Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till metallografiska institutet

1948-02-02 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:86, Angående bidrag till metallografiska institutet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

1

Nr 86.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till metallografiska

institutet; given Stockholms slott den 27

februari 19i8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 19^8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres.

På grund av avtal, söm träffats med stiftelsen svensk järn- och metallforskning,

har staten vid Drottning Kristinas väg i Stockholm uppfört byggnader

för metallografiska institutet (prop. nr 245 och r. skr. nr 328 för år

1943). Enligt avtalet skall staten bestrida kostnaderna för bl. a. uppvärmning

av byggnaderna samt betala de arvoden, som enligt av Kungl. Maj :t

fastställda grunder skola utgå till statens representanter i institutets styrelse.

I den utredning, som låg till grund för nyssnämnda proposition, be
1

Bihang till riksdagens protokoll I9i8. 1 samt. Nr 86.

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Kungl. Mcij.ts proposition nr 86.

räknades uppvärmningskostnaderna till 9 000 kronor och arvodeskostnaderna

till 1 000 kronor för år.

Statens åtagande beträffande uppvärmningskostnaderna hade ännu vid

den tidpunkt, då årets statsverksproposition avlämnades, icke föranlett

några anspråk från institutets sida.

De statliga representanterna i institutets styrelse utgöras av ordföranden

och tre ledamöter. Genom beslut den 21 november 1943 har föreskrivits,

att ersättning till ordföranden och de tre ledamöterna skall utgå med 20

kronor för varje sammanträde, varjämte särskild ersättning skall tillkomma

ordföranden med 500 kronor för år räknat. Ersättningarna skola jämlikt

beslutet utgå från tionde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.

Enligt vad jag erfarit ha medel för ifrågavarande ändamål senast

rekvirerats för budgetåret 1945/46.

I skrivelse den 2 februari 1948 har styrelsen för metallografiska institutet

hemställt, att till institutets förfogande måtte ställas sammanlagt 74 854

kronor 47 öre, varav 72 814 kronor 47 öre för uppvärmning av institutets

lokaler under budgetaren 1946/49 och 2 040 kronor till arvoden för samma

tid åt de av Kungl. Maj :t utsedda ledamöterna i institutets styrelse. Till stöd

för sin begäran om medel till uppvärmning har styrelsen därvid anfört följande.

_ Metallografiska institutets byggnader uppvärmas liksom svenska träforskningsinstitutets

och ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation från en

central värmeanläggning i försöksstationen. Enligt en till institutet inkommen

räkning ha uppvärmningskostnaderna för samtliga dessa byggnader

under perioden september 1946—maj 1947 uppgått till 69 195 kronor 84 öre,

varav enligt byggnadsstyrelsens beräkning metallografiska institutets andel

utgör 31,9 procent eller 22 073 kronor 47 öre. Härtill komma kostnader för

förbrukning av elektrisk kraft för drift av en cirkulationspump till institutets

värmeledning med 741 kronor. Uppvärmningskostnaden för metallografiska

institutet under räkenskapsåret 1946/47''utgjorde alltså sammanlagt

22 814 kronor 47 öre och årskostnaden i fortsättningen kan med ledning

härav beräknas utgöra cirka 25 000 kronor.

Av de begärda arvodeskostnaderna skulle enligt styrelsens beräkningar

560 kronor belöpa på budgetåret 1946/47, då styrelsen endast sammanträtt

en gång, och 740 kronor på vart och ett av de båda därpå följande budgetåren,

då styrelsen väntades sammanträda tre gånger årligen.

I infordrat yttrande över framställningen har statskontoret bl. a. påtalat

den avsevärda skillnaden mellan de beräknade uppvärmningskostnaderna

och vad som åtgått för ändamålet.

Departementschefen. För att staten skall kunna fullgöra sitt åtagande att

svara för vissa årliga kostnader för metallografiska institutet erfordras att

riksdagen anvisar medel för ändamålet.

Såsom statskontoret framhållit, ha uppvärmningskostnaderna under budgetåret

1946/47 uppgått till väsentligt högre belopp än det som beräknades

vid avtalets tillkomst i början av år 1943. Enligt vad jag under hand inhämtat

från byggnadsstyrelsen torde detta främst bero på ökade bränslekostna
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mai ds proposition nr 86.

der men även därpå, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna varit väl

optimistiska. Det för budgetåret 1946/47 begärda beloppet, 22 814 kronor

47 öre, torde få anses skäligt. För vart och ett av innevarande och nästkommande

budgetår torde bränslekostnaderna böra uppskattas till 23 000 kronor.

Mot styrelsens beräkning av arvodeskostnaderna har jag intet att erinra.

Då medel att bestrida kostnaderna för uppvärmning och arvoden under

budgetåren 1946/48 böra vara tillgängliga redan under löpande budgetår,

ämnar jag denna dag vid anmälan av ärendena angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till Bidrag till metallografiska institutet

för sistnämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av (22 814: 47 +

23 000 + 560 4- 740 = i runt tal) 47 000 kronor. I riksstaten för budgetåret

1948/49 torde för enahanda ändamål böra upptagas ett förslagsanslag av

23 700 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till metallografiska institutet för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 23 700.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Lindenbaum.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1948:78 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48, i vad propositionen a a1 i texten