Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en fiskeristgrelse med statens fiskeriförsök m. m

1948-01-23 · 64 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:49, Angående inrättande av en fiskeristgrelse med statens fiskeriförsök m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 4.5.

1

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

en fiskeristgrelse med statens fiskeriförsök m. m

given Stockholms slott den 23 januari 1948.

Kungl. Maj :t -vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

1 Mhang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Sammanfattning.

1. De arbetsuppgifter, som komma att föreligga på fiskerinäringens område

i framtiden, kunna väntas bliva av sådan omfattning och beskaffenhet

att en fristående fiskeriadministration påfordras. Med hänsyn härtill och

för att undvika att lantbruksstyrelsen efter sammanslagning med egnahemsstyrelsen

får ett alltför vittomfattande och oenhetligt verksamhetsfält torde

redan från och med den 1 juli 1948 ett centralt ämbetsverk för fiskerifrågor

böra inrättas.

2. Detta ämbetsverk, vartill de ärenden, som nu handläggas på lantbruksstyrelsens

fiskeribyrå och av fisketillsynsmyndigheten, föreslås överförda,

skali härjämte ha till uppgift att underlätta fisket, förbättra fångstmetoderna

och med uppmärksamhet följa fiskets undervisnings- och utbildningsfrågor

samt främja avsättningen av fisk och fiskprodukter. Däremot skola

ärenden som sammanhänga med prisreglering och utrikeshandel även i fortsättningen

omhänderhavas av det organ som handlägger liknande frågor på

jordbrukets område.

3. För att skapa förutsättningar för en samordning och en målmedveten

inriktning av forsknings- och försöksverksamheten på fiskets område torde

denna verksamhet böra anknytas till styrelsen för det här föreslagna

ämbetsverket, vars namn därför föreslås bliva fiskeristyrelsen med statens

fiskeriförsök. I enlighet härmed förutsättes dels att svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen upphör, varvid dess arbetsuppgifter övertagas av

en under fiskeristyrelsen inrättad försöksanstalt för havsfisket, dels att undersöknings-

och bevakningsfartyget för havsfiskets behov (Skagerak), som

nu lyder under länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, underställes fiskeristyrelsen.

4. Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök föreslås organiserad som

ett centralt ämbetsverk under ledning av en styrelse, bestående av ledamöter,

som bland annat representera fiskerinäringens praktiska utövare, och med

en överdirektör som chef. Tre byråer föreslås inrättade, varav en för saltoch

en för sötvattensfisket samt en för administrativa ärenden. Därjämte

skall inom styrelsen finnas en tillsynsavdelning, motsvarande den nuvarande

fisketillsynsmyndigheten.

5. Ärenden rörande försöksverksamheten skola icke hänföras till byråerna

utan föredragas av föreståndarna för försöksanstalterna direkt inför

verkschefen och styrelsen, som för detta ändamål kompletteras med ledamöter

företrädande de områden av forskningen, med vilka försöksväsendet

på fiskets område bör samarbeta och hålla kontakt. Fiskeristyrelsens administrativa

byrå skall fungera som försöksväsendets sekretariat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anmäler statsrådet Sträng fråga om inrättande av en fiskeristyrelse

med statens fiskeriförsök m. in. samt anför därvid följande.

Inledning.

I årets statsverksproposition (IX H. T. p. 109) har Kungl. Maj :t på min

hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition rörande

inrättande av en fiskeristyrelse beräkna dels under rubriken Fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök: Avlöningar, Omkostnader och Inventarier

respektive ett förslagsanslag av 542 300 kronor, ett förslagsanslag av

236 300 kronor och ett reservationsanslag av 31 000 krcnor, dels till Fiskeriintendenter

m. in.: Avlöningar och Omkostnader två förslagsanslag av

121 200 kronor respektive 10 000 kronor dels ock till Fisketillsynsmyndigheten

: Avlöningar och Omkostnader två förslagsanslag av 63 800 kronor

respektive 18 500 kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla dessa frågor.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1946 tillkallade jag

sakkunniga för att i enlighet med angivna riktlinjer verkställa utredning

och avgiva förslag rörande inrättande av en central fiskeristyrelse. De sakkunniga,

som antagit benämningen 1946 års utredning angående central

fiskeristyrelse, ha utgjorts av ordföranden i statens livsmedelskommission,

hovrättsrådet O. Söderström, tillika ordförande, ombudsmannen i Svenska

västkustfiskarnas centralförbund S. Corneliusson, öckerö, byrådirektören

i lantbruksstyrelsen C. W. Hessle, byråchefen i riksräkenskapsverket C. A.

Murray samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren G.

T. Skoglund, Umeå.

Utredningen, som vid fullgörandet av sitt uppdrag biträtts av byråchefen

i lantbruksstyrelsen G. O. Alm, har den 30 december 1946 avgivit betänkande

med förslag angående fiskets administration in. m. (SOU 1947: 8).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 49.

över betänkandet ha utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, statens livsmedelskommission,

kommerskollegium, domänstyrelsen, samtliga länsstyrelser, svenska

hydrografisk-biologiska kommissionen, styrelsen för Göteborgs högskola,

Svenska västkustfiskarnas centralförbund, Svenska ostkustfiskarnas centralförbund,

Svenska insjöfiskarnas centralförbund, Svenska fiskevårdsförbundet,

Svenska fiskhandelsförbundet, Föreningen statens fiskeritjänstemän,

Sveriges ångtrålareförening, Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän, Ostkustfisk

centralförening u. p. a., Sydkustfisk, förening u. p. a., Svenska

vattenkraftföreningen, Sveriges grossistförbund och Sveriges färskfiskgrossisters

riksförbund.

Lantbruksstyrelsen har vid sitt remissvar fogat utlåtanden av samtliga

hushållningssällskaps förvaltningsutskott utom förvaltningsutskottet i Norrbottens

läns hushållningssällskap, som yttrat sig direkf till Kungl. Maj :t, av

samtliga fiskeriintendenter, av fisketillsynsmyndigheten och av Södra Sveriges

fiskeriförening.

Förvaltningsutskotten ha i sin tur i en del fall hört fiskerinämnder och

fiskerikommittéer. Kommerskollegium har vid sitt utlåtande fogat yttranden

från ett flertal handelskammare och från Sveriges köpmannaförbund.

Vid domänstyrelsens utlåtande ha fogats yttranden från samtliga överjägmästare

och några jägmästare. Några länsstyrelser ha berett olika fiskareorganisationer

tillfälle att yttra sig. Därjämte ha inkommit skrifter i ämnet

från vissa organisationer m. fl.

I. Den centrala administrationen.

Nuvatande förhållanden.

Den statliga centrala administrationen för fiskeriärenden utövas av lantbruksstyrelsen.

Dessutom handhar statens livsmedelskommission den centrala

handläggningen av regleringsärenden beträffande fisk samt ärenden

som sammanhänga med export och import av fisk.

Lantbruksstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt sex byråchefer.

Byråcheferna förestå var sin byrå, varav en är fiskeribyrån. Denna

är i sin tur uppdelad på två avdelningar, en för ärenden rörande sötvattensfisket

och en för ärenden rörande saltvattensfisket. För närvarande är byråchefen

föredragande å sötvattensfiskeavdelningen, medan en byrådirektör

föredrager ärenden rörande saltvattensfisket. Föredraganden å sötvattensfiskeavdelningen

skall dessutom vara föreståndare för undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket.

Utom av byråchefen och byrådirektören utgöres personalen på fiskeribyrån

av en laborator med ett årsarvode av 12 504 kronor och en assistent

med ett årsarvode av 9 300 kronor, ett kanslibiträde i lönegrad Ca 11 och

ett extra ordinarie skrivbiträde. Dessutom biträder personalen å administrativa

byrån med uppsättande och granskning av skrivelser samt med utskrift

av sådana.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

Å fiskeribyrån tjänstgöra därjämte periodvis fiskeristipendiater.

Med den uppdelning av ärendena som skett inom fiskeribyrån komma åtskilliga

grupper att falla såväl inom avdelningen för sötvattensfisket som

inom avdelningen för saltvattensfisket. I stort sett kan sägas, att i fråga om

sötvattensfiskeavdelningen de ärenden som avse fiskevård i vidsträckt mening

dominera, medan i fråga om saltvattensfiskeavdelningen tyngdpunkten

mera ligger på frågor avseende fiskets bedrivande samt fiskfångsternas tillvaratagande,

distribution och avsättning.

Beträffande omfattningen av de ärenden som handläggas av fiskeribyrån

må följande uppgifter lämnas. År 1935 uppgick antalet ärenden på saltvattensfiskeavdelningen

till 2 362. År 1939 var motsvarande antal 2 420 och år

1945 1 159. På sötvattensfiskeavdelningen utgjorde 1935 hela antalet ärenden

1 852, 1939 2 001 och 1945 2 173.

Att antalet ärenden å saltvattensfiskeavdelningen nedgått efter år 1939

sammanhänger därmed, att frågor rörande export och import av fisk samt

prisregleringsverksamhet överförts till livsmedelskommissionen. I samband

med de under kriget förbättrade konjunkturerna för fisket har även bortfallit

ett stort antal ärenden rörande tillfälliga understöd åt fiskare, som på

grund av fiskerinäringens tryckta läge m. m. råkat i ekonomiska svårigheter.

Jag torde här i förbigående få erinra, att spörsmålet om utbrytande ur

lantbruksstyrelsen av fiskeribyrån och inrättande av en central fiskeristyrelse

varit aktuell vid upprepade tillfällen. Frågan var senast föremål för

överväganden i anslutning till förslag avgivna av en den 8 juli 1936 tillkallad

utredning angående fiskets administration. Utredningsmännen hade

i ett den 22 december 1936 avgivet betänkande bland annat förordat inrättande

av en fiskeristyrelse, varjämte de ansett, att ett rådgivande organ

borde tillskapas för att giva fiskeristyrelsen tillfälle till regelbundna och i

fasta former ordnade överläggningar med fiskerinäringens representanter.

I särskild skrivelse den 30 oktober 1937 hade utredningen vidare föreslagit,

att svenska hydrografisk-biologiska kommissionens fiskeribiologiska

och fiskeriteknislca verksamhet skulle förläggas under den föreslagna fiskeristyrelsen

samt att även fartyget Skagerak skulle ställas under denna styrelse.

Förslaget föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd. I enlighet

med beslut av 1938 års riksdag förstärktes emellertid arbetskrafterna

å fiskeribyrån fr. o. in. budgetåret 1938/39 med en extra föredragande och

en assistent samt ett kvinnligt biträde. Befattningen som extra föredragande

indrogs 1941 av besparingsskäl.

Utredningen.

t. Skälen för inrättande av en fristående fiskeriadministration.

Utredningen erinrar om att redan 1936 års utredning förordat en utökning

av arbetskrafterna på lantbruksstyrelsens fiskeribyrå för att denna på

ett tidsenligt sätt skulle kunna fullgöra då föreliggande arbetsuppgifter. Ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

€

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

redningen anför att antalet ärenden på sötvattensfiskeavdelningen därefter

ökat ytterligare. Ehuru en viss minskning, som förmodas vara i huvudsak

temporär och åtminstone delvis uppväges av att en befattning såsom extra

föredragande indragits, kunnat konstateras på avdelningen för ärenden rörande

saltvattensfisket, är arbetsbelastningen på fiskeribyrån större än som

kan anses lämpligt. Under dessa förhållanden minskas möjligheterna för

föredragandena att taga initiativ, varjämte åtgärder som eljest kunde vara

önskvärda måst eftersättas. En annan olägenhet av den ökade arbetsbelastningen

är, att föredragandena icke ha möjlighet att i erforderlig utsträckning

uppehålla kontakt med fiskerinäringens utövare. Utredningen anser

därför, att föreliggande arbetsuppgifter i hög grad påfordra en utbyggnad av

fiskeribyrån.

Enligt utredningens uppfattning kunna, då mera normala förhållanden

inträda, svårigheter komma att uppstå för fiskerinäringen, vilka nödvändiggöra

åtgärder från det allmännas sida i syfte att dels effektivisera själva

fisket och dels främja och underlätta distributionen och avsättningen av

fisk och fiskprodukter i större utsträckning än som nu sker. I detta sammanhang

hänvisar utredningen till att genomförandet av de förslag, som

kunde förväntas från 1945 års fiskeriutredning, skulle medföra ökade arbetsuppgifter

för fiskeriadministrationen och särskilt för den centrala fiskerimyndigheten.

Vidare framhåller utredningen, att det länge framstått

som ett önskemål, att fiskeriadministrationen i större utsträckning än hittills

skulle tillhandagå fiskarenas organisationer, fiskexportörer m. fl. med

marknadsundersökningar såväl inom landet som utomlands. Överhuvudtaget

finnes enligt utredningen väsentligt utrymme för ökad insats från

fiskeriadministrationens sida i fråga om åtgärder till främjande av fiskets

bedrivande och till förbättring av avsättningsförhållanden. Enligt utredningens

mening bör den praktiskt-vetenskapliga undersöknings- och försöksverksamheten

utvidgas samt även i vad den avser havsfisket för åstadkommande

av en på praktiska problem mera inriktad verksamhet bedrivas

med närmare anknytning till den centrala organisationen än vad som för

närvarande är fallet.

Vidare väntar utredningen, att fiskerättskommittén kommer att föreslå

inrättandet av fiskevårdsområden, för vilka särskilda regler för fiskets bedrivande

in. in. skulle gälla. Organiserandet av dessa områden liksom deras

framtida administration kommer enligt utredningen att medföra ökade arbetsuppgifter

för fiskerimyndigheterna.

Utredningen framför därjämte förslag om en centraliserad handläggning av

vissa ärenden såsom utfärdandet av stadgar för fiskevårdsföreningar, yttranden

och förslag i vattenmål m. in. samt frågor rörande kronans fiskevatten.

Som ett allmänt omdöme uttalar utredningen, att omfattningen och beskaffenheten

av de arbetsuppgifter som tillhöra fiskeriadministrationen äro

sådana, att de kunna anses utgöra tillräckligt underlag för en fristående

fiskeriadministration. Detta gäller enligt utredningens uppfattning oberoende

av vilket organ som skall handlägga prisregleringsfrågorna på fiskets

område.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds proposition nr 49.

Utredningen framhåller såsom ytterligare skäl för inrättandet av en fristående

fiskerimyndighet, att de av 1942 års jordbrukskommitté föreslagna

åtgärderna sannolikt komma att medföra mycket vidgade uppgifter för det

centrala jordbruksorganet, varför ett avskiljande av fiskeribyrån från lantbruksstyrelsen

framstår såsom i hög grad önskvärt. Med åberopande av nu

anförda skäl föreslår utredningen, att en särskild fiskeristyrelse tillskapas.

2. Fiskeristijrelsens arbetsuppgifter och därmed sammanhängande spörsmål.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår skulle fiskeristyrelsen i

första hand övertaga de ärenden, som för närvarande åvila lantbruksstyrelsens

fiskeribyrå. Därtill skulle emellertid som ävenledes tidigare antytts

komma nya arbetsuppgifter. Utredningen har närmare behandlat frågorna

vilket organ som skulle handhava ärenden rörande avsättning av fisk och

fiskprodukter, kontroll över beredning och inläggning av fisk samt vissa

mål och ärenden enligt vattenlagen ävensom befattningen med kronans

fiskevatten (betänkandet s. 42—59). Jag torde här få lämna en sammanfattning

av vad utredningen anfört beträffande dessa frågor.

Handläggningen av vissa ärenden rörande avsättning av fisk och fiskprodukter.

Utredningen erinrar om att följande olika alternativ för handläggning

av avsättnings- och prisregleringsfrågor uppställts i direktiven för utredningen.

1) Prisregleringsverksamheten beträffande fisk och därmed sammanhängande

frågor handhavas av samma centrala organ, som handhar motsvarande

verksamhet beträffande jordbruksprodukter.

2) En fristående central fiskerinämnd inrättas med uppgift att handlägga

frågor rörande prisreglering på fisk samt export och import av fisk.

3) Prisreglering samt reglering av export och import av fisk ävensom

frågor beträffande fiskerinäringens avsättningsproblem överhuvud handhavas

av fiskeristyrelsen.

Utredningen upptager härefter till behandling de olika alternativen och

konstaterar till en början, att det icke utan särskilda skäl bör ifrågakomma

att utöver den av utredningen föreslagna centrala fiskeristyrelsen inrätta

en fristående central fiskerinämnd för prisreglerings- och därmed sammanhängande

frågor. Några dylika skäl föreligga icke enligt utredningens mening.

Till förmån för det tredje alternativet, d. v. s. att fiskeristyrelsen skulle

handhava ifrågavarande ärenden, tala enligt utredningen åtskilliga synpunkter.

Sålunda framhålles, att den föreslagna jordbrukskommissionen

till omfattningen skulle bliva stor och att tyngdpunkten i dess verksamhet

skulle ligga på jordbrukets område. Med hänsyn härtill förelåge risk för att

fiskets regleringsfrågor icke skulle erhålla så stort beaktande som vore

önskvärt ur fiskets synpunkt. Antalet ledamöter i kommissionen avsåges

vidare skola bliva starkt begränsat, och ledamöterna komme i första hand att

utses med hänsyn till prisregleringarna för jordbruksprodukter. Det vore

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

därför önskvärt, att fiskets regleringsfrågor handhades av fiskeristyrelsen.

Även ur fiskeristyrelsens egen synpunkt skulle detta kunna vara en fördel,

enär styrelsen därigenom skulle tillföras kvalificerade arbetskrafter, vilka

skulle kunna utnyttjas i styrelsens övriga verksamhet. Framför allt skulle

emellertid fiskeristyrelsen på så sätt kunna förvärva en mera allmän överblick

över fiskets problem och bättre kunna avväga de olika åtgärder som

borde vidtagas för fiskerinäringens främjande.

De nu anförda synpunkterna förtjäna enligt utredningen det största beaktande.

Åtskilliga skäl, framhåller utredningen, tala emellertid även för

ett bibehållande av den nuvarande ordningen, enligt vilken fiskets och jordbrukets

prisregleringsfrågor handhavas av samma organ. Sålunda erinras

om, att man vid inrättandet av de organ som under årens lopp handhaft

jordbrukets prisregleringsfrågor — exempelvis statens spannmålsnämnd,

statens sockernämnd, statens jordbruksnämnd och statens livsmedelskommission

— genomgående skapat särskilda nämnder, vilka utsetts med tanke

på att de intresse- och samhällsgrupper som närmast berördes av regleringarna

skulle bliva representerade däri.

Ur det allmännas synpunkt, säger utredningen, torde det innebära påtagliga

fördelar om fiskets regleringsfrågor komme att handläggas av ett så

mångsidigt utrustat organ som den av 1942 års jordbrukskommitté föreslagna

jordbrukskommissionen. Härigenom skulle vinnas, att frågorna bleve

allsidigt belysta och inplacerade i ett större sammanhang. En avvägning

kunde lättare ske med hänsynstagande till priserna å övriga livsmedel samt

export- och importförhållanden. Uppbörd av regleringsavgifter m. m. skulle

kunna ske smidigare och med mindre arbetskraft än om regleringsuppgifterna

anförtroddes fiskeristyrelsen. Det kan icke förväntas, framhåller

utredningen slutligen, att fiskeristyrelsen för en rimlig kostnad skulle kunna

erhålla en utrustning för ifrågavarande verksamhet som någorlunda skulle

motsvara jordbrukskommissionens.

Utredningen förordar därför, att de prisreglerande åtgärderna i fråga om

fisk även i fortsättningen anförtros det organ som handhar motsvarande

uppgifter beträffande jordbruksprodukter. Även ärenden, som avse auktorisation

av fiskförsäljningsföreningar, partihandelsförsäljning av fisk samt

export och import av fisk böra enligt utredningen ankomma på nämnda

organ.

Kontroll över beredning och inläggning av fisk. Utredningen lämnar på

s. 47 ff. i betänkandet en redogörelse för de åtgärder, som här i landet vidtagits

för kontroll rörande beredningen av fisk. Utredningen framhåller, att

de enda bestämmelser som finnas beträffande sådan kontroll gälla salt

strömming, surströmming och fiskkonserver. Beredning och inläggning av

salt strömming liksom även försäljning och utförsel av sådan vara står under

tillsyn av en av lantbruksstyrelsen förordnad kontrollör. I övrigt har

icke anordnats någon statlig kontroll av fiskberedning. Sedan 1924 anordnas

emellertid genom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län frivillig kontroll

av storbackefiskets produkter, alltså spillånga och kabeljo. Denna verk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

samhet bekostas genom uppburna kontrollavgifter samt av medel som Göteborgs

och Bohus läns havsfiskeförening ställt till förfogande.

För närvarande finnes endast en statligt anställd kontrollör, påpekar utredningen,

och denne har ej heltidsanställning. Utredningen föreslår, att

kontrollverksamheten väsentligt utökas och att landet för sådant ändamål

indelas i olika distrikt, för vilka fiskeristyrelsen skall äga fastställa gränserna.

Troligen måste även kontrollörerna åtminstone vid vissa tider ha

medhjälpare och dessa böra då utses av fiskeristyrelsen.

Vidare böra enligt utredningen beredare av fisk ha möjlighet att efter

framställning få ett visst varuparti bedömt av en kontrollör och därefter

erhålla utlåtande över partiets kvalitet. För sådan bedömning skulle erläggas

avgift till fiskeristyrelsen.

Befattningen med vissa mål och ärenden enligt vattenlagen. I vissa i vattenlagen

angivna mål och ärenden skall yttrande ur fiskerisynpunkt avgivas

av fiskerimyndighet. Det åligger i dessa fall vederbörande vattendomstol

eller förrättningsman (lantbruksingenjör) att översända handlingarna till

lantbruksstyrelsen, som i vissa fall förordnar fiskeritjänsteman att avgiva

yttrande huruvida fiskerinäring av betydenhet kan genom företaget lida

väsentligt förfång samt angiva, vilka åtgärder som kunna erfordras till

skydd för fisket. I förekommande fall skola även lämnas förslag rörande

storleken av de avgifter till fisket som skola utgå. Ifrågavarande yttranden

avgivas i regel av fiskeriintendenterna i vederbörande distrikt.

Även då fråga är om inrättande av allmän flottled skall fiskeritjänsteman

avgiva yttrande huruvida fiskerinäring kan genom företaget lida förfång

och angiva, vilka särskilda åtgärder som kunna erfordras till skydd för

fisket.

Utredningen framhåller, att under de senare åren ett starkt forcerat utbyggande

av vattendrag för kraftändamål ägt rum och att i samband därmed

genomförts omfattande vattenregleringar. Enligt utredningen ha därvid

stora olägenheter varit förbundna med den nuvarande ordningen för avgivande

av yttrandena. Sålunda fordras ofta ingående förtrogenhet med ämnesområdet

och speciella undersökningar. Fiskeriintendenterna, som ha en

mångfald olika arbetsuppgifter, sakna möjlighet att specialisera sig på dessa

uppgifter och ha ej heller resurser för bedrivande av erforderliga undersökningar.

För undanröjande av de olägenheter som äro förknippade med den nuvarande

ordningen föreslår utredningen, att handläggningen av dessa ärenden

centraliseras till fiskeristyrelsen, där de närmast böra ankomma på en

särskild befattningshavare i föredragande ställning. Härigenom skulle behandlingen

av ärendena bliva enhetligare och den erforderliga specialiseringen

åstadkommas. Dessutom skulle bättre kontakt kunna uppehållas

med undersöknings- och försöksverksamheten på området.

Befattningen med kronans fiskevatten. Upplåtelse av fiske å flertalet av

kronans fastigheter verkställes antingen av domänstyrelsen eller av vederbörande

länsstyrelse. Beträffande fisket å de kronans egendomar, som stå

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

under förvaltning av andra myndigheter, t. ex. vattenfallsstyrelsen och arméförvaltningen,

sker upplåtelse av fiskerätt av vederbörande förvaltningsmyndigheter,

dock med vissa undantag.

Utredningen anser sig kunna finna, att, ehuru frågan tidigare varit föremål

för överväganden, brister fortfarande föreligga i fråga om utnyttjandet

av kronans fiskevatten, framför allt måhända beroende på att förvaltningen

är splittrad på flera myndigheter. Enligt utredningens mening finnes otvivelaktigt

alltjämt ett behov av att en mera rationell ordning skapas för utnyttjandet

av dessa vatten.

Utredningen föreslår därför, att en särskild befattning inrättas hos fiskeristyrelsen

för ärenden rörande kronans fiskevatten. Innehavaren av denna

befattning skulle biträda de olika myndigheterna vid förvaltningen av dessa

fiskevatten och taga befattning med de omläggningar rörande förvaltningen

som kunde komma i fråga. I sin verksamhet borde han även stå i nära

kontakt med den lokala fiskeriadministrationen, som enligt utredningen i

större utsträckning än hittills syntes kunna tagas i anspråk vid förvaltningen

av ifrågavarande vatten.

3. Fiskeristyrelsens organisation.

Den allmänna organisationen. Den föreslagna fiskeristyrelsen bör enligt

utredningen organiseras som ett centralt ämbetsverk med en verkschef

samt med cheferna för styrelsens byråer som ledamöter. Utredningen har

även övervägt möjligheten att vid behandlingen av vissa grupper av ärenden

låta särskilda utomstående ledamöter ingå i styrelsen. Genom att prisregleringsärenden

rörande fisk och vissa därmed sammanhängande frågor

skola handläggas av det organ, som handhar motsvarande uppgifter på jordbrukets

område, och de befolkningsgrupper och näringsgrenar som närmast

beröras av regleringarna skola bliva representerade inom detta organ, har

utredningen emellertid funnit, att någon sådan representation icke är nödvändig

inom fiskeristyrelsen.

Chefen för fiskeristyrelsen föreslås av utredningen skola erhålla en löneställning

motsvarande överdirektörens i verk av någorlunda samma storleksordning.

I enlighet med rådande praxis vid nybildning eller omorganisation

av ämbetsverk anser utredningen, att han bör tillsättas medelst förordnande

på viss tid. Vidare föreslår utredningen att befattningen placeras

i lönegrad C 10 (Cp 17) i den uti civila avlöningsreglementet intagna löneplanen.

Några särskilda kompetensvillkor anser utredningen icke böra föreskrivas

beträffande befattningen.

Uppdelning på byråer. Utredningen anser det nödvändigt, att för handläggning

av de ärenden som skola ankomma på fiskeristyrelsen en uppdelning

sker på olika byråer. Den nuvarande uppdelningen av ärenden å fiskeribyråns

båda avdelningar finner utredningen icke helt tillfredsställande.

Med hänsyn härtill föreslås, att två särskilda fackbyråer inrättas, därvid annan

grund för ärendenas uppdelning bör tillämpas än den nu rådande. Den

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

ena skulle huvudsakligen syssla med fiskevårdsfrågor och tiskerättsliga

frågor samt ärenden rörande ingrepp i de naturliga fiskeförhållandena.

Tyngdpunkten i denna byrås verksamhet skulle komma att ligga på sötvattensområdet.

Byrån skulle benämnas fiskevårds- och fiskerättsbyrån.

Den andra byrån skulle i huvudsak handlägga ärenden angående fiskets

bedrivande, fångsternas distribution, beredning och avsättning samt ärenden

rörande fiskarenas ekonomiska organisationer in. m. Tyngdpunkten för

denna byrås verksamhet skulle komma alt ligga på saltvattensomradet och

byrån borde benämnas fiske- och handelsbyrån.

Cheferna för dessa två byråer anser utredningen böra givas tjänsteställning

såsom byråchefer i lönegrad A 30 (Ca 33). För behörighet till befattningarna

föreslår utredningen, att samma fordringar skola föreskrivas

som nu gälla för kompetens till byråchefs- respektive byrådirektörsbefattning

å fiskeribyrån, d. v. s. det skulle fordras att ha fullgjort vad som är

föreskrivet för kompetens till fiskeriintendentstjänst samt att under minst

fem år ha tjänstgjort å sådan befattning eller ock annorledes förvärvat omfattande

praktisk erfarenhet i de ämnen som höra till fiskeriintendenternas

verksamhet.

För att byråcheferna mera odelat skola kunna ägna sig åt sina rent fackmässiga

uppgifter föreslår utredningen, att en särskild administrativ avdelning

eller byrå inrättas med en befattningshavare i föredragande ställning

såsom chef. Denne bör enligt utredningen vara ledamot av styrelsen

och även deltaga i behandlingen av mera betydelsefulla frågor, som föredragas

av andra befattningshavare. Med hänsyn till att fiskeriärendena ofta

erbjuda rättsliga problem av större svårighetsgrad och administrativt sett

äro av rätt krävande natur, föreslår utredningen, att den administrativa föredraganden

gives ställning som byrådirektör i lönegrad A 28 (Ca 31) samt

att den avdelning han skall förestå benämnes administrativa byrån.

Befattningshavare å byråerna. Å fiskevårds- och fiskerättsbyrån föreslår

utredningen följande befattningshavare förutom byråchefen, nämligen två

byrådirektörer, en i lönegrad A 28 (Ca 31) för handläggning av ärenden

enligt vattenlagen och en i lönegrad Eo 26 (Ce 29) för befattning med ärenden

angående kronans fiskevatten, en byråinspektör i lönegrad A 24 (Ca 27)

för självständiga arbetsuppgifter och mer kvalificerat arbetsbiträde samt

viss inspektion över anläggningar till skydd för fisket m. m., ett kanslibiträde

i lönegrad A 7 (Ca 11) samt ett kontorsbiträde i lönegrad A 4 (Ca 8)

eller Eo 4 (Ce 8).

Ä fiske- och handelsbyrån bör enligt utredningen utöver byråchefen finnas

en byrådirektör i lönegrad A 28 (Ca 31) med uppgift att beieda och

föredraga ärenden rörande fiskets avsättningsförhallanden samt ärenden,

som avse fiskarenas ekonomiska organisationer. Det skulle vidare åligga

honom att bedriva marknadsundersökningar samt tillhandagå fiskare och

andra med råd och upplysningar beträffande marknadsförhållanden. Därutöver

bör enligt utredningen finnas en byråinspektör i lönegrad A 24 (Ca

27) för mera självständiga arbetsuppgifter och för erforderligt arbetsbi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

träde. Även å denna byrå räknar utredningen med ett kanslibiträde i lönegrad

A 7 (Ca 11) och ett kontorsbiträde i lönegrad A 4 (Ca 8) eller Eo 4

(Ce 8).

For administrativa byrån föreslår utredningen en byrådirektör i lönegrad

A 28 (Ca 31) såsom chef. Enär denna byrå enligt utredningen bör ha till

uPPtpft att biträda fackbyråerna vid uppsättande och granskning av koncept

m. in., föreslår utredningen ytterligare ett par befattningshavare med

juridisk-administrativ utbildning, nämligen en byråsekreterare i lönegrad

A 21 (Ca 24) samt en amanuens, vilken till en början borde placeras i lönegrad

Eo 16 (Ce 20).

För registrators- och kassagöromål föreslås en registrator och kassör, vilken,

då högre befattningshavare med kameral utbildning icke skulle finnas,

enligt utredningen borde placeras i lönegrad A 14 (Ca 18).

För skötseln av bibliotek samt för skrivarbete beräknas ett kanslibiträde

i lönegrad A 7 (Ca 11) och ett kontorsbiträde i lönegrad A 4 (Ca 8) eller

Eo 4 (Ce 8).

Slutligen föreslår utredningen en expeditionsvakt i lönegrad A 5 (Ca 9)

samt ett biträde åt denne, vilken till en början kunde avlönas med arvode.

Å de båda fackbyråerna skulle därjämte arbetshjälp kunna erhållas av

aspiranter och assistenter. Dessutom borde medel beräknas för avlönande

av mer tillfällig arbetskraft.

Yttrandena.

Flertalet av de instanser som yttrat sig över utredningens förslag om inrättande

av en central fiskeristyrelse tillstyrker förslaget, medan några ställa

sig tveksamma och åtskilliga avstyrka detsamma. De som tillstyrka förslaget

göra det i allmänhet på de skäl utredningen anfört.

De skäl som huvudsakligen anföras mot utredningens förslag äro betänkligheter

mot en ökad centralisering av förvaltningsapparaten och ökade

kostnader samt den omständigheten att rätten till fiske och rätten till jord

höra ihop såväl ur äganderättssynpunkt som i förvaltningshänseende. Det

framhålles också, att fisket arbetar med lokala förhållanden och att därför

en utbyggnad av den lokala organisationen vore lämpligare än en centraliserad

handläggning av ärendena rörande fisket.

Beträffande innehållet i yttrandena må här i övrigt framhållas följande.

Lantbruksstijrelsen erinrar till en början om de synpunkter styrelsen

lade på frågan, då styrelsen avgav yttrande över 1936 års sakkunnigas

förslag. I nämnda yttrande framhöll lantbruksstyrelsen. att fiskerinäringens

administrativa organ vore nära förknippade med lantbrukets och dess

binäringars. Särskilt vad sötvattensfisket beträffade men även i fråga om

kustfisket i Östersjön vore dessutom rätten till fiske nära förbunden med

äganderätten till jorden. Dessa omständigheter utgjorde enligt lantbruksstyrelsen

ett starkt motiv för insjöfiskets samhörighet med jordbruket i

administrativt avseende. Ä andra sidan, framhöll lantbruksstyrelsen, hade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 49.

det egentliga havsfisket icke något samband med jordbruket. Vad beträffade

arbetsbördan på lantbruksstyrelsens fiskeribyrå vore denna icke så

stor att den kunde motivera upprättandet av en självständig fiskeristyrelse.

Härtill komiue, att fiskeriärendena ej sällan vore av ganska invecklad juridisk

och administrativ natur och att en särskilt upprättad fiskeristyrelse

icke kunde tänkas bliva utrustad med samma sakkunskap på dessa områden

som ett större ämbetsverk.

Lantbruksstyrelsen säger sig icke ha funnit anledning att nu frångå sitt

tidigare ställningstagande. Arbetsuppgifterna å fiskeribyrån vore i stort

sett desamma som för tio år sedan och om icke ytterligare arbetsuppgifter

pålades fiskeribyrån förelåge icke tillräckligt starka skäl för uppiättandet

av en fiskeristyrelse. De av 1945 års fiskeriutredning framlagda förslagen

finner lantbruksstyrelsen ej ens tillsammantagna skulle komma att representera

någon mera betydande arbetskvantitet. Däremot vore enligt styrelsen

en väsentlig förstärkning av byrån ofrånkomlig och i samband darmed

borde även en uppdelning på två byråer genomföras. Beträffande utredningens

förslag, att det centrala fiskeriorganet skulle bedriva marknadsundersökningar

till vägledning för fiskarenas organisationer uttalar lantbruksstyrelsen

som sin mening, att utförandet av sådana undersökningar

ej är någon lämplig uppgift för ett administrativt organ utan i första hand

bör ankomma på fiskarenas egna, numera väl utbyggda organisationer. I

den mån stöd från ett statligt organ därvid skulle visa sig behövligt, anser

lantbruksstyrelsen det ligga närmast till hands, att detta stöd lamnas av

det organ som har hand om de prisreglerande fragorna.

Ett genomförande av förslagen om central handläggning av ärenden avseende

yttranden i vattenmål och om en vidgad central befattning med

ärenden angående kronans fiskevatten skulle otvivelaktigt, säger lantbruksstyrelsen,

medföra en ökning av den centrala fiskerimyndighetens arbetsuppgifter.

Lantbruksstyrelsen avstyrker emellertid på skäl, som i annat

sammanhang skola redovisas, att dessa frågor handläggas centralt. Lantbruksstyrelsen,

som sålunda funnit att, ehuru vissa motiv kunna anföras for

inrättandet av en fiskeristyrelse, övervägande skäl tala mot en så genomgripande

och för statsverket kostsam åtgärd, har dock ansett, att frågan

skulle komma i ett annat läge om lantbruks- och egnahemsstyrelserna sammansloges.

I så fall skulle uppkomma ett centralt verk av sådan omfattning,

att det kunde framstå som angeläget och t. o. m. nödvändigt att utnyttja

den möjlighet till utbrytning därur av ett större ärendekomplex som

även ur andra synpunkter kunde synas försvarlig.

Älvsborgs läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott påpekar,

att 90 procent av sötvattensfiskarena också äro jordbrukare, varför fiskets

problem sammanhänga med jordbrukets. Utskottet anser också, att det

skulle vara avsevärt enklare och billigare och lika ändamålsenligt att utbygga

lantbruksstyrelsens fiskeribyrå.

Förvaltningsutskottet hos Hallands läns hushållningssällskap, som ej har

något att erinra mot inrättandet av en fiskeristyrelse, anser, att dennas ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

betsuppgifter böra väsentligt begränsas och att de lokala administrationsorganen

böra erhålla större inflytande och få större möjligheter att på egen

hand avgöra frågor, som beröra vederbörande läns fiskeriförhållanden.

Av fiskeriintendenterna tillstyrka alla utom en att en fiskeristyrelse inrättas.

Statskontoret och riksräkenskapsverket tillstyrka inrättandet av en central

fiskeristyrelse, medan allmänna lönenämnden ifrågasätter om tillräckliga

skäl föreligga till en så avsevärd utbyggnad av den nuvarande organisationen

som utredningen föreslagit.

Kommerskollegium ifrågasätter om fiskeristyrelsen bör komma till stånd

och erinrar om att arbetsbördan på fiskeribyrån icke ökats sedan 1936 års

sakkunniga framlade sitt förslag. Även om de av 1945 års fiskeriutredning

föreslagna åtgärderna skulle medföra ökade arbetsuppgifter för den centrala

fiskerimyndigheten anser kommerskollegium — särskilt med hänsyn

till liskerinäringens tämligen ringa storleksgrad — icke ådagalagt, att icke

en på lämpligt sätt utbyggd fiskeribyrå inom lantbruksstyrelsen skulle kunna

vara till samma gagn för fiskerinäringen som en fristående myndighet.

Fördelarna med en självständig fiskeristyrelse böra därjämte enligt kommerskollegii

åsikt vägas mot de ökade kostnaderna för en sådan styrelse.

Statens livsmedelskommission avstyrker inrättandet av en fiskeristyrelse

dels av sparsamhetsskäl och dels för undvikande av alltför stor splittring i

förvaltningsapparaten. Kommissionen finner ej utredningens skäl övertygande.

Till slutsatsen att »tillräckligt underlag» föreligger för en fiskeristyrelse

har utredningen kommit först efter en redogörelse för ett antal nya arbetsuppgifter,

framhåller kommissionen, vilka uppgifter ju icke med säkerhet

komma att påläggas styrelsen. Argumenteringen för fiskeristyrelsen försvagas

enligt kommissionens uppfattning vidare av att prisregleringsfrågor,

frågor angående auktorisation av fislcförsäljningsföreningar och partihandelsförsälj

ningen av fisk samt importen och exporten av fisk ej skola ligga

inom dess verksamhetsområde. Om avgörande hinder skulle möta mot att

bibehålla fiskeriärendena under lantbruksstyrelsen, bör enligt kommissionens

mening undersökas om de ej kunna hänföras till annan central administration.

Livsmedelskommissionens yttrande har avfattats i enlighet med den mening,

som uttalats av dess vice ordförande Sam B. Norup och herr Åslund.

Fiu Nordgren och herr Carlsson ha reserverat sig mot kommissionens yttrande

och tillstyrkt inrättandet av en fiskeristyrelse.

Av länsstyrelserna tillstyrker det övervägande flertalet att en självständig

fiskeristyrelse inrättas.

Länsstyrelserna i Hallands och Kalmar län förklara sig visserligen hysa

principiella betänkligheter mot inrättandet av nya centrala ämbetsverk,

men med hänsyn till vikten av det statliga stödet för fiskerinäringen anse de,

att fiskeriärendena böra utbrytas ur lantbruksstyrelsen och anförtros åt en

särskild fiskeristyrelse. Förstnämnda länsstyrelse understryker emellertid

angelägenheten av att arbetsuppgifterna på fiskeriområdet icke i alltför stor

omfattning centraliseras till det nya ämbetsverket.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj.ts proposition nr 49.

Länsstyrelsen i Jönköpings län finner det vara en angelägen uppgift att

söka åstadkomma ökad praktisk effekt av det allmännas insatser till fiskerinäringens

främjande och anser, att vad utredningen föreslagit beträffande

den organisatoriska uppbyggnaden av den statliga och statsunderstödda

verksamheten på fiskets område genomgående framstar såsom ändamålsenligt

och väl avvägt.

Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller, att utredningen såsom motiv för

en fristående fiskeristyrelse huvudsakligen anfört, att sambandet mellan

fiske och jordbruk vore lösligt och att fiskeriärendena kommit i skymundan

i förhållande till jordbruksärendena, men genmäler härtill, att detta kan

avhjälpas med en utbyggnad av fiskeribyrån.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller, bland annat, att

någon bindande motivering för en särskild fiskeristyrelse icke anförts. Enligt

länsstyrelsens mening kan tvekan råda om en självständig fiskeristyrelse

verkligen behöver komma till stånd. Länsstyrelsen tillstyrker likväl en

sådan under framhållande av den betydelse fisket — särskilt inom Göteborgs

och Bohus län — äger som en fristående näring. Länsstyrelsen understryker

emellertid, att denna tillstyrkan icke gäller en fiskeristyrelse av

den art och av de mått som utredningen föreslagit. En sådan skulle enligt

länsstyrelsens mening innebära både en för stark centralisering av fiskeriadministrationen

och en uppenbar överorganisation, som icke blott vore

onödig utan även skulle innebära en för fiskerinäringen direkt skadlig byråkratisering.

I stället borde fiskeriutövarnas egna organisationer omhändertaga

fiskets problem och statens ingripande överhuvud icke ske, där

organisationerna själva kunde lösa föreliggande frågor. En decentraliserad

administration, som lättare och bättre kunde taga hänsyn till de olika

lokala förhållandena och få nära kontakt med fiskeriorganisationerna, vore

avgjort att föredraga framför en stark centralorganisation. Länsstyrelsen

tillstyrker sålunda en särskild fiskeristyrelse men av väsentligt mindre omfång

än den av utredningen föreslagna.

Länsstyrelsen anför härefter, att utredningen icke synes ha ägnat någon

uppmärksamhet åt en sådan fråga som fiskeristyrelsens förläggningsort.

Lösbrytes fiskeristyrelsen från lantbruksstyrelsen, upphäves den grund som

hittills motiverat den centrala fiskeriadministrationens bundenhet vid Stockholm.

Den dominerande ställning som västkustfisket intager i förhållande

till andra fisken inom riket och den centralpunkt för fiske, fiskhandel och

fiskindustri som Göteborg utgör, synes länsstyrelsen utgöra fullgiltig anledning

att förlägga fiskeristyrelsen dit. Länsstyrelsen erinrar också om att

i Norge motsvarande ämbetsverk är förlagt till Bergen, som där i fiskerihänseende

intager en ställning likartad med Göteborgs.

Förslaget att fiskeristyrelsen skulle förläggas till Göteborg framföres även

av länsstyrelsen i Skaraborgs län och av Svenska västkustfiskarnas centralförbund.

Detta förbund anser att fiskeristyrelsens förläggning till Göteborg

är eu förutsättning för alt den skall kunna bliva till den nytta utredningen

åsyftat. Fiskets beslutande myndighet måste nämligen hålla så god kontakt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 49.

som möjligt med näringen och dess utövare på grund av fiskets struktur

med många osäkra och oberäkneliga faktorer och osäkerhetsmoment.

De fiskare- och fiskhandelsorganisationer som yttrat sig över utredningen

tillstyrka med få undantag förslaget om inrättande av en fiskeristyrelse.

Även Svenska fiskevårdsförbundet, Föreningen statens fiskeritjänstemän

och Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän tillstyrka förslaget.

Svenska västkustfiskarnas centralförbund anser, att fiskerinäringen bör

erhålla en fullt självständig ställning i administrativt avseende och att förslaget

i princip kan på det livligaste tillstyrkas.

Svenska fiskhandelsförbundet anser ej fisket vara av den storleksordning

att handhavandet av dess frågor skulle erfordra upprättandet av ett särskilt

ämbetsverk. För handelns del ha enligt förbundets uppfattning ej

försports några olägenheter med de nuvarande förhållandena. Förbundet

framhåller vidare, att det måste betraktas som en brist i förslaget, att den

av 1945 års fiskeriutredning ifrågasatta rådgivande nämnden icke upptagits

i utredningens förslag. Det skulle enligt förbundet varit av den största

betydelse för hela näringen, att representanter för dess olika grenar fått

möjligheter att med den föreslagna fiskeristyrelsen diskutera näringens problem.

Sistnämnda synpunkter delas av Sveriges ångtrålareförening, som tillstyrker

det framlagda förslaget till central fiskeristyrelse under förutsättning

att styrelsen kompletteras med ett fiskeriråd i någon form.

Enligt Sveriges grossistförbunds och Sveriges färskfiskgrossisters riksförbunds

uppfattning kan definitiv ståndpunkt till frågan om central fiskeristyrelse

icke tagas förrän 1945 års fiskeriutrednings utredningar och förslag

kompletterats och reviderats bl. a. under beaktande av förbundens förslag

att söka finna förenklade former för det statliga stödet åt fiskerinäringen.

Sveriges köpmannaförbund och de handelskammare, som avgivit yttrande

i ärendet, med undantag av handelskamrarna i Gävle samt i Västerbottens

och i Norrbottens län avstyrka förslaget.

Angående utredningens förslag att prisreglerings- in. fl. frågor

skola omhänderhavas av samma organ som i framtiden skall handha liknande

frågor för jordbrukets vidkommande äro meningarna mycket delade,

men majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig över denna fråga tillstyrker

förslaget. Flera enskilda organisationer förorda dock, att fiskeristyrelsen

skall omhänderhava dessa ärenden.

Ostkustfisk centralförening u. p. a. och Svenska ostkustfiskarnas centralförbund

anse icke de skäl bärande som utredningen anfört för en sådan

splittring av arbetsuppgifterna att ifrågavarande ärenden skulle handläggas

av ett annat organ än fiskeristyrelsen. För behandlingen av dessa ärenden

skulle enligt deras uppfattning ej krävas större utredningsapparat eller

större expertis än som i varje fall måste finnas hos fiskeristyrelsen. Ett av

skälen för att överflytta fiskeriärendena från lantbruksstyrelsen till fiskeristyrelsen

har varit, framhålla organisationerna, att dessa ärenden härigenom

skulle få en gentemot jordbruket mer fristående ställning. Utredning
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kunffl. Maj:ts proposition nr 49.

ens förslag innebär, att denna självständighet på ytterst viktiga punkter

uppgives. Uppdelningen skulle också komma att medföra egendomliga konsekvenser.

Medan sålunda frågor rörande prisreglering samt export och import

av fisk skulle handläggas av jordbrukskommissionen skulle frågor rörande

fångsternas distribution, beredning och avsättning handhavas av

fiskeristyrelsen. Dessa olika led i fråga om fiskens avsättning gripa in i

varandra, och det råder ett nära samband mellan den inhemska marknaden

å ena samt export och import å andra sidan. Även om gränsdragningen

måhända i många fall skulle komma att sakna större betydelse skulle

dock, anse organisationerna, denna uppdelning av ärendena lätt kunna fa

stora verkningar genom att skapa osäkerhet och fördröja avgöranden, bortsett

från ökat arbete och omkostnader för dem som skola handhava avsättningen

av fisken.

I huvudsak samma synpunkter anföras av Skånes fiskareförbund, Svenska

insjöfiskarenas centralförbund och Sydkustfisk, förening u. p. a.

Svenska sydkustfiskarnas centralförbund och Svenska fiskhandelsförbundet

säga sig ha svårt att inse, att en fiskeristyrelse under sådana former

att den ej skulle handhava ifrågavarande uppgifter kunde ha så stor

uppgift att fylla.

Utredningens förslag om en centralisering till fiskeristyrelsen av stadgefrågor

tillstyrkes av några instanser men avstyrkes av lika många.

Som grund för avstyrkande åberopas de olikartade lokala förhållandena,

vilka kräva stor lokalkännedom. Föreningen statens fiskeritjänstemän påpekar,

att en fiskestadga kräver ett vidlyftigt förarbete och att det knappast

blir möjligt för någon tjänsteman i fiskeristyrelsen att hinna med sådana

frågor över hela landet. Då dessutom distriktstjänstemännens lokalkännedom

måste vara en värdefull tillgång, bör enligt föreningens mening fiskeristyrelsens

befattning med stadgeärenden huvudsakligen vara av granskande

eller fastställande natur.

Beträffande utredningens förslag att fiskeristyrelsen skall anställa

kontrollörer för kontroll av beredning och inläggning

av fisk ifrågasätter lantbruksstyrelsen om icke denna kontroll bör

handhavas av det prisreglerande organet i likhet med vad fallet är på jordbrukets

område.

Förslaget om en centraliserad handläggning av vissa

mål och ärenden enligt vattenlagen m. m. har avstyrkts

av det övervägande antalet instanser som upptagit frågan till behandling.

Enligt lantbrnksstyrelsens uppfattning torde det vara uteslutet att en

tjänsteman inom det centrala organet kan hinna med mer än en jämförelsevis

ringa del av de ärenden varom här är fråga. Det övervägande antalet

ärenden finge snart överlämnas till fiskeriintendenterna för yttrande på

samma sätt som hittills. Styrelsen anser också att utredningen i alltior

hög grad förbisett betydelsen av lokalkännedom för ett rätt bedömande av

ifrågavarande ärenden. Emellertid anser lantbruksstyrelsen det väl motiverat,

att fiskeriintendent, som finner speciella utredningar och undersök
2

Di hann till riksdanens protokoll 1948. 1 sand. Nr 49.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 49.

ningar erforderliga och vilka han ej har resurser att själv utföra, beredes

möjlighet att efter hänvändelse till den centrala fiskerimyndigheten få sådana

arbeten verkställda. För att så skall kunna ske svnes centralorganet

enligt lantbruksstyrelsens uppfattning böra förstärkas med en särskild befattningshavare.

Övriga instanser som avstyrka förslaget åberopa i huvudsak samma skäl

som lantbruksstyrelsen. Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

erinrar om dessa ärendens nära samhörighet med övriga fiskevårdsfrågor

och Föreningen statens fiskeritjänstemän påpekar, att det

skulle vara omöjligt för den föreslagne befattningshavaren att inställa sig

vid alla de sammanträden med vattendomstolarna där hans närvaro vore

erforderlig. Enligt föreningens åsikt bör emellertid en befattning inrättas

för övervakning och kontroll av att utfärdade bestämmelser i dessa frågor

iakttagas.

Svenska vattenkraftföreningen tillstyrker utredningens förslag såsom ändamålsenligt

åtminstone i mer omfattande ärenden och ärenden av principiell

natur. I ärenden som kunde behandlas mer rutinmässigt borde däremot

intendenterna i regel avge yttrande.

Utredningens förslag angående fiskeristyrelsens befattning

med kronans fiskevatten tillstyrkes i oförändrat skick eller med

vissa ändringar i flertalet av de yttranden som behandlat frågan. De skäl

som åberopas mot utredningens förslag äro i huvudsak desamma som åberopas

mot förslaget att fiskeristyrelsen skall taga befattning med mål och

ärenden enligt vattenlagen. Det framhålles sålunda att ärenden rörande kronans

fiskevatten äro av lokal karaktär och därför böra handläggas av lokala

myndigheter.

Lantbruksstyrelsen påpekar, att 90 å 95 procent av kronans vatten ligga

inom de fyra nordligaste länen, varför det vore synnerligen olämpligt om

dessa vatten skulle administreras från ett ämbetsverk i Stockholm. Härtill

kommer, att sociala hänsyn i stor utsträckning måste tagas vid dispositionen

av vattnen, vilket är ytterligare ett skäl för lokal behandling av sådana

ärenden. Styrelsen föreslår, att det antingen inrättas en intendentstjänst

för kronans vatten eller också, vilket styrelsen anser bättre, att intendenterna

förvalta vattnen och att de två norrländska fiskeriintendentsdistrikten

uppdelas på tre.

Domänstyrelsen framhåller, att förvaltningen av de till statens domäner

hörande fiskevattnen så intimt sammanhänger med förvaltningen av styrelsens

fastigheter i övrigt, att den icke utan stora olägenheter och merkostnader

kan överlämnas åt annan myndighet. Styrelsen anser emellertid,

att tillräckliga arbetsuppgifter skulle föreligga för den föreslagne tjänstemannen

dels såsom samordnande i gemensamma frågor rörande kronovattnens

utnyttjande och vård och dels såsom rådgivande i fråga om

skötseln av fiskevattnen å renbetesfjällen och ovan odlingsgränsen. För

dessa vattens förvaltning finnes nämligen icke samma genomförda lokalorganisation

som för de av styrelsen förvaltade vattnen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

19

Emot den föreslagna organisationen av fiskeristyrelsen

ha vissa principiella invändningar gjorts. Fiskeriintendenten i västerhavets

distrikt med vilken länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län instämmer samt

länsstyrelsen i Hallands län förorda sålunda en fiskeristyrelse av väsentligt

mindre omfattning än den av utredningen föreslagna.

Fiskeriintendenten i västerhavets distrikt och flera andra remissinstanser

anmärka på den uppdelning av ärendena mellan byråerna som utredningen

föreslagit och förorda, att uppdelningen sker allteftersom ärendena äro att

hänföra till söt- eller saltvattensfisket. Intendenten anför som exempel på

olämpligheten av den föreslagna uppdelningen, att frågor rörande maskstorleken

i redskap för havsfiske och minimimått på havsfisk skulle komma

att handläggas av den sötvattensbetonade fiskevårds- och fiskerättsbyrån.

Svenska insjöfiskarnas centralförbund förklarar sig icke hysa några sympatier

för att insjöfiskets ekonomiska problem skola handhavas av en byrå

som fiske- och handelsbyrån, där saltvattensintressena intaga en dominerande

ställning.

Sveriges ångtrålareförening och ytterligare några enskilda organisationer,

vilka föreslå, att prisregleringsfrågor skola handhavas av fiskeristyrelsen,

förorda, att denna kompletteras med ett rådgivande organ, sammansatt av

representanter för fiskerinäringen, och samma åsikt uttalas av minoriteten

i statens livsmedelskommission.

I övrigt framställas ändringsförslag beträffande vissa befattningar liksom

också beträffande den föreslagna löneplaceringen.

Vad först angår den föreslagna överdirektörsbefattningen anser statskontoret

skäl ej föreligga att hålla möjligheten öppen till personbyte och föreslår,

att befattningen hänföres till löneplan B med placering i 2 lönegraden

(Co 14). Allmänna lönenämnden finner det kunna övervägas, om icke en

lönegradsplacering i C 9 (Cp 15) kunde vara tillfyllest för befattningen.

Eftersom den föreslagna administrativa byrån skall förestås av en tjänsteman

i blott byrådirektörs ställning, bör den enligt statskontoret icke lämpligen

benämnas byrå. Allmänna lönenämnden anser sig icke kunna tillstyrka,

att en administrativ byrå inrättas, utan föreslår att ett särskilt kansli,

direkt underställt verkschefen, inrättas med en förste byråsekreterare i 26

(29) lönegraden såsom föreståndare. Därjämte bör förslagsvis 2 500 kronor

om året anslås till avlöning åt juridiskt biträde. Helt motsatt uppfattning

uttalas av lantbruksstyrelsen, som anser det vara av synnerligen stor vikt,

att chefen för den administrativa byrån är en verkligt dugande kraft. Då

fiskeriärendena i stor utsträckning kräva medverkan av styrelsens administrativt

skolade krafter och särskilt av chefen för administrativa byrån,

anser styrelsen väl motiverat, att även chefen för denna byrå, som tillika

skall handhava verkets kamerala uppgifter och personalärenden in. in., gives

ställning såsom byråchef.

Som en följd av att lantbruksstyrelsen ej anser någon särskild befattningshavare

inom fiskeristyrelsen böra handlägga frågor angående kronans

fiskevatten, bör enligt styrelsens åsikt den av utredningen föreslagna byrådirektörsbefattningen

i lönegrad Eo 26 (Ce 29) utgå. Däremot anser lant
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mai:ts proposition nr 49.

bruksstyrelsen, att i fiskeristyrelsen bör finnas en särskild befattningshavare

med samma kompetens som fiskeriintendent, som skall bistå med särskilda

undersökningar och utredningar i vissa svårare ärenden enligt vattenlagen.

Denne befattningshavare, som tillika kunde komma att utgöra

en allmän förstärkning av personalen hos fiskeristyrelsen, borde enligt lantbruksstyrelsens

åsikt vara byrådirektör och placeras i lönegraden A 27

(Ca 30). Denne borde även kunna påläggas de arbetsuppgifter som utredningen

avsett åt byråinspektören i lönegraden A 24 (Ca 27), och den sistnämnde

skulle sålunda enligt lantbruksstyrelsens förslag kunna undvaras.

Vidare finner sig lantbruksstyrelsen, som avstyrkt utredningens förslag, att

marknadsundersökningar skola bedrivas av fiskeristyrelsen, icke övertygad

om behövligheten av den utav utredningen föreslagna byrådirektör stjänsten

på fiske- och handelsbyrån. Denna tjänst borde i stället sammanslås

med den föreslagna byråinspektör stjänsten i lönegraden A 24 (Ca 27) till

en byrådirektör stjänst i lönegraden A 27 (Ca 30). Till följd av dessa inskränkningar

anser lantbruksstyrelsen även att antalet kontorsbiträden kan

minskas till ett. Lantbruksstyrelsen påpekar, att den av utredningen föreslagna

ökningen av antalet aspiranter kommer att bereda avsevärt större

möjligheter till kvalificerad biträdeshjälp inom fiskeristyrelsen.

Statskontoret föreslår, att de två byrådirektörsbefattningarna för ärenden

enligt vattenlagen och fiskets avsättningsförhållanden under benämningen

förste byråinspektörer placeras i lönegraden A 2G (Ca 29).

Jämväl byrådirektörsbefattningen för kronans fiskevatten, vilken utredningen

föreslagit placerad i lönegraden Eo 26 (Ce 29), bör enligt statskontoret

tills vidare och i avbidan på erfarenheter angående arbetsuppgifternas

omfattning och natur hänföras till högst lönegraden Eo 24 (Ce 27) — om

befattningen överhuvud skall tillsättas.

Allmänna lönenämnden förordar, att de av utredningen föreslagna byrådirektörsbefattningarna

i lönegraden A 28 (Ca 31) tills vidare och i avbidan

på närmare erfarenheter inplaceras i 26 (29) lönegraden.

Beträffande de föreslagna två befattningarna såsom byråinspektörer i lönegraden

A 24 (Ca 27) saknas enligt statskontorets mening skäl för högre

placering än såsom byråassistenter i 21 (24) lönegraden.

För registrators- och kassagöromål, vartill utredningen föreslagit en befattning

i lönegraden A 14 (Ca 18), är det enligt statskontorets åsikt tillräckligt

med en befattning såsom kansliskrivare i lönegraden All (Ca 15), medan

allmänna lönenämnden icke har något att invända mot utredningens

förslag i detta hänseende. Lönenämnden framhåller slutligen, att expeditionsvakttjänsten

enligt tillämpade lönesättningsregler bör uppflyttas från

föreslagna lönegraden A 5 (Ca 9) till lönegraden A 6 (Ca 10).

Föredraganden.

Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen har frågan om inrättandet

av ett fristående centralt organ för främjande av fiskerinäringen och

för handläggning av härmed sammanhängande ärenden varit aktuell vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

olika tillfällen. Fiskerinäringen har med åren erhållit en allt starkare utveckling,

och dess betydelse för folkförsörjningen har ökat. Detta framstod

med särskild tydlighet under de senaste krigsåren med de härunder

föreliggande importsvårigheterna. Delvis som en följd av denna utveckling

erfordras en utbyggnad av fiskeribyrån för att fiskeriärendena skola kunna

på ett tillfredsställande sätt handläggas där.

Det svenska fisket utgöres dels av havs- och kustfiske och dels av insjöfiske.

Strukturen på dessa fisken är mycket olika; det förra sysselsätter

huvudsakligen yrkesfiskare och bedrives med större båtar och värdefullare

fångstredskap, medan det senare huvudsakligen bedrives i mindre skala såsom

binärings- och husbehovsfiske. Insjöfisket liksom en stor del av kustfisket

i Östersjön är naturligt anknutet till jordbruket genom att rätten till

detta fiske är nära förbunden med äganderätten till jorden. För detta fiskes

vidkommande vore därför en fortsatt anknytning av den centrala förvaltningen

till lantbruksstyrelsen naturlig. I åtskilliga remissyttranden har ju

också denna samhörighet betonats.

Å andra sidan har med skärpa framhållits av åtskilliga remissinstanser

och framför allt sådana med anknytning till havsfisket, att denna näringsgren

är så självständig i förhållande till jordbruket att icke några skäl

kunna åberopas för att den organisatoriskt skall sammanföras med detta.

Dessa instanser påpeka också det olämpliga i att ärenden rörande fisket

skola handläggas av lantbruksstyrelsen, vars ledamöter i allmänhet utses

med hänsyn till jordbruket och där fisket därför måste komma att

intaga en undanskymd ställning. Sistnämnda synpunkter synas mig böra

tillmätas viss betydelse. Onekligen förhåller det sig sa, att den del av fisket

som här i landet bedrives av yrkesmän kan sägas vara i huvudsak fristående

från jordbruket i vad avser äganderättsförhållandena. Denna del av

fisket utgör också en så stor och betydelsefull del av hela näringen, att det

med hänsyn till dess intressen kan anses väl motiverat, att fisket erhåller

ett eget centralt organ, som helt kan ägna sig åt att tillvarataga dess intressen

och vars ledamöter utses med uteslutande hänsyn till fisket.

Farhågor ha uttalats för att fisket genom en sådan åtgärd skulle i alltför

hög grad komma att bli centraldirigerat, i synnerhet som de lokala förhållandena

med deras olika problem närmast skulle peka mot en utökning

av den lokala administrationen och en minskning av den centrala. Någon

väsentligt ökad central handläggning av fiskeriärenden skulle enligt min

uppfattning icke vara till gagn för näringen. Av denna anledning har jag

också ansett vissa modifikationer böra vidtagas i de av 1946 års utredning

angående central fiskeristyrelse framlagda förslagen. Härigenom vinnes

också att kostnaderna för inrättande av en särskild styrelse för fiskefrågornas

handhavande kunna hållas inom en mera begränsad ram.

Tillskapandet av eu särskild fiskeristyrelse kommer givetvis ändock att

medföra vissa merkostnader. Som förut sagts torde det emellertid icke vara

möjligt att utan en väsentlig utbyggnad av fiskeribyrån på ett tillfredsställande

sätt handlägga fiskeriärendena inom lantbruksstyrelsen. De merkostnader

som då uppkomma hänföra sig huvudsakligen till den administra
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 49.

tiva byrån, och dessa kostnader torde icke bliva så stora att de ej komma

att uppvägas av de väsentliga fördelar för fiskerinäringen, som skulle följa

med att den erhölle ett fristående administrativt organ.

Emellertid tillkommer ytterligare en viktig omständighet som talar för

nödvändigheten av att inrätta en sådan styrelse. I enlighet med beslut av

1947 års riksdag angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

kommer det centrala förvaltningsorganet på jordbrukets område att ställas

inför delvis nya och i varje fall mera omfattande uppgifter i framtiden,

vilket torde komma att erfordra vissa organisatoriska omläggningar och

förändringar. Chefen för jordbruksdepartementet har sålunda för avsikt

att inom kort hemställa, att Kungl. Maj :t måtte framlägga förslag till riksdagen

angående omorganisation av lantbruksstyrelsen, innebärande bland

annat en sammanslagning av lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen.

Därest detta förslag bifalles skulle lantbruksstyrelsen komma att utvidgas

i sådan omfattning att det torde bliva nödvändigt för undvikande av en alltför

stor och tyngande organisation, att därur söka utbryta de ärenden, som

ej med nödvändighet måste hänföras dit. Det vore också att befara, att

fiskeriärendena i en sådan styrelse skulle komma att intaga en tämligen

undanskymd plats. Såväl ur lantbruksstyrelsens som ur fiskerinäringens

synpunkt torde det under sådana förhållanden vara nödvändigt att upprätta

en särskild central administration för fiskeriärenden. Ämbetsverket

torde med hänsyn till att jag i det följande kommer att förorda att försöksväsendet

på fiskets område anknytes härtill böra benämnas fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök. I första hand synas de uppgifter som för

närvarande åvila lantbruksstyrelsens fiskeribyrå böra överföras till detta

verk. Härjämte torde på fiskeristyrelsen böra ankomma vissa ytterligare

arbetsuppgifter av produktions- och avsättningsbefrämjande art samt ärenden

sammanhängande bland annat med yrkesutbildningen och utbildningen

av fiskeritjänstemän. Vidare torde försöks- och forskningsverksamheten

på fiskets område samt de uppgifter som för närvarande åligga fisketillsynsmyndigheten

böra hänföras dit. Till sistnämnda frågor torde jag

få återkomma i det följande.

På i huvudsak de av utredningen anförda skälen synes det mig däremot

lämpligast att prisregleringsfrågor, frågor rörande auktorisation av fiskförsäljningsföreningar

och försäljning av fisk samt frågor rörande export och

import av fisk även i fortsättningen handläggas av samma organ som

handhar motsvarande ärenden beträffande jordbrukets produkter. En viss

splittring vid behandlingen av fiskeriärenden kan visserligen icke undgås

genom en sådan uppdelning av desamma, men de nackdelar som därvid

uppkomma torde väsentligt övervägas av fördelarna med en sådan

anordning och kunna ju i varje fall icke bliva större för fiskets del än

för jordbrukets. Om fiskeristyrelsen skulle handhava dessa frågor skulle

en väsentlig utökning av dess personal vara ofrånkomlig, och åtskilliga

befattningshavare skulle ha att ombesörja samma frågor som personalen

i jordbrukskommissionen. Härvid skulle uppstå en dubbelorganisation,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

vars fördelar säkerligen icke skulle motsvara de ökade kostnaderna. De

farhågor som uttalats för att den frihet för fiskerinäringen i förhållande

till jordbruket som åsyftats med inrättandet av fiskeristyrelsen skulle gå

förlorad om prisreglerings- och andra härmed sammanhängande ärenden

jämväl i framtiden handlades i den ordning som nu sker, det vill säga

av det organ som handhar jordbrukets prisregleringar, synas mig vara i viss

mån överdrivna och torde i varje fall icke vinna stöd av hittillsvarande

erfarenheter. Såsom föreslagits av utredningen torde man emellertid böra

förutsätta, att jordbruksorganets verksamhet i vad avser fisk bedrives i

nära samarbete med fiskeristyrelsen. Det torde jämväl böra övervägas, att

i det organ, som enligt 1947 års riksdags beslut om riktlinjerna för den

framtida jordbrukspolitiken skall träda i livsmedelskommissionens ställe,

bereda representation för fisket.

Ehuru såsom förut framhållits fiskeristyrelsens verksamhet torde bliva

i huvudsak inriktad på åtgärder av produktionsbefrämjande natur och till

stöd för fiskarebefolkningen i dess yrkesutövning, synes lämpligt att även

sådana frågor rörande avsättning och marknadsförhållanden, vilka icke

kunna hänföras till prisregleringarna, få ankomma på fiskeristyrelsen. Tvivelsutan

föreligga härvidlag betydelsefulla uppgifter. I detta sammanhang

må det vara tillfyllest att peka på betydelsen av en effektiv konsumentupplysning

och förbättrade distributionsförhållanden för en ökning av avsättningsmöjligheterna

i framtiden. De praktiska åtgärder som i detta syfte

kunna ifrågakomma torde visserligen i fortsättningen som hittills komma

att ombesörjas av näringsutövarnas egna organisationer. Den statliga

medverkan som kan komma att erfordras synes dock lämpligen kunna förmedlas

av fiskeristyrelsen.

Bland de nya uppgifter som ifrågasatts böra anförtros fiskeristyrelsen

må till en början erinras om utfärdandet av stadgar för fiskevårdsföreningar.

Många skäl synas mig tala emot en sådan centralisering. De lokala förhållandena

kräva olika åtgärder i skilda delar av landet och ibland även

på olika platser inom samma län. Med hänsyn härtill synes mig en till

fiskeristyrelsen genomförd centralisering av stadgefrågor föga lämplig. Utarbetandet

av dylika stadgar fordrar nämligen kännedom om de olika åtgärder

som krävas i de såväl till läge som beskaffenhet vitt skilda fiskevattnen

i landet och oinbesörjes därför lämpligast av de lokala fiskeriorganen.

Emellertid bör fiskeristyrelsen givetvis lämna råd och anvisningar

i fall då så erfordras.

Utredningen har ansett att fiskeristyrelsen bör handhava de åtgärder som

kunna komma att vidtagas för kontroll över beredning och inläggning av

fisk. Såsom jag vid anmälan denna dag av förslag angående stödåtgärder

för fisket framhållit torde frågan om införande av dylik kontroll böra ytterligare

övervägas. I avvaktan härpå synes definitiv ställning ej heller böra

tagas till spörsmålet huruvida fiskeristyrelsen eller annan myndighet lämpligen

bör omhänderhava sagda kontroll, även om övervägande skäl torde tala

för det första alternativet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

Den av här berörda utredning föreslagna centraliseringen till fislceristyrelsen

av yttranden i mål och ärenden enligt vattenlagen har mött kritik

i de däröver avgivna yttrandena. Det synes mig också lämpligast att dessa

frågor i fortsättningen liksom hittills handhavas av fiskeriintendenterna.

Härför talar framför allt den större lokalkännedom, som dessa tjänstemän

besitta, och möjligheten för dem att lättare kunna verkställa besiktning på

platsen. Det torde ej heller vara möjligt för en befattningshavare inom

fiskeristyrelsen att medhinna alla de utredningar som erfordras i dessa

frågor eller att deltaga i alla sammanträden med vattendomstolar då dessa

frågor handläggas. Några svårigheter för fiskeristyrelsen att giva intendenterna

del av vunna rön på det område som här avses synas icke föreligga.

Fiskeristyrelsen bör kunna låta utarbeta normer för beräkning av båtnad,

skada o. dyl., så att enhetliga principer kunna iakttagas vid avgivandet

av yttranden. Hinder torde icke möta att, som för närvarande sker i viss

utsträckning, annan tjänsteman än fiskeriintendent förordnas att i större

mål och i ärenden av principiell natur avgiva yttranden. Skulle det visa sig

att dessa ärenden i framtiden skulle få sådan omfattning, att en särskild

tjänst kunde behöva inrättas härför, torde denna fråga få upptagas till förnyat

övervägande.

Utredningen har vidare föreslagit, att inom fiskeristyrelsen skulle tillsättas

en befattning, vars innehavare skulle utöva rådgivande verksamhet vid

olika myndigheters förvaltning av kronans fiskevatten. Denna verksamhet

ombesörjes till övervägande del av domänstyrelsen, som för närvarande har

en särskild fiskerikonsulent anställd. Då någon olägenhet av denna ordning

hittills icke förmärkts, synes mig anledning saknas att ändra på detta förhållande.

Jag finner mig under dessa omständigheter icke kunna tillstyrka

att en särskild befattning för kronans fiskevatten inrättas i fiskeristyrelsen.

I likhet med utredningen anser jag icke erforderligt, att fiskeristyrelsen

utrustas med ett råd, bestående av representanter för olika grenar av fiskerinäringen.

Emellertid torde en mera intim kontakt böra upprätthållas

mellan fiskeristyrelsen och fiskerinäringens utövare än vad som skulle bliva

fallet, om denna kontakt skulle upprätthållas uteslutande genom remisser

till de olika organisationerna i speciella frågor eller genom sporadiskt

återkommande personliga överläggningar. Såsom förut antytts har jag för

avsikt att i det följande framlägga förslag om att undersöknings- och försöksverksamheten

på fiskets område skall underställas fiskeristyrelsen.

Bland annat med hänsyn härtill synes det mig lämpligt, att fiskeristyrelsen

organiseras såsom ett styrelseverk i likhet med exempelvis skogsstyrelsen,

och att däri vid sidan av överdirektören, vilken utövar ledningen av

styrelsen, ingå fyra av Kungl. Maj :t förordnade representanter med sakkunskap

på de skilda områden, som styrelsens verksamhet kommer att beröra.

Genom en sådan organisation skulle de administrativa tjänstemännen

få tillfälle till mera regelbundna överläggningar med yrkesutövarnas

representanter, och dessa skulle beredas möjlighet att i fastare reglerad

form framföra sina önskemål och förslag. Som ledamöter av styrelsen tor
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

de, jämte överdirektören, böra ingå tre representanter för fiskarebefolkningen

och en för fiskhandeln.

En stor del av fiskeristyrelsens arbetsuppgifter kommer med nödvändighet

att avse rent administrativa frågor, vid vilkas avgörande representanter

för de olika verksamhetsområdena icke synas ha någon funktion att

fylla. Dessa böra i huvudsak endast deltaga i ärenden av större betydelse,

särskilt författnings- och anslagsfrågor, viktigare organisationsfrågor samt

principiella ståndspunktstaganden beträffande fisket. Avgörandet av andra

frågor synes därför böra ankomma pa verkschefen efter föredragning av

cheferna för styrelsens byråer.

Då det är av vikt att såsom chef för fiskeristyrelsen kunna förvärva tillräckligt

kvalificerad person torde chefen böra givas ställning såsom överdirektör

med förordnande på viss tid, som regel sex år. I lönehänseende

torde tjänsten i överensstämmelse med vad de sakkunniga förordat böra

placeras i lönegraden Cp 17.

Som framgår av vad jag tidigare anfört är det icke min uppfattning, att

fiskeristyrelsen skall handhava alla de ärenden utredningen avsett. På

grund härav och på grund av att rådande förhållanden tvinga till den

största återhållsamhet med statens utgifter, har jag i görligaste mån sökt

reducera antalet befattningshavare hos styrelsen. Härtill har också bidragit

en önskan att icke i alltför hög grad centralisera handläggningen av

fiskeriärenden. Med hänsyn till arten och omfånget av de arbetsuppgifter,

som i fortsättningen komma att åvila fiskeristyrelsen, torde dock en uppdelning

på byråer bliva ofrånkomlig.

Beträffande arbetsfördelningen inom styrelsen har utredningen såsom

tidigare framhållits förordat vissa ändringar i nu gällande ordning inom

lantbruksstyrelsens fiskeribyrå i syfte att åstadkomma en naturligare uppdelning

åv ärendena. Givetvis kunna skäl anföras både för och mot såväl

den nuvarande uppdelningen som den av utredningen föreslagna uppdelningen

på en byrå för fiskevårds- och fiskerättsärenden och en för fiskeoch

handelsfrågor. Emellertid synes mig den bästa lösningen vara att bibehålla

den nuvarande fördelningen på en byrå för sötvattensfisk- och en

för saltvattensfiskärenden. Den närmare fördelningen av ärendena mellan

de båda byråerna torde böra lämnas i instruktionen för fiskeristyrelsen,

därvid i görligaste mån bör tillses, att ärenden av samma slag komma att

handläggas på samma byrå, oavsett om de äro att hänföra till sötvattenseller

saltvattensfisket. Första byrån synes i enlighet med vad jag sålunda

föreslagit böra benämnas byrån för saltvattensfisket och andra byrån byrån

för sötvatlensfisket.

Å vardera av de två nu nämnda fackbyråerna torde böra finnas en byråchef

i lönegraden Ca 33. För byråcheferna böra gälla de av utredningen föreslagna

kompetenskraven, nämligen att ha fullgjort vad som är föreskrivet

för kompetens till fiskeriintendentstjänst samt att under minst tem

år ha tjänstgjort å sådan befattning eller ock annorledes förvärvat omfattande

praktisk erfarenhet i de ämnen som tillhöra fiskeriintendenternas

verksamhet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 49.

Utöver byråcheferna torde å vardera fackbyrån vidare böra finnas en

byråinspektör i lönegraden Ce 27 för kvalificerat arbetsbiträde och för mera

självständig handläggning av förekommande ärenden. Då, såsom framgår

av mina förslag i det följande, jag i nuvarande läge icke anser mig

kunna förorda en särskild undersöknings- och försöksanstalt för östersjöfisket,

torde böra uppdragas åt byråinspektören å byrån för saltvattensfisket

att tills vidare leda de undersökningar som bedrivas genom fartyget

Eystrasalt. För dessa byråinspektörer torde böra gälla samma kompetensfordringar

som för fiskeriintendenter.

Därjämte torde å en var av byråerna böra anställas ett kontorsbiträde.

Jamte de två fackbyråerna förslås en administrativ byrå inom fiskeristyrelsen

skola inrättas. De rättsliga frågorna rörande fisket kunna mången

gang vara mycket besvärliga och fiskeriärendena kräva i stor utsträckning

medverkan av juridiskt-administrativt skolade krafter. Med hänsyn till

de kamerala ärenden och personalärenden, som kunna uppkomma, svnes

det mig ofrånkomligt, att en administrativ byrå inrättas. Härtill kommer,

att riksdagens revisorer i sin berättelse föreslagit årets riksdag, att förvaltningen

av industriens fiskeavgifter skall handhavas av den centrala

fiskei imyndigheten. Om detta förslag skulle bifallas, kommer fiskeristyrelsen

att påläggas ytterligare arbetsuppgifter, vilka i huvudsak komma att

åvila den administrativa byrån.

Ä administrativa byrån synes böra placeras såsom chef en byrådirektör

i lönegraden Ce 31. Desutom bör å administrativa byrån anställas en byråsekreterare

i lönegraden Ce 24 och en amanuens. För registrators- och

kassagöromål torde det vara tillräckligt att inrätta en kansliskrivartjänst

i lönegraden Ce 15. Dessutom bör finnas ett kanslibiträde i lönegraden Ce

11, ett kontorsbiträde och en expeditionsvakt, vilken enligt tillämpade lönesättningsregler

torde böra placeras i lönegraden Ce 10 i stället för av utredningen

föreslagna Ce 9. Något vaktbiträde torde tills vidare icke vara erforderligt.

För de arbetsuppgifter som i samband med fisketillsynsmyndighetens

inordnande i styrelsen komma att åvila styrelsen torde böra inrättas en

särskild avdelning med i huvudsak den personaluppsättning som för närvarande

finnes hos tillsynsmyndigheten. Jag torde emellertid senare få

återkomma till denna fråga.

Jag torde slutligen i detta sammanhang få ingå på frågan om platsen

för den föreslagna fiskeristyrelsens förläggning. I vissa yttranden har Göteborg

förordats såsom lämplig förläggningsort. Enligt min uppfattning

kan man emellertid icke bortse från att Göteborgs läge med hänsyn till

öster sjöfisket och större delen av insjöfisket är mindre lämpligt än Stockholms.

Enligt föreliggande förslag komma vidare en icke oväsentlig grupp

av ärenden rörande fisket, nämligen prisreglerings- och därmed sammanhängande

frågor, att handläggas av ett annat organ, som kommer att ha

sitt säte i Stockholm. Vidare avses, att statistiken rörande fisket även i

fortsättningen skall omhänderhavas av statistiska centralbyrån. En nära

kontakt mellan fiskeristyrelsen och dessa två institutioner torde vara önsk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

värd för att icke säga nödvändig för att fiskeristyrelsen skall kunna på

ett tillfredsställande sätt fullgöra sina uppgifter. Man kan ej heller bortse

från fördelarna av nära kontakt med övriga myndigheter och institutioner

i Stockholm. Jag finner sålunda övervägande skäl tala för att fiskeristyrelsen

förlägges till sistnämnda stad.

Genomförandet av förslaget om inrättande av en fiskeristyrelse och inordnande

av fisketillsynsmyndigheten i denna förutsätter vissa ändringar

i vattenlagen m. fl. författningar. Denna fråga torde i annat sammanhang

få anmälas av chefen för justitiedepartementet.

II. Den lokala administrationen.

Nuvarande förhållanden.

Den lokala verksamheten på fiskets område inom länen utövas med undantag

för Göteborgs och Bohus län av hushållningssällskapen med biträde

och i viss utsträckning under uppsikt av de statliga fiskeriintendenterna.

Verksamhetsområdena sammanfalla i stort sett med länsområdena. För

verksamheten åtnjuta sällskapen statsunderstöd. Sällskapens fiskeriuppgifter

handhavas i regel av särskilda fiskerinämnder eller motsvarande organ

samt av anställda fiskeritjänstemän.

Ledamöterna i fiskerinämnderna utses i regel av sällskapens förvaltningsutskott.

Därjämte är fislceriintendenten självskriven ledamot av

nämnden men utan rätt att deltaga i besluten. I vissa fall ha intendenterna

av förvaltningsutskottet utsetts till ledamöter av fiskerinämnder och deltaga

då även i besluten. På många håll äro även länsfiskeritjänstemännen

ledamöter av nämnderna eller i varje fall närvarande vid dess sammanträden,

i regel såsom föredragande.

Statsbidrag till sällskapens verksamhet utgår för närvarande från det

under nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget för fiskets befrämjande

i de särskilda orterna, vilket för innevarande budgetår är upptaget

med 125 000 kronor. Därav är ett belopp av 76 500 kronor avsett för avlöning

av 33 fiskeritjänstemän och till deras resor i tjänsten. I årets statsverksproposition

(nionde huvudtiteln, punkt 54) har förordats, att statsbidragen

till nämnda tjänstemäns avlöningar och resor från och med nasta

budgetår helt skola bestridas från anslagen till hushållningssällskapen.

Den rent statliga administrativa organisationen omfattar sju fiskeriintendenter

med särskilda distrikt. Riket indelas beträffande fisket efter sötoch

bräckvattensfisk i fem distrikt (söt- och bräclcvattensdistrikten) samt

beträffande fisket efter egentliga havsfiskar jämte fisket efter ål vid kusterna

och i havet i två distrikt (kust- och havsdistrikten).

Utredningen.

Enligt utredningens uppfattning är den nuvarande lokala administrativa

områdesindelningen icke fullt lämplig ur fiskets synpunkt. Utredningen

förmenar, att för sötvattensfiskct en administrativ indelning som utginge

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

från de särskilda vattenområdena eller flodområdena skulle te sig mer

naturlig än den nuvarande indelningen efter hushållningssällskap. Ett flodområde,

säger utredningen, faller ofta inom olika län och detta medför för

narvarande, att fiskevårdsarbete och tillsynsverksamhet ofta icke bedrivas

enhetligt och med hänsynstagande till förhållandena i flodsystemet i dess

helhet. Skilda stadgebestämmelser kunna också vara utfärdade för samma

område.

En administrativ indelning i enlighet med flodområdessystemet skulle

enligt utredningen medföra, att minst omkring trettio administrativa områden

skulle behöva finnas. Utredningen anser, att en sådan indelning skulle

erbjuda stora tördelar i förhållande till den nuvarande, och föreslår, att

den till att börja med, där så låter sig göra, prövas försöksvis. Vidare förordas,

att fiskeristyrelsen erhåller i uppdrag att närmare utreda frågan och

taga de initiativ till försök på området som kunna finnas påkallade.

Utredningen finner det önskvärt, att en fastare organisatorisk utbyggnad

av den statliga och statsunderstödda administrativa verksamheten på fiskets

område skapas. Här föreligger enligt utredningen en viss splittring,

vilken särskilt givit sig tillkänna genom hushållningssällskapens självständiga

befattning med fiskeriärenden. Deras verksamhet på fiskeriområdet

har enligt utredningen ofta kommit att bliva undanskymd i förhållande till

verksamheten på jordbrukets område. Vidare intaga fiskerinämnderna och

motsvarande organ en rätt osjälvständig ställning och äro i anslagsfrågor

och beträffande medelsförvaltning beroende av förvaltningsutskott och cmbud,

som utsetts med hänsyn till jordbrukets intressen. Sammansättningen

av fiskerinämnderna har också på många håll ansetts vara alltför ensidig.

Enligt utredningens uppfattning tala starka skäl för att fiskerinämnderna,

utan att direkt utbrytas ur sällskapen, så långt möjligt givas en självständig

ställning inom sällskapen med närmare anknytning till den rent

statliga administrationen, d. v. s. till fiskeriintendenterna och fiskeristyrelsen.

Utredningen föreslår därför bland annat, att fiskerinämnderna och

icke sällskapen skola stå som målsmän för åtgärderna på fiskets område,

anställa och entlediga fiskeritjänstemän samt erhålla beslutanderätt i ekonomiska

frågor och särskild medelsförvaltning. Utredningen förutsätter

även, att under fiskerinämnderna skola läggas sådana anstalter för fiskodling

m. m. vilka för närvarande disponeras av sällskapen.

Vad angår fiskerinämndernas sammansättning innebär utredningens förslag,

att fiskeristyrelsen skulle utse ordförande. Av ledamöterna skulle två

utses av sällskapets ombud eller förvaltningsutskott och två av landstinget.

Vederbörande fiskeriintendent skulle vara självskriven ledamot i fiskerinämnd

och skulle äga att i sådan egenskap få sin mening antecknad till

protokollet men icke att deltaga i besluten. Vidare skulle domänstyrelsen

äga tillsätta en ledamot av fiskerinämnd inom Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län samt vederbörande länsstyrelse en ledamot av fiskerinämnd

inom de båda sistnämnda länen.

Dessutom borde enligt utredningen fiskerinämnd vara skyldig att ställa

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

liungl. May.ts proposition nr 49.

sig till efterrättelse de föreskrifter rörande verksamheten som fiskensty
relsen

kunde finna lämpligt meddela.

Utredningen erinrar om att enligt dess förslag ärenden enligt vattenlagen

i fortsättningen skulle handhavas av fiskeristyrelsen, och framhåller, att

även större stadgefrågor i framtiden avses att handläggas av den centrala

myndigheten. Härigenom skulle fiskeriintendenterna få tid att ägna sig åt

mera rent fiskevårdande frågor. Denna omläggning av arbetsuppgifterna

anser utredningen medföra, att till en början en av de fem intendentsbefattningarna

på sötvattensområdet kan indragas. Om så sker måste gränserna

mellan distrikten ändras, och utredningen föreslår, att de nya gränserna

skola följa vattendelarna, detta särskilt med hänsyn till en eventuell

framtida reglering av de lägre administrativa enheterna för fisket till att

avse flodområden i stället för hushållningssällskapens områden.

I samband därmed föreslår utredningen även en omreglering med hansyn

till kust- och havsfisket så, att i fortsättningen allt fiske, således aven

fisket efter bräckvattensfisk, vid kusterna med undantag av kusterna i

Norrbottens och Västerbottens län hänföres till kust- och havsfiskedistrikten.

Det har nämligen enligt utredningen visat sig förenat med vissa

olägenheter i fråga om kompetensdragningen, att fisket efter bräckvattensfisk

vid kusterna varit hänfört till sötvattensdistrikten. Kustfisket inom

Norrbottens och Västerbottens län föreslås överfört till sötvattensdistriktet,

enär fisket utanför kusterna av nämnda län är av sådan natur att det

utan olägenhet kan administreras gemensamt med sötvattensfisket. Härigenom

skulle Österhavets distrikt, som sträcker sig från gränsen mot Finland

till gränsen mellan Blekinge och Kristianstads lan och visat sig alltför

tungarbetat för en intendent, i motsvarande män kunna minskas. De

nuvarande fem sötvattensdistrikten skulle uppdelas på fyra distrikt.

I fråga om löneställningen för länsfiskeritjänstemännen anser sig utredningen

icke kunna närmare angiva vilken placering som bor tillampas. Utredningen

framhåller emellertid, att den i lantbruksstyrelsens utredning

den 28 juni 1945 angående omorganisation av hushållningssällskapen föreslagna

löneställningen (A 13) synes för låg med hänsyn till de ansprak,

som numera måste ställas på dessa befattningshavare.

Yttrandena,

Utredningens förslag beträffande fiskerinämndernas frigörande från hushållningssällskapen

avstyrkes av det övervägande antalet av de remissinstanser

som upptagit denna fråga till behandling.

StatslwntorcA erinrar i sitt yttrande om de av 1944 års riksdag godkanda

riktlinjerna för hushållningssällskapens framtida verksamhet samt anfor,

att sällskapens befattning med fiskerifrämjande åtgärder med den av utredningen

föreslagna anordningen praktiskt taget komme att upphora. Huruvida

en sådan utveckling kunde anses önskvärd förefölle statskontoret

tveksamt, och ämbetsverket kunde i vart fall icke i nuvarande läge tillstyrka

utredningens förslag till nämndernas organisation.

Lantbruksstyrelsen understryker utredningens uttalande, att det ofta for
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 49.

hållit sig så, att verksamheten på fiskeriområdet kommit att hos hushållningssällskapen

bliva undanskymd av verksamheten på jordbrukets område.

Lantbruksstyrelsen kan emellertid ej finna, att det kan vara lyckligt

att tillgripa så vittgående medel som utredningen föreslagit. Styrelsen anser

sig tvärtom ha anledning befara, att fisket skulle komma i ett sämre läge

om fiskerinämnderna skulle frigöras från sällskapen, och kan därför icke

godtaga utredningens förslag.

I flera yttranden framhålles, att sällskapen ingalunda torde vara villiga

att överlämna den ekonomiska verksamheten och ansvaret i vad avser sällskapens

tiskodlingsanstalter till nämnder, i vilka sällskapen långt ifrån ha

majoritetsställning. Det anses också, att nämnderna skulle bliva alltför mycket

beroende av fiskeristyrelsen.

Utredningens förslag att landstingen skola tillsätta två ledamöter i nämnderna

väcker också kritik hos nästan alla remissinstanser. Detta ställningstagande

motiveras med att landstingen även skola utse representanter i

förvaltningsutskotten, varjämte det i vissa yttranden framhålles, att landstingen

hittills visat föga intresse för fisket.

Beträffande frågan om inrättande av fiskerinämnder för Vättern, Mälaren

och Hjälmaren anse samtliga instanser, som yttrat sig i saken, att detta

är av behovet påkallat och flera påpeka, att den nuvarande ordningen inverkar

menligt på fisket i dessa sjöar. Föreningen statens fiskeritjänstemän

anser, att en konsulent bör tillsättas för en var av sjöarna.

Vad beträffar frågan om ändring av gränserna för de distrikt som numera

omfatta hushållningsällskapens verksamhetsområden så att distrikten

skulle avse flodområden äro meningarna olika i norra och södra delen av

landet. I norra delen är man intresserad av en sådan gränsdragning och

tillstyrker alt försök göres därmed, medan man i sydligare delarna av landet

är bestämd motståndare till flodområdesindelningen. De motiv som anföras

däremot äro dels att fiskeriförhållandena i nedre delen av våra floder

och åar som regel äro helt olikartade mot förhållandena i de sjöar och sjösystem

dar floderna och åarna ha sina källor och dels de betydande olägenheter,

som skulle uppstå för distriktstjänstemännen genom att de skulle

få att göra med två eller flera länsstyrelser, lantmäterikontor och hushållningssällskap.

Den meningen uttalas också, att det är fördelaktigt för fiskodlingen

att verksamheten omfattar flera vattensystem.

Utredningens förslag att minska antalet fiskeriintendentsdistrikt möter ett

enhälligt motstånd hos det 30-tal instanser som yttrat sig i frågan. I åtskilliga

yttranden föreslås i stället, att de två norrlandsdistrikten uppdelas på

tre distrikt och att österhavets distrikt uppdelas på två.

Föreningen statens fiskeritjänstemän påpekar, att den avlastning som

skulle ske av intendenternas arbetsbörda genom att vissa ärenden överflyttades

till fiskeristyrelsen skulle komma att motverkas av en ökning av

arbetsbordan genom den föreslagna indragningen av ett intendentsdistrikt.

Man frågar sig då, säger föreningen, hur detta förslag skall kunna medföra

den intensifiering av den statliga verksamheten i fiskevårdande syfte som

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

31

utredningen talat om. Föreningen avstyrker likaledes förslaget att överföra

hela kustfisket till havsfiskeintendenterna. Olägenheterna med det nuvarade

systemet kunna anses synnerligen obetydliga och borde i stället kunna

undanröjas med klarare instruktioner angående fördelningen av de administrativa

ärendena på söt- respektive saltvattensintendenterna. Samtidigt

tillstyrker föreningen den föreslagna minskningen av Österhavets distrikt.

Föredraganden.

På förslag av Kungl. Maj :t har 1944 års riksdag uppdragit riktlinjerna

för hushållningssällskapens framtida verksamhet på fiskeriområdet, innebärande

bland annat att frågor rörande fiskets främjande jämväl framdeles

skola handhavas av sällskapen genom särskilda fiskerinämnder, med rätt

för sällskapen att, efter lantbruksstyrelsens medgivande, överlåta större eller

mindre del av sin verksamhet på ifrågavarande område på en självständig

fiskaresammanslutning i stället för en fiskerinämnd. Det av utredningen

nu framlagda förslaget beträffande fiskerinämndernas sammansättning

och inordnande under fiskeristyrelsen synes mig innebära ett avsteg från de

riktlinjer som sålunda uppdragits. Må vara att fortfarande vissa brister

på sina håll vidlåda sällskapens verksamhet till fiskerinäringens fromma,

men dessa brister torde icke motivera ett så långtgående förslag till lösgörande

från hushållningssällskapen av fiskerinämnderna som utredningen

framlagt. De flesta hushållningssällskap torde nedlägga stora kostnader och

mycket arbete till fiskets främjande och motsatsen torde höra till undantagen.

I de fall där fiskerinäringen blivit tillbakasatt, lärer rättelse kunna

vinnas med mindre ingripande åtgärder än utredningen föreslagit.

Hushållningssällskapen synas sålunda åtminstone tills vidare böra genom

särskilda fiskerinämnder handhava frågor rörande fiskets främjande, men

med rätt för sällskapen att efter fiskeristyrelsens hörande överlåta större

eller mindre del av sin verksamhet på ifrågavarande område på en självständig

fiskaresammanslutning i stället för en fiskerinämnd. Upprättandet

av en fiskerinämnd eller fiskeriärendenas överlåtande på en fiskaresammanslutning

torde dock böra vara obligatoriskt och utgöra en förutsättning

för erhållande av statsbidrag till fiskets främjande. Ledamöterna i nämnden

synas böra utses på sätt föredragande departementschefen föreslagit

i sitt uttalande vid avlåtande av propositionen i ämnet till 1944 års riksdag

(nr 172/1944). Enligt nämnda uttalande skola fiskerinämnds ledamöter

utses av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. I Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens läns nämnder skall domänstyrelsen tillsätta en ledamot,

och i en var av Västerbottens och Norrbottens läns nämnder skall ingå

en av länsstyrelsen utsedd representant för lappväsendet. I varje nämnd

skall vederbörande fiskeriintendent ingå såsom självskriven ledamot. Dessutom

torde böra föreskrivas, att vederbörande länsfiskeritjänsteman skall

vara sekreterare i nämnden. Föreskrifter synas också böra meddelas ro
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl Mai:ts proposition nr 49.

rande fiskerinämnds sammansättning, så att garantier erhållas för att yrkesfiskarena

bliva i erforderlig utsträckning representerade.

Till främjande av fisket i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren må

tillsättas särskilda nämnder, därest de hushållningssällskap som gränsa till

sjöarna så önska. I enlighet med vad lantbruksstyrelsen tidigare föreslagit

synes Kungl. Maj :t efter framställning av sällskapen kunna meddela närmare

bestämmelser angående dylika nämnder. Samma förhållande torde

böra gälla, därest hushållningssällskapen inom ett flodområde skulle vilja

på en särskild nämnd överlåta de fiskefrämjande åtgärderna beträffande ett

bestämt flodsystem. Därigenom skulle erfarenheter kunna vinnas, vilka

kunde tjäna till ledning för avgörande av frågan huruvida indelningen efter

flodområde vore för fisket lämpligare än indelningen efter hushållningssällskapens

gränser.

Redan tidigare har jag uttalat den åsikten, att fiskeriintendenterna liksom

hittills böra omhänderhava stadgefrågor och i flertalet fall avgiva yttranden

i vattenmål, som beröra fisket. Därav följer också att någon minskning

av antalet fiskeriintendentsdistrikt icke synes böra förekomma. Dock

torde gränserna för distrikten böra ändras i så måtto, att kustfisket inom

Norrbottens och Västerbottens län överföres från österhavets distrikt till

övre norra distriktet. Någon förändring i övrigt av fiskeriintendenternas

ställning torde icke böra förekomma.

Vad slutligen angår länsfiskeritjänstemännen har jag för avsikt att hos

Kungl. Maj :t hemställa om bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga

för att utreda frågan om deras utbildning. Intill dess denna fråga blivit

avgjord torde böra anstå med reglering av deras löner.

III. Undersöknings- och försöksverksamheten

på fiskets område m. m.

Nuvarande förhållanden.

För sötvattensfiskets del bedrives den statliga undersöknings- och försöksverksamheten

på fiskets område av den lantbruksstyrelsens fiskeribyrå

direkt underställda undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket

å Lovön. Föreståndare för denna anstalt är, såsom tidigare

nämnts, föredraganden på sötvattensfiskavdelningen i lantbruksstyrelsens

fiskeribyrå.

Under lantbruksstyrelsen lyda vidare statens fiskodlingsanstalter vid Älvkarleby

i Uppsala län, Borenshult i Östergötlands län, Mörrum i Blekinge

län och Kvarnbäcken i Jämtlands län, fiskeriförsöksstationen vid Kälarne

i Jämtlands län och ålyngeluppsamlingsstationen vid Trollhättan.

På havsfiskets område upprätthålles den praktiskt-vetenskapliga undersöknings-

och försöksverksamheten dels i begränsad utsträckning av lant
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

33

bruksstyrelsens fiskeribyrå genom undersökningsfartyget Eystrasalt och

dels av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen, vars verksamhet

helt bekostas av statsmedel, men som är organisatoriskt fristående i förhållande

till lantbruksstyrelsen. För undersökningarna disponerar kommissionen

i viss utsträckning undersöknings- och bevakningsfartyget för havsfiskets

behov (Skageralc), som står under inseende av länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län och även användes för andra fiskeriändamål. Efter

samråd med hydrografisk-biologiska kommissionen meddelar länsstyrelsen

föreskrifter om fartygets användning.

Den statliga undersöknings- och försöksverksamheten på fiskets område

bedrives sålunda för närvarande dels inom fiskeriadministrationen med

lantbruksstyrelsen såsom chefsmyndighet och dels av hydrografisk-biologiska

kommissionen.

Kommissionen är uppdelad på tre avdelningar, nämligen den hydrografiska,

den biologiska och den fiskeritekniska. De biologiska och fiskeritekniska

avdelningarna äro förlagda till havsfiskelaboratoriet i Lysekil och

den hydrografiska avdelningen till laboratoriet för havshydrografi å Bornö.

Beträffande den fiskeritekniska avdelningen torde avsikten vara, att

denna skall upplösas och dess arbetsuppgifter övertagas dels av det institut

för konserveringsforskning, som enligt beslut av 1946 års riksdag skall

inrättas med stöd av allmänna medel, och dels av Svenska textilforskningsinstitutet.

Utredningen.

Utredningen föreslår en utvidgning av undersöknings- och försöksverksamheten

på fiskets område, åsyftande bl. a. inrättandet av ett särskilt laboratorium

för ostkustfisket. Med hänsyn till det nära sambandet i fråga

om forskningsuppgifter och metoder in. in. mellan de olika anstalterna,

speciellt vad avser anstalterna för kust- och havsfisket, föreligger enligt utredningen

ett behov av att samordna deras verksamhet. Denna samordning

kan emellertid, hävdar utredningen, svårligen genomföras om undersökningarna

i fråga om det egentliga havsfisket fortfarande skola bedrivas

självständigt och utan direkt inflytande från fiskeristyrelsens sida. En närmare

anknytning till den centrala administrativa myndigheten är enligt utredningens

uppfattning nödvändig för att bereda denna tillfälle och möjlighet

att nära följa och i erforderlig utsträckning dirigera undersökningsoch

försöksverksamheten.

För att uppnå dessa syften föreslår utredningen dels en omorganisation

av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen och dels att fartyget

Skagerak underställes fiskeristyrelsen.

Beträffande kommissionen förutsätter utredningen, att kommissionens

fiskeritekniska avdelning kommer att upphöra. Intill dess så sker torde

emellertid medel få beräknas till avdelningens verksamhet, och denna bör

enligt utredningen stå under fiskeristyrelsens inseende.

3 Bihanq till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 49.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Kommissionens hydrografiska avdelning, vars undersökningar enligt utredningen

delvis äro mera teoretiskt lagda och utan direkt samband med

fisket, anser utredningen icke böra föras in under fiskeristyrelsen utan inordnas

under någon lämplig institution, förslagsvis Göteborgs högskola,

därvid avdelningens undersökningar närmast böra ledas av professorn i

oceanografi därstädes.

Kommissionens biologiska avdelning och havsfiskelaboratoriet i Lysekil

föreslås däremot böra underställas fiskeristyrelsen. De hydrografiska undersökningar,

som stå i direkt samband med de fiskeribiologiska undersökningarna

på havsfiskets område och erfordras för dessa, anser utredningen

i fortsättningen utan större svårighet kunna utföras vid havsfiskelaboratoriet.

Utredningen framhåller, att ett genomförande av dessa förslag skulle innebära,

att svenska hydrografisk-biologislta kommissionen icke skulle fortbestå

såsom huvudman för någon forsknings- och försöksverksamhet.

Emellertid anser utredningen ett behov föreligga av ett organ för åstadkommande

av samarbete med den vetenskapliga forskningen på angränsande

områden och för uppehållande av kontakten med yrkesfiskarna och

föreslår, att kommissionen ombildas till ett sådant organ. Dess verksamhet

borde då utsträckas till all forsknings- och försöksverksamhet på fiskets

område och skulle även främja samarbetet med den hydrografiska forskningen.

Beträffande fartyget Skagerak föreslår utredningen, att detta underställes

fiskeristyrelsen i likhet med fartyget Eystrasalt. Härigenom skulle hela

statens verksamhet till fiskets gagn samlas under en central administration

och största möjliga planmässighet vinnas på undersöknings- och försöksverksamhetens

område.

Utredningen framhåller emellertid, att Skagerak förutom för verkställande

av hydrografisk-biologiska undersökningar även användes för sillrekognosceringar,

för isbrytning och bogsering genom is, företrädesvis för

hjälp åt västkustfiskarna, samt för tillsyn och bevakning av Sveriges havsfisken.

Med hänsyn till att samtliga dessa uppgifter medföra, att fartygets

verksamhet huvudsakligen kommer att förläggas till haven västerut, bör

fartyget enligt utredningens mening i viss utsträckning administreras från

Göteborg, som fortfarande skulle vara dess stationsort. För sådant ändamål

bör fiskeristyrelsen utse ett ombud, som skall fullgöra de bestyr rörande

fartyget som icke lämpligen kunna fullgöras centralt av fiskeristyrelsen.

Enär fiskeriintendenten i västerhavets distrikt i stor utsträckning måste

befinna sig på tjänsteresor och ombudet bör vara lätt anträffbart, föreslår

utredningen, att därtill utses någon tjänsteman vid länsstyrelsen i Göteborg,

som för uppdraget skulle äga uppbära ett arvode av förslagsvis

1 000 kronor om året.

Utredningen, som anser det uppenbart, att personalen vid havsfiskelaboratoriet

i Lysekil är alldeles otillräcklig, föreslår, att denna personal utökas

med tre laboratorer, tre assistenter och ett tekniskt biträde. Av labo
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 49.

35

ratorerna skall dessutom enligt utredningens förslag en vara föreståndare

för anstalten. Vidare avses, att behovet av assistenter skall täckas med befattningshavare,

som icke äro knutna till någon särskild anstalt.

Utredningen framhåller emellertid, att dess förslag om utökning av personalen

icke kan realiseras omedelbart på grund av lokalbrist. Den föreslår

visserligen, att en tillbyggnad till laboratoriebyggnaden uppföres så

snart som möjligt. Denna har kostnadsberäknats till cirka 120 000 kronor.

Intill dess tillbyggnaden uppförts bör dock enligt utredningen så snart som

möjligt anställas två nya laboratorer, varjämte en assistent bör finnas

tillgänglig för anstaltens behov. För denna personal har utredningen räknat

med möjlighet att hyra lokaler i Lysekil. Skulle det visa sig omöjligt att

hyra lokaler anser utredningen, att nödtorftiga arbetsplatser skulle kunna

beredas de tre befattningshavarna i den nuvarande byggnaden. Denna anordning

anses motiverad av att en utökning av forskarstaben vid laboratoriet

bör komma till stånd så snart som möjligt.

Utredningen framhåller, att verksamheten vid anstalten i Lysekil kommer

att bidraga till lösandet av vissa problem av betydelse även för fisket i

Östersjön och Bottniska viken. Därutöver föreligger emellertid enligt utredningen

behov av en anstalt, som kan ägna sig åt de för ostkustfisket mera

speciella frågorna, och till vilken fartyget Eystrasalts verksamhet skulle

kunna knytas. Framför allt frågor i samband med fisket efter strömming

kunna icke lämpligen behandlas vid en till västkusten förlagd anstalt. Utredningen

föreslår därför, att en särskild anstalt inrättas för ostkusten.

Denna bör närmast utgöra en komplettering för ostkustens vidkommande

av anstalten vid västkusten och bör ha mindre omfattning än denna. Personalen

på denna anstalt föreslås skola utgöras av en föreståndare och en

laborator, båda biologer, samt ett tekniskt biträde.

För undvikande av kostnaderna för nybyggnad och administration för

en så liten anstalt föreslår utredningen, att den förlägges i anslutning till

anstalten för sötvattensfisket å Lovön, varigenom åtskilliga kostnader skulle

bliva gemensamma för de båda anstalterna. Lovöanstalten är även så belägen

vid Mälaren, att Eystrasalt kan gå upp till densamma.

Emellertid erfordras för en gemensam förläggning en utbyggnad av

Lovöanstalten. Intill dess denna kommit till stånd anser utredningen, att

endast en laborator och ett tekniskt biträde böra anställas, vilka skulle

kunna beredas erforderliga arbetslokaler inom fiskeristyrelsen.

Utredningen föreslår en utökning av personalen vid undersöknings- och

försöksanstalten för sötvattensfisket. I avvaktan på den utvidgning av lokalerna

som i samband härmed skulle bliva erforderlig böra enligt utredningens

mening en laborator utöver de två nu verksamma och två tekniska

biträden anställas.

Utredningen föreslår vidare, att för varje anstalt skall finnas en föreståndare,

vartill skulle utses någon av de vid anstalten anställda laboratorerna.

Dessa föreståndare liksom fackbyråcheferna i fiskeristyrelsen skola

äga rätt att deltaga i överläggningarna inom den ombildade svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen utan att dock vara ledamöter av denna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj:ts proposition nr 49.

Personal- och anslagsfrågor rörande de olika anstalterna böra enligt utredningen

ankomma på fiskeristyrelsen, därvid lämpligen vederbörande

föreståndare kunde inträda såsom föredragande i ärenden rörande hans

anstalt.

Beträffande lönegradsplaceringen för föreståndarna för de olika anstalterna

anser utredningen, att denna bör vara högre än för laboratorerna,

samt föreslår, att föreståndarna för havsfiskelaboratoriet i Lysekil och anstalten

för sötvattensfisket placeras i lönegrad A 29 (Ca 32). Föreståndaren

för laboratoriet för ostkustfisket anses däremot med hänsyn till denna

anstalts mindre omfattning kunna placeras i lönegrad A 28 (Ca 31). Laboratorerna

föreslås placerade i lönegrad A 27 (Ca 30).

Härjämte har i utredningen framlagts vissa förslag angående lönegradsplaceringen

för försöksanstalternas biträdespersonal.

Yttrandena.

Samtliga instanser som upptaga undersöknings- och försöksverksamheten

till behandling tillstyrka livligt en utbyggnad av denna verksamhet.

Beträffande svenska hydrografisk-biologiska kommissionens och fartyget

Skageraks ställning äro meningarna delade. Lantbruks styr ds en, statskontoret

och Föreningen statens fiskeritjänstemän tillstyrka, att kommissionen

inordnas under fiskeristyrelsen, medan länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus

län och Älvsborgs län, Hallands läns hushållningssällskap, fiskeriintendenten

i västerhavets distrikt och svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

kraftigt motsätta sig detta.

Kommissionen har i ett utförligt yttrande bemött utredningens motivering

för ett inlemmande av densamma i fiskeristyrelsen. Kommissionen

hänvisar bland annat till de synpunkter, som kommissionen framförde mot

det av 1936 års utredning förordade inordnandet av kommissionen under

en central fiskerimyndighet. Kommissionen anser dessa synpunkter fortfarande

äga aktualitet, samt anför ytterligare omständigheter, som enligt

kommissionens uppfattning tala mot utredningens förslag. Det främsta

skälet för avstyrkandet är, att det nödvändiga intima samarbetet mellan

biologisk forskning och havshydrografi, som försiggår mellan kommissionens

biologiska och hydrografiska avdelningar, skulle gå förlorat om de

båda avdelningarna skildes i organisatoriskt hänseende. Utan fortsatt intim

samverkan mellan dessa avdelningar kan Sverige enligt kommissionens

uppfattning icke fullgöra sina internationellt åtagna förpliktelser med avseende

å hydrografisk-biologiska undersökningar. Dessa internationella undersökningar

ha sådan betydelse för det svenska havsfisket, att redan denna

omständighet enligt kommissionens uppfattning borde utesluta varje tanke

på att upplösa kommissionen med dess ställning såsom det sammanhållande

organet mellan landets egna vetenskapsmän och de utländska forskarna.

Kommissionen vänder sig vidare mot utredningens uppfattning, att de

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

hydrografiska undersökningarna skulle vara mer teoretiskt lagda och utan

samband med fisket samt att sådana undersökningar, i den mån de stode

i direkt samband med de fiskeribiologiska undersökningarna på havsfiskets

område och erfordrades för dessa, skulle utan större svårighet kunna

utföras vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Kommissionen framhåller, att

även om enklare hydrografiska göromål kunna utföras å havsfiskelaboratoriet,

tydningen av dessa resultat ofta kräver specialkunskaper. Vidare är

havsbiologien, så snart man kommer in på de i specifik mening hydrografiska

frågeställningarna, uteslutande hänvisad till de högt kvalificerade

vetenskapsmän, som hittills utfört de hydrografiska undersökningarna.

Kommissionen erinrar också om att forskningsverksamheten inom andra

områden ej är underställd centraladministratione i och att de nya forskningsinstitut

som numera på olika områden inrättas ej heller inordnas i

denna.

Beträffande fartyget Skageraks ställning anser kommissionen utredningens

förslag, att fartyget i viss utsträckning skulle administreras från Göteborg,

icke vara tillfyllest för att i skilda situationer få till stånd ett snabbt

avgörande. Kommissionen avstyrker sålunda bestämt förslaget att underställa

fartyget fiskeristyrelsen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län instämmer till alla delar i vad

kommissionen anfört såväl beträffande kommissionens som Skageraks ställning

samt tillägger, att länsstyrelsen icke kan biträda utredningens mening,

att tillsyn och handhavande av fartyget skulle utgöra en för länsstyrelseverksamhet

främmande uppgift.

Göteborgs högskola förklarar sig i avsaknad av naturvetenskaplig fakultet

icke kunna övertaga ansvaret för en naturvetenskaplig institution som

hydrografiska anstalten på Bornö utan föreslår, att, därest utredningens

förslag skulle vinna bifall, denna i stället omhändertages av Oceanografiska

institutet.

Föreningen statens fiskeritjänstemän riktar uppmärksamheten på den

naturvetenskapliga forskningskommitténs betänkande rörande den marinbiologiska

forskningen (SOU 1946:77). Däri föreslås bland andra en marinbiologisk

kommission, som skali administrera ett nytt forskningsfartyg.

Det synes föreningen lämpligt, att den nuvarande hydrografisk-biologiska

kommissionen i stället för att anknytas till den fiskeribiologiska forskningen

ombildas till ett samarbetsorgan för den oceanografiska och marinbiologiska

grundforskningen och därvid också övertager administrationen av

det föreslagna nya fartyget.

Utredningens förslag att förlägga laboratoriet för ostkustfisket till Lovön

möter motstånd hos de instanser, som avgivit yttrande i frågan. Enligt

samstämmiga uttalanden av bland andra lantbruksstyrelsen, svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen och Föreningen statens fiskeritjänstemän

bör laboratoriet för ostkustfisket icke förläggas till Lovön utan bör, om det

ej kan erhålla egna lokaler vid Östersjön, placeras i samband med havsfiskelaboratoriet

på västkusten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

Beträffande löneställningen för föreståndarna för de olika anstalterna anse

lantbruksstyrelsen och Föreningen statens fiskeritjänstemän, att de

böra jämställas med föreståndarna för statens rättskemiska laboratorium,

centrala frökontrollanstalten och statens lantbrukskemiska anstalt samt

placeras i lönegraden A 30 (Ca 33). Om föreståndaren för laboratoriet för

ostkustfisket skall ha lägre lön än de övriga föreståndarna bör han placeras

i lönegraden A 29 (Ca 32).

Allmänna lönenämnden anser, att man ej nu bör taga ställning till frågan

om inrättandet av befattningen som föreståndare för laboratoriet för

ostkustfisket.

Statskontoret anser, att den tjänsteman vid länsstyrelsen i Göteborg som

skall handhava de omedelbara administrationsbestyren med Skagerak ej

bör äga uppbära särskilt arvode härför.

Slutligen finner svenska hgdrografisk-biologiska kommissionen det nödvändigt

med en utökning av den hydrografiska avdelningen med ytterligare

en laborator, en assistent och ett tekniskt biträde, varjämte den nuvarande

deltidsanställde assistenten borde bliva heltidsanställd.

Föredraganden.

Att såsom utredningen föreslagit direkt inordna försöksverksamheten under

den centrala fiskerimyndigheten förefaller mig av delvis samma skäl

som framkommit i yttrandena ytterst tveksamt. Enligt min uppfattning är

det nödvändigt att i en dylik verksamhet sörja för en betydande rörelsefrihet

och samtidigt bereda möjlighet till kontinuerlig kontakt med näringens

utövare och vetenskapsmän inom närliggande forskningsgrenar, vilket svårligen

kan uppnås i en byråkratisk organisation.

Med denna utgångspunkt synas mig två olika alternativ erbjuda sig för

den framtida organisationen av fiskets försöks- och undersökningsverksamhet.

Antingen kan denna verksamhet organiseras fristående under en särskild

styrelse eller också kan den bringas i en mera direkt förbindelse med

fiskeriadministrationen om åtgärder vidtagas för att säkra dess rörelsefrihet

och kontakt med praktik och vetenskap. Det första alternativet torde

ur principiell synpunkt vara att föredraga, men det kan icke bestridas,

att det möter vissa praktiska svårigheter att genomföra. Denna försöksveiksamhet

är av icke alltför stor omfattning och det ligger i sakens

natur, att den ej heller kan komma att bliva det eftersom den måste anpassas

efter fiskerinäringens ställning inom landets näringsliv. Verksamheten

kan icke heller koncentreras till en plats utan måste på grund av sin

natur förläggas på skilda orter. Inrättades en särskild styrelse kunde man

befara att den sammanhållande administrationen bleve geografiskt skild

från försöksverksamheten i övrigt, vilket skulle kunna leda till bristande

samarbete och effektivitet. Man torde nämligen få räkna med att den administrativa

organisationen måste bli av ganska ringa omfattning. I stället

bör man söka finna sådana former för ett genomförande av det andra alter
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

nativet, att de därmed förenade principiella olägenheterna kunna i tillräcklig

grad undanröjas. Såsom föreslagits i det föregående skola med hänsyn

till fiskeristyrelsens arbetsuppgifter representanter för olika grenar av

fiskerinäringen ingå i ledningen för ämbetsverket. Härigenom synes kravet

på att en med fiskeristyrelsen samordnad försöksverksamhet håller

tillräckligt intim kontakt med den praktiska näringsutövningen kunna tillgodoses.

För att samtidigt skapa garantier för ett kontinuerligt samarbete

mellan förevarande försöks- och forskningsverksamhet å ena sidan och övriga

vetenskapliga områden å den andra synes fiskeristyrelsen vid behandling

av ärenden som sammanhänga med försöksverksamheten böra kompletteras

med fyra utomstående vetenskapsmän, varav en skall företräda

havshydrografien, en den marina biologien, en zoologien och en limnologien.

Styrelsen skulle sålunda i nu berörda sammanhang komma att bestå av

verkschefen samt åtta ledamöter.

Genom en organisation sådan som den här föreslagna torde jämväl de

olägenheter komma att elimineras, som skulle uppstå för forskningen genom

att de fiskeribiologiska och hydrografiska undersökningarna skildes

åt i organisatoriskt avseende.

Såsom följd av det nu framlagda organisationsförslaget torde vidare böra

gälla, att försöks- och forskningsverksamheten icke underställes någon

fackbyrå inom det blivande ämbetsverket. Verkschefen torde i stället böra

vara chef även för försöks- och forskningsverksamheten, varvid verkets

administrativa byrå bör kunna fungera såsom försöksverksamhetens sekretariat.

En sådan organisation innebär givetvis, att fiskeristyrelsen och fiskeriförsöken

bli två skilda verksamhetsområden men med delvis gemensam

styrelse och med samma chef. Liksom fallet är vid statens skogsforskningsinstitut

och försvarets forskningsanstalt, blir chefens huvuduppgift att

med biträde av övriga ledamöter av styrelsen handhava den ekonomiska

och administrativa ledningen för verket samt vara den arbetsfördelande och

samordnande kraften i försöksverksamheten.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök skulle sålunda komma att

övertaga samtliga svenska hydrografisk-biologiska kommissionens arbetsuppgifter.

Kommissionens olika avdelningar torde i fortsättningen med ett gemensamt

namn böra benämnas undersöknings- och försöksanstalten för

havsfisket. Denna anstalt liksom undersöknings- och försöksanstalten för

sötvattensfisket bör i fortsättningen stå under ledning av en föreståndare,

som skall vara föredragande inför fiskeristyrelsen och överdirektören i

fackfrågor som röra hans anstalt samt sköta de löpande administrativa och

ekonomiska ärendena.

Till föreståndare för vardera anstalten torde lämpligen böra utses någon

av laboratorerna. Föreståndarna höra utöver löneförmåner såsom laborator

åtnjuta särskilt arvode, vilket synes böra fastställas till 1 008 kronor om

året.

Vad den hydrografiska forskningen beträffar torde frågan om dess

framtida ställning icke ännu vara tillräckligt utredd och mogen för av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

görande. Tills vidare torde därför även denna forskningsgren få inordnas

såsom en avdelning under den här förordade undersöknings- och försöksanstalten

för havsfisket.

I princip kan jag väl omfatta önskemålet om en utbyggnad av förevarande

försöks- och forskningsväsende på fiskets område. Med den återhållsamhet

som i nuvarande ekonomiska läge bör iakttagas i fråga om statlig

och annan offentlig verksamhet och med hänsyn framförallt till nödvändigheten

att i största möjliga utsträckning uppskjuta investeringar i byggnadsprojekt

är jag emellertid icke nu beredd att tillstyrka en utvidgning

utan anser, att erfarenheterna av den nya organisationsformen tills vidare

böra avvaktas. Någon undersöknings- och försöksanstalt för östersjöfisket

synes sålunda för närvarande icke böra inrättas, och som jag tidigare förordat

torde ledningen av de undersökningar, som bedrivas genom fartyget

Eystrasalt, tills vidare böra anförtros byråinspektören å byrån för saltvattensfisket.

För att avlasta laboratorerna vid undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket en del rutinmässigt arbete torde emellertid vid

sistnämnda anstalt böra anställas ett tekniskt biträde i lönegrad Cf 4.

Med hänsyn till att undersöknings- och försöksverksamheten på fiskets

område sålunda avses att anknytas till fiskeristyrelsen torde jämväl frågan

om vilket organ som skall ha överinseendet över fartyget Skagerak tagas

under omprövning. Även om fartyget är avsett att tjäna även andra ändamål

än forskningsverksamheten är det dock tillkommet uteslutande för att

gagna fisket. Under dessa förhållanden synes det mig lämpligast, att Skagerak

underställes fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök.

Enär fartygets verksamhet huvudsakligen kommer att förläggas till haven

västerut synes det emellertid alltjämt böra vara stationerat i Göteborg.

Att uppdraga de huvudsakliga riktlinjerna för dess användande torde

i fortsättningen få ankomma på fiskeristyrelsen, men för utförande av vissa

förvaltningsgöromål torde behövas ett ombud på stationeringsorten. Närmast

till hands att ombesörja dessa synes mig vara fiskeriintendenten i

västerhavets distrikt. Till hjälp därvid torde han behöva ett biträde, som

kan handhava medelsförvaltning, utbetala avlöningar och dylikt. Till detta

biträde torde böra utgå arvode med ett mindre belopp, förslagsvis 1 200

kronor om året.

IV. Vissa institutioner och befattningshavare på fiskets område.

Fisketillsynsmyndigheten består för närvarande av en överinspektör

i lönegrad Ce 31, en laborator (biolog) i lönegrad Ce 29, en laborator

(tekniker) med arvode av 12 780 kronor om året, en assistent (biolog)

i lönegrad Ce 20 och ett kontorsbiträde i lönegrad Ce 8.

Fisketillsynsmyndigheten är knuten till lantbruksstyrelsen och är i första

hand avsedd att vara ett rådgivande organ, som på frivillig väg skall söka

förmå samhällen och industrier att vidtaga åtgärder för rening av avloppsvatten.

Den fungerar också ofta som sakkunnig åt vattendomstolarna i vattenföroreningsmål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Utredningen föreslår, att fisketillsynsmyndigheten skall intaga samma

ställning till fiskeristyrelsen som den nu intager till lantbruksstyrelsen. Den

bör sålunda lyda under fiskeristyrelsen och stå under dess överinseende.

För att tillgodose tillsynsmyndighetens behov av arbetskraft anser utredningen

en förstärkning av den kvalificerade arbetskraften erforderlig och

föreslår, att denna utökas med en assistent i lönegraden Ko 17 (Ce 21). Därjämte

föreslås att ett tekniskt biträde i lönegrad Eo 4 (Ce 8) anställes.

Beträffande personalens löneställning föreslår utredningen att överinspektören

uppflyttas till lönegrad A 29 (Ca 32). Laboratorn med biologisk

utbildning föreslås placerad i lönegrad A 27 (Ca 30) liksom även laboratorn

med teknisk utbildning. Den föreslagna lönegradsplaceringen avser att göra

det möjligt att för sistnämnda befattning behålla eller i framtiden förvärva

lämplig person. För den nuvarande och den föreslagna assistentbefattningen

föreslås en placering i lönegrad Eo 17 (Ce 21). Befattningen som kontorsbiträde

i lönegrad Eo 4 (Ce 8) föreslås omändrad till en befattning som

kanslibiträde i lönegrad Eo 7 (Ce 11).

Utredningen anser det motiverat, att den nuvarande befattningen såsom

fiskeriingenjör, som är en deltidstjänst med arvode av 4 800 kronor

om året, omvandlas till en heltidstjänst. Då emellertid den löneställning som

kan komma i fråga för en heltidsanställd tekniker med den kompetens som

erfordras måhända ej skulle locka tillräckligt kvalificerade sökande, ansei

sig utredningen icke böra föreslå någon ändring av befattningens karaktär.

Emellertid föreslås, att arvodet, som varit oförändrat i många år, höjes till

0 000 kronor om året.

Såsom föreståndare för statens fiskodlingsanstalter finnas anställda fiskmästare.

Dessa avlönas med arvode och åtnjuta i vissa fall även naturaförmåner

i form av fri bostad, fritt lyse och fri vedbrand. Deras löner, inberäknat

naturaförmåner, uppgå till lägst 5 260 och högst 6 260 kronor om

året. Dock är fiskmästarbefattningen vid Trollhättans ålyngeluppsamlingsstation

att betrakta som en bisyssla.

Utredningen föreslår, att de övriga fiskmästarbefattningarna inplaceras i

civila icke-ordinarie reglementet och att befattningarna hänföras till lönegraden

Eo 13 (Ce 17).

Beträffande innehållet i remissyttrandena må nämnas följande.

Lantbruksstyrelsen biträder utredningens förslag rörande löneställningen

för befattningshavarna hos fisketillsynsmyndigheten samt för fiskeriingenjören

och fiskmästarna.

Fisketillsynsmyndighetcn understryker kraftigt, alt den bör ha kvar sin

självständiga ställning, vilket bland annat underlättar det ganska omfattande

samarbetet med andra verk och institutioner. Beträffande pei sonalfragan

vill myndigheten för närvarande ej påyrka någon ytterligare arbetskraft utöver

vad utredningen föreslagit, även om arbetsuppgifterna ganska snart

torde komma att kräva förstärkning. Tillsynsmyndigheten förordar, att även

assistent- och kanslibiträdesbefattningarna överföras på ordinarie stat. Detta

förordas även av Föreningen statens fiskeritjänstemän.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

Statskontoret anser, att fisketillsynsmyndighetens åligganden i samband

med inrättandet av fiskeristyrelsen böra överflyttas till detta verk, som alltså

därefter enligt statskontorets mening skulle fungera som fisketillsynsmyndighet.

I stället för den nuvarande överinspektörsbefattningen borde då i

fiskeristyrelsen inrättas en särskild föredragandetjänst såsom förste byråinspektör

med placering i lönegraden A 26 (Ca 29). Liknande uppfattning uttalas

av länsstyrelsen i Stockholms län. Skulle så ej bliva fallet, har statskontoret

ej något emot att överinspektören placeras i lönegraden A 29

(Ca 32).

Allmänna lönenämnden säger sig tidigare ha uttalat, att överinspektören

bör vara placerad i lönegraden A 28 (Ca 31) och har icke frångått sin ståndpunkt.

Beträffande fiskeriingenjören anser fiskeriintendenten i övre norra distriktet,

att om det ej är möjligt att heltidsanställa en väl kvalificerad civilingenjör,

bör den nuvarande deltidstjänsten bibehållas och en ny ingenjör med

lägre utbildning för förundersökningar, besiktningar och annat rutinarbete

anställas på heltid.

Svenska fiskevårdsförbundet anser en heltidsanställd civilingenjör vara

erforderlig. Denne skulle då även kunna biträda vid behandlingen av frågor

enligt vattenlagen. Föreningen statens fiskeritjänstemän anser, att en heltidsanställd

fiskeriingenjör bör knytas till fiskeristyrelsen och vara placerad i

lönegraden A 27 (Ca 30).

Beträffande fiskmästarna anser statskontoret, att frågan om deras löner

bör vila till dess frågan om deras utbildning blivit ordnad, medan allmänna

lönenämnden håller före, att de i likhet med fiskmästaren vid undersökningsoch

försöksanstalten för sötvattensfisket böra uppföras i lönegraden Eo 12

(Ce 16).

Föredraganden.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök skall enligt föreliggande förslag

stå som målsman för och ha överinseendet över undersöknings- och försöksverksamheten

på fiskets område. Fisketillsynsmyndighetens arbetsuppgifter

äro i många avseenden likartade med nämnda verksamhetsgrens och

även för det administrativa arbetet inom styrelsen har fisketillsynsmyndighetens

verksamhet stor betydelse. Det torde därför vara naturligt, att denna

myndighet inordnas i fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök, där den

torde böra beredas ställning såsom särskild avdelning, benämnd tillsynsavdelningen,

parallell med byråerna och med överinspektören såsom chef.

Under nuvarande förhållanden kan jag icke förorda någon annan utökning

av dess personal, än att ett tekniskt biträde i lönegrad Cf 4 får anställas.

Icke heller anser jag mig kunna tillstyrka överförande av vissa befattningar

på ordinarie stat. Däremot synes mig den arvodestjänst, som innehaves

av laboratorn med teknisk utbildning böra placeras på extra ordinarie stat.

En lönegradsplacering i Ce 27, ungefärligen motsvarande nu utgående arvode,

torde därvid vara till fyllest.

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Med hänsyn till att fiskeriingenj örens arvode under flera år varit oförändrat

tillstyrker jag utredningens förslag, att detta Ilöjes till 6 000 kronor

om året. Därmed torde också vinnas att fiskeriingenj örens arbetskraft

kan tagas i anspråk i större utsträckning än hittills.

I likhet med utredningen anser jag även att fiskmästarbefattningarna vid

fislceriförsöksstationen vid Kälarne samt fiskodlingsanstalterna vid Älvkarleby,

Borenshult, Mörrum och Kvarnbäcken inplaceras i löneplan. Däremot

kan jag icke biträda utredningens förslag att de skola placeras i lönegraden

Ce 17, utan jag anser med hänsyn till deras arbetsuppgifter i likhet med lönenämnden

en löneställning i Ce 16 vara till fyllest.

V, Aspiranter å vissa befattningar samt vissa kompetensoch

avlöningsspörsmål.

För närvarande finnas inom fiskeriadministrationen anställda två fiskeristipendiater

med arvode av 4 860 kronor för år och en extra fiskeristipendiat

med arvode av 4 080 kronor för år. Vid tjänstgöring utanför mantalsskrivningsorten

äger fiskeristipendiat härjämte uppbära särskilt tjänstgöringstraktamente

om 20 kronor för dygn. Under en stor del av året tjänstgöra

stipendiaterna å fiskeribyrån i Stockholm och även vid denna tjänstgöring

utgår traktamente under förutsättning, att vederbörande är skriven

utom Stockholm, något som i regel är fallet. På grund härav blir traktamentsersättningen

i stor utsträckning att betrakta som en ren avlöningsförmån.

För att kunna antagas till fiskeristipendiat erfordras icke licentiatexamen

utan endast så stora kunskaper i de biologiska vetenskaperna som

motsvara minst betyget godkänd i filosofie kandidatexamen. Avsikten har

varit, att vederbörande under stipendiattiden skulle fortsätta sin vetenskapliga

utbildning fram till licentiatexamen. Emellertid har praxis blivit att

endast personer med avlagd licentiatexamen antagits till fiskeristipendiater.

Dessa befattningar äro i huvudsak att betrakta som utbildningstjänster,

vilket sammanhänger med att det icke finnes någon fackutbildning för dé

högre befattningarna inom fiskets administration.

Utredningen förutsätter i princip icke någon ändring i sättet för fackutbildningens

ordnande eller beträffande de allmänna kompetenskraven

för sistnämnda befattningar men förordar däremot vissa förändringar i fråga

om aspiranternas anställnings- och avlöningsförhållanden, innebärande

i huvudsak följande.

Redan vid inträdet å fiskeritjänstemannabanan böra vederbörande ha

fullgjort vad som i teoretiskt hänseende kräves för befordran till de högre

befattningarna. Härjämte böra de — i enlighet med vad som blivit praxis

med fiskeristipendiaterna — bliva helårsanställda med full tjänstgöiing.

I samband därmed bör deras tjänstetitel ändras från fiskeristipendiat till

fiskeriaspirant. Efter antagande böra aspiranterna tjänstgöra med i stort

sett de åligganden som för närvarande ankomma på fiskeristipendiat.

Med hänsyn till de löneförmåner som erbjudas inom konkurrerande yrken,

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj:ts proposition nr 49.

framförallt läraryrket, anser utredningen, att lönen för aspiranterna, vilka

under de första anställningsåren böra ha ställning som arvodister, icke bör

sättas lägre än till 700 kronor för månad om en tillfredsställande rekrytering

skall kunna upprätthållas. Det förutsättes härvid, att det särskilda

tjänstgöringstraktamentet bortfaller vid tjänstgöring å sLationeringsorten.

Vidare anser utredningen, att aspiranterna efter två års tjänstgöring,

därest de befinnas lämpliga därtill, böra beredas anställning såsom extra

ordinarie fiskeriassistenter i lönegraden Eo 21 (Ce 24).

Eftersom kravet på teoretisk utbildning skärpts, bör enligt utredningens

mening kravet på praktisk utbildning för kompetens till fiskeriintendent

och laborator kunna begränsas till tre år såsom fiskeriaspirant och extra

ordinarie fiskeriassistent. Efter denna tid skulle vederbörande sålunda uppfylla

de allmänna kompetensvillkoren för vissa befattningar inom fiskeristyrelsen

samt till befattning såsom fiskeriintendent eller vissa befattningar

såsom laborator.

För att en tillfredsställande rekryteringsbas skall kunna erhållas föreslår

utredningen, att medel beräknas för avlönande av sex befattningshavare,

varav två kunna beräknas erhålla ställning såsom extra ordinarie fiskeriassistenter

medan de övriga fyra skulle utgöras av fiskeriaspiranter. Därvid

förutsättes, att tjänstgöring såsom fiskeristipendiat skall få tillgodoräknas

för uppflyttning till befattning såsom fiskeriassistent.

Slutligen föreslår utredningen, att samma kompetensvillkor skola gälla

för laboratorerna på havsfiskelaboratoriet som för övriga laboratorer samt

att, för att i framtiden personer med erforderlig kapacitet skola kunna förvärvas

och behållas för fiskeriintendents- och laboratorsbefattningarna, dessa

befattningar i lönehänseende skola jämställas med befattningar som lektor

och statsgeolog och sålunda placeras i lönegrad A 27 (Ca 30).

Beträffande utredningens förslag rörande aspiranternas befordringsgång

och avlöningsförhållanden ha remissinstanserna i allmänhet icke gjort några

invändningar.

Fiskeriintendenten i mellersta distriktet avstyrker dock utredningens

förslag att sänka kravet på praktisk utbildning för intendenttjänst från fyra

till tre år.

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen anser utredningens förslag

om tre års tjänstgöring såsom fiskeriaspirant och e. o. fiskeriassistent

för kompetens till befattning såsom laborator vara direkt olämpligt. Därigenom

skulle nämligen väl kvalificerade vetenskapsmän kunna utestängas

från dessa befattningar, för vilka de vetenskapliga förtjänsterna måste vara

avgörande.

Föreningen statens fiskeritjänstemän tillstyrker de föreslagna aspirantlönerna

samt hemställer, att de nuvarande stipendiaterna vid överförandet

till extra ordinarie assistenter icke måtte tillskyndas någon lönesänkning.

Statskontoret anser, att vid inplacering i lönegrad av assistenterna de av

riksdagen godkända grunderna för befordran av amanuenspersonal böra

tillämpas. Samma uppfattning uttalas av riksräkenskapsverket och allmänna

lönenämnden.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Beträffande löneställningen för fiskeriintendenterna och vissa laboratorer

anser statskontoret, att de böra placeras i lönegraden A 26 (Ca 29).

Enligt beslut av 1946 års riksdag ha nämligen laboratorerna vid de tekniska

högskolorna placerats i lönegraden A 27 (Ca 30) och dessa laboratorer

förestå och leda verksamheten vid sina laboratorier samt meddela

dessutom undervisning.

Lönenämnden anser sig ej heller kunna tillstyrka högre placering för

laboratorerna än i 26 (29) lönegraden, enär liknande laboratorsbefattningar

äro placerade i nämnda lönegrad.

Föredraganden.

Utredningens förslag om antagande av ytterligare ett antal aspiranter inom

fiskeristyrelsen finner jag mig icke nu kunna biträda. Behovet därav

torde ej heller bliva så stort som utredningen angivit eftersom organisationen

enligt föreliggande förslag icke utbyggts i den utsträckning, utredningen

förordat. Emellertid synas mig de stipendiater som nu finnas anställda

böra inordnas i löneplan och deras befordringsgång likställas med

den för de lärda verkens amanuenser sådan den fastställts av 1947 års riksdag.

I enlighet härmed böra de anställas som aspiranter i lönegraden Cf 19,

efter ett års tjänstgöring befordras till lönegrad Ce 22, efter två års tjänstgöring

i sistnämnda lönegrad uppflyttas till lönegrad Ce 23 samt efter ytterligare

två års tjänstgöring i sistnämnda lönegrad uppflyttas till lönegrad

Ce 24.

Vad beträffar kompetenskraven för vissa befattningar inom fiskeristyrelsen

kan ifrågasättas huruvida dessa böra skärpas på sätt utredningen

föreslagit. Emellertid synes det icke erforderligt att i detta sammanhang

fatta slutlig ståndpunkt till dessa frågor. Det torde böra ankomma på

Kungl. Maj :t att träffa avgörande härutinnan.

I fråga om fiskeriintendenternas och vissa laboratorers löneställning

synes icke för närvarande någon förändring påkallad.

VI. Kostnadsberäkningar och anslagsfrågor.

A. Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök.

1. Avlöningar.

Under detta anslag torde i fortsättningen böra uppföras avlöningar förutom

till fiskeristyrelsens personal, innefattande jämväl nuvarande fisketillsynsmyndighetens

befattningshavare, även till personalen vid undersöknings-

och försöksanstalten för sötvattensfisket, förutvarande svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen, som i fortsättningen torde böra benämnas

undersöknings- och försöksanstalten för havsfisket, samt statens fartyg för

fiskeriundersökningar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Avlöningsanslagen till fisketillsynsmyndigheten, undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket, svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

och statens fartyg för fiskeundersökningar äro för innevarande budgetår

uppförda med respektive 62 700, 59 400, 120 700 och 117 600 kronor.

Kungl. Maj :t har den 30 juni 1947 fastställt personalförteckningar för

fisketillsynsmyndigheten (statsliggaren s. 809), undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket (statsliggaren s. 808), svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen (statsliggaren s. 810) och statens fartyg för fiskeundersökningar

(statsliggaren s. 811).

Den 30 juni 1947 har Kungl. Maj :t för fisketillsynsmyndigheten, anstalten,

kommissionen och fartygen fastställt följande

Avlöningsstater.

Fisketillsynsmyndigheten.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..........

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

kronor 12 900

» 47 000

» 2 800

Summa kronor 62 700.

Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 42 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. » 14 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 3 200

Summa kronor 59 400.

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis .............................. kronor 9 300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis

............................................ » 105 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 5 500

Summa kronor 120 700.

Statens fartyg för fiskeundersökningar.

Statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets

behov.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................ kronor 100 050

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3 300

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie

personal, förslagsvis............ »

750 kronor 104 100

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

47

Statens undersökningsfartyg för fiske riadministra
t

i o n e n.

1. Arvode, bestämt av Kungl.. Maj :t ----kronor 4 200

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis.................. » 7 850

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie

personal, förslagsvis .......... » 1 450 kronor 13 500

Summa kronor 117 600.

Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t förklarat, att av den

i avlöningsstaten för fisketillsynsmyndigheten upptagna anslagsposten till

övrig icke-ordinarie personal finge tagas i anspråk högst 45 500 kronor, och

att av motsvarande anslagspost i avlöningsstaten för svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen icke finge utan Kungl. Maj :ts medgivande tagas

i anspråk högre belopp än 92 500 kronor.

Genom beslut den 21 november 1947 har Kungl. Maj :t, som funnit den

i avlöningsstaten för statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets

behov upptagna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

böra fastställas till 96 500 kronor, förslagsvis, medgivit, att anslagsposten

finge överskridas med högst 20 000 kronor för att bereda den enligt kollektivavtal

anställda delen av besättningen löneförmåner enligt gällande sådant

avtal samt för erforderlig extra arbetshjälp och övertidsersättning.

Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 19 september 1947 på framställning

av lantbruksstyrelsen beträffande undersökningsfartyget för

fiskeriadministrationen funnit gott medgiva, dels att anslagsposten avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal finge överskridas med högst 5 214

kronor för att bereda besättningsmännen höjda månadshyror, dels ock att

anslagsposten särskilda löneförmåner till icke-ordinarie personal finge

överskridas med högst 560 kronor för att bereda befälhavaren höjt traktamente.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1947 hemställt, att fisketillsynsmyndighetens

avlöningsanslag för nästa budgetår måtte uppforas

med" ett till 81 800 kronor förhöjt belopp, varav 43 600 kronor avsetts för

avlöningar till ordinarie tjänstemän, 30 500 kronor för avlöningar till ickeordinarie

personal och 7 700 kronor för rörligt tillägg. De extra ordinarie befattningarna

som överinspektör respektive laborator och laboratorsbefattningen

med arvode ha föreslagits överförda a ordinarie stat med placering,

överinspektörsbefattningen i Ca 32 och laboratoi sbefattningarna i Ca 29.

I övrigt har styrelsen begärt uppflyttning av en assistentbefattning från lönegrad

Ce 20 till Ce 21 och inrättande av en ny assistentbefattning i Ce 21,

omändring av eu extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning till en kanslibiträdesbefattning

samt inrättande av en befattning som tekniskt biträde.

I förenämnda skrivelse bar lantbruksstyrelsen vidare hemställt, att avlöningsanslaget

till undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Alaj.ts proposition nr 49.

för budgetåret 1948/49 måtte uppföras med ett till 61 600 kronor förhöjt

belopp, innebärande en ökning med 2 200 kronor. Ordinarieposten skulle

därvid nedsättas med 700 kronor till 41 500 kronor. Däremot skulle ickeordinarieposten,

i vilken för innevarande bödgetår inräknats ett arvode å

3 700 kronor till ett laboratoriebiträde, höjas med 500 kronor för att möjliggöra

en ökning av sagda biträdes lön till 4 200 kronor. Slutligen skulle

posten rörligt tillägg uppföras med ett med 2 400 kronor förhöjt belopp, eller

sålunda med 5 600 kronor, därvid styrelsen utgått från ett rörligt tilllägg

å 12 procent.

I skrivelse den 23 augusti 1947 har svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

hemställt, att avlöningsanslaget till kommissionen för nästa budgetår

måtte uppräknas med 60 500 kronor till 181 200 kronor. Av ökningen

föranledas 56 900 kronor av utökningar av personalen, 500 kronor

av höjning av arvodet till sekreteraren, 2 600 kronor av beräknade löneklassuppflyttningar.

Återstoden av ökningen, 500 kronor, beror på att kommissionen

begärt, att den nuvarande laboratorn å den hydrografiska avdelningen,

som är stationerad på Bornö i Brastads socken (ortsgrupp 3), måtte

erhålla förflyttning till Göteborg (ortsgrupp 4) dels med hänsyn till att han

för sitt arbete måste ha tillgång till vetenskaplig litteratur och teknisk

utrustning å oceanografiska institutet i Göteborg och dels med hänsyn till

att Bornöstationen icke är inrättad för beredande av permanent bostad,

I skrivelse den 26 september 1947 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län efter samråd med svenska hydrografisk-biologiska kommissionen hemställt

om anvisande för budgetåret 1948/49 av 131 800 kronor till avlöningar

vid statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets

behov (Skagerak). Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1947

gjort framställning om medelsanvisning av 21 900 kronor till avlöningar under

nästa budgetår vid statens fartyg för fiskeriadministrationen (Eystrasalt).

Enligt dessa myndigheters beräkningar skulle således medelsbehovet

för de båda fartygen under nästkommande budgetår uppgå till sammanlagt

153 700 kronor, innebärande en ökning i förhållande till innevarande

budgetår med 36 100 kronor. Av ökningen belöpa 27 700 kronor å Skagerak

och 8 400 kronor å Eystrasalt. Rörande myndigheternas anslagsberäkningar

må i övrigt nämnas följande.

Fartyget Skagerak. Länsstyrelsen har vid beräkning av avlöningsstaten

utgått från att samtliga ombord på fartyget anställda skola ha helårsanställning

samt att hittillsvarande anställningsform för den kollektivavtalsanställda

personalen skall gälla. Länsstyrelsen anser dock synnerligen starka

skäl tala för att större delen av denna personal lönegradsplaceras. Med

hänsyn till att 1947 års riksdag ej funnit skäl anvisa medel till ytterligare

en förste motorman och ett stewardbiträde, varom länsstyrelsen gjorde

framställning vid avgivande av sina anslagsäskanden för innevarande budgetår,

har länsstyrelsen ej upptagit dessa två befattningar vid anslagsberäkningen.

Länsstyrelsen har dock kraftigt framhållit det stora behovet av en

utökning av besättningen med nämnda befattningar samt hemställt, att

denna fråga upptages till förnyad prövning.

Under icke-ordinarieposten har länsstyrelsen ifrågasatt höjningar å till
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

hopa 31 000 kronor till 131 050 kronor. Avlöningar till besättningen, däri inberäknat

dyrtidstillägg efter nu gällande beräkningsgrunder, bär länsstyrelsen

upptagit till Ilo 929 kronor. Därutöver har länsstyrelsen för s. k.

tvåvaktstillägg, d. v. s. gottgörelse för den längre arbetstid två i stället för

tre vakter per dygn medför på grund av att endast två motormän finnas

anställda, upptagit 25 kronor per månad och motorman, eller 600 kronor.

Timmermanstillägg till matros som även tjänstgör såsom timmerman har

upptagits med 15 kronor per månad, eller 180 kronor. Fast lönetillägg till två

motormän för passningstjänst utöver ordinarie arbetstid har upptagits med

tillsammans 100 kronor per månad, eller 1 200 kronor. Tillägget är avsett

att utgå till motormännen i stället för eljest ständigt återkommande övertidsersättning.

Passageraretillägg för kocken har upptagits med 10 kronor

per månad till 120 kronor.

Kostnaderna för vikariatsersättning, ersättning åt tillfälliga semestervikarier

och extra arbetshjälp ombord ha upptagits till 8 000 kronor samt

kostnaderna för övertidsersättning till 5 000 kronor.

Någon post för rörligt tillägg har länsstyrelsen icke ansett sig böra föreslå,

enär dylikt tillägg som förut sagts innefattas i de angivna lönebeloppen.

Posten särskilda löneförmåner till iclce-ordinarie personal har uppforts

med oförändrat belopp av 750 kronor.

Fartyget Eystrasalt. Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att befälhavaren

å fartyget beredes en fastare anställningsform och förordar, att ifrågavarande

befattning ombildas till en extra ordinarie befattning i lönegrad

Ce 16. Som skäl härför har lantbruksstyrelsen anfört, att fartyget nu hålles

i gång större delen av året och att befälhavaren — då det dessutom

åligger honom att öva tillsyn över fartyget under tid detta ligger upplagt

— knappast har möjlighet att åtaga sig något nämnvärt arbete vid sidan av

tjänsten.

Med hänsyn härtill har lantbruksstyrelsen icke upptagit nagot belopp

under posten arvode, bestämt av Kungl. Maj :t. Icke-ordinarieposten har

lantbruksstyrelsen föreslagit höjd med 11 750 kronor till 19 600 kronor. Av

höjningen utgör 6 400 kronor årslönen till befälhavaren i Ce 16, löneklass

16, i ortsgrupp 3, till vilken ortsgrupp Hälsingborgs stad hör och

där fartyget alltid hålles upplagt under den tid det är obemannat och där

befälhavaren är bosatt. Återstående 5 350 kronor skulle bereda möjlighet,

att höja besättningsmännens löner till 400 kronor i månaden för två besättningsmän

och till 225 kronor för den tredje. Dessutom skulle kostersättning

kunna utbetalas med 3 kronor 50 öre för dag till samtliga tre

besättningsmän. . .

Med hänsyn till att befälhavaren inplacerats i lönegrad har lantbruksstyrelsen

föreslagit, att en anslagspost för rörligt tillägg uppföres och har

upptagit denna till 800 kronor.

Posten särskilda löneförmåner till icke-ordinane personal föreslår lantbruksstyrelsen

höjd med 50 kronor till 1 500 kronor för att möjliggöra att

till befälhavaren utbetalas ett traktamente om 5 kronor om dagen under

285 dagar eller 5 dagar längre än enligt nuvarande avlonmgsstat.

Beträffande verksamheten vid svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

har statskontoret i remissutlåtande den 29 september 1947 uttalat,

att någon utbyggnad av denna icke borde ifrågakomma i nuvaiande läge,

varför statskontoret icke kunde tillstyrka att nya tjänster inrättades från

och med nästkommande budgetår.

I remissyttrande den 8 oktober 1947 har lantbruksstyrelsen uttalat, att

4 Hihanq till riksdagens protokoll 19A8. 1 sand. fsr 49.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

arbetskrafterna å kommissionens hydrografiska avdelning sannolikt behövde

utökas, men att styrelsen ansett sig icke kunna bedöma om en personalökning

av den omfattning kommissionen föreslagit vore nödvändig.

Personalen å havsfiskelaboratoriet finge enligt lantbruksstyrelsens mening

uppenbarligen anses vara alldeles otillräcklig och styrelsen funne det synnerligen

önskvärt, att den utökning som nu föreslagits komme till stånd,

även om personalbehovet därigenom icke kunde anses fyllt.

Beträffande lantbruksstyrelsens hemställan att befälhavaren på Eystrasalt

måtte beredas anställning såsom extra ordinarie har statskontoret i

remissyttrande den 8 oktober 1947 förklarat, att för beredande av sådan

anställning i princip borde fordras, att vederbörande befattningshavare

hade varaktig heltidssysselsättning. Statskontoret kunde därför ej tillstyrka

att befälhavaren, vilkens arbetsuppgifter under den tid fartyget är

upplagt vore ytterst begränsade, erhölle sådan befattning. Med hänsyn till

att fartyget numera hölles bemannat nio och en halv månader om året, ansåge

emellertid statskontoret en uppräkning av arvodet till befälhavaren

med 1 800 kronor till 6 000 kronor motiverad.

Föredraganden.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat i fråga om fiskeristyrelsens

organisation torde avlöningskostnaderna för styrelsen kunna beräknas

på följande sätt.

Å avlöningsstaten bör för avlöning till överdirektören och de två byråcheferna

under en anslagspost till ordinarie tjänstemän upptagas ett belopp

av 55 000 kronor.

Styrelseledamöternas arvoden synas böra fastställas till 20 kronor för

varje sammanträdesdag. Dessa arvoden böra utgå ur en å avlöningsstaten

uppförd anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, vilken post torde böra fastställas till förslagsvis 2 000 kronor.

För avlöningar till de av mig tidigare angivna icke-ordinarie befattningshavarna

hos styrelsen, däri inbegripet tillsynsavdelningen, torde böra upptagas

ett belopp av 154 500 kronor.

Avlöningarna till fiskeristipendiaterna ha tidigare utgått ur posten arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, under avlöningsanslaget

till fiskeriintendenter m. m., varjämte deras tjänstgöringstraktamenten

och reseersättningar bestridits ur posten reseersättningar under

omkostnadsanslaget till fiskeriintendenter m. m. Med hänsyn till att

de föreslagna e. o. assistenterna och fiskeriaspiranterna komma att vara

underställda överdirektören och i stor utsträckning komma att ha sitt arbete

förlagt inom fiskeristyrelsen synas medel till deras avlöning m. m.

böra bestridas från fiskeristyrelsens anslag.

Av de två stipendiaterna är en anställd den 1 november 1943 och en den

1 september 1944. Den extra stipendiaten anställdes den 15 juli 1945. Med

utgångspunkt från den av mig förordade befordringsgången torde lönerna

till samtliga tre böra beräknas till i runt tal 30 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

För tillfällig arbetskraft torde böra beräknas 3 000 kronor och för vikariats-

och övertidsersättningar 4 000 kronor.

Hela posten avlöningar till icke-ordinarie personal skulle sålunda uppgå

till (154 500 + 30 000 + 7 000 =) 191 500 kronor.

För ersättning till sakkunniga synes böra beräknas ett belopp av förslagsvis

1 000 kronor.

För rörligt tillägg torde böra beräknas ett belopp av 28 300 kronor.

Vad angår undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket torde

ordinarieposten i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag böra upptagas

med 41 500 kronor.

Såsom tidigare anförts torde böra uppdragas åt en av laboratorerna att i

stället för chefen för byrån för sötvattensfisket vara föreståndare för undersöknings-

och försöksanstalten för sötvattensfisket. Föreståndaren torde

böra erhålla ett årligt arvode av 1 008 kronor. I avlöningsstaten för anstalten

torde därför införas en post arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, vilken

post för budgetåret 1948/49 bör upptagas med 1 100 kronor.

Tidigare har jag förordat, att vid anstalten anställes ett tekniskt biträde

i lönegrad Cf 4. Därjämte torde laboratoriebiträdet böra erhålla extra ordinarie

anställning och tills vidare placeras i lönegrad Ce 6. Icke-ordinarieposten

torde i anledning härav böra uppräknas med 4 400 kronor till 18 400

kronor.

För rörligt tillägg torde böra beräknas 7 200 kronor.

Vad beträffar de föreslagna personalökningarna vid undersöknings- och

försöksanstalten för havsfisket får jag hänvisa till att jag redan i det

föregående uttalat, att jag väl finner en utökning av undersöknings- och

försöksverksamheten på fiskets område påkallad, men att jag i nuvarande

läge icke anser mig kunna föreslå någon sådan.

Även vid denna anstalt torde böra uppdragas åt en av laboratorerna att

vara föreståndare med ett arvode av 1 008 kronor om året. Posten arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, torde därför böra

höjas med 1 100 kronor till 10 400 kronor.

På de av kommissionen anförda skälen finner jag befogat, att stationeringsorten

för laboratorn å hydrografiska avdelningen ändras till Göteborg,

vilket medför en höjning av posten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal med 500 kronor. Denna post bör därjämte höjas med 2 600

kronor på grund av beräknade löneklassförändringar. Något arvode till

sekreterare och räkenskapsförare torde icke böra utgå efter den 1 juli 1948,

då fiskeristyrelsens administrativa byrå skall ombesörja sekreterargöromålen.

Posten torde i anledning härav kunna minskas med 1 000 kronor. Vidare

torde medel icke behöva beräknas för avlöning å byråingenjörsbefattningen

vid fiskeritekniska avdelningen, vilken befattning för närvarande

är vakant. I stället torde böra avses ett belopp av 8 400 kronor för tillfällig

arbetskraft. Icke-ordinarieposten torde i anledning härav kunna minskas

med (11 200 — 8 400 =) 2 800 kronor. Med hänsyn tagen till Kungl. Maj :ts

förberörda beslut den 31 oktober 1947 skulle sålunda under posten behöva

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungi. Maj.ts proposition nr 49.

upptagas ett belopp av (92 500 + 500 + 2 600 — 1 000 — 2 800 =) 91 800

kronor.

Posten rörligt tillägg torde böra ökas med 4 500 kronor till 10 000 kronor.

Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län hemställan, att frågan om anställande

å Skagerak av ytterligare en förste motormän samt ett stewardbiträde

ånyo skall upptagas till prövning, finner jag mig icke för närvarande

kunna biträda liksom ej heller länsstyrelsens begäran att större

delen av personalen på fartyget skall lönegradsplaceras.

Posten avlöningar till icke-ordinarie personal torde på grund av höjning

av avlöningen till kollektivavtalsanställd personal böra höjas med

15 600 kronor. För vikariatsersättningar och extra arbetshjälp torde böra

beräknas ett med 1 000 kronor till 3 000 kronor förhöjt belopp, för övertidsersättningar

torde böra beräknas 1 000 kronor, för tvåvaktstillägg 600

kronor samt för beräknade löneklassförändringar 1 300 kronor. För arvode

åt ett biträde åt fiskeriintendenten i västerhavets distrikt vid handhavande

av fartygets medelsförvaltning torde böra avses ett belopp av 1 200 kronor.

Förevarande post synes sålunda böra upptagas med (96 500 + 15 600 +

1 000 + 1 000 + 600 + 1 300 +1 200 =) 117 200 kronor.

För rörligt tillägg torde böra beräknas ett med 3 000 kronor till 6 300

kronor förhöjt belopp.

I övrigt synes någon ändring av avlöningsanslaget till Skagerak icke

böra ske.

Jag kan icke biträda lantbruksstyrelsens förslag att inplacera befälhavaren

å Eystrasalt i lönegrad. Däremot anser jag i likhet med statskontoret,

att hans arvode bör höjas till 6 000 kronor, till vilket belopp således posten

arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, torde böra uppräknas.

Besättningsmännens löner torde under nästa budgetår böra beräknas utgå

med samma belopp som under innevarande. Icke-ordinarieposten torde

därför böra uppräknas med 5 350 kronor till 13 200 kronor.

Med hänsyn till uppräkningen av befälhavarens arvode anser jag hans

traktamente åter kunna bestämmas till fem kronor om dagen. Posten särskilda

löneförmåner till icke-ordinarie personal synes därför böra upptagas

med samma belopp som för innevarande budgetår.

I enlighet med det anförda skulle sålunda avlöningsstaten för fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök erhålla följande utseende:

Avlöningsstat.

Fiskeristyrelsen.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . »

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... »

4. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis

.............................. »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »

55 000

2 000

191 500

1 000

28 300 kronor 277 800

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. MaJ.ts proposition nr 49.

53

Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 41 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... » 1100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

........................... » 18 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 200 kronor 68 200

Undersöknings- och försöksanstalten för havsfisket.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . kronor 10 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis ................. » 91 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............10 000 kronor 112 200

Statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets

behov.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... kronor 117 200

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 6 300

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie

personal, förslagsvis.............»___750 kronor 124 250

Statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ...... kronor 6 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis ................. » 13 200

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie

personal, förslagsvis ............»__ 1 450 kronor 20 650

Summa kronor 603 100.

2. Omkostnader.

Omkostnadsanslagen för fisketillsynsmyndigheten, undersöknings- och

försöksanstalten för sötvattensfisket, svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

och statens fartyg för fiskeundersökningar äro för innevarande

budgetår uppförda med respektive 18 500, 20 400, 57 200 och 154 600 kronor.

Av sistnämnda belopp ha 124 600 kronor avsetts för Skagerak och 30 000

kronor för Eystrasalt.

Kungl. Maj :t har den 30 juni 1947 fastställt omkostnadsstater för tillsynsmyndigheten

(statsliggaren s. 809), anstalten (statsliggaren s. 808),

kommissionen (statsliggaren s. 810) och fartygen (statsliggaren s. 812).

Kungl. Maj :t har genom beslut den 25 juli 1947 funnit gott medgiva, att

kostnaderna för vissa av fartygsinspektionen föreskrivna reparations- och

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

ombyggnadsarbeten finge bestridas från den i gällande omkostnadsstat för

fartyget Skagerak under anslagsposten övriga utgifter upptagna delposten

underhåll och utrustning samt att anslagsposten övriga utgifter finge för

budgetåret 1947/48 överskridas med högst 120 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1947 beträffande fisketillsynsmyndigheten

hemställt om ett med 4 000 kronor till 22 500 kronor

förhöjt anslag för nästa budgetår. Höjningen avser med 2 000 kronor posten

reseersättningar och med samma belopp delposten laboratoriekostnader under

posten övriga utgifter. Förstnämnda kostnadsökning föranledes av att

Kungl. Maj :ts beslut angående resekostnadsersättning vid färd med egen

bil medfört en betydande utgiftsökning. Höjningen av posten för laboratoriekostnader

föranledes av att den engångsutrustning, som anskaffades

1942, numera under hand förbrukats, varför nyanskaffning är nödvändig.

1 förenämnda skrivelse har lantbruksstyrelsen vidare hemställt, att anslaget

till undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket för nästa

budgetår måtte upptagas med ett med 13 800 kronor till 34 200 kronor förhöjt

belopp. I fråga om beräkningen av de olika anslagsposterna må anföras

följande.

Posten sjukvård in. in. har upptagits med oförändrat belopp av 100 kronor,

medan för reseersättningar räknats med en höjning med 1 600 kronor till

5 000 kronor. Som skäl härför har anförts såväl höjningen av traktamentsersättningarna

som den omständigheten, att de vid anstalten pågående arbetena

fordra mer omfattande resor till olika delar av landet.

Under posten expenser har delposten övriga expenser, från vilken bl. a.

bestridas utgifterna för telefon och städning, visat sig vara för knappt beräknad

och föreslås höjd med 500 kronor till 3 300 kronor.

Posten publikationstryck har föreslagits höjd med 2 000 kronor till 4 000

kronor för att möjliggöra tryckning av fler publikationer och för utgivande

av en årlig redogörelse, omfattande verksamheten vid anstalten och kortfattade

notiser rörande därvid erhållna viktigare resultat.

Posten övriga utgifter föreslås höjd med 9 700 kronor till 15 800 kronor.

Höjningen avser med 400 kronor delposten bibliotek, vilken höjning enligt

lantbruksstyrelsen är nödvändig för att anstaltens bibliotek skall på ett någorlunda

tillfredsställande sätt kunna kompletteras och förnyas. Vidare föreslås

delposten laboratoriekostnader höjd med 3 000 kronor till 4 000 kronor

för inköp av viss apparatur och för vissa inköp av engångsnatur för laboratorielokalerna.

Delposten underhåll av byggnader och dammar m. in. anses

böra höjas med 4 300 kronor till 7 000 kronor. Posten hade för budgetåret

1946/47 upptagits till ett belopp av 11 000 kronor för att möjliggöra en del

mer omfattande reparationer å anstaltens byggnader. Huvuddelen av de erforderliga

arbetena ha slutförts, men på grund av att det disponibla beloppet

— framförallt genom stegringen av byggnadskostnaderna — visat sig otillräckligt

hade vissa arbeten måst uppskjutas. Under nästkommande budgetår

erfordras enligt lantbruksstyrelsen därför ytterligare en del reparationer,

bland annat av tak i bostadslägenheterna. Dessutom erfordras nya tilloppsledningar

till dammarna. Ifrågavarande arbeten jämte årligen återkommande

smärre reparationer beräknar lantbruksstyrelsen draga en kostnad av

7 000 kronor. Slutligen föreslås delposten fiskeförsök höjd med 2 000 kronor

till 3 000 kronor för att möjliggöra utförandet av ett flertal på anstaltens

arbetsprogram upptagna undersökningar och försök.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

I skrivelse den 23 augusti 1947 har svenska hijdrografisk-biologiska kommissionen

hemställt, att dess omkostnadsanslag måtte upptagas med ett till

58 900 kronor förhöjt belopp. I fråga om beräkningen av de olika anslagsposterna

må anföras följande.

Posten sjukvård m. in. har upptagits till oförändrat belopp av 500 kronor,

medan för reseersättningar räknats med ett från 7 100 till 8 700 kronor förhöjt

belopp. Höjningen motiveras med den av kommissionen föreslagna personalutökningen.

Under posten expenser har delposten övriga expenser föreslagits höjd med

500 kronor för anskaffande av möbler till den föreslagne nye laboratorn på

havsfiskelaboratoriet.

Medelsbehovet under posten publikationstryck har beräknats till oförändrat

belopp av 4 900 kronor.

Posten underhåll av byggnader upptager för innevarande budgetår ett belopp

av 9 900 kronor. Därav avse 7 200 kronor vissa engångsanslag medan

återstående 2 700 kronor avse löpande underhållsarbeten. Beloppet för löpande

arbeten föreslås oförändrat, men därjämte hemställer kommissionen

om anslag med 300 kronor för tätning av sockeln till vaktmästarbostaden i

Lysekil och för anordnande av en ränna mellan bostaden och angränsande

berg i syfte att undvika fuktskador på byggnaden samt med 500 kronor

för anskaffande av en reservpump till akvariet. Den nuvarande pumpen, som

är av äldre konstruktion, brukar nämligen ibland komma ur funktion, vilket

medför besvärande risker för pågående försök. Posten skulle sålunda upptagas

med 3 500 kronor, innebärande en minskning i förhållande till innevarande

budgetår med 6 400 kronor.

För underhåll och drift av båtar föreslås skola upptagas ett med 500 kronor

till 2 500 kronor förhöjt belopp. Kommissionen erinrar om att hydrografiska

avdelningens laboratorium är beläget å Bornö, vilket medför särskilda

kostnader för uppehållande av daglig förbindelse med fastlandet. Därjämte

påpekar kommissionen, att anslagsförbrukningen under budgetåret

1946/47 utgjorde 2 617 kronor.

I fråga om instrument- och laboratorieutrustning har kommissionen hemställt

om en ökning av medelsanvisningen med 5 500 kronor till 28 500 kronor.

Kostnadsökningen avser inköp av bl. a. tre mikroskop samt diverse

belysningsapparatur in. in.

Inkomstposten ersättningar för tjänstebostad har upptagits till samma

belopp som för innevarande budgetår eller 200 kronor.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i skrivelse den 26 september

1947 beräknat medelsbehovet under nästa budgetår till underhålls- och driftskostnader

för Skagerak till 152 400 kronor, innebärande en ökning med

27 800 kronor i förhållande till det belopp som avsetts för nämnda ändamål

under innevarande budgetår. I skrivelse den 30 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen

beräknat motsvarande kostnader för fartyget Eystrasalt under nästa

budgetår till 20 100 kronor, vilket innebär en minskning med 9 900 kronor

i förhållande till innevarande budgetår. Beträffande myndigheternas beräkning

av medelsbehovet för fartygen må i övrigt nämnas följande.

Fartyget Skagerak. Beräkningarna för nästa budgetår äro utförda under

antagande att fartyget hålles i gång under tio månader eller samma tid som

under löpande budgetår, men att personalen är anställd ombord under hela

året. Posten sjukvård in. m. har upptagits med samma belopp som inneva
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

rande år eller 600 kronor. Posten proviant har föreslagits höjd med 9 800

kronor till 30 800 kronor. Höjningen beror på att länsstyrelsen beräknat

portionspriset per man och dag till 4 kronor 50 öre mot förut 3 kronor 50 öre,

dels på grund av stegrade priser och dels på grund av att under de två

senast tilländagångna budgetåren underskott uppstått å denna delpost. För

bränn- och smörjoljor har beräknats samma belopp som föregående budgetår

eller 42 500 kronor. Länsstyrelsen anger medelsförbrukningen under

budgetåret 1946/47 beträffande proviant till 20 837 kronor 16 öre och beträffande

bränn- och smörjoljor till 34 952 kronor 80 öre. Anslaget till posten

underhåll och utrustning har länsstyrelsen med hänsyn till föreliggande

behov och under senare år vunna erfarenheter ansett sig böra upptaga till ett

med 10 950 kronor förhöjt belopp av 30 950 kronor. Under denna post har

bl. a. upptagits 3 600 kronor för dockning och bottenmålning efter eventuell

isbrytning. För undersökningsmaterial har länsstyrelsen "upptagit 20 550

kronor, vilket belopp med 4 750 kronor överstiger det för innevarande år anslagna

beloppet till denna post. Posten diverse och oförutsedda utgifter slutligen

föreslås höjd med 2 300 kronor till 12 000 kronor.

Fartyget Eystrasalt. Såsom framgår av vad som i det föregående anförts

har lantbruksstyrelsen föreslagit, att befattningen som befälhavare å fartyget

skulle ombildas till en extra ordinarie tjänst. I anledning härav föreslår

styrelsen, att under omkostnaderna för fartvget införes en post till

sjukvård in. m„ vilken post styrelsen förslagsvis beräknat till 100 kronor.

Vidare föreslår styrelsen, att övriga i anslaget ingående poster upptagas under

en gemensam anslagspost, förslagsvis benämnd övriga utgifter. Delposten

oljor och andra förbrukningsartiklar föreslås med hänsyn till nu vunna erfarenheter

sänkt med 1 000 kronor till 9 000 kronor. Posten nyanskaffning

samt reparationer av redskap och apparater m. in. som för innevarande budgetår

är uppförd med 17 000 kronor, varav 15 000 kronor beräknats för anskaffande

av ekolod, föreslås sänkt med 11 000 kronor till 6 000 kronor. På

grund av de höga priserna å varvsarbeten föreslås posten vinterförläggning,

vårutrustning jämte reparationer, komplettering in. m. höjd från nuvarande

2 000 till 3 500 kronor. Även posten diverse utgifter föreslås höjd, nämligen

med 500 kronor till 1 000 kronor. Övriga poster ha uppförts med oförändrade

belopp.

Statskontoret har i remissutlåtande den 29 september 1947 uttalat, att delposten

instrument- och laboratoriekostnader för svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen med hänsyn till den fortlöpande stegring som medelsanvisningen

till posten under de senaste budgetåren undergått icke svnes

böra bliva föremål för en ytterligare uppräkning nästkommande budgetår.

Statskontoret har vidare i remissutlåtande den 15 oktober 1947 över länsstyrelsens

i Göteborgs och Bohus län framställning rörande medel till omkostnaderna

för Skagerak framhållit, att uppräkningen av posten till proviant

icke förefaller motiverad i betraktande av den faktiska belastningen

sistförflutna budgetår. I anslutning till bränsleåtgången under samma budgetår

anser statskontoret posten för bränn- och smörjoljor böra reduceras

till 35 000 kronor. En höjning av de till undersökningsmaterial samt diverse

utgifter avsedda medlen lärer enligt ämbetets uppfattning icke böra företagas

i nuvarande läge. Däremot torde en uppräkning av posten till underhållsoch

utrustningskostnader enligt statskontorets mening knappast kunna undvikas.

Statskontoret erinrar om att posten förra året höjdes från 10 000 till

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

20 000 kronor samt föreslår, att den för nästa budgetår upptages till 23 000

kronor. Ämbetsverket förutsätter därvid, att om särskild dockning och bottenmålning

skulle erfordras efter isbrytning, medgivande lämnas till överskridande

av anslagsposten med erforderligt belopp.

Föredraganden.

För fiskeristyrelsen torde för sjukvård m. m. böra beräknas förslagsvis

1 000 kronor.

Beträffande reseersättningar må framhållas, att resor i tämligen stor utsträckning

komma att bliva erforderliga för fiskeristyrelsens tjänstemän,

till vilka i fortsättningen även de nuvarande befattningshavarna hos fisketillsynsmyndigheten

samt fiskeriassistenter och fiskeriaspiranter komma att

räknas. Posten torde därför icke böra bliva alltför snävt tillmätt. Från denna

post skola också utgå reseersättningar till styrelsens ledamöter. Ett förslagsanslag

på 23 000 kronor synes mig vara lämpligt.

Kostnaderna för möbler m. m. för fiskeristyrelsen torde böra upptagas

under ett särskilt anslag.

Beträffande de expenser som i övrigt bliva nödvändiga torde, under förutsättning

att fiskeristyrelsen erhåller lokaler i fastighet som äges av staten,

till bränsle, lyse och vatten få beräknas 2 000 kronor och till övriga expenser

10 000 kronor. Härtill torde få läggas 2 200 respektive 2 300 kronor, eller

de belopp som för dessa ändamål under innevarande budgetår anvisats

till fisketillsynsmyndigheten. Sammanlagt bör sålunda anslagsposten expenser

upptagas med 16 500 kronor.

Till publikationstryck bör förslagsvis beräknas 1 500 kronor.

För övriga utgifter torde böra upptagas samma belopp, som för innevarande

budgetår uppförts å fisketillsynsmyndighetens omkostnadsstat, eller

2 400 kronor.

Omlcostnadsstaten för fiskeristyrelsen skulle följaktligen komma att

sluta å ett belopp av (1 000 -j- 23 000 -j- 16 500 -j- 1 500 + 2 400 =) 44 400

kronor.

Med hänsyn till medelsbehovet synes mig posten expenser under omkostnadsanslaget

till undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket

böra höjas. En höjning med 300 kronor torde emellertid vara tillräcklig.

Den under posten övriga utgifter upptagna delposten underhåll av byggnader

och dammar m. in. torde böra höjas med 4 300 kronor. Däremot torde

någon höjning i övrigt av omkostnadsposterna icke böra komma i fråga.

Till omkostnader för undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket

skulle sålunda erfordras ett belopp av (20 400 + 300 -f- 4 300 =)

25 000 kronor.

Med hänsyn till vad svenska hydrografisk-biologiska kommissionen anfört

vill jag tillstyrka, att för reparation av sockeln till vaktmästarbostaden

i Lysekil upptages ett belopp av 300 kronor, medan jag däremot icke anser

mig kunna tillstyrka att 500 kronor anslås till anskaffande av en reserv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

08 Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

pump. Då jag därjämte kan tillstyrka, att för löpande underhållsarbeten å

byggnaderna beräknas ett belopp av 2 700 kronor torde delposten underhåll

av byggnader in. m. sålunda böra upptagas med 3 000 kronor. Med hänsyn

till medelsförbrukningen synes vidare delposten underhåll och drift av båtar

böra uppräknas med 500 kronor. Övriga i omkostnadsstaten upptagna

poster synas icke böra undergå någon förändring för nästa budgetår.

På grund av vad jag sålunda anfört skulle till omkostnader för undersöknings-

och försöksanstalten för havsfisket böra upptagas (57 200_6 900

+ 500 =) 50 800 kronor.

Beträffande fartyget Skagerak synas mig posterna proviant och undersöknmgsmaterie1

samt diverse utgifter icke böra uppräknas. Posten bränn- och

smörjoljor anser jag i likhet med statskontoret böra sänkas till 35 000 kronor.

För underhålls- och utrustningskostnader torde böra anvisas 23 000

kronor. Därest särskild dockning och bottenmålning skulle erfordras efter

isbrytning torde Kungl. Maj :t böra lämna medgivande till överskridande

av posten med erforderligt belopp. Posten särskild sillrekognoscering torde

med hänsyn till att anslagsförbrukningen under sistförflutna budgetår uppgått

till 9 218 kronor 36 öre kunna sänkas med 5 000 kronor till 10 000 kronor.

Omkostnadsstaten för Skagerak skulle följaktligen komma att sluta å

ett belopp av (124 600 — 7 500 + 3 000 — 5 000 =) 115 100 kronor.

Som framgår av vad jag i det föregående anfört anser jag, att befälhavaren

å Eystrasalt icke bör inplaceras i lönegrad, i följd varav någon post

för sjukvård icke torde vara erforderlig. Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen

anfört synes anslagsposten till oljor och andra förbrukningsartiklar

kunna minskas med 1 000 kronor till 9 000 kronor och posten nyanskaffning

samt reparationer av redskap och apparater med 11 000 kronor

till 6 000 kronor. Posten vinterförläggning, vårutrustning jämte reparationer,

komplettering, m. m. torde böra uppräknas med 1 400 kronor till

3 400 kronor, medan däremot någon uppräkning av posten diverse utgifter

icke synes böra ske. Till omkostnader för Eystrasalt skulle sålunda erfordras

ett belopp av (30 000 — 1 000 — 11 000 + 1 400 =) 19 400 kronor.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört torde omkostnadsanslaget till

fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök böra upptagas med (44 400 +

25 000 + 50 800 + 115 100 + 19 400 =) 254 700 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stater

för anslagets användning.

3. Engångskostnader för anskaffning av möbler in. m. till fiskeristyrelsen.

Vid beräkningen av kostnaderna för fiskeristyrelsens förseende med möbler

och inventarier torde böra förutsättas, att lantbruksstyrelsen i fortsättningen

själv kommer att behöva de inventarier som för närvarande

disponeras av fiskeribyrån. Med hänsyn härtill torde dessa kostnader böra

uppskattas till i runt tal 31 000 kronor.

Till fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Inventarier m. m. skulle

sålunda erfordras ett reservationsanslag av 31 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

59

B. Fiskeriintendenter m. m.

1. Avlöningar.

För ändamålet är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av

136 500 kronor. Kungl. Maj :t har den 30 juni 1947 fastställt dels personalförteckning

för fiskeriintendenter (statsliggaren s. 722), upptagande sju

fiskeriintendenter i lönegrad Ca 29, dels ock följande avlöningsstat för fiskeriintendenter

m. m.:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..........

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

kronor 107 800

» 18 700

» 3 300

» 6 700

Summa kronor 136 500.

Från detta anslag bestridas avlöningarna till fiskeriintendenter na, fiskeriingenjören

samt fiskeristipendiaterna ävensom ersättningar till skrivhjälp

åt fiskeriintendenterna.

Från anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän bestridas avlöningar

till fiskeriintendenterna. I skrivelse den 30 augusti 1947 har lantbruksstgrelsen,

som utgår från att samtliga sju fiskeriintendentsbefattningar

under budgetåret 1948/49 skola vara besatta med ordinarie innehavare,

beräknat att lönerna till befattningshavarna skola uppgå till sammanlagt

99 612 kronor samt föreslagit, att anslagsposten för budgetåret 1948/49

upptages till sammanlagt 99 600 kronor. Någon ändring av arvodesposten

och av icke-ordinarieposten har icke ifrågasatts av styrelsen. Däremot hai

styrelsen föreslagit en höjning av anslagsposten rörligt tillägg med 5 300

kronor till 12 000 kronor.

Föredraganden.

Såsom tidigare anförts synes för närvarande icke någon sådan förändring

böra ske beträffande fiskeriintendenternas nuvarande arbetsuppgifter

och verksamhetsområden som kan ha inverkan på anslagsberäkningen.

Lantbruksstyrelsens förslag i fråga om anslagsposten avlöningar till ordinarie

tjänstemän torde därför böra följas.

Jag har tidigare föreslagit att fiskeristipendiaterna skola såsom assistenter

och aspiranter inordnas i löneplan och att avlöningarna till dessa

skola överflyttas till anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

under avlöningsanslaget till fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök. Vid

bifall härtill skulle under arvodesposten i avlöningsstaten för fiskeriintendenter

in. in. endast behöva beräknas arvode till fiskeriingenjören. I överensstämmelse

med vad jag tidigare förordat torde dennes arvode böra uppräknas

till 6 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

I det föregående har jag föreslagit, att fiskmästarna vid statens fiskeriförsöksstation

vid Ivälarne samt vid statens fiskodlingsanstalter vid Älvkarleby,

Borenshult, Mörrum och Kvarnbäcken skola inplaceras i löneplan

samt hänföras till lönegrad Ce 16. Avlöningarna till dessa fiskmästare torde

lämpligen böra bestridas från detta anslag och ingå i icke-ordinarieposten.

Kostnaderna skola emellertid slutligt gäldas av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel,

varför samtidigt under rubriken »Särskilda uppbördsmedel»

bör upptagas en inkomsttitel »Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel»

å belopp motsvarande kostnaderna för avlöningar till fiskmästarna.

Kälarne och Kvarnbäcken tillhöra ortsgrupp 4 medan övriga stationeringsorter

tillhöra ortsgrupp 2. Avlöningarna till fiskmästarna, därvid beräknats,

att de komma att tillhöra lägsta löneklassen, torde böra upptagas

till sammanlagt 31 300 kronor. Till övertids- och vikariatsersättningar torde

böra beräknas ett belopp av 2 000 kronor. Anslagsposten avlöningar till

icke-ordinarie personal torde i enlighet härmed böra uppföras med förslagsvis

(3 300 -j- 33 300 =) 36 600 kronor.

Posten rörligt tillägg torde böra beräknas förslagsvis till 16 300 kronor,

varav 4 000 kronor torde belöpa å avlöningarna till fiskmästarna.

Avlöningsstaten för fiskeriintendenter m. m. skulle i enlighet härmed

erhålla följande utseende.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 99 600

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t.................... » 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis

................ » gg gQQ

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................’ ’ » 16 300

Summa kronor 158 500

Särskilda uppbördsmedel.

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel .......... kronor 37 300

Nettoutgift kronor 121 200.

2. Omkostnader.

För ändamålet är för innevarande budgetår upptaget ett förslagsanslag

av 30 500 kronor, varav 100 kronor disponeras för sjukvård m. in., 25 900

kronor för reseersättningar och 4 500 kronor för expenser.

Genom beslut den 16 januari 1948 har Kungl. Maj :t i anledning av framställning

från lantbruksstyrelsen medgivit, att anslagsposten för reseersättningar

finge under innevarande budgetår överskridas med 15 000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen hemställt om en

ökning av detta anslag med 8 100 kronor för nästa budgetår. Härvid har

posten reseersättningar avsetts skola höjas med nämnda belopp till 34 000

kronor. Höjningen har motiverats med fiskeristipendiaternas numera oavbrutna

tjänstgöring, ökat behov av resor samt höjda biljettpriser och dagtraktamenten.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

61

Föredraganden.

Såsom tidigare nämnts utgår till fiskeristipendiaterna för närvarande särskilt

tjänstgöringstraktamente för de dagar stipendiaterna använda för sin

utbildning och vistas utom mantalsskrivningsorten. Detta traktamente, som

utgår ur posten reseersättningar i förevarande omkostnadsanslag, är avsett

att bortfalla i och med att stipendiaterna inplaceras i löneplan. Traktamente

utgår f. n. med 20 kronor om dagen för en var av tre stipendiater

eller med tillhopa i runt tal 22 000 kronor om året. Posten reseersättningar

skulle sålunda kunna minskas med detta belopp. I fortsättningen avses

också aspiranternas och assistenternas resekostnader skola utgå ur omkostnadsanslaget

till fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök. Då emellertid

kostnaderna för fiskeriintendenternas resor icke torde kunna täckas med

resterande belopp 3 900 kronor synes mig posten böra upptagas till 9 400

kronor.

I enlighet med det anförda skulle sålunda ifrågavarande omkostnadsanslag

för nästa budgetår böra upptagas med (30 500 — 16 500 =) 14 000

kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I) besluta inrättande från och med den 1 juli 1948 av en

fiskeristyrelse med statens fiskeriförsök i överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat;

II) medgiva att för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök

må fastställas personalförteckning, upptagande följande

befattningar:

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ...............................

2 byråchefer .................................

2 laboratorer .................................

1 fiskmästare ................................

1 vaktmästare ................................

Cp 17

Ca 33

Ca 29

Ca 16

Ca 9

Extra ordinarie tjänstemän

lönegrad än Ce 2 4.

1 byrådirektör .........................

1 överinspektör ........................

5 laboratorer ..........................

2 byråinspektörer .......................

högre

Ce 31

Ce 31

Ce 29

Ce 27

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

1 byråingenjör ................................ Ce 27

1 laborator .................................... Ce 27

1 befälhavare .................................. Ce 25;

III) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1948/49:

Aylöningsstat.

Fiskeristyrelsen.

1. Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis

................ kronor 55 000

2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t,

förslagsvis.......... » 2 000

3. Avlöningar till icke-ordi
narie

personal, förslagsvis

............ » 191 500

4. Ersättningar till sakkun
niga,

förslagsvis .... » 1 000

5. Rörligt tillägg, förslags
vis

................ »___28 300 kronor 277 800

Undersöknings- och försöksanstalten för

sötvattensfisket.

1. Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslags
-

vis ...........

41 500

2.

Arvode, bestämt

av

Kungl. Maj :t . ..

...... »

1 100

3.

Avlöningar till

övrig

icke-ordinarie

nal ..........

perso-

18 400

4. Rörligt tillägg, förslags
v*s

................ * 7 280 kronor 68 200

Undersöknings- och försöksanstalten för

havsfisket.

1. Arvode och särskilda ersättningar,

bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

............kronor 10 400

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49-

63

2. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal,

förslagsvis...... kronor 91 800

3. Rörligt tillägg, förslags
vis

................ » 10 000 kronor 112 200

Statens undersöknings- och bevakningsfartyg

för havsfiskets behov.

1. Avlöningar till icke-ordi
narie

personal, förslagsvis

............ kronor 117 200

2. Rörligt tillägg, förslags
vis

................ » 6 300

3. Särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .... » 750 kronor 124 250

Statens undersökningsfartyg för fisker iadministrationen.

1. Arvode, bestämt av

Kungl. Maj :t ....... kronor 6 000

2. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal,

förslagsvis...... » 13 200

3. Särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .... » 1 450 kronor 20 650

Summa kronor 603 100;

IV) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

Avlöningar ett förslagsanslag

av .................................... kronor 603 100

b) till Fiskeristyrelsen med statens fiske
riförsök:

Omkostnader ett förslagsanslag

av .................................... » 254 700

c) till Fiskeristyrelsen med statens fiske
riförsök:

Inventarier m. m. ett reservationsanslag

av ............................ » 31 000;

V) godkänna följande avlöningsstat för 1''iskeriintendenter

in. in., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 49-

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 99 600

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis .................. » 36 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 16 300

Summa kronor 158 500.

Särskilda uppbördsmedel.

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel

............................ kronor 37 300

Nettoutgift kronor 121 200;

VI) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlö
-

ningar ett förslagsanslag av ............ kronor 121 200

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader

ett förslagsanslag av ............ » 14 000;

VII) medgiva att Kungl. Maj :t må utfärda de bestämmelser

som i övrigt bliva erforderliga för genomförandet av den

föreslagna organisationen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

487057. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående godkännande av ackord i fabrikören Cad Johan Carlssons i Nyland konkurs. a1 i texten
  2. JoU 1948:39 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om förläggning av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök. s. 1 i texten
  3. JoU 1948:31 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om förläggning av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök. s. 1 i texten
  4. JoU 1948:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en fiskeristyrelse med statens fiskeriförsök m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten