Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:309, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
Dokumentets text
Kungl Maj.ts proposition nr 309.
1
Nr 309.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30
juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete;
given Drottningholms slott den 22 oktober
1948.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§
lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås ändrad på sådant
sätt, att möjlighet öppnas att uppdraga åt länsarbetsnämnd att i viss omfattning
meddela byggnadstillstånd.
t Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 309.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1913 (nr 444)
om tillståndstvång för byggnadsarbete.
Härigenom förordnas, att 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång
för byggnadsarbete1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse:)
2 §•
Byggnadsarbete må------
Tillstånd meddelas av Konungen
eller, i den mån Konungen därom
förordnar, av myndighet, åt vilken
Konungen uppdrager att utöva tillsyn
över tillämpningen av denna lag.
15 §.
Klagan över beslut, som tillsynsmyndigheten
meddelat enligt denna
lag, må föras hos Konungen genom
besvär, vilka skola hava inkommit
till socialdepartementet inom trettio
dagar efter den, då klaganden erhöll
(Föreslagen lydelse:)
2 §.
tillstånd (byggnadstillstånd).
Tillstånd meddelas av Konungen. I
den mån Konungen därom förordnar
må tillstånd meddelas jämväl av
myndighet, åt vilken Konungen uppdrager
att utöva tillsyn över tillämpningen
av denna lag, eller myndighet,
som är underordnad tillsynsmyndigheten.
15 §.
Är någon missnöjd med beslut,
som tillsynsmyndigheten underordnad
myndighet meddelat enligt denna
lag, må han anföra besvär däröver
hos tillsynsmyndigheten inom trettio
dagar efter den, då han erhöll del av
beslutet.
Klagan över beslut, som tillsynsmyndigheten
meddelat enligt denna
lag, må föras hos Konungen genom
besvär, vilka skola hava inkommit
till socialdepartementet inom trettio
dagar efter den, då klaganden erhöll
1 Senaste lydelse av 15 §, se SFS 1948:186.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
(Gällande lydelse:)
1
del av beslutet; dock att klagan över
beslut om förbud, som i 10 § sägs, ej
är inskränkt till viss tid. I beslutet
skall givas anvisning om sättet för
fullföljd av talan däremot.
Tillsynsmyndighetens beslut skall
lända till efterrättelse utan hinder av
förd klagan, där ej annorlunda förordnas.
(Föreslagen lydelse:)
del av beslutet; dock att klagan över
beslut om förbud, som i 10 § sägs, ej
är inskränkt till viss tid.
Beslut, som förut i denna paragraf
avses, skall lända till efterrättelse
utan hinder av förd klagan, där ej
annorlunda förordnas. I beslutet skall
givas anvisning om sättet för fullföljd
av talan däremot.
Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 309.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober
19i8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
\ ougt, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen
anmäler statsrådet Kock fråga angående viss ändring i lagen om
tillståndstvång för byggnadsarbete samt anför därvid följande.
Lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
gäller sedan dess giltighetstid blivit förlängd, senast genom lag den 23
april 1948 (nr 186) — till och med den 30 juni 1949.
Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen
cigei vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes erforderligt
föi att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig
användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att 2—7 §§
i lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete icke må
bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas av Konungen
eller, i den mån Konungen därom förordnar, av myndighet, åt vilken
Konungen uppdrager att utöva tillsyn över tillämpningen av lagen.
Vidare innehåller lagen, i 3 § definition å begreppet byggnadsarbete, i 4 §
föreskrift om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning eller villkor
för arbetets bedrivande eller för användningen av förnödenheter eller arbetskraft,
i 5 § bestämmelse om undantag i vissa fall från kravet på tillstånd
för byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt till tillträde till arbetsplats
m. in. för dem, som ha att taga befattning med tillsyn över efterlevnaden
av lagen samt i 7 § åläggande för den, som bedriver byggnadsarbete,
samt för hos honom anställd arbetstagare att lämna de upplysningar och
förete de handlingar, som äro erforderliga för tillsynens utövande. Slutligen
linnas i lagen straff-, åtals- och fullföljdsbestämmelser ävensom stadgande,
enligt vilket Konungen eller efter Konungens förordnande tillsynsmyndigheten
äger meddela närmare tillämpningsföreskrifter.
Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640; ändr. nr 882/1943, nr 148/
1945, nr 752/1945, nr 222/1946, nr 79/1947 och nr 883/1947) med tillämpningsföreskrifter
till lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för
byggnadsarbete, vilken kungörelse trädde i kraft den 1 augusti 1943, har
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
5
Kungl. Maj :t förordnat, att 2—7 §§ nyssnämnda lag skola äga tillämpning
samt meddelat tillämpningsföreskrifter till lagen. Därvid har Kungl. Maj:t
tillika förordnat, att statens arbetsmarknadskommission skulle vara tillsynsmyndighet
enligt lagen. Från och med den 1 januari 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen
övertagit arbetsmarknadskommissionens uppgifter i ifrågavarande
hänseende. Tillsynen utövas av styrelsen med biträde av styrelsens
underordnade organ, länsarbetsnämnderna.
Genom beslut den 29 juli 1943 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens arbetsmarknadskommission
att meddela byggnadstillstånd utom beträffande vissa
grupper av ärenden, vari beslut skulle meddelas direkt av Kungl. Maj :t
efter beredning hos en särskild inom socialdepartementet tillsatt delegation,
byggnadsberedningen. Härjämte meddelade Kungl. Maj:t generellt
byggnadstillstånd beträffande vissa slag av arbeten. I fråga om sysselsättning
av arbetskraft skulle vissa i beslutet angivna allmänna föreskrifter
iakttagas.
I skrivelse den 25 september 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen gjort framställning
om sådan ändring i lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete,
att möjlighet beredes att uppdraga åt länsarbetsnämnd att i särskilda fall
meddela byggnadstillstånd. Till stöd för denna framställning har styrelsen
anfört följande.
Tillståndsgivningen var under de första åren av byggnadsregleringslagens
giltighetstid i mindre grad än vad som sedermera blev fallet bunden inom
kvantitativt fixerade ramar utan åsyftade i första hand ett avgörande, huruvida
föreliggande arbeten under rådande förhållanden vore att anse som
angelägna eller icke. Med denna utgångspunkt var en centraliserad tillståndsgivning
ägnad att underlätta en enhetlig bedömning av de olika ärendena.
Från och med år 1947 har emellertid ett system med kvotramar, som förut
förekommit endast beträffande bostadsbyggandet inom s. k. kvotorter, kommit
att tillämpas inom hela området för tillståndsgivningen. Kvoter, avsedda
att tjäna som riktlinjer för tillståndsgivningen inom olika byggnadsminnen,
ha sålunda såväl för år 1947 som för år 1948 sammanfattats i investeringsbudgeter,
som framlagts för riksdagen (1947 års statsverksproposition, bilaga
1, och proposition nr 286 till 1948 års riksdag). I och med att tillståndsgivningen
måst begränsas inom förhållandevis snäva kvotramar har prövningen
i allt större utsträckning kommit att avse en angelägenhetsgradering
inbördes av arbeten, som i och för sig varit att betrakta som angelägna.
En dylik angelägenhetsgradering torde beträffande vissa slag av byggnadsarbeten
med fördel kunna ombesörjas av lokala organ med deras större
kännedom rörande på varje ort föreliggande speciella förhållanden. En
decentralisering av tillståndsgivningen till länsarbetsnämnderna i ärenden
rörande bostadsbyggandet samt byggnader för jordbrukets, skogsbrukets
och fiskets behov har synts kunna medföra stora fördelar icke endast ur
nyss angivna synpunkt utan även med tanke på de lättnader en sådan anordning
skulle komma att medföra för allmänheten. För den centrala tillsynsmyndigheten
borde decentraliseringen medföra lättnader, vilka kunde
möjliggöra personalinskränkningar, under det att länsarbetsnämndernas
arbetsbörda endast komme att bliva relativt obetydligt ökad, enär nämnderna
vid en centraliserad tillståndsgivning hava att avgiva yttrande i varje
ärende.
6
Kungl. Mcij:ts proposition nr 309.
Arbetsmarknadsstyrelsen har härefter anfört, att en oundgänglig förutsättning
för en decentralisering torde vara att de för de aktuella slagen av
byggnadsarbeten förefintliga rikskvoterna på ett tillfredsställande sätt kunna
uppdelas på länskvoter. Med hittills vunna erfarenheter av kvotsystemet och
med tillgång till statistiskt material hade det befunnits möjligt att åstadkomma
en godtagbar inbördes avvägning av de olika länskvoterna för de
arbeten, beträffande vilka en decentralisering finge anses särskilt önskvärd.
Något hinder i angivna hänseende för en decentralisering syntes sålunda
icke längre föreligga.
Härefter har arbetsmarknadsstyrelsen anfört följande.
Emellertid medgiver den nuvarande lagstiftningen icke att byggnadstillståndsgivningen
i något fall överflyttas på länsarbetsnämnderna. Endast en
i viss omfattning begränsad decentralisering av ärendenas formella handläggning
kan för närvarande uppnås genom generellt byggnadstillstånd,
förbundet med bemyndigande för länsarbetsnämnd att besluta om tidpunkt
för arbetes påbörjande eller om avbrott i detsamma ävensom beträffande
sysselsättningen av arbetskraft.
För att försöksvis genomföra en önskvärd decentralisering i den omfattning
som hittills varit möjlig har Kungl. Maj :t genom beslut den 17 juni
1948 meddelat generellt byggnadstillstånd för arbeten av följande slag med
vissa i beslutet närmare angivna undantag:
1) ny-, till-, på- eller ombyggnadsarbete samt reparations- och underhållsarbete
beträffande byggnad, där minst hälften av totala golvytan, källaroch
vindsplan ej inräknade, avses för bostadsändamål, ävensom till dylika
byggnader hörande särskild anläggning för gemensam värmecentral och
tvättcentral;
2) ny-, till-, på- eller ombyggnadsarbete samt reparations- och underhållsarbete
avseende byggnad eller anläggning för tillgodoseende av jordbrukets,
fiskets eller skogsskötselns behov;
3) rivningsarbete.
Enligt beslutet ankommer det på arbetsmarknadsstyrelsen eller — i den
mån och på de villkor styrelsen bestämmer — vederbörande länsarbetsnämnd
att besluta om tid för arbetets påbörjande samt, i den mån så finnes erforderligt,
om avbrott i detsamma. Arbetsmarknadsstyrelsen eller —- efter
styrelsens bemyndigande — vederbörande länsarbetsnämnd har vidare att
bestämma storleken av den arbetsstyrka, som vid varje tid må sysselsättas
i arbetet. Nyanställning av arbetskraft, som icke förut varit stadigvarande
sysselsatt i byggnads- eller anläggningsarbete, må, därest icke arbetsmarknadsstyrelsen
annorlunda bestämmer, ske allenast genom det arbetsförmedlingsorgan,
som vederbörande länsarbetsnämnd anvisar.
Arbetsmarknadsstyrelsen har sedermera beträffande flertalet ärenden av
ifrågavarande slag uppdragit åt länsarbetsnämnderna att besluta om tid
för arbetes påbörjande eller om avbrott i detsamma ävensom om sysselsättningen
av arbetskraft.
Den sålunda vidtagna anordningen har visat sig medföra de genom en
decentralisering väntade fördelarna för såväl myndigheter som den tillståndssökande
allmänheten. Däremot synes anordningen ur formella synpunkter
icke vara helt ändamålsenlig. Étt generellt tillstånd kan enligt sakens
natur icke innehålla de speciella villkor, som för ett visst fall kunna
befinnas lämpliga och nödvändiga.
Av det anförda torde framgå, att en ur formella synpunkter fullt till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 309.
1
fredsställande decentralisering endast kan genomföras, därest i lagen införes
en bestämmelse som medför rätt för Kungl. Maj :t att uppdraga åt
jämväl länsarbetsnämnderna att meddela byggnadstillstånd.
Arbetsmarknadsstyrelsen har härjämte erinrat att om en dylik anordning
genomfördes det nuvarande systemet med generella byggnadstillstånd
icke längre syntes vara erforderligt. Ur byggnadsregleringssynpunkt torde
det sedermera bliva fråga om två kategorier av byggnadsarbeten, nämligen
dels arbeten, vilka icke få utföras utan särskilt byggnadstillstånd, dels arbeten,
vilka äro helt undantagna från lagens tillämpning. De sistnämnda
slagen av arbeten skulle alla finnas angivna i 1 § i tillämpningskungörelsen
till byggnadstillståndslagen. Byggnadstillstånd skulle som regel avse visst
bestämt arbete med undantag allenast för vissa löpande reparations- och
underhållsarbeten in. m.
Föredraganden.
Vid tillkomsten av 1943 års lagstiftning om tillståndstvång för byggnadsarbete
förutsattes, att tillståndsgivningen skulle fördelas mellan Kungl. Maj :t
och arbetsmarknadskommissionen, såsom även varit fallet beträffande den
tidigare, på arbetsförmedlingstvång och företrädesrätt grundade regleringen
av byggnads- och anläggningsverksamheten. Den centraliserade kontrollen
förmenades komma att skapa förbättrade möjligheter till en rättvis fördelning
av arbetskraften och det ansågs önskvärt, att prövningen av ett tillämnat
byggnadsföretags angelägenhet sgrad anförtroddes ett organ, som
hade överblick över byggnadsverksamheten i dess helhet.
Såsom arbetsmarknadsstyrelsen i sin framställning anfört har numera en
i viss mån ändrad situation inträtt. De investeringsbudgeter, som upprättats
för att tjäna som riktlinjer för byggnadstillståndsgivningen, innefatta
en förhandsbedömning av investeringsverksamhetens lämpliga omfång
inom olika områden. Angelägenhetsgraderingen av ifrågasatta byggnadsföretag
har därmed delvis redan på förhand gjorts och denna gradering gäller
numera i huvudsak en gradering inbördes av skilda arbeten inom ett
visst område. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört torde en sådan gradering
i viss utsträckning kunna med fördel anförtros lokala organ med deras
större kännedom om de på varje ort föreliggande förhållandena. Då enligt vad
arbetsmarknadsstyrelsen upplyst en fördelning av de för byggnadstillståndsgivningen
inom olika områden fastställda kvotramarna låter sig göra, synas
skäl tala för att överflytta eu del av byggnadstillståndsgivningen på arbetsmarknadsstyrelsens
lokala organ länsarbetsnämnderna.
En dylik decentralisering av tillståndsgivningen bör i enlighet med vad
arbetsmarknadsstyrelsen anfört innebära vissa lättnader i fråga om ärendenas
behandling. I realiteten innebär den icke någon större skillnad gentemot
nu tillämpade system med generella byggnadstillstånd, förbundna med
villkor att länsarbetsnämnds igångsättningstilIstånd erfordras för att arbetet
skall få påbörjas. I förhållande till detta system innebär emellertid en decen
-
8
Kungl Maj.ts proposition nr 309.
tralisering till länsarbetsnämnderna av tillståndsgivningen på vissa områden
den fördelen, att det blir lättare att tillgodose det behov av särskilda
villkor eller föreskrifter som stundom kan föreligga. Jag tillstyrker fördenskull
arbetsmarknadsstyrelsens förslag, att även formellt länsarbetsnämnd
skall kunna i viss utsträckning meddela byggnadstillstånd.
För detta ändamål erfordras ändring i 2 § lagen om tillståndstvång för
byggnadsarbete. Paragrafen torde böra erhålla sådan lydelse att, i den mån
Konungen därom förordnar, såväl tillsynsmyndigheten som myndighet, som
är underordnad tillsynsmyndigheten, skall kunna meddela byggnadstillstånd.
Som en följd av denna ändring torde i 15 § böra införas bestämmelse om rätt
för den som är missnöjd med sådan underordnad myndighets beslut enligt
lagen att föra klagan däröver hos tillsynsmyndigheten. Klagotiden synes
böra bestämmas till trettio dagar i enlighet med vad som eljest gäller vid
klagan över länsarbetsnämnds beslut. I samband härmed torde viss redaktionell
ändring av paragrafen böra göras.
De ifrågasatta lagändringarna torde böra träda i kraft omedelbart efter
utfärdandet.
I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag
till lag angående ändrad Igdelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943
(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete och jag hemställer att lagrådets
utlåtande över ifrågavarande lagförslag, av den lydelse bilaga1 till detta
protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet
inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
utelämnats.
Kungl. Maj.ts proposition nr 309.
9
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 21 oktober
1948.
Närvarande:
justitieråden Geijer,
Dahlman,
Lech,
regeringsrådet Quensel.
Enligt lagrådet den 18 oktober 1948 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 8 oktober
1948, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för
det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni
1943 (nr 444) om tillståndst,v.ång för byggnadsarbete.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs av chefen för
rättsavdelningen i socialdepartementet revisionssekreteraren L. G. Ohlsson.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 300.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 22
oktober 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, [Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen
anmäler statsrådet Nilsson lagrådets den 21 oktober 1948 avgivna
utlåtande över det den 8 oktober 1948 till lagrådet remitterade förslaget till
lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 (nr 444)
om tillståndstvång för byggnadsarbete samt hemställer, att förslaget, som
av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
M. Silfverstolpe.
Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
483203
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- 2LU 1948:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1953 s. 1 i texten