Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av visst i flottledsf onden ingående fordring sbelopp

1948-01-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:29, Angående avskrivning av visst i flottledsf onden ingående fordring sbelopp

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

11

Nr 29.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avskrivning

av visst i flottledsf onden ingående fordring sbelopp;

given Stockholms slott den 9 januari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet.

Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens

förfogande för flottledsbyggnader. De från statens sida i anslutning

härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo i

vissa fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande

författningar till allmän flottning, men hänförde sig i andra fall till flottleder,

vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats i dylik ordning

(kronans enskilda flottleder). I de förstnämnda fallen tillerkändes

kronan i vederbörande regleringsutslag rätt att av de flottande såsom ersättning

för havda regleringskostnader utfå vissa årliga amorterings- och

räntebelopp. Jämväl i de senare fallen ha av de flottande för användande

av kronans flottleder uttagits vissa avgifter; detta huvudsakligen i samband

med försäljning av virke, avverkat invid sådana flottleder. De i såväl ena

som andra fallet inflytande avgifterna för flottningen fingo disponeras för

samma ändamål som de av riksdagen anvisade flottledsanslagen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

I fråga om domänstyrelsens räkenskaper m. in. över till flottleders inrättande

anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för flottleder

förklarade Kungl. Maj :t den 30 augusti 1912, bland annat, att det skulle

åligga domänstyrelsen alt underställa Kungl. Maj :ts prövning frågor såväl

om avskrivning av i styrelsens räkenskaper uppförda kostnader för reglering

av flottleder, som ock — i förekommande fall och för särskilda

vattendrag — om befrielse för flottande att erlägga amorteringsavgift för

från kronans skogar inköpt virke, som framflottades i vattendrag, vilkas

flottbargörande bekostats av statsmedel, utan att reglering av desamma efter

syn jämlikt gällande flottningsstadga kommit till stånd.

I proposition den 9 januari 1919, nr 62, angående driftkostnader under

1920 för statens domäners fond föreslog Kungl. Maj :t, att riksdagen måtte

besluta, att det belopp av kronans fordringar för anläggningskostnader för

flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket efter närmare utredning funnes

kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat, skulle vid 1920 års ingång

överföras till statens domäners fond såsom tillgång i denna fond. I skrivelse

den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nämnda proposition framställda

förslaget, varefter Kungl. Maj :t — sedan domänstyrelsen inkommit

med utredning om det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919

för anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket

kunde väntas med säkerhet bliva inbetalat (flotiledsfonden) — den 19 juni

1919 förklarade, bland annat, att kronans kostnader för nybyggnad och

underhåll av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfondens

medel.

Den 13 april 1922 föreskrev Kungl. Maj :t dels att flottledsfonden vid utgången

av år 1919 skulle fastställas till ett belopp av 2 794 915 kronor

33 öre, dels ock att för de kronans enskilda flottleder, vilkas värden inginge

1 flottledsfonden, skulle av domänstyrelsen fastställas amorteringsplaner

och utgå amorteringsavgifter.

Sedermera har i anledning av framställningar i ämnet från domänstyrelsen

vid ett flertal tillfällen under åren 1923—1944 medgivits, att nedskrivningar

med vissa belopp finge företagas av i flottledsfonden ingående fordringar.

I enlighet med de uttalanden i avskrivningsfrågan, som gjordes av

1919 års riksdag, har därvid beslut om avskrivning meddelats av Kungl.

Maj :t utan riksdagens hörande, såvitt angår fordringar, uppkomna före

flottledsfondens inrättande. I fråga om sådana fordringar däremot, som

uppstått efter sagda tidpunkt och sålunda icke uttryckligen omfattas av

nämnda riksdagsuttalande, har Kungl. Maj :t innan avskrivningsbeslut meddelats

inhämtat medgivande därtill av riksdagen i varje särskilt fall. Riksdagen

har nämligen — sedan Kungl. Maj :t i proposition nr 28 till 1932 års

riksdag hemställt om medgivande för Kungl. Maj :t att besluta om avskrivning

jämväl i avseende å fordringar av sistnämnda slag — i skrivelse den

2 mars 1932, nr 64, förklarat sig icke vilja för framtiden frånhända sig

beslutanderätten i fråga om avskrivningar av flottledsfonden efter dess uppläggning

tillgodokomna fordringar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

13

I skrivelse den 8 augusti 1947 har domänstijrelsen hemställt om avskrivning

av ett i flottledsfonden ingående fordringsbelopp av 25 240 kronor 70

öre, avseende flottläggningsplats i Öreälven. Styrelsen har härvid anfört i

huvudsak följande.

Konkurrensen om kronans skogstillgångar utefter öre älvs allmänna flottled

var på sin tid svag, i väsentlig grad beroende på att tvenne virkesköpare,

som ensamma disponerade det område vid flottledens mynning som

lämpade sig för flottläggning av virket, kunde utestänga övriga köpare från

möjligheten att tillvarataga sitt utflottade virke. Efter ansökning av domänstyrelsen

insynade vattendomstolen genom utslag den 30 december 1932

ett område innanför Skarsta holmar till allmän flottläggningsplats. Under

målets handläggning yrkade domänstyrelsen, att jämväl de två förenämnda

virkesköparnas enskilda flottläggningsplatser skulle ingå i det till allmän

flottläggningsplats insynade området, men detta yrkande bifölls icke av

vattendomstolen. Domänstyrelsen överklagade domstolens utslag i denna

del, men Kungl. Maj :t fastställde detsamma genom dom den 22 oktober

1935. Till följd härav kommo avsevärda mängder av det i Öreälven utflottade

virket att även i fortsättningen flottläggas på enskilt område.

Genom länsstyrelsens i Västerbottens län utslag den 16 november 1936

föreskrevs, att den till 29 930 kronor 80 öre fastställda anläggningskostnaden

för den allmänna flottläggningsplatsen, vilken kostnad förskotterats

av domänverket, skulle jämte fem procent ränta amorteras på 10 år genom

en avgift av 0,12 öre per flottningskubikfot flottlagt virke. Till grund

för denna amorteringsplan lades hela den i Öre älv beräknade årliga flottlagda

kvantiteten, 3 000 000 flottningskubikfot, trots att såsom nyss anförts

avsevärda kvantiteter flottgods alltjämt flottlades på de enskilda flottläggningsplatserna.

På grund härav har amorteringsplanen för den allmänna

flottläggningsplatsen icke medfört avsett resultat utan vid amorteringstidens

slut den 31 oktober 1946 återstodo alltjämt — sedan hänsyn

tagits jämväl till underhållskostnader — icke mindre än 25 246 kronor 76

öre oamorterade.

Trots att amorteringsplanen således icke kunnat genomföras, anser domänstyrelsen,

att anläggningen varit fördelaktig genom de höjda virkespriser,

som uppstått till följd av den ökade konkurrensen om virket.

Sedan den fastställda amorteringstiden numera utgått, måste antingen

jämlikt § 31 flottningslagen utsträckt amorteringstid utverkas hos länsstyrelsen

eller oamorterade kostnader avskrivas. Vid valet mellan dessa

alternativ bör beaktas, att det virke som i fortsättningen kan bliva flottlagt

på den allmänna flottläggningsplatsen huvudsakligen härrör från kronans

skogar. Då det sålunda främst blir domänverket som kommer att

drabbas av anläggningskostnaderna om amorteringstiden utsträckes, är det

tämligen betydelselöst, vilket av alternativen som väljes.

Det bör emellertid beaktas, att, om amorteringstiden utsträckes, amorteringsavgälden

måste höjas avsevärt över hittillsvarande 0,i2 öre per flottningskubikfot.

Vid en årlig flottlagd kvantitet av 500 000 flottningskubikfot,

vilken är den högsta man vågar räkna med, blir flottningsavgälden efter

fem procents räntefot 0,65 öre per flottningskubikfot. Det kan befaras att

en avgäld av denna storlek kommer att verka avskräckande och minska

konkurrensen om kronans virke.

Med hänsyn till det anförda har domänstyrelsen ansett, att en avskrivning

av ifrågavarande fordran vore fördelaktigare än en utsträckning av

amorteringstiden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

I ärendet har remissyttrande den 5 september 1947 avgivits av statskontoret,

som tillika överlämnat yttrande från statskontorets ombudsman. Såväl

statskontoret som ombudsmannen ha förklarat, att intet syntes vara att

erinra mot bifall till domänstyrelsens förevarande framställning.

Departementschefen. Av utredningen i ärendet framgår, att av anläggningskostnaderna

för ifrågavarande flottläggningsplats, 29 930 kronor, vilka

kostnader av domänstyrelsen förskotterats från flottledsfonden, ett belopp

av icke mindre än 25 246 kronor kvarstår oguldet vid amorteringstidens

utgång. Att så blivit fallet synes främst ha berott på att den för anläggningen

fastställda amorteringsplanen förutsatt en avsevärt större kvantitet

årligen flottlagt virke än som blivit fallet. Vid bedömandet av frågan,

huru med flottledsfondens ifrågavarande fordran nu bör förfaras, äro två

alternativ möjliga, nämligen antingen förlängning av amorteringstiden eller

ock avskrivning av fordringen. Såsom domänstyrelsen i sin framställning

framhållit, torde emellertid det virke, som för framtiden kan förväntas bliva

flottlagt på platsen, till huvudsaklig del härröra från kronans skogar. De

oguldna anläggningskostnaderna synas därför, vilket alternativ som än väljes,

komma att belasta domänverket. Med hänsyn härtill och då en förlängning

av amorteringstiden torde förutsätta en avsevärd höjning av arnorteringsavgälden

för flottlagt virke, som kan befaras verka avskräckande

och minska efterfrågan på kronans virke, synes enligt min mening övervägande

skäl tala för att fordringen avskrives. Jag vill därför i likhet med

statskontoret tillstyrka domänstyrelsens förevarande framställning. Då

fråga är om en fordran, som uppkommit efter flottledsfondens inrättande,

torde ärendet böra underställas riksdagens prövning. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att det torde böra övervägas, om ej bemyndigande

kunde lämnas Kungl. Maj :t att avgöra ärenden av denna art i framtiden.

Förslag härom torde i så fall i särskild ordning få underställas riksdagen.

Under åberopande av det anförda he‘mställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att Kungl. Maj :t må äga besluta om avskrivning av ett

belopp av 25 246 kronor 76 öre jämte ränta, utgörande kronans

fordring för anläggande av allmän flottläggningsplats

i Öreälven.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hanns Otto Diiselius.

478/38. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av visst i flottledsfonden ingående fordringsb elopp. a1 i texten