Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:309, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 309.

1

Nr 309.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30

juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete;

given Drottningholms slott den 22 oktober

1948.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§

lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås ändrad på sådant

sätt, att möjlighet öppnas att uppdraga åt länsarbetsnämnd att i viss omfattning

meddela byggnadstillstånd.

t Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 309.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1913 (nr 444)

om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Härigenom förordnas, att 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång

för byggnadsarbete1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

2 §•

Byggnadsarbete må------

Tillstånd meddelas av Konungen

eller, i den mån Konungen därom

förordnar, av myndighet, åt vilken

Konungen uppdrager att utöva tillsyn

över tillämpningen av denna lag.

15 §.

Klagan över beslut, som tillsynsmyndigheten

meddelat enligt denna

lag, må föras hos Konungen genom

besvär, vilka skola hava inkommit

till socialdepartementet inom trettio

dagar efter den, då klaganden erhöll

(Föreslagen lydelse:)

2 §.

tillstånd (byggnadstillstånd).

Tillstånd meddelas av Konungen. I

den mån Konungen därom förordnar

må tillstånd meddelas jämväl av

myndighet, åt vilken Konungen uppdrager

att utöva tillsyn över tillämpningen

av denna lag, eller myndighet,

som är underordnad tillsynsmyndigheten.

15 §.

Är någon missnöjd med beslut,

som tillsynsmyndigheten underordnad

myndighet meddelat enligt denna

lag, må han anföra besvär däröver

hos tillsynsmyndigheten inom trettio

dagar efter den, då han erhöll del av

beslutet.

Klagan över beslut, som tillsynsmyndigheten

meddelat enligt denna

lag, må föras hos Konungen genom

besvär, vilka skola hava inkommit

till socialdepartementet inom trettio

dagar efter den, då klaganden erhöll

1 Senaste lydelse av 15 §, se SFS 1948:186.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

(Gällande lydelse:)

1

del av beslutet; dock att klagan över

beslut om förbud, som i 10 § sägs, ej

är inskränkt till viss tid. I beslutet

skall givas anvisning om sättet för

fullföljd av talan däremot.

Tillsynsmyndighetens beslut skall

lända till efterrättelse utan hinder av

förd klagan, där ej annorlunda förordnas.

(Föreslagen lydelse:)

del av beslutet; dock att klagan över

beslut om förbud, som i 10 § sägs, ej

är inskränkt till viss tid.

Beslut, som förut i denna paragraf

avses, skall lända till efterrättelse

utan hinder av förd klagan, där ej

annorlunda förordnas. I beslutet skall

givas anvisning om sättet för fullföljd

av talan däremot.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 309.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober

19i8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

\ ougt, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen

anmäler statsrådet Kock fråga angående viss ändring i lagen om

tillståndstvång för byggnadsarbete samt anför därvid följande.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

gäller sedan dess giltighetstid blivit förlängd, senast genom lag den 23

april 1948 (nr 186) — till och med den 30 juni 1949.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen

cigei vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes erforderligt

föi att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig

användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att 2—7 §§

i lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete icke må

bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas av Konungen

eller, i den mån Konungen därom förordnar, av myndighet, åt vilken

Konungen uppdrager att utöva tillsyn över tillämpningen av lagen.

Vidare innehåller lagen, i 3 § definition å begreppet byggnadsarbete, i 4 §

föreskrift om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning eller villkor

för arbetets bedrivande eller för användningen av förnödenheter eller arbetskraft,

i 5 § bestämmelse om undantag i vissa fall från kravet på tillstånd

för byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt till tillträde till arbetsplats

m. in. för dem, som ha att taga befattning med tillsyn över efterlevnaden

av lagen samt i 7 § åläggande för den, som bedriver byggnadsarbete,

samt för hos honom anställd arbetstagare att lämna de upplysningar och

förete de handlingar, som äro erforderliga för tillsynens utövande. Slutligen

linnas i lagen straff-, åtals- och fullföljdsbestämmelser ävensom stadgande,

enligt vilket Konungen eller efter Konungens förordnande tillsynsmyndigheten

äger meddela närmare tillämpningsföreskrifter.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640; ändr. nr 882/1943, nr 148/

1945, nr 752/1945, nr 222/1946, nr 79/1947 och nr 883/1947) med tillämpningsföreskrifter

till lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för

byggnadsarbete, vilken kungörelse trädde i kraft den 1 augusti 1943, har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

5

Kungl. Maj :t förordnat, att 2—7 §§ nyssnämnda lag skola äga tillämpning

samt meddelat tillämpningsföreskrifter till lagen. Därvid har Kungl. Maj:t

tillika förordnat, att statens arbetsmarknadskommission skulle vara tillsynsmyndighet

enligt lagen. Från och med den 1 januari 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen

övertagit arbetsmarknadskommissionens uppgifter i ifrågavarande

hänseende. Tillsynen utövas av styrelsen med biträde av styrelsens

underordnade organ, länsarbetsnämnderna.

Genom beslut den 29 juli 1943 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens arbetsmarknadskommission

att meddela byggnadstillstånd utom beträffande vissa

grupper av ärenden, vari beslut skulle meddelas direkt av Kungl. Maj :t

efter beredning hos en särskild inom socialdepartementet tillsatt delegation,

byggnadsberedningen. Härjämte meddelade Kungl. Maj:t generellt

byggnadstillstånd beträffande vissa slag av arbeten. I fråga om sysselsättning

av arbetskraft skulle vissa i beslutet angivna allmänna föreskrifter

iakttagas.

I skrivelse den 25 september 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen gjort framställning

om sådan ändring i lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete,

att möjlighet beredes att uppdraga åt länsarbetsnämnd att i särskilda fall

meddela byggnadstillstånd. Till stöd för denna framställning har styrelsen

anfört följande.

Tillståndsgivningen var under de första åren av byggnadsregleringslagens

giltighetstid i mindre grad än vad som sedermera blev fallet bunden inom

kvantitativt fixerade ramar utan åsyftade i första hand ett avgörande, huruvida

föreliggande arbeten under rådande förhållanden vore att anse som

angelägna eller icke. Med denna utgångspunkt var en centraliserad tillståndsgivning

ägnad att underlätta en enhetlig bedömning av de olika ärendena.

Från och med år 1947 har emellertid ett system med kvotramar, som förut

förekommit endast beträffande bostadsbyggandet inom s. k. kvotorter, kommit

att tillämpas inom hela området för tillståndsgivningen. Kvoter, avsedda

att tjäna som riktlinjer för tillståndsgivningen inom olika byggnadsminnen,

ha sålunda såväl för år 1947 som för år 1948 sammanfattats i investeringsbudgeter,

som framlagts för riksdagen (1947 års statsverksproposition, bilaga

1, och proposition nr 286 till 1948 års riksdag). I och med att tillståndsgivningen

måst begränsas inom förhållandevis snäva kvotramar har prövningen

i allt större utsträckning kommit att avse en angelägenhetsgradering

inbördes av arbeten, som i och för sig varit att betrakta som angelägna.

En dylik angelägenhetsgradering torde beträffande vissa slag av byggnadsarbeten

med fördel kunna ombesörjas av lokala organ med deras större

kännedom rörande på varje ort föreliggande speciella förhållanden. En

decentralisering av tillståndsgivningen till länsarbetsnämnderna i ärenden

rörande bostadsbyggandet samt byggnader för jordbrukets, skogsbrukets

och fiskets behov har synts kunna medföra stora fördelar icke endast ur

nyss angivna synpunkt utan även med tanke på de lättnader en sådan anordning

skulle komma att medföra för allmänheten. För den centrala tillsynsmyndigheten

borde decentraliseringen medföra lättnader, vilka kunde

möjliggöra personalinskränkningar, under det att länsarbetsnämndernas

arbetsbörda endast komme att bliva relativt obetydligt ökad, enär nämnderna

vid en centraliserad tillståndsgivning hava att avgiva yttrande i varje

ärende.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 309.

Arbetsmarknadsstyrelsen har härefter anfört, att en oundgänglig förutsättning

för en decentralisering torde vara att de för de aktuella slagen av

byggnadsarbeten förefintliga rikskvoterna på ett tillfredsställande sätt kunna

uppdelas på länskvoter. Med hittills vunna erfarenheter av kvotsystemet och

med tillgång till statistiskt material hade det befunnits möjligt att åstadkomma

en godtagbar inbördes avvägning av de olika länskvoterna för de

arbeten, beträffande vilka en decentralisering finge anses särskilt önskvärd.

Något hinder i angivna hänseende för en decentralisering syntes sålunda

icke längre föreligga.

Härefter har arbetsmarknadsstyrelsen anfört följande.

Emellertid medgiver den nuvarande lagstiftningen icke att byggnadstillståndsgivningen

i något fall överflyttas på länsarbetsnämnderna. Endast en

i viss omfattning begränsad decentralisering av ärendenas formella handläggning

kan för närvarande uppnås genom generellt byggnadstillstånd,

förbundet med bemyndigande för länsarbetsnämnd att besluta om tidpunkt

för arbetes påbörjande eller om avbrott i detsamma ävensom beträffande

sysselsättningen av arbetskraft.

För att försöksvis genomföra en önskvärd decentralisering i den omfattning

som hittills varit möjlig har Kungl. Maj :t genom beslut den 17 juni

1948 meddelat generellt byggnadstillstånd för arbeten av följande slag med

vissa i beslutet närmare angivna undantag:

1) ny-, till-, på- eller ombyggnadsarbete samt reparations- och underhållsarbete

beträffande byggnad, där minst hälften av totala golvytan, källaroch

vindsplan ej inräknade, avses för bostadsändamål, ävensom till dylika

byggnader hörande särskild anläggning för gemensam värmecentral och

tvättcentral;

2) ny-, till-, på- eller ombyggnadsarbete samt reparations- och underhållsarbete

avseende byggnad eller anläggning för tillgodoseende av jordbrukets,

fiskets eller skogsskötselns behov;

3) rivningsarbete.

Enligt beslutet ankommer det på arbetsmarknadsstyrelsen eller — i den

mån och på de villkor styrelsen bestämmer — vederbörande länsarbetsnämnd

att besluta om tid för arbetets påbörjande samt, i den mån så finnes erforderligt,

om avbrott i detsamma. Arbetsmarknadsstyrelsen eller —- efter

styrelsens bemyndigande — vederbörande länsarbetsnämnd har vidare att

bestämma storleken av den arbetsstyrka, som vid varje tid må sysselsättas

i arbetet. Nyanställning av arbetskraft, som icke förut varit stadigvarande

sysselsatt i byggnads- eller anläggningsarbete, må, därest icke arbetsmarknadsstyrelsen

annorlunda bestämmer, ske allenast genom det arbetsförmedlingsorgan,

som vederbörande länsarbetsnämnd anvisar.

Arbetsmarknadsstyrelsen har sedermera beträffande flertalet ärenden av

ifrågavarande slag uppdragit åt länsarbetsnämnderna att besluta om tid

för arbetes påbörjande eller om avbrott i detsamma ävensom om sysselsättningen

av arbetskraft.

Den sålunda vidtagna anordningen har visat sig medföra de genom en

decentralisering väntade fördelarna för såväl myndigheter som den tillståndssökande

allmänheten. Däremot synes anordningen ur formella synpunkter

icke vara helt ändamålsenlig. Étt generellt tillstånd kan enligt sakens

natur icke innehålla de speciella villkor, som för ett visst fall kunna

befinnas lämpliga och nödvändiga.

Av det anförda torde framgå, att en ur formella synpunkter fullt till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

1

fredsställande decentralisering endast kan genomföras, därest i lagen införes

en bestämmelse som medför rätt för Kungl. Maj :t att uppdraga åt

jämväl länsarbetsnämnderna att meddela byggnadstillstånd.

Arbetsmarknadsstyrelsen har härjämte erinrat att om en dylik anordning

genomfördes det nuvarande systemet med generella byggnadstillstånd

icke längre syntes vara erforderligt. Ur byggnadsregleringssynpunkt torde

det sedermera bliva fråga om två kategorier av byggnadsarbeten, nämligen

dels arbeten, vilka icke få utföras utan särskilt byggnadstillstånd, dels arbeten,

vilka äro helt undantagna från lagens tillämpning. De sistnämnda

slagen av arbeten skulle alla finnas angivna i 1 § i tillämpningskungörelsen

till byggnadstillståndslagen. Byggnadstillstånd skulle som regel avse visst

bestämt arbete med undantag allenast för vissa löpande reparations- och

underhållsarbeten in. m.

Föredraganden.

Vid tillkomsten av 1943 års lagstiftning om tillståndstvång för byggnadsarbete

förutsattes, att tillståndsgivningen skulle fördelas mellan Kungl. Maj :t

och arbetsmarknadskommissionen, såsom även varit fallet beträffande den

tidigare, på arbetsförmedlingstvång och företrädesrätt grundade regleringen

av byggnads- och anläggningsverksamheten. Den centraliserade kontrollen

förmenades komma att skapa förbättrade möjligheter till en rättvis fördelning

av arbetskraften och det ansågs önskvärt, att prövningen av ett tillämnat

byggnadsföretags angelägenhet sgrad anförtroddes ett organ, som

hade överblick över byggnadsverksamheten i dess helhet.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen i sin framställning anfört har numera en

i viss mån ändrad situation inträtt. De investeringsbudgeter, som upprättats

för att tjäna som riktlinjer för byggnadstillståndsgivningen, innefatta

en förhandsbedömning av investeringsverksamhetens lämpliga omfång

inom olika områden. Angelägenhetsgraderingen av ifrågasatta byggnadsföretag

har därmed delvis redan på förhand gjorts och denna gradering gäller

numera i huvudsak en gradering inbördes av skilda arbeten inom ett

visst område. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört torde en sådan gradering

i viss utsträckning kunna med fördel anförtros lokala organ med deras

större kännedom om de på varje ort föreliggande förhållandena. Då enligt vad

arbetsmarknadsstyrelsen upplyst en fördelning av de för byggnadstillståndsgivningen

inom olika områden fastställda kvotramarna låter sig göra, synas

skäl tala för att överflytta eu del av byggnadstillståndsgivningen på arbetsmarknadsstyrelsens

lokala organ länsarbetsnämnderna.

En dylik decentralisering av tillståndsgivningen bör i enlighet med vad

arbetsmarknadsstyrelsen anfört innebära vissa lättnader i fråga om ärendenas

behandling. I realiteten innebär den icke någon större skillnad gentemot

nu tillämpade system med generella byggnadstillstånd, förbundna med

villkor att länsarbetsnämnds igångsättningstilIstånd erfordras för att arbetet

skall få påbörjas. I förhållande till detta system innebär emellertid en decen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl Maj.ts proposition nr 309.

tralisering till länsarbetsnämnderna av tillståndsgivningen på vissa områden

den fördelen, att det blir lättare att tillgodose det behov av särskilda

villkor eller föreskrifter som stundom kan föreligga. Jag tillstyrker fördenskull

arbetsmarknadsstyrelsens förslag, att även formellt länsarbetsnämnd

skall kunna i viss utsträckning meddela byggnadstillstånd.

För detta ändamål erfordras ändring i 2 § lagen om tillståndstvång för

byggnadsarbete. Paragrafen torde böra erhålla sådan lydelse att, i den mån

Konungen därom förordnar, såväl tillsynsmyndigheten som myndighet, som

är underordnad tillsynsmyndigheten, skall kunna meddela byggnadstillstånd.

Som en följd av denna ändring torde i 15 § böra införas bestämmelse om rätt

för den som är missnöjd med sådan underordnad myndighets beslut enligt

lagen att föra klagan däröver hos tillsynsmyndigheten. Klagotiden synes

böra bestämmas till trettio dagar i enlighet med vad som eljest gäller vid

klagan över länsarbetsnämnds beslut. I samband härmed torde viss redaktionell

ändring av paragrafen böra göras.

De ifrågasatta lagändringarna torde böra träda i kraft omedelbart efter

utfärdandet.

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag

till lag angående ändrad Igdelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943

(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete och jag hemställer att lagrådets

utlåtande över ifrågavarande lagförslag, av den lydelse bilaga1 till detta

protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

utelämnats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 21 oktober

1948.

Närvarande:

justitieråden Geijer,

Dahlman,

Lech,

regeringsrådet Quensel.

Enligt lagrådet den 18 oktober 1948 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 8 oktober

1948, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni

1943 (nr 444) om tillståndst,v.ång för byggnadsarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs av chefen för

rättsavdelningen i socialdepartementet revisionssekreteraren L. G. Ohlsson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 300.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 22

oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, [Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen

anmäler statsrådet Nilsson lagrådets den 21 oktober 1948 avgivna

utlåtande över det den 8 oktober 1948 till lagrådet remitterade förslaget till

lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 (nr 444)

om tillståndstvång för byggnadsarbete samt hemställer, att förslaget, som

av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

M. Silfverstolpe.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

483203

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1948:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 15 §§ lagen den 30 juni 1953 s. 1 i texten