Sök i Ratio Lex

Angående anslag till täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet

1948-02-06 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:69, Angående anslag till täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

1

Nr 69.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet; given Stockholms slott den

6 februari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Axel G föres.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Gjöres.

Med skrivelse den 20 december 1947 har styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget

överlämnat en den 18 i samma månad dagtecknad promemoria,

vari styrelsen bland annat anmält, att bolaget råkat i likviditetssvårigheter

till följd varav bolaget vore i omedelbart behov av kapitaltillskott.

Innan jag lämnar en redogörelse för det huvudsakliga innehållet i promemorian

ber jag att få erinra följande om bolagets hittillsvarande verksamhet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 69.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades i januari 1941 med ett aktiekapital

av 15 000 000 kronor, varav staten tecknade 14 999 400 kronor. År 1942

ökades aktiekapitalet med 11 000 000 kronor till 26 000 000 kronor. Bolaget

bedrev ursprungligen sin verksamhet endast vid Kvarntorp i Ekeby socken

av Örebro län. Jämlikt medgivande av 1943 års riksdag (r. skr. nr 49) överfördes

emellertid den 1 juli samma år flottans skifferoljeverk vid KinneKleva

å Kinnekulle till bolaget, vars aktiekapital i samband därmed ökades

med 3 200 000 kronor till 29 200 000 kronor. Enligt statsräkenskaperna

utgjorde tillgångsvärdet å statens aktier i bolaget efter överförande av

Kinne-Klevaverket 29 238 459 kronor 95 öre.

Jämlikt beslut av 1943 års riksdag (r. skr. nr 49) har bolaget dessutom

för ytterligare utbyggnad av anläggningarna vid Kvarntorp och KinneKleva

av staten beviljats ett lån å 25 600 000 kronor.

År 1944 beslöt riksdagen (r. skr. nr 392) att dels efterskänka ifrågavarande

lån dels ock för budgetåret 1944/45 anvisa till avskrivning av lånet

ett anslag av 25 600 000 kronor samt till avskrivning å statens aktier

i skifferoljebolaget ett anslag av 29 238 400 kronor. Enligt beslut av Kungl.

Maj :t den 30 juni 1944 avskrevs därefter i statsräkenskaperna lånet per

den 1 juli samma år. Statens innehav av aktier i bolaget upptogs därefter

från sistnämnda dag till 100 kronor. I bolagets balansräkning per den 30

juni 1945 vidtogos mot det efterskänkta lånet svarande avskrivningar å anläggningarna

vid Kvarntorp och Kinne-Kleva samt utjämning av den från

föregående år balanserade förlusten. Någon nedskrivning av aktiekapitalet

ägde däremot icke i samband härmed rum i bolagets räkenskaper.

I skrivelse den 20 december 1944 till dåvarande statsrådet Rubbestad anhöll

styrelsen för skifferoljebolaget om direktiv rörande den fortsatta driften

vid bolagets anläggningar. I skrivelsen med därtill fogade bilagor framhöll

styrelsen att driften vid Kinne-Klevaverket, även om den rationaliserades,

skulle komma att lämna ett betydande underskott. Styrelsen föreslog

därför, att driften vid Kinne-Klevaverket skulle få nedläggas, så snart försörj

ningsläget i fråga om flytande bränsle inom landet medgåve detta. I

fråga om anläggningen vid Kvarntorp funnes emellertid enligt styrelsens

uppfattning möjligheter att genom rationaliseringar och anläggningar för

tillvaratagande av biprodukter komma fram till ett ekonomiskt resultat, som

skulle medgiva amortering och förräntning av det nya kapital, som för

nämnda ändamål investerades i företaget. Styrelsen ansåge därför att förutsättningar

förelåge för att skifferoljeverket i Kvarntorp skulle kunna betraktas

som ett normalt långtidsföretag. Styrelsens ställningstagande till

frågan om fortsatt drift eller driftsnedläggelse vid Kvarntorp motiverades

även av hänsyn till verkets betydelse som beredskapsreserv. Man kunde nämligen

icke med bestämdhet säga om järnkonstruktioner, rörledningar och

murverk vid driftsnedläggelse kunde omses, så att de efter ett antal år åter

kunde tagas i bruk utan att större ombyggnad behövde förekomma. Man

måste därför, om driften lades ned, räkna med en kapitalförtäring, som tillsammans

med kostnaderna för nödvändiga underhållsarbeten kunde upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

3

skattas till 2 500 000—3 500 000 kronor per år. Själva igångsättandet av verket

vid en kris på oljemarknaden skulle taga ett ganska stort kapital i anspråk.

För Kinne-Klevaverkets del visade kalkylerna däremot, att det bleve

billigare att lägga ned verket än att upprätthålla driften enbart ur beredskaps.

synpunkt.

I skrivelse den 14 februari 1945 från dåvarande statsrådet Rubbestad

underrättades styrelsen för skifferoljebolaget om att regeringen i likhet med

i ärendet hörda remissmyndigheter delade styrelsens uppfattning, att skifferoljeverket

i Kvarntorp borde betraktas som ett normalt långtidsföretag,

medan däremot driften vid Kinne-Kleva borde nedläggas, så snart försörjningsläget

i fråga om flytande bränsle inom landet medgåve detta. Bolaget

borde alltså känna sig oförhindrat att vidtaga alla de dispositioner, som

överensstämde med detta regeringens ståndpunktstagande.

I en till chefen för handelsdepartementet ställd, den 18 februari 1946

dagtecknad skrivelse framlade styrelsen därefter vissa förslag till rationalisering

av driften och utbyggnad av anläggningarna. I skrivelsen framhöll

styrelsen inledningsvis att den påbörjat vissa rationaliseringsarbeten vid

Kvarntorpsverket i syfte att åstadkomma ett förbättrat driftresultat. Dessa

arbeten omfattade uppförande av en skifferkoksförbränningsanläggning och

två kalkugnar samt omläggning av skiffertransporten från bildrift till elektrisk

järnvägsdrift varjämte planerades ytterligare en kalkugn. Enligt styrelsens

beräkningar komme den årliga driftförlusten, när dessa anläggningar

kommit i full drift, att uppgå till cirka 1 600 000 kronor, vartill komme

årliga värdeminskningar å tillhopa cirka 2 000 000 kronor. På längre sikt

skulle sålunda erfordras ett tillskott från statens sida av cirka 3 600 000

kronor om året, därest anläggningarna skulle bibehållas i det skick, vari de

befunno sig efter genomförandet av nyssnämnda rationaliseringsplan. Styrelsen

hade emellertid även undersökt vilka åtgärder som kunde vidtagas

för att nedbringa eller helt eliminera den beräknade förlusten. Detta ansågs

kunna ske genom omfattande nyinvesteringar, syftande till att möjliggöra

ytterligare rationalisering av produktionen samt ökad utvinning av biprodukter.

Sålunda föreslog styrelsen uppförande av en tredje kalkugn och en gasolanläggning

samt ombyggnad av tre ugnshus jämte därav betingad utvidgning

av ångkraftcentral m. in. De totala kostnaderna härför beräknades till sammanlagt

18 200 000 kronor. Sedan nyanläggningarna kommit i fullt bruk,

vilket ansågs kunna ske fr. o. in. verksamhetsåret 1951/52, beräknades bolaget

lämna ett årligt överskott med 2 700 000 kronor efter avdrag av avskrivningar

å såväl gamla som nya anläggningar samt ränta å nyanläggningskapitalet.

Enligt styrelsens förslag borde en första utbyggnadsetapp utföras

till följande kostnader nämligen för tredje kalkugnen 200 000 kronor, för

gasolanläggningen 6 500 000 kronor samt för ombyggnad av ett ugnshus

4 000 000 kronor eller tillhopa 10 700 000 kronor. Driften beräknades kunna

igångsättas vid den nya kalkugnen den 15 februari 1947 och vid övriga anläggningar

den 1 januari 1948. Utöver nämnda kapitalbehov för planerade

nyanläggningar erfordrades enligt styrelsens beräkningar lör täckning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

driftsförluster under räkenskapsåren 1946/47 och 1947/48 samt för ersättningsanskaffningar

under övergångsperioden ytterligare nytt kapital å tillhopa

5 300 000 kronor. Bolagets sammanlagda behov av nytt kapital uppginge

sålunda till 16 000 000 kronor. Det kapital å sammanlagt 7 500 000

kronor, som erfordrades för den andra etappen i utbyggnadsprogrammet

(ombyggnad av två ugnshus) ansåg styrelsen kunna täckas genom driftsöverskott

och tillfällig upplåning.

I anledning av framställningen föreslog Kungl. Maj :t i proposition 1946:

304 riksdagen att under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, anvisa

ett investeringsanslag av 16 000 000 kronor till nyteckning av aktier. Med

godkännande av utbyggnadsprogrammet anvisade riksdagen det begärda

anslaget (r. skr. nr 440).

I förutnämnda skrivelse den 18 februari 1946 framlades jämväl en plan

för bolagets finansiella rekonstruktion. Enligt styrelsens beräkningar uppgingo

de totala anläggningskostnaderna vid Kvarntorp till 81 285 000 kronor.

Härav kunde 55 065 000 kronor anses utgöra merkostnader, betingade

av krisförhållanden. De normala anläggningskostnaderna per den 30 juni

1946 beräknades sålunda till 26 220 000 kronor. Förslitningsavdragen t. o. m.

nämnda tidpunkt beräknades till 4 696 000 kronor. För femårsperioden

1946/47—1950/51 d. v. s. den tid varunder driften vid Kvarntorp icke förväntades

fullt kunna täcka avskrivningsbehovet beräknades förslitningsavdraget

utgöra 9 784 000 kronor. Enligt styrelsens förslag skulle de normala

anläggningskostnaderna reduceras med beräknade förslitningsavdrag

för tiden t. o. in. räkenskapsåret 1950/51. Detta skulle ge ett nettovärde å

befintliga anläggningar om 26 220 000 — 4 696 000 — 9 784 000 = 11 740 000.

Anläggningarnas beräknade nettobokföringsvärde per den 30 juni 1946 uppgick

till 25 587 000 kronor. Den enligt styrelsens beräkningar erforderliga

nedskrivningen av värdet av anläggningarna vid Kvarntorp utgjorde sålunda

13 847 000 kronor.

För anläggningarna vid Kinne-Kleva beräknades nedskrivningsbehovet till

2 466 000 kronor, varefter värdet av Kinne-Klevaverkets tillgångar konnne

att upptagas till 100 000 kronor ungefärligen motsvarande jordbruksvärdet.

Det totala nedskrivningsbeloppet beträffande bolagets anläggningar beräknades

sålunda uppgå till 16 313 000 kronor. Nedskrivningarna borde enligt

styrelsens förslag täckas genom nedsättning av aktiekapitalet.

Enligt styrelsens mening borde aktiekapitalet emellertid därutöver nedsättas

med ytterligare belopp. I första hand föreslogs sålunda att täckning

för den beräknade förlusten under de tre nämnda räkenskapsåren å sammanlagt

3 359 000 kronor skulle anteciperas i samband med rekonstruktionen

därigenom att motsvarande belopp av aktiekapitalet överfördes till reservfonden.

Vidare borde enligt styrelsens mening samtidigt till reservfonden

överföras ett belopp som kunde beräknas kvarstå där på längre sikt och

som med hänsyn till nya aktiebolagslagens bestämmelser borde uppgå till

minst 20 % av det efter rekonstruktionen erforderliga aktiekapitalet. Styrelsen

föreslog att beloppet bestämdes till 5 528 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

5

Sammanlagt skulle sålunda enligt styrelsens förslag aktiekapitalet nedsättas

med 25 200 000 kronor från 29 200 000 kronor till 4 000 000 kronor.

Nämnda belopp 25 200 000 kronor skulle överföras till reservfonden. Vid

bokslutet per den 30 juni 1946 skulle bolagets anläggningar nedskrivas med

16 313 000 kronor, varefter på reservfonden skulle kvarstå 8 887 000 kronor.

Under de tre första räkenskapsåren efter rekonstruktionen skulle fonden

till följd av driftsförluster efter hand nedgå till omkring 5 528 000

kronor.

Enligt beslut av 1946 års riksdag (r. skr. nr 440) godkändes de av styrelsen

föreslagna åtgärderna till rekonstruktion av bolaget. Bolagets aktiekapital

nedsattes till 4 000 000 kronor, varjämte nytt aktiekapital tillfördes

bolaget till ett belopp av 16 000 000 kronor. Bolagets aktiekapital utgjorde

alltså efter 1946 års beslut 20 000 000 kronor.

Efter särskild proposition i ämnet (prop. 1946: 48) bemyndigade 1946

års riksdag (r. skr. nr 435) Kungl. Maj :t att medgiva skifferoljebolaget att

nedlägga driften vid skifferoljeverket vid Kinne-Kleva.

I skrivelser den 7 och 26 februari 1947 framlade styrelsen för skifferoljebolaget

sedermera en plan för distribution i egen regi av gasol samt utredning

om utbyggnad av en kemisk-teknisk industri för tillverkning av högvärdiga

produkter med vissa i gasolen ingående s. k. omättade kolväten såsom utgångsmaterial.

I fråga om finansieringen av de framlagda förslagen anförde styrelsen att

kapitalbehovet för gasoldistributionen beräknats till omkring 4 000 000 kronor

i slutet av år 1952 samt att kostnaderna för utbyggnaden av den kemisktekniska

industrien, som föreslagits böra ske i tre etapper, uppskattades för

första etappen till 1 500 000 kronor och för andra utbyggnadsetappen till

2 000 000—2 500 000 kronor. Beträffande den tredje utbyggnadsetappen, som

befunne sig på utredningsstadiet, ansåg sig styrelsen icke kunna för det dåvarande

framlägga ett definitivt förslag. Det sammanlagda aktuella kapitalbehovet

uppgick alltså till 8 000 000 kronor. Styrelsen föreslog att kapitalanskaffningen

skulle ske genom upplåning och att frågan om aktiekapitalets

ökning borde upptagas först då man mera definitivt kunde överblicka

i vilken utsträckning en dylik vore erforderlig. Vid ärendets föredragning

framhöll emellertid min företrädare i ämbetet, att en del av de föreslagna

investeringarna måste anses ha investeringskaraktär och att denna del därför

i princip torde böra tillskjutas i form av aktiekapital, medan återstoden

borde finansieras i första hand med egna medel och i andra hand genom

upptagande av lån. Bolaget borde sålunda äga rätt att i den mån egna medel

icke stode till förfogande upptaga lån mot pantförskrivning av inteckningar

i bolagets egendom för genomförande av det av styrelsen föreslagna programmet.

Frågan om en konsolidering av låneskulden kunde lämpligen anstå

till dess att bolagets vid 1946 års riksdag beslutade rationaliseringsprogram

genomförts och erfarenhet vunnits rörande gasoldistributionen. I enlighet

med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Maj :t i proposition 1947: 219 riksdagen

att under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, till tecknande av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

ytterligare aktier i skifferoljebolaget anvisa ett investeringsanslag'' av

3 000 000 kronor.

Riksdagen, som anslöt sig till vad föredragande departementschefen föreslagit

beträffande sättet för bestridandet av de ifrågasatta investeringarna,

anvisade det begärda anslaget å 3 000 000 kronor till ytterligare aktieteckning

(r. skr. nr 381). Någon aktieteckning har emellertid ännu ej kommit till

stånd.

Jag övergår nu till att redogöra för innehållet i bolagets förenämnda promemoria

den 18 december 1947, vid vilken fogats vissa bilagor, däribland

styrelsens förvaltningsberättelse för räkenskapsåret 1946/47. Med hänsyn

till ärendets natur torde en mera fullständig redogörelse av styrelsens förslag

icke böra lämnas i detta sammanhang. Handlingarna i ärendet komma emellertid

att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Av styrelsens förvaltningsberättelse framgår bl. a. att vissa anläggningar

färdigställts under räkenskapsåret, däribland skifferkoksförbränningsanläggningen

och tredje kalkugnen. Den för skiffertransport avsedda elektriska

järnvägen beräknades bliva färdig att tagas i bruk under första hälften av

år 1948. På grund av rådande materialbrist och knapphet på arbetskraft med

därav föranledda förseningar av leveranstider hade färdigställandet av nämnda

anläggningar blivit fördröjda utöver vad som ursprungligen beräknats.

Höjningen av den allmänna prisnivån hade därjämte i förhållande till vad

som beräknats medfört vissa icke obetydliga merkostnader för nämnda

anläggningar.

Vidare framgår av förvaltningsberättelsen att knapphet på material och

arbetskraft komme att medföra, att iordningställandet av gasolanläggningen

och ombyggnaden av ett ugnshus, vilka arbeten hade beräknats bli färdiga

den 1 januari 1948, icke kunde beräknas vara slutförda förrän tidigast under

första hälften av år 1949. Å nämnda anläggningar väntades uppkomma

betydande fördyringar.

Tidigare hade styrelsen beräknat, att driftsunderskottet för räkenskapsåret

1946/47 skulle stanna vid 2 300 000 kronor. I verkligheten hade driftsunderskottet

för samma år uppgått till i runt tal 6 700 000 kronor. I detta belopp

inginge dock vissa utgifter för tillredningsarbeten i skifferbrottet m. m.,

som egentligen borde fördelas på flera räkenskapsår. Frånräknas dessa utgifter

erhålles som driftsförlust under året i runt tal 4 800 000 kronor. Styrelsen

har i förvaltningsberättelsen förklarat, att ökningen av den beräknade

förlusten förorsakats av förseningar av förenämnda anläggningar, av minskad

tillgång på elektrisk kraft och höjning av priset på inköpt elektrisk

kraft, av höjda kollektivavtalsbundna löner samt av den stränga vinterkylan

med därav föranledda driftsavbrott och igångkörningssvårigheter vid

nyanläggningar.

Av styrelsens promemoria jämte därtill fogade bilagor framgår, att de

oförutsett höga driftsförlusterna i förening med kostnadsstegringar å vissa

nyanläggningar ställt större anspråk på bolagets likvida tillgångar än som

ursprungligen beräknats. De medel, som av 1946 års riksdag beviljats för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

täckande av driftsförluster och kostnader för ersättningsanskaffningar under

räkenskapsåren 1946/47 och 1947/48, hade redan förbrukats. Av det belopp,

som enligt beslut av samma riksdag avsetts till ny- och ombyggnader, hade

den 1 juli 1947 5 182 000 kronor tagits i anspråk för ändamålet. Av återstoden,

5 518 000 kronor, hade vid samma tidpunkt 3 976 000 kronor använts

för täckande av driftsförluster och kostnader för ersättningsanskaffningar.

Därefter återstående medel hade helt tagits i anspråk för täckande av anläggningskostnader

enligt 1946 års beslut och av driftsunderskott, som uppkommit

efter den 1 juli 1947. För att tillgodose sitt behov av likvida medel

hade bolaget nödgats upptaga ett tillfälligt banklån å 3 000 000 kronor. Trots

detta skulle bolaget enligt styrelsens beräkningar komma att vid utgången

av februari månad 1948 ha ett underskott i likvida medel.

I denna situation hade styrelsen funnit det påkallat att underställa statsmakterna

frågan om fortsatt finansiering av bolagets verksamhet.

Med utgångspunkt från statsmakternas principiella beslut 1946 att bolagets

anläggningar vid Kvarntorp av beredskapsskäl borde bibehållas i driftsdugligt

skick syntes det styrelsen föreligga tre huvudalternativ, enligt vilka

bolagets fortsatta verksamhet kunde anordnas. Alternativen äro följande.

1) Pågående utbyggnad enligt 1946 års beslut avbrytes, varvid dock förutsättes

att i USA beställd, delvis betald och levererad gasolanläggning hemtages

för att undvika i USA eljest uppkommande kostnader för vård och förvaring

av anläggningen. Det förutsättes vidare, att i övrigt redan gjorda

beställningar fullföljas, vilket är nödvändigt med hänsyn till att tillverkningen

hos respektive leverantörer redan fortskridit så långt, att beställningarna

icke rimligen kunna annulleras.

2) Redan påbörjade anläggningar enligt 1946 års beslut fullföljas (gasolanläggning,

ombyggnad av ett ugnshus och tillbyggnad av ångcentral).

3) Samtliga nybyggnader enligt 1946 års beslut fullföljas. (Utöver alt. 2

ombyggnad av ytterligare två ugnshus.)

Att bedöma storleken av det kapital som skulle erfordras för de olika alternativen

är, framhåller styrelsen, under nuvarande ovissa ekonomiska förhållanden

ytterst svårt. Styrelsen framlägger emellertid i promemorian

vissa ungefärliga beräkningar rörande kapitalbehovet för tiden 1 juli 1947—

30 juni 1952 enligt de olika alternativen. För täckning av återstående anläggningskostnader

samt driftsförluster och vissa andra kostnader skulle

enligt beräkningarna under nämnda tid erfordras 27 000 000 kronor vid alt.

1, 20 600 000 kronor vid alt. 2 och 25 500 000 kronor vid alt. 3. Styrelsen

liar även sökt uppskatta det framtida driftsresultatet vid olika alternativ.

I detta hänseende avse beräkningarna tiden efter den 1 juli 1952, då enligt

styrelsens åsikt fortfarighetstillstånd och full avsättning för produktionen

skulle ha uppnåtts vid alla alternativen. Den fortsatta driften beräknades

under ett normalår komma att lämna vid alt. 1 ett årligt underskott av

3 200 000 kronor, vid alt. 2 och 3 däremot åriiga överskott av 1 300 000 kronor

respektive 4 550 000 kronor, allt exklusive ränta och avskrivningar. Styrelsen

betonar, att siffrorna äro osäkra med hänsyn till den ovissa ekonomiska

utvecklingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

Beträffande frågan vilket alternativ som borde väljas för bolagets fortsatta

verksamhet framhåller styrelsen, att alt. 3, vilket betydde ett fullföljande

av de år 1946 beslutade utbyggnaderna, syntes fördelaktigast ur företagsekonomisk

synpunkt. Alt. 2, som tidigare tänkts endast som en etapp på

väg mot utbyggnaden enligt alt. 3, ansåge styrelsen mindre gynnsamt. Vid

alt. 1, innebärande att den pågående utbyggnaden finge avbrytas, syntes det

styrelsen näppeligen kunna undvikas att bolaget måste tillföras årliga subventioner

för driftens upprätthållande. Styrelsen vore emellertid fullt medveten

om att på grund av det ansträngda ekonomiska läget och de ovissa

framtidsutsikterna bolagets fortsatta verksamhet icke kunde betraktas enbart

ut företagsekonomisk synpunkt. Styrelsen önskade endast framföra de

anförda alternativen, vilka enligt styrelsens mening vore de för bolagets

fortsatta verksamhet faktiskt föreliggande utvecklingslinjer, mellan vilka

man hade att välja.

Bolaget har vidare inkommit med en sammanställning utvisande det medelsbehov

som vore erforderligt för tiden intill den 1 januari respektive den

1 juli 1949, därest pågående utbyggnadsarbeten nu skulle avbrytas. Medelsbehovet,

som i fråga om likvider för redan gjorda beställningar beräknats

från samma utgångspunkter som i alt. 1, är enligt sammanställningen föl
-

jande.

Återstående anläggningskostnader .......................... 1 932 000

Täckande av driftsförluster och ersättningsanskaffningar .... 3 976 000

Driftsförlust V, 1947 —- s% 1948 ............................ 3 500 000

Driftsförlust V, 1948—1948 ............................ 1 600 000

Markförvärv, bostadssubventioner, ränta och oförutsett........ 2 000 000

Summa kr. 13 008 000

Driftsförlust 1/l 1949—“/« 1949 ............................ 1 600 000

Markförvärv, bostadssubventioner, ränta och oförutsett 1/11949—

“A 1949 ................................................ 300 000

Summa kr. 14 908 000.

Den i sammanställningen angivna posten till återstående anläggningskostnader

har beräknats på följande sätt. Därest redan gjorda beställningar

fullföljas skulle de medel som återstå att betala uppgå till 8 400 000 kronor.

Till gäldande härav räknar bolaget med alt disponera dels 5 518 000

kronor som — därest bolaget beredes ersättning för redan inträffade driftsförluster

utöver beräknade — återstå av de enligt 1946 års beslut anvisade

medlen, dels ock 950 000 kronor, som 1947 års riksdag beviljat för gasoldistributionen.

Det belopp som sålunda erfordras för ändamålet utgör enligt

bolagets beräkningar (8 400 000 — 5 518 000 — 950 000 =) 1 932 000

kronor.

Posten täckande av driftsförluster och ersättningsanskaffningar uppgår

egentligen till 4 439 600 kronor. Emellertid skall från nämnda belopp avräknas

dels 239 600 kronor utgörande ej utnyttjade anslagsmedel för ersätt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

ningsanskaffningar dels ock 224 000 kronor utgörande tidigare beräknad

förlust för räkenskapsåret 1947/48. Härigenom bör posten beräknas till

3 976 000 kronor.

Ett uppskjutande av pågående utbyggnadsarbeten betyder alltså enligt

utförda beräkningar, att ett kapitaltillskott erfordras för tiden intill den 1

januari 1949 av omkring 13 000 000 kronor och för tiden intill den 1 juli

1949 av omkring 15 000 000 kronor.

Det framhålles också i sammanställningen, att ett dröjsmål med de utbyggnadsarbeten,

varom det här är fråga, komme att medföra ökade driftsförluster

utöver vad som i promemorian av den 18 december 1947 beräknats

för genomförandet av alt. 2 och 3.

Dessa utökade driftsförluster stå i proportion till den längre tid det

kommer att taga, innan färdigställning av nyanläggningarna kan ske och

böra för både alt. 2 och 3 bliva enligt nedanstående uppställning:

1. Anläggningsarbetena återupptagas V, 1949.

Ökade driftsförluster för alt. 2 och 3 .................... 3 200 000

Oförutsett m. ...................................... 600 000

Summa kr. 3 800 000

2. Anläggningsarbetena återupptagas ''/, 1949.

ökade driftsförluster för alt. 2 och 3.................... 4 800 000

Oförutsett m. ...................................... 8150 000

Summa kr. 5 660 000.

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skifferoljebolagets verksamhet

icke utvecklat sig efter de beräkningar, som lågo till grund för 1946

års riksdags beslut rörande bolagets finansiella rekonstruktion och framtida

verksamhet. Åtskilliga faktorer ha samverkat till att utvecklingen gått

1 en för bolaget oförmånlig riktning. Detta har medfört, att driftsunderskottet

för räkenskapsåret 1946/47, vilket förutsattes bliva omkring 2 300 000

kronor, kommit att uppgå till ett betydligt större belopp. Sålunda har driftsförlusten

uppgått till cirka 4 800 000 kronor, vartill komma vissa utgifter å

cirka 1 900 000 kronor, vilka egentligen borde fördelas å flera räkenskapsår.

Det sammanlagda driftsunderskottet uppgår alltså till cirka 6 700 000 kronor.

Bolaget har även råkat i likviditetssvårigheter och är i omedelbart behov

av medelstillskott.

Det sålunda inträdda läget gör det nödvändigt att förutsättningslöst ompröva

bolagets ställning. Denna prövning bör i första hand verkställas av

särskilt tillkallade utredningsmän. Jag avser att senare hemställa om Kungl.

Maj :ts bemyndigande att tillkalla dylika utredningsmän.

I avbidan på utredningens resultat bör verkets fortsatta utbyggnad enligt

1946 års riksdagsbeslut tillsvidare anstå. Driften vid bolagets anläggningar

bör dock fortsätta och erforderliga medel härför ställas till förfogande.

Dessutom böra medel avses för betalning av redan gjorda beställningar.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 69.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 69.

Frågan om medelstillskott till bolaget måste emellertid med hänsyn till

likviditetssvårigheterna upptagas till behandling redan nu och sålunda utan

att avvakta det resultat, vartill utredningen kan komma. Då det icke med

säkerhet kan bedömas vid vilken tidpunkt slutligt förslag i ämnet kan föreläggas

riksdagen torde medelstillskottet böra avse tiden till och med den 30

juni 1949. Enligt bolagets sammanställning bör därför medelsbehovet för

nämnda tid, om utbyggnaden fullföljes i den omfattning jag nyss angivit,

beräknas på följande sätt.

Till täckande av merkostnader å anläggningarna erfordras 1 932 000

kronor. Enligt 1946 års beslut avsågos för driftsförluster under tiden

1 juli 1946—30 juni 1948 samt för sådana på samma tid belöpande

ersättningsanskaffningar, som normalt borde täckas med driftsöverskott,

ett belopp av 5 300 000 kronor. Detta belopp har emellertid i sin helhet

förbrukats under tiden 1 juli 1946—30 juni 1947. Därutöver har för täckande

av driftsförluster under sagda tid av medel som tidigare avsetts till

utbyggnad av anläggningarna tagits i anspråk 3 976 000 kronor. Sistnämnda

belopp måste tillföras bolaget. Driftsunderskottet under tiden 1 juli 1947—- 30 juni 1949 beräknar bolaget nu till 6 700 000 kronor däri inräknat kostnader

för ersättningsanskaffningar. Av detta belopp belöpa 3 500 000 kronor

på räkenskapsåret 1947/48 och 3 200 000 kronor på räkenskapsåret

1948/49. Härutöver erfordras för tiden 1 juli 1947—30 juni 1949 till markförvärv,

bostadssubventioner, räntor och oförutsedda utgifter ett sammanlagt

belopp av 2 300 000 kronor.

De medel som sålunda skulle bliva behövliga för bolaget för tiden 1 juli

1947—30 juni 1949 uppgå alltså till (1 932 000 + 3 976 000 + 6 700 000 +

2 300 000 =) 14 908 000 kronor eller avrundat 15 000 000 kronor.

Mot beräkningen av medelsbehovet har jag icke funnit anledning till

erinran. Med hänsyn till bolagets likviditetssvårigheter torde medlen böra

äskas å tilläggsstat. Anvisningen bör ske i form av ett reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .................... kronor 15 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan, förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

. Ur protokollet:

G. Lindenbaum.

487133. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:154 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1948 a1 i texten
  2. BevU 1948:29 Betänkande i anledning av väckt motion om tullfrihet för förtätade gaserna butan och propån. s. 9 i texten