Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 191A (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m

1948-05-21 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:292, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 191A (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

1

Nr 292.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 19 november 191A

(nr 383) angående stämpelavgiften, m. m.; given

Stockholms slott den 21 maj 19b8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)

angående stämpelavgiften, samt

2) förordning om särskilt undantag från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel

och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs

län.

GUSTAF.

Ernst Wigforss. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 292.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr

383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till

följande avdelningar:

Fjärde avdelningen.

Rikets hovrätter;---riksförsäkringsanstalten; arbetarskyddsstyrel
sen;

försäkringsinspektionen; —--arbetsmarknadsstyrelsen; bostads
styrelsen;

statens utlänningskommission; — — —- riksarkivet; riksantikvarieämbetet;

universitetskanslersämbetet; — — — lantbruksstyrelsen;

skogsstyrelsen; veterinär styrelsen; fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök;

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas

om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr. ö.

Kr. ö.

i

1

> annat, rörande tillstånd att ingå äktenskap.....

> angående godkännande —-----— —

—

—

—

—

20

—

20

—

» av chefen för utrikesdepartementets — — —

2 kronor.

1 Senaste lydelse se 1947:538.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

3

Bevis från statsdepartement eller riksantikvarieämbetet

angående undantag från förbud mot utförsel av

vara till utrikes ort:

där värdet av det till utförsel avsedda godset

skäligen kan anses överstiga 400 kronor......

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr. j ö.

—

—

—

—

i

20

3

—

20

3

—

rörande anmälan — —--— —-----

> om registrering, tecknat å ordning för aktiebolag

eller avskrift av koncession för försäkringsbolag

eller stadgar för förening för ekonomisk verksam- het eller å protokoll om beslut angående ändring

i sådant bolags ordning eller sådan förenings stad- gar eller å framställning om medlems inträde i eller

avgång ur sådan förening, så ock annat i 194 §

aktiebolagslagen eller 307 § lagen om försäkrings-

f

> om godkännande------------

Besolulion på ansökning om förordnande---Norr-

fr

» J angående tillstånd som avses i lagen om vissa

inskränkningar i rätten att förvärva fast egen- dom eller gruva eller aktier i vissa bolag...

—

—

40

-

—

—

40

—

1

> angående beslut om vägrat godkännande

enligt 190 § aktiebolagslagen eller om vägrad

registrering av ansökan eller anmälan till

aktiebolagsregistret, försäkringsregistret eller

!

» angående brist —----—---

| !

i

7 §•

Från stämpelavgift----kronan befriad.

Dessutom äro--— för roteombud;

krigsman i sådant mål mot honom, som är att anse såsom militärt mål;

kyrkor;

överförmyndare.

Frihet från —--oriktig ursprungsbeteckning; i sådana på prövning

av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd beroende ärenden, som avse lån

eller bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjningen eller lån till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 292.

anordnande av kollektiva tvätterier; i ärenden angående allmänna---

lokala arbetsmarknadsorgan; i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens

tillämpning, vilka handläggas av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen;

så ock i sådana på prövning av lantbruksstyrelsen eller lantbruksnämnd

beroende ärenden, som avse lån eller bidrag av statsmedel eller

beviljande av statlig kreditgaranti eller som avse tillämpningen av lagen om

kronans förköpsrätt, lagen om uppsikt å jordbruk eller lagen om inskränkning

i rätten att förvärva jordbruksfastighet.

Konungen äger---utländska hamnar.

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig

myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Förvärv av fast egendom på grund av tillskott vid bildande av förening

---fast egendom.

Har medlem i sambruksförening tillskjutit fast egendom till föreningen,

vare avhandlingen därom fri från stämpel.

Köp av fast egendom: avhandling därom--— egendomens värde.

Köpeavhandling, på---egendomens värde.

Där köpeavhandling,---sista fånget.

Sökes lagfart på grund av handling, enligt vilken arrendator inlöst fast

egendom med stöd av lagen om arrendators förköpsrätt eller enligt vilken

någon i kronans ställe inlöst fast egendom med stöd av lagen om kronans

förköpsrätt, äge stämpelbeläggning ej rum, där den till vilken jordägaren sålt

egendomen tidigare erlagt stämpel för sitt fång.

Fångeshandling, på----stämpel fri.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948, dock skola de nya bestämmelserna

i 1 och 7 §§ angående arbetarskyddsstyrelsen samt i 3 § rörande

bevis om registrering och om underrättelse angående vägrad registrering

träda i kraft den 1 januari 1949.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

5

Förslag

till

förordning om särskilt undantag från skyldighet att utgiva Iagfartsstämpel

och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar

inom Kopparbergs län.

Härigenom förordnas som följer.

Har mellan makar träffats avtal, varom förmäles i 7 § andra stycket

lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser om delning

av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län1 eller 4 § andra stycket

lagen den 4 juni 1943 (nr 302) med särskilda bestämmelser om äganderättsutredning

och sammanläggning av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs

län, skall skyldighet att utgiva lagfartsstämpel eller skatt för gåva

icke inträda i anledning därav, att ena maken genom avtalet erhållit större

andel än förut i makarnas fasta egendom.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.

Genom förordningen upphäves förordningen den 4 juni 1943 (nr 307)

om särskilt undantag från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel och skatt

för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs län.

1 Se 1948:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, försvars-, social-,

jordbruks- och handelsdepartementen ävensom statsrådet Kock anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om vissa ändringar

i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften,

m. m.

Föredraganden anför följande.

Ändringar i anledning av inrättandet av arbetarskyddsstyrelsen m. fl.

ämbetsverk.

Genom propositionen den 5 mars 1948 (nr 184) angående inrättande av

en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. m. har

för riksdagen framlagts förslag om inrättande från och med den 1 januari

1949 av en arbetarskyddsstyrelse med uppgift att handhava den centrala

ledningen av tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad. I propositionen

den 2 april 1948 (nr 218) angående den allmänna bostadspolitikens

organisation m. m. har vidare föreslagits en omorganisation från och med

den 1 juli 1948 av statens byggnadslånebyrå till ett centralt ämbetsverk, benämnt

bostadsstyrelsen.

Därjämte har i propositionen den 23 januari 1948 (nr 49) angående inrättande

av en fiskeristyrelse med statens fiskeriförsök m. in. föreslagits inrättande

från och med den 1 juli 1948 av ett nytt centralt ämbetsverk, fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök. Enligt förslaget skall det nya ämbetsverket

handlägga bland annat sådana ärenden, som nu behandlas av lantbruksstyrelsens

fiskeribyrå och fisketillsynsmyndigheten.

Därest nu berörda förslag bifallas, torde arbetarskyddsstyrelsen, bostadsstyrelsen

och fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök böra upptagas bland

de statsmyndigheter, vilka i 1 § stämpelförordningen hänföras till fjärde

avdelningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

7

Ändringar i anledning av överflyttande av vissa ärenden från statsdepartement

till underordnad myndighet.

I propositionen nr 178 till innevarande års riksdag med förslag rörande

överflyttande av vissa till justitiedepartementet hörande ärenden från Kungl.

Maj:t till underordnad myndighet har föreslagits bl. a., att sådana ärenden

rörande tillstånd att ingå äktenskap, som avses i 2 kap. 5 och 6 §§ giftermålsbalken,

skola från och med den 1 juli 1948 överflyttas från Kungl.

Maj :t till medicinalstyrelsen.

I stämpelförordningen bör i anledning härav — under förutsättning att

nyssnämnda förslag bifalles — i 3 § såvitt angår rubriken »Bevis annat, rörande

tillstånd att ingå äktenskap» den i femte avdelningen angivna stämpelavgiften

om 20 kronor införas jämväl i fjärde avdelningen, dit medicinalstyrelsen

hör. I femte avdelningen bör nu ifrågavarande avgift fortfarande

finnas upptagen med hänsyn bl. a. till att dispensärenden enligt 2 kap. 8

och 9 §§ giftermålsbalken alltjämt skola handläggas av Kungl. Maj :t.

I samma proposition har vidare föreslagits, att ärenden rörande tillstånd

jämlikt lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten

att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag i närmare

angivna fall skola handläggas av vederbörande länsstyrelse i stället för

av Kungl. Maj :t.

Beträffande de hittills gällande bestämmelserna på förevarande område

må erinras om att enligt 1 § sistnämnda lag må utländsk medborgare —

liksom utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser —

ej utan Konungens för särskilt fall givna tillstånd här i riket förvärva fast

egendom eller förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka

gruvdrift, ej heller i något fall härstädes inmuta mineralfyndighet. I 2 §

föreskrives, att svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman,

svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller svensk

ekonomisk förening ej må här i riket förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet,

förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka

gruvdrift, utan att Konungen för särskilt fall givit bolaget eller föreningen

tillstånd därtill. Vad nu sagts gäller även för svenskt aktiebolag vars aktiebrev

skola vara ställda till viss man, om icke i bolagsordningen intagits

i lagen närmare angivet förbehåll. Enligt 4 § må dock svenskt bolag eller

svensk förening förvärva hus, tomt, upplagsplats in. in. om egendomen av

vederbörande länsstyrelse prövas vara behövlig för bolagets eller föreningens

verksamhet. I 6 § föreskrives, att vad i 1 och 2 §§ är stadgat skall icke

utgöra hinder för att medelst inrop å exekutiv auktion förvärva fast egendom

eller inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet. Fast egendom,

som förvärvats enligt vad i 6 § sägs, skall — enligt 7 § — åter avyttras

inom viss angiven tid, därest ej dessförinnan de förhållanden, på grund av

vilka inroparen icke ägt att utan Konungens tillstånd köpa egendomen an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

norledes än å exekutiv auktion, upphört eller inroparen erhållit Konungens

tillstånd att behålla egendomen.

I propositionen nr 178 har föreslagits den ändringen i 1916 års lag, att

tillstånd, som avses i 1 och 7 §§, skola lämnas av vederbörande länsstyrelse,

dock att i vissa — mera tveksamma •—- fall beslutanderätten alltjämt skall

tillkomma Konungen. Den föreslagna ändringen är avsedd att träda i kraft

den 1 juli 1948.

Enligt 3 § stämpelförordningen utgår för närvarande stämpelavgift för

Kungl. Maj :ts resolution angående tillstånd enligt 1 eller 7 § i 1916 års

lag med 40 kronor för första arket och 10 kronor för varje ytterligare ark

(se rubriken »Utslag under rubrik» femte avdelningen). Sådan resolution

torde sällan omfatta mer än ett ark. För länsstyrelses resolution i ärenden

som avses i 4 § samma lag utgår stämpelavgift — enligt nyssnämnda rubrik,

tredje avdelningen — med 6 kronor för första arket och 4 kronor för varje

ark därutöver.

Därest den i propositionen nr 178 föreslagna ändringen i 1916 års lag

genomfördes utan att någon ändring vidtoges i stämpelförordningen, skulle

av länsstyrelsen utfärdade resolutioner angående tillstånd enligt 1 eller

7 § nyssnämnda lag — liksom länsstyrelsens resolution i ärenden som avses

i 4 § — beläggas med stämpel till belopp av 6 kronor för första arket

och 4 kronor för varje ytterligare ark. Det synes emellertid icke föreligga tillräckliga

skäl att låta en decentralisering av tillståndsprövningen föranleda

en dylik avsevärd reducering av stämpelavgiften. Såsom ett särskilt skäl för

att bibehålla den nuvarande stämpelavgiften må nämnas att någon väsentlig

skillnad ur svårighetssynpunkt stundom icke torde komma att föreligga mellan

de ärenden som avgöras av länsstyrelse och de som överlämnas till

Kungl. Maj :ts prövning. Det kan sålunda ibland vara en ren omdömessak

för vederbörande länsstyrelse att avgöra huruvida ett ärende bör slutligen

prövas av länsstyrelsen eller Kungl. Maj :t. Någon nedsättning av stämpelavgiften

synes därför icke böra följa i anledning av den ifrågasatta decentraliseringen.

Däremot torde anledning föreligga att genomföra en sådan höjning

av stämpelavgiften för resolution i ärenden enligt 4 § i 1916 års lag, att avgiften

även i dessa fall utgår med 40 kronor. För en sådan höjning talar bl. a.

lämpligheten av att en enhetlig avgift uttages i samtliga fall som angå tilllämpningen

av 1916 års lag och som avgöras av länsstyrelserna. Härtill

kommer att förvärv som avses i 4 § ofta kunna angå betydande värden. I enlighet

härmed förordar jag, att stämpelavgiften för resolution i ärenden rörande

tillämpningen av 1916 års lag i samtliga fall bestämmes till 40 kronor.

Någon ytterligare stämpelavgift torde icke böra uttagas för den händelse

resolutionen skulle omfatta mer än ett ark.

Kungl. Maj:t har den 23 januari 1948 utfärdat kungörelse (nr 25) om

ändrad lydelse av 1 § kungörelsen den 6 maj 1927 (nr 129) angående förbud

mot utförsel från riket av vissa äldre kulturföremål. Genom ifrågavarande

ändring överflyttas från och med den 1 juli 1948 beslutanderätten

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

rörande undantag från nämnda utförselförbud från Kungl. Maj :t till riksantikvarieämbetet.

Med anledning härav torde i förordningen angående

stämpelavgiften böra vidtagas de ändringarna att riksantikvarieämbetet

upptages i 1 § under fjärde avdelningen och att i 3 § under rubriken »Bevis

från statsdepartement angående undantag från förbud mot utförsel av

vara till utrikes ort» orden »eller riksantikvarieämbetet» insättas närmast

efter ordet »statsdepartement». Samtidigt härmed torde de nuvarande, i

femte avdelningen upptagna stämpelavgifterna för sagda bevis — vilka uppgå

till 20 kronor om godsets värde skäligen kan anses överstiga 400 kronor

och eljest 3 kronor — böra införas jämväl i fjärde avdelningen.

Ändringar i stämpelförordningen i anledning av ny lagstiftning om

försäkringsrörelse.

Innevarande års riksdag har antagit en ny lag om försäkringsrörelse (propositionen

nr 50, riksdagens skrivelse nr 221), vilken lag skall träda i kraft

den 1 januari 1949.

I anslutning härtill bör i 3 § stämpelförordningen vidtagas vissa ändringar,

vilka motsvara de ändringar som beträffande aktiebolag gjorts i anledning

av den nya aktiebolagslagen. Ändringarna böra avse såväl försäkringsaktiebolag

som ömsesidiga försäkringsbolag, för vilka båda bolagstyper

likväl i författningstexten torde kunna begagnas den gemensamma beteckningen

försäkringsbolag.

De bestämmelser i den nya lagen om försäkringsrörelse, vilka i detta

sammanhang komma i fråga, äro dels 305 § sista stycket och 306 § sista

stycket, som angå bevis om registrering av nya försäkringsaktiebolag respektive

ömsesidiga försäkringsbolag, dels 307 § andra stycket, som avser

annat bevis om registrering, dels ock 304 § 3 mom. däri stadgas, att om registrering

vägras skall försäkringsinspektionen underrätta bolaget eller, i

förekommande fall, annan vederbörande därom.

De ifrågasatta ändringarna böra ske i 3 § stämpelförordningen på följande

sätt. Under rubriken »Bevis om registrering» etc. inskjutas dels mellan

orden »för aktiebolag» och »eller stadgar» orden »eller avskrift av koncession

för försäkringsbolag», dels ock mellan uttrycken »194 § aktiebolagslagen»

och »avsett bevis» uttrycket »eller 307 § lagen om försäkringsrörelse».

Vidare bör under rubriken »Underrättelse angående beslut om vägrat godkännande»

etc. mellan orden »till aktiebolagsregistret» och »eller föreningsregistret»

inskjutas ordet »försäkringsregistret».

Vissa ändringar i 7 § stämpelförordningen.

Enligt 7 § stämpelförordningen gäller, att ämbets- eller tjänsteman i allt

vad till ämbetet eller tjänsten hörer, så ock i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet

för fel eller försummelse i ämbetet eller tjänsten, är

befriad från erläggande av stämpel. I praxis har under uttrycket tjänsteman

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 292.

i förevarande avseende inbegripits jämväl värnpliktig. Jämlikt ett i Nytt juridiskt

arkiv 1911 s. 178 refererat rättsfall har sålunda värnpliktig, som

dömts till ansvar jämlikt strafflagen för krigsmakten, ansetts berättigad att

utan stämpel och lösen utfa protokoll i målet. Denna sedan länge tillämpade

grundsats synes lämpligen böra komma till klart uttryck i lagstiftningen

samtidigt med att, såsom i propositioner till innevarande års riksdag föreslagits,

de nuvarande krigsdomstolarna avskaffas samt strafflagstiftningen

för krigsmakten revideras.

Med hänsyn härtill förordas, att i 7 § stämpelförordningen upptages ett

stadgande om stämpelfrihet för krigsman i sådant mål mot honom, som är

att anse såsom militärt mål.

Vid 1944 års riksdag (prop. nr 58, bevillningsutskottets betänkande nr 7,

riksdagens skrivelse nr 62) genomfördes den ändringen i 7 § stämpelförordningen,

att frihet från stämpel skulle åtnjutas i sådana på statens byggnadslånebyrås

prövning beroende ärenden, som avse lån eller bidrag av statsmedel

till främjande av bostadsförsörjningen. På sätt framgår av den förut

omnämnda propositionen nr 218 till innevarande års riksdag, är det avsett,

att de uppgifter som hittills vilat å statens byggnadslånebyrå skola från och

med den 1 juli 1948 handhavas av bostadsstyrelsen. I samma proposition

förordas därjämte inrättande i varje län av ett nytt bostadspolitiskt organ,

länsbostadsnämnd, med uppgift att handhava viss lån- och bidragsgivning.

Med anledning härav torde i 7 § stämpelförordningen böra göras den redaktionella

ändringen, att nyssnämnda bestämmelse om stämpelfrihet kommer

att från och med den 1 juli 1948 avse på bostadsstyrelsens prövning

beroende ärenden. I anslutning härtill bör stämpelfrihet medgivas för motsvarande

ärenden hos länsbostadsnämnderna.

Genom propositionen den 5 mars 1948 (nr 130) angående anslag till lån

till anordnande av kollektiva tvätterier framlades förslag om viss omläggning

av den statliga stödverksamheten för främjande av tillkomsten av

gemensamma tvättinrättningar. Enligt förslaget borde den av egnahemsstyrelsen

hittills bedrivna statsbidragsverksamheten på området vid ingången

av budgetåret 1948/49 ersättas med låneverksamhet. Denna låneverksamhet

borde handhavas av statens byggnadslånebyrå eller det bostadspolitiska organ,

som kunde komma att efterträda byrån. Den lokala förvaltningen för

den nya verksamheten borde anknytas till den nya lokalorganisationen för

den allmänna bostadspolitiken. Riksdagen har godkänt Kungl. Maj:ts förslag

i ämnet (statsutskottets utlåtande nr 91, riksdagens skrivelse nr 186).

Därest i överensstämmelse med propositionen nr 218 till innevarande års

riksdag en bostadsstyrelse och länsbostadsnämnder inrättas kommer långivningen

till anordnande av kollektiva tvätterier att åvila dessa organ.

Jämväl för ärenden, som röra nu ifrågavarande verksamhet, bör stämpelfrihet

medgivas.

Stämpelfrihet föreligger för närvarande i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens

tillämpning, vilka handläggas av befattningshavare inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kunql. Maj:ts proposition nr 292.

yrkesinspektionen. Därest en arbetarskyddsstyrelse inrättas i överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 184 till innevarande års

riksdag böra fr. o. in. den 1 januari 1949 motsvarande bestämmelser gälla

även för det sålunda inrättade nya ämbetsverket.

Ändringar i stämpelförordningen i anledning av omorganisationen av rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets område.

Enligt det principbeslut angående organisationen av rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets område, som fattades av 1947 års riksdag, skall

sagda verksamhet handhavas av ett särskilt, centralt organ — lantbruksstyrelsen

— vilket skall bildas genom sammanslagning av den nuvarande lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen. Detaljerat förslag till utformningen

av det nya centralorganet har framlagts för riksdagen i en den 27 februari

1948 dagtecknad proposition (nr 149) angående organisationen av rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets område m. in. Enligt denna proposition

— som numera bifallits av riksdagen — skall det nya centralorganet, såsom

även avsågs i nyssnämnda principbeslut, träda i funktion den 1 juli 1948, då

alltså egnahemsstyrelsen skall upphöra.

Lokalt skall enligt nämnda principbeslut och proposition den statliga verksamheten

för yttre och inre rationalisering av jordbruket omhänderhavas av

lantbruksnämnderna. En sådan nämnd skall finnas inom varje hushållnings*

sällskaps område. Dessa lantbruksnämnder, vilka likaledes skola börja sin

verksamhet den 1 juli 1948, skola övertaga egnahemsnämndernas, hushållningssällskapens

och torrläggningsnämndernas arbetsuppgifter på hithörande

område. På lantbruksnämnderna skola jämväl överflyttas jordbrukskommissionernas

nuvarande uppgifter i fråga om utövande av tillsyn över efterlevnaden

av vanhävdslagstiftningen ävensom egnahemsnämndernas uppgifter

rörande den sociala egnahemsverksamheten. Lantbruksnämnderna komma

sålunda att ersätta egnahemsnämnderna och jordbrukskommissionerna.

I samband med genomförandet av den nya organisationen och påbörjandet

av rationaliseringsverksamheten enligt de av 1947 års riksdag uppdragna

riktlinjerna torde vissa ändringar böra vidtagas i stämpelförordningen.

1) Till en början torde stämpelförordningen böra ändras så, att egnahemsstyrelsen

ej längre upptages bland de i 1 § under fjärde avdelningen

uppräknade myndigheterna.

2) En av lantbruksnämndernas viktigaste uppgifter blir att avgöra frågor

om lån och bidrag av statsmedel till olika slag av rationaliseringsåtgärder

eller åtgärder i samband med den sociala egnahemsverksamheten

samt om statlig kreditgaranti för lån till sådana åtgärder, över lantbruksnämnds

beslut i dylikt låne- eller bidragsärende skall besvär kunna anföras

hos lantbruksstyrelsen. I vissa fall ankommer det på lantbruksstyrelsen

själv att i första hand avgöra dylika ärenden.

Det synes skäligt, att stämpelfrihet skall åtnjutas i sådana på prövning

av lantbruksstyrelsen eller lantbruksnämnd beroende ärenden som nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

nämnts. Erinras må, att stämpelfrihet redan nu åtnjutes i sådana på prövning

av statens byggnadslånebyrå beroende ärenden, som avse lån eller bidrag

till främjande av bostadsförsörjningen.

En annan uppgift för de nya rationaliseringsorganen blir att handhava

den av 1947 års riksdag beslutade verksamheten för utbetalande av producent-

eller kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk. Enligt

sagda beslut skola dylika bidrag lämnas till innehavare av jordbruk under

en viss arealgräns, i regel dock blott till de nuvarande brukarna. Producentbidragen

skola utgå till sådana brukare, vilka mera regelbundet leverera

mjölk till mejeri, och beräknas i förhållande till storleken av de levererade

mjölkkvantiteterna. Kontantbidragen skola utgå till sådana brukare, vilka

icke kunna leverera mjölk till mejeri, och bestämmas efter antalet av brukaren

vid viss tidpunkt innehavda kor. Frågor om bidragsrätt skola i första

hand avgöras av lantbruksnämnderna.

Dessa producent- och kontantbidrag skola ersätta de nu utgående producentbidragen.

Ärenden angående sistnämnda bidrag handläggas för närvarande

av statens livsmedelskommission samt av de under kommissionen lydande

kristidsstyrelserna. Jämlikt förordningen den 24 maj 1940 (nr 390)

om vissa undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften åtnjutes följaktligen stämpelfrihet

för expeditioner i dylika ärenden. Såväl med hänsyn härtill som till ärendenas

beskaffenhet synes det motiverat, att stämpelfrihet även i fortsättningen

skall föreligga i ärenden angående ifrågavarande särskilda stöd åt vissa

innehavare av mindre jordbruk.

De grupper av låne- och bidragsärenden, som berörts här ovan, omfatta

— tillsammans med ärenden angående statligt stöd för förbättring av bostäder

å jordbruksfastigheter — praktiskt taget all den låne- och bidragsverksamhet,

som enligt de nu föreliggande organisationsbesluten skall handhavas

av de statliga rationaliseringsorganen. Det synes under sådana förhallanden

enklast, att stämpelfriheten får omfatta dessa organs hela låneoch

bidragsverksamhet.

3) Genom lagen den 22 december 1943 (nr 884) om förköpsrätt erhöll

arrendator, å vilken de sociala arrendebestämmelserna äga tillämpning, rätt

att under vissa förutsättningar vid försäljning av den utav honom arrenderade

fastigheten lösa till sig denna till det pris som köparen utfäst.

Införandet av denna förköpsrätt föranledde en viss ändring i stämpelförordningen.

Sålunda har genom förordningen den 17 mars 1944, nr 88,

i 8 § stämpelförordningen under rubriken Köp av fast egendom tillagts ett

fjärde stycke av innehåll att, då lagfart sökes på grund av handling, enligt

vilken arrendator inlöst fast egendom med stöd av lagen om förköpsrätt,

stämpelbeläggning ej skall äga rum, där den till vilken jordägaren sålt sin

egendom tidigare erlagt stämpel för sitt fång.

I lagen den 30 juni 1947 (nr 325) angående ändring i lagen den 22 december

1943 (nr 884) om förköpsrätt har stadgats bl. a., att sistnämnda lag skall

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

13

erhålla rubriken »Lag om arrendators förköpsrätt». Denna ändring torde

böra föranleda en jämkning i avfattningen av förenämnda stadgande i stämpelförordningen.

4) Vidare har genom lag den 30 juni 1947 (nr 324) om kronans förköpsrätt

införts en förköpsrätt för kronan till jordbruksfastigheter. Denna förköpsrätt,

som har till syfte att underlätta den pågående rationaliseringen

av landets jordbruk, är konstruerad på liknande sätt som lagen om arrendators

förköpsrätt. Vid försäljning av jordbruksfastighet äger sålunda kronan,

för att underlätta bildandet av bärkraftiga brukningsdelar, inlösa fastigheten

till det pris som köparen utfäst. Förköpsrätten utövas för varje

hushållningssällskaps område av den lantbruksnämnd, som där skall

finnas.

Enligt 4 § lagen om kronans förköpsrätt skall lantbruksnämnd vara skyldig

att efter framställning från ägare av jordbruksfastighet meddela beslut,

huruvida fastigheten behövs för att underlätta bildandet av bärkraftiga

brukningsdelar. Sådant beslut skall meddelas för viss tid, minst två och

högst fem år. Har nämnden funnit dylikt behov av fastigheten ej föreligga,

må förköpsrätten ej göras gällande under den tid beslutet avser. Såsom nyss

nämnts ankommer det vidare på lantbruksnämnd att fatta beslut om utövande

av kronans förköpsrätt, över beslut, varigenom lantbruksnämnd förklarat

fastighet behövlig för rationaliseringsändamål, ävensom över beslut

om begagnande av kronans förköpsrätt må klagan föras hos lantbruksstyrelsen.

över beslut i dylikt ärende av lantbruksstyrelsen må klagan föras

hos Kungl. Maj :t. Med hänsyn till syftet med ifrågavarande lagstiftning och

till den inskränkning i vederbörande jordägares förfoganderätt över den

egna fastigheten som lagen medför synes det rimligt, att ärenden rörande

tillämpningen av sagda lag undantagas från stämpelplikt.

5) Har lantbruksnämnd beslutat att förköpsrätten skall begagnas, äger

nämnden tillika samtidigt förordna, att rätten skall tillkomma annan än

kronan. Syftet med denna bestämmelse har angivits vara att man skulle

söka undvika den omgången att fastigheten skulle först förvärvas av kronan

och därefter av kronan överlåtas till den jordbrukare, för vilken fastigheten

vore avsedd.

I överensstämmelse med vad som gäller för arrendator, vilken inlöser

fastighet med stöd av 1943 års lag om arrendators förköpsrätt, bör även den,

som i kronans ställe inlöser fastighet enligt lagen om kronans förköpsrätt,

vara befriad från erläggande av lagfartsstämpel, såvida den, till vilken jordägaren

sålt fastigheten, erlagt stämpel för sitt fång. Detta torde lämpligen

kunna komma till uttryck genom ett tillägg till fjärde stycket i 8 § stämpelförordningen

under rubriken Köp av fast egendom.

6) Såsom förut nämnts skola lantbruksnämnderna i fortsättningen även

handhava tillsynen över efterlevnaden av vanhävdslagstiftningen. Enligt lagen

den 30 juni 1947 (nr 288) om uppsikt å jordbruk åligger det lantbruksnämnd

bland annat att, om nämnden efter verkställd besiktning å en jordbruksfastighet

finner vanhävd föreligga, söka träffa överenskommelse med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 292.

den, som är ansvarig för avhjälpande av vanhävden, att vidtaga därför erforderliga

åtgärder. Kan ej överenskommelse träffas eller fullgöres ej den

ingångna överenskommelsen, skall lantbruksnämnden anmäla förhållandet

till länsstyrelsen. Härefter äger länsstyrelsen föreskriva de åtgärder, som

erfordras för att avhjälpa vanhävden. Lantbruksnämnden har därjämte till

uppgift att i vissa fall verkställa förprövning huruvida ifrågasatt åtgärd kan

räknas såsom vanhävd eller icke. Enligt 2 § tredje stycket sistnämnda lag

må nämligen ägare av brukningsdel hos lantbruksnämnden påkalla prövning

huruvida förhållande föreligger, som enligt lagen berättigar till att

nedlägga jordbruket å brukningsdelen eller del därav eller till att bortföra

därå befintlig byggnad eller lämna densamma utan nödigt underhåll. Över

lantbruksnämndens beslut i dylikt ärende må klagan föras genom besvär

hos lantbruksstyrelsen. Beslut i sådant ärende av lantbruksstyrelsen får

icke överklagas.

Även sådana ärenden angående vanhävd av jordbruk, som handläggas av

lantbruksnämnd eller lantbruksstyrelsen, torde böra undantagas från stämpelplikt.

Ett dylikt undantag får sin egentliga betydelse för sådana ärenden,

som avses i 2 § tredje stycket nyssnämnda lag.

7) I detta sammanhang torde böra behandlas även frågan om stämpelfrihet

i ärenden rörande tillämpning av lagstiftningen om inskränkning i

rätten att förvärva jordbruksfastighet. I en den 19 mars 1948 dagtecknad

proposition (nr 194) med förslag till lag om inskränkning i rätten att förvärva

jordbruksfastighet föreslås, att den nu gällande lagen den 21 december

1945 (nr 805) om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet

från och med den 1 juli 1948 skall ersättas av en ny lag i samma ämne. Enligt

lagförslaget skall det ankomma på lantbruksnämnd att meddela tillstånd

till förvärv av jordbruksfastighet. Över beslut, varigenom nämnden avslagit

ansökan om sådant tillstånd, må klagan föras hos Kungl. Maj :t. Även

för här avsedda tillståndsärenden synes stämpelfrihet i princip motiverad.

Såsom skäl för sådan stämpelfrihet kan även åberopas, att enligt förslaget

tillstånd av lantbruksnämnden kräves i en betydande grupp av ärenden,

där lagfart hittills i stället kunnat beviljas på grundval av ett av egnahemsnämnden

stämpelfritt utfärdat intyg angående vissa förhållanden.

I enlighet med det anförda torde de under 2, 4, 6 och 7 förordade undantagen

från stämpelplikt lämpligen kunna komma till uttryck genom ett

tillägg till 7 § stämpelförordningen av innehåll att frihet från stämpel skall

äga rum i sådana på prövning av lantbruksstyrelsen eller lantbruksnämnd

beroende ärenden, som avse lån eller bidrag av statsmedel eller beviljande

av statlig kreditgaranti eller som avse tillämpningen av lagen om kronans

förköpsrätt, lagen om uppsikt å jordbruk eller lagen om inskränkning i rätten

att förvärva jordbruksfastighet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

15

Ändring i stämpelförordningen i anledning av lagstiftningen om

sambruksföreningar.

I proposition till årets riksdag (nr 58) har framlagts förslag till lag om

sambruksföreningar. Denna lag, som antagits av riksdagen (skrivelse nr

99), avser att närmare reglera de rättsliga grunderna för ekonomiska föreningar

för gemensamt ägande och sambruk av jord. Varje föreningsmedlem

deltager i sambruksföreningen med viss insats. Medlemmarna utgöras

antingen av grannar, vilka sammanskjuta sina ägor och överlåta dessa på

föreningen, eller av lantarbetare eller andra jordbrukskunniga personer, som

för gemensamt bruk förvärva eller arrendera någon större jordegendom.

I det till grund för propositionen liggande betänkandet (SOU 1946: 70)

uttalades bland annat, att sambruksförening borde befrias från erläggande

av lagfartsstämpel i fall då medlem i stället för insats av penningar överläte

fast egendom till föreningen. Chefen för jordbruksdepartementet anförde

i propositionen, att skäl talade för att en dylik ur statsverkets synpunkt

obetydlig eftergift skulle ske i syfte att befordra tillkomsten av sambruksföreningar

genom överlåtelse till föreningen av medlemmarnas fastigheter.

Bestämmelse om stämpelfrihet i dylikt fall synes kunna införas

såsom ett tillägg under rubriken Förvärv av fast egendom på grund av tillskott

vid bildande av förening etc. i 8 § stämpelförordningen.

Undantag från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva

efter vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs län.

I förordningen den 4 juni 1943 (nr 307) om särskilt undantag från skyldighet

att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar

inom Kopparbergs län stadgas bland annat att, då mellan

makar träffats avtal varom förmäles i 10 § andra stycket lagen den 17

juni 1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet

inom vissa delar av Kopparbergs län (dalalagen), inträder icke skyldighet

att utgiva lagfartsstämpel eller skatt för gåva i anledning därav att

ena maken genom avtalet erhållit större andel än förut i makarnas fasta

egendom.

I en den 30 april 1948 dagtecknad proposition (nr 255) med förslag till

lag angående ändring i 1932 års lag ha vissa ändringar föreslagits i sagda

lag, vilka ändringar äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1948. Därvid har

även föreslagits, att de nuvarande bestämmelserna i 10 § andra stycket i

oförändrat skick överflyttas till 7 § andra stycket. I anledning härav torde

1943 års förordning böra ersättas med en ny förordning, vilken har i sak

oförändrat innehåll men där hänvisningen till 10 § andra stycket i 1932 års

lag ersättes av en hänvisning till 7 § andra stycket nyssnämnda lag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Departementschefens hemställan.

I enlighet med vad i det föregående anförts ha inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr

383) angående stämpelavgiften, samt

2) förordning om särskilt undantag från skyldighet att utgiva lag fartsstämpel

och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs

län.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda två författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

487800. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:377 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 a1 i texten
  2. BevU 1948:57 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 191b s. 1 i texten