Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, m. m

1948-05-14 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:277, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

1

Nr 277.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 §

förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild

skatt å bensin och motorsprit, m. m.; given Stockholms

slött den 14 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit;

samt

2) förordning om tilläggsskatt å motorsprit.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 277.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 277.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt

å bensin och motorsprit.

Härigenom förordnas, att 3 § 3 mom. och 4 § förordningen den 3 maj

1929 om särskild skatt å bensin och motor sprit1 skola erhålla ändrad ly
-

delse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

3

3. Bensin, som tillverkats---

till kontrollstyrelsen.

Bensin, som av---från lager
platsen.

Tillverkaren skall---kon
trollstyrelsens

räkning.

Försummar tillverkare att inom

den angivna tiden inbetala skatten,

skall för uttagande därav omedelbart

verkställas utmätning, varom kontrollstyrelsen

äger föranstalta.

4

Skatt å motorsprit skall erläggas av

den, för vilkens räkning dendturering

sker. Inbetalning av skatten skall

verkställas genom insättning å statsverkets

checkräkning i riksbanken för

kontrollstyrelsens räkning. 1

Föreslagen lydelse:

§•

3. Bensin, som tillverkats — — —

till kontrollstyrelsen.

Bensin, som av---från lager
platsen.

Tillverkaren skall---kon
trollstyrelsens

räkning.

Underlåter tillverkare att avgiva

deklaration som avses i tredje stycket

eller befinnes avgiven deklaration

oriktig, äger kontrollstyrelsen fastställa

den skatt, som rätteligen skall

utgå.

Försummar tillverkare att inbetala

skatt, som det enligt tredje stycket

eller särskilt med stöd av fjärde stycket

meddelat beslut åligger honom att

erlägga, må skatten på framställning

av kontrollstyrelsen omedelbart utmätas.

§•

1. Kontroll å beskattningen av motorsprit

utövas av kontrollstyrelsen i

samband med den kontroll, varom

förmäles i förordningen angående tillverkning

och beskattning av brännvin.

1 Senaste lydelse av 3 § 3 mom. se 1943:318 samt av 4 § se 1937: 260.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

2. Partihandelsbolag som avses i

förordningen angående försäljning av

rusdrycker skall för varje kvartal

upprätta och före utgången av påföljande

månad till kontrollstyrelsen insända

en på tro och heder avgiven

deklaration angående den myckenhet

motorsprit som bolaget under kvartalet

utlämnat. Vad nu sagts skall i fråga

om tillverkare av motorsprit äga

motsvarande tillämpning beträffande

sådan motorsprit, som tillverkaren efter

tillstånd jämlikt 21 § 2 mom. förordningen

angående tillverkning och

beskattning av brännvin uttagit för

användning i egen rörelse.

3. Deklaration som avses i 2 mom.

skall vara till riktigheten styrkt av

två trovärdiga personer.

4. Samtidigt med insändande av

deklaration som avses i 2 mom. skall

den enligt deklarationen upplupna

skatten erläggas genom insättning å

statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning.

5. Vad i 3 § 3 mom. fjärde och

femte styckena stadgas skall äga

motsvarande tillämpning beträffande

skattskyldig som avses i denna paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 277.

Förslag

till

förordning om tilläggsskatt å motorsprit.

Härigenom förordnas, att för motorsprit skall — utöver skatt varom förmäles

i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit — till staten erläggas tilläggsskatt med 9 öre för liter; och

skola de i nämnda förordning meddelade bestämmelserna rörande skatt å

motorsprit tillämpas jämväl i fråga om sålunda utgående tilläggsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 14 maj 1948.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet

Wigforss, fråga om ändrade bestämmelser rörande beskattningen av motorsprit

samt anför därvid följande.

Enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit skall för motorsprit erläggas särskild skatt av sex öre för

liter. Beskattningen av motorsprit, vilken ursprungligen beslutades vid 1924

års riksdag, har emellertid hittills icke vunnit tillämpning, utan har genom

upprepade beslut uppskov successivt medgivits med skattens ikraftträdande.

Det senaste uppskovet har lämnats genom förordning den 21 mars 1947

(nr 107) och gäller för tiden till den 1 juli 1948.

Beträffande statsmakternas tidigare behandling av denna skattefråga tilllåter

jag mig hänvisa till den redogörelse, som därutinnan lämnats i propositionen

nr 113 till 1937 års riksdag. Av denna redogörelse framgår bland

annat, att medgivandet av skattebefrielse för motorsprit från början avsåg

att underlätta inarbetandet av dylikt bränsle i marknaden och samtidigt

sörja för en viss tillgång till ett inhemskt motorbränsle,men att, sedan avsättningen

av sulfitspritfabrikernas produktion blivit tryggad genom den år

1934 beslutade omregleringen av spritmarknaden, skattebefrielsen förlorat

sin betydelse som stödåtgärd för industrien och därefter väsentligen kommit

att beröra motortrafikens intressen.

Då uppskov med skattens ikraftträdande beslutades åren 1934 och 1937,

motiverades detta med att en skatt å motorsprit skulle innebära en alltför

kännbar belastning av motortrafiken. Priset å motorsprit exklusive skatt

ställde sig vid båda dessa tillfällen avsevärt högre än priset å bensin inklusive

skatt. När förslag om fortsatt uppskov med skattens ikraftträdande

(proposition nr 135) förelädes 1940 års lagtima riksdag, framhölls att berörda

prisskillnad, såvitt då kunde bedömas, även i fortsättningen syntes

bliva betydande och att en ytterligare fördyring av motorspriten skulle medföra

kännbara olägenheter för motortrafiken. Skattebefrielsen borde därför

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj.ts proposition nr 277.

förlängas men med hänsyn till ovissheten om den blivande prisutvecklingen

på området begränsas till ett år.

Då vid 1941 års riksdag förslag framlades om uppskov under ytterligare

ett år med skattens ikraftträdande (proposition nr 230), motiverades detta

av delvis andra skäl. Sålunda uttalades, att så som förhållandena dåmera

utvecklat sig med avseende å tillgången på motorbränslen frågan om en beskattning

av motorsprit kunde betecknas såsom helt inaktuell. Trots ökad

produktion inom landet kunde motorsprit icke tillhandahållas enskilda förbrukare

i sådan omfattning, att denna förbrukning erhölle någon betydelse

som skattekälla. Med hänsyn till ovissheten om den blivande utvecklingen

på området ansågs emellertid alltjämt lämpligt, att uppskovet begränsades

till ett år.

Jämväl i de senare framlagda förslagen om fortsatt uppskov med ikraftträdandet

av skatten å motorsprit begränsades uppskovet varje gång till

ett år.

Vid framläggande för 1946 års riksdag av förslag om ytterligare uppskov

med skattens ikraftträdande uttalade jag, att det i och för sig vore önskvärt

att ett mera definitivt beslut i ämnet fattades. Emellertid borde, sedan

kriget upphört, hela frågan om den inhemska produktionen av sulfitsprit och

om spritens fördelning å olika konsumtionsändamål upptagas till omprövning.

I det till 1947 års riksdag framlagda förslaget om uppskov med skattens

ikraftträdande erinrade jag om att Ivungl. Maj :t den 29 november 1946 bemyndigat

chefen för finansdepartementet att tillkalla högst sju utredningsmän

att inom departementet biträda med utredning rörande spritfabrikationens

omfattning och avsättningsförhållanden. I direktiven för utredningsmännen

—- vilka tillkallats den 18 december 1946 — hade särskilt angivits

att vid utredningen även frågan om beskattningen av motorsprit borde upptagas

till omprövning. I avvaktan på resultatet av denna utredning borde

ytterligare uppskov medgivas med ikraftträdandet av skatten å motorsprit,

förslagsvis till den 1 juli 1948.

Den sålunda föranstaltade utredningen har numera slutförts. I ett den 30

januari 1948 avgivet betänkande angående den svenska spritfabrikationen

och dess avsättningsförhållanden (SOU 1948: 19) ha utredningsmännen —

vilka antagit benämningen 1946 års spritutredning — föreslagit åtskilliga

förändringar i vad avser regleringen av sprittillverkningen inom landet.

Spritutredningen har bland annat'' föreslagit, att den nuvarande regeln om

potatisspritens monopol på avsättning av en mot konsumtionen av förtäringssprit

svarande mängd sprit skulle upphävas och att i princip fri konkurrens

skulle råda mellan potatissprit och sulfitsprit. För sulfitspritens del

har spritutredningen -—• främst med hänsyn till tillverkningskostnadens höjd

i förhållande till kostnaden för inköp och lagring av bensin — icke föreslagit

några fortsatta stödåtgärder och således förutsatt upphävande av de genom

förordningen den 7 juni 1934, nr 230, meddelade föreskrifterna angå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 277.

ende tvångsinblandning av motorsprit i bensin. Från nu återgivna utgångspunkt

har spritutredningen förordat, att den hittillsvarande skattefriheten

för motorsprit skulle upphöra. I fråga om storleken av den skattesats, efter

vilken motorspriten borde beskattas, har spritutredningen icke ansett sig

böra framlägga något förslag, då spörsmålet härom vore beroende av vilken

storlek bensinskatten komme att få genom beslut vid 1948 års riksdag.

Vidare torde i detta sammanhang böra nämnas, att kontrollstijrelsen under

hand till finansdepartementet ingivit en den 2 mars 1948 dagtecknad

promemoria angående ikraftträdande av skatten på motorsprit. I promemorian

har kontrollstyrelsen understrukit, att frågan om skattefrihet för

motorsprit genom det vid 1948 års riksdag fattade beslutet om höjning av

bensinskatten till 45 öre för liter kommit i ett annat läge än tidigare. Priset

å motoralkohol vore för det dåvarande 43 öre för liter medan bensinpriset i

svensk oceanhamn kunde angivas till 11 öre för liter. Om sistnämnda belopp

ökades med bensinskatten å 45 öre, erhölles ett belopp av 56 öre för liter bensin.

Härav framginge att efter den företagna höjningen av bensinskatten förutsättningarna

för prisbildningen å motorsprit och därmed för spritblandade

motorbränslen helt omkastats, i det att motorspriten skulle kunna tillgodogöra

sig en avans på grund av den höjda bensinskatten med icke mindre än

(56 — 43 =) 13 öre för liter. Någon anledning att bereda motor spriten

ett särskilt stöd av denna storleksordning funnes icke, särskilt i betraktande

av de skäl spritutredningen anfört för avskaffandet av skattefriheten

för motorsprit. Det vore därför erforderligt att snarast sätta skatten å motorsprit

i kraft. Enligt kontrollstyrelsen syntes det därvid böra övervägas att,

såsom ett provisorium intill dess nya bestämmelser om ordnandet av avsättningsförhållandena

inom spritfabrikationen kommit till stånd, fastställa

en skattesats för motorsprit av 15 öre för liter. I enlighet härmed skulle

priserna för motorsprit och bensin — bortsett från parti- och detaljisttillläggen

vilka i båda fallen kunde beräknas till cirka 10 öre för liter — komma

att uppgå till (43 -f- 15 =) 58 öre för motorsprit och (11 + 45 =) 56 öre för

bensin. Med hänsyn till att lagren av motorsprit för närvarande vore mycket

begränsade vore en särskild lagerbeskattning av motorsprit icke erforderlig.

Departementschefen. Det av 1947 års riksdag beslutade uppskovet med

ikraftträdandet av skatten å motorsprit motiverades med att en utredning

dåmera igångsatts i syfte att undersöka spritfabrikationens omfattning och

avsättningsförhållanden. Denna utredning, som uppdragits åt 1946 års spritutredning,

har numera slutförts genom att spritutredningen avlämnat det

förut omnämnda betänkandet rörande den svenska spritfabrikationen och

dess avsättningsförhållanden. Någon proposition i ämnet kan emellertid

icke medhinnas till 1948 års riksdag. Då det tidigare beslutade uppskovet

med ikraftträdandet av skatten å motorsprit utlöper den 1 juli 1948, torde

det dock redan nu vara erforderligt att taga ställning till frågan om ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 277.

fortsatt uppskov kan anses påkallat och — om så icke skulle finnas vara

fallet — huruvida någon ändring bör vidtagas i fråga om beskattningsreglerna.

Vad först angår frågan om fortsatt uppskov med skattens ikraftträdande

må erinras om att spritutredningen förordat att skatten snarast trädde i

kraft. Att så bör ske — och detta oberoende av vilken ställning statsmakterna

framdeles komma att taga till spritutredningens förslag i övrigt — synes

mig uppenbart med hänsyn till den förändrade situation, som uppkommit i

anledning av den vid 1948 års riksdag beslutade höjningen av bensinbeskattningen.

Därest något förlängt uppskov med ikraftträdandet av skatten å motorsprit

icke meddelas, skulle detta innebära att motorspriten komme att från

och med den 1 juli 1948 beskattas efter 6 öre för liter. Med hänsyn till att

detaljhandelspriset å bensin för närvarande utgör omkring 70 öre per liter,

därav 45 öre per liter motsvarar skatten å bensin, och med beaktande jämväl

av att tillverkningskostnaden för motorsprit i allmänhet uppgår till

cirka 43 öre för liter, synes emellertid en högre skattesats än 6 öre för liter

böra tillämpas för motorsprit. Beskattningen av motorsprit torde böra avvägas

så, att utförsäljningspriset å denna vara kommer att i stort sett motsvara

utförsäljningspriset å bensin. I varje fall är en sådan avvägning mest

lämplig under tiden intill dess statsmakterna blivit i tillfälle att taga slutlig

ställning till spritutredningens förslag angående spritfabrikationens avsättningsförhållanden.

Från dessa utgångspunkter anser jag mig därför, på sätt

kontrollstyrelsen förordat, böra tillstyrka, att skatten för motorsprit för tiden

från och med den 1 juli 1948 fastställes till 15 öre för liter. Den i 1929

års förordning'' om särskild skatt å bensin och motorsprit upptagna bestämmelsen,

enligt vilken skatten för motorsprit utgör 6 öre för liter, bör alltså

träda i kraft från och med den 1 juli 1948 och från samma tid bör en tilläggsskatt

å motorsprit med 9 öre för liter uttagas. Med hänsyn till att bestämmelserna

om tilläggsskatt å bensin upptagits i en särskild författning

och då den föreslagna höjningen av skatten å motorsprit med 9 öre för liter

i törsta hand är föranledd av tilläggsskatten å bensin, torde även bestämmelserna

om tilläggsskatt å motorsprit böra upptagas i en särskild författning.

Någon särskild beskattning av motorsprit som finnes i lager den 1 juli

1948 torde icke vara erforderlig.

I samband med ikraftträdandet av 1929 års förordning såvitt angår skatten

å motorsprit torde vissa ändrade bestämmelser rörande erläggandet av

nämnda skatt böra införas. Enligt vad i 4 § stadgas skall skatten erläggas

av den, för vilkens räkning denaturering sker, och inbetalningen av skatten

skall verkställas genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning. Da numera Aktiebolaget Vin- & spritcentralen

är ensamförsäljare — i första hand —- av all motorsprit till återförsäljare,

synes det vara mera rationellt att anknyta skattläggningen till bolagets

försäljning av motorsprit. Bolaget bör därvid vara skyldigt att avgiva dekla
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 277.

ration till kontrollstyrelsen angående den myckenhet motorsprit, som under

kvartalet utlämnats. Ett motsvarande deklarationsförfarande bör även föreskrivas

för sådana tillverkare, som enligt 21 § 2 mom. brännvinstillverkningsförordningen

äro berättigade att i den egna rörelsen disponera över

sprit för motorändamål. Tillika bör föreskrivas att samtidigt med att deklarationen

avlämnas skall den enligt deklarationen upplupna skatten erläggas

genom insättning å förenämnda checkräkning. Vidare torde ett par ändringar

av mera formell art böra företagas i förordningen om särskild skatt

å bensin och motorsprit.

Såvitt nu kan bedömas kan skatten å motorsprit för nästkommande budgetår

beräknas tillföra statsverket allenast ett relativt obetydligt belopp.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört ha inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit; samt

2) förordning om tilläggsskatt å motorsprit.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda båda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

O

Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 277.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:323 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift m. m. a1 i texten
  2. BevU 1948:55 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen den 3 maj 1929 s. 15 i texten