Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

1948-05-21 · 7 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:279, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 279.

1

Nr 279.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt; given Stockholms

slott den 21 maj 1948.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj

1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 279.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

För slag''

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, dels att 2 § 11 :o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909

om Kungl. Maj :ts regeringsrätt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels att i nämnda lag skall införas en ny paragraf, betecknad 5 §,

av nedan angivna lydelse, och dels att nuvarande 5 § i lagen skall erhålla

beteckningen 6 §d

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

2 §•

11 :o) mål om avgäld--- — särskilda bestämmelser;

mål om rätt att för visst ändamål

taga i anspråk brukningsdel, med avseende

varå lagen angående uppsikt

å vissa jordbruk eller lagen om åtgärder

mot vanhävd av jordbruk äger

tillämpning, eller att bortföra eller

lämna utan underhåll byggnad å sådan

brukningsdel;

mål om naturminnesmärkens---märkliga byggnader;

17:o) mål om kyrkotukt---under åtalstid;

mål om skyldighet för prästerlig

befattningshavare, som övergivit

svenska kyrkans lära, att avgå från

sin befattning;

mål om prästs skiljande från prästämbetet

eller obehörighet för honom

att utöva detsamma;

mål om behörighet —- -—- ■—■ veterinärstyrelsens inseende;

mål om bötesansvar; mål om an- mål om bötesansvar; mål om annat

föreläggande vid vite än sådant, nät föreläggande vid vite än sådant,

som må givas enligt författningar som må givas enligt författningar

rörande banker eller andra penning- rörande banker eller andra penninginrättningar,

författningar rörande inrättningar, författningar rörande

1 Senaste lydelse av 2 § ll:o) se SFS 1942: 509, av 2 § l7:o) se SFS 1947: 671 och av 5 §

se SFS 1926: 47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

3

(Gällande lydelse.)

yrkesmässigt utövande av köp och

försäljning i kommission av aktier,

obligationer och liknande värdepapper,

författningar rörande fondbörsverksamhet,

lagen om polisväsendet

i riket, lagen om åtgärder mot vanhävd

av jordbruk, lagen med särskilda

bestämmelser om uppfinningar av

betydelse för rikets försvar eller

folkförsörjningen in. m., brandlagen,

såvitt angår kommuns skyldigheter

enligt samma lag, civilförsvarslagen,

utom såvitt rör inrättandet av enskilda

skyddsrum, eller lagen om särskilda

skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar;

mål om utdömande av

vite enligt andra än nämnda författningar;
mål

om häktads---medgiven

(Föreslagen lydelse.)

yrkesmässigt utövande av köp och

försäljning i kommission av aktier,

obligationer och liknande värdepapper,

författningar rörande fondbörsverksamhet,

lagen om polisväsendet

i riket, lagen om uppsikt å jordbruk,

lagen med särskilda bestämmelser

om uppfinningar av betydelse för rikets

försvar eller folkförsörjningen

in. in., brandlagen, såvitt angår kommuns

skyldigheter enligt samma lag,

civilförsvarslagen, utom såvitt rör inrättandet

av enskilda skyddsrum, eller

lagen om särskilda skyddsåtgärder

för vissa kraftanläggningar; mål

om utdömande av vite enligt andra

än nämnda författningar;

frihet;

5 S.

Regeringsrätten har ock att upptaga

och avgöra mål om avstängande

av biskop från utövningen av hans

befattning, om skyldighet för biskop,

som övergivit svenska kyrkans lära,

att avgå från sin befattning samt om

biskops skiljande från prästämbetet

eller obehörighet för honom att utöva

detsamma.

Denna lag träder i kraft såvitt angår 2 § ll:o) och 17:o) näst sista stycket

den 1 juli 1948 samt i övrigt den 1 januari 1949. Med avseende å mål, som

röra tillämpning av lagen om åtgärder mot vanhävd av jordbruk, skola 2 §

11 :o) och 17 :o) i deras nuvarande lydelse lända till efterrättelse jämväl

efter förstnämnda dag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Utdrag av protokollet över justitiedepartemenlsärcnden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den H maj 19A8.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för jordbruksdepartementet och statsrådet

Quensel fråga angående ändring i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt

anför följande.

Enligt 2 § 11 :o) regeringsrättslagen har regeringsrätten att upptaga och

avgöra bl. a. mål om rätt att för visst ändamål taga i anspråk brukningsdel,

med avseende varå lagen den 27 juni 1927 angående uppsikt å vissa jordbruk

eller lagen den 30 juni 1942 om åtgärder mot vanhävd av jordbruk äger

tillämpning, eller att bortföra eller lämna utan underhåll byggnad å sådan

brukningsdel. De mål som här åsyftas röra besvär över länsstyrelses beslut i

vissa ansökningsärenden som omförmälas i 14 § i 1927 års uppsiktslag och

13 § i 1942 års vanhävdslag. Dessa båda lagar skola upphöra att gälla med

utgången av juni 1948 och ersättas av lagen den 30 juni 1947 om uppsikt å

jordbruk. Den nya lagen innehåller icke någon motsvarighet till bestämmelserna

i nyssnämnda paragrafer i 1927 och 1942 års lagar. Nu förevarande

stadgande i regeringsrättslagen bör följaktligen utgå.

Ändringen av lagstiftningen mot vanhävd av jordbruk föranleder att en

jämkning bör vidtagas även i 2 § 17 ro) regeringsrättslagen. Enligt detta moment

har regeringsrätten att upptaga mål om föreläggande och utdömande

av vite, utom när fråga är om vite enligt vissa uppräknade författningar.

Bland dessa namnes 1942 års vanhävdslag. Hänvisningen till denna bör tydligen

utgå, men då vitesföreläggande av samma karaktär som hittills kan

meddelas även enligt den nya uppsiktslagen bör den i stället medtagas i

uppräkningen.

Nu berörda ändringar i regeringsrätlslagen böra, som framgår av det redan

sagda, träda i kraft den 1 juli 1948. Då besvär över beslut enligt 1942 års

vanhävdslag kunna komma att anföras även efter nämnda dag, bör emellertid

meddelas en övergångsbestämmelse av innebörd att med avseende å sådana

besvärsmål äldre lag fortfarande skall lända till efterrättelse. Beträffande

1927 års uppsiktslag torde däremot någon motsvarande övergångsbestämmelse

icke vara erforderlig.

Kungl. Maj :t har genom proposition (nr 94) förelagt årets riksdag förslag

till lag angående ändring i lagen den 13 november 1936 (nr 567) om dom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Ma):ts proposition nr 279.

kapitel. 1 13 § 2 inom. i detta förslag stadgas, att om innehavare av prästerlig

befattning som lyder under domkapitel åsidosätter sin tjänsteplikt, domkapitlet

äger tilldela honom varning eller suspendera honom under högst tre

månader. Enligt 3 mom. av samma paragraf må domkapitlet ock i vissa fall

besluta att sådan befattningshavare skall avstängas från utövningen av befattningen

intill dess uppkommen fråga om bestraffning av befattningshavaren

blivit slutligen avgjord. I 4 mom. föreskrives, att präst som gjort sig

skyldig till brott eller fel i levernet, under vissa omständigheter må av domkapitlet

skiljas från prästämbetet eller för viss tid förklaras obehörig att utöva

detsamma, och i 5 mom. meddelas bestämmelser om befogenhet för domkapitel

att, om präst övergiver svenska kyrkans lära, förklara honom skyldig

att avgå från sin befattning och skilja honom från prästämbetet. Den som

ej åtnöjes med domkapitels beslut i något av de i 2—5 mom. angivna hänseendena

äger enligt'' 6 mom. anföra besvär hos Konungen. Det har förutsatts

att besvären skola prövas av regeringsrätten. På grund härav torde i 2 §

17 :o) regeringsrättslagen böra föreskrivas att till regeringsrättens upptagande

höra —- förutom de i momentet redan omförmälda målen om disciplinär

bestraffning och om avstängande från tjänstgöring under åtalstid även

mål om skyldighet för prästerlig befattningshavare, som övergivit svenska

kyrkans lära, att avgå från sin befattning samt om prästs skiljande från

prästämbetet eller obehörighet för honom att utöva detsamma.

Nyssnämnda stadganden om rätt för domkapitel att vidtaga vissa åtgäidei

mot präster skola icke äga tillämpning beträffande biskopar. Med avseende

å biskop skall i stället, enligt 20 § andra stycket i förslaget, Konungen äga

motsvarande befogenhet som sägs i 13 § 3—5 mom. Det är avsett att även

prövningen av dylika ärenden skall ske i regeringsrätten. Bestämmelse därom

synes böra meddelas i en ny paragraf i regeringsrättslagen, vilken lämpligen

bör benämnas 5 § medan nuvarande 5 § erhåller beteckningen 6 §.

De nu ifrågavarande ändringarna i regeringsrättslagen böra träda i kraft

samtidigt som den föreslagna lagen angående ändring i lagen om domkapitel

eller den 1 januari 1949.

1 enlighet med vad sålunda antörts bär inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Lars Nord vall.

1 Denna bilaga, som iir lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, liar här

uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 21 maj

1948.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstif.rna.

Enligt lagrådet den 19 maj 1948 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 14 maj 1948, hade Kungl. Maj:t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändring

i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.

Förslaget, som finnes hilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S.

Strömberg.

Förslaget föranledde följande yttranden.

Justitieråden Lawski och Nissen samt regeringsrådet Kuglenstierna:

Vi erinra att, på sätt framgår av det vid Kungl. Maj :ts proposition nr 94

för innevarande år fogade utdraget av lagrådets protokoll den 16 oktober

1946, vi i yttrande rörande 20 § förslaget till lag angående ändring i lagen

den 13 november 1936 om domkapitel ifrågasatt grundlagsenligheten av

ett stadgande, varigenom åt regeringsrätten uppdroges att avgöra mål och

ärenden av annat slag än de i §§ 17 och 18 regeringsformen omnämnda.

Jnstitierådet Gyllenswärd:

Jag lämnar förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 279.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för jordbruksdepartementet och statsrådet

Quensel lagrådets denna dag avgivna utlåtande över det den 14 maj 1948

till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändring i lagen den 26 maj

1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.

Föredraganden anför följande.

Tre av lagrådets ledamöter ha erinrat om att de i tidigare avgivet yttrande

rörande 20 § förslaget till lag angående ändring i lagen den 13 november

1936 om domkapitel ifrågasatt grundlagsenligheten av ett stadgande, varigenom

åt regeringsrätten uppdroges att avgöra mål och ärenden av annat

slag än de i §§ 17 och 18 regeringsformen omnämnda.

Med anledning härav vill jag framhålla att Kungl. Maj :t, på sätt framgåi

av statsrådsprotokollet för den 1 november 1946, funnit omförmälda anmärkning

mot förslaget till lag om ändring i lagen om domkapitel icke töranleda

ändring av ståndpunkten, att frågor om sådana ingripanden mot biskop som

avses i 20 § andra stycket nämnda förslag böra prövas av regeringsrätten

såsom första instans. Denna ståndpunkt har också sedermera godtagits av

kyrkomötet.

Härefter hemställer föredraganden, att det nu förevarande lagförslaget

måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:l Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Rudhe.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av Sveriges anslutning till en konvention angående europeiskt ekonomiskt s s. 1 i texten
  2. 1LU 1948:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj 1909 a1 i texten