Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av internationell överenskommelse rörande flygsäkerhetstjänsten på Island

6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:304, Angående godkännande av internationell överenskommelse rörande flygsäkerhetstjänsten på Island

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

1

Nr 304.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av internationell överenskommelse rörande

flygsäkerhetstjänsten på Island; given Drottningholms

slott den 15 oktober 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt en vid särskild konferens i samband med den internationella civila

luftfartsorganisationens (ICAO) församlingsmöte i Geneve i juni 1948 träffad

överenskommelse mellan stater, som bedriva lufttrafik över Nordatlanten,

däribland Sverige, å ena sidan, samt Island, å andra sidan, skall ICAO:s råd

träffa avtal med Island angående ekonomiskt understöd för underhåll av

isländsk marktjänst åt luftfarten. De särskilda staterna skola erlägga dels

ersättning till Island för dess utgifter i nämnda avseende till och med den

31 december 1948 — Sveriges andel har därvid bestämts till 119 133 kronor

30 öre — och dels bidrag till ICAO:s råd för marktjänstens upprätthållande

från och med 1949 med ett för varje år beräknat belopp, vilket för Sveriges

del för 1949 angivits till 03 183 kronor 97 öre.

Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen.

1--KlS4 4S

Bihanfi till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 304.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 304

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 15 oktober 1948.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena samt

chefen för finansdepartementet anmäler chefen för kommunikationsdepartementet,

statsrådet Nilsson, fråga om godkännande av internationell överenskommelse

rörande flygsäkerhetstjänsten på Island och anför därvid följande.

Med skrivelse den 15 september 1948 har luftfartsstyrelsen för godkännande

underställt statsmakterna vid särskild konferens i samband med den

internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) församlingsmöte i

Geneve i juni 1948 upprättat förslag till överenskommelse angående flygtrafikkontroll

samt förbindelse- och väderlekstjänst på Island.

Riktlinjerna för överenskommelsen ha sammanfattats i en slutakt, vilken

torde få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott för närmare kännedom.

I det följande lämnas en redogörelse för överenskommelsens huvudsakliga

innehåll.

Inledning. Såsom bakgrund till den föreslagna överenskommelsen erinrar

luftfartsstyrelsen, att en omfattande flygväderlekstjänst av militära skäl inrättades

under andra världskriget på Island och att i samband därmed betydande

navigationshjälpmedelsanläggningar tillkommo. Sedan krigshandlingarna

upphört och de allierade dragit tillbaka större delen av sina på

Island stationerade militära styrkor, övertogs skötseln av vissa jämväl för

den civila luftfarten nödvändiga meteorologiska- och radioanläggningar successivt

av isländska myndigheter och drivas numera helt i isländsk regi.

Redan sommaren 1945 började Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag

(SILA) transatlantisk luftfart, vilken sedermera övergått att bedrivas

inom ramen för Scandinavian Airlines System (SAS). För denna trafik ha

navigationsanläggningarna på Island stor betydelse.

Vid en nordatlantisk flygkonferens i Dublin i mars 1946 rekommenderades

bland annat upprättandet av en trafikledningscentral vid Reykjavik, ävensom

att Island skulle svara för installation av vissa anläggningar för förbindelsetjänst

och meteorologi till hjälp för luftfarten inom den nordatlantiska regionen.

Dessa rekommendationer godkändes av den provisoriska internationella

civila luftfartsorganisationens råd. Den isländska delegationen framhöll

opaginerad Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts proposition nr SOL o

emellertid vid konferensen, att Island med hänsyn till sin ringa folkmängd

icke såge sig i stånd att svara för anläggningar, som rekommenderats av konferensen,

såvida icke ekonomisk hjälp härtill erhölls. Island påbörjade under

år 1946 installation av de ifrågasatta anläggningarna och övertog uppgiften

att meddela sådana väderleksuppgifter och förutsägelser, som tidigare handhafts

av de allierade flygstridskrafterna.

Vid den internationella civila luftfartsorganisationens första församlingsmöte

i Montreal i maj 1947 förelåg en förnyad isländsk framställning om

ekonomisk hjälp. Ett sammanträde till vilket kallades representanter föi

samtliga stater, som bedrevo trafik över Nordatlanten, ägde rum för att

behandla Islands anspråk på ekonomiskt bidrag. Därvid beslöts, med stöd

av kapitel XV i den internationella luftfartskonventionen, att Island skulle

komplettera vissa utredningar, vilka sedermera skulle bli föremål för närmare

studium av ICAO:s råd och av den särskilda kommittén för gemensamma

hjälpaktioner. I november 1947 beslöt rådet utsända en kommission

av tekniska experter till Island för att därstädes göra ytterligare erfordeiliga

undersökningar. Resultatet av besöket sammanfattades i en rapport till

ICAO, vari rekommenderades viss reduktion av de föreslagna utgiftsposterna.

Den nordatlantiska regionalkonferensen, vilken avhölls i maj 1948 i Paris,

granskade ingående det material, som framkommit i frågan och rekommenderade

en gemensam hjälpaktion såsom nödvändig för upprätthållandet av

flygsäkerhetstjänsten på Island. Konferensen företog även i samband med

denna granskning en ytterligare jämkning av utgiftsposterna.

För att ytterligare framhålla ärendets brådskande natur besökte ordföranden

i det isländska luftfartsrådet i mars 1948 Montreal och framhöll för

ICAO:s kommitté för gemensamma hjälpaktioner, att Island såge sig nödsakat

att upphöra med underhållet av navigationshjälpmedlen, om icke ekonomisk

hjälp omgående lämnades. Enahanda synpunkter framlades vid det

skandinaviska luftfartsmötet i Stockholm i april 1948.

Förslaget till överenskommelse. För att söka nå en slutlig lösning i

bidragsfrågan kallades av frågan berörda stater till en speciell »Islandskonferens»

i anslutning till ICAO:s andra församlingsmöte i juni 1948 i Geneve.

Vid denna konferens deltogo representanter för tio stater, nämligen Belgien,

Kanada, Danmark, Frankrike, Island, Nederländerna, Norge, Sverige, Storbritannien

och IT. S. A. ävensom representanter för den internationella meteorologiska

organisationen samt ICAO:s sekretariat. Den 25 juni 1948 framlade

konferensen förslag till överenskommelse om betalningsskyldighet gentemot

Island för de deltagande staterna. Förslaget antogs enhälligt av konferensen

och undertecknades för Sveriges vidkommande av den svenska representanten

i ICAO:s råd flygdirektören K. G. Hultström, som därtill vederbörligen

befullmäktigats.

Ur Islandskonferensens sålunda framlagda slutakt torde i detta sammanhang

följande viktigare punkter vara av intresse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 304.

1. I(JAO:s råd skall träffa ett avtal med Island angående ekonomiskt

understöd för underhåll av marktjänst åt luftfarten enligt de grunder, som

fastställts i överenskommelsen. Island får härvid icke utan tillstånd av rådet

ikläda sig några ekonomiska förpliktelser utöver vad i överenskommelsen

fastställts.

2. För de utgifter, som Island hittills haft och kommer att ha till och med

den 31 december 1948, förplikta sig staterna att betala en engångssumma av

7 500 000 isländska kronor med ett tillägg av 200 000 isländska kronor för

ICAO:s omkostnader. Efter sin procentuella andel i Nordatlanttrafiken

(2,8 %) förpliktar sig Sverige att av denna summa enligt gällande kurs betala

119 133: 30 svenska kronor.

3. För varje kommande år från och med 1 januari 1949 skall ICAO:s råd

av respektive stater årligen uppbära ett belopp, motsvarande de beräknade

årliga kostnaderna för underhåll av den isländska marktjänsten, varvid kostnadsberäkningar

skola ske enligt i tre bilagor till ifrågavarande överenskommelse

verkställda beräkningsgrunder. Från totalkostnaden skall dock dragas

17,5 %, vilka beräknas motsvara Islands egen nytta av marktjänsten, samt

till de kvarstående 82,5 % läggas 10 % för oförutsedda utgifter m. m. För

år 1949 skall dock utdebitering ske i enlighet med av Islandskonferensen

gjorda beräkningar och i överensstämmelse med i det föregående angivna

beräkningsgrunder med 3 609 800 isländska kronor, varvid Sveriges andel

(2,6%) kommer att belöpa till 113 763 isländska kronor eller 63 183:97

svenska kronor.

För att hindra oskälig utdebitering för framtiden ha vissa maximibelopp

fastställts, utöver vilka utdebitering icke må ske utan vederbörande stats

godkännande. Enligt dessa bli Sveriges årliga bidrag begränsade till ett

belopp av 119 508 isländska kronor eller 66 374:74 svenska kronor. Årliga

inbetalningar till ICAO skola ske den 1 januari.

4. Varje stat skall från och med 1949 årligen före den 1 september till

ICAO insända erforderliga statistiska uppgifter beträffande sin andel i

trafiken på Nordatlanten under den närmast föregående tolvmånadersperiod,

som slutar den 30 juni. De sålunda erhållna statistiska uppgifterna skola

bilda underlaget för ICAO:s fastställande av kommande årliga utdebiteringar.

5. Staternas inbetalningar till ICAO skola normalt ske i deras egen valuta

och efter gällande kurs. Dock må, om så anses fördelaktigt, inbetalning ske

direkt till Island.

6. Inbetalningarna skola efter varje kalenderårs slut justeras till överensstämmelse

med de verkliga kostnader som Island och ICAO visa sig ha haft.

ICAO:s råd skall årligen företaga revision av räkenskaperna.

7. Rådet skall till ICAO återbetala kostnader för organisationens extraordinära

utgifter i anledning av hjälpaktionens genomförande.

8. Om lufttrafik över Nordatlanten öppnas av stat som icke biträtt överenskommelsen,

skall rådet träda i förbindelse med denna stat för att försäkra

sig om dess medverkan i hjälpaktionen.

9. Rådet skall utöva erforderlig teknisk kontroll över anläggningarna på

Island och giva staterna kännedom härom.

10. Rådet skall sammankalla staterna till ny Islandskonferens dels på begäran

av två eller flera stater eller på begäran av en stat, när fem år förflutit

utan att sådant sammanträde hållits, dels när stat eller stater underlåtit att

inbetala väsentlig del av sina andelar eller när, på grund av stats uppsägning

av överenskommelsen, en revision av densamma måste anses nödvändig, dels

ock när av annan anledning rådet finner det nödvändigt att sammankalla ny

konferens.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30d. 5

11. Godkännande av överenskommelsen förpliktar principiellt stat till fortsatt

deltagande under kommande år.

12. Uppsägning av avtal kan ske med tio månaders uppsägningstid, dock

så att uppsägningen träder i kraft den 31 december. Vid force majeuresituation,

som hindrar stat att deltaga i lufttrafiken över Nordatlanten, kan uppsägning

ske med tre månaders uppsägningstid.

Om överenskommelsen uppsäges av rådet vid tidpunkt, då Island på

grund av sina kapitalutgifter har ett tillgodohavande, skola staterna i samråd

med Island och rådet fastställa skälig kompensation härför. Stat som uppsagt

överenskommelsen kan även förpliktas att i enlighet med sin proportionella

bidragsförpliktelse kompensera Island för kapitalutgifter, som Island

tidigare ådragit sig enligt överenskommelsen.

Finansiella frågor. Luftfartsstyrelsen framhåller, att för ändamålet erforderliga

medel — i runt tal dels som ett engångsbidrag 120 000 kronor, dels

ock som bidrag under kalenderåret 1949 65 000 kronor — torde böra utgå

från den i staten för luftfartsfonden uppförda posten Sveriges bidrag till

internationella civila luftfartsorganisationen, vilken post med anledning härav

torde komma att överskridas. Med hänsyn till gällande principer rörande

fastställandet av stat för luftfartsfonden synes frågan härom icke behöva

underställas riksdagens prövning.

Departementschefen. Föreliggande förslag till internationell överenskommelse

har tillkommit för att trygga den flygsäkerhetstjänst på Island, som

erfordras för att upprätthålla regelbunden lufttrafik över Nordatlanten.

Enligt överenskommelsen skall den internationella civila luftfartsorganisationens

råd träffa avtal i ämnet med Island enligt vissa angivna grunder om

vilka de i överenskommelsen deltagande staterna äro ense. Sålunda skall

Island erhålla ett engångsbidrag såsom gottgörelse för sina utgifter för denna

säkerhetstjänst till och med den 31 december 1948. Den på Sverige belöpande

andelen utgör härvid 119 133 kronor 30 öre. För tiden därefter skall årligen

till bestridande av kostnaderna för säkerhetstjänsten utgå bidrag med för

varje år fastställt belojrp. Sveriges andel i dessa kostnader beräknas för 1949

uppgå till 63 183 kronor 97 öre. Sammanlagt skulle alltså nu erfordras cirka

185 000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten av att denna säkerhetstjänst

uppehålles är jag beredd tillstyrka, att förevarande överenskommelse godkännes.

Godkännandet torde böra ske före den 1 januari 1949, varför proposition

i ämnet synes böra avlåtas till 1948 års höstriksdag.

För ändamålet erforderliga medel torde utgå från den i luftfartsverkets

stat för driftkostnader för budgetåret 1948/49 uppförda posten Sveriges bidrag

till internationella civila luftfartsorganisationen.

•Tag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna föreliggande förslag

till internationell överenskommelse rörande flygsäkerhetstjänsten

på Island.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ls proposition nr 3U4.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Saiomonson.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1948:240 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av internationell överenskommelse rörande fly g säkerhetstjänsten på Island. s. 1 i texten