 000 st. I detta antal ingår en ökning

av avelssvinen under året med omkring 16 000 st. Totalproduktionen

av slaktsvin under år 1946/47 uppgick sålunda enligt dessa beräkningar

till 1 533 000 st. Den inom ransoneringen redovisade slakten utgjorde enligt

förestående sammanställning 1 396 000 st. Skillnaden mellan dessa tal

utgör 137 000 st. eller 8,9 procent av den beräknade totalproduktionen av

slaktsvin. I likhet med beräkningssättet vid de senaste kalkyltillfällena har

delegationen vid fastställandet av fläskproduktionens storlek och värde utgått

från den beräknade totalproduktionen av slaktsvin. I inkomstkalkylen

har räknats med samma medelslaktvikt för svin utanför ransoneringen som

för den redovisade slakten. Vid angivandet av svinslaktens värde har räknats

med samma pris för olika delar av slakten.

Medelslakt
vikt,

kg

Totala slakten,

ton

88-9

87-0

88 210

1 743

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

117

Åren 19i7/Å8 och 19Å8/Å9. Kvoten mellan totalantalet producerade svin

år 1946/47 (inklusive ökningen i antalet avelssvin) och det häremot svarande

antalet suggbetäckningar utgör 8,72. Denna kvot utgör till följd av en

viss ofullständighet i betäckningsstatistiken icke ett korrekt mått på det

faktiska antalet slaktsvin per betäckning. Under antagande av oförändrad

representativitet hos betäckningsstatistiken kan emellertid nämnda kvot

användas för beräkningar av totalproduktionen av slaktsvin under åren

1947/48 och 1948/49.1

Under antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt vid

1947/48 års början som vid dess slut kan antalet slaktsvin beräknas med

utgång från 12 månaders betäckningar. Denna beräkning förutsätter, att

medelslaktvikten bör vara densamma vid såväl början som slutet av år

1947/48. Med hänsyn till den hittillsvarande och väntade utvecklingen beträffande

medelslaktvikterna synes emellertid rimligt att antaga en minskning

av medelvikterna under år 1947/48 från 90 till 85 kg. En sådan utveckling

får antagas förutsätta eu minskning av uppfödningstiden. Samlidigt

kommer emellertid de slaktade svinens antal att ökas till följd av

att svin härrörande från betäckningar, som ägt rum under en längre tidsperiod

än 12 månader, komma att slaktas. Delegationen har ansett sig böra

utgå från detta senare beräkningssätt. Under förutsättning av nyssnämnda

minskning av medelslaktvikten och uppfödningstiden beräknas sålunda

totalproduktionen av svin under år 1947/48 till 1 732 000 st. I detta antal

ingår emellertid slakten av smågrisar (80 000 st.), vilken skall avdragas

(denna slakt redovisas särskilt under rubriken försäljning av smågrisar). Å

andra sidan bör antalet ökas med 16 000 st. med hänsyn till den minskning

av antalet avelssvin, varmed räknas i det följande. Totalproduktionen av

slaktsvin under år 1947/48 kan sålunda beräknas till 1 668 000 st. Den genomsnittliga

slaktvikten kan beräknas till 88,o kg och den totala fläskproduktionen

till 146,8 milj. kg. (Det förstnämnda beräkningssättet, som utgår

från 12 månaders betäckningar, ger till resultat eu fläskproduktion av 147,3

milj. kg.)

För en uppskattning av antalet slaktsvin under år 1948/49 föreligger betäckningsstatistiken

för tiden augusti 1947—januari 1948. Antalet betäckta

suggor har enligt denna statistik varit något högre än ett år tidigare. Med

hänsyn till att den mycket starka ökning av antalet betäckningar, som ägde

rum under våren och sommaren 1947, icke torde kunna väntas under innevarande

år, har uppskattningen av antalet betäckningar under våren och

sommaren 1948 gjorts med ledning av bl. a. betäckningsfrekvensen under

åren 1944—46. På grundval av dessa överväganden har antalet betäckta

suggor under år 1947/48 beräknats till 185 000 st. Antages vidare att intervallet

mellan betäckningar och slakt blir detsamma vid 1948/49 års slut

som vid dess början, kan totalproduktionen av svin angivas till 1 613 000

st. Delegationen har emellertid ansett det rimligt att antaga all intervallet

mellan betäckning och slakt åter ökar under år 1948/49, sa alt medelslaktvikten

vid detta års slut blir densamma som vid 1947/48 års början, d. v. s.

90 kg. Under denna förutsättning minskar slaktsvinens antal till 1 570 000

st. till följd av att svin härrörande från betäckningar under en kortare tidsperiod

än 12 månader komma att slaktas. I detta antal ingår eu beräknad

ökning av avelssvinen under året med 9 000 st. Totalproduktionen av slakt
1

Antagandet av oförändrad representativitet torde medföra någon underskattning av den

för åren 1947/48 och 1948/49 beräknade produktionen. Vid den av statistiska centralbyrån företagna

kontrollen av betäckningsstatistiken i samband med granskningen av husdjursräkningarna

har nämligen för åren 1945—1947 konstaterats en fortgående ökad brist i den löpande betäckningsstatistiken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

svin under år 1948/49 kan sålunda beräknas till 1 561 000 st. Den genomsnilttliga

medelslaktvikten har beräknats till 88 kg och den totala fläskproduktionen

till 137,4 milj. kg. (Det förstnämnda beräkningssättet, som

utgar från 12 månaders betäckningar och oförändrad medelslaktvikt, ger

till resultat en fläskproduktion av 136,3 milj. kg.)

. ^slakten utanför jordbruket utöver 1938/39 års slakt beräknas under

ar 1946/47 uppgå till 1 milj. kg. Från och med år 1947/48 beräknas slakten

utanför jordbruket ha nedgått till förkrigsnivå, varför intet avdrag från

fläskproduktionen göres i inkomstkalkylen för åren 1947/48 och 1948/49.

Medelpriset för år 1946/47 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar

statliga pristillägg. Medelpriset för år 1947/48 är det i augustikalkylen 1947

upptagna priset. De sammanlagda beloppen av statliga pristillägg och beslutade

prishöjningar för år 1947/48 redovisas i särskilda inkomstposter. Beräkningen

av priset för år 1948/49 framgår av den redogörelse, som tidigare

lämnats för beräkningen av köttpriserna för samma år.

Svinslaktens storlek och värde under åren 1946/47—1948/49 enligt de i

det föregående verkställda beräkningarna har sammanställts i följande tablå.

d:o eller

År

Antal

slaktsvin,

Medelslakt-

Kvantitet,

avdrag för

Pris,

öre/kg

Värde,

1 000 st.''

vikt, kg

milj. kg

för jord- bruket

milj. kr

1946/471.....

.. 1 533

89-2

136-7

135-7

242

328-4

1947/482.....

.. 1 668

88-0

146-8

146-8

234

343-5

1948/49 .....

.. 1 561

88-0

137-4

137-4

259

355-9

Statliga pristillagg för kött och tläsk.

Enligt beslut av statsmakterna har som kompensation för den kostnadsökning

för år 1947/48, som förorsakas jordbruket genom höjda priser på

kli, utbetalats statliga pristillägg på slaktdjursprodukler till ett belopp av

5,5 milj. kr. Detta belopp upptages i kalkylen som en särskild inkomstpost

för år 1947/48. För år 1948/49 upptages ingen motsvarande inkomstpost. I

fråga om år 1946/47 inkludera de använda priserna de statliga pristillägg,

som utbetalats under nämnda år.

Beslutad prishöjning på kött och fläsk.

Enligt beslut av statsmakterna skall jordbruket under år 1947/48 tillföras

ett belopp av 60 milj. kr. genom en höjning av priserna på slaktdjursprodukter.

Utöver dessa prishöjningar skall jordbruket enligt prisöverenskommelsen

hösten 1947 tillföras en inkomstförbättring på slaktdj ursprodukter om

15 milj. kr. Dessa belopp om sammanlagt 75 milj. kr. upptagas i kalkylen

som en särskild inkomstpost under år 1947/48.

Försäljning av smågrisar.

år 7.947/48. Under innevarande år har en betydande slakt av smågrisar

måst företagas. Enligt uppgift från livsmedelskommissionens slaktbyrå beräknas

den sammanlagda slakten av smågrisar till 80 000 djur. Den genomsnittliga

slaktvikten beräknas till 14 kg, vilket motsvarar en levande vikt

av 21,5 kg. Den totala slaktvikten kan sålunda anges till l,i milj. kg,

vilket motsvarar en levande vikt av sammanlagt 1,7 milj. kg. Då de slaktade

1 Härav i slaktstatistiken icke redovisade svin till ett antal av 137 000 st eller 12 2 mili kg

motsvarande ett värde av 29''5 milj. kr.

Exkl. slakt av smågrisar; se härom under rubriken Försäljning av smågrisar.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

119

smågrisarna vid inköpen från jordbruket betalats med 200 öre per kilogram

levande vikt, kan inkomsten av smågrisslakt beräknas till 3,4 milj. kr. För

år 1948/49 upptages icke någon inkomst av smågrisslakt.

Försäljning av militärhästar.

I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets förändringar ha

uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande beräknade försäljningar

och inköp av militärhästar åren 1946/47, 1947/48 och 1948/49. Resultatet

av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se

Kungl. Maj :ts prop. 267/1946 s. 116) framgår av följande sammanställning.

1946/47

Antal

Milj.

Militärens inköp

Remonter..............

500

10

Övriga hästar..........

1 150

1-7

Avgår

Slakt av militärhästar ...

1250

0''5

Försäljning till jordbru-

kare.................

4 600

3-1

Nettoinkomst resp. -utgift

för jordbruket........

1947/48 1948/49

kr.

Antal

Milj. kr.

Antal

Milj. kr.

2-7

509

1000

10

15 2-5

513

1000

1-0

1''5 2-5

1450

06

800

0-3

3-6

500

0-3 0-9

300

02 0-5

0-9

+ U6

+ 2-0

Export av levande djur.

År 1956/57. Exporten av nötkreatur har omfattat ca 1 080 djur och exporten

av svin ca 150 djur. Det sammanlagda värdet för jordbruket av denna

utförsel uppgår till l,i milj. kr. Hästexporten har omfattat drygt 6 500 djur,1

representerande ett värde av ca 8,5 milj. kr. Jordbrukets sammanlagda inkomster

av utförseln av levande djur kan sålunda upptagas till 9,6 milj. kr.

Åren 1957/58 och 1958/59. Under början av produktionsåret 1947/48 fortsattes

och avslutades i huvudsak den med Sovjetunionen och Polen avtalade

exporten av hästar och nötkreatur. Sammanlagt hade fram till kalenderårsskiftet

utförts ca 15 200 hästar och ca 5 900 nötkreatur till ett värde för jordbruket

av 18,2 respektive 5,4 eller sammanlagt 23,6 milj. kr. För närvarande

(februari 1948) pågår en export av hästar till Frankrike omfattande 1 000

djur till ett värde av 1,4 milj. kr. Till Sovjetunionen återstår att exportera ett

antal hingstar. Värdet kan här sättas till 0,6 milj. kr. I handelsavtal med

Italien och Ungern förutsättes viss hästexport, vilken troligtvis kommer till

stånd och kan beräknas tillföra jordbruket 3 å 4 milj. kr. Med Polen komma

handelsförhandlingar att upptagas under våren, men om storleken av den

hästexport, som kan komma att avtalas med detta land liksom om annan ytterligare

hästexport, kan för närvarande ingenting sägas. Den fortsatta exporten

av nötkreatur och svin under året till Sovjetunionen och Polen beräknas

inom lantbruksförbundet tillföra jordbruket ett inkomstbelopp av

2,2 milj. kr. Den sammanlagda inkomstsumman för jordbruket av exporten

av levande djur under 1947/48 bär med stöd av angivna uppgifter upptagits

till ca 31 milj. kr.

Beträffande utförseln av levande djur under 1948/49 väntas denna

1 Djurexportens fördelning på produktionsår som vanligt i enlighet med handelsstatistiken

Enligt uppgift från statens hästexportberedning försåldes för exportändamål år 1946/47 ca

1 000 fler hästar än som här upptagits (och motsvarande antal färre under den gångna delen

av 1947/48).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1946—1949.

1939

1946

1947

1948

1949

Hästar.

3 år och däröver1 ..........

502000

462 000

444000

417 000

401000

Unghästar..................

78 000

73 000

58 000

41000

33 000

Föl ........................

48 000

32 000

26 000

18 000

18 000

Summa unghästar och föl

126000

105 000

84 000

59 000

51000

Summa hästar

628000

567 000

528 000

476 000

452 000

Nötkreatur.

Oxar ......................

7 000

3 000

2 000

2 000

2 000

Tjurar, 2 år och däröver ....

31000

30 000

29 000

28 000

28 000

Kor........................

1 920 000

1879 000

1 831 000

1 800 000

1 830 000

Summa oxar, tjurar och kor

1958 000

1912 000

1862 000

1830000

1860 000

Ungnöt ....................

564 000

579 000

557 000

500 000

540 000

Kalvar under 1 år..........

467 000

440 000

398 000

450 000

450 000

Summa nötkreatur

2 989 000

2 931 000

2 817 000

2 780 000

2850 000

Svin.

Fargaltar ..................

5 000

3 800

3 900

3 800

3 900

Modersuggor................

156 000

120 700

136 600

121 000

130 000

Höns.2

Äldre höns..................

7 675 000

6 695 000

7 250 000

7 250 000

7 880000

Unghöns och kycklingar ....

2 580 000

3 600000

3 890 000

3 500 000

3 890 000

Summa höns

10 255 000

10 295 000

11 140 000

10 750000

11770 000

vad nötkreatur och svin angår enligt uppgift från lantbruksförbundet tillföra

jordbruket 2,5 milj. kr. Med någon nämnvärd export av hästar har delegationen

ansett sig icke böra räkna och har därför icke upptagit någon dylik

i förevarande sammanhang. Skulle en mera betydande hästexport ändock

komma till stånd, torde denna komma att medföra en minskning av den eljest

kalkylerade slakten av hästar och har därigenom alltså i viss mån beaktats

vid beräkningen av storleken av denna slakt. Vid hästexport utvinnes

emellertid ett högre värde per djur än vid slakt, vilket medför, att jordbrukets

inkomster i händelse av dylik export kommit att upptagas för lågt i den

föreliggande kalkylen.

Ull.

Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats med ledning av antalet tackor.

Medelpriset på ull för år 1946/47 har beräknats till 384 öre/kg. Ullpriset

för åren 1947/48 och 1948/49 har upptagits till 401 respektive 434 öre/

kg. Genomsnittspriserna äro beräknade med hänsyn till den höjning, som

kommer att äga rum fr. o. m. den 1 maj 1948.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Hästantalet har beräknats på samma sätt som i tidigare kalkyler. Fölantalet

den 15 september 1947 och 1948 har sålunda beräknats med ledning

av betäckningsstatistik och slakt. Fölantalet i september 1949 har antagits

vara detsamma som ett år tidigare. Antalet unghästar och hästar över

3 år i september 1948 och 1949 har beräknats med utgång från hästantalet

1 Exkl. militärhästar.

s Exkl. höns utanför jordbruket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 6. Husdjursantalet den 15 september &r 1939 samt åren 1946—1949,

värderat 1 1938/39 års priser.

Pris

kronor

pr st.

Kreaturskapital i milj. kronor

1939

1946

1947

1948

1949

Hästar.

3 år och däröver1 ..........

675

3389

311-8

299-7

281-6

270-7

Unghästar..................

750

58-5

54-8

43-5

30-8

24-8

Föl ........................

300

14-4

9-6

7-8

5*4

5’4

Summa

4118

376-2

3510

317-7

300-9

Nötkreatur.

Kor, tjurar och oxar........

370

724-5

707-4

688-9

677-1

688-2

Ungnöt ....................

325

183-3

188-2

181-0

162-5

175-5

Kalvar.....................

100

46-7

440

39-8

450

450

Summa

954" 5

939-6

909 7

884-6

908-7

Svin.

Fargaltar ..................

225

1-1

09

09

09

0-9

Modersuggor................

135

21-1

16-3

18-4

16-3

17-6

Summa

22-2

17-2

19-3

17-2

18-5

Höns.* 2

Äldre höns..................

3

23-0

20-1

21-8

21-8

23-6

Unghöns och kycklingar......

2

5-2

7-2

7-8

7-0

7-8

Summa

28-2

27-3

29-6

28-8

314

Totalsumma

1 416-7

1360 3

1309-6

1248-3

1269-5

Värdeförändring från närmast

föregående år...............

—

—

- 50-7

— 61*3

+ 112

i september 1947 samt antagen slakt och export ävensom beräknade försäljningar

och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda

djur beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen. Antalet

oxar i september 1948 och 1949 bär bibehållits oförändrat i förhallande

till antalet i september 1947, medan antalet tjurar minskats med 1 000

stycken.

Antalet fargaltar och modersuggor har antagits förete en nedgång under

år 1947/48 till 1946 års nivå och en mindre uppgång under år 1948/49.

Förändringarna i medelantalet äldre höns (antalet i april respektive år)

och uppfödningen av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i hönsstammen

ha behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen.

Antalet äldre höns i september respektive år beräknas liksom i tidigare

kalkyler vara 10 procent lägre än antalet i april.

Jordbrukets varuförråd.

I 1943 års vårkalkyl intogs på förslag av 1942 års jordbrukskommitté bl. a.

beräkningar rörande förändringarna i jordbrukets förråd av fodermedel. För

basåret 1938/39 beräknades därvid en lagerökning, värderad till 30 milj. kr.

‘ Exkl. militärhästar.

2 Exkl. höns utanför jordbruket.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1938/39 och 1946/17—1948/49.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

Varuslag m. m.

Kvantitet

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Höstvete................

55(

17-21

95-7

43£

26-IS

113-1

130

30-65

39-5

36C

28-25

101-7

Vårvete ................

10É

19-11

20-6

87

28-71

25-0

157

34-60

54 a

15c

32-50

50-4

Rag....................

247

16-25

40-1

181

26-K

49-3

100

29-40

29-4

221

28-25

62-4

Arealtillägg ............

18-7

Rom ..................

96

14-02

13-6

6S

22-50

15-5

109

26-50

28-9

70

24-50

17-2

Fraktersättning..........

0-6

_

0*3

0*7

Havre..................

132

11-57

15-3

118

18*75

22-1

147

20-75

30-5

122

20-75

25-3

Ärter ..................

15-0

19-14

2-9

18-4

36-23

6-7

10-9

40-55

4-4

18-4

4055

7-5

Oljeväxter..............

—

—

—

21-5

_

41-1

51-7

Spånadsväxter ..........

—

—

—

3-8

_

_

4-9

5-4

Potatis, mat-............

755

5-72

43-2

915

13-43

122-9

915

14-15

129-5

915

14-00

1281

» , fabriks- ........

Sockerbetor ............

273

4-50

12-3

200

737

14-7

155

8-50

13-2

250

8-25

20-6

1834

305

55-9

1777

5-09

90-4

1495

5-56

83-1

1675

5-47

91-6

Hö ....................

88

5-64

5-0

94

9-55

9-0

87

18-40

16-0

86

10-oo

8-6

Halm ..................

40

2-19

0-9

42

2-05

0-9

43

375

1-6

43

3-00

1-3

Köksväxter ............

—

—

13-9

—

—

28-5

36-8

38-8

Mejerimjölk 1............

3129

13-56

424-4

3 522

23-86

840-3

3 300

28-09

927-0

3 500

25-14

880-0

K-mjölk utanför mejeri. .

» till hemmaför-

240

18-87

45-3

170

27-49

46-7

170

29-40

50''0

170

29-40

50-0

brukning ....

537

13-86

74-4

473

23-17

109-6

465

28-85

134-2

457

30-72

140-4

Lantsmörmjölk..........

Producent- och kontant-

420

10-77

45-2

140

17-95

25-1

140

20-33

28-5

140

18-20

25-5

bidrag för mjölk......

Ersättning för översväm-

—

—

3-5

—

—

51-1

—

—

52-4

—

—

760

ningsskador ..........

—

—

—

—

_

1-5

_

_

_

Ägg....................

53-3

141

75-1

50-6

305

164-2

51-5

317

163-3

56 0

317

177-5

Slakt av fjäderfä........

—

—

5-9

—

—

15-5

15-4

16-2

Storboskap2 ............

89-0

105

93''5

90-4

180

162-7

91-7

179

164-1

70-2

204

143-2

Kalv, större2 ...........

34-3

151

51-8

21-8

272

59-3

17-0

270

46-0

19-0

300

57-0

> , mindre2..........

13-1

98

12-8

16-7

160

26-8

15-9

139

22-1

16-1

205

33-0

Får2...................

3’4

174

5-9

4-0

325

13-0

3-7

324

12-0

3-3

345

11-4

Häst2 ..................

11-8

44

5-2

15-6

135

21-1

12-4

133

16-5

10-8

125

13-5

Svin2 ..................

Statligt pristillägg på kött

145-6

135

196-6

135-7

242

328-4

146-8

234

343-5

137-4

259

355-9

och fläsk.............

Beslutade prishöjningar på

—

—

—

—

—

—

—

—

5-5

—

—

—

kött och fläsk ........

—

—

—

_

_

_

_

75-0

Smågrisar ..............

—

—

—

—

_

_

3 1-7

200

3-4

Militärhästar............

—

—

0-5

—

—

— 0-9

1-6

20

Ull ....................

0-7

185

1-3

08

384

3-2

0-7

401

3-0

0-7

434

3i

Export av levande djur

—

5-6

—

—

9-6

31-0

2-5

Summa inkomster

—

1366 3

—

2391-2

_

_

2 627-0

• _

_

2 598-5

Index

Förändringar i kreaturs-

—

—

100-0

—

—

175-0

—

—

192-3

—

—

190-2

kapitalet..............

—

—

—

—

—

-50-7

—

—

- 61-3

—

—

+ 11-2

Summa

—

1366-3

—

_

2 340 5

—

2 565-7

_

_

2 609 7

Index

—1

—

100-0

—

—

171-3

-

—1

187-8

—|

—1

191-0

1 Beräkningen av värdet redovisas i tab. 3.

Siffrorna avse den totala slakten. Ifråga om år 1946/47 har den utanför ransoneringen verkställda

slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och belopp: för storboskap 3-9 milj

kg (7-0 milj. kr), för större kalv 2-8 (7''6), för mindre kalv 21 (3 4) samt för svin 12 2 (29''5).

3 Levande vikt; 11 milj. kg slaktad vikt.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

123

Tabell 8. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1938/39 och

1948/47—1948/49, milj. kr.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

Brödsäd...........................

156-4

188-0

142-6

215-2

övrig spannmål....................

31-7

44-3

63-8

50o

Potatis och sockerbetor.............

111-4

228-0

225-8

240-3

Stråfoder ..........................

5-9

9-9

17-6

9-9

Olje- och spånadsväxler............

—

25-3

460

57-1

Köksväxter........................

13-9

28-5

36''8

38-8

Summa vegetabiliska produkter

3193

524-0

532 5

6113

Index

100-0

1641

166-8

191-5

Mjölk och mejeriprodukter..........

592-8

1 074-3

1192-1

1 171-9

Ägg och slaktfjäderfä...............

810

169-7

178-7

193-7

Slaktdjur..........................

365-8

611-3

688-1

614-0

övrigt.............................

7-4

11-9

35-6

7-6

Summa animaliska produkter

1047-0

1867-2

2094-5

1987-2

Index

100-o

178-3

200-0

189-8

Samtliga inkomster

1366 3

2391-2

2 627-0

2598-5

Index

100-0

175-0

192-3

190-2

Förändringar i kreaturskapitalet

—

-50-7

-61-3

+ 11-2

Summa

1366 3

2 340 5

2 565 7

2609 7

Index

lOO-o

171-3

187-8

191-0

Vid senare beräkningstillfällen har inom delegationen ifrågasatts, att denna

post skulle uteslutas ur basen med hänsyn bl. a. till att man alltsedan införandet

av prognosberäkningar under förutsättning av normalskörd icke

tar hänsyn till uppkomna förändringar i varuförråden. I samband med att

en genomgripande omläggning av jordbrukskalkylen nu äger rum, finnes

anledning upptaga till omprövning ett borttagande av denna post ur kalkylen.

Den har på grund härav icke upptagits i sammandragstabellen.

Jordbrukets kostnader.

Den föreliggande beräkningen grundar sig beträffande de flesta kostnadsposterna

på samma principer som tillämpats vid föregående kalkyler.

Dock har på vissa punkter vidtagits principiella förändringar grundade

på de utredningar, som utförts inom de sakkunniga för utredning rörande

rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m. De sakkunnigas

utredningar pågingo vid tiden för förra vårkalkylen men hade

då icke kunnat föras fram så långt, att några slutresultat kunde angivas

mer än i fråga om grundförbättringar. Dessutom hade emellertid utredningarna

rörande jordbrukets arbetskostnader fortskridit så långt, att de därvid

erhållna preliminära resultaten ansågos kunna införas i kalkylen. I fråga om

kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap exklusive

traktorer förelåg en preliminär siffra för år 1947/48, vilken infördes i

kalkylen ehuru med viss av livsmedelskommissionen verkställd reduktion.

De sakkunniga ha nu till väsentlig del slutfört sina utredningar och ha

till livsmedelskommissionen överlämnat en skrivelse med förslag beträffande

tillämpandet av de nya beräkningarna i vårkalkylen 1948 jämte bilagor

innehållande de specialutredningar, som verkställts av de sakkunniga

eller på deras uppdrag.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

De av de sakkunniga hittills utförda utredningarna ha avsett jordbrukets

kostnader för maskiner och redskap, traktorer, ekonomibyggnader

och grundförbättringar ävensom arbetskostnaderna. De sakkunnigas fortsatta

utredningsarbete gäller i huvudsak kostnaderna för el-kraft samt räntekostnaderna.

Utredningen om kostnaderna för grundförbättringar hade, såsom ovan

omnämnts, slutförts före förra vårkalkylen, och de nya beräkningsresultaten

tillämpades redan i denna kalkyl för produktionsåret 1947/48. Beträffande

de utredningar, som framkommit efter förra vårkalkylens upprättande

och vars resultat av LK-delegationen tillämpats i föreliggande kalkyl,

skall i det följande lämnas vissa kommentarer.

Vad kostnaderna för maskiner och redskap (avskrivning och underhåll)

beträffar, ha dessa tidigare beräknats på så sätt, att den för basåret upptagna

kostnaden uppräknats för de följande åren med hjälp av ett index

över prisutvecklingen för maskiner och redskap. Såväl avskrivnings- som

underhållskostnaderna, vilka varit sammanförda i en post, ha sålunda i

kalkylen ingått med en fast volym och hänsyn har vid kostnadsberäkningen

endast tagits till prisförändringarna för de olika åren. I enlighet med

de sakkunnigas förslag ha kostnaderna i de nya beräkningarna uppdelats

på avskrivningskostnader och underhållskostnader. Avskrivningskostnaderna

ha därvid beräknats på återanskaffningsvärden, vilket i princip överensstämmer

med hittillsvarande beräkningsmetod. Förändringen består

däri, att utvecklingen av maskinparkens volym nu också beaktats. Härvid

har tillämpats en 15-årig avskrivningsperiod, så att eu 15-del av de senaste

15 årens sammanlagda inköp avskrivits för varje år. Underhållskostnaderna

ha i de nya beräkningarna erhållits ur livsmedelskommissionens deklarationsundersökning.

Då denna återspeglar underhållskostnadernas faktiska

utveckling, kommer den av maskinparkens tillväxt beroende ökningen i

underhållskostnaden härigenom att beaktas till skillnad mot vad tidigare

varit fallet. Då resultat från deklarationsundersökningen icke föreligger

för senare år än 1945, har framräkning skett för de följande åren.

Redan i vårkalkylen 1947 införde LK-delegationen — på rekommendation

av ovan nämnda sakkunniga — avskrivningskostnader för traktorer

med tillämpande av 15-årig avskrivningsperiod. I den nu föreliggande kalkylen

har LK-delegationen efter förslag av de sakkunniga sammanslagit

samtliga avskrivnings- och underhållskostnader, alltså även för traktorer,

till en post benämnd »Maskiner och redskap (avskrivning och underhåll)».

Detta innebär endast en metodisk förenkling, vilken ansetts särskilt befogad,

eftersom de nu tillämpade underhållskostnaderna enligt deklarationsundersökningen

jämväl inkludera underhållskostnader för traktorer.

Den förutvarande kostnadsgruppen »Traktorkostnader» har i följd härav

Utgått och ersatts med en kostnadsrubrik för driv- och smörjmedel. Kostnaderna

för jeepar ha tidigare icke varit medtagna i kalkylen beroende på,

att dessa först fr. o. in. år 1947/48 varit av betydelse ur kostnadssynpunkt.

Beträffande kostnaderna för ekonomibyggnader ha ovannämnda sakkunniga

baserat sina förslag på en av Statens Forskningskommitté för

Lantmannabyggnader (SFL) utförd undersökning. LK-delegationen har ansett

sig böra följa de sakkunnigas förslag. De nya beräkningarna äro liksom

de tidigare grundade på en fast volym. Den nu tillämpade volymen

har erhållits vid SFL:s undersökningar. Én principiell förändring föreligger

emellertid i det hänseendet, att de i kalkylen nu införda beräkningarna

innehålla avskrivningskostnader beräknade på återanskaffningsvärden. Ti
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

diöare ha avskrivningskostnaderna hållits oförändrade sedan basåret Den

rörliga delen av byggnadskostnaderna i den hittills tillämpade kalkyle ,

närafigen underhållskostnaderna, har tidigare fortlöpande beraknatsielighet

med utvecklingen av lantbruksforbundets byggnadskostnadsindex.

Då en specialindex för ekonomibyggnader under senare ar beraknats inom

SFLhardenna index tillämpats vid de nu utförda berakmngarna over

^I^råga^m^rbetskostnaderna må anföras, att de sakkunnigas utredning

innebär en fullständig omläggning av kalkylen, vilken nödvändiggjorts pa

gr uncfavövergången från nTturalön till kontant^. Arbetskostnadskalkyfen

är nu alltigenom baserad på timlöner. Omläggningen av arbetskostnadskalkylen

har även varit förenad med en provning av arbetskraftsvolymen.

De här berörda ändringarna i kalkylförfarandet beröras utförligare

förande texten för de enskilda kostnadsgrupperna. ,

fiTvrigt bär den i Kungl. Maj :ts prop. nr 280/1947 framlagda kalkylen

för produktionsåret 1946/47 nu i stort sett kunnat slut justeras, sedan full

ständigare uppgifter om kvantiteter och priser för namnda produktionsar

nu kunnat erhållas än vid upprättandet av vårkalkylen 1947. Aven den i

januari 1947 utförda beräkningen för produktionsaret 1947/48 har av samma

skäl kunnat justeras. ... . , 1Ql7/iS

Det prismaterial, som ligger till grund for kalkylen för aret 1947/48,

sträcker sig i vissa fall ej längre fram an till december 1947 eller januari

1948. För återstående månader under produktionsaret har i dylika tall delvis

förutsatts samma prisläge som det senast kända. I vissa fall daremo

har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet även åt sadana Pastorändringar,

som äro att emotse under produktionsårets återstående de!.

I enlighet med principerna vid tidigare beräkningar ha dock inga andra

prisförändringar tagits i beaktande än sådana, som vid beräkmngstillfallet

varit genomförda eller ansetts tämligen säkra. För vissa förnödenheter —

t. ex. handelsgödselmedel — äro priserna fastställda for hela produktionsåret

1947/48. Hänsyn har tagits till de ändrade taxorna för järnvägstransporter,

vilka i viss mån påverka priserna på handelsgödsel.

Prognosen för produktionsåret 1948/49 bygger som vanligt på den förutsättningen,

att senast kända prisläge kommer att bliva oförändrat i samtliga

de fall, då kännedom saknats om eventuella prisförändringar eller beträffande

storleken av dessa. 1 vissa fall förutsättes liksom i tidigare kalkyler

att några förskjutningar i kvantiteterna icke komma att äga rum från

det vid kalkyltillfället pågående produktionsåret 1947/48 till det år, som

prognosen avser (1948/49). I regel har dock räknats med volymförskjutningar

— t. ex. på grund av ändrade importmöjligheter (oljekraftfoder,

kli, fiskmjöl), förutsatt förändring i produktionens storlek (betmassa,

drank, drav), förändrad tillgång på el-kraft (kvävehaltiga gödselmedel)

O. S. V.

Fn metodisk förändring har vidtagits i fråga om tillämpandet av prisstatistiken

vid beräknandet av kostnadssummor för handelsgödselmedel.

Förut ha kvantiteterna av de olika gödselslagen för gödselår CA—“A) fått

gälla för produktionsår, men priserna ha beräknats som enkla medeltal

av månadspriserna för prodaktionsår. Priserna ha emellertid nu omräknats

till gödselår, så att de tillämpade priserna motsvara den tid, kvantiteterna

avse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1. Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel.

År 1946/47. För produktionsåret 1946/47 ha definitiva siffror beträffande

förbrukningen av handelsgödsel nu kunnat erhållas från livsmedelskommissionen.

Totalt sett innebära de nya siffrorna en ökad kostnad för handelsgödsel

om 2,i? milj. kr. i jämförelse med vårkalkylen 1947.

Kostnadsökningen står i främsta rummet i samband med större förbrukade

kvantiteter av kalksalpeter, kalisalt och superfosfat än de i vårkalkylen

upptagna. För andra slag av handelsgödsel föreligger emellertid en

mindre förbrukning än den i vårkalkylen 1947 upptagna.

För chilesalpeter hade i vårkalkylen räknats med ett genomsnittligt pris

av 19:— kr/dt. Priset fastställdes senare under produktionsåret till 23:_

kr. Detta högre pris var mer än tillräckligt för att eliminera den kostnadsminskning

gentemot vårkalkylen för chilesalpeter, som eljest skulle ha inträffat

på grund av lägre kvantitet än den i vårkalkylen upptagna.

År 1947/48. I vårkalkylen 1947 räknades för år 1947/48 med de gamla

priserna (1946/47 års priser), eftersom prissättningen å handelsgödselmedel

för gödselåret 1947/48 (V, 1947—“A 1948) då icke var beslutad. I den

nu utförda kalkylen ha de senare beslutade priserna tillämpats. Vidare har

hänsyn tagits till den prishöjning, som räknas med fr. o. in. februari 1948

på grund av de höjda taxorna för järnvägstransporter.

Kostnaderna för handelsgödselmedel under produktionsåret 1947/48 äro

enligt den nu uppgjorda kalkylen icke mindre än 13,o milj. kr lägre än

enligt beräkningen i vårkalkylen 1947. Denna betydande minskning står helt

i samband med att de kvantiteter av kvävehaltiga gödselmedel, som i vårkalkylen

1947 hade räknats med, nu ha måst kraftigt reduceras på grund av

de i samband med el-kraftsbristen försämrade produktionsmöjligheterna.

I följande tablå anges siffrorna enligt prognosen i vårkalkylen 1947 i jämförelse

med de i nu upprättad kalkyl upptagna kvantiteterna.

Enligt vårkalkylen

1947

Chilesalpeter.................... 24 000

Kalksalpeter .................... 130 000

Kalkkväve...................... 50 000

Svavelsyrad ammoniak.......... 15 000

Kalkammonsalpeter.............. 70 000

Enligt vårkalkylen

1948

22 000

78 000

44 000

4 000

60 000

Kostnadsminskningen för handelsgödsel under 1947/48 i jämförelse med

prognosen i vårkalkylen 1947 skulle ha blivit ännu kraftigare, om icke en

betydligt större förbrukning av kalisalt och superfosfat nu hade förutsatts,

än vad som räknats med i förra vårkalkylen. De nu upptagna kvantiteterna

överstiga kvantiteterna enligt prognosen våren 1947 med för kalisalt 10 000

ton (räknat som 40-procentig vara) samt för superfosfat 23 000 ton (räknat

som 20-procentig vara).

År 1948/49. I prognosen för produktionsåret 1948/49 har i fråga om kalksalpeter,

som är den största kvävekomponenten, räknats med i00 000 ton,

vilket visserligen är en större kvantitet än den, som räknats med för 1947/48

men lägre än vad som kan anses som normal förbrukning. För de inhemska

kvävegödselmedlen har räknats med något större kvantiteter än under produktionsåret

1947/48. För kalisalt och fosforhaltiga gödselmedel har liksom

för produktionsåret 1947/48 insatts 1946/47 års "kvantiteter avrundade till

jämna tusental ton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I fråga om priserna har tillämpats de för gödselåret 1947/48 gällande priserna,

dock med hänsynstagande till att de i samband med taxehöjningarna

vid statens järnvägar inträffade prishöjningarna under produktionsåret

1948/49 bliva gällande för hela året.

Beträffande priserna på handelsgödselmedel har redan i inledningen till

kostnadspromemorian påpekats, att priserna nu äro beräknade för gödselår.

Priser och kvantiteter motsvara nu sålunda samma tidsperiod. Tidigare

har räknats med kvantiteter för gödselår och priser för produktionsår.

De nu i kalkylen insatta priserna avse alltså såväl för basåret som för

senare år ovägda 12-månadersmedeltal för gödselår (V,—“/«). Liksom i

tidigare kalkyler avse priserna stockholmsområdet.

Jämförande översikt rörande försörjningen med kväve under olika år.

Med de kvantiteter kvävehaltiga handelsgödselmedel, som förbrukats under

året 1946/47, skulle tillförseln av rent kväve ha ökat med nära 50 procent

sedan basåret 1938/39. Kvantiteten rent kväve har under detta år

varit lägre än under produktionsåret 1945/46. Under produktionsåret 1947/

48 skulle enligt nu upptagna kvantiteter kvävegödselmedel den totala tillförseln

av kväve vara endast ca 20 procent större än under basåret. På

grund av att en mycket betydande del av ökningen i användandet av kvävegödselmedel

representeras av kalksalpeter och kalkammonsalpeter (bådadera

med den relativt låga kvävehalten 15,5 procent), är ökningen av

gödselkvantiteterna större än ökningen i tillförseln av rent kväve.

Här berörda siffror belysas närmare i följande sammanställning, där kvävegödselmedlen

omräknats till rent kväve för såväl basåret som produktionsåren

1945/46—1948/49.

1938/39

1945/46 1946/47

ton

gödsel

Chilesalpeter......(xO''16 ) 47 000

Kalksalpeter.......(X 0*155) 66 000

Kalkkväve.........(x 0-180) 29 000

Svavelsyrad ammoniak

.........(xO''208) 21 000

Kalkammonsalpeter (x 0"155) 4 200

ton N

ton

gödsel

ton N

ton

gödsel

ton N

7 520

16 500

2 640

21300

3 408

10 230

122 700

19 019

135 200

20 956

5 220

71 300

12 834

45 500

8 190

4 368

16 900

3 515

9 200

1 914

651

40 300

6 247

45 800

7 099

Summa 167 200 27 989 267 700 44 255 257 000 41567

Index 100"0 100-0 160''1 158-1 153-7 148-5

Chilesalpeter.............. (x 0-16 )

Kalksalpeter.............. (X 0‘ 15 5)

Kalkkväve................ (xO‘180)

Svavelsyrad ammoniak .... (xO’208)

Kalkammonsalpeter....... (X 0-155)

1947/48 1948/49

ton

gödsel

ton N

ton

gödsel

ton N

22 000

3

520

20 000

3

200

78 000

12

090

100 000

15

500

44 000

7

920

45 000

8

100

4 000

832

7 000

1

456

60 000

9

300

65 000

10

075

Summa 208 000 33 662 237 000 38 331

Index 124-4 120-3 14P7 137''0

opaginerad Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kalk.

Kostnaderna för kalk äro som vanligt beräknade enligt kvantitetsuppgifter

från kalkbruken och deras försäljningsorganisationer. Justering av de

i vårkalkylen 1947 upptagna kvantiteterna för år 1946/47 har kunnat verkställas,

enär leveransuppgifter för ytterligare ett år (1947) nu kunnat erhållas.

Kvantitetssiffran för produktionsåret 1946/47 får sålunda nu anses

definitiv. För produktionsåren 1947/48 och 1948/49 har tills vidare räknats

med samma kvantiteter som för år 1946/47, vilket står i överensstämmelse

med förfaringssättet vid tidigare kalkyltillfällen.

Förutom den justering, som kunnat verkställas på grund av att uppgifter

nu finnas tillgängliga för år 1947, har även verkställts en komplettering

av det statistiska underlaget, i det att uppgifter från tre mindre kalkbruk,

vilka tidigare icke varit representerade i beräkningarna, kunnat erhållas. Inläggandet

av kvantiteterna från dessa kalkbruk inverkar högst obetydligt på

den relativa utvecklingen av jordbrukets kostnader för kalk.

Den justering, som nu verkställts, sedan 1947 års leveranser blivit kända,

innebär en viss nedgång i den årliga förbrukningen av jordbrukskalk. Kostnaderna

för kalk år 1947/48 äro likväl något högre än enligt vårkalkylen

1947, vilket sålunda helt står i samband med höjda priser.

Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de senaste

kalkylerna och äro högre än enligt vårkalkylen 1947.

Kvantiteter, å-priser och värdesummor för handelsgödsel och kalk ha

sammanförts i tabell 9.

2. Kostnad tör inköpt utsäde.

Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar de merkostnader

(kostnader för rensning, handelskostnader in. in.), som jordbruket får vidkännas

vid inköp av utsäde. Kostnaderna avse liksom tidigare endast spannmålsutsädet,

enär marginalkostnaderna för fröer svårligen kunna beräknas

för basåret 1938/39.

Kostnaderna för 1947/48 ha av livsmedelskommissionens avdelning för

vegetabiliska produkter beräknats till 6,5 milj. kr. Denna summa har tillämpats

även för år 1948/49.

3. Köpfodermedel.

Liksom vid tidigare beräkningar ha uppgifter om kvantiteter inhämtats

från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex. i

fråga om fabriksavfall — från vederbörande industriföretag. Priserna äro

liksom tidigare i flera fall beräknade som ovägda medeltal av de under produktionsåret

gällande normalpriserna. För vissa köpfodermedel ha vägda

medeltal tillämpats. Så är t. ex. fallet med priserna på mineralfoder, vitaminpreparat,

sockerbetsavfall m. m.

Beträffande produktionsåret 1946/47 ha nu definitiva uppgifter kunnat

erhållas om förbrukning (eller i vissa fall tillverkning) av samtliga fodermedel.

Även priserna äro definitiva för år 1946/47, och beräkningarna få

sålunda anses avslutade för detta produktionsår.

För produktionsåret 1947/48 har viss ledning beträffande förbrukningen

av olika köpfodermedel kunnat erhållas genom kännedom om förbrukning

eller tillverkning under hittills gångna månader under produktionsåret. Vidare

har hänsyn tagits till bl. a. 1947 års skörd (i fråga om sockerbetsavfall,

kli av inhemsk tillverkning), beräknad förbrukning av potatis och korn

till industriändamål (drank, drav), slaktens omfattning (blodmjöl, köttmjöl,

foderbenmjöl) samt importmöjligheter och nuvarande lager (majs, kli, olje
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

Tabell 9. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och Jordbrukskalk.1

129

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

för-

för-

för-

för-

brukn.

milj.

brukn.

milj.

brukn.

milj.

brukn.

milj.

ton,

kr

ton,

kr

ton,

kr

ton,

kr

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

47 000

8-17

21300

4-90

22 000

5-06

20 000

4-60

(1738)

(23--)

(23--)

(23--)

66 000''

ll-oi

135 200

29-74

78 000

17-50

100 000

22-44

(16-68)

(22--)

(22-44)

(22-44)

29 000

498

45 500

9-51

44 000

10-21

45 000

1048

(17-18)

(20-90)

(23-20)

(23-29)

21000

336

9 200

2-10

4 000

1-04

7 000

1-83

(16-—)

(22-78)

(26-04)

(26-12)

4 200''

0-67

45 800

8-14

60 000

11-80

65 000

12-30

(15-85)

(17-77)

(18-83)

(18-92)

88 400

10-94

no 200

21-89

110 000

21-86

no 000

21-86

(12-37)

(19-86)

(19-87)

(19-87)

281 000

20-37

323 300

41-71

323 000

38-44

323 000

38-44

(7-25)

(12-90)

(11-90)

(11-90)

2 700

0-29

—

—

—

—

—

(10-80)

22 000

1-53

13 100

1-80

13 000

1-73

13 000

1-74

(6-95)

(13-75)

(13-32)

(13-40)

6132

119-79

10714

11369

2 197 000

4-43

172 000

6-14

172 000

b''71

172 000

669

(2-25)

(3-57)

(3-90)

(3-89)

r

CÖ-75

125-93

11385

120''38

100-0

191-5

173-2

1831

Chilesalpeter.......

Kalksalpeter.......

Kalkkväve.........

Svavelsyrad amm. .

Kalkammonsalpeter

Kalisalt 40 %.......

Superfosfat 20 % ...

Benmjöl...........

Thomasfosfat......

Summa

Jordbrukskalk (om
-

Summa milj. kr

Index

kraftfoder, fiskmjöl m. m.). I vissa fall ansluta sig de för 1947/48 beräknade

kvantiteterna helt till kvantiteterna av motsvarande fodermedel under

1946/47.

För produktionsåret 1947/48 äro priserna i vissa fall, t. ex. i fråga om kli

och oljekraftfoder, på förhand fastställda för hela produktionsåret. I andra

fall, t. ex. i fråga om dikalciumfosfat, äro priserna fastställda för obestämd

tid av det nya produktionsåret. I de fall, då fastställda priser icke

finnas för hela nämnda produktionsår, tillämpas de priser, som nu äro gällande.

För produktionsåret 1948/49 har vid upprättandet av prognosberäkningarna

tagits liknande hänsyn som de, vilka nyligen anförts beträffande beräkningarna

för år 1947/48. I många fall ansluta sig de för 1948/49 beräknade

kvantiteterna helt till kvantiteterna för motsvarande fodermedel under

1947/48. I vissa fall erhållas emellertid avvikelser på grund av att det i

prognosen för 1948/49 räknats med normala skördar (betmassa). I andra

fall åter har tagits hänsyn till förändrad omfattning av slakten (köttmjöl,

blodmjöl, foderbenmjöl).

Den nu upprättade kalkylen avviker såväl beträffande kvantiteter som pri- 1 2

1 Priserna på handelsgödselmedel, vilka äro ovägda medeltal av månadspriserna inom stockholmsområdet,

avse liksom kvantiteterna gödselår. I fråga om kalk avse såväl priser som

kvantiteter produktionsår.

2 Kalkpriset beräknat 8 x Mellersta Sverige + 3 x Calcium (billigaste sorten).

9 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 275.

opaginerad Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ser på flera punkter från vårkalkylen 1947. För året 1946/47 föreligga de

största avvikelserna från vårkalkylen i fråga om majs, kli och oljekraftfoder.

Beträffande fabriksavfall och animaliskt foder in. in. avviker den nu upprättade

kalkylen för år 1946/47 relativt obetydligt från vårkalkylen 1947.

För produktionsåret 1947/48 uppvisar den nu upprättade kalkylen mycket

stora avvikelser i jämförelse med förra vårkalkylen. I första hand gäller

detta gruppen kraftfoder, för vilken grupp kostnadssumman enligt den nya

kalkylen är ca 28 milj. kr. högre än enligt vårkalkylen 1947. Denna betydande

avvikelse står i samband med, att det på grund av den dåliga skörden

1947 har ansetts angeläget att såväl söka få in så stora kvantiteter kraftfoder

som möjligt från utlandet, som att taga i anspråk befintliga lager. För

grupperna fabriksavfall och animaliskt foder in. m. äro avvikelserna från vårkalkylen

1947 relativt sett mindre betydande.

I jämförelse med vårkalkylen 1947 visar den nya kalkylen för år 1946/47

en sänkning av kostnader för fodermedel med i runt tal 8 milj. kr. samt för

år 1947/48 en ökning av kostnaderna med omkring 32 milj. kr.

Beräkningarna redovisas siffermässigt i tabellerna 10 och 11 A—D samt

12—14. I det följande lämnas en kort översikt beträffande kostnadsberäkningarna

för olika köpfodermedel.

Förbrukning av majs.

Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen för foderändamål under

år 1946/47 till 48 000 ton. I vårkalkylen 1947 räknades med 60 000 ton.

För år 1947/48 har nu räknats med att 90 000 ton kommer att förbrukas

som foder, under det att i vårkalkylen 1947 för detta produktionsår räknades

med 50 000 ton. För produktionsåret 1948/49 har kalkylerats med

60 000 ton majs för foderändamål.

Priset på majs är för produktionsåret 1946/47 oförändrat i jämförelse

med vårkalkylen. För produktionsåret 1947/48 bar emellertid införts rörliga

priser enligt en stigande prisskala. Ett ovägt medeltal av månadspriserna

har beräknats. Det ovägda genomsnittspriset har tillämpats även för år

1948/49.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen av kli under produktionsåret 1946/47 har nu definitivt

kunnat beräknas, sedan fullständiga uppgifter föreligga om import, utvinning

vid handels- och löneförmalning under produktionsåret samt utgående

lager And produktionsårets slut. Även för produktionsåret 1947/48 ha betydande

justeringar kunnat företagas, då nu såväl skördeförhållandena (1947)

som ingående lager äro kända och importmöjligheterna bättre kunnat överblickas.

För år 1946/47 innebär justeringen en minskning gentemot vårkalkylen

av den förbrukade kvantiteten vetekli med icke mindre än 20 000 ton. Även

den förbrukade kvantiteten av rågkli är lägre än enligt vårkalkylen (nedgång

2 000 ton). Mindre betydande justeringar förekomma även i fråga om

havre- och kornkli.

För produktionsåret 1947/48 upptogs i vårkalkylen 225 000 ton vetekli.

Nu beräknas 193 500 ton kunna ställas till förfogande under året. För rågkli

räknades i vårkalkylen med 16 600 ton. Denna kvantitet har i kalkylen

sänkts till 1 500 ton, vilket endast motsvarar den kvantitet av rågkli, som

kan erhållas vid löneförmalning. Detta står i samband med att hela kvantiteten

rågkli från handelskvarnarna numera inblandas i vetekliet och försälj

es som vetekli.

opaginerad Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

För produktionsåret 1948/49 äro importmöjligheterna givetvis ännu svårbedömbara.

Tills vidare har i fråga om råg- och kornkli räknats med samma

kvantiteter som under det innevarande produktionsåret, medan för vetekli

räknats med en betydande nedgång i förbrukningen. I fråga om havrekli

har räknats med en mindre ökning i jämförelse med 1947/48.

För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande översikt detaljerade siffror

beträffande den beräknade förbrukningen av kli av inhemsk tillverkning

resp. import.

V e t

e k 1 i, t

o n

1946/47

1947/48

1948/49

Från handelskvarnar

........ 84 000

87 500

87 500

» Övriga kvarnar

........ 7 300

7 500

7 500

Import och lagerförbrukning .. 137 000

98 500

75 000

Summa 228 300

193 500

170 000

R å

g k 1 i, t

o n

1946/47

1947/48

1948/49

Från handelskvarnar

........ 8 000

—

—

» övriga kvarnar.

......... 1 600

1500

1 500

Summa 9 600

1500

1500

K o

r n k 1 i,

ton

1946/47

1947/48

1948/49

Från handelskvarnar

.......... 4 600

3 400

3 400

Husbehovsförmalning

i Norrland 6 250

6 250

6 250

Summa 10 850

9 650

9 650

Priserna på samtliga klislag äro för år 1946/47 oförändrade gentemot vårkalkylen.

För år 1947/48 är räknat med den prishöjning (2 kr/dt) för samtliga

klislag isom enligt statsmakternas beslut tillämpas. För produktionsåret

1948/49 har räknats med de nu gällande priserna.

Förbrukning av oljekraftfoder.

I vårkalkylen 1947 beräknades förbrukningen till 165 000 ton för produktionsåret

1946/47. Den definitiva kvantiteten under detta år stannade vid

156 000 ton. v ,

För produktionsåret 1947/48 räknades i vårkalkylen 1947 med en förbrukning

av endast 140 000 ton. Det har emellertid på grund av 1947 års svaga

skörd ansetts önskvärt att under produktionsåret 1947/48 tillhandahålla så

stora kvantiteter oljekraftfoder som möjligt. Livsmedelskommissionen räknar

därför nu med att förbrukningen under 1947/48 skall komma att uppgå

till omkring 200 000 ton.

För produktionsåret 1948/49 bar räknats med en förbrukning av 175 000

t0 Numera tillhandahålles åter linkakor och linkaksmjöl i oblandad form.

Då priserna emellertid äro desamma som för övrigt oljekraftfoder, bär det

icke ansetts erforderligt att redovisa linkakorna separat.

Priserna på oljekraftfoder äro under produktionsåret 1947/48 oförändrade

gentemot produktionsåret 1946/47. Samma pris (36 kr/dt) har insatts

i kalkylen även för året 1948/49.

opaginerad Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Gruppen kraftfoder (tabell 3 A) uppvisar på grund av här anförda justeringar

ca 10 milj. kr. lägre kostnader för år 1946/47 än enligt vårkalkylen

1947 samt för år 1947/48 en ökning jämfört med de i vårkalkylen 1947

beräknade kostnaderna med ca 31 milj. kr.

Förbrukning av fodercellulosa.

Den totala försäljningen av cellulosa till foderändamål under år 1946/47

uppgick till 9 805 ton, varav 7 700 ton av Spannmålsaktiebolaget beräknas

ha blivit levererat till jordbruket. Denna kvantitet har inlagts i kalkylen för

år 1946/47. Restlagret på 13 000 ton oriven cellulosa har exporterats. För

åren 1947/48 och 1948/49 har följaktligen icke räknats med någon fodercellulosa

till jordbruket. Priset under år 1946/47 var oförändrat 15,25 kr/dt.

Förbrukning av fabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat definitiva uppgifter om såväl

försäljningen av melass, hetmassa och hetfor under år 1946/47 som de

priser förbrukarna fått betala. I tabell 11 C redovisas försäljningen till betodlare

respektive övriga jordbrukare var för sig.

De nya siffrorna avvika delvis från de i vårkalkylen 1947 tillämpade. Den

nu upprättade definitiva kalkylen för år 1946/47 avviker dock endast obetydligt

från vårkalkylen 1947. För produktionsåret 1947/48 har emellertid

företagits mera betydande justeringar, vilka framför allt stå i samband med

det svaga skördeutfallet 1947 och därav betingad omställning av tillverkningen

vid bl. a. brännerier och bryggerier. Beträffande produktionsåret

1948/49 har vid beräkningen av kvantiteterna för fabriksavfall förutsatts

normalskörd. I det följande kommenteras beräkningarna rörande de olika

slagen av fabriksavfall.

Tillverkningen av melass uppgick under produktionsåret 1946/47 till

58 299 ton. Förbrukningen till foderändamål uppgick under samma år enligt

uppgift från Svenska sockerfabriksaktiebolaget till 35 297 ton. För produktionsåret

1947/48 bär en preliminär beräkning verkställts av Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Enligt denna beräkning skulle direktförbrukningen

för utfodringsändamål uppgå till 41 600 ton. För produktionsåret 1948/49

räknas på inkomstsidan med en normal sockerbetsskörd. Med hänsyn till

detta borde vid i övrigt oförändrade förhållanden melasskvantiteten under

detta år bliva större än under 1947/48. 1947 års sockerbetsskörd har emellertid

enligt uppgift från Svenska sockerfabriksaktiebolaget på grund av

betornas sammansättning givit en ovanligt hög procent av melass. Man kan

därför icke utan vidare räkna med att melasskvantiteten under 1948/49 skall

stå i proportion till ökningen i den beräknade sockerbetsskörden gentemot

1947. En beräkning utförd inom livsmedelskommissionen grundad på proportionen

mellan betkvantitet och melasskvantitet under normala år har

givit till resultat de i tabell 11 C insatta kvantiteterna.

Priserna på melass 1946/47 och 1947/48 ha meddelats av Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

För år 1948/49 har räknats med samma pris som

1947/48.

Förbrukningen av bet massa under produktionsåret 1946/47 var redan i

förra vårkalkylen angiven med definitiva siffror. För produktionsåret 1947/

48 ha preliminära kvantiteter angivits av Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Kvantiteterna äro på grund av 1947 års låga sockerbetsskörd avsevärt lägre

än de i vårkalkylen 1947 upptagna kvantiteterna.

För året 1948/49 har förutsatts samma relativa ökning av kvantiteten betmassa

som beräknats för sockerbetsskörden. Den till betodlare respektive

icke betodlare försålda kvantiteten har fördelats efter samma proportioner

opaginerad Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

som 1947/48. Eftersom hela förändringen i kvantiteten sockerbetsavfall på

grund av den för 1948/49 förutsatta normalskörden fått inverka på betmassakvantiteten,

finnes icke skäl att räkna med någon ändring i tillverkningen

av bet för. Kvantiteten betfor bär sålunda hållits oförändrad i jämförelse

med 1947/48.

I fråga om betfor föreligger däremot en mindre prisjustering i jämförelse

med förra vårkalkylen såväl för produktionsåret 1946/47 som 1947/48. Denna

justering står icke i samband med ändrade prisbestämmelser utan beror

på att i föregående kalkyl icke tagits hänsyn till det högre priset på betfor

i norra Sverige samt det högre pris, som betingas vid försäljning i små kvantiteter.

Det i vårkalkylen 1947 tillämpade priset har sålunda varit något för

lågt.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hl potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hl drank och att potatisens

hektolitervikt är lika med 70. För år 1946/47 föreligger en mindre justering

av den i vårkalkylen 1947 upptagna kvantiteten. För år 1947/48 räknades

i vårkalkylen 1947 med normal skörd och under denna förutsättning ansågs

brännvinsbränningen bli av sådan omfattning, att drankvolymen skulle stiga

till 700 000 hl. På grund av de ändrade betingelserna har kvantiteten blivit

så liten, att kostnadssumman för 1947/48 icke har någon inverkan i kalkylen

vid den avrundning av siffrorna som där verkställts. För produktionsåret

1948/49 har åter räknats med 700 000 hl drank.

Förbrukningen av drav har som vanligt beräknats under förutsättning att

1 ton korn ger 9,3 hl drav. För året 1946/47 är kvantiteten oförändrad gentemot

vårkalkylen 1947. För året 1947/48 föreligger däremot en betydande

minskning i kvantiteten jämfört med vårkalkylen 1947, vilket står i samband

med att relativt små kvantiteter korn på grund av 1947 års svaga skörd

kunnat ställas till bryggeriernas förfogande. För år 1948/49 har räknats med

35 000 ton bryggerikorn, vilket ger ca 326 000 hl drav.

Priserna äro för såväl drav som drank oförändrade sedan vårkalkylen

1947.

Förbrukning av animaliskt foder m. m.

Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat redovisas

i tabell HD. Liksom vid tidigare beräkningar beträffande animaliska

fodermedel bygga kostnadsberäkningarna i allmänhet på under ifrågavarande

tidsperioder tillverkade respektive importerade kvantiteter. För produktionsåret

1946/47 äro beräkningarna definitiva. För produktionsåret 1947/

48 har hänsyn kunnat tagas till tillverkning respektive import under hittills

gången del av produktionsåret. För produktionisåret 1948/49 har för flera

av dessa fodermedel räknats med samma kvantiteter som under 1947/48.

I vissa fall har dock hänsyn tagits till förändrade produktionsutsikter. Så

är hl. a. fallet beträffande köttmjöl och foderbenmjöl (beräknad nedgång i

slakten 1948/49).

I tabell HD redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper representera

olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller hl. a. köttmjöl, foderbenmjöl

och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 10 angivits specificerade

till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett

vägt medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat

och dinatriumfosfat representera endast de partier, som säljas utan uppblandning

med foderkalk och dylikt. Jordbrukets kostnader för foderkalk

ingå icke i kostnadskalkylen.

Vid beräkningarna över förbrukningen av fiskmjöl i vårkalkylen 1947 togs

hänsyn till ingående och utgående lager, vilket ansågs erforderligt, eftersom

opaginerad Kontrollera mot PDF

134 Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 10. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel samt mineralfoder.

1946/47

1947/48

1948/49

förbrukn.

förbrukn.

förbrukn.

ton

milj. kr

ton

milj. kr

ton

milj. kr

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Köttfodermjöl m. m.

Köttfodermjöl I..............

172

0''07

175

0*07

160

0''06

(40: -)

(40:-)

(40: -)

> II..............

298

0''10

300

0-11

270

0*09

(35:-)

(35: -)

(35:-)

» III..............

4 462

1''34

4 525

1-36

4 070

1*22

(30: -)

(30:-)

(30:-)

Blodmjöl......................

. 193

0*09

200

0''09

200

0*09

(45: -)

(45: -)

(45:-)

Summa

5125

1-60

5 200

1''63

4 700

1*46

Foderbenmjöl.1

Foderbenmjöl I...............

5 670

1-87

6 008

1-95

5 269

1*71

(33:-)

(32:50)

(32:50)

> II...............

464

0-13

492

0-14

431

0*12

(29:-)

(28: 50)

(28: 50)

Summa

C134

2-oo

6500

2-09

5 700

1*83

Mineralfoder.

Dikalciumfosfat1..............

3 995

1-90

4 500

1''87

4 500

1*87

(47:53)

(41: 50)

(41:50)

Dinatriumfosfat1..............

2 372

1-28

2 000

1-05

2 000

1*05

(53:80)

(52: 50)

(52: 50)

Blandade mineralfoder.........

6 247

2-90

6 500

2''95

6 500

2*95

(46:45)

(45: 33)

(45:33)

Summa

12 614

6-08

13000

5''87

13000

5*87

tillförseln av fiskmjöl till den svenska marknaden genom ökad import var

avsevärt större under detta produktionsår än tidigare. Tidigare bär för samtliga

animaliska fodermedel endast tagits hänsyn till tillverkning och import

under året. Med ledning av de uppgifter över tillverkningen och importen

under produktionsåret 1946/47, som nu kunnat erhållas, samt med hänsyn

till lagerförändringen under året har förbrukningen definitivt kunnat be
-

räknas för detta år.

Ingående lager l/a 1946 .......................... 1 445 ton

Tillverkning inom landet under produktionsåret ... 3 749 »

Import ........................................ 2 646 »

Summa 7 840 ton

Lager 31/s 1947.................................. — 1 387 »

Förbrukning under året 6 453 ton

I vårkalkylen 1947 räknades med 6 500 ton såväl för året 1946/47 som

1947/48.

För produktionsåren 1947/48 och 1948/49 har nu räknats med en något

mindre kvantitet (6 300 ton per år). Det har räknats med ökad tillverkning

inom landet men med något minskad import. I fråga om priserna på fisk
-

1 Försålt oblandat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 11. Kostnadsberäkning lör fodermedel,

135

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

förbrukn.

milj.

förbrukn.

ton

milj.

förbrukn.

ton

milj.

kr

förbrukn.

ton

milj.

A. Kraftfoder.

(kr/dt)

kr

(kr/dt)

kr

(kr/dt)

(kr/dt)

95 300

16-93

48 000

12-00

90 000

23-36

60 000

15-58

(17-76)

(25-00)

(25-96)

(25-96)

35-70

133 750

1708

228 300

43-38

193 500

40-64

170 000

(12-77)

(19-00)

(21-00)

0-27

(21-00)

0-27

27 900

3-14

9 600

1-54

1500

1500

(11-24)

(16-00)

(18-00)

2-80

(18-00)

2-94

> > havre.....

20 850

1-86

23 000

2-76

20 000

21000

(8-90)

(12-00)

(14-00)

1-35

(14-00)

1-35

13 500

1-52

10 850

1-30

9 650

9 650

(11-24)

(12-00)

(14-00)

(14-00)

4 000

0-45

—

—

—

—

—

—

(11-24)

Linkakor och mjöl

21000

4-52

—

—

—

—

—

—

övr. oljekaksfoder.

(21-52)

220 000

4503

156 000

56*16

200 000

72-00

175 000

63-00

(20-47)

(36-00)

(36-00)

(36-00)

Summa

90-53

117-14

14042

118-84

B. Fodercellulosa.

—

—

7 700

(15-26)

1-17

—

—

—

—

C. Fabriksavfall.

Melass:

22 000

1-42

betodlare ......

1

24 081

1-16

22 000

1-42

1 53 260

3-71

(4-82)

(6-46)

(6-46)

1-67

övr. jordbrukare

| (6-96)

11216

1-57

19 600

2-74

11900

(14-00)

(14-00)

(14-00)

7 900

0-57

—

—

—

—

—

—

(7-28)

Betmassa:

723 000

209

1

821000

2-13

671000

1-94

(.1007000

2-52

(0-259)

(0-289)

(0-289)

024

övr. jordbrukare

(0-25)

11248

0-13

20 059

023

21000

(1-13)

(1-16)

(1-16)

Betfor:

300

0-06

1

312

0-06

300

006

1

(19-60)

(19-60)

(19-60)

2-40

övr. jordbrukare

15 490

3-41

10 900

2-40

10 900

(22-00)

(22-00)

(22-00)

0-28

1 681 000

042

572 000

023

8 500

(0-003)

700 000

(0-25)

(0-40)

(0-4 0)

(0-40)

0-66

425 900

045

274 000

0-55

140 000

0-28

326 000

(1-05)

(2-00)

(2-00)

(2-00)

Summa

7-67

924

907

8''81

I). Animaliskl foder

19 3 8

m. m.

4185

0-87

6 453

3''36

6 300

3''28

6 300

328

(52-00)

(52-00)

023

(52-00)

0-23

1203

0-23

1200

1200

(19-00)

(19-00)

(19-00)

1-46

Köttmjöl m. m.1 .

789

0-13

5125

1-60

5 200

1-63

4 700

Foderbenmjöl1 ....

1379

0-26

6134

2''00

6 500

2-09

5 700

183

Mineralfoder1.....

5 567

l''G4

12 614

608

1 13 000

5''87

13 000

1 5-87

1 Enligt särskilda beräkningar i tab. 10.

opaginerad Kontrollera mot PDF

136

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 11 (forts.).

1938

1946/47

1947/48

1948/49

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

991

0-65

1265

(303-20)

1310

(232-20)

700

3-84

304

0-39

2054

1750

(300-00)

1680

(230-00)

700

(55-00)

5-25

3-86

0-39

22-60

1750

(300-00)

1700

(230-00)

700

(55-00)

5-25

3-91

0-39

22-22

Deltafor

Foderjäst

in. m.....

Summa

Milj. kr.

1938/.

1 4''58

364

19

(55-00)

1 Fyra mån. 1938 och åtta mån. 1939.

mjöl har livsmedelskommissionens byrå för fodermedel gjort en undersökning

på så sätt, att de av spannmålsbolaget fakturerade kvantiteterna ställts i

relation till fakturabeloppen. Man har därvid funnit, att förbrukarpriset

uppgår till 52 öre pr kg. I vårkalkylen 1947 räknades med 50 öre per kg.

I fråga om fiskensilage föreligger en sänkning av de i vårkalkylen 1947

upptagna kvantiteterna.

För köttfodermjöl och blodmjöl är den definitiva kvantiteten för år 1946/

47 (sammanlagt 5 125 ton) obetydligt lägre än i vårkalkylen 1947 upptagen

kvantitet (5 330 ton). Kostnadssumman är praktiskt taget oförändrad.

För produktionsåret 1947/48 har nu räknats med 5 200 ton. För året 1948/49

har, på grund av skäl som tidigare anförts, räknats med en något lägre kvantitet

(4 700 ton).

Tillverkningen av foderbenmjöl har blivit större än vad som räknades med

i vårkalkylen 1947. Den definitiva kvantiteten för år 1946/47 uppgår efter

avdrag för de kvantiteter, som ingått i blandningar, till 6 134 ton mot 5 740

ton i vårkalkylen 1947. För produktionsåret 1947/48 räknades med en

något större kvantitet (6 500 ton). För år 1948/49 räknas med en nedgång

i tillverkningen på grund av beräknad minskning i slakten. Priserna för foderbenmjöl

äro oförändrade sedan vårkalkylen 1947.

I fråga om dikalciumfosfat visa de nu verkställda definitiva beräkningarna

betydligt lägre kvantitet under året 1946/47 än enligt vårkalkylen 1947.

Tabell 12. Beräkning av genomsnittligt

Kg foder

Pr kg foder

Fodret innehåller

Smb.

Fe

Smb. äggv. kg

Basåret

Nu

Fe

äggv.

kg

Basåret

Nu

Basåret

Nu

Havre..................

27-6

27-6

0-88

0-082

24-3

24-3

2-3

2-3

Korn...................

27-6

27-6

1-03

0-072

28-4

28-4

2-0

20

Majs...................

13 8

13-8

1-06

0-068

14-6

14-6

0-9

0-9

Oljekraftfoder...........

7-3

5-5

1-10

0*330

8-0

61

2-4

1-8

Vetekli.................

221

22-1

0-78

0-097

17-2

17-2

21

2-1

Fiskmjöl................

0-8

1-7

1-31

0530

1-0

2-2

0-4

0-9

Köttmjöl................

0-8

1-7

1-14

0-382

0-9

1-9

0-3

0-6

Summa och medeltal

100 0

lOO-o

0-95

Öl 05

944

94 7

104

10 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

Detta står helt i samband med att större kvantiteter, än som då beräknades,

tagits i anspråk till mineralfoderblandningar. Den totala tillverkningen

ökad med den importerade kvantiteten av dikalciumfosfat är nämligen större,

än vad som räknades med i vårkalkylen 1947. I följande översikt lämnas

uppgifter över definitiva siffror för tillverkning, import m. in. av dikalciumfosfat

under produktionsåret 1946/47.

Tillverkning.................... 2 620 ton

Import......................... 4 601 »

Summa 7 221 ton

Avgår inbi. i biandpreparat...... 3 178 ton

» » i fodercellulosa...... 48 >

Återstår försålt oblandat 3 995 ton

Med anledning av den lägre kvantitet av dikalciumfosfat, som enligt nu

föreliggande kalkyl försålts i oblandat skick under året 1946/47 jämfört

med vårkalkylen 1947, har det ansetts motiverat att även sänka den forra

vårkalkylens prognos för 1947/48 från 5 000 ton till 4 500 ton. Åven for

produktionsåret 1948/49 har räknats med denna kvantitet.

Från och med den 15 augusti 1947 sänktes normalpriset å dikalciumfosfat

med 4 öre pr kg. Hänsyn har i kalkylen tagits till denna prissänkning.

Beträffande dinatriumfosfat har förbrukningen under 1946/47 blivit avsevärt

lägre än vad som räknats med i vårkalkylen 1947. Förbrukningen under

1946/47 framgår av följande översikt. Någon hänsyn till lagerförändringar

behöver icke tagas, då tillgängliga partier under senare år så gott

som omedelbart blivit försålda.

Tillverkning inom landet...................

Import....................................

Summa

Avgår till inbi. i blandade mineralfoder......

Försålt oblandat

2 282 ton

626 >

2 908 ton

536 >

2 372 ton

Avvikelsen för år 1946/47 gentemot förra vårkalkylen star i samband

med att importen blivit mindre än beräknat, medan samtidigt inblandningen

i biandpreparat blivit något större än beräknat. För produktionsåren 1947/

48 och 1948/49 har förbrukningen av oblandat dinatriumfosfat upptagits

pris pr foderenhet (fe) för hönsfoder.

Pris öre pr kg

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

11-57

18-76

20-75

20-75

14-02

22-50

26-50

24-50

17-76

25-—

25-96

25-96

20-47

36-—

36 —

36-—

12-77

19—

21 —

21—

33 —

52 —

52-—

52—

19-—

35--

35 —

35—

Pris, kr pr

foderenhet

Foderstaten kostar, kr

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

3-19

5-18

5''73

5''73

3-87

621

7-31

6-76

2-45

3-45

3-68

3-68

1-49

1''98

1-98

1-98

2-82

4-20

4-64

4-64

0-26

0-88

0-88

0''88

0-16

0-60

0-60

0-60

14-23

22-50

24-72

24-17

0-15

0''24

0-26

0-26

opaginerad Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 27ö.

till endast 2 000 ton per år, vilket är 1 200 ton mindre än vad som räknades

med i vårkalkylen 1947 för produktionsåret 1947/48.

Priserna äro oförändrade sedan vårkalkylen 1947.

Förbrukningen av blandade mineralfoder (se tabell 10) har blivit större

än vad som räknades med i förra vårkalkylen.

I fråga om priserna på blandade mineralfoder hade redan i samband med

vårkalkylen 1947 beräknats vägda priser för produktionsåret 1946/47. Då

någon prisändring på blandade mineralfoder icke inträdde förrän 1 september

1947 blevo de då framvägda priserna för produktionsåret 1946/47 definitiva.

För produktionsåret 1947/48 har däremot företagits en omräkning av

priserna med hänsyn till de ändringar som trädde i kraft 1 september 1947.

Vägningen av priserna har baserats på fördelning av totalkvantiteten på

olika märken under år 1946/47. Det vägda priset för produktionsåret 1947/

48 uppgår till 45,33 kr/dt, vilket obetydligt avviker från det i vårkalkylen

1947 insatta priset. Det för 1947/48 beräknade priset har tillämpats även

för 1948/49. F

Jordbrukets kostnader för från under produktionsåret 1946/47 har nu

definitivt beräknats enligt följande tablå.

Försålt ur spannmålsbolagets lager ...

Import.............................

Inhemsk produktion................

135 ton å 3-30 kr, kg = 445 500 kr

750 » » 3-00 » = 2 250 000 »

380 » » 3-00 » = 1 140 000 »

1 265 ton å 3’03 kr/kg = 3 835 500 kr

Kvantiteten är avsevärt större än vad som räknades med i förra vårkalkylen.

För produktionsåren 1947/48 och 1948/49 har kvantiteten beräknats

stiga till 1 750 ton pr år. Vidare har räknats med ett pris av 3,oo kr/kg.

o Kostnaderna för vitaminpreparat (deltafor m. m.) avse som vanligt endast

sådana preparat som tillkommit efter basåret. Kostnaderna ha på grund av

större kvantiteter blivit högre än enligt vårkalkylen 1947. Förbrukningen

har antagits öka ytterligare under de kommande produktionsåren. I fråga

om priserna har för produktionsåren 1947/48 och 1948/49 endast verkställts

en avrundning nedåt av det vägda genomsnittspriset för år 1946/47.

I fråga om foderjäst föreligger en sänkning beroende på lägre kvantitet

än enligt vårkalkylen 1947.

Återinköpt fodersäd.

Kostnadsposten återinköpt fodersäd avser den marginalkostnad, som beräknas

uppstå för jordbruket i samband med återinköp av sådan fodersäd,

som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen. Marginalkostnaden utgör

1 kr/dt. För år 1946/47 har liksom i vårkalkylen räknats med att jordbrukarnas

återinköp av inlevererad fodersäd uppgår till 130 000 ton, vilket

motsvarar en marginalkostnad av l,so milj. kr. För år 1947/48 räknades i

vårkalkylen 1947 icke med någon dylik kostnadspost, eftersom det vid denna

tidpunkt var oklart, huruvida fodersädsavstående skulle behöva tillgripas.

På grund av att så blivit fallet, måste nu åter räknas med återköp av

fodersäd till jordbruket. Tills vidare har för år 1947/48 räknats med en

kvantitet av 80 000 ton motsvarande en marginalkostnad av 0,so milj. kr. För

produktionsåret 1948/49 har i denna kalkyl icke räknats med någon dylik

kostnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 13. Värdeberäkning för foder till äggproduktion utanför Jordbruket.

Beräknat näringsbehov i fe pr kg ägg (inkl. behovet för

rekrytering) ........................................

Totalt näringsbehov, 1000-tal fe............ ............

Inköpta fodermedel i procent av total foderförbrukning..

Inköpta fodermedel i 1 000-tal fe.......................

Pris pr fe enligt tabell 12, kr........ ..................

Kostnader för inköpta fodermedel, milj. kr..............

Tillkommer foderbenmjöl, g pr fe köpfoder.............

Tillkommer fodertran, g pr fe köpfoder.................

Kvantitet:

foderbenmjöl, ton...................................

fodertran, ton.......................................

Pris pr ton:

foderbenmjöl, kr....................................

fodertran, kr........................................

Kostnad, milj. kr:

foderbenmjöl........................................

fodertran...........................................

Totalkostnad (foder + foderbenmjöl + fodertran) |

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

7 600

14 465

14 730

16 000

6''7

6-7

6-7

6-7

50 920

96 916

98 691

107 200

80

80

80

80

40 736

77 533

78 953

85 760

0-15

0-24

0-26

0-25

6-11

18-61

20-53

21-44

2

2

2

2

2-5

4

4

4

81

155

158

172

102

310

316

343

220: —

330:-

325: —

325:—

656: —

3 032: —

3 000:-

3000: —

0''02

0-05

0-05

006

0-07

0-94

0-95

1-03

| 6-20

19-60

21-53

22-53

Tabell 14. Sammandrag för köpfoder. Milj. kronor.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

90-53

117-14

140-42

118-84

_

1-17

—

—

7-67

9''24

907

8-81

4-58

20-54

22-60

22-22

_

1-30

0-80

—

Summa

102-78

149-39

172-89

149 87

Index

100-0

145-3

168-2

145-8

Avgår kostnader för höns-

6-20

19-60

21-53

22-53

Nettosumma

96-58

129-79

15136

127-34

Index

100-0

134-4

156-7

131-8

Beräkning av kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket.

I vårkalkylen 1947 (jfr s. 134—136 i Kungl. Maj :ts prop. 280/1947) infördes

för första gången en beräkning över kostnaderna för de fodermedel,

som förbrukas till äggproduktion utanför jordbruket. Eftersom kostnaderna

för dessa fodermedel till väsentlig del ingå i den totala fodermedelskalkylen,

reducerades de totala fodermedelskostnaderna med de beräknade

kostnaderna för foder till äggproduktion utanför jordbruket. Denna beräkning

har nu för produktionsåren 1946/47 och 1947/48 justerats med hänsyn

till förändringar i äggproduktionens storlek i jämförelse med vårkalkylen

1947. Vidare har för år 1947/48 företagits justering med hänsyn till de

opaginerad Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

höjda priserna på korn, havre, vetekli samt fiskmjöl. Beräkningarna, som

äro utförda enligt samma principer som i vårkalkylen, redovisas i tabellerna

12 och 13.

I tabell 14 ha totalkostnaderna för allt köpfoder reducerats för de ovan

beräknade kostnaderna för inköpta fodermedel till äggproduktion utanför

jordbruket.

4. Maskiner och redskap (avskrivning och underhåll).

I vårkalkylen 1947 redovisades maskinkostnaderna med tillämpande av

den tidigare använda beräkningsmetoden. I texten liksom i sammandragstabellen

upptogs emellertid alternativt en preliminär kostnadssumma för

produktionsåret 1947/48 av 130 milj. kr. Denna siffra hade framkommit

som ett preliminärt resultat av utredningar verkställda av de sakkunniga

för utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. m. De sakkunnigas utredning var vid tiden för vårkalkylens

upprättande 1947 icke slutförd. På förslag av livsmedelskommissionen godkändes

av Kungl. Maj :t ett tillägg till maskinkostnaderna enligt den gamla

beräkningsmetoden av 20 milj. kr. för 1947/48. I följande översikt redovisas

maskinkostnadernas utveckling enligt hittills tillämpad beräkningsmetod,

d. v. s. vid konstant volym så långt beräkning enligt de äldre principerna

föreligger.

Kostnader för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap i milj. kr

enligt hittills tillämpad beräkningsmetod.

Exkl. traktorer1 .

Traktorer.......

1938/39

......... 72''8

......... 8''6

1945/46

107-8

33-3

1946/47

107-8

29-0

1947/48

107-8

25-2

Summa 81‘ 4

14P1

136-8

133-0

Index 100''0

173-3

168-1

163-4

Då de sakkunnigas utredning nu föreligger färdig

och har

överlämnats

till LK-delegationen, har i kalkylen tillämpats de av de sakkunniga beräknade

kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap.

Kostnaderna uppgå enligt de sakkunnigas beräkning till de belopp, som angivas

i tabell 15.

De tidigare beräkningarna över jordbrukets kostnader för avskrivning och

underhåll av maskiner och redskap ha avsett samtliga maskiner exklusive

traktorer. Traktorkostnaderna ha däremot i sin helhet beräknats separat. I

de sakkunnigas utredningar ha emellertid avskrivnings- och underhållskostnaderna

för samtliga maskiner och redskap (inklusive traktorer) beräknats

gemensamt, vilket framgår av tabell 15. Siffrorna i tabell 15 äro sålunda

icke direkt jämförbara med siffrorna över kostnader för maskiner och redskap

enligt den äldre beräkningen i en föregående översikt.

Principiellt innebär de sakkunnigas beräkningar i jämförelse med tidigare

beräkningar endast den skillnaden, att de nya beräkningarna utförts med

hänsynstagande till förändringarna i maskinparkens storlek. Detta har skett

på så sätt, att avskrivningskostnader beräknats enligt en avskrivningsplan

grundad på verkliga inköpssummor för traktorer resp. övriga maskiner och

redskap. Avskrivningskostnaderna ha liksom tidigare beräknats på återanskaffningsvärden.

Underhållskostnaderna ha, sedan olika utvägar att beräkna

dessa prövats, hämtats ur resultaten av den s. k. deklarationsunder
-

1 Motsvarar den förutvarande posten »Maskiner och redskap:

opaginerad Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 15. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader för jordbrukets

maskiner och redskap Inkl. traktorer (1 000-tal kr.) enligt särskild i texten

omnämnd utredning.

Avskrivningskostnadei

Exkl. i Traktorer Gengas- traktorer 1 kl aggregat

Summa

Under-

hållskost-

nader

Total-

summa

Index

1938/39

= 100

1938 39..........

28 582

4 927

33 509

43 200

76 709

100-0

1939/40..........

33 045

6 966

260

40 271

48 400

88 671

115-6

1940/41..........

38 039

8127

1360

47 526

57 700

105 226

137-2

1941/42..........

41177

8 273

3 540

52 990

67 000

119 990

156-4

1942/43..........

44 358

8 410

5 670

58 438

77 800

136 238

177-6

1943/44..........

47 039

9 531

6 540

63 110

82 500

145 610

189 8

1944/45..........

50 141

10 517

5 850

66 508

82 800

149 308

194-6

1945/46..........

52 515

10 595

3 880

66 990

84 500

151 490

197-5

1946 47..........

57120

13 479

2 580

73179

89 400

162 579

211-9

1947/48..........

62 196

18 007

—

8)203

93 600

173 803

226-6

1948/49..........

67 099

21532

—

88 631

94 600

183 231

238-9

sökningen så långt denna funnits tillgänglig (t. o. in. kalenderåret 1945).

Fr. o. in. år 1945/46 har en preliminär framräkning av deklarationsundersökningens

resultat ägt rum med beaktande av löne- och prisutvecklingen

men utan hänsynstagande till volymförändringarna. Som framgår av tabell

15 ha de nya beräkningarna över kostnaderna för avskrivning och underhåll

av maskiner och redskap resulterat i en totalsumma av 76,7 milj. kr. 1938/39.

Den för 1948/49 preliminärt beräknade kostnaden uppgår till 183,2 milj.

kr, vilket motsvarar en stegring av kostnaderna med 138,9 procent.

Då kostnaderna för avskrivning och underhåll nu beräknats gemensamt

för samtliga maskiner och redskap — alltså även traktorer redovisas nu

under den tidigare kostnadsgruppen »Traktorkostnader» endast kostnaderna

för driv- och smörjmedel till traktorer. Denna kostnadsgrupp har därför nu

benämnts »Driv- och smörjmedelskostnader».

5. Driv- och smörjmedelskostnader.

Den kalkyl över jordbrukets kostnader för avskrivning och underhåll av

maskiner och redskap, som framlagts av de sakkunniga för utredning rörande

rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in., och

som under föregående punkt, »Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll»,

redovisats, inkluderar, som redan tidigare omnämnts, angivna

kostnader för samtliga maskiner och redskap — alltså även för traktoreina.

Tidigare ha kostnaderna för traktorernas avskrivning och underhåll beräknats

separat och ingått i kostnadsgruppen »Traktorkostnader». Denna kostnadsgrupp

har avsett att representera samtliga kostnader för traktorer förutom

räntor, försäkringar, förvaring (garagekostnader) samt traktorförarens

lön. De här nämnda kostnaderna, som icke ingått i traktorkostnadsposten,

få anses i huvudsak representerade inom andra kostnadsposter

(räntekostnader, ekonomibyggnader, arbetskostnader).

Då kostnaderna för traktorernas avskrivning och underhåll nu kunnat

beräknas gemensamt med motsvarande kostnader för andra maskiner och

redskap, vilket ur beräkningsteknisk synpunkt innebär en förenkling, återstår

av den förutvarande posten »Traktorkostnader» endast kostnaderna

för driv- och smörjmedel att redovisa separat.

Med anledning av att antalet inom jordbruket använda jeepar blivit så

stort, alt ett hänsynstagande till dessa vid beräknandet av driv- och smörj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

medelskostnaderna blivit erforderligt, har det ansetts lämpligt att beräkna

dessa kostnader för jeepar tillsammans med driv- och smörj medelskostnader

för traktorer.

För bestämmandet av dessa kostnader erfordras i första hand för varje

enskilt produktionsår fastläggandet av följande kvantitativt grundläggande

faktorer, nämligen:

1. Antalet i drift varande traktorer, dragbilar (epatraktorer), jeepar;

2. Antalet driftstimmar i genomsnitt per år för var och en av ovanstående

maskiner;

3. Förbrukningen av brännolja per timme;

4. » > smörjolja > >

Antalet traktorer och dragbilar i drift.

I vårkalkylen 1947 räknades med att antalet traktorer inklusive dragbilar

i drift under produktionsåren 1946/47 och 1947/48 skulle uppgå till:

1946/47 ................. 27 800 st

1947/48 ................. 32 000 *

Det var vid denna tidpunkt icke möjligt att med någon säkerhet bedöma

omfattningen av nyinköpen under 1947. En inom Sveriges lantbruksförbund

verkställd undersökning genom inhämtande av uppgifter från samtliga

kända tillverkare och importörer ha gett till resultat, att jordbrukets

sammanlagda inköp av nya traktorer under år 1947 kan upptagas till 7 332

st., vilket vida överträffade vad som vid upprättandet av vårkalkylen 1947

räknades med. På grund härav synes det nödvändigt att ompröva beräkningen

över antalet i drift varande traktorer jämte dragbilar under produktionsåren

1946/47 och 1947/48. Detta skall i det följande göras med utgångspunkt

från antalet traktorer vid början av produktionsåret 1946/47,

som erhålles i följande översikt.

Vid årsskiftet 1944/45 fanns enligt Arbetsmarknadskommissionens traktorin
-

ventering sammanlagt (inkl. dragbilar) ........................ 25 172 st.

Inköp 1945 enl. lantbruksförbundets undersökning ........ 438

>o 1946 , » » ........ 3 891 4329 »

Avgår uppskattade inköp efter den J/9 1946 räknat = 1/s av års
summan

för 1946............................................. 1 297 »

Avgår uppskattat antal skrotade traktorer, räknat som 10 % av totala

inköpen under tiden 1/i 1945—sl/8 1946 (3 032 st.).............. - 303 »

Summa = beräknat antal traktorer vid produktionsårets början 27 901 st.

Enligt ovanstående beräkningar kan antalet traktorer inklusive dragbilar

vid början av produktionsåret 1946/47 angivas till omkring 27 900.

Resultaten av de fortsatta beräkningarna rörande traktorantalets förändringar,

som redovisats i en följande tablå, bygga dels på inköpens storlek

under 1947 enligt lantbruksförbundets undersökning (uppgifter från samtliga

kända tillverkare och importörer) samt dels på uppskattning av det

antal nya traktorer, som kan komma att levereras under 1948 och 1949:

Antal försålda jordbrukstraktorer 1947 ........ 7 332 st.

Uppskattat antal 1948 ........................ 8 000 »

» » 1949 ........................ 8 000 >

opaginerad Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Det antagande, som sålunda gjorts beträffande inköpens storlek under

1948, kan stödas genom redan träffade handelsavtal och nuvarande utsikter

till inhemsk tillverkning. Uppskattningen för 1948 torde få anses såsom en

minimisiffra.

Antalet jordbrukstraktorer åren 1956/47—1948/49.

Vid

prod-

Inköpt

under

året

6 185

Uppskattad

avgång

Vid

prod.-

Beräknat

genomsnitt-

Av-

årets

(skrotning)

årets

ligt antal

rundat

1946/47 ......

början

...... 27 901

under året

928

slut

33 158

i drift

1 30 020

30 000

1947/48 ......

...... 33 158

7 777

1 167

39 768

36 463

36 500

1948/49 ......

...... 39 768

8 000

1 200

46 568

43 168

43 200

Som synes har räknats med 10 procent nedskrotning (i procent av antalet

nyinköpta traktorer) t. o. m. augusti 1946 samt därefter 15 procent. Det högre

procenttalet för den senare perioden får anses motiverat av, att betydligt

ökade nyinköp möjliggjorts, och att nedskrotningen därigenom kunnat bliva

av något större omfattning. Procenttalen ha erhållits genom samråd med

fackmän inom traktorhandeln, vilka i sin tur inskaffat uppgifter över det

egna företagets övertagande av gamla traktorer för nedskrotning i förhållande

till försäljningen av nya traktorer.

Antalet dragbilar (epatraktorer). Den hittillsvarande diskussionen har

gällt totala antalet traktorer inklusive dragbilar. Dragbilarnas antal har för

senare år förut uppskattats till 3 500. Under år 1947/48 och 1948/49 har det

emellertid räknats med, att ett större antal dragbilar åter användes, varför

siffran 4 000 liksom i basåret insatts. Traktorräkningen vid årsskiftet 1944/

45 ger stöd för denna siffra.

Antalet jeepar. Uppgifter om antalet till jordbruket försålda jeepar har

erhållits från importören. Totala antalet jeepar inom jordbruket uppgår för

närvarande till ca 600 st. De första jeeparna tillfördes jordbruket under produktionsåret

1945/46. Antalet var emellertid då ringa. Under år 1946/47

kan det genomsnittliga antalet beräknas till 240. Under år 1947/48 har raknats

praktiskt taget endast med det antal, som fanns vid produktionsårets

början eller sammanlagt 600 st. För året 1948/49 blir varje uppskattning

mycket osäker. Om någon import över huvud taget kan äga rum, måste en

mot importen svarande ökning av beståndet inträffa, enär samtliga jeepar

ännu äro så gott som nya. Det har t. v. på grund av de ovissa importmöjligheterna

endast räknats med en utökning av det i drift varande antalet jeepar

med 100 st. Antalet skulle enligt detta antagande komma att uppgå till 700

under produktionsåret 1948/49.

Sammandrag i fråga om antal. Det räknades i varkalkylen 1947 med att

2 000 traktorer under år 1946/47 fortfarande drevos med gengas. Några nya

uppgifter eller beräkningsmöjligheter, som kunna ge anledning till avsteg

från detta antagande, föreligga icke. I följande översikt angives antalet traktorer

enligt i det föregående gjorda beräkningar och antaganden. 1

1 Ilär har vid beräknandet av genomsnittligt antal under äret tagits hänsyn till, att inköpen

icke varit jämnt fördelade under året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition, nr 275.

Traktorer

Drag-

bilar

Traktorer

Rel. tal

Gengas-

drivna

Olje-

drivna

+ drag- bilar

1938/39

= 100

Jeepar

1938/39 ........

....... .

17 800

4 000

21800

ioo-o

_

1939/40 ........

....... .

19 680

5 500

25 180

115-5

_

1940/41 ........

....... 1620

18 620

4 500

24 740

113-5

_

1941/42 ........

....... 7 600

12 240

3 500

23 340

107-1

_

1942/43 ........

....... 13 300

6 700

3 500

23 500

107-8

_

1943/44 ........

....... 15 100

4 900

3 500

23 500

107-8

_

1944/45 ........

....... 16 130

3 870

3 500

23 500

107-8

_

1945/46 ........

....... 12 100

1 9 900

3 500

25 500

117-0

_

1946/47 ........

....... 2 000

24 500

3 500

30 000

137-6

240

1947/48 ........

32 500

4 000

36 500

167-4

600

1948/49 ........

39 200

4 000

43 200

198-2

700

Fr. o. m. produktionsåret 1947/48 måste räknas med fördelning på bensindrivna

traktorer resp. traktorer drivna med motorfotogen och motorbrännolja.

Bensindrivna äro: Fergusson (engelsk), Farmall Cub (amerikansk)

och Massey-Harrys Ponny (amerikansk). Fördelningen kan angivas på följande

sätt:

1947/48 1948/49

Drivna med motorfotogen eller motorbrännolja 32 000 38 200

Bensindrivna................................ 500 1 000

Summa 32 500 39 200

Vid uppskattandet av antalet bensindrivna traktorer 1948/49 har iakttagits

försiktighet med hänsyn till att inköpen av bensindrivna traktorer kan

tänkas bliva hämmad av den höjning av bensinpriset, som nu beslutats av

statsmakterna.

Antalet driftstimmar per år.

Traktorer. Fr. o. m. produktionsåret 1945/46 har tidigare räknats med 600

driftstimmar per år i genomsnitt för samtliga helårsanvända traktorer mot

450 timmar under basåret. Någon ändring i denna siffra har icke företagits.

Det förtjänar påpekas, att antalet driftstimmar per traktor tenderar att

ökas på grund av att traktorerna få en alltmer allsidig användning. Framför

allt ökas traktorernas användning till transporter. Den ökning i antalet driftstimmar,

som härigenom för ett stort antal traktorer säkerligen uppstår, torde

dock elimineras därigenom, att traktorer nu inköpas även vid allt mindre

brukningsdelar, där den årliga användningstiden blir mindre än vid större

jordbruk. En annan faktor, som kan komma att inverka på den genomsnittliga

årliga användningstiden, är den gemensamma maskinanvändningen. Om

denna kraftigt ökar, kommer också användningstiden genomsnittligt att

ökas. Ännu så länge är emellertid den gemensamma maskinanvändningen

icke av sådan omfattning, att dylika hänsyn behöver tagas. Då det i det

föregående påpekats, att traktorer nu i större omfattning än tidigare införskaffas

till mindre brukningsdelar, där den årliga användningstiden blir kort,

torde det även vara berättigat framhålla, att bristen på arbetskraft tvivelsutan

medför, att traktorer, som inköpas till mindre jordbruk, i stor omfattning

utlånas till andra brukningsdelar. Det är därför mycket svårt att överblicka

i vilken riktning de olika faktorerna sammanlagt kunna verka, då det

gäller traktorernas årliga användningstid i genomsnitt. 1

1 Av de oljedrivna traktorerna beräknas 2 000 st. hava en genomsnittlig användningstid om

blott 300 timmar, enär de ansetts ha vari mruk endast under halva året 1945/46.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

145

Dragbilar. För dragbilarna har under de senaste åren räknats med en årlig

användningstid av 180 timmar per dragbil. 1 basåret räknades emellertid

med en genomsnittlig användningstid av 225 timmar för de då i drift varande

4 000 dragbilarna. Då någon ransonering av bensin icke förelegat under de

senaste produktionsåren, förefaller det föga sannolikt, att den årliga användningstiden

nu skulle vara lägre än under basåret. Därför har i den nu

upprättade kalkylen för åren 1947/48 och 1948/49 ånyo räknats med 225

driftstimmar per dragbil.

Jeepar. Jeeparna användas både som dragkraft och transportredskap. På

grund av jeepens större rörlighet är det uppenbart, att denna användes för

vägkörslor i betydligt större utsträckning än traktorn. Den årliga användningstiden

torde därför genomsnittligt ligga högre för jeepen än för traktorn.

Med hänsyn till att jeeparna användas även för transporter, som icke höra

till jordbruksdriften, har emellertid i kalkylen för dessa räknats med samma

antal driftstimmar per år i genomsnitt som för traktorerna, d. v. s. 600

timmar per år.

Totala antalet traktortimmar har enligt angivna förutsättningar beräknats

till följande i tusental timmar.

Traktorer

Drag-

bilar

Traktorer

Rel. tal

Gengas-

drivna

Olje-

drivna

+ drag- bilar

1038/39

= 100

Jeepar

1938/39.......

—

8 010-0

900-0

8 910-0

ioo-o

—

1939/40.......

—

8 860-0

1 240-0

10 100-0

113-4

—

1940/41 .......

...... 1 134-0

4 756-1

630-0

6 520-1

73-2

—

1941/42.......

1942/43.......

...... 5 320-0

3 496-5

560-0

9 376-5

105-2

—

...... 7 980-0

1 809-0

630-0

10 419-0

116-9

—

1943/44.......

...... 9 060-0

1 168-1

630-0

10 858-1

121-9

—

1944/45......

...... 9 678-0

1 261-8

630-0

11 569-8

129-9

—

1945/46.......

...... 7 260-0

5 340-0

630-0

13 230-0

148-5

—

1946/47.......

...... 1 200-0

14 700-0

630-0

16 530-0

185-5

144-0

1947 48......

—

19 500-0

900-0

20 400-0

229-0

360-0

1948/49.......

23 520-0

900-0

24 420-0

274-1

420-0

Förbrukningen av bränsle per timme.

Gengasdrift förekommer i den nu upprättade kalkylen endast för produktionsåret

1946/47. I fråga om förbrukningen av gengasved föreligger icke

någon ändring sedan föregående kalkyl (396 hl per traktor och år, vilket

motsvarar 0,66 hl gengasved per timme).

Brännoljeförbrukning. Till de oljedrivna traktorerna har under senare år

räknats med en genomsnittlig brännoljeförbrukning per timme av 7 liter.

Till dragbilarna har räknats med en förbrukning av 5 liter per timme. Då

brännoljeförbrukningen per timme vid den starka utökning av traktorparken,

som nu pågår, blir av stor betydelse i kalkylen, har denna fråga i

samband med den nu upprättade kalkylen blivit föremål för särskilda överväganden.

Vad som kan vara utslagsgivande för en eventuell förändring i

brännoljeförbrukningen per timme är i första band traktorernas storlek

samt dessutom eventuella konstruktionsförändringar. I avsikt att vinna en

överblick över förändringarna i traktorbeståndets fördelning på olika stora

traktorer har inom lantbruksförbundet gjorts en fördelning av de under olika

år försålda traktorerna på storleksklasser. Fördelningen grundar sig på

uppgifter, som införskaffats från tillverkare och importörer av traktorer.

Storlek sgruppen 20—25 hästkrafter är under samtliga år dominerande —

dock med undantag för krigsåren. Före krigsåren kan märkas en tydlig över
10

B i hang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 275.

opaginerad Kontrollera mot PDF

146

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

gång till lättare och mycket tunga traktorer. Denna tendens gör sig fortfarande

starkt gällande. En vägning för erhållande av genomsnittlig storlek

med hänsyn till antalet hästkrafter per traktor ger emellertid till resultat,

att någon väsentlig förändring i fråga om det genomsnittliga hästkraftantalet

icke inträtt. Under åren strax före och strax efter 1939 synes hästkraftantalet

per inköpt traktor ha tenderat att vara något lägre än under tidigare

år. Under krigsåren minskade importen och de svenska traktorerna dominerade,

varför genomsnittsstorleken höjdes märkbart. Sedan importen åter

kommit i gång (1946 och 1947) synes det genomsnittliga hästkraftantalet

per traktor ater ha sjunkit -— dock icke fullt så lågt som till förkrigsnivån.

Antal försålda traktorer exkl. dragbilar åren 1929—1947 samt deras genomsnittliga

hästkraftantal.

År

Antal

trak-

Antal hkr.

i genom-

År

Antal

Antal hkr.

i genom-

1929 .......

torer

snitt per

traktor

torer

snitt per

traktor

24-8

1939 ...........

4 530

23-4

1930 .......

24-2

1940 ............

1894

22-6

1931.......

....... 596

24-6

1941 ..........

272

24''5

1932 ......

....... 368

25''2

1942 ..........

466

26-2

1933 .......

25’2

1943 ..........

207

34-8

1934 .......

....... 519

25''4

1944 .....

847

32-5

1935 ......

....... 1072

25''0

1945 ............

438

39-7

1936 ......

....... 1870

25-3

1946 ........

3 891

28''1

1937 .......

24''7

1947 ............

7 332

27-1

1938 .......

....... 4 260

24-0

Summa 1929—47

33 483

25-8

Efter samråd med fackmän på området har den bränsleförbrukning per

timme, som räknats med i tidigare kalkyler, hållits oförändrad, enär det med

hittills föreliggande siffror såsom underlag synes vara svårt att erhålla en

tillförlitlig uppfattning om utvecklingen av den genomsnittliga brännoljeförbrukningen

per timme. De i föregående översikt angivna resultaten tyda

även på, att några större förändringar icke ägt rum. Én mindre ökning av

det genomsnittliga antalet hästkrafter kan tänkas bliva eliminerat genom en

ständigt fortgående förbättring av motorernas effektivitet.

Brännoljeförbrukningen till dragbilar (5 liter per timme) har även hållits

oförändrad.

Med anledning av att bensindrivna traktorer för första gången kommit i

bruk i det svenska jordbruket, måste nu kalkyleras särskilt över bränslekostnaden

för dessa. De traktorer för bensindrift, som användas, äro relativt

små, och från statens maskinprovningar har med ledning av provningsresultaten

beräknats en genomsnittlig bensinförbrukning av 4,o liter per timme

Jeepar. Beträffande bränsleförbrukningen till jeepar har en överslagsberäkning,

grundad på provningsresultat, utförts vid statens maskinprovningar.

I följande översikt redovisas såväl en uppskattad fördelning av

jeepens användningstid på olika jordbruksarbeten resp. transporter som bensinförbrukningen

per timme vid dessa olika arbeten.

Timmar

Plöjning............................... 100

Harvning m. m......................... 100

Skörd och sådd........................ 100

Medeltal för ovanstående

Liter per

timme

8-0

6-0

3-0

5''7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

147

Timmar

Tyngre transporter inom brukningsdelen.. 150

Landsvägskörning (700 mil).............. 150

Medeltal för transporterna

Medeltal för hela användningstiden

I kalkylen har räknats med medelsiffran 5,5 liter per timme.

Förbrukningen av smörjolja per timme.

För traktorer och dragbilar räknades i vårkalkylen 1947 fr. o. in. produktionsåret

1946/47 med 0,30 kg per traktortimme. Denna siffra hålles nu oförändrad.

# .

Smörjoljeåtgången för jeepar angives av statens maskinprovningar till i

genomsnitt 0,i5 liter per timme, vilket omräknat till kg blir 0,i4 kg per timme.

Översikt över prisutvecklingen.

Sedan vårkalkylen 1947 har inträffat vissa prisförändringar såväl å motorfotogen

och motorbrännolja som i fråga om bensin. Dessa prisförändringar,

som även gälla det tilländalupna produktionsåret 1946/47, ha nu

beaktats. En översikt över prisutvecklingen fr. o. in. mars 1946 lämnas i

tabell 16 (samtliga siffror i öre per liter). Samtliga priser inkludera zontilllägg

och motsvara sålunda de priser, som jordbrukarna i genomsnitt kunna

anses ha fått betala. Prisutvecklingen under den föregående tiden fr. o. m.

september 1945 finnes på samma sätt redovisad i samband med vårkalkylen

1947 (Kungl. Maj :ts prop. nr 280/1947, s. 142).

Förutom redan inträffade prisändringar har i kalkylerna tagits hänsyn

till den höjning av bensinskatten fr. o. m. den 1/i 1948, som av riksdagen

beslutats. Bensinpriset är före denna höjning 39 öre i O-zon. I kostnadskalkylen

göres emellertid genomgående ett tillägg -— fr. o. in. den “/i 1946

uppgående till 1,75 öre per liter — för genomsnittliga fraktkostnader. Inklusive

detta tillägg är priset för närvarande 40,75 öre per liter. Om den beslutade

skattehöjningen, 27 öre per liter, lägges till det nuvarande priset, erhålles

sålunda 67,75 öre per liter. Vidare har räknats med en viss ytterligare

höjning, beroende på de ökade handelsomkostnaderna per liter efter en genomförd

prishöjning. Med hänsyn till detta har fr. o. m. V* 1948 räknats

med ett bensinpris av 69,oo öre per liter.

Liter per

timme

5-0

5’5

5-2

5-5

Tabell 16. Översikt över prisutvecklingen för flytande traktordrivmedel. Samtliga

priser i öre/l samt inklusive genomsnittligt zontillägg för fraktkostnader.

n/3-”/7

1946 1

''»h 46- >5/il947

10/l-10/6

1947

16/&-7/o

1947

8/o-19/io

1947

20/10_21/12

1947

22/i2 47- “/i 1948

17/i—s7s

1948

''It 1948- t. v.

Motorfotogen.....

17-75

16*75

16-75

18-25

18-76

18-75

18*75

19-75

19-75

Motorbrännolja ..

16*75

15-75

15-75

16-75

17-25

17-25

17-25

19-25

19-26

Bensin..........

42-75

41-75

8875

38-76

38-75

69*75

40-75

40-75

69-00

Skifferfotogen ....

17-75

16*75

16-75

18-25

1 Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. 2s/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas de

genomsnittliga zontilläggen till 1,75 öre/l. Före angivna datum var zontillägget 3 öre/l

genomsnitt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

148

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

Kostnadsberäkning.

År 1946/4-7.

a. Priser och förbrukning under olika pristerminer.

För 1946/47 har räknats med de priser på brännoljor, som angivits i tabell

16. I fråga om bensin har räknats med att V, av årskvantiteten inköpts

under tiden 1/„ 1946—15/i 1947 till priset 41,75 per liter, medan resten (1 2/3) beräknas

bliva inköpt efter prissänkningen den 19/i 1947. I fråga om motorfotogen

och motorbrännolja har förutsatts, att halva kvantiteten inköpts till

det lägre priset under tiden V» 1946—15/5 1947 (16,75 resp. 15,75) och att hälften

inköpts till det högre priset efter nämnda tidpunkt (18,25 resp. 16,75).

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor ............. 7 x 600 = 4 200 1

» » dragbil ............. 5 x 180 = 900 »

» » jeep ................ 5''5 x 600 = 3 300 »

» s 24 500 st. traktorer...................... 102 900 m3

» » 3 500 » dragbilar...................... 3 150 »

» » 240 » jeepar......................... 792 >

106 842 m3

Avrundat 106 800 >

Av den totala mängden brännolja har räknats med att 6 400 m3 är bensin1

samt resten, 100 400 in3, är motorfotogen och motorbrännolja.

c. Kostnader. Milj. kr

2 133 in3 bensin å 41-75 öre/l ................................... 0-89

4 267 » » » 38-75 » .................................... 1-65

50 200 > motorfotogen och motorbrännolja å 16-552 öre/l........... 8-31

50 200 » » > » å 17''952 » ........... 9’01

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3''00 kr/hl ............... 2-38

Smörjolja, 0 30 kg/traktortimme å 1-60 kr/kg........................ 7-93

» , 0''14 kg/jeeptimme å 1‘60 kr/kg........................... 0''03

Summa 30-20

År 1947/48.

a. Priser och förbrukning under olika pristerminer.

För 1947/48 har räknats med de priser på brännoljor enligt tabell 16 på

sätt som i det följande närmare angives.

Bensin. Det har förutsatts, att V, av bensinförbrukningen ägt rum under

höstmånaderna (sept.—dec.). Vid beräknandet av medelpriset för denna period

har icke tagits någon hänsyn till prishöjningen den “/u, enär någon

nämnvärd bensinförsäljning till jordbruksändamål knappast kan ha ägt rum

under tiden “/ur—-“/«■ Medelpriset under tiden V»—7u blir 39,31 öre per liter.

Två tredjedelar av bensinförbrukningen under produktionsåret har enligt

ovanstående förutsatts bliva inköpta efter den 1 januari 1948. Priset är 40,75

öre per liter t. o. in. den 31/3, varefter den beslutade höjningen beräknas bliva

gällande.

1 3 150 m3 till dragbilar samt 2 450 m3 till startbensin (100 liter per traktor) samt 792 m3 till

jeepar ger sammanlagt 6 392 m3, som avrundats till 6 400 m3.

2 Vägt pris: 0,20 x motorbrännolja + 0,80 x motorfotogen.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

Ett bedömande av prishöjningarnas verkningar är denna gång mycket

svårt att göra, enär det rör sig om en så kraftig höjning, som dessutom bekantgöres

i god tid. I någon mån måste detta leda till, att bensin för traktordriften

lagras hos förbrukarna före prisstegringen. Å andra sidan torde

förlagsinköpen motverkas av bristen på tomfat.

Om det hade rört sig om en obetydlig prishöjning den V* 1948, borde man

ha kunnat antaga, att så gott som hela bensininköpet för året 1947/1948

hade blivit gjort till det högre priset. Nu kan emellertid på grund av vad

ovan anförts en dylik förutsättning icke göras. Det synes under föreliggande

förhållanden rimligt att räkna med, att bensininköpen till jordbrukstraktorer

fr. o. in. januari 1948 fördela sig på olika pristerminer i förhållande

till pristerminernas längd — självfallet en osäker uppskattning, som dock

knappast kan ersättas med någon annan faktisk beräkning.

Medelpriset för tiden jan.—aug. 1948 blir — beräknat enligt angivna grunder

— 58,46 öre per liter.

Motorfotogen och motorbrännolja. Det har förutsatts, att V» av årsförbrukningen

ägt rum under tiden sept.—dec. 1947. Under denna tid inträffade

en prishöjning redan den s/„. Medelpriset för tiden sept.—dec. blir:

för motorfotogen.................. 18''72 öre per liter

» motorbrännolja................ 17''22 » » »

Då dessa priser sammanvägas med vägningstalen 0,so för motorfotogen och

0,20 för motorbrännolja erhålles ett genomsnittspris för brännolja (exkl. bensin)

under höstterminen av 18,42 öre per liter.

För tiden efter 1 januari 1948 har som framgår av tabell 16 inträffat en

mindre prishöjning fr. o. in. den v/x. Det har förutsatts, att hela förbrukningen

nnder produktionsårets sista två tredjedelar äger rum efter denna

prishöjning. Vägt pris, som tillämpas för 2/3 av årsförbrukningen, erhålles

enligt följande:

för motorfotogen.................. 19''75 x 0''80 = 15''80

» motorbrännolja................ 19''25 x 0''20 = 3''85

Too 19''65

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen per fotogen- eller brännoljedriven traktor ...... 7 x 600 = 4 200 1

» » bensindriven traktor....................... 4 x 600 = 2 400 »

j> » dragbil............. 5 x 225 = 1 125 »

» » jeep...................................... 5'' 5 x 600 = 3 300 »

» » 32 000 st. fotogen- eller brännoljedrivna traktorer.... 134 400 m3

» » 500 » bensindrivna traktorer.................... 1 200 »

» » 4 000 » dragbilar................................ 4 500 »

» » 600 » jeepar.................................. 1 980 »

142 080 m8

Avrundat 142100 »

Av den totala mängden brännolja har räknats med att 10 900 nr är bensin1

samt resten, 131 200 m3, motorfotogen och motorbrännolja.

1 1 200 m'' till bensindrivna traktorer, 4 500 ma till dragbilar, 1 980 in8 till jeepar samt 3 200

m8 till startbensin (100 1 per traktor) ger sammanlagt 10 880 m8, som avrundats till 10 900 m8.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

c. Kostnader. Milj. kr

3 600 m8 bensin å 39-31 öre/l ................................... 1-42

7 300 > » å 58‘46 » ................................... 4-27

43 733 > motorfotogen och motorbrännolja å 18’42 öre/l.......... 8''06

87 467 » » » » » 19''65 » ____ 17*19

Smörjolja, 0-30 kg/traktortimme (0*30 x 1-60 x 20 400 000) å 1*6*6 kr/kg 9''79

» , 0‘14 kg/jeeptimme (0*14 x 1*60 x 360 000) å 1*60 » 0‘08

Summa 40’ 81

År 1958/59.

a. Priser.

För produktionsåret 1948/49 har för bensin räknats med 69,oo öre per

liter. För motorfotogen och motorbrännolja har räknats med nu gällande

priser, som efter hopvägning ge ett genomsnittspris av 19,65 öre per liter.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Ärligen per traktor, dragbil och jeep, jämför beräkningarna för år 1947/48.

Årligen till 38 200 st. fotogen- eller brännoljedrivna traktorer..... 160 440 m3

» » 1000 » bensindrivna traktorer..................... 2 400 »

» » 4 000 » dragbilar................................. 4 500 »

» » 700 » jeepar.................................... 2 310 »

169 650 m3

Avrundat 169 600 »

Av den totala mängden brännolja har räknats med att 13 000 m3 är bensin1

samt resten, 156 600 m3, motorfotogen och motorbrännolja.

c. Kostnader. Milj, kr.

13 000 m3 bensin å 69''00 öre/l .................................. 8''97

156 600 » motorfotogen och motorbrännolja å 19*65 öre/l......... 30"77

Smörjolja, 0''30 kg/traktortimme(0*30 x 1*60 x 24 420 000) å 1*60 kr/kg 11*72

» , 0-14kg/jeeptimme (0*14 x 1*60 x 420000) > 1*60 » 0''09

Summa 51''55

Sammandrag.

I tabell 17 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

fr. o. m. produktionsåret 1938/39. Enligt prognosen för år 1948/49

skulle kostnaderna för detta år uppgå till 51,55 milj. kr, vilket är 5 gånger så

mycket som i basåret.

6. Diverse kostnader.

Inom denna grupp föreligger den mest betydande ändringen av kostnadsutvecklingen

i fråga om mjölktransporter. Enligt vanlig beräkningsmetod

och enligt de fraktkostnader per ton, som hittills kunnat erhållas från SMR,

erhålles för de produktionsår, som den nu utförda kalkylen omfattar, följande

kostnadssummor för mjölkfrakter:

1946/47 ............ 49"92 milj. kr.

1947/48 .......... 48-77 » >

1948/49 ............ 51-80 > >

1 2 400 + 4 500 -f 2 310 + 3 820 m3 till startbensin ger sammanlagt 13 030 m3, som avrundats

till 13 000 m3.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

151

Tabell 17. Sammandrag över Jordbrukets kostnader tör driv- och

smörjmedel till traktorer åren 1938/39—1948/49.

Samtliga värden 1 milj. kr.

Drivmedel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

Bränn-

olja

Gengas-

ved

Summa

driv-

medel

1938/39

= 100

1938/39..........

10-31

100-0

1939/40..........

16-38

158-9

1940/41..........

9-93

1-35

11-28

3-47

1475

143-1

1941/42..........

11-22

6-32

17-54

4-78

22-32

216-5

1942/43 ..........

13-28

16-33

29-61

5-82

3543

343-6

1943/44 ..........

8-91

18 54

27-45

6-28

33-73

327-2

| 1944/45..........

9-80

19-16

28-96

7-89

36-85

357-4

1945/46..........

11-65

14-37

26-02

6-32

32-34

313-7

1946/47..........

19-86

2-38

22-24

7-96

30-20

292-9

| 1947/48..........

30-94

—

30-94

9-87

40-81

395-8

1948/49..........

39-74

—

39-74

11-81

51-55

500-0

För produktionsåren 1947/48 och 1948/49 måste emellertid hänsyn tagas

till kostnadsökningen genom den beslutade höjningen av bensinskatten

fr. o. m. den V, 1948. Enligt en preliminär undersökning inom SMR användas

dagligen omkring 3 100 lastbilar för intransporten av mjölk till mejerierna.

Den dagliga körsträckan för dessa bilar beräknas uppgå till ca 18 800

mil, och bensinförbrukningen beräknas till 4 liter per mil. Dagsförbrukningen

av bensin för mjölktransporter till mejerierna skulle sålunda uppgå

till 75 200 liter. Enbart den beslutade skattehöjningen (27 öre/liter) medför

enligt denna beräkning en merkostnad av 20 304 kr. per dag. Här har emellertid

räknats med ytterligare 1 öres höjning av priset per liter med hänsyn

till bensinhandelns ökade omkostnader i anledning av prishöjningen, och

under denna förutsättning erhålles en merkostnad av 21 056 kr. per dag.

Merkostnaden för mjölkfrakter (till mejerierna) på grund av bensinprishöjningen

kan sålunda preliminärt beräknas till:

för prod.-året 1947/48 .......... 153 x 21056 = 3''22 milj. kr.

» » 1948/49 .......... 365 x 21 056 = 7-69 » =>

De totala kostnaderna för mjölktransporter till mejerier kunna alltså preliminärt

beräknas till:

1946/47 . . 49''92 milj. kr.

1947/48 ............ 51-99 j»

1948/49 ............ 59-49 > »

Kostnaderna för biltransporter ha nu kunnat slutjusteras för året 1946/47.

Den definitivt beräknade kostnadssumman uppgår till 13,83 milj. kr., vilket

är 1,67 milj. kr. mera än vad som räknades med i vårkalkylen 1947. För produktionsåret

1947/48 räknades i prognosen (vårkalkylen 1947) med en

kostnadssumma av 12,16 milj. kr. Med utgångspunkt från lastbilstaxornas

hittillsvarande läge under produktionsåret, skulle kostnaderna för 1947/48

kunnat anges till ungefärligen samma belopp, som det för produktionsåret

1946/47 nu beräknade. Då hänsyn däremot tages till den av riksdagen beslutade

höjningen av bensinpriset fr. o. m. den 1 april 1948, erhålles en

summa för bilkostnader år 1947/48 av ca 14,50 milj. kr. Det har vid beräknandet

förutsatts, att 1 öres höjning av bensinpriset medför y2 procents höj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

ning av taxorna. Detta antagande bygger på en preliminär beräkning inom

statens priskontrollnämnd.

För produktionsåret 1948/49 har räknats med att det högre bensinpriset

blir rådande under hela året, varvid erhålles en kostnadssumma av 15,70

milj. kr.

I samband med vårkalkylen 1947 förutsattes, att den sänkning av transporttaxorna

med 10 procent, som företogs fr. o. in. den 1 januari 1946,

skulle slå igenom på de genomsnittliga fraktkostnaderna. Det förutsattes

sålunda, att jordbrukets kostnader för lastbilsfrakter under produktionsåret

1945/46 skulle sjunka med 7 procent i förhållande till kostnaderna under

1944/45. Vidare förutsattes, att taxesänkningen under produktionsåret 1946/

47 helt skulle slå igenom och medföra en motsvarande sänkning av kostnaderna

för lastbilsfrakter. I avsikt att närmare undersöka vilka taxeförändringar,

som verkligen ägt rum, har genom Svenska lasttrafikbilägareförbundets

försorg utförts en specialundersökning över fraktkostnaderna

per 100 kg vid viss körsträcka i april 1947. Denna undersökning visade,

att någon sänkning av fraktkostnaderna dittills icke hade förekommit. Sedan

dess erhålles kontinuerligt månadsuppgifter över fraktkostnaderna från

Svenska lasttrafikbilägareförbundet såsom underlag för indexberäkning av

lastbil sfrakterna. Uppgifterna äro baserade på rapporter från 10 lastbilscentraler

i olika delar av landet.

Kostnaderna för järnvägstransporter äro för produktionsåret 1946/47

oförändrade sedan vårkalkylen 1947. För produktionsåret 1947/48 har tagits

hänsyn till den höjning av järnvägarnas frakttaxor, som inträtt fr. o. in. den

1 januari 1948. Kungl. järnvägsstyrelsen har utfört vissa beräkningar rörande

taxehöjningens inverkan på jordbrukstransporterna och därvid kommit

till det resultatet, att de olika höjningarna för olika godsslag och sträckor

torde resultera i, att index för jordbrukets järnvägstransporter stiger från

förutvarande 110 enheter till 122. Denna indexhöjning medför vid oförändrad

bassumma, att kostnaderna för järnvägstransporter i kalkylen stiga

till 5,90 milj. kr. under året 1947/48 samt till 6,10 milj. kr. under året 1948/49.

I årets statsverksproposition har föreslagits att anslag till fraktlindringsbidrag

för jordbrukskalk icke skall utgå. Om riksdagen beslutar i enlighet

härmed, ökas jordbrukets kostnader för järnvägsfrakter med vtterliaare ca

300 000 kr. ö

I fråga om kostnaderna för skördegarn föreligger för år 1946/47 ingen

ändring av den i vårkalkylen 1947 beräknade summan. För år 1947/48 föreligger

en mindre nedgång av kostnaderna med anledning av beslutad prissänkning.

För år 1948/49 har tills vidare insatts samma kostnadssumma

som för år 1947/48.

I fråga om kostnaderna för hösalt föreligger en ytterst obetydlig justering

för produktionsåret 1946/47 i jämförelse med vårkalkylen 1947, medan

för produktionsåret 1947/48 erhållits samma kostnadssumma som i prognosen

våren 1947. För år 1948/49 erhålles vid tillämpandet av nu gällande

priser samma kostnadssumma som för år 1947/48.

Beträffande förbrukningen av AlV-syra föreligga uppgifter t. o. in. december

månad 1947. Kostnadsberäkningen har sålunda kunnat göras definitiv

för produktionsåret 1946/47. I vårkalkylen 1947 räknades preliminärt

med en kvantitet av 8 000 ton. På grund av den av sommarens och höstens

nederbördsförhållanden betingade svaga vallskörden stannade emellertid förbrukningen

vid 6 600 ton. För produktionsåret 1947/48 räknades i vårkalkylen

1947 med en förbrukning av 8 500 ton. Med hänsyn till att förbrukningen

under hittillsvarande del av produktionsåret varit något mindre än

under motsvarande tid under de båda föregående åren, har nu för produk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

tionsåret 1947/48 räknats med 8 000 ton. För produktionsåret 1948/49 har

däremot räknats med samma kvantitet, som i vårkalkylen 1947 upptogs

för året 1947/48, nämligen 8 500 ton.

En mindre prisstegring inträffar fr. o. in. februari 1948 på grund av de

stigande frakttaxorna. Kvantiteter, priser per ton samt kostnadssummor

fr. o. in. år 1938/39 redovisas i följande översikt.

Förbrukad

Värde

kvantitet

ton

kr./ton

milj. kr.

1938/39 .........

1 051

127-50

0’13

1946 47 .........

6 600

130-30

0-86

1947/48 .........

8 000

132-30

1-06

1948Ä9.........

8 500

132-50

1-13

Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade gentemot vårkalkylen.

Kostnaderna för el-kraft ha tills vidare hållits oförändrade liksom i vårkalkylen

1947 i avvaktan på resultatet av pågående utredningar inom sakkunniga

för utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets

arbetskostnader in. in.

I fråga om hästskor har en mindre prisstegring inträtt fr. o. in. oktober

1947.

I fråga om hästskosöm, silfilter och rengöringsmedel föreligger ingen ändring

av de i vårkalkylen 1947 beräknade kostnadssummorna för åren 1946/

47 och 1947/48. För produktionsåret 1948/49 har insatts samma kostnadssumma

som den för 1947/48 erhållna.

Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsåret 1940/

41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av

torvströbrist till ca 2,i milj. balar och under produktionsåret 1942/43 beräknades

enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå, att endast 1,8

milj. balar kunde tillhandahållas. Denna kvantitet fick sedan kvarstå i beräkningarna

t. o. in. vårkalkylen 1946. Torvströfabrikernas centralförening

hade då verkställt en beräkning över den totala produktionen av torvströ

och därvid funnit, att den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål

disponibla kvantiteten fortfarande syntes stanna vid 1,8 milj. balar. Under

sommaren 1946 väntades emellertid produktionen av torvströ åter stiga

med ca 10—20 procent till högst 2,2 milj. balar. I vårkalkylen 1946 räknades

därför med 2,o milj. balar för år 1946/47. Denna kvantitet hålles fortfarande

oförändrad för år 1946/47. För produktionsåret 1947/48 har nu liksom

i vårkalkylen 1947 räknats med 2,5 milj. balar, vilket fortfarande ligger

0,5 milj. balar under förkrigskvantiteten. Även för produktionsåret 1948/

49 har räknats med 2,5 milj. balar.

Sedan vårkalkylen 1947 har inträffat två mindre prishöjningar (i maj och

oktober 1947), varför kostnadssummorna enligt förra vårkalkylen nu fått

justeras. ... ..

Posten allmänna omkostnader har kunnat slutgiltigt justeras lör ar

1945/46, enär uppgifter för dessa kostnader per ha enligt jordbruksekonomiska

undersökningens resultat erhållits för bokföringsåret 1945/46. Omräkningen

medför en kostnadsökning med omkring 1,8 milj. kr. jämfört med

vårkalkylen 1947. För bokföringsåret 1946/47 har kunnat erhållas preliminära

siffror enligt den jordbruksekonomiska undersökningen, varför beräkningen

även för detta år kunnat justeras. Justeringen innebär en höjning

av kostnaderna från 28,04 milj. kr. 1945/46 till preliminärt 30,32 milj. kr.

1946/47. Liksom vid tidigare beräkningstillfällen har den senaste tillgäng
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

liga siffran insatts för de följande åren — i detta fall för åren 1947/48 och

1948/49.

Kostnaderna för mjölkkor roll ha nu kunnat justeras, sedan uppgifter

om såväl antalet assistenter som dessas löner förelegat för ytterligare ett

år. Lönerna äro nu i det närmaste definitiva för år 1946/47. För år 1947/48

föreligger en preliminär beräkning med ledning av avtalsuppgörelsen De nu

beraknade kostnaderna för åren 1946/47 och 1947/48 avvika ytterst obetydligt

från de i vårkalkylen 1947 beräknade summorna. Vissa detaljer ur

kostnadsberäkningen framgå av följande översikt, ökningen av antalet assistenter

åren 1947/48 och 1948/49 har uppskattats av lantbruksstyrelsen.

1946/47....

Antal

verksamma

assistenter

Beräknad

årskostnad

per assistent

kr.

Total

kostnad

kr.

Avgår

statliga

bidrag

kr.

Kostnad

för jord- bruket

milj. kr.

.. 1 108

4 232

4 689 056

263 000

4''43

1947/48

.. 1 150

4 788

5 506 200

263 000

5''24

1948/49

.. 1 200

4 788

5 745 600

263 000

5’48

Tabell 18. Diverse kostnader.

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

milj. kr

milj. kr

milj. kr

milj. kr

milj. kr

Mjölkfrakter ............

Övriga frakter:

15*70

48*66

49*92

51*99

59*49

Biltransporter.........

7*13

13*5*2

13*83

14*50

15-70

Järnvägstransporter ......

5*00

5*50

5*50

5*90

6*10

Skördegarn ...............

287

6*59

8*08

7*70

7*70

Hösalt .............

0*48

1*26

1*23

1*24

1*24

AlV-syra................

0*13

1*07

0*86

1’06

1*13

Betningsmedel ...........

1*10

1*09

1*09

1*09

1*09

Elkraft.............

39*44

77*09

77*09

77*09

77*09

Hästskor ............

2*21

3*36

3*29

3*36

3-Sfi

Hästskosöm............

1 *90

2*64

2*55

2*51

2*51

Silfilter..............

0*97

1*71

1*65

1*62

1 -fi9

Rengöringsmedel ..........

3*11

6*99

8*58

8*58

8*58

Torvströ ........

4*32

5*18

6*72

9*20

9*25

Allmänna omkostnader ....

17*09

28*04

30*32

30*32

30*32

Mjölkkontroll...........

1*91

3*67

4*43

5*24

5*48

Summa

103 36

200 37

215*14

221*40

230*66

Index

100*0

199*7

208*1

214*2

223*2

7. Ekonomibyggnader.

Beräknmgarna över jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader ha hittills

varit baserade på ett byggnadsbestånd beräknat i förkrigsvärde. Kostnaderna

för avskrivning ha hållits fasta under det att kostnaderna för underhåll

fortlöpande beräknats med hänsyn till den indexmässiga pris- och

löneutvecklingen med utgångspunkt från en fast volym. I vårkalkylen 1947

införde LK-delegationen dock som alternativ till den tidigare beräkningsmetoden

en ny beräkning, i vilken avskrivningskostnaderna beräknades på

återanskaffningsvärdet. I denna beräkning tillämpades dessutom en ny index,

i det att kostnadsutvecklingen sedan basåret fick följa den av Statens

Forskningskommitté för Lantmannabyggnader (SFL) upprättade indexen

för ekonomibyggnader. "Vid tillämpandet av kalkylen utgick livsmedelskommissionen

dock från beräkningen enligt den äldre metoden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den beräkning över jordbrukets byggnadskostnader, som sålunda kom

till tillämpning i vårkalkylen 1947, återgives i följande översikt.

Byggnader:

avskrivningar,

underhåll,

milj. kr. ..

» Tf . .

1938/39

44-35

40-30

1946/47

44-35

66-53

1947/48

44-35

67-04

Siloanläggningar

> »

Summa milj. kr

84-65

0-03

110-88

0-58

111-39

0‘60

Summa milj. kr

Index

84-68

ioo-o

111-46

131-6

111-99

132-3

Senare har emellertid en undersökning rörande jordbrukets byggnadskostnader

i samarbete med de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. in. utförts inom SFL.

Den av SFL verkställda undersökningen grundar sig på en inventering

av byggnadsbeståndet vid egendomar i storleksgrupperna 10—20 och 20—30

ha åker, som år 1946 ingingo i lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska

undersökning. SFL har med anledning av de vid undersökningen erhållna

resultaten utfört en beräkning över kapitalvärdet av jordbrukets byggnadsbestånd.

Dessutom inhämtade SFL i samband med sin inventering uppgifter

över nybyggnader och reparationer under åren 1942—1946. Med hänsynstagande

till å ena sidan beräknade återanskaffningsvärden och å andra

sidan de redovisade nybyggadskostnaderna och reparationskostnaderna har

SFL beräknat underhållskostnaderna och avskrivningskostnaderna i procent

av återanskaffningsvärdet. Härvid har på grund av byggnadsverksamhetens

olika omfattning erhållits olika procenttal för dels perioden 1942—1946,

dels perioden 1944—1947.

Vid uppräknandet av kapitalvärdena till rikssiffror har SFL räknat med

tvenne olika alternativ: i det ena alternativet har verkställts en uppräkning

av hektarvärdena för de undersökta egendomarna och i det andra alternativet

har i fråga om djurstallarna utnyttjats en annan väg, nämligen uppräkning

av kostnaderna per kreatursenhet vid de undersökta egendomarna.

De sakkunniga ha, efter att ha tagit ställning till SFL:s speciella utredning,

avlåtit en skrivelse i ämnet till livsmedelskommissionen. De sakkunniga ha

i denna skrivelse i likhet med SFL föreslagit en övergång till beräknandet

av avskrivningskostnader för byggnader med utgångspunkt från återanskaffningsvärden.

Beträffande den motivering, som anförts av de sakkunniga,

får LK-delegationen hänvisa till de sakkunnigas skrivelse.

LK-delegationen har, efter att ha prövat vad de sakkunniga i sin skrivelse

förordat, ansett sig kunna biträda de sakkunnigas uppfattning och

sålunda i kostnadskalkylen införa en beräkning över jordbrukets byggnadskostnader

på grundval av den i ett av SFL:s alternativ beräknade kostnaden

vid 1946 års prisläge för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader,

nämligen 123,5 milj. kr. LK-delegationen har vidare med utgångspunkt från

denna volym såsom genomsnittsvolym och med användande av SFL:s prisindex

för ekonomibyggnader verkställt en beräkning över byggnadskostnadernas

utveckling sedan produktionsåret 1938/39. SFL:s index finnes tillgänglig

till och med 1947. LK-delegationen har med hjälp av lantbruksförbundets

månadsindex för byggnadskostnader verkställt en framräkning av

SFL:s index för den lid, som kräves för beräkningarnas fullföljande. Beräkningarna

redovisas i följande översikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

156

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

S F L:s

index

Kostn.-summan

Index för

Kalenderår

1946

Index, 1946=100

123 5 omräknad

kostnadsut-

1935/37=100

= 100

omräknat till

enligt index

vecklingen

prod.-år

till prod.-år

1938/39= 100

1935 ..

50-8

1936

...... 96-6

52-2

1937

...... 109-3

59-0

1938

..... 110-2

59-5

1938/39 61-0

75-3

ioo-o

1939 ..

..... 114-3

61-7

1939/40 68-7

84-8

112''6

1940

..... 133-7

72-2

1940/41 75-7

93-5

124-2

1941 ..

..... 143-5

77-5

1941/42 83-8

103-5

137-5

1942

..... 161-1

87-0

1942/43 89-6

110-7

147-0

1943

..... 168-3

90-9

1943/44 90-1

111-3

147''8

1944

... .. 166-2

89-7

1944/45 91-4

112-9

149-9

1945 ..

..... 170-7

92-2

1945/46 97-4

120-3

159-8

1946

..... 185-2

100-0

1946/47 104-1

128-6

170''8

1947

..... 196-7

106-2

1947/48 113-6

140-3

186-3

1948

1948/49 114-7

14F7

188-2

Siloanläggningar. Kostnaderna för siloanläggningar äro beräknade på vanligt

sätt. 1

I följande översikt har siloanläggningar och kostnader för egentliga ekonomibyggnader

sammanräknats. Samtliga värden i miljoner kr.

Ekonomibyggnader ........

Siloanläggningar ............

Summa miljoner kr.

Index, 1938/39 = 100.....

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

75-30

120-30

128-60

140-30

141-70

0-03

0-56

0-58

0-61

0-67

75-33

120-86

129-18

140-91

142-37

ioo-o

160-4

171-5

187-1

189-0

8. Grundförbättringar.

I vårkalkylen 1947 redovisades kostnaderna för grundförbättringar efter

den beräkning, som erhållits vid utredning hos de sakkunniga för utredning

rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m.

Kostnaderna för grundförbättringar enligt denna utredning ha nu justerats

med hänsyn till de höjda priserna på tegelrör samt höjda arbetslöner, varvid

erhålles följande kostnadsutveckling.

Täckdikningskostnader..........

Underhåll av större öppna diken

1938/39

1947/48

9-63

7-16

1948/49

9''78

7-53

Summa

7-54

16-79

17-31

Avgår statsbidrag.............

0-38

0-38

Nettosumma

7-54

16-41

16-93

Index

100-0

217-6

224-5

För år 1946/47 har i sanunandragstabellen införts siffror enligt den äldre

beräkningsmetoden — 11,4 milj. kr.

9. Arbetskostnader.

Frågan om efter vilka principer arbetskostnaderna skola beräknas har

varit föremål för fortsatt prövning av de sakkunniga för utredning rörande

rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m. En preli
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

157

minär redogörelse för de sakkunnigas tidigare undersökningar rörande arbetskostnaderna

ställdes till livsmedelskommissionens förfogande redan i

samband med behandlingen av förkalkylen över jordbrukets inkomster och

kostnader år 1947/48. Sedan dess ha uppgifter från de räkenskapskontrollerade

och från de i lönestatistiken deltagande jordbruken blivit tillgängliga

för ytterligare ett år (1945/46) samtidigt som under den senaste tiden vissa

uppgifter jämväl blivit tillgängliga från den representativa folkräkningen

(tolftedelsamplingen) år 1945. Uppgifter om den inrikes omflyttningen och

ur taxeringsstatistiken ha även anlitats. Dessa uppgifter visa, att »flykten

från landsbygden» under senare år fortsatt och intensifierats.

Sedan de sakkunniga låtit komplettera de tidigare verkställda beräkningarna

med nu tillgängliga ytterligare uppgifter från de räkenskapskontrollerade

och de i lönestatistiken deltagande jordbruken bär arbetsförbrukningen

per ha jordbruksjord under basåret 1938/39 blivit uppskattad till 328,~o

manstimmar (mt) och (för kvinnor och minderåriga arbetare) reducerade

manstimmar (rmt). Från detta utgångsläge bär arbetsförbrukningen per ha

jordbruksjord under perioden 1938/39—1945/46 genom rätlinjig regression

befunnits minska med i genomsnitt 3,43 mt och rmt eller 1,04 procent per år.

Vid beräkningen av denna genomsnittliga minskning har vad avser åren

1939/40—1941/42 använts uppgifter om arbetsförbrukningen per ha jordbruksjord,

vilka dessförinnan blivit korrigerade för det dåvarande onormalt

låga skörderesultatet. Vid de tidigare beräkningarna hade däremot för

ifrågavarande år använts uppgifter, vilka icke dessförinnan hade blivit korrigerade.

Sammanställes minskningen i arbetsförbrukningen per ha jordbruksjord

med minskningen i arealen jordbruksjord, vilken i genomsnitt per år befunnits

vara 6 710 ha eller 0,16 procent av en beräknad totalareal om 4 125 940

ha under basåret 1938/39, erhålles för perioden 1938/39—1945/46 en genomsnittlig

minskning av den totala arbetsförbrukningen motsvarande ca

1,2 procent av arbetsförbrukningen under basåret 1938/39.

Enligt folkräkningarna åren 1940 och 1945 skulle den yrkesverksamma

befolkningen inom jordbruk med boskapsskötsel ha minskat med totalt ca

10 procent eller med 2 procent per år. Statistiken över den inrikes omflyttningen

liksom taxeringsstatistiken visar en nedgång av ungefär samma storleksordning.

Den visar också eu snabbare takt i nedgången under de allra

senaste åren.

Nu nämnda material lider emellertid i olika hänseenden av betydande

svagheter. Vid en jämförelse mellan folkräkningarna år 1940 och 1945 kan

man sålunda icke bortse från möjligheten att eu omgruppering mellan olika

yrken i viss utsträckning kan ha ägt rum. Visserligen ha samma regler tilllämpats

vid båda räkningarna för bestämningen av yrkestillhörigheten, men

detta utgör dock ingen säker garanti för en enhetlig gruppering. I detta sammanhang

får särskilt uppmärksammas, alt en icke ringa del av den jordbrukande

befolkningen endast delvis är sysselsatt med egentligt jordbruksarbete,

medan andra sysselsättningar samtidigt spela en större eller mindre roll för

totalinkomstens förvärvande. Under sådana förhållanden kan uppenbarligen

en förskjutning lätt ske i redovisningen på yrkesgrupper, även om de därvid

tillämpade principerna i och för sig behållits oförändrade. Vad angår statistiken

över den inrikes omflyttningen må samtidigt framhållas osäkerheten

beträffande omflyttningens fördelning på den egentliga jordbruksbefolkningen

och den (ivriga befolkningen inom de s. k. A-kommunerna. Ej heller detta

material medger därför några alltför bestämda slutsatser beträdande förändringarna

i den egentliga jordbruksbefolkningens numerär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

158

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

Vid en jämförelse mellan befolkningsstatistiken och arbetsförbrukningen

enligt joidbrukskalkylen måste vidare beaktas den helt olika innebörden

av uppgifterna. Befolkningsstatistiken avser hela den inom jordbruket redovisade

befolkningen, oavsett om densamma varit helt eller blott delvis

sysselsatt med egentligt jordbruksarbete. Jordbrukskalkylen däremot grundar

sig på en beräkning av den faktiska arbetsåtgången inom jordbruket.

Av vikt i detta sammanhang är särskilt det förhållandet, att en stor del av

den i jordbruket redovisade befolkningen icke erbällit full sysselsättning

inom näringsgrenen. Denna omständighet har vid de till jordbrukskalkylen

tidigare verkställda beräkningarna beaktats på så sätt, att man redan" för

basåret verkställt en krattig reduktion av antalet personer inom jordbruksnäringen.

Reduktionen innebar, ur de synpunkter som nu äro i fråga, att en

numerärt betydande utflyttning från jordbruket kunde äga rum, utan att

detta i och för sig behövde medföra någon minskning av arbetsförbrukningen

inom jordbruksnäringen. En befolkningsstatistiskt redovisad minskning

av totalbefolkningen inom jordbruket kan sålunda icke, även om den grundar

sig på ett fullt tillförlitligt material, sägas vara ett uttryck för en motsvarande

förändring i användningen av arbetskraft inom jordbruket. Under

sådana förhållanden torde det knappast vara möjligt att med hjälp av befolkningsstatistiskt

och annat tillgängligt material komma fram till någon mera

bestämd slutsats om vilka förändringar, som inträffat i arbetsvolymen, i

annan män än att det synes påtagligt, alt minskningen i jordbruksbefolkningen

under senaste åren varit större än i början av undersökningsperioden. På

grund av vad här ovan anförts ha de sakkunniga ansett sig kunna konstatera,

att minskningen av arbetsförbrukningen inom jordbruksnäringen måste

a ara mindi e än befolkningsförändringarna antyda. Att precisera någon viss

lägre siffra är dock, som de sakkunniga starkt understrukit, förenat med

mycket stora vanskligheter. Den ovan berörda undersökningen, vilken lett

fram till eu årlig minskning i jordbrukets arbetskraft svolym med 1,2 procent,

maste docK enligt de sakkunnigas mening i första hand accepteras som grundval

för kalkylen för den period denna undersökning avser. Den har emellertid

icke kunnat föras längre fram än till och med bokföringsåret 1945/46. I enlighet

härmed räkna de sakkunniga med att den årliga nedgången i arbetsförbrukningen

för hela jordbruket mellan 1938/39 och 1945/46 utgjort 1,?

procent av basårets volym. För tiden efter 1945/46, framhålla de sakkunniga

vidare, har måst göras en bedömning med ledning av övrigt till förfogande

stående statistiskt material. Både uppgifterna rörande omflyttningen och

taxei ingsstatistiken tyda som nämnts på en stegrad takt i utflyttningen från

jordbruket under de senaste åren. Den »överfulla» sysselsättningen inom

stadsnäringarna har därvid varit av betydelse. Jordbrukets möjligheter att

avstå arbetskraft ha även ökats genom den omfattande nyanskaffning av

traktorer och jordbruksmaskiner, som ägt rum de senaste åren. Minskningen

i arbetskraftisförbrukningen inom jordbruket måste därför anses ha varit

störie undei dessa ar än under krigsåren. Dessa överväganden ha lett de

^®kkunniga till att räkna med en högre procentuell nedgång från och med

1..6/47 än för tidigare år. I sin kalkyl ha de sakkunniga härvid ansett sig

bora stanna vid att för dessa senare år räkna med 1,5 procent. Enligt de

sakkunnigas mening bör emellertid denna minskning av arbetskraftsvolymen

trån och med år 1946/47 beräknas på volymen under närmast föregående

åt- Delegationen har funnit sig böra biträda de sakkunnigas uppfatt
Beräkningen

av den genomsnittliga timlönen har liksom tidigare skett genom

en sammanvägning av de i lönestatistiken redovisade totala timlönerna

(kontantlönen ökad i förekommande fall med värdet av åtnjutna naturaför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

måner). Härvid har lönen till arbetare med olika löneform men tillhörande

samma yrkeskategori först sammanvägts enligt totalantalet redovisade arbetare

av ifrågavarande slag. Därefter ha medellönerna för de olika yrkeskategorierna

sammanvägts till ett medeltal för samtliga yrkeskategorier enligt

följande vägningstal.

Rättare .................................. 4,21

Fördräng ................................. 4,40

Kördräng ................................ 30,97

Övr. jordbruksarbetare ..................... 20,52

Arbetare m. blandat arbete ................ 5,01

Ladugårdsförman ......................... 4,56

Kreatursskötare ........................... 18,41

Fodermarsk .............................. 2,14

Stalldräng ................................ 3,84

Övr. djurskötare .......................... 0,46

Specialarbetare ............................ 4,28

Övr. arbetare.............................. I»20

Summa 100,00

De på detta sätt erhållna genomsnittliga timlönerna för samtliga anställda,

manliga arbetare ha liksom vid närmast föregående beräkningstillfälle

korrigerats på grund av den uppvärdering av naturalönen under perioden

1942/43—1944/45, vilken befunnits ha ägt rum i samband med det successiva

slopandet av statlönesystemet och varigenom den statistiskt redovisade

lönestegringen under ifrågavarande år blivit något starkare än den faktiska

lönestegringen. Korrektionen har verkställts så att lönen år 1944/45 höjts

med 1 procent av totallönen år 1938/39. För år 1943/44 har lönen på samma

sätt höjts med 2 procent och för de tidigare åren inklusive basåret

1938/39 med 3 procent. Dessutom ha lönerna numera även korrigerats på

grund av att ett större antal tillfälliga arbetare med något högre timlön

genom en omläggning av lönestatistiken kommit med i uppgifterna för år

1945/46. Även i detta fall ha de statistiskt redovisade lönerna befunnits vara

något för låga i vad avser de tidigare åren, vilket haft till följd, att lönestegringen

sedermera, när redovisningen blivit mera fullständig, kommit

att framstå som något starkare än vad den i verkligheten varit. Den erforderliga

korrektionen har i sistnämnda fall verkställts efter en särskild bearbetning

inom socialstyrelsen av löneuppgifterna för åren 1938/39 och

1945/46, avsedd att klargöra inflytandet på genomsnittslönen av den högre

dellönen till de tillfälliga arbetarna.

För efterföljande år finnes ännu ingen statistik över faktiskt betalda löner

tillgänglig. Beräkning av medellönen för dessa år måste därför ske genom

framskrivning av 1945/46 års betalda medellön med stöd av jämförelse

mellan detta års och de följande årens avtalslöner. Sådan beräkning har för

år 1946/47 verkställts av ovannämnda sakkunniga, varvid även beaktats den

ökning av dyrtidstilläggen (indextilläggen), som trädde i tillämpning från 1

maj 1947. Efter de nu nämnda korrektionerna och framskrivning har den

genomsnittliga timlönen till manliga anställda arbetare enligt de sakkunnigas

på angivet sätt verkställda beräkningar befunnits vara följande.

öre/tim.

‘/o—8 Va

1938/39 .................................. 86,89

1939/40 .................................... 72,76

1940/41 .................................. 82,70

opaginerad Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Mcij:ts proposition nr 275.

Regl.-år

V8-S1/8

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

öre/tim.

91,92

101,02

106,56

11 9,08

132,55

142,30

För åren 1947/48 och 1948/49 har LK-delegationen för sin del haft att

verkställa framskrivning av den 1945/46 betalda medellönen samt att därvid

även taga ställning till innebörden ur kalkylsynpunkt av de fr. o. m.

hösten år 1947 avtalade eller eljest inträffade lönestegringarna. Dessa lönestegringar

ha inträffat fr. o. m. den 1 september och den 1 november år

1947 samt fr. o. m. den 1 januari år 1948. Härom må i korthet anföras följande.

Den av Iantarbetsgivareföreningen rekommenderade lönehöjningen

fr. o. in. den 1 september 1947 med 15 öre per timme har enligt inhämtade

uppgifter blivit tillämpad i sådan utsträckning, att medellönen åt samtliga

anstallda arbetare höjts med 8,i öre per timme.

Det nya lantarbetaravtalet innefattar en generell lönehöjning fr. o. m. den

1 november 1947 med 20 öre per timme. Därjämte får korrektion göras för

den ökning av de särskilda förmåner, som därutöver tillförsäkrats dels

vissa yrkeskategorier, nämligen 6 öre per timme till skolad rättare och

skolad djurskötare i förmansställning och 25 öre per timme till djurskötare

och arbetare med blandat arbete för ordinarie arbetstid å sön- och helgdagar

samt för arbetstid efter klockan 12 å lördagar och helgdagsaftnar,

dels alla arbetare för utgjord övertid. Den generella lönehöjningen och

nämnda ökning av särskilda förmåner beräknas ha inneburit, att den genomsnittliga

avtalsenliga timlön, som är jämförbar med de för tidigare år

använda avtalslönerna, fr. o. in. den 1 november 1947 blivit som framgår

av följande sammanställning.

Manliga arbetare:

Minimilön

enl. avtal

Till-

kommer

Jämförbar

timlön

Rättare 1

3-2

173-2

Fördräng in. in. .

1-2

154-2

Körkarl m. m.....

1-2

152-2

Arbetare med blandat arbete

. . 153

3-2

156-2

Djurskötare i förmansställning 1

. . 168

10 1

178-1

Djurskötare m. m...

8-1

172-1

Fodermarsk, som utför skoning

.. 169

7-2

176-2

Motorkunnig traktorförare

.. 156

1-2

157-2

Lastbilsförare

1-2

158-2

Slöjdare, smed, maskinskötare

.. 164

1-2

165-2

Enligt avtalet skall, för avveckling av vissa tidigare utgående naturaförmaner

(lågt mjölkpris, lågt bränslepris, sjukkassebidrag, flyttningsbidrag

och fria skjutsar), fr. o. in. den 1 januari 1948 utgå ersättning med 11 öre

per timme till samtliga manliga arbetare, oavsett om och i vad mån de

tidigare utnyttjat dessa förmåner.

Denna ersättning kan inte i sin helhet betraktas som en nu inträffad

arbetskostnadsstegring för jordbruket. Enligt beräkning måste nämligen i

1 Icke skolad.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

hittillsvarande kostnader ha ingått för sjukkassebidrag l,oo öre per timme,

för flyttningsbidrag 0,60 öre och för fria skjutsar 0,40 öre. Vidare har som

kostnad otvivelaktigt ingått den kontanta ersättning, som arbetsgivaren enligt

tidigare avtal haft att utgiva i sådana fall, där mjölk och bränsle icke

tillhandahållits. Denna har beräknats motsvara 0,oö resp. 0,so öre per timme,

utslagen på samtliga arbetare. Sammanlagt uppgå dessa redan tidigare inkalkylerade

kostnader till 2,56 öre per timme. Återstoden av den avtalade ersättningen

eller 8,44 öre per timme, som utgör ersättning för avlösning av

naturaförmånerna lågt mjölkpris och lågt bränslepris, upptages såsom lönehöjning

i kalkylen.

Vad konsumtionsmjölken beträffar har den i kalkylens inkomstsida hittills

värderats till produktmjölkpris, och i kalkylen har för de senaste åren

inlagts en särskild kostnad för den förmån som enligt lantarbetaravtalet

tillförsäkrats arbetarna att inköpa mjölk till ett pris av 20 öre, vilket understiger

produktmjölkpriset. Enligt det nya avtalet skall lantarbetare efter

den 1 januari 1948 erlägga gällande normalpris på konsumtionsmjölk, vilket

pris beräknats utgöra 30,72 öre/kg. Då den av jordbrukarna och lantarbetarna

förbrukade mjölken på inkomstsidan upptagits till detta pris,

kan man på kostnadssidan inräkna hela den häremot svarande lönehöjningen,

utan att kalkylen därigenom blir oriktig.

Vedpriset har under de närmast föregående åren enligt avtalet fastställts

till 8 kr/m’, medan motsvarande normalpris varit 9 kr/m3, vartill kommer

en hemkörningskostnad av 2 kr/m3, varför lantarbetarnas pris varit

3 kr/m3 för lågt. Denna skillnad synes ha haft karaktären av en dold

löneförmån, som inte inkluderats i den kalkylerade arbetskostnaden. Om

man, när den nu framträder öppet, låter den fullt ut slå igenom som en

lönehöjning från den 1 januari 1948, erhålles visserligen ett oriktigt uttryck

för den faktiska arbetskostnadsstegringen i jämförelse med de närmast

föregående åren, eftersom den dolda förmånen strängt taget borde

ha påverkat även dessa års lönekostnader. Detta har dock ingen praktisk

betydelse, då det är frågan om en kalkyl för ett kommande år. Avgörande

är i stället, huruvida en motsvarande "för låg beräkning av naturaförmånerna

bränsle förelegat även under basåret. Skulle så varit fallet, bör den

för basåret kalkylerade timlönen justeras uppåt, samtidigt som den fullständiga

kontantersättningen inräknas i den aktuella lönen fr. o. in. ingången

av 1948. Såsom förut berörts har emellertid en uppjustering av baslönen

redan förut företagits i syfte att eliminera en då förefintlig för låg

värdering av naturaförmånerna, och det har ej klarlagts, att en ytterligare

höjning av baslönen i detta sammanhang bör ske. På grund härav har den

kontantersättning, som nu införts för avlösning av de senaste årens dolda

naturaförmån, upptagits såsom lönehöjning från den 1 januari 1948.

Den efter de härovan gjorda övervägandena framskrivna lönen har befunnits

vara

för 1947 48 ....... 173 72 öre tim.

» 1948/49 ................. 179-57

Den totala arbetskostnaden har av de sakkunniga för utredning rörande

rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in. beräknats

som produkten av den totala arbetsvolymen i nit och rmt och den

genomsnittliga timlönen för manliga arbetare. Därvid har erhållits ett

grundbelopp för arbetskostnaderna, som vad basåret beträffar uppgår till

''107,2 milj. kr, medan det grundbelopp, som framkommit vid de tidigare

beräkningarna för jordbrukskalkylcn, utgjort 864,9 milj. kr. Skillnaden är

4,9 procent.

It Iiihitny till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

Vid prövningen av huruvida storleken (ej utvecklingen) av de framräknade

grundbeloppen borde korrigeras före användningen i jordbrukskalkylen

(såsom kalkylbelopp) eller icke har beräknats, att den vid de räkenskapskontrollerade

jordbruken något högre produktionsintensiteten jämfört

med intensiteten vid samtliga brukningsdelar i riket kunde anses motivera

en reduktion med ca 8 procent. Häremot måste emellertid ställas en

till sin storlek icke preciserbar korrektion i motsatt riktning med hänsyn

till olika natur- och strukturbetingelser samt till arbetets olika grad av

mekanisering.

Med hänsyn till att en så liten skillnad av kalkylbeloppet som den, vilken

genom den nya beräkningen eventuellt kan diskuteras, icke påverkar storleken

av kompensationen genom inträffade kostnadsstegringar i nämnvärd

grad samt till att fullt bärande motiv för en ny precisering av kalkylbeloppet

icke kunnat åstadkommas, ha de sakkunniga ansett att det gamla kalkylbeloppet

793,6 milj. kr. för basåret 1938/39 i princip alltjämt borde bibehållas.

En viss mindre korrektion av kalkylbeloppet har dock ansetts vara

motiverad. Genom de korrektioner, som verkställts beträffande lönerna, har

timlönen för basåret 1938/39 höjts från ursprungligen 64,39 till 66,89 öre. 1

det kalkylbelopp, som tidigare varit fixerat för basåret, torde det vid det

helt skiljaktiga förfaringssätt, som då praktiserades, ej ha räknats med ett

högre löneläge än motsvarande 64,39 öre per timme. Om så varit fallet, skulle

arbetsvolymen ha motsvarat 1 232,5 (793,6 : 0,6439) milj. mt och rmt, medan

arbetsvolymen, därest kalkylbeloppet under basåret bibehålies oförändrat,

vid den nu erhållna högre timlönen endast skulle motsvara 1 186,4 (793,6 :

0,6689) milj. mt och rmt. Bibehålies arbetsvolymen (i stället för kalkylbeloppet)

oförändrad under basåret 1938/39 erhålles ett kalkylbelopp, som sagda

år uppgår till 824,4 milj. kr.

Vid användandet av nyssnämnda kalkylbelopp för basåret 1938/39 och

de utgångspunkter i övrigt, som anförts i det föregående, erhålles följande

resultat, därvid kalkylbeloppen för åren 1939/40—1941/42 korrigerats för

de då onormalt låga skördarna. 1

Regi. år

Timlöner

Kalkylbelopp

Vs—sl/8

öre

Indextal

Milj. kr.

Indextal

1938/39 ......

66-89

100-00

824-4

loo-oo

1939/40 ......

72-76

108-78

1 872-5

105-83

1940/41 ......

82-70

123-64

1 961-3

116-61

1941/42 ......

91-92

137-42

1 1 072-1

130-05

1942/43 ......

........ 101-02

151-02

1 185-3

143-78

1943/44 ......

......106"56

159-31

1 234-5

149-75

1944/45 ......

. . 119-08

178-02

1 362-0

165-21

1945,46 ......

.......132-55

198-16

1 496-4

181-51

1946/47 .......

.... 142-30

212-74

1 582-4

191-95

1947/48 ......

........ 173-72

259-71

1 902-8

230-81

1948/49 .......

........ 179-57

268-46

1 937-4

235-01

Skillnaden mellan

indextalen för

timlönen och

indextalen

för kalkylbe''

loppen ge uttryck för den reduktion av kostnaderna, som uppkommit genom

den beräknade minskningen av arbetskraftsvolymen.

En ytterligare omprövning av de anförda beräkningarna har emellertid

befunnits erforderlig. Det har nämligen visat sig, att en hopvägning av lönerna

för arbetare, tillhörande olika löneformer, med användande av löne
-

1 Med avdrag för besparing genom låga skördar.

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

statistikens uppgifter om antalet arbetare i dessa löneformer såsom vägningstal

kan giva i någon mån missvisande resultat. De i lönestatistiken redovisade

arbetarna uppvisa nämligen en annan fördelning på olika löneformer

samt en annan utveckling av denna fördelning än den, som är utmärkande

för jordbrukets arbetskraft i dess helhet. Företagna beräkningar

ge vid handen, att denna omständighet medfört en starkare höjning av den

beräknade genomsnittliga timlönen än som erhålles, om hänsyn tages till

sammansättningen av jordbrukets arbetskraft i dess helhet. De beräknade

kostnaderna synas härigenom 1945/46 ha höjts med ca 30 milj. kr., vilket

med i huvudsak samma belopp återverkar på de följande åren. I avvaktan

på närmare undersökning rörande nu berörda förhållanden har LK-delegationen

funnit sig i sin beräkning över jordbrukets arbetskostnader böra

upptaga belopp, som för år 1945/46 och följande år med 30 milj. kr. understiga

de ovan anförda.

Med anledning av att priset på mjölk, som levererats till de hos jordbruket

anställda, i kollektivavtalet bestämts till ett lägre pris — 20 öre per liter —

än det i kalkylen angivna priset på hemmaförbrukad mjölk har prisskillnaden,

liksom vid de senaste kalkyltillfällena, upptagits som en tillkommande

arbetskostnad, ökningen av arbetskostnaderna i anledning härav

har för år 1946/47 beräknats till 11,8 milj. kr. För år 1947/48 uppkommer i

anledning av bestämmelserna i det nya kollektivavtalet prisskillanden endast

för tiden september—december, ökningen av arbetskostnaderna för

sagda del av år 1947/48 utgör 5,9 milj. kr.

Kostnadsutvecklingen från basåret 1938/39 blir alltså efter nu nämnda

justeringar följande.

Regi .-år

Vs—31/s

Kalkylbelopp,

milj. kr.

Indextal

1938/39 .......

........ 824-4

100-0

1945/46 .......

1 466-4

177-87

1946/47 .......

1 564-2

189-74

1947/48 ........

. 1 878-7

227-89

1948/49 .......

1 907-4

231-37

10. Räntekostnader.

Räntekostnaderna för produktionsåren 1946/47—1948/49 beräknade enligt

hittills tillämpad metod framgå av följande översikt:

Beräknade räntekostnader år 19A6/47, i9i7/48 och 19A8/49 vid oförändrad

kapitalsumma.

1946/47 1947/48 1948/49

Kapital,

Ränte-

Ränta,

Ränte-

Ränta,

Ränte-

Ränta,

Lånat kapital:

milj. kr

sats,

proc.

milj. kr

sats,

proc.

milj. kr

sats,

proc.

milj. kr

inteckningslån .

1865

3-22

60-10

3-21

59-87

3-21

59-87

övriga lån.....

Eget kapital:

ej belånat fastig-

680

3-91

26-57

3-92

26-63

3-92

26-66

hetskapital...

ej belånat drifts-

1335

3-72

49-66

3-71

49-53

3-71

49-53

kapital......

1 335

4-02

53-66

4-01

53-53

4-01

53-53

Summa

5 215

3-64

189-99

3-63

189-56

3-64

189-59

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Härtill kommer tidigare i kalkylen inlagda 10 milj. kr. i räntekostnader för

ökade investeringar sedan basåret. Fr. o. m. produktionsåret 1948/49 kommer

härtill ytterligare en tillfällig räntekostnad i form av kapitalrabatt, som

fr. o. m. den Vs 1947 av hypoteksbankerna uttages vid utlämnande av nya

lån. Kapitalrabatten uppgår till 1 procent av samtliga nya lån. För produktionsåret

1948/49 beräknas utlåningen till 50 milj. kr., varvid kapitalrabatten

uppgår till 0,5 milj. kr.

Totalt erhålles sålunda följande räntekostnader:

1938/39 1946/47 1947/48 1948/49

Milj. kr................ 202-30 199-99 199-56 200-09

Index................. 100-0 98-9 98-6 98-9

Tabell 19. Jordbrukets kostnader i sammandrag.

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

milj. kr

milj. kr

milj. kr

milj. kr

milj. kr

Handelsgödselmedel............

65''8

121-0

125-9

113-8

120-4

Utsäde ......................

3-2

4-2

8-0

6*5

6-5

Köpfodermedel................

96-6

128-8

129-8

151-4

1273

Maskiner och redskap (avskr. o.

underhåll)..................

76-7

151-5

162-6

173-8

183-2

Kostnader för driv- o. smörj- medel ......................

10-3

32-3

30-2

40-8

51-6

Diverse kostnader ............

103-4

206-4

215-1

221 4

230-7

Ekonomibyggnader............

75-3

120-9

129-2

140-9

142-4

Grundförbättringar............

7-5

10-9

11-4

16-4

16-9

Arbetskostnader ..............

824-4

1 466-4

1564-2

1 878-7

1 907-4

Räntekostnader...............

202-3

201-6

200-0

199-6

200-1

Summa milj. kr

1465 5

2 444 0

2 576-4

2 943 3

2 986-5

Index

100-0

1668

175-8

200-8

203-8

Sammanfattning.

Resultaten av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och

der kunna sammanfattas på följande sätt.

1938/39 1946/47 1947/48

kostna-

1948/49

Kostnader, milj. kr ..............

1465-5

2 576-4

2 943-3

2 986-5

Kostnadsindex ..................

100-00

175-80

200-84

203-79

Inkomster, milj. kr ..............

Basinkomst framskriven medelst

1 366-3

2 340-5

2 565-7

2 609-7

kostnadsindex, milj. kr ........

Kalkylmässigt inkomstunderskott,

1 366-3

2 402-0

2 744-1

2 784-4

milj. kr ......................

—

61-5

178-4

174-7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

165

Bilaga 2.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1946.

I Kungl. Maj :ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och

1937, dels åren 1938 och 1949, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,

vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års

jordbruksutredning och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.

Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj:ts propositioner

246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946 och 280/1947 kompletterats

med liknande undersökningar för åren 1941—1945, verkställda av

statens livsmedelskommission. Sedan kommissionen nu, efter bemyndigande

av Kungl. Maj :t, genom sin statistiska byrå låtit företaga en motsvarande

bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret 1946, framlägges

i det följande en sammanfattande redogörelse för de härvid erhållna

resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter år 1946 kunnat utnyttjas sammanlagt

10 156 av jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade

gårdar. Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående

deklarationsundersökningar, från brukningsdelar, som deltogo i den av

1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen av jordbrukets

driftsförhållanden. Sedan föregående år har antalet undersökta gårdar

minskats med 705, vilka fördela sig tämligen jämnt på olika områden och

storleksgrupper. Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna ej

kunnat avstå vissa deklarationer, som tillhört besvärsärenden eller ärenden

angående skatt för inkomstökning -— den senare skatteformen tillämpas

första gången innevarande år •—- dels av att gårdar bytt ägare eller utlämnats

på arrende, på grund varav de måst uteslutas vid denna bearbetning.

Det skulle kräva omfattande undersökningar för att nu i detalj bedöma

verkningarna av dessa förändringar i primärmaterialets omfattning; de

synas dock icke nämnvärt inverka på jämförbarheten med föregående års

resultat. Deklarationsmaterialets fördelning på olika storleksgrupper inom

vart och ett av de tre huvudområdena har, såsom framgår av tabell 2, endast

obetydligt förändrats sedan föregående år.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser

lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare

deklarationsundersökningarna. Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas

A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels till

siffror per hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord

har arealen ängsmark omräknats till åker med ledning av den offi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—10

10-20

20-30

30-50

50-100

Över

100

liga

Livsmedelskommissionens undersök- ning åren 1938 och 1940.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

186

671

1276

632

483

247

109

3 604

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................

933

1925

1194

239

126

56

15

4 488

Norra Sverige...................

983

1088

319

26

4

1

—

2 421

Hela riket

2102

3 684

2 789

897

613

304

124

10 513

Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1944.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder .........................

204

668

1309

663

534

265

124

3 767

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbvgder..................

922

1863

1172

231

128

58

18

4392

Norra Sverige.....................

1172

1197

353

30

6

—

—

2 758

Hela riket

2 298

3 728

2 834

924

668

323

142

10 917

Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1945.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

199

652

1261

652

525

260

110

3 659

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder..................

920

1806

1154

230

125

57

17

4 309

Norra Sverige.....................

1204

1259

393

31

6

—

—

2 893

Hela riket

2 328

3 717

2 808

913

656

317

127

10 861

Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1946.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

199

605

1207

C07

490

244

104

3 456

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................

874

1683

1086

213

124

48

15

4 043

Norra Sverige...................

1111

1143

368

28

7

—

—

2 657

Hela riket

2184

3431

2 661

848

621

292

119

10156

ciella statistiken uppgifter om avkastningen på åker och äng. För år 1938

har avkastningen under åren 1936—40 lagts till grund och för åren 1944

—46 avkastningen under åren 1941—45. Beräkningen av totalsiffrorna för

riket grundar sig på en för varje särskild storleksgrupp och varje produktionsområde

enligt den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd

uppräkning av självdeklarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet

mellan den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp

och område å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna

inom samma storleksgrupp och område å andra sidan tagits

till utgångspunkt för omräkningen. Det skall vidare här framhållas, att

arealerna enligt 1937 års jordbruksräkning kommit till användning vid

uppräkningen av 1938 års uppgifter, medan 1944 års arealer använts för

1944, 1945 och 1946 års uppgifter. Detta innebär, att här publicerade siffror

för åren 1944 och 1945 komma att i mindre utsträckning avvika från

tidigare publicerade, på grundval av 1937 års arealer beräknade siffror för

opaginerad Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 2. Procentuell tördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrnpper.

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

Samtliga brukningsdelar med över 2

hektar åker enligt 1937 års jordbruks- räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

2-5

5—10

10-20

20-30

10—50

50-100

över

100

liga

22

27

30

11

6

3

1

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

41

37

17

3

1

1

0

100

100

55

35

9

1

0

0

0

Samtliga brukningsdelar med över 2

hektar åker enligt 1944 års jordbruks- räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

19

25

30

12

8

4

2

100

** J ...........

Södra och mellersta Sveriges skogs-

40

37

17

3

2

1

0

100

100

57

34

8

1

0

0

0

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning åren 1938 och

1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

5

19

35

18

13

7

3

100

......... _ . ,

Södra och mellersta Sveriges skogs-

21

43

27

5

3

1

0

100

100

41

45

13

1

0

0

—

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning år 1944 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

5

18

35

18

14

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

21

43

27

5

3

1

0

100

43

43

13

1

0

—

—

100

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning år 1945 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

5

18

35

18

14

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

21

42

27

5

3

1

1

100

42

43

14

1

0

—

—

100

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning år 1946 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

6

18

35

17

14

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

22

42

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige...................

42

| 43

14

1

0

—

—

100

dessa båda år. Dessa ändringar ha emellertid ansetts befogade, då härigenom

enhetligt beräknade och sålunda fullt jämförbara talserier för de tre senast

undersökta åren kunnat framläggas.

Vid bedömningen av föreliggande resultat bör beaktas, att de i undersökningen

ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en

något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än

opaginerad Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna

totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga.

Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de från år till "år

inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter

och icke att ange dessa posters absoluta storlek.

Det bör ytterligare beaktas, att brukningsdelar med mindre än 2 hektar

åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör hänsyn tagas till att

vid upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantprincipen

tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar

vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av

jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till

år än vad som eljest skulle varit förhållandet.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas Abilaga

lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas

för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta

Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de

till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha dessa omräknats

till indextal med 1938 resp. 1945 som bas. I anslutning till A-bilagans

uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål

och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgardsprodukter;

hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin

och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans

till mejeri dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter,

Iisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn in. in.); inkomster av skogsbruk samt

dherse inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare; försäljmng

av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv in. m„ ersättning

tor vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt

arrenden och avgälder. 1

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

ar 1946 beräknats till 2 982,i milj. kronor. Till jämförelse kan

namnas, att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor

och för år 1945 till 2 563,4 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreJigger

salunda en ökning av inkomstsumman med 97,9 procent, medan

ökningen mellan åren 1945 och 1946 uppgår till 16,3 procent.

ZZ den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller

1 bo7,9 milj. kronor till försäljning av animaliska produkter, medan in.

OI?lsterna ay försålda vegetabiliska produkter stanna enligt de bearbetade

självdeklarationerna vid 573,9 milj. kronor. Skogsinkomsterna äro år 1946

av ungefär samma storleksordning eller 587,i milj. kronor. Inkomsterna av

animaliska och vegetabiliska produkter stego mellan åren 1945 och 1946

med ca 10 procent och skogsinkomsterna med icke mindre än 51 procent.

Orsakerna till den kraftiga stegringen i intäkterna från skogsbruket äro

att söka dels i de förbättrade priserna på vissa skogsprodukter efter prisstoppets

upphävande den 1 juli 1946 och dels i de stora avverkningar

och försäljningar, som under år 1946 företogos på grund av den

förestående omläggningen av taxeringsförfarandet. Som "bekant förväntades

allmänt, att vid övergången till det nya skattesystemet inkomstökning

under år 1946 i stort sett skulle lämnas utan beaktande av myndigheterna,

och många jordbrukare koncentrerade därför sina försäljningar

just till detta år. Nämnda förhållande har givetvis icke inverkat enbart

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 16

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1944—1946, milj. kronor.

1938

1944

1945

1946

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

159-4

288-4

271-5

304-3

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

58-5

87-8

90-0

94-1

potatis m. .....................

29-7

55-5

62-6

68-6

hö, halm och grönfoder..........

5*o

8-2

9-1

12-6

Summa vegetabiliska produkter

252-6

439-9

433-2

479-6

hästar och nötkreatur............

106-4

167-2

172-8

191-3

svin och grisar.................

100-5

148-9

143-5

162-4

fjäderfä och ägg.................

23-1

30-8

42-5

50-4

mjölk till mejeri................

246-9

404-0

439-7

469-3

mjölk till enskilda...............

18-1

14-0

17-3

18-9

Summa animaliska produkter

495-0

764-9

815-8

892-3

diverse produkter................

3-7

12-3

10-6

10-1

Summa inkomster av försålda produkter

751-3

1217 1

1259-6

1382-0

Diverse inkomster........................

16-o

21-6

25-2

26-0

därav för körslor......................

7-3

12-9

14-8

15*5

Inkomster av skogsbruk..................

40-0

78-0

68-6

90-0

Arrenden och avgälder...................

8-3

12-1

13-9

19-o

Samtliga kontanta inkomster

815-6

1328-8

1367-3

1517-0

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- bygder.

Inkomster av försålda produkter

24-1

43-4

39-0

45-1

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

0-8

1-9

2-1

1*8

potatis m. m....................

14-8

24-9

29-3

30-9

hö, halm och grönfoder..........

1-7

3-9

3-9

4*5

Summa vegetabiliska produkter

41-4

74-1

74-3

82-3

hästar och nötkreatur............

66-4

105-9

110-6

125-6

svin och grisar..................

62-3

91-7

80-8

87-9

fjäderfä och ägg.................

15-3

19-5

25-5

30-6

mjölk till mejeri.................

124-8

248-0

274-7

292-7

mjölk till enskilda...............

21-4

15-0

16-2

16*3

Summa animaliska produkter

290-2

480-1

507-8

553-1

diverse produkter................

2-6

6’5

6-5

5-3

Summa inkomster av försålda produkter

334-2

6607

588-6

640 7

Diverse inkomster .......................

17-7

29-3

33-o

36-9

därav för körslor......................

12-6

24-7

26-7

30-5

Inkomster av skogsbruk..................

91-9

191-5

192-2

260-8

Arrenden och avgälder...................

6-0

8-3

8-6

9-1

Samtliga kontanta inkomster

449-8

789-8

822-4

947 5

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

0-7

1-2

1-2

1-2

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

—

—

—

potatis m. m....................

1-6

5-5

4-7

5-1

hö, halm och grönfoder..........

1-9

5-0

5*5

5-7

Summa vegetabiliska produkter

4-2

11-7

11-4

12-o

opaginerad Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1944—1946, milj. kronor.

1938

1944

1945

1946

hästar och nötkreatur............

14-3

31-9

31-9

36-6

svin och grisar..................

5-4

8-4

8-0

9-2

fjäderfä och ägg.................

1-4

0-8

1-3

1-8

mjölk till mejeri.................

36-3

107-6

122-5

135-3

mjölk till enskilda...............

12-7

9-2

9-5

9-6

Summa animaliska produkter

70-1

157-9

173-2

192-5

diverse produkter................

1-3

3-6

4-0

3-9

Summa inkomster av försålda produkter

75-6

173-2

188-6

208-4

Diverse inkomster.......................

40-1

57-7

51-4

67-7

därav för körslor.....................

34-2

54-3

47-9

63-9

Inkomster av skogsbruk.................

122-6

126-6

128-3

236-3

Arrenden och avgälder ..................

3-0

5-1

5-4

5-2

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

241-3

362-6

373-7

517-6

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror ..........

184-2

333-0

311-7

350-6

sockerbetor .....................

59-3

89-7

92-1

95-9

potatis m. m....................

46-1

85-9

96-6

104-6

hö, halm och grönfoder..........

8-6

17-1

18-5

22-8

Summa vegetabiliska produkter

298-11

525-7

518-9

573-9

hästar och nötkreatur............

187-1

305-0

315-3

353-5

svin och grisar.................

168-2

249-0

232-3

259-5

fjäderfä och ägg.................

39-8

51-1

69-3

82-8

mjölk till mejeri................

408-0

759-6

836-9

897-3

mjölk till enskilda..............

52-2

38-2

43-0

44-8

Summa animaliska produkter

855-3

1402-9

1 496-8

1 637-9

diverse produkter...............

7-6

22-4

21-1

19-3

Summa inkomster av försålda produkter

1161-1

1951-0

2 036-8

2 231 1

Diverse inkomster.......................

73-8

108-6

109-6

130-6

därav för körslor.....................

54-1

91-9

89-4

109-9

Inkomster av skogsbruk.................

254-5

396-1

389-1

587-1

Arrenden och avgälder..................

17-3

25-5

27-9

33-3

Samtliga kontanta inkomster

1506-7

24812

2 563-4

2 982-1

på skogsinkomsterna; även inkomsterna från försäljningen av t. ex. spannmål

och frövaror och alla andra produkter, som utan större svårighet kunna

hållas i lager, måste ha influerats härav. Det torde därför vara berättigat

att påstå, att inkomstökningen mellan åren 1945 och 1946 blivit

onormalt stor och att en del av denna ökning i realiteten borde ligga mellan

åren 1944 och 1945 och en del mellan åren 1946 och 1947.

Den animaliska produktionen har efter bottenläget under missväxtåren

i början av kriget varit stadd i ständig uppgång, och taxeringsåret 1945

var det första sedan 1940, som kunnat uppvisa en relativt starkare inkomstökning

för animaliska än för vegetabiliska produkter. Det är främst mjölkproduktionen,

som bidragit härtill. Mellan åren 1945 och 1946 ha visserligen

inkomsterna från försålda vegetabilier åter ökat något mer än inkomsterna

från animalier, men med hänsyn till 1946 års undersöknings

sannolika missvisning av ovannämnda taxeringstekniska skäl torde det

opaginerad Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1944—1946. Indextal.

År 1938 = 100

År 1945

= 100

1944

1945

1946

1946

174-2

171-5

189-8

110-7

154-5

164-8

180-3

109-4

162-0

167-7

183-9

109-7

135-0

157-9

163-4

103-4

194-8

171-3

224-8

131-2

162-9

167-6

186-0

111-0

178-9

179-4

198-6

110-7

165-4

175-0

190-6

108-9

167-8

176-1

191-7

108-8

165-1

185-5

208-0

112-1

208-4

209-1

283-6

135-6

175-6

182-8

210-6

115-2

282-1

275-6

289-7

105-1

225-3

247-1

274-7

111-2

229-2

249-5

275-8

110-5

144-0

128-2

168-8

131-6

103-3

104-7

192-9

184-2

150-3

154-9

214-5

138-5

176-3

174-0

192-5

110-6

164-0

175-0

191-5

1094

168-0

175-4

192-2

109-5

147-1

148-4

177-0

119-3

155-6

152-9

230-7

150-9

164-7

170-1

197-9

1163

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter............

Animaliska produkter..............

Samtliga jordbruksprodukter........

Diverse inkomster..................

Skogsbruk.........................

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Vegetabiliska produkter............

Animaliska produkter..............

Samtliga jordbruksprodukter........

Diverse inkomster..................

Skogsbruk.........................

Samtliga kontanta inkomster

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter........

Animaliska produkter..........

Samtliga jordbruksprodukter ....

Diverse inkomster..............

Skogsbruk.....................

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

Vegetabiliska produkter........

Animaliska produkter..........

Samtliga jordbruksprodukter----

Diverse inkomster..............

Skogsbruk.....................

Samtliga kontanta inkomster

vara berättigat att påstå, att återhämtningen i animalieproduktionen fortsatt

även under år 1946. Detta framgar bl. a. av nedanstående uppgifter

över de redovisade kontanta inkomsterna från försäljningen av mjölk till

mejerier och enskilda.

Inkomster av försåld mjölk, milj. kronor.

1938

1944

1945

1946

Till mejerier...

408-0

759-6

836-9

897-3

» enskilda ...

52-2

38-2

43-0

44" 8

Summa

460-2

797-8

879-9

942-1

Denna utveckling återspeglas också av inkomsterna från försålda hästar

och nötkreatur, vilka ökats med 12,i procent mellan de båda senast undersökta

åren, inkomsterna från försålda svin och grisar, som stigit med 11,7

procent och inkomsterna från försäljningen av fjäderfä och ägg, vilka stigit

med 19,5 procent, allt räknat i medeltal för hela riket.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena

föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animallska produkter

i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper

och områden åren 1938 och 1944—1946.

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

År

2—5

5—10

10—20

20—30|30—50

50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1938

15''3

20-o

26-0

33-9

39-0

44-3

45-6

33-6

1944

14-2

18-2

27-1

37-0

41-8

46-8

51-8

36-1

1945

12-4

17-3

25-3

34-7

40-4

45-0

50-4

34-4

1946

12-6

17-4

25-5

34-3

40-9

46-2

50-2

34-7

Animaliska produkter......

1938

1944

82-0

79- 3

80- 3

73-5

72-0

65-7

62-1

60-7

57-3

55-5

52-4

54-1

47-2

65-9

62-8

84-3

1945

86-6

73-2

74-0

64-5

58-9

54-1

48-9

64-8

1946

86-6

81-3

73-8

65-1

58-4

53-1

49-2

64-6

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1938

5-3

7-7

11-6

16-3

21-5

30-7

36-4

12-4

1944

5-7

8-4

13-1

19-0

20-6

32-o

43-8

13-2

1945

5-6

7-3

11-9

16-8

19-8

30-4

48-4

12-6

1946

4-8

7-4

12-2

16-6

22-6

34-7

47-0

12-8

Animaliska produkter......

1938

93-7

91-4

87-9

83-2

77-3

68-8

63-3

86-8

1944

93-1

90-4

85-9

80-2

78''3

65-7

55-3

85-6

1945

93-3

91-6

87-1

82-1

78-8

67-6

51-1

86-3

1946

94-3

91-8

87-2

82-4

76-4

62-9

52-7

86-3

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.....

1938

4-5

4-0

8-0

10-9

5-5

1944

4-0

6-4

9-4

18-0

6-7

1945

4-2

5-5

8-3

14-1

6-1

1946

3-6

4-9

8-9

17-4

5-8

Animaliska produkter......

1938

93-6

94-4

89-7

88-8

92-8

1944

93-7

91-9

88-5

77-0

91-1

1945

93-2

92-9

89-7

80-7

91-9

1946

94-4

93-6

88-9

79-5

92-4

varit i norra Sverige, där den från år 1938 räknat uppgår till 114,5 procent.

För södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder redovisas en ökning

av de kontanta inkomsterna med 110,6 procent, medan för slättbygderna i

samma delar av landet inkomststegringen stannar vid 86,o procent. Såsom

framgår av tabell 3 är det olikheterna i den relativa betydelsen av inkomsterna

från skogen, som orsakat den nyss anförda ordningen. För alla

tre områdena har vidare under denna tid inkomstökningen enligt självdeklarationernas

uppgifter varit avsevärt starkare än utgiftsökningen, och

relationen mellan dessa båda poster har år 1946 varit gynnsammast för

norra Sveriges vidkommande. Såsom framgått av tidigare redogörelser har

norrlandsjordbruket varit dåligt lottat under krigsåren, och det är först

under åren 1945 och 1946, som inkomstökningen i jämförelse med förkrigsläget

överstigit utgiftsökningen i denna del av landet.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse

belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel

av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna:
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vegetabiliska produkter......

Animaliska produkter........

Skogsbruk..................

Diverse inkomster...........

Samtliga kontanta inkomster..

1938

19-8

56-8

16''9

6-5

1000

1944

21-2

565

16-0

6-3

1000

1945

20-2

58-4

15-2

6-2

1000

1946

19-3

54-9

19-7

61

1000

Det framgår av dessa tal, att skogsinkomsternas andel av inkomstsumman

stigit avsevärt under år 1946, och siffran för detta år ligger även over

motsvarande tal för år 1938. Genom skogsinkomsternas stegring ha saval

de vegetabiliska som de animaliska produkternas andelar av inkomstsumman

sjunkit i jämförelse med år 1938 och år 1945.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av

samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder

tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa

betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma

genomgående är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta

Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena,

erhålles följande procentuella fördelning:

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder...........

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder..

Norra Sverige ...................................

Hela riket.......................................

1938

1944

1945

1946

54-1

53-6

53-3

50-9

29-9

31-8

32-1

31-8

16-0

14-6

14-6

17-3

100-0

100-0

1000

100-0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder...........

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder..

Norra Sverige...................................

Hela riket.......................................

64-7 62-4 61-8 62-0

28-8 28-7 28-9 28-7

6-5 8-9 9-3 9-3

100-0 100-0 1000 100-0

Talen utvisa, att norra Sverige — genom de ökade skogsinkomsterna —

hade en avgjort större andel av jordbrukets kontanta inkomster år 1946 än

vid något tidigare tillfälle. Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

har ingen större förändring inträffat under de tre senast undersökta

åren.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder

och betmassa; potatis och rotfrukter; hö och halm m. fl. fodermedel

samt gödselmedel och torvströ; inköp av levande och av döda inventarier;

underhåll av dels byggnader, dels inventarier; diverse driftskostnader (bl. a.

elektrisk ström samt bränn- och smörjolja) jämte räntor. Dessutom ha även

uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning av inventarier samt för

ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande dessa sistnämnda uppgifter

bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke berättiga till aydiag vid

taxeringen, varför desamma kunna antagas vara mindre fullständigt redovisade

i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa poster erhållna

resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser böra dragas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1944—1946, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938

1944

1945

1946

7-5

9-7

9-7

10-6

166-7

288-7

317-2

356-7

26-5

47-9

47-9

51-5

83-7

83-4

87-6

91-4

2-5

4*3

4-8

6-4

12-9

22-0

22-2

23-6

50-6

87-6

87-3

98-8

47-0

82-6

83-3

82-1

22-6

42-6

34-2

41-5

25-8

51-7

50-9

56-5

38-3

66-6

69-1

78-3

80-4

130-4

137-7

145-7

55-1

57-1

54-9

54-4

619-6

974-6

1007-O

1095-5

13-3

9-3

8-1

15-6

20-3

20-4

24-6

32-3

2-4

3-9

4-2

4-7

83-9

152-3

164-4

173-5

12-9

25-8

25-9

28-8

39-1

42-9

45-9

48-4

0-9

1-9

2-5

3-7

5-7

11-3

11-5

12-6

28-9

49-9

51-3

53-5

34-2

59-5

60-4

59-7

11-8

23-1

20-1

26-4

11-9

23-4

24-4

26-7

21-3

40-7

41-1

51-3

37-0

62-9

67-2

71-2

25-5

24-6

23-6

23-0

3155

522-2

542-5

6835

4-8

6-2

6-o

9-4

12-5

11-6

15-4

26-8

1-2

1-8

2-o

2-2

63-4

87-4

89-5

103-4

5-3

9-6

9-4

10-7

7-2

12-2

13-7

15-2

0-5

0-8

0-6

1-0

7-1

13-9

11-8

13-7

7-7

15-4

15-o

15-8

13-9

23-3

24-1

26-3

6-1

10-9

9-3

12-3

4-0

7-4

6-9

7-8

10-4

18-2

17-2

22-3

19-3

29-4

30-1

33-4

8-8

9-3

8-6

8-4

164-9

239-6

238-2

272-5

1-6

1-9

1-6

3-6

6-5

6-1

5-7

9-7

opaginerad Kontrollera mot PDF

175

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1944—1946, milj. kronor.

1938

1944

1945

1946

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

11-1

15-4

15-9

17-5

Arbetslöner.............................

314-0

528-4

571-1

633-6

Inköp av förnödenheter

44-7

83-3

83-2

91-0

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

130-0

138-5

147-2

155-0

potatis och rotfrukter...........

3-9

7-0

7-9

11*1

hö, halm m. fl. fodermedel......

25-7

47-2

45-5

49-9

gödselmedel och torvströ........

87-2

152-9

153-8

166-1

Inköp av levande inventarier............

95-1

165-4

167-8

168-1

Inköp av döda inventarier...............

40-5

76-6

63*6

80-2

Underhåll av inventarier................

41-7

82-5

82-2

91-0

Underhåll av byggnader.................

70-0

125-5

127-4

151-9

Diverse driftskostnader..................

136-7

222-7

235-0

250-3

Räntor.................................

89-4

91-0

87-X

85-8

Samtliga kontanta utgifter

1090-0

1 736 4

1787-7

19515

Nyuppsättning av inventarier............

19-7

17-4

15-7

28-6

Ny-, till- eller ombyggnad...............

39-3

38-1

45-7

68-8

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1944—1946. Indextal.

År 1938 = 100

År 1945

= 100

1944

1945

1946

1946

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.............................

173-2

190-2

214-0

112-5

Inköp av förnödenheter.................

139-2

141-9

153-0

107-8

Inköp av levande och döda inventarier ...

179-8

163-6

177-4

105-2

Underhåll av inventarier och byggnader ..

184-6

187-4

210-6

112-4

Diverse driftskostnader...................

162-1

171-2

181-1

105-8

103-7

99-6

98-8

99-2

Samtliga kontanta utgifter

1573

1625

176-8

108-8

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arbetslöner.............................

181-6

193-0

206-9

105-5

Inköp av förnödenheter.................

150-5

156-6

168-0

107-2

Inköp av levande och döda inventarier ...

179-9

175-4

187-5

106-9

Underhåll av inventarier och byggnader . .

192-7

197-1

234-4

118-9

Diverse driftskostnader..................

169-8

181-4

192-3

103-0

96-8

92-6

90-3

97-5

Samtliga kontanta utgifter

1655

172-0

185-0

107-6

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

137-8

141-0

163-0

115-5

Inköp av förnödenheter.................

187-0

182-1

203 i

111-5

Inköp av levande och döda inventarier ...

171-1

167*0

193-2

115-7

Underhåll av inventarier och byggnader . .

177-5

167-5

209-5

125-1

Diverse driftskostnader..................

152-6

156-1

173-2

110-9

Räntor.................................

105-1

97-8

96-6

97-7

Samtliga kontanta utgifter

154 7

1538

1759

1144

Hela riket.

Arbetslöner.............................

168-3

181-9

201-8

111-0

Inköp av förnödenheter.................

147-1

150-1

162-3

108-1

Inköp av levande och döda inventarier ...

178-5

170-7

183-2

107-3

Underhåll av inventarier och byggnader . .

186-1

187-7

217-5

115-9

Diverse driftskostnader..................

162-9

171-8

183-1

106-5

Räntor.................................

101-9

97-4

96-1

98-6

Samtliga kontanta utgifter

159 3

164-0

1790

109-2

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storieksgrupper och områden åren 1938 och

1944—1946.

Storieksgrupper, hektar åker

År

2-5

5-10

10—20

20—30

30—50

50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1938

13-2

17-1

21-3

25-6

28-4

32-2

38-6

26-9

1944

13-2

17-6

24-0

28-7

32-2

35-7

40-3

29-6

1945

12-7

18-0

24-9

30-6

34-7

39-2

42-3

31-5

1946

12-2

16-1

25-1

30-8

35-6

40-7

46-2

32-6

Räntor....................

1938

8-2

8-5

8-5

9*3

10-2

10-4

7-3

8-9

1944

5*1

5-8

5-4

6-1

6-3

6-5

5-6

5-9

1945

4-4

5-5

5-o

5-6

5-8

6-0

5-3

5-4

1946

3-9

5-2

4-5

4-9

Öl

5-3

5-2

5-0

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

1938

19-9

23-6

27-3

29-4

32-6

36-8

41-1

26-6

1944

21-8

25-7

30-4

32-7

38-1

38-8

45''I

29-2

1945

20-5

26-5

31-7

35-7

40-1

43-1

47-8

30-3

1946

20-2

25-5

31-8

34-5

39-5

44-5

43-5

29-7

Räntor....................

1938

7-0

7-7

8-1

8-9

10-4

10-2

7-5

8-1

1944

3-7

4-1

4-7

5-7

5-9

7-5

6-5

4-7

1945

3-4

3-7

4-3

5-5

5-7

7-0

5-7

4-3

1946

3-0

3-3

4-0

4-5

4-8

6-4

6o

3-9

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1938

39-5

40-9

43-0

48-4

40-9

1944

33-4

360

42-4

48-1

36-5

1945

34-7

37-0

42-3

49-5

37-6

1946

35-4

36-5

42-5

55-2

37-9

Räntor....................

1938

5-5

6-0

6-4

3-7

5-7

1944

3-8

4-1

3-7

3-8

3-9

1945

3-6

3-9

3-4

2-6

3-6

1946

3-0

3-2

3-1

2-4

3-1

Hela riket.

Arbetslöner................

1938

26-9

26-2

25-4

27-2

29-4

33-2

390

28-8

1944

25-1

26-2

28-0

30-2

33-4

36-3

40-9

30-4

1945

24-8

26-8

28-9

32-3

35-9

39-9

43-1

31-9

1946

25-2

25-9

29-2

32-5

36-5

41-5

45-9

32-5

Räntor....................

1938

6-6

7-5

8-1

9-0

10-1

10-3

7-3

8-2

1944

4-0

4-6

5-0

6-0

6-2

6-6

5-7

5-2

1945

3-7

4-2

4-6

5-5

5-8

6-1

5-4

4-9

1946

3-2

3-8

4-2

4-8

5o

5-5

5-3

4-4

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena

i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1946 ha uppgått

till sammanlagt 1 951,5 milj. kronor, vartill komma ytterligare 28,6 milj.

kronor för nyuppsättning av inventarier och 68,8 milj. kronor för ny-, tilloch

ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna

år 1938 till 1 090,o milj. kronor, varför ökningen utgör 861,5 milj. kronor

eller 79,o procent. Mellan åren 1945 och 1946 ha de kontanta utgifterna stigit

med 163,8 milj. kronor eller 9,2 procent. Mellan åren 1938 och 1946 har

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

177

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1938 och 1944—1940.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5;

5—10

10—20

20—30

30—50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1938

418

390

372

376

369

350

386

375

slättbygder

1914

733

662

637

614

612

577

623

625

1945

767

700

652

631

625

610

626

643

1946

828

744

718

699

709

704

693

714

Södra och mellersta Sveriges

1938

423

392

364

347

340

325

335

376

skogs- och dalbygder

1944

820

742

648

572

570

510

495

679

1945

852

776

671

591

584

517

567

707

1946

995

897

775

679

675

606

594

816

1 Norra Sverige.............

1938

562

462

395

462

,

486

1944

823

712

644

640

.

735

1945

863

722

660

742

.

761

1946

1190

1016

909

987

•

•

1056

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

322

285

264

274

275

276

335

285

slättbygder

1944

525

449

425

436

457

454

520

458

1945

535

454

436

449

470

490

539

474

1946

579

478

469

487

524

553

578

516

Södra och mellersta Sveriges

1938

288

261

245

255

263

290

288

264

skogs- och dalbygder

1944

515

454

417

412

439

440

445

449

1945

534

471

433

415

452

436

517

466

1946

571

502

471

455

499

508

521

502

Norra Sverige.............

1938

369

289

252

304

.

,

.

312

i 1944

570

447

415

473

.

.

486

1945

562

439

430

525

.

485

| 1946

655

502

485

574

•

653

utgiftsökningen varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader

samt för arbetslöner, vilka båda poster stigit med 117,5 respektive 101,8

procent. Mellan de båda senast undersökta åren, 1945 och 1946, har utgiftsökningen

varit starkast för posten underhåll av inventarier och byggnader,

vilken stigit med 15,9 procent. Även arbetskostnaderna ha stigit kraftigt,

vilket torde sammanhänga med dels de stora skogsavverkningarna under år

1946 och dels de höjda arbetslönerna. Ränteutgifterna, vilka stego under de

första krigsåren, ha år 1946 sjunkit med 3,9 procent i jämförelse med år

1938 och med 1,4 procent i jämförelse med år 1945.

De nu anförda talen avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena

föreligga emellertid viktiga olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit

starkast i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma

från år 1938 räknat uppgår till 85,o procent. För slättbygderna i södra och

mellersta Sverige redovisas en ökning av de kontanta utgifterna med 76,8

procent och för norra Sverige en ökning med 75,9 procent. En karakteristisk

skillnad mellan södra och norra Sverige föreligger beträffande arbetslönerna,

för vilka ökningen i norra Sverige endast är 63,o procent, medan densamma

i södra och mellersta Sverige uppgår till 114,o procent i slättbygderna

och 106,9 procent i skogs- och dalbygderna. Den förhållandevis ringa

ökningen av denna kostnadspost i norra Sverige torde sammanhanga med

att en mycket stor andel av arbetet både i själva jordbruket och i skogen

utföres av ägaren och hans familjemedlemmar. Den kraftiga ökningen av

12 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika stor
ieksgrupper

och områden åren 1938 och 1941—1916. Indextal: 193S = 100.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5-10

10-20 20-30 30—50 50-100

1

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1044

175-6

169-8

171-3

163-1

165-9

164-6

161-4

166-4

slättbygder

1945

183-7

179-ä

175-2

167-6

169-4

174-2

162-2

171-3

1946

198-3

190-8

192-9

185-9

192-4

200-9

179-4

190-2

Södra och mellersta Sveriges

1944

194-1

189-1

177-8

161-8

168-0

157-0

147-8

180-3

skogs- och dalbygder

1945

201-7

197-6

184-2

170-3

172-0

159-2

169-4

187-8

1946

235-5

228-7

212-9

195-6

198-7

183-8

177-3

216-8

Norra Sverige.............

1944

146-4

154-4

163-1

138-6

151-4

1945

153-6

156-4

167-2

160-7

156-7

1946

211-7

220-2

230-3

213-6

.

217-5

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1944

163-0

157-4

161-2

159-5

166-1

164-4

155-1

160-6

slättbygder

1945

166-1

159-3

165-0

164-2

170-8

177-3

160-9

166-1

1946

179-9

167-8

177-5

178-1

190-2

200-2

172-7

180-8

Södra och mellersta Sveriges

1944

179-1

174-1

170-1

161-0

166-8

151-0

154-6

170-0

skogs- och dalbygder

1945

1658

180-7

176-9

163-0

171-8

150-3

1798

176-7

1946

193-7

192-2

192-3

178-6

189-6

175-0

180-9

190-4

Norra Sverige..............

1944

154-5

154-9

164-8

155-6

155-8

1945

152-3

152-2

171-1

172-9

155-6

1946

177-4

173-9

192-8

188-8

178-4

inkomsterna av försalda jordbruksprodukter i norra Sverige motsvaras av

en likaledes förhållandevis kraftig stegring av utgifterna för inköpta förnödenheter

inom detta område.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning

av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars

resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare

belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter

till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av tabell 9 och av indextalen i tabell 10, att såväl den absoluta

som den relativa inkomstökningen per arealenhet mellan förkrigsåret

1938 och år 1946 i södra och mellersta Sverige som regel varit större

vid små än vid medelstora och stora brukningsdelar. Då samtidigt ökningen

av de kontanta utgifterna för inkomsternas förvärvande icke visat en lika

markerad tendens, måste detta innebära en förbättring av de små brukningsdelarnas

ekonomiska ställning i relation till de störres. I norra Sverige

framträder icke samma tendens.

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,

att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i

allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa

fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda

området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,

medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis

liten. Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbru
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 275.

179

Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruks
fastighet

inom olika storieksgrupper och områden åren 1938 och 1914—1946.

År

Storieksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

CO

1

O

7Q

30-50

50-100

över

100

liga

Inkomster av försålda vegeta-

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

58

70

91

119

135

144

155

116

slättbygder

1944

92

108

159

211

238

249

291

207

1945

86

109

153

204

235

250

291

204

1946

94

118

168

221

270

293

307

226

Södra och mellersta Sveriges

1938

15

22

32

45

57

80

94

34

skogs- och dalbygder

1944

30

44

62

82

87

129

169

64

1945

32

39

59

75

90

121

223

64

1946

30

43

66

81

in

159

225

71

Norra Sverige.............

1938

6

6

14

23

.

8

1944

13

23

35

62

24

1945

15

22

34

51

#

#

23

1946

15

22

38

69

.

.

25

Inkomster av försålda anima-

liska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

308

281

255

232

210

180

183

228

slättbygder

1944

547

477

422

354

327

279

265

360

1945

600

513

447

378

343

301

282

384

1946

647

548

488

420

385

336

301

420

Södra och mellersta Sveriges

1938

265

262

248

230

206

181

164

243

skogs- och dalbygder

1944

492

471

406

344

331

264

213

413

1945

525

495

430

366

355

269

236

436

1946

576

539

473

404

374

287

253

476

Norra Sverige.............

1938

121

146

160

190

.

141

1944

309

334

324

266

.

320

1945

339

371

356

293

.

.

.

353

1946

387

413

379

317

•

•

393

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1938

24

20

17

15

14

16

29

18

slättbygder

1944

56

46

38

33

28

32

40

37

1945

46

47

35

31

26

36

21

32

1946

46

50

43

41

34

44

45

42

Södra och mellersta Sveriges

1938

108

87

67

53

57

44

63

77

skogs- och dalbygder

1944

235

187

151

120

121

83

84

165

1945

233

197

150

121

100

90

75

165

1946

328

268

202

162

143

112

78

225

Norra Sverige.............

1938

287

241

183

228

247

1944

285

254

223

199

257

1945

306

239

211

316

.

261

1946

532

467

413

512

.

.

482

ket, som höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som

redovisas för det övriga Sverige.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell It, i vilken

inkomsterna i kronor per liektar jordbruksjord av vegetabiliska och

animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt

redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade

per hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel

och torvströ samt för räntor.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastig
het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1944—1916.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5—10

10-20

20—30

30—50

50-100

över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1938

43

49

56

70

78

88

129

77

slättbygder

1944

69

79

102

125

147

162

209

136

1945

68

82

108

138

163

192

228

149

1946

71

77

118

150

186

225

267

168

Södra och mellersta Sveriges

1938

57

62

67

75

86

107

119

70

skogs- och dalbygder

1944

112

117

127

135

167

171

200

131

1945

109

125

137

148

181

188

248

141

1946

116

128

150

157

197

226

226

149

Norra Sverige.............

1938

146

118

108

147

128

1944

191

161

176

227

177

1945

195

162

182

260

182

1946

232

183

206

317

211

Inköp av kraftfoder och

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1938

54

48

42

39

35

28

36

39

slättbygder

1944

57

49

43

38

37

32

34

39

1945

64

52

44

40

37

34

36

41

1946

74

57

47

42

39

36

33

43

Södra och mellersta Sveriges

1938

38

34

33

31

28

27

24

33

skogs- och dalbygder

1944

45

40

36

32

30

28

22

37

1945

53

42

38

32

30

25

29

40

1946

57

45

40

32

31

28

28

42

Norra Sverige.............

1938

17

12

12

19

15

1944

31

22

21

17

25

1945

34

25

23

23

28

1946

38

28

25

22

El

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

1938

25

24

24

25

23

21

23

23

slättbygder

1944

44

41

41

42

42

40

40

41

1945

47

42

41

41

41

40

40

41

1946

48

44

45

46

46

46

46

46

Södra och mellersta Sveriges

1938

28

25

23

23

20

21

18

24

skogs- och dalbygder

1944

53

46

41

36

36

38

28

43

1945

53

46

41

37

38

36

44

44

1946

55

48

44

43

41

39

40

46

Norra Sverige.............

1938

18

15

12

13

15

1944

37

30

25

27

31

1945

36

29

24

26

31

1946

39

30

25

26

32

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

1938

26

24

22

25

28

29

24

25

slättbygder

1944

27

26

23

27

29

29

29

27

1945

23

25

22

25

27

29

29

26

1946

23

25

21

24

27

30

30

26

Södra och mellersta Sveriges

1938

20

20

20

23

27

30

22

21

skogs- och dalbygder

1944

19

19

20

24

26

33

29

21

1945

18

17

19

23

26

30

29

20

1946

17

17

19

20

24

32

31

20

Norra Sverige.............

1938

20

17

16

11

18

1944

22

18

16

18

19

1945

20

17

15

14

18

1946

20

16

15

14

•

.

.

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

181

Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1944—1946,

milj. kronor.

Nettointäkter av

Samtliga

netto-

intäkter

År

jordbruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs-

kapital

verksamhet

Södra och mellersta Sveriges

1938

254-5

25-9

20-6

310-9

slättbygder

1944

438-3

40-7

25-3

516-0

1945

445-3

39-2

24-1

517-9

1946

508-0

39-8

23-4

584-0

Södra och mellersta Sveriges

1938

204-5

26-6

12-8

252-4

skogs- och dalbygder

1944

375-7

42-0

18-9

451-4

1945

388-s

43-8

17-7

463-6

1946

476-0

43-3

18-0

552-2

Norra Sverige.............

1938

128-7

30-9

5-5

168-0

1944

200-2

51-7

8-1

270-2

1945

211-9

52-1

7-8

281-4

1946

321-0

55-8

8-1

396-4

Hela riket.................

1938

587-7

83-4

38-9

731-3

1944

1014-2

134-4

52-3

1 237-6

1

1945

1 046-0

135-1

49-6

1 262-9

1946

1305-6

138-9

49-5

1 532-6

Indextal. År 1938 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

1944

172-2

157-3

122-4

163-0

slättbygder

1945

175-0

151-7

116-9

166-6

1946

199-6

154-0

113-2

187-9

Södra och mellersta Sveriges

1944

183-7

158-0

148-4

178-8

skogs- och dalbygder

1945

190-1

164-5

139-0

183-7

1946

232-7

162-7

141-6

218-8

Norra Sverige.............

1944

155-5

167-4

147-0

160-9

1945

161-7

168-6

140-2

167-6

1946

250-0

180-7

146-6

236-0

Hela riket.................

1944

172-6

161-2

134-4

169-2

1945

178-0

162-1

127-4

172-7

1946

222-1

166-7

127-2

209-6

Indextal. År 1945 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

1946

114-1

101-5

96-9

101-8

112-8

119-1

skogs- och dalbygder.....

1946

122-4

98-9

Norra Sverige.............

1946

151-8

107-2

104-6

140-8

Hela riket.................

1946

124-8

102-9

99-9

121-4

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan

olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger

med växande egendomsstorlek och är vidare störst inom slättbygderna och

minst i norra Sverige. Inkomsterna av skogsbruk äro givetvis störst i norra

Sverige, något mindre i skogs- och dalbygderna samt minst inom slättbygderna

i södra och mellersta Sverige. Denna ordningsföljd har blivit särskilt

markerad år 1946.

Arbetslönerna per hektar jordbruksjord ha stigit starkast i norra Sverige

samt vid de största egendomarna i södra och mellersta Sverige. Beträffande

brukningsdelar med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad

i arbetskostnader mellan norra Sverige å ena och södra och mellersta

opaginerad Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1944—1946.

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2-5

5—10

10-20

20—30

30—50

50—100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

1938

783

1 225

1691

2 271

2 974

3 948

4 909

slättbygder

1944

1569

2 394

3 509

4 446

5 495

7 301

13 519

1945

1615

2 545

3 416

4218

5 090

6 283

9 374

1946

1 6ö3

2 746

3 907

5 001

6 327

8516

14 831

Södra och mellersta Sveriges

1938

998

1318

1715

1 864

2 449

1 772

1 473

skogs- och dalbygder

1944

2 001

2 920

3 646

3 969

4 842

3 955

4 869

1945

1987

2 902

3 526

4 028

4188

3 477

2 406

1946

2 455

3 664

4 564

5 345

6 049

4 979

5 951

Norra Sverige............

1938

1257

1614

1870

3 435

1944

1861

2 800

3 525

3 421

1945

1949

2 796

3 390

4 481

1946

2 953

4 660

6 149

10 275

.

Sverige å andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per

nektar jordbruks]ord i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse

för brukningsdelar av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare

studium av tabellmaterialet visar även en viss sam variation mellan å

ena sidan inkomsterna av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna.

Jordbrukarnas nettointäkter och jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en

bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.

Härutöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas

nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats

till totalsiffror för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats i kronor

per hektar jordbruks]ord och per brukningsdel. Huvudresultaten av denna

del av undersökningen redovisas i tabell 13.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med

122,i procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1945 och 1946 har en

mycket kraftig ökning inträffat huvudsakligen genom stora virkesförsäljningar,

nämligen med 24,s procent. Sedan år 1938 har ökningen varit starkast

i norra Sverige, där den uppgått till 150,o procent, och svagast på slättbygderna

i södra och mellersta Sverige, där den uppgått till 99,6 procent.

För skogs- och dalbygderna, som fram till år 1945 haft den kraftigaste stegringen,

redovisas för år 1946 en ökning med 132,7 procent.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha

även beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som

enligt självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa

beräkningar ha verkställts pa sa sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats

med ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Delta

sistnämnda belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom

tillgång redovisade värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda

inventarier samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har

man vid den nu senast utförda undersökningen utgått från en räntefot av

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

3 procent för fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och

lager. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell 14.

Det framgår av denna, att jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster i slättbygderna

samt skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige ungefär

fördubblats under krigsåren fram till år 1944. I norra Sverige däremot

har ökningen i allmänhet intill år 1944 varit betydligt mindre. Under år 1945

sjunka de beräknade arbetsinkomsterna något, särskilt vid de större gårdarna

i södra och mellersta Sverige, och år 1946 stiga de åter.

Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande

beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarefamiljen.

Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna

— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 8 april 1948.

Statens livsmedelskommission

Statistiska byrån

OTTO ZETTERBERG

Åke Anderson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindextal

187

År och månad

Socialstyr:s

index för

livsm.p. i

hush.-budg.

[1935 = 100)

Prisförändringar sedan år 1935 på vissa

varor enligt socialstyrelsens prisstatistik

(1935 = 100)

Kommerskollegii index

för (1935 = 100)

Mjölk1

Mejeri-

smör

Mjöl

Bröd

Nötkött,

stek

Färskt2

sidfläsk

Potatis

Anim.

livsmedel

Veget.

livsmedel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ............

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

104

102

98

102

101

108

no

107

104

101

105

102

1937 ............

108

107

in

no

107

107

in

in

108

107

117

102

1938 ............

in

112

116

114

109

no

124

113

113

104

112

105

1939 ............

116

117

122

113

113

120

128

119

120

105

114

106

1940 ............

132

127

138

118

130

129

144

157

140

131

148

135

1941............

151

139

161

121

141

171

188

142

176

157

164

146

1942 ............

162

134

170

125

139

182

198

202

186

181

175

213

1943 ............

160

134

170

127

138

185

213

160

194

187

175

229

1944 ............

160

135

170

126

137

177

218

162

194

189

176

224

1945 .............

158

135

170

123

137

177

212

175

190

185

180

218

1946 .............

160

137

170

133

139

179

220

196

191

182

182

179

1947 .............

167

151

191

146

145

173

218

209

203

196

191

157

158

135

170

130

137

168

212

172

186

180

179

207

158

135

170

131

137

168

212

177

186

181

180

213

157

135

170

131

138

168

212

183

185

181

181

213

159

135

170

131

138

185

223

202

190

181

182

213

159

135

170

131

138

185

223

229

190

183

183

191

161

135

170

131

138

185

223

225

191

186

183

191

160

135

170

131

138

185

223

217

191

184

183

157

159

135

170

131

138

185

223

217

192

179

180

154

161

140

170

131

138

185

223

194

194

178

182

151

161

140

170

140

140

185

223

182

194

180

183

153

161

140

170

140

141

175

223

178

194

183

184

153

december . ..

161

140

170

140

141

175

223

178

198

183

184

153

1947 januari......

160

146

191

140

141

164

212

183

201

190

185

152

februari.....

162

146

191

140

142

164

212

191

198

192

186

! 158

mars........

165

146

191

140

142

164

212

225

196

195

187

158

april........

165

146

191

140

142

164

212

230

195

198

187

159

165

146

191

140

142

177

212

227

195

200

190

162

juni........

166

155

191

140

142

177

212

216

195

203

190

162

juli.........

166

155

191

140

142

177

212

206

197

196

188

158

augusti.....

167

155

191

140

143

177

212

179

197

193

191

154

september.. .

172

155

191

159

147

177

229

227

210

193

196

153

oktober .....

172

155

191

159

151

177

229

211

215

195

196

154

november . . .

172

155

191

159

152

177

229

207

217

196

197

154

december . ..

172

155

191

159

152

177

229

208

217

197

197

154

1948 januari.....

180

155

194

173

152

177

229

212

217

199

198

154

februari.....

180

155

194

173

152

177

229

202

218

205

198

159

mars........

180

155

194

173

152

177

229

204

218

1 210

198

159

1 Indextalen baseras fr. o. m. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk. — 2 Fr. o. m. mars

1943 följer indextalen priset för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag,

År och månad

Avräkningspriser

med mejerileve- rantörer å mjölk

exkl. efter- likvider 1

Konsum

tions-

mjölk3

Produkt-

mjölk,

produ-

centpris*

Slakteriernas avräknings- priser till jordbrukare å

Ägg7

exkl.

prod.-

bidr.

inkl.

prod.-

bidr.

Stor-

boskap*

Större

kalv5

Svin5

1935 ............

1936 ............

1937 ............

;

•

21

22

9-2

10-o

94

96

137

144

no

118

114

127

•

23

10-8

96

160

122

138

1938 ............

•

*

24

11-3

97

161

135

136

1939 ............

16-5

•

25

12-5

115

179

135

138

1940 ............

17-5

27

15-5

127

203

158

163

1941............

20-7

22-0

30

19-1

176

266

195

220

1942 ............

23-0

24-6

29

19-5

194

282

207

261

1943 ............

22-9

24-3

29

18-9

195

279

206

281

1944 ............

23-1

246

29

19-3

193

282

233

295

1945 .............

23-3

24-8

29

19-4

182

278

226

293

1946 .............

23-9

25-4

30

19-8

181

315

240

295

1947 .............

25-7

27-1

33

21-4

183

321

247

311

1946 januari.....

24-5

26-1

29

19-5

177

269

223

315

februari.....

23-9

25-5

29

19-4

177

268

223

295

mars.......

24’l

25-7

29

19-8

177

276

224

241

april.......

24-1

25-4

29

19-4

178

314

233

258

maj........

23-6

24-9

29

19-0

180

330

243

247

juni........

23-1

24-4

29

19-5

181

339

253

286

juli.........

23-0

24-3

29

19-3

187

344

253

302

augusti.....

23-0

24-3

29

19-5

183

344

253

316

september...

23-6

24-9

30

19-8

183

322

248

320

oktober .....

24-8

26-5

30

21-0

180

315

239

320

november ...

25-7

27-4

30

21-2

180

318

239

320

december....

25-2

26-9

30

20-6

185

341

252

320

1947 januari.....

25-1

26-7

32

20-6

182

348

247

280

februari.....

24-9

26-5

32

20-8

185

339

238

300

mars........

24-7

26-3

32

20-6

188

318

233

319

april........

24-7

26-0

32

20-1

180

308

233

274

maj........

24-2

25-5

32

19-4

180

308

233

295

juni........

23-8

25-1

33

20-3

179

308

237

301

juli.........

23-8

25-2

34

20-2

181

303

251

325

augusti.....

24-0

25-3

34

20-0

180

306

257

325

september...

27-0

28-4

34

24-2

191

315

260

329

oktober.....

28-0

29-6

34

25-0

191

324

260

330

november ...

28-7

30-2

34

24''S

192

334

258

330

december . ..

28-2

29-8

34

24-8

194

337

256

330

1948 januari.....

28-9

34

195

338

256

330

februari.....

29-0

34

197

341

257

330

mars.......

34

198

343

253

322

april........

205

351

248

280

Pris till producent for 3''5 % Pa klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid

ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2 0 öre/kg och därefter 4 6 öre/ko.

Priserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått till

, ’ öre,kS för 1942, till 0-40 öre/kg för 1943, till 0-41 öre/kg för 1944, till 055 öre/kg för 1945 och

l.Hb samt till 0‘63 öre/kg för 1947. För åren före 1942 saknas uppgifter om efterlikvider. — 2 Pris

per liter enligt Socialstyrelsens detaljprisnoteringar. — 3 Beräknat pris till producenter efter avdrag

av mejerikostnader samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag

— samt exkl. skummjölksvärde. — * Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — 6 Klass I.

— Svensk äggnotering, nettopris till producenten. Under tiden 24 sept 1941—31 dec. 1945 under

tiden 9 sept. 1946—6 jan. 1947 samt under tiden 8 sept. 1947—4 april 1948 av staten fastställda

normalpriser

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 2 (forts.)- Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

189

År och månad

Höst- vete1 1

Vår-

vete1

Råg1

Korn,

2-rads1

Havre,

vit2

Mat-

ärter,

gula3

Majs1

Pota-

tis6

Vete- kli6

Kraft-

foderbl.

7

16-69

15-59

13-13

12-15

25-33

1

15-51

8-28

12-85

17-33

17-01

15-92

13-75

12-77

21-21

15-93

8-53

13-70

18-23

19-60

18-29

18-22

15-58

20-79

16-33

9-02

14-38

19-11

18-85

17-27

15-81

13-62

19-90

16-83

8-66

13-90

19-45

17-99

17-29

14-55

13-03

27-81

18-61

9-03

13-39

21-41

23-30

23-29

22-71

20-41

43-19

18-50

13-67

16-89

23-50

26-00

26-00

24-60

22-30

50-07

23-71

13-66

16-50

25-13

26-60

28-20

26-20

24-80

21-10

47-78

25-33

21-73

16-78

30-92

26-08

27-48

25-08

23-08

18-88

42-78

25-00

13-80

18-08

32-84

26-70

28-70

25-70

23-24

19-03

37-36

25-00

16-18

18-50

»32-87

26-80

28-80

25-80

22-63

19-03

35-33

25-00

16-97

19-00

»33-82

26-59

28-70

26-04

22-63

19-03

36-08

25-00

17-87

19-00

»35-04

27-47

30-06

27-47

24-68

20-03

39-08

25-12

18-64

19-67

36-00

26-70

28-70

25-70

22-75

19-15

36-00

25-00

15-44

19-00

34-05

26-ss

28-85

25-85

22-95

19-35

—

25-00

16-00

19-00

34-25

27-00

29-00

26-00

23-15

19-55

—

25-00

17-29

19-00

34-45

27-15

29-15

26-15

23-30

19-70

—

25-00

19-18

19-00

34-65

27-30

29-30

26-30

23-30

19-70

—

25-00

22-88

19-00

34-85

27-40

29-40

26-40

»23-30

»19-70

—

25-00

23-50

19-00

35-00

9 27-40

»29-40

»26-40

»23-30

»19-70

—

25-00

25-83

19-00

25-75

28-00

25-75

21-80

18-20

—

25-00

16-35

19-00

25-85

28-10

25-85

21-95

18-35

35*63

25-00

15-07

19-00

36-oo

26-00

28-25

26-00

22-15

18-55

36-05

25-00

13-67

19-00

36-00

26-15

28-40

26-15

22-35

18-75

36-22

25-00

14-31

19-oo

36-00

26-30

28-55

26-30

22-55

18-95

36-50

25-00

14-92

19-oo

36-00

26-45

28-70

26-45

22-75

19-15

36*50

25-00

16-83

19-oo

36-00

26-60

28-85

26-60

22-95

19-35

36-50

25-00

17-98

19-oo

36-00

26-75

29-00

26-75

23-15

19-55

—

25-00

20-88

19-00

36-00

26-90

29-15

26-90

23-30

19-70

—

25-oo

19-00

19-oo

36-00

27-05

29-30

27-05

23-30

19-70

—

25-00

18-67

19-00

36-00

27-15

29-40

27-15

»23-30

»19-70

—

25-00

17-00

19-00

36-00

»27-15

»29-40

»27-15

»23-30

»19-70

—

25-00

23-91

19-oo

36-00

28-00

31-00

28-00

26-00

20-20

—

25-00

20-78

19-oo

36-00

28-10

31-10

28-10

26-10

20-35

39-00

25-05

17-59

21-00

36-00

28-25

31-25

28-25

26-25

20-55

40-25

25-25

17-00

21-00

36-00

28-40

31-40

28-40

26-40

20-75

41-00

25-45

17-00

21-oo

36-00

28-55

31*55

28-55

26-55

20-95

41-25

25-65

17-08

21-oo

36-00

28-70

31-70

28-70

26-70

21-15

41-25

25-85

18-25

21-00 36-00

28-85

28-85

26-85

21-35

—

26-05

18-50

21-oo 36-00

28-90

31-90

28-90

26-90

21-55

—

26-25

18-00

21-00 36-00

28-90

i 31-90

1 28-90

26-90

21-70

—

26-40

16-88

21-00 36-oo

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947 .

1946 januari.....

februari.....

mars.......

april.......

maj........

juni........

juli.........

augusti.....

september...

oktober.....

november ...

december....

1947

januan.....

februari.....

mars........

april........

maj........

juni........

juli.........

augusti.....

september...

oktober.....

november ...

december ...

i948 januari.....

februari.....

mars.......

april........

Svensk spannmålsnotering, medelpris

för kustorter (för kora medelpris för flera orter)

t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av

staten fastställda normalpriser 1 scpt. 1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för

vete och råg 1 sept. 1943—31 aug. 1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31

mai 1944 därefter åter av staten fastställda normalpriser. — 2 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris

för flera orter, den 16 okt. 1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter

av staten fastställda normalpriser. — 3 Producentpris för normalkvalitet. Medeltal av Lantbruksförbundets

noteringar i Stockholm och Norrköping. Av staten fastställt pris den 16 okt.

^939_15 juii 1940. För 1941—1943 års skördar av staten fastställda normalpriser i alla handels
led

För 1944—1945 och 1947 års skördar av staten fastställda normalpriser vid försäljning till

detaljhandlare samt förbrukare, för 1947 års skörd även vid försäljning till partihandlare. —

a T o m den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten vid försäljning direkt

till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser vid försäljning till förbrukare.

_ 5 Partipris i Stockholm för Pa välsorterad potatis. Enligt Lantbruksförbundets notering.

Av staten fastställda normalpriser 7 febr.—27 april 1948. (Dylika ha gällt även för potatis

av 1942, 1944 och 1945 års skördar.) — 6 Fritt noteringsorten vid försäljning till forbrukare

tom den 7 maj 1940, därefter av staten fastställda priser. — ’ Fritt noteringsorten vid försäljning

till förbrukare t. o. in. den 30 sept. 1939, därefter av sluten fastställda priser T. o in sept.

1941 pris å 48 %, okt. 1941—juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1945 pris å 42 %, juli 194o

juni 1946 pris å 47 %, sept. 1946—juni 1947 pris å 45 % samt fr. o. m. juli 1947 pris a 44 /„

kraftfoderblandning. — * Vägda priser (priserna å kraftfoderblandningar med varierande halt

av råprotein och råfett under de i not 7 angivna perioderna vägda med de försålda kvantiteterna).

_» ];j medtaget vid beräkning av årsmcdclpriserna, då någon nämnvärd försäljning ej ägt rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton.

År och månad

Jordbrukarnas leveranser av1

Lager

av vete2

Lager

av råg2

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

1934 ..............

1935 ..............

86 771

143 361

42 239

47 328

90 656

121571

39 045

53 441

[ 1936..............

89 373

75143

45 926

6 287

1 1937..............

1938..............

89 985

65 070

30 167

18 743

87 084

168 057

30 344

35 073

1 1939..............

116 085

248 150

30 241

46 755

1940..............

82 570

172 261

42 466

45 789

1911..............

1949..............

47 407

4 67 752

32 477

4 49 386

295 000

117 442

111988

52 000

137161

1943..............

122 000

319 300

100 273

221 636

52 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 514

1945..............

351500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1947..............

173 382

154 527

106 301

95 554

77 241

34 991

48 025

1946 januari......

34 024

9 362

11 782

99 286

108 606

34 710

42 313

februari.....

17 875

4 605

6 801

82127

97 240

31 888

37 304

mars........

10 536

3 015

3 979

59 712

86 048

26 796

32 937

april........

6 367

2 023

3 409

6 62 380

66 477

6 25 450

28 529

maj.........

3 660

1503

2127

62 185

41407

22104

16 515

juni.........

2 931

1297

2 378

61777

23 923

19 433

9 157

juli..........

462

220

452

48 360

13 439

15 691

4 727

augusti......

270

91

300

50 552

4 669

24 260

1304

september ...

''222823

‘23825

''101412

100 697

112 389

42 234

48 708

oktober''......

56 985

17 095

18 522

106 989

124 303

42 595

49 072

november....

30186

18 084

13 436

106 708

124 631

40 062

48 811

december ....

35119

13 393

12 028

121144

129 755

44 774

46 023

1947 januari......

30 812

10 228

10 286

125 303

139 443

44134

47 667

februari.....

12 864

5 246

5 516

102 673

131 932

44143

44 552

mars........

6 212

2 629

3 246

86 058

112 854

37 029

43 468

april........

5 838

2 693

3 217

79 076

86 854

31851

39 233

maj.........

2 644

1788

1 949

73 477

54 219

31 119

28 637

juni.........

3 343

2 279

2 319

65 856

31 686

31 072

17713

juli..........

816

387

817

51 217

19 428

31294

12 509

augusti......

386

105

403

68 465

12128

30 959

9 518

september ...

''81950

‘70 082

‘ 56 996

97 361

72 858

37 220

39 232

oktober .....

13 371

19 527

9 670

91330

69 630

39 403

39 420

november ...

6 837

22 617

5 731

84 493

75 059

36 529

38 399

december____

8 309

16 946

6151

95 554

77 241

34 991

48 025

1948 januari......

7 246

14 517

6 945

96 838

83 619

35 794

58 650

februari.....

6 575

12 803

6 747

97 343

87 450

33 050

61 611

mars........

1918

3 812

1866

92 723

79 457

30 890

58 782

. - .,AYSe Je,verans»r„?v.. sPannmal till de större handelskvarnarna samt till spannmåls- och

utsadeshandeln. — Saväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad

Lagersiffrorna per den 31 augusti inkludera leveranser av den nya skörden. — 3 Avser la<*er

av saväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna. — 4 Avser lager hos

SV‘- sPannnjålsaktiebolaget t. o. m. den 31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och

utsadeshandlare. — Häri ingår leveranser av resp. års skörd under augusti. — 6 Avse lagren

per den 94 april. s

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

191

Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton.

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

1934..............

408 803

120 547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411795

125 675

41306

42 602

1152

122 346

31 035

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5 365

91281

27 556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29 384

27

1938..............

419 956

129 120

43 006

54 349

7 520

39 105

20

1939..............

429 986

141 421

48 522

39 130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141 904

54 480

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

443 361

193 460

39 993

40

368

26 536

4 707

1942..............

250 444

173 037

57 775

86 044

213 330

45

3 007

1943..............

270 416

207 639

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

343 249

219 750

61917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

499 727

160 940

50112

43 438

7

25 697

112 380

1946..............

456 490

141 586

47 711

36 399

987

4 336

6153

1947..............

429 638

109 323

70 420

81237

4 614

16 795

3 557

1946 januari......

43 708

11628

5 634

8174

—

1031

—

februari.....

46 289

12 810

3 887

—

—

801

—

mars........

45156

14150

4 094

1494

—

214

—

april........

8 28 940

8 7 487

2 461

14 481

—

202

240

maj.........

4 33 725

412 305

4 292

95

—

0

4 637

juni.........

26 663

10 567

3 330

7 490

—

201

123

juli..........

22 227

8 535

2 736

436

- -

1017

—

augusti......

37 231

11760

4 094

11

—

76

14

september....

51713

12 954

3 402

1

0

266

708

oktober......

49 862

16 351

4 369

3

—

421

429

november....

41668

13 947

4 964

—

—

—

2

december ....

29 308

9 092

4 448

4 214

987

107

—

1947 januari......

35 022

8 675

5 301

8 456

—

180

4

februari.....

42 238

7 945

3 901

—

—

39

—

mars........

39 264

11285

4 046

1194

—

12 409

0

april ........

36 620

11948

3 994

15 549

—

33

—

maj.........

34 675

11 936

3 462

6

—

3 834

1298

juni.........

31436

9 327

3 519

100

—

265

1861

juli..........

28 380

7 744

4 665

1 192

3 592

—

no

augusti......

37 533

11974

7 906

3 803

—

0

258

september....

42199

5 211

7133

29 628

1

35

26

oktober......

44 118

6 534

10 027

5 088

28

—

—

november....

32 374

8 863

9 029

4 899

—

—

—

december ....

25 779

7 881

7 437

11322

993

—

—

1948 januari......

26 274

7 502

7 311

8 278

4 472

—

—

februari.....

25 564

.10 762

6 403

20 313

14 760

1

—

mars........

27 396

10 689

4 779

9 580

6 157

76

—

1 Avser förmalning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.

— 2 Härav ha 8 279 ton införts i utbyte mot till Finland utförda kvantiteter råg eller

rågmjöl. — 8 Omfattar endast tiden 1—24 april. — 4 Omfattar tiden 25 april—31 maj.

Anm. Import- och exportuppgifterna för år 1947 samt månadssiffrorna preliminära.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 5. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, 1 ton,

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

Mejeriproduktion av

Total

kvantitet’

Därav

Konsumtionsgrädde

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk*

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Fetthalt

över 17

procent

Fetthalt

under 17

procent

1934 ............

2 498 378

1 854 670

352 247

291 461

20130

10 523

1935 ............

2 550 916

1 875 422

376 433

299 061

20 630

10155

1936 ............

2 720166

2 008 586

408 014

303 566

21 697

10 235

1937 ............

2 847 223

2 115 010

434 246

297 967

22 000

10 162

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

22 623

9 918

1939 ............

3 205 688

2 395153

494 367

316 168

23 524

9 990

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

18 801

11 985

1941............

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

776

25168

1942 ............

2 517 931

1740 033

855 273

63 421

116

10 282

1943 ............

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

48

11397

1944 ............

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

_

30141

1945 ............

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

_

38 831

1946 .............

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

_

45 589

1947 .............

3 422 935

2 449 500

954365

189848

—

46 880

1946 januari.....

268 089

190 493

76 289

14 586

3 591

februari ____

240 910

166 644

71303

14114

_

3 426

mars........

268 129

185 851

78 936

16 158

_

3 921

april.......

285 243

202 935

78 047

15640

3 722

maj........

323 702

238 515

81389

16 003

_

3 835

juni........

360 175

282 486

76 687

14 682

_

3 606

juli.........

346 267

264 705

79 046

15 895

_

3 884

augusti.....

350 857

268 609

81 732

15 463

_

3 825

september...

307 597

230 869

78131

14 488

_

3 746

oktober .....

268 828

188 213

82134

15 346

—

3 954

november ...

241 031

162 554

80 228

15235

_

3 992

december....

259 520

182 141

75 986

16 120

—

4 087

1947 januari.....

273 946

196 098

76 076

15 537

_

3 852

februari.....

247 869

173507

72 547

14 762

_

3 643

mars........

275 237

192 524

80 266

16 787

_

4137

april........

294 883

211160

78 975

17 386

_

4 238

maj........

328 330

239 703

83 833

17 386

—

4163

juni........

357 495

278 027

78 173

15194

—

3 728

juli.........

336 338

254 186

80 214

15 772

_

3 849

augusti.....

331 059

245 767

83 221

15 988

—

3 872

september...

276 546

194 974

81 967

14 870

—

3 687

oktober .....

240 679

159 788

82 893

15103

—

3 848

november ...

220 850

144 184

77 834

14 726

_

3 766

december . ..

239 703

159 582

78 366

16 337

—

4 097

1948 januari.....

260 985

169 597

78 595

16 268

3 994

februari.....

239 312

159 645

75 659

15 508

_

3 721

mars........

261135

173092

82143

17 989

—

4 325

1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor 1 Västerbottens och Norrbottens län utgjorde

2 114 ton under år 1944 samt 4 433 ton under år 1945. Dessa kvantiteter äro Icke medräknade

i den här redovisade invägningen. — * Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande

den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad

mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde

större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen

erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

193

Tab. 6. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägningen

per leverantör samt produktionen av smör, ost och torrmjölk.

Den in-

Mejeri-

leveran-

Mjölk-

Mejeriproduktion

Produktion

År och månad

vägda

mjölkens

invägningen

i medeltal

av

av torrmjölk

medel-

fetlhalt,

törer,

antal

per leveran-

Smör,2

Ost,

Fet,

Mager,

procent

1

för, kg

ton

ton

ton

ton

1934 .............

3-42

62 509

31105

1935..............

3-43

63 452

31 669

1936 ..........

3-45

67 168

37 759

1937 ..........

3-50

73 247

35 443

1938 ...........

3-52

80103

36 524

1939..............

3''53

83 735

43 653

1940 ............

3-54

209 412

14 273

80 760

35 328

1941 .............

3''65

220 283

12 072

77 687

22 383

1054

191

1942 .............

3-59

229 278

10 982

71926

14 991

1943 ............

3-56

236 860

12 041

79 263

21296

3 924

440

1944..............

3-58

245 910

12 637

87 304

29 924

3 485

546

1945 .............

3-59

252 735

13 354

94 058

38 102

7 083

756

1946 .............

3''63

255 431

13 782

99 622

44 412

8 412

1 587

1947 .............

3-64

253 776

13 488

94 954

47 690

7 248

3 358

3''61

251838

1064

7 361

3189

709

64

februari.....

3''66

250 603

961

6 392

2 659

555

34

3-57

253 815

1056

7124

2 896

493

56

3''50

252 468

1129

7 583

3 774

714

77

3-52

255 495

1266

8 796

4 352

641

67

3''62

258 664

1392

10 735

6 049

784

127

360

258 044

1341

10 002

4 907

1 305

121

3''65

257 192

1364

10 306

4 690

1 169

118

september ...

3-75

258 729

1188

9 314

3 758

737

274

3-76

256 582

1047

7 898

2 542

406

288

november....

3-78

253 345

951

6 862

2182

312

132

december ....

371

253 633

1023

7 249

3 414

587

229

3-65

253 687

1079

7 541

3 779

637

289

3-65

252 559

981

6 722

3 268

632

240

3-65

253 832

1084

7 456

3 551

592

177

8*57

253 056

1165

7 921

4 527

739

i 86

352

254 818

1288

8 766

5 073

. 744

455

3''64

257 472

1388

10 591

6 426

635

518

3-62

255 551

1316

9 756

5 235

621

706

3-69

255 535

1295

9 359

4 645

688

354

september ...

3-69

254 894

1084

7 827

3 311

552

122

378

252 344

953

6 732

2139

516

85

3-77

247 896

890

5 974

2 236

316

29

december____

3-68

248 291

965

6 309

3 500

576

197

3-62

247 959

1012

6 445

3 776

448

299

3-64

246 613

970

5 876

3 346

407

263

mars........

3-51

247 935

1053

6 386

3 762

534

360

1 Årssiffrorna avse det med mjölkinvägningen per leverantör och månad vägda medelantalet

leverantörer. — ! Under tiden september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk

från evakuerade finska kor.

13 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 7. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett samt matolja,

i ton.

År och månad

Smör från mejeri

Lant-

smör

från

pro-

ducent

Ost

från

mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

kokosfett

från

fabrik

Matolja

från

parti-

handlare

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

1934 ............

39 430

30 824

52 831

2 085

1935 ............

43681

7 937

32 385

55 201

2 915

.

1936 ............

48153

9180

34 498

56125

3 700

1232

1937 ............

49 098

10198

36 615

58 815

4 731

1314

1938 ............

51534

11246

38 816

58 407

6 303

1523

1939 ............

54 319

12 274

41 406

51 475

8 047

3 794

1901

1940 ............

74002

13 580

37 736

29 468

9 519

1064

1405

1941............

76184

10 859

4138

23 052

17 531

7 987

9

1173

1942 ............

67 785

11 519

1787

15 052

35 228

5 374

0

1441

1943 ............

76 044

12 257

1298

19 519

31 678

5 449

1345

1944 ............

92 483

13 897

1353

29 720

29 908

8125

_

1487

1945 ............

90345

13343

860

35 208

31403

12 277

_

1608

1946 .............

101 076

13 028

541

44 085

14363

9 650

—

1257

1947 .............

98 723

14 023

314

46 427

21537

9 754

—

1528

1946 januari.....

8 590

1115

58

2 747

1719

841

129

februari.....

7 471

996

53

2 537

1489

766

_

111

mars.......

8 202

1128

50

2 930

1547

866

_

94

april.......

8362

1117

47

3 293

1591

926

_

92

maj........

8 384

1086

49

3534

1429

855

_

122

juni........

7 888

1089

54

4 342

730

654

_

137

juli.........

8 459

1112

49

4 623

60

832

—

97

augusti.....

9110

1116

52

4 684

1055

852

—

101

september...

8197

1040

43

4 596

990

712

—

97

oktober.....

8621

1045

34

4 075

1199

807

—

88

november ...

7 816

972

25

3608

1191

706

_

96

december . ..

9 976

1213

27

3116

1363

833

—

93

1947 januari.....

7317

1090

38

3 098

1507

675

112

februari ....

7 446

1001

29

3161

1219

566

—

95

mars........

8 526

1133

28

4 085

1507

840

_

147

april........

8 349

1118

1

3 844

1328

652

_

119

maj........

8 404

1126

} 89

4 008

1249

816

_

107

juni........

8 613

1154

1

4 865

1237

840

_

138

juli .........

8 786

1257

1

4 845

1257

928

_

116

augusti.....

9086

1269

} 87

4145

1300

940

_

132

september...

9 341

1205

1

4 017

1 546

934

_

180

oktober .....

8 586

1220

1

3807

2 606

912

_

133

november ...

6 865

1147

43

3 266

3179

816

_

99

december ...

7 404

1303

3 286

3 602

835

—

150

1948 januari.....

6 737

1248

3 224

3702

708

151

februari.....

6 221

1187

3 654

3 688

832

_

154

mars........

6 865

1254

3749

3 886

1012

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

195

Tab. 8. Import och export av smör, margarin, ost och ägg, i ton.

Smör

(stat. nr 68:1 o. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 o. 70)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Import

Export

1930 ..............

8

18

26 674

1895

118

668

250

453

4665

1931..............

19 525

1407

163

767

46

1423

3 055

1932 ..............

15

13 547

1037

295

474

117

217

4 603

1933 ..............

33

17 127

934

241

461

331

232

3 035

1934 ..............

2

23 220

648

121

564

93

0

3128

1935 ..............

608

20 262

11

181

1134

124

77

3 095

1936 ..............

188

19 068

1

173

1600

234

987

2 606

1937 ..............

0

23535

2

146

1088

350

1187

4117

1938 ..............

1

28 555

2

189

1223

616

35

5365

1939 ..............

4

26 172

55

no

1803

343

736

5 465

1940 ..............

560

9 833

0

3

497

160

1261

2 721

1941..............

1836

—

461

449

1

2 336

0

1942 ..............

0

—

0

0

305

0

499

—

1943 ..............

1

—

—

—

269

—

253

0

1944 ..............

229

—

—

—

223

0

493

0

1945 ...............

202

605

—

3 612

680

2 207

730

0

1946 ..............

416

2

0

357

1551

536

4 397

161

1947 ...............

1088

0

0

121

2 875

132

2 084

0

0

1

0

48

114

19

0

0

1

100

59

72

174

0

0

0

_

—

124

48

46

160

0

0

—

8

132

—

257

0

0

0

—

—

125

—

73

0

0

0

—

—

36

-*

8

1

0

0

—

—

54

3

88

—

0

0

0

200

38

32

65

0

september ....

0

47

0

0

0

49

54

150

61

79

404

605

0

0

226

0

0

—

191

100

1021

0

december.....

142

0

0

0

540

27

1296

0

150

120

140

205

154

0

0

_

433

90

474

0

0

0

_

220

10

103

0

0

0

_

268

3

134

0

0

0

_

289

19

28

0

0

0

_

341

0

189

0

263

0

0

5

241

5

194

0

juli..........

55

0

0

355

0

184

0

0

0

0

_

282

0

22

0

september.....

0

0

0

—

in

0

64

0

0

0

0

24

176

0

22

0

november.....

0

0

0

59

7

0

454

0

december.....

1

0

0

33

152

5

216

0

0

0

0

86

47

0

40

0

0

0

323

169

0

70

0

mars..........

0

0

_

452

289

1

144

0

Anm. Import- och exportuppgifterna för år 1947 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 9. Import och export av nötkött och fläsk samt import av lår- och

hästkött, i ton.

År och månad

Nötkött

(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr

15 o. 16)

Hästkött

(stat. nr

17 o. 18)

Fläsk

(stat. nr 24—26)

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1930 ..................

350

2101

687

1058

2 263

27 851

1931..................

410

485

833

932

1386

29192

1932 ..................

349

91

603

353

995

21408

1933 ..................

234

45

650

163

1611

20 552

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19 097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

—

4 736

1943 ..................

4

—

0

_

4 566

_

1944 ..................

2 023

—

0

—

6 465

_

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

1143

995

0

1947 ...................

5 470

0

842

3 710

1076

0

1946 januari...........

1147

0

0

311

1

0

februari............

1262

0

0

9

1

0

mars..............

848

0

0

_

0

0

april.............

1188

0

0

0

49

0

maj..............

717

0

0

17

0

0

juni..............

0

0

—

16

0

0

juli..............

0

0

—

204

1

_

augusti...........

0

0

3

67

3

0

september........

269

0

7

131

0

0

oktober..........

924

0

15

191

294

0

november.........

1051

0

14

80

157

december.........

1267

0

4

117

488

0

1947 januari...........

551

0

0

137

102

0

februari..........

371

0

26

167

10

0

mars..............

15

0

498

125

50

0

april ..............

442

0

154

324

0

0

maj..............

1270

0

21

389

0

juni..............

899

—

112

297

380

_

juli..............

590

0

6

624

59

_

augusti...........

278

0

—

595

5

0

september........

615

0

16

438

296

0

oktober..........

0

—

1

233

22

0

november.........

1

0

0

168

33

0

december.........

438

0

8

213

119

0

1948 januari...........

527

_

5

99

21

0

februari..........

224

0

0

68

1

0

mars..............

1

0

60

10

141

0

Anm. Import- och exportuppgifterna för år 1947 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 10. Vid slakthus, kontrollslakterler och köttbeslktningsbyr&er undersökta

slaktdjur in. m.

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar1

Betäckta

suggor i

Tjänst- bara

galtar i

ävea- och

Sötaland,

antal

År och månad

Stor-

Kalv

Svin

Svea- och

Götaland,

boskap

större

mindre

antal

1930 ..................

1931 ..................

1932 ..................

1933 ..................

242 688

227 433

238 715-5

250644

387 585-5

394 276-5

412 905

420 721

234 831

225 831

229 697-5

239615-5

1225685

1 424 539

1354 033

1 342 908

•

4 682

1934 .................

258 295

407 182

253 759-5

1424 688

255886

1935 ..................

274 675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

264 271

4 240

1936 ................

302503

440 738

354 234

1 324 497

284 044

4156

1937 ..................

347 406

466 605

413 007

1 480 022

258 967

3 931

1938 ..................

375 469-5

502 228-5

437 859

1478 927

272 789

3 778

1939 .................

397 069

519 013

467 212

1608 873-5

282 702

3 747

1940 ..................

540108

505 579-5

515 670

1 487 631

214 291

3 407

2 876

2 525

2 511

2 504

2 680

2 612

2 657

1941 ................

550 661

401003

506 747

1 049 460

192 403

1942 ................

234 453-5

212 355-5

424 966

696 673-5

161 453

1943 .................

283 994

221 920-5

588 012

719183-5

190 672

182 368

184 294

178 266

195122

1944 ................

348 600

255852-5

640198-5

1064267-5

1945 .................

346 365

256 728

570 627-5

960 948

1053 797-5

1 036 562

194fi...................

391 704

372 535-5

597 925-5

1947 ..................

491156

364 036-5

643 945-5

32 612

15834-5

42 835-5

90 7%

16626

2 738

26 929-5

23 257

38130

80 579

12 068

2 670

33 683

27 435-5

57 126

93 254

12 918

2 661

29 933

34 266-5

70 956

113 789

16 289

2 681

30 679-5

36 618

60 941-5

102 087-5

17 760

2 645

juni..............

juli..............

22 801

23 740-5

37 534

44 322-5

50 277-5

52 798

89 047

82 552-5

15 222

11734

2 622

2 561

augusti...........

27 510-5

34 712

46 945-5

28363-5

45 249

35 377

78 716-5

63 203

10 347

10 823

2 531

2 525

Öl 093

31 614-5

49 229

74 142

14 445

2 541

2 682

2 589

44 293

23666

49 550

79 896

20 041

19 993

33 717

22 678

45 456

105 i''35

1947 januari...........

31 215-5

33 066-5

23 152-5

23 014-5

58 631-5

44 117-5

83 011-5

67 776

16 275

12 616

2 607

2 676

36 479-5

28 245-5

54 731

91 976-5

16 376

2 655

29 701''5

32 406-5

75 533

98 599

21 575

2 704

29146-5

35 858

63 502-5

98 781-5

19 584

2 718

30 542

37 839-5

52 159

86 246-5

17 609

2 653

juli..............

32 579-5

42 299

55 622-5

85 943

13 889

2 631

33 867

31 512-5

40 361-5

56 934

11 052

2 605

58 063-5

37 726

44 554

77 533

11 715

2 584

71 957-5

31 925

54 909-5

93 812

14 481

2 615

2 639

59 548-5

21411

50 457

94 838

18 611

44 988-5

18 646-5

49 366-5

101 in

21339

2 801

36 730-5

18 364

57 677

104 798-5

17 109

2 790

30 722-5

19 910

49 028

93113

14 815

2 779

mars..............

28 625

21779

60161-5

121957-5

16 666

2 776

1 Arssummorna lör 1946 och 1947 samt alla månadssummorna preliminära tal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 11. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton.

År och månad

Inhemsk

försäljning

av

olje
kraftfoder

från fabrik

Import

av oljekraftfoder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av

annat kreatursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- o.

a. kreatursfoder

(stat.

nr 361, 363,

366:1—372)

Import

av majs

(stat. nr

171)

Import

av kli

(stat. nr

191—194)

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940 .

1941 ,

1942 .

1943 .

1944 .

1945 .

1946 .

1947 .

1946 januari ...

februari . .

mars.....

april.....

maj......

juni......

juli......

augusti ...

september

oktober...

november .

december .

1947 januari .

februari

april......

maj......

juni......

juli......

augusti ...

september

oktober...

november .

december .

1948 januari .

februari

mars____

52 869

59 919

65 109

77 287

73 999

75 524

93 297

23 782

44 449

43 032

55 351

67 934

35 091

36 316

3156

4 058

3 539

3 792

2 919

2 694

944

2 475

3164

3 003

2 545

2 802

2 033

2 576

2 072

2114

2 268

1946

1 542

3 041

3 796

5 514

5 711

3 703

4 441

5090

3 820

179 034

234 263

148607

150 859

190 128

200 420

158 630

223 060

251 559

166 866

141 933

94 700

117 502

88 988

137 016

92 668

90 575

149109

30 887

3 859

3 058

9 559

6 592

1289

3118

7 533

3 671

2115

9050

9 833

6 783

15 861

3237

8 537

21951

12 301

12 696

16 031

16 930

13 287

16 602

4 893

11941

10 452

3822

9 075

8 825

5 331

8185

8 234

4 802

5 444

8 508

7 495

6150

7162

7158

1856

2149

628

459

10 187

9 716

292

1565

1356

1500

905

206

332

706

395

282

750

1898

629

255

803

702

1452

1303

1003

345

623

1024

1004

573

832

328

788

15345

12 933

18 216

46 783

51 574

61238

74 560

65 362

69 702

42 575

2 349

119

198

1687

5 226

10 468

10 890

15

3 905

2 413

3 448

412

677

35

1

0

0

1

1

3

4

1

7

134634

353 055

243 949

265 350

107 186

43 009

76 043

185 239

172 088

42 369

49 065

3 878

13 335

9 940

5 887

9 073

85 557

40 504

6 011

5391

5 991

6 636

3164

424

357

24 751

5 791

1175

9615

16 251

5161

107

143

58

312

26

50

2 262

10 766

11646

6 604

3 369

14 659

668

10 835

- - — --- 1 ■ I \

Anm. Import- och exportuppgiftema för år 1947 samt månadssiffrorna preliminära.

40 782

80 906

33 026

62 278

38158

8 775

10199

48607

49115

12 936

14 025

30 727

6 303

50

90 941

149672

0

2 839

7139

12 984

9 707

7 912

14 303

10 076

14 862

11119

14 240

20 805

7 464

14 166

6 933

8 919

16 738

19 998

10 812

14190

11472

3 935

15 697

9 412

4 957

487570. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:423 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten