Angående anslag till centraldepån för blindas arbeten
1949-03-11 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:115, Angående anslag till centraldepån för blindas arbeten
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts propositio7i nr 115.
I.
Nr 115.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till centraldepån för blindas arbeten; given Stockholms
slott den 11 mars 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF
Gustav Möller.
Sammanfattning.
I propositionen föreslås, att till förlagskapital åt centraldepån för blindas
arbeten skall anvisas ytterligare ett belopp av 72 000 kronor, vilket belopp
motsvarar den förlust depån åsamkats i sin verksamhet t. o. m. budgetåret
1947/48. Härjämte äskas anslag till depåns driftkostnader dels å tilläggsstat
för innevarande budgetår dels ock för budgetåret 1949/50.
1—55G49 Bihang till riksdagens protokoll 194:9. 1 sand. Nr 115.
2
Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet injör
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 92, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna till Driften av centi aldepån
för blindas arbeten ett anslag av 160 000 kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
Inledning.
Centraldepån för blindas arbeten har inrättats i enlighet med beslut av
1938 års riksdag (prop. nr 276, statsutsk. uti. nr 181, riksd. skr. nr 440) . Centraldepån,
som står under ledning av statens blinddepånämnd, har enligt instruktionen
för nämnden (nr 644/1941) till ändamål att till främjande av utkomstmöjligheterna
för blinda hantverkare tillhandahålla dem arbetsmaterialier
och försälja av dem tillverkade färdiga arbeten. Statens blinddepånämnd
består av fem av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter jämte suppleanter.
Styrelsen för de blindas förening skall enligt instruktionen beredas tillfälle
föreslå en ledamot jämte suppleant samt direktionen över institutet och förskolan
för blinda och Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd att gemensamt
föreslå en ledamot jämte suppleant.
Beträffande de till centraldepån hittills anvisade anslagen torde följande
få nämnas.
Till vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten ha a riks
staten för budgetåret 1939/40 och å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisats reservationsanslag av tillhopa 331 000 kronor. Till utrustning
av centraldepån för blindas arbeten ha å riksstaten för budgetåret
1941/42 och å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 reservationsanslag
av sammanlagt 69 000 kronor anvisats.
Till förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten har för budgetåret
1941/42 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket anvisats
ett reservationsanslag av 190 000 kronor. Å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1946/47 har under samma fond och samma rubrik anvisats ett investeringsanslag
av 350 000 kronor. Till förlagskapital ha dessutom tillskjutits
20 000 kronor av de blindas förening, 30 000 kronor (varav 10 000 kronor
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 115.
under budgetåret 1947/48) av Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd och
20 000 kronor av direktionen för blindinstitutet.
För vart och ett av budgetåren 1941/42—1946/47 har under rubriken Driften
av centraldepån för blindas arbeten anvisats ett obetecknat anslag av 95 000
kronor. Med hänsyn till dröjsmål med uppförandet av centraldepåns byggnader
ha anslagen till en del kommit att disponeras för en mera begränsad
verksamhet i samma syfte som den med anslaget avsedda. För budgetåret
1947/48 anvisades under nämnda rubrik anslag av tillhopa 150 000 kronor,
varav till avlöningar 86 000 kronor och till omkostnader 64 000 kronor. För
budgetåret 1948/49 har anvisats ett obetecknat anslag av 160 000 kronor, varav
97 000 kronor avsetts till avlöningar och 63 000 kronor till omkostnader. I
fråga om sistnämnda anslag torde få hänvisas till propositionen 1948: 159.
Statens blinddepånämnds verksamhetsberättelse och anslagsframställningar.
I skrivelse den 17 september 1948 har statens blinddepånämnd lämnat en
redogörelse för centraldepåns verksamhet och ställning.
Körande verksamhetens bedrivande under tiden sedan centraldepån började
fungera, har nämnden anfört i huvudsak följande.
Centraldepån trädde i funktion i början av år 1947. Den för centraldepåns
räkning uppförda ibyggnaden vid Tomteboda togs i anspråk i början av
februari månad.
Till föreståndare för centraldepån hade nämnden, sedan befattningen utannonserats,
antagit den av de sökande, som ansågs mest skickad för posten
i fråga. Därjämte uppdrogs åt en nämndledamot att mot viss ersättning
tjänstgöra som rådgivare åt depåföreståndaren. Efter sin mer än 20-åriga
verksamhet som chef (för de blindas förenings materialdepå ägde denne ledamot
en ingående kännedom om de blinda hantverkarna och deras önskemål
och behov, vanför han ansågs kunna vara föreståndaren till god hjälp vid
skötseln av verksamheten.
När centraldepån startade, trodde sig därför nämnden ha vidtagit alla
åtgärder, som erfordrades för ett framgångsrikt arbete. Det dröjde likväl
inte länge, förrän svårigheterna började infinna sig. När lagret av från utlandet
härstammande råvaror skulle förnyas, hade importbegränsningen redan
börjat visa sina verkningar. Brist på inhemska råvaror, såsom borstträn,
järntråd och skruv in. m., gjorde sig också starkt gällande. Centraldepån’
som vid överflyttningen till de nya lokalerna vid Tomteboda övertog de
blindas förenings kvarvarande råvarulager, blev snart ur stånd att förse de
blinda hantverkarna med arbetsmaterial i den utsträckning, som motsvarade
efterfrågan. En sträng ransonering till kunderna av tillgängliga varor måste
genomföras, och detta föranledde en ökad arbetsbörda för såväl kontors- som
lagerpersonal. Den genom ransoneringen -fördröjda expeditionen av inkomna
order i förening med nedskärningen av de rekvirerade kvantiteterna fram
kallade starkt missnöje bland de blinda. Dessa svårigheter synas ha blivit
övermäktiga för föreståndaren, vars intresse och ansvarskänsla för verksamheten
efterhand synes ha slappnat på ett betänkligt sätt.
Då den mängd råvaror, som centraldepån tilldelades från sina ordinarie
leverantörer, visade sig otillräcklig för de blindas behov, måste förestån
daren i många fall anskaffa råvaror från andra tillfälliga affärsförbindelser,
varvid icke sällan överpriser måste betalas för att varorna över huvud taget.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.
skulle kunna anskaffas. Däremot torde ingen allvarlig kritik kunna anföras
då de blinda hantverkarna eljest hade Iblivit utan sitt arbetsmaterial. Det
anmärkningsvärda är emellertid, att utförsäljningspriserna på dessa varupartier
icke anpassades efter inköpspriset, utan försäljning synes ha skett
till rent förlustbringande priser. Även vid anskaffning _ av borsttran måste
ibland dyrare inköpskällor anlitas, eftersom de ordinarie leverantörerna av
brist på arbetskraft saknade möjlighet att fylla depåns behov. Huvudintrycket
är, att det i många fall brustit i kontrollen av utförsäljningspriserna
i förhållande till inköpspriserna, . ,
Då nämnden efterhand blev på det klara med att föreståndaren saknade
förmåga att organisera och övervaka arbetet på ett betryggande satt, uppdrogs
åt en expert från kooperativa förbundet att utarbeta en plan för centraldepåns
organisation och arbete. Den P. M. med givna råd och anvisningar
som på grundval av idetta arbete överlämnades till foieståndaren,
har° hän emellertid inte ställt sig till efterrättelse. Då det dessutom trots
upprepade anmaniingar från nämndens sida visade sig omojligt att från
föreståndaren erhålla ett bokslut för verksamhetsåret 1946/4 7, återstod för
nämnden intet annat än att anmoda föreståndaren att begara sitt avsked,
vilket han också gjorde i januari 1948. . ,
För att få full klarhet i centraldepåns ekonomiska ställning har nämnden
vidare uppdragit åt en revisionsbyrå att företaga en ingående granskning av
räkenskaperna och verkställa bokslut såväl för verksamhetsåret 1946/47 som
för 1947/48.
Nämnden har härefter redogjort för resultatet av de preliminära bok
sluten. Härom har nämnden anfört i huvudsak -följande.
De preliminära boksluten uppvisa synnerligen nedslående resultat. Enligt
bokslutet för 1946/47 har anslaget för löner och omkostnader överskridits
med 16 749 kronor 66 öre och en förlust på varuförsäljningen har uppstått
på 41 368 kronor 34 öre. I bokslutet för 1947/48 förekommer ett mindre
överskott på driftsanslaget men däremot en varuforlust pa 64 67J kronor
17 öre Att driftsanslaget för år 1946/47 skulle visa sig otillräckligt, har
nämnden insett, då det grundats på äldre omkostnadsberäkningar Däremot
kan nämnden icke ange någon fullt uttömmande förklaring till varuforlusterna.
Visserligen ha brister förekommit i kontrollen av utforsaljningspriserna
i förhållande till inköpspriserna, men förlusternas storlek förklaras
icke i sin helhet härav. Vidare ha en del mindre nedskrivningar pa sådana
varor, vilka nedgått i pris, vidtagits vid prissättningen av inventariet. Någon
lagerbokföring bär icke förekommit, och detta av olika skal, främst att sådan
skulle ha medfört ökad personal, vartill anslag saknats. Nämnden anser
sm emellertid icke kunna stå till svars med nuvarande forhållanden utan anser
att för undvikande av framtida förluster på verksamheten en lagerbokföring
måste införas. Sådan har också av riksräkenskapsverket påfordrats
Centraldepån har till sitt förfogande ett rörelsekapital a nominellt 610 000
kronor varav staten lämnat 540 000 kronor och blindorganisationerna 70 000
kronor! Genom det överskridna driftsanslaget och genom den uppkomna
varuförlusten har detta rörelsekapital nedgått med 111 493 kronor 99 ore.
Härefter har nämnden anfört följande angående verksamheten i fiamtiden.
De alltjämt ökande svårigheterna att anskaffa material tvinga centraldepån
att då tillfällö erbjuder sig -köpa större kvantiteter av tillgängliga
varor än som under vanliga förhållanden skulle vara affärsmässigt valmoti
-
5
Kungl. Maj-.ts proposition nr 115.
verade. Centraldepåns varulager kommer härigenom att ''bli större än som
är nödvändigt vid ett normalt marknadsläge. Lagervärdet den 30 juni 1948
är inventerat till 388 828 kronor 53 öre. Härtill kommer, att centraldepån
måste lämna hantverkarna viss kredit på råvaruinköpen. Det stora flertalet
hantverkare sakna nämligen tillräckligt rörelsekapital och kunna därför icke
betala sina råvaror, förrän de upparbetat dem och fått in likvid för de färdiga
produkterna. Av denna anledning uppgingo utestående fordringar den
30 juni 1948 till 217 853 kronor 80 öre. Då rörelsekapitalet till följd av förlusterna
minskats, har centraldepåns likvida ställning starkt försämrats.
Centraldepån har därför hos de blindas förening måst upptaga ett
kortfristigt lån å 75 000 kronor för att kunna bestrida de nödiga utgifterna.
Nämnden finner ingen annan utväg än att i särskild framställning anhålla
om täckning av de uppkomna förlusterna. Även efter denna täckning torde
rörelsekapitalet å 610 000 kronor för framtiden visa sig vara otillräckligt.
Hittills ha centraldepåns ansträngningar koncentrerats på att anskaffa erforderliga
råvaror till de blinda hantverkarna. Dess andra och icke mindre
viktiga uppgift är att biträda vid försäljningen av de blinda hantverkarnas
färdiga produkter. Att denna gren av verksamheten icke upptagits tidigare
beror bl. a. därpå, att den stora efterfrågan på exempelvis borstar under
de gångna åren gjort det möjligt för de enskilda hantverkarna och för de försäljningsorganisationer,
som finnas i de olika länen, att på ett relativt tillfredsställande
sätt sörja för avsättningen. För framtiden kan man emellertid
icke bygga på dessa länsorganisationer, som upprättats på frivillighetens
väg och till stor del bekostas av välgörenhetsmedel. Sålunda har försäljningsorganisationen
i Örebro län redan tidigare nedlagt sin verksamhet och under
hösten 1948 nedlägger även Skaraborgs läns blindarbetsexpedition sin försäljning.
I vilken omfattning andra organisationer komma att följa exemplet
är svårt att bedöma.
I enlighet med direktiven för centraldepåns verksamhet åligger det depån
att medverka till avsättning av de färdiga produkter, som på grund av
ovan anförda förhållanden inte framdeles kunna beräknas finna avsättning
genom hittillsvarande försäljningskanaler.
Om en rikligare råvarutillgång för framtiden är att emotse, har man också
att förvänta en skärpning av konkurrensen inom borstbinderibranschen, och
därmed komma också anspråken på centraldepåns bistånd med försäljning
av de färdiga produkterna att ökas. För mötande av dylika krav fordras emellertid
ökad lagerhållning och ökat rörelsekapital.
Slutligen har nämnden framhållit, att enligt dess mening den nuvarande
organisationsformen icke är den lämpligaste för verksamhetens bedrivande.
Nämnden fortsätter.
En smidigare organisation torde vara ofrånkomlig för att centraldepåns
verksamhet skall kunna bedrivas på ett affärsmässigt fullt tillfredsställande
sätt. Den anpassning, som ständigt måste ske i förhållande till konkurrensen
från industrien och som kan medföra ökning eller minskning av personalen,
anpassning av löner, vidtagande av särskilt försäljningsstimulerande
åtgärder, införande av kontroll o. d., måste kunna lösas på ett snabbare sätt
än som nu är möjligt, då en statlig nämnd måste sammankallas för att på
förslag av centraldepån taga ställning till aktuella spörsmål. I de fall, då
erforderliga åtgärder kräva särskilda anslag, uppstå också stora svårigheter
i en verksamhet av centraldepåns karaktär, där möjligheter icke alltid föreligga
att ett år i förväg kunna exakt beräkna medelsbehovet och ansöka om
anslag hänför.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.
t)
Nämnden är inte beredd att mu framlägga detaljerat förslag till ny organisation
men ifrågasätter, om icke centraldepån skulle kunna förvandlas till
bolag eller firma, vari staten ingår med rörelsekapitalet och beviljar årliga
anslag för administrationen, under det att styrelsen i övrigt äger handlingsfrihet
rörande driften under riksräkenskapsverkets kontroll.
I särskild skrivelse den 17 september 1948 har blinddepånämnden med
hänvisning till förut återgivna redogörelse hemställt, att ett belopp av 112 000
kronor måtte anvisas för att åter bringa upp nämndens förlagsmed el till
samma storlek som tidigare.
Sedermera har nämnden i skrivelse den 25 januari 1949 hemställt, att till
förstärkning av förlagskapitalet måtte anvisas, förutom nämnda belopp å
112 000 kronor, ett belopp å 325 000 kronor. Till stöd härför har nämnden
anfört bl. a., att genom det otillräckliga rörelsekapitalet möjlighet icke finnes
att inom därför erforderlig tid betala de leverantörfakturor, på vilka
kassarabatt kan erhållas. På grund därav gjordes icke obetydliga förluster
i form av uteblivna kassarabatter. Dessutom vore det märkbart, att flera
leverantörer ej ville leverera sina varor till centraldepån då betalning ej
kunde ske kontant. För detta ändamål erforderlig kapitalökning beräknas av
nämnden till 125 000 kronor.
Nämnden anför vidare, att det genom de särskilda förhållanden, som f. n.
råda på importmarknaden, är nödvändigt för centraldepåns ledning att när
tillfälle gives köpa ganska stora partier av vissa varuslag. Vid dessa direkta
importaffärer vore det ofta nödvändigt att till den utländske säljaren ställa
rembours, vilken måste inbetalas till bank innan varorna avsänts från ursprungslandet.
Detta medförde dels tidvis onormalt stora lager dels förskottsbetalning.
På grund härav erforderlig kapitalökning beräknas till 70 000
kronor.
Med hänsyn till allt större svårigheter för de blinda hantverkarna att
själva sälja sina produkter måste, fortsätter nämnden, centraldepån vara
dessa behjälplig härmed. För att effektivt kunna bedriva en försäljning avfärdiga
varor fordrades lagerhållning av ett fullständigt sortiment. Lagret
av färdiga varor beräknades uppgå till ca 50 000 kronor men behövde ökas
till lägst 80 000 kronor. Härför erfordrades en kapitalökning av 30 000
kronor.
Från styrelsen för hantverksskolan för blinda män i Kristinehamn har
ingått anhållan om att för materialdepån i Kristinehamn erhålla ett rörelsekapital
av 25 000 kronor. Blinddepånämnden har beslutat göra framställning
härom.
Nämnden har vidare upplyst, att nämnden hos de blindas förening upptagit
ett räntefritt lån å 75 000 kronor.
I skrivelser den 17 september 1948 och 25 januari 1949 har blinddepånämnden
vidare hemställt, att tillhopa 22 450 kronor måtte anvisas till förstärkning
av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till
centraldepåns driftkostnader. Nämnden har åberopat, att en mer
-
7
Kungl. May.ts proposition nr 115.
kostnad å 2 016 kronor 96 öre beräknas uppkomma till följd av ökade lönekostnader
för lagerpersonalen i enlighet med nytt ''kollektivavtal. Yidare ha
5 292 kronor beräknats till avlöning åt ett nytt kontorsbiträde för lagerbokföring
samt 8 400 kronor för lön till en lagerchef. Ett belopp av 6 750 kronor
bär avsetts till täckande av kostnaderna för ersättning till den av nämnden
anlitade revisionsbyrån.
I skrivelse den 17 september 1948 har iblinddepånämnden slutligen hemställt
om anslag till centraldepåns driftkostnader för budgetåret
1949/50.
Nämnden har härvid beräknat medelsbehovet till avlöningar till 131 411
kronor. Den närmare beräkningen framgår av vid detta protokoll fogad bilaga.
Av kostnadsökningen, 34 411 kronor, i förhållande till den för innevarande
budgetår fastställda avlöningsposten hänför sig ett belopp av 19 251
kronor till 3 nya befattningar, nämligen den lagerchefs- och den kontorsbiträdesbefattning,
till vilkas avlönande medel begärts redan för innevarande
budgetår, samt en ny befattning som lagerarbetare å avdelningen för färdiga
arbeten. 2 292 kronor avses för ombildning av en deltidsbefattning till heltidsbefattning.
Ett belopp av 6 751 kronor avses för löneförhöjningar, varav
1 999 kronor med anledning av nytt kollektivavtal. Slutligen har upptagits
ett belopp av 6 000 kronor till övertidsersättningar. Medelsbehovet till omkostnader
beräknas av nämnden till 85 500 kronor. Beträffande den närmare
beräkningen torde få hänvisas till förenämnda bilaga. Här må endast
nämnas, att till kostnader för en katalog beräknats ett belopp av 12 000 kronor.
Nämnden förklarar, att en illustrerad, fullständig katalog över samtliga
förekommande blindtillverkade borsttyper och korgar bör utarbetas för att
försäljningen av de blinda hantverkarnas arbeten skall kunna bedrivas
effektivt.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till
driften av centraldepån för blindas arbeten beräknas sålunda av nämnden
till (131411 + 85 500) 216 911 kronor.
Statens sakrevisions redogörelse och yttranden.
Med anledning av blinddepånämndens skrivelser den 17 september 1948
har Kungl. Maj:t den 24 september 1948 uppdragit åt statens sakrevision att
företaga en översyn av blinddepånämndens verksamhet och formerna för dess
bedrivande samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, som av översynen
kunna föranledas.
I skrivelser den 13 december 1948 och 17 februari 1949 har sakrevisionen
dels lämnat en redogörelse för den verkställda granskningen av blinddepånämndens
verksamhet dels ock avgivit yttrande över nämndens framställningar
om anslag för innevarande och nästa budgetår. Härvid bär sakrevisionen
framhållit, att den ännu icke är beredd att taga ställning till alla de
spörsmål, som äro för handen beträffande handhavandet och utförandet av
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 115.
den vid centraldepån bedrivna verksamheten. Med hänsyn till anslagsprövningen
har sakrevisionen emellertid ansett sig böra på grundval av föreliggande
material behandla nämndens framställningar.
Sakrevisionen har till en början lämnat följande redogörelse för
granskningen av centraldepåns verksamhet.
.Orsakerna till förlusterna äro enligt vad den verkställda utredningen visar
flera. Sålunda må nämnas, att den förutvarande föreståndaren, som grovt
åsidosatt sina skyldigheter, lämnats alltför stor frihet att handhava verksamheten
utan någon som helst inre eller yttre kontroll. Något räkenskapssystem
har icke upplagts, och föreståndaren har ensam fått disponera över
till förfogande stående medel. Han har ock brustit i redovisning för ett belopp
av 5 561 kronor 32 öre. Detta belopp har sedermera ersatts, men rättsliga
åtgärder ha icke vidtagits mot honom. Någon inkomstkontroll har icke
förekommit, vilket bl. a. lett till, att det förutvarande kontorsbiträde, som
handhaft vissa kassagöromål, brustit i redovisning och att det knappast är
möjligt att numera fullt klarlägga, vilka inkomstbelopp som verkligen bort
ingå till centraldepån. Till följd av bristfällig lagerorganisation ha förluster
uppstått genom underleveranser från leverantörer och överleveranser till
kunder nr. m. Härtill kommer, att värdet av det lager, som vid igångsättandet
av centraldepåns verksamhet övertogs från de blindas förening, icke på ett
tillfredsställande sätt kontrollerats. Försäljningen av varor har skett utan att
pålägg för normala vikt- och vägningsförluster nr. m. verkställts och i icke
obetydlig omfattning till priser understigande de direkta inköpspriserna.
Förlusterna ha i blinddepåns framställning upptagits till 111 814 kronor
82 öre. Enligt bokslutet per den 30 juni 1948 uppgår det sammanlagda underskottet
för centraldepåns verksamhet till 72 594 kronor 35 öre. Anledningen
till att ställningen är bättre än som angivits i den förenämnda framställningen,
vilken grundats på vid tiden för dess avgivande föreliggande preliminära
siffror, är att söka i att vid det fortsatta utredningsarbetet ytterligare
inkomstposter konstaterats, tillhopa i runt tal 60 000 kronor. Mot dessa stå
emellertid vissa ytterligare utgiftsposter, i bokslutet upptagna till ca 21 000
kronor, varför förbättringen utgör omkring 39 000 kronor. Nämnda underskott
å 72 594 kronor 35 öre hänför sig enligt bokslutet delvis till merutgifter
å vederbörande driftanslag, nämligen 15 837 kronor 68 öre för budgetåret
1946/47 och 5 810 kronor 94 öre för budgetåret 1947/48. Å själva rörelsen
har sålunda under de båda budgetåren uppstått ett underskott av 50 945
kronor 73 öre.
Vidkommande frågan om uppbringande av för lagskapitalet till
det tidigare beloppet har sakrevisionen anfört följande.
Det förlagskapital, som stått till centraldepåns förfogande och som utgjort
610 000 kronor, varav statsverket tillskjutit 540 000 kronor, har enligt
bokslutet minskats med förberörda 72 594 kronor 35 öre till 537 405 kronor
65 öre. I blinddepånämndens framställning har uttalats, att det är av största
vikt, att ett förlusten motsvarande belopp snarast ställes till förfogande. Enligt
vad sakrevisionen inhämtat har nämnden för att erhålla tillräckligt rörelsekapital
sett sig nödsakad att anlita lånevägen, vilket förfarande emellertid
icke längre skulle stå öppet. Med hänsyn till föreliggande anskaffningssvårigheter
beträffande den material, varom bär är fråga, och då det nu tillgängliga
kapitalet synes vara bundet i varulager och löpande fordringar,
föreligga otvivelaktigt vissa skäl för en förstärkning av förlagskapitalet. Å
andra sidan kan sakrevisionen i frågans nuvarande läge icke bedöma, huru
-
Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.
9
vida rörelsen är lämpligt avpassad i förhållande till antalet kunder m. m.
Sakrevisionen anser sig likväl icke ''böra motsätta sig, att rörelsekapitalet
uppbringas till sitt ursprungliga ibelopp, men vill därvid hänvisa till vad anförts
angående revisionens behandling av nu ''förevarande framställningar.
Sakrevisionen vill jämväl framhålla, att redovisningsfrågorna beträffande
den nu löpande förvaltningen och den interna kontrollen synas ha blivit ordnade
på ett tillfredsställande sätt genom revisionsbyråns ingripande och att
rörelsekapitalet, därest så framdeles befinnes erforderligt, kan nedbringas
genom exempelvis minskning av varulagret, varvid sålunda frigjort belopp
kan återföras till statsverket. Sakrevisionen förutsätter även, att statsverket
framför de enskilda intressen, som tillskjutit viss del av nu befintligt rörelsekapital,
tillgodoför sig det nu till utfyllnad av förlagskapitalet föreslagna
tillskottsbeloppet i den omfattning, som en framdeles eventuell nedsättning
av kapitalets storlek kan möjliggöra.
Rörande den av blinddepånämnden föreslagna förstärkningen av
rörelsekapitalet med 325 000 kronor har sakrevisionen anfört, att
nämnden enligt vad sakrevisionen vid sitt utredningsarbete konstaterat har
att dragas med svårigheter beträffande likvideringen av råvaruinköpen, då
rörelsekapitalet f. n. i stort sett är bundet i varulagret. Sakrevisionen, som
emellertid i frågans nuvarande läge icke är beredd att förorda någon ökning
av rörelsekapitalet, förutsätter, att verksamheten vid depån tills vidare begränsas
till vad som är möjligt inom ramen för det nuvarande rörelsekapita
lets storlek. Sakrevisionen utgår härvid från att kapitalet tillföres det förut
angivna beloppet av 72 594 kronor 35 öre.
Sakrevisionen bär vidare behandlat blinddepånämndens framställningar
om tilläggsanslag till driftkostnadsanslaget för innevarande
bu dgetår.
Sakrevisionen har härvid anfört, att till avlöningar anslagna medel, 97 000
kronor, böra förslå för budgetåret 1948/49 för den tidigare beräknade personaluppsättningen
vid centraldepån. I detta anslagsbelopp vore de i framställningen
beräknade ökade lönekostnaderna för lagerpersonalen i enlighet
med nytt kollektivavtal, 2 016 kronor 96 öre, inräknade. Däremot funnes icke
täckning å avlöningsanslaget för under innevarande budgetårs första fem
månader i övertidsersättningar till den kollektivavtalsanställda lagerpersonalen
utbetalt belopp, uppgående till i avrundat tal 1 600 kronor. Därest förstärkning
av ledningspersonalen å lagret erhålles, bör enligt sakrevisionens
mening övertidsarbete i större utsträckning framdeles kunna undvikas. De
nu havda utgifterna för nämnda ändamål — 1 600 kronor — borde emellertid
inräknas i eventuellt tilläggsanslag.
I fråga om den i framställningen föreslagna personalökningen med en kontorsbiträdestjänst
för lagerbokföring och en befattning för »lagerchef» har
sakrevisionen framhållit, att ehuru sakrevisionen icke nu kan taga ställning
till personalbehovet vid centraldepån i dess helhet, det likväl vill synas sakrevisionen,
att viss personalförstärkning är erforderlig för att få rörelsen
i gång i mera tillfredsställande ordning. Sakrevisionen säger sig emellertid
utgå från att den härför avsedda medelsökningen utgör en rent tillfällig an
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 115.
ordning, vilken är nödvändig för att bringa reda i de oefterrättliga förhållanden,
som rått inom lagerverksamheten. Beträffande den föreslagna kontorsbiträdestjänsten
hade sakrevisionen inhämtat, att en ny befattningshavare
tillförts depån fr. o. m. den 1 december 1948 och att i samband härmed
uppkommande kostnader för resten av budgetåret kunde beräknas till
2 975 kronor. Ny befattning såsom lagerchef hade ännu icke inrättats. Sakrevisionen
har därför endast räknat med hälften av det äskade beloppet för
denne befattningshavare eller med 4 200 kronor. Sakrevisionen, som finner
det tveksamt om en verkligt kompetent lagerchef kan erhållas för den av
blinddepånämnden beräknade årslönen, framhåller jämväl angelägenheten av
att i samband med utseendet av särskild lagerchef frågan om behovet av
övrig personal för lagerverksamheten underkastas omprövning.
Ehuru nämnden enligt sakrevisionens mening överträtt sin befogenhet
genom att utan tillgång på tillräckliga medel anlita privat revisionsbyrå, anser
sig sakrevisionen likväl böra tillstyrka nämndens framställning om 6 750
kronor för ersättning åt revisionsbyrån. Sakrevisionen anmärker, att den
sammanlagda ersättningen till revisionsbyrån uppgår till 12 750 kronor.
Sakrevisionen har sålunda tillstyrkt tilläggsanslag med (1 600 + 2 975 +
4 200 + 6 750) 15 525 kronor.
Yad härefter angår medelsbehovet under drif tkostnadsanslaget
för budgetåret 1949/50 har sakrevisionen anfört, att nämnden
under innevarande budgetår utvidgat försäljningsverksamheten av färdiga
varor vid centraldepån. Sålunda hade nämnden anställt en handelsresande
för försäljning av såväl av blinda utförda varor som fabriksmässigt tillverkade
dylika. Nämndens framställning om medel för en sådan verksamhet
under innevarande budgetår hade (prop. 1948:159, s. 8) icke bifallits, och
härför äskade medel hade icke upptagits i innevarande budgetårs anslag.
Nämndens medelsäskanden för nästkommande budgetår innefattade icke
medel för ändamålet. Då ett fullföljande av nu föreliggande försäljningsplaner
skulle leda till avsevärda utgifter och kapitalinvesteringar för statsverket,
måste enligt sakrevisionens mening nu berörda spörsmål ytterligare
omprövas. Försäljningsverksamheten borde i avvaktan härpå bedrivas i de
former, som den tidigare haft. Sakrevisionen framhåller, att centraldepåns
ekonomiska ställning är sådan, att endast den yttersta sparsamhet kan förhindra
anslagsöverskridanden och förluster under innevarande budgetår.
Därest verksamheten under första halvåret 1949 giver samma ekonomiska utfall,
som framgår av ett för andra halvåret 1948 upprättat bokslut, kunde ett
anslagsöverskridande på omkring 18 000 kronor beräknas för innevarande
budgetår. Härvid hade icke medräknats några kostnader för handelsresandens
avlöning. Dessa kostnader hade bokförts å rörelsen, som för andra
halvåret 1948 utvisade en förlust av ca 1 800 kronor. Kostnader för anskaffande
av personbil för handelsresanden jämte täckande av skatter och försäkringar
in. in. härför med i runt tal 7 900 kronor hade enligt bokslutet i
huvudsak bestritts av tillgängligt inventarieanslag.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.
Sakrevisionens beräkning av medelsbehovet framgår av den till detta protokoll
fogade bilagan. Sakrevisionen har avstyrkt, att medel beräknas för ytterligare
en lagerarbetare så länge nuvarande lagerföreståndare kvarstår i tjänst.
Andra löneförhöjningar än sådana som föranledas av nytt kollektivavtal ha avstyrkts.
Kassakontroll, siffergranskning och revision anses böra ankomma på
ordinarie kontorspersonal och vederbörande statliga revisionsorgan. Med
hänsyn till den redan för innevarande budgetår tillstyrkta personalökningen
har sakrevisionen ansett medelsbehovet till extra arbetskraft kunna minskas
och särskilda medel till övertidsersättningar ej behöva beräknas. Ersättningen
till den vid depån tjänstgörande nämndledamoten har ansetts kunna
minskas till 100 kronor för månad. Medelsberäkning till kataloganskaffning
har avstyrkts med hänsyn bl. a. till ovissheten rörande försäljningsverksamhetens
framtida ordnande.
Sakrevisionen tillstyrker sålunda, att för budgetåret 1949/50 för avlöningar
beräknas ett ''belopp av 108 000 kronor och för omkostnader ett belopp av
71 000 kronor. Depåns driftkostnadsanslag skulle sålunda uppgå till 179 000
kronor eller 19 000 kronor mera än som anvisats för innevarande budgetår.
Sakrevisionen framhåller, att den beräknade kostnaden för avlöningar synes
stå i rimligt förhållande till verksamhetens omfattning.
Departementschefen.
Centraldepån för blindas arbeten har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,
-under tiden sedan depån började sin egentliga verksamhet i början av
år 1947 lidit avsevärda förluster. Enligt av statens sakrevision lämnad uppgift
har förlusten t. o. m. budgetåret 1947/48 utgjort 72 594 kronor 35 öre. Av
utredningen framgår, att allvarliga brister förekommit i depåns verksamhet
samt att dessa huvudsakligen äro att hänföra till fel och försummelser avdepåns
tidigare föreståndare. Genom en revisionsfirma, som anlitats av blinddepånämnden,
samt statens sakrevision har utredning företagits av den tidigare
verksamheten och regler rörande bokföring in. m. utarbetats. Härigenom
ävensom genom ombyte till viss del av personaluppsättningen torde
numera räkenskapsmässiga förutsättningar för ett bättre bedrivande av verksamheten
ha skapats. Då brister framträtt icke blott beträffande det affärsmässiga
handhavandet av verksamheten utan även i administrativt hänseende,
är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t sådan förstärkning av blinddepånämnden,
att administrativ erfarenhet tillföres densamma i erforderlig
omfattning. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t därvid icke skall vara bunden
av det nuvarande antalet ledamöter i nämnden, vilket enligt instruktionen utgör
fem.
När 1938 års riksdag fattade beslut om inrättande av centraldepån var avsikten,
att depån skulle biträda de blinda hantverkarna dels genom att inköpa
och distribuera råvaror för deras tillverkning och dels genom att försälja
den produktion, som hantverkarna icke själva kunna placera i marknaden.
På grund av bristen på råmaterial har depåns verksamhet hittills fått
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 115.
koncentreras på den förra delen av uppgiften, medan de blinda och de inom
blindvården verksamma enskilda organisationerna i huvudsak på egen hand
ombesörjt försäljningen av de färdiga varorna. Förhållandena på råvarumarknaden
ha tvingat nämnden att göra inköp i så stora partier, att centraldepåns
lagerhållning kommit att bli avsevärt större än tidigare avsetts. Härigenom,
liksom genom de förluster, som uppkommit i verksamheten, har
centraldepåns likviditet hårt ansträngts. Sedan någon tid tillbaka ha vidare
försäljningssvårigheter uppkommit för de blinda. Centraldepån har med anledning
härav ägnat ökad uppmärksamhet åt försäljningen av färdiga produkter.
Som exempel på de problem, som uppkommit, må nämnas följande.
Då en organisation, som i Skaraborgs län handhaft försäljning av blinda hantverkares
varor, nedlagt sin verksamhet, har nämnden ansett sig nödsakad att
anställa en försäljare för att kunna bereda avsättning åt de hantverkare, som
sålunda mist sin försäljningsorganisation. För att kunna bedriva försäljningen
av de blindtillverkade varorna effektivt har nämnden vidare ansett sig
böra upptaga försäljning även av fabrikstillverkade borstar m. m.
Med anledning av de svårigheter, som mött nämnden när det gällt såväl
inköpen av råmaterial som försäljningen av färdiga varor, har frågan om centraldepåns
uppgifter och formerna för verksamhetens bedrivande aktualiserats.
Den nuvarande verksamhetsformen anses av nämnden icke medge tillräcklig
rörelsefrihet. Nämnden har bl. a. ifrågasatt centraldepåns ombildning
till ett aktiebolag. Med anledning härav har åt sakrevisionen uppdragits att
i samband med dess utredning av nämndens hittills bedrivna verksamhet
jämväl upptaga frågan om formerna för verksamhetens bedrivande i framtiden.
Denna del av uppdraget har ännu icke kunnat av sakrevisionen slutföras.
Jag har för avsikt att på grundval av den utredning sakrevisionen
framlägger till omprövning upptaga frågan om omfattningen av centraldepåns
verksamhet ävensom frågan i vilken form verksamheten bör drivas.
Jag övergår härefter till spörsmålet om anslag till centraldepån.
Till centraldepån har av statsmedel anvisats ett förlagskapital av 540 000
kronor, varjämte från de blindas förening m. fl. tillskjutits ett belopp av
70 000 kronor. Sammanlagt ha sålunda 610 000 kronor stått till förfogande i
förlagsmedel. Genom de lidna förlusterna har detta kapital minskats med
72 594 kronor 35 öre. Blinddepånämnden har hemställt dels att förlagskapitalet
genom förnyad medelsanvisning från staten skall bringas upp till
det tidigare beloppet dels ock att därutöver skall anvisas ett belopp av
325 000 kronor till förstärkning av förlagsmedlen. Sistnämnda förslag har
motiverats främst med att kapitalet till följd av svårigheterna på råvarumarknaden
måst till största delen bindas i lager av råmaterial, varför depån
råkat i likviditetssvårigheter. Även ett ökat kapitalbehov för försäljningen
av färdiga varor m. m. har åberopats. Sakrevisionen har tillstyrkt, att förlagskapitalet
åter bringas upp till det tidigare beloppet men avstyrkt att
kapitalet f. n. ytterligare ökas. Jag ansluter mig till denna uppfattning. För
att verksamheten vid centraldepån skall kunna fortgå synes det ofrånkom
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 115.
ligt, att förlagsmedel till samma belopp som tidigare stå till förfogande. Jag
tillstyrker därför, att ett belopp av 72 000 kronor anvisas för nästa budgetår
såsom investeringsanslag under fonden för förlag till statsverket. Ehuiu jag
är medveten om att likviditetssvårigheterna kunna vara till förfång för verKsamhetens
effektiva bedrivande, kan jag i avbidan på att frågan om verksamhetens
framtida omfattning och former bli föremål för prövning icke tillstyrka
att ytterligare förlagskapital av statsmedel ställes till förfogande.
Blinddepånämnden har hemställt, att för innevarande budgetår skall anvisas
ett tilläggsanslag av 22 450 kronor. I enlighet med sakrevisionens
förslag tillstyrker jag, att tilläggsanslag anvisas till övertidsersättningar
med 1 600 kronor, till ett för lagerbokföring anställt kontorsbiträde med 2 975
kronor och till revisionskostnader med 6 750 kronor. Vidare tillstyrker jag
i överensstämmelse med sakrevisionens förslag, att medel anvisas till avlönande
av en lagerchef. Då befattningen enligt, vad jag inhämtat icke kan beräknas
bli tillsatt förrän under mars månad, beräknar jag emellertid för detta
ändamål endast ett belopp av (4 X 700) 2 800 kronor. Tillhopa synes sålunda
böra beräknas ett belopp av (1600 + 2 975 + 6 750 + 2 800) 14125 kronor.
Enligt vad jag inhämtat är det osäkert, huruvida det till omkostnader föi
innevarande budgetår anvisade beloppet, 63 000 kronor, kommer att förslå.
Jag är icke beredd att förorda medelsanvisning å tilläggsstat till omkostnaderna
men anser, att å varuförsäljningen under innevarande budgetår eventuellt
uppkommande överskottsmedel böra få med Kungl. Maj :ts medgivande
i oundgängligen erforderlig omfattning tagas i anspråk för dylika kostnader.
Anslaget till driften av centraldepån för blindas arbeten är för innevarande
budgetår uppfört med ett belopp av 160 000 kronor, varav 97 000 kronor
beräknats till avlöningar och 63 000 kronor till omkostnader. Blinddepånämnden
har hemställt, att anslaget för nästa budgetår skall upptagas till
216 911 kronor, varav 131411 kronor till avlöningar och 85 500 kronor till
omkostnader. Sakrevisionen har tillstyrkt (108 872 + 71 300) 180172 kronor,
vilket belopp emellertid efter avrundning av delposterna nedsatts till 179 000
kronor.
Yad angår medelsbehovet till avlöningar biträder jag sakrevisionens förslag
med följande undantag. Enligt vad jag inhämtat har nämnden fr. o. in.
den 1 januari 1949 höjt lönen för ett biträde från 4 260 kronor (motsvarande
löneklass 4) till 4 800 kronor (närmast motsvarande löneklass 6) för år.
Denna höjning kan jag godtaga, då den enligt vad jag inhämtat anslutei sig
till den för lönegradsplacerad biträdespersonal gällande befordringsgången.
Nämnden har beräknat till kontorsbud och extra arbetskraft 3 000
kronor och till övertidsersättningar 6 000 kronor. Sakrevisionen har
endast tillstyrkt 2 000 kronor till kontorsbud och extra arbetskraft.
Jag finner det önskvärt, att nämnden beredes en viss rörelsefrihet
när det gäller anställning av extra arbetskraft. Jag beräknar därför
för angivna ändamål ett belopp av sammanlagt 5 000 kronor. Slutligen
har nämnden till arvode åt en vid centraldepån tjänstgörande ledamot bo
-
14
Kungl. Maj ds proposition nr 115.
räknat oförändrat belopp, 3 500 kronor. Sakrevisionen bär föreslagit, att
detta belopp skall nedsättas till 1 200 kronor. Då behovet av ifrågavarande
tjänstgöring icke f. n. torde kunna med säkerhet bedömas, förordar jag, att
oförändrat belopp beräknas samt att det får ankomma på Kungl. Maj:t att
taga ställning till i vilken omfattning ledamöter av nämnden böra tjänstgöra
vid centraldepån. Jag vill anmärka, att bortsett från ifrågavarande arvode
ingen ersättning f. n. utgår till nämndens ledamöter. De av mig sålunda
förordade jämkningarna medföra ett i förhållande till sakrevisionens beräkning
med i runt tal 5 800 kronor ökat medelsbehov. Sammanlagt skulle alltså
till avlöningar under nästa budgetår beräknas ett belopp av (108 872 + 5 800)
114 672 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 114 500 kronor.
Även i fråga om medelsbehovet till omkostnader kan jag i stort sett ansluta
mig till sakrevisionens beräkning. Dock förordar jag, att till diverse
omkostnader beräknas 3 000 kronor, vilket innebär en höjning med 1200
kronor jämfört med vad sakrevisionen beräknat. Från nämnda post torde
bl. a. få bestridas sjukvårdskostnader för nämndens icke kollektivavtalsanställda
personal, för vilka kostnader särskilda medel icke beräknats av nämnden.
Till omkostnader skulle sålunda enligt min beräkning erfordras (71 300
+ 1 200) 72 500 kronor.
Hela driftkostnadsanslaget skulle alltså enligt mitt förslag upptagas till
(114 500 + 72 500) 187 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels till Driften av centraldepån för blindas arbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 14 125 kronor;
dels till Driften av centraldepån för blindas arbeten för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 187 000 kronor;
dels ock till Förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten
för budgetåret 1949/50 under fonden för förlag till statsverket
anvisa ett investeringsanslag av 72 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten,
att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 115.
15
Bilaga.
Tablå över anslaget till driften av centraldepån för blindas arbeten.
AVLÖN IN G Att
Centraldepdn.
En föreståndare ............................
En kassörska tillika bokförerska ............
Ett kontorsbiträde (manligt) ................
Ett » ..........................
Ett » (föreslagen ny tjänst) ....
Ett » ..........................
Ett " (tidigare deltidstjänst) ....
En föreståndarinna å avd. för kvinnliga arbeten
Ett biträde å avd. för kvinnliga arbeten ....
En lagerchef................................
En lugerföreståndare å avd. för färdiga arbeten
En leveransförman..........................
En lagerarbetare å materialavdelningen......
En » » » ......
En » » >> ......
En » » avd. för färdiga arbeten
(föreslagen ny tjänst) ..................
Kassakontrollant, siffergranskare, revisorer ..
Kontorsbud och erforderlig extra arbetskraft. .
En vaktmästare, tillika eldare för fastigheten..
En vid depån tjänstgörande nämndledamot . .
Övertidsersättningar för samtlig personal....
Kristinehamnsdepdn.
En packmästare............................
Ett kontorsbiträde..........................
Av departementschefen reducerat till........
OMKOSTNADER
Fria frakter till blinda hantverkare..........
Borstträtillverkningen ......................
Biltransporter ..............................
Värme ....................................
Belysning och vatten ......................
Porton ....................................
Telefoner ..................................
Städning och renhållning ..................
Kontorsmateriel ............................
Försäkringar................................
Diverse omkostnader........................
Katalogkostnader ..........................
Av departementschefen reducerat till........
Tillhopa
Enl. prop.
159/1948
Medelsbehovet för budgetåret
1949/50
Blindepå-
nämndens
beräkning
Sakrevisionens
beräkning
14112
14112
13 200
6 816
6816
6 816
5 292
6 816
5 292
5 292
5 292
5 292
—
5 292
5 292
4 728
4 728
4 728
3 000
5 292
5 292
6 816
9 012
6 816
4 260
5 292
4 260
—
8 400
8 400
6 516
6 516
6 000
5 559
6 039
6 039
5199
5 679
5 679
5 199
5 559
5 559
4 710
5 407
5 407
_
5 559
—
1500
1500
—
3 000
3 000
2 000
1292
1292
1 292
3 500
3 500
1200
—
6 000
—
5 448
5 448
5 448
4 860 97 099
4 860 1314H
4 860 108 872
97 000
30 000
27 500
27 500
4 000
4 000
4 000
20 400
20 000
20 000
4 000
4 200
4 200
1400
1 200
1200
2 000
3 500
3 500
2 000
1 500
1 500
2 200
3 000
3 000
2 500
4 500
4 500
700
600
100
1800
3 500
1800
— 71 000
12 000 85 5oo
— 71300
63 000
160 000
21G911
180172
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1949:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till fångvårdsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckt motion a1 i texten
- SU 1949:114 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till centraldepån för blindas arbeten. s. 9 i texten