Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående taxering och debitering av skatt vid ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m

25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:315, Med förslag till förordning angående taxering och debitering av skatt vid ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

1

Nr 315.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående taxering och debitering av skatt vid

ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning,

m. m.; given Drottningholms slott den 22 oktober

1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning angående taxering och debitering av skatt vid ändring i

kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m.; samt

2) lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och

villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

GUSTAF.

Ernst W ig forss.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa nya bestämmelser angående taxering och debitering

av skatt samt beräkning av fordran å skatt hos statsverket i fråga

om kommun, församling eller annan samfällighet, som beröres av ändring

i kommunal eller ecklesiastik indelning. Bestämmelserna äro föranledda

av uppbördsreformen och avse att komplettera de föreskrifter, som meddelats

i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och villkor för ändring i

kommunal och ecklesiastik indelning.

Sålunda föreslås, att då vid ändring i kommunal indelning ett område

överföres från en kommun till en annan (eller liknande indelningsändring

sker) det överförda området skall vid taxering till inkomstskatt under det

år, då indelningsändringen träder i kraft, tillhöra samma ortsgrupp som området

tillhört vid beräkningen av preliminär skatt för nästföregående år.

Inom det överförda området skola enligt förslaget allmän kommunalskatt

samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på grund av taxering

för inkomst verkställd under det år, då indelningsändringen träder i kraft,

l Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt Nr 315.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

utgå enligt den utdebitering för skattekrona och skatteöre, efter vilken sådan

slutlig skatt påföres i den kommun området förut tillhört.

Fordran hos statsverket å allmän kommunalskatt samt landstingsmedel

och tingshusmedel, som påföras inom det överförda området på grund av

taxering för inkomst, verkställd under året innan indelningsändringen träder

i kraft eller under det nästfoljande året, tillkommer enligt förslaget den

kommun, det landsting eller det tingslag, vartill det överförda området hört

enligt den förut gällande indelningen.

Förslaget innebär vidare, att allmän kommunalskatt samt landstingsmedel

och tingshusmedel, som påföras på grund av taxering av fastighet verkställd

under det år, då indelningsändringen träder i kraft, skola utgå enligt

den utdebitering för skattekrona och skatteöre, efter vilken sådan slutlig

skatt påföres i den kommun, till vilken området överförts.

Vid nybildning av kommun skall skatt, som nyss nämnts, enligt förslaget

utgå efter den utdebitering, som i den nybildade kommunen fastställts för

det år, då den ändrade indelningen träder i kraft.

Fordran hos statsverket å allmän kommunalskatt samt landstingsmedel

och tingshusmedel, som inom ett överfört område påföras på grund av taxering

av fastighet verkställd under året innan indelningsändringen träder i

kraft eller under det nästf oljande året, föreslås skola tillkomma den kommun,

det landsting eller det tingslag, vartill det överförda området hör enligt

den nya indelningen.

De nya bestämmelserna avses skola träda i kraft den 1 januari 1949.

Har i anledning av indelningsändring, vilken skall träda i kraft den 1 januari

1949, träffats ekonomisk uppgörelse mellan de av ändringen berörda

kommunerna, församlingarna eller samfälligheterna av innebörd att

fordran hos eller skuld till statsverket å skatt skall beräknas på annat sätt

än enligt de föreslagna bestämmelserna, äger Kungl. Maj :t enligt förslaget

medgiva därav betingat undantag från de ifrågavarande bestämmelserna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

3

Förslag

till

förordning angående taxering och debitering av skatt vid ändring

i kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning skall i fråga om taxering,

debitering av skatt samt beräkning av kommuns eller annan samfällighets

fordran å skatt hos statsverket gälla vad i denna förordning stadgas.

2 §•

Med ändring i kommunal indelning avses i denna förordning

överföring av område från en kommun till annan,

införlivande av kommun med annan kommun,

nybildning av kommun antingen av flera kommuner eller av område från

annan kommun eller områden från flera kommuner,

nybildning eller upplösning av municipalsamhälle eller av fattigvårdssamhälle,

som i 6 § lagen om fattigvården sägs, eller ändring av sådant samhälles

område,

överföring av kommun från ett landsting eller tingslag till annan sådan

samfällighet, samt

inträde av stad i landsting eller tingslag eller utträde av stad ur sådan

samfällighet.

Med ändring i ecklesiastik indelning förstås i denna förordning ändring

av motsvarande slag, som i första stycket sägs, beträffande indelningen i

församlingar eller andra kyrkliga samfälligheter.

3 §•

Område, som överförts från en kommun till annan, skall vid taxering till

kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt under det år, då indelningsändringen

träder i kraft, tillhöra samma ortsgrupp som området tillhört

vid beräkningen av preliminär skatt för nästföregående år.

4 §•

Inom område, vilket överförts från en kommun till annan, skola allmän

kommunalskatt samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på

grund av taxering för inkomst verkställd under det år då indelningsändringen

träder i kraft, utgå enligt den utdebitering för skattekrona och skatteöre,

efter vilken sådan slutlig skatt påföres i förstnämnda kommun.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 315

Fordran hos statsverket å allmän kommunalskatt samt landstingsmedel

och tingshusmedel, som påföras inom ifrågavarande område på grund av

taxering för inkomst verkställd under året innan indelningsändringen träder

i kraft eller under det nästfoljande året, tillkommer den kommun, det

landsting eller det tingslag, vartill området hör enligt den äldre indelningen.

5 §•

Inom område, vilket överförts från en kommun till annan, skola allmän

kommunalskatt samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på

grund av taxering av fastighet verkställd under det år då indelningsändringen

träder i kraft, utgå enligt den utdebitering för skattekrona och skatteöre,

efter vilken sådan slutlig skatt påföres i sistnämnda kommun.

Fordran hos statsverket å allmän kommunalskatt samt landstingsmedel

och tingshusmedel, som påföras inom ifrågavarande område på grund av

taxering av fastighet verkställd under året innan indelningsändringen träder

i kraft eller under det nästf oljande året, tillkommer den kommun, det

landsting eller det tingslag, vartill området hör enligt den nya indelningen.

6 §•

Har kommun helt införlivats med annan kommun eller ingått i nybildad

kommun, skall fordran hos eller skuld till statsverket, som uppkommer

vid avräkning av förskott å kommunal inkomstskatt mot den allmänna

kommunalskatt vilken påföres på grund av taxering under året innan

indelningsändringen träder i kraft eller under det nästf oljande året,

övertagas av den ökade eller nybildade kommunen. Om kommun sålunda

uppgått i flera kommuner, skall fordringen eller skulden uppdelas å dessa,

därvid varje kommun skall övertaga så stor del av fordringen eller skulden

som å den kommunen belöper efter förhållandet mellan, å ena sidan, det

antal skattekronor som på grund av taxering under det ifrågavarande året

påförts i det till kommunen överförda området och, å andra sidan, hela antalet

skattekronor i den upplösta kommunen.

7 §•

Bestämmelserna i 3—6 §§ skola äga motsvarande tillämpning beträffande

tillkommande skatt, som rätteligen skulle hava påförts på grund av taxering

under året innan indelningsändringen trätt i kraft eller under det nästföljande

året. I fråga om skatt, som påföres på grund av eftertaxering för

nämnda år, skall dock beträffande utdebitering för skattekrona och skatteöre

gälla vad i 63 § kommunalskattelagen stadgas.

8 §•

Vad ovan stadgats angående överföring av område från en kommun till

annan skall äga motsvarande tillämpning beträffande annan sådan ändring

i kommunal indelning varom i 2 § sägs. Vid nybildning av kommun

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

eller annan samfällighet skall därvid gälla, att skatt, som avses i 5 § första

stycket, skall utgå med det belopp för skattekrona och skatteöre, som i den

nybildade kommunen eller samfälligheten bestämts till utdebitering för det

år, då indelningsändringen träder i kraft.

Likaledes skall vad i 6 § stadgats angående upplösning av kommun äga

motsvarande tillämpning beträffande upplösning av annan sådan kommunal

samfällighet varom i 2 § sägs.

Beträffande sådan nybildning eller upplösning av municipalsamhälle eller

fattigvårdssamhälle eller sådan ändring av dylikt samhälles område, som

träder i kraft vid annan tidpunkt än vid kalenderårs början, skall vad förut

stadgats angående taxering under året innan indelningsändringen träder i

kraft eller under det nästfoljande året eller angående utdebitering för sistnämnda

år äga motsvarande tillämpning beträffande taxering under eller

utdebitering för det år, som följer närmast efter det sålunda angivna året.

9 §•

Bestämmelserna i 3—8 §§ angående ändring i kommunal indelning skola

äga motsvarande tillämpning beträffande ändring i ecklesiastik indelning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1949.

Har i anledning av indelningsändring, vilken skall träda i kraft den 1

januari 1949, träffats ekonomisk uppgörelse mellan de av ändringen berörda

kommunerna, församlingarna eller samfälligheterna av innebörd att sådan

fordran hos eller skuld till statsverket, som uppkommit vid avräkning av

förskottsvis uppburen skatt mot slutlig skatt, skall beräknas på annat sätt

än som följer av vad i denna förordning stadgas, må Kungl. Maj :t medgiva

därav betingat undantag från bestämmelserna i förordningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds proposition nr 315.

Förslag

till

lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning

och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 15, 21 och 39 §§ lagen den 13 juni 1919 om

ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

15 §.

De utskylder---i kraft.

21 §.

Kommunalnämnden eller magistraten

(kommunalborgmästaren) i kommun,

som skall helt införlivas med

annan kommun eller ingå i ny kommun,

skatt före ingången av december

månad året närmast innan ändringen

träder i kraft till motsvarande

myndighet inom den ökade eller nybildade

kommunen överlämna årets

taxeringstängder och hos prövningsnämnden

förda längder angående

kommunen.

Skall del av kommun införlivas

med annan kommun eller ingå i eller

bilda ny kommun, vare lag samma

i fråga om de längder, som angå

kommundelen.

39 §.

Angående utdebiteringen av de avgifter

till ändrad eller nybildad för
-

Förcslagen lydelse:

15 §.

De utskylder----i kraft.

Angående taxering, debitering av

skatt samt beräkning av fordran å

skatt hos statsverket i kommun, som

beröres av ändring i kommunal indelning,

är särskilt stadgat.

21 §.

Angående upprättande av taxeringslängder

i kommun, som beröres

av ändring i kommunal indelning,

samt lämnande av underrättelser om

taxeringen i sådan kommun gäller

vad därom särskilt stadgas.

39 §.

I fråga om de avgifter till ändrad

eller nybildad församling, vilka året

1 Senaste lydelse av 21 § se 1932: 273 samt av 39 § se 1946: 490.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Nuvarande lydelse:

samling, vilka året innan ändringen

träder i kraft beviljas till täckande

av nästfoljande årets utgifter,

äge vad i 15 § är stadgat om kommun

motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse:

innan ändringen träder i kraft beviljas

till täckande av nästf oljande

årets utgifter, äge vad i 15 § första

stycket är stadgat om kommun motsvarande

tillämpning.

Angående taxering, debitering av

skatt samt beräkning av fordran å

skatt hos statsverket i församling,

som beröres av ändring i ecklesiastik

indelning, är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1949.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 315.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 22

oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, JjVouGT, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock. 2

Efter gemensam beredning med chefen för inrikesdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om taxering och

debitering av skatt i kommun, som beröres av ändring i kommunal eller

ecklesiastik indelning, m. m. samt anför därvid följande.

I fråga om kommuns utdebitering av skatt, kommuns fordran hos statsverket

å skatt samt statsverkets utbetalning av skatt till kommun gälla för

närvarande följande bestämmelser.

Enligt 17 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet,

i dess lydelse enligt lagen den 29 juni 1946, nr 485, fastställes kommuns

utgifts- och inkomststat å den ordinarie kommunalstämma, som hålles i oktober

månad.

I 67 § samma lag stadgas, att kommuns medelsbehov skall, i den mån

det ej fylles genom andra inkomster, täckas genom utdebitering av allmän

kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och skatteören, som enligt

bestämmelserna i kommunalskattelagen vid senaste taxering påförts de

till kommunen skattskyldiga.

Enligt 69 § nämnda lag skall med det belopp för skattekrona och skatteöre,

som bestämts till utdebitering för ett år, utgöras dels sådan allmän kommunalskatt,

som ingår i preliminär skatt för inkomst under detta år, dels

ock sådan allmän kommunalskatt, som ingår i den slutliga skatt, som påföres

på grund av nästföljande års taxering.

Enligt 72 § samma lag äger kommun av statsverket uppbära den allmänna

kommunalskatt, som debiteras enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen.

Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp,

som på grundval av visst års taxering till kommunal inkomstskatt beslutats

till utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering

ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst

efter det då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt,

som debiteras på grundval av taxeringen under året efter det då

förskottet utanordnas. Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens

fordran hos statsverket, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

kommunalnämnden med en fjärdedel å var och en av dagarna den 15 februari,

den 15 maj, den 15 augusti och den 15 november.

Motsvarande bestämmelser finnas meddelade för stad i 19, 62, 64 och 67 §§

lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om kommunalstyrelse i stad, i dess lydelse

enligt lagen den 29 juni 1946, nr 486. Enligt nyssnämnda lag gälla dock för

stad vissa särskilda bestämmelser i fråga om utdebitering. Sålunda stadgas

i 19 § att, om beträffande viss stad utgifts- och inkomststaten till följd av

särskilda förhållanden icke skulle kunna fastställas förrän efter oktober

månads utgång, vid det ordinarie sammanträdet före denna månads utgång

skall fastställas grunden för utdebitering av den allmänna kommunalskatt,

som ingår i preliminär skatt för inkomst under nästföljande år. Därefter

skall vid ordinarie sammanträde före utgången av december månad stadens

utgifts- och inkomststat fastställas; därvid må, om skäl därtill äro, annan

utdebiteringsgrund fastställas än som beslutats vid sammanträdet i oktober

månad. Enligt 64 § skall, om jämlikt 19 § annan utdebiteringsgrund

slutligen fastställts än som beslutats vid ordinarie sammanträdet i oktober

månad, den allmänna kommunalskatt, som ingår i den preliminära skatten

för inkomst under nästföljande år, utgöras efter den tidigare bestämda

grunden, varemot den allmänna kommunalskatt, som ingår i den slutliga

skatt som påföres på grund av det därnäst följande årets taxering, skall

utgöras efter den utdebitering som bestämts i samband med utgifts- och inkomststatens

fastställande. Sistnämnda utdebitering skall enligt 67 § läggas

till grund jämväl för statsverkets utbetalning av kommunalskatt till staden.

Liknande bestämmelser gälla enligt 14, 57 och 60 §§ lagen den 6 juni

1930 (nr 259) om församlingsstyrelse, 17, 54, 56 och 59 §§ lagen den 15

juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm, 14, 61 och 64 §§

lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm, 45, 46

och 50 §§ lagen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting samt 1, 2 och 5 §§

förordningen den 31 december 1945 (nr 903) om utdebitering av tingshusmedel,

samtliga författningar i deras lydelse enligt lagar respektive förordning

den 29 juni 1946, nr 495, 489, 496, 487 och 484. Liknande bestämmelser

gälla även enligt 8, 14 och 16 §§ lagen den 28 september 1928 (nr 377) om

skogsaccis, i dess lydelse enligt lagar den 31 december 1945, nr 900, och

den 29 juni 1946, nr 474.

Beträffande debitering och uppbörd av ovan omförmälda medel meddelas

föreskrifter i uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896), senast

ändrad genom förordningar den 26 juli 1947, nr 585 och 592. Enligt 34 §

uppbördsförordningen skall vid debitering av slutlig skatt kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel uträknas med ledning av

den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som fastställts att gälla för

den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot ifrågavarande slutliga

skatt, dock att, därest i stad fastställts annan utdebitering för den slutliga

skatten än för den preliminära skatten, den kommunala inkomstskatten skall

utgöras efter den utdebitering som bestämts att gälla för den slutliga skatten.

Enligt 33 § uppbördsförordningen skall vid debitering av fastighetsskatt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 315.

skatten uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre,

som gäller i fråga om annan slutlig skatt, påförd på grund av taxering

under taxeringsåret.

I 15 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och villkor för ändring

i kommunal och ecklesiastik indelning stadgas att de utskylder till ändrad

eller nybildad kommun, vilka året innan indelningsändringen träder i kraft

beviljas att under det nästföljande året utgå, skola till utgörande fördelas å

dem, som skulle under förstnämnda år varit till kommunen skattskyldiga,

för den händelse den nya indelningen redan då varit i kraft. Enligt 39 §

samma lag äger vad nyss sagts om kommun motsvarande tillämpning beträffande

församling. Stadgandet i 15 § nämnda lag, jämfört med bestämmelsen

i 69 § lagen om kommunalstyrelse på landet (och motsvarande bestämmelser

i övriga kommunallagar) innebär, att den utdebitering, som på hösten

året före det, då en indelningsändring träder i kraft, beslutas att utgå i den

ändrade eller nybildade kommunen under det nästföljande året, skall läggas

till grund för uttagande av den preliminära skatten under detta år såsom

om den nya indelningen varit i kraft redan under det år, då utdebiteringen

beslöts.

I en inom finansdepartementet upprättad promemoria angående taxering,

debitering av skatt samt beräkning av fordran å skatt hos statsverket i kommun,

som beröres av ändring i kommunal indelning, anföres bland annat

följande:

Bestämmelser hava icke meddelats om vilken ortsgrupp kommun, som

beröres av ändring i kommunal indelning, skall tillhöra vid taxering det

år, då indelningen träder i kraft. Ej heller finnas föreskrifter om efter vilken

utdebitering i slutlig skatt ingående kommunal skatt skall utgöras i sådan

kommun för berörda år eller huru sådan kommuns fordran hos statsverket

å skatt skall beräknas vid ingången av nästföljande år. Vad som här

avses må belysas genom följande exempel.

Från C kommun, som tillhör ortsgrupp I och för år 1948 har en kommunal

utdebitering å 12 kronor för skattekrona, har en del av kommunen — X-by

— vid ingången av år 1949 överförts till D kommun, som tillhör ortsgrupp

III och för år 1948 har en kommunal utdebitering å 10 kronor. Fråga uppkommer

nu, dels om vid 1949 års taxering ortsavdrag skall för det överförda

området beräknas efter ortsgrupp I eller III, dels om den i 1949 års slutliga

skatt ingående allmänna kommunalskatten skall för området uträknas

efter en utdebitering av 12 eller 10 kronor, dels ock om kommunen C eller

D skall äga att vid 1950 års ingång som fordran hos statsverket upptaga den

i 1949 års slutliga skatt ingående kommunalskatten, såvitt gäller X-by.

Liknande problem uppstå, då en kommun införlivas med annan kommun

eller då kommun nybildas av flera kommuner eller av områden från en eller

flera kommuner eller då municipalsamhälle nybildas eller upplöses eller dess

område ändras.

Vidare uppkomma liknande spörsmål i fråga om landstingsmedel, då en

kommun eller del av kommun överföres från ett landstingsområde till ett

annat eller då eu stad utträder ur eller inträder i landsting, samt beträffande

tingshusmedel, då en kommun eller del av kommun överföres från ett

tingslag till ett annat eller då en stad utträder ur eller inträder i tingslag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

11

Vad i fortsättningen sägs angående område, vilket överföres från en kommun

till annan, bör i tillämpliga delar gälla i fråga om annan sådan ändring

i kommunal indelning, som ovan omnämnts. Då beslut om nybildning

eller upplösning av municipalsamhälle eller ändring av dess område kan

träda i kraft vid annan tidpunkt än vid kalenderårs början, bör emellertid,

därest sådan ändrad indelning icke träder i kraft vid början av kalenderår,

vad nedan sägs angående taxering in. in. under del år, då den ändrade indelningen

träder i kraft, i stället avse taxering in. in. under nästföljande år.

Då det gäller att taga ställning till de förut berörda frågorna, må till en

början beträffande den kommunala inkomstskatten framhållas, att en ledande

princip vid utformningen av det nya uppbördssystemet varit att preliminär

och slutlig skatt så långt sig göra låter böra beräknas efter samma

grunder. I fråga om ortsgrupperingen gäller sålunda enligt Kungl. Maj :ts

brev till socialstyrelsen den 28 november 1947 (nr 876) angående viss föreskrift

rörande skattegrupperingen, att vid ny indelning av orterna i riket

i ortsgrupper skall iakttagas, att den äldre indelningen alltjämt skall äga

giltighet med avseende å sådan taxering till kommunal inkomstskatt samt

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (statlig inkomstskatt), som sker

närmast efter det årsskifte då den nya indelningen träder i kraft. Detta innebär,

att samma ortsgruppering skall ligga till grund för beräkning av såväl

preliminär som slutlig skatt. I analogi härmed bör, då område av kommun

överföres till annan kommun, vid taxeringen det år, då ändringen träder

i kraft, för det överförda området tillämpas den ortsgruppering, som

legat till grund för beräkningen av preliminär skatt inom området för nästföregående

år.

Ett annat uttryck för den ovannämnda principen, att preliminär och slutlig

skatt böra beräknas efter samma grunder, äro---reglerna i 69 §

lagen om kommunalstyrelse på landet (och motsvarande stadganden i övriga

kommunallagar) samt i 34 $ uppbördsförordningen, att den i slutlig

skatt ingående kommunala inkomstskatten skall, med visst undantag,

utgå efter samma utdebitering som den i preliminär skatt ingående

kommunala inkomstskatten. I enlighet härmed bör inom område, som överförts

från en kommun till annan, den i slutlig skatt ingående kommunala

inkomstskatt, som påföres på grund av taxeringen under det år, då den

ändrade indelningen träder i kraft, utgå efter samma utdebitering, som gällt

för den preliminära skatten för nästföregående år. Härav kan bliva följden

att under det år, då ändrad kommunal indelning träder i kraft, slutlig skatt

kommer att utgå efter olika utdebiteringar inom skilda delar av en nybildad

kommun. Någon egentlig olägenhet härav torde emellertid icke uppkomma.

Vad angår kommuns fordran hos statsverket å skatt, såvitt angår område

som överförts från en kommun till annan, har den förra kommunen av

statsverket under året före det, då den ändrade indelningen träder i kraft,

erhållit förskott å den i slutlig skatt ingående kommunala inkomstskatt,

som på grund av taxering under det nästföljande året påföres de inom området

skattskyldiga. Nämnda förskott motsvarar approximativt den i preliminär

skatt ingående kommunala inkomstskatt, som skall erläggas av de

inom området skattskyldiga under året före det, då den ändrade indelningen

träder i kraft. Av den kommunala inkomstskatt, som påföres på

grund av taxeringen under det nästföljande året, utgöres den väsentligaste

delen av den preliminärt erlagda skatten. På samma sätt förhålla sig de av

eu kommun från statsverket erhållna förskotten till hela det inkomstskattebelopp,

som på grund av taxering tillkommer kommunen. Det torde därför

vara mesi naturligt (alternativ I) att den kommun, som det ifrågava
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

rande området tidigare tillhört, av statsverket erhåller icke blott förskotten

å den kommunala inkomstskatt, som påföres de skattskyldiga inom området

på grund av taxering under det år, då den ändrade indelningen träder i

kraft, utan även den återstående delen av nämnda skatt. Skulle den kommun,

till vilken området överförts, erhålla den kommunala inkomstskatten

på grund av berörda taxering (alternativ II), erhölle kommunen även ett

belopp motsvarande de förskott, som den kommun uppburit från vilken

området överförts. Härav bleve följden att sistnämnda kommun komme

i skuld till statsverket för beloppet av förskotten. Detta kan icke anses tillfredsställande.

De båda nyssnämnda alternativen, nedan benämnda alternativ I och alternativ

II, må åskådliggöras med följande exempel.

Enligt båda alternativen antages C kommun hava för år 1948 av statsverket

erhållit förskott, beräknat efter 30 000 inkomstskattekronor och en

utdebitering av 12 kronor för skattekrona; av skattekronorna belöpa 5 000

på X-by, som vid 1949 års ingång överförts till D kommun. D kommun antages

hava för år 1948 erhållit förskott, beräknat efter 50 000 inkomstskattekronor

och en utdebitering av 10 kronor för skattekrona. Vid 1949 års

taxering fastställes antalet skattekronor till kommunal inkomstskatt i C

(inklusive X-by) till 32 000, varav 6 000 belöpa på X-by, och i D (exklusive

X-by) till 55 000.

Avräkningen med statsverket per den 1 januari 1950 giver, i den del varom

här är fråga, följande resultat:

Enligt alternativ I.

C kommun D kommun

Fordran .................. 32 000 x 12 = 384 000 55 000 x 10 = 550 000

Avgår förskott............. 30 000 x 12 = 360 000 50 000 x 10 = 500 000

Återstår................... 24 000 50 000

Enligt alternativ II.

C kommun D kommun

Fordran................... 26 000 x 12 = 312 000 55 000 x 10 = 550 000

6 000 x 12 = 72 000

622 000

Avgår.................... 30 000 x 12 = 360 000 50 000 x 10 = 500 000

Återstår................... — 48 000 122 000

Ett tredje alternativ, innebärande att de båda kommunerna dela den

kommunala inkomstskatten mellan sig sålunda, att den minskade kommunen

behåller förskotten och den ökade kommunen erhåller den återstående

delen av skatten (respektive bär förlusten, om antalet skattekronor skulle

hava nedgått) synes på grund av både principiella och praktiska skäl knappast

böra komma i fråga.

Fastighetsskatt uttages icke preliminärt. Samma skäl, som anförts för att

låta den kommun, från vilken område överförts till annan kommun, erhålla

den kommunala inkomstskatt, som inom ifrågavarande område påföres

på grund av taxeringen under det år, då indelningsändringen träder i kraft,

tala därför icke för att förfara på samma sätt beträffande fastighetsskatten

inom området. Då skyldigheten att erlägga fastighetsskatt bedömes med

hänsyn till förhållandena vid taxeringsårets ingång, torde det i stället vara

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

naturligare, att den fastighetsskatt, som på grund av nämnda taxering påföres

för fastigheter inom det överförda området, tillfaller den kommun,

till vilken området överförts. Härvid torde fastighetsskatten böra utgå efter

samma utdebitering, som inom sistnämnda kommun gäller för fastighetsskatt

påförd på grund av berörda taxering. Därest kommunen nybildats,

torde fastighetsskatten på grund av nyssnämnda taxering böra utgå efter

den utdebitering, som i den nybildade kommunen fastställts för det år,

då den ändrade indelningen träder i kraft.

Vad förut sagts angående kommunal skatt, som ingår i slutlig skatt, bör

äga motsvarande tillämpning beträffande i tillkommande skatt ingående

kommunal skatt, vilken inom område, som överförts från en kommun till

annan, rätteligen skulle hava påförts på grund av taxering det år, då indelningsändringen

trätt i kraft. I fråga om skatt, som påföres på grund av

eftertaxering för nämnda år, bör dock gälla vad i 63 § kommunalskattelagen

stadgas. Detta innebär, att den ortsgruppering och utdebitering bör

tillämpas, som gäller vid taxering det (senare) år, då eftertaxeringen verkställes.

Vidare bör vad förut föreslagits skola gälla vid ändring i kommunal indelning

i tillämpliga delar gälla jämväl vid ändring i ecklesiastik indelning.

Lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning

gäller endast beträffande primärkommuner och således icke i fråga

om landsting och tingslag. De ovan föreslagna reglerna, vilka böra gälla även

för andra än primärkommuner, böra därför sammanföras i en särskild förordning.

Denna bör lämpligen träda i kraft redan den 1 januari 1949. Där

redan träffad ekonomisk uppgörelse mellan kommuner, som beröras av indelningsändring

vilken skall träda i kraft den 1 januari 1949, innebär att

kommuns fordran hos statsverket å skatt skall beräknas på annat sätt än

vad ovan föreslagits, bör Kungl. Maj :t äga medgiva härav betingat undantag

från de förut föreslagna reglerna.

I samband med att en särskild förordning utfärdas med bestämmelser

rörande taxering, debitering av skatt samt beräkning av fordran å skatt hos

statsverket i kommun, som beröres av ändring i kommunal indelning, bör

i 15 och 39 §§ lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning införas en hänvisning till de särskilda stadganden

som gälla i berörda avseenden.

Då område överföres från en kommun till annan, har enligt de förut

föreslagna reglerna sistnämnda kommun intet intresse av den taxering

som verkställts året innan indelningsändringen träder i kraft. Stadgandet

i 21 § andra stycket ovannämnda lag om översändande av taxeringslängder

och prövningsnämndens ändringslängder till vederbörande myndighet i

nyssnämnda kommun bör därför utgå. Föreskrifter om upprättande av

ifrågavarande längder vid ändring i kommunal indelning finnas meddelade i

20 § 2 mom. och 24 § 1 mom. kungörelsen den 28 september 1928 (nr 382)

med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet, i dess lydelse enligt

kungörelsen den 9 januari 1948, nr 14. Eftersom i stad drätselkammaren

numera förvarar avskrifterna av taxeringslängderna och prövningsnämndens

ändringslängder, bör vidare härav betingad ändring vidtagas i 21 §

första stycket samma lag.

Förslag till förordning om taxering och debitering av skatt in. in. i kommun,

som beröres av ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning, samt

till lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och villkor

för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning ha fogats såsom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

bilaga vid departementspromemorian. Nämnda handlingar torde såsom Bihang

få fogas vid detta protokoll.

I fråga om vilken lokal skattemyndighet och taxeringsnämnd som vid

ändrad kommunal indelning skall verkställa debitering av skatt, respektive

taxering för eller under det år, då den ändrade indelningen träder i

kraft, anföres i promemorian följande:

Därest genom ändrad kommunal indelning kommun eller del av kommun

överföres från ett fögderi till ett annat eller från fögderi till stad med egen

uppbördsförvaltning eller från sådan stad till fögderi uppkommer fråga,

om den lokala skattemyndighet, vilkens tjänstgöringsområde kommunen

eller kommundelen tillhört enligt den äldre indelningen, eller den lokala

skattemyndighet, till vilkens tjänstgöringsområde kommunen eller kommundelen

hör enligt den nya indelningen, skall debitera preliminär skatt m. in.

beträffande skattskyldiga inom kommunen eller kommundelen för det år,

då den ändrade indelningen träder i kraft. Vad angår mantalsskrivning vid

ändrad kommunal indelning stadgas i 32 § folkbokföringsförordningen, att

om Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen mantalsskrivning

för det mantalsår, under vilket den nya indelningen träder i kraft,

skall ske efter den nya indelningen. Enligt 33 § samma förordning förrättas

mantalsskrivning i regel av lokal skattemyndighet. Av dessa stadganden

torde följa, att vid ändring i kommunal indelning mantalsskrivning för sagda

år i kommun eller kommundel, som ovan sagts, förrättas av den lokala

skattemyndighet, inom vilkens tjänstgöringsområde kommunen eller kommundelen

enligt den nya indelningen är belägen. Det synes ligga närmast

till hands att sistnämnda myndighet för det år, då den ändrade indelningen

träder i kraft, jämväl debiterar preliminär skatt in. in. för skattskyldiga inom

den överförda kommunen eller kommundelen. Bestämmelser i nyss berörda

avseenden torde böra utfärdas av Kungl. Maj :t.

Vad angår taxering för inkomst och förmögenhet samt debitering av slutlig

skatt på grund av sådan taxering torde — i enlighet med vad förut föreslagits

— taxeringen och debiteringen, såvitt angår skattskyldiga inom kommun

eller kommundel, som överföres från ett taxeringsdistrikt till ett annat,

respektive från en lokal skattemyndighets tjänstgöringsområde till en annan

myndighets, böra det år, då den ändrade indelningen träder i kraft, verkställas

av taxeringsnämnden inom det taxeringsdistrikt, respektive av den

lokala skattemyndigheten inom det tjänstgöringsområde, till vilket området

enligt den äldre indelningen hört. Däremot torde i motsvarande fall taxering

av fastighet samt debitering av fastighetsskatt böra verkställas av taxeringsnämnden

inom det taxeringsdistrikt, respektive av den lokala skattemyndigheten

inom det tjänstgöringsområde, till vilket området enligt den

nya indelningen hör. Även i dessa avseenden torde Kungl. Maj :t böra utfärda

bestämmelser.

Över departementspromemorian hava, efter remiss, yttranden avgivits av

kammarkollegiet, riksräkenskapsverket, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Stockholms, Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens

län, Sveriges häradsskrivarförening, Föreningen Sveriges kronokamrerare,

Svenska stadsförbundets styrelse, Svenska landskommunernas förbund samt

Svenska landstingsförbundet. Överståthållarämbetet har vid sitt yttrande

fogat yttranden av direktören för uppbördsverken samt uppbördsdirektören

i Stockholm.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

15

Överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna i Kristianstads, Göteborgs

och Bohus samt Västerbottens län, Sveriges häradsskrivarförening, Föreningen

Sveriges kronokamrerare och Svenska landstingsförbundet hava

icke haft något att erinra mot vad som föreslås i promemorian.

I fråga om de former av ändrad kommunal indelning,

vilka avses med den i promemorian föreslagna lagstiftningen, har kammarkollegiet

anfört, att vid upplösning av fattigvårdssamhälle, som omförmäldes

i 6 § lagen om fattigvården och 1 § lagen om samhällets barnavård,

fördelning av fordran, varom här vore fråga, borde ske mellan de kommuner,

som övertoge samhällets uppgifter, efter enahanda grund som angåves

beträffande upplöst municipalsamhälle. Fattigvårdssamhällena utgjorde

emellertid blott ett fåtal (5 st.), vilka sannolikt komme att upplösas i samband

med den pågående allmänna regleringen av den kommunala indelningen

i riket. Därav påkallad ekonomisk uppgörelse torde vid regleringen

komma att föreskrivas med avseende å samhällenas tillgångar och skulder.

Därest en generell bestämmelse ansåges erforderlig i nu förevarande sammanhang,

torde ett tillägg till 2 § i författningsförslaget vara lämpligt.

Frågan huru förfaras skall med fordran å skatt, som tillkommer

upplöst kommun eller municipalsamhälle, har berörts

av kammarkollegiet och länsstyrelsen i Stockholms län.

Kammarkollegiet har sålunda yttrat, att enligt 33 § lagen om ordning

och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning upplöst municipalsamhälles

fordringar och skulder, där icke annorlunda förordnades,

överginge på den kommun, i vilken samhället uppginge. Om upplöst samhälle

varit beläget i mer än en kommun torde fordran å skatt, varom här

vore fråga, böra fördelas mellan dessa kommuner i förhållande till skatteunderlaget

inom den upplösta enhetens områden i de särskilda kommunerna

enligt taxeringen året efter upplösningen. Särskilda taxeringslängder

torde komma att i överensstämmelse med 20 § 2 mom. taxeringskungörelsen

upprättas för det förutvarande samhällets område eller områden.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i denna del anfört:

Viss tvekan synes kunna uppkomma beträffande vilken kommun fordran

enligt bestämmelserna i 4 § och 7 § i förslaget skall tillkomma, då en kommun

genom inkorporeringsbeslut i sin helhet uppdelas på flera kommuner.

Vid instundande årsskifte kommer huvuddelen av Spånga socken att inkorporeras

med Stockholms stad medan kommunens återstod skall fördelas

mellan Sundbybergs och Solna städer samt Sollentuna köping. Lämpligast

synes härvid att vad som skali tillkomma Spånga kommun på grund av

1948 års taxering fördelas på Stockholms, Solna och Sundbybergs städer

samt Sollentuna köping i proportion till skatteunderlaget inom de områden,

som överförts till respektive kommuner.

Svenska stadsförbundets styrelse och Svenska landskommunernas förbund

ha uttalat, alt kommun, till vilken område överförts från annan kommun,

borde under det år, då den ändrade indelningen trädde i kraft, äga

av statsverket uppbära fastighetsskatt för det överförda området.

Stadsförbundets styrelse har härom anfört:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

För styrelsen ter det sig naturligt att betrakta föreliggande förslag ur den

kommunala inkomst- och utgiftsstatens synvinkel. Tidigare gällde i enlighet

med grunderna för 15 § kommunala indelningslagen att nybildad kommun

och inkorporeringskommun i staten för det år, då indelningen trädde i

kraft, såsom inkomst fick upptaga allmän kommunalskatt från hela sitt

område, i inkorporeringsfall alltså från sitt tidigare område jämte vad som

genom indelningsändringen tillfördes kommunen. Enligt förslaget upprätthålles

denna princip i fråga om (den preliminära) inkomstskatten men icke

för fastighetsskatten. Förslaget innebär vidare att exkorporeringskommunen

vid avräkning mot tidigare uppburet förskott å kommunal inkomstskatt

äger tillgodoräkna sig den skillnad resp. bära den förlust, som en senare

taxering kan medföra. Detta kan sägas utgöra en logisk följd av det nya

skattesystemet — den stegring eller minskning i skatteintäkt som vid den

slutliga avräkningen inställer sig kan ju sägas vara direkt knuten till den

nya innebörd som de kommunala skattebesluten med detta system erhållit.

Ehuru de praktiska konsekvenserna härav särskilt i depressionstider icke

torde bli i allo tillfredsställande vill styrelsen dock icke på denna punkt

resa någon gensaga. Däremot måste styrelsen bestämt opponera sig mot att

den nya kommunen resp. inkorporeringskommunen icke i staten för det år,

då indelningsändringen träder i kraft, skall kunna påräkna inkomst av

fastighetsskatt från sitt nybildade område resp. inkorporeringsområdet.

Även om styrelsen förstår att det kan möta vissa praktiska svårigheter att

på sistnämnda punkt tillgodose styrelsens önskemål finner styrelsen likväl,

med hänsyn till vikten av att nybildad eller utvidgad kommun under

sitt tillblivelseår kan utnyttja hela sitt skatteunderlag, nödvändigt att dessa

svårigheter övervinnas. Svårigheterna torde för övrigt icke vara större än de,

som inställa sig då det gäller att framskaffa det nödvändiga taxeringsunderlaget

för beräkning av det förskott å inkomstskatt, som de ändrade

kommunerna enligt föreliggande förslag första året av sin nya existens

skola erhålla. Givetvis vore det också ett kommunalt önskemål att få samma

utdebitering för fastighetsskatten tillämpad inom hela området för av

indelningsändring berörd kommun. Om detta skulle visa sig omöjligt — styrelsen

förutsätter dock att saken undersökes; någon risk för att den nya

uppbördsförordningen skulle bryta samman därför att man för dessa sparsamt

förekommande undantagsfall fastställde andra tider för fastighetsdebetsedlarnas

utsändande torde näppeligen föreligga — får man nöja sig med

den relativa rättvisa kommunerna emellan som tillämpandet av den odelade

kommunens utdebitering innebär. Den omständigheten att motsvarande förmån

icke kan beredas nybildat inunicipalsamhälle — här saknas dessutom

varje tidigare utdebiteringsbeslut — anser styrelsen icke utgöra något avgörande

hinder för en sådan ordning. Man får i detta sammanhang komma

ihåg att municipalsamhällena vanligen icke under sitt första budgetår belastas

med större utgifter än som böra kunna finansieras med enbart preliminär

inkomstskatt.

På liknande sätt har landskommunernas förbund uttalat sig. Härutöver

har förbundet anfört:

Från kommunal synpunkt är det givetvis också ett önskemål att få samma

utdebitering för fastighetsskatten tillämpad inom hela området för av indelningsändring

berörd kommun. Särskilt i samband med genomförande av

kommunindelningsreformen skulle det vara av stor praktisk betydelse,

om detta önskemål kunde tillgodoses. Där en storkommun bildas av ett

flertal småkommuner — förslag föreligger om sammanslagning av upp till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

17

ett tjugutal småkommuner till en enda kommun — kommer i annat fall

den nybildade kommunen under sitt första verksamhetsår att få uppbära

fastighetsskatt efter skilda skattesatser för vart och ett av de förutvarande

kommunområden, som ingå i den nya kommunbildningen. Om detta skulle

visa sig omöjligt att genomföra i föreliggande sammanhang, kunde måhända

vissa särbestämmelser övervägas speciellt med tanke på kommunindelningsreformens

genomförande.

Beträffande 6 § i den ifrågavarande förordningen har

riksräkenskapsverket anfört, att ämbetsverket ville fästa uppmärksamheten

vid att andra punkten i nämnda paragraf kunde bliva oklar till innebörden

i avseende på den ortsgruppering som skulle tillämpas vid eftertaxering. 1

promemorian anfördes nämligen, att den i nämnda paragraf förekommande

hänvisningen till 63 § kommunalskattelagen skulle innebära, bland annat,

att den ortsgruppering borde tillämpas, som gällde vid taxering det (senare)

år, då eftertaxeringen verkställdes. Eftersom 63 § kommunalskattelagen

endast behandlade utdebiteringsprocenten, torde vid eftertaxering i vanliga

fall tillämpas den ortsgruppering, som gällde det år, då taxering rätteligen

skolat ske.

1 fråga om den föreslagna ändringen i 2 1 § lagen o in ordning

och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning har kammarkollegiet — i anledning av att i promemorian

uttalats, att då område överfördes från en kommun till annan sistnämnda

kommun enligt de föreslagna reglerna icke hade intresse av den

taxering, som verkställts året innan indelningsändringen trädde i kraft —

anfört att nämnda taxering delvis låge till grund för bestämmandet av den

preliminära skatt, som skulle till kommunen förskotteras det år, då indelningsändringen

trädde i kraft. Jämlikt 22 § 2 mom. taxeringskungörelsen

(i dess lydelse enligt kungörelsen den 9 januari 1948, nr 14) skulle emellertid

en avskrift av fastighetslängd och inkomstlängd, i vad de anginge

varje särskild kommun, senast den 15 juli av lokal skattemyndighet tillställas

på landet kommunalnämnden och i stad drätselkammaren. I 26 § 2 mom.

samma kungörelse meddelades motsvarande stadgande beträffande länsprövningsnämndens

ändringslängder. Med hänsyn till stadgandet i 13 § indelningslagen

torde nämnda föreskrifter böra så förstås, att längderna skulle,

så vitt de anginge det överförda området, tillställas kommunalnämnden,

respektive drätselkammaren i den kommun, som området skulle tillhöra. Vid

sådant förhållande och då här ifrågavarande angelägenheter lämpligen syntes

böra ordnas administrativt, kunde det ifrågasättas, huruvida icke 21 § i

lagen kunde i sin helhet upphävas. Därest så icke ansåges böra ske, syntes

lagrummet, såväl första som andra stycket, böra omredigeras i anslutning

till stadgandena i taxeringskungörelsen.

Svenska stadsförbundets styrelse har i denna del anfört:

Enligt förslaget skall nu stadgad skyldighet för vederbörande myndighet

att översända taxeringslängder in. in. upphöra vid partiell inkorporering.

Detta sammanhänger med att i fortsättningen särskilda längder för delområde

som skall införlivas med annan kommun icke komma att upprättas.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 315.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Ersättning i någon form för dessa särskilda längder torde emellertid bliva

erforderlig för att förslaget med de ändringar som styrelsen ovan påyrkat

skall kunna praktiskt genomföras. I varje fall måste de ändrade kommunerna

i god tid före statuppgörandet få besked om sitt skatteunderlag. Detta

önskemål bör kunna bli tillgodosett genom bestämmelser som ålägga vederbörande

skattemyndighet att vidtaga härför erforderliga informationsåtgärder.

På samma sätt har Svenska landskommunernas förbund uttalat sig.

Länsstyrelsen i Stockholms län har påpekat, att tvekan kunde föreligga

beträffande vilken myndighet som skulle verkställa debitering av den slutliga

skatten under övergångsåret, då i samband med indelningsändring även

det fögderi, till vilket den upplösta kommunen hört, upphörde att existera.

Länsstyrelsen har vidare uttalat, att i promemorian icke föreslagits bestämmelser

om handläggning av besvär, som anfördes över taxeringar, vilka påförts

inom ett överflyttat område under övergångsåret. Enligt länsstyrelsens

mening borde besvär över inkomsttaxeringar, som skett under det år då indelningsändringen

trädde i kraft, handläggas av den prövningsnämnd, vartill

området tidigare hört.

Departementschefen.

De i promemorian föreslagna lagstiftningsåtgärderna ha i princip vunnit

tillstyrkan eller lämnats utan erinran i remissyttrandena. Jämväl enligt

min mening måste de framlagda förslagen i stort sett anses ändamålsenliga.

Jag tillstyrker därför i princip en lagstiftning i enlighet med vad i promemorian

föreslagits.

Vad härefter angår förslagets detaljer och därvid först frågan om vilka

former av ändrad kommunal indelning, som böra omfattas av lagstiftningen,

vill jag — i anslutning till vad kammarkollegiet yttrat — förorda att den

i 2 § i den föreslagna förordningen intagna uppräkningen fullständigas så

att den omfattar jämväl nybildning eller upplösning av fattigvårdssamhälle

eller ändring av fattigvårdssamhälles område. Vidare torde i samma paragraf

böra intagas en bestämmelse angående vad som i förordningen förstås

med ändring i ecklesiastik indelning, varjämte ett par jämkningar av formell

natur böra vidtagas i paragrafen.

Vad i promemorian föreslagits rörande taxering, debitering av skatt samt

beräkning av fordran å skatt hos statsverket vid ändrad kommunal indelning

har, såvitt angår inkomsttaxeringen, i huvudsak icke mött erinran i de

avgivna yttrandena; Ej heller jag har något att invända mot vad som i berörda

avseenden föreslagits i promemorian. Såsom stadsförbundet och landskommunernas

förbund framhållit, kan förslaget, såvitt angår beräkning av

kommuns fordran hos statsverket å skatt, under depressionstider medföra

vissa olägenheter för sådan kommun, som genom den ändrade kommunala

indelningen minskas. Å andra sidan kan förslaget vid stigande konjunkturer

föranleda olägenheter för kommun, vars område ökas. Dylika olägenheter

synas emellertid vara av någon egentlig betydelse endast i de fall, då det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 315.

19

från eu kommun överförda området med hänsyn till antalet inkomstskattekronor

utgör en större del av denna kommun, respektive av den kommun

till vilken området överföres. I sådana fall kan en kompletterande ekonomisk

uppgörelse bliva erforderlig mellan de av indelningsändringen berörda

kommunerna i enlighet med indelningslagens bestämmelser. Dylika fall

torde emellertid kunna antagas bliva relativt sällsynta.

Därest kommun, som vid avräkning med statsverket äger fordran på

grund av taxeringen under året före det, då den ändrade indelningen träder

i kraft, eller under det nästfoljande året, i sin helhet upplösts och uppgått

i flera kommuner bör — i överensstämmelse med vad kammarkollegiet och

länsstyrelsen i Stockholms län förordat — fordringen uppdelas å de kommuner,

i vilka den upplösta kommunen uppgått. Uppdelningen bör ske i

förhållande till skatteunderlaget vid taxeringen under vederbörligt år i de

delar av den upplösta kommunen, som överförts till de olika kommunerna.

Vad nyss sagts bör äga motsvarande tillämpning, därest skuld uppkommer

vid avräkningen. Samma regler böra gälla vid upplösning av municipalsamhälle

och fattigvårdssamhälle.

Vad angår frågan om fördelning av fastighetsskatt mellan olika kommuner

vid ändrad kommunindelning har i promemorian föreslagits, att den

fastighetsskatt, som på grund av taxering det år, då den ändrade indelningen

träder i kraft, påföres för fastigheter inom det överförda området, skall tillfalla

den kommun, till vilken området överförts; fastighetsskatt på grund av

taxeringen året före indelningsändringens ikraftträdande föreslås däremot

skola tillkomma den kommun, till vilken området förut hört. Därest det

överförda området benämnes X-by, den kommun, från vilken området överförts,

C, och den kommun, till vilken området överförts, D, samt den ändrade

indelningen antages träda i kraft den 1 januari 1950, skall alltså enligt

det i promemorian framlagda förslaget fastighetsskatt för området X-by på

grund av 1949 års taxering tillfalla kommunen C. Då fastighetsskatten på

grund av visst års taxering av statsverket utbetalas till vederbörande kommun

först under påföljande år, innebär förslaget, att kommunen C även under

år 1950 uppbär fastighetsskatten för området X-by (på grund av 1949

års taxering), under det att kommunen D först under år 1951 uppbär faslighetsskatt

för samma område (på grund av 1950 års taxering). Kommunen

D skulle alltså enligt förslaget icke åtnjuta inkomst av fastighetsskatt

för det överförda området under år 1950. Även om den sålunda föreslagna

lösningen ur debiteringssynpunkt är att föredraga synes densamma likväl

— med hänsyn till vad stadsförbundet och landskommunernas förbund

anmärkt — icke böra godtagas. I stället torde, med anknytning till det nyssnämnda

exemplet, frågan om fördelning av fastighetsskatten mellan de båda

kommunerna lämpligen böra lösas så att kommunen I) får uppbära fastighetsskatten

för området X-by redan i vad den utgår på grund av 1949 års

taxering.

Vid nybildning av municipalsamhälle kan — såsom stadsförbundet framhållit

— den nyss föreslagna anordningen icke tillämpas. Av skäl som stadsförbundet

angivit synes detta emellertid knappast vara erforderligt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Debiteringen av fastighetsskatt måste äga rum å sådan tid, att debetsedlarna

författningsenligt kunna tillställas de skattskyldiga senast den 25

augusti under taxeringsåret. I vissa fall av ändrad kommunindelning kan

det inträffa, att förordnande därom ännu icke meddelats vid tiden för debiteringen.

Det torde sålunda icke vara möjligt att såsom en generell regel

stadga, att vid debitering av fastighetsskatt för det överförda området på

grund av taxeringen året innan indelningsändringen träder i kraft skall tilllämpas

den utdebitering, som i inkorporeringskommunen gäller för fastighetsskatt

på grund av nämnda taxering. För att återgå till det förut anförda

exemplet torde därför annan utväg icke återstå än att vid debiteringen av

fastighetsskatt beträffande området X-by på grund av 1949 års taxering tilllämpa

den utdebitering, som i kommunen C (exkorporeringskommunen) gäller

för fastighetsskatt på grund av nämnda års taxering. Av uppbördsorganisatoriska

skäl torde det nämligen icke kunna komma i fråga att i kommun,

som beröres av ändrad kommunal indelning, framflytta tiden för debitering

och uppbörd av fastighetsskatt. — Vad särskilt angår nybildad kommun

(därvid nybildningen här antages ske den 1 januari 1950) kan icke för fastighetsskatten

på grund av 1949 års taxering tillämpas den utdebitering, som

i den nya kommunen fastställts för år 1950, av ytterligare det skälet, att

denna utdebitering ännu icke bestämts vid tiden för debiteringen av 1949 års

fastighetsskatt.

Vissa praktiska olägenheter kunna komma att föranledas av den föreslagna

ordningen i de fall, då med kommunen D införlivas områden från ett

större antal kommuner. Sådana fall torde emellertid bliva relativt sällan

förekommande.

Vad angår fastighetsskatt på grund av taxeringen under det år, då den

ändrade indelningen träder i kraft, bör denna skatt däremot i fråga om det

överflyttade området utgå efter den utdebitering, som i promemorian föreslagits

för motsvarande fall. Detta innebär, att fastighetsskatten för ifrågavarande

år skall utgå efter den utdebitering, efter vilken sådan skatt påföres

i inkorporeringskommunen, eller, vid nybildning av kommun, med det belopp,

som i den nybildade kommunen bestämts till utdebitering för det

år då indelningsändringen träder i kraft.

Den i 6 § andra punkten i promemorieförslaget förekommande hänvisningen

till 63 § kommunalskattelagen bör, såsom riksräkenskapsverket

anmärkt, icke innebära mera än att den utdebitering skall tillämpas, som

gäller vid taxering det (senare) år, då eftertaxeringen verkställes. Däremot

bör eftertaxeringen ske efter den ortsgruppering, som gällde vid taxering

det år, då taxeringen rätteligen skolat verkställas. Stadgandet torde böra

förtydligas i enlighet härmed.

För att kunna uppgöra sin utgifts- och inkomststat för det år, då den

ändrade kommunala indelningen träder i kraft, och för det nästföljande

året måste i det förenämnda exemplet kommunen D meddelas underrättelse

om antalet skattekronor för inkomst och fastighet inom området

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 315.

21

X-by enligt 1949 och 1950 års taxeringar. Kommunen D måste erhålla underrättelse

om taxeringsutfallet jämväl för att i förekommande fall kunna

anföra besvär över fastighetstaxeringarna inom nämnda område.

Erforderliga föreskrifter angående överlämnande av längder eller längdavskrifter

in. in. torde emellertid böra meddelas i administrativ ordning.

Härvid bör 21 § indelningslagen endast innehålla en bestämmelse om att

i nämnda hänseende gäller vad därom särskilt stadgas.

Mot vad som anförts i promemorian rörande vilken taxeringsnämnd eller

lokal skattemyndighet som skall verkställa taxering, respektive debitering

vid ändrad kommunal indelning har jag intet att erinra. Erforderliga författningsbestämmelser

härutinnan torde böra utfärdas i administrativ ordning.

Jag vill i detta sammanhang — och i överensstämmelse med vad jag

tidigare föreslagit — allenast tillägga att, därest i förenämnda exempel området

X-by överföres från ett taxeringsdistrikt till ett annat, respektive från

en lokal skattemyndighets tjänstgöringsområde till en annan myndighets,

fastighetstaxeringen år 1949 och debiteringen av fastighetsskatt på grund av

nämnda taxering böra, såvitt angår området, verkställas av taxeringsnämnden

inom det taxeringsdistrikt, respektive av den lokala skattemyndigheten

inom det tjänstgöringsområde, till vilket området enligt den äldre indelningen

hör.

I anledning av vad länsstyrelsen i Stockholms län yttrat vill jag framhålla,

att därest en lokal skattemyndighet upphört att existera dennas uppgifter

i fråga om viss kommun självfallet skola fullgöras av den myndighet, inom

vilkens tjänstgöringsområde kommunen efter indelningsändringen är belägen.

Naturligt är också att — då inkomsttaxeringen i ett överfört område

det år, då den ändrade indelningen träder i kraft, enligt förslaget skall

verkställas av taxeringsnämnden inom det distrikt, till vilket området enligt

den äldre indelningen hört — besvär över denna taxering skola handläggas

av prövningsnäinnden i det län, vartill området enligt den tidigare indelningen

hört. Särskilda föreskrifter i dessa hänseenden torde icke vara erforderliga.

I enlighet med det nu anförda har inom finansdepartementet en överarbetning

skett av de upprättade förslagen till förordning om taxering och

debitering av skatt in. in. i kommun, som beröres av ändring i kommunal

eller ecklesiastik indelning, och lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr

293) om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

Eu jämkning av rubriken till förstnämnda författning har därvid

även vidtagits.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga de sålunda överarbetade förslagen till

1) förordning angående taxering och debitering av skatt vid ändring i

kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m.; samt

2) lag angående ändring i lagen den 13 juni Ull!) (nr 233) om ordning

och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Wenker.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

23

Bihang.

Förslag

till

förordning om taxering och debitering av skatt m. m. i kommun,

som beröres av ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har ändring i kommunal indelning ägt rum, skall i fråga om taxering,

debitering av skatt samt beräkning av kommuns fordran å skatt hos statsverket,

såvitt angår kommun som beröres av den ändrade indelningen, gälla

vad nedan sägs.

2 §•

Med ändring i kommunal indelning avses i denna förordning

överföring av område från en kommun till annan,

införlivande av kommun med annan kommun,

nybildning av kommun antingen av flera kommuner eller av område från

annan kommun eller områden från flera kommuner,

nybildning eller upplösning av municipalsamhälle eller ändring av municipalsamhälles

område,

överföring av kommun från en kommunal samfällighet till annan samt

utträde av stad ur landsting eller tingslag eller inträde av stad i landsting

eller tingslag.

3 §.

Område, som överförts från en kommun till annan, skall vid taxering

till kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt under det år, då den

ändrade indelningen träder i kraft, tillhöra samma ortsgrupp som området

tillhört vid beräkningen av preliminär skatt för nästföregående år.

4 §.

Inom område, vilket överförts från en kommun till annan, skola allmän

kommunalskatt samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på

grund av taxering för inkomst verkställd under det år, då den ändrade indelningen

träder i kraft, utgå enligt den utdebitering för skattekrona och

skatteöre, efter vilken sådan slutlig skatt påföres i förstnämnda kommun.

Fordran hos statsverket å skatt, som avses i första stycket, tillkommer

den kommun, vari det överförda området enligt den förut gällande indelningen

ingått.

5 §■

Inom område, vilket överförts från en kommun till annan, skola allmän

kommunalskatt samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på

grund av taxering av fastighet verkställd under det år, då den ändrade indelningen

träder i kraft, utgå enligt den utdebitering för skattekrona och

skatteöre, efter vilken sådan slutlig skatt påföres i sistnämnda kommun.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Fordran hos statsverket å skatt, som avses i första stycket, tillkommer

den kommun, vari det överförda området enligt den nya indelningen ingår.

6 §•

Bestämmelserna i 3—5 §§ skola äga motsvarande tillämpning beträffande

tillkommande skatt, som rätteligen skulle hava påförts på grund av taxering

det år, då den ändrade kommunala indelningen trätt i kraft. I fråga

om skatt, som påföres på grund av eftertaxering för nämnda år, skall dock

gälla vad i 63 § kommunalskattelagen stadgas.

7 §•

Vad ovan stadgats angående överföring av område från en kommun till

annan skall äga motsvarande tillämpning beträffande annan sådan ändring

i kommunal indelning varom i 2 § sägs.

Vid nybildning av kommun skall därvid gälla, att i 5 § omförmäld skatt

skall utgå enligt den utdebitering, som i den nybildade kommunen fastställts

för det år, då den ändrade indelningen träder i kraft.

Beträffande sådan nybildning eller upplösning av municipalsamhälle eller

sådan ändring av municipalsamhälles område, som träder i kraft vid annan

tidpunkt än vid kalenderårs början, skall vad förut stadgats angående

taxering under eller utdebitering för det år, då den ändrade indelningen

träder i kraft, i stället avse taxering under eller utdebitering för nästföljande

år.

8 §•

Bestämmelserna i 3—7 §§ angående ändring i kommunal indelning skola

i tillämpliga delar gälla beträffande ändring i ecklesiastik indelning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1949.

Där träffad ekonomisk uppgörelse mellan kommuner, som beröras av

ändrad indelning vilken skall träda i kraft den 1 januari 1949, innebär att

kommuns fordran hos statsverket å skatt skall beräknas på annat sätt än i

denna förordning stadgas, må Kungl. Maj :t medgiva därav betingat undantag

från bestämmelserna i förordningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition ni 315.

25

Förslag

till

lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och

vilikor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 15, 21 och 39 §§ lagen den 13 juni 1919 om ordning

och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

15 §.

De utskylder-----i kraft.

Angående taxering, debitering av skatt samt beräkning av fordran å skatt

hos statsverket i kommun, som beröres av ändring i kommunal indelning,

är särskilt stadgat.

21 §.

Kommunalnämnden eller drätselkammaren i kommun, som skall helt införlivas

med annan kommun eller ingå i ny kommun, skall före ingången av

december månad året närmast innan ändringen träder i kraft till motsvarande

myndighet inom den ökade eller nybildade kommunen överlämna

årets taxeringslängder och hos prövningsnämnden förda längder angående

kommunen.

39 §.

Angående utdebiteringen--— motsvarande tillämpning.

Angående taxering, debitering av skatt samt beräkning av fordran å skatt

hos statsverket i församling, som beröres av ändring i ecklesiastik indelning,

är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1949; dock att 21 § i dess nya lydelse

skall äga tillämpning från och med dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 21 § se 1932: 273 samt av 39 § se 1946: 490.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 315.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.