Sök i Ratio Lex

Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1948/49

1948-02-20 · 62 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 53 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:82, Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1948/49

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till civilförsvaret för budgetåret 1948/49; given

Stockholms slott den 20 februari 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik-, liandelsoch

folkkushållningsdepartementen samt statsrådet Ericsson anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

Jag framlägger i det följande förslag rörande anslag till civilförsvaret för

budgetåret 1948/49. Förslagen ansluta sig till en denna dag på min framställning

beslutad proposition angående civilförsvarets fortsatta verksamhet.

Till grund för samtliga förslag ligger ett av särskilt tillkallade sakkunniga,

1945 års civilförsvarsutredning, den 10 januari 1947 avgivet betänkande. 1

fråga om de skäl som tala för vidmakthållandet av ett civilförsvar i den av

mig förordade omfattningen får jag hänvisa till förutnämnda proposition,

kapitel 3.

1—197 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 82.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

I. Sammanfattning av förslagen.

Enligt gällande författningar, vilkas giltighetstid begränsats till den Öl)

juni 1949, utövas ledningen av civilförsvaret centralt under Kungl. Maj:t

av civilförsvarsstyrelsen, inom länen — vilka indelas i civilförsvarsområden

— av länsstyrelserna och inom civilförsvarsområdena av civilförsvarschefer.

Organisationen har provisorisk karaktär. Detta förhållande har kommit till

uttryck särskilt i fråga om civilförsvarsstyrelsen, där huvuddelen av befattningshavarna

innehar arvodesanställning. Vid länsstyrelserna, där civilförsvarsärendena

handläggas på särskilt inrättade avdelningar, försvarsavdelningarna,

ha cheferna för dessa avdelningar uppförts på extra ordinarie stat.

Inom civilförsvarsområdena, för vilkas administration kommunerna äro ansvariga,

ha personalens anställnings- och avlöningsförhållanden icke utformats

enhetligt.

Vid behandlingen av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet liar

jag förordat, att civilförsvarslagen icke längre göres tidsbegränsad samt att

för bedrivandet av civilförsvarsverksamheten de nuvarande instanserna skola

bibehållas.

De förslag, som framföras i det följande, avse att skapa en fastare fredsorganisation

för civilförsvaret. Förslagen innebära i huvudsak, att vissa jämkningar

vidtagas i civilförsvarsstyrelsens nuvarande organisation samt att den

för styrelsens fredsuppgifter avsedda personalen beredes tryggare anställningsförhållanden.

Sålunda föreslås, att civilförsvarsstyrelsen organiseras —

i stället för såsom f. n. gäller på fem byråer och tre avdelningar — på

fyra byråer och två avdelningar samt att antalet heltidsanställda befattningshavare

nedbringas från nuvarande 86 till 75. Samtliga för fredsverksamheten

erforderliga befattningshavare uppföras på ordinarie eller extra

ordinarie stat. Beträffande organisationen av länsstyrelsernas försvarsavdelningar

finner jag ändring i rådande förhållanden icke f. n. böra ske utan

anser jag frågan härom böra prövas i samband med en förestående översyn

av länsstyrelsernas organisation över huvud taget. Vad gäller botteninstansen

har jag vid behandling av7 frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet förordat,

att kostnaderna för administrationen i civilförsvarsområdena fr. o. m.

den 1 juli 1949 överföras från kommunerna till statsverket. Spörsmålen

rörande omfattningen under fred av den personal, som erfordras för administrationen

inom civilförsvarsområdena, samt angående personalens anställnings-

och avlöningsförhållanden finner jag böra prövas först sedan genom

civilförsvarsstyrelsens försorg närmare utredning härom verkställts. Jag avser

att förelägga 1949 års lagtima riksdag förslag i detta ämne.

Jag föreslår vidare, att verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret

1948/49 bedrives i huvudsakligen samma omfattning som under innevarande

budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Medelsbehovet för budgetåret 1948/49 beräknar jag till 4 175 000 kronor

mot 4 936 500 kronor för innevarande budgetår. Härvid har minskning föreslagits

bl. a. i fråga om avlöningsanslaget, vilket skulle nedsättas från 850 000

kronor till 814 000 kronor, och av skyddsrumsanslaget, från 1 500 000 kronor

till 700 000 kronor. För tillgodoseende av aktuella behov föreslår jag mindre

höjningar av vissa andra anslag.

Yad jag sålunda föreslagit utgör enligt min uppfattning ett minimum i

fråga om såväl organisation som verksamhet. Det kan förutses, att betydligt

ökade anslag framdeles kunna bliva erforderliga för att civilförsvaret skall

bliva i stånd att fullgöra sina betydelsefulla uppgifter.

II. Civilförsvarsutredningens tillkomst.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 tillkallade

jag samma dag åtta sakkunniga för att verkställa översyn av gällande anordningar

för civilförsvaret och framlägga därav föranledda förslag. De sakkunniga,

som antogo benämningen 1945 års civilförsvarsutredning, utgjordes

av dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare nuvarande landshövlingen

Th. Bergquist, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare

docenten E. W. Håstad, överstelöjtnanten C. F. R. Lemmel, ledamoten av

riksdagens första kammare redaktören S. H. Linderot, förutvarande byråchefen

S. V. Limdquist, ledamoten av riksdagens första kammare fru Gärda

Svensson samt ledamöterna av riksdagens andra kammare verkstadsarbetaren

G. F. Thapper och kassörskan Märta Öberg.

Utredningen har avgivit ett den 10 januari 1947 dagtecknat betänkande med

förslag rörande civilförsvarets organisation m. m. (SOU 1947:10).

över utredningens betänkande ha, efter remiss, yttranden avgivits av överbefälhavaren

efter försvarsgrenschefemas, militärbefälhavarnas, hemvärnschefens,

försvarets sjukvårdsförvaltnings och arméns fortifikationsförvaltnings

hörande, krigsmaterielverket, försvarets forskningsanstalt, 1945 års försvarskommitté,

samtliga länsstyrelser — i några fäll efter hörande av vissa

statliga eller kommunala myndigheter eller av särskilda sammanslutningar

inom länet — medicinalstyrelsen, bevakningsinspektören, statens byggnadslånebyrå,

statens arbetsmarknadskommission, civilförsvarsstyrelsen, riksbrandinspektören,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, allmänna

lönenämnden, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, statens

industrikommission, statens livsmedelskommission, statens reservförrådsnämnd,

statens trafikkommission, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

ett trettiotal stads- och landskommuner av olika storlek och betydelse ur

civilförsvarssynpunkt, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas

förbund, landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges

industriförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, hyresgästernas spar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 82.

kasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a., svenska brandskyddsföreningen,

svenska brandkårernas riksförbund, svenska brandbefälsförbundet,

Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund, svenska skorstcnsfej enarbetareförbundet,

centralkommittén folk och försvar, hemvärnsrådet, överstyrelsen

för svenska röda korset, riksluftskyddsförbundet, Sveriges folkskol-''

lärarförbund, föreningen Sveriges polismästare, föreningen Sveriges landsfiskaler,

svenska civilförsvarets tjänstemannaförening, högerns centrala

kvinnoråd, folkpartiets kvinnoförbund och svenska landsbygdens kvinnoförbund.

I skrivelse den 8 oktober 1947 har civilförsvarsstyrelsen gjort framställning

om anslag för civilförsvaret för budgetåret 1948/49. Häri framlägges även

förslag till ny organisation av styrelsen, över framställningen ha yttranden

avgivits av statskontoret och statens lönenämnd.

III. Allmänna synpunkter rörande civilförsvarets

organisation.

Före tillskapandet år 1944 av den nuvarande civilförsvarsorganisationen

handlades frågor rörande hemortsförsvaret såväl centralt som lokalt av olika

myndigheter. Sålunda ombesörjdes 1 uftskyddsärcnden av luftskyddsorganen,

utrymningsärenden av utrymningsorganisationen, undanförselärenden av centrala

undanförselbyrån samt ärenden rörande spioneri och sabotage av bevakningsinspektören

med hjälp i första hand av landsfogdarna. Under världshändelsernas

tryck växte kravet på enhetlighet inom och samordning av hemortsförsvaret

fram. I sådant syfte sammanfördes genom 1944 års civilförsvarslagstiftning

hithörande åtgärder till en gemensam verksamhet att utövas av

en organisation, civilförsvaret.

Såsom jag förut anfört gäller numera, att den centrala ledningen av civilförsvaret

under Kungl. Maj:t skall utövas av civilförsvarsstyrelsen, att inom

varje län ledningen av civilförsvaret skall handhavas av länsstyrelsen samt

att riket skall vara indelat i civilförsvarsområden, inom vilka den omedelbara

ledningen av civilförsvaret skall utövas av en civilförsvarschef. Länsstyrelsens

handläggning av ärenden rörande civilförsvaret sker å dess försvarsavdelning,

som står under ledning av en civilförsvarsdirektör.

JJtredningen anser den nuvarande organisationen lämplig för krigsförhållanden.

Rörande dess utformning för fullgörandet av uppgifterna under fred

anföres.

Vid den allmänna konstruktionen av civilförsvarets fredsorganisation

måste, förutom till de organisationen i fred åvilande uppgifterna, hänsyn

tagas till utformningen av krigsorganisationen och därmed sammanhängande

beredskapskrav. Någon längre förberedelsetid i samband med ett framtida

krigsutbrott kan ej med säkerhet påräknas. Djupgående och vittomfattande

organisatoriska förändringar i samband med en akut krissituation kunna helt

äventyra organisationens möjlighet att fylla sin uppgift under de för folkets

motståndsvilja och motståndskraft betydelsefulla första hårda slagen vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Iiungl. Maj-.ts proposition nr 82.

själva krigsutbrottet. Härav följer, att fredsorganisationen i sina huvuddrag

måste överensstämma med krigsorganisationen och bilda stommen till denna.

Vidare måste de befattningshavare, som i krig skola handha civilförsvarets

ledning, redan i fred beredas tillfälle att noggrant sätta sig in i de uppgifter,

som i händelse av krig komma att åvila dem.

I den mån arbetsuppgifterna för dessa befattningshavare i fredstid erhålla

mindre omfattning än motsvarande arbetsuppgifter under civilförsvarsberedskap

och krig skulle det strida mot sunda ekonomiska och arbetskraftpolitiska

principer att till civilförsvaret fast knyta ett större antal befattningshavare,

än vad de fredsmässiga arbetsuppgifterna oundgängligen kräva. I detta fall

är det ofrånkomligt att göra avsteg från principen om full överensstämmelse

mellan krigs- och fredsorganisation. Detaljerna inom fredsorganisationen

böra därvid utformas och befattningshavarna placeras till tjänstgöring på

sådant sätt att övergången till krigsorganisation underlättas.

Å andra sidan böra de befattningshavare, som under överskådlig framtid

kunna bedömas vara erforderliga för att på ett tillfredsställande sätt lösa på

civilförsvaret ankommande fredsuppgifter, beredas en sådan anställningsform

och sådana löneförmåner, att befattningarna te sig lockande för personer

med tillräckligt höga kvalifikationer även under en högkonjunktur på

den enskilda arbetsmarknaden. Detta gäller främst den personal, som avses

skola bekläda ledande befattningar såväl i fred som i krig. Den nu gällande

ordningen företer i sistnämnda avseende uppenbara brister.

Remissinstanserna ha icke — med några undantag — framfört erinringar

mot utredningens här refererade principiella ståndpunkt. Länsstyrelserna i

Östergötlands och -Jönköpings lön ha uttalat tvekan, huruvida icke ytterligare

erfarenheter borde avvaktas, innan civilförsvarsorganisationen under fred

definitivt fastställes.

Departementschefen.

Jag har vid anmälan av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet närmare

redogjort för min uppfattning om civilförsvarets betydelse och de uppgifter,

som i fred skola fullgöras av civilförsvarsorganen. Sålunda synes det

mig klart, att den utveckling hän mot det totala kriget, som kännetecknat det

andra världskriget, innebär, att civilbefolkningen i högre grad än tidigare

kunnat förutses kommer att beröras av den direkta krigföringen. Civilförsvaret,

som har till uppgift att förebygga eller lindra verkningarna av krigföringen

mot hemorten, träder härmed in som en alltmer betydelsefull faktor

i det totala försvaret. För att uppgifterna under krig skola kunna tillfredsställande

fullgöras fordras planläggnings- och förberedelsearbete under

fred. Jag vill härvid understryka behovet av att organisationen av de

olika enheterna inom civilförsvaret samt deras taktiska utnyttjande så

långt möjligt noggrant planlägges liksom att utrymningsfrågorna och vad

därmed äger samband ingående studeras. IJnder fredstid är jämväl särskilt

betydelsefullt, att forsknings- och försöksverksamhet på civilförsvarets område

ägnas vederbörlig uppmärksamhet. I viss omfattning måste de, som

under krig skola tjänstgöra inom civilförsvaret, i fred utbildas för sina krigsuppgifter.

Med hänsyn till varaktigheten av civilförsvarets uppgifter och den ökade

betydelse, civilförsvaret väntas få, är det nödvändigt att dess organisation

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 82.

erhåller en fastare utformning iin f. n. Detta innebär i fråga om den centrala

instansen bl. a., att den personal, som erfordras för permanenta uppgifter, bör

beredas säkra anställningsförhållanden och en mot uppgifterna svarande löneställning.

Vad angår verksamhetens omfattning vore det givetvis önskvärt,

att organisationen bleve i stånd att noggrant och ingående studera och plan

lägga alla de mångskiftande arbetsuppgifter, inför vilka civilförsvaret kommer

att ställas under krigsförhållanden. Emellertid måste vid den förestående

utformningen av civilförsvarets fredsorganisation hänsyn tagas till de

krav, som i nuvarande läge resas på återhållsamhet med statsutgifterna. Organisationen

bör därför enligt min mening f. n. begränsas till vad som är oundgängligen

erforderligt för att nöjaktigt fullgöra de mest angelägna organisatoriska

och planläggande uppgifterna. Den minimiorganisation, som sålunda

kommer till stånd, bör utformas så, att densamma — när omständigheterna

så påfordra och medgiva — utan väsentliga förändringar kan utökas.

IV. Civilförsvarsstyrelsen.

A. Nu gällande organisation.

Ämbetsverket kom till den 1 oktober 1944. I detsamma uppgingo då förutvarande

luftskyddsinspektionen, statens utrymningskommission samt centrala

undanförselbyrån. Handläggningen av ärendena, inbegripet sådana rörande

spioneri och sabotage, fördelades på byråer och avdelningar, varjämte vissa

personer med särskild sakkunskap knötos till verket (en civilförsvarsöverläkare

och en militärassistent). Antalet heltidsanställda befattningshavare ut

gjorde 102.

Den från början skapade organisationen har i stort sett bibehållits.

Ämbetsverket är nu organiserat på fem byråer och tre avdelningar, nämligen

administrativ-kamerala byrån (första byrån), organisations byrån (andra

byrån), utbildnings- och övningsbyrån (tredje byrån), sociala byrån (fjärde

byrån), tekniska byrån (femte byrån), generaldirektörens avdelning, bevakningsavdelningen

och riksbrandinspektörens avdelning. Chef för bevakningsavdelningen

är bevakningsinspektören och för riksbrandinspektörens avdelning

riksbrandinspektören. Vidare tjänstgöra hos styrelsen en militärassistent, en

civilförsvarsöverläkare och en pressombudsman. Härjämte har styrelsen beretts

tillfälle att inom ramen för anvisade medel tillkalla särskilda sakkunniga.

I styrelsens plenum ingå generaldirektören, de fem byråcheferna och två

civilförsvarsinspektörer som ordinarie ledamöter samt bevakningsinspektören,

riksbrandinspektören, civilförsvarsöverläkaren och militärassistenten såsom

adjungerade ledamöter i vad rör dessa befattningshavares speciella verksamhetsområden.

Dessutom äro beträffande undanförselärenden av Kungl. Maj:t

utsedda representanter för chefen för försvarsstaben, krigsmaterielverket, statens

reservförrådsnämnd, statens industrikommission, statens livsmedelskommission,

statens bränslekommission och statens trafikkommission adjungerade

ledamöter av styrelsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 82.

Arbetsuppgifterna inom civilförsvarsstyrelsen fördelas på de olika byråerna

och avdelningarna sålunda:

Första byrån: Ärenden av juridisk och administrativ natur, kassarörelsen,

upphandlings- och försäljningsärenden samt förrådshållningen av civilförsvarsmateriel.

Andra byrån: Civilförsvarets organisation och vad därmed äger samband,

civilförsvarets territoriella indelning, samarbete i allmänna civilforsvarsfrågor

med andra beredskapsorgan, civilförsvarets motorfordonsberedskap, sjukvårdstjänsten

samt undanförsel- och förstöringstjänsten.

Tredje byrån: Utbildnings- och övnings verksamheten, dock ej storre civilförsvarsövningar,

ärenden rörande det särskilda civilförsvaret, blocktjänsten,

gasskyddstjänsten, civilförsvarsplikt, inskrivning av civilförsvarspersonal,

uppskov från militärtjänst för befattningshavare inom civilförsvaret samt

vapenfria värnpliktigas tjänstgöring inom civilförsvaret.

Fjärde byrån: Ärenden rörande utrymning, inkvartering och utspisning

ävensom meddelande av understöd och annat bistånd åt dem, som blivit i

behov därav på grund av utrymning eller genom att deras bostäder blivit obeboeliga

till följd av krigshandlingar.

Femte byrån: Tekniska ärenden i allmänhet såsom skyddsrums- och bebyggelsefrågor,

försöks- och forskningsverksamhet samt ärenden rörande

alarmering, observations- och förbindelsetjänsten, tekniska tjänsten samt

orienteringsförsvårande åtgärder.

Generaldirektörens avdelning: Ärenden rörande större civilförsvarsöv
ningar,

sjöfartens civilförsvar, samarbete med frivilliga organisationer samt

press, film och radio ävensom andra ärenden av mera allmän natur.

Bevakningsavdelningen: Civilförsvarets ordningstjänst, ärenden om polispersonals

utnyttjande inom civilförsvaret samt civil egendom, särskilt anläggningars

och byggnaders skyddande mot spioneri och sabotage.

Riksbrandinspektörens avdelning: Civilförsvarets brandtjänst, statsbidrag

för brandförsvarsändamål, riksbrandinspektören åvilande uppgifter beträffande

det fredsmässiga brandförsvaret samt viss försöks- och forskningsverksamhet

å brandförsvarets område.

Rörande riksbrandinspektörens ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen

torde i detta sammanhang få lämnas följande redogörelse.

Befattningen som riksbrandinspektör inrättades den 1 oktober 1944. Kungl.

Maj:t utfärdade den 10 november 1944 den alltjämt gällande instruktionen

för riksbrandinspektören (nr 722).

Enligt instruktionen utövar riksbrandinspektören tillsyn över brandförsvaret

i riket och åligger det honom bl. a.

att förskaffa sig en såvitt möjligt fullständig och allsidig kännedom om

brandförsvaret i riket, skogsbrandförsvaret däri inbegripet,

att med uppmärksamhet följa brandteknikens utveckling i teori och praktik

såväl i Sverige som i utlandet,

alt vei’ka för enhetlighet i fråga om brandförsvarets organisation i olika

delar av landet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 82.

att verka för standardisering av brandmateriel,

att besvara remisser från Kungl. Maj:t,

att yttra sig över de förslag till brandordningar eller ändringar däri, som

till hans granskning överlämnas,

att, därest inom visst län åtgärder erfordras för brandförsvarets stärkande,

göra framställning härom hos länsstyrelsen, samt

att i övrigt hos Kungl. Maj:t göra de framställningar om förbättring av

brandförsvaret, vilka kunna finnas nödiga.

Vidare innehåller instruktionen, att frågor rörande brandförsvaret under

krig handläggas av riksbrandinspektören såsom föredragande i civilförsvarsstyrelsen

samt att riksbrandinspektören i övrigt, i den mån ej annat följer av

vad särskilt stadgas, är ansvarig direkt inför Kungl. Maj:t för sin ämbetsförvaltning.

Staten medverkar f. n. till den materiella upprustningen av brandväsendet

i riket genom att bevilja kommunerna statsbidrag till kostnaderna för vissa

brandanordningar och viss brandmateriel. Härav föranledd administrativ

verksamhet ombesörjes av civilförsvarsstyrelsen. Sålunda föreskrives i olika

kungörelser den 13 oktober 1944 angående statsbidrag till anläggande av

branddammar (nr 696) och statsbidrag till uppförande av brandstationer (nr

697) bl. a., att ansökning om bidrag, varom här är fråga, skall prövas av civilförsvarsstyrelsen,

som tillika i förekommande fall skall utbetala statsbidraget.

Vidare har Kungl. Maj:t, sedan riksdagen anvisat erforderliga medel, genom

årligen återkommande beslut föreskrivit dels att ansökning om statsbidrag

till bestridande av kostnad för motorbrandsprutor skall ingivas till civilförsvarsstyrelsen,

som har att utbetala beviljat bidrag, dels ock att civilförsvarsstyrelsen

skall anskaffa och tillhandahålla kommuner brandslang.

Enligt nu tillämpad ordning deltager riksbrandinspektören såsom närvarande

ledamot i handläggningen av de frågor, som röra statens nyssberörda

medverkan i den materiella upprustningen av brandväsendet i riket.

Slutligen må nämnas, att den personal, som stadigvarande biträder liksbrandinspektören

med handläggning av såväl freds- som krigs brandärenden

och som utgör riksbrandinspektörens avdelning inom civilförsvarsstyrelsen,

är anställd hos styrelsen och avlönas från styrelsens avlöningsanslag, under

det att medel till avlöning åt riksbrandinspektören upptages å riksstaten

under rubriken Brandväsendet, samt att expensutgifter för avdelningens verksamhet

bestridas från civilförsvarsstyrelsens omkostnadsanslag.

Hos civilförsvarsstyrelsen finnas — förutom generaldirektören med placering

i lönegrad Cp 19 och militärassistenten — 85 heltidsanställda befattningshavare.

Av dessa äro följande ordinarie, nämligen 2 civilförsvarsinspektörer

(Ca 29), 1 expeditionsvakt (Ca 9) och 12 kontorsbiträden (Ca 8). För

amanuens- och kontorspersonal gälla bestämmelserna om reglerad befordringsgång.

Personalen fördelar sig å de olika byråerna och avdelningarna på följande

sätt:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Första byrån: 1 byråchef, 1 förste byråsekreterare, 1 byråintendent, 1

assistent för kamerala ärenden, 4 assistenter, 2 bokhållare, 1 kassörska, 1

registrator och 3 kanslibiträden, tillhopa 15 befattningshavare.

Andra byrån: 1 byråchef, 1 förste byråsekreterare, 1 förste byråingenjör,

2 förste byråinspektörer och 1 kanslibiträde, tillhopa (3 befattningshavare.

Tredje byrån: 1 byråchef (tillika rektor för statens civilförsvarsskola), 1

byråinspektör, 1 assistent och 1 kontorist, tillhopa 4 befattningshavare.

Fjärde byrån: 1 byråchef, 1 t. f. civilförsvarsinspektör, 1 assistent och 1

kansliskrivare, tillhopa 4 befattningshavare.

Femte byrån: 1 byråchef, 1 förste byråingenjör, 6 byråingenjörer, 1 ingenjör,

1 assistent, 1 byråsekreterare och 1 montör, tillhopa 12 befattningshavare.

Generaldirektörens avdelning: 1 civilförsvarsinspektör, 1 assistent och 1

kanslibiträde, tillhopa 3 befattningshavare.

Bevakningsavdelningen: 1 förste assistent (tillika biträdande bevakningsinspektör)

och 1 assistent, tillhopa 2 befattningshavare.

Riksbrandinspektörens avdelning: 1 byråingenjör och 1 assistent, tillhopa

2 befattningshavare.

Återstoden av förut berörda 85 befattningshavare utgöres av 5 amanuenser,

1 förste expeditionsvakt och 4 expeditionsvakter samt 27 kontorsbiträden.

Civilförsvarsstyrelsens nuvarande organisation framgår i schematisk uppställning

av härvid fogade bilaga A.

B. Förslag till ny organisation.1

Civiltorsvarsutredningens förslag.

Utredningen finner civilförsvarsstyrelsens verksamhet kunna hänföras till

tre i viss mån olikartade områden och anför härom.

Det första området omfattar sådan verksamhet, som huvudsakligen är av

organisatorisk och planläggande innebörd, det andra området huvudsakligen

verksamhet av teknisk art, det tredje området slutligen verksamhet av administrativ

och kameral natur. De båda först nämnda verksamhetsområdena

betinga jämväl ett omfattande samarbete med sidoordnade och underordnade

myndigheter samt enskilda sammanslutningar och personer ävensom en betydande

inspektions- och kontrollverksamhet. Denna gruppering överensstämmer

också i sina huvuddrag med den sannolika verksamhetsgruppermgen

i krig, då inom det förstnämnda området dock tillkommer ledningen av verkställighetsåtgärder

av operativ natur.

Med utgångspunkt från denna uppfattning och från de allmänna synpunkter,

för vilka tidigare redogjorts, föreslår utredningen, att civilförsvarsstyrelsen

i fredstid organiseras på följande sätt.

Chefen för civilförsvarsstyrelsen skall vara generaldirektör. Ämbetsverket

organiseras på två avdelningar och en kanslibyrå, vartill kommer riksbrandinspektörens

avdelning för beredning av såväl freds- som krigsbrandärenden.

Första avdelningen indelas i fem sektioner, en sektion för organisation, en för

1 Av civilförsvarsutredningen eller remissmyndighet föreslagen lönegrad har i det

följande omvandlats till motsvarande lönegrad i nu gällande avlöningsreglcmente.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82.

utrymning och socialtjänst, en för bevakning, eu för utbildning och övningar

samt eu för verkskydd, undanförsel och förstöring. Andra avdelningen upp

delas i fyra sektioner, en sektion för byggnadstekniska frågor och teknisk

tjänst, en för förbindelser och alarmering, en för utrustning och förråd samt

en för forskning och gasskyddstjänst. Kanslibyrån skulle bestå av två sektioner,

en för administrativa ärenden och en för kamerala ärenden. Sektionsindelning

å riksbrandinspektörens avdelning föreslås ej. Till styrelsen knytas

vidare en icke heltidsanställd civilförsvar söverläkare för beredning av ärenden,

som fordra medicinsk sakkunskap, en militärassistent och en icke heltidsanställd

pressombudsman.

Styrelsens plenum skall utgöras av generaldirektören, cheferna för första

och andra avdelningarna samt för kanslibyrån ävensom fyra lekmannarepresentanter

som ordinarie ledamöter. Härjämte skola i plenum ingå riksbrandinspektören,

civilförsvarsöverläkaren, militärassistenten och en representant

för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap som adjungerade ledamöter

i vad rör deras speciella verksamhetsområden. Militärassistenten föreslås

skola närvara vid alla plenisammanträden.

Till motivering av sitt förslag om lekmannarepresentanter anför utredningen.

bom i direktiven för utredningen framhållits är det av synnerlig vikt, att

civilförsvaret åtnjuter förståelse och intresse från allmänhetens sida. I slutet

av kriget och framför allt under den närmaste tiden efter krigshändelsernas

upphörande kunde en påtaglig nedgång i allmänhetens förståelse och intresse

förmärkas, vilken yttrade sig i en tidvis stark reaktion mot utkrävandet

av de ekonomiska och andra förpliktelser för civilförsvarets räkning, vilka

äro i lag påbjudna. Reaktionen, som i och för sig får betraktas som eu

naturlig företeelse, riktade sig självfallet i viss mån mot civilförsvarsmyndigheterna,

som ha att övervaka åtlydnaden av gällande lag och administrativa

bestämmelser rörande civilförsvaret. Såsom ett led i strävandena att förankra

civilförsvaret hos allmänheten finner utredningen önskvärt, att betydelsefulla

grupper av samhället tillerkännas medbestämmanderätt i civilförsvarsstyrelsen.

Utredningen anser sålunda, att i styrelsen bör ingå viss lekmannarepresentation,

varigenom även vinnes, att styrelsens kontakt utåt

säkerställes. För att ernå önskvärd balans inom styrelsen och för att denna

icke skall svälla ut alltför starkt, bör emellertid lekmannainslaget begränsas

till förslagsvis fyra ledamöter, representerande en allmänheten, en de kommunala

intressena, en industrien och en det frivilliga civilförsvarsintresset.

Dessa ledamöter böra endast deltaga vid avgörandet av viktigare frågor av

principiell eller ekonomisk innebörd.

Förande behovet av personal uttalar utredningen, att de båda huvudavdelningarna

böra ställas under ledning av en överdirektör resp. en överingenjör.

Sektionerna inom avdelningarna böra lyda under särskilda sektionschefer.

Jämte generaldirektören komma nu nämnda befattningshavare att bilda civilförsvarets

centrala ledning \''id civilförsvarsberedskap och krig. Denna personal

kommer också att under alla förhållanden ständigt erfordras i fred. För

att möjliggöra vidtagandet i framtiden av oförutsedda organisatoriska förändringar

bör dock endast en del av personalen givas ordinarie anställningsform,

under det att den återstående delen bör utgöras a v extra ordinarie

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

tjänstemän. Utöver nu angivna högre befattningshavare anser utredningen,

att på sektionerna böra anställas — förutom skriv- och vaktpersonal 10

tjänstemän i lägre lönegrader. Placeringen av dessa bör göras beroende av

vid olika tidpunkter rådande arbetsförhållanden. Då båda avdelningscheferna

komma att erhålla krävande arbetsuppgifter, som icke lämpligen böra eller

kunna fördelas på sektionerna eller utföras av från sektionerna hämtad arbetskraft,

förordar utredningen, att envar av dessa befattningshavare bör till sitt

direkta förfogande disponera över eu biträdande tjänsteman, lämpligen eu

vngre jurist.

Chefen för kanslibyrån föreslås erhålla tjänsteställning som byråchef. Därjämte

anses behov föreligga å byrån av en förste byråsekreterare som chef för

sekretariatet jämte en byråsekreterare och registrator ävensom en kamrerare

såsom chef för ekonomisektionen samt en byråassistent och en kassör (till

lika bokhållare). Jämväl nu angivna befattningshavare skulle beredas ordinarie

eller extra ordinarie anställning.

I fråga om riksbrandinspektörens avdelning anför utredningen följande.

Utredningen har övervägt lämpligheten av att — oavsett krigsbrandförsvarets

bibehållande inom civilförsvarsstyrelsen — överföra den på styrelsens

stat upptagna personalen inom riksbrandinspektörens avdelning till en

fristående statens brandinspektion. I samband härmed skulle beslutanderätten

i fredsbrandärendena, avseende statsbidragsgivning till kommuner för

vissa till brandväsendet hörande anordningar ävensom viss upphandling för

brandväsendets behov, tillerkännas riksbrandinspektören.

Emellertid har en undersökning visat, att skiljandet av riksbrandinspektörens

avdelning från civilförsvarsstyrelsen skulle medföra betydande merkostnader.

På avdelningen sysselsättas f. n. — förutom riksbrandinspektören

— fem heltidsanställda och en halvtidsanställd befattningshavare. Nettolönekostnaderna

för denna personal uppgå till omkring 39 000 kronor. Enligt

av t. f. riksbrandinspektören utarbetat förslag skulle på eu självständig statens

brandinspektion erfordras sammanlagt åtta heltidsanställda befattningshavare.

Nettolönekostnaderna för angivna personal torde kunna beräknas till

omkring 67 000 kronor. Det ökade personalbehovet föranledes närmast av de

kamerala göromål, som nu bestridas av styrelsens administrativ-kamerala byrå

men vid en utbrytning skulle kräva anställande av särskild personal. Utredningen

har av hänsyn till kostnadsökningen icke ansett sig böra förorda den

berörda utbrytningen. Riksbrandinspektören torde emellertid lämpligen kunna

instruktionsmässigt tillerkännas befogenhet att utöva beslutanderätt å civilförsvarsstyrelsens

vägnar i ett flertal av de tidigare angivna statsbidrags- och

upphandlingsärendena.

Utredningen föreslår, att på riksbrandinspektörens avdelning skola finnas

en förste byråingenjör, eu byråassistent och en amanuens.

Enligt utredningens mening bör generaldirektören placeras i lönegrad Cp 19.

Till motivering härför anföres.

Civilförsvarsstyrelsen har att under Kungl. Maj:t centralt leda civilförsvarets

verksamhet såväl i krig som i fred. Därest den regionala ledningen även

i fortsättningen kommer att ligga hos länsstyrelserna — vilket utredningen

utgår ifrån skall bli fallet — följer härav, att länsstyrelserna i försvarshän

seende alltjämt komma att stå i viss beroendeställning gentemot civilförsvars

styrelsen. Vidare torde civilförsvaret i fortsättningen komma att inta en allt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr §2.

mer betydelsefull ställning i förhållande till de militära försvarsgrenarna.

Civilförsvarsstyrelsens ställning i förhållande till länsstyrelserna och de militära

försvarsgrenarna bör markeras bl. a. genom att styrelsens chef gives en

tillräckligt hög tjänsteställning. Med hänsyn härtill har utredningen funnit

det val motiverat, att styrelsens chef även framdeles erhåller generaldirektörs

ställning. Med hänsyn till ämbetsverkets relativt begränsade omfattning i

fred finner utredningen icke motiverat att generaldirektören placeras i högre

lönegrad än Cp 19, d. v. s. samma lönegradsplacering som nu gäller, även om

civilförsvarets stora betydelse för det totala försvaret och därmed förenat ansvar

för den ledande personen inom organisationen i och för sig skulle motivera

en högre löneställning.

Beträffande lönegradsplaceringen för övriga tjänstemän framför utredningen

följande synpunkter.

Avdelningscheferna komma att intaga nyckelställningar inom den centrala

civilförsvarsledningen såväl i krig som i fred. På avdelningschefernas lott

kommer i fredstid att falla dels ledning och samordning av verksamheten

inom underlydande sektioner, dels ett betydelsefullt samarbete med sidoordnade

myndigheter. I krig kommer dessutom den direkta centrala ledningen av

civilförsvarets aktiva insatser att åvila chefen för första avdelningen. Som

ordinarie ledamöter av styrelsens plenum komma avdelningscheferna att erhålla

medbeslutanderätt i alla viktigare frågor. Vidare talar erfarenheten för

att verkschefen i högre grad än hittills varit fallet bör avlastas från mindre

betydelsefulla arbetsuppgifter. Vissa ärenden böra därför delegeras till avdelningscheferna

att av dessa självständigt avgöras på eget ansvar. Befattningarna

som avdelningschefer måste uppenbarligen beklädas av högt kvalificerade

personer och böra därför placeras i tillräckligt hög lönegrad. Utredningen

finner det vara val motiverat, att de båda avdelningscheferna placeras

i lönegraden Cp 14.

Chefen för kanslibyrån bör hänföras till lönegraden Ca 33.

Sektionscheferna vid de i huvudavdelningarna ingående sektionerna böra

erhålla tjänsteställning motsvarande byrådirektör eller förste byråinspektör

(förste byråingenjör, byråintendent) och placeras i 31 :a, 29:e eller 27:e lönegraden.

Chefen för sekretariatet bör erhålla tjänsteställning som förste byråsekreterare

i 29:e lönegraden och kamreraren placeras i 27:e lönegraden.

Övriga tjänstemän vid de avdelning tillhörande sektionerna böra erhålla

tjänsteställning såsom (förste) byråinspektör, (förste) byråingenjör eller byråassistent

och placeras i 27:e eller 24:e lönegraden. De till avdelningschefernas

direkta förfogande stående befattningshavarna böra vara byråsekreterare

i 24:e lönegraden. Ä riksbrandinspektörens avdelning böra förete byråingenjören

placeras i lönegrad 27, byråassistenten i lönegrad 24 och amanuensen i

lönegrad 22.

Mera preciserat innebär utredningens förslag, att följande befattningshavare

i högre lönegrad skola finnas hos styrelsen, nämligen:

Befattning " Lönegrad *

1 generaldirektör............... Cp 19

Första avdelningen.

1 överdirektör .................. Cp 14

2 byrådirektörer ............... Ca 31

1 byrådirektör ........ Ce 31

Befattning

Lönegrad

2 byrådirektörer (civilför-

svarsinspektörer) ...........

. Ca 29

1 förste byråinspektör .....

. Ce 29

1 » byråingenjör........

. Ce 27

1 byråsekreterare..............

. Ce 24

1 byråassistent ..............

. Ca 24

2 byråassistenter..............

. Ce 24

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 82.

13

Befattning Lönegrad

Andra avdelningen.

1 överingenjör.................. Cp 14

1 byrådirektör .................. Ca 31

1 byråintendent ............... Ce 31

1 förste byråinspektör ...... Ce 29

1 » byråingenjör ...... Ca 27

1 byråinspektör ............... Ce 27

1 byråsekreterare............... Ce 24

3 byråingenjörer ............... Ce 24

1 byråassistent.................. Ce 24

Befattning Lönegrad

Kanslibyrån.

1 byråchef........................ Ca 33

1 förste byråsekreterare ... Ca29

1 kamrerare ..................... Ca 27

1 byråsekreterare............... Ce 24

1 byråassistent ............... Ca 24

1 kassör och bokhållare ... Ca 18

1 registrator..................... Ca 15

Riksbrandsinspektörens avdelning.

1 förste byråingenjör ......... Ca 27

1 byråassistent.................. Ce 24

1 amanuens ..................... Ce 22

Utredningen anser, att befattningshavare, som minst ett år varit anställd

vid styrelsen i arvodesbefattning och som i den föreslagna fredsorganisationen

förordnas i ordinarie eller extra ordinarie befattning med lägre löneplacering

än vad som motsvarar det nuvarande arvodet, icke bör vidkännas minskning

i sina nettolöneförmåner och förordar, att åtgärder vidtagas för att tillgodose

detta önskemål.

Utredningen beräknar styrelsens behov av skriv- och vaktpersonal till 30.

Förslag rörande fördelning av denna personal på olika slag av befattningai

har icke framlagts av utredningen.

I styrelsens personalorganisation upptager utredningen slutligen fönådspersonal

för förrådsverksamlieten i Stockholm. Däremot föreslås icke upptagande

å styrelsens stat av befattningshavare för central översyn av de statsägda

alarmeringsanläggningarna, då för detta ändamål eventuellt eifoiderlig

personal ansetts böra avlönas från anslaget till Civilförsvaret. Förvaiing och

underhåll av viss materiel in. m.

Utredningens förslag till organisation för civilförsvarsstyrelsen bortsett

från förrådspersonal -— framgår i schematisk uppställning av härvid fogade

bilaga B.

Utöver den personal, som utredningen enligt vad förut sagts ansett böia

finnas i styrelsen, föreligger, uttalar utredningen, ett övergående behov av

extra arbetskraft. Härom anföres följande.

Styrelsens behov av arbetskraft kan komma att väsentligt ökas utöver

angivna minimiorganisation. Så kan exempelvis bli förhållandet, då läget på

arbetsmarknaden medger eller beredskapsläget påkallar en i olika avseenden

intensifierad verksamhet. Kravet på elasticitet bör tillgodoses genom att styrelsen,

då behov därav föreligger, får möjlighet att anställa arvodesavlönad

personal. Härvid bör beaktas möjligheten att bland sådan personal, som

under dylika förhållanden tjänstgjort vid styrelsen, rekrytera den erforderliga

personalförstärkningen för styrelsens krigsorganisation. Behovet av extra

arbetskraft kan icke av utredningen nu överblickas, varför det torde få ankomma

på styrelsen att för Kungl. Maj:t i varje särskilt fall motivera det

ifrågavarande behovet och begära medel för dess tillgodoseende. Utredningen

har emellertid funnit sig böra framhålla, att arbetsuppgifterna for

styrelsen under den närmaste tiden torde komma att kräva en större tillgång

på arbetskraft, än vad som inrymmes i den föreslagna fredsorganisationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

] 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Mycket arbete torde nämligen återstå, innan civilförsvarets planläggningsoch

annat förberedelsearbete kan anses vara framfört till dagsaktualitet. Orsaken

härtill får sökas i det förhållandet, att avvecklingsåtgärder och en omfattande

flyktingverksamhet ävensom ovisshet rörande civilförsvarets framtida

verksamhet och organisation medfört en viss stagnation i det egentliga

förberedelsearbetet. Utredningen förutser sålunda ett övergående behov av

extra arbetskraft under nästkommande budgetår.

Yttranden över civilförsvarsutredningens förslag in. in.

Civilförsvarsstyrelsen framför betänkligheter mot utredningens förslag och

framlägger i stället ett eget organisationsförslag. Enligt detta skall vid generaldirektörens

sida finnas en överdirektör. I övrigt organiseras verket på 5

byråer och 3 avdelningar i enlighet med vad nu gäller, dock att generaldirektörens

avdelning ombildas till en krigsplanläggnings- och inspektionsavdelning.

Härjämte finner styrelsen liksom utredningen behov föreligga av en

civilförsvarsöverläkare, en militärassistent och en pressombudsman.

Styrelsen anser, att generaldirektören bör placeras i Cp 22 och anför härom.

Erfarenheterna ha tydligt visat, att stora svårigheter föreligga att få gehör

för civilförsvarets synpunkter såväl hos statsmakterna som enskilda. Generaldirektören

får härigenom ett mycket svårbearbetat verksamhetsfält. Det

honom ändock åvilande ansvaret för att civilförsvarets beredskap är god

måste därför framstå som synnerligen betungande. Kvalificerad innehavare

av tjänsten torde vid en framtida nybesättning av densamma icke stå att få

med mindre tjänsten honoreras i förhållande till ansvar och arbetsbörda. Styrelsen

vill framhålla, att generaldirektören och chefen för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap placerats i lönegrad Cp 22. Detta ämbetsverk

kan i fred knappast beräknas få tillnärmelsevis samma omfattning som civilförsvarsstyrelsen.

Till stöd för förslaget om inrättande av en överdirektörsbefattning anför

styrelsen.

Hos ämbetsverket förekomma löpande ärenden i stort antal. Under år

1946 anhängiggjordes hos styrelsen över 11 100 ärenden samt expedierades

från styrelsen över 8 000 framställningar och skrivelser. Härtill kom en omfattande

kassarörelse, omspännande över 5 600 räkningar. Generaldirektören,

som i första hand torde böra ägna sig åt inspektionsuppgifter, krigsplanläggningsärenden

och frågor om samarbete mellan civilförsvaret, å ena sidan,

militärförsvaret, andra statliga beredskapsorgan samt frivilliga försvarsorganisationer,

å andra sidan, får på grund av överhopning av viktiga löpande arbetsuppgifter

icke tillräcklig tid över åt nämnda förstahandsuppgifter. Med

hänsyn härtill samt till det ansvar för beredskapen å civilförsvarets område,

som redan nu åvilar ämbetsverkets chef och som i händelse av krig kommer

att ytterligare öka, synes det oundvikligt, att generaldirektören beredes tillfälle

att till en väl kvalificerad befattningshavare delegera beslutanderätten

i viktigare löpande ärenden. Överdirektören bör placeras i Cp 14.

Beträffande organisationen i övrigt anser styrelsen bibehållandet av byråer

vara att föredraga framför utredningens förslag om sektionsindelning och uttalar

härom.

Erfarenheterna från tre års verksamhet ha visat, att den nuvarande byråorganisationen

är ändamålsenlig. Sektionsindelningen synes ej heller svara

mot utredningens i annat sammanhang framförda uppfattning att de befattningshavare,

som under överskådlig framtid kunna bedömas vara erforder
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lä

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

liga för att på ett tillfredsställande sätt lösa på civilförsvaret ankommande

fredsuppgifter, böra beredas en sådan anställningsform och sådana löneförmåner,

att befattningarna te sig lockande för personer med tillräckligt höga

kvalifikationer även under en högkonjunktur på den enskilda arbetsmarknaden.

Vid bifall till utredningens förslag förutser styrelsen, att betydande

svårigheter komma att uppstå vid nyrekrytering av personal. Hos de flesta

andra myndigheter står möjligheten öppen för eu duktig befattningshavare

att avancera åtminstone till byråchef. 1 konkurrens med sådan myndighet

om arbetskraft torde styrelsen få svårt att hävda sig. Ej heller blir det

möjligt att rekrytera de föreslagna tjänsterna som sektionschefer med civilförsvarsdirektörer.

Bibehållas däremot byråchefsbefattningar, skulle en sådan

befordringsgång, som i många fall kan bliva både lämplig och önskvärd,

stå till buds.

Börande inrättande av en särskild avdelning för krigsplanläggning och inspektion

i stället för generaldirektörens avdelning yttrar styrelsen.

Avdelningen avses för handläggning av ärenden rörande annan operativ

verksamhet inom civilförsvaret än utrymning och undanförsel. Hithörande

frågor, som måst starkt eftersättas, böra nu upptagas till ingående och kontinuerligt

studium. Erfarenheterna från de krigförande länderna och från

krigsspel här hemma ha otvetydigt givit vid handen, att från början tillgängliga

civilförsvarsenheter å ort, som blivit särskilt utsatt för krigsskador, icke

äro tillräckliga för sina uppgifter. För att möta ett sådant läge kan man i

nära anslutning till militärstrategiska avgöranden hålla i beredskap rörliga

enheter, civilförsvarskolonner, vilka äro organiserade för att skyndsamt kastas

fram till hjälp åt sålunda utsatt ort. Därest sådan hjälpverksamhet ej står

till buds eller vid sidan av densamma, kan det bli nödvändigt att dirigera för

andra, även avlägset belägna orter avsedda civilförsvarsenheter till bistånd

åt den särskilt utsatta orten.

Civilförsvarsstyrelsen fäster stor vikt vid ätt berörda operativa verksamhet,

som kan bliva avgörande för vår förmåga att härda ut ett krigs påfrestningar,

i fred ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Det skall ankomma på förevarande

avdelning att bl. a. planlägga denna verksamhet. Denna planläggning

skall avse clels civilförsvarsstyrelsens egen operativa ledning, dels ock

den ledning, som i operativt hänseende skall utövas av länsstyrelserna. I

den mån civilförsvarskolonner upprättas, skola ärenden rörande dessa handläggas

å avdelningen.

Styrelsen avser vidare, att avdelningen skall utöva viss inspektionsverksamhet

samt att där skola handläggas ärenden rörande större civilförsvarsövningar

och sjöfartens civilförsvar.

Styrelsen anser, att ett större antal tjänstemän än utredningen föreslagit

kräves för fullföljande av nödvändiga planläggningsuppgifter och organiserande

i övrigt av civilförsvaret i sådan takt, att detsamma inom en överblickbar

framtid skall kunna sta rustat för ett eventuellt krig. Styrelsen

framhåller, att den av utredningen i detta hänseende föreslagna organisationen

icke gör det möjligt att uppnå eftersträvad beredskap på civilförsvarets

område förrän efter mycket lång tid, och uttalar, att utredningen tydligen

räknat med att vårt land nu står inför en lång och utpräglad fredsperiod.

Styrelsen påpekar vidare, att utredningen i sitt förslag icke i tillräcklig grad

beaktat behovet av befattningshavare i mellanlönegraderna.

Enligt styrelsens mening bör i stället för eu minskning av det nuvarande

antalet befattningshavare viss förstärkning av den nuvarande personalorga
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts •proposition nr 82.

nisationen komma till stånd. Styrelsen betonar särskilt, att administrativkamerala

byrån kräver ett relativt stort antal befattningshavare, ävensom att

tekniska byrån och riksbrandinspektörens avdelning måste utökas. Till motivering

för dessa förslag anför styrelsen följande.

Administrativ-kamerala byråns arbetsbelastning är f. n. större än vad som

svarar mot dess nuvarande personal. Till byrån ha under 1946 för handläggning

inkommit cirka 4 500 ärenden och 5 600 räkningar. Från densamma ha

under samma år expedierats cirka 3 200 framställningar och skrivelser, vartill

kommer en omfattande bokföring och kassarörelse. Någon minskning i

arbetsbelastningen är ej att förvänta. Redan nu har i förhållande till år 1946

en avsevärd ökning i arbetsbördan inträtt genom statsverkets övertagande av

ansvaret för statlig civilförsvarsmateriel. Yärdet av denna materiel uppskattas

till 41 miljoner kronor. Förstatligandet av administrationen i civil - försvarsområdena väntas medföra ytterligare arbetsbelastning.

De förebyggande tekniska åtgärderna på civilförsvarets område, huvudsakligen

skyddsrumsbygge och stadsplanering samt forsknings- och försöksverksamhet,

böra — då resultatet i allmänhet endast kan väntas på lång sikt

— under en fredsperiod tillmätas ökad betydelse. En intensifierad verksamhet

på detta område, inte minst i fråga om forsknings- och försöksverksamheten,

är därför nödvändig. I den del denna verksamhet skall bedrivas hos

försvarets forskningsanstalt eller andra särskilda institutioner skall inriktningen

och planläggningen angivas av tekniska byrån. På byrån skall vidare

ankomma att handlägga ärenden rörande sådan aktiv verksamhet som teknisk

tjänst, alarmering, gasskvdd samt, i vad rör tekniska frågor, observationer

och förbindelser. Yidare böra till byrån hänföras ärenden rörande konstruktion

och standardisering av7 materiel och utrustning, med undantag för brandtjänstens

del.

Organisationsarbetet i fråga om brandförsvaret är alltjämt av synnerligen

omfattande natur. Av de cirka 2 000 brandordningar, som skola finnas, pågår

ännu upprättande och granskning av flertalet. Den påbörjade förstärkningen

av brandväsendet, särskilt beträffande materiel, måste fortgå. Inom

landet finnes f. n. ingen tillfredsställande officiell statistik rörande antalet

bränder och därav uppkomna skador. En sådan statistik är emellertid erforderlig

och den bör handhavas av riksbrandinspektören. Under år 1946 anhängiggjordes

cirka 1350 ärenden hos avdelningen och expedierades cirka

900 framställningar och skrivelser. Härtill kommer en omfattande, allmänt

rådgivande verksamhet av underhandskaraktär samt viss forsknings- och försöksverksamhet.

I fråga om anställningsformen för styrelsens personal understryker styrelsen

vikten av att ordinarie och extra ordinarie befattningar inrättas. Styrelsen

fortsätter.

Under senaste tid ha svårersättliga befattningshavare under åberopande

av rådande osäkra anställningsförhållanden lämnat styrelsen. Andra ha givit

tillkänna, att de icke kunna kvarstå i tjänst, med mindre fastare anställningsförhållanden

beredas dem. Enligt styrelsens bestämda uppfattning skulle ett

fortsatt uppskjutande av den föreslagna regleringen innebära allvarliga risker

för styrelsens fortsatta verksamhet. Även billighetsskäl tala för att personalen

beredes säkrare anställningsförhållanden. Denna personal har under

stundom pressande förhållanden nedlagt, ett betydelsefullt arbete i riksförsvarets

tjänst.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 17

Styrelsens förslag till personalorganisation upptager följande befattningshavare:
-

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör............... Cp 22

1 överdirektör .................. Cp 14

Administrativ-Jcamerala byrån.

1 byråchef........................ Ca 33

1 förste byråsekreterare ... Ca 29

1 byråsekreterare ............ Ca 24

1 registrator .................. Ca 18

1 kamrerare ..................... Ca 27

1 assistent ..................... Ca 24

1 » Ce 22

1 » Ce 18

1 bokhållare ..................... Ce 18

1 kassörska ..................... Ca 15

1 intendent ..................... Ca 29

1 assistent ..................... Ce 22

1 » ..................... Ce 16

4 kanslibiträden ............... Ce 11

Organisationsbyrån.

1 byråchef ..................... Ca 33

1 förste byråsekreterare ... Ca 29

1 förste byråingenjör......... Ca 29

1 förste byråinspektör ...... Ce 27

1 assistent ..................... Ce 22

1 kanslibiträde ............... Ce 11

samt en assistent med arvode

efter 6 920 kronor för år.

Utbildnings- och övningsbyrån.

1 byråchef (tillika rektor för

statens civilförsvarsskola) Ca 33

1 förste byråinspektör ...... Ce 27

1 byråinspektör ............... Ca 25

1 kontorist ..................... Ca 13

Sociala byrån.

1 byråchef ..................... Ca 33

1 förste byråinspektör ...... Ca 29

1 byråsekreterare ............ Ca 24

Befattning Lönegrad

1 kansliskrivare ............... Ce 18

1 kanslibiträde ............... Ce 11

Tekniska byrån.

1 byråchef ..................... Ca 33

1 byrådirektör .................. Ca 31

1 '' » .................. Ce 31

1 förste byråingenjör ...... Ca 29

1 » » ...... Ca 27

1 » » ...... Ce 27

1 » byråsekreterare ... Ca 27

5 byråingenjörer ............... Ce 24

1 assistent ..................... Ce 22

1 » Ce 19

1 kanslibiträde ............... Ce 11

Krigsplanläggnings- och inspektionsavdelningen.

1 byrådirektör .................. Ca 31

1 förste byråinspektör ...... Ce 27

1 assistent ..................... Ce 24

1 kanslibiträde ............... Ce 11

Bevakningsavdelningen. •

1 byrådirektör .................. Ca 31

1 assistent ..................... Ce 24

1 kanslibiträde ............... Ce 11

Riks brandinspektörens avdelning.

1 förste byråingenjör......... Ca 29

1 förste byråsekreterare ... Ce 27

1 förste byråingenjör......... Ce 27

2 assistenter..................... Ce 24

2 kanslibiträden ............... Ce 11

Expeditionsvaktper sonal.

1 förste expeditionsvakt ... Ca 11

2 expeditionsvakter ......... Ca 9

2 » Ce 9

Härjämte beräknar styrelsen behov föreligga av 4 amanuenser och 22 kontorsbiträden.

Förrådspersonal samt befattningshavare för central översyn av de statsägda

alarmeringsanläggningarna finner styrelsen ej böra ingå i styrelsens

egentliga personalorganisation. Sådan personal bör i stället upptagas under

anslaget till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av materiel m. m.

2—197 4s Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 82.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Statskontoret liar förklarat sig icke kunna godtaga utredningens förslag,

att civilförsvarsstyrelsen skulle organiseras på två, i sektioner indelade huvudavdelningar

och en kanslibyrå. I stället föreslår statskontoret eu organisation

på högst tre byråer. En indelning i sektioner anser ämbetsverket innebära

en allt för långt gående detaljuppdelning av verksamheten. Förslaget

om lekmannarepresentation i civilförsvarsstyrelsen tillstyrkes. Behovet av en

pressombudsman anser ämbetsverket däremot icke styrkt.

I fråga om befattningshavarnas löneställning anför statskontoret följande.

Byråcheferna böra samtliga placeras i lönegraden Ca 33. För de befattningshavare,

vilka närmast skola ha att fullgöra de arbetsuppgifter, som enligt

utredningens förslag skulle åvila sektionscheferna, bör högre lönegradsplacering

än i Ca 29 resp. Ce 29 icke ifrågakomma. Ifrågavarande befattningshavare

böra med lämplig fördelning placeras i 27:e och 29:e lönegraderna.

Byrådirektörstiteln bör förbehållas tjänstemän i 31 :a lönegraden. De två

civilförsvarsinspektörerna böra med hänsyn härtill erhålla tjänstebenämningen

förste byråinspektör eller bibehållas vid sin hittillsvarande benämning.

Förslaget om inrättande av särskilda befattningar, vilkas innehavare

skola stå till avdelningschefernas omedelbara förfogande, föranleder från

statskontorets sida ej annan erinran än att befattningshavarna böra anställas

som amanuenser och vara underkastade den för dylik rekryteringspersonal

numera fastställda befordringsgången. Kamreraren å kanslibyrån synes med

hänsyn till göromålens omfattning icke böra placeras i högre lönegrad än 25.

De båda befattningarna såsom kassör och bokhållare samt registrator böra

kunna sammanslås till en befattning som registrator och kassör i 18:e lönegraden.

Enligt utredningens mening skola de befattningshavare, som minst ett år

varit anställda vid civilförsvarsstyrelsen i arvodesbefattning och som förordnas

i ordinarie eller extra ordinarie befattning med lägre lönegradsplacering

än vad som motsvarar det nuvarande arvodet, icke vidkännas minskning

i sina nettolöneförmåner. Häremot vill statskontoret invända, att nackdelarna

av en eventuellt försämrad löneställning för dessa befattningshavare väl torde

uppvägas av de fördelar, som följa med en säkrare anställningsform och tillförsäkrandet

av pensionsrätt. Styrelsens tjänstemän synas för övrigt icke böra

behandlas förmånligare än andra statstjänstemän, som övergå från oreglerad

till reglerad befattning. De normer, som finnas angivna i vederbörande avlöningsreglementen,

böra därför tillämpas jämväl i förevarande fall.

Sedermera bär statskontoret i yttrande över civilförsvarsstyrelsens anslagsäskanden

för civilförsvaret för budgetåret 1948/49 — utan ändring i

övrigt av sitt tidigare ståndpunktstagande i ärendet — förklarat sig icke vilja

motsätta sig, att högre befattningar inom civilförsvarsstyrelsen upptagas å

extra ordinarie stat. En av styrelsen i 18 :e lönegraden upptagen kansliskrivare

anser statskontoret böra hänföras till 15:e lönegraden.

Statens lönenämnd förordar, att de av utredningen föreslagna huvudavdelningarna

ombildas till byråer. I fråga om det antal byråer, som bör finnas,

framhåller lönenämnden, att den nuvarande uppdelningen å fem byråer innebär

en fördelning av arbetsuppgifterna på jämförelsevis små organisationsenheter.

Detta gäller särskilt utbildnings- och övningsbyrån. Även med beaktande

av att dess chef jämväl skall vara rektor för statens civilförsvarsskola

kan lönenämnden knappast finna motiverat, att chefen för denna orga
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds proposition nr 82.

nisationsenhet erhåller ställning som byråchef. Rörande personalorganisationens

omfattning uttalar lönenämnden viss tvekan, huruvida behov förefinnes

under fredsförhållanden att hos civilförsvarsstyrelsen inrätta ett så betydande

antal ordinarie och extra ordinarie tjänster i högre lönegrader, som

ifrågasatts. Det av civilförsvarsstyrelsen i detta hänseende framlagda förslaget

innebär, framhåller nämnden, att personalen å tekniska byrån förstärkes

med två byrådirektörstjänster samt att riksbrandinspektörens avdelning

betydligt utbygges. Yad angår personal i mellanlönegrader har lönenämnden

uppmärksammat, att enligt utredningens förslag allenast en amanuenstjänst

(upptagen i Ce 22) skulle finnas och att ej heller i övrigt någon

för kvalificerade befattningar avsedd rekryteringspersonal upptagits i den

föreslagna personalorganisationen. För ernående av en rimlig proportion

mellan rekryteringspersonal och övriga befattningshavare inom nu ifrågavarande

lönegrader böra enligt lönenämndens mening vissa av de i förslaget

upptagna 10 befattningarna i Ce 24, bl. a. såsom byråassistent, ändras till

rekryteringsbefattningar (amanuenser, assistenter o. d.). I fråga om anställningsformen

anser nämnden försiktigheten bjuda, att antalet ordinarie befattningar

tills vidare begränsas. Däremot synes hinder icke möta att anställa

flertalet befattningshavare såsom extra ordinarie tjänstemän.

Beträffande personalens löneställning anför lönenämnden vidare.

För generaldirektören anser sig lönenämnden icke kunna tillstyrka högre

lönegradsplacering än den gällande eller Cp 19. Erinras må, att överbefälhavaren

är placerad i Mp 21. Därest en överdirektör erfordras vid ett bibehållande

i huvudsak av den nuvarande organisationen av verket, synes i och

för sig icke vara något att erinra mot tjänstens placering i Cp 14. Byråcheferna

torde, såsom civilförsvarsstyrelsen föreslagit, böra placeras i lönegrad

33. Högre lönegradsplacering av befattningen som byråintendent än

Ce 29 bör icke ifrågakomma. Den nuvarande mot arvode avlönade kansliskrivaren

å fjärde byrån skulle enligt styrelsens förslag placeras i lönegrad

Ce 18 med bibehållande av nuvarande benämning. Med anledning härav vill

lönenämnden erinra, att 15:e lönegraden är den vanliga kansliskrivargraden.

Spörsmålet om en högre löneställning för ifrågavarande befattningshavare,

varvid närmast placering i 19:e lönegraden såsom kontorsskrivare torde kunna

komma i fråga, synes lämpligen böra prövas av 1947 års biträdesutredning.

Utredningen har såsom övergångsbestämmelse föreslagit, att de befattningshavare,

som minst ett år varit anställda vid styrelsen i arvodesbefattning

och som förordnas å ordinarie eller extra ordinarie befattning med lägre

löneplacering än vad som motsvarar det nuvarande arvodet, icke skola vidkännas

minskning i sina nettolönebelopp. Lönenämnden får framhålla, att

frågan om placering i högre löneklass än begynnelselöneklass av innehavare

av nyinrättad ordinarie eller extra ordinarie befattning i förekommande fall

torde böra upptagas till prövning i enlighet med gällande regler rörande löneklassplacering.

Övriga remissmyndigheter ha i allmänhet icke närmare behandlat frågan

om civilförsvarsstyrelsens organisation. Med bortseende från uttalanden

rörande riksbrandinspektörens avdelning innehålla yttrandena i huvudsak

följande.

Över stäth ältar ämbetet och länsstyrelsen i Malmöhus län framhålla önsk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

värdheten av att anställningsförhållandena för civilförsvarsstyrelsens personal

regleras. Länsstyrelserna i Östergötlands och Jönköpings län, vilka anse

ovisshet råda om den framtida utvecklingen i fråga om civilförsvaret, uttala

tvekan, huruvida en dylik reglering nu bör genomföras.

Överbefälhavaren uttalar önskemålet, att ärenden rörande utrymning, undanförsel

och förstöring handläggas på en byrå eller avdelning samt föreslår

i likhet med försvarets forskningsanstalt, att en teknisk befattningshavare

hos civilförsvarsstyrelsen skall tjänstgöra hos anstalten.

Försvarets sjukvårdsförvaltning anser behov föreligga hos civilförsvarsstyrelsen

av en heltidsanställd tjänsteman för beredning av ärenden rörande

civilförsvarets s jukvårdstjänst.

Riksluftskyddsförbundet förordar, att inom civilförsvarsstyrelsen inrättas

en särskild sektion för hemskyddsärenden.

Föreningen Sveriges polismästare understryker vikten av att civilförsvarsstyrelsen

erhåller tillräckligt antal befattningar i ledande ställning och att

sådana åtgärder vidtagas, att täta personalbyten kunna undvikas, framför allt

på chefsposter.

Envar av arbetsmarknadskommissionen, vattenfallsstyrelsen, landsorganisationen,

riksluftskyddsförbundet och svenska arbetsgivareföreningen önskar

bliva representerad i civilförsvarsstyrelsens plenum. Krigsmaterielverket

föreslår, att en representant för verket deltager i civilförsvarsstyrelsens plenum

vid handläggning av undanförselärenden.

Utredningens förslag rörande riksbrandinspektörens avdelning har lämnats

utan erinran av flertalet remissinstanser. Särskilda uttalanden i frågan ha

gjorts av överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Norrbottens och Kristianstads

län samt riksbrandinspektören, svenska brandskyddsföreningen, svenska

brandkårernas riksförbund, svenska brandbefälsföreningen, Sveriges skorstensfejaremästares

riksförbund, svenska skorstensfejeriarbetareförbundet och

svenska kommunalarbetareförbundet.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasätta en

ännu närmare sammanknytning av brandväsendet och civilförsvaret beträffande

den centrala handläggningen än vad nu gäller. Länsstyrelsen i Kristianstads

län anser, att riksbrandinspektören bör under fred erhålla en i förhållande

till civilförsvarsstyrelsen mera självständig ställning än utredningen

föreslagit.

Riksbrandinspektören föreslår, att riksbrandinspektörens avdelning inom

civilförsvarsstyrelsen ombildas till ett självständigt ämbetsverk, statens brandinspektion,

samt fortsätter.

Det är uppenbart, att frågan om fredsbrandväsendets skiljande från civilförsvaret

med hänsyn till brandförsvarsorganisationens fortskridande utbyggnad

i allt högre grad kräver en tillfredsställande lösning. Att såsom nu är

fallet all statsbidragsgivning för fredsbrandväsendets främjande skall beslutas

vid föredragning av civilförsvarsstyrelsen, trots att riksbrandinspektören,

sin instruktion likmätigt, skall verka för brandväsendets organisation

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj-.ts proposition nr 82.

samt, då så är nödvändigt, hos Kungl. Maj:t göra framställningar om förbättringar

av brandförsvaret, torde få anses mindre lyckligt. Rihsbrandinspektörens

handlingsfrihet blir härigenom begränsad och han blir mer eller mindre

beroende av civilförsvarsstyrelsen. Det synes ock i hög grad oegentligt, att

styrelsen utan sakkunskap på förevarande område skall hos Kungl. Maj:t

föra statens brandinspektions talan i allt som rör nyssnämnda frågor av ekonomisk

natur och vad därmed kan hava samband såsom anslagsfrågor för

brandväsendet för kommande budgetår. Kör den här framförda uppfattningen

har riksbrandinspektören erhållit starkt stöd från såväl offentligt som enskilt

håll. Förståelsen och intresset för brandväsendet skulle utan tvivel avsevärt

öka, därest det erhölle en i alla hänseenden självständig funktion och icke

sammankopplades med civilförsvaret.

Skulle riksbrandinspektörens sålunda framförda önskemål icke kunna nu

realiseras, anser riksbrandinspektören det ofrånkomligt, att den stat, som för

nästkommande budgetår uppgöres för statens brandinspektion, under alla förhållanden

bör omfatta samtliga de poster, som skulle erfordras, därest inspektionen

vore fullt fristående. Genom denna anordning skulle vinnas dels

att en klarare bild av inspektionens organisation och omfattning erhölles,

dels och att statens kostnader för brandväsendet lättare kunde överskådas.

En dylik omläggning innebär i och för sig icke några ökade kostnader för

statsverket utan medför endast, att vissa utgiftsposter, som f. n. inrymmas

i civilförsvarsstyrelsens budget, utbrytas och överföras till statens brandinspektion.

De poster, som härvid komma att beröras, äro de som avse avlöningar

till inspektionens personal med undantag av riksbrandinspektören,

reseersättningar för nämnda personal ävensom expenser och försöksverksamheten.

— Civilförsvarsstyrelsens förslag rörande personal för handläggning av

brandärenden biträdes i huvudsak av riksbrandinspektören, som dock förordar,

att förste byråingenjören placeras i lönegrad Ca 30 eller med tjänstetitel

byrådirektör i lönegrad Ca 31.

Även svenska brandskyddsföreningen, svenska brandkårernas riksförbund,

svenska brandbefälsförbundet, Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund,

svenska skorstensfejeriarbetareförbundet och svenska kommunalarbetareförbundet

föreslå, att riksbrandinspektörens avdelning hos civilförsvarsstyrelsen

ombildas till en fristående statens brandinspektion.

Departementschefen.

Såsom jag redan i annat sammanhang anfört anser jag, att civilförsvarets

organisation i nuvarande läge måste begränsas till vad som är oundgängligen

nödvändigt. Jag vill emellertid samtidigt framhålla, att under fred, då civilförsvarets

verksamhet huvudsakligen är av planläggande och förberedande

natur men icke avser verkställighet, tyngdpunkten i verksamheten av naturliga

skäl måste vara förlagd till den centrala instansen. Civilförsvarsstyrelsens

organisation bör därför bestämmas även med beaktande av att civilförsvarets

effektivitet och funktionsduglighet i hög grad blir beroende av hur

denna organisation utformas.

Jag biträder utredningens förslag, att civilförsvarsstyrelsens chef skall vara

generaldirektör i lönegrad Cp 19.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majsts proposition nr 82.

I fråga om styrelsens organisation i övrigt gå meningarna starkt isär. Mot

utredningens förslag, att styrelsen skall organiseras på i huvudsak två, i sektioner

indelade avdelningar och en kanslibyrå, ha allvarliga erinringar framförts.

Ej heller jag kan biträda detta förslag. Jag finner det sålunda icke påkallat

att för ledningen av arbetet inrätta befattningar såsom avdelningschefer

med överdirektörs resp. överingenjörs tjänsteställning. Det av utredningen

därmed avsedda syftet att avlasta vissa arbetsuppgifter från generaldirektören

synes mig kunna nås genom mindre genomgripande och kostsamma

ändringar i den nuvarande organisationen. Härtill återkommer jag

senare. Civilförsvarsstyrelsen har såsom sin uppfattning uttalat, att byråorganisationens

ersättande med en sektionsindelning skulle vara ägnat att försvåra

personalrekryteringen och även i övrigt vara mindre lämpligt. Styrelsen

har därför föreslagit, att byråorganisationen bibehålies. Samma ståndpunkt

intages av statskontoret och lönenämnden. Även jag anser, att styrelsen

alltjämt bör vara organiserad på byråer. Antalet byråer bör avvägas med

hänsyn till de olika ärendegruppernas omfattning och svårighetsgrad.

Ärenden av administrativ och kameral natur, inbegripet förrådshållning av

civilförsvarsmateriel, förekomma hos civilförsvarsstyrelsen fortlöpande i betydande

omfattning. För deras handläggning erfordras en administrativkameral

byrå.

Vidare finner jag en byrå erforderlig för beredning av tekniska ärenden.

Till dylika ärenden hänför jag — förutom sådana av allmän teknisk natur såsom

skyddsrumsbygge, stadsplanering, forsknings- och försöksverksamhet —

gasskydd samt alarmering och förbindelser.

Jag har övervägt att sammanföra övriga ärendegrupper — med undantag

för ärenden, som skola handläggas på riksbrandinspektörens avdelning — till

en gemensam byrå kallad organisationsbyrån. Härigenom skulle på nämnda

byrå i huvudsak handläggas utbildnings-, övnings- och krigsplanläggningsärenden,

organisationsärenden i egentlig bemärkelse, ärenden rörande det

särskilda civilförsvaret, sjukvårdstjänsten, undanförsel- och förstöringstjänsten,

ordnings- och bevakningstjänsten samt motorfordonsfrågor ävensom utrymnings-

och socialtjänstärenden. Jag har dock funnit, att en sådan organisationsenhet

sannolikt blir för stor och arbetstyngd. Chefen för en dylik

byrå torde icke kunna överblicka och personligen leda en så omfattande administration.

Från verksamheten bör därför utbrytas utbildnings-, övnings- och

krigsplanläggningsärendena samt ärendena rörande ordnings- och bevakningstjänsten.

För beredning av utbildnings-, övnings- och krigsplanläggningsärendena,

vilka äga nära samband med varandra, bör en särskild byrå inrättas. Även

med den inskränkning i utbildnings- och övnings verksamheten, som betingas

av fredsförhållandena, synes mig denna verksamhet vara av stor betydelse

för civilförsvarets tjänstbarhet. Jag vill erinra därom, att ifrågavarande verksamhet

i icke obetydlig omfattning skall ledas direkt av civilförsvarsstyrelsen

huvudsakligen vid statens civilförsvarsskola. Jag delar också civilför
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

svarsstyrelsens uppfattning, att krigsplanläggningsfrågorna hittills icke kunnat

ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Jag finner det angeläget, att organisatoriska

och personella resurser finnas för studium och planläggning av det

strategiska användandet under krig av civilförsvarets förband och avdelningar.

Jag har vid anmälan av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet förordat,

att landstormspolisen skall inordnas i civilförsvaret ävensom att bevakmngsinspektörens

uppgifter i övrigt skola överflyttas på civilförsvarsstyrelsen.

Ärenden rörande civilförsvarets ordnings- och bevakningstjänst komma

härigenom att bliva av icke obetydlig storleksordning. Då dessa ärenden intaga

en i förhållande till övriga förut omförmälda ärendegrupper i viss mån

fristående ställning, torde desamma böra handläggas på en särskild enhet, bevakningsavdelningen.

Beträffande riksbrandinspektörens ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen

och vad därmed äger samband vill jag erinra, att riksbrandinspektören,

såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, är föredragande i

civilförsvarsstyrelsen beträffande krigsbrandärenden. Däremot är han direkt

inför Kungl. Maj:t ansvarig för sin ämbetsförvaltning beträffande fredsbrandärenden

med undantag för statsbidrags- och upphandlingsärenden. Detta

undantag har betingats av att riksbrandinspektören icke är medelsförvaltande

myndighet. I sin verksamhet biträdes riksbrandinspektören av personal, som

är anställd hos civilförsvarsstyrelsen och utgör riksbrandinspektörens avdelning.

Jag har vid behandling av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet

i enlighet med utredningens förslag förordat, att ärenden rörande krigsbrandväsendet

alltjämt skola handläggas av civilförsvarsstyrelsen, men att fredsbrandärendena

liksom hittills i princip skola handläggas av riksbrandinspektören

fristående från civilförsvarsstyrelsen. Jag anser dock icke, att ett särskilt

ämbetsverk bör inrättas för denna verksamhet. Såsom framgår av riksbrandinspektörens

yttrande, kan visst fog finnas för inrättandet av ett sådant

ämbetsverk. Starkare skäl tala dock enligt min mening för att bibehålla den

nuvarande ordningen. Jag finner det salunda värdefullt, att saväl förberedandet

av det krigsmässiga brandväsendet som handläggningen av frågor

rörande utbyggnaden av fredsbrandväsendet sker inom en organisatorisk enhet.

Vid utbrytning ur civilförsvarsstyrelsen av riksbrandinspektörens avdelning

lärer det — med hänsyn till det nära samband, som råder mellan

civilförsvarets brandtjänst och övriga tjänstegrenar inom civilförsvaret —

bliva nödvändigt att hos civilförsvarsstyrelsen behålla befattningshavare för

beredning av krigsbrandärenden. Även med riksbrandinspektören som föredragande

i dylika ärenden kommer den grundläggande beredningen av desamma

att äga rum skild från beredningen av fredsbrandärenden. En sådan

ordning synes mig innebära olägenheter. I nuvarande läge är tillika särskilt

att beakta, att inrättandet av ett självständigt ämbetsverk för fredsbrandärenden

måste medföra icke obetydliga kostnadsökningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Jag biträder alltså utredningens förslag, att riksbrandinspektörens avdelning

bibehålies inom civilförsvarsstyrelsen. Det synes mig emellertid böra

övervägas att i viss omfattning till riksbrandinspektören överföra civilförsvarsstyrelsen

nu tillkommande beslutanderätt beträffande fredsbrandärenden.

Riksbrandinspektören bör sålunda erhålla befogenhet att besluta om till

vilka objekt, statsbidrag skall utgå, och om fördelningen mellan kommunerna

av brandmateriel, som inköpts av staten. I övrigt böra hithörande ärenden

såsom upphandling av brandmateriel samt utbetalning av beslutade statsbidrag

och därmed sammanhängande övervakning av för ifrågavarande ändamål anvisade

anslag alltjämt liksom hittills med riksbrandinspektören som närvarande

ledamot handläggas av civilförsvarsstyrelsen, vars administrativ-kamerala byrå

organiserats och äger erforderlig sakkunskap för dylika uppgifter. Därest riksdagen

icke framställer erinran häremot, avser jag att föreslå Kungl. Maj.t att

utfärda bestämmelser av nu angivet innehåll.

Sammanfattningsvis förordar jag sålunda, att civilförsvarsstyrelsen organiseras

i stället för såsom f. n. gäller på fem byråer och tre avdelningar

på fyra byråer och två avdelningar, nämligen en administrativ-kameral

byrå, en organisationsbyrå, en utbildnings-, övnings- och krigsplanläggningsbyrå

samt en teknisk byrå ävensom en bevakningsavdelning och en riksbrandinspektörens

avdelning.

I likhet med utredningen finner jag erforderligt, att till civilförsvarsstyrelsen

knytes viss särskild sakkunskap. Liksom hittills böra därför hos styrelsen

tjänstgöra en civilförsvarsöverläkare och en militärassistent, varjämte

möjlighet bör beredas styrelsen att i begränsad omfattning för särskilda uppdrag

kunna anlita andra sakkunniga. Jag har ej heller någon erinran mot utredningens

förslag, att styrelsen liksom hittills skall äga anställa en press

ombudsman.

Jag biträder vidare utredningens förslag, att fyra lekmannarepresentanter

skola ingå i styrelsens plenum. Av dessa bör en äga anknytning till näringslivet

och en till kommunernas verksamhet. Styrelsens plenum bör i övrigt

utgöras av generaldirektören samt byrå- och avdelningscheferna ävensom

civilförsvarsöverläkaren, militärassistenten och en representant för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, i vad rör deras speciella verksamhetsområden.

Militärassistenten bör närvara vid alla plenarsammanträden.

Yad angår frågan om beredande av lättnad i arbetsbördan för generaldirektören

har jag inhämtat, att de arbetsuppgifter, som äro särskilt tyngande

för honom, utgöras av vissa löpande ärenden samt reell och formell bearbetning

av anvisningar. Det är enligt min uppfattning rimligt, att inom

ett verk, som i mycket stor utsträckning har till uppgift att till ledning för

underlydande organs verksamhet utgiva anvisningar och föreskrifter, en

administrativt utbildad befattningshavare står till förfogande för dessa uppgifter.

På grund härav förordar jag, att chefen för administrativ-kamerala

byrån, vilken måste äga administrativ utbildning, anlitas för dessa uppgifter.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Denna anordning förutsätter dock möjlighet att till annan befattningshavare

på administrativ-kamerala byrån i erforderlig omfattning överlåta ansvaret

för vissa löpande göromål.

Jag övergår härefter till frågan om personalens anställningsvillkor och

personalbehovet.

Utredningen har föreslagit, att den erforderliga fredspersonalen skulle erhålla

ordinarie eller extra ordinarie anställning. Detta förslag har från det

övervägande antalet remissmyndigheter icke mött någon gensaga. Även jag

har kommit till den slutsatsen, att den personal, som skall ingå i fredsorganisationen,

måste beredas tryggare anställningsförhållanden än vad nu är

fallet. Om så icke sker, föreligger risk för att den mest dugande personalen

lämnar styrelsen till förfång för verksamheten. Jag finner dock inrättandet

av ordinarie befattningar böra ske med viss försiktighet. Härigenom blir det

lättare att genomföra de ändringar i organisationen, vartill utvecklingen framdeles

kan giva anledning.

I likhet med civilförsvarsstyrelsen och lönenämnden anser jag, att utredningen

icke i tillräcklig grad beaktat behovet av personal i »mellanlönegraderna».

Jag förordar därför i det följande, att vissa tjänster i dessa lönegrader

inrättas.

Utöver den personal, som skulle ingå i den av utredningen föreslagna fredsorganisationen,

har utredningen räknat med att under den närmaste framtiden

arbetsuppgifter skulle finnas inom civilförsvarsstyrelsen, vilka skulle

påkalla anställande av viss ytterligare personal. I betänkandet har dock icke

närmare angivits arten av ifrågavarande arbetsuppgifter eller grunden för att

desamma bedömas som övergående och ej heller storleken av personalbehovet.

Jag har vid mina överväganden kommit till den uppfattningen, att personal,

som bedömes erforderlig för längre tid utan att dock dess framtida verksamhetsuppgifter

kunna helt överblickas, bör ingå i fredsorganisationen. Dndast

i de fall, då personal avses för arbetsuppgifter av uppenbarligen övergående

natur, bör personalen hållas utanför denna organisation.

I fråga om annan personal än amanuens-, vakt- och kontorspersonal, vilken

upptages till behandling senare, får jag beträffande envar byrå och avdelning

anföra följande.

Administrativ-kamerala byrån. Jag erinrar om att byråns verksamhet avser

ärenden av administrativ natur, upphandlingsärenden samt ärenden rörande

medelsförvaltningen, lagerbokföringen och förrådshållningen. Huvudparten av

civilförsvarsstyrelsens löpande göromål liandlägges på denna byrå. För verksamheten

på byrån erfordras därför ett relativt stort antal befattningshavare.

Chefen för byrån bör placeras i lönegrad Ca 33. Jag har i annat sammanhang

förordat, att denne byråchef i erforderlig omfattning 1''rigöres från löpande

göromål för att bereda generaldirektören lättnad i dennes arbetsbörda. För

ledningen av byråns verksamhet erfordras därför under byråchefen en högre

befattningshavare, vilken bör erhålla tjänsteställning som förste byråsekre
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

terare i lönegrad Ce 29. Jag finner det lämpligt, att byrån indelas i tre sektioner,

en administrativ sektion med en förste byråsekreterare som chef, en

sektion för förrådshållning med en byråintendent som chef samt en kameral

sektion med en kamrerare som chef. Förste byråsekreteraren bör placeras i

lönegrad Ca 29, medan de båda övriga sektionscheferna tills vidare böra erhålla

extra ordinarie anställning i lönegrad Ce 27. Såsom biträde åt förste

byråsekreteraren bör anställas en byråsekreterare i lönegrad Ca 24, åt byråintendenten

en assistent i lönegrad Ce 22 och en assistent i lönegrad Ce 16

samt åt kamreraren en byråassistent i lönegrad Ce 24 och en bokhållare i

lönegrad Ce 18. Vidare erfordras en registrator och en kassör i lönegrad Ca 15.

Slutligen föreligger behov av tre kanslibiträden, för vilka tills vidare böra

inrättas extra ordinarie tjänster i lönegrad Ce 11. Jag vill i detta sammanhang

påpeka, att inrättandet av byråsekreterarbefattningen medför, att antalet

amanuenser kan minskas från nuvarande 5 till 4.

Organisationsbyrån. Chefen för byrån bör placeras i lönegrad Ca 33. Till

byrån avses att hänföras utrymnings- och socialtjänstärenden, vilka i den nuvarande

organisationen handläggas på särskild byrå. Med hänsyn till den

betydelse, som numera tillmätes utrymning och därmed sammanhängande

åtgärder, torde under byråchefen den närmaste beredningen av denna ärendegrupjr

böra handhavas av en byrådirektör i lönegrad Ce 31. För handläggning

av socialtjänstärenden samt organisationsärenden av allmän natur erfordras

en förste byråinspektör i lönegrad Ce 29 samt för beredning av ärenden

rörande undanförsel och förstöring en förste byråingenjör i samma lönegrad.

Jag finner härjämte en förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27 erforderlig.

Vidare föreligger behov av en byråinspektör i lönegrad Ce 25, närmast för

beredning av motorfordonsfrågor, en assistent i lönegrad Ce 22, en assistent

i lönegrad Ce 16 och ett kanslibiträde i lönegrad Ce 11.

Utbildnings-, övnings- och lcrigsplanläggningsbyrån. Chefen för byrån torde

tills vidare böra givas extra ordinarie anställning och sålunda placeras i lönegrad

Ce 33. Under byråchefen erfordras för beredning av viktigare ärenden

två kvalificerade befattningshavare, av vilka den ene avses för handläggning

av krigsplanläggningsfrågor. De böra med tjänstetitel förste byråinspektör

placeras i lönegrad Ca 29. Behov föreligger vidare av en byråinspektör i lönegrad

Ce 25 och en kontorist i lönegrad Ca 13.

Tekniska byrån. Chefen för byrån torde böra placeras i lönegrad Ca 33.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning finner jag erforderligt,

att byrån indelas i två sektioner, en för bebyggelse- och forskningsfrågor samt

en för alarmering och förbindelser. Som chef för den förstnämnda sektionen

bör anställas en förste byråingenjör i lönegrad Ca 29 och för den andra en

förste byråingenjör i lönegrad Ca 27. För beredning av bl. a. ärenden rörande

skyddsrumsbyggen och statsbidrag till dylika erfordras tre byråingenjörer i

lönegrad Ce 24 och en byråsekreterare i lönegrad Ca 24. Härjämte föreligger

behov av en assistent i lönegrad Ce 22 och ett kanslibiträde i lönegrad Ce 11.

I likhet med vad nu gäller anser jag, att den personal, som är behövlig för

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 82.

central översyn och kontroll av de statsägda alarmeringsanläggningarna, bör

ingå i styrelsens personaluppsättning och placeras på tekniska byrån. Någon

ökning av den nuvarande personalen kan jag i förhandenvarande läge ej förorda.

Hos styrelsen bör därför tills vidare liksom hittills icke vara anställd

mer än en montör. Henne bör placeras i lönegrad Ce 16.

Bevakningsavdelningen. Chefen för denna avdelning bör vara tingsmeriterad

jurist med polischefsutbildning samt äga praktisk erfarenhet som polischef.

Jag förordar — under erinran om att landsfogdetjänsterna äro placerade

i lönegrad Ca 32 — att bevakningsavdelningens chef får tjänsteställning som

byrådirektör och placeras i lönegrad Ca 31. I detta sammanhang vill jag erinra

om att bevakningsinspektören i egenskap av chef för den nuvarande bevakningsavdelningen

inom civilförsvarsstyrelsen åtnjuter särskilt arvode av 1 200

kronor för år samt att den på avdelningen tjänstgörande förste assistenten

avlönas med årsarvode motsvarande lön i 29:e löneklassen, varjämte han uppbär

särskild ersättning med 1 200 kronor för år i egenskap av biträdande

bevakningsinspektör. Genom överflyttningen av bevakningsinspektörens uppgifter

på civilförsvarsstyrelsen upphöra befattningarna som bevakningsinspektör

och biträdande bevakningsinspektör. Härmed kommer särskilt arvode

eller särskild ersättning, som nyss sagts, ej längre att utgå. På avdelningen

erfordras vidare en byråassistent i lönegrad Ce 24 och ett kanslibiträde i lönegrad

Ce 11.

På riksbrandinspektörens avdelning anser jag behov föreligga av en förste

byråingenjör i lönegrad Ca 27, en byråassistent i lönegrad Ce 24 och ett kanslibiträde

i lönegrad Ce 11.

Jag upptager härefter till behandling frågan om amanuens-, vakt- och kontorspersonalen.

Jag har ingen erinran mot civilförsvarsstyrelsens beräkning, att behov

inom styrelsen föreligger av fyra amanuenser.

Vaktpersonalen torde böra utgöras av en förste expeditionsvakt i lönegrad

Ca 11, en expeditionsvakt i lönegrad Ca 9 och 2 expeditionsvakter i lönegrad

Ce 9.

Vad härefter angår kontorspersonalen består densamma f. n. av 12 ordinarie

kontombiträden, av vilka fem uppehålla högre extra ordinarie befattningar,

och 21 andra befattningshavare inom den reglerade befordringsgången.

Jag har inhämtat, att fyra av sistnämnda befattningshavare samt ett kanslibiträde

den 1 juli 1948 uppnå var och en för sig över sju års sammanlagd statstjänst

och således böra överföras på ordinarie stat. Jag har förut föreslagit,

att en ordinarie kontoristtjänst inrättas. Vid bifall härtill kan det förväntas,

att ett av de nuvarande kontorsbiträdena konstitueras på kontoristbefattningen,

varigenom hennes kontorsbiträdesbefattning kan utgå. Behov föreligger

sålunda av 16 ordinarie kontorsbiträdesbefattningar. Härvid är dock att

märka, att vid bifall till mitt förslag om inrättande av extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar

7 av de ordinarie kontorsbiträdena kunna förväntas

erhålla förordnande på nämnda kanslibiträdesbefattningar. Av återstående hos

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

styrelsen nu tjänstgörande 17 befattningshavare inom den reglerade befordringsgången

beräknar jag behov föreligga i styrelsens fredsorganisation av 12.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle på civilförsvarsstyrelsens

personalförteckning komma att upptagas följande befattningar:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör ............ Cp 19

3 byråchefer .................. Ca 33

1 byrådirektör ............... Ca 31

1 förste byråsekreterare ... Ca 29

1 förste byråingenjör ...... Ca 29

2 förste byråinspektörer ... Ca 29

2 förste byråingenjörer ... Ca 27

2 byråsekreterare ............ Ca 24

1 registrator .................. Ca 15

1 kassör ........................ Ca 15

1 kontorist ..................... Ca 13

1 förste expeditionsvakt ... Ca 11

1 expeditionsvakt ............ Ca 9

16 kontorsbiträden ............ Ca 8

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än Ce 24:

1 byråchef ..................... Ce 33

1 byrådirektör ............... Ce 31

1 förste byråingenjör ...... Ce 29

1 förste byråinspektör ...... Ce 29

1 förste byråsekreterare ... Ce 29

1 förste byråsekreterare ... Ce 27

1 byråintendent............... Ce 27

1 kamrer ........................ Ce 27

2 byråinspektörer ............ Ce 25

Härtill skulle komma 3 byråingenjörer (Ce 24), 3 byråassistenter (Ce 24),

3 assistenter (Ce 22), 1 bokhållare (Ce 18), 2 assistenter (Ce 16), 1 montör

(Ce 16), 7 kanslibiträden (Cell), 2 expeditionsvakter (Ce 9) samt inom den

reglerade befordringsgången 4 amanuenser och 12 kontorsbiträden. Sammanlagda

antalet sålunda mera fast anställda befattningshavare skulle uppgå till

75 mot f. n. 86. Den av mig föreslagna organisationen framgår i schematisk

uppställning av härvid fogade bilaga C.

Jag har inhämtat, att det tidigare under civilförsvarsstyrelsens direkta ledning

stående centralförrådet i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1947 i administrativt

hänseende sammanslagits med de i staden befintliga förråd av sådan statlig

civilförsvarsmateriel, för vilkens vård ansvaret fr. o. m. sistnämnda dag

övergått från staden till statsverket. Den gemensamma administrationen står

under överståthållarämbetets närmaste ledning. Jag finner därför förrådspersonal

icke böra upptagas i civilförsvarsstyrelsens personalorganisation.

Av principiella skäl kan jag icke biträda utredningens förslag om vidtagande

av särskilda åtgärder för att kompensera löneminskning för befattningshavare,

som varit anställd vid styrelsen i arvodesbefattning och som förordnas

på ordinarie eller extra ordinarie befattning med lägre lönegradsplacering

än vad som motsvarar det nuvarande arvodet. I likhet med statskontoret

och lönenämnden finner jag, att frågan om placering i högre löneklass än begynnelselöneklass

av innehavare av nyinrättad befattning bör upptagas till

prövning i enlighet med gällande regler rörande löneklassplacering.

Nuvarande två civilförsvarsinspektörer i lönegrad Ca 29 ingå icke i den av

mig föreslagna fredsorganisationen. Kungl. Maj:t torde därför böra erhålla

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds proposition nr 82.

befogenhet att överföra dem på övergångsstat, dag förutsätter, att en\ai a^

de på utbildnings-, övnings- och krigsplanläggnings byrån upptagna förste byråinspektörsbefattningarna

i lönegrad Ca 29 besättes först i samband med att

någon av civilförsvarsinspektörerna frånträder sin tjänst.

Jag vill slutligen framhålla, att jag förutser ett övergående behov under

budgetåret 1948/49 av ett mindre antal ytterligare befattningshavare. Härtill

återkommer jag vid anslagsberäkningarna.

C. Anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49.

l:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar.

För budgetåret 1947/48 har på riksstaten under ifrågavarande rubrik anvisats

ett förslagsanslag av 850 000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1947 fastställt följande avlöningsstat för

styrelsen att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...............

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagvis .........................................................

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal ..................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................................

kronor 97 000

» 475 000

» 265 000

» 13 000

Summa kronor 850 000

Genom beslut den 21 november 1947 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att den

på avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, må under budgetåret 194 </48 disponeras på

följande sätt:

Arvoden till fem byråchefer, envar efter 17 256 kronor för år, tillhopa

kronor ...........................................................................

Arvode till en t. f. civilförsvarsinspektör efter 14 808 kronor för år ...

Arvode till en förste assistent efter 14 808 kronor för år ..................

Arvode till en förste byråingenjör efter 14 808 kronor för år ............

Arvode till en förste byråsekreterare efter 14 808 kronor för år .........

Arvode till en byråintendent efter 14112 kronor för år ..................

Arvode till en förste byråinspektör efter 14 112 kronor för år ............

Arvode till en förste byråsekreterare efter 13 428 kronor för år .........

Arvode till en förste byråingenjör efter 13 428 kronor för år ............

Arvode till en förste byråinspektör efter 13 428 kronor för år ............

Arvode till bevakningsinspektören efter 1 200 kronor för år ............

Arvode till en civilförsvarsöverläkare efter 6 000 kronor för år ......

Arvode till en militärassistent efter 1080 kronor för år .............

Arvoden till övriga arvodestjänstemän hos civilförsvarsstyrelsen, högst

Arvoden och ersättningar för mistade kontanta avlöningsförmåner till

inkvarteringschefer och representanter i militärbefälsstaber, högst

Arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden

för kraftanläggningar ................................................

86 280

14 808

14 808

14 808

14 808

14112

14112

13 428

13 428

13 428

1200

6 000

1080

239 700

10 000

3 000

Summa kronor 475 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Därjämte har Kungl. Maj:t i samma beslut föreskrivit, att för byråcheferna,

t. f. civilförsvarsinspektören, förste assistenten, förste byråingenjörerna, förste

byråsekreterarna, byråintendenten och förste byråinspektörerna skall i tilllämpliga

delar gälla vad som för extra ordinarie tjänstemän är föreskrivet beträffande

semester, tjänstledighet, vikariatsersättning, reseersättning, sjukvård

och begravningshjälp samt beräkning och utbetalning av kontanta löneförmåner,

varvid skall så anses, som om sagda befattningshavare tillhörde:

byråcheferna lönegraden Ce 33, löneklassen 33,

t. f. civilförsvarsinspektören, förste assistenten, förste byråingenjören med

årsarvode av 14 808 kronor och förste byråsekreteraren med årsarvode av

14 808 kronor lönegraden Ce 29, löneklassen 29,

byråintendenten och förste byråinspektören med årsarvode av 14 112 kronor

lönegraden Ce 27, löneklassen 28, samt

förste byråsekreteraren, förste byråingenjören och förste byråinspektören,

envar med årsarvode av 13 428 kronor, lönegraden Ce 27, löneklassen 27.

Kungl. Maj:t har i nämnda beslut även meddelat vissa bestämmelser

rörande fördelningen av det i ifrågavarande anslagspost ingående beloppet å

239 700 kronor. Därvid har bl. a. anvisats ett belopp om 5 000 kronor till ersättning

åt personer, som av styrelsen anlitas för uppehållande av kontakt med

press, film och radio m. in.

Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgår

även arvoden till inkvarteringschefer. Genom beslut den 30 juni 1947 har

Kungl. Maj:t förklarat, att sådant arvode må utgöra högst 50 kronor för

månad.

Civilförsvar sutredningen har på grundval av sitt förslag till organisation

uppskattat de årliga kostnaderna för avlöningar till cirka 525 000 kronor. Därvid

ha för avlöningar till ordinarie tjänstemän — bortsett från vakt- och kontorspersonal

— beräknats 167 287 kronor. Till arvoden åt civilförsvarsöverläkaren,

militärassistenten och pressombudsmannen ha beräknats samma belopp

som hittills utgått eller 6 000 kronor, 1 080 kronor resp. 5 000 kronor.

Envar av de fyra lekmannarepresentanterna skulle erhålla ett årligt arvode av

1 200 kronor. Till arvoden åt ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden

för kraftanläggningar har utredningen avsett ett oförändrat

belopp av 3 000 kronor. Då enligt utredningens mening inkvarteringschefer och

representanter för civilförsvaret i militärbefälsstaber icke böra uppbära fasta

arvoden, ha medel icke beräknats för detta ändamål. Behovet av medel för avlöningar

till extra ordinarie tjänstemän — bortsett från vakt- och kontorspei

sonal uppskattas till 126 936 kronor och för avlöningar till förrådspersonal

till 37 000 kronor. För ordinarie och icke-ordinarie vakt- och kontorspersonal

anses ett belopp av 130 000 kronor erforderligt, rörligt tillägg däri

inbegripet. För rörligt tillägg till annan personal än vakt- och kontorspersonal

beräknar utredningen ett belopp av 43 956 kronor. Utredningen, som enligt

vad förut omförmälts ansett ett övergående behov av extra arbetskraft föreligga,

har ej beräknat medel för avlöning av nämnda personal.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Efter omräkning enligt nu gällande avlöningsbestämmelser skulle medelsbehovet

utgöra cirka 689 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har på grundval av sitt förslag beräknat medelsbehovet

för budgetåret 1948/49 på följande sätt.

Till avlöningar till ordinarie tjänstemän upptages ett belopp av

399 780 kronor.

Underrubriken avlöningar till icke-ordinarie personal beräknar

styrelsen arvoden åt civilförsvarsöverläkaren och militärassistenten med

samma belopp som för innevarande budgetår eller 6 000 resp. 1 080 kronor.

Arvodet åt pressombudsmannen föreslås höjt till 7 000 kronor. Till motivering

härför anför styrelsen.

F. n. finnes hos styrelsen anställd en pressombudsman för tjänstgöring

under 18 timmar per vecka mot ett arvode av 325 kronor per månad. Tjänstgöringen

utsträckes stundom, särskilt vid kurser, övningar och krigsspel, till

heldagstjänstgöring. Ifrågavarande befattningshavare anställdes hos styrelsen

den 1 november 1945 mot ett arvode av 300 kronor för månad, varefter arvodet

fr. o. m. den 1 juli 1946 i samband med bestämmelserna om provisoriskt lönetillägg

höjdes till nuvarande 325 kronor. Den kompensation för ökade levnadskostnader,

som beviljats huvuddelen av statstjänstemännen fr. o. in. den 1 juli

1947, har icke i någon mån kunnat beviljas nu ifrågavarande befattningshavare.

Styrelsen finner det både skäligt och nödvändigt, att arvodet för pressombudsmannen

höjes.

Vidare skola arvoden utgå med 1 200 kronor åt envar av de fyra lekmannarepresentanterna

samt med 3 000 kronor åt ledamöter, suppleanter och sekreterare

i krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar. Liksom för innevarande

budgetår upptager styrelsen ett belopp av 10 000 kronor för arvoden och ersättningar

för mistade kontanta avlöningsförmåner åt inkvarteringschefer och

representanter för civilförsvaret i militärbefälsstaber samt ett belopp av

15 000 kronor för arvoden åt särskilt tillkallade sakkunniga. Till avlöningar

till extra ordinarie tjänstemän beräknar styrelsen 449 972 kronor, vartill skulle

läggas ytterligare 15 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt för avlöning

åt vikarier in. in.

I enlighet härmed upptager styrelsen under nu ifrågavarande rubrik

efter viss mindre jämkning — ett totalt belopp om 511 972 kronor.

För rörligt tillägg avses ett belopp av 85 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet har alltså av styrelsen uppskattats till

(399 780 + 511 972 + 85 000) 996 752 kronor.

Departementschefen.

Med utgångspunkt från vad jag i det föregående föreslagit, beräknar jag

medelsbehovet till avlöningar på följande sätt.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör upptagas

till 256 000 kronor. Vid beräkningen har jag förutsatt, att tjänsteman,

som nytillträder ordinarie tjänst, placeras i begynnelselöneklass i föreslagen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

lönegrad. Därest i särskilda fall högre löneklass skulle tillämpas torde detta

ej komma att medföra någon nämnvärd ökning av det beräknade medelsbehovet.

Från anslagsposten till arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, torde

böra utgå arvode till civilförsvarsöverläkaren med 6 000 kronor, till militärassistenten

med 1 080 kronor och till envar av lekmannarepresentanterna med

1 200 kronor ävensom till en ställföreträdare för generaldirektören med 1 200

kronor. Anslagsposten bör alltså upptagas till (6 000 + 1 080 + 4 x 1 200 +

1 200) 13 080 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 13 500 kronor.

Yad beträffar anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal beräknar jag för de i fredsorganisationen ingående extra ordinarie

tjänstemännen i runt tal 400 000 kronor. För avlöning av vikarier erfordras

ett belopp av 5 000 kronor. Liksom för innevarande budgetår torde 15 000

kronor böra avses för arvoden åt särskilda sakkunniga samt 3 000 kronor för

arvoden åt ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden för

kraftanläggningar. Jag kan ej biträda civilförsvarsstyrelsens förslag om högre

arvode till pressombudsmannen utan beräknar detta till oförändrat belopp

eller 5 000 kronor.

I likhet med utredningen finner jag fasta arvoden icke vidare böra utgå till

inkvarteringschefer och representanter för civilförsvaret i militärbefälsstaber.

Det synes mig dock önskvärt att möjlighet förefinnes att i begränsad omfattning

kalla dylika befattningshavare till överläggningar och deltagande i förberedelser

rörande sådana uppgifter, vilka skola av dem fullgöras under krig.

Härvid bör till dem utgå skälig ersättning, innefattande även gottgörelse för

mistade kontanta avlöningsförmåner. För detta ändamål beräknar jag ett

belopp av 4 000 kronor.

I det föregående har jag framhållit, att under nästa budgetår ett övergående

behov av ytterligare arbetskraft föreligger. Sålunda erfordras för avveckling

av befintlig balans i fråga om statsbidragsansökningar för anordnande av

skyddsrum en ingenjör i lönegrad Cg 24 samt för avslutande av pågående,

under beredskapen eftersatta lagerbokföringsuppgifter fem kontorsbiträden i

högst 8:e lönegraden. Medelsbehovet härför beräknar jag till i runt tal 33 000

kronor.

Ifrågavarande anslagspost torde alltså böra uppföras med (400 000 + 5 000

+ 15 000 + 3 000 + 5 000 + 4 000 + 33 000) 465 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar jag till 79 500 kronor.

Det för budgetåret 1948/49 erforderliga avlöningsanslaget uppskattar jag

alltså till (256 000 + 13 500 + 465 000 + 79 500) 814 000 kronor.

2:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1945/46 ................................. 236 000 277 365

1946/47 ................................. 200 000 187 340

1947/48 ................................. 190 000 —

1948/49 (förslag) .................. 190 000 —

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Kungl. Maj:t har beträffande användningen av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget den 30 juni 1947 fastställt följande omkostnadsstat.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................................... kronor 1 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................................... » 60 000

3. Expenser, förslagsvis ................................................... » 81000

4. Publikationstryck, förslagsvis ....................................... » 45 000

5. Omkostnader för representanter i militärbefälsstaber, förslagsvis

.............................................................•_....... » 500

6. Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar,

förslagsvis .................................................................. »_2 000

Summa kronor 190 000

Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit, att av anslagsposten till expenser må

för nedan angivna ändamål tagas i anspråk följande belopp, nämligen:

1. Expenser för eget behov

a) Lyse, förslagsvis ...................................................... kronor 2 000

b) Övriga expenser, högst ............................................. » 67 000

2. Expenser för annat än eget behov, förslagsvis .................. » 12 000

I sina anslagsäskanden rörande medelsbehovet för omkostnader under

nästa budgetår anför civilförsvarsstyrelsen.

Anslagsposten till sjukvård, som redan under budgetåret 1946/47 belastats

med cirka 2 000 kronor, torde för budgetåret 1948/49 vid bifall till styrelsens

förslag om ordinarie resp. extra ordinarie anställning för dess personal böra

beräknas till förslagsvis 3 000 kronor.

För budgetåret 1948/49 beräknar styrelsen, att, såvitt angår anslagsposterna

till reseersättningar, publikationstryck, omkostnader för representanter i militärbefälsstaber

och omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar,

motsvarande belopp, som beviljats för innevarande budgetår, skola

bliva tillräckliga.

Den under anslagsposten till expenser upptagna delposten till övriga expenser

för eget behov belastades under budgetåret 1946/47 med nära 76 000 kronor,

medan delposten för innevarande budgetår — liksom för budgetåret

1946/47 — upptagits till 67 000 kronor. Styrelsen vill emellertid f. n. ej äska

högre belopp för instundande budgetår än som föranledes av beräknad ytterligare

belastning å delposten i ett visst hänseende. Styrelsen vill sålunda hemställa

om medel för inköp av en personautomobil. Behovet av en tjänstebil

för verkets chef har med tiden gjort sig gällande med allt större styrka. Denne

har i tidsbesparingssyfte sett sig nödsakad att för inspektioner, deltagande i

sammanträden och sammankomster m. m. i stor utsträckning använda egen bil.

Av ekonomiska och även andra skäl kan emellertid detta ej fortgå. Anskaffningen

av bil kommer att i längden innebära avsevärda besparingar för statsverket

med hänsyn till den tid, som därigenom vinnes. Tjänstebilen bör i förekommande

fall efter generaldirektörens bestämmande få användas i tjänsten

jämväl av andra högre befattningshavare i verket. Styrelsen beräknar kostnaderna

för anskaffning, underhåll och drift av en automobil för budgetåret

1948/49 till 25 000 kronor. Ifrågavarande delpost torde sålunda för sistnämnda

budgetår böra beräknas till (67 000 + 25 000) 92 000 kronor.

Statskontoret uttalar, att tillräckliga skäl icke torde föreligga att för generaldirektörens

tjänsteresor anskaffa särskild automobil.

3—197 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 82.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr 82.

34

Departementschefen.

Anslagsposten till sjukvård torde i avvaktan på ytterligare erfarenhet

rörande medelsbehovet böra upptagas med oförändrat belopp. Styrelsens

begäran om medel för inköp av en tjänstebil kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka.

Då jag i övrigt icke bar någon erinran mot civilförsvarsstyrelsens beräkningar,

bör alltså omkostnadsanslaget för nästa budgetår upptagas med

samma belopp som för budgetåret 1947/48 eller med 190 000 kronor.

V. Länsinstansen.

A. Nu gällande organisation.

Inom länsstyrelserna beredas ärenden rörande civilförsvaret vid en härför

på landskansliet särskilt inrättad avdelning, försvarsavdelningen. Chef för avdelningen

är en civilförsvarsdirektör. Yidare finnas vid avdelningen en militärassistent

samt en inkvarteringschef. I ett län finnas två inkvarteringschefer.

1 mån av behov tjänstgöra dessutom på avdelningen länsnotarie, landskanslist

och skrivbiträde. Sedan civilförsvarsberedskapen upphört, förekommer endast

i undantagsfall behov av länsnotarie eller landskanslist.

Oivilförsvarsdirektören har såsom chef för försvarsavdelningen den närmaste

ledningen av civilförsvaret inom länet. Inom ett stort antal länsstyrelser

föredrager han vid sidan av egentliga civilförsvarsärenden även de hos

länsstyrelserna förekommande fredsbrandärendena. Militärassistenten har

huvudsakligen till uppgift att hålla länsstyrelsen underrättad om den planläggning

och de dispositioner inom krigsmakten, som äro av betydelse för

civilförsvaret inom länet och länsstyrelsens verksamhet i övrigt, ävensom att

bereda hithörande frågor inom länsstyrelsens ämbetsområde. Han är även

eljest sambandsman mellan länsstyrelsen och vederbörande militära myndigheter.

Inkvarteringscheferna avses att biträda civilförsvarsdirektörerna i inkvarterings-

och därmed sammanhängande socialtjänstfrågor. De tjänstgöra

under fred endast i mycket begränsad omfattning.

Befattningen som civilförsvarsdirektör är placerad i lönegrad Ce 31.

Tjänsterna äro uppförda på länsstyrelsernas personalförteckning.

Av militärassistenterna äro f. n. 14 aktiva officerare upptagna på försvarsstabens

personalstat. Övriga äro reservofficerare eller pensionerade officerare

och avlönas från länsstyrelsernas avlöningsanslag.

B. Förslag till ny organisation.

Civilförsvarsutredningens förslag.

Utredningen uttalar, att ett fullföljande av civilförsvarsverksamheten i

avsedd omfattning otvivelaktigt kommer att medföra en icke oväsentlig arbets
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

belastning för länsstyrelserna. Ärenden rörande denna verksamhet böra enligt

utredningens uppfattning liksom hittills handläggas på särskilda försvarsavdelningar.

Arbetsvolymen inom försvarsavdelningarna kommer helt naturligt, yttrar

utredningen, att bliva olika vid skilda tidpunkter och framför allt inom skilda

länsstyrelser alltefter länens storlek och betydelse i försvarshänseende. Det

kan därför ifrågasättas, huruvida inom alla län full sysselsättning kan beredas

civilförsvarsdirektör och militärassistent. Utredningen har på grund härav

undersökt, om personalinskränkningar skulle kunna företagas. Övervägandena

ha avsett frågan, huruvida befattning som civilförsvarsdirektör skulle kunna

vara gemensam för två eller flera länsstyrelser. Utredningen har funnit, att

en sådan ordning skulle vara möjlig endast i fråga om Västmanlands och

Uppsala, Jönköpings och Kronobergs samt Kristianstads och .Blekinge län,

varvid alltså tre civilförsvarsdirektörsbefattningar skulle kunna indragas. Anordningen

skulle medföra en årlig kostnadsminskning beträffande avlöningar

av i runt tal 40 000 kronor. Härvid måste emellertid, framhåller utredningen,

beaktas, att besparingen på avlöningsanslaget oundvikligen kommer att medföra

viss merkostnad i fråga om resekostnads- och traktamentsersättningar.

Den relativt obetydliga utgiftsminskning, som sålunda erhålles, uppväger

emellertid icke enligt utredningens uppfattning de stora praktiska olägenheter,

som -—- enligt vad erfarenheterna på andra områden visa — äro förbundna med

gemensamma befattningshavare för flera län. Utredningen förordar därför, att

antalet civilförsvarsdirektörer icke minskas.

Ej heller i övrigt anser utredningen ändring böra ske i den hittillsvarande

organisationen av försvarsavdelningarna.

Vid handläggningen av ärenden rörande landstormspolisen, vilken handläggning

förutsättes skola ske på försvarsavdelningarna, böra, enligt utredningens

mening, landsfogdarna lämna sin medverkan.

I de fall där civilförsvarsdirektör icke kan helt sysselsättas med civilförsvarsärenden

anser utredningen lämpligt, att åt honom anförtros andra uppgifter

inom länsstyrelsernas arbetsområde. Utredningen föreslår vidare, att

militärassistent, som i princip bör vara aktiv officer, skall, i den mån arbetsuppgifterna

vid länsstyrelsen så medgiva, regelmässigt tjänstgöra jämväl vid

militärbefäls- och försvarsområdesstaber samt vid truppförband. Genom en

på detta sätt reglerad tjänstgöring utom länsstyrelsen skulle risken för att militärassistentens

arbetskraft icke bleve fullt utnyttjad undanröjas.

Utredningen framhåller, att vid tidpunkten för inrättandet av befattningarna

som civilförsvarsdirektörer slutlig ståndpunkt icke tagits till frågan om civilförsvarets

fredsorganisation och att till följd därav befattningarna icke uppfördes

å ordinarie stat. Enligt utredningens mening böra befattningarna nu i

princip göras till ordinarie. För att vid de mindre eller ur försvarssynpunkt

ej så betydelsefulla länen en framtida omorganisation icke skall försvåras bör

dock vid sådana län den extra ordinarie anställningsformen alltjämt tillämpas.

1 enlighet härmed föreslår utredningen, att civilförsvarsdirektörerna vid över
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

ståthållarämbetet och andra länsstyrelser än de i Södermanlands, Jönköpings,

Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Uppsala, Västmanlands

och Jämtlands län skola uppföras på ordinarie stat, lönegrad Ca 31,

medan övriga civilförsvarsdirektörer liksom hittills skulle vara placerade i

lönegrad Ce 31.

I fråga om militärassistenternas avlöningsförhållanden erinrar utredningen

om att militärassistent på aktiv stat i de civila verken regelmässigt utöver

ordinarie lön åtnjuter visst fyllnadsarvode från vederbörande verks avlöningsstat

men att sådant arvode icke utgår till militärassistent vid länsstyrelse. Närmare

erfarenheter rörande arten och omfattningen av sistnämnda befattningshavares

tjänstgöring under fred föreligga emellertid ännu icke. Utredningen

har på grund därav icke ansett sig kunna taga ställning till frågan om fyllnadsarvode.

Det anses böra ankomma på civilförsvarsstyrelsen att i samråd med

chefen för försvarsstaben framlägga förslag till frågans slutliga lösning, då

tillräckliga erfarenheter inhämtats.

Yttranden över civilförsvarsutredningens förslag.

Förslaget, att försvarsavdelningarna skulle bibehållas, har lämnats utan

erinran av så gott som alla remissinstanser. I några yttranden har dock uttalats

tvekan mot att nu lösa frågan om försvarsavdelningars arbetsuppgifter

och organisation. Sålunda anför statens trafikkommission, att civilförsvarets

organisation i länsinstansen bör upptagas till prövning först i samband med

utredning rörande landskansliernas framtida organisation i dess helhet. Även

länsstyrelserna i Östergötlands och Jönköpings län anse, att den definitiva

utformningen av försvarsavdelningarnas fredsorganisation bör uppskjutas.

Slutligt ståndpunktstagande härtill bör enligt deras uppfattning icke ske,

förrän avdelningarnas fredliga arbetsuppgifter bättre kunna överblickas.

Nämnda länsstyrelser ifrågasätta vidare, huruvida icke den nuvarande löneställningen

för civilförsvarsdirektörerna är för hög.

Länsstyrelserna i Södermanlands, Uppsala och Jämtlands län föreslå, var

och en för sitt län, att befattningen som civilförsvarsdirektör överföres till

ordinarie stat.

Föreningen Sveriges polismästare anser, att civilförsvarsdirektörerna böra

beredas en självständigare ställning inom länsstyrelserna än vad f. n. är fallet.

Länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus och Norrbottens län förorda, att

fyllnadsarvode skall utgå till militärassistent.

Några länsstyrelser ha framhållit, att frågan om länsstyrelsernas krigsorganisation

bör bringas till en snar lösning.

Departementschefen.

I likhet med utredningen anser jag, att länsstyrelsernas uppgifter beträffande

civilförsvaret måste antagas bliva av betydande omfattning även under

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

fred. Länsstyrelserna skola sålunda bl. a. övervaka det lokala civilförsvarets

administration och handlägga vissa därmed sammanhängande göromål av ekonomisk

natur, svara för utlåningen för fredsbruk av civilförsvarsmateriel och

utöva den närmaste kontrollen beträffande lagerhållningen av dylik materiel

samt granska och fastställa organisationsplaner. De skola även i övrigt leda

den lokala civilförsvarsplanläggningen ävensom anordna centrala kurser för

utbildning av befäl inom civilförsvaret samt öva tillsyn över den lokala utbildnings-

och övningsverksamheten. Det synes mig erforderligt, att försvarsavdelningarna

bibehållas för fullgörandet av dessa uppgifter.

Det är min avsikt att inom den närmaste tiden hos Kungl. Maj:t hemställa

om bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas

nuvarande organisation. Härvid avser jag, att även försvarsavdelningarnas

organisation skall bliva föremål för prövning. Innan resultatet

av denna översyn föreligger, är jag icke beredd tillstyrka någon ändring i nu

gällande organisation.

Jag förutsätter, att landsfogdarna komma att lämna sin medverkan vid

handläggningen inom försvarsavdelningarna av landstormspolis- eller andra

till civilförsvaret hänförliga ordnings- och bevakningsärenden.

VI. Botteninstansen.

A. Nuvarande ordning.

Länen äro, såsom tidigare anförts, indelade i civilförsvarsområden. Indelningen

ansluter sig i princip till polischefsdistrikten. Civilförsvarets ledning

inom civilförsvarsområde utövas av en civilförsvarschef, för vilken finnes en

eller flera ställföreträdare. Befattningshavare vid polis- eller brandväsendet

är skyldig mottaga förordnande att vara civilförsvarschef eller ställföreträdare.

I 312 av de 460 civilförsvarsområdena äro civilförsvarscheferna statsavlönade

befattningshavare vid polisväsendet.

Enligt kungörelsen den 22 december 1944 (nr 817) äger civilförsvarschef,

som icke är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, åtnjuta arvode

för uppdragets fullgörande. Civilförsvarsområdena hänföras med avseende på

arvodenas storlek till fem grupper. Arvodet uppgår till 300 kronor för år i

lägsta gruppen och till 1 800 kronor för år i högsta gruppen. Vid civilförsvarsberedskap

höjas arvodena med 50 procent. För Stockholms, Göteborgs och

Malmö civilförsvarsområden, där ledningen av civilförsvaret icke eller endast

i ringa omfattning kan förenas med annan verksamhet, gälla särskilda bestämmelser.

Kungörelsen innehåller jämväl regler om arvode till ställföreträdande

civilförsvarschef.

I särskild ordning har Kungl. Maj:t föreskrivit, att civilförsvarschef, som

är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, skäll äga åtnjuta arvode

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition nr 82.

för uppdraget intill dess arbetet med upprättande av förslag till organisationsplan

för civilförsvarsområdet i det väsentliga slutförts, dock längst t. o. m. den

30 juni 1948. Arvodet utgår med hälften av det belopp, som enligt förutnämnda

kungörelse skulle ha utgivits till annan civilförsvarschef.

Kostnaderna för avlöning åt civilförsvarschef och ställföreträdare bestridas

helt av statsverket.

Den biträdespersonal, civilförsvarschef behöver för administrationen av

civilförsvaret, ställes till hans förfogande och avlönas av vederbörande kommun

utan rätt för denna till statsbidrag för kostnaderna. Behovet av dylik

personal har bedömts olika inom skilda civilförsvarsområden och anställningsförhållandena

äro högst olika. Även omkostnaderna för administrationen bestridas

av vederbörande kommun utan statsbidrag.

B. Förslag till ny ordning.

Civilförsvarsutredningens förslag.

Enligt utredningens uppfattning böra grunderna för den nuvarande indelningen

i civilförsvarsområden bibehållas och civilförsvarets ledning inom

dylikt område liksom hittills utövas av en civilförsvarschef.

Utredningen är av den principiella meningen, att merarbete för civilförsvaret,

som pålägges statliga och kommunala befattningshavare eller enskilda

personer, skall —- då arbetet ej är av oväsentlig omfattning — honoreras skäligt.

De arbetsuppgifter och det ansvar, som även under fred komma att åvila civilförsvarschef,

bliva icke oväsentliga. Arvode bör därför regelmässigt utgå till

civilförsvarscheferna och i förekommande fall till ställföreträdare även sedan

arbetet med upprättande av förslag till organisationsplaner slutförts. Beträffande

arvodenas storlek anser sig utredningen icke kunna fatta definitiv

ståndpunkt förrän någon tids erfarenhet vunnits rörande arbetets omfattning

under fred. I avvaktan härpå förordar utredningen, att nu gällande grunder

alltfort skola tillämpas.

Till civilförsvarschefemas förfogande skall finnas biträdespersonal. Utredningen

föreslår, att utgifterna för avlöningar åt denna personal och omkostnaderna

för administrationen överföras på staten.

Utredningen finner starka skäl tala för att den under fredstid erforderliga

biträdespersonalen bör beredas fasta anställningsvillkor. Emellertid föreligga

f. n. betydande svårigheter att inpassa denna personal i ett enhetligt löne- och

befordringssystem. Detta sammanhänger främst därmed att behovet av

personal under en stabiliserad fredsperiod ännu icke kan bedömas. De nu

föreliggande olikheterna rörande lönesättningen, vilka ofta i lika hög grad föranledas

av personliga förhållanden som av behov av tjänster i visst löneläge,

begränsa även möjligheterna att åstadkomma enhetliga, efter civilförsvarsområdenas

bet} denhet bestämda avlöningsvillkor. Sedan ytterligare erfarenhet

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 82.

vunnits beträffande behovet under fred av biträdespersonal, bör enligt utredningens

uppfattning frågan om fasta anställningsvillkor för personalen upptagas

till prövning.

Yttranden över civilförsvarsutredningens förslag.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser, att under fred sammanslagning bör

ske av två eller flera civilförsvarsområden till en större enhet och att ledningen

av civilförsvaret inom en dylik enhet bör utövas av en heltidsanställd

befattningshavare. Härigenom skulle civilförsvarets effektivitet främjas. Länsstyrelsen

anför ytterligare, att det synes omotiverat, att olika arvoden utgå till

eivilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,

och till annan eivilförsvarschef.

Åven civilförsvarsstyrelsen anser, att fördelar skulle stå att vinna genom

sammanslagning av civilförsvarsområden till större enheter. Styrelsen uttalar

vidare, att i princip lika arvoden böra utgå till civilförsvarscheferna.

överståthållarämbetet finner den ersättning, som f. n. utgår till civilförsvarschef,

vilken är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, för låg

och understryker vikten av att frågan om biträdespersonalens anställningsförhållanden

så snart ske kan löses.

Länsstyrelserna i Södermanlands och Kopparbergs län anse, att lika arvoden

böra utgå till civilförsvarscheferna. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus

län samt Västerbottens län finna ändring i gällande arvodesbelopp för civilförsvarschefer

f. n. icke böra ske, men förorda, att utredning kommer till stand

om lika arvoden till dessa. Länsstyrelsen i Uppsala län ifrågasätter, huruvida

icke lönegradsplaceringen för landsfiskal, som tillika är eivilförsvarschef,

bör höjas en grad. Föreningen Sveriges landsfiskaler uttalar, att skäl ej förefinnas

att i arvodeshänseende sätta eivilförsvarschef, som är landsfiskal, i

sämre ställning än annan eivilförsvarschef.

Drätselkamrarna i städerna Norrköping, Örebro, Gävle, Linköping och

Halmstad samt kommunalnämnden i Sollentuna köping anse, att anställningsförhållandena

för biträdespersonalen hos civilförsvarscheferna måste regleras.

Svenska civilförsvarets tjänstemannaförening giver uttryck åt samma ståndpunkt.

Departementschefen.

Jag har vid behandling av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet ej

funnit skäl föreslå ändrade bestämmelser i fråga om landets indelning i civilförsvarsområden.

Vidare har jag tillstyrkt, att kommunernas nuvarande kostnader

för administrationen i civilförsvarets botteninstans överflyttas på staten

fr. o. m. den 1 juli 1949. Jag anser, att, då staten sålunda övertager dessa kostnader,

enhetlighet bör eftersträvas i fråga om personaltilldelning och avlöningsförhållanden.

Även möjligheterna att effektivisera och i kostnadsbesparande

syfte rationalisera den nuvarande organisationen böra undersökas. Sålunda

kan enligt min uppfattning övervägas att i fred sammanföra administrationen

i två eller flera civilförsvarsområden under ledning av en av berörda civilför
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

svarschefer. Personalorganisationens omfattning skulle på så sätt kunna avsevärt

nedbringas och beredandet av fastare anställningsförhållanden för behövlig

biträdespersonal underlättas. Enligt vad jag inhämtat pågår f. n. utredning

härom inom civilförsvarsstyrelsen. Jag förutsätter, att utredningen,

som bör omfatta förslag till avlöningsvillkor för civilförsvarschef och

biträdespersonal, bedrives så skyndsamt, att proposition i ämnet kan föreläggas

1949 års riksdag.

I avbidan på resultatet av nämnda utredning förordar jag, att arvoden tills

vidare skola utgå till såväl civilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare

vid polisväsendet, som till annan civilförsvarschef. Arvodesbeloppen

böra bestämmas efter nu gällande grunder.

Till frågan om anvisning av medel för bestridande av kostnaderna för

arvoden till civilförsvarscheferna återkommer jag senare.

VII. Övriga anslag till civilförsvaret.

A. Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid

kurser, anordnade av länsstyrelserna.

För budgetåret 1947/48 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag

av 125 000 kronor.

Från anslaget bestridas, förutom rena kurskostnader, vissa ersättningar till

eleverna. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1946 skall sålunda till

befattningshavare inom civilförsvaret, som icke är landsfiskal eller landsfiskalsassistent,

under deltagande i utbildningskurs, som för flera civilförsvarsområden

anordnas av civilförsvarsstyrelsen eller länsstyrelsen eller på

dessa myndigheters föranstaltande, utgå viss resekostnads- och traktamentsersättning.

Rörande det närmare innehållet av beslutet hänvisas till propositionen

nr 294/1946 (s. 34—35). Härjämte har Kungl. Maj:t genom beslut

senast den 30 juni 1947 meddelat vissa bestämmelser om ersättning för mistad

arbetsinkomst. Bestämmelserna gälla icke civilförsvarschef eller ställföreträdare

för dylik eller statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, som är

befattningshavare inom allmänna civilförsvarets ordningstjänst eller distriktschef,

civilförsvarsfogde eller ersättare för dem, i vilket hänseende motsvarande

spörsmål reglerats i annat sammanhang, ej heller i fall där deltagande

jämlikt 20 § civilförsvarslagen skall anses ske i kommunal anställning. Enligt

detta beslut äger deltagare i utbildningskurs, varom här är fråga, uppbära

ersättning för mistad arbetsinkomst. Ersättning må utgå allenast om och i den

mån inkomstminskningen överstiger den lön, som för den tid inkomstminskningen

avser tillkommer vederbörande enligt det för personal i det allmänna

civilförsvaret gällande avlöningsreglementet, samt må i intet fall vare sig utgå

med högre belopp än efter 12 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda

löneförmåner, som för motsvarande tid uppbäras av den högst avlönade befattningshavaren

vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Civilförsvar sstyr elsen anför rörande kursverksamheten vid statens civilförsvarsskola.

Den utbildning av i första hand högre befäl inom det allmänna civilförsvaret,

som bedrives centralt vid statens civilförsvarsskola, är under fredstid

av största vikt. Genom densamma är det möjligt att kontinuerligt bibringa

dem, på vilka under krig komma att vila ansvarsfulla och svårbemästrade uppgifter,

omsorgsfull utbildning för krigsverksamheten. Vid skolan bedrivas

även kurser för materielförvaltare. Betydelsen därav, att vården av den dyrbara

civilförsvarsmaterielen handhaves av kompetent personal, kan ej överskattas.

I detta sammanhang anmäler styrelsen, att den överväger att i visst avseende

omorganisera utbildningen vid statens civilförsvarsskola. Behov har

visat sig föreligga att i praktiska övningar pröva och stärka utbildningsresultatet

och att för detta ändamål disponera anläggning, närmast motsvarande

hemvärnets stridsskola. Styrelsen är emellertid ej beredd att f. n. avgiva mera

preciserat förslag i ämnet.

Styrelsen finner erforderligt, att under budgetåret 1948/49 avhållas 15

kurser vid skolan, och beräknar medelsbehovet härför till 90 000 kronor.

I fråga om den av länsstyrelserna centralt bedrivna utbildningen uttalar

civilförsvarsstyrelsen, att densamma utgör en komplettering av verksamheten

vid statens civilförsvarsskola. Vid nämnda skola kan nämligen av naturliga

skäl endast ett begränsat antal elever mottagas. Övrig civilförsvarspersonal i

högre befälsgrader avses att i mån av möjligheter utbildas vid länsstyrelsernas

kurser. Efter civilförsvarsberedskapens upphörande har, på grund av medelsbrist,

länsstyrelsernas kursverksamhet endast kunnat bedrivas i obetydlig

omfattning. Sålunda ha de medel, som under budgetåret 1946/47 kunnat

disponeras för ifrågavarande ändamål, av flera länsstyrelser ansetts helt otillräckliga.

Civilförsvarsstyrelsen hemställer därför om ökad medelstilldelning.

Styrelsen meddelar, att länsstyrelserna beräknat sitt medelsbehov för här avsedd

verksamhet under budgetåret 1948/49 till cirka 360 000 kronor. För egen

del inskränker sig styrelsen att för ändamålet begära 125 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen hemställer slutligen, att medel måtte anvisas för

inspelning av undervisningsfilm. Enligt styrelsens mening är filmen ett värdefullt

medel för vinnande av ett snabbt och gott utbildningsresultat. För ändamålet

anses 25 000 kronor erforderliga under budgetåret 1948/49.

Styrelsen beräknar sålunda det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande

anslag till (90 000 + 125 000 + 25 000) 240 000 kronor.

Statskontoret avstyrker förslaget om anvisande av medel för upptagande

av en civilförsvarsfilm.

Departementschefen.

Vid anmälan av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet har jag

framhållit betydelsen av att personalen inom det allmänna civilförsvaret, vilket

utgör kärnan i civilförsvarsorganisationen, bibringas erforderlig utbild
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

ning. Av särskilt värde är härvid, att det högre befälet utbildas för sina uppgifter

under krig. Centralt bedriven kursverksamhet vid statens civilförsvarsskola

och länsstyrelserna synes mig ägnad att väl tillgodose detta önskemål.

Denna utbildning bör alltså fortgå.

Det är vidare min uppfattning, att, sedan numera en relativt lång tid förflutit

efter upphörande av krigsårens mera intensiva utbildning för befälspersonal,

verksamheten under den närmaste framtiden bör bedrivas i betydligt

större omfattning än under de senaste åren. Utvidgningen skall syfta bl. a.

till att möjliggöra för länsstyrelserna att nyutbilda eller repetitionsutbilda

befäl, som på grund av lokala förhållanden kan väntas få särskilt betungande

uppgifter under krig. Jag har anledning räkna med att en dylik utvidgad verksamhet

kommer att omfattas med intresse från befälets sida.

Den föreslagna utökningen av befälskurserna påkallar höjning av anslaget.

Detta måste därjämte uppräknas i anledning av att resekostnaderna blivit

högre och traktamentsersättningarna höjts efter det att anslaget bestämdes

till det belopp varmed det upptagits i gällande riksstat. Av civilförsvarsstyrelsen

begärt belopp synes mig icke tillräckligt. Jag förordar för min del, att

anslaget fastställes till 265 900 kronor. Härvid förutsätter jag, att ersättningar

till den i utbildningen deltagande personalen utgå i enlighet med nu

gällande bestämmelser.

Inom ramen för anvisade medel bör undervisningen bedrivas på ändamålsenligaste

sätt. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att förut

ej använda hjälpmedel såsom film få brukas vid undervisningen.

B. Civilförsvaret: Bidrag till vissa frivilliga organisationer.

För budgetåret 1947/48 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett obetecknat

anslag av 141 500 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t föreskrivit följande

disposition av anslaget:

Ändamal. Kronor

A. Riksluftskyddsförbundets verksamhet, riksförbundet:

Bidrag till kanslipersonalens avlöningar, högst........................... 10 000

Bidrag till lokalhyra, högst ................................................... 4 000

» » centrala instruktörskurser högst .............................. 25 000

» » upplysnings- och propagandaverksamheten, högst ...... 5 400

Ersättning till en av Kungl. Maj:t utsedd revisor ..................... 600

B. Riksluftskyddsförbundets verksamhet, länsförbunden:

Bidrag till avlöning av chefsinstruktörer och sekreterare (kassaförvaltare),

högst ............................................................... 30 000

Bidrag till expenser, högst ................................................... 6 500

» » utbildnings- och repetitionskurser för instruktörer,

högst .............................................................................. 20 000

Bidrag till resekostnadsersättningar och traktamenten till chefsinstruktörer,

högst ............................................................ 25 000

C. Bidrag till andra frivilliga organisationer än riksluftskyddsför
bundet

för medverkan vid utbildning .................................... 15 000

Summa kronor 141 500

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Enligt samma beslut må riksluftskyddsförbundet efter civilförsvarsstyrelsens

börande disponera besparing, som kan uppkomma inom endera av förbundets

verksamhetsgrenar, till bestridande av utgifter inom den andra verksamhetsgrenen.

Civilförsvarsutredningen har tagit under övervägande riksluftskyddsförbundets

framtida ställning och uppgifter. Utredningens uppfattning i denna

fråga, varom närmare redogörelse lämnats vid behandling av frågan om civilförsvarets

fortsatta verksamhet, innebär, bl. a., att förbundets nuvarande verksamhet

skall i anslutning till det av utredningen förordade utbildningsprogrammet

för civilförsvaret i icke obetydlig utsträckning utvidgas. En kvalitativ

höjning och kvantitativ ökning av instruktörskadrerna äro nödvändiga,

uttalar utredningen, för fullgörandet av de för förbundet avsedda uppgifterna.

Utbildningen av instruktörer måste i enlighet härmed beräknas draga större

kostnader än hittills. Det synes vidare erforderligt framhåller utredningen,

att årliga arvoden utgå — förutom såsom hittills till chefsinstruktörer — till

andra kvalificerade instruktörer, s. k. områdesinstruktörer. Utredningen föreslår,

att statsbidraget till förbundet i anledning av de ökade ekonomiska krav,

som sålunda komma att ställas på detsamma, höjes med 60 000 kronor till

186 500 kronor.

Statskontoret anser det önskvärt, att den av staten bekostade utbildningen

av personal helt sker i statlig regi och att därför frågan om statsbidrag till

riksluftskyddsförbundet upptages till omprövning. Härvid böra följande synpunkter

beaktas.

F. n. lämnar staten bidrag till avlönande av viss personal samt till

omkostnader och centrala instruktionskurser med vissa angivna högstbelopp.

Liknande bidrag lämnas länsförbunden. Då riksluftskyddsförbundets ekonomi

måste anses mycket god, synes kunna övervägas, om icke systemet

med allmänna bidrag till avlöningar och omkostnader bör slopas samt i stället

staten uteslutande bör lämna bidrag för den av riksförbundet och länsförbunden

bedrivna utbildningsverksamheten efter vissa av statsmakterna fastställda

normer. Förslagsvis kunde detta ske antingen genom att staten fastställde

bestämda bidrag för varje särskild av förbunden anordnad kurs med

ett visst bestämt minimiantal deltagare eller att staten lämnade ett visst

bidrag för varje utbildad instruktör. Dessa bidrag borde så avvägas, att

genomsnittligt de frivilliga organisationerna med egna inkomster finge

finansiera sina allmänna administrationskostnader, medan de speciella utgifterna

för kursverksamheten, såsom lärararvoden, lokalhyror och resekostnader,

i allmänhet täcktes av statsbidraget. Riksluftskyddsförbundets ekonomi skullo

medgiva en sådan uppläggning. För ändamålet kunde under elfte huvudtiteln

uppföras ett anslag till bidrag till utbildning av instruktörer för civilförsvaret.

Anslaget borde ställas till civilförsvarsstyrelsens förfogande, som skulle hava

att utbetala bidrag till förbunden efter rekvisition i enlighet med de fastställda

grunderna. Vid en dylik lösning lärer även den ståtlige revisorn i riksluftskyddsförbundet

kunna indragas.

Riksluftskyddsförbundet har i skrivelse den 27 november 1947 närmare

redogjort för sin ekonomiska ställning. Därav framgår, att förbundets egentliga

tillgångar utgöras av fonder på 610 000 kronor, varav 465 000 kronor äro

bundna i fast egendom, samt att inkomsterna av tillgångarna uppgå till cirka

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

30 000 kronor per år. För verksamheten redovisas ett underskott intill den

1 juli 1946 på cirka 39 500 kronor och under tiden 1 juli 1946—30 juni 1947

på cirka 3 500 kronor eller tillhopa cirka 43 000 kronor.

Förbundet uttalar, att en minskning eller indragning av statsbidraget skulle

omöjliggöra bibehållandet av den lokala organisationen med luftskyddsförbund

inom länen och luftskyddsföreningar på de olika orterna. Utan den

lokala organisationen skulle riksluftskyddsförbundet icke se sig i stånd att

fullgöra sina hittillsvarande uppgifter.

Civilförsvarsstyrelsen har under åberopande av utredningens förslag begärt

186 500 kronor såsom statsbidrag till förbundet under budgetåret 1948/49.

Härjämte har styrelsen hemställt om bidrag till andra frivilliga organisationer

med samma belopp som för innevarande budgetår eller 15 000 kronor.

Styrelsen föreslår sålunda, att sammanlagt (186 500 + 15 000) 201 500

kronor anvisas under ifrågavarande anslag för budgetåret 1948/49.

Departementschefen.

Jag har vid anmälan av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet framhållit

önskvärdheten och nödvändigheten av att den obligatoriska utbildningen

i civilförsvarstjänst kompletteras med frivillig sådan utbildning. Det bör enligt

min mening huvudsakligen ankomma på riksluftskyddsförbundet att handha

denna frivilliga verksamhet samt att eljest genom upplysning främja

civilförsvaret och stimulera det frivilliga arbetet därför. Även andra frivilliga

organisationer kunna i här avsett hänseende göra betydelsefulla insatser, särskilt

i fråga om utbildningen.

Vid behandling av frågan om civilförsvarets fortsatta verksamhet har jag

förordat, att därvid angivet utbildningsprogram skall börja tillämpas först

med ingången av budgetåret 1949/50. 1 anslutning härtill anser jag — jagåterkommer

härtill i annat sammanhang — att den obligatoriska utbildningsverksamheten

under nästa budgetår bör bedrivas i huvudsakligen samma omfattning

som under innevarande budgetår. Samma förhållande bör i princip

gälla i fråga om den frivilliga insatsen på förevarande område. I visst hänseende

torde dock ökad frivillig verksamhet böra komma till stånd. Medverkan

från frivilliga organisationer torde nämligen vara erforderlig i de förberedelser,

som krävas för genomförande av det för budgetåret 1949/50 förordade utbildningsprogrammet.

Denna medverkan avser utbildning av folkskol- och gymnastiklärare,

vilka skola leda undervisning i skolorna i olycksfallsvård och brandskydd.

Avsikten är att under budgetåret 1948/49 hålla ett betydande antal

kurser för att instruera vederbörande för denna undervisning. Kurserna skola

anordnas under medverkan av skolöverstyrelsen, riksluftskyddsförbundet och

röda korset. Statsbidrag till uppkommande kostnader torde böra utgå.

Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår föreslår jag att, förutom i

gällande riksstat upptaget belopp om 141 500 kronor, ytterligare 43 500 kronor

anvisas för bidrag till kostnaderna för berörda medverkan vid utbildning av

folkskol- och gymnastiklärare.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 45

Sammanlagt skulle alltså enligt mitt förslag ifrågavarande anslag för budgetåret

1948/49 upptagas med (141500 + 43 500) 185 000 kronor.

C. Civilförsvaret: Övnings- och försöksverksamhet.

På riksstaten för budgetåret 1947/48 har till ifrågavarande ändamål anvisats

ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t för samma budgetår fastställt

följande stat för användningen av anslaget.

Stat.

1. Kostnader för försöksverksamhet ävensom — i begränsad

omfattning — övningar anordnade av civilförsvarsstyrelsen

eller länsstyrelserna enligt civilförsvarsstyrelsens anvisningar,

högst ............................................................... kronor 90 000

2. Kostnader för gasskyddslaboratorier (arvoden och materiel),

högst ........................................................................... » 5 000

Summa kronor 95 000

Civilförsvarsstyrelsen anför rörande försöksverksamheten, att densamma

utgör ett viktigt led i civilförsvarets förberedelsearbeten. Den bedrives dels

av styrelsen själv och dels genom försvarets forskningsanstalt. Styrelsens

verksamhet omfattar f. n. undersökningar rörande lämpligheten och användbarheten

av olika materieltyper, särskilt i fråga om signalförbindelser och

radiomanövrering av larmaggregat samt automatiska ventiler i ledningar, ävensom

vissa försök inom detonikens och brandväsendets område. Styrelsen anser,

att den sålunda pågående verksamheten bör fortsättas och intensifieras under

nästa budgetår samt att undersökningarna beträffande materieltyper böra utökas

att avse tung utrustning för den tekniska tjänsten och apparatur för mätning

av radioaktivitet ävensom standardisering av materiel. De forskningar

och försök på civilförsvarets område, som försvarets forskningsanstalt svarar

för, böra under nästa budgetår fortsätta efter hittills följda riktlinjer.

Styrelsen uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1948/49 för forskningar

och försök till 100 000 kronor, för övningar anordnade av civilförsvarsstyrelsen

eller länsstyrelserna till 5 000 kronor och för gasskyddslaboratorier till 5 000

kronor eller sammanlagt 110 000 kronor.

Departementschefen.

Krigstekniken har i fråga om anfallsmedlen under den senaste tiden undergått

en enorm utveckling. Särskilt gäller detta sådana vapen, som avses för

hemortsbekämpning. Nya och förbättrade uppfinningar och konstruktioner

äro att förutse. En av civilförsvarets angelägnaste uppgifter under fred

synes mig vara att söka utforska tekniska hjälpmedel för att begränsa

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

verkningarna av dylika vapen. Det är därför av vikt, att möjlighet finnes att

bedriva en kontinuerlig forsknings- och försöksverksamhet, som är direkt inriktad

på civilförsvarets behov.

Denna viktiga verksamhet kräver icke obetydliga kostnader. Jag har efter

överläggningar beräknat medelsbehovet för budgetåret 1948/49 för egentlig

försöksverksamhet till 110 000 kronor. Härvid förutsätter jag, att dessa medel

skola kunna användas för ersättning även åt enskilda forskare för uppdrag,

som av civilförsvarsstyrelsen överlämnas till dem.

Liksom under innevarande budgetår bör under budgetåret 1948/49 möjlighet

finnas att anordna på frivilligt deltagande grundade övningar i begränsad omfattning.

Medelsbehovet härför beräknar jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen

till 5 000 kronor.

Jag tillstyrker även civilförsvarsstyrelsens förslag, att för kostnader för

gasskyddslaboratorier upptages ett belopp av 5 000 kronor.

Sammanlagt bör alltså under ifrågavarande anslag anvisas (110 000 + 5 000

+ 5 000) 120 000 kronor.

D. Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel.

Eörevarande anslag, som är ett reservationsanslag, tillgodoföres jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1945 inkomsterna vid försäljning av viss

civilförsvarsmateriel. Då dessa inkomster beräknats täcka medelsbehovet för

nya anskaffningar under budgetåren 1946/47 och 1947/48, har anvisning av

medel för nämnda budgetår icke skett. Behållningen på anslaget uppgick den

1 juli 1947 till i runt tal 3 750 000 kronor, vari ingå influtna försäljningsmedel.

Enligt vad civilförsvarsstyrelsen upplyst uppgår det sammanlagda beloppet av

anslaget tillgodoförda försäljningsmedel till cirka 1200 000 kronor, medan

kostnaderna för nyssberörda nyanskaffningar av materiel beräknats till

802 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att tidpunkten nu är inne för en allmän

översyn av civilförsvarets materielberedskap. Det är styrelsens avsikt att

snarast verkställa en utredning om arten och behovet av den materiel, med

vars anskaffande uppskov ej bör ske. Oberoende av resultatet av denna utredning

anser emellertid styrelsen, att man bör kunna taga ställning till frågan

om viss materielanskaffning. Sålunda bör fortsatt anskaffning av alarmeringsutrustning

äga rum.

Sedan hittills avsedda medel för anskaffning av alarmeringsanläggningar

använts, komma sådana anläggningar alltjämt att saknas på 39 orter med

minst 1 000 invånare och 150 orter med minst 600 men icke över 1 000 invånare.

Vid en beräknad medelkostnad av 3 500 kronor per anläggning skulle

totalutgifterna för anskaffning av alarmeringsanläggningar till nämnda orter

utgöra 661 500 kronor. Behov av komplettering av befintliga anläggningar föreligger

enligt styrelsens beräkningar på 60 orter. Medelsbehovet härför uppskattar

styrelsen till 160 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för nya

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

och komplettering av gamla anläggningar uppgå alltså till (661 500 + 160 000)

821 500 kronor. Styrelsen föreslår, att denna materielanskaffning fördelas på

tre år och att alltså för budgetåret 1948/49 ett belopp av i runt tal 275 OCH)

kronor beräknas för ändamålet.

För anskaffning av larmutrustning för telefonalarmering begär styrelsen i

fråga om automatiserade telefonstationer, som helt sakna dylik utrustning,

30 000 kronor. Styrelsen anser vidare, att larmutrustning bör anskaffas i samband

med pågående automatisering av stationer eller utbyggnad av redan

genomförd automatisering. Kostnaderna härför beräknar styrelsen till 28 000

kronor.

Styrelsen hemställer alltså, att sammanlagt (275 000 + 30 000 + 28 000)

333 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49.

Departementschefen.

Vid antagandet av gällande civilförsvarslagstiftning förutsattes, att viss

anskaffning av materiel för civilförsvaret skulle bekostas direkt av staten.

Efter civilförsvarsberedskapens upphörande har denna anskaffning starkt begränsats.

Under innevarande budgetår ha sålunda av detta anslag medel disponerats

endast för utbyggnad av alarmeringssystemet.

För budgetåret 1948/49 har civilförsvarsstyrelsen hemställt att få disponera

sammanlagt 333 000 kronor för anskaffning av materiel för alarmeringsanläggningar.

Av detta belopp avse 275 000 kronor anskaffning av nya och komplettering

av gamla dylika anläggningar samt 58 000 kronor utrustning för telefonalarmering.

För innevarande budgetår har för motsvarande ändamål beviljats

100 000 kronor resp. 180 000 kronor.

I fråga om anskaffning av alarmeringsanordningar anfördes i samband med

anslags behandlingen för innevarande budgetår, att behovet av dylika anordningar

syntes bliva bestående. Någon anledning till ändrat ståndpunktstagande

i detta hänseende föreligger icke. Enligt min mening bör som en följd härav

den påbörjade utbyggnaden av alarmeringsnätet fortsättas under nästa budgetår.

Jag är emellertid ej beredd tillstyrka en så omfattande materielanskaffning

som civilförsvarsstyrelsen föreslagit. Enligt min mening bör sålunda

under nästa budgetår inköp av materiel till nya alarmeringsanläggningar

och till komplettering av gamla sådana anläggningar icke ske i större

omfattning än under innevarande budgetår. För detta ändamål bör alltså beräknas

allenast 100 000 kronor. Mot styrelsens förslag om anskaffande av

utrustning för telefonalarmering till ett sammanlagt belopp av 58 000 kronor

har jag däremot intet att erinra.

Jag föreslår sålunda, att för anskaffning av alarmeringsanordningar under

budgetåret 1948/49 må användas (100 000 + 58 000) 158 000 kronor. Då den

beräknade behållningen på ifrågavarande reservationsanslag, vilket upptogs

på riksstaten senast budgetåret 1945/46, kommer att avsevärt överstiga angivna

medelsbehov, erfordras ej nyanvisning av medel för utgifterna under nästa

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

budgetår. För att anslaget skall kunna disponeras under tiden därefter, torde

emellertid på riksstaten för budgetåret 1948/49 böra för ändamålet anvisas ett

formellt belopp av 100 kronor.

E. Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel.

För detta ändamål har för budgetåret 1947/48 anvisats ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

Anslaget är avsett för anskaffning av sådan förbrukningsmateriel — huvudsakligen

för den lokala utbildningen och övningar — som lämpligen bör upphandlas

centralt. Hit hör framför allt pyroteknisk materiel, sprängmedel och

indikeringsmateriel.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att säkra hållpunkter för beräkning av

behovet av nämnda materiel ej föreligga. Under budgetåret 1946/47 belastades

motsvarande anslag endast med något över 3 000 kronor. Den relativt ringa

belastningen av anslaget hade sin grund däri, att styrelsen vid ingången av

sistnämnda budgetår innehade vissa mängder av nu avsedd materiel. Styrelsen

anför, att enligt dess i annat sammanhang framförda förslag utbildning skall

bedrivas och övningar hållas i avsevärt större omfattning under nästa budgetår

än vad som f. n. är fallet, och uppskattar med hänsyn härtill medelsbehovet

för budgetåret 1948/49 till minst samma belopp, som anvisats för innevarande

budgetår, eller 50 000 kronor.

Departementschefen.

Enligt vad jag inhämtat, upphandlade civilförsvarsstyrelsen före civilförsvarsberedskapens

upphörande en med hänsyn till förbrukningen under fred

icke obetydlig mängd pyroteknisk materiel, varav hittills åtgått allenast cirka

en fjärdedel. Det kan sålunda förutses, att dylik materiel, vilken utgör huvuddelen

av nu avsedd materiel för utbildning och övningar, icke behöver anskaffas

under budgetåret 1948/49. Med hänsyn härtill och då jag — såsom

i annat sammanhang anförts — icke kan förorda någon utökning av den lokala

utbildnings- och övningsverksamheten, finner jag medelsanvisningen till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1948/49 kunna avsevärt begränsas.

Jag föreslår, att för budgetåret 1948/49 anvisas 10 000 kronor till anskaffning

av viss förbrukningsmateriel.

F. Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. in.

Under ifrågavarande rubrik har för budgetåret 1947/48 anvisats ett förslagsanslag

på 1 000 000 kronor.

Anslaget är avsett att tagas i anspråk för i huvudsak följande ändamål:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 49

Kronor

1. Verksamheten vid centralförrådet i Stockholm m. m............. 20 000

2. Förvaring och underhåll av materiel för internatförläggningar ... 60 000

3. Kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel .................. 20 000

4. Transport av materiel ......................................................... 30 000

5. Underhåll och reparation av viss materiel .............................. 150 000

6. Förvaring och underhåll av gasskyddsmateriel m. m................ 720 000

Summa kronor 1 000 000

Före den 1 juli 1947 förvarades största delen av den av staten ägda civilförsvarsmaterielen,

som huvudsakligen utgöres av gasskyddsmateriel, under

vederbörande kommuners närmaste ansvar och på deras bekostnad. Fr. o. m.

sistnämnda dag har emellertid staten övertagit ansvaret för materielen med

undantag dock för sådan för det allmänna civilförsvarets ordningstjänst, brandtjänst

och tekniska tjänst anskaffad av staten ägd materiel, som icke utgör

personlig utrustning för tjänstegrenarnas personal. Såsom en följd av överflyttningen

från kommunerna till staten av berörda kostnader beräknades utgifterna

för den statliga förrådsverksamheten stiga från 280 000 kronor under

budgetåret 1946/47 till 1 000 000 kronor under innevarande budgetår.

Den staten tillhöriga materiel, som numera förvaras på statens bekostnad,

utgöres av gasskyddsmateriel m. m. till ett värde av cirka 38 000 000 kronor,

materiel för internatförläggningar till ett värde av cirka 5 000 000 kronor och

alarmeringsanläggningar till ett värde av cirka 5 000 000 kronor.

Kommunerna förvara alltjämt på egen bekostnad sådan statlig materiel,

som enligt den förut lämnade redogörelsen undantagits vid berörda kostnadsöverflyttning,

samt av dem själva ägd civilförsvarsmateriel.

Civilförsvar sstyr elsen föreslår, att staten med ingången av nästa budgetår

även skall övertaga ansvaret och kostnaderna för förvaring av sådan av kommunerna

ägd civilförsvarsmateriel, som icke på förut angivet sätt är att hänföra

till allmänna civilförsvarets ordningstjänst, brandtjänst eller tekniska

tjänst.

I fråga om gasskyddsmaterielen meddelar styrelsen, att i rationaliseringssyfte

gemensam förvaltning anordnats för materiel i styrelsens centralförråd

i Stockholm och sådan av staten ägd materiel, för vilken ansvaret fr. o. in. den

1 juli 1947 överflyttats från staden till staten. Den gemensamma förvaltningen

har ställts under överståthållarämbetets ledning, liksom övrig i landet befintlig

av staten ägd gasskyddsmateriel förvaltas under ledning av länsstyrelserna.

I enlighet härmed inräknar styrelsen kostnaderna för centralförrådet i en

gemensam post för förvaring — inbegripet transport — av gasskyddsmateriel

m. m., vilken post upptages till 875 000 kronor.

Till kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel, vilken verksamhet

ombesörj es av försvarets forskningsanstalt, äskar styrelsen 20 000 kronor.

Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1948/49 för förvaring

— inbegripet transport — av materiel för internatförläggningar till 55 000

kronor.

4—197 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 82.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Beträffande alarmeringsanläggningarna beräknar styrelsen under förevarande

anslag 130 000 kronor för avlöning av personal för central kontroll och

översyn, 25 000 kronor för underhåll samt 86 000 kronor för drift eller sammanlagt

241 000 kronor.

Slutligen föreslår styrelsen, att för nästa budgetår för reparation av materiel

beräknas ett oförändrat belopp av 150 000 kronor. Styrelsen hemställer därjämte,

att dessa medel i begränsad omfattning må få användas till inköp

av svårersättliga reservdelar för lagerhållning.

Sammanlagt äskar styrelsen alltså för budgetåret 1948/49 för nu ifrågavarande

ändamål (875 000 + 55 000 + 20 000 + 241 000 + 150 000) 1 341 000

kronor.

Statskontoret anser, att, då någon erfarenhet ännu ej kunnat vinnas rörande

medelsbehovet, anslaget bör bibehållas vid 1 000 000 kronor.

Departementschefen.

Jag kan f. n. ej biträda civilförsvarsstyrelsens förslag, att staten skall övertaga

ansvaret och kostnaderna för förvaring av viss av kommunerna ägd

materiel. Det bör enligt min uppfattning undersökas, huruvida icke äganderätten

till denna materiel kan kostnadsfritt förvärvas av staten. Därvid skulle

staten automatiskt komma att bära de framtida förvaringskostnaderna för

materielen. Det bör ankomma på civilförsvarsstyrelsen att utreda denna fråga.

I fråga om den av staten ägda gasskyddsmaterielen vill jag erinra, att kostnaderna

för förvaringen fr. o. m. den 1 juli 1947 överförts från kommunerna

till staten. Kostnadsöverflyttningen tillkom i syfte att underlätta viss sammanföring

av materielen, som under tiden närmast före den 1 juli 1947 förvarades

på cirka 400 olika platser i landet. Enligt vad jag inhämtat från civilförsvarsstyrelsen

har materielen redan börjat sammanföras. Arbetet härmed

är avsett att fortsättas under budgetåret 1948/49. På grund av materielens

koncentrering kunna besparingar väntas i fråga om ersättningar för hyra och

avlöningar till förrådspersonal, ehuru under nästa budgetår dessa torde komma

att uppvägas av de ökade kostnaderna för transporter. En viss uppräkning av

ifrågavarande delpost påkallas av att kostnaderna för centralförrådet i Stockholm

i fortsättningen torde böra bestridas från densamma. Jag beräknar, att

till förvaring och underhåll av gasskyddsmateriel m. m. under nästa budgetår

kommer att åtgå ett sammanlagt belopp av 750 000 kronor.

Styrelsens uppskattning av medelsbehovet för förvaring av materiel för

internatförläggningar till 55 000 kronor finner jag mig kunna godtaga.

I likhet med styrelsen anser jag 20 000 kronor erforderliga för kontroll och

efterbesiktning av gasskyddsmateriel.

Vid beräkning i det föregående av civilförsvarsstyrelsens avlöningsanslag

har jag upptagit medel för avlöning av personal för central kontroll och översyn

av de statsägda alarmeringsanläggningarna. Till frågan om kostnaderna för

driften av dessa anläggningar återkommer jag under annat anslag. I nu förevarande

sammanhang torde sålunda medel böra beräknas endast för underhåll

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 51

av anläggningarna. I likhet med styrelsen anser jag ett belopp av 25 000 kronor

behövligt för detta ändamål.

Jag har ingen erinran mot styrelsens förslag, att för reparation av materiel

skulle avses ett belopp av 150 000 kronor. Ej heller finner jag något att invända

mot att dessa medel, såsom styrelsen hemställt, i viss omfattning få disponeras

för inköp i lagringssyfte av svårersättliga reservdelar.

Medelsbehovet för budgetåret 1948/49 för nu förevarande ändamål uppskattar

jag alltså till (750 000 + 55 000 + 20 000 + 25 000 + 150 000) 1 000 000

kronor.

G. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna

skyddsrum in. m.

Under denna rubrik har för budgetåret 1947/48 anvisats ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

Tillsammans^med tidigare anvisade medel ha för statsbidrag till kommuner

för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. sammanlagt 25 800 000 kronor

ställts till förfogande. Härjämte har till anslaget överförts behållningen på

ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat reservationsanslag

på 500 000 kronor till Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott

i sammanhängande kvartersbebyggelse.

Anslaget är avsett för utbetalning av statsbidrag till kommuner dels i enlighet

med av Kungl. Maj:t den 24 november 1944 meddelade generella bestämmelser

om statsbidrag för anordnande av skyddsrum, dels i enlighet med av

Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelade beslut om statsbidrag för anordnande

av radio för civilförsvarsändamål, dels ock för planläggning av

källarmursgenombrott.

Civilförsvar sstyr elsen framhåller, att anordnande av skyddsrum utgör ett

av civilförsvarets viktigaste förberedelsearbeten. Under erinran om att militär

byggnadsverksamhet alltjämt pågår i icke obetydlig omfattning, anför styrelsen,

att jämväl de för landets motståndskraft viktiga skyddsrumsbyggena

böra givas en efter omständigheterna anpassad kvot av de tillgängliga byggnadsresurserna.

Med hänsyn till rådande förhållanden inskränker sig styrelsen

att för budgetåret 1948/49 äska medel allenast för oundgängligen nödvändig

verksamhet i förevarande hänseende.

I enlighet härmed hemställer styrelsen — som förutsätter, att statsbidrag

fr. o. m. den 1 juli 1948 skall utgå med tre fjärdedelar av kostnaderna — att

1 125 000 kronor anvisas för statsbidrag till anordnande av allmänna skyddsrum

för personal inom det allmänna civilförsvaret (ledningscentraler m. m.j

samt 1 000 000 kronor för statsbidrag till anordnande av skyddsrum för undervisningsanstalter

och trafikföretag. Styrelsen föreslår vidare, att 500 000

kronor beräknas för förberedelsearbeten — markundersökningar, ritningsförslag

m. m. — för att vid läglig tidpunkt anordna friliggande, fullträffsäkra

anläggningar, vari viss del av befolkningen i krigstid skall kunna helt ha sitt

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 82.

uppehälle. Slutligen äskar styrelsen 3 000 000 kronor till statsbidrag för civilförsvarsåtgärder

vid kommunala tekniska verk. Härvid förutsätter styrelsen,

att även kommuner, som i förhoppning om statsbidrag redan vidtagit dylika

skyddsåtgärder, skola kunna erhålla statsbidrag för kostnaderna, när tillräckliga

skäl därtill finnas. I detta sammanhang framhåller styrelsen, att vid bifall

till styrelsens förslag förnyad prövning torde böra ske av en av Göteborgs

stad gjord framställning om statsbidrag för inrättande av ett fullträffsäkert

vattenledningsverk vid Alelyckan, vilken framställning av Kungl. Maj:t genom

beslut den 21 juni 1946 lämnats utan åtgärd.

För skyddsrumsändamål skulle sålunda enligt styrelsens förslag anvisas

sammanlagt (1 125 000 + 1 000 000 + 500 000 + 3 000 000) 5 625 000 kronor.

I fråga om radio hemställer styrelsen, att 375 000 kronor måtte ställas till

förfogande för inköp av 20 radioanläggningar för genomförande av en första

utbyggnad av radionätet mellan länsstyrelserna och civilförsvarscheferna.

Medelsanvisning för nästa budgetår för planläggning av källarmursgenombrott

påkallas ej av styrelsen.

Departementschefen.

Kommunerna äro f. n. skyldiga att anordna i organisationsplan upptagna,

allmänna skyddsrum, dock endast i den omfattning, vari medel till statsbidrag

stå till buds. I fråga om skyddsrum för undervisningsanstalter och trafikföretag

— s. k. skol- och trafikskyddsrum — gäller däremot, att sådana skyddsrum

skola anordnas på grund av direkt föreskrift i civilförsvarslagen.

Civilförsvarsutredningen har i sitt betänkande behandlat frågan om arten

och omfattningen av de skyddsrumsanläggningar, som anses erforderliga. Utredningen

måste emellertid på väsentliga punkter kompletteras. Jag har i

annat sammanhang hos Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att tillkalla

sakkunniga för ytterligare utredning av skyddsrumsfrågan. Innan resultatet

av denna utredning föreligger, är jag icke beredd att taga principiell ståndpunkt

till härmed sammanhängande problem.

Med hänsyn härtill och till nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden

och i fråga om tillgången på järn och cement kan jag ej tillstyrka, att för nästa

budgetår medel anvisas för andra skyddsrumsändamål än anordnande av skoloch

trafikskyddsrum, vilka, såsom jag framhållit, skola utföras på grund av

gällande lagbestämmelser. Medelsbehovet för statsbidragsgivning till skyddsrum

i skolor är beroende av den omfattning, vari nya skolbyggnader komma

att uppföras. På grundval av vad jag inhämtat härom och förhållandena i övrigt

uppskattar jag — med utgångspunkt från att bidraget liksom hittills skall utgå

med två tredjedelar av kostnaderna — medelsbehovet för sistnämnda budgetår

för bidrag till anordnande av skol- och trafikskyddsrum till 700 000 kronor.

I fråga om anordnande av radioförbindelser är jag av den uppfattningen, att

tillgången på radio inom civilförsvaret är av största betydelse, särskilt för

länsstyrelsernas operativa ledning av civilförsvaret. Behov av radioförbindelser

torde f. ö. under krig föreligga för länsstyrelserna även för andra uppgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Eungl. Maj:ts proposition nr 82.

F. n. finnes i ett flertal residensstäder polisradio. Jag anser det böra undersökas

i vilken utsträckning polisradion under krig kan brukas jämväl av länsstyrelserna

för bl. a. civilförsvarsändamål. Även möjligheterna att härför utnyttja

andra radioanläggningar än polisradion böra prövas. Först sedan en fullständig

utredning härom kommit till stånd, blir det möjligt att fatta ståndpunkt

till frågan om behovet för civilförsvarets del av egna radioförbindelser. Jag

kan således icke f. n. biträda civilförsvarsstyrelsens förslag om anvisande av

medel för inköp av radioapparater.

Jag föreslår alltså, att ifrågavarande anslag för budgetåret 1948/49 bestämmes

till 700 000 kronor.

H. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till kostnaderna för

vissa arvoden m. m.

För budgetåret 1947/48 har till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till

kostnaderna för vissa arvoden m. m. anvisats ett förslagsanslag av 300 000

kronor. Anslaget är avsett till statsbidrag för arvoden och annan ersättning

till civilförsvarschefer, ställföreträdare för civilförsvarschefer och civilförsvarspliktig

personal. Statsbidrag utgår jämlikt 47 § 3 mom. a) civilförsvarslagen

med kostnadens hela belopp i vad avser avlöning och annan ersättning

till civilförsvarschef och ställföreträdare. Under tid, då civilförsvarsberedskap

icke råder, utgår på grund av stadgandet i 47 § 1 mom. nämnda

lag statsbidrag till ersättning åt annan personal än civilförsvarschef och

ställföreträdare med 2/s av kostnaden.

Vid behandling i det föregående av civilförsvarets organisation i botteninstansen

har jag redogjort för de i kungörelsen den 22 december 1944, nr

817, eller i annan ordning meddelade bestämmelserna rörande arvoden till

civilförsvarschefer och ställföreträdare för dem i andra civilförsvarsområden

än Stockholm, Göteborg och Malmö. Jämlikt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade

beslut utgår arvode till civilförsvarschefen i Stockholms civilförsvarsområde

med 12 000 kronor för år, till förste ställföreträdaren för civilförsvarschefen

i Göteborgs civilförsvarsområde med 9 120 kronor för år och

till civilförsvarschefen i Malmö civilförsvarsområde med 8 000 kronor för år.

Beträffande avlöning och annan ersättning till övrig personal inom allmänna

civilförsvaret gäller avlöningsreglementet den 15 juli 1944, nr 546.

Detta reglemente är f. n. ej tillämpligt på blockpersonal.

Civilförsvarsstyrelsen uppskattar medelsbehovet för arvoden till civilförsvarschefer

och ställföreträdare för dessa på andra orter än Stockholm,

Göteborg och Malmö till sammanlagt 240 000 kronor. Härvid utgår styrelsen

ifrån att samma arvodesbelopp, bestämda efter de i förutberörda kungörelse angivna

grunder, skulle utgå till såväl civilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare

vid polisväsendet, som till annan civilförsvarschef. Styrelsen

föreslår vidare, att arvodet till civilförsvarschefen i Stockholms civilför
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

svarsområde höjes till 12 900 kronor för år och till civilförsvarschefen i

Malmö civilförsvarsområde till 8 600 kronor för år. Arvodet till förste ställföreträdaren

för civilförsvarschefen i Göteborgs civilförsvarsområde anses

böra bibehållas vid nuvarande belopp, 9 120 kronor.

För rese- och traktamentsersättningar till civilförsvarscheferna beräknar

styrelsen 35 000 kronor.

Till arvoden och andra ersättningar till civilförsvarschefer upptager styrelsen

sålunda sammanlagt (240 000 + 12 900 + 8 600 + 9 120 + 35 000)

305 620 kronor, avrundat till 305 000 kronor.

I fråga om annan personal i det allmänna civilförsvaret hemställer styrelsen,

att avlöningsreglementet må bliva tillämpligt jämväl på blockchefer och

ersättare för dem. För avlöningar åt sistnämnda befattningshavare skulle i

sådant fall behöva anvisas ett belopp av 50 000 kronor. Kostnaderna för

avlöningar till övrig personal uppskattar styrelsen på grundval av länsstyrelsernas

beräkningar till 188 000 kronor. Härvid har styrelsen liksom länsstyrelserna

förutsatt, att staten fr. o. m. den 1 juli 1948 skall bära ifrågavarande

utgifter i deras helhet.

Enligt styrelsens beräkningar erfordras sålunda för budgetåret 1948/49

sammanlagt (305 000 + 188 000 + 50 000) 543 000 kronor för här avsedda

ändamål.

Statskontoret anför, att en uppräkning av arvodena till civilförsvarscheferna

i Stockholms och Malmö civilförsvarsområden icke synes motiverad.

Departementschefen.

Jag har redan i annat sammanhang anfört, att möjligheterna att effektivisera

och i kostnadsbesparande syfte rationalisera den nuvarande organisationen

i botteninstansen borde utredas. Utredningen, som även skulle omfatta

förslag till avlöningsvillkor för civilförsvarscheferna, skulle bedrivas så

skyndsamt, att proposition i ämnet kunde föreläggas 1949 års riksdag. I avbidan

på resultatet av nämnda utredning ansåg jag civilförsvarschefernas

arvoden böra tills vidare utgå med oförändrade belopp. I anslutning härtill

finner jag ändring ej heller böra ske i lönesättningen för civilförsvarscheferna

i Stockholms och Malmö civilförsvarsområden.

Även kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar till civilförsvarscheferna

törde under nästa budgetår böra utgå efter samma grunder som f. n.

Beträffande utgifterna för avlöningar till annan personal i det allmänna

civilförsvaret förutsätter jag — såsom jag anmält vid behandling av frågan

om civilförsvarets fortsatta verksamhet — att gällande bestämmelser om

fördelning mellan stat och kommun av ifrågavarande utgifter skola tillämpas

även under budgetåret 1948/49.

Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att avlöningsreglementet för personal

i det allmänna civilförsvaret skall bliva tillämpligt även på blockchefer

och ersättare för dessa. Ett förordnande av sådan innebörd skulle medföra

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

betydande kostnader för det allmänna. Jag kan f. n. icke tillstyrka bifall

till denna hemställan.

I enlighet med det anförda böra samtliga ersättningar, som bestridas från

förevarande anslag, utgå enligt oförändrade grunder. Medelsbehovet för nästa

budgetår kan därför uppskattas till samma belopp, som upptagits i gällande

riksstat. Jag hemställer alltså, att anslaget för budgetåret 1948/49 bestämmes

till 300 000 kronor.

I. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. m.

Under förestående rubrik har i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptagits

ett förslagsanslag av 675 000 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t fastställt följande stat

för användningen av anslaget:

Stat.

1. Bidrag till kostnader för viss kommunerna åvilande lokal utbildning

och övning av personal för civilförsvarsändamål, förslagsvis

2. Bidrag till administrationskostnader för inkvartering och därmed

sammanhängande sociala åtgärder, förslagsvis ........................

3. Bidrag till övriga löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet

inom civilförsvarsområdena med undantag av ersättningar till civilförsvarspersonal,

förslagsvis ...................................................

Summa kronor

300 000

140 000

235 000

675 000

Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att den lokala utbildningen under budgetåret

1948/49 avsevärt utökas, och beräknar, att för ändamålet erfordras

900 000 kronor.

Styrelsen, som förutsatt, att kostnaderna för all administration inom civilförsvarsområdena

fr. o. m. den 1 juli 1948 skulle bestridas av staten och

beräknat dessa kostnader till 1 450 000 kronor, har ej därifrån skilt ut administrationskostnaderna

för inkvartering och därmed sammanhängande sociala

åtgärder.

Medelsbehovet för övriga löpande kostnader uppskattar styrelsen till sammanlagt

231 000 kronor, därav 36 000 kronor för ersättningar till fastighetsägare

för intrång genom att allmänna skyddsrum bibehållas helt eller delvis,

109 000 kronor för abonnemang av telefoner i centraler, gruppstationer,

rapportställen m. m. och 86 000 kronor för drift av de statsägda alarmeringsanläggningarna.

Styrelsen har vid sina beräkningar utgått ifrån att staten

skulle bära kostnaderna i dess helhet.

Departementschefen.

Enligt kungörelsen den 19 september 1947, nr 760, skall utbildningen inom

civilförsvaret under år 1948 — i likhet med vad som gällt under åren 1946

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

och 1947 — avse grundläggande utbildning i tio timmar av 16-åriga män

och kvinnor, tilläggsutbildning i sjukvård i tio timmar av 18-åriga kvinnor

samt utbildning av befäl i civilförsvaret. Vid behandling av frågan om civilförsvarets

fortsatta verksamhet har jag föreslagit, att den grundläggande utbildningen

av 16-åringarna såsom ett led i ett närmare angivet utbildningsprogram

skall ersättas av utbildning i skolorna samt att utbildningsprogrammet

skall börja tillämpas med ingången av budgetåret 1949/50. Jag anser i anslutning

härtill, att grundläggande utbildning av 16-åringar ej bör bedrivas

under den period, första halvåret av 1949, som ligger mellan upphörandet

av nu gällande bestämmelser och ikraftträdandet av det nya utbildningsprogrammet.

I övrigt synes däremot utbildningsverksamheten under ifrågavarande

period böra äga rum i samma omfattning som hittills.

Slopandet under första halvåret 1949 av nämnda grundläggande utbildning

medför, att medelsanvisningen för budgetåret 1948/49 för den lokala utbildningen

kan begränsas. Jag föreslår, att 250 000 kronor beräknas för detta

ändamål.

Administrationskostnaderna för inkvartering och därmed sammanhängande

sociala åtgärder, till vilka kostnader fullt statsbidrag skall utgå, uppskattar

jag till oförändrat belopp eller 140 000 kronor.

Mot civilförsvarsstyrelsens beräkning av kommunernas kostnader för den

löpande verksamheten i övrigt har jag ingen annan erinran än att enligt min

mening det av styrelsen angivna beloppet, 231 000 kronor, torde böra något

uppräknas för att täcka behovet av medel för oförutsedda utgifter. Jag anser

mig böra räkna med en total utgiftssumma av 260 000 kronor. Statsbidrag

till ifrågavarande utgifter utgår med två tredjedelar. På grund härav torde

för bidrag till ifrågavarande utgifter böra avses allenast ett till 175 000 kronor

avrundat belopp.

Jag föreslår alltså, att för budgetåret 1948/49 för ifrågavarande ändamål

upptages ett anslag av (250 000 + 140 000 + 175 000) 565 000 kronor.

K- Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar

och materiel in. in.

För budgetåret 1947/48 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag

av 10 000 kronor. Anslaget avses för utbetalning av dels statsbidrag

i enlighet med av Kungl. Maj:t den 24 november 1944 meddelade bestämmelser

till enskilda för anordnande av sådana skyddsrum för undervisningsanstalter,

för hamnar eller andra trafikföretag av vikt för den allmänna

samfärdseln än järnväg eller flyglinje, vilka icke äro allmänna skyddsrum,

dels sådan gottgörelse av staten, som jämlikt bestämmelserna i 7 kapitlet

civilförsvarslagen utgår till ägare eller innehavare av egendom eller den,

som driver industriell eller annan verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret

eller folkförsörjningen, dels ock gottgörelse, varom Kungl. Maj:t kan

komma att i särskilt fall besluta.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Civilförsvarsstyrelsen meddelar, att aktiebolaget Stockholms spårvägar —

som av Kungl. Maj:t med stöd av 29 § civilförsvarslagen ålagts att i anslutning

till byggandet av ny tunnelbana i Stockholm anordna fullträffsäkra

skyddsrum vid vissa stationer för tunnelbanans trafikanter — anmält, att

dylika skyddsrum för en anläggningskostnad av cirka 1 700 000 kronor beräknas

bliva färdigställda före den 1 januari 1949. Statsbidraget härför utgör

— räknat efter tre fjärdedelar av kostnaden — 1 275 000 kronor, vilket belopp

bör ställas till förfogande för nästa budgetår. Härjämte hemställer styrelsen,

att 10 000 kronor avses för bidrag till andra enskilda för anordnande av skoloch

trafikskyddsrum.

Styrelsen föreslår vidare, att ett belopp av 500 000 kronor anvisas för

bidrag till enskilda för anordnande av bergverkstäder.

Slutligen beräknar styrelsen under detta anslag medel till kostnaderna

för sådan gottgörelse, som utgår jämlikt bestämmelserna i 7 kapitlet civilförsvarslagen.

Kostnaderna uppskattas på grundval av länsstyrelsernas beräkningar

till 15 000 kronor.

Departementschefen.

Jag har inhämtat, att föreslagen ersättning till aktiebolaget Stockholms

spårvägar för anordnande av förutberörda trafikskyddsrum icke torde behöva

utbetalas till bolaget under nästa budgetår. Frågan om anvisande av

medel för ändamålet torde därför böra prövas senare. Vad civilförsvarsstyrelsen

föreslagit i fråga om medelsanvisningen till bidrag till andra enskilda

för anordnande av skol- och trafikskyddsrum föranleder däremot ingen erinran

från min sida.

Civilförsvarsstyrelsens hemställan om medel till bidrag åt enskilda för

anordnande av bergverkstäder kan jag ej biträda. Tillskapandet av ett dylikt

skydd för produktionen synes mig vara att hänföra till den ekonomiska försvarsberedskapens

område.

Däremot godtager jag styrelsens medelsberäkning i fråga om gottgörelse,

som utgår jämlikt bestämmelserna i 7 kapitlet civilförsvarslagen.

Jag beräknar alltså medelsbehovet under ifrågavarande anslag för budgetåret

1948/49 till (10 000 + 15 000) 25 000 kronor.

VIII. Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. godkänna det förslag till organisation av civilförsvarets instanser,

som av mig framlagts;

II. fastställa följande personalförteckning för civilförsvarsstyrelsen:
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör...................................................... Cp 19

3 byråchefer ......................................................... Ca 33

1 byrådirektör ......................................................... Ca 31

1 förste byråsekreterare .......................................... Ca 29

1 förste byråingenjör................................................ Ca 29

2 förste byråinspektörer .......................................... Ca 29

2 förste byråingenjörer ............................................. Ca 27

2 byråsekreterare ................................................... Ca 24

1 registrator............................................................ Ca 15

1 kassör ............................................................... Ca 15

1 kontorist ............................................................ Ca 13

1 förste expeditionsvakt .......................................... Ca 11

1 expeditionsvakt ................................................... Ca 9

16 kontor sbiträden ................................................... Ca 8

Tjänstemän å övergångsstat.

2 civilförsvarsinspektörer .......................................... Ca 29

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 24.

1 byråchef............................................................... Ce 33

1 byrådirektör ......................................................... Ce 31

1 förste byråingenjör ................................................ Ce 29

1 förste byråinspektör ............................................. Ce 29

1 förste byråsekreterare .......................................... Ce 29

1 förste byråsekreterare ............................................. Ce 27

1 byråintendent ...................................................... Ce 27

1 kamrer ............................................................... Ce 27

2 byråinspektörer ................................................... Ce 25;

III. godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 256 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................................... 13 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ 465 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 79 500

Summa förslagsanslag kronor 814 000;

IY. under huvudtiteln för inrikesdepartementet för budgetåret

1948/49 anvisa

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 59

dels till Givilförsvarsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av ...................................................... 814 000

dels till Civilförsvar sstyr elsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av ...................................................... 190 000

dels till Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola

samt vid kurser anordnade av länsstyrelserna

ett förslagsanslag av.................................... 265 900

dels till Civilförsvaret: Bidrag till vissa frivilliga

organisationer ett anslag av .................................... 185 000

dels till Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet

ett förslagsanslag av ....................................... 120 000

dels till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel

ett reservationsanslag av ................................. 100

dels till Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel

ett förslagsanslag av ........................ 10 000

dels till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av

viss materiel m. m. ett förslagsanslag av .................. 1 000 000

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande

av allmänna skyddsrum m. m. ett reservationsanslag

av ...................................................... 700 000

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till

kostnaderna för vissa arvoden m. m. ett förslagsanslag

av ..................................................................... 300 000

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning

m. m. ett förslagsanslag av ........................ 565 000

dels ock till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare

m. fl. för anordningar och materiel m. m. ett

förslagsanslag av ......................... 25 000

Summa kronor 4 175 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ernt/v^r^nc/e ory&mso/tor?.

Cenero/d/red/or

Cro is

Aom/nr a. A omera/o byron

Organ/ser//o n s 6> yr cSn

1//&: aovr?r6yro/7

Soc/o/o 6yron

7eAr7/sAo fayretr?

(/en. c/Zr. are/.

1

J

tf/As&rmp.ovd.

05

O

/?. 256

f.cyrose/cr.

/4-.QOQ

(¥.//2

åss/st

tf.G bo

4ss-/sZ Ass/sZ.

9.840

9.640

Koss.

7960

hr/s/J

Hansik

Hsnslk

Cell

Cell

Ce//

8yrocM

/725G

äyrochef

/?256

ikseh. tk/nsp.

/3.42Q (k//2

i&r/nsp iår/n

f3.428 I3.42Q

&/nsp.

8.700

Ass/si.

6020

Kopfo
nst

Ce/3

fonslM.

Cell

8yrdc/?ef

/7.256

if.Cf/nsp.

/* so e

Ass/si

9720

Kqmfi

skriv.

7.620

6yrdc/?ef

I7.ZS&

i. byro/ny.

/k, a oa

f. ass/si.

74-, aoa

Br/ng.

K>i80

Bseir.

/OTriO

8:/r.

’03é0

Br/r/g.

0840

8yro/ng.

//.Ok O

ö:/hg.

98SO

&/ng.

9 8ko

B:/hg.

98k0

Ass/si.

9/SO

Ass/si.

9/80

ing.

asso

Ass/si.

8.520

Ass/si

8800

Mon/or

2720

ions/k

Cell

ddz/y <zvzzd p/sz/z<zs ^/zzs-s sdy-r/ zz/zz e s? / pdrz s/3 ti ^tzzystz <d//zarz s z/czd/ . <J c./z d „ zzzya <9<siz/dz a/s z/.tzzz.d /cs~ ,<s €2 //z. d

-ririxyr/z. s<de72 yreyden«. cda- /depsr/rz-cdss Z''/?ySz<yzC272-jy-eZ72- jS/82stz<5cs2.z8 ri*z-jz<2n -o-cd 27 /Ondo-ry^d/drad/cd/yn.,

fe)

t*.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(ZivZ/^crr ''S\r<~/r''Ct/Zr"t<Z//Z//ryr: e/s JsZ/^sZmrg ZiZZ rzy ccyczsusjstZ-iOe?

GemeroZcZZreZcZdr

C/3 /9

KonsS/bye /

ÖyrocZe/

Ce 33

IkseAr

Ce 29

Ce 2^

keg/s/.

Ce /s

/-Sfs / o o isc/e/ry/oc? e r?

OvemcZ/neZZor

C ro /y_

ByrdkZreAZdr

~ Co 3/

ByrdcZZreAZor

r Co 3/

ByrdcZZreA/or

Ce 3/

kamrer.

Co 27

tk/hg.

Ce2y

Bcass/sZ.

Co 24

Srasr/sZ.

Co 24

Kossor

bo Uh ■

co /e

Ik/nsp.

Ce 29

öyroc/ir.

Co 29

öyroem

Co 29

Bross/B.

B.vssAZ.

B:oss/sZ.

Ce2U

Ce 2^

Ce 2V

Artc/r-a eave/e/rr/mjer/

WAs&r/nsp. ovd.

/)'' / / //

Lsver/zigrenjo z^

ByrdcZZreAZor

'' Co 3/

Byro/nZencZenf

Ce 3/

Ik/nsp.

Ce So

Ur/ng.

Co 2?

BrZng.

Ce 24

BrZng.

Ce 24

örZ/70.

Ce 34

BzseAr.

Ce 34

l.br/nsp.

Ce 27

/.S.ZZ70.

Co 27

&ott/s/.

&oss/sZ.

Ce 24-

Ce 2*+

JZooyJenZe -sZ^aZZ y/ecZZyJ ^c.Z/zemZ/^Zrzyey2s jZ<Zr>sd<yy J/os <sjZy/rreZs^/2 jZZsZ/cez-s - -&c/z- rJcrrzJp-pss
.

pvcacrrzyzZ .ZZZZ reZZ mcrzZcsZ .ez.m JO. ZJ&cjJezy ,pdy>czsz<J& ^Oyc aZed/cOcf azy'' rJ&ezyzcp ;yc^rp<3V2<spZ ^sc.

^rZZZci ss-Zo^ szre de-Jézd-ZezZrz/y ccy ''/Z<zc epcJp ^JczrTzJcz^iZs ^coZypccZps/s/c^/^rz- .

ba

<s>.

<r-^i

fa

05

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.

/leyi-an/e-m emUsxi/i-o-j/emd -j/éirs/ay -7/7/ -or-ya-a/sezZ/or? ■&*'' -c//z//féU&v<z*>S''t/jt/ze/tg/z.

Cenero/c//rek/or

C/o AP

A2m/n:o. komero/a/>vrån Organ/sa/rons/vran 727i‘%/-'',ih77J?7 /e Un/s År? Avrar? Seiro/m anc/. ki/s/tr/nspaid.

Y?h/.

Tvm

fe 2?

2e27

(helr.

Cb2g

Bssisf.

Ce22

4sf/W.

’Cel8

Tass.

Co/S

tons/b.

Ce//

fytii

j Syrc7c//r.

1 Ce 3/

1k/må

Ce 2$

tkk

/no.

CeZ9

tlnetr.

Ce27

Ce25

7ss/7.

Ce22

4ss/rt

Ce /b

lons/k

Ce//

Dyroc/ef

ryCeJ3/

oyrocoef

B:/hg. Brina. Br/hg Srseh

CeZi Ce& CeZg Co2/

fast

Ce2Z

fom/A

Cell

Syroc/k

Ua3/

Assist

Ce2/

i./s?.''ing.

Ca 2?1

és/rt

Ce24

fens/.h

rCe/r

27Zry<zm/e- r/onegZår scT^ognZerzenZscTe/erz -aZ7 -Zoo sZy/se/s-grz- *snéc>Za- ^TTzn-as 7ykkssZe ^eey/ogaZi
-Tum-syaÅZ

fC<z//J; 7^{sy/ee/ZZ/or/s-ira-// fCa-B/JsdcÅ 2 ^&y>eo77Z7/?/ZdwzZsZes’ /Ce- 2j ae/azZ 2rzom

eTesz ^/seyZer-czcTT- ^/g^/scZ/zT^-sy-sz^g/z 4- xzazaszggeszd^gr- -<rc77 2/ gék^Zs^s/sZe/r/ucZesz,

ta

<s>.

o^.

O

Oi

to

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1948/49 till civilförsvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1948:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 19^8/49 till civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten