Angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för elektrisk kraft
5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:301, Angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för elektrisk kraft
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 301.
1
Nr 301.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse från
skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för elektrisk
kraft; given Drottningholms slott den 15 oktober 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.
GUSTAF.
John Ericsson.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 15 oktober 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
statsrådet Ericsson.
Enligt lagen den 12 december 1941 (nr 925) om reglering av förbrukningen
av elektrisk kraft och gas, vilken lag jämlikt lagen den 2 april 1948,
nr 134, gäller till och med den 30 juni 1949, må, därest tillgången på elektrisk
kraft ej förslår att tillgodose behovet därav, Kungl. Maj :t eller, efter
Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens bränslekommission meddela föreskrift
om kraftens fördelning mellan förbrukarna samt om användningen i övrigt
av tillgänglig kraft. Tillämpning av lagens bestämmelser är beroende av
särskilt förordnande. I lagens 4 § stadgas, att förbrukare av elektrisk kraft,
som uttager större myckenhet kraft än lian enligt meddelad föreskrift äger
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 301.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 301.
uttaga, skall där Kungl. Maj :t så förordnar vara skyldig att för den myckenhet
kraft, som uttages utöver den enligt föreskriften medgivna, erlägga
förutom till kraftföretaget utgående avgift en särskild överuttagningsavgift.
Denna avgift utgår enligt grunder, som Kungl. Maj :t bestämmer, och tillfaller
kronan. Ägare eller innehavare av kraftföretag är jämlikt 5 § skyldig
att enligt av bränslekommissionen meddelade bestämmelser uppbära och
till kommissionen redovisa överuttagningsavgifter för elektrisk kraft som
för mycket uttagits från företaget. Enligt 6 § skola bestämmelserna rörande
elektrisk kraft äga motsvarande tillämpning beträffande gas.
Genom kungörelse den 12 december 1941, nr 926, förordnade Kungl.
Maj :t med stöd av riksdagens beslut, att vad i 2—6 §§ ifrågavarande lag
stadgades tills vidare skulle äga tillämpning.
Efter framställning av bränslekommissionen uppdrog Kungl. Maj :t genom
beslut den 13 juni 1947 åt kommissionen att förbereda genomförandet
av en sådan reglering av förbrukningen av elektrisk kraft som avses i förenämnda
lag, varjämte Kungl. Maj :t samma dag utfärdade kungörelse
(nr 250) angående förberedande åtgärder för en sådan reglering.
Med stöd av förenämnda lag utfärdade Kungl. Maj :t sedermera kungörelse
den 29 augusti 1947 (nr 612) angående reglering av förbrukningen
av elektrisk kraft. Enligt denna kungörelse äger bränslekommissionen att,
i den mån så påkallas av bristande tillgång på elektrisk kraft, meddela föreskrifter
angående dels fördelning av elektrisk kraft mellan förbrukare, dels
ock inskränkning i rätten att använda elektrisk kraft för vissa angivna
ändamål, nämligen för uppvärmning av byggnad, för beredning av varmvatten,
för reklam- och fasadbelysning samt för tillfällig, icke nödvändig
belysning utomhus. Förbrukare av elektrisk kraft skall, därest han uttager
större myckenhet kraft än han enligt meddelad föreskrift äger uttaga, vara
skyldig att för överuttagning erlägga, förutom till kraftföretaget utgående
avgift, sådan överuttagningsavgift som avses i 4 § förenämnda lag. överuttagningsavgiften
skall utgöra 75 öre per kilowattimme.
Bränslekommissionen beslöt därefter med stöd av det erhållna bemyndigandet,
att elransonering under hösten 1947 skulle införas i hela landet
med undantag för Gotland. Ransoneringen omfattade icke konsumenter
som förbruka kraft i de allmänna kommunikationsmedlens tjänst och ej
heller konsumenter på rena landsbygden eller i samhällen med mindre än
omkring 200 invånare, med undantag dock för industrier med en genomsnittlig
kraftförbrukning av minst 25 kilowattimmar per dygn. Från ransoneringen
undantogos vidare vissa konsumenter, vilka ansåges skola behandlas
med speciell hänsyn till känsligheten för inskränkningar i energitillgången.
Hit hänfördes exempelvis kolgruvor, viss livsmedelsindustri,
brandstationer och sjukvårdsinrättningar.
Ransoneringen, som i fråga om storindustrien handhades direkt av
bränslekommissionen och i fråga om övriga konsumenter av vederbörande
Kungl. Maj.ts proposition nr 301. 3
kraftleverantörer, gällde hela vintern 1947/48. Genom beslut av bränslekommissionen
upphävdes ransoneringen från och med den 1 april 1948 för
storindustrien och från och med den 1 maj samma år för övriga konsumenter.
Inom bränslekommissionen har upprättats en den 2 oktober 1948 dagtecknad
promemoria rörande behandlingen av ärenden angående överuttagningsavgift
i samband med elransoneringen. Av promemorian framgår,
att behandlingen av frågor rörande överuttagning inom storindustrien slutförts
utom i två fall, där vederbörande företag hos Kungl. Maj:t överklagat
bränslekommissionens beslut om överuttagningsavgift under yrkande att
bliva befriade från skyldigheten att erlägga avgifterna i fråga. Överuttagningsavgifter
ha inom storindustrien i övrigt erlagts av 23 företag med ett
sammanlagt belopp av 80 167 kronor 50 öre.
I fråga om övriga konsumenter har bränslekommissionen ännu icke erhållit
redovisning från samtliga kraftleverantörer. Kommissionen anser sig
emellertid kunna uppskatta de av kraftleverantörerna debiterade överuttagningsavgifterna
till sammanlagt i runt tal 1 000 000 kronor. Vid behandlingen
av överuttagningsfrågor ha kraftleverantörerna i många fall
varit tveksamma och därför översänt ärendena till bränslekommissionens
kraftbyrå för avgörande. Hos bränslekommissionen föreligga sålunda ansökningar
från ett antal konsumenter om befrielse från skyldigheten att
erlägga påförda överuttagningsavgifter, varvid såsom skäl åberopats bristande
ekonomiska möjligheter. Vidare förekomma fall, där åldringar och
utlänningar kunna antagas icke ha förstått ransoneringsbestämmelserna.
Bränslekommissionen anser, att den påförda överuttagningsavgiften i många
fall skäligen bör jämkas eller, i undantagsfall, helt avskrivas. Då kommissionen
emellertid icke på egen hand äger företaga sådana åtgärder, har
kommissionen för avsikt att underställa ifrågavarande ärenden Kungl.
Maj:ts prövning.
Föredraganden. Av den lämnade redogörelsen framgår, att enligt lagen
om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft och gas Kungl. Maj:t äger
törordna, att vid ransonering av elektrisk kraft förbrukare skall vara skyldig
att för överuttagning erlägga, utöver den vanliga avgiften till kraftleverantören,
en särskild överuttagningsavgift, som skall utgå enligt grunder
som Kungl. Maj :t bestämmer, överuttagningsavgiften tillfaller kronan.
Vid införandet av elransoneringen hösten 1947 föreskrev Kungl. Maj:t, all
överuttagningsavgift skulle utgå samt bestämde avgiftens storlek, varjämte
bränslekommissionen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande utfärdade närmare
föreskrifter om ransoneringens genomförande.
Genom de hos bränslekommissionen föreliggande framställningarna om
befrielse från skyldigheten all betala överuttagningsavgifter aktualiseras
spörsmålet om eventuellt efterskänkande av sådana avgifter. Bränslekommissionen
har anfört, att i många fall sådana omständigheter föreligga, all
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 301.
befrielse från eller nedsättning av avgiften kan anses motiverad ur skälighetssynpunkt.
Enligt hittills tillämpade grunder för avgörande av frågor om
efterskänkande av kronans fordringar torde emellertid Kungl. Maj :t icke
äga befogenhet att utan riksdagens medgivande avstå från kronans rätt i
dylika fall. Då det måste anses angeläget att kunna lösa nu föreliggande
spörsmål utan onödig tidsutdräkt, synes riksdagens medgivande till efterskänkande
av kronans rätt i dessa fall böra inhämtas, utan att man avvaktar
resultaten av mera vittsyftande utredningar angående formerna och
förutsättningarna för avstående av kronans fordringar. Jag vill i detta
sammanhang erinra om, att 1947 års riksdag — med bifall till Kungl. Maj .ts
i propositionen nr 53 framlagda förslag — bemyndigat Kungl. Maj:t att
medgiva befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för gas.
Därest riksdagen lämnar Kungl. Maj :t det nu ifrågasatta medgivandet,
skulle det givetvis vara lämpligast att utan avseende å de olika skäl, som
kunna åberopas för efterskänkande av kronans rätt, meddela bestämmelser
om generell befrielse från skyldigheten att erlägga till betalning förfallen
överuttagningsavgift, enär man härigenom skulle vinna ett förenklat administrativt
tillvägagångssätt utan särskilda ansökningsförfaranden med
därmed förenade ståndpunktstaganden från fall till fall. Emellertid är jag
med hänsyn till att samma skäl skulle kunna åberopas för en generell eftergift
även i andra fall av likartat slag icke beredd att förorda en dylik allmän
befrielse från betalningsskyldigheten. Efterskänkande av kronans
fordran för överuttagningsavgift för elektrisk kraft synes därför, liksom
fallet var, då det gällde gasen, endast böra ifrågakomma efter särskild ansökning,
där sådana omständigheter föreligga att en eftergift kan anses
skälig.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med vad i det
föregående anförts, medgiva befrielse från skyldighet att
erlägga överuttagningsavgift för elektrisk kraft.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Curt Nordwall.
(dans tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948
817674
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 300. 17
ekonomi samt övriga omständigheter har civilförvaltningen tillstyrkt ansökningen.
Statskontoret har i utlåtande den 21 augusti 1948 icke funnit anledning
till erinran mot bifall till framställningen.
Departementschefen. Med hänsyn till Svärds höga ålder och svaga ekonomiska
ställning finner jag mig böra tillstyrka, att Svärd befrias från
skyldigheten att utgiva skadestånd till kronan.
Under åberopande av vad som sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att Gustaf Svärd befrias från honom enligt Stockholms rådhusrätts
dom den 9 april 1924 åvilande ersättningsskyldighet
till kronan.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
under punkterna 1—9 hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta af Sandéberg.
2—i85i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948.
1 sand. Nr 300.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:459 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen a1 i texten
- SU 1948:239 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för elektrisk kraft. s. 1 i texten