Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till Erik Ask

1949-03-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:108, Angående ersättning till Erik Ask

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108-

1

Kr 108.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående ersättning till

Erik Ask; given Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, fråga

om ersättning till Erik Ask i anledning av skada vid sjukbehandling samt

anför.

Sjukvårdaren vid veterinärhögskolan Erik Ask, född 1904, erhöll vid behandling

på karolinska sjukhuset en nervskada i samband med en injektion.

Skadan har medfört viss förlamning i vänster underben och fot.

De närmare omständigheterna i samband med skadan voro följande.

Under hösten 1940 vårdades Ask på karolinska sjukhuset för en tarmsjukdom

(ulcerös colit). Behandlingen bestod bl. a. av intramuskulära injektioner

med det kramplösande preparatet idospasmin. Vid eu sådan injektion

den 14 november 1940 träffades ischiasnerven av nålen och injektions
f

B ihan g till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 108.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

vätskan, varvid en del av nerven skadades. Injektionen utfördes av en sköterskeelev,

vilken tidigare erhållit undervisning om tekniken vid dylika injektioner.

Vid åtminstone ett femtiotal olika tillfällen hade hon utfört sådan

behandling utan att något missöde inträffat. Göromål av detta slag tillkomma

eljest vanligen en s. k. provsyster, men vid denna tidpunkt fanns ej tillgång

till någon sådan sköterska på den avdelning, där Ask vårdades.

Den felaktigt utförda injektionen medförde en viss förlamning i vänster

fot och underben, med påföljd att Ask icke kunde böja tårna eller foten

uppåt. Trots behandling med sjukgymnastik'' och elektroterapi inträdde icke

någon förbättring härvidlag. I februari 1942 företogs ett operativt ingrepp

men icke heller detta medförde någon effekt. Förlamningen kvarstår fortfarande

och är Ask till besvär när han går. Han måste nämligen lyfta knät

högre än normalt för att icke snubbla på tån, som hänger nedåt. Enligt

Asks egen uppgift är foten därjämte ej styrbar i sidled vilket bidrager till att

han har lätt att halka och snubbla. Någon förbättring torde icke vara att

förvänta. Enligt ett i ärendet ingivet läkarintyg kan emellertid olägenheterna

av lytet till stor del neutraliseras genom ortopedisk känga. En sådan känga

har Ask erhållit på sjukhusets bekostnad. Ask uppger emellertid, att han

icke alltid kan använda kängan, enär han i sitt arbete utför spolning och

tvättning av golv och dylikt grovarbete, varvid han måste bära gummistövlar

eller andra grövre skodon. Kängan, till vilken hör järnskenor, lädermanschett

och gummiresårer, uppges även vara besvärlig att bära.

Sedan Ask hos direktionen för karolinska sjukhuset begärt ersättning för

den ådragna skadan, har direktionen i skrivelse den 28 oktober 1947 hos

Kungl. Maj :t hemställt att viss ersättning måtte tillerkännas Ask. Sedermera

har Ask i en den 15 mars 1948 dagtecknad skrift preciserat sina ersättningsanspråk.

Ask yrkar ersättning för det bestående lytet med 6 500 kronor eller alternativt

en livränta av 500 kronor per år fr. o. in. den 14 november 1940. Dessutom

begär han för åsamkade kostnader och för sveda och värk 1 500 kronor.

Ask, som är statsanställd, har icke fått vidkännas någon löneminskning

på grund av sin invaliditet. I ett privat försäkringsbolag har han utfått ett

engångsbelopp om 2 000 kronor i invaliditetsersättning, beräknad efter 20

procents invaliditet.

Direktionen för karolinska sjukhuset framhåller, att man i sällsynta undantagsfall

måste räkna med nervskador av bestående art vid intramuskulära

injektioner. Då den elev, som utfört ifrågavarande injektion, ägt god

kännedom om tekniken vid sådana injektioner, anser direktionen att ansvars-

eller skadeståndsskyldighet icke bör drabba den, som uppdragit åt

eleven att utföra injektionen. Ej heller synes enligt direktionens mening

sådan skyldighet böra drabba eleven. Direktionen har under sådana omständigheter

icke ansett sig vara skyldig eller befogad att utbetala något skadestånd

till Ask, men finner det önskvärt, att någon gottgörelse tillerkännes

honom. Med hänsyn till att skadan icke synes ha medfört någon inskränkning

i Asks förmåga att fullgöra sina tjänstegöromål vid veterinärhögskolan

anser sig direktionen icke kunna ifrågasätta, att livränta skall utgå till honom.

Direktionen hemställer, att Ask tillerkännes gottgörelse med förslagsvis

1 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

I ett vid direktionens framställning fogat utlåtande av överläkaren vid

sjukhusets medicinska klinik, professorn Nanna Schwartz, har denna anfört

att injektionsskadan vore att betrakta som en ren olyckshändelse. Det

vore synnerligen önskvärt, att Ask tillerkändes ersättning.

Yttranden ha i ärendet avgivits av medicinalstyrelsen, statskontoret och

riksförsäkringsanstalten.

Medicinalstyrelsen instämmer i vad direktionen uttalat samt anser, att det

vid förevarande injektion förlupna felet är av sådan beskaffenhet, att staten

såsom utövare av verksamheten på sjukhuset rimligen bör ersätta patienten

den lidna skadan.

Statskontoret säger sig icke vilja motsätta sig, att gottgörelse till ett belopp

av 1 000 kronor tillerkännes Ask för kostnader samt för sveda och

värk.

Riksförsäkringsanstalten uttalar att, därest nervskadan uppkommit till

följd av olycksfall i arbete och olycksfallsförsäkringslagen sålunda varit

tillämplig å densamma, Ask skulle varit berättigad till ersättning för läkarvård

och övrig behandling samt för den ortopediska kängan. Vidare skulle

han ha varit berättigad till sjukpenning med kronor 5:50 för dag under

de tider efter den 28 februari 1941, han varit sjukskriven i anledning av

skadan (enligt utredning av anstalten sammanlagt 96 dagar), dock med

avdrag å sjukpenningen jämlikt 10 § andra stycket olycksfallsförsäkringslagen1

under de tidsperioder, då han varit intagen å sjukhus (sammanlagt

20 dagar). Enär Ask varit berättigad att jämlikt för honom gällande avlöningsreglemente

erhålla fri läkarvård m. m. samt oavkortad lön, skulle

emellertid i överensstämmelse med bestämmelserna i 11 § olycksfallsförsäkringslagen

ifrågavarande belopp icke ha utbetalats av riksförsäkringsanstalten.

I fråga om ersättning för kvarvarande men skulle riksförsäkringsanstalten

ha fr. o. m. den 1 maj 1941 tillerkänt Ask livränta med 400

kronor för år räknat, motsvarande en nedsättning av arbetsförmågan med

20 procent. Emellertid skulle livräntan med hänsyn till bestämmelserna

i 11 § fjärde stycket nämnda lag2 icke ha till honom utgivits, enär enligt

anstaltens utredning det icke visats föreligga några sådana särskilda förhållanden,

scm skulle kunnat föranleda att beloppet helt eller delvis borde

utbetalas.

Departementschefen. Av utredningen i ärendet framgår, att Ask under

vård på karolinska sjukhuset åsamkats en nervskada genom en injektion,

som utförts på felaktigt sätt av en sjuksköterskeelev, samt att skadan för

Ask medfört vissa kostnader ävensom sveda och värk samt en invaliditet,

som av riksförsäkringsanstalten uppskattats till 20 procent. I likhet med

direktionen för sjukhuset anser jag att ersättningsskyldighet icke bör ifrågasättas

vare sig för den, som givit eleven uppdraget att utföra injektio
1

Detta lagrum stadgar att, om den skadade intagits å sjukvårdsanstalt, försäkringsinrättningen

äger avdraga högst hälften å sjukpenning, som tillkommer honom.

2 Enligt detta lagrum skall livränta, som tillerkänts skadad, för vilken lön är bestämd i författning

eller eljest fastställd av statlig myndighet, i regel icke utbetalas, utan skall lönen, till

den del densamma motsvarar tillerkänd dylik livränta, anses utgöra understöd på grund av

olycksfallet; dock må livräntan utgå om och i den mån särskilda förhållanden därtill föranleda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

nen, eller för eleven själv. Emellertid finner jag starka skäl tala för att

Ask likväl bör erhålla viss gottgörelse för den lidna skadan av staten såsom

varande huvudman för sjukhuset.

För havda kostnader och för sveda och värk har Ask begärt gottgörelse

med 1 500 kronor. De kostnader, som Ask haft i form av sjukhusavgifter

och löneavdrag m. in., kunna icke exakt angivas men synas ha uppgått till

ungefär 200 kronor. Det torde kunna antagas, att Ask fått vidkännas en

icke obetydlig sveda och värk i samband med både injektionen och den senare

i syfte att häva eller lindra invaliditeten företagna operationen. I likhet

med statskontoret föreslår jag ett sammanlagt belopp av 1 000 kronor

såsom gottgörelse för direkta kostnader samt för sveda och värk. Emellertid

anser jag att härutöver ersättning bör utgå även för kvarvarande men

av skadan. Härvidlag har Ask alternativt yrkat ett engångsbelopp av 6 500

kronor eller en årlig livränta av 500 kronor. Med hänsyn till att invaliditeten

icke medfört någon löneminskning för Ask, synes det lämpligast att

utgiva ersättningen i form av ett engångsbelopp. Vid bestämmandet av

detta belopp skall främst beaktas den ideella skada i form av obehag samt

det fysiska och psykiska lidande som lytet måste anses komma att medföra

för framtiden. Hänsyn bör även tagas till de extra utgifter, som kunna

åsamkas Ask på grund av skadan, t. ex. för nyanskaffning av ortopedisk

känga och för bil- och spårvagnsresor utöver vad han som frisk behövt vidkännas.

Det av Ask yrkade beloppet för kvarvarande men finner jag dock

vara för högt. Såsom en skälig ersättning vill jag föreslå 3 000 kronor.

Då särskilt anslag till nu ifrågavarande ersättning, tillhopa 4 000 kronor,

icke lämpligen bör anvisas, torde för ändamålet kunna tagas i anspråk

det under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till statsverket

åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av

olycksfall i arbete in. in.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att till Erik Ask må av det under femte huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget till Statsverket åliggande, av andra

medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i

arbete in. m. utbetalas en ersättning av 4 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

49097S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Erik Ask. a1 i texten
  2. SU 1949:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Erik Ask. a1 i texten