Sök i Ratio Lex

Angående anslag till administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete

1948-05-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:288, Angående anslag till administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

1

Nr 288.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till administrationskostnader

för nordiskt ekonomiskt samarbete;

given Stockholms slott den ii maj 19i8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den li maj 19i8.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för finansdepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Gjöres, följande.

Sedan frågan om ett vidgat ekonomiskt samarbete mellan Danmark, Island,

Norge och Sverige aktualiserats vid ett nordiskt utrikesministermöte

i Köpenhamn den 9 juli 1947 upptogs detta spörsmål till närmare behandling

vid ett nytt nordiskt utrikesministermöte i Köpenhamn den 27—28

augusti 1947. Därvid beslöts att föreslå respektive regeringar att utse sakkun
1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 288.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

niga med uppgift att gemensamt undersöka möjligheterna att utvidga det

ekonomiska samarbetet. De sakkunniga borde i första hand överväga frågan

om ömsesidigt stöd under den närmaste efterkrigsperioden men även undersöka

möjligheterna till ett samarbete på längre sikt, bland annat frågan om

ett fullständigt eller partiellt upphävande av tullgränserna mellan de fyra

länderna. Vidare beslöts att tillsätta ett gemensamt utskott för nordiskt

ekonomiskt samarbete.

Vid ett utrikesministermöte i Oslo den 23—24 februari 1948 fastställdes

instruktioner för ett sådant gemensamt utskott. Detta skulle som ett bidrag

till den allmänna ekonomiska återuppbyggnaden efter kriget upptaga

de frågor, som voro av gemensamt intresse för de nordiska ländernas ekonomi,

och i främsta rummet undersöka möjligheterna, dels att införa gemensamma

nordiska tullsatser såsom en förutsättning för det fortsatta arbetet

på en nordisk tullunion, dels att nedsätta tullsatserna och begränsa

de kvantitativa handelsrestriktionerna mellan de nordiska länderna, dels att

utvidga arbetsfördelningen och specialiseringen mellan de nordiska länderna,

i samarbete med enskilda näringsgrenar samt närings- och fackliga organisationer,

varvid även borde undersökas möjligheterna att främja ny

produktion till komplettering av dessa länders näringsliv, dels ock att utbygga

redan förekommande handelspolitiskt samarbete utåt. För utskottets

löpande arbete skulle upprättas ett sekretariat, och utskottet skulle äga rätt

att vid behov anlita sakkunniga och efter bemyndigande av regeringarna

tillsätta särskilda underutskott.

Till svenska ombud i utskottet utsågos den 21 november 1947 kanslirådet

i handelsdepartementet K. von Horn samt professorn vid Stockholms

högskola I. Svennilson.

Utskottet har den 24 april 1948 hållit sitt konstituerande möte i Köpenhamn.

Till ordförande valdes nationalbanksdirektören Bramsnjes, Danmark.

Utskottet beslöt att hos vederbörande länders regeringar hemställa,

att i varje land måtte utses en sekreterare, som skulle stå till förfogande

för vederbörande lands ombud i utskottet. De fyra sekreterarna skulle utgöra

utskottets gemensamma sekretariat, och sekreteraren i det land, där

utskottets ordförande var bosatt, skulle tillika stå till dennes förfogande

för erforderlig koordinering av utskottets arbete. Med hänsyn till vikten

av det arbete, som skulle utföras, borde sekreterarna vara högt kvalificerade

personer. Vidare beslöt utskottet, att en gemensam nordisk tullnomenklatur

borde utarbetas samt att varje lands ombud snarast måtte föranstalta

om att sakkunniga ställdes till förfogande för dessa arbetsuppgifter.

I anslutning härtill ha de svenska ombuden i skrivelse den 3 maj 1948

till statsrådet och chefen för handelsdepartementet hemställt, att till deras

förfogande måtte ställas erforderlig, kvalificerad sekreterarhjälp. De ha därvid

erinrat om den ansvarsfulla uppgift, som konnne att åvila sekreteraren,

vilken förutom utförande av sedvanliga sekreterargöromål, skulle upprätthålla

löpande kontakt med ombuden och sekretariaten i de övriga nordiska

länderna samt med myndigheterna, näringslivet och dess organisationer i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

3

det egna landet. Sekreteraren borde vara heltidsanställd för att kunna bedriva

arbetet med önskvärd effektivitet. Det vore att förvänta, att det arbete,

som uppdragits åt ombuden, komme att taga ett par års tid i anspråk.

Ombuden ha vidare påpekat, att skrivhjälp, kontorsutensilier och arbetslokaler

ävenledes måste beräknas draga vissa kostnader, vilka dock syntes

kunna hållas på en förhållandevis låg nivå, därest det dagliga arbetet kunde

inpassas inom lämpligt statligt organ. I sistnämnda fall skulle utgifterna

härför sannolikt kunna inskränkas till avlöning av skrivbiträde samt

vissa begränsade kontorskostnader. Till bestridande av kostnaderna för sekreterare,

skrivhjälp och kontorsutensilier borde beräknas 26 000 kronor.

Vidare måste räknas med resekostnader, vilka sannolikt komme att uppgå

till 5 000 kronor om året.

Ombuden ha även hemställt, att medel måtte anvisas till bestridande av

kostnaderna för svenska sakkunniga för utarbetande av en gemensam nordisk

tullnomenklatur. Ombuden ha i detta sammanhang framhållit, att även

för andra uppgifter inom ramen för det nordiska ekonomiska samarbetet

syntes sakkunniga behöva anlitas. Det torde icke vara möjligt att på detta

stadium göra en hållbar uppskattning av sakkunnigarbetets omfattning.

Det syntes dock ombuden sannolikt att arbetet komme att bli betydande.

Kostnaderna härför torde, såvitt nu kunde bedömas, icke komma att för nästa

budgetår uppgå till lägre belopp än 15 000 kronor.

Vad slutligen anginge ersättning till ombuden vore det svårt att, innan

närmare erfarenhet erhållits rörande arbetets omfattning, uttala några mera

exakta önskemål. Med beräknat tillägg å 10 000 kronor för ersättning åt ombuden

samt för oförutsedda utgifter ha ombuden beräknat de sammanlagda

kostnaderna till 56 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen. Det synes önskvärt, att det nordiska ekonomiska

samarbetet snarast igångsättes efter de linjer, som i det föregående angivits.

För att detta arbete skall kunna bedrivas ändamålsenligt och

effektivt är det angeläget, att de svenska ombuden erhålla kvalificerad sekreterarhjälp

samt att till deras förfogande ställas erforderliga medel för resor,

skrivhjälp och kontorsmateriel. Jag vill även tillstyrka, att medel anvisas

till bestridande av kostnader för sakkunniga.

De av ombuden begärda beloppen för sekreterare, skrivhjälp och kontorskostnader

samt resekostnader synas mig skäliga. Jag beräknar alltså 26 000

kronor för sekreterare, skrivhjälp och kontorskostnader samt 5 000 kronor

till resekostnader. Vad angår kostnaderna för sakkunniga ha ombuden framhållit,

att någon säker uppskattning härav icke för närvarande kunde göras.

Såsom minimikostnad har angivits 15 000 kronor. I avsaknad av någon hållpunkt

för att bedöma kostnaderna samt med hänsyn till att sakkunniga

kunna erfordras även för andra uppgifter än arbetet med en gemensam nordisk

tullnomenklatur, synes beloppet kunna godtagas. Vad angår ersättningen

till ombuden för deras arbete, torde denna lämpligen böra fastställas, när arbetets

omfattning närmare kan överblickas. Medel böra dock redan nu stäl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

las till förfogande för ändamålet. Att uppskatta medelsbehovet härför är

vanskligt. Det synes dock sannolikt att högre belopp än 8 000 kronor icke

bör ifrågakomma. Därest till oförutsedda utgifter avses 2 000 kronor skulle

för Sveriges del de sammanlagda kostnaderna för utskottet alltså upptagas

till 56 000 kronor. Medlen böra anvisas över ett särskilt anslag under tionde

huvudtiteln. Anslaget bör erhålla förslagsanslags natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete å riksstaten för budgetåret 1948/49 under tionde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 56 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Olle Hellberg.

487703 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944 s. 4 i texten