Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuUius m. ra

1949-03-11 · 51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:111, Angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuUius m. ra

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

1

Nr 111.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjuUius m. ra.;

given Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, StrIng, Mossberg, Weijse, Kock. Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, punkten

2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1949/50

beräkna ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

1—25o 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 111.

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om anvisande

av medel å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus.

Anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1948/49.

Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 177 till 1946 års riksdag

framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 209), att vid Vipeholms sjukhus

i Lund skulle i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 8 mars 1946 förordat förslag uppföras en ny vårdpaviljong

för kvinnor för en beräknad kostnad av högst 895 000 kronor. Av

detta belopp anvisade riksdagen under anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1946/47 700 000 kronor.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra ifrågavarande paviljong samt föreskrev, att styrelsen för

ändamålet under budgetåret 1946/47 skulle äga disponera högst 700 000

kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag

anvisade vidare riksdagen (skr. nr 352) under anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1947/48 ett belopp av

195 000 kronor för fullföljande av ifrågavarande byggnadsföretag.

Genom beslut den 27 juni 1947 föreskrev Kungl. Maj:t härefter, att byggnadsstyrelsen

av sistnämnda anslag skulle äga disponera högst 195 000 kronor

för byggnadsföretaget.

I skrivelse den 22 november 1948 har byggnadsstyrelsen — som i ärendet

samrått med medicinalstyrelsen — gjort framställning om anvisande av ytterligare

335 000 kronor för ifrågavarande byggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsen

har därvid anfört följande:

Ifrågavarande byggnadsarbeten, bestående av dels en ny paviljong, dels en

tillbyggnad till befintlig sköterskebyggnad, ha påbörjats omkring den 1 juni

1948 och beräknas bliva i huvudsak färdigställda under innevarande budgetår.

Med ledning av ingångna entreprenadavtal m. m. beräknar byggnadsstyrelsen

att dessa arbeten, därest inga ytterligare prisstegringar komma att uppstå,

skola kunna slutföras för en kostnad av 1 150 000 kronor, innebärande en merkostnad

av 255 000 kronor. Denna merkostnad är helt att hänföra till den allmänna

kostnadsstegring, som inträffat sedan arbetena senast, vid prisläget

hösten 1944, kostnadsberäknades. Enligt styrelsens beräkningar uppgår

den allmänna kostnadsstegringen under ifrågavarande tidsintervall till i

genomsnitt 29 %, motsvarande i runt tal 260 000 kronor.

Styrelsen får dessutom anmäla, att viss utökning av det ursprungliga

byggnudsprogrammet företagits i samråd med medicinalstyrelsen. För avdelningen

för tuberkulösa patienter ha sålunda tillkommit liggverandor å paviljongens

södra gavel, varjämte antalet promenadgårdar utökats från två till tre

för att möjliggöra, att sagda patienter erhålla en särskild från övriga patienter

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 111.

avskild promenadgård. Dessa tillkommande arbeten komma att medföra en

kostnadsökning av sammanlagt ca 40 000 kronor, varav 25 000 kronor^ för anordnande

av liggverandor och 15 000 kronor för utökning av promenadgårdarna.

Vidare får styrelsen anmäla, att den nu pågående utbyggnaden av sjukhuset

kommer att medföra viss utökning av eldarpersonalen, därest icke övergång

från handeldning till automatisk eldning vidtages. Styrelsen har därför

låtit utreda frågan om installation av automatiska eldningsapparater och därvid

kommit till det resultatet, att en installation av skruvstokers för tre pannor

skulle bliva ur ekonomisk synpunkt fördelaktigast. Kostnaden för denna

installation beräknas uppgå till 40 000 kronor. Den besparing av bränslekostnaderna,

som uppnås med sagda installation, torde i huvudsak motsvara

kostnaderna för förräntning och amortering samt underhåll av installationen.

Sammanlagt erfordras sålunda för byggnadsföretagets fullföljande ett belopp

av (1 150 000 + 40 000 + 40 000) 1 230 000 kronor, varav 895 000 kronor

tidigare anvisats. Med hänsyn till att arbetena i huvudsak bliva färdigställda

under innevarande budgetår synes erforderligt tilläggsanslag, (1230 000 —

895 000) 335 000 kronor, böra anvisas å tilläggsstat.

Departementschefen. Såsom framgår av vad byggnadsstyrelsen anfört har

den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna beräknats medföra ett ökat

medelsbehov av 255 000 kronor för arbetena med uppförandet av den nya

paviljongen m. m. vid Yipeholms sjukhus i Lund. Då jag ej funnit anledning

till erinran mot denna beräkning, tillstyrker jag, att nämnda belopp anvisas.

Jag har icke heller något att erinra mot den vidtagna utvidgningen av byggnadsprogrammet,

innebärande att liggverandor och en särskild promenadgård

anordnats för tuberkulösa patienter, samt den föreslagna installationen av

automatiska eldningsapparater. Kostnaderna för dessa tillkommande arbeten

beräknar jag i likhet med byggnadsstyrelsen till sammanlagt 80 000 kronor.

Tillhopa skulle alltså erfordras en ytterligare medelsanvisning om (255 000 +

80 000) 335 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas på tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår.

Om- och tillbyggnad vid S:t Jörgens sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 177 till 1946 års riksdag

framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 209) under anslaget till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1946/47 ett

belopp av 683 000 kronor till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid S:t Jörgens

sjukhus i Göteborg.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 683 000 kronor låta utföra arbetena i fråga.

I skrivelse den 11 oktober 1948 har byggnadsstyrelsen anfört, att ifrågavarande

om- och tillbyggnadsarbeten, vilka omfattade ombyggnadsarbeten i

den s. k. kasinobyggnaden, till- och ombyggnad av paviljong I för män, ändringsarbeten

i administrationsbyggnaden samt ny transformatorstation, fortskridit

så långt, att de slutliga kostnaderna kunde överblickas. Det hade därvid

visat sig, att det anvisade beloppet icke komme att vara tillräckligt för

arbetenas slutförande utan att för ändamålet erfordrades ett tilläggsanslag av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 111

150 000 kronor. Detta belopp svarade helt mot den allmänna stegring av kostnaderna

för material, arbetslöner och transporter, som inträffat sedan arbetena

vid prisläget hösten 1945 kostnadsberäknats och som enligt styrelsens

beräkningar för ifrågavarande tidsintervall uppginge till ca 22 % av 683 000

kronor. Med hänsyn till att arbetena i huvudsak beräknades bliva färdigställda

under innevarande budgetår borde detta tilläggsanslag anvisas å tilläggsstat.

Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag intet att

erinra. Jag tillstyrker alltså, att för bestridande av merkostnaderna för ifrågavarande

byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår anvisas ett belopp av 150 000 kronor.

Elektriska arbeten vid Furunäsets sjukhus.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 177 till 1946 års

riksdag anvisade riksdagen (skr. nr 209) under anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1946/47 ett belopp av

81 000 kronor till vissa elektriska arbeten vid Furunäsets sjukhus vid Piteå.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 81 000 kronor låta utföra arbetena i fråga.

I skrivelse den 22 november 1948 har byggnadsstyrelsen anfört, att arbetena,

vilka vid prisläget hösten 1945 kostnadsberäknats till 81 000 kronor, såvitt

styrelsen med ledning av infordrade entreprenadanbud m. in. kunde bedöma,

syntes kunna slutföras för en kostnad av 99 000 kronor, vilket betydde en merkostnad

av 18 000 kronor i förhållande till anvisade medel. Denna merkostnad

hade uppstått på grund av den allmänna stegring av kostnaderna för material,

arbetslöner och transporter, vilken inträffat sedan tidpunkten för kostnadsberäkningarnas

utförande och som enligt styrelsens beräkningar för ifrågavarande

tidsintervall uppginge till i genomsnitt 22 %. Med hänsyn till den beräknade

tidpunkten för arbetenas färdigställande borde det belopp, som

erfordrades för täckande av uppkommande merkostnader, stå till förfogande

under innevarande budgetår.

Departementschefen. I. enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker

jag, att för ifrågavarande elektriska arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för

löpande budgetår anvisas ytterligare 18 000 kronor.

Inrättande av särskilda anstalter för psykopater.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års

riksdag anvisade riksdagen (skr. nr 352) under anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1947/48 ett belopp av

50 000 kronor till inrättande av särskilda anstalter för psykopater. Beloppet

var avsett för bestridande av kostnaderna för fortsatt utredning i frågan.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947 tillkallade jag

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 111.

den 17 juli 1947 särskilda sakkunniga för utredning rörande psykopatvårdens

organisation och därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor.

I en den 1 mars 1949 dagtecknad promemoria ha dessa sakkunniga — vilka

antagit namnet 1947 års psykopatvårdsutredning — inkommit med uppgifter

angående kostnaderna för utredningsarbetet. Av promemorian framgår, att utgifterna

för utredningens verksamhet intill utgången av februari 1949 uppgått

till i runt tal 34 900 kronor. För återstoden av innevarande budgetår beräknar

utredningen medelsbehovet till 23 600 kronor, medan utgifterna för budgetåret

1949/50 av utredningen uppskattas till 13 000 kronor. Då, såsom nyss

nämnts, för ändamålet hittills anvisats ett belopp av 50 000 kronor, skulle

alltså enligt utredningens beräkningar erfordras ett ytterligare belopp av

(34 900 + 23 600 + 13 000 — 50 000) 21 500 kronor.

Departementschefen. Med hänsyn till de i viss mån osäkra förutsättningar,

på vilka utredningens uppskattning av det ytterligare medelsbehovet bygger,

synes mig försiktigheten bjuda, att det av utredningen beräknade beloppet

avrundas uppåt till 25 000 kronor. Då de tidigare av riksdagen anvisade medlen

beräknas bliva förbrukade redan före utgången av löpande budgetår, torde

beloppet böra anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Anslag för budgetåret 1949/50.

Anordnande av särskilda avdelningar för tuberkulösa sinnessjuka och

sinnesslöa.

Inledning.

I det anförande till statsrådsprotokollet över socialärenden den 13 juni

1947, vari jag hemställde om Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda

sakkunniga för fortsatt handläggning av frågorna om sinnessjukvårdens

effektivisering och utbyggande, framhöll jag bl. a., att innan ställning

kunde tagas till frågan om ett fortsatt utbyggande av denna vård, ytterligare

klarläggande krävdes på vissa viktiga punkter. Detta gällde främst vården

av sinnessjuka, som lede av tuberkulos i smittsamt skede och för vilka erforderliga

isolerings- och behandlingsmöjligheter icke stode till buds. Statens

sjukhusutredning hade i sitt yttrande över medicinalstyrelsens den 11

september 1945 framlagda tioårsplan för sinnessjuk- och sinnesslövårdens

utbyggande i riket skisserat en lösning av detta vårdproblem, som borde tagas

under närmare övervägande. Härvid borde i möjligaste mån beaktas resultatet

av den inventering rörande förekomsten av tuberkulos bland patienter

och personal vid sinnessjukhusen, som sedan någon tid igångsatts av medicinalstyrelsen.

Måhända kunde det ock befinnas lämpligt att i detta sammanhang

pröva frågan om vården av sådana sinnesslöa, som lede av tuberkulos

— ett spörsmål, som icke heller vunnit sin slutliga lösning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Med skrivelse den 21 januari 1949 ha nämnda sakkunniga — vilka antagit

benämningen statens sinnessjukvårdsberedning — överlämnat en promemoria

med förslag om anordnande vid vissa sinnessjukhus av särskilda avdelningar

för tuberkulösa sinnessjuka och sinnesslöa. Beredningen framhåller, att

ställningstagandet till denna fråga vore ägnat att underlätta dess fortsatta

arbete med byggnadsfrågor^. Beredningen hade därför ansett sig böra redovisa

resultatet av sin utredning om tuberkulosvården för sinnessjuka och

sinnesslöa utan att avvakta slutförandet av uppdraget i övrigt.

Över beredningens promemoria ha yttranden avgivits av medicinalstyrelsen

efter hörande av direktionerna för statens sinnessjukhus, byggnadsstyrelsen,

1946 års sinnesslövårdsutredning, svenska landstingsförbundet, svenska

stadsförbundet, svenska sanatorieläkarföreningen och svenska psykiatriska

föreningen.

Härefter har sinnessjukvårdsberedningen med skrivelse den 10 februari

1949 överlämnat viss kompletterande utredning i ärendet.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen i en den 21 februari 1949

dagtecknad promemoria ånyo yttrat sig i ärendet.

Nuvarande vår danordningar för tuber
kulöst

sinnessjuka.

Beredningen lämnar inledningsvis följande redogörelse för nuvarande

vårdanordningar för tuberkulöst sinnessjuka:

Fristående paviljonger för vård av tuberkulospatienter finnas f. n. endast

vid S:ta Maria sjukhus, nämligen en paviljong med 40 platser för kvinnliga

patienter, avsides belägen och byggd för ifrågavarande ändamål, samt en

paviljong med 27 platser för manliga patienter, genom till- och ombyggnad

iordningställd för ändamålet. Vid några sjukhus såsom S:t Lars och Sidsjön

finnas tuberkulosavdelningar, särskilt inrättade för denna vård men belägna

i byggnader, där även andra avdelningar inrymmas. Vid övriga sinnessjukhus

ha de tuberkulösa i mån av möjlighet sammandragits till särskilda

avdelningar utan att dock särskilda anordningar vidtagits för tuberkulosvården

eller för de sjukas isolering från det övriga klientelet. På sina

håll finnas dock liggverandor i anslutning till avdelningarna. Enstaka svårt

oroliga patienter vårdas i enkelrum på avdelningar, där tuberkulöst sjuka

eljest icke finnas. I den mån de tuberkulöst sjuka sammanföras till särskilda

avdelningar ha emellertid riskerna för smittoöverföring begränsats. Avdelningarna

ha försetts med eget porslin och tvättgodset har skilts från det

övriga sjukhusets. Eljest förekomma icke några särskilda hygieniska anordningar,

ej heller anlitas tuberkulosspecialister för läkarvården.

Personalen måste för att få tjänstgöra i sjukvården vara fri från tuberkulos

i smittsamt skede. För tuberkulin negativt reagerande personer vinna

icke anställning, vilket i praktiken betyder, att Calmettevaccination är obligatorisk

för denna kategori. I viss utsträckning förekommer, att tjänsteduglig

personal med tuberkulos i icke smittsamt skede placeras till tjänstgöring vid

avdelning för tuberkulösa.

Röntgenanläggningar finnas f. n. endast vid fem sinnessjukhus, nämligen

vid Sundby, Birgitta, S:t Sigfrid, Marieberg (nyligen installerad) och Sidsjön.

Ytterligare tre anläggningar ha beställts.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Undersökning rörande tuberkulos

vid statens sinnessjukhus under

senare år.

Efter att ha redogjort dels för ett av medicine doktorn C. H. Alström år 1943

framlagt program för tuberkulosfrågans lösande vid sinnessjukhusen, dels ock

det förslag i denna fråga, som framlagts av statens sjukhusutredning av år

1943 i dess yttrande över medicinalstyrelsens förslag till tioårsplan, övergår

beredningen till att lämna en närmare redogörelse för resultatet av den skärmbildsundersökning

av patienter och personal vid statens sinnessjukhus, som

verkställts under senare år, huvudsakligen 1946 och 1947, i syfte att närmare

utreda antalet tuberkulosfall vid dessa sjukhus.

Av de av beredningen lämnade uppgifterna framgår, att undersökningen

omfattat sammanlagt 25 971 personer. Yid undersökningen hade påträffats

2 536 säkert läkta fall av tuberkulos. Beträffande 184 fall vore det osäkert, om

patologiska förändringar förelåge. Inom sistnämnda grupp syntes dock ingå

en del fall, som vid fullständig klinisk undersökning visat sig vara angripna

av tuberkulos. Yidare hade påträffats 1 327 pågående eller ej säkert läkta fall

av lungtuberkulos. Härjämte hade vid undersökningen upptäckts 51 pågående

eller ej säkert läkta fall med enbart hilustuberkulos1 eller pleurit2 samt 3 fall

med kavernbildning. Beredningen framhåller, att endast en mindre del av de

fall, vilka betecknats som pågående, vore smittoförande vid varje särskilt tillfälle.

Bisk funnes dock för att jämväl de icke smittoförande tuberkulosfallen

i viss utsträckning senare kunde orsaka nedsmittning av omgivningen. Med

anledning härav hade de redovisats såsom pågående fall. Under rubrikerna

pågående fall hade även upptagits fall, som veterligen lidit av tuberkulos men

som av en eller annan anledning icke blivit skärmbildsundersökta. Summan av

nämnda grupper syntes därför rätt väl motsvara det verkliga antalet tuberkulosfall

vid undersökningstillfället.

Beredningen anför vidare följande beträffande ifrågavarande undersökning:

Totala antalet av pågående eller ej säkert läkta fall av lungtuberkulos resp.

enbart hilustuberkulos eller pleurit samt av kavernbildning uppgår till 1 381

eller 5,3 % av hela antalet undersökta. Då tuberkulosen är förhållandevis

mindre utbredd bland personalen än bland patienterna, är procenttalet för

patienternas del större än det nu angivna.

En viss könsolikhet framträder. Borträknas Ryhovs, S:t Olofs, S:t Sigfrids

och Salberga sjukhus, där uppdelning på skilda kön ej gjorts, finner man

nämligen, att pågående eller ej säkert läkt tuberkulos påvisats hos 748 män

(6,3 %) men endast hos 554 kvinnor (4,9 %).

Antalet tuberkulosfall vid de olika sjukhusen varierar avsevärt. Detsamma

gäller den relativa frekvensen. Förhållandet mellan antalet undersökta personer

och antalet pågående eller ej säkert läkta fall av tuberkulos vid de olika

sjukhusen framgår av följande procenttal:

1 Hilustuberkulos = tuberkulos i lymfkörtlarna vid lungroten, eu lindrigare form av

tuberkulos, som ej medför smittorisk för omgivningen.

2 Pleurit = tuberkulös lungsäcksinflammation (vatten i lungsäcken), ej smittsam i denna

form men sjukdomen medför för många patienter senare lungtuberkulos, oftast inom de

första fem åren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts

Psykiatriska sjukhuset ........ 2,7

Ulleråker........................ 4,7

S:ta Anua ...................... 13,2

Sundby.......................... 5,5

Birgitta.......................... 6,4

Ryhov............................ 2,4

S:t Sigfrid ...................... 4,0

S:ta Gertrud .................... 5,9

S:t Olof ........................ 2,o

S."t Lars ........................ 7,3

Yipeholm........................ 2,9

S:ta Maria ...................... 3,2

proposition nr 111.

S:t Jörgen ...................... 2,9

Restad .......................... 4,8

Källshagen ...................... 6,4

Marieberg ...................... 9,0

Västra Mark .................... 8,2

Salberga ........................ 1,3

Säter ............................ 3,9

Gådeå............................ 10,4

Sidsjön .......................... 3,7

Frösö ............................ 5,7

Umedalen........................ 4,9

Furunäset........................ 9,2

De sjukhus, vid vilka röntgenanläggning finnes, synas i fråga om tuberkulosfrekvens

icke påfallande skilja sig från genomsnittet.

I det undersökta sinnessjukhusklientelet ingå även sinnesslöa. Tre sinnessjukhus,

Västra Marks, Salberga och Vipeholms sjukhus, äro nämligen helt

belagda med sinnesslöa och dessutom utgöres en del av patienterna vid Källshagens

sjukhus av sinnesslöa. Frekvensen av pågående eller ej säkert läkt

tuberkulos vid de tre förstnämnda sjukhusen är 3,3 %, således en lägre siffra

än medeltalet för hela materialet.

Beredningen framhåller vidare, att tuberkulosens allmänna tillbakagång

inom landet återspeglades även för sinnessjukhusens vidkommande. Detta förhållande

belystes av följande uppgifter om antalet dödsfall i tuberkulos på

statliga och kommunala sinnessjukhus jämfört med motsvarande uppgifter för

befolkningen i allmänhet.

År

Befolkningen i allmänhet

Patienter på sinnessjukhusen

Summa

avlidna

Avlidna

lungtbc

Antal

intagna

Summa

avlidna

Avlidna

i lungtbc

Antal

%

Antal

%

1930

71 790

6 294

8,77

15 861

763

182

23,9

1940

72 748

3 803

5,23

24 040

1219

198

16,2

1946

70 404

c:a 3 100

4,4

27 364

1665

191

11,5

Förekomsten av tuberkulos på landstingens

sinnesslöanstalter.

I fråga om tuberkulosvården för de sinnesslöa erinrar beredningen om att

1941 års riksdag (skr. nr 278) i anledning av en motion i ämnet (II: 105)

anhållit, att Kungl. Maj:t efter den ytterligare utredning, som kunde befinnas

erforderlig, måtte till prövning upptaga frågan om lämpligaste sättet att ordna

vården för sinnesslöa med smittsam tuberkulos. Genom beslut den 26 september

1941 hade Kungl. Maj:t uppdragit åt medicinalstyrelsen att verkställa

den av riksdagen begärda prövningen samt inkomma med det förslag, vartill

denna kunde föranleda. I samband med förarbetena till tioårsplanen hade

styrelsen i anledning härav verkställt vissa undersökningar, vilka dock icke

hittills föranlett något förslag från styrelsens sida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl Maj-.ts proposition nr 111.

Beredningen meddelar vidare, att för att utröna nuläget i fråga om tuberkulosfrekvensen

bland sådana sinnesslöa, som vårdades på landstingens sinnesslöanstalter,

genom nationalföreningens mot tuberkulos förmedling klientelet

på nio sinnesslöanstalter undersökts genom skärmbild under år 1948.

Anstalterna hade utvalts med hänsyn till praktiska synpunkter, d. v. s. närhet

till centraldispensär. Från ytterligare fem anstalter hade uppgifter lämnats

över resultaten av skärmbildsundersökning, som utförts år 1947.

Dessa undersökningar ha enligt beredningen omfattat sammanlagt 2 193

sinnesslöa, varav 1 333 obildbara och 860 bildbara. I fråga om de obildbara

hade påträffats 33 säkert läkta fall av tuberkulos, medan det i 17 fall varit

osäkert, om patologiska förändringar förelåge. Yidare hade påträffats 35 pågående

eller ej säkert läkta fall av lungtuberkulos och 2 pågående eller ej

säkert läkta fall med enbart hilustuberkulos eller pleurit. Beträffande de bildbara

vore motsvarande siffror resp. 21, 2, 4 och 1.

I anslutning till dessa siffror yttrar beredningen följande:

Tuberkulosfrekvensen på sinnesslöanstalterna visar sig genomgående vara

betydligt lägre än på sinnessjukhusen. I hela materialet har pågående eller

ej säkert läkt tuberkulos påvisats hos endast 1,92 %. Bland obildbara sinnesslöa

är frekvensen väsentligt högre än bland bildbara: 2,7 8 % mot 0,5 8 %.

Med hänsyn till att det föreliggande materialet är relativt litet torde det ej

vara möjligt att avgöra, om detta förhållande är allmängiltigt eller ej. Det

synes å priori rimligt, att tuberkulosfrekvensen på sinnesslöanstalter skall

vara relativt låg, då klientelet lever i en särskilt skyddad miljö, men å andra

sidan kan ett fall av smittförande tuberkulos på en dylik anstalt givetvis lätt

orsaka en tillfällig ökning av tuberkulosfallen på någon enstaka anstalt.

Sinnes sjukvård sberedning ens

synpunkter och förslag.

Beredningen anser för egen del nödvändigt, att sinnessjukhusens tuberkulösa

patienter sammanföras till särskilda tuberkulosavdelningar

med större möjligheter till isolering och vård än vad f. n. vore

fallet. Beredningen yttrar härom följande:

Av verkställda undersökningar har framgått, att patienterna vid sinnessjukhusen

i betydligt större omfattning än befolkningen i övrigt äro behäftade

med tuberkulos. Här må endast erinras om att tuberkulosfrekvensen vid de

statliga sinnessjukhusen uppgår till i genomsnitt 5,3 % (för patienter och personal

tillsammans), medan motsvarande siffra för befolkningen i de län, som

1947—1948 genomgått allmän skärmbildsundersökning (Södermanland och

Östergötland), stannar vid 2,59 resp. 3,02 %. Visserligen intaga dessa län i

tuberkuloshänseende en relativt gynnad ställning i förhållande till riket i dess

helhet, men detta kan dock icke förklara den stora skillnad i tuberkulosfrekvensen,

som nyss angivits. Det kan även anses konstaterat, att sinnessjukhusens

patienter i stor utsträckning insjukna i tuberkulos efter intagning på

sinnessjukhusen. Dessa förhållanden understryka nödvändigheten av att tuberkulösa

patienter sammanföras till särskilda tubekulosavdelningar med större

möjligheter till isolering och vård än vad f. n. är fallet.

I anslutning till de speciella tuberkulosundersökningar, som bedrivits vid

Beckomberga sjukhus, betonar utredningen vidare angelägenheten av att en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

rutinmässig och fortlöpande tuberkuloskontroll vid alla sinnessjukhus konnner

till stånd. En dylik kontroll syntes, efter hand som sinnesjukhusen försåges

med röntgeninstrumentarium, kunna utan svårighet ordnas genom samarbete

med vederbörande centraldispensär. Därest särskilda avdelningar inrättades

för tuberkulosfall, komme givetvis ifrågavarande kontroll att i hög grad underlättas

och effektiviseras.

I fråga om det erforderliga antalet vårdplatser på särskilda

tuberkulosavdelningar för sinnessjuka anför beredningen följande:

Att enbart med ledning av skärmbildsundersökningarnas resultat bedöma

behovet av speciell tuberkulosvård är icke möjligt, helst som undersökningarna

icke varit särskilt inriktade på att klarlägga sambandet mellan tuberkulosen

och de olika slagen av sinnessjukdomar. Så mycket torde dock med säkerhet

kunna sägas, att samtliga de patienter, hos vilka pågående eller ej säkert

läkt tuberkulos påvisats vid dessa undersökningar, i varje fall äro i behov av

att stå under tuberkulosspecialists kontroll.

Vid beräknandet av det erforderliga antalet vårdplatser synes man tills

vidare böra utgå från att samma indikationer skola tillämpas, som gälla för

psykiskt friska patienters intagning på tuberkulossjukvårdsanstalt. Tuberkulosavdelningarna

vid sinnessjukhusen komma följaktligen att beläggas icke

enbart med smittförande tuberkulossjuka utan också med icke smittförande

patienter, lidande av aktiv lung- och hiluskörteltuberkulos eller pleurit.

Det synes rimligt att antaga, att i dagens läge åtminstone 4 % av sinnessjukhusens

klientel äro i behov av vård på särskild tuberkulosavdelning.

Tuberkulosfrekvensen bland befolkningen över huvud är emellertid stadd på

tillbakagång och man torde därför ha rätt att räkna med att även bland de

sinnessjuka antalet sjukdomsfall så småningom skall avtaga, särskilt om rutinmässig

tuberkuloskontroll av sinnessjukhusens hela klientel kommer till stånd.

Därtill kommer att ifrågavarande patientkategori redan står under kontinuerlig

läkaruppsikt på sjukhus. Fall med osäker aktivitet synas därför kunna vårdas

på vanlig sinnessjukavdelning med mindre risk för tuberkulosens uppblossande

än vad som gäller för dispensärklientelet utanför sjukhus. Resultatet

av de vid Beckomberga sjukhus bedrivna undersökningarna synes dock påkalla

försiktighet vid bedömandet av utsikterna för tuberkulosfrekvensens avtagande

inom vissa grupper sinnessjuka, främst de schizofrena.

Med hänsyn till det anförda har beredningen ansett sig böra räkna med

att vårdplatser på särskilda tuberkulosavdelningar böra finnas för minst 3 %

av den del av de statliga sinnessjukhusens klientel, som icke består av sinnesslöa.

Härvid måste givetvis beaktas det ökade platsbehovet för sinnessjuka,

som beräknas föreligga inom den närmaste tioårsperioden. Yisst utrymme

torde ävenledes böra beräknas för tuberkulosfall bland de lättskötta sinnessjuka,

som nu handhas av landstingen. Med dessa utgångspunkter synes det

totala platsbehovet för tuberkulösa sinnessjuka böra uppskattas till minst 700

vårdplatser. Å andra sidan torde åtminstone några av de befintliga tuberkulosavdelningarna,

närmast de vid S:ta Maria och Sidsjöns sjukhus om sammanlagt

ca 125 platser, under avsevärd tid framåt kunna användas för ändamålet,

även om de icke inrymma de differentieringsmöjligheter, som beredningen

finner önskvärda. Behovet av nya tuberkulosplatser för sinnessjuka synes

därför kunna tills vidare begränsas till 575 å 600 vårdplatser.

Beredningen har vid sina beräkningar av vårdplatsbehovet för tuberkulösa

sinnessjuka utgått från antalet platser på statens sinnessjukhus, avsedda för

sinnessjuka, under år 1946, vilket enligt beredningen utgjorde 16 887, samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

vidare räknat med ett ytterligare platsbehov för sinnessjuka enligt medicinalstyrelsens

tioårsplan av 5 565 platser. Beräknat efter 3 % av summan av dessa

siffror skulle enligt beredningen tuberkulosplatsbehovet för sinnessjuka uppgå

till 673 platser.

Yad beträffar tuber kulos v år den för de sinnesslöa framhåller beredningen,

att den i det föregående omnämnda undersökningen visserligen omfattade

endast ett begränsat antal sinnesslöa. Orsaken till den påfallande skillnaden

mellan bildbara och icke bildbara hade icke heller närmare utvecklats.

[Resultatet syntes dock tillåta slutsatsen, att tuberkulosfrekvensen bland sinnesslöanstalternas

klientel vore avsevärt lägre än bland de i egentlig mening

sinnessjuka. Man syntes därför kunna begränsa sig till att utbygga vårdplatser

för 1 % av sinnesslöklientelet. Beredningen ansåge det vara en rationell

och angelägen åtgärd, att staten befriade landstingens och enskilda sinnesslöanstalter

från de där vårdade tuberkulosfallen. Från dessa utgångspunkter

och om hänsyn jämväl toges till nuvarande antalet exspektanter skulle erfordras

omkring 120 vårdplatser för tuberkulösa sinnesslöa.

Vid sina beräkningar av vårdplatsbehovet för de tuberkulösa sinnesslöa har

beredningen utgått från platsantalet för sinnesslöa år 1946, vilket enligt beredningen

utgjorde 10 637 (varav på statens sinnessjukhus 1 779, på landstingens

anstalter 4 722 och på enskilda anstalter 4136). Härutöver har beredningen

räknat med ett ytterligare platsbehov, beräknat enligt antalet år 1946

anmälda men ej intagna fall, av 1 267 platser. Tuberkulosplatsbehovet för

sinnesslöa skulle alltså, beräknat efter 1 % av (10 637 + 1 267) 11 904 platser,

uppgå till 119.

I fråga om tuberkulosavdelningarnas storlek och det erforderliga

antalet avdelningar yttrar beredningen följande:

Den speciella tuberkulosvården för hithörande klientel förutsättes komma

att meddelas av på orten stationerade sanatorie- eller centraldispensärläkare.

Med hänsyn bl. a. till dessa läkares redan nu i allmänhet dryga arbetsbörda

är det önskvärt, att avdelningarna icke göras alltför stora. Å andra sidan

finnes icke tillgång till tuberkulosläkare på eller i närheten av alla de orter,

där sinnessjukhusen nu äro belägna. Vidare måste avdelningarna vara av viss

storlek för att erforderliga differentieringsmöjligheter och rationella driftssynpunkter

skola kunna tillgodoses. Från dessa utgångspunkter och under

beaktande av att tuberkulosklientelet i betydande omfattning utgöres av kroniska

fall har beredningen kommit till den uppfattningen, att en tuberkulosavdelning

inom sinnessjukvården bör bestå av fyra vårdavdelningar om vardera

högst 30 platser, en orolig och en lugn för vardera könet. Detta innebär att

för de sinnessjuka skulle erfordras fem nya tuberkulosavdelningar, inrymmande

sammanlagt högst (5 X 4 x 30) 600 vårdplatser. Då tuberkulösa sinnesslöa

icke utan avsevärd olägenhet kunna vårdas på samma avdelning som de

sinnessjuka, torde härutöver en tuberkulosavdelning om 120 platser böra

anordnas för sinnesslöa.

Ett godtagande av detta principförslag medför, att tuberkulospatienterna

ofta komma att vårdas långt från sin hemort. Enligt beredningens mening kan

emellertid denna olägenhet icke undvikas, om en tillfredsställande differentiering

och specialistkontrollerad vård av tuberkulosklientelet skall kunna åvägabringas.

Att märka är för övrigt, att vistelsen å tuberkulosavdelning i regel

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

torde bli av relativt kort varaktighet i förhållande till vederbörandes hela

vårdtid.

Beredningen erinrar i detta sammanhang vidare om att den rådande stora

överbeläggningen vid flertalet sinnessjukhus hade till följd, att sådana vårdavdelningar,

vilka avsåges bliva föremål för ombyggnad, icke kunde frigöras

från patienter, förrän ett antal nya vårdplatser tillkommit. Det vore även ur

denna synpunkt synnerligen angeläget, att paviljongerna för tuberkulospatienter

snarast uppfördes. Härigenom skulle nämligen de vårdpaviljonger

kunna frigöras, vilka i första hand tänktes bliva föremål för ombyggnad

vid sinnessjukhusen, och man skulle kunna undgå att tillgripa alternativet

med uppförande av provisoriska baracker för evakuering. Detta skulle kunna

åstadkommas på så sätt, att tuberkulösa patienter överfördes till de nyuppförda

tuberkulospaviljongerna och de fria platser, som härigenom uppkomme,

fylldes med patienter från de avdelningar, där ombyggnad vore avsedd att

äga rum. Givetvis förutsatte detta en viss omplacering av patienter mellan

olika sjukhus men denna olägenhet syntes dock böra stå tillbaka för de väsentliga

praktiska fördelar, som vunnes.

Yad angår tuberkulosavdelningarnas förläggning yttrar beredningen

följande:

Vid de nya tuberkulosavdelningarnas förläggning måste i första hand hänsyn

tagas till att tuberkulosspecialist finnes tillgänglig i sjukhusets närhet.

Ur denna synpunkt torde för de sinnessjukas del Ulleråkers, S:t Sigfrids, S:t

Lars, S:t Jörgens, Bestads, Säters, Frösö och Umedalens sjukhus företrädesvis

kunna ifrågakomma. Vid valet mellan dessa sjukhus måste emellertid även

andra synpunkter beaktas, vilka icke helt kunna överblickas, förrän beredningen

slutfört sin översyn av sinnessjukvårdsorganisationen i övrigt. Så långt

synas dock hithörande spörsmål vara klarlagda, att en tuberkulosavdelning lämpligen

bör förläggas till vart och ett av Ulleråkers och Umedalens sjukhus, den

senare avdelningen avsedd för övre Norrland. Härvid har beredningen utgått

från att en under uppförande varande mindre avdelning för tuberkulösa vid

Furunäsets sjukhus skall användas för andra sinnessjuka, när tuberkulosfrekvensens

nedgång så medgiver. Den för sinnesslöa avsedda tuberkulosavdelningen

torde böra förläggas till Vipeholms eller kanske ännu hellre till Källshagens

sjukhus, om detta helt avdelas för sinnesslövårdens räkning. Med hänsyn

till nuvarande begränsade byggnadsmöjligheter torde ett ställningstagande

till förläggningsfrågan i vidare mån än vad som nyss angivits icke

heller nu erfordras. Som en första etapp torde lämpligen böra uppföras tuberkulosavdelningarna

vid Ulleråkers och Umedalens sjukhus, där behovet av

dylika paviljonger bedömts som särskilt angeläget. Enär tuberkulosvårdplatserna

indirekt även tillgodose behovet av evakueringsutrymmen för ombyggnadsarbeten,

synas de böra tilldelas viss förtur inom sinnessjukvårdens

byggnadsprogram.

Vid vart och ett av sist nämnda sjukhus räknar beredningen med att vårdplatserna

sammanföras till två paviljonger, en för kvinnliga och en för manliga

patienter. Varje paviljong skulle inrymma två vårdavdelningar om vardera

högst 30 platser, en för oroliga patienter, förlagd till bottenvåningen,

och en för lugna patienter, förlagd till övervåningen. Med hänsyn till önsk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 111.

värdheten av att kunna differentiera patienterna i så stor utsträckning som

möjligt tänktes varje vårdavdelning utförd såsom en dubbelavdelning. Härmed

avsåges, att varje avdelning om 30 platser skulle uppdelas i två mindre

enheter, vardera omfattande sju enkelrum och två 4-patientrum samt dagrum,

arbetsrum, matrum, kök och liggveranda. Expeditions- och behandlingsrum,

bad, sköljrum, förråd, personalrum, besöksrum och rum för patientkläder,

vilka utrymmen tänktes gemensamma för de båda enheterna, vore förlagda

mellan dessa invid paviljongens hiss och huvudtrappa. Vårdavdelningarna

anslöte sig beträffande utformningen i övrigt huvudsakligen till de principer,

som statens sjukhusutredning föreslagit i sitt den 5 juni 1948 framlagda

betänkande. Skulle avdelningarna framdeles icke erfordras för sitt ursprungliga

ändamål, avsåges de kunna tagas i anspråk som akutavdelningar för icke

tuberkulöst klientel.

Vad angår kostnaderna för en paviljong av ifrågavarande storlek anför

beredningen, att dessa enligt preliminära beräkningar uppskattats till 1 000 000

kronor eller alltså för en hel tuberkulosavdelning 2 000 000 kronor. Härtill

komme kostnaden för yttre ledningar samt för den komplettering och utökning,

som i vissa fall kunde befinnas erforderlig beträffande panncentral m. m.

I nyss angivna byggnadskostnad inginge icke heller sådana merkostnader,

som kunde uppstå vid annat än normala grundförhållanden.

Avslutningsvis framhåller beredningen, att det enligt dess mening vore

angeläget, att riksdagen snarast möjligt bereddes tillfälle att taga ställning

till de riktlinjer för tuberkulosvårdens utbyggande för sinnessjuka och sinnesslöa,

som beredningen uppdragit. Härjämte ansåge beredningen det i hög

grad önskvärt, att medel redan under nästa budgetår ställdes till förfogande

för påbörjande av tuberkulosavdelningarna vid Ulleråkers och Umedalens

sjukhus.

Y ttr anden.

Sinnessjukvårdsberedningens förslag om anordnande vid vissa sinnessjukhus

av särskilda avdelningar för tuberkulösa sinnessjuka och sinnesslöa har

tillstyrkts eller lämnats utan erinran i praktiskt taget samtliga avgivna yttranden.

Medicinalstyrelsen förklarar sig sålunda med största tillfredsställelse hälsa

förslaget att skapa nya specialplatser för att i samarbete med närbeläget sanatorium

eller centraldispensär åstadkomma möjligheter till en rationell vård

av tuberkulöst sjuka patienter inom sinnesslövården och den statliga sinnessjukvården.

Styrelsen har ej heller något att erinra vare sig mot att tuberkulospaviljonger

först skulle uppföras vid Ulleråkers och Umedalens sjukhus eller mot

förläggningen av övriga planerade paviljonger. Beträffande alternativet Vipeholms

sjukhus i Lund eller Källshagens sjukhus i Vänersborg såsom förläggningsplats

för tuberkulosvården för de sinnesslöa anser styrelsen dock, att

Källshagens sjukhus vore det lämpligare med hänsyn till dess mera centrala

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

läge inom landet. Vid sistnämnda sjukhus syntes även tomtutrymmet vara

rikligare.

Styrelsen framhåller vidare, att förhandenvaro av tuberkulos hos sinnesslöa

vore en så svår komplikation i vårdavseende, att sådana patienter borde

hänföras till det svårskötta klientel, vars vård staten påtagit sig. Styrelsen

ville därför livligt tillstyrka förslaget, att staten skulle övertaga vården av

de på landstingens och på enskilda sinnesslöanstalter vårdade tuberkulospatienterna.

Med hänsyn till önskvärdheten av att ordnandet av vården för

sinnesslöa, som lede av tuberkulos, icke skötes allt för långt fram i tiden,

föreslår styrelsen, att tuberkulospaviljongen vid Källshagens sjukhus i byggnadsprogrammet

måtte komma näst efter dem, som nu komme att underställas

riksdagens prövning.

Styrelsen säger sig vidare ha haft tillfälle att under hand taga del av utarbetade

skissritningar till de föreslagna avdelningarna och finner dessa väl

agnade att läggas till grund för definitiva ritningar. Ur vårdsynpunkt ansåge

styrelsen det särskilt värdefullt, att icke större salar än för fyra patienter

planerats.

Styrelsen understryker härjämte nödvändigheten av att de statliga sinnessjukhusens

förseende med röntgenanordningar påskyndades och icke gjordes

beroende av den allmänna översyn av de statliga sinnessjukhusens materiella

resurser, som ankomme på sinnessjukvårdsberedningen. Yidare anser styrelsen

önskvärt, att eu ny allmän genomgång av patientmaterialet och personalen

på de statliga sinnessjukhusen företoges, innan den allmänna tuberkuloskontrollen

av hela befolkningen hunnit genomföras.

Så gott som samtliga sjukhus direktioner ha tillstyrkt eller lämnat beredningens

förslag utan erinran.

Några direktioner framhålla, att en centralisering av tuberkulospatientema

till vissa sinnessjukhus komme att medföra den nackdelen, att dessa komme

att vårdas långt från sin hemort, men anse denna olägenhet till fullo uppvägas

av den tillfredsställande och specialist-kontrollerade vård, som patienterna

komme att erhålla. Från flera håll framhålles vidare, att en förutsättning för

att uppnå det med beredningens förslag avsedda syftet vore, att en rutinmässig

och fortlöpande tuberkuloskontroll komme till stånd och att sjukhusen

försåges med härför nödig utrustning i fråga om personal och apparatur.

En direktion ifrågasätter, om icke något sjukhus i västra eller södra delen

av mellersta Sverige bort givas företräde framför Umedalens sjukhus till

första byggnadsetappen.

Av en annan direktion framhålles, att särskilda avdelningar för vård av

tuberkulösa sinnessjuka även i fortsättningen borde finnas vid varje sinnessjukhus.

Utöver dessa lokala tuberkulosavdelningar erfordrades ett

par tuberkulosanstalter av det slag sinnessjukvårdsberedningen föreslagit.

Dessa borde reserveras för tuberkulospatienter, som vore i behov av

en mera aktiv terapi, som fordrade specialutbildade läkare. Att helt koncentrera

vården av de tuberkulösa sinnessjuka till sådana anstalter syntes

icke vara nödvändigt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 111. 15

En direktion anser, att för vård å centralt tuberkulossjukhus i första hand

borde ifrågakomma aktiva fall, som vore tillgängliga för speciell terapi, säkra

fall av pågående lungtuberkulos med smittorisk samt enstaka, icke säkert pågående

fall av tuberkulos hos oroliga och dementa patienter, där de psykiska

symptomen försvårade erforderliga kontrollundersökningar. Under sådana förhållanden

syntes antalet erforderliga vårdplatser uppskattningsvis kunna begränsas

till hälften av det av beredningen beräknade antalet, d. v. s. två nya

sjukhus av den av beredningen föreslagna typen.

Slutligen bär en direktion framhållit, att det med hänsyn till förhållandena

vid vederbörande sjukhus icke kunde anses vara särskilt angeläget att anordna

särskilda avdelningar för vård av tuberkulösa patienter, utan att det syntes

vara viktigare, att de härför beräknade kostnaderna lades ner på en utökning

av antalet vårdplatser för sinnessjuka samt på en förbättring av vårdmöjligheterna

vid sinnessjukhusen. Om särskilda tuberkulosavdelningar skulle inrättas,

syntes dessa böra inskränkas till att avse dels prognostiskt gynnsamma

fall, som under nuvarande förhållanden ej kunde få sanatoriemässig vård, och

dels svårskötta fall, som ur smittospridningssynpunkt vore svåra att på ett

tillfredsställande sätt isolera.

Byggnadsstyrelsen har ansett, att den till 1 000 000 kronor angivna kostnaden

för uppförandet av en tuberkulospaviljong kunde godtagas. Styrelsen

understryker dock vad sinnessjukvårdsberedningen anfört om. att i nämnda

belopp icke inginge kostnaderna för yttre ledningar samt för den mindre komplettering,

som i vissa fall kunde befinnas nödvändig beträffande befintlig

panncentral m. m., ävensom för de ytterligare grundläggningsarbeten, vilka

kunde erfordras i de fall, då undergrunden vore av dålig beskaffenhet. Omfattningen

av dylika arbeten kunde på nuvarande stadium icke närmare förutses.

1946 års sinnesslövårdsutredning framhåller, att sinnessjukvårdsberedningens

förslag om sammanförande av tuberkulösa sinnesslöa till en tuberkulosavdelning

med 120 platser, förlagd till statligt sjukhus, i princip anslöte

sig till utredningens uppfattning, att komplicerade och svårskötta fall av sinnesslöhet

borde omhändertagas på statliga anstalter, där en differentiering av

vården lättare kunde åstadkommas. Utredningen hade därför intet att erinra

mot det framlagda principförslaget.

Beträffande förslagets detaljer framhåller utredningen, att beräkningen

av vårdplatsbehovet för tuberkulösa sinnesslöa syntes grunda sig på ett beräknat

platsbehov inom sinnesslövården, som med omkring 1200 platser

understege vad utredningen med utgångspunkt från sin inventering den 1

januari 1947 funnit sig böra räkna med. Därest utredningens material lades

till grund för beräkningen av vårdplatsbehovet för tuberkulösa sinnesslöa,

syntes man sålunda böra räkna med ett platsbehov av omkring 130. Sinnessjukvårdsberedningen

hade vidare föreslagit, att samtliga tuberkulösa sinnesslöa

skulle beredas vård på en enda avdelning. Då platsbehovet sålunda syntes

komma att bliva något större än det av beredningen beräknade, ifrågasätter

utredningen, om icke två avdelningar om vardera 65 platser borde anordnas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

för tuberkulösa sinnesslöa. Utöver förbättrade vårdförhållanden skulle härigenom

även den fördelen kunna vinnas, att patienterna icke komme att vårdas

så långt från hemorten, som bleve fallet om samtliga tuberkulösa sinnesslöa

sammanfördes till en enda avdelning.

Svenska landstingsförbundet anför, att den höga tuberkulosfrekvensen bland

de å sinnessjukhus intagna även enligt förbundets mening gjorde det till en

angelägen uppgift, att tillfredsställande vårdmöjligheter för dessa tuberkulösa

tillskapades. Naturligt syntes vara, att man i samband därmed även sökte bereda

vård åt de tuberkulösa, som funnes intagna å sinnesslöanstalter, vare

sig dessa tillhörde staten, landstingen eller enskilda. Mot det sätt, på vilket

beredningen tänkt sig lösningen av förevarande vårdfråga, hade förbundet

intet att erinra.

Även svenska stadsförbundet och svenska sanatorieläkarföreningen ha tillstyrkt

sinnessjukvårdsberedningens förslag.

Svenska psykiatriska föreningen betecknar det som upprörande, att, som nu

på en del sinnessjukhus måste ske, smittosamma tuberkulösa vårdades på

stora avdelningar tillsammans med icke tuberkulösa patienter, varvid en effektiv

isolering ofta omöjliggjordes och vidtagna åtgärder mot smittans spridning

bleve mer eller mindre illusoriska. Därför vore sinnessjukvårdsberedningens

initiativ att hälsa med den största tillfredsställelse. Föreningen framhåller

vidare, att vid paviljongernas placering inom sjukhusområdena hänsyn borde

tagas till deras eventuella framtida användning för andra vårduppgifter. Det

syntes ej innebära någon överdriven optimism, om man antoge, att den intensifierade

och rationaliserade tuberkulosvården i sinnessjukvården komme att

medföra en minskning av tuberkulosens förekomst inom sinnessjukhusen, varigenom

de nu planerade paviljongerna kunde frigöras och då bliva ett välkommet

tillskott till sjukhusens vårdplatsbestånd.

Departementschefen. Av den redogörelse, som statens sinnessjukvårdsberedning

lämnat för nuvarande åtgärder för vården av de tuberkulösa patienterna

vid de statliga sinnessjukhusen, framgår, att denna icke är tillfredsställande

ordnad. Endast vid ett sjukhus finnas sålunda särskilda fristående

paviljonger för vård av tuberkulospatienter. Vid några sjukhus finnas för

ändamålet särskilt inrättade avdelningar, som dock äro belägna i byggnader,

där även andra avdelningar äro inrymda. Vid övriga sjukhus ha de tuberkulösa,

där så visat sig möjligt, sammanförts till särskilda avdelningar utan att dock

några speciella anordningar vidtagits för tuberkulosvården eller för isolering

av de tuberkulösa från andra patienter.

Av de uppgifter, som beredningen lämnat, framgår vidare, att patienterna

vid sinnessjukhusen lida av tuberkulos i väsentligt större omfattning än befolkningen

i övrigt. Beredningen anser vidare konstaterat, att sinnessjukhusens

patienter i stor utsträckning insjukna i tuberkulos efter intagning på

sinnessjukhusen.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter anser jag i likhet med bered
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

ningen angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för att åstadkomma bättre möjligheter

att isolera de tuberkulösa patienterna och bereda dem möjlighet att

komma under behandling av tuberkulosspecialist.

Beredningens förslag om anordnande vid vissa sinnessjukhus av ett antal

särskilda tuberkulosavdelningar, där den speciella tuberkulosvården skulle

handhas av på vederbörande ort stationerade sanatorie- eller centraldispensärläkare,

synes mig vara väl ägnat att uppfylla de nyss nämnda önskemålen.

Jag kan därför giva min fulla anslutning till förslaget. Jag är därvid väl medveten

om att ett realiserande av förslaget kommer att medföra, att patienterna

ofta komma att vårdas långt från sin hemort. Denna olägenhet måste dock

anses mer än väl uppvägd av de fördelar i form av tillfredsställande isoleringsmöjligheter

och specialistkontrollerad vård av patienterna, som vinnas,

om man godtager beredningens förslag.

Jag är även ense med beredningen om att staten bör befria landstingens

och enskilda sinnesslöanstalter från de där vårdade tuberkulosfallen. Såsom

medicinalstyrelsen påpekat måste nämligen förhandenvaron av tuberkulos hos

sinnesslöa betraktas som en så svår komplikation i vårdavseende, att sådana

patienter böra hänföras till det svårskötta sinnesslöklientel, vars vård staten

redan påtagit sig.

I fråga om de indikationer, som böra gälla för intagning av sinnessjuk eller

sinnesslö på särskild tuberkulosavdelning, ansluter jag mig till beredningens

förslag. I dessa fall torde alltså böra tillämpas samma indikationer, som gälla

för psykiskt friska patienters intagning på tuberkulossjukvårdsanstalt.

Yad angår det erforderliga antalet vårdplatser för tuberkulösa sinnessjuka

och sinnesslöa torde beredningens beräkningar, vilka synas försiktigt hållna,

kunna godtagas. Jag räknar sålunda med ett behov av nya tuberkulosplatser

för sinnessjuka av i runt tal 600 och för sinnesslöa i runt tal 120 platser.

Ej heller mot beredningens förslag rörande storleken av de särskilda tuberkulosavdelningarna

synes något vara att invända. Yarje avdelning torde alltså

böra omfatta 120 platser. I enlighet härmed skulle erfordras fem avdelningar

för sinnessjuka och en avdelning för sinnesslöa.

I fråga om avdelningarnas förläggning delar jag utredningens uppfattning,

att Ulleråkers och Umedalens sjukhus i första hand böra komma i fråga. Jag

föreslår därför, att beslut nu fattas om anordnande av en sådan avdelning vid

vart och ett av dessa sjukhus.

Beträffande den närmare utformningen av de nya avdelningarna vid Ulleråkers

och Umedalens sjukhus torde, såsom beredningen föreslagit, varje avdelning

böra omfatta två paviljonger, en för manliga och en för kvinnliga

patienter, envar med två vårdavdelningar om vardera 30 platser. Ej heller i

övrigt har jag något att erinra mot vad beredningen föreslagit i fråga om avdelningarnas

utformning.

Kostnaderna för en paviljong av nu föreslagen typ och storlek ha av beredningen

beräknats till 1 000 000 kronor eller för en hel tuberkulosavdelning

2 000 000 kronor. Denna beräkning torde kunna godtagas. Såsom beredningen

2—25c do Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 111.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

framhållit och ytterligare understrukits av byggnadsstyrelsen ingå emellertid

icke i dessa belopp kostnaderna för yttre ledningar, för eventuellt erforderlig

komplettering av panncentral m. m. vid vederbörande sjukhus och för eventuellt

nödvändiga särskilda grundläggningsarbeten. Dessa kostnader äro nämligen

f. n. ej möjliga att överblicka.

För att påbörja de båda av mig förordade tuberkulosavdelningama synes

för nästa budgetår ett sammanlagt belopp av 1 000 000 kronor böra ställas till

förfogande, varav för Ulleråkers sjukhus 600 000 kronor och för Umedalens

sjukhus 400 000 kronor. Under rubriken renoveringsarbeten vid Ulleråkers

sjukhus förordar jag i det följande (s. 30), att för tuberkulosavdelningen vid

detta sjukhus få tagas i anspråk 300 000 kronor av förefintlig behållning å

de medel, som tidigare anvisats för andra etappen av renoveringsarbetena vid

sjukhuset. Vid bifall härtill kan medelsbehovet för nästa budgetår för tuberkulosavdelningen

vid detta sjukhus begränsas till 300 000 kronor.

I enlighet härmed föreslår jag, att för nästa budgetår för de båda tuberkulosavdelningarna

anvisas (300 000 + 400 000) 700 000 kronor.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 84 till 1944 års riksdag

framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. 422), att vid Mariebergs sjukhus

i Kristinehamn skulle verkställas om- och nybyggnadsarbeten m. m. för

en beräknad kostnad av högst 2 550 000 kronor. För denna första etapp

av byggnadsarbetena vid sjukhuset, för vilken närmare redogöres i nyssnämnda

proposition och som sedermera utvidgats i vissa hänseenden, ha av 1941, 1945,

1946 och 1948 års riksdagar anvisats (1 000 000 + 1 000 000 + 597 200 +

487 800) 3 085 000 kronor. De till denna etapp hörande arbetena äro numera

i det närmaste slutförda.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 177 till 1946 års riksdag

beslöt vidare riksdagen (skr. nr 209), att vid sjukhuset skulle såsom en

andra etapp verkställas om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad

av högst 1 235 000 kronor. Dessa arbeten avsågo ombyggnad av paviljongerna

5 och 6 samt 8 och 9, utvändiga arbeten m. in. för dessa byggnader,

ombyggnad av arbetspaviljong 10, ombyggnad av öppendörrpaviljong 11 för

män, ombyggnad av öppendörrpaviljong 12 för kvinnor, utvändiga arbeten och

diverse för sistnämnda tre byggnader ävensom nybyggnad av bostadshus för

två läkare. Vidare fattades vid 1946 års riksdag beslut om uppförande av eu

maskinistbostad för en beräknad kostnad av 55 000 kronor. För de sålunda

nämnda arbetena anvisades av 1946 och 1947 års riksdagar (555 000 + 500 000)

1 055 000 kronor. Av arbetena i fråga ha hittills utförts endast bostadshuset

för läkare och maskinistbostaden, vilka tillsammans dragit en kostnad av

177 000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag

beslöt riksdagen ytterligare (skr. nr 352), att vid sjukhuset skulle såsom

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

en tredje etapp verkställas om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad

kostnad av högst 2 250 000 kronor. I denna etapp skulle ingå följande arbeten,

nämligen uppförande av nytt ångpannehus jämte utvändiga arbeten och diverse

för denna byggnad, anordnande av uppsyningsmansbostad, ombyggnad av

paviljong 15 jämte utvändiga arbeten och diverse för denna byggnad, ombyggnad

av paviljong 13, ombyggnad av paviljong 14, omändringar av personalbostadshus

och samlingssal m. m., planeringar kring byggnader, anordnande

av promenadgårdsstängsel ävensom återstående utvändiga arbeten. För

denna etapp anvisades av 1947 års riksdag 600 000 kronor.

Slutligen beslöt 1948 års riksdag (skr. nr 235) på därom av Kungl.

Maj:t i propositionen nr 185 framlagt förslag, att vid sjukhuset skulle

uppföras en ny vårdpaviljong för en beräknad kostnad, inbegripet

erforderlig utbyggnad av värmecentralen vid sjukhuset, av högst 1610 000

kronor samt att härför finge disponeras [(1055 000 -— 177 000) 878 000 +

600 000] 1 478 000 kronor av de medel, som av riksdagen tidigare anvisats för

andra och tredje etapperna av om- och nybyggnadsarbetena vid sjukhuset.

Genom beslut den 4 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj: t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 1 610 000 kronor låta uppföra den nya vårdpaviljongen

och utbygga värmecentralen vid sjukhuset. Yidare föreskrev Kungl.

Maj:t, att styrelsen för ändamålet under budgetåret 1948/49 skulle äga disponera

tillhopa 1 478 000 kronor av de medel, som anvisats för andra och tredje

etapperna av om- och nybyggnadsarbetena vid sjukhuset. Med anledning av

ett av riksdagen gjort uttalande i ärendet föreskrev Kungl. Maj:t härjämte,

att det skulle åligga styrelsen att i samband med upprättande av erforderliga

detaljritningar för paviljongen verkställa en omprövning i syfte att utröna,

huruvida icke besparande omläggningar i byggnadsprogrammet kunde genomföras

utan men för paviljongens ändamålsenlighet.

I skrivelse den 22 november 1948 bär byggnadsstyrelsen — som i ärendet

samrått med medicinalstyrelsen — gjort framställning om anvisande av ytterligare

medel för arbetena vid sjukhuset. Styrelsen har därvid anfört följande:

Uppförandet av den nya vårdpaviljongen har nyligen påbörjats, och byggnadsstyrelsen

avser att bedriva arbetet i sådan takt, att byggnaden skall vara

i huvudsak färdigställd vid årsskiftet 1949/50. Huvudparten av de i de tidigare

beslutade andra och tredje etapperna ingående byggnadsarbetena måste anstå,

till dess den nya paviljongen färdigställts och patienterna överflyttats, meD

vissa arbeten, bl. a. ombyggnad av paviljongerna 5 och 6, kunna bedrivas

jämsides med uppförandet av nybyggnaden, sedan den i första etappen ingående

paviljongen 1—7—4 färdigställts och överflyttning dit skett. Detta

innebär, att under nästkommande budgetår medel böra stå till förfogande dels

för färdigställande av den nya vårdpaviljongen, dels för påbörjande av ombyggnadsarbetena.

De slutliga kostnaderna för den nya vårdpaviljongen jämte utvidgning av

värmecentralen kunna f. n. icke med säkerhet angivas. Med hänsyn till att

byggnadskostnaderna, sedan kostnadsberäkningen i februari 1948 verkställdes,

stegrats med i genomsnitt 4 % på grund av ökade material-, arbets- och

transportkostnader, är det emellertid sannolikt, att den angivna kostnaden icke

kommer att bliva tillräcklig för arbetenas fullföljande. Tills vidare anser sig

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

styrelsen dock icke böra göra någon ändring i avseende på den tidigare uppgivna

kostnaden 1 610 000 kronor för uppförande av den nya vårdpaviljongen

och utvidgning av värmecentralen utan avser att anmäla de slutliga kostnaderna,

sedan arbetet fortskridit så långt, att desamma kunna slutligt överblickas.

Vad den tidigare beslutade andra byggnadsetappen beträffar, böra huvudparten

av de återstående arbetena utföras i anslutning till de nu pågående

arbetena. I fråga om den tidigare beslutade tredje byggnadsetappen får styrelsen

i detta sammanhang anmäla, att den däri ingående uppsyningsmansbostaden,

vilken är sammanbyggd med paviljong 1—7—4, redan utförts i samband

med ombyggnad av denna paviljong. Kostnaden härför har uppgått till

20 000 kronor. Styrelsen beräknar, att ifrågavarande arbeten omfattande ombyggnad

av paviljongerna 5 och 6, 8 och 9 samt uppsyningsmansbostaden vid

nu rådande prisläge skola kunna utföras för en kostnad av 1 720 000 kronor i

enlighet med följande uppställning:

Om- och påbyggnad av paviljongerna 5 och 6 samt

8 och 9:

Byggnadsarbeten...................................... 970 000

Värme-, ventilations- och sanitetstekniska installationer

................................................ 320 000

Elektriska installationer.............................. 83 000

Ritningar, kontroll och oförutsett .................. 177 000 1550 000

Uppsyningsmansbostad.................................. 20 000

Yttre arbeten ............................................ 150 000

Summa kronor 1 720 000

I de äldre kostnadsberäkningarna för ifrågavarande ombyggnadsarbeten

hade beträffande fönster och dörrar endast medtagits kompletterings- och

förbättringsarbeten. Med ledning av erfarenheterna från senare utförda ombyggnadsarbeten

vid sjukhuset torde emellertid i nyssnämnda kostnader böra

inräknas anskaffande av helt nya fönster och dörrar av numera framkomna

ändamålsenligare konstruktioner. Dessutom är det nu nödvändigt att vidtaga

mera omfattande ändringar i avseende på värme-, sanitets- och ventilationsanläggningarna

än vad fallet var, då programmet uppgjordes år 1941.

Med hänsyn till den beräknade tiden för dessa ombyggnadsarbetens bedrivande

torde ungefär två tredjedelar av kostnaden eller ca 1 150 000 kronor

böra stå till förfogande under nästkommande budgetår. För nybyggnadsarbetets

fullföljande och de fortsatta ombyggnadsarbetenas påbörjande erfordras

sålunda (1 610 000 — 1 478 000 + 1 150 000) 1 282 000 eller i runt tal 1 300 000

kronor under budgetåret 1949/50.

Departementschefen. Vid förra årets riksdag framlades förslag om uppförande

av en ny vårdpaviljong vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Kostnaderna

för paviljongen beräknades till 1 450 000 kronor, vartill skulle komma

160 000 kronor för en för uppförandet av paviljongen erforderlig utbyggnad

av värmecentralen vid sjukhuset. Vid behandlingen av detta förslag uttalade

statsutskottet, att det funne paviljongen draga förhållandevis höga kostnader

per vårdplats. Utskottet ville emellertid icke motsätta sig att de av Kungl.

Maj:t äskade medlen anvisades, men förutsatte, att en omprövning skulle

verkställas i samband med upprättande av erforderliga detalj ritningar i syfte

att utröna, huruvida icke besparande omläggningar i byggnadsprogrammet

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111. 21

kunde genomföras utan men för paviljongens ändamålsenlighet. Yad utskottet

sålunda anfört föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

Den av riksdagen begärda omprövningen har numera verkställts av byggnadsstyrelsen.

I en till inrikesdepartmentet avlämnad promemoria har styrelsen

erinrat om att paviljongen inrymde, förutom tre oroliga vårdavdelningar

om vardera 24 patienter, i bottenvåningen sjukhusets centralförråd.

Av den beräknade kostnaden för hela byggnaden, 1 450 000 kronor, kunde omkring

140 000 kronor beräknas belöpa på centralförrådet. I totalkostnaden för

paviljongen inginge vidare ett till 150 000 kronor uppskattat belopp för yttre

arbeten. Härjämte hade på grund av de särskilda på byggnadsplatsen rådande

grundförhållandena byggnadens grund beräknats draga en merkostnad av omkring

70 000 kronor i förhållande till vad som eljest kunde anses normalt.

Frånsett de nu nämnda särskilda kostnaderna uppginge alltså byggnadskostnaderna

för paviljongen till (1 450 000 — 140 000 -—- 150 000 — 70 000)

1 090 000 kronor. Sistnämnda belopp innebure en kostnad per vårdplats, som i

stort sett överensstämde med den uppskattade kostnaden per vårdplats —

15 000 kronor — i en paviljong av samma slag som den nu ifrågavarande och

utformad enligt det av statens sjukhusutredning framlagda principförslaget

till planering och utformning av sinnessjukhus. Byggnadsstyrelsen framhåller

vidare, att kostnaden per vårdplats för en orolig avdelning ställde sig förhållandevis

högre än för andra avdelningar inom ett sinnessjukhus, då säkerhetskraven

i fråga om olika slag av installationer, dörrar och fönster här medförde

dyrbarare konstruktioner. Det större antalet isoleringsrum inom oroliga

avdelningar ökade härjämte ytterligare kostnaden per vårdplats. Byggnadsstyrelsen

omnämner dessutom, att den, för att söka nedbringa anläggningskostnaderna,

i samråd med medicinalstyrelsen övervägt, huruvida centralförrådet

borde utgå och i stället anordnas på annan plats inom sjukhuset.

Detta hade emellertid icke visat sig lämpligt. Byggnadsstyrelsen hade dessutom

undersökt möjligheterna att i besparande syfte förenkla vårdavdelningarnas

planläggning. Med hänsyn till de synpunkter härpå, som framlagts

av sjukhusutredningen, hade styrelsen emellertid funnit detta icke vara möjligt.

Av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört framgår, att några besparande

omläggningar i byggnadsprogrammet för den nu ifrågavarande paviljongen

icke äro möjliga, om paviljongen skall uppfylla de krav, som man numera

anser sig böra ställa på utformningen av nya vårdavdelningar för sinnessjuka.

Med hänsyn härtill har jag för egen del icke funnit mig kunna förorda någon

ändring i det för fjolårets riksdag framlagda byggnadsprogrammet.

För fullföljande av arbetena med den nya paviljongen, som börjat byggas

under hösten 1948, jämte de därmed sammanhängande arbetena inom

sjukhusets värmecentral torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag för

nästa budgetår böra anvisas återstoden av det för arbetena beräknade beloppet

eller (1 610 000 — 1 478 000) 132 000 kronor.

Jag tillstyrker vidare, att medel nu anvisas för fortsättande av de i andra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

byggnadsetappen ingående arbetena. För påbörjande av de därvid närmast

aktuella arbetena, nämligen ombyggnad av paviljongerna 5 och 6 samt 8 och

9 jämte därtill hörande yttre arbeten, torde för nästa budgetår böra anvisas

1 100 000 kronor.

Slutligen torde för täckande av kostnaderna för den i tredje etappen ingående

uppsyningsmansbostaden, vilken redan färdigställts, ett belopp av

20 000 kronor böra ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.

Sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår för arbetena vid Mariebergs

sjukhus skulle alltså uppgå till (132 000 + 1 100 000 + 20 000) 1 252 000

kronor.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus.

Birgittas sjukhus i Yadstena är uppdelat i två delar, belägna i var

sin ände av staden. I söder ligger huvuddelen av mansavdelningen, medan i

norr ligga kvinnoavdelningen, en mindre byggnad för frigående män samt kök,

tvätt och vattenverk m. m. Sjukhusets norra del är genom en för allmän

trafik upplåten gata, Hospitalsgatan, delad i två områden. På västra

sidan om denna gata ligga dels det forna nunneklostret, uppfört på 1400- talet och åren 1827—1829 ändrat till sinnessjukhus, f. n. inrymmande

154 vårdplatser, dels en därtill ansluten, år 1893 färdig och år 1932

renoverad avdelning för oroliga kvinnor med 31 platser (den s. k. T-paviljongen),

dels anstaltens tvätt och kök, det senare färdigt år 1893, dels en äldre

träbyggnad, inrymmande bostäder för ogift personal och matsalar, dels ock

vissa andra mindre byggnader. På östra sidan om gatan ligga den s. k. B-paviljongen,

en äldre paviljong för frigående män, sjukhusets kontor, vattenverk,

bageri och flertalet övriga gemensamma ekonomibyggnader.

Vid 1946 års riksdag (prop. nr 177; riksd. skr. nr 209) beslöts, att vid

sjukhuset skulle i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen

nr 242 till 1945 års riksdag framlagt förslag i en första etapp utföras

om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 4150 000 kronor.

Dessa arbeten avse uppförande i anslutning till de öster om Hospitalsgatan

belägna sjukhusbyggnaderna av två vårdpaviljonger med tillsammans 294 platser,

en upptagningspaviljong med 60 platser, en byggnad för kök och tvätt,

en panncentral, en portvaktsbyggnad, ett obduktions- och bårhus m. m.

Det sammanlagda antalet vårdplatser i nybyggnaderna uppgår alltså till 354.

I det gamla nunneklostret avses samtidigt skola nedläggas 154 platser,

varför den verkliga platsvinsten kommer att uppgå till 200. Av nyssnämnda

belopp å 4 150 000 kronor anvisade riksdagen under anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1946/47 1000 000

kronor.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra ifrågavarande om- och nybyggnadsarbeten samt föreskrev, att

styrelsen för ändamålet under budgetåret 1946/47 skulle äga disponera högst

1 000 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

För fullföljande av arbetena lia av 1947 års riksdag (prop. nr 244; riksd. skr.

nr 352) och 1948 års riksdag (prop. nr 185; riksd. skr. nr 235) anvisats tillhopa

2 300 000 kronor under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. för budgetåren 1947/48 och 1948/49.

I skrivelse den 11 oktober 1948 har byggnadsstyrelsen — som i ärendet

samrått med medicinalstyrelsen — gjort framställning om anvisande av ytterligare

medel för arbetena och därvid anfört följande:

Uppförandet av panncentral och ekonomibyggnad jämte vissa yttre arbeten

ha pågått sedan början av år 1947 och uppförandet av upptagningspaviljong,

bårhus och portvaktsbyggnad kommer att inom kort påbörjas. Därest byggnadstillstånd

för återstoden av de i första etappen ingående byggnaderna —

två paviljonger —- erhålles under år 1949, torde en medelsanvisning av ytterligare

1500 000 kronor bliva erforderlig för arbeten under nästa budgetår.

Detta innebär, att utöver det hittills odisponerade beloppet av den ursprungligen

beräknade totalkostnaden eller (4 150 000 -— 3 300 000) 850 000 kronor

erfordras ett belopp av 650 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen kan f. n. icke överblicka de slutliga kostnaderna för hela

byggnadsetappen men beräknar, med stöd av den principiella utredning styrelsen

verkställt beträffande den allmänna stegring av kostnaderna för

material, arbete, transporter m. m., som hittills inträffat, att dessa komma att

överskrida 5 000 000 kronor, vilket betyder att ett belopp av minst 850 000

kronor kommer att erfordras för att täcka kostnadsstegringarna. Endast

650 000 kronor av detta belopp erfordras emellertid för nästa budgetår.

Under hänvisning till det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

nästa budgetår för ifrågavarande arbeten måtte anvisas ett belopp av (850 000

+ 650 000) 1 500 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla frågan om den framtida

användningen av vissa av de av sjukhuset f. n. disponerade byggnaderna.

Genom beslut den 21 februari 1930 medgav Kungl. Maj:t, att vissa delar

av det forna nunneklostret, nämligen pelarsalen jämte angränsande lokaler

samt den s. k. Birgittas bönkammare, finge utrymmas och tills vidare upplåtas

till Birgittastiftelsen. Denna stiftelse har enligt sina stadgar till mål att

söka bevara det rika kulturarv, som Sverige äger i den heliga Birgittas liv

och gärning, samt vill förverkliga detta mål genom att söka få bevara och

disponera de gamla klosterhusen i Vadstena ävensom inom samma område

liggande nyare byggnader samt efter nutida behov, i den mån detta kan ske

utan störande ingrepp på de gamla byggnadernas karaktär, utnyttja dessa lägenheter

i den anda, som de ursprungligen avsågo, nämligen till fromhetslivets

och bildningens höjande samt till lidande människors stöd och vård.

Genom beslut den 27 juli 1934 och den 5 juni 1936 har Kungl. Maj:t vidare

medgivit, att Birgittastiftelsen må intill den 1 juli 1956 på vissa villkor avgiftsfritt

disponera det i närheten av nunneklostret belägna, tidigare bl. a.

för sjukvårdsändamål använda forna munkklostret i Vadstena.

I skrivelse den 8 april 1946 har Birgittastiftelsen framhållit, att stiftelsen

inför det förestående fullständiga utrymmandet av nunneklostret såge en

möjlighet att realisera viktiga punkter i sitt program, nämligen att skapa eu

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

bildningsanstalt för ungdom, tillika samlingsplats för möten, konferenser

o. d., i förening med ett hospits. I fråga om bildningsanstalten hade

frågan tagit ett stort steg mot sin lösning genom att en folkhögskola redan

upprättats i Vadstena med av Kungl. Maj:t den 30 september 1944 fastställda

stadgar. Denna skola hade med stiftelsens medgivande inrymts i munkklostret.

Då lokalerna därstädes tidigare och för längre tid av stiftelsen upplåtits

till svenska turistföreningen, måste folkhögskolans verksamhet i munkklosterbyggnaden

betraktas som ett provisorium, förknippat med stora svårigheter

i praktiskt avseende, omöjliggörande utveckling av undervisning och ökning

av elevantalet. Nunneklostret syntes däremot, sedan nödiga restaureringsåtgärder

vidtagits, kunna fylla många av de krav på en undervisningsanstalt

i förening med hospits, som kunde uppställas. Givetvis tarvade frågan om

nunneklostrets apterande för dessa ändamål en noggrann utredning, som emellertid

borde kunna medhinnas under tiden intill 1950, då byggnaderna väntades

bliva evakuerade av Birgittas sjukhus. En sådan utredning måste ta sikte

ej mindre på klostrets pietetsfulla bevarande såsom ett av vårt lands märkligaste

byggnadsminnen än även på önskemålet, att vid dess nya användning

pedagogiska och hygieniska hänsyn i rimlig utsträckning kunde tillgodoses. De

betydande kostnader, som en dylik utredning tarvade, ansåge sig stiftelsen

emellertid icke kunna nedlägga, med mindre stiftelsen ägde visshet om att

eventuellt få disponera nunneklostret i dess helhet.

I anslutning till det anförda har stiftelsen hemställt, att Kung] Maj :t

måtte förklara hinder icke möta mot att stiftelsen, när nunneklostret i dess

helhet evakuerats, finge disponera dess byggnader för att där inrymma lokaler

åt Vadstena folkhögskola i förening med ett hospits.

I skrivelse den 10 september 1946 till sjukhusets direktion har stiftelsen

sedermera framhållit, att starka skäl förelåge för stiftelsen att snarast möjligt

erhålla disposition ej blott över nunneklostret utan jämväl över de i parken

norr om detta befintliga byggnaderna. En pågående utredning visade nämligen,

att det syntes nödvändigt att för undervisnings- och hospitsändamål

disponera samtliga väster om Hospitalsgatan belägna byggnader. Då ett

partiellt realiserande av föreliggande planer, enbart i klosterhusen, skulle

bliva ekonomiskt ofördelaktigt, borde därför byggnadskomplexets framtida

användning göras beroende av att inom rimlig tid samtliga byggnader finge

disponeras. Detta hindrade givetvis icke, att byggnaderna kunde successivt

övertagas och även restaureringen utföras i etapper. Förutsättningen härför

vore emellertid, att garanti funnes för att samtliga byggnader inom överskådlig

tid ställdes till stiftelsens förfogande.

I ärendet ha yttranden avgivits av direktionen för sjukhuset, medicinalstyrelsen,

stadsfullmäktige i Vadstena, länsstyrelsen i Östergötlands län och

riksantikvarieämbetet samt av kammarkollegiet och byggnadsstyrelsen gemensamt.

Medicinalstyrelsen förklarar sig principiellt intet ha att erinra mot att

Birgittastiftelsen medgåves rätt att disponera såväl nunneklostret som samtliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 111.

i anslutning till detta belägna byggnader med undantag dock av ett med

köksbyggnaden sammanbyggt vattentorn. Ett överförande av de skilda

byggnaderna till stiftelsens disposition kunde emellertid enligt styrelsens förmenande

icke ske samtidigt. De egentliga klosterbyggnaderna samt nuvarande

kök och tvätt med omgivande park kunde, sedan de beslutade nybyggnaderna

uppförts, omedelbart avstås. Den äldre träbyggnaden, inrymmande bostäder

och matsalar, ävensom en portvaktsbyggnad syntes likaså relativt snart därefter

kunna överföras å stiftelsen. Vad däremot anginge den s. k. T-paviljongen

med därtill hörande promenadgård måste styrelsen reservera sig för att ett

avstående icke medgåves, förrän antalet för sjukhuset disponibla vårdplatser

för kvinnor visat sig motsvara upptagningsområdets behov. Styrelsen insåge

väl de olägenheter, som komme att bliva förenade med att en så liten avdelning

komme att drivas lokalt skild från övriga avdelningar för kvinnor och därtill

på alla sidor omgiven av byggnader, som ej disponerades för sjukvårdsändamål,

men ansåge sig med hänsyn till det stora underskott på vårdplatser inom

den statliga sinnessjukvården, som förelåge inom landet i sin helhet, icke kunna

utan vidare tillstyrka avståendet av de inom T-paviljongen befintliga vårdplatserna.

Länsstyrelsen i Östergötlands län och stadsfullmäktige i Vadstena samt

sjukhusdirektionen ha tillstyrkt stiftelsens framställning.

Riksantikvarieämbetet anser det utomordentligt angeläget, att de forna

klosterhusen i Vadstena jämte de med dem sammanhörande övriga byggnaderna

erhölle en med deras karaktär och — vad de egentliga klosterhusen

beträffade — stora antikvariska och kulturhistoriska värde väl överensstämmande

användning. Ett överlämnande av byggnaderna till stiftelsens

disposition skulle stå i full överensstämmelse med stiftelsens ändamål. Såväl

folkhögskolan som det planerade hospitset skulle vara väl lämpade att här

erhålla lokaler. Även om det vore möjligt att övertaga byggnaderna etappvis,

vore det dock nödvändigt att redan från början planlägga de båda nya företagen,

folkhögskolan och hospitset, med tanke på att dessa i fullt utbyggt

skick skulle disponera hela byggnadskomplexet. Av stiftelsen verkställda utredningar

hade visat, att det av både praktiska och ekonomiska skäl icke vore

möjligt att tillfredsställande driva dessa företag, om deras lokalutrymme skulle

begränsas. Vidare hade av utredningen framgått, att den s. k. T-paviljongen

genom sitt läge och sin form komme att spela en särskilt viktig roll för dispositionen

av de olika utrymmena.

Kammarkollegiet och byggnadsstyrelsen meddela, att ämbetsverken under

hand inhämtat från medicinalstyrelsen, att man ej kunde räkna med att byggnaderna

bleve disponibla för det ifrågasatta ändamålet förrän tidigast under

år 1951. Ämbetsverken anse, att byggnaderna, efter hand som de bleve lediga,

borde överflyttas från medicinalstyrelsens till byggnadsstyrelsens förvaltning,

varefter byggnadsstyrelsen hade att i vanlig ordning till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag angående dispositionen av byggnaderna med tillhörande

områden. Ämbetsverken hade emellertid i princip ej något att erinra mot att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

samtliga byggnader, allteftersom de komme att utrymmas i samband med uppförande

av de planerade nybyggnaderna, ställdes till förfogande för Birgittastiftelsen.

Härvid syntes emellertid, på sätt som skett genom beslutet den

5 juni 1936 rörande disposition av munkklostret, upplåtelsen böra begränsas

till viss tid.

Departementschefen. Yad först angår medelsbehovet för nästa budgetår för

fortsättande av arbetena med den av 1946 års riksdag beslutade första etappen

av om- och nybyggnadsarbetena vid Birgittas sjukhus i Yadstena har detta

av byggnadsstyrelsen beräknats till 1 500 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat

kan emellertid detta belopp begränsas till 1 000 000 kronor. I sammanfattningen

i det följande (s. 49) föreslår jag, att för nu ifrågavarande arbeten

få tagas i anspråk å anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. förefintliga besparingar om sammanlagt 940 000 kronor. Yid

bifall härtill kan medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till (1 000 000

— 940 000) 60 000 kronor.

Vad härefter beträffar den framtida användningen av det av sjukhuset nu

disponerade forna nunneklostret och de i anslutning därtill belägna, sjukhuset

tillhöriga byggnaderna föreligger, såsom framgår av det förut anförda, en

framställning från Birgittastiftelsen om tillstånd att, sedan byggnaderna utrymts,

få disponera dem för att där inrymma lokaler åt Yadstena folkhögskola

i förening med ett hospits. Med anledning härav vill jag framhålla, att det

icke nu är möjligt att säkert bedöma, när de av 1946 års riksdag beslutade nybyggnaderna

vid sjukhuset komma att bliva färdigställda och en överflyttning

till dem skall kunna ske. Med hänsyn härtill föreligger från statsmakternas

sida icke behov av att redan nu taga ställning till frågan om på vilket

sätt de byggnader, som komma att frigöras, framdeles skola disponeras. För

Birgittastiftelsens del är det emellertid, med hänsyn till de omfattande och

kostsamma utredningsarbeten, som måste verkställas, därest stiftelsen skulle

erhålla tillstånd att disponera byggnaderna, angeläget, att stiftelsen redan nu

erhåller visshet, om den kan räkna med ett sådant tillstånd. Jag vill därför

här uttala, att jag finner en sådan framtida användning av byggnaderna, som

planerats av stiftelsen, mycket lämplig och att jag därför för min del icke har

någon erinran att göra mot att byggnaderna, sedan de utrymts, ställas till stiftelsens

förfogande för de av stiftelsen angivna ändamålen. Yad särskilt beträffar

den s. k. T-paviljongen synes det både ur sjukhusets och stiftelsens

synpunkt vara mindre lämpligt att denna, sedan övriga omgivande byggnader

upplåtits till stiftelsen, fortfarande skulle disponeras för sjukvårdsändamål.

Även denna byggnad torde därför, sedan de av 1946 års riksdag beslutade nybyggnaderna

vid sjukhuset tagits i anspråk, böra upplåtas åt stiftelsen. Den

framtida upplåtelsen till stiftelsen synes alltså böra omfatta samtliga väster

om Hospitalsgatan belägna byggnader med undantag dock av det med köksbyggnaden

sammanbyggda vattentornet.

Såsom kammarkollegiet och byggnadsstyrelsen framhållit synes förvalt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

27

ningen av de nu ifrågavarande byggnaderna, efter hand som de bliva lediga,

böra överflyttas på byggnadsstyrelsen, varefter det bör ankomma på styrelsen

att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande de närmare villkor och bestämmelser,

som böra gälla för upplåtelsen av byggnaderna till Birgittastiftelsen.

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus.

I propositionen nr 68 till 1936 års riksdag redovisades utförligt en av medicinalstyrelsen

med skrivelse den 12 februari 1935 framlagd plan för en fullständig

renovering av Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Genomförandet av denna

plan har uppdelats i tre etapper.

Av 1936 års riksdag (prop. nr 68; riksd. skr. nr 318) beslöts sålunda, att

såsom en första etapp av sjukhusets renovering skulle verkställas följande

arbeten, nämligen dels anläggande av en ny ångcentral jämte ombyggnad av

vattenverket, dels ock uppförande av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen.

Dessa arbeten äro utförda.

Vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 256; riksd. skr. nr 413) beslötos

vidare såsom en andra etapp i sjukhusets renovering uppförande

av läkarbostad, utförande av ledningsarbeten i köksbyggnaden, anordnande

av lokaler för bageri och tvätt, ändring av gamla snickarverkstaden

till bostadsrum, vissa ändringar av målarverkstaden, uppförande av ny

snickarverkstad, inledande av vatten- och avloppsledningar i de söder om

sjukhuset belägna personalbostädema, avhjälpande av vissa med sjukhusets

svinstall förenade hygieniska olägenheter, desinfektionsanläggning, vissa utvändiga

ledningar, reningsverk för avlopp samt vissa elektriska anläggningar,

maskinell utrustning och utvändiga kablar m. m. Av de i andra etappen ingående

arbetena ha hittills utförts endast vatten- och avloppsledningar till

de söder om sjukhuset belägna personalbostäderna, ledningar för svinstall

och tvättstuga samt avloppsledningar, pumpverk m. in. för anslutning till

Uppsala stads reningsverk. Övriga i etappen ingående arbeten ha ännu icke

påbörjats.

För de nu nämnda båda etapperna av sjukhusets renovering ha av 1936,

1937, 1938, 1939, 1941 och 1946 års riksdagar anvisats (1000 000 + 524 000

+ 471000 + 900 000 + 440000 + 118 000) 3 453 000 kronor.

Av de i den förenämnda planen för sjukhusets renovering upptagna arbetena

återstod härefter som en tredje etapp renoveringen av administrationsbyggnaderna

och sjukpaviljongerna. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut

den 21 juni 1940 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen

verkställa överarbetning av denna etapp av rcnoveringsplanen, framlade

medicinalstyrelsen i skrivelse den 18 februari 1947 förslag till uppförande

vid sjukhuset av en ny vårdpaviljong för omkring 200 patienter,

vilken närmast var avsedd för att omhändertaga de patienter, som måste

evakueras från de redan befintliga paviljongerna vid sjukhuset under dessas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

ombyggnad. Enligt styrelsens förslag skulle vårdplatserna i den nya paviljongen

fördelas på följande sätt:

Bottenvåningen

Våningen 1 tr.

Våningen 2 tr.

1

1

1

1

1

1

behandlingsavdelning för 14 män och

avdelning för halvoroliga

» » »

» » oroliga

» » tuberkulösa 33 »

» » »

14 kvinnor.

40 »

40

30

33

Summa 47 män och 157 kvinnor.

Medicinalstyrelsen framhöll, att byggnaden vore konstruerad som en

dubbelpaviljong med hiss i förbindelsepartiet. Enligt vederbörande arkitekt

vore avdelningarna inom den föreslagna paviljongen i huvudsak planlagda

efter samma system, som tillämpats vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall. Då

förslaget uppgjorts vid den tidpunkt, när en särskilt stor sparsamhet ansetts

påkallad — förslaget hade uppgjorts år 1941 och reviderats år 1943 — vore

måtten något nedpressade under den vid Sidsjöns sjukhus tillämpade standarden.

Medicinalstyrelsens förslag förelädes 1947 års riksdag i propositionen

nr 244. Med bifall till Kungl. Maj:ts däri framlagda förslag beslöt riksdagen

(skr. nr 352), att vid sjukhuset skulle uppföras en ny vårdpaviljong för en beräknad

kostnad av högst 2 200 000 kronor. Härav anvisade riksdagen under

anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret

1947/48 ett belopp av 600 000 kronor.

Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 2 200 000 kronor låta uppföra paviljongen samt

föreskrev, att styrelsen för ändamålet under budgetåret 1947/48 skulle äga

disponera högst 600 000 kronor.

Härefter anvisades av 1948 års riksdag (prop. nr 185; riksd. skr. nr 235)

ytterligare 1 000 000 kronor för paviljongen i fråga.

I skrivelse den 10 februari 1949 har statens sinnes sjukvårdsberedning framlagt

förslag om uppdelning av nämnda paviljong i två från varandra skilda

byggnader. Beredningen har därvid anfört i huvudsak följande:

Sedan förslag till den nya paviljongen förelagts riksdagen, har statens sjukhusutredning

framlagt sitt betänkande rörande sinnessjukvården. Med hänsyn

till utredningens synpunkter har det framstått såsom synnerligen angeläget

att snarast vid sjukhuset iordningställa centralt belägna lokaler för

olika behandlingsformer, röntgen, operation, laboratorier, apotek, läkarexpeditioner

samt tandläkare in. m.

Med anledning härav har det tidigare framlagda förslaget omarbetats och

utökats till att även inrymma ett för hela sjukhusanläggningen gemensamt

medicinskt centrum jämte centralförråd. Avdelningarnas olika lokaler, vilkas

mått ursprungligen voro nedpressade, ha jämväl något utökats i anslutning

till sjukhusutredningens principförslag. De gjorda förändringarna ha, trots

att det från början beräknade antalet vårdplatser något nedskurits, föranlett

en utökning av byggnadens volym från 18 000 m3 till omkring 24 000 ms.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Eungl. Maj:ts proposition nr 111.

På grund av utökningen har byggnaden, som enligt de tidigare ritningarna

utformats såsom en dubbelpaviljong, ansetts lämpligen böra uppdelas i två

från varandra skilda byggnader, förbundna medelst kulvert. De båda paviljongerna

beräknas i nu föreliggande utformning kunna inrymma 186 vårdplatser

jämte förut nämnda lokaliteter, fördelade på följande sätt:

Paviljong 1.

Källarvåningen centralförråd.

Bottenvåningen medicinskt centrum.

Våningen 1 tr. 1 vårdavdelning för 42 kvinnor.

Våningen 2 tr. 1 » _» 42 »

Summa 84 kvinnor.

Paviljong 2.

Källarvåningen skyddsrum (för båda paviljongerna).

Bottenvåningen 1 behandlingsavdelning för 16 män och 16 kvinnor.

Våningen 1 tr. 1 vårdavdelning för 35 »

Våningen 2 tr. 1 » »_35 »

Summa 51 män och 51 kvinnor.

Kostnaden för det av 1947 års riksdag godkända förslaget beräknades till

2 200 000 kronor. På grund av inträffade prisstegringar bör kostnaden för

detta förslag i dagens läge upptagas till 2 500 000 kronor. Det nu föreliggande

utökade förslaget har kostnadsberäknats till 3 150 000 kronor. Totala

kostnadsökningen uppgår således till 950 000 kronor, varav 300 000 kronor

falla på kostnadsstegringar och 650 000 kronor på ökningen av byggnadens

volym.

För påbörjande av paviljongen har byggnadsstyrelsen hos beredningen för

innevarande och nästkommande; budgetår anmält ett medelsbehov av

2 200 000 kronor. Utöver av riksdagen redan beviljade 1600 000 kronor erfordras

således för nästa budgetår ytterligare 600 000 kronor.

Genom beslut den 14 januari 1949 har Kungl. Maj:t beviljat byggnadstillstånd

för här ifrågavarande företag. Med anledning av de förändringar, som

vidtagits i det ursprungliga förslaget, har det emellertid icke ansetts möjligt

att påbörja mer än den del av företaget, som i huvudsak överensstämmer med

det av riksdagen godkända programmet, nämligen de i nyssnämnda paviljong

2 inrymda avdelningarna. Till fullföljande av det nya förslaget i dess helhet

synes riksdagens medgivande böra inhämtas.

Med stöd av det anförda föreslår beredningen, att av 1949 års riksdag utverkas

medgivande att uppföra två nya vårdpaviljonger vid Ulleråkers sjukhus

i enlighet med det av beredningen framlagda förslaget för en total kostnad

av 3 150 000 kronor, varav utöver tidigare anvisade medel för budgetåret

1949/50 erfordrades 600 000 kronor.

Departementschefen. Statens sinnessjukvårdsberedning har vid sin översyn

av det statliga sinnessjukhusbeståndet ansett synnerligen angeläget, att

Ulleråkers sjukhus i Uppsala snarast erhåller tillgång till goda-och centralt

belägna lokaler för sjukhusets medicinska centrum. Beredningen har ansett,

att denna fråga lämpligen borde lösas i samband med uppförandet av den

av 1947 års riksdag beslutade nya vårdpaviljongen vid sjukhuset. Det tidigare

av riksdagen godtagna programmet för denna paviljong har därför genom

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 111.

beredningens försorg omarbetats och utökats till att även inrymma ett för

hela sjukhuset gemensamt medicinskt centrum jämte oentralförråd. Med hänsyn

till den utökning av byggnadens volym, som uppkommit härigenom, har

beredningen vidare ansett lämpligt, att byggnaden, som enligt det tidigare

förslaget var utformad som en dubbelpaviljong i ett sammanhängande komplex,

uppdelas på två från varandra skilda byggnader.

För egen del anser jag i likhet med beredningen i hög grad angeläget, att

detta stora sjukhus snarast möjligt erhåller tillgång till moderna, tillräckligt

stora och centralt belägna lokaler för olika behandlingsformer, röntgen,

operation, laboratorier, apotek, läkarexpeditioner m. m. Det synes mig vidare

synnerligen lämpligt, att dessa lokalfrågor lösas redan nu i samband med

uppförandet av den av riksdagen tidigare beslutade nya paviljongen vid sjukhuset.

Jag vill därför tillstyrka beredningens förslag om att denna utökas

till att inrymma lokaler även för sjukhusets medicinska centrum och centralförråd.

Beredningens förslag, att paviljongen i samband därmed skulle uppdelas

på två skilda byggnader, anser jag mig böra livligt tillstyrka.

Yad angår kostnaderna för de båda paviljongerna synas beredningens beräkningar

kunna godtagas. Jag uppskattar alltså i likhet med beredningen

kostnaderna för det nu föreliggande förslaget till 3 150 000 kronor.

För bestridande av nyssnämnda kostnader torde till att börja med få

tagas i anspråk de tidigare för den nya paviljongen anvisade medlen å tillhopa

1 600 000 kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas

härtill. Härutöver erfordras intill utgången av nästa budgetår ett ytterligare

belopp av 600 000 kronor. I fråga om detta belopp vill jag erinra om att av

riksdagen tidigare anvisats tillhopa 3 453 000 kronor för första och andra

etapperna av byggnadsarbetena vid sjukhuset. Enligt uppgifter, som jag

under hand erhållit från medicinalstyrelsen, hade emellertid vid ingången av

löpande budgetår 1 028 018 kronor därav ännu ej tagits i anspråk. Sistnämnda

belopp hänför sig till de i andra byggnadsetappen ingående arbeten, som ännu

ej påbörjats. Då dessa arbeten i huvudsak torde böra anstå i avvaktan på

resultatet av en inom sinnessjukvårdsberedningen pågående utredning angående

sjukhusets framtida utformning, synes huvudparten av de tillgängliga

medlen lämpligen kunna tagas i anspråk för de nu aktuella arbetena vid sjukhuset.

Jag föreslår, att av nämnda medel 600 000 kronor få disponeras för

de båda nyss föreslagna nya paviljongerna och 300 000 kronor för den av

mig i det föregående förordade särskilda tuberkulosavdelningen vid sjukhuset.

Vid bifall härtill skulle för nästa budgetår icke erfordras någon

ytterligare medelsanvisning för arbetena med de två vårdpaviljonger, som

skulle ersätta den av 1947 års riksdag beslutade paviljongen vid sjukhuset.

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag

framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 420), att vid Furanäsets sjuk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

hus vid Piteå skulle i enlighet med av chefen för socialdepartementet i

propositionen nr 281 till 1944 års riksdag förordat förslag verkställas ombyggnads-

och utvidgningsarbeten för en sammanlagd kostnad av högst 1 723 800

kronor. Av detta belopp avsågos 990 000 kronor för uppförande av en ny paviljong,

668 800 kronor för ombyggnad av huvudbyggnaden och 65 000 kronor

för reparationer å huvudbyggnaden. För påbörjande av arbetena anvisade

riksdagen under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. in. för budgetåret 1945/46 ett belopp av 500 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta verkställa ifrågavarande ombyggnads- och utvidgningsarbeten

samt föreskrev, att styrelsen för ändamålet under budgetåret 1945/46 skulle

äga disponera högst 500 000 kronor.

För fullföljande av arbetena ha av 1946 års riksdag (prop. nr 177; riksd. skr.

nr 209) och 1948 års riksdag (prop. nr 185; riksd. skr. nr 235) för budgetåren

1946/47 och 1948/49 anvisats ytterligare tillhopa 850 000 kronor under anslaget

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

I skrivelse den 22 november 1948 har byggnadsstyrelsen — som i ärendet

samrått med medicinalstyrelsen — gjort framställning om anvisande av ytterligare

800 000 kronor för ifrågavarande arbeten. Styrelsen har därför anfört

i huvudsak följande:

Av de ny- och ombyggnadsarbeten, vilka byggnadsstyrelsen erhållit uppdrag

att utföra, pågå f. n. arbetena med uppförande av den nya paviljongen,

varjämte styrelsen har för avsikt att inom kort påbörja de till anslagsposten

990 000 kronor hörande arbetena i pannhuset. Därefter återstående arbeten

avse ombyggnad och reparation av huvudbyggnaden, vilka arbeten, därest

byggnadstillstånd erhålles, komma att påbörjas omedelbart efter det att den

nya paviljongen tagits i bruk under första halvåret 1949. Dessa ombyggnadsarbeten

beräknas kunna genomföras under loppet av ca tre år, vilket innebär,

att för deras utförande erforderliga medel delvis böra stå till förfogande under

nästkommande budgetår.

Såsom styrelsen i skrivelse den 1 mars 1948 framhållit, ha väsentliga kostnadsökningar,

förorsakade av den allmänna kostnadsstegringen och uppehåll

i arbetet på grund av materialbrist, uppstått i samband med uppförande av

den nya paviljongen. Styrelsen kan ännu icke överblicka de slutliga kostnaderna

för nybyggnadsarbetena men uppskattar desamma till ca 1 250 000

kronor.

För ombyggnads- och reparationsarbetena å huvudbyggnaden har byggnadsstyrelsen

på anmodan av medicinalstyrelsen och i samråd med denna utarbetat

ett i förhållande till det ursprungliga förslaget mera omfattande program.

Detta program omfattar utöver den ursprungligen förutsedda ombyggnaden

jämväl ombyggnad av den till huvudbyggnadens norra del förlagda

ekonomiavdelningen. Programmet för det ursprungliga ombyggnadsförslaget

har dessutom för att tillmötesgå större fordringar med avseende på hygien och

ventilation väsentligt utökats. Härjämte har det visat sig nödvändigt att bl. a.

ur personalbesparingssynpunkt i samband med ombyggnaden företaga utbyte

av samtliga fönster, med undantag för i våningen 2 trappor, mot nya av

modernare konstruktion. Utöver nu nämnda utökning av ombyggnadsprogrammet

omfattar förslaget dels två tillbyggnader mot gården å vardera västra och

östra delarna av huvudbyggnaden och till samma höjd som donna, dels till
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Alaj:ts proposition nr 111.

byggnader om en vånings höjd av huvudbyggnadens södra del åt väster och

öster, dels installation av hissar samt ett underjordiskt kulvertsystem för

mattransporter m. m. Tillbyggnaderna mot gården ha tillkommit för att bereda

bättre dagrumsutrymme åt vårdavdelningarna. I tillbyggnaderna av södra

delen av huvudbyggnaden avses skola inrymmas två vårdavdelningar, den ena

för kvinnliga t. b. c.-patienter och den andra för lugna män. Kostnaderna för

sagda om- och tillbyggnadsprogram ha av byggnadsstyrelsen vid nu rådande

prisläge uppskattats till 3 800 000 kronor i enlighet med följande uppställning.

Därvid har förutsatts, att gångkulvertarna under gården skola kunna utföras

utan sprängning.

Ombyggnad av huvudbyggnaden i anslutning till tidigare bygg
-

nadsprogram ..................................................................... 1 315 000

Ombyggnad av ekonomiavdelningen .......................................... 475 000

Utbyte av fönster i hela byggnaden utom översta våningen ............ 250 000

Fyra tillbyggnader åt gården ................................................... 940 000

Två tillbyggnader för nya vårdavdelningar ................................. 445 000

Nyinstallation av sju hissar ................................................... 150 000

Gångbara kulvertar .................................................................. 225 000

Summa kronor 3 800 000

För ombyggnads- och reparationsarbeten i huvudbyggnaden upptogos i den

våren 1943 utförda kostnadsberäkningen 668 800 kronor resp. 65 000 kronor

eller tillhopa 733 800 kronor. Sedan tidpunkten för denna beräkning har den

av kristiden betingade allmänna kostnadsstegringen i fråga om material, arbetslöner,

transporter m. m. medfört en stegring av byggnadskostnaderna med

i genomsnitt 35 %. Med hänsyn till arbetsplatsens belägenhet och styrelsens

erfarenheter från utförda arbeten i den nordligaste delen av landet bör emellertid

på grund av de speciella svårigheter av skilda slag, som där uppstå i samband

med byggnadsarbetena under nu rådande förhållanden, denna siffra höjas

till minst 45 %. Den av kristiden betingade kostnadsökningen kan därvid sättas

till lägst 330 000 kronor, vilket motsvarar en kostnad vid nu rådande prisläge

av (733 800 + 330 000) 1 063 800 kronor. Härtill kommer den i det föregående

nämnda utökningen av värme-, sanitets- och ventilationsprogrammet, som nödvändiggjorts

av de ökade kraven på hygien och ventilation. Kostnaden härför

kan beräknas uppgå till 250 000 kronor. Totalkostnaden för det ursprungliga ombyggnads-

och underhållsförslaget uppgår sålunda till (1 063 800 + 250 000)

1 313 800 eller avrundat 1 315 000 kronor. Övriga poster i uppställningen utgöra

kostnaderna för tidigare icke medräknade om- och tillbyggnadsarbeten.

Kostnaderna för samtliga ny- och ombyggnadsarbeten i enlighet med

tidigare fastställt och nu redovisat, nytillkommet program torde, därest inga

ytterligare fördyrande omständigheter tillkomma, kunna uppskattas till

(1 250 000 + 3 800 000) 5 050 000 kronor. Då hittills anvisats ett belopp av

1 350 000 kronor, uppgår det återstående medelsbehovet till i runt tal 3 700 000

kronor. Med hänsyn till den relativt långa byggnadstiden för ifrågavarande

arbeten behöver ej hela detta belopp stå till förfogande under nästkommande

budgetår, utan styrelsen beräknar, att ett belopp av 800 000 kronor skall vara

tillräckligt för detta ändamål.

Departementschefen. De ny- och ombyggnadsarbeten vid Furunäsets sjukhus

vid Piteå, vilka ursprungligen underställdes riksdagen i propositionen

nr 281/1944 angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och för

vilka medel å riksstaten första gången anvisades av 1945 års riksdag, avse

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 111.

dels uppförande av en ny vårdpaviljong för manliga patienter, dels ock ombyggnad

av huvudbyggnaden vid sjukhuset.

Arbetena med uppförandet av den nya vårdpaviljongen påbörjades under

våren 1946 men måste redan under hösten samma år läggas ned på grund av

materialbrist. Arbetena ha emellertid nu återupptagits och beräknas av byggnadsstyrelsen

kunna avslutas under första halvåret 1949. Vid arbetenas utförande

har följts det byggnadsprogram, som underställdes 1944 års riksdag.

Däremot har programmet för ombyggnaden av huvudbyggnaden ansetts

böra underkastas en genomgripande omarbetning. Anledningen härtill är den

förskjutning i uppfattningen om sinnessjukhusens planläggning och allmänna

standard, som — främst med anledning av de synpunkter på dessa spörsmål,

som framlagts av statens sjukhusutredning av år 1943 — inträtt sedan år

1943, då det ursprungliga byggnadsprogrammet upprättades.

Sålunda har i det nu föreliggande ombyggnadsförslaget de olika

vårdavdelningarna genomgående gjorts betydligt mindre än i det ursprungliga

förslaget. Medan tidigare antalet vårdplatser på oroliga avdelningar

växlade mellan 33 och 37 och på halvoroliga avdelningar mellan 32

och 33 per avdelning, omfattar enligt det nya förslaget ingen orolig avdelning

mer än 24 platser och ingen halvorolig avdelning mer än 26 platser. Även

platsantalet på de lugna avdelningarna har minskats på liknande sätt. Antalet

enkelrum inom varje avdelning har dessutom ökats i förhållande till det tidigare

förslaget. Vidare ha dagutrymmena för patienterna ansetts böra utökas.

På grund härav ha tillkommit fyra utbyggnader mot byggnadskomplexets

gårdssida.

I samband med ändringsarbetena inom vårdavdelningarna har vidare ansetts

böra verkställas en utvidgning av sjukhusets i huvudbyggnadens södra

del belägna administrativa och medicinska centrum, vilket icke berördes av

det tidigare förslaget. Detta har medfört, att de vårdavdelningar, som enligt det

tidigare förslaget delvis skulle vara förlagda i denna del av byggnaden, måste

utökas genom flygelbyggnader i en våning mot öster och väster. Därjämte

har anordnats en särskild insulinavdelning med 18 platser.

Med hänsyn till att byggnaden omfattar tre våningar har det vidare — i likhet

med vad som skett vid ombyggnaden av paviljongen 1—7—4 vid Mariebergs

sjukhus i Kristinehamn — ansetts nödvändigt att installera ett antal

hissar. Dessutom har det för att undvika transporter utomhus från ekonomiavdelningarna

till vårdavdelningarna och från vårdavdelningarna till administrations-

och behandlingsavdelningarna befunnits erforderligt att anordna

ett särskilt kulvertsystem. Slutligen har det visat sig nödvändigt att byta ut

samtliga fönster i två av byggnadens våningar. Samtliga nu nämnda åtgärder

äro helt nya i förhållande till det av riksdagen tidigare godtagna byggnadsprogrammet.

Ej heller den nu föreslagna ombyggnaden av den i huvudbyggnadens norra

del belägna ekonomiavdelningen ingick i det för 1944 års riksdag framlagda

förslaget. Då emellertid vissa arbeten inom denna avdelning skulle bliva

3 —256 40 Dihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 111.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

nödvändiga i samband med anordnandet av nyssnämnda kulvertsystem, hai

det ansetts mest rationellt att på en gång verkställa en modernisering av denna

avdelning, som i sitt nuvarande skick i varje fall endast för en kortare tid

ansetts kunna någorlunda tillfredsställande göra tjänst. En sådan modernisering

har dessutom ansetts påkallad med hänsyn till de ökade krav, som

komma att ställas på denna avdelning i och med tillkomsten av den nya

paviljongen vid sjukhuset.

Det föreliggande nya förslaget till ombyggnad av huvudbyggnaden måste

— trots att detsamma innebär att, inklusive insulinavdelningen, skulle erhållas

endast 15 nya platser mot 132 enligt det ursprungliga förslaget — anses

avgjort överlägset det äldre förslaget. Genom den nu föreslagna ombyggnaden

erhåller nämligen sjukhuset vårdavdelningar, som erbjuda större möjligheter

till en rationell differentiering av patienterna och därigenom även väsentligt

gynnsammare förutsättningar för att erhålla ett gott vårdresultat. Det

nu föreliggande förslaget innebär dessutom, att sjukhusets administrativa och

medicinska centrum samt dess ekonomiavdelning skulle erhålla en sådan utformning,

som måste anses vara en nödvändig förutsättning för att effektivt

arbete skall kunna bedrivas där. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att

ombyggnaden får utföras i enlighet med det nu framlagda förslaget.

Yad beträffar kostnaderna för det föreliggande ombyggnadsförslaget synas

byggnadsstyrelsens beräkningar kunna godtagas. Jag uppskattar alltså i

likhet med styrelsen kostnaderna för ombyggnaden av huvudbyggnaden till

3 800 000 kronor.

I fråga om den erforderliga medelsanvisningen för nästa budgetår för

arbetena vid sjukhuset kan denna enligt vad jag erfarit begränsas till 700 000

kronor mot av byggnadsstyrelsen äskade 800 000 kronor. Jag föreslår alltså,

att för arbetena för nästa budgetår anvisas ett belopp av 700 000 kronor.

Uppförande av arbetspaviljong vid Furunäsets sjukhus.

I skrivelse den 24 februari 1949 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för uppförande av en arbetspaviljong vid Eurunäsets

sjukhus vid Piteå. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:

Vid Furunäsets sjukhus vid Piteå pågå f. n. enligt statsmakternas beslut

omfattande ny- och ombyggnadsarbeten. Inom ej alltför lång tid bör den

beslutade renoveringen av huvudbyggnaden komma till stånd. Sjukhusets

överbeläggning är emellertid så långt driven, på manssidan f. n. över 40 %,

att icke ens ianspråktagandet av den inom de närmaste månaderna färdiga

nya paviljongen med sammanlagt 99 vårdplatser kan giva sådan lättnad, att

renoveringen av huvudbyggnaden nu kan sättas i gång i från byggnadsteknisk

synpunkt lämplig omfattning. Förflyttning av patienterna till annat sjukhus

är med hänsyn till den inom hela den statliga sinnessjukvården rådande

platsbristen och den därav följande överbeläggningen omöjlig.

Sjukhuset saknar lämpliga centralt belägna arbetslokaler för patienterna.

Såsom en första åtgärd för att råda bot på detta missförhållande har medicinalstyrelsen

låtit arkitekten Hakon Ahlberg uppgöra förslag till en arbetspaviljong

i trä, förslagsvis förlagd väster om huvudbyggnaden. Till det inre

är paviljongen så disponerad, att den tills vidare kan användas som vårdav
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj-.ts proposition nr 111.

delning för 49 lugna patienter. Därigenom beredes möjlighet att relativt snart

tömma erforderliga delar av huvudbyggnaden för ombyggnadsarbetets igångsättande.

Över förslaget har vederbörande sjukhuschef avgivit yttrande, vari erinringar

endast gjorts mot vissa detaljer av detsamma, vilka kunna beaktas vid

arbetets utförande.

I ett till medicinalstyrelsen avgivet yttrande har byggnadsstyrelsen. med

överlämnande av reviderade ritningar till paviljongen, anfört, att en mera

koncentrerad planläggning syntes ha inneburit vissa fördelar med hänsyn till

byggnadens framtida användning för arbetsterapi. Då emellertid byggnaden

under en övergångstid vore avsedd att utnyttjas såsom vårdpaviljong, syntes

den föreslagna lösningen försvarlig. Byggnadsstyrelsen framhåller vidare, att

byggnadens utförande i trä icke vore i linje med nuvarande synpunkter beträffande

virkesbesparing. Styrelsen hade emellertid erfarit, att byggnadstiden

med hänsyn till den fortsatta ombyggnaden av befintliga äldre vårdavdelningar

i görligaste mån borde förkortas, vilket skulle motivera byggnadens

uppförande i trä. Vid sådant förhållande syntes dock under det fortsatta

ritningsarbetet själva väggkonstruktionen i virkesbesparande syfte böra

göras till föremål för överarbetning. Den av arkitekten Ahlberg beräknade

totalkostnaden å 440 000 kronor för paviljongen har byggnadsstyrelsen ansett

skälig.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att dels medgiva, att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå finge i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande förslag uppföras en arbetspaviljong för

en beräknad kostnad av 440 000 kronor, dels ock för budgetåret 1949/50 härför

anvisa nyssnämnda belopp.

Departementschefen. Av vad medicinalstyrelsen anfört framgår, att Furunäsets

sjukhus vid Piteå f. n. saknar lämpliga, centralt belägna arbetslokaler

föi patienterna. Härtill kommer, att sjukhuset vid den förestående ombyggnaden

av dess huvudbyggnad är i behov av lokaler — utöver den snart färdiga

nya vårdpaviljongen — dit de i huvudbyggnaden förlagda patienterna

skulle kunna förflyttas under ombyggnadstiden. Medicinalstyrelsen har därför

föreslagit, att vid sjukhuset skulle uppföras en arbetspaviljong, vilken

övergångsvis skulle användas som vårdpaviljong för patienter, som måste

evakueras från huvudbyggnaden. Jag anser mig böra tillstyrka detta förslag

och förutsätter därvid, att vid det fortsatta ritningsarbetet i möjligaste mån

beaktas vad byggnadsstyrelsen anfört rörande en överarbetning av väggkonstruktionen

i virkesbesparande syfte. Mot den beräknade kostnaden för

paviljongen, 440 000 kronor, har jag intet att erinra.

T detta sammanhang vill jag vidare erinra om att av 1939 års lagtima

riksdag (prop. nr 25G; riksd. skr. nr 413) anvisades ett belopp av 35 000 kronor

för uppförande vid sjukhuset av eu byggnad för tvättstuga och desinfektionsanläggning.

Vid 1939 års urtima riksdag (prop. nr 79, bil. 11; riksd. skr.

nr 97) beslöts emellertid sedermera, att dessa medel skulle få tagas i anspråk

endast i den mån Kungl. Maj:t prövade sådana förutsättningar vara för han
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. May.ts proposition nr 111.

den, som gällde för användning av anslag, upptaget på allmän beredskapsstat.

Med anledning härav liar denna byggnad ännu ej kommit till stånd. T

skrivelse den 27 augusti 1948 har medicinalstyrelsen, med anledning av en

framställning i ämnet från sjukhusets direktion, hemställt, att tillstånd måtte

meddelas för uppförande snarast av ifrågavarande byggnad. Enligt vad jag

under hand inhämtat ha kostnaderna för byggnaden numera överslagsvis

beräknats till 80 000 kronor. Emellertid har jag samtidigt erhållit den upplysningen,

att tvättstugan skulle kunna anordnas i källarvåningen i den förenämnda

arbetspaviljongen. Vidare skulle möjlighet kunna finnas att anordna

en ny desinfektionsanläggning i anslutning till sjukhusets panncentral i samband

med vissa arbeten, som skola utföras där i anslutning till uppförandet

av den nya vårdpaviljongen vid sjukhuset. Då tvättstugan och desinfektionsanläggningen

på detta sätt skulle kunna anordnas för betydligt lägre kostnad

än nyssnämnda belopp, utgår jag från att byggnadsstyrelsen vid uppförandet

av arbetspaviljongen och i samband med arbetena inom panncentralen närmare

undersöker möjligheterna för en lösning av frågan på nyss angivet sätt.

Vissa ombyggnadsarbeten vid sekundäravdelningarna i Ilosöga, ltibbingelund

och Olofsfors.

I skrivelse den 24 februari 1949 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för vissa ombyggnadsarbeten vid de till Sundby sjuk

hus vid Strängnäs anslutna sekundäravdelningarna i Ilosöga och Ribbingelund

samt den till Säters sjukhus anslutna sekundäravdelningen i Olofsfors.

Styrelsen har därvid anfört följande:

Enligt statsmakternas beslut uppfördes för särskilt ändamål åren 1944—45

i Rosöga i Härads socken, Ribbingelund i Ärla och Olofsfors invid Avesta anläggningar,

som planerats så, att de efter vissa kompletteringar skulle kunna överföras

till den statliga sinnessjukvården. De två förstnämnda anläggningarna

ha nu delvis tagits i bruk såsom sekundäravdelningar, anslutna till Sundby

sjukhus vid Strängnäs. Olofsforsanläggningen avses att på samma sätt anslutas

till Säters sjukhus. Den har dock ännu icke hunnit tagas i bruk. Vid

envar av dessa anläggningar finnas bl. a. fyra barackbyggnader, av vilka var

och en i sitt nuvarande skick inrymmer två mycket stora förläggningssalar,

dag- och serveringsrum samt kök och vissa enklare hygieniska installationer.

Dessa byggnader ha, såsom nyss antytts, givits den utformningen, att inredning,

som gjorde dem lämpade för sjukvårdsändamål, senare skulle kunna utföras.

Vid varje anläggning avses — åtminstone tills vidare —- endast två

av barackbyggnaderna bliva tagna i bruk. Då deras nuvarande enkla inredning

och bristfälliga hygieniska utrustning icke kan godtagas ur vårdsynpunkt

synes det ofrånkomligt, att den för deras nya användning planerade inre

utformningen och tekniska utrustningen snarast genomföres.

Medicinalstyrelsen har i samråd med vederbörande direktioner och personalföreningar

låtit överarbeta de ursprungliga inredningsritningarna och

beräkna de med ifrågavarande arbeten förenade kostnaderna.

Enligt det nu föreliggande definitiva förslaget kommer varje vårdpaviljong

att inrymma, förutom dag- och matrum, 6 salar för 4 patienter och 4

salar för 3 patienter samt 4 enkelrum, varigenom plats skulle beredas för

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

sammanlagt 40 patienter. Varje byggnad inrymmer vidare avdelningsexpedition,

serveringskök, toaletter, tvättrum, sköljrum, kapprum, förråd, omklädningsrum

och toalett för personal, badrum och förråd. Kostnaderna för

nyinredning av dessa sex byggnader ha beräknats till sammanlagt 405 000

kronor.

I ett till medicinalstyrelsen avgivet yttrande har byggnadsstyrelsen förklarat

sig intet ha att erinra mot förslaget eller de för arbetena beräknade

kostnaderna. Byggnadsstyrelsen har dock framhållit, att utöver nyssnämnda

belopp av 405 000 kronor erfordrades ett överslagsvis beräknat belopp av

95 000 kronor för vissa kompletteringsarbeten vid ekonomi- och bostadsbyggnader

samt för vägar.

Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att vid sekundäravdelningarna

i Bosöga, Kibbingelund och Olofsfors finge i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande förslag utföras inrednings- och kompletteringsarbeten

för en kostnad av högst 500 000 kronor, dels ock för ändamålet för

budgetåret 1949/50 anvisa nämnda belopp eller den del därav, som kunde

göras disponibel.

Departementschefen. Vid 1948 års riksdag (prop. nr 145; riksd. skr. nr

234) beslöts, att de tidigare bl. a. för omhändertagande av flyktingar disponerade

tre baracklägren i Olofsfors, Kosöga och Kibbingelund provisoriskt

och i befintligt skick skulle tagas i anspråk som sekundäravdelningar, Olofsforslägret

i anslutning till Säters sjukhus samt Rosöga- och Ribbingelundslägren

i anslutning till Sundby sjukhus. Ribbingelundslägret hade jämlikt

särskilt beslut av Kungl. Maj:t redan sedan hösten 1946 delvis tagits i bruk

för vård av vissa sinnessjuka, som måst evakueras från Mariebergs sjukhus

i Kristinehamn under pågående ombyggnadsarbeten därstädes. Jag framhöll

i nyssnämnda proposition, att jag icke kunnat undgå att hysa en viss

tvekan, huruvida tillfredsställande vård kunde meddelas sinnessjuka på dylika

barackläger, och var därför icke beredd att då taga slutlig ställning till ett

av medicinalstyrelsen framlagt principförslag om lägrens om- och utbyggnad

för användning inom sinnessjukvårdens ram. Jag ansåg dock den rådande

stora platsbristen inom sinnessjukvården motivera, att de å lägren tillgängliga

utrymmena provisoriskt och i befintligt skick toges i bruk för att något öka

platstillgången.

Under sistlidna höst har jag avlagt ett besök vid ett av de tre sinsemellan

lika lägren. Den tveksamhet, som jag tidigare hyst om lägrens användning

för sinnessjukvård, blev därvid undanröjd. Jag fann nämligen, att lägren

utan olägenhet kunna användas för omhändertagande av kroniska, mera lättsliötta

patienter, som icke kräva den kvalificerade vård, som lämnas vid ett

primärsjukhus. Då härtill kommer, att platstillgången inom den statliga

sinnessjukvården under en avsevärd tid framåt kommer att bliva mycket begränsad,

måste man räkna med att de tre lägren — åtminstone i nuvarande

omfattning — för åtskilliga år framåt måste disponeras av sinnessjukvården.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Jag fann emellertid vid mitt besök, att en ofrånkomlig förutsättning härför

är, att de mycket stora förläggningssalarna i barackbyggnaderna — i varje

sal inrymmas omkring 20 patienter — måste uppdelas på mindre enheter samt

att de mycket enkla hygieniska installationerna måste avsevärt förbättras.

Det förslag till ombyggnad av två baracker vid vartdera lägret, som nu framlagts

av medicinalstyrelsen, avser att undanröja nyssnämnda brister. Då

förslaget synes mig väl utformat, vill jag för min del tillstyrka, att de föreslagna

arbetena få komma till utförande. I samband med ombyggnadsarbetena

inom barackerna synes vidare, såsom byggnadsstyrelsen föreslagit,

böra utföras vissa kompletteringsarbeten inom lägrens ekonomi- och bostadsbyggnader

samt vissa vägarbeten.

Mot de till 500 000 kronor beräknade kostnaderna för arbetena har jag

intet att erinra. Beloppet torde i sin helhet böra anvisas för nästa budgetår.

Renovering av vissa personalbostäder vid Sundby sjukhus.

I skrivelse den 24 februari 1949 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för renovering av vissa personalbostäder vid Sundby

sjukhus vid Strängnäs. Styrelsen har härom anfört följande:

Av personalbostadshusen vid Sundby sjukhus vid Strängnäs ha sex sedan

sjukhusets tillkomst år 1922 icke underkastats någon genomgående översyn.

Deras utrustning motsvarar ej heller de fordringar man f. n. har rätt att

ställa på av staten tillhandahållna bostäder. De sakna sålunda bl. a. wc och

hyresgästerna äro hänvisade till på gården belägna avträden. Yidare saknas

badrum och värmeledning. Ifrågavarande byggnader med beteckningarna

XXXIII—XXXVIII inrymma 22 lägenheter om två rum och kök.

För att råda bot på nämnda bristfälligheter har medicinalstyrelsen låtit

arkitekten Hakon Ahlberg uppgöra förslag till fullständig renovering av bostäderna,

enligt vilket wc, värmeledning och badrum installeras och husens

omboning genomgående förbättras. En viss reduktion av antalet lägenheter

blir därvid ofrånkomlig. Enligt förslaget, som tagit hänsyn till från sjukhusledningen

och personalföreningen under utredningens gång skriftligen uttalade

önskemål, skulle husen i fråga komma att inrymma tillsammans 19 lägenheter,

varav 3 om tre rum och kök samt 16 om två rum och kök, samtliga

försedda med wc, badrum och elektriska spisar. Bostäderna bringas därmed

upp till god standard och möjlighet beredes att även tillhandahålla lägenheter

om tre rum och kök för vissa befattningshavare inom sjukvården, en

princip, som vid de senaste nybyggnaderna vid statens sinnessjukhus godtagits

av statsmakterna. Personalföreningen har icke haft något att erinra

mot anordnande av lägenheter av denna storlek.

Enligt av arkitekten Ahlberg och styrelsens experter verkställda beräkningar

komma kostnaderna för företagets genomförande att uppgå till 335 000 kronor,

varav för byggnadsarbeten 162 900 kronor, för värmeanläggning 42 000 kronor,

för vatten- och avloppsledningar 87 500 kronor, för elektriska installationer

9 100 kronor samt för ritningar, kontroll och oförutsett 33 500 kronor.

I ett till medicinalstyrelsen avgivet yttrande har byggnadsstyrelsen anfört,

att den i princip icke hade något att erinra mot det framlagda förslaget. Beträffande

byggnaderna XXXIII—XXXV ville byggnadsstyrelsen ifrågasätta,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

om icke de utmed byggnadernas gavlar tillbyggda trapphusen i stället kunde

inrymmas inom resp. byggnadskroppar. Byggnadsstyrelsen har vidare ifrågasatt,

om icke i samband med de förhållandevis betydande förbättringsarbetena

jämväl köksinredningarna i viss omfattning borde förnyas. De till 335 000

kronor beräknade kostnaderna för arbetena borde därvid höjas till 350 00(1

kronor.

Medicinalstyrelsen, som anslutit sig till vad byggnadsstyrelsen anfört, har

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att renoverings-

och ombyggnadsarbeten finge i huvudsaklig övex-ensstämmelse med

det nu framlagda förslaget utföras inom bostadshusen XXXIII—XXXVIII

vid Sundby sjukhus vid Strängnäs, dels och härför under budgetåret 1949/50

ställa till förfogande ett belopp av 350 000 kronor eller den del därav, som

kunde göras för ändamålet disponibel.

Departementschefen. Vid ett besök, som jag under hösten 1948 gjorde vid

Sundby sjukhus vid Strängnäs, kunde jag själv konstatera, att de nu ifrågavarande

bostadshusen äro i starkt behov av en genomgripande renovering.

Jag anser mig därför böra tillstyrka den av medicinalstyrelsen nu föreslagna

ombyggnaden och moderniseringen. Kostnaderna för arbetena beräknar jag

i likhet med styrelsen till 350 000 kronor. Beloppet i fråga torde i sin helhet

böra anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av läkarbostad vid Restads sjukhus.

I skrivelse den 18 februari 1949 har medicinalstyrelsen erinrat om att vid

Bestads sjukhus i Vänersborg fr. o. in. den 1 juli 1948 nyinrättats en förste

läkartjänst, vars innehavare hade att på eget ansvar handha sjukvården på viss

del av sjukhusets mansavdelning. Antalet bostäder för läkare vid sjukhuset

vore redan nu icke tillräckligt och komme i samband med beslutad ombyggnad

av administrationsbyggnaden att reduceras. Styrelsen ansåge sig därför böra

föreslå uppförandet av ett bostadshus för den nya tjänstens innehavare, vilken

enligt styrelsens förmenande oundgängligen borde bo vid sjukhuset. Kostnaderna

för denna bostad, utförd enligt nu tillämpad standard, hade av byggnadsstyrelsen

under hand angivits till 80 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker medicinalstyrelsens förslag om uppförande

av ett bostadshus för den av fjolårets riksdag beslutade nye förste

läkaren vid Restads sjukhus i Vänersborg. Mot den beräknade kostnaden för

bostaden, 80 000 kronor, har jag intet att erinra.

Ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden vid S:ta Annas sjukhus.

I skrivelse den 10 februari 1949 har statens sinnessjukvårdsberedning hemställt

om anvisande av medel för ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden vid

S:ta Annas sjukhus i Nyköping. Beredningen har därvid anfört i huvudsak

följande:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Köks- och tvättbyggnaden vid S:ta Annas sjukhus i Nyköping inrymmer i

souterrängvåningen tvättinrättningen, i bottenvåningen ett därtill hörande strykrum

jämte köket samt i våningen 1 trappa personalbostäder.

I tvättinrättningen behandlas omkring 1 200 kg tvätt per vecka, I själva

tvättlokalen, som har en golvyta av omkring 48 nr, finnas två mycket otidsenliga

rem- och transmissionsdrivna tvättmaskiner, en centrifug och ett avhärdningsfilter.

Maskinparken är mycket hårt sliten. En mekanisk hiss finnes

installerad mellan mangel och strykrum, vilken, sedan den utdömts, under

senare år fått brukas endast med av yrkesinspektionen särskilt beviljad

dispens.

Något särskilt utrymme för inlämning av tvätt finnes icke, utan smutskläderna

utläggas på golvet i tvättlokalen. Då därjämte mekanisk ventilation

saknas, äro arbetsförhållandena i tvätten i hög grad ohälsosamma. Yrkesinspektionen

inom ifrågavarande distrikt har vid företagna besiktningar framställt

anmärkning mot såväl tvättinrättningen som köket och har jämväl anmärkt

på vissa förekommande brister inom sjukavdelningarna,

Nämnvärda förbättringar å tvättinrättningen kunna icke åstadkommas inom

befintliga lokaler på grund av dessas otillräcklighet. Då kökets behov av

ökade utrymmen icke synes kunna tillgodoses på annat sätt än genom att

taga tvättens lokaler i anspråk, har beredningen under hand anmodat vederbörande

sjukhusledning att undersöka möjligheterna av att få sjukhusets

tvätt verkställd utom sjukhuset. Enligt inhämtade uppgifter föreligga möjligheter

för en snar lösning av sagda fråga. I Nyköpings stad pågår nämligen

f. n. uppförandet av en tvättinrättning, som förväntas bliva färdigställd under

instundande vår och då kan åtaga sig sjukhusets tvätt. Endast en mindre

sköljtvätt för sådan tvätt, som måste försköljas innan den kan skickas bort,

behöver därför anordnas inom sjukhuset.

Köket, i vilket mat beredes för omkring 280 patienter och ett 30-tal befattningshavare,

fyller ej i något avseende kraven på en köksinrättning av ifrågavarande

slag. Hela utrustningen består av fyra ånggrytor, en gasspis, ett

värmebord, en köttkvarn och ett par arbetsbord. Behov föreligger av ytterligare

två ånggrytor, ångskåp, stekbord, universalmaskin m. m. Då köket, har

en golvyta av endast 43 m2, finnes emellertid ingen möjlighet att i detta bereda

plats för ytterligare utrustning. Kökets ventilation är bristfällig, varjämte

avlopp framför kokgrytor saknas. Matutlämningen sker direkt från en

bänk, som vid tillfället ställes upp i köket innanför ingången.

Förutom själva kökslokalen disponerar köksinrättningen endast ett mindre

kontor och ett disk- och arbetsrum inom köksbyggnaden. I sistnämnda rum,

som har en golvyta av ca 15 m2, verkställes kökets disk, förberedes maten,

rensas fisk och sill samt skalas och ansas rot- och grönsaker. Rummet saknar

golvavlopp och kan därför icke spolas. Matvaror och matrester förvaras i en

källare under norra paviljongen och får bäras över gården vid varje måltid.

Källarens beskaffenhet är sådan, att risk föreligger för att färskvaror och matrester

bli skämda under sommaren. Kylrum saknas helt, endast ett mindre

kylskåp finnes i diskrummet. I övrigt äro köksförråden förlagda på skilda

håll. Ett större förråd är förlagt i södra paviljongens källare, omkring 100 m

från köket.

Såväl tvätt som kök sakna omklädnads- och tvättrum. Den personal som

bor utom sjukhuset får därför byta kläder i köket eller i tvätten. Även wc-rum

saknas inom byggnaden. Närmaste toalett är belägen i källarvåningen i östra

paviljongen.

Även om de i våningen 1 trappa belägna personalmatsalarna äro tillräckligt

stora, saknas rum för beredning och utlämning av mat, diskrum samt kapprum

och toaletter. Om ett intill matsalarna beläget personalrum tages i an
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

språk, skulle där efter vissa ombyggnadsarbeten kunna anordnas såväl nämnda

utrymmen som tvätt- och omklädnadsrum för kökspersonalen.

Såsom framgår av den nu lämnade beskrivningen över centralköket är situationen

sådan, att den måste betraktas som ohållbar. Beredningen får med anledning

härav framlägga förslag till ombyggnad och förbättring av anläggningen.

Förslaget avser i huvudsak att, sedan en mindre del av souterrängvåningen

tagits i anspråk för tvättstuga, denna våning i övrigt inredes till

kyl- och förrådsrum. Genom en nyanlagd trappa förbindes souterrängvåningen

med bottenvåningen, som omändras och i sin helhet tages i anspråk till

kökslokaler. I våningen 1 trappa utföras de ombyggnader och inredningar

som nyss omnämnts.

Kostnaden för föreslagna ändringar av köks- och tvättbyggnaden jämte erforderlig

utrustning och provisoriska anordningar under byggnadstiden kan

beräknas till 170 000 kronor.

Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de för tvättinrättningen

och köket vid S:ta Annas sjukhus i Nyköping avsedda lokalerna

äro både otillräckliga och i andra avseenden bristfälliga. Sedan möjlighet

visat sig föreligga att få tvätten utförd utom sjukhuset, bär statens sinnessjukvårdsberedning

nu föreslagit, att de härigenom frigjorda lokalerna i sjukhusets

köks- och tvättbyggnad skulle omändras och tagas i anspråk för kökets

behov. I samband härmed skulle även utföras vissa ombyggnadsarbeten i

byggnadens övre våning för att erhålla tvätt- och omklädnadsrum för kökspersonalen

jämte vissa andra utrymmen. Då de föreslagna arbetena synas

vara i hög grad av behovet påkallade, tillstyrker jag, att de få komma till

utförande. Mot beredningens beräkning av kostnaderna för arbetena har jag

intet att erinra. För ändamålet torde alltså för nästa budgetår böra anvisas

170 000 kronor.

Arbeten inom ångpanneanläggningarna vid vissa statens sinnessjukhus m. in.

I gemensam skrivelse den 11 februari 1949 ha medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

gjort framställning om anvisande av medel för arbeten inom

ångpanneanläggningarna vid vissa statens sinnessjukhus m. m. Ämbetsverken

ha därvid anfört följande:

Ångpanneanläggningarna vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik och Restads

sjukhus i Vänersborg äro båda numera så gamla och förslitna, att de måste

fornyas. Detta förhållande har påtalats från sjukhusen och utredning i

frågan har verkställts av Hugo Theorells ingenjörsbyrå, som därvid stått i

kontakt med byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning. Av utredningen

framgår, att kostnaderna för erforderliga nya ångpannor, exklusive byggnadskostnaderna,

preliminärt kunna beräknas till ca 200 000 kronor för varje anläggning.

Leveranstiden för dylika pannor uppgår f. n. till minst 3 år. Då

ångcentralernas förnyelse ej längre kan uppskjutas, måste medel nu anvisas

för den del av kostnaderna, som enligt gängse kontraktsformulär pläga

erläggas vid leveranskontraktets undertecknande. Denna andel har beräknats

till 55 000 kronor för varje anläggning.

Vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg finnas installerade två högtryckspannor

för att tillgodose sjukhusets behov av kraft och värme. Dessa ha

båda varit i bruk sedan 1925 och äro numera så slitna, att de av och till

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Iiungl. Maj ds proposition nr 111.

kräva reparationsarbeten. Sjukhusets behov av reserv kan därför icke längre

anses nöjaktigt tillgodosett. Sedan mer än 10 år har därför frågan om installerandet

av ytterligare en högtryckspanna varit aktuellt. Medicinalstyrelsen

anser sig nu ej längre kunna undanskjuta detta krav, utan får i samråd

med byggnadsstyrelsen hemställa, att medel måtte anvisas för ändamålet.

Kostnaderna för den nya pannan, exklusive utbyggnad av pannhuset, ha

preliminärt beräknats till ca 210 000 kronor, av vilken summa för leveranskontraktets

tecknande 70 000 kronor beräknats bliva erforderliga för budgetåret

1949/50.

Vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall, som togs i bruk år 1943, har eldningen

av värmecentralen hitintills skett med ved. Då sjukhuset emellertid blir anvisat

till att övergå till koleldning, böra mekaniska anordningar härför, s. k. stokers,

installeras och vissa koltransportanordningar utföras. Kostnaderna härför

beräknas till 100 000 kronor.

Med hänvisning till det anförda ha medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva,

att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik, S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg,

Restads sjukhus i Vänersborg och Sidsjöns sjukhus i Sundsvall finge verkställas

vissa kompletteringar inom ångcentralerna, dels ock för budgetåret

1949/50 för ändamålet anvisa 280 000 kronor.

På min anmodan har byggnadsstyrelsen sedermera i en den 5 mars 1949

dagtecknad promemoria inkommit med kompletterande utredning rörande

kostnaderna för arbetena vid S:ta Gertruds, Restads och S:ta Maria sjukhus.

I denna promemoria anföres i huvudsak följande:

S:ta Gertruds sjukhus. Den nya pannanläggningen kommer att utgöras

av två vattenrörångpannor och tre varmvattenpannor. För att kunna

inrymma dessa pannor måste utbyggnad av det befintliga pannrummet ske.

Dessutom bör kolsilo jämte koltransportanläggning utföras. Anläggningskostnaderna

beräknas till 525 000 kronor, fördelade på följande sätt:

Två vattenrörångpannor ............................................................ 165 000

Två eldningsapparater för pannorna ............................................. 20 000

Tre varmvattenpannor ............................................................... 75 000

Tre eldningsapparater för pannorna ............................................. 27 000

Pumpar, rörledningar, instrument och apparater inom panncentralen ... 55 000

Kol- och asktransportanordningar ................................................ 45 000

Ändring och utökning av pannhus, kolsilo, fundament .................. 65 000

Diverse och oförutsett ............................................................... 73 000

Summa kronor 525 000

Res ta ds sjukhus. Den nya pannanläggningen kommer här att bliva av

samma utförande som vid S:ta Gertruds sjukhus. Någon väsentlig utbyggnad

av pannhuset torde emellertid icke bliva erforderlig, men kolsilo bör utföras.

Anläggningskostnaderna beräknas till 525 000 kronor, fördelade på följande

sätt:

Två vattenrörångpannor ............................................................ 165 000

Två eldningsapparater för pannorna ........................................... 20 000

Tre varmvattenpannor ............................................................... 75 000

Tre eldningsapparater för pannorna ............................................. 27 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Pumpar, rörledningar, instrument och apparater inom panncentralen ... 55 000

Kol- och asktransportanordningar ................................................ 45 000

Byggnadsarbeten ..................................................................... 65 000

Diverse och oförutsett ............................................................... 73 000

Summa kronor 525 000

S:ta Maria sjukhus. I panncentralen avses att inmonteras en ny

vattenrörångpanna. För beredande av plats för denna borttagas tvenne av de

befintliga varmvattenpannorna. Anläggningskostnaderna beräknas till 300 000

kronor, fördelade på följande sätt:

En vattenrörångpanna inklusive överhettare, ekonomiser, luftförvär
-

mare och eldningsapparat samt komplettering av hjälpapparater ... 210 000

Byggnadsarbeten inklusive fundament........................................... 30 000

Diverse och oförutsett ............................................................... 60 000

Summa kronor 300 000

I förenämnda kostnader å 525 000, 525 000 och 300 000 kronor ingå icke

kostnader för yttre ledningar och kulvertar.

Departementschefen. Enligt vad jag under hand inhämtat äro de nuvarande

ångpannorna vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik, vilka installerades år

1911, numera så förslitna, att man inom kort torde få räkna med nödvändigheten

av att sätta ned trycket, vilket skulle vålla svåra olägenheter för sjukhusets

drift. Härtill kommer, att vid sjukhuset finnes ett flertal mindre

lokala värmeanläggningar, vilka uppgivits vara helt förslitna. Dessa ha ansetts

böra slopas, varvid i stället en utbyggnad skulle äga rum av den centrala

pannanläggningen.

I fråga om panncentralen vid Restads sjukhus i Vänersborg har jag inhämtat,

att de nuvarande pannorna installerades år 1904. Trycket i pannorna

har redan måst reduceras och en ytterligare nedsättning beräknas inom kort

bliva nödvändig. Härigenom skulle stora svårigheter uppkomma för sjukhusets

drift.

Vad angår panncentralen vid Sta Maria sjukhus i Hälsingborg framgår

av vad medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen anfört i sin föreliggande

framställning, att de två nuvarande pannorna äro så förslitna, att driftssäkerheten

allvarligt äventyras.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter och de långa leveranstider, man

har att räkna med, anser jag för egen del angeläget, att redan nu beslut

fattas om förnyelse och komplettering av ångpanneanläggningarna vid nyssnämnda

tre sjukhus. Såsom framgår av vad byggnadsstyrelsen anfört i sin

promemoria ha kostnaderna för erforderliga arbeten vid vart och ett av S:ta

Gertruds och Restads sjukhus uppskattats till 525 000 kronor samt vid S:ta

Maria sjukhus till 300 000 kronor. Dessa beräkningar torde kunna godtagas.

För nästa budgetår erfordras emellertid endast 55 000 kronor för vart och ett

av S:ta Gertruds och Restads sjukhus samt 70 000 kronor för S:ta Maria

sjukhus.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Eungl. Maj:ts proposition nr 111.

Jag tillstyrker härjämte, att 100 000 kronor anvisas för anskaffande av

mekaniska eldningsanordningar in. in. vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.

Sammanlagt skulle alltså för nästa budgetår erfordras ett belopp ai

(55 000 + 55 000 + 70 000 + 100 000) 280 000 kronor.

Elektriska arbeten m. in. vid vissa statens sinnessjukhus.

I skrivelse den 9 mars 1948 framlade medicinalstyrelsen förslag om utförande

av vissa elektriska arbeten vid Källshagens sjukhus i Vänersborg.

Styrelsen anförde därvid följande:

Källshagens sjukhus i Vänersborg togs i bruk år 1929. Dess elektriska utrustning

har sedan dess ej undergått någon väsentlig revidering eller utvidgning.

Sjukhuset köper sin ström från stadens elverk och i mottagningsstationen

är f. n. installerad en transformator om 70 kVA. Denna är nu fullt

utnyttjad och kan icke tillgodose det ökade behov av elström, som numera

föreligger. Strömmen levereras f. n. från staden genom endast en kabelservis.

Från säkerhetssynpunkt kan detta icke anses tillfredsställande. Stadens

elverk avser därför att draga ut ytterligare en kabelservis. Sjukhusets mottagningsstation

blir därigenom icke tillräckligt stor för att kunna taga emot

den ökade strömleveransen. På uppdrag av medicinalstyrelsen har därför

Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag uppgjort ett förslag till utvidgning

av anordningarna för mottagning av ström och till vissa spänningsomläggningar.

När detta genomförts kunna planlagda förbättringar i sjukhusets elförsörjning

bliva verklighet och är det därvid avsikten, dels att elektrifiera sjukhusets

stekkök, dels att insätta elektriska spisar i bostäderna för gift personal,

dels slutligen att genomgående förbättra belysningen på sjukavdelningarna,

allt åtgärder, som medicinalstyrelsen finner högeligen önskvärda.

Kostnaderna för dessa arbeten ha av Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag

beräknats till 49 500 kronor, i vilket belopp även ingå kostnaderna för

uppförandet av en mindre tillbyggnad av ångpannehuset, avsedd för den nya

mottagningsstationen.

I ett till medicinalstyrelsen avgivet yttrande i ärendet anförde byggnadsstyrelsen,

att den föreslagna spänningsomläggningen och utökningen av

transformatoreffekten syntes nödvändiga med hänsyn till sjukhusets effektbehov

och det nuvarande distributionsnätets överbelastning, varför de tillstyrktes

av byggnadsstyrelsen. Gentemot förslagets detaljer framhöll emellertid

byggnadsstyrelsen bl. a., att det kunde ifrågasättas, om icke installerande

på en gång av två nya 100 kVA transformatorer vore att föredraga framför

förslaget om inköp av endast en transformator och omlindning av den befintliga

70 kVA transformatorn. Mot kostnadsberäkningen hade byggnadsstyrelsen

icke annat att erinra, än att densamma borde revideras med hänsyn

till nyssnämnda ändring och vissa andra av byggnadsstyrelsen föreslagna

mindre ändringar.

I anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört framhöll medicinalstyrelsen,

att Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag i yttrande till medicinalstyrelsen

beräknat, att de av byggnadsstyrelsen föreslagna förändringarna

skulle medföra en kostnadsökning av 1 800 kronor, varför de totala

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

kostnaderna alltså borde uppskattas till 51 300 kronor, varifrån dock framdeles

avginge realisationsvärdet för den befintliga transformatorn. Enligt vad

medicinalstyrelsen under band erfarit från bolaget borde med liänsyn härtill

anläggningskostnaden kunna avrundas nedåt till ol 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställde medicinalstyrelsen, att för

elektriska arbeten vid Källshagens sjukhus för budgetåret 1948/49 måtte anvisas

ett belopp av 51 000 kronor.

Några medel ha ännu ej anvisats för dessa arbeten.

Sedermera har medicinalstyrelsen i skrivelse den 4 mars 1949 framlagt

förslag om utförande av elektriska arbeten m. in. vid ytterligare tio sinnessjukhus.

Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:

Sedan en följd av år ha av riksdagen anvisats medel för mera omfattande

och ofrånkomliga arbeten inom de statliga sinnessjukhusens elektriska installationer,

företrädesvis omläggning från lik- till växelström, tryggande av tillräcklig

krafttillgång och dylikt. Även för nästa budgetår bliva dylika arbeten

erforderliga. Utredningarna beträffande dessa frågor, som verkställts av

Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag, ha remitterats till byggnadsstyrelsen

den 2 februari 1949. Sedan resp. förslag den 28 februari 1949 av representanter

för medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen diskuterats och enighet

om vissa modifikationer för arbetenas genomförande nåtts, har byggnadsstyrelsen

samma dag avgivit yttrande, upptagande de anslag, som borde äskas

för ett vart arbete. Medicinalstyrelsen får i anslutning härtill anföra.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. För att möjliggöra en avlastning av

det hårt ansträngda likströmsnätet vid sjukhuset måste framförallt södra bostadsområdet,

där tillfredsställande elservis f. n. icke är möjlig, överföras från

likström till 380/220 Y växelström. Härför fordras en transformatorkiosk,

jordkablar och inomhusinstallationer. I samband härmed skall erforderlig

utomhusbelysning ordnas och en befintlig pumpstation för avloppsvatten

inom området anslutas till den nya ledningen. Kostnaderna härför ha av

Elektriska Prövningsanstalten beräknats till 45 000 kronor. Enligt byggnadsstyrelsens

nyssnämnda yttrande bör för arbetets utförande beräknas ett belopp

av 40 000 kronor.

S :ta Annas sjukhus i Nyköping. Sjukhuset inköper nu hela sitt

elbehov i form av ilo volt likström. Någon utökning av den inköpta likströmmen

är icke möjlig. Med hänsyn till att elbehovet —- framförallt på grund

av förestående ''elektrifiering inom sjukhusets kök — i avsevärd grad har

stegrats måste sjukhusets elinstallationer omändras till växelström av den

spänning 330/220 volt, som nu anses vara fördelaktigast. Den första etapp

därav, som nu föreslås komma till utförande, omfattar uppförandet av ny

transformatorstation med kablar till köksbyggnaden och snickeriverkstaden

jämte invändiga omläggningar. Kostnaderna ha beräknats till 14 000 kronor,

vilket belopp av byggnadsstyrelsen lämnats utan erinran.

Sundby sjukhus vid Strängnäs. Frågan om utökning av stekmöjligheterna

inom sjukhusets kök har länge varit aktuell. Den har emellertid

icke tidigare kunnat lösas genom installation av elektriska stekapparater,

då sjukhusets tillgång till lämplig växelström icke varit tillräcklig. Då emeller

tid utbyggnad av växelströmssystemet f. n. pågår, kan stekkökets elektrifiering

nu genomföras. Kostnaderna härför ha preliminärt beräknats till

24 000 kronor. Vid nyssnämnda överläggning mellan medicinalstyrelsen och

s. 46 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

46

byggnadsstyrelsen enades man om att arbetet borde kunna genomföras för

22 000 kronor, vilket belopp byggnadsstyrelsen tillstyrkt.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. Distributionen av elkraft sker

f. n. huvudsakligen i form av likström. Detta system är emellertid nu så överbelastat»,

att särskilt befintliga bostadsområden sydväst och nordväst om sjukhuset

icke nöjaktigt kunna tillgodoses. Övergång till växelström har därigenom

blivit ofrånkomlig för dessa områden såsom en första etapp i en så småningom

genomförd övergång till växelström. Kostnaderna härför ha preliminärt

beräknats till 58 500 kronor. Representanter för medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

ha emellertid den 28 februari 1949 enats om att f. n. endast

58 000 kronor borde äskas för ändamålet.

S:t Lars sjukhus i Lund. Sjukhusets lokaltelefonanläggning befinner

sig i ett mycket bristfälligt skick och kan icke tillnärmelsevis tillgodose

behovet av inre förbindelser. Den måste därför helt förnyas. Medicinalstyrelsen

har funnit den lämpligaste anordningen för undanröjande av dessa missförhållanden

vara övergång till av telegrafverket installerad växel med anknytning

av öppna eller spärrade talapparater, ett system till vilket man numera

övergått vid allt flera statliga sinnessjukhus. Kostnaderna härför uppgå

enligt anbud från telegrafverket till 57 000 kronor. — Sjukhuset saknar vidare

f. n. en tillfredsställande centralradioanläggning. Krav på anordnande av

en dylik har länge framställts från sjukhuset. Medicinalstyrelsen anser sig

icke kunna motsätta sig detta önskemål. Beträffande kostnaderna därför,

28 000 kronor, liksom beträffande lokaltelefonanläggningen har byggnadsstyrelsen

intet att erinra.

Vipeholms sjukhus i Lund. Tillkomsten av en under uppförande

varande ny vårdpaviljong med ca 150 vårdplatser nödvändiggör en utökning

av antalet elektriska stekapparater inom sjukhusets kök. Kostnaderna härför

liksom för med anledning av utökningen erforderlig komplettering av

transformatorutrustning uppgår till 14 000 kronor. — Sjukhuset inköper sin

elkraft från Lunds stads elverk. Detta har emellertid förbehållit sig att fr. o. m.

början av 1950-talet höja leveransspänningen från 5 till 10,5 kV. Med anledning

härav har det bestämts, att sjukhuset före utgången av år 1951 skall

ha sin transformatorstation ombyggd för den nya spänningen. Nya ställverksapparater

och ny transformator måste därför i god tid beställas. Kostnaderna

för dessa ofrånkomliga arbeten ha beräknats till 16 000 kronor. — De sammanlagda

kostnaderna för elektriska arbeten vid Vipeholms sjukhus uppgå

alltså till (14 000 + 16 000) 30 000 kronor, vilket belopp byggnadsstyrelsen

tillstyrker.

S a 1 b e r g a sjukhus i Sala. Köket har aldrig varit i önskvärd utsträckning

försett med anordningar för stekning. Detta missförhållande har

i olika sammanhang vid flera tillfällen förts på tal av sjukhusledningen.

Medicinalstyrelsen liar låtit verkställa utredning om åtgärder för åstadkommande

av en lämpligare och tillräcklig utrustning i köket och anser sig nu

icke längre kunna uppskjuta erforderliga förbättringar. Härför kräves emellertid

en ny transformator, en anordning, som med hänsyn till den nuvarandes

mindre tillfredsställande skick i varje fall enligt kommerskollegii beslut

måste vara vidtagen före utgången av år 1950. Det nu föreliggande förslaget

avser dels tillgodoseende av ofrånkomlig ombyggnad av transformatorstationen,

dels nyinstallerandet av elektriska stekbord m. m. Kostnaderna härför ha

beräknats till 35 000 resp. 15 000 kronor. Byggnadsstyrelsen tillstyrker, att

dessa belopp äskas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. May.ts proposition nr 111.

Säters sjukhus. En plan för successiv övergång, fördelad på sex

etapper, från likström till växelström har på uppdrag av medicinalstyrelsen

år 1940 uppgjorts av Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag. Av denna

plan ha tre etapper hittills genomförts. Den befintliga omformaren är nu

överbelastad och erforderliga anslutningar inom ännu icke till växelström omlagda

byggnader kunna f. n. icke medgivas. Ytterligare avlastning av likströmssystemet

är därför nu ofrånkomlig, detta med hänsyn även till att

likströmssystemets reserv, ett ackumulatorbatteri, måst nedmonteras såsom

förbrukat. För genomförandet av ytterligare en etapp kräves ett anslag av

25 000 kronor, vilket byggnadsstyrelsen tillstyrker.

Gådeå sjukhus i Härnösand. Vid sjukhuset finnas f. n. både likströms-

och växelströmsinstallationer. Sjukhusets hela kraftbehov inköpes

såsom växelström och nedtransformeras i egen transformatorstation. Likströmsnätet

matas med omformare. Som reserv finnes ett centralt ackumulatorbatteri.

Detta är emellertid nu hårt förslitet och måste inom en snar framtid,

om det fortfarande skall funktionera, undergå en betydande reparation.

Likströmssystemet är dessutom nu så hårt ansträngt, att det måste avlastas.

Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag har därför på uppdrag av medicinalstyrelsen

undersökt möjligheterna att undanröja de påtagliga nackdelarna

med nuvarande förhållanden. Det har därvid visat sig mest ekonomiskt att

så småningom helt övergå till växelström. Kostnaderna härför ha beräknats

till 52 000 kronor. Med hänsyn till att samtliga dessa arbeten icke kunna

genomföras på ett år ha medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen enats om

att för budgetåret 1949/50 för ifrågavarande ändamål bör äskas ett anslag om

30 000 kronor.

Frösö sjukhus vid Östersund. Medel för övergång från likström

till växelström ha senast anvisats av 1946 års riksdag. Arbetet behöver snarast

fullföljas med hänsyn till att sjukhusets likströmsgenerator är så gott

som fullständigt uttjänt. Den ytterligare etapp, som nu föreslås till utförande,

omfattar befintliga installationer inom maskinhuset, bageriet samt

paviljongerna 1 och 2. Kostnaderna härför ha numera beräknats till 50 000

kronor, vilket belopp byggnadsstyrelsen tillstyrker.

Härjämte har medicinalstyrelsen, under hänvisning till sin skrivelse den

9 mars 1948, upptagit ett belopp av 51 000 kronor för de i det föregående omnämnda

elektriska arbetena vid Källshagens sjukhus i Vänersborg.

I enlighet härmed har medicinalstyrelsen i skrivelsen den 4 mars 1949

hemställt, att för budgetåret 1949/50 till elektriska arbeten in. m. vid förenämnda

elva sjukhus måtte anvisas (40 000 + 14 000 + 22 000 + 53 000 +

85 000 + BO 000 + 50 000 + 25 000 + 30 000 + 50 000 + 51 000) 450 000

kronor.

Departementschefen. De av medicinalstyrelsen föreslagna elektriska arbetena

vid Ulleråkers, S:ta Annas, S:ta Gertruds, Vipeholms, Salberga,

Säters, Gådeå, Frösö och Källshagens sjukhus utgöra ett led i de omläggnings-

och kompletteringsarbeten inom de elektriska installationerna vid de statliga

sinnessjukhusen, som befunnits nödvändiga på grund av ökad strömförbrukning

eller andra omständigheter och vartill medel anvisats av riksdagen senast

för innevarande budgetår. Härutöver har medicinalstyrelsen framlagt förslag

om installerande av elektriska stekapparater vid Sundby, Vipeholms och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj ds proposition nr 111.

Salberga sjukhus samt eu ny lokaltelefonanläggning och en centralradioanläggning

vid S:t Lars sjukhus. Då samtliga föreslagna arbeten synas vara

av angelägen natur, vill jag förorda, att de komma till utförande under nästa

budgetår. Mot de beräknade kostnaderna för arbetena har jag intet att erinra.

Jag föreslår alltså, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas ett sammanlagt

belopp av 450 000 kronor.

Sammanfattning- och hemställan.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår under anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus in. m. avses medel för följande ändamål:

Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Yipeholms sjukhus ...... 335 000

Om- och tillbyggnad vid S:t Jörgens sjukhus .............................. 150 000

Elektriska arbeten vid Eurunäsets sjukhus ................................. 18 000

Inrättande av särskilda anstalter för psykopater .............................. 25 000

Summa kronor 528 000

Sammanlagt skulle alltså till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisas

528 000 kronor.

Härjämte skulle vid bifall till vad jag i det föregående förordat för budgetåret

1949/50 under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. avses medel för följande ändamål:

Anordnande av särskilda avdelningar för tuberkulösa sinnessjuka

och sinnesslöa ..................................................................... 700 000

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus ..................... 1 252 000

Ombyggnad av Birgittas sjukhus ................................................ 60 000

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Eurunäsets sjukhus ...... 700 000

Uppförande av arbetspaviljong vid Furunäsets sjukhus .................. 440 000

Yissa ombyggnadsarbeten vid sekundäravdelningarna i Rosöga,

Ribbingelund och Olofsfors ................................................... 500 000

Renovering av vissa personalbostäder vid Sundby sjukhus ......... 350 000

Uppförande av läkarbostad vid Restads sjukhus ........................ 80 000

Ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden vid S:ta Annas sjukhus 170 000

Arbeten inom ångpanneanläggningarna vid vissa statens sinnessjukhus

m. m...................................................................... 280 000

Elektriska arbeten m. m. vid vissa statens sinnessjukhus ............ 450 000

Summa kronor 4 982 000

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1949/50 för nu föreslagna

arbeten m. m. skulle alltså uppgå till 4 982 000 kronor eller i avrundat tal

4 990 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Med avseende å de anvisade medlen torde få gälla, att de i det föregående

angivna fördelningarna icke skola vara i detalj bindande för medlens disposition.

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande

eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot

det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

Vid ingången av löpande budgetår förelåg å anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. en reservation av 12 228 542 kronor

88 öre. Enligt uppgifter, som jag under hand erhållit från medicinalstyrelsen,

ingå i detta belopp besparingar å följande av riksdagen tidigare beslutade

och före ingången av innevarande budgetår slutförda arbeten (inom parentes

angivas de propositioner, vari medel senast äskades för arbetena):

Anordnande av Ryhovs sjukhus (prop. nr 156/1933) .................. 522 756: 95

Utvidgning av vattenverket vid S:ta Maria sjukhus m. m. (prop.

nr 170/1934) ..................................................................... 7 012: 21

Vissa omändringsarbeten vid S:t Lars sjukhus (prop. nr 163/1935) 32 978: 77

Anläggande av reningsverk för avloppsvatten vid Säters sjukhus

(prop. nr 163/1935) ............................................................ 3 966: 23

Uppförande av S:t Olofs sjukhus (prop. nr 68/1936) .................. 3 102: 65

Uppförande av bostadshus för personal vid Salberga sjukhus (prop.

nr 68/1936)........................................................................ 355:97

Anordnande av Vipeholms sjukhus (prop. nr 163/1935 och 68/1936) 226 240: 67

Renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus (prop. nr 124/1937)... 17 797: 36

Anordnande av ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset (prop.

nr 256/1939 L) .................................................................. 54 425: 43

Om- och nybyerenadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus (prop. nr

256/1939 L) ..................................................................... 59 732:96

Uppförande av provisoriska paviljonger vid vissa sinnessjukhus

(prop. nr 1/1940U) ............................................................. 11 503: 49

Anordnande av en rotfruktkällare vid Umedalens sjukhus (prop.

nr 216/1941) ..................................................................... 1 120: —

Summa kronor 940 992:69

Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas att få använda dessa

besparingar å sammanlagt i runt tal 940 000 kronor för fullföljande av första

etappen av om- och nybyggnadsarbetena vid Birgittas sjukhus.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. besluta,

a) att vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras en

tuberkulosavdelning för en beräknad kostnad av högst 2 000 000

kronor samt att härför må disponeras 300 000 kronor av de medel,

4—250 4» Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 111.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

som av riksdagen tidigare anvisats för andra etappen av om- och

nybyggnadsarbetena vid sjukhuset;

b) att vid Umedalens sjukhus vid Umeå skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras en tuberkulosavdelning

för en beräknad kostnad av högst 2 000 000 kronor;

c) att vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala skola i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras två nya

vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av högst 3 150 000 kronor

samt att härför må disponeras dels de medel å tillhopa

1600 000 kronor, som av riksdagen tidigare anvisats för uppförande

av en ny vårdpaviljong vid sjukhuset, dels ock 600 000

kronor av de medel, som av riksdagen tidigare anvisats för andra

etappen av om- och nybyggnadsarbetena vid sjukhuset;

d) att vid S:ta Gertruds sjukhus i Yästervik, Restads sjukhus

i Vänersborg och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skola utföras

arbeten inom ångpanneanläggningarna för en beräknad kostnad

av högst 1350 000 kronor;

II. medgiva, att å investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. förefintliga, besparingar

om tillhopa 940 000 kronor må disponeras för fullföljande av

första etappen av om- och nybyggnadsarbetena vid Birgittas sjukhus

i Vadstena;

III. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

anvisa

a) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 under

statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av 528 000

kronor;

b) för budgetåret 1949/50 under statens allmänna fastighetsfond

ett investeringsanslag av 4 990 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga, ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111. 51

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Anslag å till&ggsstat till riksstaten för budgetåret 1948/49...................... 2

Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus.................. 2

Departementschefen.......................................................... 3

Om- och tillbyggnad vid S:t Jörgens sjukhus...................................... 3

Departementschefen .......................................................... 4

Elektriska arbeten vid Furunäsets sjukhus........................................ 4

Departementschefen .......................................................... 4

Inrättande av särskilda anstalter för psykopater.................................. 4

Departementschefen .......................................................... 5

Anslag för budgetåret 1949/50 .................................................. 5

Anordnande av särskilda avdelningar för tuberkulösa sinnessjuka och sinnesslöa .. 5

Inledning...................................................................... 5

Nuvarande vårdauordningar för tuberkulöst sinnessjuka .................. 6

Undersökning rörande tuberkulos vid statens sinnessjukhus under senare år 7

Förekomsten av tuberkulos på landstingens sinnesslöanstalter ............ 8

Sinnessjukvårdsberedningens synpunkter och förslag ...................... 9

Yttranden .................................................................... 13

Departementschefen .......................................................... 16

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus ................................ 18

Departementschefen .......................................................... 20

Ombyggnad av Birgittas sjukhus.................................................. 22

Departementschefen .......................................................... 26

Renoveringsarbeten vid Eller åkers sjukhus ........................................ 27

Departementschefen .......................................................... 29

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus ...................... 30

Departementschefen.......................................................... 32

Uppförande av arbetspaviljong vid Furunäsets sjukhus............................ 34

Departementschefen .......................................................... 35

Vissa ombyggnadsarbeten vid sekundäravdelningarna i Rosöga, Ribbingelund och

Olof sfors ...................................................................... 36

Departementschefen .......................................................... 37

Renovering av vissa personalbostäder vid Sundby sjukhus ........................ 38

Departementschefen .......................................................... 39

Uppförande av läkarbostad vid Restads sjukhus ................................. 39

Departementschefen .......................................................... 39

Ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden vid S:ta Annas sjukhus.................. 39

Departementschefen .......................................................... 41

Arbeten inom ångpanneanläggningarna vid vissa statms sinnessjukhus m. m....... 41

Departementschefen .......................................................... 43

Elektriska arbeten m. m. vid vissa statms sinnessjukhus .......................... 44

Departementschefen .......................................................... 47

Sammanfattning och hemgtllllau

48

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:225 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. a1 i texten
  2. SU 1949:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. s. 1 i texten