Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december 19U5 (nr 823) om nöjesskatt
7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:8, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december 19U5 (nr 823) om nöjesskatt
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 8.
1
Nr 8.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändring i förordningen den 21 december
19U5 (nr 823) om nöjesskatt; given Stockholms
slott den 3 januari 19b8.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning angående ändring i förordningen
den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 8.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 8.
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 21 december
1945 (nr 823) om nöjesskatt.
Härigenom förordnas, att 2, 7, 9 och 11 §§ förordningen den 21 decem
-
ber 1945 om nöjesskatt skola erhålla
Nuvarande lydelse:
2
Nöjesskatten fördelas med hälften
till staten och med hälften till den
kommun, inom vars område nöjestillställningen
äger rum.
7
Nöjesskatten utgår med 15 procent
å bruttopriset för varje biljett, inberäknat
skatten; dock att, om biljettpriset
vid biograf föreställning överstiger
en krona, nöjesskatten utgör 15
procent av en krona samt 30 procent
av återstoden av biljettpriset.
9
Såsom biljettpris —■ — — betalning
(fribiljett).
I biljettpriset---till tillställ
ningen.
Avser biljett ett flertal tillställningar
eller ett flertal personer, beräknas
skatt därå såsom för motsvarande antal
biljetter för en tillställning eller
en person. Har icke vid biljettens utlämnande
bestämts, huru många tillställningar
eller personer biljetten av
-
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Föreslagen lydelse:
§•
Nöjesskatten fördelas med hälften
till staten och med hälften till den
kommun, inom vars område nöjestillställningen
äger rum. För nöjestillställning
som avses i 3 § c) skall dock
nöjesskatten i stället fördelas med tre
fjärdedelar till staten och en fjärdedel
till kommunen.
§•
Nöjesskatten utgår med 15 procent
å bruttopriset för varje biljett, inberäknat
skatten; dock att för biografföreställning
nöjesskatten utgår med
30 procent, om biljettpriset icke överstiger
en krona, och eljest med 30
procent av en krona och 45 procent av
återstoden av biljettpriset.
§•
Såsom biljettpris — — — betalning
(fribiljett).
I biljettpriset---- till tillställ
ningen.
Avser biljett ett flertal tillställningar
eller ett flertal personer, beräknas
skatt därå såsom för motsvarande antal
biljetter för en tillställning eller en
person. Har icke vid biljettens utlämnande
bestämts, huru många tillställningar
eller personer biljetten av
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 8.
ser, beräknas skatten å biljetten till
20 procent av biljettpriset eller, då
fråga är om biografföreställning, till
25 procent av nämnda pris.
11
Medgives rätt---— biljett ut
lämnats.
Kan sådan utredning icke vinnas,
beräknas skatten till 20 procent av
det bruttobelopp, som influtit i inträdesavgifter
och andra därmed likställda
avgifter, eller, då fråga är om biografföreställning,
till 25 procent av
nämnda bruttobelopp. Där tillförlitlig
utredning ej kan vinnas angående
den verkliga bruttoinkomsten, uppskattas
denna till bruttoinkomsten
vid utsålt hus eller efter annan lämplig
beräkningsgrund.
ser, beräknas skatten å biljetten till
20 procent av biljettpriset eller, då
fråga är om biografföreställning, till
40 procent av nämnda pris.
§•
Medgives rätt — — — biljett utlämnats.
Kan sådan utredning icke vinnas,
beräknas skatten till 20 procent av
det bruttobelopp, som influtit i inträdesavgifter
och andra därmed likställda
avgifter, eller, då fråga är om
biografföreställning, till 40 procent
av nämnda bruttobelopp. Där tillförlitlig
utredning ej kan vinnas angående
den verkliga bruttoinkomsten,
uppskattas denna till bruttoinkomsten
vid utsålt hus eller efter annan
lämplig beräkningsgrund.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 8.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 19^8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om
vissa ändringar i förordningen om nöjesskatt samt anför därvid följande.
Enligt 1 § förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt
skall för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift,
erläggas nöjesskatt. Denna skatt fördelas — enligt vad i 2 § stadgas -— med
hälften till staten och med hälften till den kommun, inom vars område
nöjestillställningen äger rum. I 7 § föreskrives, att nöjesskatten utgår med
15 procent å bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten; dock att, om
biljettpriset vid biograf föreställning överstiger en krona, nöjesskatten utgör
15 procent av en krona samt 30 procent av återstoden av biljettpriset.
Såsom framgår av vad jag förut denna dag anfört (se propositionen nr 5
med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m.) har 19i7
års konsumtions skatt eb er edning i skrivelse den 20 december 1947 framlagt
förslag till vissa skärpningar av den indirekta beskattningen; och har beredningen
därvid förordat bl. a. viss skärpning i fråga om nöjesskatten för
biografföreställning.
I en inom beredningen upprättad promemoria, som överlämnats till finansdepartementet,
har anförts bl. a. följande.
Under budgetåret 1946/47 har i statlig nöjesskatt influtit
i Stockholms stad ............ 3,9 milj. kr.
i länen ...................... 12,8 » »
Summa 16,7 milj. kr.
För budgetåret 1947/48 har den statliga nöjesskatten beräknats till 18
milj. kr.
I fråga om fördelningen av nöjesskatten å olika slag av nöjestillställningar
framgår av förarbetena till 1945 års nöjesskatteförordning, att av den nöjesskatt
som inflöt under åren 1942—1944 belöpte omkring 67 procent (i
Stockholm 64 procent) å taxa II d. v. s. biografföreställningarna. Härtill
må anmärkas, att detta procenttal framkommit för tid då 1940 års nöjes
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 8.
5
skatteförordning med dess tretaxesystem gällde. Med tillämpning av 1945
års förordning — enligt vilken biografföreställningar beskattas hårdast av
alla slags nöjestillställningar — torde man böra räkna med att minst 70
procent av nöjesskatten belöper på biografföreställningar.
I promemorian ha även lämnats vissa upplysningar om nöjesskattens
storlek i våra grannländer. I detta hänseende anföres följande.
I Norge utgår nöjesskatten för budgetåret 1947/48 med nedan angivna
procenttal:
Nöjestillställningens art
1) Biograf föreställning ........................
2) Konsert, där utländsk konstnär medverkar ..
3) Offentlig dans ............................
4) Andra föreställningar och framvisningar ....
Nöjesskatten i procent
av bruttobeloppet
40 %
8 % (tidigare 20 %)
12 % (tidigare 30 %)
30 %
Anm. Sänkningen av nöjesskatten för grupp 2) berodde på att konsertverksamheten
eljest skulle helt nedläggas. Sänkningen för grupp 3) motiverades med att ideella
organisationer, särskilt på landsbygden, eljest skulle drabbas för hårt av skatten.
I Danmark utgår nöjesskatt enligt lag den 1 april 1922, vilken lag ändrats
i vissa delar genom lag den 12 juli 1946. Skatten uttages med följande
procenttal:
1) Teater, konsert, cirkus, dans, professionell
idrott o. dyl.............................
2) Vaeddelpb .............................. (20
3) Framvisning av levande bilder ............ (40 %)
4) Framvisning av panorama, vaxfigurer, me
nageri o. dyl............................
Av den danska nöjesskatten enligt 1922 års lag tillfalla
återstoden kommunen; enligt 1946 års lag skall i
ten % tillfalla staten och återstoden kommunen.
1922 års
lag
1946 års
lag
20 %
(20 %)
(40 %)
ingen ändring
60 %
60 %
40 %
ingen ändring
lag tillfalla % staten och
av den 60-procentiga skat-
I promemorian ha behandlats följande två alternativ till skärpning av
nöjesskatten för biograf föreställningar.
Alt. A.
En extra nöjesskatt till staten uttages å biograf föreställningar med —
utöver den ordinarie nöjesskatten — 15 procent å biljettpriset. (Sammanräknas
nöjesskatten och den extra nöjesskatten blir skattebelastningen 15
-|- 15 = 30 procent på biljettpris på 1 kr. och 30 + 15 — 45 procent på
återstoden.)
Utgångspunkter: Nöjesskatteintäkterna beräknas totalt till 33 milj. kr.
och för biografföreställningar till % härav eller 22 milj. kr. per år. Det
genomsnittliga biljettpriset utgör f. n. 1,70 kr. (skatt f. n. 15 + 21 = 36
öre) och stiger efter skattehöjningen med (84 — 36 =) 50 öre till 2,20 kr.
(skatten enl. detta alt. utgor 15 + jqq + —Jqq— = 15 + 36 -f- 33 =
84 öre). Publikfrekvensen minskas med 10 procent.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 8.
Skatteinkomsten enligt detta alt.:
84
X 22 milj. = 51-3—5-1 = 46-2 milj. kr.
OO
Den nuvarande skatten 22 0 » »
Skatteökningen 24 2 milj. kr.
Alt. B.
En extra nöjesskatt till staten uttages å biografföreställningar med —
utöver den ordinarie nöjesskatten — 20 procent av biljettpriset. (Sammanräknas
nöjesskatten och den extra nöjesskatten blir skattebelastningen 15
-j- 20 = 35 procent på biljettpris på 1 kr. och 30 + 20 = 50 procent på
återstoden.)
Utgångspunkter: Nöjesskatteintäkterna för biograf föreställningar utgöra
per år 22 milj. kr. Det genomsnittliga biljettpriset utgör f. n. 1,70 kr. (skatt
f. n. 15 -J— 21 = 36 öre) och stiger efter skattehöjningen med (100 — 36 =)
60 ore till 2,30 kr. (skatten enl. detta alt. utgor 15 -\----1--^ =
= 15 —39 —(— 46 = 100 öre). Publikfrekvensen minskas med 10 procent.
Skatteinkomsten enl. detta alt.:
~~ X 22 milj. — 61 1—fri = 55 0 milj. kr.
Den nuvarande skatten = 22 0 » »
Skatteökningen 33''0 milj. kr.
(Minskas publikfrekvensen i stället med 20 procent, blir skatteökningen
33.o — 6.i = 26.9 milj. kr.)
I sin förut berörda skrivelse den 20 december 1947 har beredningen föreslagit,
att nöjesskatten för biografföreställningar höjdes från 15 till 30
procent för den del av biljettpriset, som icke överstege en krona, samt från
30 till 45 procent å återstoden av biljettpriset. Enligt beredningen kunde de
ökade skatteintäkter, som i följd härav kunde antagas uppkomma, beräknas
till omkring 25 miljoner kronor per år. Detta skattebelopp borde
i sin helhet inflyta till statsverket. Skatteskärpningen borde om möjligt
träda i kraft den 1 februari 1948. Beredningen förutsatte, att frågan om
skatteskärpningens fortbestånd upptoges till omprövning redan vid 1949
års riksdag. — En ledamot av beredningen (herr öhinan) har anfört, att
han icke kunde ansluta sig till beredningens förslag i denna del.
Departementschefen. Såsom framgår av den proposition (nr 5) med förslag
till förordning om särskild automobilskatt, in. in., om vars avlåtande
till riksdagen Kungl. Maj :t förut denna dag fattat beslut, tillstyrker jag
de av beredningen föreslagna skärpningarna av den indirekta beskattningen.
I enlighet härmed föreslår jag nu, att bestämmelsen i 7 § nöjesskatteförordningen
ändras på så sätt, att nöjesskatten för biografföreställningar
skall utgå med 30 procent, om biljettpriset icke överstiger en krona, och
eljest med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljett
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 8.
priset. Samtidigt härmed bör i 2 § införas den särskilda bestämmelsen, att
nöjesskatten för biograf föreställning skall fördelas med tre fjärdedelar till
staten och med en fjärdedel till vederbörande kommun. Denna fördelningsgrund
kommer att medföra, att inkomstökningen i stort sett tillfaller statsverket,
dock att en obetydlig del därav kommer att tillfalla kommunen.
De nu föreslagna höjningarna av nöjesskatten böra vidare föranleda motsvarande
ändringar i 9 och 11 §§.
Ändringarna böra träda i kraft den 1 februari 1948.
I enlighet med det nu anförda har inom finansdepartementet upprättats
förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december
1945 (nr 823) om nöjesskatt.
Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.