Med förslag till lag om tillägg till 72 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag
9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:95, Med förslag till lag om tillägg till 72 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag
Dokumentets text
Kungl Maj.ts proposition nr 95.
1
Nr 95.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
tillägg till 72 § lagen den 14 september 1944 (nr 705)
om aktiebolag; given Stockholms slott den 5 mars
1948.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om tillägg till 72 § lagen den 14 september
1944 (nr 705) om aktiebolag.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 95.
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 95.
Förslag
till
Lag
om tillägg till 72 § lagen den It september 1944 (nr 705) om aktiebolag.
Härigenom förordnas, att till 72 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag
skall fogas ett nytt moment av följande lydelse.
3 mom. Konungen må medgiva bolag undantag, helt eller delvis, från bestämmelserna
i 1 mom., om med hänsyn till arten av bolagets verksamhet
och övriga omständigheter synnerliga skäl därtill föranleda.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl Maj:ts proposition nr 95.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 27 februari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, xraga
om möjlighet till dispens för Svenska Penninglotteriet aktiebolag och
därmed jämförliga bolag från aktiebolagslagens regler rörande avsättning
av medel till skuldregleringsfond samt anför därvid följande.
I den nya aktiebolagslagen, som trätt i kraft den 1 januari 1948, hava upptagits
regler i syfte att verka för en skärpt konsolidering av aktiebolagen.
Enligt 71 § skall årlig avsättning till reservfonden ske med minst tio procent
av årsvinsten till dess fonden uppgår till tjugu procent — enligt förut gällande
aktiebolagslag tio procent — av aktiekapitalet eller det högre belopp
som kan vara föreskrivet i bolagsordningen. Samma årliga avsättning till
reservfonden eller en särskild skuldregleringsfond skall, även om reservfonden
uppgår till nu angivet belopp, enligt 72 § 1 mom. fortsätta i bolag
med relativt stark skuldsättning, nämligen i bolag där skulderna överstiga
summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden. För bolag
med dylik skuldsättning gäller även den begränsningen i rätten att utdela
vinst, att utdelningen icke får överstiga fem procent av bolagets behållna förmögenhet,
med mindre ett lika stort belopp som det vilket därutöver utdelas
avsättes till reservfonden eller skuldregleringsfond. Motsvarighet till
bestämmelserna i 72 § saknades i 1910 års aktiebolagslag.
Föreskrifterna om avsättning av medel till skuldregleringsfond ha utformats
med utgångspunkt från den grundsatsen, att ett bolags behov av
konsolidering är större allteftersom dess skuldsättning i förhållande till
dess eget kapital ökas, och bygga på den principen att ett aktiebolag från
företagsekonomisk synpunkt i allmänhet anses icke lämpligen böra arbeta
med mindre eget kapital än hälften av omslutningen. Det egna hos bolaget
bundna kapitalet bör alltså vara lika stort som skulderna. En sådan skuldsättning
som är tryggad genom på visst sätt angiven inteckningssäkerhet
har emellertid enligt aktiebolagslagen 72 § 2 mom. ansetts kunna frånräknas
vid beräkningen av den skuldsumma som skall jämföras med bolagets
bundna kapital.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
I en till chefen för handelsdepartementet den 7 februari 1948 inkommen
skrivelse har Svenska Penninglotteriet aktiebolag hemställt att sådan ändring
av aktiebolagslagen måtte vidtagas att bolaget kunde erhålla dispens
från bestämmelserna i 72 §. Bolaget har därvid till en början lämnat en
redogörelse för den verkan en tillämpning av sagda bestämmelser skulle få
för bolaget. Härav framgår i huvudsak följande.
Bolagets aktiekapital utgör 100 000 kr. och dess reservfond 10 000 kr.,
varjämte bolaget har en garantifond å 500 000 kr. Bolagets verkliga skulder
per den 31 december 1947 uppgå till nära 23 milj. kr. Skulderna, vilka i stort
sett kunna anses ganska konstanta, utgöras i första hand av under december
månad försålda lottsedlar till januaridragningen nästpåföljande
år, statsverkets andel i den dragning som äger rum i december, vilka medel
inlevereras nästpåföljande månad, samt ej verkställda vinstutbetalningar
och vinstskatt för icke inlösta vinstlotter. Bolagets tillgångar per den
31 december 1947 uppgå till omkring 28 milj. kr., därav »likvida medel»
omkring 27,3 milj. kr. nämligen kassa, postgiro och banktillgodohavanden
nära 9,7 milj. kr. och statsskuldförbindelser omkring 17,6 milj. kr. Enligt
bolagsordningen skall, sedan avsättning skett till reservfonden enligt
gällande lag samt till garantifonden, årsvinsten oavkortad ställas till Kungl.
Maj :ts förfogande att användas på sätt Kungl. Maj :t närmare föreskriver.
Årsvinsten för 1947 beräknades uppgå till 4 488 549 kr. 39 öre. Härav skall
på grund av aktiebolagslagen 71 § 10 000 kr. avsättas till reservfonden. I enlighet
med 72 § nämnda lag är bolaget emellertid skyldigt att till reservtonden
eller skuldregleringsfond avsätta sammanlagt 10 % av årsvinsten eller
448 854 kr. 94 öre. Därest bolagets verksamhet i framtiden komme att
lämna ungefär motsvarande avkastning som under år 1947, skulle avsättningar
enligt 72 § till någon av dessa fonder erfordras under en lång följd av
år. Med ledning av 1947 års siffror för bolagets vinst och skulder kunde antalet
år uppskattas till omkring femtio.
Som skäl för sin hemställan har bolaget vidare anfört följande.
Bestämmelsen i 72 § torde vara införd med tanke på att befrämja ett
aktiebolags konsolidering i de fall då bolagets finansiering till förhållandevis
stor del skett genom främmande kapital. I lagrummet har emellertid
ej hänsyn tagits till det förhållandet, att ett bolags behov att arbeta med
främmande kapital i törsta hand är beroende av arten av dess verksamhet.
Det gäldenärsförhållande, som Svenska Penninglotteriet i det avseende varom
nu är fråga står i förhållande till lottköparna och staten, är av ett speciellt
slag och icke jämförligt med det kreditförhållande, vars risker för
borgenärerna 72 § avser att minska. Anledning torde därför saknas, att bolaget
skall göra den avsättning som avses i 72"§. Det må jämväl framhållas,
att därest föreskrivet belopp avsättes enligt 72 §, det belopp som enligt bolagsordningen
skall inlevereras till statsverket minskas i motsvarande omfattning.
I en till chefen för handelsdepartementet den 23 februari 1948 inkommen
skrivelse har Aktiebolaget Tipstjänst — med förmälan att bolaget intoge en
ställning liknande Svenska Penninglotteriets — förklarat sig instämma i
Svenska Penninglotteriets hemställan. Bolaget har uppgivit:
Vid räkenskapsårets utgång — den 30 juni — hade bolaget visserligen
normalt icke skulder överstigande det egna hos bolaget bundna kapitalet,
men det kunde lätteligen inträffa, att bolaget anordnade en tippningstäv
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 95.
5
lan å sådan tid att
årets slut. I sådant fall skulle bolaget enligt 72 § aktiebolagslagen bli skyldigt
att till reservfonden eller skuldregleringsfond avsätta omkring 500 000
kr. En dylik avsättning vore emellertid, eftersom bolaget redan en eller annan
vecka efter räkenskapsårets slut ånyo vore skuldfritt, påtagligen obehövlig.
Bolaget uttalade vidare, att säkerligen andra fall än de två nu aktuella kunde
uppkomma, där ett uppfyllande av fonderingskraven i 72 § skulle framstå
som onödigt och hinderligt för bedrivande av en verksamhet, vari ingen
risk funnes för bolagets borgenärer.
Nya aktiebolagslagens fonderingsregler överensstämma i stort sett med
det förslag i ämnet som ligger till grund för den nya lagen. Mot detta förslag
framfördes på sin tid (se prop. den 22 december 1943 nr 5 med förslag
till lag om aktiebolag, in. in. s. 270 ff) vissa erinringar av liknande innebörd
som Svenska Penninglotteriets nu ifrågavarande hemställan. Det framhölls
sålunda bl. a. att det i förslaget angivna förhållandet mellan eget och främmande
kapital visserligen inom flertalet branscher och bolag måste betraktas
såsom företagsekonomiskt sunt och önskvärt men att de föreslagna bestämmelserna
likväl för vissa slag av företag kunde synas väl hårda samt
att förslaget icke toge tillräcklig hänsyn till arten av förefintliga tillgångar,
varför det i praktiken skulle komma att verka ojämnt och orättvist. Bankoch
fondinspektionen ifrågasatte, huruvida icke möjlighet att dispensera
från de legala reglerna borde stadgas, så att, där särskilda skäl det föranledde,
bolag skulle kunna helt undantagas från reglernas tillämpning eller
ock annan proportion mellan eget kapital och skulder kunna bestämmas.
Från vissa håll ifrågasattes, huruvida icke förefintligheten på tillgångssidan
av kontanta penningar och banktillgodohavanden ävensom inneliggande
obligationer borde föranleda till att åtminstone i vissa fall eller i viss utsträckning
även däremot svarande belopp finge frånräknas skulderna.
I sitt yttrande över förslaget till ny aktiebolagslag uttalade lagrådet — i
anledning av de erinringar som framställts mot den närmare utformningen
av bestämmelserna om avsättning till skuldregleringsfond — att lagrådet
funne det naturligt, att fastighetsinteckningar skulle ha ställts såsom
säkerhet, om eftergift skulle kunna ske från skyldigheten att göra dylik
avsättning, samt att det icke syntes lämpligt att med fastighetsinteckningar
av i förslaget angiven art likställa kontanter och banktillgodohavanden. Och
i propositionen med förslag till ny aktiebolagslag uttalade dåvarande chefen
för justitiedepartementet — efter alt ha erinrat att beträffande vissa typer
av bolag, som regleras av speciell lagstiftning vid sidan av den allmänna
aktiebolagslagen, erforderliga bestämmelser om undantag från föreskrifterna
om skuldregleringsfond borde meddelas i vederbörande speciallagstiftning
— bl. a. följande.
Vad angår de anmärkningar som gå ut på att vid beräkning av skulderna
undantag skall göras ej blott för sådan genom inteckning tryggad skuldsättning,
som angives i förslaget, utan även för vissa andra belopp, vill jag
till en början påpeka, att försiktighet är påkallad vid medgivande av undanlag
från huvudregeln. Redan bestämmelsen om rätt till avdrag för ett
belopp motsvarande sextio procent av taxeringsvärdet för i förslaget angiven
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
fast egendom kan i vissa fall komina att medföra, att den återstående egendom,
som skall tjäna till täckning av aktiekapitalet, reservfonden (skuldregleringsfonden)
och gäld, kan komma att bestå huvudsakligen av värdet
av fast egendom över sextio procent av taxeringsvärdet eller av annan stundom
ganska osäker täckning. Om det medgåves, att undantaget finge omfatta
värdet av flertalet säkra tillgångar, komme den tillgångsmassa, som
skulle tjäna till täckning av aktiekapitalet, reservfonden (skuldregleringsfonden)
och återstående gäld, att tömmas på säkra tillgångar.
Departementschefen. Av den föregående redogörelsen framgår att det
spörsmål, som väckts av Svenska Penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget
Tipstjänst, var föremål för beaktande redan i samband med tillkomsten
av den nya aktiebolagslagen. De principer, varå lagens fonderingsregler vila,
finner jag vara välgrundade och avvikelse från desamma bör icke ske utan
mycket starka skäl. Aktiebolagens konsolidering är nämligen ej endast av
betydelse för bolagen själva och för bolagsborgenärerna utan sett på längre
sikt även ett väsentligt samhällsintresse.
Emellertid äro stadgandena om avsättning av medel till skuldregleringsfond
av den natur att desammas genomförande stundom framstår som obehövligt
och mindre önskvärt. Detta har föranlett, att i speciallagstiftningen
för hypoteksaktiebolag, järnvägsaktiebolag och aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse
upptagits bestämmelser varigenom dessa bolag beretts
möjlighet att erhålla dispens från nämnda stadganden. För aktiebolag som
avses i rusdrycksförsäljningsförordningen har i förordningen införts bestämmelser
som helt utesluta tillämpningen av aktiebolagslagens föreskrifter
om avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte.
I detta sammanhang må framhållas att de s. k. systembolagen ha ett i
förhållande till omslutningen ringa eget kapital. De häfta i skuld för avsevärda
belopp till Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. Systembolagens liksom
restaurangbolagens struktur överensstämmer i viss mån med Svenska
Penninglotteriet aktiebolag. I samtliga dessa bolag skola vinsterna till övervägande
del tillkomma statsverket. Detsamma är förhållandet med Aktiebolaget
Tipstjänst.
Aktiebolagslagens föreskrifter om avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte
ansluta sig till det för aktiebolagen regelmässigt föreliggande förhållandet
att en rörelse drives på grundval av ett i bolaget arbetande kapital.
Beträffande de nu ifrågavarande två bolagen är situationen annorlunda. Bolagens
inkomster äro avsedda att successivt användas för betalning av skulderna.
Härtill kommer att det allmänna beretts avgörande inflytande å bolagen.
Några risker för borgenärer eller aktieägare kunna ej sägas vara förhanden.
Av dessa skäl skulle ett framtvingande av avsättning enligt bestämmelserna
om skuldregleringsfond verka irrationellt.
På grund härav synes det mig påkallat att bereda möjlighet för Svenska
Penninglotteriet aktiebolag och andra aktiebolag, som intaga en liknande
ställning, att ernå befrielse från aktiebolagslagens föreskrifter om avsättning
av medel i skuldregleringssyfte. En sådan regel torde böra givas en
snäv innebörd. Hänsyn synes böra tagas främst till arten av bolagets verk
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
samhet men även till det sätt varpå bolaget är uppbyggt. Givetvis måste vid
prövning av frågan om dispens bör meddelas jämväl beaktas bolagsborge*
närernas berättigade intresse av bolagets konsolidering.
I enlighet med det anförda har utarbetats förslag till tillägg till aktiebolagslagen
72 §, av innehåll att Kungl. Maj :t må medgiva aktiebolag undantag
från bestämmelserna i paragrafens 1 mom., såframt med hänsyn till arten
av bolagets verksamhet och övriga omständigheter synnerliga skäl därtill
föranleda. Ett sådant undantag förutsättes kunna beviljas helt eller delvis.
Sålunda torde anledning mestadels saknas att dispensera från de särskilda
reglerna i 72 § 1 mom. andra stycket om viss vinstutdelningsbegränsning i
bolag, vars skulder överstiga det bundna kapitalet.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag om tillägg till 72 § lagen den lk september 19H (nr 705) om
aktiebolag.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1 måtte för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Georg Dahlin.
1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, bär här
uteslutits.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 95.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 5 mars
1948.
Närvarande:
justitieråden Lawski,
Gyllenswärd,
Nissen,
regeringsrådet Kuylenstierna.
Enligt lagrådet den 3 mars 1948 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 27 februari 1948, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om tillägg till 72 § lagen den 14 september
1944 (nr 705) om aktiebolag.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
revisionssekreteraren C. E. Hagbergh.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
9
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockhohns
slott den 5 mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets
denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet den 27 februari
1948 remitterade förslaget till lag om tillägg till 72 § lagen den 15 september
1955 (nr 705) om aktiebolag.
Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställde föredraganden,
att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Åke Mossler.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 95.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:117 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om skyldighet för innehavare av järnväg, som delar fastighets ägor, att hålla anordningar för övergång av s. 8 i texten
- 1LU 1948:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg till 72 § lagen den 14 september 1944 s. 11 i texten