Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en personlig professur vid statens skogsforskningsinstitut för docenten Ludvig Harald Mattsson Mårn

1949-03-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:113, Angående inrättande av en personlig professur vid statens skogsforskningsinstitut för docenten Ludvig Harald Mattsson Mårn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

1

Nr 113.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

en personlig professur vid statens skogsforskningsinstitut

för docenten Ludvig Harald Mattsson Mårn; given

Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att en personlig befattning såsom professor i

skoglig arbetslära vid statens skogsforskningsinstitut från och med den 1

juli 1949 skall inrättas för docenten Ludvig Harald Mattsson Mårn. Kostnaderna

för professuren skola enligt åtagande bestridas av Föreningen skogsarbeten.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. .Yr 11.1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng.

I propositionen nr 177 till 1948 års riksdag angående utbyggnad av lantbruks-,

veterinär- och skogshögskolorna in. m. föreslogs bland annat, att

professuren i skogsteknologi vid skogshögskolan skulle omändras till en

professur i virkeslära. Samtidigt skulle inrättas en särskild avdelning i arbetslära

vid statens skogsforskningsinstitut. Föreståndaren för denna avdelning

skulle —- med biträde av sina medhjälpare vid avdelningen — även

svara för undervisningen i arbetslära vid skogshögskolan. Det förutsattes,

att i gengäld professorn i virkeslära vid högskolan skulle, i den mån så

påfordrades, stå till förfogande för forskningsuppdrag vid skogsforskningsinstitutet.

Mot vad sålunda föreslagits framställde riksdagen icke någon

erinran (r. skr. nr 266).

I skrivelse den 12 november 1948 till styrelsen för skogshögskolan och

statens skogsforskningsinstitut har Föreningen skogsarbeten erbjudit sig att

lämna ekonomiskt bidrag till inrättande av en personlig professur i skoglig

arbetslära vid skogshögskolan för chefen för föreningens arbetsstudieavdelning

docenten, jägmästaren Ludvig Harald Mattson Mårn. För att denne

odelat skulle kunna ägna sig åt den ifrågasatta professuren har föreningen i

skrivelsen förbundit sig att, därest professuren komine till stånd, bestrida

dels professorns lön, dels ett årligt anslag till professuren å 10 000 kronor

för täckande av utgifter för forskning, dels ett engångsanslag till utrustning

å 5 000 kronor. Tillika har föreningen meddelat, att Mattsson Mårns tjänsteoch

familjepensionsförhållanden vore ordnade genom föreningen och att

pensionsåldern vore 65 år.

Med överlämnande av nämnda skrivelse ävensom viss i anledning därav

verkställd utredning har stgrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut

i en den 29 december 1948 dagtecknad framställning anhållit,

att ifrågavarande erbjudande måtte få mottagas. Över framställningen

ha remissutlåtanden avgivits av statskontoret, domänstyrelsen, skogsstyrelsen,

Sveriges skogsägareförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

3

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Mattsson Mårn är född år 1892 och har bland annat år 1926 placerats i

andra förslagsrummet vid tillsättandet av befattningen som professor och

föreståndare för statens skogsforskningsanstalts skogliga avdelning samt år

1939 placerats i första förslagsrummet till professuren i skogsekonomi vid

skogshögskolan. Sedan år 1943 är han chef för Föreningen skogsarbetens

och domänstyrelsens arbetsstudieavdelning.

Föreningen skogsarbeten har i sin förenämnda skrivelse till närmare motivering

av sitt erbjudande framhållit, att svårigheter kunde befaras uppkomma

för personalen vid den nya avdelningen för arbetslära vid skogsforskningsinstitutet

att samtidigt fylla sina krävande uppgifter vid både högskolan

och institutet. Då motivet för denna anordning främst syntes ha varit,

att det statsfinansiella läget icke tilläte ytterligare kostnadsökningar

för högskolans del, ansåge sig föreningen — ehuru det i princip borde vara

statsmakternas uppgift att sörja för den högre skogsundervisningen -— böra

lämna sin medverkan till en förbättring av betingelserna för undervisningen

i skogsbrukets arbetslära vid skogshögskolan.

1 anledning av föreningens skrivelse anmodade högskolestyrelsen högskolans

lärarråd att, efter inhämtande av sakkunnigutlåtanden angående Mattsson

Mårns skicklighet till professuren, inkomma med eget yttrande. Sedan

till sakkunniga utsetts professorn emeritus G. Lundberg, över jägmästaren A.

Elgstrand och skogschefen S. Sjöstedt, ha dessa i särskilda sakkunnigutlåtanden

samtliga förklarat Mattsson Mårn ha till fullo styrkt sin kompetens

till den ifrågasatta professuren.

För egen del har skogshögskolans lärarråd likaledes enhälligt förklarat

Mattsson Mårn kompetent till professuren samt tillstyrkt, att föreningens

erbjudande skulle mottagas. Lärarrådet har i sitt yttrande understrukit svårigheten

att förena de tvenne krävande huvuduppgifterna såsom forskare

vid skogsforskningsinstitutet och lärare vid skogshögskolan. Denna svårighet

bleve särskilt framträdande eftersom det här vore fråga om ett av högskolans

viktigaste fackämnen samt undervisningen i ämnet väsentligen komme

att vara förlagd till Garpenberg och pågå under den säsong, då skogsforskningsinstitutets

avdelningsföreståndare hade det största behovet av att

kunna fritt disponera sin tid för institutets forskningsuppgifter på andra

orter. Det anförda uteslöte ej, att skogshögskolan även beträffande den skogliga

arbetsläran funne det önskvärt, alt samarbete med skogsforskningsinstitutet

skulle komma till stånd genom att föreståndaren för institutets avdelning

för skoglig arbetslära i likhet med övriga forskare vid institutet ställde

sig till förfogande i mera begränsad omfattning, exempelvis genom att

hålla vissa föreläsningar vid högskolan angående aktuella forskningsuppgifter.

Lärarrådet har vidare uttalat, att de av föreningen erbjudna ekonomiska

bidragen syntes tillräckliga för att bestrida kostnaderna för den föreslagna

professuren. Därvid har lärarrådet utgått från alt de kostnader för själva

undervisningen, såsom resekostnader och expcnser etc., vilka skulle hestri
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 113-

das av skogshögskolan därest undervisningen upprätthölles av sltogsforskningsinstitutets

befattningshavare, i oförminskad omfattning skulle utgå

även i det fall att en personlig professur i arbetslära upprättades vid skogshögskolan.

Lärarrådet har även framhållit, att några ökade kostnader vid

Garpenberg ej föranleddes av att undervisningen därstädes upprätthölles

av en professor i skoglig arbetslära vid högskolan i stället för av motsvarande

befattningshavare vid skogsforskningsinstitutet.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i sin

förenämnda skrivelse anslutit sig till de av lärarrådet framlagda synpunkterna.

Docenten Mattsson Mårn har i skrivelse till sagda styrelse förklarat, att

han vore beredd att mottaga den ifrågasatta professuren ävensom att han,

därest han erhölle denna, icke komme att resa några anspråk å pension

gentemot statsverket.

Statskontoret har anfört följande.

Som förutsättning för emottagandet av Föreningen skogsarbetens erbjudande

torde böra uppställas, att fullt betryggande förbindelser avlämnas om

gottgörelse till statsverket för samtliga de löneförmåner (inklusive reseersättning)

— såväl kontanta som andra — vilka skulle hava utgått till docenten

Mattsson Mårn, därest han varit innehavare av en ordinarie professur

vid högskolan.

I händelse av bifall till framställningen torde avlöningsförmånerna till

Mattsson Mårn böra utgå i samma ordning och från samma riksstatsanslag,

som om han vore ordinarie professor vid skogshögskolan. Efter anmodan

av vederbörande vid högskolan bör förbindelsens utfärdare halvårsvis i

efterhand till högskolan inleverera ersättning för samtliga utgifter för hans

löneförmåner. Den ersättning, som inlevereras, skall tillgodoföras vederbörande

riksstatsanslag. Med hänsyn till den i ärendet omnämnda garantiförbindelsen

i fråga om Mattsson Mårns tjänste- och familjepension torde

han genom uttrycklig föreskrift böra undantagas från tillämpningen av de

statliga pensionsreglementena.

Även beträffande de med professuren förenade kostnaderna för forskning

utgår statskontoret från att någon anvisning av statsmedel ej skall behöva

ifrågakomma.

Frågan om professurens inrättande torde böra underställas riksdagens

prövning.

Domånstyrelsen, skogsstyrelsen, Sveriges skogsägareförbund och Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund ha tillstyrkt förevarande framställning

eller lämnat densamma utan erinran.

Departementschefen. Såsom framgår av det förut anförda beslöt 1948 års

riksdag i samband med upprustningen av skogshögskolan, att en särskild

avdelning för arbetslära skulle inrättas vid skogsforskningsinstitutet (prop.

nr 177; r. skr. nr 266). Därvid förutsattes att föreståndaren för denna avdelning

med biträde av personalen i övrigt på avdelningen förutom det

egentliga forskningsarbetet på området vid institutet även skulle svara för

undervisningen i arbetslära vid skogshögskolan. Även om det tillika förut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

5

sattes, att i gengäld professorn i virkeslära vid högskolan, i den mån så påfordrades,

skulle stå till förfogande för forskningsuppdrag vid institutet,

torde det dock stå klart, att de arbetsuppgifter, som ankomma på ifrågavarande

avdelnings personal, komma att bliva krävande. Under sådana förhållanden

är det enligt min mening önskvärt att den möjlighet, som genom

Föreningen skogsarbetens erbjudande yppat sig att utan kostnad för det

allmänna utöka den vetenskapligt skolade arbetskraften på detta område,

skall utnyttjas. Den form, i vilken denna förstärkning enligt det gjorda erbjudandet

skulle ske, synes dock ej fullt tillfredsställande ur det allmännas

synpunkt. En principiell fördel med den anordning, som beslöts vid 1948

års riksdag, är enligt min mening att densamma tryggar en samordning mellan

den praktiska forskningen och undervisningen på hithörande område.

Skulle vid högskolan inrättas en särskild professur i ämnet skoglig arbetslära

och föreståndaren för avdelningen för arbetslära vid skogsforskningsinstitutet

i samband därmed helt eller i huvudsak avkopplas från undervisningen

vid skogshögskolan, torde det föreligga risk för att denna samordning

— till skada för båda intressena — skulle upplösas eller att i allt fall verkningarna

av densamma skulle väsentligt försvagas. Härtill kan även fogas

den anmärkningen att skogshögskolans lokalutrymmen äro ytterst begränsade

och knappast tillräckliga ens för den nuvarande lärarpersonalen.

Dessa olägenheter kunna enligt min mening undanröjas, om den ifrågasatta

professuren i stället förlägges till skogsforskningsinstitutet men samtidigt

förbindes med viss undervisningsskyldighet vid högskolan. Därigenom

skulle för undervisningen komma att stå till förfogande två högt kvalificerade

lärare, vilket måste anses som en betydande vinst ur undervisningssynpunkt.

Eftersom arbetet måste väntas bliva särskilt betungande under de

första åren efter genomförandet av den vid 1948 års riksdag beslutade organisationen,

skulle vidare föreståndaren för avdelningen i arbetslära vid

skogsforskningsinstitutet därigenom få bättre tid att organisera arbetet å

avdelningen.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har

på anmodan av mig i skrivelsei den 8 mars 1949 angivit, hur enligt dess

uppfattning arbetsuppgifterna i dylikt fall borde fördelas mellan föreståndaren

för avdelningen för arbetslära och innehavaren av den personliga

professuren. Enligt detta förslag skulle undervisningen vid skogshögskolan

i ämnet skoglig arbetslära handhavas av innehavaren av den personliga

professuren, såvitt gäller avverkning,steknik och transportteknik. Undervisningen

i övriga delar av ämnet skulle i huvudsak ombesörjas av avdelningsföreståndaren

med biträde av försöksledaren vid avdelningen. Härjämte

skulle det åligga avdelningsföreståndaren att föreläsa över nyvunna forskningsresultat.

Vad forskningsuppgifterna anginge borde avdelningsföreståndaren

främst bedriva forskning av långfristig och mera arbetskrävande karaktär,

medan innehavaren av den personliga professuren främst borde upptaga

forskningsuppgifter, som hade eu mera omedelbar anslutning till undervisningen

i avverkningsteknik och transportteknik.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

Denna fördelning av arbetsuppgifterna mellan de båda befattningshavarna

är enligt min mening godtagbar ur de synpunkter jag nyss anfört. Föreningen

skogsarbeten har även under hand förklarat, att den är villig låta

sitt erbjudande gälla en till skogsforskningsinstitutet förlagd professur med

i huvudsak de arbetsuppgifter, som sålunda angivits.

I likhet med statskontoret utgår jag från att samtliga med professuren

förenade kostnader skola bestridas av föreningen. De utfästelser, som denna

i detta avseende gjort, synas tillfredsställande. I avlöningshänseende torde

Mattsson Mårn böra likställas med avdelningsföreståndare vid skogsforskningsinstitutet.

Föreningens åtaganden torde böra fullgöras på sätt statskontoret

föreslagit. Med en sådan anordning synes någon ändring av de i statsverkspropositionen

gjorda anslagsberäkningarna rörande skogsforskningsinstitutet

icke erforderlig.

Riksdagens medgivande torde böra inhämtas till att inrätta den nu föreslagna

professuren ävensom till att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för skogsforskningsinstitutet, som på grund därav bör ske. I övrigt

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare bestämmelser,

som kunna föranledas av professurens inrättande. Därvid torde bland

annat, såsom statskontoret anfört, böra föreskrivas, att Mattsson Mårn skall

undantagas från tillämpningen av de statliga pensionsreglementena.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) medgiva, att för docenten Ludvig Harald Mattsson

Mårn må från och med den 1 juli 1949 inrättas en personlig

befattning såsom professor i skoglig arbetslära vid statens

skogsf orskningsinstitut;

2) besluta, att Mattsson Mårn skall såsom innehavare av

nämnda befattning i avlöningshänseende vara likställd med

avdelningsföreståndare vid institutet;

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen,

som föranledes av professurens inrättande;
allt

under förutsättning att Föreningen skogsarbeten bestrider

de med professuren förenade kostnaderna i enlighet

med vad i det föregående angivits.

4

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

497328. Stockholm, Isaac Mareus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en personlig professur vid statens skogsforskningsinstitut för docenten a1 i texten
  2. JoU 1949:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en personlig professur vid statens skogsforskningsinstitut för docenten Ludvig Harald s. 11 i texten