Sök i Ratio Lex

Angående pensionsreglering för vissa förutvarande anställningshavare vid av staten övertagna enskilda trafikföretag m. fl. ävensom efterlevande till sådana anställningshavare

13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:313, Angående pensionsreglering för vissa förutvarande anställningshavare vid av staten övertagna enskilda trafikföretag m. fl. ävensom efterlevande till sådana anställningshavare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

1

Nr 313.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående pensionsreglering

för vissa förutvarande anställningshavare vid av

staten övertagna enskilda trafikföretag m. fl. ävensom

efterlevande till sådana anställningshavare; given

Drottningholms slott den 22 oktober 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Sammanfattning.

I enlighet med beslut av statsmakterna år 1947 har genomförts en omreglering

av tidigare beviljade statliga tjänste- och familjepensioner, vilken

i allmänhet medfört likställighet i fråga om pensionsförmånernas storlek för

anställningshavare, som vid olika tidpunkter avgått ur statens tjänst. En

sådan enhetlighet har emellertid icke kommit till stånd beträffande sådana

anställningshavare vid enskilt trafikföretag, som — utan att bliva underkastade

de statliga pensionsreglementena —- övergått i statens järnvägars

tjänst i samband med statens övertagande helt eller delvis av företaget eller

i samband med att företaget nedlagts eller att dess trafikverksamhet övertagits

av statens järnvägar. I propositionen föreslås åtgärder för att åvägabringa

här avsedd likställighet i fråga om sådana nyss nämnda anställningshavare,

som i samband med övergången i statens järnvägars tjänst erhållit

en i dess aktiva personalstat uppförd befattning eller sådan anställning,

som avsetts i gällande tjänstepensionsreglemente för arbetare, eller sådan

befattning på för övertagen personal avsedd övergångsstat, med vilken är

förenad skyldighet att bestrida en i den aktiva personalstaten uppförd befattning.

För övriga i statens järnvägars tjänst övergångna anställningsha
1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 313.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kuriffl. Maj:ts proposition nr 313.

vare föreslås, att pensionsförmånerna skola uppbringas till lägst 90 procent

av den pension, som utgår till motsvarande befattningshavare, underkastade

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente. I fråga om tjänste- och familj

epensionsförmåner för anställningshavare, som avgått ur det enskilda

företagets tjänst före den tidpunkt, då företaget övertagits av staten eller

företaget nedlagts eller dess trafikverksamhet övertagits av statens järnvägar,

ha tidigare olika förbättringar genomförts av de på grund av vederbörandes

delaktighet i enskild pensionsinrättning utgående pensionsförmånerna.

I propositionen föreslås, att tjänste- och familjepensionsförmånerna,

såvitt angår nu berörda anställningshavare och deras efterlevande, uppbringas

till lägst 80 procent av den pension, som jämlikt 1947 års pensionsreglementen

utgår till motsvarande pensionstagare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 22

oktober 1948.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om

pensionsreglering för vissa förutvarande anställningshavare vid av staten

övertagna enskilda trafikföretag m. fl. ävensom efterlevande till sådana anställningshavare

samt anför därvid följande.

För de allmänna pensionsregleringar, som tid efter annan genomförts

för statens anställningshavare, har före år 1947 varit kännetecknande, att de

i regel icke berört sådana anställningshavare, som före genomförandet avgått

ur tjänst. På grund härav ha de statliga pensionstagarna med avseende på

pensionsförmånernas storlek och konstruktion kommit att uppdelas i skilda

kategorier alltefter den tidpunkt, då avgång ur tjänst ägt rum. Emellertid

ha i olika sammanhang åtgärder vidtagits för förbättring av pensioner,

som utgått enligt äldre bestämmelser. Dessa pensionsförbättringar ha åstadkommits

på olika sätt, framför allt genom beviljandet av fasta eller rörliga

tillägg till de tidigare utgående pensionsbeloppen eller genom viss uppräkning

av nämnda belopp. Numera har genom beslut av 1947 års riksdag likställighet

i princip genomförts för de olika kategorierna statliga pensionstagare,

i det att äldre pensioner i regel omreglerats med tillämpning av

grunderna i de pensionsreglementen, vilka trädde i kraft den 1 juli 1947.

Föreskrifter angående berörda omreglering äro meddelade i kungörelsen

den 30 juni 1947 (nr 657) angående omreglerad tjänste- och familjepension

in. in.

En sådan enhetlighet i fråga om pensionsförmånernas storlek, som efter

berörda kungörelses ikraftträdande föreligger emellan anställningshavare

pensionerade enligt olika statliga reglementen, har endast i begränsad utsträckning

kommit till stånd beträffande anställningshavare, som övergått

i statens järnvägars tjänst vid statens övertagande helt eller delvis av enskilt

företag eller pensionerats från sådant företag före statsövertagandet. Detsamma

gäller i fråga om anställningshavare, vilka övergått i statens järn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 313.

vägars tjänst i samband med att sådant företag nedlagts eller att dess trafikverksamhet

övertagits av statens järnvägar.

Full likställighet i pensionshänseende mellan olika kategorier av i statens

järnvägars tjänst övergången personal, varom här är fråga, samt mellan

dem och andra motsvarande pensionärer vid statens järnvägar har genomförts,

i den mån statliga pensionsreglementen blivit tillämpliga å personalen.

Förutsättningarna härför ha emellertid växlat under olika tider.

Före den 1 juli 1945 erhöllo i allmänhet här angivna anställningshavare

pensionsrätt enligt de statliga pensionsreglementena endast under förutsättning,

dels att de icke övergått i statens järnvägars tjänst från anställning

med delaktighet i enskild pensionsinrättning, dels ock att de blivit

innehavare av i pensionsreglementena avsedd anställning före den levnadsålder,

vid vilken pensionsåldern skulle inträda enligt reglementena; såvitt

angår tjänstemän förutsattes bl. a. att de blivit innehavare av befattning

uppförd i statens järnvägars aktiva personalstat. Genom den 1 juli

1945 enligt kungörelsen den 29 juni 1945, nr 500, genomförd reglering av

pensionsförhållandena vidgades emellertid i olika avseenden förutsättningarna

för de statliga pensionsreglementenas tillämplighet å sådan personal,

varom här är fråga. Vid omregleringen — som skedde i samband med statens

övertagande av olika inrättningar för pensionering av personal vid enskilda

järnvägar, bland dem Enskilda järnvägarnes pensionskassa — medgavs

pensionsrätt enligt de statliga pensionsreglementena även för personal,

som övergått i statens järnvägars tjänst från anställning med delaktighet i

enskild pensionsinrättning, så framt denna överlåtits till staten eller anställningshavaren

i annat fall på järnvägsstyrelsen överlåtit sin rätt på grund

av delaktighet i inrättningen. Vidare blev innehav av sådan anställning vid

statens järnvägar på för övertagen personal avsedd övergångsstat, med vilken

förenats skyldighet att bestrida en i den aktiva personalstaten uppförd

befattning — s. k. anställning på aktiv övergångsstat — i fråga om de statliga

pensionsreglementenas tillämplighet likställt med innehav av befattning

på den aktiva personalstaten. Vad angår de fall, i vilka vederbörande

före övergången i statens järnvägars tjänst varit delaktig i enskild pensionsinrättning

och rätten till pension, motsvarande statlig ålderspension, vid

tillämpning av pensionsinrättningens stadgar skulle ha inträtt vid högre levnadsålder

än den statliga pensionsåldern, medgavs att de statliga pensionsreglementena

fingo tillämpas även å personal, som vid uppförandet å aktiv

stat eller aktiv övergångsstat överskridit den normala statliga pensionsåldern

men icke viss, i anslutning till innehållet i pensionsinrättningens

stadgar fastställd högre pensionsålder.

Den utvidgning av de statliga pensionsreglementenas tillämpningsområde,

som sålunda kom till stånd den 1 juli 1945, medförde ingen verkan för sådan

personal, som före nämnda dag innehaft och avgått från anställning på

aktiv stat eller aktiv övergångsstat och enligt de tidigare gällande bestämmelserna

icke blivit underkastad de statliga pensionsreglementena. För denna

personal liksom för personal på s. k. passiv övergångsstat — personal,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

5

som övergått i statens järnvägars tjänst utan att erhålla anställning på

aktiv stat eller aktiv övergångsstat — och personal, som avgått från anställningen

före statens övertagande av det enskilda företaget, har pensionsfrågan

i första hand blivit att bedöma med utgångspunkt från de åtgärder,

som det enskilda företaget vidtagit för att ordna pensioneringen av

sina anställningshavare. Pensionerna enligt vederbörande enskilda eller

förutvarande enskilda men av staten övertagna pensionsinrättnings reglemente

eller stadgar ha förhöjts med av statsmedel utgående tilläggsförmåner

av olika slag, och viss omreglering enligt kungörelsen 1947:657 har även

företagits. Dessa åtgärder ha emellertid icke generellt sett medfört, att pensionsnivån

uppbringats till den, som innefattas i 1947 års pensionsreglementen,

och förhöjningarna ha i stort sett icke konstruerats på sådant sätt,

att de förhöjda pensionerna skulle komma att stå i viss i förväg bestämd

relation till pensionerna enligt de statliga pensionsreglementena för motsvarande

pensionstagare vid statens järnvägar.

Beträffande ifrågavarande förhöjningar må till en början nämnas, att vid

eller efter statens övertagande av Enskilda järnvägarnes pensionskassa och

vissa andra pensionskassor föreskrivits ökning av kassapensionerna med 19

procent samt därutöver, i fråga om vissa pensionskassor, med särskilda till—

läggsförmåner. Här avsedda kassapensioner skola i viss omfattning vara förenade

med särskilda tillägg av statsmedel, varigenom tjänstepensionärerna

äga åtnjuta ett årligt tillägg av intill 100 kronor eller beträffande sjukpensionärer

ett på annat sätt beräknat högre belopp, i den mån själva kassapensionen,

beräknad enligt numera gällande grunder, understiger 1 800 kronor.

I fråga om familjepension efter förutvarande anställningshavare vid

statsövertagna enskilda järnvägar utgår särskilt tillägg med det belopp,

varmed den årliga kassapensionen understiger ett belopp, svarande mot en

årlig pension för ensam änka av 1 200 kronor; detta tillägg får dock icke

överstiga 100 kronor för år.

I övrigt gäller följande.

1. Personal på aktiv stat eller aktiv övergångsstat vid statens järnvägar,

å vilken de statliga pensionsreglementena icke erhållit tillämpning, har, utöver

pension från den enskilda (eller förutvarande enskilda, av staten övertagna)

pensionsinrättningen erhållit fyllnadspension av statsmedel, i princip

med så stort belopp att de sammanlagda förmånerna lägst motsvara

summan av två tredjedelar av pension enligt vederbörande statliga tjänstepensionsreglemente

och den del av pensionen från den enskilda pensionsinrättningen,

som kan anses täckas av de utav anställningshavaren erlagda

pensionsavgifterna. Härjämte ha beviljats rörliga tilläggsförmåner av olika

slag (dyrtidstillägg eller rörligt tillägg samt kristillägg). Av det anförda

framgår, att för ifrågavarande pensionstagare de sammanlagda pensionsförmånerna

bliva beroende, dels av kassapensionen och däremot svarande avgifter

från anställningshavarens sida, dels ock av det vid anställningshavarens

avgång ur tjänst gällande statliga tjänstepensionsunderlaget. Ifrågavarande

pensioner ha emellertid omreglerats enligt förut berörda kungö
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

relse 1947: 657. Härvid ha de enligt de äldre bestämmelserna utgående pensionsförmånerna

betraktats som en pension, beräknad efter det tjänstepensionsunderlag

efter vilket fyllnadspensionen bestämts, och sålunda, då

pensionsförmånerna understigit nämnda pensionsunderlag, betraktats som

en i viss grad avkortad pension. Den omreglerade pensionen har beräknats

på grundval av det nu gällande pensionsunderlaget, i förekommande fall

med motsvarande avkortning. Omregleringen har följaktligen medfört, att

förut angivna två tredjedelar av det tjänstepensionsunderlag, som gällde

vid tiden för avgången, ersatts med motsvarande kvotdel av det nya tjänstepensionsunderlaget;

härigenom ha i betydande utsträckning undanröjts

sådana ojämnheter i pensionsavseende, som uppkommit mellan fyllnadspensionstagarna

till följd av att olika stora tjänstepensionsunderlag gällt

vid de olika tider, då avgången ur tjänst ägt rum. Däremot kvarstå de tidigare

förefintliga olikheter i pensionsavseende, som mellan dessa pensionstagare

inbördes och mellan dem och den personal, på vilken de statliga

pensionsreglementena tillämpats, uppkommit i den mån den del av

pensionen från den enskilda pensionsinrättningen, som kan anses täckas

av anställningshavarens egna avgifter, är mindre än en tredjedel av det vid

tiden för avgången ur tjänst gällande statliga tjänstepensionsunderlaget.

2. Personal på passiv övergångsstat med delaktighet i av staten övertagen

pensionsinrättning har å kassapensionen erhållit pensionsförhöjning enligt

kungörelsen den 18 juni 1925, nr 280, samt dyrtidstillägg och kristillägg.

Omreglering enligt förut berörda kungörelse 1947: 657 har därefter kommit

till stånd, i detta fall i princip medförande ökning av de sammanlagda

pensionsförmånerna med omkring 10 procent.

3. Personal på passiv övergångsstat med delaktighet i pensionsinrättning,

som icke överlåtits till staten, samt personal, som med pension avgått från

anställning vid det enskilda företaget före statsövertagandet, har utöver

kassapensionen erhållit dyrtidshjälp med intill 25 procent. Av statsmedel

utgående pension, varom här är fråga, har omreglerats på sådant sätt att

de sammanlagda förmånerna i princip ökats med omkring 10 procent.

4. Familjepensionerna till efterlevande efter anställningshavare, avsedda

under 1 och 2, ha förhöjts med dyrtidstillägg och kristillägg samt omreglerats

med tillämpning av dels de familjepensionsunderlag, dels ock de grunder

för familjepensionens bestämmande med hänsyn till kretsen av familjepensionsberättigade

efterlevande, som innefattas i 1947 års familjepensionsreglementen.

Vad åter angår familjepensionerna till efterlevande efter anställningshavare

avsedda under 3, ha tilläggsförmåner beviljats och omreglering

genomförts efter samma grunder som beträffande motsvarande

tjänstepensioner.

Förhöjning har medgivits med högst så stort belopp, att de sammanlagda

pensionsförmånerna kommit att motsvara pension enligt 1947 års statliga

pensionsreglementen.

I detta sammanhang må framhållas, att anordningarna för förbättring

av pensioner från enskild pensionsinrättning bliva tillämpliga jämväl därest

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

statens järnvägar framdeles kommer att helt eller delvis övertaga enskilt

företag eller framdeles personal kommer att övergå i statens järnvägars

tjänst i samband med att sådant företag nedlägges eller att dess trafikverksamhet

övertages av statens järnvägar.

Vid 1947 års riksdag väcktes två likalydande motioner (I: 199 och II: 240),

i vilka föreslogs att de pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvägar,

som ej övergått i statens tjänst och å vilkas pension utginge dyrtidshjälp,

skulle få sina pensioner omreglerade så, att full likställighet med

motsvarande pensionärer vid statens järnvägar ernåddes.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 46 upptog bankoutskottet till

behandling —- förutom den proposition (nr 283), som legat till grund för

den förut berörda kungörelsen 1947: 657 — jämväl nyssnämnda motioner.

Utskottet uttalade därvid, bland annat, att de i motionerna avsedda anställningshavarna

tjänstgjort i anställningar, som ofta icke kunde jämföras med

bestämda statliga tjänster, varjämte en omreglering enligt de statliga grunderna

skulle medföra en betydande kostnadsökning och vittgående konsekvenser.

Med hänsyn härtill och till den förbättring av pensionsförmånerna,

som i allt fall komme dessa pensionstagare till del, funne sig utskottet

icke kunna tillstyrka längre gående pensionsförhöjning än den i

förenämnda proposition föreslagna. I samband härmed erinrade utskottet,

att ifrågavarande pensionärer vid 67 års ålder komme i åtnjutande av oavkortad

folkpension. Med anledning av att i motionerna framhållits, att bland

ifrågavarande pensionärer funnes vissa smärre grupper med särskilt låga

pensioner, uttalade utskottet, att utskottet icke vore i tillfälle att bedöma,

huruvida och i vad mån en ytterligare förbättring utöver den av Kungl.

Maj :t föreslagna i dessa fall kunde anses skälig, samt att Kungl. Maj :t,

därest Kungl. Maj :t efter utredning skulle finna en dylik förbättring påkallad,

icke torde underlåta att för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

I skrivelse den 9 december 1947 har svenska järnvägsmannaförbundet

gjort framställning åsyftande att pensionsförmånerna till förutvarande anställningshavare

vid av staten övertagna enskilda järnvägar ävensom efterlevande

till sådana anställningshavare skola — i fall, då anställningshavaren

icke blivit underkastad de statliga pensionsreglementena — förhöjas i sådan

omfattning, att pensionsförmånerna i princip uppgå till samma belopp som

motsvarande tjänste- och familjepensionsförmåner enligt 1947 års allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen.

Vidare har Sveriges enskilda järnvägars pensionärers riksförbund i skrivelse

den 6 oktober 1947 gjort framställning om viss samordning av tjänstepension

och folkpension för sådana pensionärer vid av staten övertagna

enskilda järnvägar, vilka icke underkastats de statliga pensionsreglementena.

Järnvägsstyrelsen har avgivit utlåtande över svenska järnvägsmannaförbundets

berörda framställning och därvid framställt förslag om viss

pensionsförbättring.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

Mot järnvägsstyrelsens förslag har svenska järnvägsmannaförbundet förklarat

sig icke ha något att erinra.

Härefter har statskontoret avgivit infordrat utlåtande i ärendet.

Järnvägsstyrelsen har icke ansett sig kunna tillstyrka en pensionsreglering

av den omfattning, som i svenska järnvägsmannaförbundets framställning

avsetts, men har icke velat motsätta sig, att en förbättring i viss utsträckning

komine till stånd för ifrågavarande pensionstagare.

De pensionstagare, för vilka järnvägsstyrelsen ansett en förbättring böra

ifrågakomma, ha av styrelsen indelats i fyra grupper, betecknade med

I—IV. Till grupp I ha hänförts pensionstagare, som vid statens övertagande

av enskild järnväg övergått i statens järnvägars tjänst och i egenskap av

delägare i enskild eller till staten överlåten pensionsinrättning varit undantagna

från tillämpning av vederbörande statliga pensionsreglemente och som

avgått ur tjänst med rätt till fyllnadspension. Grupp II omfattar sådana

pensionstagare, beträffande vilka samma förhållanden föreligga som i fråga

om de till grupp I hänförda utom såtillvida, att rätt till fyllnadspension icke

föreligger. Till grupp III ha hänförts pensionstagare, som med pension avgått

från anställning vid enskild järnväg före statens övertagande av densamma,

och till grupp IV efterlevande till anställningshavare, som med pension

avgått från anställning vid enskild järnväg före statsövertagandet.

Beträffande de till grupp I hänförda pensionstagarna har styrelsen

framhållit, att de varit anställda vid statens järnvägar — i regel en lång

följd av år — och därvid innehaft eller uppehållit en i statens järnvägars

aktiva personalstat uppförd befattning. Styrelsen har ansett, att för denna

pensionärsgrupp en sådan reglering av pensionsförhållandena borde kunna

medgivas, att vederbörande pensionstagare erhölle samma tjänstepension

som om han vid statens järnvägar innehaft sådan befattning, som numera

vore förenad med tjänstepensionsrätt enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

Vid en dylik omreglering borde tillgodoräkning ske av

det antal tjänstår, som legat till grund för fyllnadspensionens beräknande.

I fråga om de till grupp II hänförda pensionärerna — vilka vid övergång

i statens järnvägars tjänst erhållit anställning på övergångsstat utan

skyldighet att bestrida en i den aktiva personalstaten uppförd befattning

— har järnvägsstyrelsen icke ansett sig kunna förorda, att de i pensionshänseende

helt likställdes med de till grupp I hörande pensionstagarna,

vilka innehaft eller uppehållit tjänst å aktiv stat vid statens järnvägar. Med

hänsyn till att de i grupp II placerade pensionstagarna dock varit anställda

vid statens järnvägar och där i vissa fall innehaft relativt långvarig anställning

har styrelsen för deras vidkommande föreslagit en pensionsförbättring,

innebärande att pensionstagare, som enligt föreskrifterna för vederbörande

pensionsinrättning vore berättigad till oavkortad pension (hel

kassapension) — i förekommande fall reglerad enligt kungörelsen den 29

juni 1945, nr 500 — komme i åtnjutande av tjänstepension med belopp,

motsvarande 90 procent av hel ålderspension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

Med avseende å avkortad kassapension har styrelsen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

9

föreslagit förbättring i så måtto, att vederbörande skulle erhålla så stor del

av hel ålderspension enligt sagda reglemente, minskad med 10 procent, som

den avkortade pensionen utgör av hel kassapension, likaledes reglerad enligt

nyssnämnda kungörelse.

Vad angår de till grupp III hänförda pensionstagarna har järnvägsstyrelsen

hyst en viss tveksamhet om det berättigade i en ytterligare pensionsförhöjning

för dem. Emellertid har styrelsen funnit billighetsskäl tala för

en viss förbättring jämväl av dessa pensionärers pensionsförhållanden. Som

en skälig avvägning av förbättringen har styrelsen ansett sig kunna förorda

en sådan reglering, att här avsedda pensionärer med rätt till oavkortade

kassapensioner, vederbörligen reglerade enligt kungörelsen den 29 juni 1945,

nr 500, erhålla en tjänstepension, motsvarande 80 procent av hel ålderspension,

beräknad enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, och

att ifrågavarande pensionstagare med avkortade kassapensioner komma i

åtnjutande av så stor del av enligt samma reglemente beräknad hel ålderspension,

minskad med 20 procent, som den avkortade kassapensionen utgör

av hel sådan pension.

Vad slutligen angår de under grupp IV inbegripna pensionstagarna har

styrelsen för sin del intet haft att erinra mot att pensionsförbättring i sådan

omfattning medgåves dem, att de komme i åtnjutande av familjepension

med belopp, motsvarande 80 procent av den familjepension, som skulle

tillkommit dem, om vederbörande anställningshavare innehaft befattning

vid statens järnvägar med familjepensionsrätt enligt 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

och i befattningen kunnat åberopa för hel pension

erforderligt antal tjänstår.

Järnvägsstyrelsen har vidare framhållit, att styrelsen icke till behandling

upptagit frågan om förbättring av familjepensionsförmånerna till efterlevande

efter de i grupperna I och II avsedda befattningshavarna, enär nämnda

förmåner redan nu uppginge till belopp, motsvarande familjepensioner

enligt gällande familjepensionsreglemente. I anslutning härtill har styrelsen

uttalat, att genomförandet av den av styrelsen föreslagna pensionsregleringen

icke i något fall borde få medföra en minskning av de närmast

dessförinnan utgående pensionsförmånerna.

Antalet pensioner inom grupperna I—IV, som skulle beröras av den av

järnvägsstyrelsen föreslagna omregleringen, har av styrelsen beräknats för

närvarande uppgå till respektive 430, 57, 1 458 och 1 108. Den årliga kostnaden

för omregleringen har av styrelsen beräknats till 1 312 600 kronor,

varav omkring 140 000 kronor avsåge till grupp I hänförda pensionstagare,

omkring 34 900 kronor till grupp II hänförda pensionstagare, omkring

730 100 kronor till grupp III hänförda pensionstagare och omkring 407 600

kronor till grupp IV hänförda pensionstagare. Styrelsen har emellertid framhållit,

att det av styrelsen beräknade årliga kostnadsbeloppet syntes komma

att tämligen snabbt reduceras dels på grund av att antalet pensionstagare

komme att minskas till följd av dödsfall, dels ock på grund av den minskning

av pensionsbeloppen, som komme att inträda allteftersom pensionstagarna

uppnådde 67 års ålder.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

Vid genomförande av en sådan, av järnvägsstyrelsen ej förordad omreglering,

genom vilken samtliga pensionstagare tillhörande grupperna I—IV

skulle helt likställas med motsvarande pensionstagare vid statens järnvägar,

har antalet berörda pensioner beräknats till respektive 430, 140, 1 636

och 1 277. Den årliga kostnaden för en sådan omreglering har beräknats till

omkring 3 156 500 kronor, vilket belopp fördelar sig på grupperna I—IV

med respektive omkring 140 000, 79 100, 2 019 400 och 918 000 kronor.

Statskontoret har avstyrkt, att pensionerna till ifrågavarande pensionstagare

förbättrades utöver vad som tidigare skett. Efter att ha erinrat om

de pensionsförmåner, som utgå efter ikraftträdandet den 1 juli 1947 av

kungörelsen 1947: 657, har ämbetsverket anfört följande.

De i järnvägsstyrelsens utlåtande till grupperna III och IV hänförda kategorierna

representera huvuddelen av de pensionstagare, för vilka ytterligare

pensionsförbättring nu ifrågasättes. I den departementspromemoria,

som låg till grund för Kungl. Maj :ts förslag till 1947 års riksdag angående

omregleringen av äldre pensioner (se prop. 1947:283, s. 14) anfördes beträffande

pensionerna åt nämnda pensionstagarkategorier, att en reglering

av dem upp till nivån för närmast motsvarande statliga pensioner icke

borde ifrågakomma med hänsyn till bland annat den betydande kostnadsökning

som en dylik reglering skulle medföra ävensom de vittgående konsekvenser,

som kunde uppkomma beträffande statens åtaganden av förevarande

slag inom andra förvaltningsområden. En förhöjning av pensionerna

med 10 procent ansågs bäst överensstämma med de för den allmänna

omregleringen i övrigt tillämpade grunderna.

Sedan statskontoret härefter redogjort för bankoutskottets uttalande i

anledning av de tidigare omförmälda, vid 1947 års riksdag väckta motionerna

(I: 199 och II: 240), har ämbetsverket anfört följande.

Av det anförda framgår, att vid 1947 års pensionsreglering förhöjningen

av här avsedda pensioner avvägts under beaktande av de allmänna principer,

som varit vägledande för omregleringen, och med hänsynstagande till

den förbättring, som ansetts böra komma övriga likställda pensionstagargrupper

till del. Statskontoret måste vid sådant förhållande finna starka

betänkligheter möta mot särskild uppreglering av hithörande pensioner.

Ämbetsverket vill därvid särskilt understryka de konsekvenser, som ett tillmötesgående

av föreliggande förslag skulle medföra beträffande andra grupper

pensionstagare och särskilt de pensionsförpliktelser, som statsverket

åtagit sig i samband med vägväsendets förstatligande. Vad de till grupp III

hörande pensionärerna beträffar kan av utredningen i ärendet konstateras,

att endast 260 av de till ett antal av 1 636 uppgående pensionärerna ännu

icke uppnått 67 års ålder. Det stora flertalet av dessa har alltså efter den

1 januari 1948 kommit i åtnjutande av de nya förhöjda folkpensionerna.

Departementschefen. Enligt beslut vid 1947 års riksdag blevo pensionerna

till f. d. befattningshavare i statens tjänst i princip förhöjda till pensionsnivån

enligt de nya pensionsreglementen, som trädde i kraft den 1 juli 1947.

Därvid framhölls bland annat, att 1947 års pensionsreglering företrädesvis

vore betingad av relativt starka förskjutningar i penningvärdet och den

allmänna inkomstnivån och att en anpassning av pensionsnivån efter dessa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

11

förskjutningar framstod såsom påkallad även beträffande de redan utgående

pensionerna. Från denna utgångspunkt och med hänsyn jämväl till de starka

önskemål om enhetlighet och förenkling på pensionsområdet, som gjorde

sig gällande, ansågs det försvarligt, att en allmän uppräkning av de tidigare

utgående pensionerna vidtogs och att denna, oavsett tiden för pensionernas

tillkomst, finge ske till nivån för pensioner enligt de nya pensionsreglementena.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 46 uttalade bankoutskottet

jämväl, att åtgärden innebure tillgodoseende av ett sedan länge framfört

rättvisekrav från pensionstagarnas sida.

För viss personal, som vid statens övertagande helt eller delvis av enskilt

företag eller i samband med att sådant företag nedlagts eller att dess trafikverksamhet

övertagits av statens järnvägar övergått i statens järnvägars

tjänst och som erhållit anställning på aktiv stat eller s. k. aktiv övergångsstat,

har 1947 års beslut angående omreglering av äldre pensioner icke medfört

full jämställdhet med motsvarande statliga pensionärer. Sådan jämställdhet

har nämligen, såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår,

icke ernåtts, i den män ifrågavarande personalgrupp med hänsyn till de

före den 1 juli 1945 gällande mera restriktiva förutsättningarna för de

statliga pensionsreglementenas tillämpning icke blivit underkastad nämnda

reglementen. I sådana fall har visserligen av statsmedel beviljats fyllnadspension

m. in. och även företagits viss omreglering med beaktande av den

nya pensionsnivån för statstjänstemännen. Vissa ojämnheter kvarstå likväl

alltjämt i fråga om pensionsförmånernas storlek. Järnvägsstyrelsen har nu

föreslagit, att de sammanlagda pensionsförmånerna för till fyllnadspension

berättigad personal skola bringas upp till sagda pensionsnivå. Förslaget

innebär nämligen, att vederbörande skall erhålla tjänstepension som om han

vid statens järnvägar innehaft anställning, vilken numera är förenad med

tjänstepensionsrätt enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, och

att vid pensionsberäkningen skall tillgodoräknas det antal tjänstår, som

legat till grund för fyllnadspensionens beräknande. För egen del anser jag,

att en dylik omreglering står i god överensstämmelse med de allmänna

grunderna för 1947 års riksdagsbeslut. Att märka är, att nu ifrågavarande

personal innehaft sådan anställning vid statens järnvägar, som redan under

anställningstiden normalt varit förenad med pensionsrätt enligt de statliga

pensionsreglementena eller i varje fall numera blivit förenad med sådan

pensionsrätt. Jag vill därför förorda, att förslaget genomföres.

I detta sammanhang är vidare fråga om sådan personal vid av statens

järnvägar övertagna företag, som övergått i statens järnvägars tjänst utan

att erhålla vare sig pensionsrätt enligt statligt reglemente eller rätt till fyllnadspension

eller som pensionerats före statsövertagandet. Denna personal

har, såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, under olika former

och delvis enligt tämligen invecklade regler erhållit en förbättring i sina

från enskild eller statsöverlagen pensionsinrättning utgående pensionsförmåner.

Förbättringen har i vissa fall varit tämligen betydande. Emellertid

har den ej alls eller endast i mindre utsträckning varit konstruerad i syfte

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

att bringa upp pensionsförmånerna till visst, i förväg bestämt förhållande

till de pensioner, som enligt de statliga reglementena utgå till motsvarande,

på aktiv stat eller aktiv övergångsstat vid statens järnvägar uppförd personal.

Detta förhållande uppmärksammades i samband med behandlingen

vid 1947 års riksdag av frågan angående omreglering av äldre pensioner.

Motionsvis framställdes förslag om att hithörande personalgrupper skulle

i pensionsavseende jämställas med motsvarande pensionärer vid statens

järnvägar, men motionerna föranledde icke någon åtgärd från riksdagens

sida. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 46 uttalade bankoutskottet,

att utskottet icke då vore i tillfälle att bedöma, huruvida och i

vad mån en ytterligare förbättring kunde anses skälig i sådana fall, i vilka

enligt i motionerna gjort uttalande särskilt låga pensioner utginge.

Sedan fråga om en ytterligare pensionsförbättring för här avsedd personal

uppkommit, har järnvägsstyrelsen verkställt utredning i ämnet. Styrelsen

har på grundval av denna å ena sidan avstyrkt, att personalen i fråga i

pensionsavseende helt likställes med motsvarande personal vid statens järnvägar.

Å andra sidan har den verkställda utredningen givit vid handen, att

åtskilliga av de här avsedda pensionerna med förhållandevis betydande belopp

understiga pensionsförmånerna enligt de nya reglementena. I anslutning

härtill har järnvägsstyrelsen tillstyrkt, att pensionerna för sådana här

ifrågavarande anstäilningshavare vid statens järnvägar, som tillerkänts

dyrtidstillägg, uppbringas till minst 90 procent av de statliga pensionerna

samt att tjänste- och familjepensionerna för övrig här avsedd personal uppbringas

till minst 80 procent av de statliga pensionerna, i båda fallen dock

med vederbörlig reduktion i den mån kassapensionen varit avkortad. Statskontoret

har avstyrkt, att ytterligare omreglering komme till stånd. För

egen del anser jag billighetsskäl tala för att de tilläggsförmåner, som av

statsmedel utgå till dessa personalgrupper, omregleras på i huvudsak det

sätt som järnvägsstyrelsen förordat. Jag anser mig således böra föreslå, att

sådana här avsedda pensioner, som understiga 90 respektive 80 procent av

pensionerna för motsvarande personal vid statens järnvägar, i princip uppbringas

till angivna 90 respektive 80 procent. De för omregleringens genomförande

erforderliga detaljbestämmelserna torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att närmare utforma.

Vid genomförandet av den av mig sålunda förordade pensionsregleringen

kommer en viss, i och för sig önskvärd samordning till stånd av tjänstepension

och folkpension för ifrågavarande tjänstepensionärer. Den tjänstepension,

som skall beräknas för den nu till fyllnadspension berättigade personalen,

samt angivna 90 eller 80 procent av statlig tjänstepension komma

nämligen intill 67 års ålder att beräknas på grundval av begynnelseunderlaget

och därefter på grundval av slutunderlaget enligt 1947 års pensionsreglemente.

Vid omregleringen bör tillses, att vederbörande icke vid någon tidpunkt

kommer i åtnjutande av mindre sammanlagda pensionsförmåner än om

densamma icke kommit till stånd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

Vad slutligen angår tidpunkten för omregleringens genomförande, förordar

jag att densamma bestämmes till den 1 januari 1949. Jag anser

mig emellertid i anslutning härtill böra framhålla, att omräkningen av de

tidigare pensionsförmånerna på grund av sin tidskrävande natur icke kan

beräknas bliva avslutad förrän omkring kvartalsskiftet mars/april 1949.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

förordats utfärda bestämmelser angående pensionsreglering

för vissa förutvarande anställningshavare vid av

staten övertagna enskilda trafikföretag in. fl. ävensom efterlevande

till sådana anställningshavare.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Wenker.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1948:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsreglering för vissa förutvarande anställningshavare vid av staten övertagna enskilda trafikf s. 1 i texten