Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1948/49
1948-02-20 · 62 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 53 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:82, Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1948/49
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
1
Nr 82.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till civilförsvaret för budgetåret 1948/49; given
Stockholms slott den 20 februari 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 20 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik-, liandelsoch
folkkushållningsdepartementen samt statsrådet Ericsson anför chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.
Jag framlägger i det följande förslag rörande anslag till civilförsvaret för
budgetåret 1948/49. Förslagen ansluta sig till en denna dag på min framställning
beslutad proposition angående civilförsvarets fortsatta verksamhet.
Till grund för samtliga förslag ligger ett av särskilt tillkallade sakkunniga,
1945 års civilförsvarsutredning, den 10 januari 1947 avgivet betänkande. 1
fråga om de skäl som tala för vidmakthållandet av ett civilförsvar i den av
mig förordade omfattningen får jag hänvisa till förutnämnda proposition,
kapitel 3.
1—197 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 82.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
I. Sammanfattning av förslagen.
Enligt gällande författningar, vilkas giltighetstid begränsats till den Öl)
juni 1949, utövas ledningen av civilförsvaret centralt under Kungl. Maj:t
av civilförsvarsstyrelsen, inom länen — vilka indelas i civilförsvarsområden
— av länsstyrelserna och inom civilförsvarsområdena av civilförsvarschefer.
Organisationen har provisorisk karaktär. Detta förhållande har kommit till
uttryck särskilt i fråga om civilförsvarsstyrelsen, där huvuddelen av befattningshavarna
innehar arvodesanställning. Vid länsstyrelserna, där civilförsvarsärendena
handläggas på särskilt inrättade avdelningar, försvarsavdelningarna,
ha cheferna för dessa avdelningar uppförts på extra ordinarie stat.
Inom civilförsvarsområdena, för vilkas administration kommunerna äro ansvariga,
ha personalens anställnings- och avlöningsförhållanden icke utformats
enhetligt.
Vid behandlingen av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet liar
jag förordat, att civilförsvarslagen icke längre göres tidsbegränsad samt att
för bedrivandet av civilförsvarsverksamheten de nuvarande instanserna skola
bibehållas.
De förslag, som framföras i det följande, avse att skapa en fastare fredsorganisation
för civilförsvaret. Förslagen innebära i huvudsak, att vissa jämkningar
vidtagas i civilförsvarsstyrelsens nuvarande organisation samt att den
för styrelsens fredsuppgifter avsedda personalen beredes tryggare anställningsförhållanden.
Sålunda föreslås, att civilförsvarsstyrelsen organiseras —
i stället för såsom f. n. gäller på fem byråer och tre avdelningar — på
fyra byråer och två avdelningar samt att antalet heltidsanställda befattningshavare
nedbringas från nuvarande 86 till 75. Samtliga för fredsverksamheten
erforderliga befattningshavare uppföras på ordinarie eller extra
ordinarie stat. Beträffande organisationen av länsstyrelsernas försvarsavdelningar
finner jag ändring i rådande förhållanden icke f. n. böra ske utan
anser jag frågan härom böra prövas i samband med en förestående översyn
av länsstyrelsernas organisation över huvud taget. Vad gäller botteninstansen
har jag vid behandling av7 frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet förordat,
att kostnaderna för administrationen i civilförsvarsområdena fr. o. m.
den 1 juli 1949 överföras från kommunerna till statsverket. Spörsmålen
rörande omfattningen under fred av den personal, som erfordras för administrationen
inom civilförsvarsområdena, samt angående personalens anställnings-
och avlöningsförhållanden finner jag böra prövas först sedan genom
civilförsvarsstyrelsens försorg närmare utredning härom verkställts. Jag avser
att förelägga 1949 års lagtima riksdag förslag i detta ämne.
Jag föreslår vidare, att verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret
1948/49 bedrives i huvudsakligen samma omfattning som under innevarande
budgetår.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Medelsbehovet för budgetåret 1948/49 beräknar jag till 4 175 000 kronor
mot 4 936 500 kronor för innevarande budgetår. Härvid har minskning föreslagits
bl. a. i fråga om avlöningsanslaget, vilket skulle nedsättas från 850 000
kronor till 814 000 kronor, och av skyddsrumsanslaget, från 1 500 000 kronor
till 700 000 kronor. För tillgodoseende av aktuella behov föreslår jag mindre
höjningar av vissa andra anslag.
Yad jag sålunda föreslagit utgör enligt min uppfattning ett minimum i
fråga om såväl organisation som verksamhet. Det kan förutses, att betydligt
ökade anslag framdeles kunna bliva erforderliga för att civilförsvaret skall
bliva i stånd att fullgöra sina betydelsefulla uppgifter.
II. Civilförsvarsutredningens tillkomst.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 tillkallade
jag samma dag åtta sakkunniga för att verkställa översyn av gällande anordningar
för civilförsvaret och framlägga därav föranledda förslag. De sakkunniga,
som antogo benämningen 1945 års civilförsvarsutredning, utgjordes
av dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare nuvarande landshövlingen
Th. Bergquist, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare
docenten E. W. Håstad, överstelöjtnanten C. F. R. Lemmel, ledamoten av
riksdagens första kammare redaktören S. H. Linderot, förutvarande byråchefen
S. V. Limdquist, ledamoten av riksdagens första kammare fru Gärda
Svensson samt ledamöterna av riksdagens andra kammare verkstadsarbetaren
G. F. Thapper och kassörskan Märta Öberg.
Utredningen har avgivit ett den 10 januari 1947 dagtecknat betänkande med
förslag rörande civilförsvarets organisation m. m. (SOU 1947:10).
över utredningens betänkande ha, efter remiss, yttranden avgivits av överbefälhavaren
efter försvarsgrenschefemas, militärbefälhavarnas, hemvärnschefens,
försvarets sjukvårdsförvaltnings och arméns fortifikationsförvaltnings
hörande, krigsmaterielverket, försvarets forskningsanstalt, 1945 års försvarskommitté,
samtliga länsstyrelser — i några fäll efter hörande av vissa
statliga eller kommunala myndigheter eller av särskilda sammanslutningar
inom länet — medicinalstyrelsen, bevakningsinspektören, statens byggnadslånebyrå,
statens arbetsmarknadskommission, civilförsvarsstyrelsen, riksbrandinspektören,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, allmänna
lönenämnden, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, statens
industrikommission, statens livsmedelskommission, statens reservförrådsnämnd,
statens trafikkommission, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
ett trettiotal stads- och landskommuner av olika storlek och betydelse ur
civilförsvarssynpunkt, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas
förbund, landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges
industriförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, hyresgästernas spar
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 82.
kasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a., svenska brandskyddsföreningen,
svenska brandkårernas riksförbund, svenska brandbefälsförbundet,
Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund, svenska skorstcnsfej enarbetareförbundet,
centralkommittén folk och försvar, hemvärnsrådet, överstyrelsen
för svenska röda korset, riksluftskyddsförbundet, Sveriges folkskol-''
lärarförbund, föreningen Sveriges polismästare, föreningen Sveriges landsfiskaler,
svenska civilförsvarets tjänstemannaförening, högerns centrala
kvinnoråd, folkpartiets kvinnoförbund och svenska landsbygdens kvinnoförbund.
I skrivelse den 8 oktober 1947 har civilförsvarsstyrelsen gjort framställning
om anslag för civilförsvaret för budgetåret 1948/49. Häri framlägges även
förslag till ny organisation av styrelsen, över framställningen ha yttranden
avgivits av statskontoret och statens lönenämnd.
III. Allmänna synpunkter rörande civilförsvarets
organisation.
Före tillskapandet år 1944 av den nuvarande civilförsvarsorganisationen
handlades frågor rörande hemortsförsvaret såväl centralt som lokalt av olika
myndigheter. Sålunda ombesörjdes 1 uftskyddsärcnden av luftskyddsorganen,
utrymningsärenden av utrymningsorganisationen, undanförselärenden av centrala
undanförselbyrån samt ärenden rörande spioneri och sabotage av bevakningsinspektören
med hjälp i första hand av landsfogdarna. Under världshändelsernas
tryck växte kravet på enhetlighet inom och samordning av hemortsförsvaret
fram. I sådant syfte sammanfördes genom 1944 års civilförsvarslagstiftning
hithörande åtgärder till en gemensam verksamhet att utövas av
en organisation, civilförsvaret.
Såsom jag förut anfört gäller numera, att den centrala ledningen av civilförsvaret
under Kungl. Maj:t skall utövas av civilförsvarsstyrelsen, att inom
varje län ledningen av civilförsvaret skall handhavas av länsstyrelsen samt
att riket skall vara indelat i civilförsvarsområden, inom vilka den omedelbara
ledningen av civilförsvaret skall utövas av en civilförsvarschef. Länsstyrelsens
handläggning av ärenden rörande civilförsvaret sker å dess försvarsavdelning,
som står under ledning av en civilförsvarsdirektör.
JJtredningen anser den nuvarande organisationen lämplig för krigsförhållanden.
Rörande dess utformning för fullgörandet av uppgifterna under fred
anföres.
Vid den allmänna konstruktionen av civilförsvarets fredsorganisation
måste, förutom till de organisationen i fred åvilande uppgifterna, hänsyn
tagas till utformningen av krigsorganisationen och därmed sammanhängande
beredskapskrav. Någon längre förberedelsetid i samband med ett framtida
krigsutbrott kan ej med säkerhet påräknas. Djupgående och vittomfattande
organisatoriska förändringar i samband med en akut krissituation kunna helt
äventyra organisationens möjlighet att fylla sin uppgift under de för folkets
motståndsvilja och motståndskraft betydelsefulla första hårda slagen vid
5
Iiungl. Maj-.ts proposition nr 82.
själva krigsutbrottet. Härav följer, att fredsorganisationen i sina huvuddrag
måste överensstämma med krigsorganisationen och bilda stommen till denna.
Vidare måste de befattningshavare, som i krig skola handha civilförsvarets
ledning, redan i fred beredas tillfälle att noggrant sätta sig in i de uppgifter,
som i händelse av krig komma att åvila dem.
I den mån arbetsuppgifterna för dessa befattningshavare i fredstid erhålla
mindre omfattning än motsvarande arbetsuppgifter under civilförsvarsberedskap
och krig skulle det strida mot sunda ekonomiska och arbetskraftpolitiska
principer att till civilförsvaret fast knyta ett större antal befattningshavare,
än vad de fredsmässiga arbetsuppgifterna oundgängligen kräva. I detta fall
är det ofrånkomligt att göra avsteg från principen om full överensstämmelse
mellan krigs- och fredsorganisation. Detaljerna inom fredsorganisationen
böra därvid utformas och befattningshavarna placeras till tjänstgöring på
sådant sätt att övergången till krigsorganisation underlättas.
Å andra sidan böra de befattningshavare, som under överskådlig framtid
kunna bedömas vara erforderliga för att på ett tillfredsställande sätt lösa på
civilförsvaret ankommande fredsuppgifter, beredas en sådan anställningsform
och sådana löneförmåner, att befattningarna te sig lockande för personer
med tillräckligt höga kvalifikationer även under en högkonjunktur på
den enskilda arbetsmarknaden. Detta gäller främst den personal, som avses
skola bekläda ledande befattningar såväl i fred som i krig. Den nu gällande
ordningen företer i sistnämnda avseende uppenbara brister.
Remissinstanserna ha icke — med några undantag — framfört erinringar
mot utredningens här refererade principiella ståndpunkt. Länsstyrelserna i
Östergötlands och -Jönköpings lön ha uttalat tvekan, huruvida icke ytterligare
erfarenheter borde avvaktas, innan civilförsvarsorganisationen under fred
definitivt fastställes.
Departementschefen.
Jag har vid anmälan av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet närmare
redogjort för min uppfattning om civilförsvarets betydelse och de uppgifter,
som i fred skola fullgöras av civilförsvarsorganen. Sålunda synes det
mig klart, att den utveckling hän mot det totala kriget, som kännetecknat det
andra världskriget, innebär, att civilbefolkningen i högre grad än tidigare
kunnat förutses kommer att beröras av den direkta krigföringen. Civilförsvaret,
som har till uppgift att förebygga eller lindra verkningarna av krigföringen
mot hemorten, träder härmed in som en alltmer betydelsefull faktor
i det totala försvaret. För att uppgifterna under krig skola kunna tillfredsställande
fullgöras fordras planläggnings- och förberedelsearbete under
fred. Jag vill härvid understryka behovet av att organisationen av de
olika enheterna inom civilförsvaret samt deras taktiska utnyttjande så
långt möjligt noggrant planlägges liksom att utrymningsfrågorna och vad
därmed äger samband ingående studeras. IJnder fredstid är jämväl särskilt
betydelsefullt, att forsknings- och försöksverksamhet på civilförsvarets område
ägnas vederbörlig uppmärksamhet. I viss omfattning måste de, som
under krig skola tjänstgöra inom civilförsvaret, i fred utbildas för sina krigsuppgifter.
Med hänsyn till varaktigheten av civilförsvarets uppgifter och den ökade
betydelse, civilförsvaret väntas få, är det nödvändigt att dess organisation
6
Kungl. Maj-.ts proposition nr 82.
erhåller en fastare utformning iin f. n. Detta innebär i fråga om den centrala
instansen bl. a., att den personal, som erfordras för permanenta uppgifter, bör
beredas säkra anställningsförhållanden och en mot uppgifterna svarande löneställning.
Vad angår verksamhetens omfattning vore det givetvis önskvärt,
att organisationen bleve i stånd att noggrant och ingående studera och plan
lägga alla de mångskiftande arbetsuppgifter, inför vilka civilförsvaret kommer
att ställas under krigsförhållanden. Emellertid måste vid den förestående
utformningen av civilförsvarets fredsorganisation hänsyn tagas till de
krav, som i nuvarande läge resas på återhållsamhet med statsutgifterna. Organisationen
bör därför enligt min mening f. n. begränsas till vad som är oundgängligen
erforderligt för att nöjaktigt fullgöra de mest angelägna organisatoriska
och planläggande uppgifterna. Den minimiorganisation, som sålunda
kommer till stånd, bör utformas så, att densamma — när omständigheterna
så påfordra och medgiva — utan väsentliga förändringar kan utökas.
IV. Civilförsvarsstyrelsen.
A. Nu gällande organisation.
Ämbetsverket kom till den 1 oktober 1944. I detsamma uppgingo då förutvarande
luftskyddsinspektionen, statens utrymningskommission samt centrala
undanförselbyrån. Handläggningen av ärendena, inbegripet sådana rörande
spioneri och sabotage, fördelades på byråer och avdelningar, varjämte vissa
personer med särskild sakkunskap knötos till verket (en civilförsvarsöverläkare
och en militärassistent). Antalet heltidsanställda befattningshavare ut
gjorde 102.
Den från början skapade organisationen har i stort sett bibehållits.
Ämbetsverket är nu organiserat på fem byråer och tre avdelningar, nämligen
administrativ-kamerala byrån (första byrån), organisations byrån (andra
byrån), utbildnings- och övningsbyrån (tredje byrån), sociala byrån (fjärde
byrån), tekniska byrån (femte byrån), generaldirektörens avdelning, bevakningsavdelningen
och riksbrandinspektörens avdelning. Chef för bevakningsavdelningen
är bevakningsinspektören och för riksbrandinspektörens avdelning
riksbrandinspektören. Vidare tjänstgöra hos styrelsen en militärassistent, en
civilförsvarsöverläkare och en pressombudsman. Härjämte har styrelsen beretts
tillfälle att inom ramen för anvisade medel tillkalla särskilda sakkunniga.
I styrelsens plenum ingå generaldirektören, de fem byråcheferna och två
civilförsvarsinspektörer som ordinarie ledamöter samt bevakningsinspektören,
riksbrandinspektören, civilförsvarsöverläkaren och militärassistenten såsom
adjungerade ledamöter i vad rör dessa befattningshavares speciella verksamhetsområden.
Dessutom äro beträffande undanförselärenden av Kungl. Maj:t
utsedda representanter för chefen för försvarsstaben, krigsmaterielverket, statens
reservförrådsnämnd, statens industrikommission, statens livsmedelskommission,
statens bränslekommission och statens trafikkommission adjungerade
ledamöter av styrelsen.
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 82.
Arbetsuppgifterna inom civilförsvarsstyrelsen fördelas på de olika byråerna
och avdelningarna sålunda:
Första byrån: Ärenden av juridisk och administrativ natur, kassarörelsen,
upphandlings- och försäljningsärenden samt förrådshållningen av civilförsvarsmateriel.
Andra byrån: Civilförsvarets organisation och vad därmed äger samband,
civilförsvarets territoriella indelning, samarbete i allmänna civilforsvarsfrågor
med andra beredskapsorgan, civilförsvarets motorfordonsberedskap, sjukvårdstjänsten
samt undanförsel- och förstöringstjänsten.
Tredje byrån: Utbildnings- och övnings verksamheten, dock ej storre civilförsvarsövningar,
ärenden rörande det särskilda civilförsvaret, blocktjänsten,
gasskyddstjänsten, civilförsvarsplikt, inskrivning av civilförsvarspersonal,
uppskov från militärtjänst för befattningshavare inom civilförsvaret samt
vapenfria värnpliktigas tjänstgöring inom civilförsvaret.
Fjärde byrån: Ärenden rörande utrymning, inkvartering och utspisning
ävensom meddelande av understöd och annat bistånd åt dem, som blivit i
behov därav på grund av utrymning eller genom att deras bostäder blivit obeboeliga
till följd av krigshandlingar.
Femte byrån: Tekniska ärenden i allmänhet såsom skyddsrums- och bebyggelsefrågor,
försöks- och forskningsverksamhet samt ärenden rörande
alarmering, observations- och förbindelsetjänsten, tekniska tjänsten samt
orienteringsförsvårande åtgärder.
Generaldirektörens avdelning: Ärenden rörande större civilförsvarsöv
ningar,
sjöfartens civilförsvar, samarbete med frivilliga organisationer samt
press, film och radio ävensom andra ärenden av mera allmän natur.
Bevakningsavdelningen: Civilförsvarets ordningstjänst, ärenden om polispersonals
utnyttjande inom civilförsvaret samt civil egendom, särskilt anläggningars
och byggnaders skyddande mot spioneri och sabotage.
Riksbrandinspektörens avdelning: Civilförsvarets brandtjänst, statsbidrag
för brandförsvarsändamål, riksbrandinspektören åvilande uppgifter beträffande
det fredsmässiga brandförsvaret samt viss försöks- och forskningsverksamhet
å brandförsvarets område.
Rörande riksbrandinspektörens ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen
torde i detta sammanhang få lämnas följande redogörelse.
Befattningen som riksbrandinspektör inrättades den 1 oktober 1944. Kungl.
Maj:t utfärdade den 10 november 1944 den alltjämt gällande instruktionen
för riksbrandinspektören (nr 722).
Enligt instruktionen utövar riksbrandinspektören tillsyn över brandförsvaret
i riket och åligger det honom bl. a.
att förskaffa sig en såvitt möjligt fullständig och allsidig kännedom om
brandförsvaret i riket, skogsbrandförsvaret däri inbegripet,
att med uppmärksamhet följa brandteknikens utveckling i teori och praktik
såväl i Sverige som i utlandet,
alt vei’ka för enhetlighet i fråga om brandförsvarets organisation i olika
delar av landet,
8
Kungl. May.ts proposition nr 82.
att verka för standardisering av brandmateriel,
att besvara remisser från Kungl. Maj:t,
att yttra sig över de förslag till brandordningar eller ändringar däri, som
till hans granskning överlämnas,
att, därest inom visst län åtgärder erfordras för brandförsvarets stärkande,
göra framställning härom hos länsstyrelsen, samt
att i övrigt hos Kungl. Maj:t göra de framställningar om förbättring av
brandförsvaret, vilka kunna finnas nödiga.
Vidare innehåller instruktionen, att frågor rörande brandförsvaret under
krig handläggas av riksbrandinspektören såsom föredragande i civilförsvarsstyrelsen
samt att riksbrandinspektören i övrigt, i den mån ej annat följer av
vad särskilt stadgas, är ansvarig direkt inför Kungl. Maj:t för sin ämbetsförvaltning.
Staten medverkar f. n. till den materiella upprustningen av brandväsendet
i riket genom att bevilja kommunerna statsbidrag till kostnaderna för vissa
brandanordningar och viss brandmateriel. Härav föranledd administrativ
verksamhet ombesörjes av civilförsvarsstyrelsen. Sålunda föreskrives i olika
kungörelser den 13 oktober 1944 angående statsbidrag till anläggande av
branddammar (nr 696) och statsbidrag till uppförande av brandstationer (nr
697) bl. a., att ansökning om bidrag, varom här är fråga, skall prövas av civilförsvarsstyrelsen,
som tillika i förekommande fall skall utbetala statsbidraget.
Vidare har Kungl. Maj:t, sedan riksdagen anvisat erforderliga medel, genom
årligen återkommande beslut föreskrivit dels att ansökning om statsbidrag
till bestridande av kostnad för motorbrandsprutor skall ingivas till civilförsvarsstyrelsen,
som har att utbetala beviljat bidrag, dels ock att civilförsvarsstyrelsen
skall anskaffa och tillhandahålla kommuner brandslang.
Enligt nu tillämpad ordning deltager riksbrandinspektören såsom närvarande
ledamot i handläggningen av de frågor, som röra statens nyssberörda
medverkan i den materiella upprustningen av brandväsendet i riket.
Slutligen må nämnas, att den personal, som stadigvarande biträder liksbrandinspektören
med handläggning av såväl freds- som krigs brandärenden
och som utgör riksbrandinspektörens avdelning inom civilförsvarsstyrelsen,
är anställd hos styrelsen och avlönas från styrelsens avlöningsanslag, under
det att medel till avlöning åt riksbrandinspektören upptages å riksstaten
under rubriken Brandväsendet, samt att expensutgifter för avdelningens verksamhet
bestridas från civilförsvarsstyrelsens omkostnadsanslag.
Hos civilförsvarsstyrelsen finnas — förutom generaldirektören med placering
i lönegrad Cp 19 och militärassistenten — 85 heltidsanställda befattningshavare.
Av dessa äro följande ordinarie, nämligen 2 civilförsvarsinspektörer
(Ca 29), 1 expeditionsvakt (Ca 9) och 12 kontorsbiträden (Ca 8). För
amanuens- och kontorspersonal gälla bestämmelserna om reglerad befordringsgång.
Personalen fördelar sig å de olika byråerna och avdelningarna på följande
sätt:
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Första byrån: 1 byråchef, 1 förste byråsekreterare, 1 byråintendent, 1
assistent för kamerala ärenden, 4 assistenter, 2 bokhållare, 1 kassörska, 1
registrator och 3 kanslibiträden, tillhopa 15 befattningshavare.
Andra byrån: 1 byråchef, 1 förste byråsekreterare, 1 förste byråingenjör,
2 förste byråinspektörer och 1 kanslibiträde, tillhopa (3 befattningshavare.
Tredje byrån: 1 byråchef (tillika rektor för statens civilförsvarsskola), 1
byråinspektör, 1 assistent och 1 kontorist, tillhopa 4 befattningshavare.
Fjärde byrån: 1 byråchef, 1 t. f. civilförsvarsinspektör, 1 assistent och 1
kansliskrivare, tillhopa 4 befattningshavare.
Femte byrån: 1 byråchef, 1 förste byråingenjör, 6 byråingenjörer, 1 ingenjör,
1 assistent, 1 byråsekreterare och 1 montör, tillhopa 12 befattningshavare.
Generaldirektörens avdelning: 1 civilförsvarsinspektör, 1 assistent och 1
kanslibiträde, tillhopa 3 befattningshavare.
Bevakningsavdelningen: 1 förste assistent (tillika biträdande bevakningsinspektör)
och 1 assistent, tillhopa 2 befattningshavare.
Riksbrandinspektörens avdelning: 1 byråingenjör och 1 assistent, tillhopa
2 befattningshavare.
Återstoden av förut berörda 85 befattningshavare utgöres av 5 amanuenser,
1 förste expeditionsvakt och 4 expeditionsvakter samt 27 kontorsbiträden.
Civilförsvarsstyrelsens nuvarande organisation framgår i schematisk uppställning
av härvid fogade bilaga A.
B. Förslag till ny organisation.1
Civiltorsvarsutredningens förslag.
Utredningen finner civilförsvarsstyrelsens verksamhet kunna hänföras till
tre i viss mån olikartade områden och anför härom.
Det första området omfattar sådan verksamhet, som huvudsakligen är av
organisatorisk och planläggande innebörd, det andra området huvudsakligen
verksamhet av teknisk art, det tredje området slutligen verksamhet av administrativ
och kameral natur. De båda först nämnda verksamhetsområdena
betinga jämväl ett omfattande samarbete med sidoordnade och underordnade
myndigheter samt enskilda sammanslutningar och personer ävensom en betydande
inspektions- och kontrollverksamhet. Denna gruppering överensstämmer
också i sina huvuddrag med den sannolika verksamhetsgruppermgen
i krig, då inom det förstnämnda området dock tillkommer ledningen av verkställighetsåtgärder
av operativ natur.
Med utgångspunkt från denna uppfattning och från de allmänna synpunkter,
för vilka tidigare redogjorts, föreslår utredningen, att civilförsvarsstyrelsen
i fredstid organiseras på följande sätt.
Chefen för civilförsvarsstyrelsen skall vara generaldirektör. Ämbetsverket
organiseras på två avdelningar och en kanslibyrå, vartill kommer riksbrandinspektörens
avdelning för beredning av såväl freds- som krigsbrandärenden.
Första avdelningen indelas i fem sektioner, en sektion för organisation, en för
1 Av civilförsvarsutredningen eller remissmyndighet föreslagen lönegrad har i det
följande omvandlats till motsvarande lönegrad i nu gällande avlöningsreglcmente.
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82.
utrymning och socialtjänst, en för bevakning, eu för utbildning och övningar
samt eu för verkskydd, undanförsel och förstöring. Andra avdelningen upp
delas i fyra sektioner, en sektion för byggnadstekniska frågor och teknisk
tjänst, en för förbindelser och alarmering, en för utrustning och förråd samt
en för forskning och gasskyddstjänst. Kanslibyrån skulle bestå av två sektioner,
en för administrativa ärenden och en för kamerala ärenden. Sektionsindelning
å riksbrandinspektörens avdelning föreslås ej. Till styrelsen knytas
vidare en icke heltidsanställd civilförsvar söverläkare för beredning av ärenden,
som fordra medicinsk sakkunskap, en militärassistent och en icke heltidsanställd
pressombudsman.
Styrelsens plenum skall utgöras av generaldirektören, cheferna för första
och andra avdelningarna samt för kanslibyrån ävensom fyra lekmannarepresentanter
som ordinarie ledamöter. Härjämte skola i plenum ingå riksbrandinspektören,
civilförsvarsöverläkaren, militärassistenten och en representant
för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap som adjungerade ledamöter
i vad rör deras speciella verksamhetsområden. Militärassistenten föreslås
skola närvara vid alla plenisammanträden.
Till motivering av sitt förslag om lekmannarepresentanter anför utredningen.
bom i direktiven för utredningen framhållits är det av synnerlig vikt, att
civilförsvaret åtnjuter förståelse och intresse från allmänhetens sida. I slutet
av kriget och framför allt under den närmaste tiden efter krigshändelsernas
upphörande kunde en påtaglig nedgång i allmänhetens förståelse och intresse
förmärkas, vilken yttrade sig i en tidvis stark reaktion mot utkrävandet
av de ekonomiska och andra förpliktelser för civilförsvarets räkning, vilka
äro i lag påbjudna. Reaktionen, som i och för sig får betraktas som eu
naturlig företeelse, riktade sig självfallet i viss mån mot civilförsvarsmyndigheterna,
som ha att övervaka åtlydnaden av gällande lag och administrativa
bestämmelser rörande civilförsvaret. Såsom ett led i strävandena att förankra
civilförsvaret hos allmänheten finner utredningen önskvärt, att betydelsefulla
grupper av samhället tillerkännas medbestämmanderätt i civilförsvarsstyrelsen.
Utredningen anser sålunda, att i styrelsen bör ingå viss lekmannarepresentation,
varigenom även vinnes, att styrelsens kontakt utåt
säkerställes. För att ernå önskvärd balans inom styrelsen och för att denna
icke skall svälla ut alltför starkt, bör emellertid lekmannainslaget begränsas
till förslagsvis fyra ledamöter, representerande en allmänheten, en de kommunala
intressena, en industrien och en det frivilliga civilförsvarsintresset.
Dessa ledamöter böra endast deltaga vid avgörandet av viktigare frågor av
principiell eller ekonomisk innebörd.
Förande behovet av personal uttalar utredningen, att de båda huvudavdelningarna
böra ställas under ledning av en överdirektör resp. en överingenjör.
Sektionerna inom avdelningarna böra lyda under särskilda sektionschefer.
Jämte generaldirektören komma nu nämnda befattningshavare att bilda civilförsvarets
centrala ledning \''id civilförsvarsberedskap och krig. Denna personal
kommer också att under alla förhållanden ständigt erfordras i fred. För
att möjliggöra vidtagandet i framtiden av oförutsedda organisatoriska förändringar
bör dock endast en del av personalen givas ordinarie anställningsform,
under det att den återstående delen bör utgöras a v extra ordinarie
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
tjänstemän. Utöver nu angivna högre befattningshavare anser utredningen,
att på sektionerna böra anställas — förutom skriv- och vaktpersonal 10
tjänstemän i lägre lönegrader. Placeringen av dessa bör göras beroende av
vid olika tidpunkter rådande arbetsförhållanden. Då båda avdelningscheferna
komma att erhålla krävande arbetsuppgifter, som icke lämpligen böra eller
kunna fördelas på sektionerna eller utföras av från sektionerna hämtad arbetskraft,
förordar utredningen, att envar av dessa befattningshavare bör till sitt
direkta förfogande disponera över eu biträdande tjänsteman, lämpligen eu
vngre jurist.
Chefen för kanslibyrån föreslås erhålla tjänsteställning som byråchef. Därjämte
anses behov föreligga å byrån av en förste byråsekreterare som chef för
sekretariatet jämte en byråsekreterare och registrator ävensom en kamrerare
såsom chef för ekonomisektionen samt en byråassistent och en kassör (till
lika bokhållare). Jämväl nu angivna befattningshavare skulle beredas ordinarie
eller extra ordinarie anställning.
I fråga om riksbrandinspektörens avdelning anför utredningen följande.
Utredningen har övervägt lämpligheten av att — oavsett krigsbrandförsvarets
bibehållande inom civilförsvarsstyrelsen — överföra den på styrelsens
stat upptagna personalen inom riksbrandinspektörens avdelning till en
fristående statens brandinspektion. I samband härmed skulle beslutanderätten
i fredsbrandärendena, avseende statsbidragsgivning till kommuner för
vissa till brandväsendet hörande anordningar ävensom viss upphandling för
brandväsendets behov, tillerkännas riksbrandinspektören.
Emellertid har en undersökning visat, att skiljandet av riksbrandinspektörens
avdelning från civilförsvarsstyrelsen skulle medföra betydande merkostnader.
På avdelningen sysselsättas f. n. — förutom riksbrandinspektören
— fem heltidsanställda och en halvtidsanställd befattningshavare. Nettolönekostnaderna
för denna personal uppgå till omkring 39 000 kronor. Enligt
av t. f. riksbrandinspektören utarbetat förslag skulle på eu självständig statens
brandinspektion erfordras sammanlagt åtta heltidsanställda befattningshavare.
Nettolönekostnaderna för angivna personal torde kunna beräknas till
omkring 67 000 kronor. Det ökade personalbehovet föranledes närmast av de
kamerala göromål, som nu bestridas av styrelsens administrativ-kamerala byrå
men vid en utbrytning skulle kräva anställande av särskild personal. Utredningen
har av hänsyn till kostnadsökningen icke ansett sig böra förorda den
berörda utbrytningen. Riksbrandinspektören torde emellertid lämpligen kunna
instruktionsmässigt tillerkännas befogenhet att utöva beslutanderätt å civilförsvarsstyrelsens
vägnar i ett flertal av de tidigare angivna statsbidrags- och
upphandlingsärendena.
Utredningen föreslår, att på riksbrandinspektörens avdelning skola finnas
en förste byråingenjör, eu byråassistent och en amanuens.
Enligt utredningens mening bör generaldirektören placeras i lönegrad Cp 19.
Till motivering härför anföres.
Civilförsvarsstyrelsen har att under Kungl. Maj:t centralt leda civilförsvarets
verksamhet såväl i krig som i fred. Därest den regionala ledningen även
i fortsättningen kommer att ligga hos länsstyrelserna — vilket utredningen
utgår ifrån skall bli fallet — följer härav, att länsstyrelserna i försvarshän
seende alltjämt komma att stå i viss beroendeställning gentemot civilförsvars
styrelsen. Vidare torde civilförsvaret i fortsättningen komma att inta en allt
-
12
Kungl. May.ts proposition nr §2.
mer betydelsefull ställning i förhållande till de militära försvarsgrenarna.
Civilförsvarsstyrelsens ställning i förhållande till länsstyrelserna och de militära
försvarsgrenarna bör markeras bl. a. genom att styrelsens chef gives en
tillräckligt hög tjänsteställning. Med hänsyn härtill har utredningen funnit
det val motiverat, att styrelsens chef även framdeles erhåller generaldirektörs
ställning. Med hänsyn till ämbetsverkets relativt begränsade omfattning i
fred finner utredningen icke motiverat att generaldirektören placeras i högre
lönegrad än Cp 19, d. v. s. samma lönegradsplacering som nu gäller, även om
civilförsvarets stora betydelse för det totala försvaret och därmed förenat ansvar
för den ledande personen inom organisationen i och för sig skulle motivera
en högre löneställning.
Beträffande lönegradsplaceringen för övriga tjänstemän framför utredningen
följande synpunkter.
Avdelningscheferna komma att intaga nyckelställningar inom den centrala
civilförsvarsledningen såväl i krig som i fred. På avdelningschefernas lott
kommer i fredstid att falla dels ledning och samordning av verksamheten
inom underlydande sektioner, dels ett betydelsefullt samarbete med sidoordnade
myndigheter. I krig kommer dessutom den direkta centrala ledningen av
civilförsvarets aktiva insatser att åvila chefen för första avdelningen. Som
ordinarie ledamöter av styrelsens plenum komma avdelningscheferna att erhålla
medbeslutanderätt i alla viktigare frågor. Vidare talar erfarenheten för
att verkschefen i högre grad än hittills varit fallet bör avlastas från mindre
betydelsefulla arbetsuppgifter. Vissa ärenden böra därför delegeras till avdelningscheferna
att av dessa självständigt avgöras på eget ansvar. Befattningarna
som avdelningschefer måste uppenbarligen beklädas av högt kvalificerade
personer och böra därför placeras i tillräckligt hög lönegrad. Utredningen
finner det vara val motiverat, att de båda avdelningscheferna placeras
i lönegraden Cp 14.
Chefen för kanslibyrån bör hänföras till lönegraden Ca 33.
Sektionscheferna vid de i huvudavdelningarna ingående sektionerna böra
erhålla tjänsteställning motsvarande byrådirektör eller förste byråinspektör
(förste byråingenjör, byråintendent) och placeras i 31 :a, 29:e eller 27:e lönegraden.
Chefen för sekretariatet bör erhålla tjänsteställning som förste byråsekreterare
i 29:e lönegraden och kamreraren placeras i 27:e lönegraden.
Övriga tjänstemän vid de avdelning tillhörande sektionerna böra erhålla
tjänsteställning såsom (förste) byråinspektör, (förste) byråingenjör eller byråassistent
och placeras i 27:e eller 24:e lönegraden. De till avdelningschefernas
direkta förfogande stående befattningshavarna böra vara byråsekreterare
i 24:e lönegraden. Ä riksbrandinspektörens avdelning böra förete byråingenjören
placeras i lönegrad 27, byråassistenten i lönegrad 24 och amanuensen i
lönegrad 22.
Mera preciserat innebär utredningens förslag, att följande befattningshavare
i högre lönegrad skola finnas hos styrelsen, nämligen:
Befattning " Lönegrad *
1 generaldirektör............... Cp 19
Första avdelningen.
1 överdirektör .................. Cp 14
2 byrådirektörer ............... Ca 31
1 byrådirektör ........ Ce 31
Befattning
Lönegrad
2 byrådirektörer (civilför-
svarsinspektörer) ...........
. Ca 29
1 förste byråinspektör .....
. Ce 29
1 » byråingenjör........
. Ce 27
1 byråsekreterare..............
. Ce 24
1 byråassistent ..............
. Ca 24
2 byråassistenter..............
. Ce 24
Kungl. May.ts proposition nr 82.
13
Befattning Lönegrad
Andra avdelningen.
1 överingenjör.................. Cp 14
1 byrådirektör .................. Ca 31
1 byråintendent ............... Ce 31
1 förste byråinspektör ...... Ce 29
1 » byråingenjör ...... Ca 27
1 byråinspektör ............... Ce 27
1 byråsekreterare............... Ce 24
3 byråingenjörer ............... Ce 24
1 byråassistent.................. Ce 24
Befattning Lönegrad
Kanslibyrån.
1 byråchef........................ Ca 33
1 förste byråsekreterare ... Ca29
1 kamrerare ..................... Ca 27
1 byråsekreterare............... Ce 24
1 byråassistent ............... Ca 24
1 kassör och bokhållare ... Ca 18
1 registrator..................... Ca 15
Riksbrandsinspektörens avdelning.
1 förste byråingenjör ......... Ca 27
1 byråassistent.................. Ce 24
1 amanuens ..................... Ce 22
Utredningen anser, att befattningshavare, som minst ett år varit anställd
vid styrelsen i arvodesbefattning och som i den föreslagna fredsorganisationen
förordnas i ordinarie eller extra ordinarie befattning med lägre löneplacering
än vad som motsvarar det nuvarande arvodet, icke bör vidkännas minskning
i sina nettolöneförmåner och förordar, att åtgärder vidtagas för att tillgodose
detta önskemål.
Utredningen beräknar styrelsens behov av skriv- och vaktpersonal till 30.
Förslag rörande fördelning av denna personal på olika slag av befattningai
har icke framlagts av utredningen.
I styrelsens personalorganisation upptager utredningen slutligen fönådspersonal
för förrådsverksamlieten i Stockholm. Däremot föreslås icke upptagande
å styrelsens stat av befattningshavare för central översyn av de statsägda
alarmeringsanläggningarna, då för detta ändamål eventuellt eifoiderlig
personal ansetts böra avlönas från anslaget till Civilförsvaret. Förvaiing och
underhåll av viss materiel in. m.
Utredningens förslag till organisation för civilförsvarsstyrelsen bortsett
från förrådspersonal -— framgår i schematisk uppställning av härvid fogade
bilaga B.
Utöver den personal, som utredningen enligt vad förut sagts ansett böia
finnas i styrelsen, föreligger, uttalar utredningen, ett övergående behov av
extra arbetskraft. Härom anföres följande.
Styrelsens behov av arbetskraft kan komma att väsentligt ökas utöver
angivna minimiorganisation. Så kan exempelvis bli förhållandet, då läget på
arbetsmarknaden medger eller beredskapsläget påkallar en i olika avseenden
intensifierad verksamhet. Kravet på elasticitet bör tillgodoses genom att styrelsen,
då behov därav föreligger, får möjlighet att anställa arvodesavlönad
personal. Härvid bör beaktas möjligheten att bland sådan personal, som
under dylika förhållanden tjänstgjort vid styrelsen, rekrytera den erforderliga
personalförstärkningen för styrelsens krigsorganisation. Behovet av extra
arbetskraft kan icke av utredningen nu överblickas, varför det torde få ankomma
på styrelsen att för Kungl. Maj:t i varje särskilt fall motivera det
ifrågavarande behovet och begära medel för dess tillgodoseende. Utredningen
har emellertid funnit sig böra framhålla, att arbetsuppgifterna for
styrelsen under den närmaste tiden torde komma att kräva en större tillgång
på arbetskraft, än vad som inrymmes i den föreslagna fredsorganisationen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
] 4
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Mycket arbete torde nämligen återstå, innan civilförsvarets planläggningsoch
annat förberedelsearbete kan anses vara framfört till dagsaktualitet. Orsaken
härtill får sökas i det förhållandet, att avvecklingsåtgärder och en omfattande
flyktingverksamhet ävensom ovisshet rörande civilförsvarets framtida
verksamhet och organisation medfört en viss stagnation i det egentliga
förberedelsearbetet. Utredningen förutser sålunda ett övergående behov av
extra arbetskraft under nästkommande budgetår.
Yttranden över civilförsvarsutredningens förslag in. in.
Civilförsvarsstyrelsen framför betänkligheter mot utredningens förslag och
framlägger i stället ett eget organisationsförslag. Enligt detta skall vid generaldirektörens
sida finnas en överdirektör. I övrigt organiseras verket på 5
byråer och 3 avdelningar i enlighet med vad nu gäller, dock att generaldirektörens
avdelning ombildas till en krigsplanläggnings- och inspektionsavdelning.
Härjämte finner styrelsen liksom utredningen behov föreligga av en
civilförsvarsöverläkare, en militärassistent och en pressombudsman.
Styrelsen anser, att generaldirektören bör placeras i Cp 22 och anför härom.
Erfarenheterna ha tydligt visat, att stora svårigheter föreligga att få gehör
för civilförsvarets synpunkter såväl hos statsmakterna som enskilda. Generaldirektören
får härigenom ett mycket svårbearbetat verksamhetsfält. Det
honom ändock åvilande ansvaret för att civilförsvarets beredskap är god
måste därför framstå som synnerligen betungande. Kvalificerad innehavare
av tjänsten torde vid en framtida nybesättning av densamma icke stå att få
med mindre tjänsten honoreras i förhållande till ansvar och arbetsbörda. Styrelsen
vill framhålla, att generaldirektören och chefen för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap placerats i lönegrad Cp 22. Detta ämbetsverk
kan i fred knappast beräknas få tillnärmelsevis samma omfattning som civilförsvarsstyrelsen.
Till stöd för förslaget om inrättande av en överdirektörsbefattning anför
styrelsen.
Hos ämbetsverket förekomma löpande ärenden i stort antal. Under år
1946 anhängiggjordes hos styrelsen över 11 100 ärenden samt expedierades
från styrelsen över 8 000 framställningar och skrivelser. Härtill kom en omfattande
kassarörelse, omspännande över 5 600 räkningar. Generaldirektören,
som i första hand torde böra ägna sig åt inspektionsuppgifter, krigsplanläggningsärenden
och frågor om samarbete mellan civilförsvaret, å ena sidan,
militärförsvaret, andra statliga beredskapsorgan samt frivilliga försvarsorganisationer,
å andra sidan, får på grund av överhopning av viktiga löpande arbetsuppgifter
icke tillräcklig tid över åt nämnda förstahandsuppgifter. Med
hänsyn härtill samt till det ansvar för beredskapen å civilförsvarets område,
som redan nu åvilar ämbetsverkets chef och som i händelse av krig kommer
att ytterligare öka, synes det oundvikligt, att generaldirektören beredes tillfälle
att till en väl kvalificerad befattningshavare delegera beslutanderätten
i viktigare löpande ärenden. Överdirektören bör placeras i Cp 14.
Beträffande organisationen i övrigt anser styrelsen bibehållandet av byråer
vara att föredraga framför utredningens förslag om sektionsindelning och uttalar
härom.
Erfarenheterna från tre års verksamhet ha visat, att den nuvarande byråorganisationen
är ändamålsenlig. Sektionsindelningen synes ej heller svara
mot utredningens i annat sammanhang framförda uppfattning att de befattningshavare,
som under överskådlig framtid kunna bedömas vara erforder
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
lä
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
liga för att på ett tillfredsställande sätt lösa på civilförsvaret ankommande
fredsuppgifter, böra beredas en sådan anställningsform och sådana löneförmåner,
att befattningarna te sig lockande för personer med tillräckligt höga
kvalifikationer även under en högkonjunktur på den enskilda arbetsmarknaden.
Vid bifall till utredningens förslag förutser styrelsen, att betydande
svårigheter komma att uppstå vid nyrekrytering av personal. Hos de flesta
andra myndigheter står möjligheten öppen för eu duktig befattningshavare
att avancera åtminstone till byråchef. 1 konkurrens med sådan myndighet
om arbetskraft torde styrelsen få svårt att hävda sig. Ej heller blir det
möjligt att rekrytera de föreslagna tjänsterna som sektionschefer med civilförsvarsdirektörer.
Bibehållas däremot byråchefsbefattningar, skulle en sådan
befordringsgång, som i många fall kan bliva både lämplig och önskvärd,
stå till buds.
Börande inrättande av en särskild avdelning för krigsplanläggning och inspektion
i stället för generaldirektörens avdelning yttrar styrelsen.
Avdelningen avses för handläggning av ärenden rörande annan operativ
verksamhet inom civilförsvaret än utrymning och undanförsel. Hithörande
frågor, som måst starkt eftersättas, böra nu upptagas till ingående och kontinuerligt
studium. Erfarenheterna från de krigförande länderna och från
krigsspel här hemma ha otvetydigt givit vid handen, att från början tillgängliga
civilförsvarsenheter å ort, som blivit särskilt utsatt för krigsskador, icke
äro tillräckliga för sina uppgifter. För att möta ett sådant läge kan man i
nära anslutning till militärstrategiska avgöranden hålla i beredskap rörliga
enheter, civilförsvarskolonner, vilka äro organiserade för att skyndsamt kastas
fram till hjälp åt sålunda utsatt ort. Därest sådan hjälpverksamhet ej står
till buds eller vid sidan av densamma, kan det bli nödvändigt att dirigera för
andra, även avlägset belägna orter avsedda civilförsvarsenheter till bistånd
åt den särskilt utsatta orten.
Civilförsvarsstyrelsen fäster stor vikt vid ätt berörda operativa verksamhet,
som kan bliva avgörande för vår förmåga att härda ut ett krigs påfrestningar,
i fred ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Det skall ankomma på förevarande
avdelning att bl. a. planlägga denna verksamhet. Denna planläggning
skall avse clels civilförsvarsstyrelsens egen operativa ledning, dels ock
den ledning, som i operativt hänseende skall utövas av länsstyrelserna. I
den mån civilförsvarskolonner upprättas, skola ärenden rörande dessa handläggas
å avdelningen.
Styrelsen avser vidare, att avdelningen skall utöva viss inspektionsverksamhet
samt att där skola handläggas ärenden rörande större civilförsvarsövningar
och sjöfartens civilförsvar.
Styrelsen anser, att ett större antal tjänstemän än utredningen föreslagit
kräves för fullföljande av nödvändiga planläggningsuppgifter och organiserande
i övrigt av civilförsvaret i sådan takt, att detsamma inom en överblickbar
framtid skall kunna sta rustat för ett eventuellt krig. Styrelsen
framhåller, att den av utredningen i detta hänseende föreslagna organisationen
icke gör det möjligt att uppnå eftersträvad beredskap på civilförsvarets
område förrän efter mycket lång tid, och uttalar, att utredningen tydligen
räknat med att vårt land nu står inför en lång och utpräglad fredsperiod.
Styrelsen påpekar vidare, att utredningen i sitt förslag icke i tillräcklig grad
beaktat behovet av befattningshavare i mellanlönegraderna.
Enligt styrelsens mening bör i stället för eu minskning av det nuvarande
antalet befattningshavare viss förstärkning av den nuvarande personalorga
-
16
Kungl. Maj:ts •proposition nr 82.
nisationen komma till stånd. Styrelsen betonar särskilt, att administrativkamerala
byrån kräver ett relativt stort antal befattningshavare, ävensom att
tekniska byrån och riksbrandinspektörens avdelning måste utökas. Till motivering
för dessa förslag anför styrelsen följande.
Administrativ-kamerala byråns arbetsbelastning är f. n. större än vad som
svarar mot dess nuvarande personal. Till byrån ha under 1946 för handläggning
inkommit cirka 4 500 ärenden och 5 600 räkningar. Från densamma ha
under samma år expedierats cirka 3 200 framställningar och skrivelser, vartill
kommer en omfattande bokföring och kassarörelse. Någon minskning i
arbetsbelastningen är ej att förvänta. Redan nu har i förhållande till år 1946
en avsevärd ökning i arbetsbördan inträtt genom statsverkets övertagande av
ansvaret för statlig civilförsvarsmateriel. Yärdet av denna materiel uppskattas
till 41 miljoner kronor. Förstatligandet av administrationen i civil - försvarsområdena väntas medföra ytterligare arbetsbelastning.
De förebyggande tekniska åtgärderna på civilförsvarets område, huvudsakligen
skyddsrumsbygge och stadsplanering samt forsknings- och försöksverksamhet,
böra — då resultatet i allmänhet endast kan väntas på lång sikt
— under en fredsperiod tillmätas ökad betydelse. En intensifierad verksamhet
på detta område, inte minst i fråga om forsknings- och försöksverksamheten,
är därför nödvändig. I den del denna verksamhet skall bedrivas hos
försvarets forskningsanstalt eller andra särskilda institutioner skall inriktningen
och planläggningen angivas av tekniska byrån. På byrån skall vidare
ankomma att handlägga ärenden rörande sådan aktiv verksamhet som teknisk
tjänst, alarmering, gasskvdd samt, i vad rör tekniska frågor, observationer
och förbindelser. Yidare böra till byrån hänföras ärenden rörande konstruktion
och standardisering av7 materiel och utrustning, med undantag för brandtjänstens
del.
Organisationsarbetet i fråga om brandförsvaret är alltjämt av synnerligen
omfattande natur. Av de cirka 2 000 brandordningar, som skola finnas, pågår
ännu upprättande och granskning av flertalet. Den påbörjade förstärkningen
av brandväsendet, särskilt beträffande materiel, måste fortgå. Inom
landet finnes f. n. ingen tillfredsställande officiell statistik rörande antalet
bränder och därav uppkomna skador. En sådan statistik är emellertid erforderlig
och den bör handhavas av riksbrandinspektören. Under år 1946 anhängiggjordes
cirka 1350 ärenden hos avdelningen och expedierades cirka
900 framställningar och skrivelser. Härtill kommer en omfattande, allmänt
rådgivande verksamhet av underhandskaraktär samt viss forsknings- och försöksverksamhet.
I fråga om anställningsformen för styrelsens personal understryker styrelsen
vikten av att ordinarie och extra ordinarie befattningar inrättas. Styrelsen
fortsätter.
Under senaste tid ha svårersättliga befattningshavare under åberopande
av rådande osäkra anställningsförhållanden lämnat styrelsen. Andra ha givit
tillkänna, att de icke kunna kvarstå i tjänst, med mindre fastare anställningsförhållanden
beredas dem. Enligt styrelsens bestämda uppfattning skulle ett
fortsatt uppskjutande av den föreslagna regleringen innebära allvarliga risker
för styrelsens fortsatta verksamhet. Även billighetsskäl tala för att personalen
beredes säkrare anställningsförhållanden. Denna personal har under
stundom pressande förhållanden nedlagt, ett betydelsefullt arbete i riksförsvarets
tjänst.
Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 17
Styrelsens förslag till personalorganisation upptager följande befattningshavare:
-
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör............... Cp 22
1 överdirektör .................. Cp 14
Administrativ-Jcamerala byrån.
1 byråchef........................ Ca 33
1 förste byråsekreterare ... Ca 29
1 byråsekreterare ............ Ca 24
1 registrator .................. Ca 18
1 kamrerare ..................... Ca 27
1 assistent ..................... Ca 24
1 » Ce 22
1 » Ce 18
1 bokhållare ..................... Ce 18
1 kassörska ..................... Ca 15
1 intendent ..................... Ca 29
1 assistent ..................... Ce 22
1 » ..................... Ce 16
4 kanslibiträden ............... Ce 11
Organisationsbyrån.
1 byråchef ..................... Ca 33
1 förste byråsekreterare ... Ca 29
1 förste byråingenjör......... Ca 29
1 förste byråinspektör ...... Ce 27
1 assistent ..................... Ce 22
1 kanslibiträde ............... Ce 11
samt en assistent med arvode
efter 6 920 kronor för år.
Utbildnings- och övningsbyrån.
1 byråchef (tillika rektor för
statens civilförsvarsskola) Ca 33
1 förste byråinspektör ...... Ce 27
1 byråinspektör ............... Ca 25
1 kontorist ..................... Ca 13
Sociala byrån.
1 byråchef ..................... Ca 33
1 förste byråinspektör ...... Ca 29
1 byråsekreterare ............ Ca 24
Befattning Lönegrad
1 kansliskrivare ............... Ce 18
1 kanslibiträde ............... Ce 11
Tekniska byrån.
1 byråchef ..................... Ca 33
1 byrådirektör .................. Ca 31
1 '' » .................. Ce 31
1 förste byråingenjör ...... Ca 29
1 » » ...... Ca 27
1 » » ...... Ce 27
1 » byråsekreterare ... Ca 27
5 byråingenjörer ............... Ce 24
1 assistent ..................... Ce 22
1 » Ce 19
1 kanslibiträde ............... Ce 11
Krigsplanläggnings- och inspektionsavdelningen.
1 byrådirektör .................. Ca 31
1 förste byråinspektör ...... Ce 27
1 assistent ..................... Ce 24
1 kanslibiträde ............... Ce 11
Bevakningsavdelningen. •
1 byrådirektör .................. Ca 31
1 assistent ..................... Ce 24
1 kanslibiträde ............... Ce 11
Riks brandinspektörens avdelning.
1 förste byråingenjör......... Ca 29
1 förste byråsekreterare ... Ce 27
1 förste byråingenjör......... Ce 27
2 assistenter..................... Ce 24
2 kanslibiträden ............... Ce 11
Expeditionsvaktper sonal.
1 förste expeditionsvakt ... Ca 11
2 expeditionsvakter ......... Ca 9
2 » Ce 9
Härjämte beräknar styrelsen behov föreligga av 4 amanuenser och 22 kontorsbiträden.
Förrådspersonal samt befattningshavare för central översyn av de statsägda
alarmeringsanläggningarna finner styrelsen ej böra ingå i styrelsens
egentliga personalorganisation. Sådan personal bör i stället upptagas under
anslaget till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av materiel m. m.
2—197 4s Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 82.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Statskontoret liar förklarat sig icke kunna godtaga utredningens förslag,
att civilförsvarsstyrelsen skulle organiseras på två, i sektioner indelade huvudavdelningar
och en kanslibyrå. I stället föreslår statskontoret eu organisation
på högst tre byråer. En indelning i sektioner anser ämbetsverket innebära
en allt för långt gående detaljuppdelning av verksamheten. Förslaget
om lekmannarepresentation i civilförsvarsstyrelsen tillstyrkes. Behovet av en
pressombudsman anser ämbetsverket däremot icke styrkt.
I fråga om befattningshavarnas löneställning anför statskontoret följande.
Byråcheferna böra samtliga placeras i lönegraden Ca 33. För de befattningshavare,
vilka närmast skola ha att fullgöra de arbetsuppgifter, som enligt
utredningens förslag skulle åvila sektionscheferna, bör högre lönegradsplacering
än i Ca 29 resp. Ce 29 icke ifrågakomma. Ifrågavarande befattningshavare
böra med lämplig fördelning placeras i 27:e och 29:e lönegraderna.
Byrådirektörstiteln bör förbehållas tjänstemän i 31 :a lönegraden. De två
civilförsvarsinspektörerna böra med hänsyn härtill erhålla tjänstebenämningen
förste byråinspektör eller bibehållas vid sin hittillsvarande benämning.
Förslaget om inrättande av särskilda befattningar, vilkas innehavare
skola stå till avdelningschefernas omedelbara förfogande, föranleder från
statskontorets sida ej annan erinran än att befattningshavarna böra anställas
som amanuenser och vara underkastade den för dylik rekryteringspersonal
numera fastställda befordringsgången. Kamreraren å kanslibyrån synes med
hänsyn till göromålens omfattning icke böra placeras i högre lönegrad än 25.
De båda befattningarna såsom kassör och bokhållare samt registrator böra
kunna sammanslås till en befattning som registrator och kassör i 18:e lönegraden.
Enligt utredningens mening skola de befattningshavare, som minst ett år
varit anställda vid civilförsvarsstyrelsen i arvodesbefattning och som förordnas
i ordinarie eller extra ordinarie befattning med lägre lönegradsplacering
än vad som motsvarar det nuvarande arvodet, icke vidkännas minskning
i sina nettolöneförmåner. Häremot vill statskontoret invända, att nackdelarna
av en eventuellt försämrad löneställning för dessa befattningshavare väl torde
uppvägas av de fördelar, som följa med en säkrare anställningsform och tillförsäkrandet
av pensionsrätt. Styrelsens tjänstemän synas för övrigt icke böra
behandlas förmånligare än andra statstjänstemän, som övergå från oreglerad
till reglerad befattning. De normer, som finnas angivna i vederbörande avlöningsreglementen,
böra därför tillämpas jämväl i förevarande fall.
Sedermera bär statskontoret i yttrande över civilförsvarsstyrelsens anslagsäskanden
för civilförsvaret för budgetåret 1948/49 — utan ändring i
övrigt av sitt tidigare ståndpunktstagande i ärendet — förklarat sig icke vilja
motsätta sig, att högre befattningar inom civilförsvarsstyrelsen upptagas å
extra ordinarie stat. En av styrelsen i 18 :e lönegraden upptagen kansliskrivare
anser statskontoret böra hänföras till 15:e lönegraden.
Statens lönenämnd förordar, att de av utredningen föreslagna huvudavdelningarna
ombildas till byråer. I fråga om det antal byråer, som bör finnas,
framhåller lönenämnden, att den nuvarande uppdelningen å fem byråer innebär
en fördelning av arbetsuppgifterna på jämförelsevis små organisationsenheter.
Detta gäller särskilt utbildnings- och övningsbyrån. Även med beaktande
av att dess chef jämväl skall vara rektor för statens civilförsvarsskola
kan lönenämnden knappast finna motiverat, att chefen för denna orga
-
19
Kungl. Maj ds proposition nr 82.
nisationsenhet erhåller ställning som byråchef. Rörande personalorganisationens
omfattning uttalar lönenämnden viss tvekan, huruvida behov förefinnes
under fredsförhållanden att hos civilförsvarsstyrelsen inrätta ett så betydande
antal ordinarie och extra ordinarie tjänster i högre lönegrader, som
ifrågasatts. Det av civilförsvarsstyrelsen i detta hänseende framlagda förslaget
innebär, framhåller nämnden, att personalen å tekniska byrån förstärkes
med två byrådirektörstjänster samt att riksbrandinspektörens avdelning
betydligt utbygges. Yad angår personal i mellanlönegrader har lönenämnden
uppmärksammat, att enligt utredningens förslag allenast en amanuenstjänst
(upptagen i Ce 22) skulle finnas och att ej heller i övrigt någon
för kvalificerade befattningar avsedd rekryteringspersonal upptagits i den
föreslagna personalorganisationen. För ernående av en rimlig proportion
mellan rekryteringspersonal och övriga befattningshavare inom nu ifrågavarande
lönegrader böra enligt lönenämndens mening vissa av de i förslaget
upptagna 10 befattningarna i Ce 24, bl. a. såsom byråassistent, ändras till
rekryteringsbefattningar (amanuenser, assistenter o. d.). I fråga om anställningsformen
anser nämnden försiktigheten bjuda, att antalet ordinarie befattningar
tills vidare begränsas. Däremot synes hinder icke möta att anställa
flertalet befattningshavare såsom extra ordinarie tjänstemän.
Beträffande personalens löneställning anför lönenämnden vidare.
För generaldirektören anser sig lönenämnden icke kunna tillstyrka högre
lönegradsplacering än den gällande eller Cp 19. Erinras må, att överbefälhavaren
är placerad i Mp 21. Därest en överdirektör erfordras vid ett bibehållande
i huvudsak av den nuvarande organisationen av verket, synes i och
för sig icke vara något att erinra mot tjänstens placering i Cp 14. Byråcheferna
torde, såsom civilförsvarsstyrelsen föreslagit, böra placeras i lönegrad
33. Högre lönegradsplacering av befattningen som byråintendent än
Ce 29 bör icke ifrågakomma. Den nuvarande mot arvode avlönade kansliskrivaren
å fjärde byrån skulle enligt styrelsens förslag placeras i lönegrad
Ce 18 med bibehållande av nuvarande benämning. Med anledning härav vill
lönenämnden erinra, att 15:e lönegraden är den vanliga kansliskrivargraden.
Spörsmålet om en högre löneställning för ifrågavarande befattningshavare,
varvid närmast placering i 19:e lönegraden såsom kontorsskrivare torde kunna
komma i fråga, synes lämpligen böra prövas av 1947 års biträdesutredning.
Utredningen har såsom övergångsbestämmelse föreslagit, att de befattningshavare,
som minst ett år varit anställda vid styrelsen i arvodesbefattning
och som förordnas å ordinarie eller extra ordinarie befattning med lägre
löneplacering än vad som motsvarar det nuvarande arvodet, icke skola vidkännas
minskning i sina nettolönebelopp. Lönenämnden får framhålla, att
frågan om placering i högre löneklass än begynnelselöneklass av innehavare
av nyinrättad ordinarie eller extra ordinarie befattning i förekommande fall
torde böra upptagas till prövning i enlighet med gällande regler rörande löneklassplacering.
Övriga remissmyndigheter ha i allmänhet icke närmare behandlat frågan
om civilförsvarsstyrelsens organisation. Med bortseende från uttalanden
rörande riksbrandinspektörens avdelning innehålla yttrandena i huvudsak
följande.
Över stäth ältar ämbetet och länsstyrelsen i Malmöhus län framhålla önsk
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
värdheten av att anställningsförhållandena för civilförsvarsstyrelsens personal
regleras. Länsstyrelserna i Östergötlands och Jönköpings län, vilka anse
ovisshet råda om den framtida utvecklingen i fråga om civilförsvaret, uttala
tvekan, huruvida en dylik reglering nu bör genomföras.
Överbefälhavaren uttalar önskemålet, att ärenden rörande utrymning, undanförsel
och förstöring handläggas på en byrå eller avdelning samt föreslår
i likhet med försvarets forskningsanstalt, att en teknisk befattningshavare
hos civilförsvarsstyrelsen skall tjänstgöra hos anstalten.
Försvarets sjukvårdsförvaltning anser behov föreligga hos civilförsvarsstyrelsen
av en heltidsanställd tjänsteman för beredning av ärenden rörande
civilförsvarets s jukvårdstjänst.
Riksluftskyddsförbundet förordar, att inom civilförsvarsstyrelsen inrättas
en särskild sektion för hemskyddsärenden.
Föreningen Sveriges polismästare understryker vikten av att civilförsvarsstyrelsen
erhåller tillräckligt antal befattningar i ledande ställning och att
sådana åtgärder vidtagas, att täta personalbyten kunna undvikas, framför allt
på chefsposter.
Envar av arbetsmarknadskommissionen, vattenfallsstyrelsen, landsorganisationen,
riksluftskyddsförbundet och svenska arbetsgivareföreningen önskar
bliva representerad i civilförsvarsstyrelsens plenum. Krigsmaterielverket
föreslår, att en representant för verket deltager i civilförsvarsstyrelsens plenum
vid handläggning av undanförselärenden.
Utredningens förslag rörande riksbrandinspektörens avdelning har lämnats
utan erinran av flertalet remissinstanser. Särskilda uttalanden i frågan ha
gjorts av överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Norrbottens och Kristianstads
län samt riksbrandinspektören, svenska brandskyddsföreningen, svenska
brandkårernas riksförbund, svenska brandbefälsföreningen, Sveriges skorstensfejaremästares
riksförbund, svenska skorstensfejeriarbetareförbundet och
svenska kommunalarbetareförbundet.
Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasätta en
ännu närmare sammanknytning av brandväsendet och civilförsvaret beträffande
den centrala handläggningen än vad nu gäller. Länsstyrelsen i Kristianstads
län anser, att riksbrandinspektören bör under fred erhålla en i förhållande
till civilförsvarsstyrelsen mera självständig ställning än utredningen
föreslagit.
Riksbrandinspektören föreslår, att riksbrandinspektörens avdelning inom
civilförsvarsstyrelsen ombildas till ett självständigt ämbetsverk, statens brandinspektion,
samt fortsätter.
Det är uppenbart, att frågan om fredsbrandväsendets skiljande från civilförsvaret
med hänsyn till brandförsvarsorganisationens fortskridande utbyggnad
i allt högre grad kräver en tillfredsställande lösning. Att såsom nu är
fallet all statsbidragsgivning för fredsbrandväsendets främjande skall beslutas
vid föredragning av civilförsvarsstyrelsen, trots att riksbrandinspektören,
sin instruktion likmätigt, skall verka för brandväsendets organisation
21
Kungl. Maj-.ts proposition nr 82.
samt, då så är nödvändigt, hos Kungl. Maj:t göra framställningar om förbättringar
av brandförsvaret, torde få anses mindre lyckligt. Rihsbrandinspektörens
handlingsfrihet blir härigenom begränsad och han blir mer eller mindre
beroende av civilförsvarsstyrelsen. Det synes ock i hög grad oegentligt, att
styrelsen utan sakkunskap på förevarande område skall hos Kungl. Maj:t
föra statens brandinspektions talan i allt som rör nyssnämnda frågor av ekonomisk
natur och vad därmed kan hava samband såsom anslagsfrågor för
brandväsendet för kommande budgetår. Kör den här framförda uppfattningen
har riksbrandinspektören erhållit starkt stöd från såväl offentligt som enskilt
håll. Förståelsen och intresset för brandväsendet skulle utan tvivel avsevärt
öka, därest det erhölle en i alla hänseenden självständig funktion och icke
sammankopplades med civilförsvaret.
Skulle riksbrandinspektörens sålunda framförda önskemål icke kunna nu
realiseras, anser riksbrandinspektören det ofrånkomligt, att den stat, som för
nästkommande budgetår uppgöres för statens brandinspektion, under alla förhållanden
bör omfatta samtliga de poster, som skulle erfordras, därest inspektionen
vore fullt fristående. Genom denna anordning skulle vinnas dels
att en klarare bild av inspektionens organisation och omfattning erhölles,
dels och att statens kostnader för brandväsendet lättare kunde överskådas.
En dylik omläggning innebär i och för sig icke några ökade kostnader för
statsverket utan medför endast, att vissa utgiftsposter, som f. n. inrymmas
i civilförsvarsstyrelsens budget, utbrytas och överföras till statens brandinspektion.
De poster, som härvid komma att beröras, äro de som avse avlöningar
till inspektionens personal med undantag av riksbrandinspektören,
reseersättningar för nämnda personal ävensom expenser och försöksverksamheten.
— Civilförsvarsstyrelsens förslag rörande personal för handläggning av
brandärenden biträdes i huvudsak av riksbrandinspektören, som dock förordar,
att förste byråingenjören placeras i lönegrad Ca 30 eller med tjänstetitel
byrådirektör i lönegrad Ca 31.
Även svenska brandskyddsföreningen, svenska brandkårernas riksförbund,
svenska brandbefälsförbundet, Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund,
svenska skorstensfejeriarbetareförbundet och svenska kommunalarbetareförbundet
föreslå, att riksbrandinspektörens avdelning hos civilförsvarsstyrelsen
ombildas till en fristående statens brandinspektion.
Departementschefen.
Såsom jag redan i annat sammanhang anfört anser jag, att civilförsvarets
organisation i nuvarande läge måste begränsas till vad som är oundgängligen
nödvändigt. Jag vill emellertid samtidigt framhålla, att under fred, då civilförsvarets
verksamhet huvudsakligen är av planläggande och förberedande
natur men icke avser verkställighet, tyngdpunkten i verksamheten av naturliga
skäl måste vara förlagd till den centrala instansen. Civilförsvarsstyrelsens
organisation bör därför bestämmas även med beaktande av att civilförsvarets
effektivitet och funktionsduglighet i hög grad blir beroende av hur
denna organisation utformas.
Jag biträder utredningens förslag, att civilförsvarsstyrelsens chef skall vara
generaldirektör i lönegrad Cp 19.
22
Kungl. Majsts proposition nr 82.
I fråga om styrelsens organisation i övrigt gå meningarna starkt isär. Mot
utredningens förslag, att styrelsen skall organiseras på i huvudsak två, i sektioner
indelade avdelningar och en kanslibyrå, ha allvarliga erinringar framförts.
Ej heller jag kan biträda detta förslag. Jag finner det sålunda icke påkallat
att för ledningen av arbetet inrätta befattningar såsom avdelningschefer
med överdirektörs resp. överingenjörs tjänsteställning. Det av utredningen
därmed avsedda syftet att avlasta vissa arbetsuppgifter från generaldirektören
synes mig kunna nås genom mindre genomgripande och kostsamma
ändringar i den nuvarande organisationen. Härtill återkommer jag
senare. Civilförsvarsstyrelsen har såsom sin uppfattning uttalat, att byråorganisationens
ersättande med en sektionsindelning skulle vara ägnat att försvåra
personalrekryteringen och även i övrigt vara mindre lämpligt. Styrelsen
har därför föreslagit, att byråorganisationen bibehålies. Samma ståndpunkt
intages av statskontoret och lönenämnden. Även jag anser, att styrelsen
alltjämt bör vara organiserad på byråer. Antalet byråer bör avvägas med
hänsyn till de olika ärendegruppernas omfattning och svårighetsgrad.
Ärenden av administrativ och kameral natur, inbegripet förrådshållning av
civilförsvarsmateriel, förekomma hos civilförsvarsstyrelsen fortlöpande i betydande
omfattning. För deras handläggning erfordras en administrativkameral
byrå.
Vidare finner jag en byrå erforderlig för beredning av tekniska ärenden.
Till dylika ärenden hänför jag — förutom sådana av allmän teknisk natur såsom
skyddsrumsbygge, stadsplanering, forsknings- och försöksverksamhet —
gasskydd samt alarmering och förbindelser.
Jag har övervägt att sammanföra övriga ärendegrupper — med undantag
för ärenden, som skola handläggas på riksbrandinspektörens avdelning — till
en gemensam byrå kallad organisationsbyrån. Härigenom skulle på nämnda
byrå i huvudsak handläggas utbildnings-, övnings- och krigsplanläggningsärenden,
organisationsärenden i egentlig bemärkelse, ärenden rörande det
särskilda civilförsvaret, sjukvårdstjänsten, undanförsel- och förstöringstjänsten,
ordnings- och bevakningstjänsten samt motorfordonsfrågor ävensom utrymnings-
och socialtjänstärenden. Jag har dock funnit, att en sådan organisationsenhet
sannolikt blir för stor och arbetstyngd. Chefen för en dylik
byrå torde icke kunna överblicka och personligen leda en så omfattande administration.
Från verksamheten bör därför utbrytas utbildnings-, övnings- och
krigsplanläggningsärendena samt ärendena rörande ordnings- och bevakningstjänsten.
För beredning av utbildnings-, övnings- och krigsplanläggningsärendena,
vilka äga nära samband med varandra, bör en särskild byrå inrättas. Även
med den inskränkning i utbildnings- och övnings verksamheten, som betingas
av fredsförhållandena, synes mig denna verksamhet vara av stor betydelse
för civilförsvarets tjänstbarhet. Jag vill erinra därom, att ifrågavarande verksamhet
i icke obetydlig omfattning skall ledas direkt av civilförsvarsstyrelsen
huvudsakligen vid statens civilförsvarsskola. Jag delar också civilför
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
svarsstyrelsens uppfattning, att krigsplanläggningsfrågorna hittills icke kunnat
ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Jag finner det angeläget, att organisatoriska
och personella resurser finnas för studium och planläggning av det
strategiska användandet under krig av civilförsvarets förband och avdelningar.
Jag har vid anmälan av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet förordat,
att landstormspolisen skall inordnas i civilförsvaret ävensom att bevakmngsinspektörens
uppgifter i övrigt skola överflyttas på civilförsvarsstyrelsen.
Ärenden rörande civilförsvarets ordnings- och bevakningstjänst komma
härigenom att bliva av icke obetydlig storleksordning. Då dessa ärenden intaga
en i förhållande till övriga förut omförmälda ärendegrupper i viss mån
fristående ställning, torde desamma böra handläggas på en särskild enhet, bevakningsavdelningen.
Beträffande riksbrandinspektörens ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen
och vad därmed äger samband vill jag erinra, att riksbrandinspektören,
såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, är föredragande i
civilförsvarsstyrelsen beträffande krigsbrandärenden. Däremot är han direkt
inför Kungl. Maj:t ansvarig för sin ämbetsförvaltning beträffande fredsbrandärenden
med undantag för statsbidrags- och upphandlingsärenden. Detta
undantag har betingats av att riksbrandinspektören icke är medelsförvaltande
myndighet. I sin verksamhet biträdes riksbrandinspektören av personal, som
är anställd hos civilförsvarsstyrelsen och utgör riksbrandinspektörens avdelning.
Jag har vid behandling av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet
i enlighet med utredningens förslag förordat, att ärenden rörande krigsbrandväsendet
alltjämt skola handläggas av civilförsvarsstyrelsen, men att fredsbrandärendena
liksom hittills i princip skola handläggas av riksbrandinspektören
fristående från civilförsvarsstyrelsen. Jag anser dock icke, att ett särskilt
ämbetsverk bör inrättas för denna verksamhet. Såsom framgår av riksbrandinspektörens
yttrande, kan visst fog finnas för inrättandet av ett sådant
ämbetsverk. Starkare skäl tala dock enligt min mening för att bibehålla den
nuvarande ordningen. Jag finner det salunda värdefullt, att saväl förberedandet
av det krigsmässiga brandväsendet som handläggningen av frågor
rörande utbyggnaden av fredsbrandväsendet sker inom en organisatorisk enhet.
Vid utbrytning ur civilförsvarsstyrelsen av riksbrandinspektörens avdelning
lärer det — med hänsyn till det nära samband, som råder mellan
civilförsvarets brandtjänst och övriga tjänstegrenar inom civilförsvaret —
bliva nödvändigt att hos civilförsvarsstyrelsen behålla befattningshavare för
beredning av krigsbrandärenden. Även med riksbrandinspektören som föredragande
i dylika ärenden kommer den grundläggande beredningen av desamma
att äga rum skild från beredningen av fredsbrandärenden. En sådan
ordning synes mig innebära olägenheter. I nuvarande läge är tillika särskilt
att beakta, att inrättandet av ett självständigt ämbetsverk för fredsbrandärenden
måste medföra icke obetydliga kostnadsökningar.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Jag biträder alltså utredningens förslag, att riksbrandinspektörens avdelning
bibehålies inom civilförsvarsstyrelsen. Det synes mig emellertid böra
övervägas att i viss omfattning till riksbrandinspektören överföra civilförsvarsstyrelsen
nu tillkommande beslutanderätt beträffande fredsbrandärenden.
Riksbrandinspektören bör sålunda erhålla befogenhet att besluta om till
vilka objekt, statsbidrag skall utgå, och om fördelningen mellan kommunerna
av brandmateriel, som inköpts av staten. I övrigt böra hithörande ärenden
såsom upphandling av brandmateriel samt utbetalning av beslutade statsbidrag
och därmed sammanhängande övervakning av för ifrågavarande ändamål anvisade
anslag alltjämt liksom hittills med riksbrandinspektören som närvarande
ledamot handläggas av civilförsvarsstyrelsen, vars administrativ-kamerala byrå
organiserats och äger erforderlig sakkunskap för dylika uppgifter. Därest riksdagen
icke framställer erinran häremot, avser jag att föreslå Kungl. Maj.t att
utfärda bestämmelser av nu angivet innehåll.
Sammanfattningsvis förordar jag sålunda, att civilförsvarsstyrelsen organiseras
i stället för såsom f. n. gäller på fem byråer och tre avdelningar
på fyra byråer och två avdelningar, nämligen en administrativ-kameral
byrå, en organisationsbyrå, en utbildnings-, övnings- och krigsplanläggningsbyrå
samt en teknisk byrå ävensom en bevakningsavdelning och en riksbrandinspektörens
avdelning.
I likhet med utredningen finner jag erforderligt, att till civilförsvarsstyrelsen
knytes viss särskild sakkunskap. Liksom hittills böra därför hos styrelsen
tjänstgöra en civilförsvarsöverläkare och en militärassistent, varjämte
möjlighet bör beredas styrelsen att i begränsad omfattning för särskilda uppdrag
kunna anlita andra sakkunniga. Jag har ej heller någon erinran mot utredningens
förslag, att styrelsen liksom hittills skall äga anställa en press
ombudsman.
Jag biträder vidare utredningens förslag, att fyra lekmannarepresentanter
skola ingå i styrelsens plenum. Av dessa bör en äga anknytning till näringslivet
och en till kommunernas verksamhet. Styrelsens plenum bör i övrigt
utgöras av generaldirektören samt byrå- och avdelningscheferna ävensom
civilförsvarsöverläkaren, militärassistenten och en representant för riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, i vad rör deras speciella verksamhetsområden.
Militärassistenten bör närvara vid alla plenarsammanträden.
Yad angår frågan om beredande av lättnad i arbetsbördan för generaldirektören
har jag inhämtat, att de arbetsuppgifter, som äro särskilt tyngande
för honom, utgöras av vissa löpande ärenden samt reell och formell bearbetning
av anvisningar. Det är enligt min uppfattning rimligt, att inom
ett verk, som i mycket stor utsträckning har till uppgift att till ledning för
underlydande organs verksamhet utgiva anvisningar och föreskrifter, en
administrativt utbildad befattningshavare står till förfogande för dessa uppgifter.
På grund härav förordar jag, att chefen för administrativ-kamerala
byrån, vilken måste äga administrativ utbildning, anlitas för dessa uppgifter.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Denna anordning förutsätter dock möjlighet att till annan befattningshavare
på administrativ-kamerala byrån i erforderlig omfattning överlåta ansvaret
för vissa löpande göromål.
Jag övergår härefter till frågan om personalens anställningsvillkor och
personalbehovet.
Utredningen har föreslagit, att den erforderliga fredspersonalen skulle erhålla
ordinarie eller extra ordinarie anställning. Detta förslag har från det
övervägande antalet remissmyndigheter icke mött någon gensaga. Även jag
har kommit till den slutsatsen, att den personal, som skall ingå i fredsorganisationen,
måste beredas tryggare anställningsförhållanden än vad nu är
fallet. Om så icke sker, föreligger risk för att den mest dugande personalen
lämnar styrelsen till förfång för verksamheten. Jag finner dock inrättandet
av ordinarie befattningar böra ske med viss försiktighet. Härigenom blir det
lättare att genomföra de ändringar i organisationen, vartill utvecklingen framdeles
kan giva anledning.
I likhet med civilförsvarsstyrelsen och lönenämnden anser jag, att utredningen
icke i tillräcklig grad beaktat behovet av personal i »mellanlönegraderna».
Jag förordar därför i det följande, att vissa tjänster i dessa lönegrader
inrättas.
Utöver den personal, som skulle ingå i den av utredningen föreslagna fredsorganisationen,
har utredningen räknat med att under den närmaste framtiden
arbetsuppgifter skulle finnas inom civilförsvarsstyrelsen, vilka skulle
påkalla anställande av viss ytterligare personal. I betänkandet har dock icke
närmare angivits arten av ifrågavarande arbetsuppgifter eller grunden för att
desamma bedömas som övergående och ej heller storleken av personalbehovet.
Jag har vid mina överväganden kommit till den uppfattningen, att personal,
som bedömes erforderlig för längre tid utan att dock dess framtida verksamhetsuppgifter
kunna helt överblickas, bör ingå i fredsorganisationen. Dndast
i de fall, då personal avses för arbetsuppgifter av uppenbarligen övergående
natur, bör personalen hållas utanför denna organisation.
I fråga om annan personal än amanuens-, vakt- och kontorspersonal, vilken
upptages till behandling senare, får jag beträffande envar byrå och avdelning
anföra följande.
Administrativ-kamerala byrån. Jag erinrar om att byråns verksamhet avser
ärenden av administrativ natur, upphandlingsärenden samt ärenden rörande
medelsförvaltningen, lagerbokföringen och förrådshållningen. Huvudparten av
civilförsvarsstyrelsens löpande göromål liandlägges på denna byrå. För verksamheten
på byrån erfordras därför ett relativt stort antal befattningshavare.
Chefen för byrån bör placeras i lönegrad Ca 33. Jag har i annat sammanhang
förordat, att denne byråchef i erforderlig omfattning 1''rigöres från löpande
göromål för att bereda generaldirektören lättnad i dennes arbetsbörda. För
ledningen av byråns verksamhet erfordras därför under byråchefen en högre
befattningshavare, vilken bör erhålla tjänsteställning som förste byråsekre
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
terare i lönegrad Ce 29. Jag finner det lämpligt, att byrån indelas i tre sektioner,
en administrativ sektion med en förste byråsekreterare som chef, en
sektion för förrådshållning med en byråintendent som chef samt en kameral
sektion med en kamrerare som chef. Förste byråsekreteraren bör placeras i
lönegrad Ca 29, medan de båda övriga sektionscheferna tills vidare böra erhålla
extra ordinarie anställning i lönegrad Ce 27. Såsom biträde åt förste
byråsekreteraren bör anställas en byråsekreterare i lönegrad Ca 24, åt byråintendenten
en assistent i lönegrad Ce 22 och en assistent i lönegrad Ce 16
samt åt kamreraren en byråassistent i lönegrad Ce 24 och en bokhållare i
lönegrad Ce 18. Vidare erfordras en registrator och en kassör i lönegrad Ca 15.
Slutligen föreligger behov av tre kanslibiträden, för vilka tills vidare böra
inrättas extra ordinarie tjänster i lönegrad Ce 11. Jag vill i detta sammanhang
påpeka, att inrättandet av byråsekreterarbefattningen medför, att antalet
amanuenser kan minskas från nuvarande 5 till 4.
Organisationsbyrån. Chefen för byrån bör placeras i lönegrad Ca 33. Till
byrån avses att hänföras utrymnings- och socialtjänstärenden, vilka i den nuvarande
organisationen handläggas på särskild byrå. Med hänsyn till den
betydelse, som numera tillmätes utrymning och därmed sammanhängande
åtgärder, torde under byråchefen den närmaste beredningen av denna ärendegrupjr
böra handhavas av en byrådirektör i lönegrad Ce 31. För handläggning
av socialtjänstärenden samt organisationsärenden av allmän natur erfordras
en förste byråinspektör i lönegrad Ce 29 samt för beredning av ärenden
rörande undanförsel och förstöring en förste byråingenjör i samma lönegrad.
Jag finner härjämte en förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27 erforderlig.
Vidare föreligger behov av en byråinspektör i lönegrad Ce 25, närmast för
beredning av motorfordonsfrågor, en assistent i lönegrad Ce 22, en assistent
i lönegrad Ce 16 och ett kanslibiträde i lönegrad Ce 11.
Utbildnings-, övnings- och lcrigsplanläggningsbyrån. Chefen för byrån torde
tills vidare böra givas extra ordinarie anställning och sålunda placeras i lönegrad
Ce 33. Under byråchefen erfordras för beredning av viktigare ärenden
två kvalificerade befattningshavare, av vilka den ene avses för handläggning
av krigsplanläggningsfrågor. De böra med tjänstetitel förste byråinspektör
placeras i lönegrad Ca 29. Behov föreligger vidare av en byråinspektör i lönegrad
Ce 25 och en kontorist i lönegrad Ca 13.
Tekniska byrån. Chefen för byrån torde böra placeras i lönegrad Ca 33.
Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning finner jag erforderligt,
att byrån indelas i två sektioner, en för bebyggelse- och forskningsfrågor samt
en för alarmering och förbindelser. Som chef för den förstnämnda sektionen
bör anställas en förste byråingenjör i lönegrad Ca 29 och för den andra en
förste byråingenjör i lönegrad Ca 27. För beredning av bl. a. ärenden rörande
skyddsrumsbyggen och statsbidrag till dylika erfordras tre byråingenjörer i
lönegrad Ce 24 och en byråsekreterare i lönegrad Ca 24. Härjämte föreligger
behov av en assistent i lönegrad Ce 22 och ett kanslibiträde i lönegrad Ce 11.
I likhet med vad nu gäller anser jag, att den personal, som är behövlig för
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 82.
central översyn och kontroll av de statsägda alarmeringsanläggningarna, bör
ingå i styrelsens personaluppsättning och placeras på tekniska byrån. Någon
ökning av den nuvarande personalen kan jag i förhandenvarande läge ej förorda.
Hos styrelsen bör därför tills vidare liksom hittills icke vara anställd
mer än en montör. Henne bör placeras i lönegrad Ce 16.
Bevakningsavdelningen. Chefen för denna avdelning bör vara tingsmeriterad
jurist med polischefsutbildning samt äga praktisk erfarenhet som polischef.
Jag förordar — under erinran om att landsfogdetjänsterna äro placerade
i lönegrad Ca 32 — att bevakningsavdelningens chef får tjänsteställning som
byrådirektör och placeras i lönegrad Ca 31. I detta sammanhang vill jag erinra
om att bevakningsinspektören i egenskap av chef för den nuvarande bevakningsavdelningen
inom civilförsvarsstyrelsen åtnjuter särskilt arvode av 1 200
kronor för år samt att den på avdelningen tjänstgörande förste assistenten
avlönas med årsarvode motsvarande lön i 29:e löneklassen, varjämte han uppbär
särskild ersättning med 1 200 kronor för år i egenskap av biträdande
bevakningsinspektör. Genom överflyttningen av bevakningsinspektörens uppgifter
på civilförsvarsstyrelsen upphöra befattningarna som bevakningsinspektör
och biträdande bevakningsinspektör. Härmed kommer särskilt arvode
eller särskild ersättning, som nyss sagts, ej längre att utgå. På avdelningen
erfordras vidare en byråassistent i lönegrad Ce 24 och ett kanslibiträde i lönegrad
Ce 11.
På riksbrandinspektörens avdelning anser jag behov föreligga av en förste
byråingenjör i lönegrad Ca 27, en byråassistent i lönegrad Ce 24 och ett kanslibiträde
i lönegrad Ce 11.
Jag upptager härefter till behandling frågan om amanuens-, vakt- och kontorspersonalen.
Jag har ingen erinran mot civilförsvarsstyrelsens beräkning, att behov
inom styrelsen föreligger av fyra amanuenser.
Vaktpersonalen torde böra utgöras av en förste expeditionsvakt i lönegrad
Ca 11, en expeditionsvakt i lönegrad Ca 9 och 2 expeditionsvakter i lönegrad
Ce 9.
Vad härefter angår kontorspersonalen består densamma f. n. av 12 ordinarie
kontombiträden, av vilka fem uppehålla högre extra ordinarie befattningar,
och 21 andra befattningshavare inom den reglerade befordringsgången.
Jag har inhämtat, att fyra av sistnämnda befattningshavare samt ett kanslibiträde
den 1 juli 1948 uppnå var och en för sig över sju års sammanlagd statstjänst
och således böra överföras på ordinarie stat. Jag har förut föreslagit,
att en ordinarie kontoristtjänst inrättas. Vid bifall härtill kan det förväntas,
att ett av de nuvarande kontorsbiträdena konstitueras på kontoristbefattningen,
varigenom hennes kontorsbiträdesbefattning kan utgå. Behov föreligger
sålunda av 16 ordinarie kontorsbiträdesbefattningar. Härvid är dock att
märka, att vid bifall till mitt förslag om inrättande av extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar
7 av de ordinarie kontorsbiträdena kunna förväntas
erhålla förordnande på nämnda kanslibiträdesbefattningar. Av återstående hos
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
styrelsen nu tjänstgörande 17 befattningshavare inom den reglerade befordringsgången
beräknar jag behov föreligga i styrelsens fredsorganisation av 12.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle på civilförsvarsstyrelsens
personalförteckning komma att upptagas följande befattningar:
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaldirektör ............ Cp 19
3 byråchefer .................. Ca 33
1 byrådirektör ............... Ca 31
1 förste byråsekreterare ... Ca 29
1 förste byråingenjör ...... Ca 29
2 förste byråinspektörer ... Ca 29
2 förste byråingenjörer ... Ca 27
2 byråsekreterare ............ Ca 24
1 registrator .................. Ca 15
1 kassör ........................ Ca 15
1 kontorist ..................... Ca 13
1 förste expeditionsvakt ... Ca 11
1 expeditionsvakt ............ Ca 9
16 kontorsbiträden ............ Ca 8
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än Ce 24:
1 byråchef ..................... Ce 33
1 byrådirektör ............... Ce 31
1 förste byråingenjör ...... Ce 29
1 förste byråinspektör ...... Ce 29
1 förste byråsekreterare ... Ce 29
1 förste byråsekreterare ... Ce 27
1 byråintendent............... Ce 27
1 kamrer ........................ Ce 27
2 byråinspektörer ............ Ce 25
Härtill skulle komma 3 byråingenjörer (Ce 24), 3 byråassistenter (Ce 24),
3 assistenter (Ce 22), 1 bokhållare (Ce 18), 2 assistenter (Ce 16), 1 montör
(Ce 16), 7 kanslibiträden (Cell), 2 expeditionsvakter (Ce 9) samt inom den
reglerade befordringsgången 4 amanuenser och 12 kontorsbiträden. Sammanlagda
antalet sålunda mera fast anställda befattningshavare skulle uppgå till
75 mot f. n. 86. Den av mig föreslagna organisationen framgår i schematisk
uppställning av härvid fogade bilaga C.
Jag har inhämtat, att det tidigare under civilförsvarsstyrelsens direkta ledning
stående centralförrådet i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1947 i administrativt
hänseende sammanslagits med de i staden befintliga förråd av sådan statlig
civilförsvarsmateriel, för vilkens vård ansvaret fr. o. m. sistnämnda dag
övergått från staden till statsverket. Den gemensamma administrationen står
under överståthållarämbetets närmaste ledning. Jag finner därför förrådspersonal
icke böra upptagas i civilförsvarsstyrelsens personalorganisation.
Av principiella skäl kan jag icke biträda utredningens förslag om vidtagande
av särskilda åtgärder för att kompensera löneminskning för befattningshavare,
som varit anställd vid styrelsen i arvodesbefattning och som förordnas
på ordinarie eller extra ordinarie befattning med lägre lönegradsplacering
än vad som motsvarar det nuvarande arvodet. I likhet med statskontoret
och lönenämnden finner jag, att frågan om placering i högre löneklass än begynnelselöneklass
av innehavare av nyinrättad befattning bör upptagas till
prövning i enlighet med gällande regler rörande löneklassplacering.
Nuvarande två civilförsvarsinspektörer i lönegrad Ca 29 ingå icke i den av
mig föreslagna fredsorganisationen. Kungl. Maj:t torde därför böra erhålla
29
Kungl. Maj ds proposition nr 82.
befogenhet att överföra dem på övergångsstat, dag förutsätter, att en\ai a^
de på utbildnings-, övnings- och krigsplanläggnings byrån upptagna förste byråinspektörsbefattningarna
i lönegrad Ca 29 besättes först i samband med att
någon av civilförsvarsinspektörerna frånträder sin tjänst.
Jag vill slutligen framhålla, att jag förutser ett övergående behov under
budgetåret 1948/49 av ett mindre antal ytterligare befattningshavare. Härtill
återkommer jag vid anslagsberäkningarna.
C. Anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49.
l:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar.
För budgetåret 1947/48 har på riksstaten under ifrågavarande rubrik anvisats
ett förslagsanslag av 850 000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1947 fastställt följande avlöningsstat för
styrelsen att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...............
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagvis .........................................................
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal ..................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................................
kronor 97 000
» 475 000
» 265 000
» 13 000
Summa kronor 850 000
Genom beslut den 21 november 1947 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att den
på avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, må under budgetåret 194 </48 disponeras på
följande sätt:
Arvoden till fem byråchefer, envar efter 17 256 kronor för år, tillhopa
kronor ...........................................................................
Arvode till en t. f. civilförsvarsinspektör efter 14 808 kronor för år ...
Arvode till en förste assistent efter 14 808 kronor för år ..................
Arvode till en förste byråingenjör efter 14 808 kronor för år ............
Arvode till en förste byråsekreterare efter 14 808 kronor för år .........
Arvode till en byråintendent efter 14112 kronor för år ..................
Arvode till en förste byråinspektör efter 14 112 kronor för år ............
Arvode till en förste byråsekreterare efter 13 428 kronor för år .........
Arvode till en förste byråingenjör efter 13 428 kronor för år ............
Arvode till en förste byråinspektör efter 13 428 kronor för år ............
Arvode till bevakningsinspektören efter 1 200 kronor för år ............
Arvode till en civilförsvarsöverläkare efter 6 000 kronor för år ......
Arvode till en militärassistent efter 1080 kronor för år .............
Arvoden till övriga arvodestjänstemän hos civilförsvarsstyrelsen, högst
Arvoden och ersättningar för mistade kontanta avlöningsförmåner till
inkvarteringschefer och representanter i militärbefälsstaber, högst
Arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden
för kraftanläggningar ................................................
86 280
14 808
14 808
14 808
14 808
14112
14112
13 428
13 428
13 428
1200
6 000
1080
239 700
10 000
3 000
Summa kronor 475 000
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Därjämte har Kungl. Maj:t i samma beslut föreskrivit, att för byråcheferna,
t. f. civilförsvarsinspektören, förste assistenten, förste byråingenjörerna, förste
byråsekreterarna, byråintendenten och förste byråinspektörerna skall i tilllämpliga
delar gälla vad som för extra ordinarie tjänstemän är föreskrivet beträffande
semester, tjänstledighet, vikariatsersättning, reseersättning, sjukvård
och begravningshjälp samt beräkning och utbetalning av kontanta löneförmåner,
varvid skall så anses, som om sagda befattningshavare tillhörde:
byråcheferna lönegraden Ce 33, löneklassen 33,
t. f. civilförsvarsinspektören, förste assistenten, förste byråingenjören med
årsarvode av 14 808 kronor och förste byråsekreteraren med årsarvode av
14 808 kronor lönegraden Ce 29, löneklassen 29,
byråintendenten och förste byråinspektören med årsarvode av 14 112 kronor
lönegraden Ce 27, löneklassen 28, samt
förste byråsekreteraren, förste byråingenjören och förste byråinspektören,
envar med årsarvode av 13 428 kronor, lönegraden Ce 27, löneklassen 27.
Kungl. Maj:t har i nämnda beslut även meddelat vissa bestämmelser
rörande fördelningen av det i ifrågavarande anslagspost ingående beloppet å
239 700 kronor. Därvid har bl. a. anvisats ett belopp om 5 000 kronor till ersättning
åt personer, som av styrelsen anlitas för uppehållande av kontakt med
press, film och radio m. in.
Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgår
även arvoden till inkvarteringschefer. Genom beslut den 30 juni 1947 har
Kungl. Maj:t förklarat, att sådant arvode må utgöra högst 50 kronor för
månad.
Civilförsvar sutredningen har på grundval av sitt förslag till organisation
uppskattat de årliga kostnaderna för avlöningar till cirka 525 000 kronor. Därvid
ha för avlöningar till ordinarie tjänstemän — bortsett från vakt- och kontorspersonal
— beräknats 167 287 kronor. Till arvoden åt civilförsvarsöverläkaren,
militärassistenten och pressombudsmannen ha beräknats samma belopp
som hittills utgått eller 6 000 kronor, 1 080 kronor resp. 5 000 kronor.
Envar av de fyra lekmannarepresentanterna skulle erhålla ett årligt arvode av
1 200 kronor. Till arvoden åt ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden
för kraftanläggningar har utredningen avsett ett oförändrat
belopp av 3 000 kronor. Då enligt utredningens mening inkvarteringschefer och
representanter för civilförsvaret i militärbefälsstaber icke böra uppbära fasta
arvoden, ha medel icke beräknats för detta ändamål. Behovet av medel för avlöningar
till extra ordinarie tjänstemän — bortsett från vakt- och kontorspei
sonal uppskattas till 126 936 kronor och för avlöningar till förrådspersonal
till 37 000 kronor. För ordinarie och icke-ordinarie vakt- och kontorspersonal
anses ett belopp av 130 000 kronor erforderligt, rörligt tillägg däri
inbegripet. För rörligt tillägg till annan personal än vakt- och kontorspersonal
beräknar utredningen ett belopp av 43 956 kronor. Utredningen, som enligt
vad förut omförmälts ansett ett övergående behov av extra arbetskraft föreligga,
har ej beräknat medel för avlöning av nämnda personal.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Efter omräkning enligt nu gällande avlöningsbestämmelser skulle medelsbehovet
utgöra cirka 689 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen har på grundval av sitt förslag beräknat medelsbehovet
för budgetåret 1948/49 på följande sätt.
Till avlöningar till ordinarie tjänstemän upptages ett belopp av
399 780 kronor.
Underrubriken avlöningar till icke-ordinarie personal beräknar
styrelsen arvoden åt civilförsvarsöverläkaren och militärassistenten med
samma belopp som för innevarande budgetår eller 6 000 resp. 1 080 kronor.
Arvodet åt pressombudsmannen föreslås höjt till 7 000 kronor. Till motivering
härför anför styrelsen.
F. n. finnes hos styrelsen anställd en pressombudsman för tjänstgöring
under 18 timmar per vecka mot ett arvode av 325 kronor per månad. Tjänstgöringen
utsträckes stundom, särskilt vid kurser, övningar och krigsspel, till
heldagstjänstgöring. Ifrågavarande befattningshavare anställdes hos styrelsen
den 1 november 1945 mot ett arvode av 300 kronor för månad, varefter arvodet
fr. o. m. den 1 juli 1946 i samband med bestämmelserna om provisoriskt lönetillägg
höjdes till nuvarande 325 kronor. Den kompensation för ökade levnadskostnader,
som beviljats huvuddelen av statstjänstemännen fr. o. in. den 1 juli
1947, har icke i någon mån kunnat beviljas nu ifrågavarande befattningshavare.
Styrelsen finner det både skäligt och nödvändigt, att arvodet för pressombudsmannen
höjes.
Vidare skola arvoden utgå med 1 200 kronor åt envar av de fyra lekmannarepresentanterna
samt med 3 000 kronor åt ledamöter, suppleanter och sekreterare
i krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar. Liksom för innevarande
budgetår upptager styrelsen ett belopp av 10 000 kronor för arvoden och ersättningar
för mistade kontanta avlöningsförmåner åt inkvarteringschefer och
representanter för civilförsvaret i militärbefälsstaber samt ett belopp av
15 000 kronor för arvoden åt särskilt tillkallade sakkunniga. Till avlöningar
till extra ordinarie tjänstemän beräknar styrelsen 449 972 kronor, vartill skulle
läggas ytterligare 15 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt för avlöning
åt vikarier in. in.
I enlighet härmed upptager styrelsen under nu ifrågavarande rubrik
efter viss mindre jämkning — ett totalt belopp om 511 972 kronor.
För rörligt tillägg avses ett belopp av 85 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet har alltså av styrelsen uppskattats till
(399 780 + 511 972 + 85 000) 996 752 kronor.
Departementschefen.
Med utgångspunkt från vad jag i det föregående föreslagit, beräknar jag
medelsbehovet till avlöningar på följande sätt.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör upptagas
till 256 000 kronor. Vid beräkningen har jag förutsatt, att tjänsteman,
som nytillträder ordinarie tjänst, placeras i begynnelselöneklass i föreslagen
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
lönegrad. Därest i särskilda fall högre löneklass skulle tillämpas torde detta
ej komma att medföra någon nämnvärd ökning av det beräknade medelsbehovet.
Från anslagsposten till arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, torde
böra utgå arvode till civilförsvarsöverläkaren med 6 000 kronor, till militärassistenten
med 1 080 kronor och till envar av lekmannarepresentanterna med
1 200 kronor ävensom till en ställföreträdare för generaldirektören med 1 200
kronor. Anslagsposten bör alltså upptagas till (6 000 + 1 080 + 4 x 1 200 +
1 200) 13 080 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 13 500 kronor.
Yad beträffar anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal beräknar jag för de i fredsorganisationen ingående extra ordinarie
tjänstemännen i runt tal 400 000 kronor. För avlöning av vikarier erfordras
ett belopp av 5 000 kronor. Liksom för innevarande budgetår torde 15 000
kronor böra avses för arvoden åt särskilda sakkunniga samt 3 000 kronor för
arvoden åt ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden för
kraftanläggningar. Jag kan ej biträda civilförsvarsstyrelsens förslag om högre
arvode till pressombudsmannen utan beräknar detta till oförändrat belopp
eller 5 000 kronor.
I likhet med utredningen finner jag fasta arvoden icke vidare böra utgå till
inkvarteringschefer och representanter för civilförsvaret i militärbefälsstaber.
Det synes mig dock önskvärt att möjlighet förefinnes att i begränsad omfattning
kalla dylika befattningshavare till överläggningar och deltagande i förberedelser
rörande sådana uppgifter, vilka skola av dem fullgöras under krig.
Härvid bör till dem utgå skälig ersättning, innefattande även gottgörelse för
mistade kontanta avlöningsförmåner. För detta ändamål beräknar jag ett
belopp av 4 000 kronor.
I det föregående har jag framhållit, att under nästa budgetår ett övergående
behov av ytterligare arbetskraft föreligger. Sålunda erfordras för avveckling
av befintlig balans i fråga om statsbidragsansökningar för anordnande av
skyddsrum en ingenjör i lönegrad Cg 24 samt för avslutande av pågående,
under beredskapen eftersatta lagerbokföringsuppgifter fem kontorsbiträden i
högst 8:e lönegraden. Medelsbehovet härför beräknar jag till i runt tal 33 000
kronor.
Ifrågavarande anslagspost torde alltså böra uppföras med (400 000 + 5 000
+ 15 000 + 3 000 + 5 000 + 4 000 + 33 000) 465 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar jag till 79 500 kronor.
Det för budgetåret 1948/49 erforderliga avlöningsanslaget uppskattar jag
alltså till (256 000 + 13 500 + 465 000 + 79 500) 814 000 kronor.
2:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1945/46 ................................. 236 000 277 365
1946/47 ................................. 200 000 187 340
1947/48 ................................. 190 000 —
1948/49 (förslag) .................. 190 000 —
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Kungl. Maj:t har beträffande användningen av det för innevarande budgetår
anvisade anslaget den 30 juni 1947 fastställt följande omkostnadsstat.
Omkostnadsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................................... kronor 1 500
2. Reseersättningar, förslagsvis .......................................... » 60 000
3. Expenser, förslagsvis ................................................... » 81000
4. Publikationstryck, förslagsvis ....................................... » 45 000
5. Omkostnader för representanter i militärbefälsstaber, förslagsvis
.............................................................•_....... » 500
6. Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar,
förslagsvis .................................................................. »_2 000
Summa kronor 190 000
Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit, att av anslagsposten till expenser må
för nedan angivna ändamål tagas i anspråk följande belopp, nämligen:
1. Expenser för eget behov
a) Lyse, förslagsvis ...................................................... kronor 2 000
b) Övriga expenser, högst ............................................. » 67 000
2. Expenser för annat än eget behov, förslagsvis .................. » 12 000
I sina anslagsäskanden rörande medelsbehovet för omkostnader under
nästa budgetår anför civilförsvarsstyrelsen.
Anslagsposten till sjukvård, som redan under budgetåret 1946/47 belastats
med cirka 2 000 kronor, torde för budgetåret 1948/49 vid bifall till styrelsens
förslag om ordinarie resp. extra ordinarie anställning för dess personal böra
beräknas till förslagsvis 3 000 kronor.
För budgetåret 1948/49 beräknar styrelsen, att, såvitt angår anslagsposterna
till reseersättningar, publikationstryck, omkostnader för representanter i militärbefälsstaber
och omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar,
motsvarande belopp, som beviljats för innevarande budgetår, skola
bliva tillräckliga.
Den under anslagsposten till expenser upptagna delposten till övriga expenser
för eget behov belastades under budgetåret 1946/47 med nära 76 000 kronor,
medan delposten för innevarande budgetår — liksom för budgetåret
1946/47 — upptagits till 67 000 kronor. Styrelsen vill emellertid f. n. ej äska
högre belopp för instundande budgetår än som föranledes av beräknad ytterligare
belastning å delposten i ett visst hänseende. Styrelsen vill sålunda hemställa
om medel för inköp av en personautomobil. Behovet av en tjänstebil
för verkets chef har med tiden gjort sig gällande med allt större styrka. Denne
har i tidsbesparingssyfte sett sig nödsakad att för inspektioner, deltagande i
sammanträden och sammankomster m. m. i stor utsträckning använda egen bil.
Av ekonomiska och även andra skäl kan emellertid detta ej fortgå. Anskaffningen
av bil kommer att i längden innebära avsevärda besparingar för statsverket
med hänsyn till den tid, som därigenom vinnes. Tjänstebilen bör i förekommande
fall efter generaldirektörens bestämmande få användas i tjänsten
jämväl av andra högre befattningshavare i verket. Styrelsen beräknar kostnaderna
för anskaffning, underhåll och drift av en automobil för budgetåret
1948/49 till 25 000 kronor. Ifrågavarande delpost torde sålunda för sistnämnda
budgetår böra beräknas till (67 000 + 25 000) 92 000 kronor.
Statskontoret uttalar, att tillräckliga skäl icke torde föreligga att för generaldirektörens
tjänsteresor anskaffa särskild automobil.
3—197 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 82.
Eungl. Maj:ts proposition nr 82.
34
Departementschefen.
Anslagsposten till sjukvård torde i avvaktan på ytterligare erfarenhet
rörande medelsbehovet böra upptagas med oförändrat belopp. Styrelsens
begäran om medel för inköp av en tjänstebil kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka.
Då jag i övrigt icke bar någon erinran mot civilförsvarsstyrelsens beräkningar,
bör alltså omkostnadsanslaget för nästa budgetår upptagas med
samma belopp som för budgetåret 1947/48 eller med 190 000 kronor.
V. Länsinstansen.
A. Nu gällande organisation.
Inom länsstyrelserna beredas ärenden rörande civilförsvaret vid en härför
på landskansliet särskilt inrättad avdelning, försvarsavdelningen. Chef för avdelningen
är en civilförsvarsdirektör. Yidare finnas vid avdelningen en militärassistent
samt en inkvarteringschef. I ett län finnas två inkvarteringschefer.
1 mån av behov tjänstgöra dessutom på avdelningen länsnotarie, landskanslist
och skrivbiträde. Sedan civilförsvarsberedskapen upphört, förekommer endast
i undantagsfall behov av länsnotarie eller landskanslist.
Oivilförsvarsdirektören har såsom chef för försvarsavdelningen den närmaste
ledningen av civilförsvaret inom länet. Inom ett stort antal länsstyrelser
föredrager han vid sidan av egentliga civilförsvarsärenden även de hos
länsstyrelserna förekommande fredsbrandärendena. Militärassistenten har
huvudsakligen till uppgift att hålla länsstyrelsen underrättad om den planläggning
och de dispositioner inom krigsmakten, som äro av betydelse för
civilförsvaret inom länet och länsstyrelsens verksamhet i övrigt, ävensom att
bereda hithörande frågor inom länsstyrelsens ämbetsområde. Han är även
eljest sambandsman mellan länsstyrelsen och vederbörande militära myndigheter.
Inkvarteringscheferna avses att biträda civilförsvarsdirektörerna i inkvarterings-
och därmed sammanhängande socialtjänstfrågor. De tjänstgöra
under fred endast i mycket begränsad omfattning.
Befattningen som civilförsvarsdirektör är placerad i lönegrad Ce 31.
Tjänsterna äro uppförda på länsstyrelsernas personalförteckning.
Av militärassistenterna äro f. n. 14 aktiva officerare upptagna på försvarsstabens
personalstat. Övriga äro reservofficerare eller pensionerade officerare
och avlönas från länsstyrelsernas avlöningsanslag.
B. Förslag till ny organisation.
Civilförsvarsutredningens förslag.
Utredningen uttalar, att ett fullföljande av civilförsvarsverksamheten i
avsedd omfattning otvivelaktigt kommer att medföra en icke oväsentlig arbets
-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
belastning för länsstyrelserna. Ärenden rörande denna verksamhet böra enligt
utredningens uppfattning liksom hittills handläggas på särskilda försvarsavdelningar.
Arbetsvolymen inom försvarsavdelningarna kommer helt naturligt, yttrar
utredningen, att bliva olika vid skilda tidpunkter och framför allt inom skilda
länsstyrelser alltefter länens storlek och betydelse i försvarshänseende. Det
kan därför ifrågasättas, huruvida inom alla län full sysselsättning kan beredas
civilförsvarsdirektör och militärassistent. Utredningen har på grund härav
undersökt, om personalinskränkningar skulle kunna företagas. Övervägandena
ha avsett frågan, huruvida befattning som civilförsvarsdirektör skulle kunna
vara gemensam för två eller flera länsstyrelser. Utredningen har funnit, att
en sådan ordning skulle vara möjlig endast i fråga om Västmanlands och
Uppsala, Jönköpings och Kronobergs samt Kristianstads och .Blekinge län,
varvid alltså tre civilförsvarsdirektörsbefattningar skulle kunna indragas. Anordningen
skulle medföra en årlig kostnadsminskning beträffande avlöningar
av i runt tal 40 000 kronor. Härvid måste emellertid, framhåller utredningen,
beaktas, att besparingen på avlöningsanslaget oundvikligen kommer att medföra
viss merkostnad i fråga om resekostnads- och traktamentsersättningar.
Den relativt obetydliga utgiftsminskning, som sålunda erhålles, uppväger
emellertid icke enligt utredningens uppfattning de stora praktiska olägenheter,
som -—- enligt vad erfarenheterna på andra områden visa — äro förbundna med
gemensamma befattningshavare för flera län. Utredningen förordar därför, att
antalet civilförsvarsdirektörer icke minskas.
Ej heller i övrigt anser utredningen ändring böra ske i den hittillsvarande
organisationen av försvarsavdelningarna.
Vid handläggningen av ärenden rörande landstormspolisen, vilken handläggning
förutsättes skola ske på försvarsavdelningarna, böra, enligt utredningens
mening, landsfogdarna lämna sin medverkan.
I de fall där civilförsvarsdirektör icke kan helt sysselsättas med civilförsvarsärenden
anser utredningen lämpligt, att åt honom anförtros andra uppgifter
inom länsstyrelsernas arbetsområde. Utredningen föreslår vidare, att
militärassistent, som i princip bör vara aktiv officer, skall, i den mån arbetsuppgifterna
vid länsstyrelsen så medgiva, regelmässigt tjänstgöra jämväl vid
militärbefäls- och försvarsområdesstaber samt vid truppförband. Genom en
på detta sätt reglerad tjänstgöring utom länsstyrelsen skulle risken för att militärassistentens
arbetskraft icke bleve fullt utnyttjad undanröjas.
Utredningen framhåller, att vid tidpunkten för inrättandet av befattningarna
som civilförsvarsdirektörer slutlig ståndpunkt icke tagits till frågan om civilförsvarets
fredsorganisation och att till följd därav befattningarna icke uppfördes
å ordinarie stat. Enligt utredningens mening böra befattningarna nu i
princip göras till ordinarie. För att vid de mindre eller ur försvarssynpunkt
ej så betydelsefulla länen en framtida omorganisation icke skall försvåras bör
dock vid sådana län den extra ordinarie anställningsformen alltjämt tillämpas.
1 enlighet härmed föreslår utredningen, att civilförsvarsdirektörerna vid över
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
ståthållarämbetet och andra länsstyrelser än de i Södermanlands, Jönköpings,
Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Uppsala, Västmanlands
och Jämtlands län skola uppföras på ordinarie stat, lönegrad Ca 31,
medan övriga civilförsvarsdirektörer liksom hittills skulle vara placerade i
lönegrad Ce 31.
I fråga om militärassistenternas avlöningsförhållanden erinrar utredningen
om att militärassistent på aktiv stat i de civila verken regelmässigt utöver
ordinarie lön åtnjuter visst fyllnadsarvode från vederbörande verks avlöningsstat
men att sådant arvode icke utgår till militärassistent vid länsstyrelse. Närmare
erfarenheter rörande arten och omfattningen av sistnämnda befattningshavares
tjänstgöring under fred föreligga emellertid ännu icke. Utredningen
har på grund därav icke ansett sig kunna taga ställning till frågan om fyllnadsarvode.
Det anses böra ankomma på civilförsvarsstyrelsen att i samråd med
chefen för försvarsstaben framlägga förslag till frågans slutliga lösning, då
tillräckliga erfarenheter inhämtats.
Yttranden över civilförsvarsutredningens förslag.
Förslaget, att försvarsavdelningarna skulle bibehållas, har lämnats utan
erinran av så gott som alla remissinstanser. I några yttranden har dock uttalats
tvekan mot att nu lösa frågan om försvarsavdelningars arbetsuppgifter
och organisation. Sålunda anför statens trafikkommission, att civilförsvarets
organisation i länsinstansen bör upptagas till prövning först i samband med
utredning rörande landskansliernas framtida organisation i dess helhet. Även
länsstyrelserna i Östergötlands och Jönköpings län anse, att den definitiva
utformningen av försvarsavdelningarnas fredsorganisation bör uppskjutas.
Slutligt ståndpunktstagande härtill bör enligt deras uppfattning icke ske,
förrän avdelningarnas fredliga arbetsuppgifter bättre kunna överblickas.
Nämnda länsstyrelser ifrågasätta vidare, huruvida icke den nuvarande löneställningen
för civilförsvarsdirektörerna är för hög.
Länsstyrelserna i Södermanlands, Uppsala och Jämtlands län föreslå, var
och en för sitt län, att befattningen som civilförsvarsdirektör överföres till
ordinarie stat.
Föreningen Sveriges polismästare anser, att civilförsvarsdirektörerna böra
beredas en självständigare ställning inom länsstyrelserna än vad f. n. är fallet.
Länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus och Norrbottens län förorda, att
fyllnadsarvode skall utgå till militärassistent.
Några länsstyrelser ha framhållit, att frågan om länsstyrelsernas krigsorganisation
bör bringas till en snar lösning.
Departementschefen.
I likhet med utredningen anser jag, att länsstyrelsernas uppgifter beträffande
civilförsvaret måste antagas bliva av betydande omfattning även under
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
fred. Länsstyrelserna skola sålunda bl. a. övervaka det lokala civilförsvarets
administration och handlägga vissa därmed sammanhängande göromål av ekonomisk
natur, svara för utlåningen för fredsbruk av civilförsvarsmateriel och
utöva den närmaste kontrollen beträffande lagerhållningen av dylik materiel
samt granska och fastställa organisationsplaner. De skola även i övrigt leda
den lokala civilförsvarsplanläggningen ävensom anordna centrala kurser för
utbildning av befäl inom civilförsvaret samt öva tillsyn över den lokala utbildnings-
och övningsverksamheten. Det synes mig erforderligt, att försvarsavdelningarna
bibehållas för fullgörandet av dessa uppgifter.
Det är min avsikt att inom den närmaste tiden hos Kungl. Maj:t hemställa
om bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas
nuvarande organisation. Härvid avser jag, att även försvarsavdelningarnas
organisation skall bliva föremål för prövning. Innan resultatet
av denna översyn föreligger, är jag icke beredd tillstyrka någon ändring i nu
gällande organisation.
Jag förutsätter, att landsfogdarna komma att lämna sin medverkan vid
handläggningen inom försvarsavdelningarna av landstormspolis- eller andra
till civilförsvaret hänförliga ordnings- och bevakningsärenden.
VI. Botteninstansen.
A. Nuvarande ordning.
Länen äro, såsom tidigare anförts, indelade i civilförsvarsområden. Indelningen
ansluter sig i princip till polischefsdistrikten. Civilförsvarets ledning
inom civilförsvarsområde utövas av en civilförsvarschef, för vilken finnes en
eller flera ställföreträdare. Befattningshavare vid polis- eller brandväsendet
är skyldig mottaga förordnande att vara civilförsvarschef eller ställföreträdare.
I 312 av de 460 civilförsvarsområdena äro civilförsvarscheferna statsavlönade
befattningshavare vid polisväsendet.
Enligt kungörelsen den 22 december 1944 (nr 817) äger civilförsvarschef,
som icke är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, åtnjuta arvode
för uppdragets fullgörande. Civilförsvarsområdena hänföras med avseende på
arvodenas storlek till fem grupper. Arvodet uppgår till 300 kronor för år i
lägsta gruppen och till 1 800 kronor för år i högsta gruppen. Vid civilförsvarsberedskap
höjas arvodena med 50 procent. För Stockholms, Göteborgs och
Malmö civilförsvarsområden, där ledningen av civilförsvaret icke eller endast
i ringa omfattning kan förenas med annan verksamhet, gälla särskilda bestämmelser.
Kungörelsen innehåller jämväl regler om arvode till ställföreträdande
civilförsvarschef.
I särskild ordning har Kungl. Maj:t föreskrivit, att civilförsvarschef, som
är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, skäll äga åtnjuta arvode
38
Kungl. May.ts proposition nr 82.
för uppdraget intill dess arbetet med upprättande av förslag till organisationsplan
för civilförsvarsområdet i det väsentliga slutförts, dock längst t. o. m. den
30 juni 1948. Arvodet utgår med hälften av det belopp, som enligt förutnämnda
kungörelse skulle ha utgivits till annan civilförsvarschef.
Kostnaderna för avlöning åt civilförsvarschef och ställföreträdare bestridas
helt av statsverket.
Den biträdespersonal, civilförsvarschef behöver för administrationen av
civilförsvaret, ställes till hans förfogande och avlönas av vederbörande kommun
utan rätt för denna till statsbidrag för kostnaderna. Behovet av dylik
personal har bedömts olika inom skilda civilförsvarsområden och anställningsförhållandena
äro högst olika. Även omkostnaderna för administrationen bestridas
av vederbörande kommun utan statsbidrag.
B. Förslag till ny ordning.
Civilförsvarsutredningens förslag.
Enligt utredningens uppfattning böra grunderna för den nuvarande indelningen
i civilförsvarsområden bibehållas och civilförsvarets ledning inom
dylikt område liksom hittills utövas av en civilförsvarschef.
Utredningen är av den principiella meningen, att merarbete för civilförsvaret,
som pålägges statliga och kommunala befattningshavare eller enskilda
personer, skall —- då arbetet ej är av oväsentlig omfattning — honoreras skäligt.
De arbetsuppgifter och det ansvar, som även under fred komma att åvila civilförsvarschef,
bliva icke oväsentliga. Arvode bör därför regelmässigt utgå till
civilförsvarscheferna och i förekommande fall till ställföreträdare även sedan
arbetet med upprättande av förslag till organisationsplaner slutförts. Beträffande
arvodenas storlek anser sig utredningen icke kunna fatta definitiv
ståndpunkt förrän någon tids erfarenhet vunnits rörande arbetets omfattning
under fred. I avvaktan härpå förordar utredningen, att nu gällande grunder
alltfort skola tillämpas.
Till civilförsvarschefemas förfogande skall finnas biträdespersonal. Utredningen
föreslår, att utgifterna för avlöningar åt denna personal och omkostnaderna
för administrationen överföras på staten.
Utredningen finner starka skäl tala för att den under fredstid erforderliga
biträdespersonalen bör beredas fasta anställningsvillkor. Emellertid föreligga
f. n. betydande svårigheter att inpassa denna personal i ett enhetligt löne- och
befordringssystem. Detta sammanhänger främst därmed att behovet av
personal under en stabiliserad fredsperiod ännu icke kan bedömas. De nu
föreliggande olikheterna rörande lönesättningen, vilka ofta i lika hög grad föranledas
av personliga förhållanden som av behov av tjänster i visst löneläge,
begränsa även möjligheterna att åstadkomma enhetliga, efter civilförsvarsområdenas
bet} denhet bestämda avlöningsvillkor. Sedan ytterligare erfarenhet
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 82.
vunnits beträffande behovet under fred av biträdespersonal, bör enligt utredningens
uppfattning frågan om fasta anställningsvillkor för personalen upptagas
till prövning.
Yttranden över civilförsvarsutredningens förslag.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser, att under fred sammanslagning bör
ske av två eller flera civilförsvarsområden till en större enhet och att ledningen
av civilförsvaret inom en dylik enhet bör utövas av en heltidsanställd
befattningshavare. Härigenom skulle civilförsvarets effektivitet främjas. Länsstyrelsen
anför ytterligare, att det synes omotiverat, att olika arvoden utgå till
eivilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,
och till annan eivilförsvarschef.
Åven civilförsvarsstyrelsen anser, att fördelar skulle stå att vinna genom
sammanslagning av civilförsvarsområden till större enheter. Styrelsen uttalar
vidare, att i princip lika arvoden böra utgå till civilförsvarscheferna.
överståthållarämbetet finner den ersättning, som f. n. utgår till civilförsvarschef,
vilken är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, för låg
och understryker vikten av att frågan om biträdespersonalens anställningsförhållanden
så snart ske kan löses.
Länsstyrelserna i Södermanlands och Kopparbergs län anse, att lika arvoden
böra utgå till civilförsvarscheferna. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus
län samt Västerbottens län finna ändring i gällande arvodesbelopp för civilförsvarschefer
f. n. icke böra ske, men förorda, att utredning kommer till stand
om lika arvoden till dessa. Länsstyrelsen i Uppsala län ifrågasätter, huruvida
icke lönegradsplaceringen för landsfiskal, som tillika är eivilförsvarschef,
bör höjas en grad. Föreningen Sveriges landsfiskaler uttalar, att skäl ej förefinnas
att i arvodeshänseende sätta eivilförsvarschef, som är landsfiskal, i
sämre ställning än annan eivilförsvarschef.
Drätselkamrarna i städerna Norrköping, Örebro, Gävle, Linköping och
Halmstad samt kommunalnämnden i Sollentuna köping anse, att anställningsförhållandena
för biträdespersonalen hos civilförsvarscheferna måste regleras.
Svenska civilförsvarets tjänstemannaförening giver uttryck åt samma ståndpunkt.
Departementschefen.
Jag har vid behandling av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet ej
funnit skäl föreslå ändrade bestämmelser i fråga om landets indelning i civilförsvarsområden.
Vidare har jag tillstyrkt, att kommunernas nuvarande kostnader
för administrationen i civilförsvarets botteninstans överflyttas på staten
fr. o. m. den 1 juli 1949. Jag anser, att, då staten sålunda övertager dessa kostnader,
enhetlighet bör eftersträvas i fråga om personaltilldelning och avlöningsförhållanden.
Även möjligheterna att effektivisera och i kostnadsbesparande
syfte rationalisera den nuvarande organisationen böra undersökas. Sålunda
kan enligt min uppfattning övervägas att i fred sammanföra administrationen
i två eller flera civilförsvarsområden under ledning av en av berörda civilför
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
svarschefer. Personalorganisationens omfattning skulle på så sätt kunna avsevärt
nedbringas och beredandet av fastare anställningsförhållanden för behövlig
biträdespersonal underlättas. Enligt vad jag inhämtat pågår f. n. utredning
härom inom civilförsvarsstyrelsen. Jag förutsätter, att utredningen,
som bör omfatta förslag till avlöningsvillkor för civilförsvarschef och
biträdespersonal, bedrives så skyndsamt, att proposition i ämnet kan föreläggas
1949 års riksdag.
I avbidan på resultatet av nämnda utredning förordar jag, att arvoden tills
vidare skola utgå till såväl civilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare
vid polisväsendet, som till annan civilförsvarschef. Arvodesbeloppen
böra bestämmas efter nu gällande grunder.
Till frågan om anvisning av medel för bestridande av kostnaderna för
arvoden till civilförsvarscheferna återkommer jag senare.
VII. Övriga anslag till civilförsvaret.
A. Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid
kurser, anordnade av länsstyrelserna.
För budgetåret 1947/48 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag
av 125 000 kronor.
Från anslaget bestridas, förutom rena kurskostnader, vissa ersättningar till
eleverna. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1946 skall sålunda till
befattningshavare inom civilförsvaret, som icke är landsfiskal eller landsfiskalsassistent,
under deltagande i utbildningskurs, som för flera civilförsvarsområden
anordnas av civilförsvarsstyrelsen eller länsstyrelsen eller på
dessa myndigheters föranstaltande, utgå viss resekostnads- och traktamentsersättning.
Rörande det närmare innehållet av beslutet hänvisas till propositionen
nr 294/1946 (s. 34—35). Härjämte har Kungl. Maj:t genom beslut
senast den 30 juni 1947 meddelat vissa bestämmelser om ersättning för mistad
arbetsinkomst. Bestämmelserna gälla icke civilförsvarschef eller ställföreträdare
för dylik eller statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, som är
befattningshavare inom allmänna civilförsvarets ordningstjänst eller distriktschef,
civilförsvarsfogde eller ersättare för dem, i vilket hänseende motsvarande
spörsmål reglerats i annat sammanhang, ej heller i fall där deltagande
jämlikt 20 § civilförsvarslagen skall anses ske i kommunal anställning. Enligt
detta beslut äger deltagare i utbildningskurs, varom här är fråga, uppbära
ersättning för mistad arbetsinkomst. Ersättning må utgå allenast om och i den
mån inkomstminskningen överstiger den lön, som för den tid inkomstminskningen
avser tillkommer vederbörande enligt det för personal i det allmänna
civilförsvaret gällande avlöningsreglementet, samt må i intet fall vare sig utgå
med högre belopp än efter 12 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda
löneförmåner, som för motsvarande tid uppbäras av den högst avlönade befattningshavaren
vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Civilförsvar sstyr elsen anför rörande kursverksamheten vid statens civilförsvarsskola.
Den utbildning av i första hand högre befäl inom det allmänna civilförsvaret,
som bedrives centralt vid statens civilförsvarsskola, är under fredstid
av största vikt. Genom densamma är det möjligt att kontinuerligt bibringa
dem, på vilka under krig komma att vila ansvarsfulla och svårbemästrade uppgifter,
omsorgsfull utbildning för krigsverksamheten. Vid skolan bedrivas
även kurser för materielförvaltare. Betydelsen därav, att vården av den dyrbara
civilförsvarsmaterielen handhaves av kompetent personal, kan ej överskattas.
I detta sammanhang anmäler styrelsen, att den överväger att i visst avseende
omorganisera utbildningen vid statens civilförsvarsskola. Behov har
visat sig föreligga att i praktiska övningar pröva och stärka utbildningsresultatet
och att för detta ändamål disponera anläggning, närmast motsvarande
hemvärnets stridsskola. Styrelsen är emellertid ej beredd att f. n. avgiva mera
preciserat förslag i ämnet.
Styrelsen finner erforderligt, att under budgetåret 1948/49 avhållas 15
kurser vid skolan, och beräknar medelsbehovet härför till 90 000 kronor.
I fråga om den av länsstyrelserna centralt bedrivna utbildningen uttalar
civilförsvarsstyrelsen, att densamma utgör en komplettering av verksamheten
vid statens civilförsvarsskola. Vid nämnda skola kan nämligen av naturliga
skäl endast ett begränsat antal elever mottagas. Övrig civilförsvarspersonal i
högre befälsgrader avses att i mån av möjligheter utbildas vid länsstyrelsernas
kurser. Efter civilförsvarsberedskapens upphörande har, på grund av medelsbrist,
länsstyrelsernas kursverksamhet endast kunnat bedrivas i obetydlig
omfattning. Sålunda ha de medel, som under budgetåret 1946/47 kunnat
disponeras för ifrågavarande ändamål, av flera länsstyrelser ansetts helt otillräckliga.
Civilförsvarsstyrelsen hemställer därför om ökad medelstilldelning.
Styrelsen meddelar, att länsstyrelserna beräknat sitt medelsbehov för här avsedd
verksamhet under budgetåret 1948/49 till cirka 360 000 kronor. För egen
del inskränker sig styrelsen att för ändamålet begära 125 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen hemställer slutligen, att medel måtte anvisas för
inspelning av undervisningsfilm. Enligt styrelsens mening är filmen ett värdefullt
medel för vinnande av ett snabbt och gott utbildningsresultat. För ändamålet
anses 25 000 kronor erforderliga under budgetåret 1948/49.
Styrelsen beräknar sålunda det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande
anslag till (90 000 + 125 000 + 25 000) 240 000 kronor.
Statskontoret avstyrker förslaget om anvisande av medel för upptagande
av en civilförsvarsfilm.
Departementschefen.
Vid anmälan av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet har jag
framhållit betydelsen av att personalen inom det allmänna civilförsvaret, vilket
utgör kärnan i civilförsvarsorganisationen, bibringas erforderlig utbild
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
ning. Av särskilt värde är härvid, att det högre befälet utbildas för sina uppgifter
under krig. Centralt bedriven kursverksamhet vid statens civilförsvarsskola
och länsstyrelserna synes mig ägnad att väl tillgodose detta önskemål.
Denna utbildning bör alltså fortgå.
Det är vidare min uppfattning, att, sedan numera en relativt lång tid förflutit
efter upphörande av krigsårens mera intensiva utbildning för befälspersonal,
verksamheten under den närmaste framtiden bör bedrivas i betydligt
större omfattning än under de senaste åren. Utvidgningen skall syfta bl. a.
till att möjliggöra för länsstyrelserna att nyutbilda eller repetitionsutbilda
befäl, som på grund av lokala förhållanden kan väntas få särskilt betungande
uppgifter under krig. Jag har anledning räkna med att en dylik utvidgad verksamhet
kommer att omfattas med intresse från befälets sida.
Den föreslagna utökningen av befälskurserna påkallar höjning av anslaget.
Detta måste därjämte uppräknas i anledning av att resekostnaderna blivit
högre och traktamentsersättningarna höjts efter det att anslaget bestämdes
till det belopp varmed det upptagits i gällande riksstat. Av civilförsvarsstyrelsen
begärt belopp synes mig icke tillräckligt. Jag förordar för min del, att
anslaget fastställes till 265 900 kronor. Härvid förutsätter jag, att ersättningar
till den i utbildningen deltagande personalen utgå i enlighet med nu
gällande bestämmelser.
Inom ramen för anvisade medel bör undervisningen bedrivas på ändamålsenligaste
sätt. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att förut
ej använda hjälpmedel såsom film få brukas vid undervisningen.
B. Civilförsvaret: Bidrag till vissa frivilliga organisationer.
För budgetåret 1947/48 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett obetecknat
anslag av 141 500 kronor.
Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t föreskrivit följande
disposition av anslaget:
Ändamal. Kronor
A. Riksluftskyddsförbundets verksamhet, riksförbundet:
Bidrag till kanslipersonalens avlöningar, högst........................... 10 000
Bidrag till lokalhyra, högst ................................................... 4 000
» » centrala instruktörskurser högst .............................. 25 000
» » upplysnings- och propagandaverksamheten, högst ...... 5 400
Ersättning till en av Kungl. Maj:t utsedd revisor ..................... 600
B. Riksluftskyddsförbundets verksamhet, länsförbunden:
Bidrag till avlöning av chefsinstruktörer och sekreterare (kassaförvaltare),
högst ............................................................... 30 000
Bidrag till expenser, högst ................................................... 6 500
» » utbildnings- och repetitionskurser för instruktörer,
högst .............................................................................. 20 000
Bidrag till resekostnadsersättningar och traktamenten till chefsinstruktörer,
högst ............................................................ 25 000
C. Bidrag till andra frivilliga organisationer än riksluftskyddsför
bundet
för medverkan vid utbildning .................................... 15 000
Summa kronor 141 500
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Enligt samma beslut må riksluftskyddsförbundet efter civilförsvarsstyrelsens
börande disponera besparing, som kan uppkomma inom endera av förbundets
verksamhetsgrenar, till bestridande av utgifter inom den andra verksamhetsgrenen.
Civilförsvarsutredningen har tagit under övervägande riksluftskyddsförbundets
framtida ställning och uppgifter. Utredningens uppfattning i denna
fråga, varom närmare redogörelse lämnats vid behandling av frågan om civilförsvarets
fortsatta verksamhet, innebär, bl. a., att förbundets nuvarande verksamhet
skall i anslutning till det av utredningen förordade utbildningsprogrammet
för civilförsvaret i icke obetydlig utsträckning utvidgas. En kvalitativ
höjning och kvantitativ ökning av instruktörskadrerna äro nödvändiga,
uttalar utredningen, för fullgörandet av de för förbundet avsedda uppgifterna.
Utbildningen av instruktörer måste i enlighet härmed beräknas draga större
kostnader än hittills. Det synes vidare erforderligt framhåller utredningen,
att årliga arvoden utgå — förutom såsom hittills till chefsinstruktörer — till
andra kvalificerade instruktörer, s. k. områdesinstruktörer. Utredningen föreslår,
att statsbidraget till förbundet i anledning av de ökade ekonomiska krav,
som sålunda komma att ställas på detsamma, höjes med 60 000 kronor till
186 500 kronor.
Statskontoret anser det önskvärt, att den av staten bekostade utbildningen
av personal helt sker i statlig regi och att därför frågan om statsbidrag till
riksluftskyddsförbundet upptages till omprövning. Härvid böra följande synpunkter
beaktas.
F. n. lämnar staten bidrag till avlönande av viss personal samt till
omkostnader och centrala instruktionskurser med vissa angivna högstbelopp.
Liknande bidrag lämnas länsförbunden. Då riksluftskyddsförbundets ekonomi
måste anses mycket god, synes kunna övervägas, om icke systemet
med allmänna bidrag till avlöningar och omkostnader bör slopas samt i stället
staten uteslutande bör lämna bidrag för den av riksförbundet och länsförbunden
bedrivna utbildningsverksamheten efter vissa av statsmakterna fastställda
normer. Förslagsvis kunde detta ske antingen genom att staten fastställde
bestämda bidrag för varje särskild av förbunden anordnad kurs med
ett visst bestämt minimiantal deltagare eller att staten lämnade ett visst
bidrag för varje utbildad instruktör. Dessa bidrag borde så avvägas, att
genomsnittligt de frivilliga organisationerna med egna inkomster finge
finansiera sina allmänna administrationskostnader, medan de speciella utgifterna
för kursverksamheten, såsom lärararvoden, lokalhyror och resekostnader,
i allmänhet täcktes av statsbidraget. Riksluftskyddsförbundets ekonomi skullo
medgiva en sådan uppläggning. För ändamålet kunde under elfte huvudtiteln
uppföras ett anslag till bidrag till utbildning av instruktörer för civilförsvaret.
Anslaget borde ställas till civilförsvarsstyrelsens förfogande, som skulle hava
att utbetala bidrag till förbunden efter rekvisition i enlighet med de fastställda
grunderna. Vid en dylik lösning lärer även den ståtlige revisorn i riksluftskyddsförbundet
kunna indragas.
Riksluftskyddsförbundet har i skrivelse den 27 november 1947 närmare
redogjort för sin ekonomiska ställning. Därav framgår, att förbundets egentliga
tillgångar utgöras av fonder på 610 000 kronor, varav 465 000 kronor äro
bundna i fast egendom, samt att inkomsterna av tillgångarna uppgå till cirka
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
30 000 kronor per år. För verksamheten redovisas ett underskott intill den
1 juli 1946 på cirka 39 500 kronor och under tiden 1 juli 1946—30 juni 1947
på cirka 3 500 kronor eller tillhopa cirka 43 000 kronor.
Förbundet uttalar, att en minskning eller indragning av statsbidraget skulle
omöjliggöra bibehållandet av den lokala organisationen med luftskyddsförbund
inom länen och luftskyddsföreningar på de olika orterna. Utan den
lokala organisationen skulle riksluftskyddsförbundet icke se sig i stånd att
fullgöra sina hittillsvarande uppgifter.
Civilförsvarsstyrelsen har under åberopande av utredningens förslag begärt
186 500 kronor såsom statsbidrag till förbundet under budgetåret 1948/49.
Härjämte har styrelsen hemställt om bidrag till andra frivilliga organisationer
med samma belopp som för innevarande budgetår eller 15 000 kronor.
Styrelsen föreslår sålunda, att sammanlagt (186 500 + 15 000) 201 500
kronor anvisas under ifrågavarande anslag för budgetåret 1948/49.
Departementschefen.
Jag har vid anmälan av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet framhållit
önskvärdheten och nödvändigheten av att den obligatoriska utbildningen
i civilförsvarstjänst kompletteras med frivillig sådan utbildning. Det bör enligt
min mening huvudsakligen ankomma på riksluftskyddsförbundet att handha
denna frivilliga verksamhet samt att eljest genom upplysning främja
civilförsvaret och stimulera det frivilliga arbetet därför. Även andra frivilliga
organisationer kunna i här avsett hänseende göra betydelsefulla insatser, särskilt
i fråga om utbildningen.
Vid behandling av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet har jag
förordat, att därvid angivet utbildningsprogram skall börja tillämpas först
med ingången av budgetåret 1949/50. 1 anslutning härtill anser jag — jagåterkommer
härtill i annat sammanhang — att den obligatoriska utbildningsverksamheten
under nästa budgetår bör bedrivas i huvudsakligen samma omfattning
som under innevarande budgetår. Samma förhållande bör i princip
gälla i fråga om den frivilliga insatsen på förevarande område. I visst hänseende
torde dock ökad frivillig verksamhet böra komma till stånd. Medverkan
från frivilliga organisationer torde nämligen vara erforderlig i de förberedelser,
som krävas för genomförande av det för budgetåret 1949/50 förordade utbildningsprogrammet.
Denna medverkan avser utbildning av folkskol- och gymnastiklärare,
vilka skola leda undervisning i skolorna i olycksfallsvård och brandskydd.
Avsikten är att under budgetåret 1948/49 hålla ett betydande antal
kurser för att instruera vederbörande för denna undervisning. Kurserna skola
anordnas under medverkan av skolöverstyrelsen, riksluftskyddsförbundet och
röda korset. Statsbidrag till uppkommande kostnader torde böra utgå.
Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår föreslår jag att, förutom i
gällande riksstat upptaget belopp om 141 500 kronor, ytterligare 43 500 kronor
anvisas för bidrag till kostnaderna för berörda medverkan vid utbildning av
folkskol- och gymnastiklärare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 45
Sammanlagt skulle alltså enligt mitt förslag ifrågavarande anslag för budgetåret
1948/49 upptagas med (141500 + 43 500) 185 000 kronor.
C. Civilförsvaret: Övnings- och försöksverksamhet.
På riksstaten för budgetåret 1947/48 har till ifrågavarande ändamål anvisats
ett förslagsanslag av 95 000 kronor.
Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t för samma budgetår fastställt
följande stat för användningen av anslaget.
Stat.
1. Kostnader för försöksverksamhet ävensom — i begränsad
omfattning — övningar anordnade av civilförsvarsstyrelsen
eller länsstyrelserna enligt civilförsvarsstyrelsens anvisningar,
högst ............................................................... kronor 90 000
2. Kostnader för gasskyddslaboratorier (arvoden och materiel),
högst ........................................................................... » 5 000
Summa kronor 95 000
Civilförsvarsstyrelsen anför rörande försöksverksamheten, att densamma
utgör ett viktigt led i civilförsvarets förberedelsearbeten. Den bedrives dels
av styrelsen själv och dels genom försvarets forskningsanstalt. Styrelsens
verksamhet omfattar f. n. undersökningar rörande lämpligheten och användbarheten
av olika materieltyper, särskilt i fråga om signalförbindelser och
radiomanövrering av larmaggregat samt automatiska ventiler i ledningar, ävensom
vissa försök inom detonikens och brandväsendets område. Styrelsen anser,
att den sålunda pågående verksamheten bör fortsättas och intensifieras under
nästa budgetår samt att undersökningarna beträffande materieltyper böra utökas
att avse tung utrustning för den tekniska tjänsten och apparatur för mätning
av radioaktivitet ävensom standardisering av materiel. De forskningar
och försök på civilförsvarets område, som försvarets forskningsanstalt svarar
för, böra under nästa budgetår fortsätta efter hittills följda riktlinjer.
Styrelsen uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1948/49 för forskningar
och försök till 100 000 kronor, för övningar anordnade av civilförsvarsstyrelsen
eller länsstyrelserna till 5 000 kronor och för gasskyddslaboratorier till 5 000
kronor eller sammanlagt 110 000 kronor.
Departementschefen.
Krigstekniken har i fråga om anfallsmedlen under den senaste tiden undergått
en enorm utveckling. Särskilt gäller detta sådana vapen, som avses för
hemortsbekämpning. Nya och förbättrade uppfinningar och konstruktioner
äro att förutse. En av civilförsvarets angelägnaste uppgifter under fred
synes mig vara att söka utforska tekniska hjälpmedel för att begränsa
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
verkningarna av dylika vapen. Det är därför av vikt, att möjlighet finnes att
bedriva en kontinuerlig forsknings- och försöksverksamhet, som är direkt inriktad
på civilförsvarets behov.
Denna viktiga verksamhet kräver icke obetydliga kostnader. Jag har efter
överläggningar beräknat medelsbehovet för budgetåret 1948/49 för egentlig
försöksverksamhet till 110 000 kronor. Härvid förutsätter jag, att dessa medel
skola kunna användas för ersättning även åt enskilda forskare för uppdrag,
som av civilförsvarsstyrelsen överlämnas till dem.
Liksom under innevarande budgetår bör under budgetåret 1948/49 möjlighet
finnas att anordna på frivilligt deltagande grundade övningar i begränsad omfattning.
Medelsbehovet härför beräknar jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen
till 5 000 kronor.
Jag tillstyrker även civilförsvarsstyrelsens förslag, att för kostnader för
gasskyddslaboratorier upptages ett belopp av 5 000 kronor.
Sammanlagt bör alltså under ifrågavarande anslag anvisas (110 000 + 5 000
+ 5 000) 120 000 kronor.
D. Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel.
Eörevarande anslag, som är ett reservationsanslag, tillgodoföres jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1945 inkomsterna vid försäljning av viss
civilförsvarsmateriel. Då dessa inkomster beräknats täcka medelsbehovet för
nya anskaffningar under budgetåren 1946/47 och 1947/48, har anvisning av
medel för nämnda budgetår icke skett. Behållningen på anslaget uppgick den
1 juli 1947 till i runt tal 3 750 000 kronor, vari ingå influtna försäljningsmedel.
Enligt vad civilförsvarsstyrelsen upplyst uppgår det sammanlagda beloppet av
anslaget tillgodoförda försäljningsmedel till cirka 1200 000 kronor, medan
kostnaderna för nyssberörda nyanskaffningar av materiel beräknats till
802 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att tidpunkten nu är inne för en allmän
översyn av civilförsvarets materielberedskap. Det är styrelsens avsikt att
snarast verkställa en utredning om arten och behovet av den materiel, med
vars anskaffande uppskov ej bör ske. Oberoende av resultatet av denna utredning
anser emellertid styrelsen, att man bör kunna taga ställning till frågan
om viss materielanskaffning. Sålunda bör fortsatt anskaffning av alarmeringsutrustning
äga rum.
Sedan hittills avsedda medel för anskaffning av alarmeringsanläggningar
använts, komma sådana anläggningar alltjämt att saknas på 39 orter med
minst 1 000 invånare och 150 orter med minst 600 men icke över 1 000 invånare.
Vid en beräknad medelkostnad av 3 500 kronor per anläggning skulle
totalutgifterna för anskaffning av alarmeringsanläggningar till nämnda orter
utgöra 661 500 kronor. Behov av komplettering av befintliga anläggningar föreligger
enligt styrelsens beräkningar på 60 orter. Medelsbehovet härför uppskattar
styrelsen till 160 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för nya
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
och komplettering av gamla anläggningar uppgå alltså till (661 500 + 160 000)
821 500 kronor. Styrelsen föreslår, att denna materielanskaffning fördelas på
tre år och att alltså för budgetåret 1948/49 ett belopp av i runt tal 275 OCH)
kronor beräknas för ändamålet.
För anskaffning av larmutrustning för telefonalarmering begär styrelsen i
fråga om automatiserade telefonstationer, som helt sakna dylik utrustning,
30 000 kronor. Styrelsen anser vidare, att larmutrustning bör anskaffas i samband
med pågående automatisering av stationer eller utbyggnad av redan
genomförd automatisering. Kostnaderna härför beräknar styrelsen till 28 000
kronor.
Styrelsen hemställer alltså, att sammanlagt (275 000 + 30 000 + 28 000)
333 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49.
Departementschefen.
Vid antagandet av gällande civilförsvarslagstiftning förutsattes, att viss
anskaffning av materiel för civilförsvaret skulle bekostas direkt av staten.
Efter civilförsvarsberedskapens upphörande har denna anskaffning starkt begränsats.
Under innevarande budgetår ha sålunda av detta anslag medel disponerats
endast för utbyggnad av alarmeringssystemet.
För budgetåret 1948/49 har civilförsvarsstyrelsen hemställt att få disponera
sammanlagt 333 000 kronor för anskaffning av materiel för alarmeringsanläggningar.
Av detta belopp avse 275 000 kronor anskaffning av nya och komplettering
av gamla dylika anläggningar samt 58 000 kronor utrustning för telefonalarmering.
För innevarande budgetår har för motsvarande ändamål beviljats
100 000 kronor resp. 180 000 kronor.
I fråga om anskaffning av alarmeringsanordningar anfördes i samband med
anslags behandlingen för innevarande budgetår, att behovet av dylika anordningar
syntes bliva bestående. Någon anledning till ändrat ståndpunktstagande
i detta hänseende föreligger icke. Enligt min mening bör som en följd härav
den påbörjade utbyggnaden av alarmeringsnätet fortsättas under nästa budgetår.
Jag är emellertid ej beredd tillstyrka en så omfattande materielanskaffning
som civilförsvarsstyrelsen föreslagit. Enligt min mening bör sålunda
under nästa budgetår inköp av materiel till nya alarmeringsanläggningar
och till komplettering av gamla sådana anläggningar icke ske i större
omfattning än under innevarande budgetår. För detta ändamål bör alltså beräknas
allenast 100 000 kronor. Mot styrelsens förslag om anskaffande av
utrustning för telefonalarmering till ett sammanlagt belopp av 58 000 kronor
har jag däremot intet att erinra.
Jag föreslår sålunda, att för anskaffning av alarmeringsanordningar under
budgetåret 1948/49 må användas (100 000 + 58 000) 158 000 kronor. Då den
beräknade behållningen på ifrågavarande reservationsanslag, vilket upptogs
på riksstaten senast budgetåret 1945/46, kommer att avsevärt överstiga angivna
medelsbehov, erfordras ej nyanvisning av medel för utgifterna under nästa
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
budgetår. För att anslaget skall kunna disponeras under tiden därefter, torde
emellertid på riksstaten för budgetåret 1948/49 böra för ändamålet anvisas ett
formellt belopp av 100 kronor.
E. Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel.
För detta ändamål har för budgetåret 1947/48 anvisats ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
Anslaget är avsett för anskaffning av sådan förbrukningsmateriel — huvudsakligen
för den lokala utbildningen och övningar — som lämpligen bör upphandlas
centralt. Hit hör framför allt pyroteknisk materiel, sprängmedel och
indikeringsmateriel.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att säkra hållpunkter för beräkning av
behovet av nämnda materiel ej föreligga. Under budgetåret 1946/47 belastades
motsvarande anslag endast med något över 3 000 kronor. Den relativt ringa
belastningen av anslaget hade sin grund däri, att styrelsen vid ingången av
sistnämnda budgetår innehade vissa mängder av nu avsedd materiel. Styrelsen
anför, att enligt dess i annat sammanhang framförda förslag utbildning skall
bedrivas och övningar hållas i avsevärt större omfattning under nästa budgetår
än vad som f. n. är fallet, och uppskattar med hänsyn härtill medelsbehovet
för budgetåret 1948/49 till minst samma belopp, som anvisats för innevarande
budgetår, eller 50 000 kronor.
Departementschefen.
Enligt vad jag inhämtat, upphandlade civilförsvarsstyrelsen före civilförsvarsberedskapens
upphörande en med hänsyn till förbrukningen under fred
icke obetydlig mängd pyroteknisk materiel, varav hittills åtgått allenast cirka
en fjärdedel. Det kan sålunda förutses, att dylik materiel, vilken utgör huvuddelen
av nu avsedd materiel för utbildning och övningar, icke behöver anskaffas
under budgetåret 1948/49. Med hänsyn härtill och då jag — såsom
i annat sammanhang anförts — icke kan förorda någon utökning av den lokala
utbildnings- och övningsverksamheten, finner jag medelsanvisningen till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1948/49 kunna avsevärt begränsas.
Jag föreslår, att för budgetåret 1948/49 anvisas 10 000 kronor till anskaffning
av viss förbrukningsmateriel.
F. Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. in.
Under ifrågavarande rubrik har för budgetåret 1947/48 anvisats ett förslagsanslag
på 1 000 000 kronor.
Anslaget är avsett att tagas i anspråk för i huvudsak följande ändamål:
Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 49
Kronor
1. Verksamheten vid centralförrådet i Stockholm m. m............. 20 000
2. Förvaring och underhåll av materiel för internatförläggningar ... 60 000
3. Kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel .................. 20 000
4. Transport av materiel ......................................................... 30 000
5. Underhåll och reparation av viss materiel .............................. 150 000
6. Förvaring och underhåll av gasskyddsmateriel m. m................ 720 000
Summa kronor 1 000 000
Före den 1 juli 1947 förvarades största delen av den av staten ägda civilförsvarsmaterielen,
som huvudsakligen utgöres av gasskyddsmateriel, under
vederbörande kommuners närmaste ansvar och på deras bekostnad. Fr. o. m.
sistnämnda dag har emellertid staten övertagit ansvaret för materielen med
undantag dock för sådan för det allmänna civilförsvarets ordningstjänst, brandtjänst
och tekniska tjänst anskaffad av staten ägd materiel, som icke utgör
personlig utrustning för tjänstegrenarnas personal. Såsom en följd av överflyttningen
från kommunerna till staten av berörda kostnader beräknades utgifterna
för den statliga förrådsverksamheten stiga från 280 000 kronor under
budgetåret 1946/47 till 1 000 000 kronor under innevarande budgetår.
Den staten tillhöriga materiel, som numera förvaras på statens bekostnad,
utgöres av gasskyddsmateriel m. m. till ett värde av cirka 38 000 000 kronor,
materiel för internatförläggningar till ett värde av cirka 5 000 000 kronor och
alarmeringsanläggningar till ett värde av cirka 5 000 000 kronor.
Kommunerna förvara alltjämt på egen bekostnad sådan statlig materiel,
som enligt den förut lämnade redogörelsen undantagits vid berörda kostnadsöverflyttning,
samt av dem själva ägd civilförsvarsmateriel.
Civilförsvar sstyr elsen föreslår, att staten med ingången av nästa budgetår
även skall övertaga ansvaret och kostnaderna för förvaring av sådan av kommunerna
ägd civilförsvarsmateriel, som icke på förut angivet sätt är att hänföra
till allmänna civilförsvarets ordningstjänst, brandtjänst eller tekniska
tjänst.
I fråga om gasskyddsmaterielen meddelar styrelsen, att i rationaliseringssyfte
gemensam förvaltning anordnats för materiel i styrelsens centralförråd
i Stockholm och sådan av staten ägd materiel, för vilken ansvaret fr. o. in. den
1 juli 1947 överflyttats från staden till staten. Den gemensamma förvaltningen
har ställts under överståthållarämbetets ledning, liksom övrig i landet befintlig
av staten ägd gasskyddsmateriel förvaltas under ledning av länsstyrelserna.
I enlighet härmed inräknar styrelsen kostnaderna för centralförrådet i en
gemensam post för förvaring — inbegripet transport — av gasskyddsmateriel
m. m., vilken post upptages till 875 000 kronor.
Till kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel, vilken verksamhet
ombesörj es av försvarets forskningsanstalt, äskar styrelsen 20 000 kronor.
Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1948/49 för förvaring
— inbegripet transport — av materiel för internatförläggningar till 55 000
kronor.
4—197 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 82.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Beträffande alarmeringsanläggningarna beräknar styrelsen under förevarande
anslag 130 000 kronor för avlöning av personal för central kontroll och
översyn, 25 000 kronor för underhåll samt 86 000 kronor för drift eller sammanlagt
241 000 kronor.
Slutligen föreslår styrelsen, att för nästa budgetår för reparation av materiel
beräknas ett oförändrat belopp av 150 000 kronor. Styrelsen hemställer därjämte,
att dessa medel i begränsad omfattning må få användas till inköp
av svårersättliga reservdelar för lagerhållning.
Sammanlagt äskar styrelsen alltså för budgetåret 1948/49 för nu ifrågavarande
ändamål (875 000 + 55 000 + 20 000 + 241 000 + 150 000) 1 341 000
kronor.
Statskontoret anser, att, då någon erfarenhet ännu ej kunnat vinnas rörande
medelsbehovet, anslaget bör bibehållas vid 1 000 000 kronor.
Departementschefen.
Jag kan f. n. ej biträda civilförsvarsstyrelsens förslag, att staten skall övertaga
ansvaret och kostnaderna för förvaring av viss av kommunerna ägd
materiel. Det bör enligt min uppfattning undersökas, huruvida icke äganderätten
till denna materiel kan kostnadsfritt förvärvas av staten. Därvid skulle
staten automatiskt komma att bära de framtida förvaringskostnaderna för
materielen. Det bör ankomma på civilförsvarsstyrelsen att utreda denna fråga.
I fråga om den av staten ägda gasskyddsmaterielen vill jag erinra, att kostnaderna
för förvaringen fr. o. m. den 1 juli 1947 överförts från kommunerna
till staten. Kostnadsöverflyttningen tillkom i syfte att underlätta viss sammanföring
av materielen, som under tiden närmast före den 1 juli 1947 förvarades
på cirka 400 olika platser i landet. Enligt vad jag inhämtat från civilförsvarsstyrelsen
har materielen redan börjat sammanföras. Arbetet härmed
är avsett att fortsättas under budgetåret 1948/49. På grund av materielens
koncentrering kunna besparingar väntas i fråga om ersättningar för hyra och
avlöningar till förrådspersonal, ehuru under nästa budgetår dessa torde komma
att uppvägas av de ökade kostnaderna för transporter. En viss uppräkning av
ifrågavarande delpost påkallas av att kostnaderna för centralförrådet i Stockholm
i fortsättningen torde böra bestridas från densamma. Jag beräknar, att
till förvaring och underhåll av gasskyddsmateriel m. m. under nästa budgetår
kommer att åtgå ett sammanlagt belopp av 750 000 kronor.
Styrelsens uppskattning av medelsbehovet för förvaring av materiel för
internatförläggningar till 55 000 kronor finner jag mig kunna godtaga.
I likhet med styrelsen anser jag 20 000 kronor erforderliga för kontroll och
efterbesiktning av gasskyddsmateriel.
Vid beräkning i det föregående av civilförsvarsstyrelsens avlöningsanslag
har jag upptagit medel för avlöning av personal för central kontroll och översyn
av de statsägda alarmeringsanläggningarna. Till frågan om kostnaderna för
driften av dessa anläggningar återkommer jag under annat anslag. I nu förevarande
sammanhang torde sålunda medel böra beräknas endast för underhåll
Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 51
av anläggningarna. I likhet med styrelsen anser jag ett belopp av 25 000 kronor
behövligt för detta ändamål.
Jag har ingen erinran mot styrelsens förslag, att för reparation av materiel
skulle avses ett belopp av 150 000 kronor. Ej heller finner jag något att invända
mot att dessa medel, såsom styrelsen hemställt, i viss omfattning få disponeras
för inköp i lagringssyfte av svårersättliga reservdelar.
Medelsbehovet för budgetåret 1948/49 för nu förevarande ändamål uppskattar
jag alltså till (750 000 + 55 000 + 20 000 + 25 000 + 150 000) 1 000 000
kronor.
G. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna
skyddsrum in. m.
Under denna rubrik har för budgetåret 1947/48 anvisats ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.
Tillsammans^med tidigare anvisade medel ha för statsbidrag till kommuner
för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. sammanlagt 25 800 000 kronor
ställts till förfogande. Härjämte har till anslaget överförts behållningen på
ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat reservationsanslag
på 500 000 kronor till Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott
i sammanhängande kvartersbebyggelse.
Anslaget är avsett för utbetalning av statsbidrag till kommuner dels i enlighet
med av Kungl. Maj:t den 24 november 1944 meddelade generella bestämmelser
om statsbidrag för anordnande av skyddsrum, dels i enlighet med av
Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelade beslut om statsbidrag för anordnande
av radio för civilförsvarsändamål, dels ock för planläggning av
källarmursgenombrott.
Civilförsvar sstyr elsen framhåller, att anordnande av skyddsrum utgör ett
av civilförsvarets viktigaste förberedelsearbeten. Under erinran om att militär
byggnadsverksamhet alltjämt pågår i icke obetydlig omfattning, anför styrelsen,
att jämväl de för landets motståndskraft viktiga skyddsrumsbyggena
böra givas en efter omständigheterna anpassad kvot av de tillgängliga byggnadsresurserna.
Med hänsyn till rådande förhållanden inskränker sig styrelsen
att för budgetåret 1948/49 äska medel allenast för oundgängligen nödvändig
verksamhet i förevarande hänseende.
I enlighet härmed hemställer styrelsen — som förutsätter, att statsbidrag
fr. o. m. den 1 juli 1948 skall utgå med tre fjärdedelar av kostnaderna — att
1 125 000 kronor anvisas för statsbidrag till anordnande av allmänna skyddsrum
för personal inom det allmänna civilförsvaret (ledningscentraler m. m.j
samt 1 000 000 kronor för statsbidrag till anordnande av skyddsrum för undervisningsanstalter
och trafikföretag. Styrelsen föreslår vidare, att 500 000
kronor beräknas för förberedelsearbeten — markundersökningar, ritningsförslag
m. m. — för att vid läglig tidpunkt anordna friliggande, fullträffsäkra
anläggningar, vari viss del av befolkningen i krigstid skall kunna helt ha sitt
52
Kungl. Maj. ts proposition nr 82.
uppehälle. Slutligen äskar styrelsen 3 000 000 kronor till statsbidrag för civilförsvarsåtgärder
vid kommunala tekniska verk. Härvid förutsätter styrelsen,
att även kommuner, som i förhoppning om statsbidrag redan vidtagit dylika
skyddsåtgärder, skola kunna erhålla statsbidrag för kostnaderna, när tillräckliga
skäl därtill finnas. I detta sammanhang framhåller styrelsen, att vid bifall
till styrelsens förslag förnyad prövning torde böra ske av en av Göteborgs
stad gjord framställning om statsbidrag för inrättande av ett fullträffsäkert
vattenledningsverk vid Alelyckan, vilken framställning av Kungl. Maj:t genom
beslut den 21 juni 1946 lämnats utan åtgärd.
För skyddsrumsändamål skulle sålunda enligt styrelsens förslag anvisas
sammanlagt (1 125 000 + 1 000 000 + 500 000 + 3 000 000) 5 625 000 kronor.
I fråga om radio hemställer styrelsen, att 375 000 kronor måtte ställas till
förfogande för inköp av 20 radioanläggningar för genomförande av en första
utbyggnad av radionätet mellan länsstyrelserna och civilförsvarscheferna.
Medelsanvisning för nästa budgetår för planläggning av källarmursgenombrott
påkallas ej av styrelsen.
Departementschefen.
Kommunerna äro f. n. skyldiga att anordna i organisationsplan upptagna,
allmänna skyddsrum, dock endast i den omfattning, vari medel till statsbidrag
stå till buds. I fråga om skyddsrum för undervisningsanstalter och trafikföretag
— s. k. skol- och trafikskyddsrum — gäller däremot, att sådana skyddsrum
skola anordnas på grund av direkt föreskrift i civilförsvarslagen.
Civilförsvarsutredningen har i sitt betänkande behandlat frågan om arten
och omfattningen av de skyddsrumsanläggningar, som anses erforderliga. Utredningen
måste emellertid på väsentliga punkter kompletteras. Jag har i
annat sammanhang hos Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att tillkalla
sakkunniga för ytterligare utredning av skyddsrumsfrågan. Innan resultatet
av denna utredning föreligger, är jag icke beredd att taga principiell ståndpunkt
till härmed sammanhängande problem.
Med hänsyn härtill och till nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden
och i fråga om tillgången på järn och cement kan jag ej tillstyrka, att för nästa
budgetår medel anvisas för andra skyddsrumsändamål än anordnande av skoloch
trafikskyddsrum, vilka, såsom jag framhållit, skola utföras på grund av
gällande lagbestämmelser. Medelsbehovet för statsbidragsgivning till skyddsrum
i skolor är beroende av den omfattning, vari nya skolbyggnader komma
att uppföras. På grundval av vad jag inhämtat härom och förhållandena i övrigt
uppskattar jag — med utgångspunkt från att bidraget liksom hittills skall utgå
med två tredjedelar av kostnaderna — medelsbehovet för sistnämnda budgetår
för bidrag till anordnande av skol- och trafikskyddsrum till 700 000 kronor.
I fråga om anordnande av radioförbindelser är jag av den uppfattningen, att
tillgången på radio inom civilförsvaret är av största betydelse, särskilt för
länsstyrelsernas operativa ledning av civilförsvaret. Behov av radioförbindelser
torde f. ö. under krig föreligga för länsstyrelserna även för andra uppgifter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
53
Eungl. Maj:ts proposition nr 82.
F. n. finnes i ett flertal residensstäder polisradio. Jag anser det böra undersökas
i vilken utsträckning polisradion under krig kan brukas jämväl av länsstyrelserna
för bl. a. civilförsvarsändamål. Även möjligheterna att härför utnyttja
andra radioanläggningar än polisradion böra prövas. Först sedan en fullständig
utredning härom kommit till stånd, blir det möjligt att fatta ståndpunkt
till frågan om behovet för civilförsvarets del av egna radioförbindelser. Jag
kan således icke f. n. biträda civilförsvarsstyrelsens förslag om anvisande av
medel för inköp av radioapparater.
Jag föreslår alltså, att ifrågavarande anslag för budgetåret 1948/49 bestämmes
till 700 000 kronor.
H. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till kostnaderna för
vissa arvoden m. m.
För budgetåret 1947/48 har till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till
kostnaderna för vissa arvoden m. m. anvisats ett förslagsanslag av 300 000
kronor. Anslaget är avsett till statsbidrag för arvoden och annan ersättning
till civilförsvarschefer, ställföreträdare för civilförsvarschefer och civilförsvarspliktig
personal. Statsbidrag utgår jämlikt 47 § 3 mom. a) civilförsvarslagen
med kostnadens hela belopp i vad avser avlöning och annan ersättning
till civilförsvarschef och ställföreträdare. Under tid, då civilförsvarsberedskap
icke råder, utgår på grund av stadgandet i 47 § 1 mom. nämnda
lag statsbidrag till ersättning åt annan personal än civilförsvarschef och
ställföreträdare med 2/s av kostnaden.
Vid behandling i det föregående av civilförsvarets organisation i botteninstansen
har jag redogjort för de i kungörelsen den 22 december 1944, nr
817, eller i annan ordning meddelade bestämmelserna rörande arvoden till
civilförsvarschefer och ställföreträdare för dem i andra civilförsvarsområden
än Stockholm, Göteborg och Malmö. Jämlikt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade
beslut utgår arvode till civilförsvarschefen i Stockholms civilförsvarsområde
med 12 000 kronor för år, till förste ställföreträdaren för civilförsvarschefen
i Göteborgs civilförsvarsområde med 9 120 kronor för år och
till civilförsvarschefen i Malmö civilförsvarsområde med 8 000 kronor för år.
Beträffande avlöning och annan ersättning till övrig personal inom allmänna
civilförsvaret gäller avlöningsreglementet den 15 juli 1944, nr 546.
Detta reglemente är f. n. ej tillämpligt på blockpersonal.
Civilförsvarsstyrelsen uppskattar medelsbehovet för arvoden till civilförsvarschefer
och ställföreträdare för dessa på andra orter än Stockholm,
Göteborg och Malmö till sammanlagt 240 000 kronor. Härvid utgår styrelsen
ifrån att samma arvodesbelopp, bestämda efter de i förutberörda kungörelse angivna
grunder, skulle utgå till såväl civilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare
vid polisväsendet, som till annan civilförsvarschef. Styrelsen
föreslår vidare, att arvodet till civilförsvarschefen i Stockholms civilför
-
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
svarsområde höjes till 12 900 kronor för år och till civilförsvarschefen i
Malmö civilförsvarsområde till 8 600 kronor för år. Arvodet till förste ställföreträdaren
för civilförsvarschefen i Göteborgs civilförsvarsområde anses
böra bibehållas vid nuvarande belopp, 9 120 kronor.
För rese- och traktamentsersättningar till civilförsvarscheferna beräknar
styrelsen 35 000 kronor.
Till arvoden och andra ersättningar till civilförsvarschefer upptager styrelsen
sålunda sammanlagt (240 000 + 12 900 + 8 600 + 9 120 + 35 000)
305 620 kronor, avrundat till 305 000 kronor.
I fråga om annan personal i det allmänna civilförsvaret hemställer styrelsen,
att avlöningsreglementet må bliva tillämpligt jämväl på blockchefer och
ersättare för dem. För avlöningar åt sistnämnda befattningshavare skulle i
sådant fall behöva anvisas ett belopp av 50 000 kronor. Kostnaderna för
avlöningar till övrig personal uppskattar styrelsen på grundval av länsstyrelsernas
beräkningar till 188 000 kronor. Härvid har styrelsen liksom länsstyrelserna
förutsatt, att staten fr. o. m. den 1 juli 1948 skall bära ifrågavarande
utgifter i deras helhet.
Enligt styrelsens beräkningar erfordras sålunda för budgetåret 1948/49
sammanlagt (305 000 + 188 000 + 50 000) 543 000 kronor för här avsedda
ändamål.
Statskontoret anför, att en uppräkning av arvodena till civilförsvarscheferna
i Stockholms och Malmö civilförsvarsområden icke synes motiverad.
Departementschefen.
Jag har redan i annat sammanhang anfört, att möjligheterna att effektivisera
och i kostnadsbesparande syfte rationalisera den nuvarande organisationen
i botteninstansen borde utredas. Utredningen, som även skulle omfatta
förslag till avlöningsvillkor för civilförsvarscheferna, skulle bedrivas så
skyndsamt, att proposition i ämnet kunde föreläggas 1949 års riksdag. I avbidan
på resultatet av nämnda utredning ansåg jag civilförsvarschefernas
arvoden böra tills vidare utgå med oförändrade belopp. I anslutning härtill
finner jag ändring ej heller böra ske i lönesättningen för civilförsvarscheferna
i Stockholms och Malmö civilförsvarsområden.
Även kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar till civilförsvarscheferna
törde under nästa budgetår böra utgå efter samma grunder som f. n.
Beträffande utgifterna för avlöningar till annan personal i det allmänna
civilförsvaret förutsätter jag — såsom jag anmält vid behandling av frågan
om civilförsvarets fortsatta verksamhet — att gällande bestämmelser om
fördelning mellan stat och kommun av ifrågavarande utgifter skola tillämpas
även under budgetåret 1948/49.
Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att avlöningsreglementet för personal
i det allmänna civilförsvaret skall bliva tillämpligt även på blockchefer
och ersättare för dessa. Ett förordnande av sådan innebörd skulle medföra
opaginerad Kontrollera mot PDF
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
betydande kostnader för det allmänna. Jag kan f. n. icke tillstyrka bifall
till denna hemställan.
I enlighet med det anförda böra samtliga ersättningar, som bestridas från
förevarande anslag, utgå enligt oförändrade grunder. Medelsbehovet för nästa
budgetår kan därför uppskattas till samma belopp, som upptagits i gällande
riksstat. Jag hemställer alltså, att anslaget för budgetåret 1948/49 bestämmes
till 300 000 kronor.
I. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. m.
Under förestående rubrik har i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptagits
ett förslagsanslag av 675 000 kronor.
Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t fastställt följande stat
för användningen av anslaget:
Stat.
1. Bidrag till kostnader för viss kommunerna åvilande lokal utbildning
och övning av personal för civilförsvarsändamål, förslagsvis
2. Bidrag till administrationskostnader för inkvartering och därmed
sammanhängande sociala åtgärder, förslagsvis ........................
3. Bidrag till övriga löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet
inom civilförsvarsområdena med undantag av ersättningar till civilförsvarspersonal,
förslagsvis ...................................................
Summa kronor
300 000
140 000
235 000
675 000
Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att den lokala utbildningen under budgetåret
1948/49 avsevärt utökas, och beräknar, att för ändamålet erfordras
900 000 kronor.
Styrelsen, som förutsatt, att kostnaderna för all administration inom civilförsvarsområdena
fr. o. m. den 1 juli 1948 skulle bestridas av staten och
beräknat dessa kostnader till 1 450 000 kronor, har ej därifrån skilt ut administrationskostnaderna
för inkvartering och därmed sammanhängande sociala
åtgärder.
Medelsbehovet för övriga löpande kostnader uppskattar styrelsen till sammanlagt
231 000 kronor, därav 36 000 kronor för ersättningar till fastighetsägare
för intrång genom att allmänna skyddsrum bibehållas helt eller delvis,
109 000 kronor för abonnemang av telefoner i centraler, gruppstationer,
rapportställen m. m. och 86 000 kronor för drift av de statsägda alarmeringsanläggningarna.
Styrelsen har vid sina beräkningar utgått ifrån att staten
skulle bära kostnaderna i dess helhet.
Departementschefen.
Enligt kungörelsen den 19 september 1947, nr 760, skall utbildningen inom
civilförsvaret under år 1948 — i likhet med vad som gällt under åren 1946
opaginerad Kontrollera mot PDF
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
och 1947 — avse grundläggande utbildning i tio timmar av 16-åriga män
och kvinnor, tilläggsutbildning i sjukvård i tio timmar av 18-åriga kvinnor
samt utbildning av befäl i civilförsvaret. Vid behandling av frågan om civilförsvarets
fortsatta verksamhet har jag föreslagit, att den grundläggande utbildningen
av 16-åringarna såsom ett led i ett närmare angivet utbildningsprogram
skall ersättas av utbildning i skolorna samt att utbildningsprogrammet
skall börja tillämpas med ingången av budgetåret 1949/50. Jag anser i anslutning
härtill, att grundläggande utbildning av 16-åringar ej bör bedrivas
under den period, första halvåret av 1949, som ligger mellan upphörandet
av nu gällande bestämmelser och ikraftträdandet av det nya utbildningsprogrammet.
I övrigt synes däremot utbildningsverksamheten under ifrågavarande
period böra äga rum i samma omfattning som hittills.
Slopandet under första halvåret 1949 av nämnda grundläggande utbildning
medför, att medelsanvisningen för budgetåret 1948/49 för den lokala utbildningen
kan begränsas. Jag föreslår, att 250 000 kronor beräknas för detta
ändamål.
Administrationskostnaderna för inkvartering och därmed sammanhängande
sociala åtgärder, till vilka kostnader fullt statsbidrag skall utgå, uppskattar
jag till oförändrat belopp eller 140 000 kronor.
Mot civilförsvarsstyrelsens beräkning av kommunernas kostnader för den
löpande verksamheten i övrigt har jag ingen annan erinran än att enligt min
mening det av styrelsen angivna beloppet, 231 000 kronor, torde böra något
uppräknas för att täcka behovet av medel för oförutsedda utgifter. Jag anser
mig böra räkna med en total utgiftssumma av 260 000 kronor. Statsbidrag
till ifrågavarande utgifter utgår med två tredjedelar. På grund härav torde
för bidrag till ifrågavarande utgifter böra avses allenast ett till 175 000 kronor
avrundat belopp.
Jag föreslår alltså, att för budgetåret 1948/49 för ifrågavarande ändamål
upptages ett anslag av (250 000 + 140 000 + 175 000) 565 000 kronor.
K- Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar
och materiel in. in.
För budgetåret 1947/48 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag
av 10 000 kronor. Anslaget avses för utbetalning av dels statsbidrag
i enlighet med av Kungl. Maj:t den 24 november 1944 meddelade bestämmelser
till enskilda för anordnande av sådana skyddsrum för undervisningsanstalter,
för hamnar eller andra trafikföretag av vikt för den allmänna
samfärdseln än järnväg eller flyglinje, vilka icke äro allmänna skyddsrum,
dels sådan gottgörelse av staten, som jämlikt bestämmelserna i 7 kapitlet
civilförsvarslagen utgår till ägare eller innehavare av egendom eller den,
som driver industriell eller annan verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret
eller folkförsörjningen, dels ock gottgörelse, varom Kungl. Maj:t kan
komma att i särskilt fall besluta.
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Civilförsvarsstyrelsen meddelar, att aktiebolaget Stockholms spårvägar —
som av Kungl. Maj:t med stöd av 29 § civilförsvarslagen ålagts att i anslutning
till byggandet av ny tunnelbana i Stockholm anordna fullträffsäkra
skyddsrum vid vissa stationer för tunnelbanans trafikanter — anmält, att
dylika skyddsrum för en anläggningskostnad av cirka 1 700 000 kronor beräknas
bliva färdigställda före den 1 januari 1949. Statsbidraget härför utgör
— räknat efter tre fjärdedelar av kostnaden — 1 275 000 kronor, vilket belopp
bör ställas till förfogande för nästa budgetår. Härjämte hemställer styrelsen,
att 10 000 kronor avses för bidrag till andra enskilda för anordnande av skoloch
trafikskyddsrum.
Styrelsen föreslår vidare, att ett belopp av 500 000 kronor anvisas för
bidrag till enskilda för anordnande av bergverkstäder.
Slutligen beräknar styrelsen under detta anslag medel till kostnaderna
för sådan gottgörelse, som utgår jämlikt bestämmelserna i 7 kapitlet civilförsvarslagen.
Kostnaderna uppskattas på grundval av länsstyrelsernas beräkningar
till 15 000 kronor.
Departementschefen.
Jag har inhämtat, att föreslagen ersättning till aktiebolaget Stockholms
spårvägar för anordnande av förutberörda trafikskyddsrum icke torde behöva
utbetalas till bolaget under nästa budgetår. Frågan om anvisande av
medel för ändamålet torde därför böra prövas senare. Vad civilförsvarsstyrelsen
föreslagit i fråga om medelsanvisningen till bidrag till andra enskilda
för anordnande av skol- och trafikskyddsrum föranleder däremot ingen erinran
från min sida.
Civilförsvarsstyrelsens hemställan om medel till bidrag åt enskilda för
anordnande av bergverkstäder kan jag ej biträda. Tillskapandet av ett dylikt
skydd för produktionen synes mig vara att hänföra till den ekonomiska försvarsberedskapens
område.
Däremot godtager jag styrelsens medelsberäkning i fråga om gottgörelse,
som utgår jämlikt bestämmelserna i 7 kapitlet civilförsvarslagen.
Jag beräknar alltså medelsbehovet under ifrågavarande anslag för budgetåret
1948/49 till (10 000 + 15 000) 25 000 kronor.
VIII. Hemställan.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
I. godkänna det förslag till organisation av civilförsvarets instanser,
som av mig framlagts;
II. fastställa följande personalförteckning för civilförsvarsstyrelsen:
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör...................................................... Cp 19
3 byråchefer ......................................................... Ca 33
1 byrådirektör ......................................................... Ca 31
1 förste byråsekreterare .......................................... Ca 29
1 förste byråingenjör................................................ Ca 29
2 förste byråinspektörer .......................................... Ca 29
2 förste byråingenjörer ............................................. Ca 27
2 byråsekreterare ................................................... Ca 24
1 registrator............................................................ Ca 15
1 kassör ............................................................... Ca 15
1 kontorist ............................................................ Ca 13
1 förste expeditionsvakt .......................................... Ca 11
1 expeditionsvakt ................................................... Ca 9
16 kontor sbiträden ................................................... Ca 8
Tjänstemän å övergångsstat.
2 civilförsvarsinspektörer .......................................... Ca 29
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 24.
1 byråchef............................................................... Ce 33
1 byrådirektör ......................................................... Ce 31
1 förste byråingenjör ................................................ Ce 29
1 förste byråinspektör ............................................. Ce 29
1 förste byråsekreterare .......................................... Ce 29
1 förste byråsekreterare ............................................. Ce 27
1 byråintendent ...................................................... Ce 27
1 kamrer ............................................................... Ce 27
2 byråinspektörer ................................................... Ce 25;
III. godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 256 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................................... 13 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ 465 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 79 500
Summa förslagsanslag kronor 814 000;
IY. under huvudtiteln för inrikesdepartementet för budgetåret
1948/49 anvisa
Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 59
dels till Givilförsvarsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av ...................................................... 814 000
dels till Civilförsvar sstyr elsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av ...................................................... 190 000
dels till Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola
samt vid kurser anordnade av länsstyrelserna
ett förslagsanslag av.................................... 265 900
dels till Civilförsvaret: Bidrag till vissa frivilliga
organisationer ett anslag av .................................... 185 000
dels till Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet
ett förslagsanslag av ....................................... 120 000
dels till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel
ett reservationsanslag av ................................. 100
dels till Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
ett förslagsanslag av ........................ 10 000
dels till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av
viss materiel m. m. ett förslagsanslag av .................. 1 000 000
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande
av allmänna skyddsrum m. m. ett reservationsanslag
av ...................................................... 700 000
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till
kostnaderna för vissa arvoden m. m. ett förslagsanslag
av ..................................................................... 300 000
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning
m. m. ett förslagsanslag av ........................ 565 000
dels ock till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare
m. fl. för anordningar och materiel m. m. ett
förslagsanslag av ......................... 25 000
Summa kronor 4 175 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Nils Hedfors.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ernt/v^r^nc/e ory&mso/tor?.
Cenero/d/red/or
Cro is
Aom/nr a. A omera/o byron
Organ/ser//o n s 6> yr cSn
1//&: aovr?r6yro/7
Soc/o/o 6yron
7eAr7/sAo fayretr?
(/en. c/Zr. are/.
1
J
tf/As&rmp.ovd.
05
O
/?. 256
f.cyrose/cr.
/4-.QOQ
(¥.//2
åss/st
tf.G bo
4ss-/sZ Ass/sZ.
9.840
9.640
Koss.
7960
hr/s/J
Hansik
Hsnslk
Cell
Cell
Ce//
8yrocM
/725G
äyrochef
/?256
ikseh. tk/nsp.
/3.42Q (k//2
i&r/nsp iår/n
f3.428 I3.42Q
&/nsp.
8.700
Ass/si.
6020
Kopfo
nst
Ce/3
fonslM.
Cell
8yrdc/?ef
/7.256
if.Cf/nsp.
/* so e
Ass/si
9720
Kqmfi
skriv.
7.620
6yrdc/?ef
I7.ZS&
i. byro/ny.
/k, a oa
f. ass/si.
74-, aoa
Br/ng.
K>i80
Bseir.
/OTriO
8:/r.
’03é0
Br/r/g.
0840
8yro/ng.
//.Ok O
ö:/hg.
98SO
&/ng.
9 8ko
B:/hg.
98k0
Ass/si.
9/SO
Ass/si.
9/80
ing.
asso
Ass/si.
8.520
Ass/si
8800
Mon/or
2720
ions/k
Cell
ddz/y <zvzzd p/sz/z<zs ^/zzs-s sdy-r/ zz/zz e s? / pdrz s/3 ti ^tzzystz <d//zarz s z/czd/ . <J c./z d „ zzzya <9<siz/dz a/s z/.tzzz.d /cs~ ,<s €2 //z. d
-ririxyr/z. s<de72 yreyden«. cda- /depsr/rz-cdss Z''/?ySz<yzC272-jy-eZ72- jS/82stz<5cs2.z8 ri*z-jz<2n -o-cd 27 /Ondo-ry^d/drad/cd/yn.,
fe)
t*.
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(ZivZ/^crr ''S\r<~/r''Ct/Zr"t<Z//Z//ryr: e/s JsZ/^sZmrg ZiZZ rzy ccyczsusjstZ-iOe?
GemeroZcZZreZcZdr
C/3 /9
KonsS/bye /
ÖyrocZe/
Ce 33
IkseAr
Ce 29
Ce 2^
keg/s/.
Ce /s
/-Sfs / o o isc/e/ry/oc? e r?
OvemcZ/neZZor
C ro /y_
ByrdkZreAZdr
~ Co 3/
ByrdcZZreAZor
r Co 3/
ByrdcZZreA/or
Ce 3/
kamrer.
Co 27
tk/hg.
Ce2y
Bcass/sZ.
Co 24
Srasr/sZ.
Co 24
Kossor
bo Uh ■
co /e
Ik/nsp.
Ce 29
öyroc/ir.
Co 29
öyroem
Co 29
Bross/B.
B.vssAZ.
B:oss/sZ.
Ce2U
Ce 2^
Ce 2V
Artc/r-a eave/e/rr/mjer/
WAs&r/nsp. ovd.
/)'' / / //
Lsver/zigrenjo z^
ByrdcZZreAZor
'' Co 3/
Byro/nZencZenf
Ce 3/
Ik/nsp.
Ce So
Ur/ng.
Co 2?
BrZng.
Ce 24
BrZng.
Ce 24
örZ/70.
Ce 34
BzseAr.
Ce 34
l.br/nsp.
Ce 27
/.S.ZZ70.
Co 27
&ott/s/.
&oss/sZ.
Ce 24-
Ce 2*+
JZooyJenZe -sZ^aZZ y/ecZZyJ ^c.Z/zemZ/^Zrzyey2s jZ<Zr>sd<yy J/os <sjZy/rreZs^/2 jZZsZ/cez-s - -&c/z- rJcrrzJp-pss
.
pvcacrrzyzZ .ZZZZ reZZ mcrzZcsZ .ez.m JO. ZJ&cjJezy ,pdy>czsz<J& ^Oyc aZed/cOcf azy'' rJ&ezyzcp ;yc^rp<3V2<spZ ^sc.
^rZZZci ss-Zo^ szre de-Jézd-ZezZrz/y ccy ''/Z<zc epcJp ^JczrTzJcz^iZs ^coZypccZps/s/c^/^rz- .
ba
<s>.
<r-^i
fa
05
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.
/leyi-an/e-m emUsxi/i-o-j/emd -j/éirs/ay -7/7/ -or-ya-a/sezZ/or? ■&*'' -c//z//féU&v<z*>S''t/jt/ze/tg/z.
Cenero/c//rek/or
C/o AP
A2m/n:o. komero/a/>vrån Organ/sa/rons/vran 727i‘%/-'',ih77J?7 /e Un/s År? Avrar? Seiro/m anc/. ki/s/tr/nspaid.
Y?h/.
Tvm
fe 2?
2e27
(helr.
Cb2g
Bssisf.
Ce22
4sf/W.
’Cel8
Tass.
Co/S
tons/b.
Ce//
fytii
j Syrc7c//r.
1 Ce 3/
1k/må
Ce 2$
tkk
/no.
CeZ9
tlnetr.
Ce27
Ce25
7ss/7.
Ce22
4ss/rt
Ce /b
lons/k
Ce//
Dyroc/ef
ryCeJ3/
oyrocoef
B:/hg. Brina. Br/hg Srseh
CeZi Ce& CeZg Co2/
fast
Ce2Z
fom/A
Cell
Syroc/k
Ua3/
Assist
Ce2/
i./s?.''ing.
Ca 2?1
és/rt
Ce24
fens/.h
rCe/r
27Zry<zm/e- r/onegZår scT^ognZerzenZscTe/erz -aZ7 -Zoo sZy/se/s-grz- *snéc>Za- ^TTzn-as 7ykkssZe ^eey/ogaZi
-Tum-syaÅZ
fC<z//J; 7^{sy/ee/ZZ/or/s-ira-// fCa-B/JsdcÅ 2 ^&y>eo77Z7/?/ZdwzZsZes’ /Ce- 2j ae/azZ 2rzom
eTesz ^/seyZer-czcTT- ^/g^/scZ/zT^-sy-sz^g/z 4- xzazaszggeszd^gr- -<rc77 2/ gék^Zs^s/sZe/r/ucZesz,
ta
<s>.
o^.
O
Oi
to
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1948/49 till civilförsvaret m. m. a1 i texten
- SU 1948:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 19^8/49 till civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten