Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande skatter å kvarlåtenskap

1948-10-18 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:306, Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande skatter å kvarlåtenskap

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

1

Nr 306.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet samt beträffande skatter å kvarlåtenskap;

given Drottningholms slott den 22 oktober

i 948.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 15 oktober 1948 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av två den 16 oktober 1948

undertecknade avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande

skatter å kvarlåtenskap, jämte till avtalen hörande slutprotokoll, vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 306.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Bilaga.

Avtal

mellan Konungariket Sverige och

Schweiziska Edsförbundet för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och

förmögenhet.

Konungariket Sverige och Schweiziska

Edsförbundet hava, föranledda

av önskan att, såvitt möjligt, undvika

dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet,

överenskommit att avsluta ett avtal.

För detta ändamål hava till befullmäktigade

ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin

statsminister Tage Erlander.

Schweiziska Förbundsrådet:

Henry Vallotton, Schweiziska Edsförbundets

utomordentliga sändebud

och befullinäktigade minister i Stockholm.

De befullinäktigade ombuden hava,

efter det de delgivit varandra sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande

bestämmelser:

Art. 1.

1. Detta avtal har till syfte att

skydda fysiska personer, som hava

sitt hemvist eller äga medborgarskap

i en av de båda staterna, ävensom

svenska och schweiziska juridiska

personer mot dubbelbeskattning, som

kan uppkomma genom samtidig tilllämpning

av svenska och schweiziska

författningar rörande:

a) direkta skatter å inkomst och

förmögenhet, med vilka beteckningar

i detta avtal avses även skatter å kapital-

och fastighetsvinster (Kapitalund

Liegenschaftsgewinne) samt

Abkommen

zwischen dem Königreich Schweden

und der Schweizerischen Eidgenossenschaft

zur Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen.

Das Königreich Schweden und

die Schweizerische Eidgenossenschaft

sind, vom Wunsche geleitet, die Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen nach Möglichkeit zu vermeiden,

iibereingekommen, ein Abkommen

abzuschliessen.

Zu diesem Zwecke haben zu Bevollmächtigten

ernannt:

Seine Majestät der König von

Schweden:

Seinen Staatsminister, Herrn Tage

Erlander.

Der Schweizerische Bundesrat:

Herrn Henry Vallotton, ausserordentlichen

Gesandten und bevollmächtigten

Minister der Schweizerischen

Eidgenossenschaft in Stockholm.

Die Bevollmächtigten haben, nachdem

sie sich ihre Vollmachten mitgeteilt

und diese in guter und gehöriger

Form befunden haben, folgendes

vereinbart:

Art. 1.

1. Dieses Abkommen soll den natiirlichen

Personen, die in einem der

beiden Staaten Wohnsitz haben oder

ihm angehören, sowie den Schwedischen

und den schweizerischen juristischen

Personen Schutz vor der

Doppelbesteuerung gewähren, die

sich ergeben könnte aus der gleichzeitigen

Anwendung der schwedischen

und der schweizerischen Gesetze

iiber:

a. die direkten Steuern vom Einkommen

und vom Vermögen; hierunter

sind in diesem Abkommen

auch die Steuern von Kapital- und

Liegenschaftsgewinnen sowie von

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 306.

3

skatter å värdestegring och förmögenhetsökning;

samt

b) de genom avdrag vid källan uttagna

skatterna å avkastning av kapital.

2. Avtalet avser sådana skatter,

som uttagas för en av de båda staterna

eller för kantoner, distrikt (Bezirke),

kretsar (Kreise), kommuner

(av högre eller lägre ordning) eller

kommunförbund (Gemeindeverbände).

Särskilt avses de skatter, som

upptagas i bilaga I (svensk lagstiftning)

och bilaga II (schweizisk lagstiftning),

ävensom de skatter av

samma eller liknande slag, som framdeles

komma att uttagas vid sidan av

eller i stället för nämnda skatter. Inbegripna

äro skatter, som uttagas i

form av tilläggsskatter (Zuschläge).

Art. 2.

1. I den mån icke annat föreskrives

i detta avtal, beskattas inkomst

och förmögenhet allenast i den stat,

i vilken den person, som inkomsten

eller förmögenheten tillkommer, har

sitt hemvist.

2. Hemvist enligt detta avtal har

en fysisk person å ort, där han har

en stadigvarande bostad. Har han sådan

bostad å flera orter, gäller den

ort som hemvist, med vilken han har

de starkaste personliga förbindelserna

(centrum för levnadsintressena,

verkligt hem). Kan enighet ej vinnas

beträffande centrum för levnadsintressena,

bestämmes hemvistet på

samma sätt som enligt punkt 3.

3. Finnes icke i någon av de båda

staterna en stadigvarande bostad, så

anses som en fysisk persons hemvist

den ort, där han stadigvarande vistas.

Stadigvarande vistelse enligt denna

bestämmelse har en person å den

ort, där han uppehåller sig under sådana

omständigheter, alt man därav

kan sluta till hans avsikt att vistas

där icke blott tillfälligtvis. Föreligger

icke heller stadigvarande vistelse, antages

personen hava hemvist i den

stat, i vilken han äger medborgar
-

Wert- und Vermögenszuwachs verstanden;
b.

die durch Abzug an der Quelle

erhobenen Steuern vom Ertrag beweglichen

Kapitalverinögens.

2. Das Abkommen bezieht sich

auf die för Rechnung eines der beiden

Staaten, der Kantone, Bezirke,

Kreise, Gemeinden (höherer und niederer

Ordnung) oder der Gemeindeverbände

erhobenen, insbesondere

aber auf die in den Anlagen I

(schwedische Gesetzgebung) und II

(schweizerische Gesetzgebung) angefuhrten

Steuern sowie auf kunftige

Steuern gleicher oder ähnlicher Art,

die neben diese oder an deren Stelle

treten. Inbegriffen sind Steuern, die

in Form von Zuschlägen erhoben

werden.

Art. 2.

1. Soweit dieses Abkommen nichts

anderes anordnet, werden Einkommen

und Vermögen nur in dem

Staate besteuert, in dem die Person,

der das Einkommen zufliesst oder

das Vermögen zusteht, ihren Wohnsitz

hat.

2. Wohnsitz im Sinne dieses Abkommens

hat eine naturliche Person

da, wo sie eine ständige Wohngelegenheit

hat. Unter mehreren derartigen

Orten gilt derjenige als

Wohnsitz, zu dem die stärksten persönlichen

Beziehungen bestehen

(Mittelpunkt der Lebensinteressen;

wirkliches Heim). Ist eine Einigung

uber den Mittelpunkt der Lebensinteressen

nicht zu erzielen, so bestimmt

sich der Wohnsitz nach

Abs. 3.

3. Besteht in keinem der beiden

Staaten eine ständige Wohngelegenbeit,

so gilt als Wohnsitz einer natiirlichen

Person der Ort ihres dauernden

Aufenthaltes. Einen dauernden

Aufenthalt im Sinne dieser Bestimmung

hat jemand da, wo er sich unter

Umständen aufhält, die auf die

Absicht schliessen lassen, dort nicht

nur voriibcrgehend zu verweilen.

Fehlt auch ein dauernder Aufenthalt,

so wird der Wohnsitz in dem Staat

angenommen, dessen Staatsangehö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

skap. Är han medborgare i båda staterna

eller är han icke medborgare i

någon av dessa, skola de högsta förvaltningsmyndigheterna

träffa överenskommelser

från fall till fall.

4. Juridiska personer hava enligt

detta avtal sitt hemvist å den ort, där

de hava sitt säte, såframt de utgöras

av sammanslutningar med medlemmar

(Körperschaften) eller av anstalter,

och å den ort, där ledningen

utövas, såframt de äro stiftelser. Personsammanslutningar

(Personenvereinigungen),

som utan att vara rättssubjekt

själva äro föremål för beskattning,

äro beträffande frågan om

hemvistet att likställa med sådana

juridiska personer som äro sammanslutningar

med medlemmar. Föreskrifterna

i de båda staternas författningar

om beskattningsort för oskifta

dödsbon beröras icke av vad nu stadgats.

Art. 3.

1. Fast egendom (vari inbegripas

tillbehör ävensom levande och döda

inventarier i lantbruk eller skogsbruk)

samt inkomst därav beskattas

allenast i den av de båda staterna, i

vilken egendomen befinner sig.

2. Rättigheter, å vilka privaträttsliga

föreskrifter angående fastigheter

äga tillämpning, skola anses likställda

med fast egendom. Detsamma

gäller nyttjanderätter till fast egendom,

vari inbegripes rätten till fasta

eller varierande ersättningar (royalties)

för nyttjande av gruvor och

andra mineralfyndigheter, men icke

fordringar av något slag med säkerhet

i fast egendom.

3. Vad som skall betraktas som

fast egendom och vad som är att anse

som tillbehör bedömes enligt författningarna

i den stat, i vilken förmögenhetstillgången

befinner sig.

Art. 4.

1. Rörelse för utövande av handel,

industri eller annan näringsverksamhet

av vad slag det vara må även
-

rigkeit die natiirliche Person besitzt.

Gehört diese beiden oder keinem der

beiden Staaten an, so werden sich

die obersten Verwaltungsbehörden

von Fall zu Fall verständigen.

4. Juristische Personen haben

Wohnsitz im Sinne dieses Abkommens

an ihrem Sitz, wenn sie zu den

Körperschaften oder Anstalten gehören,

und am Orte ihrer Leitung,

wenn sie Stiftungen sind. Personenvereinigungen

ohne Rechtspersönlichkeit,

die als solche der Besteuerung

unterstehen, sind in Bezug auf

den Wohnsitz den Körperschaften

gleichgestellt. Die Vorschriften der

Gesetze der beiden Staaten iiber den

Besteuerungsort ruhender Erbschaften

bleiben unberiihrt.

Art. 3.

1. Unbewegliches Vermögen (einschliesslich

der Zugehör sowie des

einem land- oder forstwirtschaftlichen

Betrieb dienenden lebenden

und toten Inventars) und Einkiinfte

daraus werden nur in demj enigen der

beiden Staaten besteuert, in dem sich

dieses Vermögen befindet.

2. Berechtigungen, auf welche die

privatrechtlichen Vorschriften iiber

Grundstucke Anwendung finden, sowie

Nutzungsrechte an unbeweglichem

Vermögen, mit Einschluss des

Rechtes auf feste oder veränderliche

Vergutungen (Royalties) för die Nutzung

von Gruben und andern Mineralvorkommen,

aber mit Ausnahme

der grundpfändlich gesicherten Forderungen

jeder Art, sind dem unbeweglichen

Vermögen gleichzustellen.

3. Was als unbewegliches Vermögen

gilt und was als Zugehör anzusehen

ist, beurteilt sich nach den

Gesetzen des Staates, in dem der Gegenstand

liegt.

Art. 4.

1. Betriebe von Handel, Industrie

und Gewerbe jeder Art sowie Einkiinfte

daraus, mit Einschluss der

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

5

som inkomst därav, vari inbegripes

vinst som erhålles genom avyttring

av rörelsen eller en del därav, beskattas

endast i den av de båda staterna,

inom vars område företaget

har ett fast driftställe. Detta gäller

även om företaget sträcker sin verksamhet

in på den andra statens område

utan att där hava ett fast driftställe.

2. Med fast driftställe förstås i

detta avtal en stadigvarande affärsanordning

för företaget, i vilken detta

företags verksamhet helt eller delvis

utövas. Som fasta driftställen äro

sålunda att anse: företagets säte, ort,

där företaget har sin ledning, filialer,

tillverkningsplatser och verkstäder,

inköps- och försäljningsställen, gruvor

och andra mineralfyndigheter,

som äro föremål för bearbetning, stadigvarande

agenturer ävensom inrättningar

för byggnadsföretag, vilkas

byggnadstid överskrider tolv månader.

3. Har ett företag fasta driftställen

i båda staterna, beskattar vardera

staten endast den förmögenhet,

som användes för det på dess område

befintliga fasta driftställets verksamhet,

och allenast den inkomst, som

förvärvas genom detta driftställe.

4. Som rörelse enligt punkt 1 behandlas

även delägarskap i företag

med undantag för delägarskap i form

av aktier, andelar i ekonomiska föreningar

och bolag med begränsad ansvarighet

(Gesellschaften mit beschränkter

Haftung), vinstandelsbevis

(Genusscheinen), obligationer

med rätt till andel i vinst (Obligationen

mit Gewinnbeteiligung) och liknande

värdepapper.

5. Rörelse för utövande av sjöfart

och luftfart ävensom inkomst därav

beskattas allenast i den stat, där den

ort är belägen varest företagets ledning

utövas.

bei der Veräusserung des Betriebes

oder eines Teils davon erzielten Gewinne,

werden nur in demj enigen

der beiden Staaten besteuert, in dessen

Gebiet das Unternehmen eine Betriebsstätte

hat. Dies gilt auch dann,

wenn das Unternehmen seine Tätigkeit

auf das Gebiet des andern Staates

erstreckt, ohne dort eine Betriebsstätte

zu haben.

2. Betriebsstätte im Sinne dieses

Abkommens ist eine ständige Geschäftseinrichtung

des Unternehmens,

in der die Tätigkeit dieses Unternehmens

ganz oder teilweise ausgeubt

wird. Als Betriebsstätten sind

demnach anzusehen: der Sitz des

Unternehmens, der Ort der Leitung,

die Zweigniederlassungen, die Fabrikations-

und Werkstätten, die Einkaufs-

und Verkaufsstellen, die in

Ausbeutung befindlichen Gruben und

andern Mineralvorkommen, die ständigen

Vertretungen sowie die Einrichtungen

fur die Ausfiihrung von

Bauten, deren Bauzeit zwölf Monate

iiberschreitet.

3. Unterhält ein Unternehmen Betriebsstätten

in beiden Staaten, so

wird jeder Staat nur das Vermögen

besteuern, das der auf seinem Gebiet

befindlichen Betriebsstätte dient,

und nur die Einkiinfte, die durch

diese Betriebsstätte erzielt werden.

4. Wie Betriebe im Sinne des Abs.

1 sind auch Beteiligungen an einem

gesellschaftlichen Unternehmen zu

behandeln, mit Ausnahme der Beteiligungen

in Form von Aktien, Anteilen

an Genossenschaften und Gesellschaften

mit beschränkter Haftung,

Genusscheinen, Obligationen

mit Gewinnbeteiligung und ähnlichen

Wertpapieren.

5. Betriebe von Unternehmungen

der Scbiff- und Luftfahrt sowie Éinkiinfte

daraus werden nur in dem

Staate besteuert, in dem sich der Ort

der Leitung des Unternehmens befindet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Art. 5.

1. Inkomst av fria yrken, utövade

av personer, som hava hemvist i en

av de båda staterna, beskattas, såframt

ej annat stadgas i art. 7, i den

andra staten endast i den mån inkomsttagaren

där utövar sin personliga

verksamhet under användande

av en stadigvarande anordning, som

regelmässigt står till hans förfogande.

2. Lös egendom, som tillhör stadigvarande

anordning för utövande

av ett fritt yrke, beskattas i hemviststaten.

Art. 6.

1. Såframt ej annat stadgas i art.

7 och 8, beskattas inkomst av osjälvständig

förvärvsverksamhet allenast

i den stat, inom vars område den

personliga verksamhet utövas, från

vilken inkomsten härrör.

2. Tjänste- och familjepensioner

ävensom andra ersättningar eller

ekonomiska förmåner, som utgå på

grund av förutvarande arbetsanställning,

beskattas, såframt ej annat

stadgas i art. 8, allenast i mottagarens

hemviststat.

Art. 7.

1. Tantiem, arvoden för deltagande

i sammanträden och liknande

ersättningar till ledamöter av styrelsen

(Verwaltungsrat) för aktiebolag

beskattas allenast i den av de

båda staterna, i vilken det företag,

som utbetalar desamma, har sitt

hemvist.

2. Ersättningar för tjänsteprestationer,

som styrelseledamöter i verkligheten

uppbära i annan egenskap,

beskattas enligt art. 5 eller 6.

Art. 8.

1. Avlöningar, tjänste- och familjepensioner

och andra ersättningar

eller ekonomiska förmåner, som på

grund av förhandenvarande eller ti
-

Art. 5.

1. Einkunfte aus freien Berufen

von Personen, die in einem der beiden

Staaten Wohnsitz haben, werden

vorbehältlich Art. 7 im andern

Staate nur insoweit besteuert, als

der Erwerbende dort seine persönliche

Tätigkeit unter Beniitzung einer

ihm regelmässig zur Verfugung stehenden

ständigen Einrichtung ausiibt.

2. Das in ständigen Einrichtungen

angelegte, der Ausiibung eines

freien Berufes dienende bewegliche

Vermögen unterliegt der Besteuerung

im Wohnsitzstaat.

Art. 6.

1. Vorbehältlich Art. 7 und 8 werden

Einkunfte aus unselbständiger

Erwerbstätigkeit nur in dem Staate

besteuert, in dessen Gebiet die persönliche

Tätigkeit ausgeiibt wird,

aus der die Einkunfte herriihren.

2. Auf Grund friiherer Dienstleistungen

einer unselbständig erwerbenden

Person gewährte Ruhegehälter,

Witwen-, Waisenpensionen und

andere Beziige oder geldwerte Vorteile

werden vorbehältlich Art. 8 nur

im Wohnsitzstaat des Empfängers

besteuert.

Art. 7.

1. Tantiemen, Sitzungsgelder und

ähnliche Vergiitungen an Mitglieder

des Verwaltungsrates von Aktiengesellschaften

werden nur in demjenigen

der beiden Staaten besteuert,

in dem das Unternehmen, das sie

ausrichtet, seinen Wohnsitz hat.

2. Vergiitungen fur Dienstleistungen,

welche Mitglieder des Verwaltungsrates

tatsächlich in anderer

Eigenschaft beziehen, werden nach

Art. 5 oder 6 besteuert.

Art. 8.

1. Die von einem der beiden Staaten

oder von einer ihm angehörigen

juristischen Person des öffentlichen

Rechts auf Grund einer gegenwärti
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 306.

7

digare tjänste- eller arbetsprestationer

utbetalas från en av de båda staterna

eller från en offentligrättslig

juridisk person inom staten, beskattas

endast i den stat, från vilken inkomsten

härrör.

2. Om en juridisk person är offentligrättslig

avgöres enligt författningarna

i den stat, inom vilken densamma

konstituerats.

Art. 9.

1. Vardera statens befogenhet att

beskatta inkomst av kapital genom

avdrag vid källan inskränkes icke,

såframt annat ej stadgas i punkt 2,

därigenom att sådana inkomster äro

föremål för direkt beskattning endast

i den i art. 2 punkt 1 angivna

staten.

2. Skatt å inkomst av kapital, som

en av de båda staterna uppbär genom

avdrag vid källan, kan beträffande

det skattebelopp, som överstiger 5

procent av kapitalinkomsten, inom

två år återfordras av den inom den

andra staten hemmahörande inkomsttagaren

på grundval av ett offentligt

intyg, utvisande inkomsttagarens

hemvist samt att inkomsten

i fråga är underkastad direkt beskattning

i hemviststaten; det nu sagda

gäller dock endast under förutsättning

att hemviststaten ävenledes underkastar

inkomst av samma slag beskattning

vid källan.

Art. 10.

1. Visar skattskyldig, att av beskattningsmyndigheterna

i de båda

staterna vidtagna åtgärder för honom

medföra en beskattning, som

strider mot detta avtals principer, må

han häremot göra erinringar hos

hemviststaten. Anses erinringarna

grundade, bör högsta förvaltningsmyndigheten

i denna stat, såframt

densamma icke vill avstå från sitt

eget skatteanspråk, försöka åstadkomma

eu överenskommelse med

den andra statens högsta förvalt
-

gen oder friihern Dienst- oder Arbeitsleistung

ausgerichteten Besoldungen,

Löhne, Ruhegehälter, Witwen-,

Waisenpensionen und anderen

Beziige oder geldwerten Vorteile werden

nur in dem Staate besteuert,

aus dem die Einkunfte stammen.

2. Öb eine juristische Person eine

solche des öffentlichen Rechts sei,

wird nach den Gesetzen des Staates

entschieden, in dem sie errichtet ist.

Art. 9.

1. Die Befugnis jedes der beiden

Staaten, Einkommen aus beweglichem

Kapitalvermögen im Abzugswege

an der Quelle zu besteuern,

wird, vorbehältlich Abs. 2, nicht beschränkt

dadurch, dass solche Einkiinfte

der direkten Besteuerung nur

in dem in Art. 2, Abs. 1 bezeichneten

Staate unterliegen.

2. Die Steuer auf Erträgnissen beweglichen

Kapitalvermögens, die einer

der beiden Staaten im Abzugswege

an der Quelle erhebt, kann fur

den 5 Prozent des Kapitalertrages

iibersteigenden Betrag von dem im

andern Staate wohnhaften Einkommensempfänger

innert zwei Jahren

auf Grund einer amtlichen Bescheinigung

iiber den Wohnsitz und die

Heranziehung zu den direkten Steuern

im Wohnsitzstaat zuriickgefordert

werden, wenn der Wohnsitzstaat

Erträgnisse gleicher Art ebenfalls

der Besteuerung an der Quelle

unterwirft.

Art. 10.

1. Legt ein Steuerpflichtiger dar,

dass die Massnahinen der Steuerbehörden

in den beiden Staaten för

ihn die Wirkung einer Besteuerung

haben, die den Grundsätzen dieses

Abkommens widerspricht, so kann

er dagegen bei seinem Wohnsitzstaat

Einspruch erheben. Wird der Einspruch

för begriindet crachtet, so soll

die oberste Verwaltungsbehörde dieses

Staates, wenn sie auf ihren eigenen

Steueranspruch nicht verzichten

will, mit der obersten Verwaltungs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 306.

ningsmyndighet för att på skäligt vis

undvika dubbelbeskattning.

2. Till undvikande av dubbelbeskattning

beträffande i art. 1 omförmälda

skatter i sådana fall, som icke

regleras i detta avtal, så ock i fall,

då svårighet eller tvivelsmål uppkommer

vid avtalets tolkning eller

tillämpning , kunna de högsta förvaltningsmyndigheterna

i de båda

staterna träffa överenskommelser.

Art. 11.

Med högsta förvaltningsmyndighet

förstås i detta avtal för Sveriges del

Kungl. Finansdepartementet och för

Schweiz’ del Edsförbundets Finansoch

tulldepartement (skatteförvaltningen).

Art. 12.

Detta avtal tillämpas första gången:

a) på de genom avdrag vid källan

uttagna skatterna å sådan inkomst av

kapital, som under kalenderåret 1949

blir tillgänglig för lyftning och som

icke redan tidigare förskottsvis utbetalats;
b)

på övriga svenska skatter, som

utgå på grund av 1949 års taxering;

samt

c) på övriga schweiziska skatter,

som uppbäras för tiden efter den 31

december 1948.

Art. 13.

Vid uppsägning inom föreskriven

tid enligt art. 14 tillämpas avtalet sista

gången:

a) på de genom avdrag vid källan

uttagna skatterna å sådan inkomst

av kapital, som blir tillgänglig för

lyftning under det kalenderår, vars

utgång uppsägningen avsett;

b) på övriga svenska skatter, som

utgå på grund av taxeringen det år,

vars utgång uppsägningen avsett;

samt

behörde des andern Staates eine Verständigung

versuchen, um in billiger

Weise eine Doppelbesteuerung zu

vermeiden.

2. Zur Beseitigung von Doppelbesteuerungen

auf dem Gebiete der in

Art. 1 erwähnten Steuern in Fällen,

die in diesem Abkommen nicht geregelt

sind, sowie auch in Fällen von

Schwierigkeiten oder Zweifeln bei

der Auslegung oder Anwendung dieses

Abkommens, können sich die

obersten Verwaltungsbehörden der

beiden Staaten verständigen.

Art. 11.

Als oberste Verwaltungsbehörde

im Sinne dieses Abkommens gilt

schwedischerseits das Königliche Finanzministerium

(Kungl. Finansdepartementet),

schweizerischerseits

das Eidgenössische Finanz- und Zolldepartement

(Steuerverwaltung).

Art. 12.

Dieses Abkommen findet erstmalig

Anwendung:

a. auf die im Abzugswege an der

Quelle erhobenen Steuern von solchen

Kapitalerträgen, die im Kalenderjahr

1949 fällig werden und nicht

schon vorher ausbezahlt worden

sind;

b. auf die sonstigen schwedischen

Steuern, die Gegenstand der Veranlagung

des Jahres 1949 bilden;

c. auf die sonstigen schweizerischen

Steuern, die för die Zeit

nach dem 31. Dezember 1948 erhoben

werden.

Art. 13.

Bei fristgerechter Kundigung im

Sinne von Art. 14 wird das Abkommen

letztmalig angewendet:

a. auf die im Abzugswege an der

Quelle erhobenen Steuern von Kapitalerträgen,

die während des Kalenderjahres

fällig werden, auf dessen

Ende die Kundigung erfolgt ist;

b. auf die sonstigen schwedischen

Steuern, die Gegenstand der Veranlagung

des Jahres bilden, auf dessen

Ende die Kundigung erfolgt ist;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

c) på övriga schweiziska skatter,

som uppbäras för tiden före utgången

av det kalenderår, vars utgång

uppsägningen avsett.

Art. 14.

1. Detta avtal, som är avfattat i

originalexemplar på svenska och tyska

språken, skall ratificeras, för Sveriges

del av Hans Maj :t Konungen av

Sverige med riksdagens samtycke och

för Schweiz’ del av Förbundsrådet

med godkännande av förbundsförsamlingen.

Ratifikationshandlingarna

skola snarast möjligt utväxlas i

Bern.

2. Båda avtalstexterna äro autentiska.

3. Avtalet träder i kraft med utväxling

av ratifikationshandlingarna

retroaktivt från och med den 1 januari

1949 och förbliver gällande, så

länge detsamma icke uppsäges av någondera

staten minst sex månader

före utgången av ett kalenderår; vid

en sådan uppsägning upphör dess giltighet

med kalenderårets utgång.

c. auf die sonstigen schweizerischen

Steuern, die fur die Zeit vor

Ablauf des Kalenderjahres, auf dessen

Ende die Kiindigung erfolgt ist,

erhoben werden.

Art. 14.

1. Dieses Abkommen, das in schwedischer

und in deutscher Urschrift

gefertigt ist, soll ratifiziert werden,

und zwar schwedischerseits durch

Seine Majestät den König von Schweden

mit Zustimmung des Reichstags,

schweizerischerseits durch den Bundesrat

nach Genehmigung durch die

Bundesversammlung. Die Ratifikationsurkunden

sollen baldmöglichst

in Bern ausgetauscht werden.

2. Beide Texte des Abkommens

sind authentisch.

3. Das Abkommen tritt mit dem

Tage des Austausches der Ratifikationsurkunden

riickwirkend auf den

1. Januar 1949 in Kraft und bleibt

solange verbindlich, als es nicht von

einem der beiden Staaten mindestens

sechs Monate vor Ablauf eines Kalenderjahres

gekiindigt worden ist;

im Falle einer solchen Kiindigung erlischt

es mit Ablauf des Kalenderjahres.

Till bekräftelse härå hava de båda Zu Urkund dessen haben die Bestaternas

befullmäktigade ombud un- vollmächtigten beider Staaten dieses

dertecknat detta avtal och försett det- Abkommen unterzeichnet und mit

samma med sina sigill. ihren Siegeln versehen.

Stockholm den 16 oktober 1948. Stockholm, den 16. Oktober 1948.

Tage Erlander.

D:r Henry Vallotton.

Slutprotokoll.

Vid undertecknande av det denna

dag mellan Konungariket Sverige

och Schweiziska Edsförbundet slutna

avtalet för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet hava undertecknade

befullmäktigade ombud avgivit

följande likalydande förklaringar,

som utgöra en integrerande del av

avtalet.

Schlussprotokoll.

Bei der Unterzeichnung des heute

zwischen dem Königreich Schweden

und der Schweizerichen Eidgenossenschaft

abgeschlossenen Abkommens

zur Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen haben die unterzeichneten

Bevollmächtigten folgende ubereinstimmende

Erklärungen abgegeben,

die einen integrierenden Bestandteil

des Abkommens bilden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kuriffl. Maj:ts proposition nr 306.

Till Art. 1. Zu Art. 1.

1. Den i bilagorna I och II intagna

uppräkningen av de skatter, å vilka

avtalet tillämpas, är icke uttömmande.

För fortlöpande rättelse av dessa

bilagor skola de högsta förvaltningsmyndigheterna

i de båda staterna vid

slutet av varje år meddela varandra

i skattelagstiftningen inträdda ändringar.

2. Uppkommande tvivelsmål rörande

frågan, på vilka skatter avtalet

skall tillämpas, skola avgöras i samförstånd

mellan de båda staternas

högsta förvaltningsmyndigheter.

3. Särskilt gäller, att avtalet icke

tillämpas å:

a) de svenska särskilda skatterna

å vinst å lotterier och vadhållning;

b) de svenska bevillningsavgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter;

samt

c) den vid källan uppburna schweiziska

skatten å lotterivinster.

4. Föreskrifterna i författningarna

i en av de båda staterna om beskattning

av oskifta dödsbon tillämpas

icke i den mån den som erhåller

inkomst, som härflyter av dödsboet,

eller förmögenhet, som tillhör detsamma,

enligt bestämmelserna i detta

avtal kan beskattas i den andra

staten för inkomsten eller förmögenheten.

Till Art. 2.

1. Inkomst genom avyttring eller

upplåtelse av licenser för utnyttjande

av immateriell äganderätt såsom författarrätt,

konstnärlig äganderätt eller

rätt till patent, varumärken,

mönster och modeller eller fabrikationsförfarande,

recept o. d. beskattas

enligt Art. 2 punkt 1. Detsamma

gäller för den av sådana rättigheter

bestående förmögenheten.

2. För skattskyldiga, som flyttat

sitt hemvist från den ena staten till

1. Die in den Anlagen I und II

enthaltene Aufzählung der Steuern,

auf die das Abkommen Anwendung

findet, ist nicht abschliessend. Zur

fortlaufenden Bereinigung dieser Anlagen

werden sich die obersten Verwaltungsbehörden

der beiden Staaten

auf Ende jedes Jahres die in

der Steuergesetzgebung eingetretenen

Aenderungen mitteilen.

2. Allfällige Zweifel iiber die Frage,

auf welche Steuern das Abkommen

Anwendung zu finden habe,

sind im Einvernehmen zwischen den

obersten Verwaltungsbehörden der

beiden Staaten zu klären.

3. Das Abkommen bezieht sich insbesondere

nicht auf:

a. die schwedischen Sondersteuern

auf Gewinnen von Lotterien und

Wetten (särskilda skatter å vinst å

lotterier och vadhållning);

b. die schwedischen Abgaben iiber

besondere Vorteile und Gerechtigkeiten

(bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter);

c. die an der Quelle erhobene eidgenössische

Steuer von Lotteriegewinnen.

4. Die Vorschriften der Gesetze eines

der beiden Staaten iiber die Besteuerung

ruhender Erbschaften finden

insoweit keine Anwendung, als

för das Einkommen, das aus der Erbschaft

herruhrt, oder das Vermögen,

das zu ihr gehört, der Erwerber nach

den Bestimmungen dieses Abkommens

im andern Staat besteuert werden

kann.

Zu Art. 2.

1. Einkiinfte aus Veräusserung

oder Verleihung von Lizenzen zur

Verwertung von Urheber-, Patent-,

Marken-, Muster- und Modellrechten

oder von Fabrikationsverfahren, Bezepten

u. dgl. werden nach Art. 2,

Abs. 1 besteuert. Dasselbe gilt för

das aus solchen Rechten bestehende

Vermögen.

2. Bei Steuerpflichtigen, die ihren

Wohnsitz endgiiltig von einem in den

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

den andra, upphör skattskyldigheten

i den förstnämnda staten, såvitt

skattskyldigheten sammanhänger

med hemvistet, med utgången av den

dag under vilken flyttningen slutförts.

3. Studerande, lärlingar och praktikanter,

som uppehålla sig i en av

de båda staterna allenast i studie- eller

utbildningssyfte, beskattas icke i

denna stat för belopp, som de mottaga

såsom underhålls-, studie- eller

utbildningsbidrag från anhöriga, stipendiefonder

eller liknande inrättningar

med hemvist i den andra staten.

Till Art. 2—8.

1. Detta avtal inskränker icke befogenheten

för vardera staten att beträffande

de delar av förmögenheten

eller inkomsten, som i beskattningshänseende

äro uteslutande förbehållna

den staten, beräkna de direkta

skatterna å inkomst och förmögenhet

efter de skattesatser, som skulle

hava gällt vid beskattning av den

skattskyldiges hela förmögenhet eller

inkomst.

2. Inkomst, som enligt bestämmelserna

i detta avtal är föremål för direkt

beskattning i en av de båda staterna,

får icke därjämte beskattas genom

avdrag vid källan i den andra

staten, såvitt icke annat gäller enligt

Art. 9.

3. Detta avtal inverkar icke på

rätten att åtnjuta eventuella, längre

gående befrielser, som enligt folkrättens

allmänna regler medgivas diplomatiska

och konsulära befattningshavare.

I den mån på grund av sådana

längre gående befrielser påförande

av direkta skatter icke sker i anställningsstaten,

förbehålles beskattningen

hemlandet.

Till Art. 3.

1. Bestämmelserna i Art. 3 gälla

såväl inkomster, som förvärvas genom

den fasta egendomens omedel
-

andern Staat verlegt haben, endet die

Steuerpflicht, soweit sie an den

Wohnsitz ankniipft, im ersten Staate

mit dem Ablauf des Tages, an dem

die Wohnsitzverlegung vollzogen ist.

3. Studierende, Lehrlinge und

Praktikanten, die sich in einem der

beiden Staaten nur zu Studien- oder

Ausbildungszwecken aufhalten, werden

von diesem Staate wegen der Beziige,

die sie von Angehörigen, Stipendienfonds

oder ähnlichen Einrichtungen

mit Wohnsitz im andern

Staate in Form von Unterhalts-, Studien-

oder Ausbildungsgeldern empfangen,

keiner Besteuerung unterworfen.

Zu Art. 2—8.

1. Dieses Abkommen beschränkt

nicht die Befugnis der beiden Staaten,

die direkten Steuern vom Einkommen

und vom Vermögen auf den

ihnen zur ausschliesslichen Besteuerung

zugewiesenen Teilen eines Vermögens

oder Einkommens zu den

dem Gesamtvermögen oder Gesamteinkommen

des Steuerpflichtigen

entsprechenden Sätzen zu berechnen.

2. Einkunfte, die nach den Bestimmungen

dieses Abkommens der direkten

Besteuerung in einem der beiden

Staaten unterliegen, durfen im

andern Staate auch nicht durch Abzug

an der Quelle besteuert werden.

Vorbehalten bleibt Art. 9.

3. Dieses Abkommen beriihrt nicht

das Recht auf den Genuss etwaiger

weitergehender Befreiungen, die nach

den allgemeinen Regeln des Völkerrechts

den diplomatischen und konsularischen

Beamten zukommen. Soweit

auf Grund solcher weitergehender

Befreiungen eine Heranziehung

zu direkten Steuern im Empfangsstaate

nicht erfolgt, bleibt die Besteuerung

dem Absendestaat vorbehalten.

Zu Art. 3.

1. Die Bestimmungen von Art. 3

gelten sowohl för die durch uninitt

el ha re Verwaltung und Nutzung, als

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

bara förvaltande och nyttjande, som

ock inkomster genom uthyrning, utarrendering

eller varje annat slags

nyttjande av egendomen — vari inbegripas

fasta och varierande ersättningar

(royalties) för nyttjande av

gruvor och andra mineralfyndigheter

—- ävensom inkomster, som förvärvas

genom avyttring av fast egendom, i

förekommande fall med inräknande

av tillbehör samt sådana till lantbruk

och skogsbruk hörande levande och

döda inventarier, som avyttras i samband

med egendomen.

2. Fordringar av alla slag med säkerhet

i fast egendom samt inkomster

av sådana fordringar beskattas i

den stat, i vilken den person, som de

tillkomma, har sitt hemvist.

Till Art. 4.

1. I begreppet fast driftställe enligt

Art. 4 ingår icke upprätthållandet

av affärsförbindelser blott genom

en fullständigt oberoende, självständigt

uppträdande och i eget namn

verksam representant. Detsamma gäller

beträffande hållandet av representant

(agent), som visserligen är

stadigvarande verksam inom den ena

statens område för ett företag inom

den andra staten men som blott förmedlar

affärer utan att vara befullmäktigad

att avsluta affärer i det representerade

företagets namn och för

dess räkning.

2. Det förhållandet, att en representant

(agent), som omförmäles i

punkt 1 andra meningen, håller ett

lager av det representerade företagets

varor, grundar för det representerade

företaget intet fast driftställe i den

andra staten, såframt icke mottagna

beställningar i regel expedieras från

detta lager.

3. Lagrande av varor, tillhöriga

ett företag i den ena staten, hos ett

företag i den andra staten i och för

bearbetning och för senare försändande

grundar icke, lika litet som

auch fur die durch Vermietung,

Verpachtung oder jede andere Art

der Nutzung des unbeweglichen Gutes

erzielten Einkiinfte, einschliesslich

feste und veränderliche Vergiitungen

(Royalties) för die Nutzung

von Gruben und andern Mineralvorkommen,

sowie fur Einkiinfte, die

bei der Veräusserung von unbeweglichem

Vermögen, gegebenenfalls

mit Einschluss der mitveräusserten

Zugehör oder des mitveräusserten,

einem land- oder forstwirtschaftlichen

Betrieb dienenden lebenden

und toten Inventars erzielt verden.

2. Grundpfändlich gesicherte Forderungen

jeder Art sowie Einkiinfte

aus solchen Forderungen werden

in dem Staate besteuert, in dem die

Person, der sie zustehen, ihren

Wohnsitz hat.

Zu Art. 4.

1. Unter den Begriff der Betriebsstätte

im Sinne von Art. 4 fällt nicht

das Unterhalten von Geschäftsbeziehungen

lediglich durch einen völlig

unabhängigen, selbständig auftretenden

und in eigenem Namen

handelnden Vertreter. Das Gleiche

gilt för das Unterhalten eines

Vertreters (Agenten), der zwar

ständig för ein Unternehmen des

einen Staates in dem Gebiete des andern

Staates tätig ist, aber lediglich

Geschäfte vermittelt, ohne zum Abschluss

von Geschäften im Namen

und för Rechnung des Vertretenen

bevollmächtigt zu sein.

2. Die Tatsache, dass ein Vertreter

(Agent) im Sinne von Abs. 1, Satz

2 ein Lager von Waren des vertretenen

Unternehmens unterhält, begriindet

för das vertretene Unternehmen

keine Betriebsstätte im zweiten

Staate, es sei denn, dass erapfangene

Bestellungen in der Regel

aus diesem Lager ausgefiihrt werden.

3. Die Lagerung von Waren eines

Unternehmens des einen Staates bei

einem solchen des andern Staates

zum Zwecke der Verarbeitung und

nachherigen Versendung sowie die

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 306

själva bearbetningen och försändandet

genom den som verkställt bearbetningen,

något fast driftställe för

det företag, som givit uppdraget.

4. Innehav av aktier, andelar i ekonomiska

föreningar och i bolag med

begränsad ansvarighet (Gesellschaften

mit beschränkter Haftung) ävensom

delägarskap i ett företag genom

innehav av värdepapper medför icke

att innehavaren anses hava fast driftställe,

icke ens om med innehavet är

förbundet inflytande på företagets

ledning (t. ex. förhållandet mellan

moder- och dotterbolag).

5. Finnas fasta driftställen i båda

staterna, skall i regel vid uppdelning

av förmögenhet och inkomst 10 %

därav först tilldelas den stat, där företaget

har sitt säte, dock endast under

förutsättning att en väsentlig del

av ledningen är därmed förbunden.

Föreligga särskilda förhållanden, kan

nämnda andel höjas i skälig mån,

dock högst till 20 %.

6. Inkomst av försäkringsföretag,

som hava fasta driftställen i båda

staterna, skall efter avdrag av den

andel av 10 %, som tillkommer den

stat där företaget har sitt säte, uppdelas

antingen efter förhållandet mellan

det fasta driftställets bruttopremieintäkter

och summan av företagets

bruttopremieintäkter eller med

användning beträffande det fasta

driftställets bruttopremieintäkter av

koefficienter, som framgå av det genomsnittliga

affärsresultatet för de

viktigaste inländska företagen inom

samma försäkringsgren.

7. Den beskattade inkomsten får

icke bestämmas högre än beloppet av

från det fasta driftstället förvärvad

inkomst av handel, industri eller annan

rörelse, med inräknande i förekommande

fall av vinster eller förmåner,

som indirekt utgått från driftstället

eller beviljats aktieägare, andra

delägare eller dessa närstående

personer, vare sig detta skett genom

faststiillande av oskäliga priser eller

Verarbeitung selbst und die Versendung

durch den Verarbeiter begriinden

keine Betriebsstätte des auftraggebenden

Unternehmens.

4. Der Besitz von Aktien, Anteilen

an Genossenschaften und Gesellschaften

mit beschränkter Haftung sowie

die Beteiligung in der Form von

Wertpapieren begriindet för den Besitzer

eine Betriebsstätte auch dann

nicht, wenn mit dem Besitz ein Einfluss

auf die Leitung des Unternehmens

verbunden ist (z. B. Verhältnis

von Mutter- zu Tochtergesellschaft).

5. Sind Betriebsstätten in beiden

Staaten vorhanden, so soll bei der

Aufteilung des Vermögens und des

Einkommens in der Begel dem Sitz

des Unternehmens, mit dem ein wesentlicher

Teil der Leitung verbunden

ist, ein Voraus von 10 % zugestanden

werden. Liegen besondere

Verhältnisse vor, so kann der Vorausanteil

angemessen, höchstens aber

auf 20 %, erhöht werden.

6. Gewinne von Versicherungsunternehmungen,

die in beiden Staaten

Betriebsstätten underhalten, werden

nach Abzug des dem Sitzstaate zukommenden

Vorausanteils von 10 %

entweder im Verhältnis der Rohprämieneinnahmen

der Betriebsstätte zu

den gesamten Rohprämieneinnahmen

der Unternehmung oder in der Weise

aufgeteilt, dass auf die Rohprämieneinnahmen

der Betriebsstätte die

Koeffizienten angewendet werden, die

sich aus den durchschnittlichen Geschäftsergebnissen

der ansehnlichsten

inländischen Unternehmungen

des nämlichen Versicherungszweiges

ergeben.

7. Das besteuerte Einkommen

darf nicht höher sein als der Betrag

der von der Betriebsstätte erzielten

Gewinne aus Handel, Industrie oder

Gewerbe, gegebenenfalls einschliesslich

der Gewinne oder des Nutzens,

die mittelbar aus der Betriebsstätte

gezogen oder Aktionären, sonstigen

Beteiligten oder diesen nahestehenden

Personen gewährt worden sind,

sei es durch Festsetzung unangemes
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

genom någon annan förmån, som icke

skulle hava tilldelats en utomstående.

8. Bestämmelserna i punkt 7 tilllämpas

på motsvarande sätt vid beräkning

av inkomsten för ett moderbolag

i en av de båda staterna och

ett dotterbolag i den andra staten.

9. I övrigt skola de högsta förvaltningsmyndigheterna

från fall till fall

eller för bestämda grupper av fall

träffa särskilda överenskommelser

rörande uppdelningen av beskattningsrätten

enligt Art. 4 punkt 3.

Till Art. 5.

1. Till fria yrken räknas särskilt

självständig vetenskaplig, konstnärlig,

litterär, undervisande eller uppfostrande

förvärvsverksamhet, så ock

självständig förvärvsverksamhet såsom

läkare, advokat, arkitekt och

ingenjör.

2. Med avvikelse från vad i Art. 5

punkt 1 är stadgat gäller, att yrkesinkomst,

som i en av de båda staterna

förvärvas av skådespelare, musiker,

cirkus- eller varietéartister o. d.,

skall beskattas i samma stat oberoende

av om därstädes förefinnes en stadigvarande

anordning, som regelmässigt

står till inkomsttagarens förfogande.

Till Art. 6.

Uppehåller sig en i den ena av de

båda staterna anställd person tillfälligt

på grund av sin verksamhet inom

den andra statens område, anses

hans verksamhet vara utövad i denna

stat allenast i det fall, att ersättningen

för arbetet utbetalas av hans arbetsgivares

i denna stat hemmahörande

uppdragsgivare.

Till Art 9.

1. Uttrycket »inkomst av kapital»

omfattar såväl inkomst av värdepapper

[industriobligationer och andra

obligationer (Anleihens- und andere

Obligationen), vare sig desamma

utfärdats mot säkerhet i fastig
-

sener Preise, sei es durch eine andere

Begiinstigung, die einem Dritten nicht

zugestanden worden wäre.

8. Die Bestimmungen von Abs. 7

finden bei der Berechnung des Einkommens

einer Muttergesellschaft in

einem der beiden Staaten und einer

Tochtergesellschaft im andern Staate

entsprechende Anwendung.

9. Im iibrigen werden die obersten

Verwaltungsbehörden von Fall zu

Fall oder fur bestimmte Gruppen von

Fällen iiber die Teilung der Besteuerungszuständigkeit

gemäss Art. 4,

Abs. 3 besondere Vereinbarungen

treffen.

Zu Art. 5.

1. Als freie Berufe gelten insbesondere

die selbständige wissenschaftliche,

kiinstlerische, literarische, unterrichtende

oder erzieherische sowie

die selbständige Erwerbstätigkeit der

Aerzte, Rechtsanwälte, Architekten

und Ingenieure.

2. In Abweichung von Art. 5, Abs.

1 werden die in einem der beiden

Staaten erzielten Berufseinkiinfte

von Schauspielern, Musikern, Artisten

u. dgl. dort ohne Riicksicht auf

das Vorhandensein einer dem Erwerbenden

regelmässig zur Verfiigung

stehenden ständigen Einrichtung besteuert.

Zu Art. 6.

Hält sich eine in einem der beiden

Staaten angestellte Person vorubergehend

beruflich im Gebiete des andern

Staates auf, so gilt ihre Tätigkeit

nur dann als in diesem Staate

ausgeiibt, wenn das Arbeitsentgelt

von dem in diesem Staate wohnhaften

Auftraggeber des Dienstherrn

ausbezahlt wird.

Zu Art. 9.

1. Der Ausdruck »Einkommen aus

beweglichem Kapitalvermögen» umfasst

sowohl die Einkiinfte aus Wertpapieren

(Anleihens- und andern

Obligationen mit oder ohne Grundpfandsicherheit,

Rentenschuldver
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

15

heter eller icke, ränteskuldförbindelser

(Rentenschuldverschreibungen),

skuldförbindelser med säkerhet av inteckningar

(Pfandbriefe, Grundpfandtitel),

aktier, även sådana, som sakna

nominellt värde (Genussaktien),

vinstandelsbevis (Genusscheine), urkunder

med företrädesrätt till utbekommande

av andelsbevis (Griinderanteile)

ävensom andra andelsbevis,

som hava karaktär av värdepapper]

som också inkomst å försträckningar,

insättningar, ställd säkerhet i form

av kontanta medel (Barkautionen)

och liknande kapitaltillgodohavanden,

ävensom andelar i bolag med begränsad

ansvarighet (Gesellschaften

mit beschränkter Haftung) och i ekonomiska

föreningar.

2. Den i Art. 9 punkt 2 angivna

tidsfristen av två år anses iakttagen,

om restitutionsansökningen inkommer

till vederbörande myndighet i

den stat, som uppburit skatten, inom

två år efter utgången av det kalenderår,

under vilket det beskattningsbara

beloppet blivit tillgängligt för lyftning.

3. De högsta förvaltningsmyndigheterna

i de båda staterna skola träffa

överenskommelse angående restitutionsförfarandet,

särskilt rörande

restitutionsansökningens form, de

slag av intyg, som sökanden har att

förete, ävensom de åtgärder, som böra

företagas till förebyggande av

missbruk vid framställande av restitutionsanspråk.

4. Den stat, som uttager skatten,

skall medgiva den sökande, som gör

anspråk på restitution av avdragsvis

erlagd skatt, samma rättsmedel, som

tillkomma statens egna skattskyldiga.

Till Art. 10.

1. Inledandet av ett förfarande enligt

Art. 10 punkt 1 är å ena sidan

icke beroende av att den skattskyldige

i vanlig rättslig ordning slutligen

fullföljt sitt rättsanspråk; å andra

sidan förhindras den skattskyldige

schreibungen, Pfandbriefen, Grundpfandtiteln,

Aktien, Genussaktien,

Genusscheinen, Griinderanteilen oder

andern Gesellschaftsanteilen in Wertpapierform),

als auch diejenigen aus

Darlehen, Depositen, Barkautionen

und ähnlichen Kapitalguthaben, sowie

aus Anteilen an Gesellschaften

mit beschränkter Haftung und an

Genossenschaften.

2. Die in Art. 9, Abs. 2 vorgesehene

Frist von zwei Jahren gilt als eingehalten,

wenn der Ruckerstattungsantrag

bei der zuständigen Behörde des

Staates, der die Steuer erhoben hat,

innert zwei Jahren nach Ablauf des

Kalenderjahres eingeht, in dem die

steuerbare Leistung fällig geworden

ist.

3. Die obersten Verwaltungsbehörden

der beiden Staaten werden sich

iiber das Riickerstattungsverfahren,

insbesondere iiber die Form des

Riickerstattungsantrages, iiber die

Art der vom Antragsteller beizubringenden

Ausweise sowie iiber die gegen

die missbräuchliche Geltendmachung

von Ruckerstattungsanspruchen

zu treffenden Massnahmen verständigen.

4. Der steuererhebende Staat

räumt den die Riickerstattung der

Abzugssteuer beanspruchenden Antragstellern

die nämlichen Rechtsmittel

ein wie seinen eigenen Steuerpflichtigen.

Zu Art. 10.

1. Die Einleitung des Verfahrens

nach Art. 10, Abs. 1 ist einerseits

von der Erschöpfung des Reclitsweges

durch den Steuerpflichtigen nicht

abhängig, anderseits wird der Steuerpflichtige

durch die Einleitung dieses

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

icke genom inledandet av ifrågavarande

förfarande att anlita i lag föreskrivna

rättsmedel.

2. Den skattskyldige skall i regel

göra erinringar enligt Art. 10 punkt

1 inom ett år efter utgången av det

kalenderår, under vilket han erhållit

kännedom om förekomsten av dubbelbeskattningen,

vare sig detta skett

genom att debetsedel tillställts honom

eller genom andra ämbetsåtgärder.

Stockholm den 16 oktober 1948.

Verfahrens an der Geltendmachung

der gesetzlichen Rechtsmittel nicht

gehindert.

2. Der Steuerpflichtige soll seinen

Einspruch nach Art. 10, Abs. 1 in

der Regel innert Jahresfrist nach

Ablauf des Kalenderjahres erheben,

in dem er Kenntnis vom Bestehen

einer Doppelbesteuerung erhalten

hat, sei es durch Zustellung von

Steuerrechnungen oder durch andere

amtliche Verfugungen.

Stockholm, den 16. Oktober 1948.

Tage Erlander.

D:r Henry Vallotton.

Bilaga I.

(Svensk skattelagstiftning)

Avtalet hänför sig särskilt till följande

svenska skatter:

a) statlig inkomstskatt och kupongskatt;
b)

statlig förmögenhetsskatt;

c) fastighetsskatt och kommunal

inkomstskatt;

d) ersättningsskatt;

e) skogsvårdsavgift.

Bilaga II.

(Schweizisk skattelagstiftning)

Avtalet hänför sig särskilt till följande

schweiziska skatter:

1. Förbundsskatter:

a) värnskatt (Wehrsteuer);

b) särskild värnskatt å större arbetsinkomst

och rörelsevinst (zusätzliche

Wehrsteuer von höheren Erwerbseinkommen

und Geschäftserträgen);
c)

kupongskatt (Couponabgabe);

Anlage I

(Schwedische Steuergesetzgebung)

Das Abkommen bezieht sich namentlich

auf die folgenden schwedischen

Steuern:

a. die staatliche Einkommenssteuer

(statlig inkomstskatt) und die

Couponsteuer (kupongskatt);

b. die staatliche Vermögenssteuer

(statlig förmögenhetsskatt);

c. die allgemeine Gemeindesteuer

(fastighetsskatt och kommunal inkomstskatt)

;

d. die Ersatzsteuer (ersättningsskatt)

;

e. die Waldpflegeabgabe (skogsvårdsavgift).

Anlage II

(Schweizerische Steuergesetzgebung)

Das Abkommen bezieht sich namentlich

auf die folgenden schweizerischen

Steuern:

1. Steuern des Bundes:

a. Wehrsteuer;

b. zusätzliche Wehrsteuer von höheren

Erwerbseinkommen und Geschäftserträgen;
-

c. Couponabgabe;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

17

d) förskottsvis uppburen skatt

(Verrechnungssteuer); samt

e) avdragsskatt å utbetalningar på

grund av livförsäkringar (Abzugssteuer

auf Leistungen aus Lebensversicherungen).

2. Direkta skatter till kantoner,

distrikt (Bezirke), kretsar (Kreise)

och kommuner:

a) å inkomst (inkomst i dess helhet,

arbetsinkomst, förmögenhetsavkastning,

rörelsevinst o. s. v.);

b) å förmögenhet (förmögenhet i

dess helhet, lös och fast egendom, i

rörelse nedlagd förmögenhet o. s. v.)

samt kapital.

d. Verrechnungssteuer;

e. Abzugssteuer auf Leistungen

aus Lebensversicherungen.

2. Direkte Steuern der Kantone,

Bezirke, Kreise und Gemeinden:

a. vom Einkommen (Gesamteinkommen,

Erwerbseinkommen, Vermögensertrag,

Geschäftsertrag usw.);

b. vom Vermögen (Gesamtvermögen,

bewegliches und unbewegliches

Vermögen, Geschäftsvermögen usw.)

und Kapital.

O

Iiihang til! riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 306.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Avtal Abkommen

mellan Konungariket Sverige och zwischen dem Königreich SchvveSchweiziska

Edsförbundet för und- den und der Schweizerischen Eidgevikande

av dubbelbeskattning be- nossenschaft zur Vermeidung der

träffande skatter å kvarlåtenskap. Doppelbesteuerung auf dem Gebiet

der Erbschaftssteuern.

Konungariket Sverige och Schweiziska

Edsförbundet hava, föranledda

av önskan att, såvitt möjligt, undvika

dubbelbeskattning beträffande skatter

å kvarlåtenskap, överenskommit

att avsluta ett avtal.

För detta ändamål hava till befullmäktigade

ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin

statsminister Tage Erlander.

Schweiziska Förbundsrådet:

Henry Vallotton, Schweiziska Edsförbundets

utomordentliga sändebud

och befullmäktigade minister i Stockholm.

De befullmäktigade ombuden hava,

efter det de delgivit varandra sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande

bestämmelser:

Art. 1.

1. Detta avtal har till syfte att bereda

skydd mot sådan dubbelbeskattning,

som då en medborgare i

en av de båda staterna avlider kan

uppkomma genom samtidig påföring

av svenska och schweiziska skatter å

kvarlåtenskap.

2. Som skatter å kvarlåtenskap enligt

detta avtal anses sådana skatter,

som jämlikt den svenska eller

den schweiziska lagstiftningen i anledning

av dödsfall utgå av kvarlåtenskapen

i dess helhet eller av arvs- eller

testamentslotter.

3. Avtalet avser särskilt arvsskatt

och kvarlåtenskapsskatt, som uttagas

i Sverige, samt arvsskatter och kvarlåtenskapsskatter,

som uttagas av

kantoner, distrikt (Bezirke), kretsar

Das Königreich Schweden und

die Schweizerische Eidgenossenschaft

sind, vom Wunsche geleitet, die Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der

Erbschaftssteuern nach Möglichkeit

zu vermeiden, ubereingekommen, ein

Abkommen abzuschliessen.

Zu diesem Zwecke haben zu Bevollmächtigten

ernannt:

Seine Majestät der König von

Sctrweden:

Seinen Staatsminister, Herrn Tage

Erlander.

Der Schweizerische Bundesrat:

Herrn Henry Vallotton, ausserordentlichen

Gesandten und bevollmächtigten

Minister der Schweizerischen

Eidgenossenschaft in Stockholm.

Die Bevollmächtigten haben, nachdem

sie sich ihre Vollmachten mitgeteilt

und diese in guter und gehöriger

Form befunden haben, folgendes

vereinbart:

Art 1.

1. Dieses Abkommen soll Schutz

vor der Doppelbesteuerung gewähren,

die sich beim Ableben eines Angehörigen

eines der beiden Staaten aus

der gleichzeitigen Erhebung schwedischer

und schweizerischer Erbschaftssteuern

ergeben könnte.

2. Als Erbschaftssteuern im Sinne

dieses Abkommens gelten solche

Steuern, die auf Grund der schwedischen

oder der schweizerischen Gesetzgebung

von Todes wegen von den

Hinterlassenschaften im Ganzen oder

von den Erbteilen erhoben werden.

3. Das Abkommen bezieht sich

namentlich auf die in Schweden erhobenen

Erbanfall- und Nachlassteuern

(arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt)

und auf die von den schweizerischen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 306.

19

(Kreise) och kommuner i Schweiz,

ävensom de skatter av samma eller

liknande slag, som framdeles må uttagas

vid sidan av eller i stället för

nämnda skatter. Inbegripna äro skatter,

som uttagas i form av tilläggsskatter

(Zuschläge).

Art. 2.

Å fast egendom (vari inbegripas

tillbehör ävensom levande och döda

inventarier i lantbruk eller skogsbruk)

utgå skatter å kvarlåtenskap

allenast i den stat, i vilken egendomen

befinner sig. Art. 3 punkterna

2 och 3 i det den 16 oktober 1948

slutna avtalet mellan de båda staterna

för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet äga här motsvarande

tillämpning.

Art. 3.

Å lös och fast egendom, nedlagd i

rörelse för utövande av handel, industri

och näringsverksamhet av vad

slag det vara må, utgå skatter å kvarlåtenskap

endast i den stat, i vilken

företaget har ett fast driftställe. Art.

4 i det den 16 oktober 1948 slutna avtalet

mellan de båda staterna för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet

ävensom dithörande bestämmelser

i slutprotokollet äga här motsvarande

tillämpning.

Art. 4.

1. Å egendom, varå Art. 2 eller

3 icke är tillämplig, utgå skatter å

kvarlåtenskap endast i den stat, i vilken

den avlidne haft sitt sista hemvist.

Till sådan egendom hänföres

även varje slag av fordringar med

säkerhet i fast egendom ävensom lös

egendom, nedlagd i stadigvarande

anordningar, som användas vid utövande

av ett fritt yrke i en av de

båda staterna.

Kantonen, Bezirken, Kreisen und Gemeinden

erhobenen Erbanfall- und

Nachlassteuern sowie auf kiinftige

Steuern gleicher oder ähnlicher Art,

die neben diese oder an deren Stelle

treten. Inbegriffen sind Steuern, die

in Form von Zuschlägen erhoben

werden.

Art. 2.

Unbewegliches Vermögen (einschliesslich

der Zugehör sowie des

einem land- oder forstwirtschaftlichen

Betrieb dienenden lebenden

und toten Inventars) ist den Erbschaftssteuern

nur in dem Staate unterworfen,

in dem dieses Vermögen

sich befindet. Art. 3, Abs. 2 und 3

des am 16. Oktober 1948 zwischen den

beiden Staaten abgeschlossenen Abkommens

zur Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen finden entsprechende Anwendung.

Art. 3.

Das in Betrieben von Handel,

Industrie und Gewerbe jeder Art

angelegte bewegliche und unbewegliche

Nachlassvermögen unterliegt

den Erbschaftssteuern nur in dem

Staate, in dem das Unternehmen eine

Betriebsstätte hat. Art. 4 des am 16.

Oktober 1948 zwischen den beiden

Staaten abgeschlossenen Abkommens

zur Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der Steuern

vom Einkommen und vom Vermögen

sowie die zugehörigen Bestiminungen

im Schlussprotokoll finden entsprechende

Anwendung.

Art. 4.

1. Das nicht nach Art. 2 oder 3

zu behandelnde Nachlassvermögen,

einschliesslich der grundpfändlich

gesicherten Forderungen jeder Art

und des beweglichen Vermögens, das

in ständigen, der Ausiibung eines

freien Berufes in einem der beiden

Staaten dienenden Einrichtungen angelegt

ist, unterliegt den Erbschaftssteuern

nur in dem Staate, in dem

der Erblasser seinen letzten Wohnsitz

gehabt hat.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

2. Hemvist enligt detta avtal anses

föreligga i den stat, där den avlidne

vid dödsfallet hade en stadigvarande

bostad. Hade han sådan bostad å flera

orter, gäller den ort som hemvist,

med vilken den avlidne hade de

starkaste personliga förbindelserna

(centrum för levnadsintressena, verkligt

hem). Kan enighet ej vinnas beträffande

centrum för levnadsintressena,

anses som hemvist den ort, där

den avlidne vid sin död stadigvarande

vistades. Förelåg icke heller stadigvarande

vistelse, antages den avlidne

hava haft hemvist i den stat, i

vilken han vid tiden för sin död ägde

medborgarskap.

3. Hade den avlidne icke stadigvarande

bostad i någondera staten,

antages hans hemvist hava varit i den

stat, i vilken han vid dödsfallet ägde

medborgarskap.

4. Stadigvarande vistelse enligt detta

avtal har en person å den ort, där

han uppehåller sig under sådana omständigheter,

att man därav kan sluta

till hans avsikt att vistas där icke

blott tillfälligtvis.

5. Var den avlidne vid dödsfallet

medborgare i båda staterna och är

hemvistet beroende av medborgarskapet,

skola de högsta förvaltningsmyndigheterna

träffa överenskommelser

från fall till fall.

Art. 5.

1. Vardera staten skall avräkna

skulder, vilka häfta vid efterlämnad

egendom, som enligt Art. 2 och 3 är

underkastad dess beskattningsrätt,

eller för vilka sådan egendom utgör

säkerhet. Avräkningen skall i första

hand ske å denna egendom och sedan

å den egendom, som eventuellt

enligt Art. 4 anvisats staten till beskattning.

Uppkommer härvid ett

skuldöverskott, skall detta avräknas

å den efterlämnade egendom, som

skall beskattas i den andra staten.

2. Wohnsitz im Sinne dieses Abkommens

wird in dem Staate angenommen,

in dem der Erblasser zur

Zeit seines Todes eine ständige Wohngelegenheit

hatte. Unter mehreren

derartigen Orten gilt derjenige als

Wohnsitz, zu dem der Erblasser die

stärksten persönlichen Beziehungen

hatte (Mittelpunkt der Lebensinteressen;

wirkliches Heim). Ist eine Einigung

iiber den Mittelpunkt der Lebensinteressen

nicht zu erzielen, so

gilt als Wohnsitz der Ort, \vo der

Erblasser zur Zeit seines Todes

dauernden Aufenthalt hatte. Fehlt

auch ein dauernder Aufenthalt, so

wird der Wohnsitz in dem Staate

angenommen, dessen Staatsangehörigkeit

der Erblasser zur Zeit seines

Todes besass.

3. Besteht in keinem der beiden

Staaten eine ständige Wohngelegenheit,

so wird der Wohnsitz in dem

Staate angenommen, dessen Staatsangehörigkeit

der Erblasser zur Zeit

seines Todes besass.

4. Einen dauernden Aufenthalt im

Sinne dieses Abkommens hat jemand

da, wo er sich unter Umständen aufhält,

die auf die Absicht schliessen

lassen, dort nicht nur voriibergehend

zu verweilen.

5. Gehörte der Erblasser zur Zeit

seines Todes beiden Staaten an und

hängt der Wohnsitz von der Staatsangehörigkeit

ab, so werden sich die

obersten Verwaltungsbehörden von

Fall zu Fall verständigen.

Art. 5.

1. Jeder der beiden Staaten wird

die Schulden, die zu dem nach Art.

2 und 3 seiner Steuerhoheit unterstehenden

Nachlassvermögen in wirtschaftlicher

Beziehung stehen oder

darauf sichergestellt sind, zunächst

auf dieses Vermögen und sodann auf

das ihm gegebenenfalls nach Art. 4

zur Besteuerung zugewiesene Vermögen

anrechnen. Ergibt sich dabei ein

Schuldenuberschuss, so ist diesel- auf

das im andern Staate zu versteuernde

Nachlassvermögen anzurechnen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

21

2. Övriga skulder avräknas i första

hand å egendom, som skall beskattas

enligt Art. 4, och sedan å övrig

efterlämnad egendom, som den enligt

Art. 4 behöriga staten eventuellt

anvisats att beskatta enligt Art.

2 eller 3. Uppkommer därvid ett

skuldöverskott, skall detta avräknas

å den efterlämnade egendom, som

skall beskattas i den andra staten.

Art. 6.

1. Till undvikande av dubbelbeskattning

beträffande de i Art. 1 angivna

skatterna i fall, som icke regleras

i detta avtal eller som kunna

uppstå vid tillämpning av avtalet, så

ock i fall, då svårighet eller tvivelsmål

uppkommer vid avtalets tolkning

eller tillämpning, kunna de

högsta förvaltningsmyndigheterna i

de båda staterna träffa överenskommelser.

2. I övrigt skola Art. 10 punkt 1

och slutprotokollet till Art. 10 ävensom

Art. 11 i det den 16 oktober 1948

mellan de båda staterna slutna avtalet

för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet här äga motsvarande

tillämpning.

Art. 7.

1. Avtalet skall tillämpas å alla

fall, då arvlåtare eller testator avlidit

efter den i Art. 8 punkt 3 första

meningen angivna tidpunkten.

2. Efter behörig uppsägning skall

avtalet icke vidare tillämpas å fall,

då arvlåtare eller testator avlidit efter

utgången av det kalenderår, vars

utgång uppsägningen avsett.

Art. 8.

1. Detta avtal, som är avfattat i

originalexemplar på svenska och tyska

språken, skall ratificeras, för Sveriges

del av Hans Majestät Konung
-

2. Sonstige Schulden werden zunächst

auf das nach Art. 4 zu besteuernde

Vermögen und sodann auf

das sonstige Nachlassvermögen angerechnet,

das dem nach Art. 4 zuständigen

Staate gegebenenfalls durch

Art. 2 oder 3 zur Besteuerung zugewiesen

wird. Ergibt sich dabei ein

Schuldeniiberschuss, so ist dieser auf

das im andern Staate zu versteuernde

Nachlassvermögen anzurechnen.

Art. 6.

1. Zur Beseitigung von Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der in

Art. 1 erwähnten Steuern in Fällen,

die in diesem Abkommen nicht geregelt

sind oder sich bei Anwendung

dieses Abkommens ergeben, sowie

auch in Fällen von Schwierigkeiten

oder Zweifeln bei der Auslegung oder

Anwendung dieses Abkommens, können

sich die obersten Verwaltungsbehörden

der beiden Staaten verständigen.

2. Im iibrigen finden Art. 10, Abs.

1 und Schlussprotokoll zu Art. 10

sowie Art. 11 des am 16. Oktober

1948 zwischen den beiden Staaten

abgeschlossenen Abkommens zur Vermeidung

der Doppelbesteuerung auf

dem Gebiete der Steuern vom Einkommen

und vom Vermögen entsprechende

Anwendung.

Art. 7.

1. Das Abkommen findet Anwendung

auf alle Fälle, in denen der Tod

des Erblassers nach dem in Art. 8,

Abs. 3, Satz 1 bezeichneten Zeitpunkt

eingetreten ist.

2. Das Abkommen verliert mit

dem Ablauf des Kalenderjahres, auf

den es rechtsgiiltig gekundigt worden

ist, seine Verbindlichkeit fur alle

Fälle, in denen der Erblasser später

verstorben ist.

Art. 8.

1. Dieses Abkommen, das in schwedischer

und in deutscher Urschrift

gefertigl ist, soll ratifiziert werden,

und zwar schwedischerseits durch

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

en av Sverige med riksdagens samtycke

och för Schweiz’ del av Förbundsrådet

med godkännande av

förbundsförsamlingen. Ratifikationshandlingarna

skola snarast möjligt

utväxlas i Bern.

2. Båda avtalstexterna äro autentiska.

3. Avtalet träder i kraft med utväxling

av ratifikationsliandlingarna.

Det förbliver gällande, så länge detsamma

icke uppsäges av någondera

staten minst sex månader före utgången

av ett kalenderår; vid en sådan

uppsägning upphör dess giltighet

med kalenderårets utgång.

Till bekräftelse härå hava de båda

staternas befullmäktigade ombud undertecknat

detta avtal och försett detsamma

med sina sigill.

Stockholm den 18 oktober 1948.

Seine Majestät den König von Schweden

mit Zustimmung des Reichstags,

schweizerischerseits durch den Bundesrat

nach Genehmigung durch die

Bundesversammlung. Die Ratifikationsurkunden

sollen baldmöglichst

in Bern ausgetauscht werden.

2. Beide Texte des Abkommens

sind authentisch.

3. Das Abkommen tritt mit dem

Tage des Austausches der Ratifikationsurkunden

in Kraft. Es bleibt so

lange verbindlich, als es nicht von

einem der beiden Staaten mindestens

sechs Monate vor Ablauf eines Kalenderjahres

gekiindigt worden ist;

im Falle einer solchen Kiindigung

erlischt es mit Ablauf des Kalenderjahres.

Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten

beider Staaten dieses

Abkommen unterzeichnet und mit

ihren Siegeln versehen.

Stockholm, den 16. Oktober 1948.

Tage Erlander.

D:r Henry Vallotton.

Slutprotokoll.

Vid undertecknande av det denna

dag mellan Konungariket Sverige och

Schweiziska Edsförbundet slutna avtalet

för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å kvarlåtenskap

hava undertecknade befullmäktigade

ombud avgivit följande likalydande

förklaringar, som utgöra

en integrerande del av avtalet.

Till Art. 1.

1. Den i Art. 1 punkt 3 intagna

uppräkningen av de skatter å kvarlåtenskap,

å vilka avtalet tillämpas, är

icke uttömmande. För fortlöpande

rättelse av denna uppräkning skola

Schlussprotokoll.

Bei der Unterzeichnung des heute

zwischen dem Königreich Schweden

und der Schweizerischen Eidgenossenschaft

abgeschlossenen Abkommens

zur Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der Erbschaftssteuern

haben die unterzeichneten

Bevollmächtigten folgende

ubereinstimmende Erklärungen abgegeben,

die einen integrierenden

Bestandteil des Abkommens bilden.

Zu Art. 1.

1. Die in Art. 1, Abs. 3 enthaltene

Aufzählung der Erbschaftssteuern,

auf die das Abkommen Anwendung

findet, ist nicht abschliessend. Zur

fortlaufenden Bereinigung dieser

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

23

de högsta förvaltningsmyndigheterna

1 de båda staterna vid slutet av varje

år meddela varandra i skattelagstiftningen

inträdda ändringar.

2. Uppkommande tvivelsmål rörande

frågan, på vilka skatter avtalet

skall tillämpas, skola avgöras i samförstånd

mellan de båda staternas

högsta förvaltningsmyndigheter.

Till Art. 2—4.

1. Efterlämnad egendom av i Art.

2 angivet slag, som icke befinner sig

i någondera staten, ävensom efterlämnad

egendom av i Art. 3 angivet

slag, som icke användes för ett i någondera

staten befintligt fast driftställes

verksamhet, skola behandlas

enligt Art. 4.

2. Avtalet inskränker icke befogenheten

för vardera staten att beträffande

de delar av kvarlåtenskapen,

som i beskattningshänseende äro

uteslutande förbehållna den staten,

beräkna skatterna å kvarlåtenskap

efter den skattesats, som skulle hava

gällt om hela kvarlåtenskapen eller

hela arvs- eller testamentslotten skulle

hava varit föremål för beskattning

i den staten.

3. Detta avtal inverkar icke på rätten

att åtnjuta eventuella, längre gående

befrielser, som enligt folkrättens

allmänna regler medgivas diplomatiska

och konsulära befattningshavare.

I den mån på grund av sådana

längre gående befrielser påförande av

skatter å kvarlåtenskap icke sker i

anställningsstaten, förbehålles beskatningen

hemlandet.

Aufzählung werden sich die obersten

Verwaltungsbehörden der beiden

Staaten auf Ende jedes Jahres die in

der Steuergesetzgebung eingetretenen

Aenderungen mitteilen.

2. Allfällige Zweifel iiber die Frage,

auf welche Steuern das Abkommen

Anwendung zu finden habe,

sind im Einvernehinen zwischen den

obersten Verwaltungsbehörden der

beiden Staaten zu klären.

Zu Art. 2—4.

1. Nachlassvermögen der in Art. 2

genannten Art, das in keinem der

beiden Staaten liegt, sowie Nachlassvermögen

der in Art. 3 genannten

Art, das nicht einer Betriebsstätte in

einem der beiden Staaten dient, wird

nach Art. 4 behandelt.

2. Das Abkommen beschränkt

nicht die Befugnis der beiden Staaten,

die Erbschaftssteuern auf den

ihnen zur ausschliesslichen Besteuerung

zugewiesenen Teilen eines Nachlasses

nach dem Satze zu berechnen,

der Anwendung fände, wenn der

ganze Nachlass oder Erbteil in diesem

Staate steuerbar wäre.

3. Dieses Abkommen beriihrt

nicht das Recht auf den Genuss

etwaiger weitergehender Befreiungen,

die nach den allgemeinen Regeln des

Völkerrechts den diplomatischen und

konsularischen Beamten zukommen.

Soweit auf Grund solcher weitergehender

Befreiungen eine Heranziehung

zu den Erbschaftssteuern im

Empfangsstaate nicht erfolgt, bleibt

die Besteuerung dem Absendestaat

vorbehalten.

Till Art. 5.

Med avvikelse från vad i Art. 5 är

stadgat gäller, alt å fideikommiss avräknas

allenast de skulder, som häfta

därvid eller för vilka sådan egendom

utgör säkerhet.

Stockholm den 1 (i oktober 15)48.

Zu Art. 5.

Abweichend von Art. 5 werden auf

Fideikommisse nur die darauf lastendcn

oder sichergestellten Schulden

angerechnet.

Stockholm, den 16. Oktober 1948.

Tage Erlander.

D:r Henrg Vallotton.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 15

oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsministern

Erlander.

Frågan om avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning

aktualiserades redan år 1938. Några direkta förhandlingar i

ämnet kommo dock icke till stånd före det andra världskrigets utbrott. Efter

krigets slut togs frågan ånyo upp och de båda ländernas regeringar

blevo ense om att inleda förhandlingar i syfte att få till stånd avtal för undvikande

av dubbelbeskattning. Sådana förhandlingar ägde därefter rum i

Bern under tiden den 19 april—den 5 maj 1948. Förhandlingarna fördes å

svensk sida av chefen för finansdepartementets rättsavdelning, hovrättsrådet

Rolf Dahlgren, kammarrättsrådet Otto Ekenberg samt skattedirektören

K. G. A. Sandström. Vid dessa förhandlingar nåddes enighet om två, på

tyska språket avfattade förslag till avtal mellan de båda länderna för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

ävensom å kvarlåtenskap med därtill hörande slutprotokoll. Enighet

nåddes jämväl, efter skriftväxling mellan förhandlarna, om en på svenska

språket avfattad text till avtal och slutprotokoll.

Förslagen till avtal med tillhörande slutprotokoll — vilka handlingar

jämte ett rörande paraferingen av förslagen upprättat protokoll torde få

såsom bilaga1 fogas vid protokollet i detta ärende — överlämnades sedermera

av förhandlarna till respektive regeringar för godkännande.

Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet med tillhörande slutprotokoll jämte paraferingsprotokollet

remitterades därefter till kammarrätten, som i utlåtande

den 13 augusti 1948 förklarade sig icke hava funnit anledning till erinran

mot förslaget.

1 Förslagen till avtal med tillhörande slutprotokoll ha här uteslutits. De vid propositionen

fogade avtalen och slutprotokollen överensstämma med de av förhandlarna föreslagna texterna

utom därutinnan att i avtalet rörande skatter å kvarlåtenskap vidtagits den i det följande omförmälda

jämkningen i artikel 4 punkt 1 samt att i de tyska texterna omkastning skett av den

ordningsföljd, i vilken Schweiz och Sverige omnämnas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Vad åter angår förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å kvarlåtenskap med därtill hörande protokoll remitterades

detta till Svea hovrätt. I utlåtande den It augusti 1948 förklarade

hovrätten, jämte det hovrätten framförde ett par smärre anmärkningar av

huvudsakligen språklig natur, att hovrätten i övrigt icke hade något att

erinra mot förslaget.

Schweiziska legationen i Stockholm har därefter under hand meddelat,

att man å schweizisk sida vore beredd att underteckna avtalen, dock att

därvid i förtydligande syfte borde vidtagas sådan jämkning i artikel 4,

punkt 1 i förslaget till avtal rörande skatter å kvarlåtenskap att mellan orden

»und des» och orden »Vermögens, das» inskötes ordet »beweglichen»;

motsvarande ändring borde ske i den svenska texten.

Avtal av de slag, varom här är fråga, ha förut slutits med ett antal stater.

Det senaste avtalet rörande skatter å inkomst och förmögenhet avslöts med

Norge den 21 juni 1947. Det senaste avtalet beträffande skatter å kvarlåtenskap

avslöts med Frankrike den 24 december 1936. De nu föreliggande avtalsförslagen

överensstämma i väsentliga delar med nyssnämnda avtal. Dock

föreligga åtskilliga detalj avvikelser, föranledda av olikheter i svensk och

schweizisk skattelagstiftning eller eljest av rådande, särskilda förhållanden.

Beträffande detaljerna i de nu föreliggande avtalsförslagen torde jag i

huvudsak få hänvisa till avtalstexterna. Emellertid torde det finnas anledning

att här något beröra ett par särskilda frågor, avseende förslaget till avtal

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Vad angår beskattning av aktieutdelningar stadgas i det svensk-norska

avtalet, att beskattningsrätten tillkommer det land, där aktieägaren är bosatt,

att det land, där bolaget har sitt domicil, emellertid skall vara bibehållet

vid rätten att uttaga och innehålla skatt som enligt dess egen skattelagstiftning

avdrages vid källan (kupongskatt), dock ej mer än 10 procent

av utdelningens bruttobelopp, samt att det förstnämnda landet skall vara

skyldigt att, i händelse kupongskatt sålunda innehålles, från sin på utdelningen

belöpande statliga inkomstskatt medgiva ett särskilt avdrag, ej understigande

5 procent av utdelningens bruttobelopp. Dessa regler medföra,

att beskattningsrätten i huvudsak förbehålles det land, där aktieägaren är

bosatt, samt att en viss dubbelbeskattning alltjämt kommer att kvarstå, såvitt

angår aktieinkomster.

Även enligt det nu föreliggande förslaget till avtal rörande skatter å inkomst

och förmögenhet beskattas inkomst av kapital i princip i det land,

där inkomsttagaren är bosatt. Emellertid är vardera staten bibehållen vid

sin befogenhet att i enlighet med sin interna lagstiftning belägga kapitalinkomster

med kupongskatt (artikel 9, punkt 1). 1 den mån den sålunda uttagna

skatten överstiger 5 procent av kapitalinkomsten kan skatten emellertid

återfordras av den inom den andra staten hemmahörande inkomsttagaren

under förutsättning dels att inkomsten visas vara underkastad direkt

beskattning i hemviststaten, dels ock att hemviststaten ävenledes underkastar

inkomst av samma slag beskattning vid källan (artikel 9, punkt 2).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

De nyss återgivna reglerna synas ändamålsenliga, såvitt angår aktieinkomster.

Båda länderna belägga nämligen dylika inkomster med kupongskatt.

För den skattskyldiges del blir det slutliga resultatet, att han betalar

full skatt i hemviststaten och en till 5 procent reducerad kupongskatt i

det andra landet.

Emellertid beläggas i Schweiz jämväl vissa ränteutbetalningar in. m. med

kupongskatt, medan detta icke är fallet i Sverige. En svensk betalningsmottagare

har sålunda att i Sverige erlägga full skatt för sådan ränteinkomst

samtidigt som han i Schweiz blir föremål för beskattning vid källan;

någon reduktionsrätt föreligger icke i ett dylikt fall, eftersom Sverige icke

för närvarande uttager kupongskatt annat än å aktieutdelningar. I de nu

ifrågavarande fallen skulle alltså dubbelbeskattning alltjämt komma att

föreligga. Självfallet är detta icke helt tillfredsställande. Emellertid bör

framhållas dels att de förevarande bestämmelserna icke få bedömas som

en isolerad fråga utan som ett led i den allmänna uppgörelsen angående

fördelning av beskattningsrätten, dels ock att full reciprocitet och undanröjande

i allt väsentligt av dubbelbeskattningen inträda, om och när Sverige

inför kupongskatt på ränteutbetalningar till utländska fordringsägare.

Vid nu angivna förhållanden synas de föreslagna bestämmelserna kunna

godtagas.

Vad angår inkomst av rörelse, utövad vid fasta driftställen i båda staterna,

gäller enligt bl. a. det svensk-norska avtalet, att vardera staten äger

beskatta den del av inkomsten, som förvärvas från fast driftställe inom den

statens område. Motsvarande regel gäller enligt nu förevarande förslag till

avtal för undvikande av dubbelsbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet (artikel 4, punkt 3). Emellertid gäller enligt nämnda avtalsförslag

(slutprotokollet till artikel 4, punkt 5) att vid uppdelningen av

inkomsten i regel 10 procent därav först skall tilldelas den stat, där företaget

har sitt säte, dock endast under förutsättning att en väsentlig del avledningen

är därmed förbunden. Föreligga särskilda förhållanden, kan

nämnda andel höjas i skälig mån, dock högst till 20 %.

De nyssnämnda, i avtalsförslaget intagna bestämmelserna angående tilldelning

av viss procentuell andel åt den stat, där vederbörande företag har

sitt säte, innebära för Sveriges vidkommande en nyhet. Emellertid bör framhållas,

att i viss mån likartade bestämmelser återfinnas i 58 § kommunalskattelagen,

såvitt angår fördelning av rörelsevinst mellan skilda kommuner.

I 58 § sista stycket stadgas sålunda, att beträffande rörelse av annat

slag än de förut i paragrafen särskilt angivna inkomsten beskattas till 5

procent eller, där omständigheterna därtill föranleda, högre procent i den

kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där fast

driftställe begagnats. Bland annat med hänsyn härtill synes den förevarande

avtalsbestämmelsen kunna godtagas.

Beträffande inkomst av tjänst gäller enligt det svensk-norska avtalet, att

beskattningsrätten tillkommer bosättningsstaten. Såsom jag anförde till

statsrådsprotokollet för den 20 juni 1947 (prop. 1947: 325) vid anmälan av

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

det svensk-norska skatteavtalet, vore det emellertid med gällande svenska

skatte- och uppbördssystem bäst överensstämmande, om beskattningsrätten

i stället förklarades tillkomma den stat, där verksamheten utövades. Jag

framhöll i anslutning därtill, att vid de svensk-norska förhandlingarna ombuden

varit ense om att, så snart de tekniska förutsättningarna därför å

norsk sida förelåge, avtalet borde ändras så att arbetsinkomster konnne

att beskattas i den av staterna, där arbetet utfördes.

I det nu förevarande förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet stadgas (artikel 6,

punkt 1) att inkomst av osjälvständig förvärvsverksamhet i regel beskattas

allenast i den stat, inom vars område den personliga verksamhet utövas,

från vilken inkomsten härrör. I förslaget har sålunda upptagits den princip,

som enligt vad jag i nyssnämnda sammanhang anförde är att anse såsom

för Sveriges del önskvärd.

Förslaget till avtal beträffande skatter å inkomst och förmögenhet avses

å svensk sida skola tillämpas första gången beträffande de skatter, som

utgå på grund av 1949 års taxering. Detta innebär att, i den mån beskattningsrätten

med avseende å viss inkomst vid nämnda taxering befinnes

tillkomma Schweiz, de i Sverige under år 1948 för inkomsten uttagna preliminärskatterna

skola i författningsenlig ordning restitueras. Avtalet avses

icke skola tillämpas beträffande eftertaxeringar för år 1948 eller tidigare år.

— I fråga om kupongskatt avses en särskild regel skola gälla. Beträffande

sådan skatt stadgas nämligen, att avtalet första gången skall tillämpas på

skatter å sådan inkomst av kapital, som under år 1949 blir tillgänglig för

lyftning och som icke redan tidigare förskottsvis utbetalats.

Motsvarande regler gälla i fråga om avtalets ikraftträdande med avseende

å schweiziska skatter.

Avtalet angående skatter å kvarlåtenskap avses skola tillämpas å alla

sådana fall, då vederbörande arvlåtare respektive testator avlidit efter avtalets

ikraftträdande.

Med framhållande av att de föreslagna avtalen vore ägnade att främja

de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Schweiz — och under

erinran att det torde ankomma på t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsministern

Erlander, att göra framställning rörande avtalens undertecknande

— hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t

för sin del måtte, med förut angiven jämkning, godkänna förslagen till avtal

mellan de båda länderna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet ävensom å kvarlåtenskap jämte

de till avtalen börande slutprotokollen.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Nils G russ.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

ParateringsprotokoII

till avtalen mellan Konungariket Sverige

och Schweiziska Edsförbundet

för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och

förmögenhet ävensom beträffande

skatter å kvarlåtenskap.

1. Under tiden från och med den

19 april till och med den 5 maj 1948

hava förhandlingar ägt rum i Bern

mellan en svensk och en schweizisk

delegation, vilka förhandlingar lett

till utarbetande av på tyska språket

avfattade förslag till avtal (slutprotokoll

härunder inbegripna) för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet,

resp. beträffande skatter å

kvarlåtenskap. De tyska texterna till

dessa avtalsförslag hava paraferats,

vart och ett i två exemplar, av undertecknade

delegationer.

2. De båda delegationerna förklara

härmed, att de paraferade avtalstexterna

motsvara deras gemensamma

vilja. Den svenska delegationen skall

snarast möjligt låta överlämna till den

schweiziska beskickningen i Stockholm

för vidare befordran till den

schweiziska delegationen en med de

paraferade tyska texterna överensstämmande

avfattning på svenska

språket av vartdera avtalsförslaget.

Dessa svenska texter skola likaledes

paraferas och därefter betraktas som

i varje avseende likvärdiga med den

tyska avfattningen.

3. De båda delegationerna skola

göra sitt bästa för att vederbörande

myndigheter i de båda staterna skola

meddela bemyndigande till skyndsamt

undertecknande av de båda avtalsförslagen.

Undertecknandet skall

Bilaga.

Paraphierungs-Protokoll

zu den Abkommen zwischen der

Schweizerischen Eidgenossenschaft

und dem Königreich Schweden zur

Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der Steuern vom

Einkommen und vom Vermögen

sowie auf dem Gebiete der Erbschaftssteuern.

1. In der Zeit vom 19. April bis 5.

Mai 1948 haben in Bern zwischen

einer schweizerischen und einer

schwedischen Delegation Verhandlungen

stattgefunden, die zur Ausarbeitung

in deutscher Sprache abgefasster

Entwiirfe zu je einem Abkommen

(einschliesslich Schlussprotokoll)

iiber die Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen sowie auf dem Gebiete der

Erbschaftssteuern gefuhrt haben. Die

deutschen Texte dieser Abkommensentwiirfe

sind von den unterzeichneten

Delegationen in je zwei Exemplaren

paraphiert worden.

2. Die beiden Delegationen erklären

hiermit, dass die paraphierten

Abkonunenstexte ihrem gemeinsamen

Willen entsprechen. Die schwedische

Delegation wird der schweizerischen

Gesandtschaft in Stockholm zuhanden

der schweizerischen Delegation

baldmöglichst je eine mit den paraphierten

deutschen Texten iibereinstimmende

schwedische Fassung

der beiden Entwiirfe zukommen lassen.

Diese schwedischen Texte sollen

gleichfalls paraphiert und hernach

als der deutschen Fassung in jeder

Beziehung gleichwertig betrachtet

werden.

3. Die beiden Delegationen werden

sich dafiir einsetzen, dass die

zuständigen Behörden ihrer Staaten

die Ermächtigung zur baldigen Unterzeichnung

der beiden Abkommensentwiirfe

erteilen. Die Unterzeich
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

29

äga rum i Stockholm och, såvitt det

överhuvud är möjligt, ske i så god

tid, att avtalet för undvikande av

dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet kan

träda i kraft vid den i sagda avtal

Art. 14, punkt 3, första meningen angivna

tidpunkten.

4. Skulle vederbörlig myndighet i

en av de båda staterna icke meddela

bemyndigande till undertecknande av

de paraferade avtalsförslagen, skola

så snart som möjligt nya förhandlingar

upptagas i Stockholm, såframt

icke hindren för bemyndigandet kunna

hävas genom brevväxling.

5. Till förtydligande av bestämmelserna

om den reglering av beskattningen,

som förutses i förslaget

till avtal för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet jämte dithörande

slutprotokoll, förklara de båda

delegationerna överensstämmande följande:
a)

Inkomster, som äro föremål för

direkt beskattning i Schweiz, skola i

Sverige icke heller vara underkastade

preliminära skatter; i strid häremot

uppburna preliminära skatter skola

från svensk sida restitueras.

Om beskattningsrätten beträffande

sådana inkomster, som i Sverige äro

föremål för 1949 års taxering, enligt

avtalet tillkommer Schweiz, skola

därå belöpande, i Sverige preliminärt

uttagna skatter restitueras enligt det

i svenska författningar reglerade förfarandet.

b) Det antecknas som ostridigt, att

den svenska delegationen vid biträdande

av den i punkt 6 av slutprotokollet

till Art. 4 angivna regleringen

av beskattningen utgått ifrån, att vid

tidpunkten för detta protokolls undertecknande

intet schweiziskt livförsäkringsbolag

hade fast driftställe i

Sverige. Angivna bestämmelse i slutprotokollet

skall utgöra föremål för

nung soll in Stockholm stattfinden

und wenn immer möglieh so friihzeilig

erfolgen, dass das Abkommen iiber

die Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der Steuern

vom Einkominen und vom Vermögen

auf den in Art. 14, Abs. 3, Satz 1 bezeichneten

Zeitpunkt in Kraft treten

kann.

4. Sollte die zuständige Behörde

eines der beiden Staaten die Ermächtigung

zur Unterzeichnung der paraphierten

Abkommensentwurfe nicht

erteilen, so wären so bald als möglieh

in Stockholm neue Verhandlungen

aufzunehmen, sofern die der Ermächtigung''

entgegenstehenden Hindernisse

nicht auf brieflichem Wege behoben

werden können.

5. Zur Erläuterung der im Entwurf

zu einem Abkommen iiber die

Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der Steuern vom Einkominen

und vom Vermögen sowie

im dazugehörigen Schlussprotokoll

vorgesehenen Regelung erklären die

beiden Delegationen ubereinstimmend

folgendes:

a. Einkiinfte, die der direkten

Besteuerung in der Schweiz unterliegen,

sollen in Schweden auch nicht

den Präliminarsteuern unterworfen

sein; im Widerspruch damit erhobene

Präliminarsteuern werden schwedischerseits

zuriickerstattet.

Kommt das Besteuerungsrecht hinsichtlich

solcher Einkiinfte, die in

Schweden Gegenstand der Veranlagung

des Jahres 1949 bilden, nach

dem Abkommen der Schwreiz zu, so

werden die entsprechenden in Schweden

präliminar entrichteten Steuern

nach dem durch das schwedische

Gesetz geregelten Verfahren zuruckerstattet.

b. Es wird festgestellt, dass die

schwedische Delegation bei ihrer

Zustimmung zu der in Abs. 0 des

Schlussprotokolls zu Art. 4 getroffenen

Regelung davon ausgegangen ist,

dass im Zeitpunkt der Unterzeichnung

dieses Protokolls keine sebweizeriscbe

Lebensversicherungsgesellscliaft

in Schweden eine Betriebsslätte

unterbält. Die erwäbnte Be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

nya förhandlingar, så snart detta synes

önskvärt till följd av den för närvarande

under förberedelse varande

omarbetningen av den svenska lagstiftningen

rörande försäkringsbolagens

beskattning.

c) Vid utformande av restitutionsförfarandet

enligt Art. 9 punkt 2

skall tagas hänsyn till att skattemyndigheten

i gäldenärsstaten bör avgöra

restitutionsansökningar snarast möjligt.

I övrigt skola de högsta förvaltningsmyndigheterna

i de båda staterna

utan uppskov medelst brevväxling

komma överens om detaljerna i

restitutionsförfarandet (slutbehandling

av förfarandet, formulär, intyg

o. s. v.).

d) Som sådana skatter å inkomst

av kapital, som enligt Art. 9 punkt 2

skola restitueras, anses för närvarande,

för Sveriges del kupongskatt å

aktieutdelningar och för Schweiz’ del

kupongskatt (Couponabgabe) och förskottsvis

uppburen skatt (Verrechnungssteuer),

i den mån de avse aktieutdelningar.

e) Avtalet tillämpas jämlikt Art.

12 b) och c) icke på eftertaxeringar,

som avse tiden före avtalets ikraftträdande.

6. Av detta protokoll skall den

svenska delegationen så snart som

möjligt föranstalta om en svensk avfattning,

som, sedan den undertecknats

av de båda delegationerna, äger

samma giltighet som den föreliggande

tyska texten.

Upprättat i Bern den 5 maj 1948 i

två exemplar för de båda delegationernas

räkning.

Den svenska delegationen:

Rolf Dahlgren. Otto Ekenberg.

G. Sandström.

Den schweiziska delegationen:

Ernst Wyss.

W. Hofer.

stimmung des Schlussprotokolls soll

Gegenstand neuer Verhandlungen bilden,

sobald solche infolge der gegenwärtig

in Vorbereitung befindlichen

Neuregelung der schwedischen Gesetzgebung

iiber die Besteuerung der

Versicherungsgesellschaften als angezeigt

erscheinen.

c. Bei der Ausgestaltung des Riickerstattungsverfahrens

nach Art. 9,

Abs. 2 soll darauf Bedacht genommen

werden, dass die Steuerbehörde

des Schuldnerstaates den Riickerstattungsantrag

tunlichst bald erledigt.

Im iibrigen werden sich die obersten

Verwaltungsbehörden der beiden

Staaten unverziiglich auf brieflichem

Wege iiber die Einzelheiten des

Riickerstattungsverfahrens (Abwicklung

des Verfahrens, Formulare, Ausweise

usw.) ver ständigen.

d. Als Steuer auf Erträgnissen beweglichen

Ivapitalvermögens, die im

Sinne von Art. 9, Abs. 2 zuriickerstattet

wird, gelten derzeit schweizerischerseits

die Couponabgabe und die

Verrechnungssteuer, soweit sie sich

auf Aktiendividenden beziehen,

schwedischerseits die Couponsteuer

(kupongskatt) auf Aktiendividenden.

e. Das Abkommen findet im Sinne

des Art. 12, lit. b und c keine Anwendung

auf Nachveranlagungen, die

sich auf die Zeit vor dem Inkrafttreten

des Abkommens beziehen.

6. Von diesem Protokoll wird die

schwedische Delegation so bald als

möglich eine schwedische Fassung

erstellen, der nach Unterzeichnung

durch die beiden Delegationen

gleicher Wert zukommt wie dem

vorliegenden deutschen Text.

Ausgefertigt in Bern, am 5. Mai

1948, in zwei Exemplaren zuhanden

der beiden Delegationen.

Die schweizerische Delegation:

Ernst Wyss.

W. Hof er.

Die schwedische Delegation:

Rolf Dahlgren. Otto Ekenberg.

G. Sandström.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

31

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 15 oktober 1948.

N är varande:

Statsministern Erlander, t. f. chef för utrikesdepartementet, statsråden Wigforss,

Sköld, Quensel, Danxelson, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Kock.

Under erinran, att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen

för finansdepartementet beslutat godkänna ett förslag till avtal mellan

Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet ävensom å kvarlåtenskap, jämte tillhörande

slutprotokoll,

hemställer statsministern och t. f. chefen för utrikesdepartementet, efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, att Kungl. Maj :t

måtte bemyndiga honom att för Sveriges del underteckna avtal i ämnet jämte

tillhörande slutprotokoll.

Till vad statsministern och t. f. chefen för utrikesdepartementet

sålunda hemställt, vari övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Tore Högstedt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 22

oktober 19i8.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 oktober 1948 bemyndigat t. f. chefen för utrikesdepartementet,

statsministern Erlander, att för Sveriges del underteckna

avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet samt å kvarlåtenskap jämte

tillhörande slutprotokoll av en lydelse svarande mot de förslag, Kungl. Maj :t

tidigare samma dag för sin del godkänt, ha nämnda avtal med tillhörande

slutprotokoll den 16 oktober 1948 blivit vederbörligen undertecknade.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 15

oktober 1948 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå

riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det för

genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga

ändringar i verkställda taxeringar, vare sig de avse statliga

eller kommunala skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan, förordnar Hans Maj :t Konungen

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Wenker.

488268. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1948:61 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande ska s. 1 i texten